Kunskap för bättre assistans

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kunskap för bättre assistans"

Transkript

1 Kunskap för bättre assistans 1. Kunskap ger bättre assistans Föreningen JAGs Kunskapsprojekt har pågått i drygt 4 år. Att kort sammanfatta resultaten i alla dess delar är inte alldeles enkelt. En övergripande reflektion är att vi har lyckats med mycket av det vi har föresatt oss att åstadkomma i projektet. Vår ursprungliga önskan var att med projektets hjälp samla och sprida kunskap kring assistans för personer med omfattande funktionsnedsättningar och nedsatt autonomi. Men även att utveckla ny kunskap kring hur assistansen kan utvecklas i rätt riktning. I den övergripande målsättningen har vi lyckats mycket väl. Vi har arbetat enligt vår handlingsplan och genomfört i stort sett allt som var tänkt under de tre åren, även om vi på grund av olika omständigheter tagit längre tid på oss. I våra tidigare redovisningar har vi berättat om de rapporter som producerats för att kartlägga befintliga kunskaper och erfarenheter, samt att vi gjort en samhällsekonomisk analys av andra jämförbara insatser med personlig assistans. Vi kommer nedan att återge sammanfattningar av dessa rapporter. Men framförallt vill vi återge resultat som vi ännu inte redovisat av den process som vi genomfört i samarbete med ett antal kommuner. 1.1 Övergripande resultat i hela Kunskapsprojektet De personer som har haft personlig assistans sedan 1994 har upplevt betydande förbättringar i sin livssituation i form av ändrad boendesituation, i form av minskat stöd från föräldrar, större möjligheter att hitta och odla sina intressen samt en bättre hälsa. Vi har undersökt och kommit fram till att personlig assistans är en billigare och flexiblare stödform till personer med omfattande funktionsnedsättningar och en nedsättning av den intellektuella förmågan, än andra jämförbara stödformer. Det finns brister i forskningsunderlag kring effekten av personlig assistans till personer med intellektuella funktionsnedsättningar. Här krävs ett stort arbete kring att fastställa hur man kan ta tillvara synpunkter från personer som behöver hjälp och stöd att uttrycka sig. Föreningen JAGs synpunkter och erfarenheter av att utforma personlig assistans till personer med intellektuella funktionsnedsättningar har på ett konstruktivt sätt kunnat bidra till en utveckling av den personliga assistansen i kommunal regi. - Kvalitén i assistansen är kopplad till hur det legala företrädarskapet fungerar. Vi har kunnat uppmärksamma detta och förmedla kunskaper för att det skall bli möjligt att utveckla detta samband. - Tydlighet i roller är en förutsättning för att en assistansberättigad skall kunna vara självbestämmande i assistansen. Alla måste vara införstådda med vilket ansvar som ligger inom respektive roll. - Genom att införa en speciell samordnare i assistansen ökas den enskildes möjlighet att påverka hur assistansen utförs. Samordnaren måste få en välformulerad rollbeskrivning för att kunna fungera enligt brukarens önskemål. 1

2 - För att den enskilde skall få en personlig assistans med valfrihet, självbestämmande och integritet krävs en förändring av vem som har det största inflytandet, makten i assistansen. - Avgörande för resultatet är om den enskilde får möjlighet att använda sig av de kunskaper om rättigheter och möjligheter som ges. Den enskilde måste kunna driva sin egen process. Det är också det som LSS förutsätter. Vi har genom alla positiva möten och förändringar som vi har upplevt en stark känsla av att Föreningen JAG genom projektet har bidragit positivt till ökad kunskap om personlig assistans för personer med intellektuella funktionsnedsättningar. Vi känner dock att denna ökade kunskap också måste förvaltas för att komma fler assistansberättigade till del. Därför är vi också glada att vi har det studiematerial som producerats till vårt förfogande. Där har vi samlat det material som vi har använt oss av i våra utbildningar och vidareutvecklat detta för att alla som vill skall kunna använda materialet till att utveckla sin assistans. Vi kommer nedan att vidareutveckla denna tanke. 2

3 2. Möjligheter leder till förändring Dokumentation av erfarenheter och ny kunskap genom relevanta jämförelser I i projektets inledningsfas var det viktigt att lägga fast en kunskapsbas kring personlig assistans för personer med omfattande funktionsnedsättning varav en är en nedsättning av den intellektuella förmågan. De tre rapporter som presenterats speglar olika aspekter av personlig assistans. Den första rapporten var en samhällsekonomisk analys av personlig assistans och andra insatser. Vi ansåg att det var viktigt att kunna presentera fakta kring kostnader för att inte möjligheten att få personlig assistans för personer med intellektuella funktionsnedsättningar skulle tas bort på felaktiga grunder. Vi kan idag säkert säga att vi vet att det inte är billigare för personer med stora funktionsnedsättningar att bo i gruppbostad än att ha personlig assistans. Rapport 2 producerades av Mälardalens högskola. Vi gav dem i uppdrag att göra en kunskapsöversikt om effekten av personlig assistans för personer med intellektuella funktionsnedsättningar. Vårt intresse formulerades av alla de myter och åsikter som finns kring hur stödet till personer med intellektuella funktionsnedsättningar skall ges. Vi ville veta om det finns forskning kring hur ett personligt anpassat stöd påverkar personer med intellektuella eller kognitiva funktionsnedsättningar. Dessvärre fick vi våra farhågor besannade. Det finns ingen forskning på detta område. I den mån det finns forskningsresultat beträffande personlig assistans eller annat personligt anpassat stöd så gäller det för personer med endast fysiska funktionsnedsättningar. Som vi förstår är detta också en följd av attityder. Forskare tror i allmänhet inte att det går att få tillförlitliga forskningsresultat om frågor riktade till personer med andra funktionsnedsättningar än rent fysiska. I den tredje rapporten som vi också gjorde helt själva kan vi visa hur mycket det har betytt för ett stort antal medlemmar i Föreningen JAG att få möjlighet till personlig assistans. Tvärtemot vad Riksrevisionen påstod i sin rapport (RIR 2004:7) har många flyttat hemifrån och får idag mindre personlig assistans än tidigare av sina föräldrar. Även i detta har det stor betydelse att ha ett så stort faktaunderlag som underbyggnad när vi pratar om vilken kvalité i stödet personlig assistans ger. Genom de tre rapporterna har vi uppnått syftet med den ena delen av projektet - att inventera erfarenheter och kunskap. Som framgår i vår fortsatta framställning så har detta underlag varit till stor nytta i Föreningen JAGs arbete att skapa opinion utifrån kunskap om personlig assistans. Synpunkter och uppfattningar kring personlig assistans till personer med intellektuella funktionsnedsättningar baseras ofta på åsikter och attityder vilket vi har velat motverka med att sprida de fakta som framkommer i våra rapporter. Rapporterna har rönt stort intresse både i Sverige och utomlands när vi har haft möjlighet att presentera dem där. Rapporten Valfrihet, Självbestämmande och integritet har diskuterats mest. Det faktum att personlig assistans inte är en dyrare stödform än att bo i gruppbostad möts med skepsis. Många undrar hur detta kan vara möjligt och hur vi har kunnat komma fram till detta. Vi har visat genom vår undersökning att det inte blir billigare för den som har omfattande behov om man bor tillsammans med andra. Personaltillgången i en gruppbostad skall anpassas efter de boende. Behoven bedöms och resurser tillsätts. Den som har behov av personligt stöd dygnet runt beviljas detta. Den sammanlagda behovsbedömningen leder sedan till att en viss personaltillgång i gruppbostaden. Ett vanligt scenario verkar vara att det under dagtid (i en gruppbostad där det bor personer med omfattande stödbehov) finns 3 personal på 4 boende 3

4 dagtid. Detta oavsett om en eller flera personer har daglig verksamhet som också tillgodoser omvårdnadsbehov dagtid. Då förväntas personalen utföra arbete i gruppbostaden även när de boende inte är där. Sådana dubbla personalkostnader finns inte för personer som har assistans. Arbetet utförs alltid där brukaren är och det finns inga arbetsuppgifter som ligger utanför assistansen och kostar pengar. Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv är personlig assistans försvarbart eftersom det inte är dyrare än annat jämförbart stöd och dessutom är det flexibelt, tar bort behovet av kompletterande insatser, tex ledsagning eller kontaktperson som alltid uppkommer om en person i en gruppbostad vill göra någonting på egen hand utan övriga boende i gruppbostaden. Mycket sällan finns det resurser att avdela befintlig personal till sådant. Vi menar också att den kvalité i stödet som bland annat beskrivs i vår rapport 10 år med personlig assistans inte kan uppnås på något annat sätt. Genom ett stöd som kan förverkliga självbestämmande, valfrihet och integritet ökas välmåendet och kostnader för hälso- och sjukvård minskar, vilket också beläggs i rapporten. På många områden finns dock behov av ökad kunskap. Till exempel behövs forskning för att öka kunskap om personlig assistans, dess effekter och hur man kan organisera assistansen. Vår kunskaspöversikt har genererat idéer hur man kan gå vidare med detta. 3. Kommunsamarbete 3.1 Syfte, metod, resultat I projektet har vi haft förmånen att samarbeta med fyra kommuner som är väldigt engagerade i personlig assistans. Med kommuner menar vi enheter som anordnar assistans, deras chefer och anställda assistenter, men också framförallt de assistansanvändare och deras legala företrädare som anlitar kommunen. Det är ett stort engagemang som har nått oss från alla inblandade. Vi som har haft möten och hållit i utbildningar har verkligen möts av kraft och styrka som har berikat oss. Syftet med att samarbeta med dessa fyra kommuner har varit att utveckla den personliga assistansen för personer med intellektuella funktionsnedsättningar. Föreningen JAG har genom sitt brukarkooperativ en djupgående erfarenhet av vilka möjligheter, men också svårigheter som finns. Vi har velat använda oss av gamla erfarenheter, men också skapa ny kunskap. Arbetet i de olika kommunerna har följt ungefär samma grundmall, men ändå gett olika resultat och upplevts på olika sätt av oss som har deltagit. Vi har haft förmånen att delta i positiva processer, men även motgångar och svårigheter under resans gång. Arbetet har dokumenterats och i varje steg har vi funderat över hur vi skall gå vidare. Varje kommun har valt sin egen väg utifrån lokala förutsättningar och önskemål. Ambitionen har varit att lyfta fram positiva exempel för att föra utvecklingen av personlig assistans vidare. I det följande kommer vi att beskriva dessa processer med betoning på dess olika delar och vilka faktorer som vi tror har påverkat resultatet. Projekt blir sällan som man tänkt sig från början och 4

5 vi kommer att avsluta vår framställning med att även redovisa vilka faktorer som vi tror har påverkat resultatet. När projektet kommit igång och pågått ett tag insåg vi att det skulle vara av värde att hitta ett vetenskapligt sätt att utvärdera våra insatser. Framförallt eftersom vi såg att det skulle komma att bli bra resultat. Vår rapport från Mälardalens högskola visade vägen när vi sökte metoder. Det fanns ett utvärderingsinstrument som nämndes i rapporten, Personal satisfaction index (PASI) som använts i flera undersökningar i andra länder. Detta instrument har vi översatt till svenska och omarbetat efter svenska förhållanden. I arbetet med att planera undersökningen hade vi möjlighet att diskutera med Socialstyrelsens utrednings enhet IMS. Från dem fick vi många värdefulla tips. Alla har vi tyvärr inte kunnat använda oss av. Vi har också haft hjälp av handikapporganisationernas utredningsinstitut (HANDU) i att färdigställa enkäten och att bearbeta den. För att kunna värdera våra resultat har vi alltså använt denna enkät och vi kommer också att redovisa resultaten här. Framställningen av våra resultat kommer dock främst att bygga på våra iakttagelser av skeenden och intervjuer med medverkande. 3.2 Kontakt med fyra kommuner i samverkan med Sveriges kommuner och landsting I projektets start hjälpte Sveriges kommuner och landsting oss att komma i kontakt med kommuner som skulle vara intresserade av att samarbeta med Föreningen JAG i utvecklingen av personlig assistans. Via deras kontakter bjöd vi in alla kommuner att meddela sitt intresse. 13 kommuner nappade på detta och vi tog kontakt med alla. Vi valde ut tre kommuner som geografiskt skilde sig åt. Vi ville också ha en stor kommun och en liten och vi ville ha stad och landsbygd. I inledningsskedet lyckades vi ganska bra med detta urval, men drabbades av ett avhopp vilket innebar att vi inte har haft någon kommun med riktigt många assistansberättigade. Efter det inledande urvalet kompletterade vi med en stockholmsnära kommun, för att vi tyckte det var intressant. När vi blev av med den största kommunen, så sökte vi också en kommun i Stockholms eller stadsdel med många assistansberättigade för att nå så många personer som möjligt. Vi ville på så sätt också underlätta samarbetet då projekttiden började bli knapp. Det viktigaste i urvalet var dock att hitta kommuner med kraft och en positiv inställning till att stärka den enskildes inflytande i assistansen och lagens andra intentioner med självbestämmande, valfrihet och personlig integritet. 3.3 Kartläggning Då vi fastställt vilka kommuner som skulle delta gällde det att komma vidare genom att skaffa en gemensam bas för arbetet. Under projekttiden har fem kartläggningar genomförts. Vi använde oss av en så kallad SWOT analys. SWOT står för Strenghts, weaknesses, oppertunities and treaths. Vilket översatt blir styrkor, svagheter, möjligheter och risker. Tanken är att få en överblick över den befintliga verksamheten och hur man kan gå vidare i utvecklingen med hänsyn tagit till det goda man har, försöka arbeta med det som är mindre bra och sätta det i det sammanhang man befinner sig i och hur det skulle kunna te sig i framtiden. Swot-analysen har varit en fruktbar metod att beskriva personlig assistans i de olika kommunerna. Vissa faktorer har visat sig vara gemensamma i de kommuner vi har kartlagt. 5

6 Organisationsförändringar Personlig assistans är en ny och annorlunda insats i den kommunala organisationen när den infördes visste man inte alltid vad det var eller vad det skulle komma att bli. Idag, sedan LSS infördes, ansöker varje individ om de insatser enligt LSS som var och en önskar och anser sig ha rätt till. Tidigare var det tjänstemän och professionellas sak att ta initiativ och formulera behov. Perspektivet är drastiskt förändrat och det är naturligt att processen att få en fungerande verksamhet varit lång. Parallellt med denna förändring har beställar utförarmodeller införts och personlig assistans har stött på många hinder att utvecklas enligt målsättningen med insatsen där tanken är att den enskilde till och med skall ha möjlighet att välja varje enskild assistent. Alla fem kartlagda kommuner har upplevt ett antal chefsbyten och omorganiseringar efter införandet av personlig assistans. Många verksamheter påverkas av detta och kommunernas storlek och grundläggande filosofi påverkar också mycket. Äldre och handikappomsorg förekommer fortfarande i samma organisation. Ibland sorterar LSS-handläggarna (beslutsfattare) under samma tak som de som utför tjänsterna. I de fall då det finns en renodlad utförarverksamhet, är det fortfarande som vi uppfattar det, mycket vanligt att olika insatser verkställs inom samma organisation och av samma personer. Det kan vara blandat med insatser enligt Socialtjäntslagen (SoL) och LSS. Vi har i våra kartläggningar förordat en renodling av personlig assistans, eftersom vi menar att det är en bra grundläggande förutsättning för att kunna leverera en personlig assistans av god kvalité. Målsättningen och styrmedel för de olika verksamheterna är inte samma i de olika insatserna och lagstiftningarna. I något fall kommer det fram att organisationen varit anpassade efter en stor underskattning av vad verksamheten egentligen kräver. Då brister uppdagats har resurser tillsatts. En genomgående uppfattning bland de tillfrågade cheferna är att det funnits en bristande förståelse och kunskap i den kommunala organisationen om vad som krävs i verksamheten personlig assistans och av dess chefer. Följderna av den turbulens med chefsbyten och organisationsförändringar som framkommit i kartläggningarna är flera. Flera av intervjupersonerna har inte känt till vem som är ansvarig chef, andra har inte känt att det varit värt att söka cheferna med sina frågor. Man har istället vänt sig till sina assistenter. När assistenterna blir den enda länken till anordnaren eller att vara självbestämmande, innebär det får många att de faktiskt blir rättslösa och utlämnade till sina personliga assistenter. Tacksamhet och beroende En uppenbart viktig faktor i alla våra kartläggningar är brukarnas känsla av tacksamhet och beroende. Dessa känslor kan tolkas på olika sätt. Vi har uppfattat dessa känslor som mer utpräglade i de kommuner som finns längre ifrån Stockholm. Att vara tacksam över stöd som kan tillgodose de behov man har på ett helt annat sätt än tidigare är bra. Däremot kan det vara en svår känsla om den lägger sig i vägen för en önskan att ställa krav och genomföra förändringar. Att vara beroende av en person som man vill skall förändra sitt beteende av en eller annan anledning kan vara väldigt svårt. Risken att hamna i en konflikt som får till resultat att assistenten säger upp sig, eller väljer att utföra sina arbetsuppgifter på ett mindre bra sätt är för många en realistisk känsla. Vi upplever att den som bor i en stor stad och inte på en mindre ort har lättare att ställa krav och se möjligheterna att välja alternativ anordnare eller assistent. 6

7 Brist gode män och andra legala företrädare I kartläggningsskedet framkom det tydligt att de flesta enhetschefer som anmält intresse av att delta i projektet gjort det med en önskan om att kunna ge ett bättre stöd till personer som har legala företrädare och att enhetscheferna själva skulle få lättare att hantera kontakten med gode män. I detta sammanhang beskrevs olika problem med gode män och andra legala företrädare. Gode män utan anhöriganknytning till sin huvudman uppfattas ofta som engagerade endast i huvudmannens ekonomi vilket skapar stora problem i assistansen. I andra fall beskrevs anhöriga gode män som engagerade sig i assistansen på ett sätt som ansågs negativt. Renodling I de kommuner vi har varit har alla på det ena eller det andra sättet arbetat med att försöka renodla verksamheten. Alla chefer verkar ha sett detta som viktigt för att kunna utföra sitt uppdrag på ett bra sätt. Avgörande för en önskan hos enhetscheferna att renodla verksamheten kommer ofta ur möjligheten att hantera personalfrågor. Personlig assistans är speciellt eftersom tanken är att varje person skall välja vem som skall arbeta. Där olika verksamheter samsas uppstår det ofta frågor kring hur personalen skall användas. Personer som har korta arbetspass vill man ge arbetstid i assistans och då är det inte säkert att den assistansberättigade ges möjlighet att välja själv. Personalgrupper Personlig assistans ger den assistansberättigade för första gången uttalad rätt att få stöd och service av en person som man har valt själv. LSS slår också fast rätten till personlig integritet. Många fäster stor vikt vid att ha kontakt med enstaka personer istället för en personalgrupp. Olika kommuner har olika tankar om detta. Flera av de som vi haft kontakt med vill samordna personalresurser utifrån schematekniska behov och en del ville även motivera grupptänkandet med att det assistenterna behöver variation i sina arbetsuppgifter och mindre ensamarbete när man tillhör en grupp. De assistansberättigade som vi har intervjuat har inte sett några fördelar med detta utan snarare starkt gett uttryck för att man vill öka sitt inflytande över vem som arbetar som assistent och vilken information som dessa delar. Anhöriga andra assistenter Ett återkommande problem som dök upp i alla kartläggningar är synen på anhöriga som assistenter. Denna fråga är laddad med attityder. Det finns också andra fakta som starkt påverkar synen på anhöriga. Inom kommunen är anhöriga anställda enligt PAN-avtalet istället för Huvudöverenskommelsen (HÖK) vilket innebär att man automatiskt får en annan ställning i verksamheten. Rättigheter och skyldigheter i anställningsförhållandet ser ut på ett annat sätt. Denna formella skillnad ger också i övrigt andra förutsättningar och påverkar hur arbetsledningen sköts och vilken utbildning som erbjuds. 3.4 Fastställande av handlingsplan (möten med enhetschefer) De färdiga kartläggningarna har presenterats för alla inblandade enhetschefer vilket sammanlagt varit 23 stycken. Detta inräknat den kommun som inte gick vidare efter kartläggningen. Vid den första genomförda kartläggningen lades en handlingsplan fast som blev modell för övriga kommuner också, men ändrades efter lokala önskemål och förutsättningar. Denna handlingsplan bestod i ett tredelat utbildningspaket som fördjupade sig i respektive roll i assistansen. Den första kursen fokuserade på den assistansberättigades behov av den legala företrädaren i assistansen, 7

8 den samordnar roll som vi ville införa och den tredje på den personliga assistentens roll. Därefter har det förekommit både ytterligare kurser och handledning beroende på önskemål och behov. Löpande har vi haft möten med verksamhetsledningen av assistansen för att utvärdera och planera fortsättningen. Inledningsvis lade vi ned ganska mycket tid på att diskutera sakfrågor och hitta fram till ett gemensamt synsätt för att lägga en så bra grund som möjligt för att projektet skulle få bra resultat. 3.5 Genomförande I de fyra kommuner som gick vidare i projektet efter den inledande kartläggningen har vi genomfört 3-4 utbildningar, med likartat innehåll. Helt avgörande för det fortsatta arbetet har varit om den assistansberättigade har fått med sin gode man eller annan legal företrädare till den första utbildningen eller inte. För en person med intellektuella eller andra kognitiva funktionsnedsättningar är det oftast inte möjligt att driva en förändringsprocess i sin assistans på egen hand. I den första utbildningen fokuserade vi på den legala företrädarens roll. I alla kartläggningar visade det sig att det saknas stor kunskap hos alla inblandade om vad en legal företrädares roll egentligen kan och bör vara i förhållande till huvudmannens personliga assistans. Mest avgörande var att den enskilde och dennes legale företrädare faktiskt inte kände till detta. I vissa fall handlade det om att den gode mannen ville ta ansvar och hjälpa sin huvudman att vara delaktig i andra fall att den gode mannen önskade allt annat än att var delaktig, trots ett mycket tydligt behov. I Brukarkooperativet JAG (Föreningen JAGs Brukarkooperativ) har den personliga assistansen byggts upp kring hur personer som inte på egen hand kan arbetsleda sina assistenter ändå skall kunna vara den som har ett avgörande inflytande på varje moment i den personliga assistansen. Föreningen JAG har sedan starten 1992 varit en aktiv del i Independent living rörelsen. Steg nummer två i våra utbildningar riktade sig till de samordnare som införts i en eller annan form i alla fyra kommunerna. Varierande begrepp, såsom brukarombud, serviceansvarig och personliga samordnare förekom. Vår tanke var att föra in Brukarkooperativets servicegaranter (arbetsledare), men att stöpa om funktionen efter respektive kommuns önskemål och förutsättningar. I independent living filosofins anda vore det önskvärt att funktionen gavs formellt arbetsledande uppgifter, men det har inte varit möjligt i de kommuner vi har samarbetat med. Vi återkommer till detta senare i framställningen. I utbildning nummer två fokuserade vi på att se till att de utvalda samordnarna skulle få en förståelse av hela tanken bakom projektet och därmed också förstå sin egen roll och betydelse för att hjälpa en person att styra sin assistans. Inte genom att utföra allt själv utan att stötta personen att organisera assistansen på ett sådant sätt så att självbestämmande i stort och smått möjliggörs. Vi menar att detta, för många som vi riktat oss till, inte är möjligt utan att god man eller annan legal företrädare är delaktig. Därför har det varit mycket viktigt för oss att få med de gode männen även på utbildning nummer två. All personlig assistans bygger på ett väl fungerande samarbete mellan den assistansberättigade och assistenten. För att få till stånd en förändring krävs att man på ett grundläggande sätt också når den som skall utföra arbetsuppgifterna. Att vara personlig assistent betraktas ofta utifrån som ett lågt kvalificerat arbete som vem som helst kan utföra. Alla som på något sätt kommit i kontakt med personlig assistans vet att ingenting kan vara mer fel. För att nå alla kvalificerade assistenter inom samarbetskommunerna med projektets grundtankar och kompetensutveckling utifrån varje assistansberättigad, så satsade vi extra på dessa utbildningar. Viktigt var naturligtvis att få med projektets grundtankar och en fördjupad syn på rollen som personlig assistent, men också att 8

9 bidra med föreläsningar av de främsta sakkunniga på olika områden som valts ut utifrån de assistansberättigades önskemål. Grundstommen i alla fyra kommuner har varit dessa tre delar. I tre av fyra kommuner bjöd vi endast in assistansberättigade med gode män till första utbildningen, samma personer men med de utvalda samordnarna till andra utbildningen, och till tredje utbildningen även assistenterna. Med detta ville vi tydligt markera att det faktiskt är den enskilde människan med assistans som är utgångspunkten för det som skall organiseras. Det kan tyckas så självklart och tydligt även i regelverket, men i praktiken är det svårt. Brukaren är en person och assistenterna är ofta flera hos en och samma person. Det finns mycket regler i lagar och kollektivavtal som kommunen som assistansanordnare (liksom alla andra) har skyldighet att efterleva. Även de som faktiskt tror att de lägger fokus på den assistansberättigade lägger i allmänhet mer tid på att assistenternas arbetsmiljö och schema än åt brukarens önskemål i assistansen. I de kommuner vi har samarbetat speglar detta inte en medveten vilja. Det speglar tid som inte räcker till och människor som inte är vana att göra sin röst hörd och ställa rättmätiga krav. Människor som känner stor tacksamhet att ha den fantastiska möjligheten med personlig assistans och beroende av att hålla sig väl med dem som utför den. Projektet har gett alla inblandande tid att lyfta blicken över de vardagliga bestyren och möjlighet att se att det går att göra saker på ett sätt som gör resultatet bättre för alla inblandade. Med befintliga resurser. Vi har vidare haft fördjupande utbildningar med fokus på den nya samordningen och de svåra frågor som kan dyka upp i samband med den maktförskjutning som vi har velat uppnå. 3.5 Handledning I projektets början formulerades att vi skulle erbjuda handledning för att fördjupa resultaten i projektet. Vi ville stärka de assistansberättigade att ta makten över sin assistans genom få stöd i att formulera sin vilja och önskningar. I nästa steg ville vi att handledning skulle ges till samordnare och assistenter för att dessa skulle kunna ge personen assistans på ett sådant sätt så att man ökar sitt självbestämmande. Vi väljer här att återge hur handledningen genomfördes i projektet för att visa på ett gott exempel och vad vi har kunnat uppnå genom att arbeta på detta sätt. I två kommuner har vi kunnat erbjuda handledning och i de två övriga har det av olika anledningar inte varit aktuellt. I en kommun har två personer deltagit med sin assistans och i en annan var det inledningsvis fyra, men en person ångrade sig mitt i processen. I handledningen som erbjudits genom projektet och samfinansierats av de medverkande kommunerna, har det viktigaste varit att handledningen skall ske utifrån den assistansberättigades behov och önskemål. De personer som deltar i projektet har ofta inte haft möjlighet att uttrycka sin vilja och sina önskemål i livet i stort och i smått. I projektet har en kommunikolog anlitats för att utföra handledningen. För den som är intresserad av metoden som använts, se bilaga 2. Vi tycker att metoden som använts har varit bra för ändamålet, men det kan naturligtvis finnas flera andra metoder som kan fungera på samma sätt. Personer med omfattande funktionsnedsättningar varav en är en nedsättning av den intellektuella förmågan och har behov av att få stöd med att formulera sin vilja tar sig sällan tid eller ges möjlighet att formulera sin egen 9

10 vilja. Här har vi ägnat mycket tid till att hitta vägar att kommunicera och formulera mål utifrån de förutsättningar som var och en har. Handledningens mål var alltså att stödja brukarna i att formulera sina egna mål och att utifrån det själva bättre kunna styra sin assistans, tydliggöra samordnarens roll i assistansen samt uppnå en assistans av hög kvalité där alla arbetar efter brukarens målsättning. Handledningen visade sig ge positiv respons i Heby och erbjöds även de medverkande assistansanvändarna i Huddinge kommun efter avslutade utbildningar. 3.6 Sammanfattning och resultat av handledning Handledningsprocessen i Heby varade i 10 månader med en lång sommar i mitten. I Huddinge gjordes samma process under knappt 2 månader. Handledaren upplevde att processen fungerade bättre med ett snabbare förlopp eftersom assistansanvändare och assistenter fick en tydligare projektkänsla och kunde hålla kunskaperna vid liv. Handledarens insats fick ibland vara att vara en igångsättare, ibland har handledningen gett ny kunskap och ibland en bekräftelse på att fortsätta att göra som man redan gör. Några få har inte kunnat ta tills sig några nya kunskaper alls. Det som är nytt för alla assistansberättigade är att de fått möjlighet att formulera vad de står för och längtar efter (se Isbergsmodellen i bilaga 2). Det är viktigt för alla människor. Handledningen har indelats i tre delar. Först har handledaren träffat respektive assistansberättigad det antal tillfällen som varit nödvändigt för att hjälpa honom eller henne att formulera målsättningen med sitt liv och sin assistans. Därefter har samordnaren fått ta del av dessa visioner för att kunna hjälpa till att presentera hur assistenterna skall arbeta och med vad för att personerna skall kunna leva som de vill. Därutöver har alla fått en fördjupad utbildning i de verktyg som skall kunna leda till en förändring i den riktning som den assistansberättigade har formulerat. Däribland kunskap i olika kommunikationsverktyg som kan vara till hjälp. En utvärdering har genomförts av handledaren. Den riktades både till de assistansberättigade och deltagande assistenterna med separata frågor. Resultatet är varierande och speglar hur svårt det är att arbeta med dessa frågor och formulera vad som egentligen är viktigt i processen. En huvudsaklig positiv inställning till handledningen präglar svaren. Det är dock väldigt svårt att analysera den igångsatta processen utifrån dessa utvärderingar. ( Se bilaga 2) Vi ser en stor potential i att ge stöd och uppmuntra fler att få möjlighet att formulera sin vilja för att kunna ta makten över sin assistans. Vi har mött en del tvivel hos assistenter att tänka annorlunda och en del som helst inte vill tänka alls utan vill ha en färdig modell som de kan följa till punkt och pricka. Människan kan aldrig bli en färdig modell, man behöver kunna vara flexibla när man arbetar som personlig assistent. Handledaren har upplevt att vissa av assistententerna är tveksamma till hur metoderna skulle kunna fungera och detta påverkar naturligtvis möjligheten att nå dem med ny kunskap. Vilka effekter man kan uppnå med denna typ av insatser bygger mycket på hur rollerna i assistansen fungerar. Om den assistansberättigade med hjälp av sin gode man kan styra en process där man får tillgång till dessa verktyg och får chans att implementera dem i assistansen med hjälp av samordnaren, så kan den enskilde få ett ökat självbestämmande på alla plan. 10

11 3.7 Resultat och analys av samarbete i kommunerna Projektet har pågått under 4 års tid och vi kan jämföra och se tillbaka på många möten med enskilda personer. Projektet har inneburit att ett antal personer som vi ser det har fått ett helt annat liv med assistans än vad de hade innan vi började vårt gemensamma arbete. Strukturellt har de enheter som anordnar assistans som vi samarbetat med genomgått flera förändringar under åren som gått. En del av dem har påverkats av projektets verksamhet. I vilken utsträckning är svårt att helt belägga. Vi vet ju inte heller hur det skulle sett ut om vi inte hade bedrivit vår verksamhet. Som vi tidigare beskrivit har ambitionen varit att belägga eventuella resultat av våra insatser med en enkät. Resultatet av enkäten har bearbetats och sammanställts i en rapport av HANDU. Dessvärre föreligger inte resultaten i en helt färdig form, eftersom ett missförstånd uppstått mellan beställaren och utföraren. Rapporten kommer att inlämnas till Allmänna arvsfonden så fort den är färdigställd. Preliminära resultat visar att de svarande överlag inledningsvis och även efter vårt projekt är mycket nöjda med sin personliga assistans. Så här i efterhand är det lätt att säga att frågorna borde ha formulerats på ett annat sätt och inte varit så många för att bättre kunna belysa om våra insatser har påverkat assistansen. Vi har detta sammanhang också uppmärksammat att det finns behov av forskningsinsatser för att underlätta för personer med intellektuella funktionsnedsättningar att ta hjälp av sina gode män att besvara enkäter. Reflektioner och analys nedan grundar sig därmed på vår löpande dokumentation och upplevelser av alla samtal som vi haft med assistansberättigade, företrädare, assistenter och chefer. När enskilda personer har förändrat sin assistans har det berott på många samspelande faktorer. En tes i vårt arbete har varit att många människor med personlig assistans inte har tillräckliga kunskaper för att tillvarata de rättigheter och möjligheter som finns. Detta speglas av alla positiva reaktioner som vi har fått på de utbildningar i LSS och Föräldrabalken som vi har fått. Både assistansberättigade och enhetschefer har varit mycket positiva till att införa en ny funktion i assistansen, men den arbetsledning som vi egentligen eftersträvar har alla kommuner på ett tidigt stadium förklarat vara omöjligt att införa. Ett antal hinder har i detta sammanhang ställts upp. T.ex. att en arbetsledare måste få en högre lön än andra assistenter och det skulle inte rymmas inom assistansersättningen. Fler påtalar att befogenheter enligt kollektivavtal och befattning inte tillåter att sådana arbetsuppgifter läggs på personliga assistenter. Den tredje vanliga invändningen är att timmar måste avsättas för administration och att den möjligheten inte finns. Eftersom dessa hinder är möjliga att påverka på kort eller lång sikt tror vi att det i grunden handlar om maktstrukturer. En organisationsförändring av det slag vi förespråkar innebär i praktiken att makten skall flyttas till den som har personlig assistans och då är det någon som måste släppa ifrån sig makt. Det vi istället har kunnat arbeta med att införa eller uppmuntra, en personlig samordnare eller vad man vill kalla funktionen, förstärker också individens möjlighet att ta tillvara och styra assistansen. Inflytande och självbestämmande ökar och ger kraft att ta tag i assistansen och livet. I både Heby och Härnösand har man klart uttryckt att införandet av en samordnare har inneburit en tydlig avlastning för enhetscheferna. De menar också att vissa av arbetsuppgifterna underlättas 11

12 av att det finns en samordnare att delegera uppgifter till och samarbeta med. I Värmdö fanns redan serviceansvariga i varje assistans och inga tydliga resultat har uppgetts. Processen avslutades också i samband med att Värmdö kommun gick in i en strukturförändring som lyfte fokus bort från assistansberättigades möjligheter att styra sin assistans. I Huddinge där fler personer har berörts av projektet har inte alla valt att införa ett Brukarombud, som man kallar det, men man arbetar vidare med frågan. Även assistenterna har gett uttryck för att de känner större tillfredställelse med sitt arbete. Tydligare riktlinjer gör att det är lättare att utföra arbetsuppgifter och mer feedback från brukare och arbetsledare gör att man får mer uppskattning för det arbete man gör. Ett annat utfall som är viktigt och kan byggas vidare på är att assistenter som arbetar kan se samordnarrollen som en utvecklingsväg och en utmaning att försöka uppnå den ställningen. Det kan handla även om högre lön och mer ansvar. Ur ett maktperspektiv ser vi att förändringar har skett för alla inblandade i projektet. Förändringen har uppnåtts genom att det blivit tydligt vilka roller som finns i assistansen och vilket ansvar som kan och bör ligga på respektive person. Gällande lagstiftning, LSS, lägger ett stort ansvar på individen att ansöka om insatser och ge signaler om vad som är kvalitet för just honom eller henne. Genomgående ser vi att det finns en tendens till att kommunen av gammal tradition tar över detta ansvar beträffande personer med intellektuella funktionsnedsättningar. Genom att vi har lyft fram begreppet sörja för person i godmanskapet har flera personer som ingår i projektet insett att de har mer att säga till om än de gjort tidigare. Flera gode män har koncentrerat sina insatser på den ekonomiska delen för att de haft uppfattningen att kommunen skall ta ansvar i alla delar för hur assistansen fungerar. Både företrädarnas, assistenternas och kommunens fokus har ändrats under projektets gång, vilket gör att assistansvändaren får chansen att uttrycka sin vilja hela tiden i assistansen. Vikten av att ha en god man som väl känner huvudmannen och dennes behov och verkligen förstår innebörden av uppdraget sörja för person framstår som ännu mer tydligt efter detta samarbete. För att kunna vara självbestämmande i livet och genom assistansen behövs en engagerad god man, det ansvaret ska och kan inte kommunen eller en annan assistansanordnare ha/ta. För några assistansanvändare har det varit svårt att ta beslut om att man vill införa en samordnarfunktion i assistansen. Assistenterna kan visa sitt missnöje över att någon i assistansen ska ta ett kliv över dem, detta gör i sin tur att det kan vara svårt att få någon som vill ta på sig samordnarollen, eftersom de känner att de trampar på sina arbetskamrater. God man har även här en viktig roll att stärka brukaren i att våga bli mer självbestämmande. Både företrädarnas, assistenternas och kommunens fokus har ändrats under projektets gång, vilket gör att assistansanvändaren får chansen att uttrycka sin vilja hela tiden i assistansen. Genom ökade kunskaper om rättigheter och möjligheter har flera av deltagarna visat ett ökat intresse för sin assistans och de möjligheter till valfrihet och självbestämmande som finns. Citat ur enkäter från personer som deltagit i projektet Bara att projektet fått upp mina ögon är ett bra betyg, person i Huddinge Projektet har varit nyttigt för alla person i Huddinge Beslutsprocessen kring assistansen har blivit tydligare och effektivare, person i Härnösand Projektet har gjort stor skillnad för mitt inflytande i assistansen, person i Härnösand 12

13 4 Erfarenhetsutbyte fördjupar kunskap Under hela projektets gång har det varit vår ambition att dela med oss av arbetet för att ytterligare fördjupa våra resultat och få hjälp att komma vidare. Under de 1 ½ som gått sedan vi redovisade sist har vi tagit alla chanser att redovisa våra resultat och diskutera frågorna. Vi har haft möjligheter att föra fram projektets arbete både i Sverige och utomlands. Även till utländska personer som har gästat Föreningen JAG här i Stockholm. 4.1 Konferenser I Sverige har vi deltagit i två stora konferenser. Den ena konferens var på våren 2008 och den andra på hösten. Vid dessa konferenser är det framförallt personal från olika kommuner som har deltagit, men också andra assistansanordnare och beslutsfattare. Vårt budskap kan uppfattas som kontroversiellt i dessa sammanhang. För den som tycker att det är negativt att den assistansberättigade styr assistansen måste det finnas en grundläggande uppfattning att detta skulle påverka någon eller något negativt. Vi menar att projektet har visat att det är fel. När den assistansberättigade, utifrån kunskap om de rättigheter och möjligheter som finns, fattar beslut påverkar det assistansens alla delar till det bättre. I de utbildningar som har erbjudits brukare och gode män ingår också regelverket kring personliga assistenters arbetsuppgifter och begränsningar utifrån arbetsmiljöregler. Som assistansberättigad gäller det att ha en ansvarsfull inställning till vilka förväntningar man kan ha på sina assistenter. Vi menar att det är mer konstruktivt och i enlighet med lagens ändamål att börja diskussionen om vad personlig assistans skall vara hos den som har behoven. I debatt och i verksamheter diskuteras, enligt vad vi har erfarit, mycket oftare den gränssättning av arbetsuppgifter som måste göras för att assistenterna skall ha en god arbetsmiljö. Alla har rätt att kräva en god arbetsmiljö och vi menar att den viktigaste förutsättningen för att förverkliga detta är kunskap till den assistansberättigade och dennes möjligheter att få sina behov tillgodosedda. Detta skapar grunden i den personliga assistentens möjlighet att göra ett gott arbete och möjlighet för insatsen att leva upp till lagens målsättning. På Kommunalt assistansforum den 15 maj 2008 fick vi också möjlighet att presentera oss kort och bjuda in till vårt kommande seminarium. 4.2 Bestäm själv i assistansen (Seminarium i juni 2008) På seminariet Bestäm själv i assistansen deltog cirka 30 personer. 3 av samarbetskommunerna var representerade liksom, kommunpolitiker, assistansberättigade och andra assistansanordnare. Jonas Gumbel från Sveriges kommuner och landsting talade om samverkan i utveckling av personlig assistans. Elisabeth Pettersson från Heby kommun redogjorde för hur projektets betydelse för utvecklingen av assistansen i kommunen. Vidare diskuterades god mansskapets betydelse för självbestämmande. 4.3 Möte med LSS-kommittén Genom Föreningen JAGs expert i LSS-kommittén har vi haft möjlighet att dela med oss löpande av de resultat som gjorts under projektets gång och de rapporter som vi producerat. Vi fick dock möjlighet att presentera kommundelen av projektet med betoning på vårt arbete med de 13

14 assistansberättigdes möjlighet att vara delaktiga i sin styrning av assistansen/arbetsledning vid ett särskilt möte i februari Både brukare och enhetschefer har varit mycket positiva till att införa en ny funktion i assistansen, men den arbetsledarfunktion som vi egentligen eftersträvar har alla kommuner på ett tidigt stadium förklarat att för dem vara omöjlig att införa. Vi delgav dem att vi har en känsla av att det i grunden handlar om maktstrukturer. Att det faktiskt är svårt att släppa från sig makten så att den kommer närmre brukaren. En personlig samordnare förstärker individens möjlighet att ta tillvara och styra assistansen. Inflytande och självbestämmande ökar och ger kraft att ta tag i assistansen och livet. 4.4 Internationella konferenser I utländska sammanhang har vi haft möjlighet inte bara att berätta om det svenska systemet och hur man inom JAG arbetar med personlig assistans utan också om vårt projekt som syftar till att vidareutveckla och värna den personliga assistans som trots allt är så unik i den form som finns hos oss. Hösten 2007 var vi i Berlin på deras motsvarighet till Social- och arbetsmarknadsdepartementet. De hade en stor konferens i samarrengemang med handikapporganisationer och projektet kring införande av personliga budgetar i Tyskland. Vi hade ett av många seminarier där vi fick presentera den svenska modellen, hur Föreningen JAG arbetar och vi arbetat inom projektet. I en paneldebatt fick vi också möjlighet att lyfta fram de erfarenheter vi har haft under uppbyggnadsfasen inom personlig assistans som vi genom projektet kunnat dokumentera. Denna konferens fick till följd att vi också blev inbjudna att delta i en handikappsorganisations 50 års jubileum i Berlin. De ville ha inspiration till hur man skall kunna utveckla stödet till personer med omfattande funktionsnedsättningar på ett sätt som främjar självbestämmande? Att träffa personer utanför Sverige ger erfarenheter och perspektiv på de möjligheter som finns i Sverige. Eller kanske snarare vilka möjligheter som inte finns i många andra länder. Många av dem vi träffar tycker att det är självklart att anhöriga, läs mammor, tillgodoser ett omfattande stödbehov till för länge sedan vuxna barn. Ofta som komplement till de insatser som samhället har möjlighet att erbjuda. I december 2008 deltog Föreningen JAG i arrangerandet av Independent living rörelsens 25 års jubileum. Föreningens erfarenheter och kunskaper av personlig assistans till personer med intellektuella funktionsnedsättningar kunde i detta sammanhang styrkas av projektets rapporter som också har översatts till engelska. Det är väldigt viktigt att länder som står inför en utveckling mot ett modernare stöd till personer med intellektuella funktionsnedsättningar för stöd och kunskap och inspiration att ersätta institutioner som alltjämt är det vanligaste sättet att tillgodose människors stödbehov, förutom oavlönat arbetande anhöriga. Vi ser det som en stor och viktig uppgift att föra ut våra erfarenheter utanför Sverige för att främja nyskapande och utveckling även i andra länder. 4.5 Studiebesök De besökare från olika länder som vi har här är väldigt intresserade av de resultat kring kostnader för personlig assistans som vi har kunnat belägga och vad de som haft assistans under en längre tid haft möjlighet att utveckla i form av ett eget liv format efter eget önskemål. 14

15 Vi har tagit emot studiebesök från Österrike, Australien, Tyskland och ett antal personer från olika delar av Östeuropa som kom genom Svenska handikapporganisationers bistånds förening, SHIA. Besökarna har haft olika intressen och syften med sina studiebesök. Österrikarna var tjänstemän som vistades i Sverige under en två veckors period och att komma till oss var en del i att lära sig om det svenska systemet. De två forskarna från Australien var mycket intresserade av projektets rapporter och vårt samarbete i kommunerna, eftersom de själva sysslade med liknande verksamhet. Den tyska gruppen bestod av studenter och deras lärare. Studiebesöket anordnat av SHIA bestod av en grupp av representanter från olika organisationer med inriktning mot mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättningar. Nu i augusti 2009 hade vi en stor delegation från den tyska delstaten Rheinland Pfalz, med sin socialministern i spetsen. De var mycket intresserade av projektets rapporter som inspiration i uppbyggnaden av sin egen verksamhet. Vid alla dessa tillfällen har vi i projektet tillsammans med medlemmar i Föreningen JAG berättat om hur det fungerar i Sverige. Det är en tankeställare och inspirationskälla för vår verksamhet. Vi måste ta tillvara det vi har och uppnått i Sverige och den kunskap om fördelar och nackdelar som finns med olika stöd. Vi kommer att fortsätta med föreläsningar. I maj 2009 deltog vi i en konferens om arbetsledning. Vi har kontakt med Jönköpings kommun som arbetar med ökad brukarstyrning med hjälp av samordnare. Även Linköpings kommun är intresserade. 15

16 5 Efter projektet De uppenbart goda resultat som vi har kunnat uppnå med relativt små medel leder verkligen till en önskan att flera personer med assistans skall få ta del av möjligheterna som finns att ta makten i sitt liv och sin assistans. Inom projektets ram har vi producerat ett studiematerial som finns tillgänglig att beställa från Föreningen JAG. Det räcker dock inte med detta. Materialet och de kunskaper som det står för, vill förmedla ett nytt förhållningssätt i personlig assistans. Det finns inte en patentlösning på hur man skall få en bra fungerande assistans, men det finns en hel del som visar på att det finns mycket som kan förbättras genom att den enskilde får ett ökat inflytande. Vi erbjuder ett kostnadsfritt material som vem som helst kan beställa eftersom det är finansierat av Allmänna arvsfonden. Vi önskar att man skall komplettera detta med ett samarbete med Föreningen JAG. Genom att fungera som bollplank och inspiratörer i en satsning på ökat inflytande från den assistansberättigade kan vi hjälpa till att få processen igång. Inte minst kan personer inom Föreningen JAG hjälpa till att berätta om sina erfarenheter. Sveriges kommuner och landsting (SKL) ställer sig positiva till det material som har publicerats och kommer att vara behjälpliga i att föra ut information till medlemmarna i sitt nyhetsbrev. Vi kommer att hålla informationsmöten om vad studiematerialet innehåller och om möjligheten att anlita föreläsare från Föreningen JAG som både kan göra enstaka insatser men som också kan agera samarbetspartners i arbetet med att organisera personlig assistans utifrån assistansanvändarnas möjlighet till självbestämmande. 5.1 Studiematerialet Vår förhoppning är att studiematerial som har framtagits (bilaga 1) ska kunna vara ett verktyg för att stötta assistansberättigade personer med intellektuella funktionsnedsättningar så att de kan utveckla sin personliga assistans och öka sitt självbestämmande. Vi vänder oss till den som är assistansanvändare, god man/förvaltare, personlig samordnare, arbetsledare eller personlig assistent. Det ska inte spela någon roll vem som är anordnare eller utförare av assistansen. Personlig assistans är ett individuellt stöd som utformas utifrån den enskilde personens behov och förutsättningar. Man kan inte säga hur någon annan ska ordna sin assistans eller vilken specifik kunskap personliga assistenter behöver. All information i pärmen är därför inte relevant för alla som har personlig assistans. Studiematerialet är indelat i tio kapitel. Var och en avgör vad som är tillämpligt i den egna - assistansen. EN KAMP FÖR MÄNNISKOVÄRDET ORGANISERA ASSISTANSEN SJÄLVBESTÄMMANDE MED BESLUTSTÖD PERSONLIG SAMORDNARE 16

17 UNIK RÄTTIGHETSLAGSTIFTNING TYSTNADSPLIKT SÄKERHET OCH ARBETSMIJLÖ KVALIFICERAD PERSONLIG ASSISTANS MÄNSKLIGA KOMMUNIKATIONSHJÄLPMEDEL Det är den assistansberättigade personen som bestämmer vem som ska ta del av pärmen och på vilket sätt. Vi förmedlar praktiska tips, idéer och begränsningar som sätts av regelverket, men i slutändan är det den assistansberättigade själv, i förekommande fall med stöd av sin gode man, som fattar besluten i sin assistans. 17

18 Bilaga 1 Sammanfattningar av projektets rapporter Priset för valfrihet, självbestämmande och integritet Syftet med denna rapport var att göra en samhällsekonomisk analys av insatsen personlig assistans, den del av handikappreformen som fått störst uppmärksamhet. Den har dessutom mer än någon annan insats inneburit ett förverkligande av intentionerna bakom reformen; valfrihet, självbestämmande och integritet. Rapporten baseras på en jämförelse mellan kostnaderna i ett antal gruppbostäder för personer med omfattande funktionshinder och hur många timmar personlig assistans dessa resurser skulle kunna räcka till, samt en genomgång av befintlig statistik och tidigare undersökningar. Rapporten innehåller även en kort redovisning av en ny egen undersökning av hur stödet och servicen utvecklats för en grupp personer med omfattande funktionsnedsättningar från Vår jämförelse av insatserna personlig assistans och gruppbostad visar att kostnaderna för en plats i gruppbostad för en person med omfattande funktionsnedsättningar ofta överstiger kostnaden för personlig assistans större delen av dygnet. Detta trots att personlig assistans ofta innebär högre flexibilitet och valfrihet för den enskilde. Denna rapport visar därmed att det inte finns någon grund för idén att erbjuda personer med omfattande behov av stöd och service gruppbostad som alternativ till personlig assistans för att dämpa kostnadsutvecklingen. De insatser som ibland förespråkas för att dämpa kostnadsutvecklingen visar sig vid en direkt jämförelse vara dyrare än personlig assistans. Den statistik som finns på området tyder på att det sedan tidigt 1990-tal skett en ökning av stödbehoven hos personer med funktionsnedsättningar som visar sig i form av en generellt ökad efterfrågan på olika insatser. Både vad det gäller antalet personer som erhåller insatsen och kostnaderna är personlig assistans en del av en allmän ökning. Antalet assistansberättigade ökar numera framförallt i de äldre åldersgrupperna i personkrets tre. Vår egen undersökning visar att många före assistansreformen fick en stor del av sitt behov av omvårdnad och service tillgodosett genom obetalda insatser från anhöriga. Utöver dessa var de ofta beroende av ett stort antal olika stödinsatser. Allt detta har nu ersatts av personlig assistans. Kostnaderna för assistansreformen är därför också priset vi betalar för en ökad jämställdhet för de kvinnor som tidigare oavlönat stått för merparten av omvårdnaden av närstående med funktionsnedsättningar. Effekten av personlig assistans för intellektuellt funktionshindrade individers självbestämmande En systematisk litteraturöversikt, gjord av Jenny Wilder vid Mälardalens högskola, för att ge en bild av var forskningsfronten för närvarande befinner sig och identifiera relevant forskningslitteratur när det gäller självbestämmande för personer med intellektuella funktionsnedsättningar Huvudsyftet med denna systematiska litteraturöversikt var att hitta och sammanfatta internationell forskning om effekten av personlig assistans för individer med intellektuella funktionshinder när det gäller självbestämmande i deras vardagsliv. Detta primära syfte 18

19 uppfylldes inte då inga studier hittades som fokuserade direkt på detta. Däremot fanns det andra resultat som är intressanta för diskussionen om självbestämmande för personer med intellektuella funktionshinder. I de studier i denna översikt där man har använt icke-validerade instrument har de trots allt på ett bra sätt visat på reliabilitet och validitet för dessa instrument. Instrumenten, t ex PASI (Personal Assistance Satisfaction Index), är intressanta och skulle kunna användas i framtida forskning om tillfredsställelse med personlig assistans. Det skulle vara intressant att studera tillfredsställelse med personlig assistans hos funktionshindrade individer i Sverige med hjälp av PASI och dessutom koppla det till grad av självupplevt självbestämmande. Ett annat instrument som är validerat och som kompletterar PASI är PIP (The Control Subscale of the Personal Independence Profile) som mäter lokus av kontroll och oberoende. Det skulle vara forskningsmässigt intressant att kombinera dessa två instrument och fråga en målgrupp av svenska intellektuellt funktionshindrade individer om deras upplevelse av kontroll i livet och eget oberoende tillsammans med tillfredsställelse med personlig assistans. En sådan forskning skulle bidra nationellt och framförallt internationellt med att utveckla forskningen och debatten om självbestämmande för dessa individer och hur effekten av personlig assistans är kopplad till självbestämmande och livskvalitet. Tio år med personlig assistans Presentation av två intervjuundersökningar med assistansberättigade, gjorda 1995 respektive intervjuade Föreningen JAG 66 assistansberättigade personer, som valt Brukarkooperativet JAG som assistansanordnare, om deras livssituation. Tio år senare intervjuades de 55 som fortfarande var i livet. 51 av dessa har fortfarande personlig assistans. Medellivslängden bland de elva som avlidit sedan 1995 var 27 år. Bland de vuxna intervjupersonerna har de flesta en god man, vanligtvis någon av eller båda föräldrarna. Nästan alla intervjupersoner har stora kommunikationshandikapp samt en intellektuell funktionsnedsättning. Möjligheten till självbestämmande i vardagen och att assistansen utgår från den enskildes önskemål poängteras starkt av samtliga. Bland annat framhålls att företrädaren och arbetsledaren måste vara tydliga och uppmuntra assistenterna att förstå vikten för brukaren att vara självbestämmande bodde det övervägande flertalet av intervjupersonerna i hushållsgemenskap med föräldrarna. Deras behov av stöd och service tillgodosågs i hög utsträckning av föräldrarna. En stor del av detta stöd gavs utan ekonomisk kompensation. De insatser som erbjöds från samhället var framförallt korttidsvistelse. Eftersom syftet med korttidsvistelse vanligtvis är avlösning för de familjemedlemmar som man delar bostad med har användningen av insatsen minskat stort fram till 2005 eftersom fler bor i egen bostad. 20 procent av personerna över 18 år bodde 1993 i egen bostad. Några hade assistans, andra fick stöd och service genom hemtjänsten eller av anhöriga, med eller utan ersättning. Anhöriganställningar, avlösarservice och hemtjänst utnyttjas i princip inte av intervjupersonerna Att föräldrar genom sin anställning som barnets personliga assistent blir ekonomiskt beroende av sitt barn framhåls ibland som ett problem på grund av att det skulle leda till att unga personer 19

20 med funktionshinder blir kvar i föräldrahemmet i vuxen ålder och hämmas i sin utveckling. Resultatet i undersökningen tyder dock på motsatsen: arbetar föräldrarna i mindre utsträckning som assistenter än bor tre gånger fler av intervjupersonerna över 18 år i egen bostad än 1993 Behovet av sjukvårdande insatser och antalet sjukhusvistelser har minskat de senaste tio åren. Möjligheten till kontinuitet i träningen har lett till snabbare rehabilitering för personer som skadats i vuxen ålder. En slutsats i rapporten är att kvaliteten på assistansen hänger på en väl fungerande bemanning och en personligt anpassad arbetsledning som klarar att hävda brukarens behov och önskemål. Båda delarna måste fungera även utan stöd av anhöriga, om den assistansberättigade personen så önskar. Det är därför viktigt att det finns utrymme i ersättningen för att rekrytera andra än anhöriga som arbetsledare. Endast då kan assistansen fungera långsiktigt även för den som inte själv kan vara arbetsledare. 20

Organisera assistansen

Organisera assistansen Organisera assistansen Roller och ansvarsområden Sedan assistansreformen genomfördes har den personliga assistansen präglats av en mycket hög uppskattning bland de assistansberättigade. Allt tyder också

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS

UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll Personlig assistans består av just dessa två delar, uppdraget och yrkesrollen. Det är en beskrivning

Läs mer

Boende former enligt LSS

Boende former enligt LSS FUB ordnade en paneldebatt om boende den 21 oktober. Här är noteringar från debatten. I panelen ingick följande personer. Rolf Södervall Harald Strand Emanuel Mörk Peter Rinman Tomas Eriksson Ulf Uddsten

Läs mer

Individuell plan enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS

Individuell plan enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS 2004-01-13 Individuell plan enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Inledning Denna lathund har Riksförbundet för Utvecklingsstörda Barn, Ungdomar och Vuxna (FUB) och Riksföreningen

Läs mer

Personlig assistans Umeå kommun. Information till dig som valt Umeå kommun som anordnare av din personliga assistans.

Personlig assistans Umeå kommun. Information till dig som valt Umeå kommun som anordnare av din personliga assistans. Personlig assistans Umeå kommun Information till dig som valt Umeå kommun som anordnare av din personliga assistans. Personlig assistans för vuxna Vår vision är att gemensamt skapa det bästa och självklara

Läs mer

GENOMFÖRANDEPLAN. Projektets uppdrag är att driva processen framåt, boka samtliga möten och vara den mobila part som rör sig mellan stadsdelarna.

GENOMFÖRANDEPLAN. Projektets uppdrag är att driva processen framåt, boka samtliga möten och vara den mobila part som rör sig mellan stadsdelarna. BILAGOR: GENOMFÖRANDEPLAN Genomförandeplanen görs inledningsvis med syfte att skapa struktur i arbetet och förtydliga uppdraget inom stadsdelen. Det ger projektet och stadsdelen en gemensam plan att följa.

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL DAGLIG VERKSAMHET

UPPDRAG OCH YRKESROLL DAGLIG VERKSAMHET UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL DAGLIG VERKSAMHET Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll - daglig verksamhet är en beskrivning av vad det innebär att arbeta med stöd och service till

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av ersättningen för personlig assistans. Dir. 2013:34. Beslut vid regeringssammanträde den 21 mars 2013

Kommittédirektiv. Översyn av ersättningen för personlig assistans. Dir. 2013:34. Beslut vid regeringssammanträde den 21 mars 2013 Kommittédirektiv Översyn av ersättningen för personlig assistans Dir. 2013:34 Beslut vid regeringssammanträde den 21 mars 2013 Sammanfattning En särskild utredare ska se över ersättningen för personlig

Läs mer

Nyhetsblad januari 2012

Nyhetsblad januari 2012 Nyhetsblad januari 2012 Januari månad har knappt gått förbi men julledigheten och nyårsfirandet känns redan långt borta. Jag tar detta som ett bevis på att det går fort när man har roligt! Ett helt nytt

Läs mer

IfA-godkännande OP Assistans 2014

IfA-godkännande OP Assistans 2014 IfA-godkännande OP Assistans 24 Q. Får du stöd med att fylla i enkäten? Frågorna i enkäten vänder sig till dig som assistansberättigad. Om du behöver någon annans stöd för att svara på dem så svarar du

Läs mer

1. Vad har Carpe betytt för dig personligen i din yrkesroll?

1. Vad har Carpe betytt för dig personligen i din yrkesroll? det har gett mig mer kunskap och självkänsla för det jag arbetar med. det har kännts väldigt skönt att fått gått utbildningar som passat in i verksamheten,som man annars inte hade fått gått.. Ökade kunskaper

Läs mer

Yttrande över betänkandet (SOU 2012:6) Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning

Yttrande över betänkandet (SOU 2012:6) Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Stockholm den 24 april 2012 Yttrande över betänkandet (SOU 2012:6) Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning Vi på Neurologiskt Handikappades Riksförbund,

Läs mer

Ger dig personlig assistans

Ger dig personlig assistans Ger dig personlig assistans Livskraft, Utveckling, Närhet och Aktivitet är våra ledord Alla som har rätt till assistans bör jämföra olika anordnare och därefter bestämma vem som skall få förtroendet att

Läs mer

Sammanställning av kommunernas utvärderingar av Carpe

Sammanställning av kommunernas utvärderingar av Carpe Sammanställning av kommunernas utvärderingar av Carpe Ekerö, Järfälla, Lidingö, Nacka, Nynäshamn, Salem, Sollentuna, Sundbyberg, Södertälje, Tyresö, Värmdö och Österåker har besvarat frågorna i utvärderingen.

Läs mer

Värdegrund - att göra gott för den enskilde

Värdegrund - att göra gott för den enskilde Värdegrundsdokumentet är framarbetat av och för socialförvaltningen i Degerfors kommun, samt antaget av socialnämnden 2012-10-10. Text: Jeanette Karlsson och Sture Gustafsson. Illustrationer: Bo Qvist

Läs mer

Personlig assistans för att leva det liv du vill

Personlig assistans för att leva det liv du vill Personlig assistans för att leva det liv du vill Välkommen till STIL! Hos oss är det du och ditt liv som står i centrum. I den här foldern kan du läsa mer om vad vi kan erbjuda dig och varför du ska välja

Läs mer

Din lön och din utveckling

Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Du ska få ut så mycket som möjligt av ditt arbetsliv. Det handlar om dina förutsättningar, din utveckling och din lön. Du ska ha möjlighet att få en

Läs mer

Syfte Att synliggöra barnets situation i konflikter gällande vårdnad, boende, umgänge.

Syfte Att synliggöra barnets situation i konflikter gällande vårdnad, boende, umgänge. 1 Slutrapport till länsstyrelsen ang. Projektet Biff 2 2008-08-25-2010-06-01 gällande barn till missbrukare, barn som bevittnat våld och barn till föräldrar med psykisk ohälsa. Bakgrund/sammanfattning

Läs mer

17 april 2012. Socialdepartementet 103 33 Stockholm Dnr S2012/1273/FST

17 april 2012. Socialdepartementet 103 33 Stockholm Dnr S2012/1273/FST 17 april 2012 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Dnr S2012/1273/FST FSS yttrande till Socialdepartementet över betänkandet Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning (SOU 2012:6). Sammanfattning

Läs mer

Verksamhetsplan 2012 Orrekullens gruppbostad

Verksamhetsplan 2012 Orrekullens gruppbostad Verksamhetsplan 2012 Orrekullens gruppbostad Orrekullens gruppbostads Verksamhetsplan 2012 Orrekullen är ett särskilt boende enligt LSS, Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Gruppbostaden

Läs mer

Personlig service DHR För ett samhälle utan rörelsehinder

Personlig service DHR För ett samhälle utan rörelsehinder Personlig service Ett diskussionsunderlag om självbestämmande inom hemtjänsten. Principer förtillgängligheddf DHR För ett samhälle utan rörelsehinder Bakgrund Projekt Personlig service genomfördes mellan

Läs mer

IfAs Frågeguide inför val av assistansanordnare

IfAs Frågeguide inför val av assistansanordnare IfAs Frågeguide inför val av assistansanordnare Det är mycket att tänka på vid val av assistansanordnare och det är viktigt med hög kvalitet på assistansen. Genom IfA kan en verksamhet ansöka om IfA-godkännande.

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE

UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll - boende är en beskrivning av vad det innebär att arbeta med stöd och service till personer med funktionsnedsättning

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 7 november 2012 KLAGANDE Sölvesborgs kommun 294 80 Sölvesborg MOTPARTER 1. AA 2. BB ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Jönköpings dom den

Läs mer

VÅRD OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS

VÅRD OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS VÅRD OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS 1 Innehåll LSS - Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade... 4 Vem gäller lagen för?... 4 Rätten till

Läs mer

VÄRNAMO KOMMUN. informerar om LSS

VÄRNAMO KOMMUN. informerar om LSS VÄRNAMO KOMMUN informerar om LSS Vad är LSS? LSS betyder Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. Syftet med LSS är att ge människor med funktionshinder möjlighet att leva som andra. Insatser

Läs mer

Individuell plan enligt Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)

Individuell plan enligt Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Individuell plan enligt Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Inledning Denna lathund har Riksföreningen Autism (RFA) sammanställt för att underlätta för brukare som vill

Läs mer

Sensus 2012-12 Johanna Krook, Katharina Persson katharina.persson@sensus.se 08-4061695

Sensus 2012-12 Johanna Krook, Katharina Persson katharina.persson@sensus.se 08-4061695 Frisk & fri Sensus 2012-12 Johanna Krook, Katharina Persson katharina.persson@sensus.se 08-4061695 2. Projektets syfte Syftet är att utveckla ett material som dels ger djupare kunskaper i ämnet än vad

Läs mer

Projektbeskrivning samt sammanställning av inventeringen i delprojekt. Chefer utan högskoleutbildning

Projektbeskrivning samt sammanställning av inventeringen i delprojekt. Chefer utan högskoleutbildning Projektbeskrivning samt sammanställning av inventeringen i delprojekt Chefer utan högskoleutbildning September 2012 1 Innehåll 1. Projekt Carpe 2... 3 2. Syfte och mål för delprojekt Chefer utan högskoleutbildning...

Läs mer

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då

Läs mer

LSS-Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS-Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade Socialförvaltningen LSS-Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade En lag om rätten att leva som andra Genom LSS kan personer med omfattande funktionshinder få möjlighet till stöd

Läs mer

Medför lagstadgad personlig assistans verklig delaktighet och ett självständigt liv?

Medför lagstadgad personlig assistans verklig delaktighet och ett självständigt liv? Medför lagstadgad personlig assistans verklig delaktighet och ett självständigt liv? 10 september 2015, Hanaholmen The Capital of Scandinavia Riitta-Leena Karlsson Funktionshinderombudman i Stockholms

Läs mer

Personlig assistans Skellefteå kommun AVTAL

Personlig assistans Skellefteå kommun AVTAL - personlig assistans För dig med funktionsnedsättning ger personlig assistans från en stor frihet. Tillsammans med dig utformar vi ett stöd som ökar dina möjligheter till ett självständigt och meningsfullt

Läs mer

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Den 27 Juni 2013 Evaluation North Analys av Grupp 3 2013-06-27 Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Innehåll 1. INLEDNING...

Läs mer

Värdegrund- förslag till lagändring

Värdegrund- förslag till lagändring Värdegrund- förslag till lagändring 5 kap. 4 Socialtjänstens omsorg om äldre ska inriktas på att äldre personer får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande (värdegrund) Socialnämnden ska verka för

Läs mer

Information om Insatser för vissa funktionshindrade enligt LSS

Information om Insatser för vissa funktionshindrade enligt LSS Information om Insatser för vissa funktionshindrade enligt LSS Stöd och service till vissa funktionshindrade enligt LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) ger människor med vissa

Läs mer

LSS. Här kan du läsa om... Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS. Här kan du läsa om... Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Här kan du läsa om... LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade "Det rör sig inte om människor med särskilda behov, utan om människor med alldeles vanliga, normala behov som måste tillgodoses

Läs mer

Till dig som LIA-handledare

Till dig som LIA-handledare Y Till dig som LIA-handledare Grattis! Du har tackat ja till uppgiften att vara handledare för en KY-student på din arbetsplats en uppgift som kan vara både lärorik, stimulerande och ansvarsfull. Inom

Läs mer

Erbjudande när Kramfors kommun nyttjas som anordnare av personlig assistans bilaga till avtal om personlig assistans uppdaterad senast 2009-03-01

Erbjudande när Kramfors kommun nyttjas som anordnare av personlig assistans bilaga till avtal om personlig assistans uppdaterad senast 2009-03-01 Erbjudande när Kramfors kommun nyttjas som anordnare av personlig assistans bilaga till avtal om personlig assistans uppdaterad senast 2009-03-01 Kramfors kommun som assistansanordnare När Du väljer Kramfors

Läs mer

Stärk rättigheterna i LSS för att komma till rätta med den restriktiva tillämpningen

Stärk rättigheterna i LSS för att komma till rätta med den restriktiva tillämpningen Skrivelse 2014-04-07 Regeringen Socialdepartementet Stärk rättigheterna i LSS för att komma till rätta med den restriktiva tillämpningen Autism- och Aspergerförbundet vill göra Socialdepartementet och

Läs mer

Möjlighet att leva som andra. Ny lag om stöd och service till vissa personer med funktionsnedsättning. Slutbetänkande av LSS-kommittén (SOU 2008:77)

Möjlighet att leva som andra. Ny lag om stöd och service till vissa personer med funktionsnedsättning. Slutbetänkande av LSS-kommittén (SOU 2008:77) Möjlighet att leva som andra. Ny lag om stöd och service till vissa personer med funktionsnedsättning Slutbetänkande av (SOU 2008:77) uppdrag och sammansättning Parlamentarisk kommitté med ledamöter från

Läs mer

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, är en rättighetslag. De som tillhör någon av lagens tre personkretsar kan få rätt till

Läs mer

! " # " $! " # " % % & ' (& " ) ' * %% ) ' 3

!  #  $!  #  % % & ' (&  ) ' * %% ) ' 3 2 ! "#" $! "#"%% &' (&")' * %% ) ' 3 Enligt avtal mellan beställare och utförare har beställaren rätt att genomföra brukarundersökningar och kvalitetsuppföljningar även i form av aktiv uppföljning genom

Läs mer

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Sida 1/9 Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Arbetet med att öka tillgängligheten har sin utgångspunkt i den humanistiska människosynen, vilket innebär att alla

Läs mer

Omsorg om funktionshindrade. Information och stödformer

Omsorg om funktionshindrade. Information och stödformer Omsorg om funktionshindrade Information och stödformer Vård och omsorg om de som lever med funktionshinder Det handlar egentligen inte om människor med särskilda behov utan om människor med alldeles vanliga

Läs mer

Mångfald är det som gör oss unika

Mångfald är det som gör oss unika Policy och handlingsplan för ökad mångfald inom Säffle kommun Mångfald är det som gör oss unika 2008-11-10 INNEHÅLL 1. INLEDNING... 3 VAD MENAS MED DISKRIMINERING?... 3 2. SÄFFLE KOMMUNS MÅNGFALDSPOLICY...

Läs mer

AVTAL FÖR PERSONLIG ASSISTANS

AVTAL FÖR PERSONLIG ASSISTANS AVTAL FÖR PERSONLIG ASSISTANS mellan Assistansanordnaren och Uppdragsgivaren Namn:.. Adress:.. Org.nr: Pers.nr:.. Telefon:.. Legal företrädare (ifylls i förekommande fall) Namn: Adress: nedan kallad anordnaren

Läs mer

Kvalitet och värdegrund i vården.

Kvalitet och värdegrund i vården. 1 Kvalitet och värdegrund i vården. Inledning Vi är måna om att personerna som får vård och omsorg av oss har det så bra som möjligt. Du som arbetar inom omsorgen är viktig i det arbetet. I den här broschyren

Läs mer

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård Meddelandeblad Berörda: nämnder med ansvar för äldre- och handikappomsorg enl. SoL och LSS, landsting och kommuner (sjukvårdshuvudmän), enskilda vårdgivare, enskilda verksamheter enl. SoL och LSS, samverkansnämnder,

Läs mer

2. Vad har Carpe, enligt din uppfattning, betytt för arbetsgruppen(erna)?

2. Vad har Carpe, enligt din uppfattning, betytt för arbetsgruppen(erna)? Vi har alla tagit del av olika utbildningar mm och uppdaterat oss.man märker av en mer säkare och tryggare arbetsgrupp. se ovan. bredare kunskap Inte så mycket egentligen. Alla har relevant utbildning.

Läs mer

Tillgänglighetsplan 2013-2015

Tillgänglighetsplan 2013-2015 Tillgänglighetsplan 2013-2015 Antagen av Kommunfullmäktige 2013-04-29, KF 36 1 Bakgrund Det är av stor vikt att tillgänglighetsfrågor beaktas i all kommunal planering. Ledamöter i Kommunala Handikapprådet

Läs mer

ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA

ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA Chefs- och medarbetarpolicy för Stockholms Stadsmission Antagen av Stockholms Stadsmissions och Stadsmissionens Skolstiftelses styrelser 2011-02-21 Dokumentansvarig: Personalchef

Läs mer

Rapport Projekt Affärsutveckling

Rapport Projekt Affärsutveckling Rapport Projekt Affärsutveckling Qniv Våren 2009 Projektledare Marianne Örtengren Ulrika Sandström Enkät och rapport: Ulrika Sandström Nära coaching ulrika@naracoaching.se Sammanfattning Under våren 2009

Läs mer

Policy: Bostad och stöd i bostaden

Policy: Bostad och stöd i bostaden Riksförbundet FUB, för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning Policy: Bostad och stöd i bostaden Allmänna principer: Enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, ska den enskilde

Läs mer

Daglig verksamhet är en LSS- insats, en rättighet. Målsättningen är. Att leva som andra och att insatsen ger möjligheter till ett gott liv.

Daglig verksamhet är en LSS- insats, en rättighet. Målsättningen är. Att leva som andra och att insatsen ger möjligheter till ett gott liv. Jag ska prata om Daglig verksamhet för personer som JAGs vuxna medlemmar personer med flera stora funktionsnedsättningar, varav en är nedsättning av den intellektuella förmågan. Historiskt startade daglig

Läs mer

Jag är egen arbetsgivare (kräver ej tillstånd från IVO)

Jag är egen arbetsgivare (kräver ej tillstånd från IVO) Härmed utfäster sig undertecknad att min/vår verksamhet. ska följa och arbeta efter IfAs regler för IfA-godkännade 1 (IfA Löfte) Jag är egen arbetsgivare (kräver ej tillstånd från IVO) Vi är en mindre

Läs mer

Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg. Sammanfattning från femte mötet i de blandade lokala lärande nätverken

Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg. Sammanfattning från femte mötet i de blandade lokala lärande nätverken Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg I februari 2011 startade arbetet med nya blandade lokala lärande nätverk inom det prioriterande området: Kombinera förvärvsarbetet och anhörigomsorg.

Läs mer

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Innehållsförteckning LSS - Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Vem gäller lagen för?... 1 Tio rättigheter/insatser... 2 1. Rådgivning

Läs mer

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11 Värdegrund för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27 Reviderad 2011-05-11 Värdegrund Värdegrunden anger de värderingar som ska vara vägledande för ett gott

Läs mer

Riktlinjer för social dokumentation

Riktlinjer för social dokumentation Riktlinjer för social dokumentation Februari 2011 1 Juni 2011 Inledning Omvårdnadsförvaltningens Riktlinjer för social dokumentation reglerar hur genomförandet av beviljade insatser till äldre personer

Läs mer

Personlig assistans Kvalitet i bemötande

Personlig assistans Kvalitet i bemötande Revisionsrapport Personlig assistans Kvalitet i bemötande och rätt insatser Christel Eriksson Cert. Kommunal revisor Mars 2014 Sammanfattning har fått de förtroendevalda revisorerna i Halmstads kommuns

Läs mer

LSS-omsorgen. Det här kan du som har funktionsnedsättning

LSS-omsorgen. Det här kan du som har funktionsnedsättning LSS-omsorgen Det här kan du som har funktionsnedsättning få hjälp med Genom LSS (lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) kan personer med omfattande funktionsnedsättningar få möjlighet

Läs mer

Personlig assistans. Nordiskt seminarium. 11 12 april 2013 Clarion Hotel Stockholm. Ulla Clevnert

Personlig assistans. Nordiskt seminarium. 11 12 april 2013 Clarion Hotel Stockholm. Ulla Clevnert Personlig assistans Nordiskt seminarium 11 12 april 2013 Clarion Hotel Stockholm Ulla Clevnert Personlig assistans enligt 9 2 LSS Biträde av personlig assistent eller ekonomiskt stöd till skäliga kostnader

Läs mer

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Sammanställning av kartläggningen Chef i vården som genomfördes av Sveriges läkarförbund 2009. Kartläggning av läkares chefsskap Läkarförbundet anser att

Läs mer

Kvalitetsdeklaration. för dig som får insatser enligt LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) Reviderad 2011-06-01

Kvalitetsdeklaration. för dig som får insatser enligt LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) Reviderad 2011-06-01 Kvalitetsdeklaration för dig som får insatser enligt LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) Reviderad 2011-06-01 Kvalitetsdeklaration LSS Om kvalitetsdeklarationen Kvalitetsdeklarationen

Läs mer

Kvalitet inom äldreomsorgen

Kvalitet inom äldreomsorgen Revisionsrapport* Kvalitet inom äldreomsorgen Mora kommun Februari 2009 Inger Kullberg Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning och bakgrund...4 2.1 Revisionsfråga...5 2.2 Revisionsmetod...5

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

Vad är viktigt för att vi ska kunna skapa bra förutsättningar för ett gott liv hos oss?

Vad är viktigt för att vi ska kunna skapa bra förutsättningar för ett gott liv hos oss? Rapport Fokusgrupp Nacka Seniorcenter Talliden 2010-03-19 Vad är viktigt för att vi ska kunna skapa bra förutsättningar för ett gott liv hos oss? Maria Liwendahl, Kvalitetsutvecklare VSS Innehållsförteckning

Läs mer

Social dokumentation

Social dokumentation Sid. 1 (6) Programområde eller övergripande: Äldreomsorgen Framtagen av: Ingrid Fagerström Utbildnings- och kvalitetssamordnare Gäller from: 100218 Verksamhet: Beslutad av: Socialnämnden 100218 13 Reviderad:

Läs mer

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 KF, februari 2013 Dnr 325-1035/2012 www.stockholm.se Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Februari 2013 Stockholms stads program

Läs mer

Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter

Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter Spira Assistans AB Org.nr 556815 4305 info@spiraassistans.se 040-15 66 85 2 Innehåll Presentation 5 Dina kontaktpersoner 10 Arbetsmiljö

Läs mer

Projekt tillgänglig publik kunskapsdelning

Projekt tillgänglig publik kunskapsdelning Projekt tillgänglig publik kunskapsdelning Organisation Grimslövs folkhögskola Projektledare Sofie Sjöstrand e-postadress sofie.sjostrand@natverketsip.se Telefon 0470-223 40 Syfte och deltagare 2. Projektets

Läs mer

Funktionshinderområdet och äldreomsorgen

Funktionshinderområdet och äldreomsorgen Riktlinjer för social dokumentation Funktionshinderområdet och äldreomsorgen Ansvarig/upprättad av Kvalitetsenheten Christina Almqvist Beslut fattat av Upprättad 2012-10-18 Reviderad Socialnämnden och

Läs mer

Vi vill... Mål med mening

Vi vill... Mål med mening Vi vill... Arbetsblad för en förening eller organisation som vill tydliggöra och utveckla sin verksamhetsinriktning. Momenten som behandlas är idé, värdegrund, vision, verksamhetsområden, mål, strategi

Läs mer

Vem får rätt i mål om LSS?

Vem får rätt i mål om LSS? Länsförbundet Rapport 2, 2012 i Stockholms län Om Kontaktperson och Ledsagarservice i Förvaltningsrätten Vem får rätt i mål om LSS? Inledning Länsförbundet FUB har genomfört en analys av hur utfallet av

Läs mer

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen Sida 1 av 5 PRESSMEDDELANDE 21 januari 2010 Socialdepartementet Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen med mera. - Regeringen har idag beslutat om en lagrådsremiss - Värdigt liv i äldreomsorgen. En

Läs mer

Om personlig assistans för barn

Om personlig assistans för barn Om personlig assistans för barn l A lntressegruppen FÖR ASSlSTANSBERÄTTlGADE Information från Intressegruppen för Assistansberättigade (IfA) Intressegruppen för Assistansberättigade Intressegruppen för

Läs mer

Verksamhetsuppföljning Kvarngatan 2014-01-30

Verksamhetsuppföljning Kvarngatan 2014-01-30 Verksamhetsuppföljning Kvarngatan 2014-01-30 Malin Rehnstam Kvalitetscontroller Sofia Spetz Avdelningschef Handläggarenheten Elisabeth Rubin MAS 1 INFORMATION OM VERKSAMHETEN Kvarngatans gruppboende ligger

Läs mer

FAS 05. En uppföljning av implementeringen av avtalet i sex kommuner, ett landsting och en region. Carina Åberg Malin Ljungzell. Utdrag från rapporten

FAS 05. En uppföljning av implementeringen av avtalet i sex kommuner, ett landsting och en region. Carina Åberg Malin Ljungzell. Utdrag från rapporten Utdrag från rapporten FAS 05 En uppföljning av implementeringen av avtalet i sex kommuner, ett landsting och en region Januari 2009 Carina Åberg Malin Ljungzell APeL Forskning och Utveckling Bakgrund FAS

Läs mer

LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. - Kan sökas av funktionsnedsatta i alla åldrar

LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. - Kan sökas av funktionsnedsatta i alla åldrar LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade - Kan sökas av funktionsnedsatta i alla åldrar Rev nov 2014 Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Den första januari 1994

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

Vägar till ett modernt, jämlikt och effektiv ledarskap

Vägar till ett modernt, jämlikt och effektiv ledarskap Vägar till ett modernt, jämlikt och effektiv ledarskap Eva Norrman Brandt Vad är ett modernt ledarskap? Inför en konkurrenssituation är det viktigt att koppla ihop ledarskap och hälsa för att bli en attraktiv

Läs mer

Dessutom vill Malmö stad särskilt framföra följande och följer i sitt svar betänkandets disposition.

Dessutom vill Malmö stad särskilt framföra följande och följer i sitt svar betänkandets disposition. 1(5) Vårt diarienummer: KS-KOM-2008-00834 Till Socialdepartementet Möjlighet att leva som andra - Ny lag om stöd och service till vissa personer med funktionsnedsättning (SOU 2008:77). Socialdepartementet

Läs mer

Kontaktperson enligt LSS

Kontaktperson enligt LSS Kontaktperson enligt LSS framgång vid verkställighet Tillsyn av kommunernas verkställighet av insatsen kontaktperson enligt LSS Kontaktperson enligt LSS Framgång vid verkställighet Tillsyn av kommunernas

Läs mer

UPPDRAGSBESKRIVNING BOSTAD MED SA RSKILD SERVICE ENLIGT LSS 2015

UPPDRAGSBESKRIVNING BOSTAD MED SA RSKILD SERVICE ENLIGT LSS 2015 Eskilstuna kommun Vård- och omsorgsnämnden 2015-03-01 UPPDRAGSBESKRIVNING BOSTAD MED SA RSKILD SERVICE ENLIGT LSS 2015 Bostad med särskild service enligt LSS Innehåll 1. Beskrivning av uppdragen... 3 Enheten

Läs mer

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Regional Action Plan 7 YES Let s do it Förord 8 4 Det regionala utvecklingsprogrammet Regionförbundet

Läs mer

Gruppbostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Gruppbostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Gruppbostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Vad är en gruppbostad? Här får du information om vad en gruppbostad är och hur det kan fungera att bo i en gruppbostad. Här får du veta vilka rättighet

Läs mer

KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN

KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN Produktion KVALITETSKRITERIER FÖR PERSONLIG ASSISTANS SOM UTFÖRS AV ÖSTRA GÖINGE KOMMUN Kriterierna gäller från 2009-10-01 Storgatan 4 280 60 Broby Växel: 044-775 60 00 Fax: 044-775 62 90 Plusgiro: 8 46

Läs mer

Information om Handikappomsorgen/LSS Mottagningssekreterare kontaktuppgiter. Åstorps Kommun

Information om Handikappomsorgen/LSS Mottagningssekreterare kontaktuppgiter. Åstorps Kommun Information om Handikappomsorgen/LSS Mottagningssekreterare kontaktuppgiter i Åstorps kommun Varje individ ska mötas med värdighet och respekt med utgångspunkt i att stärka den egna förmågan. Åstorps Kommun

Läs mer

Verksamhetsplan 2011-2013 Enheten personlig assistans VÅR VISION

Verksamhetsplan 2011-2013 Enheten personlig assistans VÅR VISION Förvaltningen Omsorg och Hälsa Verksamhetsplan 2011-2013 Enheten personlig assistans VÅR VISION Nöjda och trygga omsorgstagare Individanpassad verksamhet innebär att arbeta med den enskilde i fokus och

Läs mer

DUKA för en utvecklande arbetsplats

DUKA för en utvecklande arbetsplats DUKA för en utvecklande arbetsplats Förord Sedan Försäkringskassan blev en myndighet den första januari 2005 har vi arbetat intensivt med att skapa myndighetsgemensamma metoder, processer och en gemensam

Läs mer

Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen - en students analys om implementering av Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen

Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen - en students analys om implementering av Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen - en students analys om implementering av Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen Inledning Bakgrunden till denna utvärdering av Partnerskapet är att

Läs mer

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Förord Barn- och utbildningsnämnden har gett förvaltningschefen i uppdrag att ta fram en strategi för att alla elever ska nå målen.

Läs mer

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Värdegrund SHG Grundvärden, vision, handlingsprinciper Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Innehåll VÄRDEGRUNDEN SHG... 2 GRUNDVÄRDEN... 2 Respekt... 2 Värdighet... 3 Välbefinnande... 3 Bemötande...

Läs mer

God man för ensamkommande barn

God man för ensamkommande barn Överförmyndarnämnden 1 (5) 2009-03-19 God man för ensamkommande barn Genom särskild lagstiftning föreskrivs att en god man för ensamkommande barn och barn som har blivit ensamma i Sverige skall utses så

Läs mer

Projektets primära målsättning är:

Projektets primära målsättning är: HJÄLPMEDEL- KVALITET FRÅN ETT BRU KARPERSPEKTIV RSPEKTIV Projektet Hjälpmedel- kvalitet från ett brukarperspektiv har pågått sedan september 2009. Lars Gustavsson är projektansvarig och Malin Björk är

Läs mer

Omvårdnad, Fritid och kultur. Vad kostar det att få hjälp? Så här klagar du. Vem ger hjälpen? Vill du veta mer?

Omvårdnad, Fritid och kultur. Vad kostar det att få hjälp? Så här klagar du. Vem ger hjälpen? Vill du veta mer? Omvårdnad, Fritid och kultur Personer med funktionshinder kan bo i bostäder där det finns personal. Personalen hjälper till med det praktiska. Men personalen ska också ge god vård. En människa som får

Läs mer

Personlig assistans. leva som alla andra. Förvaltningen för Funktionsstöd Kungsbacka kommun

Personlig assistans. leva som alla andra. Förvaltningen för Funktionsstöd Kungsbacka kommun Personlig assistans leva som alla andra Förvaltningen för Funktionsstöd Kungsbacka kommun Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Vissa kriterier måste vara uppfyllda för att man ska

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 1(9) enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 Inledning Socialstyrelsen har angett föreskrifter och allmänna råd för hur kommunerna ska inrätta ledningssystem för kvalitet i verksamheter enligt SoL, LVU,

Läs mer

LAG OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE - LSS

LAG OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE - LSS LAG OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE - LSS HAGFORS KOMMUN MÅLET MED LAGEN OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE, LSS, ÄR ATT DEN ENSKILDE FÅR MÖJLIGHET ATT LEVA SOM ANDRA LSS

Läs mer