I N O M V Å R D & O M S O R G I M A L M Ö S T A D N R

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "I N O M V Å R D & O M S O R G I M A L M Ö S T A D N R"

Transkript

1 INOM VÅRD & OMSORG I MALMÖ STAD NR 4/2011 Svårt men viktigt att tala om sex sidan 4 Zainab ett stöd för anhöriga sidan 10 Stadsdelen som satsar salutogent sidan 17 Indra tar plats i äldreomsorgen sidan 14 15

2 Anna-Lena Hesselroth Ny ansvarig utgivare för Spaning. Ett roligt och viktigt uppdrag! KRÖNIKAN Hej! Jag heter Anna-Lena Hesselroth. Jag har fått nya spännande uppdrag, ett av dem är att vara ansvarig utgivare för Spaning! Ett roligt och lite annorlunda uppdrag jämfört med vad jag vanligen gör på jobb. Jag har jobbat med personalfrågor på olika förvaltningar i Malmö stad ända sedan jag utbildade mig till socionom i mitten av 80-talet. Under flera år arbetade jag i Södra Innerstaden med HR-strategiska frågor. En sak kan jag intyga Malmö stad är en stor arbetsgivare och har massor av möjligheter att erbjuda oss som anställda! En sak som belyser detta på ett fantastiskt bra sätt är vård- och omsorgsdagarna MMM, som just är avslutade. Jag blev så glad när jag gick runt och tittade på alla utställningar och lyssnade på seminarier vilket engagemang det finns! Vi delar med oss av MMM på några sidor i detta nummer. Vad tycker jag vi behöver satsa på? Lena Wetterskog berättade i förra numret av Spaning om hur Kompetensförsörjning vård och omsorg startade och hur LPA, FoU-trainee, Spaning mm rullar på. Detta arbete kommer att fortsätta i samma anda. Det är viktigt att vi fortsätter att satsa på kompetensutveckling för att klara rekryteringsbehoven. Samtidigt måste vi hela tiden utvärdera och omvärldsspana för att veta att vi gör rätt. En viktig fråga framöver handlar om hur vi väcker intresse för vård och omsorg så fler söker till utbildningarna. Du som anställd i Malmö stad kan hjälpa till genom att sprida goda exempel du hittar flera här i tidningen. Till sist att få arbeta med vård och omsorg känns väldigt roligt, spännande och hedrande. Anna-Lena Hesselroth, HR-strategiska avdelningen sista sidan Spaning ges ut av Malmö stad och är en tidning för dig som arbetar eller vill arbeta inom vård och omsorg. Ansvarig utgivare Anna-Lena Hesselroth, telefon: Produktion Redaktionen.nu, Mikael Ringman, Maria Sehlin, Christina Bruun. Lisa Janzon, Malmö stad. Grafisk form: Benny Mårtensson, Fotograf: Peter Kroon, Tryckeri: Holmbergs Beställ fler ex av tidningen på sidan sidan 4 sidan 6 sidan 16 2 sidan 17 sidan 8 sidan 14

3 Tema: MMM-dagarna I natt jag drömde med rörelser av Happykören i Södra Innerstaden. Bild: Peter Kroon Slumrande minnen väcks av sångerna Happykören är kören för demenssjuka och glada! Här krävs ingen skön stämma, bara sångglädjen finns så kan man vara med. ören på minnesteamet Palmgatan i Södra Innerstaden startades i våras. Sex äldre personer kommer till sångstunderna en gång i veckan. När körsången ska börja sitter en man och håller sig för huvudet och en kvinna vet inte varför hon är där och vill gå igen. Någon säger Jag kan inte sjunga. Men när musikövningarna väl startar är alla med på noterna. Efter uppvärmning av kropp och röst fylls rummet av I natt jag drömde. När sången väl är igång finns inga minnesluckor längre, orden rullar ut och körsångarna blir gladare och gladare. Det är så häftigt att se, säger Helene Persson som arbetar i minnesteamet. När de går in så kan de vara ganska sura och vrånga men när de går härifrån är de stärkta och glada, det är helt otroligt vad musik kan göra, säger hon. För äldrepedagog Paula Kanerup handlar det mycket om att stötta och motivera deltagarna att vara med. Det gäller att hjälpa dem se förbi hinder. De växer och blir stärkta av sången, musik är ett så bra redskap, säger Paula. Det är rätt mycket dagsformen som styr hur sången går, berättar sångpedagogen Lisa Dunsö som ibland har ett styvt arbete att hålla ihop gruppen och få deltagarna att hitta rätt låt i sånghäftet. Hon letar sig fram till vilka låtar som fungerar. Engelska visor går inte alls och det får inte vara för modernt. Det får inte heller gå för snabbt för då hinner deltagarna inte med. Det är härligt att se hur de kommer ihåg sångtexter när de har svårt med så mycket annat. Många tystnar med åren och här får de använda sin röst igen, säger Lisa. De tycker verkligen om sångstunden, den har en sådan positiv inverkan. Då och då möter Palmgatan-kören upp stadens andra Happykörer och uppträder inför publik. Att uppträda och ta emot applåder är en bra kick för självförtroendet, säger sångpedagogen Lisa Dunsö. fakta: happykören Happykören startades på initiativ av Studieförbundet Vuxenskolan efter den engelska förlagan singing for the brain som syftar till att lyfta det friska hos människor med minnessvårigheter. Happykören drivs av en sångpedagog på fyra olika dagcentraler i Malmö. Mellan sex och tio äldre med demenssjukdom deltar på varje ställe, anhöriga är också välkomna att vara med. 3

4 Tema: MMM-dagarna Svårt att tala om sex men viktigt Att tala om sex är svårt. Att tala om sexhjälpmedel är ännu svårare. Men nödvändigt. Det är vårt uppdrag. Vi arbetar med människors hälsa och där utgör den sexuella hälsan en viktig del, säger Katarina Flyckt, sjuksköterska på habiliteringen i Malmö stöd. 4 n av habiliteringens uppgifter är att ge verksamhetsstöd till medarbetare i Malmö stad som arbetar med personer med funktionsnedsättning i personkrets 1 och 2 enligt LSS. Sedan förra året har samtal om sex och relationer varit ett möjligt inslag i verksamhetsstödet. Katarina Flyckt berättar inför åhörarna på MMM-dagarna att sex är en del av livet, också för personer med intellektuell funktionsnedsättning. Och deras sexualitet är något personalen måste förhålla sig till Arbetsterapeuten Jenny Hultqvist säger att det handlar om något så grundläggande som att ha tilllåtelse till sin sexualitet. Ingen av oss skulle tillåta någon annan att ha synpunkter på hur, när eller med vem vi har sex. Personer på LSS-boenden är vana vid att föräldrar, personal och anhöriga har synpunkter på vem de träffar och hur ofta det sker. Hittills är det ingen av våra patienter som har berättat att de har full tillgång till sin partner. I grunden handlar det om omtanke, men det kan vara värt att fundera över vem som får göra vad, säger Jenny Hultqvist. En patient berättar att partnern får lov att komma en gång i veckan, söndagar mellan klockan 19 och 22. Då går de in på rummet. På gruppboendet vet alla vad som försiggår i rummet. Det är inte så lätt att ha ett lustfyllt sexliv på bestämda tider, säger sjukgymnasten Christina Hansson Ravanelli. När habiliteringen startade 2009 ingick det i sjuksköterskans Katarina Flyckts tjänstebeskrivning att ge rådgivning till patienterna om sex och relationer. Ett av samtalen ledde till att patientens LSS-boende ville diskutera samlevnadsfrågor på en arbetsplatsträff. Resultatet blev lyckat. Andra boenden och dagliga verksamheter hörde av sig och bad om samma vägledning. Ett koncept har vuxit fram. Det börjar med ett möte för att kartlägga arbetsgruppens behov och frågor. Därefter genomförs tre träffar med gruppen. SEXUELLT BETEENDE Katarina Flyckt, Jenny Hultqvist och Christina Hansson Ravanelli arbetar tvärprofessionellt. Christina Hansson Ravanelli har erfarenhet av samtal med patienter som rör det fysiska, kroppskännedomen. Jenny Hultqvist håller samtal utifrån arbetsterapeutens perspektiv. Vissa personer kan ha ett sexuellt beteende som provocerar andra boende eller medarbetare. Någon För våra personer kan det vara en möjlighet och ett hjälpmedel för att utöva sin sexualitet. vill titta på porrfilm varje kväll och vill ha hjälp att sätta igång DVD:n. En annan onanerar tio gånger om dagen. I vissa extremfall blir onanin det enda sättet att kanalisera den ångest och oro. Då kan vi tala om andra sätt att slappna av, berättar Jenny Hultqvist. Andra blir rädda av att känna upphetsning och tror att hjärtklappningen de känner är ett tecken på hjärtinfarkt. Under träffarna i verksamhetsstödet började medarbetare ställa frågor om sexhjälpmedel för boende som kanske saknar partner eller som har en fysisk funktionsnedsättning som påverkar förutsättningarna att ha sex. Vi insåg att om vi ville bemöta frågorna på ett professionellt sätt blev det nödvändigt att skaffa kunskaper om sexhjälpmedel. Vi gick helt enkeltt till några olika sexshoppar och berättade om vår målgrupp och vilken hjälp de kan behöva. Personalen var både förstående och hjälpsam, berättar Katarina Flyckt. Därför tar habiliteringen med sig sexhjälpmedel i verksamhetsstödet i sexuell hälsa. Det kan bli lite fnissigt till en början, men det får det lov att vara. Det finns mycket laddning kring sexhjälpmedel och det är inte alltid så lätt att tala om. Men för våra personer kan det vara en möjlighet och ett hjälpmedel för att utöva sin sexualitet. Det finns ingen anledning för oss att lägga några värderingar på det.

5 Vad har du gjort på MMM-dagarna? Frida Jönsson, Maria Tengkvist och Annica Nilsson, Oxievångs gruppboende: Vi kommer från TAKK-kören, det var intressant. Och kul att teckna till musik, berättar Maria. Tidigare idag lyssnade jag på Attityder och bemötande av sexualitet. Den gav många funderingar kring hur vi hanterar den frågan på vår arbetsplats, säger Frida. Jag var på Den goda måltiden. Det var också jätteintressant, jag fick idéer som vi kanske kan jobba vidare med, säger Annica. Katarina Flyckt, Christina Hansson Ravanelli och Jenny Hultqvist på habiliteringen erbjuder verksamhetsstöd kring sexuell hälsa. Foto: Peter Kroon. Niklas Lundin, arbetar på LSS-boende i Centrum: Idag har jag lyssnat på ett arbetstidsprojekt och fått en del funderingar på vad man skulle kunna göra på min arbetsplats. Sedan var jag på Attityder och bemötande av sexualitet. Där sa de en sak jag tyckte var tänkvärd. Att sex är något alla har egna privata värderingar kring, men att man ska akta sig för att ta med sig de värderingarna in i arbetet. Där måste man ha en mer professionell inställning. Information om sexhjälpmedel är en del av samtalen kring sexuell hälsa. Foto: Peter Kroon. Hanna Göransson och Samira Elmi, ledsagare. Jag har varit ledsagare i tre år men det är första gången jag är med på något sådant som MMMdagarna. Som ledsagare är man annars inte så djupt inne i det som händer inom vård och omsorg, säger Samira. Men det är intressant att ta del av diskussionerna. Man får en bra bild av så mycket som händer, säger Hanna. 5

6 Tema: MMM-dagarna Lina Hultin och Yvonne Wismar Fransson arbetar med att utveckla det sociala innehållet inom hemtjänsten. Projektet har stöd av statliga stimulansmedel. Foto: Peter Kroon De vill skapa en mer levande fritid Vad är en meningsfull fritid för en person med hemtjänst? Frågan ställdes av Yvonne Wismar Fransson och Lina Hultin på MMM-seminariet Bingo, boule eller bullfat?. 6 Sjuksköterskan Yvonne Wismar Fransson leder ett projekt för att öka det sociala innehållet i hemtjänsten, Lina Hultin är socionom och projektsekreterare. Med stöd av statliga stimulanspengar arbetar de med 150 hemtjänstmedarbetare (tio från varje stadsdel) och 50 biståndshandläggare samt de båda gruppernas respektive chefer. Under hösten pågår en omfattande utbildningssatsning. Målet är högt ställt, ett nytt, salutogent arbetssätt och en helhetssyn kring vårdtagarens behov. Yvonne Wismar Fransson säger att de sociala behoven är olika för varje person. För medarbetarnas del handlar det inte nödvändigtvis om att lägga ned mer tid. Det handlar om ett förhållningssätt, något som ingår i det dagliga jobbet. Vi är väldigt duktiga på omvårdnad, att ge tabletter och lägga om sår. Många är bra även på den sociala biten, men hittills har det inte varit lika högt värderat, säger Yvonne Wismar Fransson. Redan att man som medarbetare funderar över hur jag utför mina insatser innebär att man har kommit en bra bit på vägen. Har jag det med mig ökar förutsättningarna för att jag bekräftar den äldre och kanske stannar upp i något som blir ett bra samtal, säger Lina Hultin. Danuta Satryan och Tighisti Tesfamichael är två av deltagarna i höstens utbildningar. Båda har blivit inspirerade och de har lärt sig mycket, också att de redan har arbetat salutogent i någon mån. Man försöker bedöma situationen och hitta något som knyter kontakt. Jag brukar titta på väggarna, kanske finns där något att prata om, säger Danuta Satryan. Foton är bra. Då kan man fråga, är det där dina barn? Man brukar hitta någonting att prata om, säger Tighisti Tesfamichael. Ökat socialt innehåll i ordinärt boende Projektet pågår till och med Under hösten har hemtjänstpersonal utbildats i tre block vid sex tillfällen: bemötande (bl a rollspel och drama), helhetssyn (bl a genomförandeplan) och praktiska aktiviteter (bl a guldstunder och sociala måltider). Biståndshandläggarna kommer att gå en utbildning i salutogen handläggning.

7 Vad har du gjort på MMM-dagarna? Mediah Idriz och Eva VIask, minnesteamet Södra Innerstaden: Vi är här som utställare för att visa upp hur bra vårt försök fungerar med Laps Care och digitala nycklar i mobilen, berättar Eva. Södra Innerstaden är enda stadsdel som arbetar med det här pilotprojektet. Jag tror det kan vara roligt för andra att se att det här faktiskt fungerar, säger Mediah. Glada vinnare: Annika Blixt, Ann-Kristin Isgren, Eva Borgelin, Nadia Darwich, Victor Faudez och Mimosa Sadiko. Bild: Peter Kroon Farideh Ahmmadi och Eva Hylén, Vittlingens äldreboende: Vi har hållit i ett seminarium, där vi berättar om vårt arbetstidsprojekt. Det var ganska nervöst innan, men det gick bra, säger Eva. Det gick jättebra! Efter Evas presentation var jag med i rollspelet, som vi gjorde för att förklara hur det fungerar. Jag var inte alls nervös, det var kul!, säger Farideh. Marika stod upp för MMM Marika Carlsson är född i Skåne och har jobbat som undersköterska utan tvekan var MMM-publiken helt perfekt för Marika Carlsson, som stod för underhållningen på eftermiddagen. De tog hem den första Guldgåsen...Och vinnaren är.riddargårdens hemtjänstgrupp! Det var sprättade kuvert och stor spänning när Malmö stad under MMM-dagarna för första gången delade ut Guldgåsen. Och jubel och applåder när prisutdelaren Carina Nilsson läste upp Riddargårdens namn. Det här ska vara lite som Oscarsgalan, sade kommunalrådet Carina Nilsson som i våras var med och instiftade Guldgåsen, ett inspirationspris till en hemtjänstgrupp som aktivt och i vardagen gör måltidsservice till en positiv del av dagen för brukare. Riddargårdens hemtjänst i Rosengård var en av fyra hemtjänstgrupper som tävlade om priset. Jag är väldigt stolt över att det blev vi, säger Ann-Kristin Isgren, sektionschef på Riddargården, som anser att måltidssituationen blivit mycket bättre sedan matdistribution ersattes av måltidsservice. På Riddargården lagar man mat tillsammans med de boende, som har måltidsservice som bistånd, en gång i veckan. Då tar vi oss också tid till att sitta ned och äta, berättar Nadia Darwich. Varannan torsdag erbjuds istället vårdtagarna attkomma till Riddargården för att äta tillsammans. Det är oerhört uppskattat. Många av de boende har inte så många möjligheter att träffa andra. För dem är detta en fest, säger Annika Blixt. Gruppen fick ett diplom i form av en akvarell av en spetsbergsgås (målad av den fågelskådande kocken Roy Blad). Dessutom ska gruppen få laga en måltid tillsammans med Peter J Skogström, Årets kock Vilken grej. Det ska bli oerhört roligt, säger Annika Blixt. Juryns motivering: Riddargårdens hemtjänst har en helhetssyn kring brukarens matsituation. De strävar efter att göra varje måltid till en upplevelse för både kropp och själ. Fokus läggs på mat och social gemenskap. Utvecklingen av matsituationen är ett av de viktigaste områdena för denna hemtjänstgrupp. De fick andra pris: Hemtjänst Monbijou i Centrum, Hemtjänst Ribersborg 2045 i Västra Innerstaden och Delsjögruppen i Hyllie. om guldgåsen Priset har instiftats av kommunstyrelsen för att lyfta fram goda exempel och öka intresset för mat och måltider i hemtjänsten. 7

8 Förra året utreddes ett förslag om gemensam korttidsbemanning för hela Malmö stad inom skola, förskola samt vård och omsorg. Förslaget stötte på motstånd och drogs tillbaka. Nu kommer istället lokala lösningar i flera stadsdelar. Spaning har tittat närmare på några av dem. Och konstaterar att ingen av stadsdelarna tror att bemanningsteam sparar några pengar. Det främsta skälet är att man vill förbättra sin rekrytering. Annika Gencel, Marie Svensson, Jenny Nordkvist Persson och Eva Hall i Fosie är nöjda med de första månaderna med bemanningsteamet för korttidsfrånvaro. Foto: Peter Kroon Flexibelt team i Fosie Gruppboende inom LSS, hemtjänst, särskilt boende, mötesplats för äldre, demensboende, dagverksamhet, kvällspatrullen kanske är det där Marie Svensson och Jenny Nordkvist Persson arbetar imorgon. Sedan i somras arbetar de i Fosies team för korttidsbemanning erfarna undersköterskor är beredda att med kort varsel fylla korttidsfrånvaro inom i stort sett alla verksamheter i Fosie inom LSS, hemtjänst och särskilt boende i hemtjänst. Arbetstiden varierar från till och de jobbar var tredje helg. Flexibilitet är gruppens nyckelord. Ibland vet de inte var de ska arbeta förrän samma dag, sektionschefen meddelar arbetsställen via mejl eller sms. Efter en förhandling mellan Malmö stad och Kommunal får de 3000 kronor i flexibilitetstillägg varje månad, mot att de avsäger sig ersättning för övertid, mertid och förskjuten arbetstid. Mottagandet på arbetsplatserna har varit över mina förväntningar. Alla har verkligen varit välkomnande. Men de vet ju också att jag är en fullvärdig kollega, att jag har all delegation och kan det som behövs, säger Marie Svensson. Jenny Nordkvist Persson sökte sig till bemanningsteamet för att hon ville hoppa runt lite och prova på nya saker. Det känns fortfarande väldigt bra att komma till ett demensboende, där jag har lång erfarenhet och känner mig säker i min yrkesroll. Samtidigt är det kul att komma till LSS, där jag inte alls har varit tidigare. Där får jag lära mig nya saker. Jobbet innehåller nya utmaningar varje dag, säger Jenny. EN UTÖKNING på gång Det fungerar fantastiskt bra, säger Eva Hall som i och för sig inväntar resultatet av en utvärdering. Men hon är redan så pass säker på korttidsteamets förtjänster att hon har börjat fundera på att utöka teamet med fler anställda. Eva Hall är för sin del nöjd med att det inte blev något centralt bemanningsteam. Hon tycker den lokala förankringen är viktig. Undersköterskorna i teamet lär känna alla arbetsplatser och blir i sin tur bekanta ansikten på dessa. Trots teamet har det varit ungefär lika många timvikarier under hösten. Eva Hall förklarar det med att det pågår en omställning när det gäller korttidsplatser och tror att behovet av timanställda minskar inom kort, vilket är huvudsyftet med teamet för korttidsbemanning. Timanställning är den sämsta anställningsform man kan ha. Den är inte bra för vårdtagaren, inte för arbetsplatsen, inte för de anställda. så här fungerar det Teamets tjänster kan bokas först tre dagar i förväg och högst tre dagar åt gången. Detta för att resurserna inte ska kunna knytas upp långt i förväg. Medarbetarna i teamet arbetar enligt önskeschema över tolv veckor. Alla i teamet är tillsvidareanställda.

9 Kirseberg var först ut Kirseberg har varit igång med en organisation för korttidsbemanning sedan sommaren Kirseberg var först ut av stadsdelarna när man redan förra året startade ett projekt med en chef som tog ansvar för all korttidsbemanning inom vård och omsorg. Målet var att höja kvaliteten och kostnadskontrollen inom korttidsbemanningen och skapa en enkel väg in till verksamheterna Vi har fått en bättre kontroll över vilka som arbetar och när. En annan fördel var att semesterrekryteringen blev väldigt lyckad, säger sektionschefen Jörgen Fromark. De timavlönade bokas fortfarande av verksamheterna via vikariebanken. Centrum startar i februari Centrum räknar med att dra igång med en enhet för korttidsbemanning i februari. Jörgen Stoltz, HR-chef i Centrum, berättar att man har haft nära diskussioner med Limhamn- Bunkeflo och att stadsdelarnas förslag är i stort sett identiska. Det rör sig om enheter för korttidsbemanning inom skola, förskola och vård och omsorg. En skillnad är att Centrum organiserar sin enhet med två HR-konsulter och en assistent, i stället för tvärtom. Vi startar som ett projekt som ska utvärderas efter ett år, berättar Jörgen Stoltz. centrums Mål: Eva-Marie Dahlgren och Rudi Hedenus förbereder en enhet för korttidsbemanning i Limhamn-Bunkeflo. Foto: Peter Kroon Ny enhet bemannar bättre på kort tid Timavlönade medarbetare får ingen kontinuerlig arbetsledning, ingen vidareutbildning, inga medarbetarsamtal, ingen trygghet. Effektivisera och öka kvaliteten i rekryteringsprocessen. Öka överblicken gällande LAS, företräde, lön mm. Tydliggöra ansvaret för de timavlönade. Öka möjligheten att minska andelen timavlönade. Öka möjligheten att erbjuda ofrivilligt deltidsanställa önskad tjänstgöringsgrad. Säkerställa att timavlönade har rätt kompetens och får rätt stöd. Frigöra tid för verksamheterna och underlätta för verksamheterna att få tillgång till vikarier med rätt kompetens. Bidra till att Centrum stadsdelsförvaltning och Malmö stad ses som en attraktiv arbetsgivare. Ur Centrums förslag till enhet för korttidsbemanning Det säger Rudi Hedenus, HR-chef i Limhamn-Bunkeflo, och påpekar att detta är en av de främsta anledningarna till att skapa en enhet för korttidsbemanning. Att antalet timavlönade ska bli färre är ett uttalat politiskt mål för Timvikarierna är många och kostar stora summor. Pengarna kan användas på ett effektivare och mer kontrollerat vis, menar Rudi Hedenus. Att vara timvikarie är en temporär lösning från början som ofta övergår i en permanent anställning. Plötsligt har personen arbetat så länge att han eller hon omfattas av LAS-reglerna. Det är inget lyckat sätt att rekrytera på. Rudi Hedenus ledde utredningen om en central korttidsbemanningsenhet i Malmö stad. Den utredningen lades dock på is. Därför har han tillsammans med HR-konsulten Eva-Marie Dahlgren tagit fram ett förslag till korttidsbemanning för Limhamn-Bunkeflo. Förslaget är att starta en enhet under HRavdelningen i februari/mars 2012, med Eva-Marie Dahlgren som chef samt två assistenter. Enheten ska försörja vård och omsorg, skola och förskola med personal när det gäller frånvaro i upp till 14 dagar. Det sker med såväl timavlönade som med en bemanningspool med månadsanställda. Vi räknar med att bemanna i genomsnitt 60 bokningar per dag, säger Eva-Marie Dahlgren, som blir arbetsledare för samtliga medarbetare. Några pengar räknar man inte med att spara. Merkostnaden för bemanningsenheten ligger på omkring en miljon kronor om året, något varje arbetsplats får vara med att betala genom ett pålägg för varje timme som bemannas genom bemanningsenheten. Det är riktigt att det blir något dyrare för verksamheterna. De får även mindre inflytande över vilka vikarier som jobbar där, även om de självfallet kan önska sig en särskild person. Samtidigt slipper de all administration med korttidsvikarier och stadsdelen får en anställningsprocess med högre kvalitet. De flesta tycker nog att fördelarna överväger, säger Rudi Hedenus. 9

10 tätt inpå 10 Namn: Zainab Wahab Bor: Segevång Ålder: 29 år Familj: Spridd över landet. Fritiden: Tränar Krav Maga (en kamsport med inriktning på självförsvar), läser, lagar mat med vänner. Engagemang: Arbetar för UN Womens lokalförening i Malmö, har också tagit initiativ till Arabic-Swedish language network en språklig mötesplats för svensk- och arabisktalande. Vännerna säger om Zainab: Att jag är glad nästan hela tiden, fast det är svårare på vintern när det blir mörkt så tidigt. Därför tänder jag många ljus på kvällen. Och så tycker de nog att jag är äventyrlig. Vi är en grupp vänner som reser tillsammans och då drar jag med dem på fallskärmshopp och bungy jump och sånt. Nästa resa: Kanske Sydafrika.

11 Anhörigkonsulenten Zainab Wahabs bakgrund är ovanlig för en medarbetare inom vård och omsorg. Hon har studerat statsvetenskap och sociologi i Lund och läst IMER-programmet och internationella relationer på Malmö högskola. Ett krig fick henne att inse att hon ville arbeta med människor i behov av stöd. bild: peter kroon Sommaren 2006 var hon på en månads semester i Libanon. Det var den månad då man absolut inte skulle vara där, berättar Zainab om den overkliga känslan att befinna sig mitt i ett krig. Liksom många andra flydde hon till bergen för att undvika granatattackerna mot Beirut. Där blev hon avskuren från möjligheterna att ta sig hem med de flyg och fartyg som evakuerade svenskar och andra nordbor. Plötsligt befann hon sig i en situation då inte längre grundläggande behov som tillgång till mat och vatten var självklarheter. Det var människor överallt. En del var gamla och sjuka. Närmaste brunn var fem kilometer bort. Vi var några stycken som började med cykeltransporter för att hämta vatten till dem som inte orkade gå och hämta vatten. Kriget mellan Israel och Hizbollah varade i 33 dagar. Efteråt bestämde sig Zainab för att stanna kvar för att göra en insats. Hon talar arabiska och anmälde sig som volontär till ett hjälpprogram för familjemedlemmar som förlorat en anhörig i kriget. Efter en blixtsnabb utbildning fann hon sig en dag sitta i en ring med flera familjer som alla mist någon i kriget. Hon insåg att de där kursdagarna var ganska futtiga. Att de inte kunde förbereda henne för den verklighet hon mötte. Det var många berättelser och djupa känslor. Så mycket sorg. Alla grät jättemycket. Jag kände mig liten och otillräcklig. Jag vet att jag pratade och att jag också grät, men minns inte ett ord jag sade. Efteråt kom flera personer och tackade och sa att det hade varit till stor hjälp att få prata och att jag hade varit ett så bra stöd. Hon arbetade som volontär i tre månader. Inte alla samtal gick lika bra, men efteråt kände Zainab att hon hittat något i sig själv. Att hon mådde bra av att våga sig på de allra svåraste samtalen. När hon var färdig med sin utbildning i Malmö började hon arbeta som behandlingsassistent för ensamkommande flyktingbarn. Därefter blev hon trygghetsvärd i Rosengård, en stadsdel hon då besökte för första gången. Hon stormtrivdes direkt. Det finns mycket värme och kärlek i Rosengård. Alla som jobbar här är engagerade, annars blir de inte kvar här. Sedan slutet av 2009 är Zainab Wahab anhörigkonsulent i Rosengård. Just samtalen är hennes kanske viktigaste verktyg. I Rosengård kan man inte som i andra stadsdelar skicka brev till stadsdelens äldre och bjuda in till anhörigträff. Nästan ingen kommer. Zainab Wahab tycker det kan vara enklare att arbeta med äldre födda i Sverige. De vet vad anhörigstöd innebär och finner sällan något märkligt i att ta emot hjälp eller avlastning. I det mångkulturella Rosengård är det för många en självklarhet att man tar hand om varandra i familjen. Att beklaga sig och tycka det är jobbigt kan upplevas främmande, rentav ovärdigt. Det är svårt att få igång anhöriggrupper i Rosengård. Här får jag jobba på individnivå och ta vara på möjligheten till spontana samtal. Här undviker man uttryck som stödsamtal, däremot kan man komma in till mig på Seniorum och bara prata lite eller bjuda hem mig för att dricka te en stund. Zainab säger att det inte finns något bra ord för anhörigstöd på arabiska. Begreppet existerar inte. Inte desto mindre är behovet stort. Anhöriga känner sig ofta slitna., oavsett etnisk bakgrund, kanske har de skött sina närstående i många år. Och de får dåligt samvete när de inte riktigt orkar med. De har en jobbig situation, särskilt om de inte vågar tala om detta med någon. En viktig uppgift för mig är att förmedla att det är djupt mänskligt att känna som de gör och att det finns stöd att få. I Rosengård finns en omtyckt mötesplats, Seniorum. Där finns möjlighet för anhöriga att lämna närstående under några timmar. Eller att själva komma för att delta i någon av de sociala aktiviteterna. Ibland är det där de första kontakterna tas. Andra gånger får Zainab tips av en hemtjänstgrupp eller en biståndshandläggare. Förra året arbetade hon och en biståndshandläggare med uppsökande verksamhet i Herrgården till personer som var 70 år och äldre. I vår kommer hon och kollegan Agneta Stråhed i Kirseberg att genomföra en utbildning i grundläggande anhörigstöd till medarbetare i stadsdelarna. En av beståndsdelarna är att möta människor i kris. Medarbetare på särskilda boenden och i hemtjänst kommer ibland i kontakt med anhöriga som uppfattas som otrevliga. I själva verket är de kanske oroliga, ledsna eller känner skuld. Jag hoppas att utbildningen kan leda till att jag får ännu en ingång till anhöriga i behov av stöd. bör blev ska 2009 Socialtjänstlagen slår sedan juli 2009 fast att kommuner SKA erbjuda stöd eller avlösning för att underlätta för de personer som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk eller äldre eller stödjer en närstående som har funktionshinder. Det är en skärpning mot den tidigare skrivningen som talade om bör. Malmö stad arbetar med en plattform för anhörigstöd som bygger på tre delar: Information Samtalsstöd Avlastningsformer 11

12 En kontaktperson är en medmänniska som har tid och lust att göra en insats på sin fritid cirka åtta timmar i månaden. Kontaktpersoner finns inom både LSS och socialtjänsten. Vad skiljer uppdragen åt? Vilka likheter finns? Möt Shahla och Hanna, två av Malmös många engagerade frivilligarbetare. Shahla Arvandi har varit kontaktperson för personer inom LSS i fyra år. Bild: Peter Kroon Pia har blivit som en kompis 12 I sju år har Shahla Arvandi varit kontaktperson, de senaste fyra åren för Pia, en kvinna med en intellektuell funktionsnedsättning. Varannan måndag träffas de på någon lugn plats. Pia trivs inte bland mycket folk. I dag kommer hon hem till mig. Vi pratar, stickar tröjor och spelar Memory. Hennes närminne är dåligt på grund av medicinen. Memory blir ett roligt sätt att träna minnet. Shahla kommer från Iran. För henne är det självklart att bry sig om sina medmänniskor. Jag har alltid tyckt om att hjälpa folk. I vår kultur tar vi hand om våra äldre. Min man är väldigt positiv till kontakten. Pia är som en familjemedlem. Pia bor i en satellitlägenhet. Då är det lätt att man blir sittande bakom en stängd dörr, menar Shahla. Alla behöver sociala kontakter. Pia har blivit som en kompis för mig. Ibland går vi i second handaffärer och tittar på gamla saker. På sommaren tycker vi om att vara i parken, sola och titta på blommor. Shahla var den första invandraren från Iran som blev kontaktperson enligt LSS. I dag är de många fler. Jag berättade om uppdraget för vänner och bekanta och har säkert inspirerat andra. Nu är vi ett helt gäng persisktalande på träffarna för kontaktpersoner. Vi som talar persiska ger små råd till varandra. Alla vill ju bli bättre hela tiden! Att hon är kontaktperson åt en svensk tjej är inget Shahla funderat över. Personkemin är viktigare än språket. I början var det svårt att veta vad Pia ville. Jag kände mig osäker på om hon var nöjd. Nu när vi känner varandra är det lättare. Och vi är överens om att vara ärliga mot varandra. Ibland undrar Shahla vad Pia känner inför deras kontakt. Jag frågar om hon börjar bli trött på att träffa samma person. Petra säger nej. Jag tycker ändå det är viktigt att vara tydlig med att det är hon själv som väljer. Oavsett om kontakten med Pia fortsätter eller ej vill Shahla vara kontaktperson. Jag fortsätter nog som glad pensionär! vem? Namn: Shahla Arvandi Ålder: 55 Arbetar som: Aktivitetsledare Arbetsplats: Café Mässen, daglig verksamhet Kontaktperson för: Pia, 44 år Uppdrag enligt: LSS Kontaktperson enligt socialtjänstlagen (som gäller alla människor) För vem? Den som på grund av funktionshinder eller av andra skäl möter stora svårigheter i sin vardag, ofta orsakat av depression eller annan psykisk ohälsa. Uppdrag? Fungera som personligt stöd, bryta isoleringen, hjälpa den enskilde till meningsfull fritid, hjälpa till att boka läkarbesök, söka arbete, utbildning mm. Kontaktperson enligt LSS För vem? Den som omfattas av lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade, som behöver sällskap och stöd för att komma ut på fritidsaktiviteter. Uppdrag? Vara en vän som man kan lita på och umgås med, en medmänniska som kan vara med på fritiden och ge råd i vardagen.

13 Hanna Bornäs läser till psykolog och arbetar som kontaktperson inom socialtjänsten. Bild: Peter Kroon Hanna hade önskat mer stöd För två år sedan blev Hanna Bornäs kontaktperson åt Joakim, en 45-årig man med psykiska Nu besöker de utställningar, konserter och tengympa ihop. Det var bra! problem. promenerar tillsammans i Pildammsparken. Eftersom jag läser till psykolog känner jag Som ny kontaktperson är det svårt att förstå att jag kan bidra med något. Samtidigt är det en vad man ger sig in på, menar Hanna. Hon önskar bra erfarenhet att lära känna någon som lever med att hon haft mer stöd från kommunen. psykiska problem. Det är otroligt givande att höra Jag blev överväldigad när jag insåg att jag hans upplevelser av psykiatrin och att vara sjuk. var så betydelsefull för Joakim. Gränsdragningen Ja, det är en win-win situation, intygar Joakim när han sitter hemma i Hannas kök och hade varit skönt att träffa andra kontaktpersoner mellan uppdraget och privatlivet var suddig. Det dricker kaffe. ibland, men jag har aldrig bjudits in till någon Första gången träffades de med socialtjänstens sådan träff. biståndshandläggare. Sedan har de klarat sig på Hon önskar att fler människor med psykiska egen hand. Det har inte alltid varit lätt.. problem ska få en kontaktperson. I början var kontakten trevande. Situationen Insatsen kostar väldigt lite men höjer livskvalitén radikalt. Och vi lär oss massor av varandra, var ny för båda två. Det tog tid att hitta ramarna. När vi blev ovänner handlade det om oklara Joakim och jag! gränser. Jag hade svårt att skapa långvariga relationer och levde ett torftigt liv. Jag blev så beroende Joakim heter egentligen något annat. av Hanna, ringde henne stup i ett. I längden var vem? det ohållbart. Vi har pratat mycket om det där, vad som är okej och inte. Namn: Hanna Bornäs I dag är Joakim mycket mer självständig och Ålder: 28 tar stora steg framåt. Han har jobb och är med i Studerar till: Psykolog föreningar. Skola: Lunds universitet Jag känner stor glädje inför det Hanna ger Kontaktperson för: Joakim, 45 år mig. I början lagade vi mat tillsammans, hon såg Uppdrag enligt: Socialtjänstlagen till att jag åt bra och började träna. Vi gick på vat- Olika kontakt i SoL och LSS Det pågår en generationsväxling i Malmö. Nu rekryteras många unga kontaktpersoner. Ideellt arbete har blivit hett, säger Per Voll som matchar kontaktpersoner med brukare inom LSS. A tt Malmö är en mångkulturell stad avspeglar sig tydligt. Malmöbor med rötter i Latinamerika, Iran och Irak, Libanon och på Balkan blir kontaktpersoner. Seriösa, plikt-trogna människor som gör ett bra jobb. För en person med intellektuell funktionsnedsättning och begränsat språk är det värdefullt att man talar samma språk. Annars väger intresse och personlighet tyngst. Ingenting säger att Ali och Mohammed passar bättre ihop än Ali och Lars, resonerar Per. Kontakten kan se ut på många olika sätt. Två killar styrketränar ihop. Några tjejer rider tillsammans, andra lagar middag och lyssnar på Elvis. Steg för steg bryts isoleringen. Först kanske man vågar gå ut och fika, sedan testa bio. En vacker dag klarar man att åka tåg. Till sist tar man flyget och reser iväg på semester. Det händer att brukare ringer och vittnar om hur mycket kontakten betyder. Jag får höra ord som Jag vet inte vad jag skulle gjort utan Lena. Hon har räddat mitt liv. Inom LSS arbetar tre personer kommunövergripande med att rekrytera kontaktpersoner. Samordnarna arrangerar träffar och ser till att uppdragen fungerar. Stadsdelarna har sedan det formella ansvaret. OLIKA REKRYTERING Inom socialtjänsten finns ingen motsvarande funktion. Varje stadsdel sköter sig själv. Vissa saknar kontaktpersoner helt och hållet, men inte Södra Innerstaden. Här rekryterar biståndshandläggare Anna Wikermark kontaktpersoner enligt Socialtjänstlagen. De som beviljas kontaktperson enligt SoL har ofta psykiska problem. Schizofreni och depression leder till att gamla vänner försvinner. Man kan behöva hjälp att boka och passa tider eller komma ut på en promenad. Ofta handlar det om hjälp med konkreta saker, som att fylla i papper från myndigheterna eller söka jobb. Till skillnad från LSS ordnas inga träffar för kontaktpersoner i socialtjänsten. Det vore säkert ett bra stöd. Jag vet faktiskt inte vad skillnaden beror på, säger Anna Wikermark. En annan olikhet gäller arvodets storlek. Som kontaktperson enligt LSS får man betalt utifrån svenska kommuner och landstings rekommendationer. Som kontaktperson enligt SoL kan ersättningen vara högre. Stadsdelen bestämmer beloppet. I vissa fall får man nästan dubbelt så högt arvode, upp till 1000 kronor i månaden i stället för

14 Maria Dahlkvist, chef för avdelningarna Linden och Ängen, med hundförare Åsa Malmberg, sjukgymnast Maria Pernhage och vårdhunden Indra. 14 Indra en i vårdteamet Visst är det mysigt när kramgoa hundar kommer på besök. På Lindängelunds vårdboende i Fosie går man steget längre. Här används hunden aktivt i vården. Varje fredag är Indra på plats och deltar entusiastiskt i rehabträningen. ndividinriktad träning med vårdhund är ett helt nytt grepp inom äldreomsorgen i Skåne. Sjukgymnast Maria Pernhage använder sig av FAR, fysisk aktivitet på recept, när hon ordinerar tid med Indra. Vi är bara i upptakten men ser redan goda resultat, berättar Maria entusiastiskt. Sedan oktober kommer hundförare Åsa Malmberg med Indra till Lindängelund, där det finns ett demensboende för 20 äldre personer. Till skillnad mot vanliga besökshundar används vårdhunden i behandlingen. Indra är en i teamet. Träningen är själva poängen, förklarar Maria Pernhage. Vårdhundar används sedan flera år inom LSS i Malmö, bland annat på Brandvakten, men metoden är ny i äldreomsorgen. Åsa, Indra och Maria arbetar med tydliga mål, till exempel lugna den som är orolig eller motivera till aktivitet. En viktig nyhet är att resultatet mäts. Vi vill visa svart på vitt att arbetet med vårdhund gör skillnad. Ökar rörligheten? Blir balansen bättre? Det följs upp med tester. Minskar oron? Vi mäter blodtrycket före och efter och ser om antalet medicineringar med lugnande sjunker. Maria Dahlkvist, chef på avdelningarna Linden och Ängen på Lindängelund, ser fram emot utvärderingen. Vi arbetar evidensbaserat. Med klara bevis på vinsterna finns förutsättning att utöka med fler vårdhundar. Än så länge är Åsa och Indra det enda vårdhundsekipaget inom äldreomsorgen i Malmö. Allt fler boenden visar intresse. Insatsen stämmer väl överens med policyn om individcentrerad omsorg. Vi har bara sett början, säger Maria Dahlkvist. Malmömodellen I Sverige finns ingen enhetlig utbildning. För att garantera att alla hundar har vissa kunskaper pågår arbetet med en gemensam Malmömodell. Vi tänker söka pengar för att starta en vårdhundsenhet och utbilda egna ekipage, säger Helen Hansson, vård- och omsorgschef i Fosie. Daglig verksamhet, habilitering, demensvård möjligheterna är oändliga. Vårdhundar behövs överallt! vad är en vårdhund? En hund som utbildats till arbete inom vård och omsorg. Hunden tränas med sin förare. Tillsammans bildar de ett team. Hunden ska vara trygg, förutsägbar och pålitlig.

15 Hundens namn kommer han ihåg Indras svarta pepparkornsögon följer uppmärksamt allt som sker. Ett år gammal är han fortfarande under utbildning till legitimerad vårdhund, men redan van vid att människor ser ut och beter sig på många olika vis. Rullstol och rollator hanteras världsvant. Hans ägare Åsa Malmberg, hundfrälst sedan barnsben, arbetar till vardags på JobbMalmö och tävlar med brukshund. Indra köptes för uppdraget i äldreomsorgen. Min hund Kalas var uppskattad besökshund på Fosietorp och Heleneholm, men blev för gammal. Eftersom vård- och omsorgschefen Helen Hansson i Fosie var intresserad av att införa vårdhund skaffade jag Indra. Han är perfekt för uppdraget: Glad, nyfiken, öppen för nya kontakter, liten och nätt för att kunna hoppa upp i famnen på äldre människor som ofta är lite spröda. Åsa ser glädje och förväntan hos de demenssjuka. Någon minns inte vad dottern heter, men hundens namn kommer han ihåg. En person som inte talat tidigare har börjat prata med Indra. Mellan 15 och 20 minuter jobbar Åsa och Indra aktivt med varje person. Träningen känns meningsfull med en pigg hund. Indra lockar till rörelse. Det är roligare att kasta iväg en boll när han springer och hämtar den, kommer tillbaks och viftar på svansen. Hans entusiasm smittar. Ibland råkar Indra göra lite tokigt. Det är bra, säger Åsa. Personer med demenssjukdom är ofta rädda för att misslyckas. Indra visar att det inte är så farligt att göra fel. Efter träningen blir det gosestund. Det är lugnande att känna värmen från Indras kropp och dra fingrarna genom hans mjuka päls. Ibland är det svårt att skapa en relation. De boende måste tycka om samvaron med hunden. Vi i teamet är ju hundfrälsta, men i vår entusiasm får vi aldrig tvinga oss på någon. Det handlar om hänsyn till både brukare och hund. Vi backar direkt om det inte visar sig vara rätt insats. Personligt Namn: Indra Ålder: 1 år Ras: chinese crested powder puff Personlighet: gladlynt, öppen, tålig Tycker om att: leka gömme Lästips: Hund på recept den professionella vårdhunden av Ingeborg Höök Hund för hälsa vårdhundens ABC av Ingeborg & Linus Höök 15

16 Så granskas privata vård bolag Höstens debatt kring Caremas äldreboenden i Stockholm har väckt frågor om hur de privata bolagen i Malmö stad granskas. Spaning tar hjälp av utrednings- och utvecklingssekreterare Bertil Siöström på stadskontoret för att reda ut begreppen. 16 Hur stor andel av platserna på vårdboenden drivs av privata vårdbolag? Runt procent av platserna. Malmö stad har inte fått in några klagomål som riktar sig mot Carema. Vem har ansvaret för vårdkvaliteten? Malmö stad har det yttersta ansvaret för den enskilde brukaren inom all vård och omsorg. Kommunen har även ansvar för att granska och följa upp verksamheterna. Hur görs granskningen? Stadsdelsförvaltningarna granskar de privata vårdbolag som finns geografiskt inom respektive stadsdel. Vad innebär uppföljningen? Stadsdelarna gör uppföljningsbesök utifrån avtalen för att se till att vårdbolagen uppfyller kraven. Stadsdelen kan till exempel följa upp bemanning, hur vårdbolagen hanterar klagomål och/eller händelserapportering. Även resultaten från brukarundersökningar följs upp. Om stadsdelsförvaltningen får synpunkter eller klagomål på vårdbolaget, måste vårdbolaget svara skriftligt om vilka åtgärder de vidtagit. Hur ofta sker detta? Vanligtvis vartannat år, men även oftare vid behov. Det vanligaste är planerade besök men oanmälda uppföljningsbesök kan förekomma. Vilken roll har Socialstyrelsen? Socialstyrelsen ska granska kommunerna så att de sköter sitt uppdrag. När Socialstyrelsen granskar en verksamhet kan både kommunen och det privata vårdbolaget få kritik. fakta Malmö stads avtal med privata bolag Vårdboende Gruppboende, demenssjukdom Stadsdelar, egen upphandling Korttidsplatser Avtalen gäller med Attendo Care, Carema, Förenade Care, Kosmo, Sjöstjärnan, Villa Vånga vårdhem, Hyllie Park äldreboende. Antalet = platser som kan köpas in/avropas. Källa: stadskontoret Äldreguiden ska bli bättre Lena Fröjdlund Göransson är planeringssekreterare i Rosengård, Lars-Åke Borgström är kvalitetscontroller på stadskontoret inom vård och omsorg i Malmö stad. Båda tycker att Äldreguiden är ett bra verktyg. Det har funnits en del kritik mot att Äldreguiden inte är korrekt. Men det beror på att verksamheten inte lämnar korrekta uppgifter. I kvalitetsgruppen i Malmö stad, där alla stadsdelar är representerade, diskuterar man nu frågorna, så att det blir ett gemensamt synsätt. Om alla tänker på samma sätt blir Äldreguiden mer korrekt. Tanken med Äldreguiden är god. Även om den inte är helt korrekt i dag så indikerar ett högt betyg ändå att verksamheten är på rätt väg, säger Lars-Åke Borgström. I Rosengård har man i år för första gången arbetat vidare med resultaten. Lena Fröjdlund Göransson redovisade områdets resultat dels för en grupp chefer, dels för en grupp med politiker och pensionärer. Det blev väldigt intressanta diskussioner båda gångerna. Äldreguiden talar om för oss hur vi ligger jämfört med andra. Frågorna kring kontinuitet, personalomsättning och delaktigheter är bra att diskutera. Man kan diskutera var problem ligger och hur man kan arbeta vidare, säger Lena Fröjdlund Göransson som är övertygad om att Äldreguiden allt mer kommer att få rollen som diskussionsunderlag inom verksamheten. Äldreguiden kommer att utvecklas. Socialstyrelsen har bjudit in Malmö stad att delta i processen. Lena Fröjdlund Göransson och Lars-Åke Borglund hoppas att Äldreguiden ska bli till större nytta för verksamheterna i Malmö stad. Bild: Peter Kroon Lars-Åke Borgström ser dock inte dagens Äldreguide i första hand som ett kvalitetsverktyg, endast några frågor som delaktighet och genomförandeplaner ligger inom det området. Lena Fröjdlund Göransson hoppas att Äldre guiden så småningom kopplas ihop med brukarundersökningen, då blir den ett vassare instrument. Vi måste ta Äldreguiden på allvar. Socialstyrelsen fortsätter att ge ut den oavsett vad vi tycker, säger Lena Fröjdlund Göransson. öppen jämförelse Äldreguiden presenteras en gång per år av Socialstyrelsen. Den jämför kvaliteten på vård och omsorg inom bland annat delaktighet, uppföljning, bemanning, kompetens, boendemiljö, mat, samverkan och förebyggande arbete. Det är kommunernas egna svar som redovisas. Enheterna får betyg utifrån hur man hamnar jämfört med andra. Guiden vänder sig dels till anhöriga, dels till chefer och personal som kan använda den för att förbättra kvaliteten. Läs mer på: aldreguiden.socialstyrelsen.se Malmös resultat ligger även på Komin.

17 Nicole Lindström, Anne Wolf, Katrin Håkansson, Ula Dahlqvist, Margaretha Schönström och Eva Thulin arbetar med ett salutogent synsätt. Bild: Peter Kroon Stadsdelen som satsar salutogent Det salutogena synsättet ska genomsyra all vård och omsorg i Limhamn-Bunkeflo, har vård och omsorgs ledningsgrupp bestämt. Vad betyder det? Vi gav oss ut på salutogen spaning. å Mathildenborg samtalar planeringssekreteraren Anne Wolf med medarbetare från Trygghetshotellet och avdelningen Östan. Det salutogena synsättet utgår ifrån det friska, att personen man möter i första hand är en människa, i andra hand en vårdtagare. Anne Wolf påpekar att det inte behöver handla om några omfattande förändringar. Det salutogena kan finnas i det lilla, att man gör eller säger något som hittar fram till individen, säger Anne Wolf. I oktober fick 300 medarbetare inom hemtjänst, särskilt boende och Trygghetshotellet äldreomsorg delta i en inspirationsdag om det salutogena arbetssättet i samarbete med vårdgymnasiet Rönnen. Nicole Lindström och Katrin Håkansson är med i en arbetsgrupp, som redan hade tagit fram en salutogen deklaration för Trygghetshotellet. De berättar att de fick många nya idéer på inspirationsdagen. Vi insåg att vi var bra på vissa saker, där vi utan att tänka på det har haft ett salutogent synsätt. Mottagandet till exempel, där är vi lyhörda för gästerna och vi anpassar vårt bemötande efter om de är pratsamma eller reserverade. Annat kan vi bli bättre på. Katrin Håkansson säger att utcheckningen är ett tydligt exempel. Det kan vara en stor omställning som väntar när gästen åker hem och här kan vi göra mera för att överbrygga den. En sak vi börjat med är att vi frågar gästerna om vi får göra ett uppföljningssamtal några veckor efter hemkomsten. Syftet är att se om vi kunnat bidra till en ökad livskvalitet, säger Katrin Håkansson. salutogena måltider Avdelningen Östan var en av dryga dussinet avdelningar i ett måltidsprojekt som leddes av dietisten Kristina Stefanovic Andersson med statliga stimulanspengar. Sektionschefen Margaretha Schönström filmade måltidsstunder. Därefter analyserades filmerna. Arbetet landade i en mer genomtänkt måltidssituation. Ett viktigt inslag var att de boende skulle vara mer delaktiga i måltiden, något som till en början av svårt att ändra på eftersom de boende var vana att bli serverade. Vid analysen av filmerna såg man hur den sociala interaktionen mellan de äldre ökade i takt med att de blev mer delaktiga i måltiden, säger Margaretha Schönström. Östan är mitt uppe i en omställning från särskilt boende till korttidsboende och har gjort erfarenheten att det salutogena synsättet inte är en engångsinsats, utan något som måste finnas och arbetas med hela tiden. Det har varit svårt att hålla fast vid måltidsförändringarna nu när verksamheten ändras, tycker Ulla Dahlqvist, som arbetar på Östan. Rom byggdes inte på en dag. Vi kommer att ta nya tag, säger Margaretha Schönström. salutogent synsätt Begreppet myntades av Aaron Antonovsky och bygger på att personer med stark känsla av sammanhang (kasam) har goda förutsättningar att uppleva hälsa. Begrepp som meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet är viktiga för kasam. 17

18 Lena Johansson och Ingmar Hellfalk är några av nattsjuksköterskorna som gick över i en helt ny organisation i början av Bild: Peter Kroon Ljusare för nattsjuksköterskor Den 14 mars infördes en ny organisation för nattsjuksköterskorna i Malmö stad. Den föregicks av starkt motstånd från sköterskorna. Hur fungerar det idag? Spaning besökte nattsjuksköterskorna ett halvår efter förändringen. 18 lockan är Lena Johansson och Ingmar Hellfalk har just börjat sina pass och har en arbetsnatt framför sig. Ett par besök finns inplanerade i början av kvällen och på morgonen. I övrigt vet de inte vad natten kommer att innebära. De håller till i en arbetslokal på baksidan av Folkets hus på Amiralsgatan. Åtta nattsjuksköterskor per pass, sex arbetar ute och två är kvar i lokalen och tar hand om inkommande samtal en uppgift som rullar runt på alla i gruppen. RÅDGIVNING De som tar telefonpasset gör bedömningar utifrån samtalen med personal på vårdboenden och i hemtjänstgrupper. Räcker det med rådgivning eller krävs ett besök? I det senare fallet skickas uppdraget vidare till Lena och Ingmar eller någon av de andra. Lena och Ingmar berättar om oron inför omorganisationen. Nattsjuksköterskorna arbetade stadsdelsvis, Ingmar i Oxie, Lena i Kirseberg. De kunde sina områden, kände all annan nattpersonal och många av de boende. Att vård- och omsorgscheferna ville skapa en central grupp bröt mot det helhetstänkande de trodde på. Framför allt när den totala bemanningen samtidigt skulle minska. Vi trodde inte alls att det skulle fungera, säger Lena Johansson. Men det blev bättre än vi trodde. RENODLAD SJUKVård För första gången på länge har hon kollegor, andra sjuksköterskor, att diskutera och bolla funderingar med. Och så jobbar hon mer renodlat med sjukvård. Vi sysslar helt enkelt med det vi är utbildade för, säger Ingmar Hellfalk som tidigare sysslade mer med omvårdnad. Nattsjuksköterskan var en av bara två personer i nattorganisationen i Oxie, och då måste man hjälpas åt med det mesta. Nu har vi mer av en specialistfunktion. Vi överlåter åt andra att arbeta med omvårdnaden, säger Ingmar Hellfalk som samtidigt anser att han hade en fylligare bild tidigare. Jag hade för det mesta förhandskunskaper om boende som jag hade användning av. Nu träffar jag oftast en person för första gången. Som sjuksköterska blir jag en akutkonsult och då blir det strikt somatiska bedömningar. Den nya organisationen fortsätter dock att vara geografiskt indelad. Ingmar arbetar i Oxie och Fosie, Lena i området Kirseberg, Rosengård och Husie. Men om någon har mycket att göra hjälper vi förstås varandra, säger Lena. De tycker att det är mer att göra idag än tidigare, och menar att de gångna månaderna har visat att åtta nattsjuksköterskor är ett minimum (färre var uppe till diskussion tidigare). Nu är det framför allt arbetslokalen de är missnöjda med. Den ska fungera både som personalrum och arbetsplats för dem som svarar i telefon. Där hoppas vi på en bättre lösning, säger Ingmar.

19 Samförstånd framför strid Hur gör man när man sjösätter en organisation som det varit mycket stridigheter kring? Man gör det så bra som möjligt, är svaret från Eva Le Comte och Helen Palmqvist. Beslutet att samordna nattsjuksköterskorna i en central grupp fattades av vård- och omsorgscheferna. Eva Le Comte, sektionsschef på Södra Innerstaden och ansvarig för Bums, bemanningsenheten för sjuksköterskor, fick uppdraget att skapa den nya organisationen tillsammans med Helen Palmqvist, samordnare för nattsjuksköterskorna. Tidigare hade 13 sjuksköterskor arbetat varje natt, utspridda på stadsdelarna. De skulle ersättas med en central grupp, som arbetade med renodlade sjuksköterskeuppgifter. Flera arbetsgrupper förberedde den nya organisationen, men det var svårt att få nattsjuksköterskorna intresserade av att delta. Det gjorde det hela mer besvärligt. Vi försökte lösa det genom att ta in andra sjuksköterskor i arbetsgrupperna, berättar Eva Le Comte. Helen Palmqvist säger att eftersom motståndet var så starkt, blev det extra viktigt att skapa något bra. Man behöll en stadsdelsnära organisation, med åtta sjuksköterskor per natt. Vi gjorde flera händelse- och riskanalyser tillsammans och förberedde detta så bra vi kunde, säger Helen Palmqvist. Organisationsförändringen föranleddes av att vård- och omsorgscheferna 2009 utredde olika sätt att sänka kostnader. Men, påpekar Eva Le Comte, omorganisationen blev framför allt ett sätt att höja kvaliteten, effektivisera och förbättra arbetsmiljön i sjuksköterskearbetet. Det här handlar inte så mycket om pengar. Tidigare fick sjuksköterskorna även utföra omvårdnadsarbete. Det får man nu hitta andra lösningar för i stadsdelarna. Att det till slut blev en lyckad förändring menar Helen Palmqvist till stor del beror på nattsjuksköterskorna själva. När organisationen väl var på plats, jobbade de utifrån de förutsättningar som fanns. Min uppfattning är att sjuksköterskorna själva har kämpat på för att det ska bli så bra som möjligt, säger Helen Palmqvist. Samordningen ska utvärderas efter ett år. Då kommer man bland annat att granska statistik över insatser och därefter fatta beslut om fortsättningen. nya organisationen Nattsjuksköterskorna arbetar i sex bilar: Husie/Rosengård & Kirseberg Limhamn/Bunkeflo, två bilar Centrum/Södra Innerstaden Hyllie Oxie/Fosie Danijing Yi och Åke Ekstedt spelar bingo. Bild: Peter Kroon Koordinator skapar fler kulturaktiviteter Det är onsdag förmiddag. Dags för sällskapsspel avdelning 4 på Söderkullahemmet. Bingo önskas. Danijing Yi delar ut brickorna. Maj-Britt Dahlkvist, Elsa Nilsson, Åke Ekstedt och Inga-Lisa Sehlin tar varsin bricka. Femtifyra. Femma, fyra, börjar Danijing. Att någon aktivitet ska ske varje dag är målet på Fosies särskilda boenden. Fosie har inrättat en tjänst som kulturkoordinator där Anita Wikström arbetar för att öka det sociala innehållet på de särskilda boendena. På varje avdelning finns ett kulturombud som Anita Wikström håller kontakt med. Fosie fick som flera andra stadsdelar i brukarundersökningen låga betyg när det gäller samvaro och aktiviteter. Jag arbetar för att sätta fart på kreativiteten hos personalen, att man kommer igång med aktiviteter med brukarna, berättar Anita Wikström och poängterar att förhållningssättet är salutogent och ska utgå från varje individs önskemål. Därför har Anita samtal med varje ny boende där hon tar reda på vad de kan tänkas göra. Uppgifterna samlar hon i en pärm som står på varje avdelning. I pärmen på avdelningen står att läsa att en av de boende är intresserad av sport och gärna följer större sändningar på TV. En kvinna tycker om skönlitteratur och kan läsa själv om texten är tillräckligt stor. På avdelning 4 är Danijing Yi kulturombud. Det är bra att ha Anita. Hon kan hjälpa oss med material och annat man behöver. Till exempel hjälper hon oss när det är en film som de boende vill se. Det beställer hon. I dagrummet tar Maj-Britt hem första bingo rundan. Vinnaren får välja mellan en tandborste eller pappersnäsdukar. Jag tar näsdukar. Det behöver man alltid. 19

20 Ett år med HRut 20 Den 8 november 2010 ställde Malmö stad om från PA till HR. Spaning har talat med några chefer i Södra Innerstaden om hur de upplevde det första året med HRut. processer i hrut HRut startade med tre processer för anställning, lön/ arbetstid och rehabilitering. Det här ska ge digitala verktyg för cheferna. Flera nya processer är på gång. Arbete pågår i flera grupper kring arbetsmiljö, löneöversyn, omställning, rekrytering, korttidsbemanning och kompetens. vergången från personaladministration till human resources skulle inte bara handla om att byta lönesystem och fylla i semesterlistor digitalt. Utan också om ett nytt förhållningssätt till HR med aktiva HR-konsulter på förvaltningarna. Men omställningen blev större än jag trodde. Det blev väldigt mycket system och lite förhållningssätt under det första året. Det mesta har handlat om att få systemet att fungera. Det är först nu jag känner att vi kan tala förhållningssätt. Nu har vi fått statistiken på plats och har fått tillgång till uppföljningsverktyg i HRutan, säger Carina Funeskog Göransson, HR-chef i Södra Innerstaden. De andra cheferna håller med. De första månaderna var jättejobbiga och vissa saker, som lönerapporteringen för timvikarierna, är fortfarande ett gissel. Så här löpte samtalet: Om medarbetarna DG: I förväg oroade vi oss mest för hur medarbetarna skulle klara av det. Men den delen har gått hur bra som helst. CJ: Mitt intryck är att medarbetarna uppskattar möjligheten att kunna hantera semester och sjukfrånvaro hemifrån. GNB: Självservice har varit bra för att öka datorvanan. Allt som får medarbetarna att sätta sig vid datorn är positivt. I förlängningen blir det lättare att ta steget in i Origo och andra system. Det finns fortfarande de som tycker HRutan känns krånglig, men då tar de hjälp av varandra. Om det som varit bra SN: Jag tillhör dem som tycker att HRutan har underlättat mitt arbete som chef. Jag får en bra överblick över min administration och jag tycker att systemet är hyfsat lätt att hantera. Kopplingen till flexen fungerar också hur bra som helst. HH: Vissa saker går snabbare och är enklare än tidigare. Tidigare hade vi våra semesterkort som cirkulerade och skulle skrivas på. Det går mycket snabbare när vi kan attestera digitalt. GNB: Jag gillar rehabprocessen och den koppling som finns till vårt rehabprogram Adato. Om det som varit mindre bra CJ: Det finns förstås flera fördelar med att ha fått en bättre överblick, men för mig har HRutan trots allt inneburit ett merarbete. Det jag gör, gjorde en assistent tidigare.

PLAN. Stadskontoret. Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad. Lättläst

PLAN. Stadskontoret. Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad. Lättläst PLAN Stadskontoret Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad Lättläst Innehåll Inledning... 3 1. Du ska kunna leva ett aktivt liv och ha inflytande i samhället och över din vardag... 5 2. Du

Läs mer

Stöd i Sundbyberg. För dig som är vuxen och har en funktionsnedsättning SOCIAL- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN

Stöd i Sundbyberg. För dig som är vuxen och har en funktionsnedsättning SOCIAL- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Stöd i Sundbyberg För dig som är vuxen och har en funktionsnedsättning SOCIAL- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Vem kan få stöd? Det finns en lag som kallas LSS. Det står för Lagen om stöd och service till

Läs mer

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer:

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer: Introduktion LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt till särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till personer med funktionshinder. Socialtjänstlagen,

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

SFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE. Ung och alkohol. Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska.

SFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE. Ung och alkohol. Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska. SFI-KURS C OCH D. ALKOHOL I SVERIGE Ung och alkohol Detta är ett utdrag från Så påverkas vi av alkohol, ett utbildningsmaterial på lätt svenska. Att prata med din tonåring om alkohol När det gäller alkohol

Läs mer

ANDERS ERIKSSON. Välkommen till Alter Assistans

ANDERS ERIKSSON. Välkommen till Alter Assistans ANDERS ERIKSSON Vår organisation bygger på rörlighet och närhet, vi finns där vi behövs. Engagemang, mod, vilja och proffesionalism är våra ledord. Våra medarbetare och våra kunder är värdefulla. Som verksamhetsledare

Läs mer

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga

Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga När jag bjuder in någon till ett

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen,

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Uppföljning av åtgärder brukarundersökning 2013. 2014-02-04 Vår referens. Anne Wolf Utvecklingssekreterare. anne.wolf@malmo.

Tjänsteskrivelse. Uppföljning av åtgärder brukarundersökning 2013. 2014-02-04 Vår referens. Anne Wolf Utvecklingssekreterare. anne.wolf@malmo. Malmö stad Stadsområdesförvaltning Väster 1 (1) Datum 2014-02-04 Vår referens Anne Wolf Utvecklingssekreterare Tjänsteskrivelse anne.wolf@malmo.se Uppföljning av åtgärder brukarundersökning 2013 SOFV-2014-208

Läs mer

Servicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Servicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Servicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Vad är en servicebostad? Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter

Läs mer

NKI - Särskilt boende 2012

NKI - Särskilt boende 2012 NKI Särskilt boende (boende) 2012 1(7) NKI - Särskilt boende 2012 Enkät till boende 1.1 Nöjd Kund Index Tabell 1.1 Färgformatering i tabellen: Genomsnitt mellan svarsalt 1 & 2 RÖD Genomsnitt mellan svarsalt

Läs mer

Kvalitetsmätning inom hemvården i Ale kommun

Kvalitetsmätning inom hemvården i Ale kommun Kvalitetsmätning inom hemvården i Ale kommun - Redovisning av personalens uppfattning (8) November 8 Nora Wetzel Innehåll 1. Sammanfattning... 3 2. Bakgrund... 4 3. Metod... 4 4 Redovisning av resultat...

Läs mer

Nyutexaminerade! Första kullen ut i ny vårdhundsutbildning

Nyutexaminerade! Första kullen ut i ny vårdhundsutbildning UTBILDNING Nyutexaminerade! Första kullen ut i ny vårdhundsutbildning text: ANNA FR ANKLIN foto: TEYMOR Z ARRÉ Sjukgymnasten Virpi Johansson är nyutexaminerad vårdhundförare. Hon gick den nya utbildbildningen

Läs mer

Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping

Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping Det är vård- och omsorgsnämnden som har ansvar för kommunens äldre- och handikappomsorg. Vård- och omsorgsnämnden

Läs mer

Lyssna på personerna som berättar varför de kommer försent. Du får höra texten två gånger. Sätt kryss för rätt alternativ.

Lyssna på personerna som berättar varför de kommer försent. Du får höra texten två gånger. Sätt kryss för rätt alternativ. Höra 1 Varför kommer de för sent? Lyssna på personerna som berättar varför de kommer försent. Du får höra texten två gånger. Sätt kryss för rätt alternativ. A Ursäkta mig, jag skyndade mig så mycket jag

Läs mer

STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN

STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN Stöd & Service STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN STÖD OCH SERVICE till dig som har en psykisk funktionsnedsättning -Team Psykiatri- STÖD OCH SERVICE till dig som har en intellektuell funktionsnedsättning

Läs mer

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA Daniel Lehto 2011 daniellehto@yahoo.se Till Julia PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO Pappa jobbar på ett boende för gamla människor. Det är ett roligt

Läs mer

Trygg hemtjänst i Mörbylånga kommun

Trygg hemtjänst i Mörbylånga kommun Trygg hemtjänst i Mörbylånga kommun Vi tar uppdraget på allvar Hemtjänsten i Mörbylånga kommun har till uppgift att se till att du kan bo kvar hemma så länge som möjligt och känna dig trygg i ditt hem.

Läs mer

Sammanställning träff 2

Sammanställning träff 2 Sammanställning träff 2 Bakgrund Syftet med frågorna till den andra träffen var att försöka tränga djupare in i frågorna kring individualisering av stödet till anhöriga. I sin kunskapsöversikt tar Marianne

Läs mer

Omsorg, vård och stöd. Information för teckenspråkiga döva och dövblinda

Omsorg, vård och stöd. Information för teckenspråkiga döva och dövblinda Omsorg, vård och stöd Information för teckenspråkiga döva och dövblinda 1 Omsorg, vård och stöd Den här broschyren är tänkt som en vägledning till vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad för dig som

Läs mer

LSS är en lag. LSS betyder Lagen om stöd och service åt vissa funktionshindrade.

LSS är en lag. LSS betyder Lagen om stöd och service åt vissa funktionshindrade. LSS LSS är en lag. LSS betyder Lagen om stöd och service åt vissa funktionshindrade. I LSS står att människor med stora och varaktiga funktionshinder har rätt till hjälp. Det står också att människor som

Läs mer

Så här gör du för att. vuxna ska. lyssna på dig. Läs våra tips

Så här gör du för att. vuxna ska. lyssna på dig. Läs våra tips Så här gör du för att vuxna ska lyssna på dig Läs våra tips Vuxna kan lära sig mycket av oss. Vi tänker på ett annat sätt och vet grejer som de inte tänkt på. Det här är en tipsbok Du träffar många vuxna

Läs mer

Gruppbostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Gruppbostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Gruppbostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Vad är en gruppbostad? Här får du information om vad en gruppbostad är och hur det kan fungera att bo i en gruppbostad. Här får du veta vilka rättighet

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina!

Du är klok som en bok, Lina! Du är klok som en bok, Lina! Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen, men på

Läs mer

Nyutexaminerade! Första kullen ut i ny vårdhundsutbildning

Nyutexaminerade! Första kullen ut i ny vårdhundsutbildning utbildning Nyutexaminerade! Första kullen ut i ny vårdhundsutbildning text: Anna Franklin foto: teymor zarré Sjukgymnasten Virpi Johansson är nyutexaminerad vårdhundförare. Hon gick den nya utbildbildningen

Läs mer

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning KÄNSLOFOKUSERAD PSYKOTERAPI SAPU Claesson McCullough 2010 Information för dig som söker psykoterapi Det finns många olika former av psykoterapi. Den form jag arbetar med kallas känslofokuserad terapi och

Läs mer

Gruppbostad - VAD ÄR DET? Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se

Gruppbostad - VAD ÄR DET? Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se Gruppbostad - VAD ÄR DET? Vad är en gruppbostad? Här får du information om vad en gruppbostad är och hur det kan fungera att bo i en gruppbostad. Här får du veta vilka rättigheter och skyldigheter som

Läs mer

Möjlighet att leva som andra

Möjlighet att leva som andra Möjlighet att leva som andra Lättläst sammanfattning Slutbetänkande av LSS-kommittén Stockholm 2008 SOU 2008:77 Det här är en lättläst sammanfattning av en utredning om LSS och personlig assistans som

Läs mer

Servicebostad - VAD ÄR DET? Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se

Servicebostad - VAD ÄR DET? Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se Servicebostad - VAD ÄR DET? Vad är en servicebostad? Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter och skyldigheter

Läs mer

Dagverksamhet för äldre

Dagverksamhet för äldre Äldreomsorgskontoret Dagverksamhet för äldre Delrapport med utvärdering Skrivet av Onerva Tolonen, arbetsterapeut, 2010-08-09 Innehåll 1. Inledning...3 1.1 Vilka problem ville vi åtgärda?...3 1.2 Vad vill

Läs mer

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR

>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR >>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR Den här föreställningen är skapad av vår ungdomsensemble. Gruppen består av ungdomar i åldern 15-20 år varav en del aldrig spelat teater

Läs mer

Servicebostad. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Servicebostad. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Servicebostad VAD ÄR DET? Lättläst VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Servicebostad Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter

Läs mer

Riktlinjer för arbetet med anhörigstöd inom Socialnämndens verksamhetsområde

Riktlinjer för arbetet med anhörigstöd inom Socialnämndens verksamhetsområde Styrdokument Dokumenttyp: Riktlinjer Beslutat av: Socialnämnden Fastställelsedatum: 2015-06-09 77 Ansvarig: Områdeschef bistånd och stöd Revideras: Var fjärde år Följas upp: Vartannat år Riktlinjer för

Läs mer

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNEHÅLL 8 14 18 20 22 26 29 Hur vi har gjort rapporten Livet före och efter det förändrade beslutet Så påverkar beslutet vardagsliv och fritid

Läs mer

Servicebostad. -VAD ÄR DET? -Lättläst. Östra Göinge kommun www.ostragoinge

Servicebostad. -VAD ÄR DET? -Lättläst. Östra Göinge kommun www.ostragoinge Servicebostad -VAD ÄR DET? -Lättläst Vad är en servicebostad? Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter och

Läs mer

Vård och omsorg, Staffanstorps kommun

Vård och omsorg, Staffanstorps kommun RAPPORT Vård och omsorg, Staffanstorps kommun Datum: 2014-09-15 Susanne Bäckström, enhetschef Alexandra Emanuelsson, kvalitetsutvecklare Gustav Blohm, kvalitetsutvecklare 2(13) Intervjuer med boende Genomförande

Läs mer

Gruppbostad. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Gruppbostad. Lättläst VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Gruppbostad VAD ÄR DET? Lättläst VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Gruppbostad Här får du information om vad en gruppbostad är och hur det kan fungera att bo i en gruppbostad. Här får du veta vilka rättigheter

Läs mer

Positiv Ridning Systemet Negativ eller positiv? Av Henrik Johansen

Positiv Ridning Systemet Negativ eller positiv? Av Henrik Johansen Positiv Ridning Systemet Negativ eller positiv? Av Henrik Johansen Man ska vara positiv för att skapa något gott. Ryttare är mycket känslosamma med hänsyn till resultatet. Går ridningen inte bra, faller

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen.

Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

Hemtjänst i Båstads kommun

Hemtjänst i Båstads kommun Hemtjänst i Båstads kommun Fotograf: Lars Bygdemark Vår verksamhetsidé Vård och omsorg i Båstads kommun ska präglas av respekt, värdighet, trygghet och professionalism. Vad är hemtjänst? Kommunen har enligt

Läs mer

Övning: Föräldrapanelen

Övning: Föräldrapanelen Övning: Föräldrapanelen Bild 5 i PowerPoint-presentationen. Material: Bilder med frågor (se nedan) Tejp/häftmassa Tomma A4-papper (1-2 st/grupp) Pennor (1-2 st/grupp) 1) Förbered övningen genom att klippa

Läs mer

om läxor, betyg och stress

om läxor, betyg och stress 2 126 KP-läsare om läxor, betyg och stress l Mer än hälften av KP-läsarna behöver hjälp av en vuxen hemma för att kunna göra läxorna. l De flesta tycker att det är bra med betyg från 6:an. l Många har

Läs mer

Stöd i Sundbyberg. För dig som är barn eller ungdom och har en funktionsnedsättning SOCIAL- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN

Stöd i Sundbyberg. För dig som är barn eller ungdom och har en funktionsnedsättning SOCIAL- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Stöd i Sundbyberg För dig som är barn eller ungdom och har en funktionsnedsättning SOCIAL- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Vem kan få stöd? Det finns en lag som kallas LSS. Det står för Lagen om stöd och

Läs mer

Information om brukarundersökning och närstående undersökning i särskilt boende - 2010

Information om brukarundersökning och närstående undersökning i särskilt boende - 2010 2010-09-23 Sidan 1 av 12 Socialförvaltningen Information om brukarundersökning och närstående undersökning i särskilt boende - 2010 Under våren 2010 genomfördes en brukarundersökning inom de särskilda

Läs mer

Attityder till anhöriga hos personal inom psykiatrisk vård och omsorg

Attityder till anhöriga hos personal inom psykiatrisk vård och omsorg Attityder till anhöriga hos personal inom psykiatrisk vård och omsorg Kalmar 29 oktober 2013 Marianne Winqvist Länssamordnarna för anhörigstöd i Norrland Gruppintervjuer Boendestöd: tre grupper, 4+4+5

Läs mer

Utvärdering av Värdegrundsdag 2013

Utvärdering av Värdegrundsdag 2013 Utvärdering av Värdegrundsdag 2013 24 september 2013 Vad har varit bra under dagen? Tänkvärt - Kommunikation viktigt för att förebygga konflikter Givande dag, lugnt och bra tempo Håkan - Bra föreläsare,

Läs mer

Om barns och ungas rättigheter

Om barns och ungas rättigheter Om barns och ungas rättigheter Att barn och unga har egna rättigheter har du kanske hört. Men vad betyder det att man har en rättighet? Sverige och nästan alla andra länder i världen har lovat att följa

Läs mer

Dialog Meningsfullhet och sammanhang

Dialog Meningsfullhet och sammanhang Meningsfullhet och sammanhang Av 5 kap. 4 andra stycket i socialtjänstlagen framgår det att socialnämnden ska verka för att äldre personer får möjlighet att ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap

Läs mer

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om?

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om? sidan 1 Böckerna om Sara och Anna Författare: Catrin Ankh Vilka handlar böckerna om? Böckerna handlar om två tjejer i 15-årsåldern som heter Sara och Anna. De är bästa vänner och går i samma klass. Tjejerna

Läs mer

Kurt qvo vadis? 2007-01-11. Av Ellenor Lindgren

Kurt qvo vadis? 2007-01-11. Av Ellenor Lindgren qvo vadis? 2007-01-11 Av Ellenor Lindgren SCEN 1 HEMMA Publikinsläpp. tar emot publiken och förklarar att slagit huvudet. har bandage runt huvudet och ligger och ojar sig på scenen. leker och gör skuggspel.

Läs mer

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. lättläst

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. lättläst LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade lättläst Introduktion LSS betyder lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade och ger rätt till särskild hjälp. LSS är en lag som ger

Läs mer

LÄTTLÄST OM LSS. Det är kommunen och landstinget som ska ge den hjälp som behövs. Här får du veta mera om vad som gäller.

LÄTTLÄST OM LSS. Det är kommunen och landstinget som ska ge den hjälp som behövs. Här får du veta mera om vad som gäller. Stöd och service till vissa funktionshindrade Den här texten är lättläst. Det betyder att det inte finns svåra ord men allt som är viktigt finns med. Texten handlar om LSS. LSS betyder lagen om stöd och

Läs mer

Rapport projektet En hemlighet känd av många

Rapport projektet En hemlighet känd av många Rapport projektet En hemlighet känd av många Workshop i Göteborg maj 2010 Fredag 7/5 Vi var totalt 29 personer, 12 deltagare, personliga assistenter, medhjälpare och kursledare som samlades på Dalheimers

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Folderserie TA BARN PÅ ALLVAR Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Svenska Föreningen för Psykisk Hälsa in mamma eller pappa är psykisksjh07.indd 1 2007-09-10 16:44:51 MAMMA

Läs mer

Projekt BRA-grupper - för att öka det sociala innehållet för äldre i ordinärt boende 2011-2012

Projekt BRA-grupper - för att öka det sociala innehållet för äldre i ordinärt boende 2011-2012 Vård- och omsorgsförvaltningen Projekt BRA-grupper - för att öka det sociala innehållet för äldre i ordinärt boende 2011-2012 Slutrapport Mölndals stad December 2012 Lotta Malm Projektledare Projekt BRA-grupper

Läs mer

Lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen i Upplands- Bro kommun

Lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen i Upplands- Bro kommun Lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen i Upplands- Bro kommun Rätt till privatliv och kroppslig integritet 1. Vi garanterar att Du har rätt till kroppslig integritet i samband den personliga omvårdnaden

Läs mer

Förskolelärare att jobba med framtiden

Förskolelärare att jobba med framtiden 2010 Förskolelärare att jobba med framtiden Skribenter och fotografer: Elin Anderberg Tove Johnsson Förskollärare som yrke Som förskollärare jobbar du inte bara med barnen i sig utan även med framtiden.

Läs mer

Brukarundersökningar 2009 äldreomsorg, bistånd och anhörigstöd

Brukarundersökningar 2009 äldreomsorg, bistånd och anhörigstöd sida 1 (9) Brukarundersökningar 2009 äldreomsorg, bistånd och anhörigstöd sida 2 (9) SAMMANFATTNING... 3 BAKGRUND... 3 METOD... 3 RESULTAT... 3 HEMTJÄNST... 3 SÄRSKILT BOENDE OCH VÄXELVÅRD... 4 NÖJD-KUND-INDEX

Läs mer

TÖI ROLLSPEL E 006 1 (6) Arbetsmarknadstolkning

TÖI ROLLSPEL E 006 1 (6) Arbetsmarknadstolkning ÖI ROLLSPEL E 006 1 (6) Arbetsmarknadstolkning Ordlista arbetslöshetskassa kassakort montera reparera preliminärt gatubelysning övertid projekt gatukontoret fackman installation armatur arbetsmoment högspänning

Läs mer

Verksamhetsberättelse

Verksamhetsberättelse 2012-11-07 Rosengård stadsdelsförvaltning Vård och omsorg Verksamhetsberättelse Teamarbete kring mat i Riddargårdens hemtjänstgrupp Riddargårdens hemtjänstgrupp består av sektionschefen, och med alla yrkeskategorier

Läs mer

Äldreprogram för Sala kommun

Äldreprogram för Sala kommun Äldreprogram för Sala kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2008-10-23 107 Revideras 2011 Innehållsförteckning Sid Inledning 3 Förebyggande insatser 3 Hemtjänsten 3 Hemtjänst och hemsjukvård ett nödvändigt

Läs mer

OCH FÅ PATIENTEN TILL PARTNER

OCH FÅ PATIENTEN TILL PARTNER Fråga PERSONCENTRERAD VÅRD OCH FÅ PATIENTEN TILL PARTNER Mahboubeh Goudarzi samtalar med Göte Nilsson. Relationsbyggandet är viktigt både för vårdpersonalens arbetsglädje och för patienternas tillfrisknande.

Läs mer

Facit Spra kva gen B tester

Facit Spra kva gen B tester Facit Spra kva gen B tester En stressig dag B 1 Pappan (mannen) låser dörren. 2 Han handlar mat efter jobbet. 3 Barnen gråter i affären. 4 Han diskar och tvättar efter maten. 5 Han somnar i soffan. C 1

Läs mer

Ha rätt sorts belöning. Åtta tips för bästa sätt hur du tränar din hund. Grunden till all träning:

Ha rätt sorts belöning. Åtta tips för bästa sätt hur du tränar din hund. Grunden till all träning: Åtta tips för bästa sätt hur du tränar din hund Grunden till all träning: Gör det lätt för hunden! Börja alltid på en nivå som är enkel för hunden och bygg på svårigheterna. På det sättet tycker hunden

Läs mer

Ökat socialt innehåll i vardagen

Ökat socialt innehåll i vardagen -3-111 -3-3 Tjänsteskrivelse Socialförvaltningen, vård och omsorg Ökat socialt innehåll i vardagen - Utvärdering av hur personal som deltagit i utvecklingsarbete om ökat socialt innehåll i vardagen uppfattar

Läs mer

Gruppbostad. - VAD ÄR DET? - Lättläst. Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se

Gruppbostad. - VAD ÄR DET? - Lättläst. Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se Gruppbostad - VAD ÄR DET? - Lättläst Vad är en gruppbostad? Här får du information om vad en gruppbostad är och hur det kan fungera att bo i en gruppbostad. Här får du veta vilka rättigheter och skyldigheter

Läs mer

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg) Gruppenkät Du har deltagit i en gruppaktivitet. Det kan ha varit ett LAN, ett musikarrangemang, en tjej-/ killgrupp, ett läger eller ett internationellt ungdomsutbyte. Eller så har ni kanske skött ett

Läs mer

Stöd enligt socialtjänstlagen (SoL)

Stöd enligt socialtjänstlagen (SoL) Stöd enligt socialtjänstlagen (SoL) Omsorg, stöd och service för dig som har en funktionsnedsättning och som bor i Huddinge. Vart vänder jag mig? Du som bor eller vistas i Huddinge kommun, är under 65

Läs mer

Kom med! Vi har en uppgift som passar dig.

Kom med! Vi har en uppgift som passar dig. Kom med! Vi har en uppgift som passar dig. Som vuxen och ung vuxen verkar tiden inte riktigt räcka till. Men med en tydlig och anpassad fråga kan ett engagemang i Scoutkåren prioriteras högt. Med studier

Läs mer

Först vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att

Först vill vi förklara några ord och förkortningar. i broschyren: impulsiv för en del personer kan det vara som att Hej! Du som har fått den här broschyren har antagligen ett syskon som har ADHD eller så känner du någon annan som har det. Vi har tagit fram den här broschyren för att vi vet att det inte alltid är så

Läs mer

Information om hjälp i hemmet och valfrihet

Information om hjälp i hemmet och valfrihet Information om hjälp i hemmet och valfrihet Version 9.0 20150203 Vård- och omsorg Information om hemtjänst Vad är hemtjänst? Hemtjänst är ett samlat begrepp för olika former av stöd, service och omvårdnad

Läs mer

Plan för LSS-verksamheten i Malmö stad

Plan för LSS-verksamheten i Malmö stad PLAN Stadskontoret Plan för LSS-verksamheten i Malmö stad Lättläst Den här planen är skriven på lättläst av Centrum för lättläst. Innehållsförteckning Så ska det vara i Malmö stad... 1 Om LSS och FN-konventionen...

Läs mer

Om du får ett negativt beslut kan du överklaga. För mer information, ring mottagningsgruppen på 011-15 27 37.

Om du får ett negativt beslut kan du överklaga. För mer information, ring mottagningsgruppen på 011-15 27 37. Hemtjänst i Norrköping Det är vård- och omsorgsnämnden som har ansvar för kommunens äldre- och handikappomsorg. Vård- och omsorgsnämnden erbjuder stöd, omsorg och omvårdnad i livets olika skeden. I vård-

Läs mer

Att skapa trygghet i mötet med brukaren

Att skapa trygghet i mötet med brukaren NATIONELL VÄRDEGRUND Utbildning med Egon Rommedahl Att skapa trygghet i mötet med brukaren November 2014 Instruktioner till träff 2, Hösten 2014, Värdighetsgarantierna i Mölndal stad. Del 1 Att skapa trygghet

Läs mer

Lektion 2. Att göra en stretch. eller fördelen med att se sig själv som en amöba

Lektion 2. Att göra en stretch. eller fördelen med att se sig själv som en amöba Lektion 2 Att göra en stretch eller fördelen med att se sig själv som en amöba Utdrag ur Utrustad Johan Reftel, Kristina Reftel och Argument Förlag 2005 15 Att göra en stretch är att göra något som man

Läs mer

Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11: Reflektion. Värsta fyllan Lärarmaterial. Författare: Christina Wahldén

Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11: Reflektion. Värsta fyllan Lärarmaterial. Författare: Christina Wahldén sidan 1 Författare: Christina Wahldén Vad handlar boken om? Klaras föräldrar har rest bort så Elin och Isa och alla andra är bjudna på fest hos henne. Klaras moster köper alkohol i Tyskland som hon sedan

Läs mer

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Precis som i förra årets medarbetarundersökning är det 2014 en gemensam enkät för chefer och medarbetare. Detta innebär att du svarar på frågorna i enkäten utifrån

Läs mer

Kontaktmannaskap LSS. Vård- och omsorgsförvaltningen

Kontaktmannaskap LSS. Vård- och omsorgsförvaltningen Kontaktmannaskap LSS Vård- och omsorgsförvaltningen Vad är kontaktmannaskap? Att vara kontaktansvarig är inte bara ett uppdrag utan också en förtroendefull relation som bara du har med kunden. Förtroendet

Läs mer

Inga hinder bara möjligheter. Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg

Inga hinder bara möjligheter. Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg Inga hinder bara möjligheter Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg Inga hinder bara möjligheter Eller? Du kan göra nästan allt det där som alla andra i din ålder tycker om att göra

Läs mer

Hej snygging Hej. Skicka en bild ;) Vaddå för bild? :) Naket!! Nä känner inte dig.

Hej snygging Hej. Skicka en bild ;) Vaddå för bild? :) Naket!! Nä känner inte dig. Hej snygging Hej Skicka en bild ;) Vaddå för bild? :) Naket!! Nä känner inte dig. Lyssna din lilla hora! Jag känner folk som gillar att spöa på tjejer, de tvekar inte att hoppa på ditt huvud. Vill du det???

Läs mer

Utvärdering Biologdesignern grupp 19

Utvärdering Biologdesignern grupp 19 Utvärdering Biologdesignern grupp 19 Biologdesignern har: svara med svar 1-5 1=dåligt, 5=jättebra Poäng Antal 1. Jag är bättre på att förklara vad jag är bra på och vad jag tycker om att göra. 51 15 2.

Läs mer

Din RelationsBlueprint - Källan till smärta eller framgång i din intima relation

Din RelationsBlueprint - Källan till smärta eller framgång i din intima relation Din RelationsBlueprint - Källan till smärta eller framgång i din intima relation Lyssna, jag känner mig enormt glad och hedrad att jag får spendera den här tiden med dig just nu och att du tar dig tid

Läs mer

Inga hinder bara möjligheter. Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg

Inga hinder bara möjligheter. Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg Inga hinder bara möjligheter Gruppaktiviteter på Habiliteringen, Riksgymnasiet i Göteborg Inga hinder bara möjligheter Eller? Du kan göra nästan allt det där som alla andra i din ålder tycker om att göra

Läs mer

Vilka tycker du är de bästa valen?

Vilka tycker du är de bästa valen? Vilka tycker du är de bästa valen? På vår webbplats www.respect4me.org kan du titta på berättelserna om våra liv och de situationer vi råkar ut för. Varje berättelse börjar på samma sätt med en kort film,

Läs mer

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter Utvärdering - sammanställning Språk, flerspråkighet och språkinlärning, Kjell Kampe 26 mars 2012 1. Vilka förväntningar hade du på den här dagen? - Jag förväntade mig nya kunskaper kring språk och språkinlärning

Läs mer

Stöd & Service. Funktionsstödsförvaltningen

Stöd & Service. Funktionsstödsförvaltningen Stöd & Service Funktionsstödsförvaltningen STÖD OCH SERVICE FRÅN FUNKTIONSSTÖDSFÖRVALTNINGEN Vi vill att denna broschyr ska ge dig en bild av de insatser som Funktionsstödsförvaltnigen kan erbjuda dig

Läs mer

Att ta avsked - handledning

Att ta avsked - handledning Att ta avsked - handledning Videofilmen "Att ta avsked" innehåller olika scener från äldreomsorg som berör frågor om livets slut och om att ta avsked när en boende dör. Fallbeskrivningarna bygger på berättelser

Läs mer

Sammanställning av enkätundersökning

Sammanställning av enkätundersökning Sammanställning av enkätundersökning Feriearbete sommaren 2016 Arbetsmarknadsenheten Nordanstigs kommun Efter feriearbetet sommaren 2016 gjorde vi en enkätundersökning bland ungdomarna. Vi ville ta reda

Läs mer

EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT

EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT VILL DU ATT DINA BARN SKA GÅ LÅNGT? LÄS DÅ DET HÄR. Det är med resvanor precis som med matvanor, de grundläggs i tidig ålder. Både de goda och

Läs mer

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter 12. Medlemsberättelser Kongress 2011 1 (7) Lena, Sjuksköterska öppenvård Jobbet är utvecklande men stressigt. Den viktigaste orsaken

Läs mer

Kommunicera och nå dina mål. Kommunikationsstrategi 2013-2016

Kommunicera och nå dina mål. Kommunikationsstrategi 2013-2016 Kommunicera och nå dina mål Kommunikationsstrategi 2013-2016 Lyssna och prata för att nå målen Östersunds kommun har tagit fram en kommunikationsstrategi som sträcker sig från 2013 till 2016. Den här foldern

Läs mer

Kapitel 1 Hej! Jag heter Jessica Knutsson och jag går på Storskolan. Jag är nio år. Jag har blont hår och små fräknar. Jag älskar att rida.

Kapitel 1 Hej! Jag heter Jessica Knutsson och jag går på Storskolan. Jag är nio år. Jag har blont hår och små fräknar. Jag älskar att rida. Kapitel 1 Hej! Jag heter Jessica Knutsson och jag går på Storskolan. Jag är nio år. Jag har blont hår och små fräknar. Jag älskar att rida. Min bästa kompis heter Frida. Frida och jag brukar leka ridlektion

Läs mer

Stöd till dig som har en funktionsnedsättning

Stöd till dig som har en funktionsnedsättning Stöd till dig som har en funktionsnedsättning norrkoping.se facebook.com/norrkopingskommun 1 Stöd för ett självständigt liv Att ha en funktionsnedsättning kan innebära att vissa delar av livet är svåra

Läs mer

Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade

Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade LSS Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till

Läs mer

Intervju: Björns pappa har alkoholproblem

Intervju: Björns pappa har alkoholproblem Intervju: Björns pappa har alkoholproblem Björns föräldrar separerade när han var ett år. Efter det bodde han mest med sin mamma, men varannan helg hos sin pappa, med pappans fru och sin låtsassyster.

Läs mer

Riktlinje för stöd till Anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående

Riktlinje för stöd till Anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående Riktlinje för stöd till Anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående Socialförvaltningen Vård och Omsorg 2012-04-10 Innehåll 1 Bakgrund 5 2 Direkt stöd till anhöriga i Arboga kommun 6 2.1 Information...

Läs mer

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET

FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN: ÖVNING & CHECKLISTA FÖR EN ÖPPEN OCH TILLGÄNGLIG VERKSAMHET FEMSTEGSMODELLEN Att arbeta med tillgänglighet och inkludering är inte svårt. Genom att använda femstegsmodellen kan vi hitta

Läs mer

Möt världen. Bli utbytesstudent. Åk på AFS Skolprogram och välj mellan 50 länder!

Möt världen. Bli utbytesstudent. Åk på AFS Skolprogram och välj mellan 50 länder! Möt världen. Bli utbytesstudent med AFS. Åk på AFS Skolprogram och välj mellan 50 länder! AFS ger dig möjligheten att lära känna dig själv samtidigt som du får vänner från hela världen. Som utbytesstudent

Läs mer

Sammanfattning. Tema B 2:3. Bakgrund

Sammanfattning. Tema B 2:3. Bakgrund Sammanfattning Tema B 2:3 I det inledande temat diskuterades dokumentation ur anhörigas respektive personals synvinkel. I det material vi fått in framgår att man haft väldigt bra samtal i alla grupper.

Läs mer

byggstenar för att forma ett samhälle för alla 4Handikappnämndens målprogram i Karlskrona kommun Lättläst

byggstenar för att forma ett samhälle för alla 4Handikappnämndens målprogram i Karlskrona kommun Lättläst byggstenar för att forma ett samhälle för alla 4Handikappnämndens målprogram i Karlskrona kommun Lättläst Målprogram för handikappnämnden i Karlskrona Det här vill handikappnämnden och så här ska vi arbeta

Läs mer