Med lust för siffror KAN LABORERANDE LYFTA SKOLMATTEN? Ny tidning!

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Med lust för siffror KAN LABORERANDE LYFTA SKOLMATTEN? Ny tidning!"

Transkript

1 karriär, vetenskap, bransch NuMMer Ny tidning! Naturvetaren, Agrifack och Skogsakademikern har blivit Naturvetare Med lust för siffror KAN LABORERANDE LYFTA SKOLMATTEN? så MYcket tjänar NaturvetarNa sid 7 fruktbar forskning för framtiden MöJlIgheter och fallgropar på Nätet sid 18 sid 32

2 Bredd 185 mm Höjd 130 mm Möt oss på Naturvetardagarna Inspirerande seminarier och workshops om karriär och löner Med start i Linköping 31 mars 2 april drar Naturvetardagarna vidare till Umeå, Uppsala, Göteborg och Västerås under våren. Vi kommer att besöka 21 svenska städer i år och nästa år. Inbjudan får du med mejl när det är dags. Läs mer på sidan 43. Utbildningsdag i Palliativ Nutrition 19 mars 2009 i Umeå För anmälan och betalning se Sista anmälningsdag 10 mars 2009 Lokal: Pris Dietister inom onkologi Norrlands universitetssjukhus, Onk mott sal LION 1500 kr (Lunch ej inkluderad) I anmälningsavgiften ingår boken Råd och recept vid cancersjukdom av Marie Esbjörnsson och Ylva Orrevall TAGGEN miljö och landskap AB Alla utemiljöer kan bli vackra, trivsamma och lättskötta. Vi hjälper er med skisser, ritningar, skötselplaner, lekplatsbesiktningar och kurser. NÅGRA AV VoF:S FOLKBILDARE Bengt af Klintberg (folklivsforskare) Robert Aschberg (TV-producent) Gunilla Myrberg (medicinjournalist) P. C. Jersild (författare) Anna Bäsén (medicinjournalist) Marie Rådbo (astronom) Nils Uddenberg (författare mm) Har du också undrat? - Vilka vetenskapliga undersökningar är egentligen gjorda om telepati, astrologi, slagrutor, homeopati och healing? - Varför tror så många på sådana företeelser trots att det saknas rimligt stöd för dem? VETENSKAP OCH FOLKBILDNING granskar anmärkningsvärda påståenden. Vi förmedlar fakta från vetenskapliga undersökningar av märkliga fenomen. Vi granskar pseudovetenskapliga påståenden och beskriver varför vi människor så ofta tror på sådant. VoF är en ideell förening grundad 1982 Vi ger ut tidskriften Folkvett Vi har informativa webbsidor om vetenskap och pseudovetenskap Vi ordnar föredrag (exempel: matmyter, falska minnen, skapelsetro, konspirationsteorier, sjävbedrägeri) Vi utser Årets folkbildare och Årets förvillare Vi rapporterar om och kommenterar aktuella händelser NÅGRA MOTTAGARE AV "FÖRVILLARPRISET" Kanal 5 för program om parapsykologi Tvagen-gruppen, Landstinget i Kronoberg, för pseudovetenskapliga föreläsningar för anställda Svenska Dagbladets Idag-redaktion för okritiska artiklar om pseudovetenskaplig energimedicin (se vår hemsida för mer information) VoF har ca 2500 medlemmar. Bli medlem du också och ta del av vår information! Se eller sätt in medlemsavgiften 200 kr på pg

3 InnehållNr Opinion sid 4 Ledare: Fånge i det flexibla arbetslivet Debatt: Varning för Vattenfalls lågenergilampor! Naturvetarbarometern: Vad gör du för att höja din lön? Nyheter sid 7 Reportage sid 12 Från sifferångest till upptäckarlust Tema sid 18 Fruktbar forskning för framtiden Studentkrönikan Vetenskap Nya jordar i sikte Vetenskap i korthet Karriär sid 30 sid 26 Coachning: Naturvetare får goda råd i karriären Manualen: Möjligheter och fallgropar på nätet Fråga experten På nytt jobb Platsannonser Spanar in sid 40 Gästkrönikör Kajsa Olsson: Bondens egen marknad gör succé På gång medlemsnytt sid Naturvetare är en tidning för och om naturvetare i arbetslivet. Besöksadress: Planiavägen 13 Postadress: Box 760, Nacka Telefon: Fax: E-post: Webbplats: Medlemmar hittar koderna till webbplatsen bredvid adressuppgifterna på tidningens baksida. Ansvarig utgivare: Lars-Erik Liljebäck Annonsbokning: Urban Hedborg, Materialadress: Prenumeration: 500 kr per år för icke medlemmar ISSN: Upplaga: ex. Utgivning: 10 nr/per år. Nästa nummer kommer ut den 26 mars med annonsstopp den 12 mars. Korrektur: Mats Andersson, Textpiloten Tryck: Norra Skåne Offset AB. Trycks på miljövänligt papper. Skribenter i detta nummer: Kim Bergström, Carina Eliasson, Pär Karlsson (PK), Lisa Kirsebom, Linda Wirén (LW), Marita Teräs. Omslagsbild: Merita Islam i matematikverkstaden. Foto: Thomas Carlgren. Redaktion: annonsering: Redo för ett rymdäventyr Som agronom har jag aldrig gått i spinn på astronomi och rymdäventyr. Jag har lockats mer av det jordnära och tyckt att livet på jorden är tillräckligt spännande och rymmer vetenskapliga mysterier som ännu inte fått sitt svar. Av samma skäl har jag aldrig fascinerats av science fiction. Men så läste jag i den här tidningen artikeln om jakten på jordlika planeter av frilansjournalisten och fysikern Kim Bergström. Till min förvåning lyckas han trollbinda mig. Inte bara en helt ny värld öppnar sig, utan ett helt universum av galaxer, planeter, stjärnor och annat som tidigare har svävat mig förbi. Kan erkänna att jag inte känner till så många fler planeter än Tellus, Saturnus och Pluto. Hur de kretsar i förhållande till varandra har hittills varit överkurs för mig. När jag läser om upptäckter av nya jordlika planeter runt en annan stjärna sätter min fantasi igång. Tänk om det verkligen är en planet där det finns syre, vatten och koldioxid som är viktiga markörer för liv på andra planeter. Tänk om min nästa semesterresa inte går till Kanarieöarna, utan till en annan planet. Otroliga möjligheter öppnar sig. Kanske det är möjligt att odla där och bygga upp nya miljöer för mänskligheten. Men det visar sig att den nya planeten inte är något semesterparadis. Den kretsar så nära sin sol att temperaturen på ytan är flera tusen grader varm. Är massan stor kan den bestå av sten, precis som jorden. Är massan mindre kan planeten vara en vattenplanet täckt av superhet ånga. Även den här gången gick astronomerna bet i sökandet efter en planet med liv. Men optimisterna räknar med att inom tio år hitta planeter med förutsättningar för liv. Även om den förhoppningen inte infrias så har vi på jorden stor nytta av de astronomiska framstegen i vår vardag, som till exempel GPS och mobilkommunikation. Lars-Erik Liljebäck, LEL Chefredaktör Hanna Meerveld Katarina Jeanette Urban HM, Reporter/ Bengtsson, Duvert, Hedborg, redaktör Form och layout Annonsansvarig Annonsbokning chefredaktör NR NATURVETARE 3

4 christer yrjas, vice FÖRBUNDSordförande: Fånge i det flexibla arbetslivet! alldeles utmärkt. Problemet uppstår då vi förväntas göra allt mer på allt kortare tid och samtidigt vara beredda att jobba både dag och kväll. På bara något decennium har vi gått från stämpelklocka till en generation kånkande, men ack så flexibla akademiker. Vi bär med oss jobbet hem, i portföljer och i skallen. Det Jo, visst är det så, men vilken chef klarar att göra det i alla situationer och för alla anställda? Du har ett eget ansvar också. Jag är övertygad om att vi kan ha ett öppet och flexibelt arbetsliv som var och en kan anpassa efter sina behov och personliga önskemål. Men för att lyckas med det behövs tydliga ramar för vad vi förväntas klara av. Detta Varför har flexibiliteten F ör mig är ett flexibelt arbetsliv viktigt, ja, nästan en förutsättning för att jag ska få mitt arbete och min värld att gå ihop. Jag kan ta en halvdag ledigt med kort varsel och jag kan välja att jobba en dag i veckan hemma. Men är det så bra alla gånger att vårt arbetsliv blir mer och mer flexibelt, finns det risker med det? Vi har idag ett system med platta organisationer där individen tar ett stort ansvar och utför sitt arbete snabbt, effektivt och med kvalitet. Vi naturvetare är ambitiösa och kunniga. Vi vill göra ett bra jobb och finner glädje i att utforma arbetet efter eget huvud. Det bygger på ett öppet och tillåtande arbetsliv där det finns ett uttalat förtroende för de anställda utan kontroller och förbud. Men varför har denna i grunden positiva flexibilitet på senare tid blivit så ifrågasatt? För mig är det rätt tydligt att en stor del av svaret ligger i att vi inte har lärt oss att sätta gränser! En mänsklig egenskap är viljan att vara till lags och göra ett bra jobb, vilket är blivit så ifrågasatt? svaret är att vi inte lärt oss sätta gränser jag inte hann idag fixar jag lätt ikväll. Den frihet som flexibiliteten ger är bedräglig och ökar stressen när du alltid kan jobba, datorn står på hemma och tekniken gör det lätt att bara kolla mejlen. Mobiltelefonen vilar aldrig utan pockar på uppmärksamhet även när du är ledig och borde koppla av. Ett vanligt lönekriterium är att man ska vara flexibel och villig att ta på sig nya arbetsuppgifter. Kanske det är dags att vända på steken och premiera den som är duktig på att sätta gränser och som vågar säga nej till chefen? Jag är övertygad om att man presterar bättre när man fokuserar på det man är bra på i stället för att splittra sig på olika arbetsuppgifter och bara prestera halvbra. Att avgränsa är inte bara ett eget ansvar, utan också ett kollektivt ansvar. Du kanske undrar om det inte är chefens uppgift att göra detta. ramverk, dessa gränser, mäktar vi inte med att sätta helt själva och därmed ökar kraven på en tydlig arbetsledning, på bra chefer. Vi måste själva lära oss att sätta gränser och inse att vi är duktiga när vi gör det! Prins Carl Philip som sätter fokus på svenskt lantbruk genom att utbilda sig till lantmästare. Den svenska skolan som enligt en rapport från Skolverket uppvisar en negativ kunskapsutveckling i internationell jämförelse i naturvetenskap och matematik alarmerande! CHRISTER YRJAS, vice förbundsordförande Naturvetarna 4 NATURVETARE NR2 2009

5 opinion debatt Varning för Vattenfalls lågenergilampor! Fick Du kvicksilver i julklapp? Vattenfalls klimatkampanjer är svåra att förstå sig på. I år sålde de lågenergilampor med kvicksilver som julklappar. För ett par år sen delade de gratis ut dem i nytryckta, färggranna lådor med sin företagslogga på tre ställen, men ingen som helst information om att lamporna innehåller kvicksilver. Det stod inte ens att de ska Vi har fått många uppskattande mejl om den nya tidningen. Snygg, intressant och läsvärd är några synpunkter. Den grafiska formen står Katarina Bengtsson för. Jättero- ligt med alla positiva kommentarer. Det visar att vår grundidé med tydliga avdelningar där vi ger stort utrym- lämnas till miljöstation som miljöfarligt avfall när de slutat fungera. Idag, då man till och med märker enskilda äpplen i snabbköpen med små klisterlappar, torde det inte vara något problem att sätta på en klisterlapp på lågenergilamporna om hur de ska hanteras när de har tjänat ut. Det kan dessutom leda till att en del konsumenter tänker till Domedagen är nära. Den känslan i kombination med en klump i magen får jag ofta när jag läser nyheterna om läget i världen. Precis som Stefan Edman påpekar i förra tidningen Naturvetare, så har media en förmåga att fokusera på klimat- och miljökriser. Tänk vilken medvind vi skulle kunna få bara genom en mer nyanserad media bild! En bra början är att berätta mer om det som redan görs och om de positiva effekter som uppnåtts. Energieffektivisering i fastigheter, som jag arbetar med, är ett sådant exempel. Klimatpåverkan minskar samtidigt som man spar pengar. Pengarna som frigörs kan användas till annat än att elda för kråkorna. Fastigheter står för cirka 40 procent av Sveriges totala energianvändning. Det finns många åldrande hus i landet som inte är energisnåla. Ett minskat energibehov skapas bland annat genom åtgärder inom värme, ventilation, vatten och el samt genom utbildning av driftpersonalen. De så kallade EPC-projekten (Energy Performance Contracting) finansierar sig själva genom energibesparingen. Typiskt för ett EPC-projekt är att me för bilder håller, säger hon. Mest ros alltså, men också lite ris. Flera har tyckt att texten på sina håll har varit lite svårläst, särskilt på nyhetsplats. Nu ändrar vi på det och gör texten något större och använder lite mer svärta, säger Katarina Bengtsson. Vi på redaktionen är tacksamma för synpunkter som gör att vi hela tiden kan bli bättre. Vi hoppas på fortsatt dialog. Ta chansen och säg din mening genom att skriva redan i affären och istället väljer kvicksilverfria och lika energieffektiva dioderlampor eller LEDlampor, vilket framsynta elbolag som Sala-Heby Energi säljer. Det finns även LED-ersättare för vanliga lysrör för den som lockas att byta ut dem, trots att de är dubbelt så energieffektiva som lågenergilamporna. lars hylander lantmästare, uppsala Energieffektivisering som betalar sig själv Kommentarer om nya Naturvetare: Katarina Bengtsson en garanterad energibesparing fastställs och kunden ersätts om denna nivå inte uppnås. Mycket mer händer, som till exempel SABOs Skåneinitiativ och Green Building kan bli världens chans också för media att sprida goda miljönyheter. Världens chans är också energi som arbetsområde. Det behövs en rad olika kompetenser och arbetsmöjligheterna ser ut att förbli goda. Malin wigren Miljö- och marknadsansvarig tac energy solutions Naturresursekonom från slu en debattartikel. Ett tips är att hålla dig kort, helst under tecken. Då har du större chans att bli publicerad. lars-erik liljebäck chefredaktör VI VILL VETA VAd du TyCKEr! dags för A-miljö på TV Läste i den nya tidningen Naturvetare om Tema klimat och fick en tanke. Ett sätt att skapa framtidstro, idéer och nyheter vore om man lyckades övertyga nyhetsprogrammen att inte bara ha A-ekonomi eller kulturnyheterna utan även motsvarande A-miljö eller kanske miljönyheterna. Där kunde man visa bra miljönyheter med forskning och innovationer. gunilla pihl karlsson agronom och doktor i tillämpad mijö vetenskap. Jobbar på Ivl svenska Miljöinstitutet ab i göteborg. rättelse Biomedicin i örebro godkänd! I förra numret skrev vi i en rubrik: Biomedicin i Örebro och Kalmar underkänd. Det stämmer dåligt med verkligheten, vilket också framgår om man läser vidare i texten. Att Högskoleverket drar in rätten att utfärda examen för biomedicinska analytiker vid Örebro universitet är sant. Men det gäller inte för biomedicin som har fått godkänt av Högskoleverket. Vi beklagar det inträffade, väl medvetna om att biomedicin och biomedicinsk analytiker är två olika program. I fortsättningen kommer vi att vara mer noga i rubriksättningen. lars-erik liljebäck chefredaktör Säg din mening och skriv en insändare. Vi förbehåller oss rätten att korta ner insändare. För att vi ska veta vem du är behöver vi dina kontaktuppgifter. Skicka till: eller Naturvetare, Box 760, Nacka skicka din INsäNdare till eller Naturvetare, Box 760, Nacka Nr Naturvetare 5

6 opinion naturvetarbarometern Vad gör du för att höja din lön? Catharina Lundeberg, Biomedicinsk analytiker, Transplantationsimmunologi, Karolinska universitetssjukhuset, Huddinge: Förut har det känts som att vi inte har kunnat påverka vår lön så mycket, men jag har belyst att jag som har arbetat några år på arbetsplatsen och kan mycket om verksamheten har varit underbetald. Sen har även hela gruppen jobbat för att ledningen ska få upp ögonen för vår yrkeskår och det viktiga arbete som vi gör inom vården. Vi har bland annat tagit upp det med klinikchefen vid varje möte, haft en manifestation i sjukhusentrén och skrivit brev till Filippa Reinfeldt var löneutrymmet lite större och jag fick en löneökning på 2000 kronor, från till Man kan inte bara sitta och klaga på att man har låg lön, man måste göra något också, och det gäller att påverka högt upp, för budgeten för lönerna sätts långt i förväg. Magnus Thelander, livsmedelsagronom, foderkonsult, Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA: När man börjar ett nytt jobb eller en ny tjänst är det är viktigt att förhandla till sig en bra ingångslön som man är nöjd med, för kommer man efter från början är det svårt att kunna förhandla upp lönen i efterhand. Hamnar man i ett sådant läge kanske enda chansen att markant få upp sin lön är att byta jobb. Mitt bästa löneförhandlingstips: Var rejält förberedd innan du går dit och lyft fram vad du utvecklat sedan föregående samtal, och hur detta positivt bidrar till företagets verksamhet. Har man fått utökat ansvarsområde, blivit ansvarig för nya projekt och liknande bör detta också lyftas fram under samtalet. Robert Sjödahl, datavetare, utvecklare på nätspelsföretaget Bwin Games: Jag tror att det är viktigt att vara positiv; att ha en positiv inställning till sitt arbete. Sedan gäller det att komma väl förberedd till lönesamtalet och fokusera på sina positiva sidor och vad man tillför företaget ta upp hur man har utvecklats under året och stå på sig och inte ge upp för lätt. debatt Dags för Sverige att kandidera för Världsskogskongressen 2015! Sedan 1920-talet hålls världsskogskonferenser vart sjätte år. Det är det överlägset viktigaste skogsmötet i världen. Svenskar tror sig leva i en ledande skogsnation, och åtminstone skogsfolk tror att andra länder har mycket att lära från vår skogshistoria. Det var därför en chock för många att ingen svensk inbjudits att tala eller skriva något papper för Världsskogskongressen (WFC) i Quebec Ännu mer chockerande var nog att ingen svensk besvärat sig med att skicka in något frivilligt bidrag. Men kanske var det inte så märkligt. Sverige och framförallt svenskt skogsbruk har en längre tid visat ett sjunkande intresse för allt utanför vår närmsta omgivning. För 30 år sedan hade många varit ute i biståndsarbete men den möjligheten minskar. Detta är en märklig utveckling i Som representant för Föreningen Kommunala Miljöchefer blir jag något förgrymmad över Torben Ericssons debattinlägg i nr 1 av Naturvetare. De två djurskyddsinspektörer, lantmästare till professionen, som jag haft anställda har aldrig inspekterat några pizzerior. Det har funnits tydliga krav på vilken utbildning som behövs för djurskyddstillsyn. Det nya, som ej fungerade 2005 och 2006, var rapporteringen av tvärvillkoren till jordbruksverket. Detta berodde i början på dålig tillsynsvägledning och att den elektroniska överföringen av våra kontrolluppgifter inte fungerade var det endast 37 av 290 kommuner som inte rapporterade fullt ut. Det mest skrämmande är att Jordbruksdepartementets förslag, som behandlades i riksdagen i juni 2008, att flytta djurskyddstillsynen till länsstyrelserna byggde på de bristfälliga rapporteringarna under åren vår globaliserade värld. Det är också anmärkningsvärt att skogslandet Sverige i motsats till Finland aldrig stått värd för WFC. För att väcka intresse för svenskt skogsbruk ute i världen och för att öka intresset för omvärlden i Sverige har det föreslagits att Sverige skall söka värdskapet för Världsskogskong-ressen Detta skulle kunna göras till ett lyft för världens kunskap om svenskt skogsbruk och i vårt lands skogskretsar väcka intresse för omvärlden. Det är dock bråttom. I slutet av oktober hålls Världsskogskongressen i Buenos Aires och då måste Sverige kunna presentera sin kandidatur. Vad som saknas är nu ett beslut från Jordbruksdepartementet om att Sverige skall kandidera. Björn Lundgren, Reidar Persson & Fredrik Ingemarson, Kommittén för Internationella skogsfrågor, KSLA Flytt av djurskydd vilar på lös grund Detta har också påpekats i Riksrevisionens rapport 2008:11. Jag har dock tyckt att det är logiskt att länsstyrelserna utför tvärvillkorskontrollen eftersom det är en ekonomisk kontroll av utbetalda stöd från EU. Om nu länsstyrelsen gjorde tvärvillkorskontrollen på en procent av gårdarna och vi gjorde djurskyddstillsyn på en tredjedel varje år plus all annan tillsyn på hundar, katter, kennlar, cirkusar, zoobutiker, vilthägn med mera så vore väl risken för dubbelkontroll ganska liten. Men det är just denna dubbelkontroll som föranlett beslutet om flytten av allt djurskydd. Med den nya ordningen skall djurskyddsinspektion utföras av länsstyrelsen på en tredjedel av gårdarna medan vi på kommunerna skall utföra miljötillsyn som tidigare med ungefär samma tidsintervall, i genomsnitt var tredje år. Hur smart är det? Sven-Inge Svensson Miljöchef i Hässleholms kommun var med och tyck till i naturvetarbarometern! Skicka dina kontaktuppgifter till 6 NATURVETARE NR2 2009

7 NYheter hallå där! katri linna, ny diskrimineringsombudsman, och chef för den nya myndigheten diskrimineringsombudsmannen, som från och med den 1 januari tar hand om alla anmälningar om diskriminering i sverige. Katri Linna står på de diskriminerades sida. Antalet anmälningar till flera av de gamla diskrimineringsmyndigheterna ökade Vad beror det på? Uppmärksamheten kring diskriminering i samhället har ökat, bland annat i och med den nya lagen och myndigheten. Det leder till att fler anmäler. Att ålder nu har blivit en diskrimineringsgrund ger också fler anmälningar. Här väntar vi oss att det ska komma en topp av anmälningar framför allt från arbetslivet. Eftersom det finns ett stort mörkertal, det vill säga få människor som upplever diskriminering gör en anmälan, kan uppmärksamheten kring det nya lagskyddet leda till fler anmälningar. Förhoppningsvis minskar anmälningarna efter ett tag om det drivs fler fall, på samma sätt som vi såg krogdiskrimineringen minska under min tid som Ombudsman mot etnisk diskriminering. Varför väntar ni er många anmälningar om åldersdiskriminering? Dels har Sverige varit sent med att förbjuda åldersdiskriminering i lag enligt EUs direktiv, så det finns en del ilska kring det, dels är det väldigt öppet i platsannonser idag att man pekar ut ålder och argumenterar utifrån att man i ett team till och med har behov av en viss sammansättning. Visst kan det finnas situationer då man behöver föryngra sig, men man kommer inte att kunna använda det som ett argument på det slentrianmässiga sätt som man gör idag. Att medarbetare i olika åldrar till exempel har olika antal semesterdagar har länge varit en del av många kollektivavtal och någonting allmänt accepterat. är det verkligen så farligt? Det har väl ansetts vara något slags rättvisa att utgå ifrån ålder, men så kan man ju fråga om många saker: Är det så farligt, då? Till skillnad från tidigare, måste man nu kunna visa varför vi till exempel i statlig sektor får två extra semesterdagar vid 30 års ålder. Är det verkligen nödvändigt av hänsyn till de äldres situation i arbetslivet? Nu blir det domstolarna som får sätta gränserna. hur ser du på positiv särbehandling utifrån till exempel kön vid tillsättningar av tjänster? Jag tror inte att det löser probl emen med diskriminering i arbetslivet. Det är viktigare att man säkerställer en kvalitetssäker rekrytering utan diskriminering. Det gagnar alla om man kan komma ifrån oväsentligheter och hitta den bästa sökande för jobbet. Ett bra sätt att komma ifrån diskrimineringen kan vara att på förhand bestämma vilka kriterier man ska utgå ifrån. Ofta är arbetsgivare inte själva medvetna om att de diskriminerar. HM Så mycket tjänar naturvetarna Nu är Naturvetarnas lönestatistik för 2008 klar. statistiken bygger på de löneuppgifter som medlemmarna har lämnat i löneenkäten under oktober och november förra året. gå in på saco lönesök, och se löneläget för din yrkesgrupp. KARRIÄR Här bjuder vi på ett smakprov från lönestatistiken med branschvisa löner för olika befattningar. Till exempel kan man se att löneläget är högre för mellanchefer inom privat sektor än för högre chefer i kommuner och på universitet och högskolor. Kom ihåg att den här tabellen inte tar hänsyn till ålder och erfarenhet. Det kan förstås vara stora löneskillnader mellan en relativt nyutbildad mellanchef och en med många år i branschen, säger Erik Palmqvist, förbundssekreterare på Naturvetarna. För att få en mer rättvis bild av löneläget för olika examensår tipsar han om att gå in på Saco Lönesök via se. Se till att ha dina inloggningsuppgifter till hands. Där kan du få information om aktuella löner för din yrkesgrupp. Du kan också ta fram lönestatistik för andra akademiker inom Saco. LEL Löner 2008 för naturvetare i olika branscher och på olika befattningar: Handläggare Högre chef Mellanchef Projektledare Specialist Samtliga Antal Lön Antal Lön Antal Lön Antal Lön Antal Lön Antal Lön Privat inkl stiftelse,org Läkemedelsind. biotek, PrivatIT/Telekom Kommunalt bolag Privat skogsindustrin Privat inom lantbruk Statlig myndighet Universitet, högskola Kommun Landsting Samtliga Källa: Naturvetarnas lönestatistik. Med lön avses genomsnittlig månadslön i september Svarsfrekvens 68%. Nr Naturvetare 7

8 NYheter Kartor för alla sinnen en titt på kartan, och sedan iväg. så är det för de flesta av oss. för dem som har problem med synen, håller man nu inom projektet haptimap på att ta fram kartor och mobila tjänster som vänder sig även till andra sinnen. Nyligen fick projektet, som leds från lunds universitet, 6,7 miljoner euro från europeiska kommissionen. TEKNIK I dag finns GPS med röstvägledning som ett alternativ för den som ser dåligt. Men om man ser dåligt använder man redan hörseln mycket, och man vill inte behöva belasta den ytterligare, säger Charlotte Magnusson, forskare vid Institutionen för design vetenskaper vid Lunds tekniska högskola och koordinator för projektet Haptimap. En möjlighet som hon och hennes kollegor är intresserade av är att istället för tal använda ljudsignaler, eller att helt lämna hörseln i fred och använda känseln. Vibrationer och så kallad force feedback, där man med hjälp av motorer skapar en virtuell känsel är möjligheter som vi ska titta på. Det finns redan idag i spelvärlden, säger Charlotte Magnusson. Hon understryker att det är viktigt att man satsar pengar på tillgänglighetsaspekten i teknikutvecklingen, något som inte alltid prioriteras av de stora företagen i branschen. Det är mycket svårare att föra in tillgängligheten i efterhand, när produkterna redan är färdigutvecklade. design for all Haptimap vill göra kartor och mobila tjänster tillgängliga för fler, men utgår också ifrån ett design for all-perspektiv. Kartor för personer med nedsatt syn kan bli användbara också för dem som har ögonen upptagna med annat, till exempel cyklister som navigerar med GPS. Förutom Institutionen för design vetenskaper och GIS-centrum vid Lunds universitet, deltar forskare i Storbritannien, Tyskland och Spanien i Haptimap-projektet, liksom flera företag och offentliga parter, till exempel det internationella kartföretaget Navteq. Mer detaljerad information får man exempelvis från lantmäteriavdelningen inom Lunds kommun som bidrar med sina databaser med geografisk det är MYcket svårare att föra IN tillgängligheten I efterhand, När produkterna redan är färdigutvecklade. charlotte MagNussoN, koordinator för eu-projektet haptimap information. De har väldigt detaljerade data som man kan använda om man vill utveckla nya kartor och mobila tjänster till exempel för fotgängare, som kanske vill ha andra detaljer än man hittar på vanliga bilkartor sådant som vilka gator som har trottoarer och var gångvägarna genom parkerna går, berättar Charlotte Magnusson. Inom Haptimap kommer man att ta fram demonstrationsexemplar på kartor och mobila tjänster som företagen i projektet sedan får en chans att gå vidare med. LErA ErSäTTEr MILjöFArLIg PLASTFILM forskare vid karlstads universitet har tagit fram en unik metod som löser ett miljöproblem inom förpackningsindustrin. Idén bygger på att potatisstärkelse och lera ska ersätta de miljöfarliga plastfilmer som fungerar som skydd på insidan av förpackningar av papper och kartong. Det finns en stor miljömässig vinst genom de naturliga råvarorna, och den goda tillgången skapar dessutom förutsättningar för storskalig produktion och mer effektiva återvinningsprocesser än vad som tidigare varit möjligt. Flera stora industrier finns i dag knutna till forskningen, bland annat Stora Enso. Det beräknas dröja cirka fem-tio år innan lösningar finns på marknaden. lw LäTTArE ATT Få A-KASSA har du gått ur a-kassan? Så här i orostider på arbetsmarknaden ser regeringen gärna att fler ska omfattas av arbetslöshetsförsäkringen. Därför räknas i år varje medlemsmånad som två månader, vilket gör det lättare att snabbt uppfylla kravet för inkomstrelaterad ersättning från a-kassan, som är ett års medlemskap. För varje månad som du är medlem i a-kassan under 2009 flyttas ditt inträde en månad bakåt. Den som gick med vid årsskiftet kan alltså få inkomstrelaterad ersättning från och med den 1 juli. Gick du med under andra halvåret av 2008, får du också nytta av de nya extramånaderna. Dock kan du inte få inkomstrelaterad ersättning före den 1 juli. hm läs mer: PENgAr TILL SKOgS- UTBILdNINg I VäXjö kk-stiftelsen (stiftelsen för kunskapoch kompetensutveckling) satsar drygt två miljoner kronor på forskning och utbildning inom skog och trä vid Växjö universitet. 1,5 miljoner går till en ny masterutbildning som ska startas vid det nya Linnéuniversitetet under hösten Professor Thomas Thörnqvist säger i ett pressmeddelande att det är skogsindustrins behov av kvalificerad arbetskraft som ska styra upplägget på utbildningen. Vi har en referensgrupp med representanter från 13 olika företag och organisationer som vi kontinuerligt ska intervjua och föra dialog med, säger han. lw 8 Naturvetare Nr2 2009

9 Fyra myndigheter blir tre Det är inte alla som bara kan rafsa med sig en karta och hoppa in i bilen på semesterresan. Vi vill också ta fram en verktygslåda som alla företag kan använda, som vi hoppas ska hjälpa till att få in mer tillgänglighet i tekniken, säger Charlotte Magnusson. HM Redan den 1 januari 2010 kan det bildas tre nya myndigheter när fyra läggs ner. Regeringens utredare Gerhard Larsson föreslår en ny organisation för hela livsmedelskedjan. Förbundet Naturvetarna är positivt till grundidén att en myndighet är ansvarig för ett lagstiftningsområde. LIVSMEDEL Säkrare livsmedel och en mer hållbar produktion från jord till bord är grundtankarna i Gerhard Larssons utredning (SOU 2009:8). Även om Sverige har varit förskonat från stora livsmedelsskandaler vill han stämma i bäcken. Till saken hör också att EU har pekat på brister i organisationen för den svenska livsmedelssäkerheten. EU-anpassning är ett viktigt skäl till förändringen. Principen i EU är en lagstiftning en myndighet, vilket ger en myndighet ett samlat ansvar för ett lagstiftningsområde, säger Gerhard Larsson. Det innebär att all kontroll som har med foder, djur, växter, livsmedelsproduktion och konsumtion att göra hamnar inom den nya Livsmedelssäkerhetsmyndigheten. På så sätt undviker vi intressekonflikter som till exempel den mellan jordbrukets produktion och djurhälsa smittskydd. Till Livsmedelssäkerhetsmyndigheten vill han knyta ett vetenskapligt råd för riskvärdering av bland annat tillsatser i maten, GMO, smittspridning och annat som kan äventyra livsmedelssäkerheten. Tidigare har ansvaret för livsmedelssäkerhet delats mellan Jordbruksverket, Livsmedelsverket och Statens veterinärmedicinska anstalt. Allt detta förs nu alltså över till en myndighet. Naturvetarna stöder utredningens grundtanke, utan att kommentera detaljerna. Vi jobbar med frågan och håller på att samla in synpunkter från våra medlemmar på de olika myndigheterna, säger Jonny Andersson, ombudsman på Naturvetarna. Vad händer med Jordbruksverket? Vissa delar försvinner, medan andra tillkommer, säger Gerhard Larsson. Den nya Myndigheten för jordbruk och landsbygdsutveckling ska främja ett konkurrenskraftigt och miljöanpassat jordbruk, liksom en levande landsbygd i ett bredare perspektiv. Administrationen av EUs jordbruksstöd och landsbygdsstöd hamnar där. Huvudkontoret lokaliseras helt naturligt till Jönköping. Vad kommer i stället för Fiskeriverket? Myndigheten för havsresurser och fiske får ett nationellt samordningsansvar för havets ekosystem och vattenbruk, som jag räknar med kommer att växa i Sverige, säger Gerhard Larsson. För alla nya myndigheter gäller att grundforskningen flyttas över till universiteten medan myndigheterna fokuserar på den tillämpade forskningen. Att livsmedelskontrollen blir kvar i kommunerna är han inte helt nöjd med. LEL Tryggare narkos med nanoteknik Att patienten vaknar upp ur narkos under pågående operation är ett allvarligt problem som förekommer då och då. Nu pågår forskning på smarta material som gör det möjligt för narkosläkare att kontinuerligt följa nivån av narkosmedel i blodet hos patienten och förebygga uppvaknande, skriver man på hik.se. Projektet är ett samarbete mellan Högskolan i Kalmar, HortResearch på Nya Zeeland och brittiska Cranfield University. Materialen består av plaster med förmåga att känna av specifika substanser, i det här fallet narkosmedlet propofol. Tekniken kallas på engelska molecular imprinting och är en avgjutningsteknik på nanonivå där specifika molekyler gör avtryck i ett plastmaterial. Plasten minns molekylens uppbyggnad och kan användas i en så kallad biosensor för att kontinuerligt känna av den aktuella substansen. LW Vinnova satsar på kvinnor Verket för innovationssystem, Vinnova, fortsätter att satsa på kvinnors forskarkarriärer. Nu får ytterligare tolv kvinnor upp till halva lönen betald för att, under tre års tid, kunna meritera sig inom ett strategiskt viktigt forskningsområde. Programmet Vinnmer, som startade 2007 och ska pågå fram till 2014, stödjer kvinnor inom antingen internationella samarbeten eller samarbeten mellan industri och akademi i Sverige. Bland de tolv kvinnor som nu har valts ut finns bland annat Helena Lindgren vid Institutionen för datavetenskap vid Umeå universitet, Cecilia Alsmark, Institutionen för genetik och patologi vid Uppsala universitet, Marica Ericsson, Institutionen för fysik vid Göteborgs universitet och Christel Larsson, Institutionen för kostvetenskap vid Umeå universitet. HM NR NATURVETARE 9

10 nyheter Naturvetar-BMA får mer i retroaktiv lön En strid om löner för biomedicinska analytiker har blossat upp på Karolinska universitetssjukhuset. Att Naturvetarnas medlemmar får mer i retroaktiv lön än de som tillhör Vårdförbundet är helt rätt, menar Ramón Sánchez-Lövy, förhandlingschef på Naturvetarna. KONFLIKT Bakgrunden är att de biomedicinska analytiker som tillhör Vårdförbundet gick ut i strejk i våras tillsammans med bland annat sjuksköterskorna. Lönepåslaget för dem gäller retroaktivt från 1 juni eftersom avtalet träffades då, medan biomedicinska analytiker som är anslutna till Naturvetarna går på ett annat avtal och fick sin lön höjd 1 april. Det innebär att de i genomsnitt får knappt kronor mer i retroaktiv lön, brutto. Det tycker Vårdförbundet är orättvist och menar att deras medlemmar ska kompenseras Akademiker som är arbetslösa efter examen riskerar att få sämre lön, när de väl börjar jobba. Lönen kan påverkas under så lång tid som tio år. Det visar en kommande rapport från institutet för framtidsstudier. med en större lönehöjning. För båda förbundens medlemmar innebär avtalet en lönehöjning med i genomsnitt 4,7 procent. Varför ska våra medlemmar straffas för att de lojalt har utfört sitt arbete? Spelreglerna på arbetsmarknaden medger inte att man kan få retroaktiv lön för den tid man var ute i konflikt, säger Ramón Sánchez-Lövy, förhandlingschef på Naturvetarna. Karolinska håller med Om kravet uppfyllts hade Vårdförbundets medlemmar fått en genomsnittlig lönehöjning på 5,6 procent, en nivåhöjning som skulle hänga med i framtiden. Det kan vi inte acceptera, säger Ramón Sánchez-Lövy. Han får medhåll av personaldirektören på Karolinska universitetssjukhuset som bekräftar att de olika förbundens avtal har olika löptider och ser ingen möjlighet att kompensera Vårdförbundets medlemmar med en högre lön. LEL Arbetslöshet efter examen kan ge sämre löneutveckling KARRIÄR Studien är en av de första som har gjorts bland akademiker. Andra studier som har inriktat sig på gymnasieutbildade har visat liknande, fast inte lika starka, samband. En möjlig förklaring kan vara att det rör sig om en så kallad signaleffekt. Ju senare du kommer in på arbetsmarknaden, desto svårare är det att få ett attraktivt arbete senare i karriären och ju längre arbetslöshet, desto större negativ inverkan. Arbetsgivarna anställer hellre den som har haft arbete än den som har varit arbetslös, även om det ligger långt tillbaka i tiden. Om signaleffekten kan förklara sambandet, visar det på vikten av att den som studerar bör prioritera att bygga upp sitt kontaktnät redan under studietiden för att snabbare komma in på arbetsmarknaden. Studien tyder dock på att det är mindre allvarligt att vara arbetslös efter examen i en lågkonjunktur. Då blir inkomsteffekterna inte lika allvarliga. PK Naturvetarna seminarium Solceller stod i fokus på Naturvetarnas klimatseminarium i Stockholm 21 januari. Närmare 200 personer var med och firade fusionen mellan Naturvetareförbundet och Agrifack. KLIMAT Nio av tio klimatforskare ställer sig bakom FNs klimatpanel, IPCC, som har slagit fast att mänsklig påverkan gör att klimatet blir varmare. Istäcket över Arktis har minskat med en femtedel sedan 1960 och nästan alla glaciärer drar sig tillbaka, vilket bland annat ger problem för länder som är beroende av glaciärer för sin färskvattenförsörjning. Havsytan stiger som en följd av vattnets utvidgning och nederbörden ökar i redan regnrika områden, medan torra områden blir ännu mer nederbördsfattiga. Mikael Tjernström, klimatforsk are vid Stockholms universitet, var en av talarna vid Naturvetarnas klimatseminarium i Stockholm 21 januari, då det nya förbundet firade fusionen mellan Naturvetareförbundet och Agrifack. Det behövs mer forskning om följderna av ett varmare klimat, till exempel vet vi inte vad som händer när systemet mättas, alltså när haven och växterna inte kan binda mer koldioxid. I dagsläget tas ungefär hälften av de ökande koldioxidutsläppen upp av haven och vegetationen. UTSLÄPPEN MÅSTE UPPHÖRA Mikael Tjernström är övertygad om att utsläppen av koldioxid, som är den största klimatboven, måste upphöra på sikt om uppvärmningen ska kunna hejdas. Frågan är hur vi hanterar det. Om vi fortsätter som i dag kommer jordens medeltemperatur att öka med fyra grader fram till 2100 enligt våra klimatmodeller. Han menar att det behövs en bred palett av lösningar, där solen Naturvetarnas ordförande, Madelen Nilsson, ledde klimatdebatten med bland andra Elin Vinger, teknisk vetenskaplig attaché i Japan. 10 NATURVETARE NR2 2009

11 varför var du på NaturvetarNas klimatseminarium? har en given plats. Marika Edoff, forskningsledare vid Ångströmlaboratoriet i Uppsala, menar att solen har en otrolig potential om forskarna lyckas tämja den. I dag är solceller en dyr teknik som måste bli effektivare med högre verkningsgrad och bättre material. Tunnfilmen som inte är tjockare än tre mikrometer är bättre än kristallint kisel. Marknaden för solceller växer snabbt, 40 procent per år under de senaste tio åren. Redan nästa år beräknas värdet för solceller på världsmarknaden uppgå till 40 miljarder euro. elmätaren backar Tyskland är världsledande både i användning och tillverkning av solceller. Där är elbolagen de att köpa el från solceller till ett tvinga- pris som är bestämt 20 år framåt. Många privata husägare har solceller som producerar el som säljs till elbolagen. - Kunden kan se när elmätaren går bakåt. Solcellerna hemma producerar då mer el än vad hushållet konsumerar, sa Marika Edoff. Hon tror på solcellstillverkning i Sverige, men då måste elpriset bli högre. Kan Norge ha en lönsam solcellsindustri så kan vi. Japan har ända sedan oljekrisen på 1970-talet haft en statlig satsning på utveckling och tillverkning av solceller. Därför var Japan länge nummer ett i världen på solceller tack vare långsiktiga investeringsstöd och forskningsstöd. Jag är övertygad om att det finns en marknad för export av svensk energi och energieffektiv teknik i Japan, bland annat när det gäller energisnålt byggande, sa Elin Vinger, teknisk vetenskaplig attaché i Japan. Vad kan då Sverige lära av Japan? Att staten sätter höga långsiktiga mål och inför olika styrmedel som kan stimulera teknikutvecklingen och produktionen. Det ger trygghet för de företag som satsar och inte minst finns det ett positivt symbolvärde i att staten tror på tekniken. Om inte staten går före menar hon att risken är stor för att fler solcellsföretag lämnar Sverige. lel anders ModIg, klimatsamordnare på sweco: Vi måste utveckla morgondagens energi, istället för att satsa på fossila bilar. Bilindustri som idag inte investerar i det nya kommer att försvinna. Vi måste använda den kompetens som finns till vind och sol istället. Jag ser olja och kol som alternativa energikällor. Solen har gett oss energi under miljarder år. Jag är övertygad om den enorma potential för svenskt näringsliv som finns i att ta tillvara svensk kompetens och satsa på nya tekniker. Det skulle vara synd om vi låter våra arbetstillfällen försvinna utomlands till länder som Norge och Tyskland. firade med klimat- vad fick du ut av NaturvetarNas klimatseminarium? cecilia bertilsson, INforMatör vid energimyndigheten: Som biolog och miljöjournalist fick jag en bra överblick om vad som händer på klimatområdet. Det är frågor som berör mig direkt i det dagliga jobbet på Energimyndigheten där jag bland annat informerar på webben. Till exempel har jag skrivit om fönybar energi. Intressant att höra om den japanska staten som har gått in med långsiktiga stöd till både forskning och tillverkning av solceller. Viktigt med stabila spelregler för att våga satsa. Den tyska modellen där privatpersoner som producerar solenergi har långsiktiga avtal med kraftbolagen är också intressant. NIlla thomson, JägMästare och departementssekreterare vid MIlJödeparte- MeNtet: Bra tillfälle att lära sig mer om klimat frågan, vilket jag har nytta av i jobbet. Bland annat är klimat, energi och miljö prioriterade frågor vid det svenska ordförandeskapet som startar vid halvårsskiftet. I mars lägger dessutom regeringen fram sin klimatproposition. Jag är knuten till enheten för naturresurser och jobbar främst med skogsfrågor både nationellt och internationellt, bland annat med koppling till klimatet. Spännande också att få veta hur det går med utvecklingen av solceller och vilken roll de har i klimatpusslet. Nr Naturvetare 11

12 matematiken i skolan Matematiken i skolan: Från sifferångest till uppt Redan i förskolan visar många barn ett naturligt intresse för matematik vem som har fått mest saft och hur många som står före i kön till exempel men någon gång i tio- till fjortonårsåldern blir matematiken tråkig för många, både de som tycker att det är svårt med matte och de som har lätt för ämnet. På internationella prov går det allt sämre för de svenska åttondeklassarna i matte, och mattesnillena blir allt färre. Skolministern lägger pannan i djupa veck och till hösten startar de tre första svenska elitgymnasierna för matematikens Zlatan. Men hur får man egentligen barn och ungdomar att tycka att matte är roligt? Kan verkstäder där eleverna får laborera sig fram till nya kunskaper vara lösningen? Matematik är roligt, tycker de flesta av eleverna i klass 7b på Ärvingeskolan i Kista. Bakifrån, från vänster till höger, Josefin Ekstrand, Martin Jigin, Jennifer Klöfkorn, Felicia Dey, Mava Shahgaldi, Therese Joelsson och Atosa Majidian. 12 NATURVETARE NR2 2009

13 äckarlust AV Hanna Meerveld foto Thomas Carlgren AV lars-erik liljebäck kan vi lita på naturläkemedel? NR2 NR NATURVETARE 13

14 14 NATURVETARE NR2 2009

15 matematiken i skolan S lamret från igenslagna skåpdörrar och klickande hänglås har tystnat i korridoren på Ärvingeskolan i Kista, norr om Stockholm. Medan snön sakta singlar ned mot den våta marken i den ännu mörka vintermorgonen hörs bara skrapande blyertspennor och lågmälda samtal inne i matematikverkstaden. Här håller hälften av klass 7 b på att rita rektanglar och trianglar med omkretsen tolv meter, lika långt som det plastsnöre som lärarna Ann-Charlotte Wallgren och Kristina Strömbäck har spänt upp längs med det lilla klassrummets ena vägg. På bänkarna har eleverna små papperskartonger med instruktioner och linjaler i. Man kommer ju att få rita tusen rektanglar, utbrister Arian Turkian plötsligt uppgivet, men ganska snart upptäcker han att möjligheterna är betydligt färre än så, om omkretsen ska vara tolv meter, eller tolv centimeter, som det blir när man ritar i skala 1:100. Några av eleverna har fastnat vid begreppet skala. Minns du när vi pratade om skala tidigare att vi inte kan få plats med hela Sverige på en karta? frågar Kristina Strömbäck. Vet du hur mycket en hundradel av en meter är? Vad är det för enhet på linjalen? matten kommer in naturligt En del av eleverna kikar upp mot väggen, där man kan läsa att en meter blir tio gånger så många decimeter och en decimeter, tio gånger så många centimeter. Från taket dinglar färgglada papperspyramider och på väggarna samsas geometrisk origami i pastellfärger med affischer om mayaindianernas räknekonst och kinesernas och babyloniernas matematik. Vi försöker att undervisa ämnesövergripande när det går, då kan matten komma in mer naturligt. När eleverna läser om egypternas pyramider, så arbetar vi med pyramider, berättar Kristina Strömbäck Tillsammans med Ann-Charlotte Wallgren fick hon i fjol motta Kungliga Vetenskapsakademiens Ingvar Lindqvistpris för sina insatser i matteverkstaden. De har båda arbetat som lärare i över 30 år. När de började arbeta tillsammans på Ärvingeskolan i början av 1990-talet upptäckte de att eleverna i vissa klasser hade väldigt olika kunskapsnivå. Då måste man börja jobba mer praktiskt, säger Ann-Charlotte Wallgren. I en niondeklass som hon och Kristina Strömbäck fick ta över hade, vid läsårets början, endast två elever godkänt i matematik. Vid årets slut hade de lyckats vända siffrorna: då var alla utom två godkända. Egentligen är det oerhört få elever som inte kan klara sig i matematik, bara man får dem att våga tro på sig själva. Gör de det, så är det aldrig några problem, säger Kristina Strömbäck. svenskar UndeR eu-snittet Svenska elever presterar under genomsnittet för EU och OECD i matematik. Det visar TIMSS, Trends in International Mathematics and Science Study, som senast genomfördes år Tidigare studier har visat att resultaten för de svenska åttorna försämrats mellan 1995 och 2003, och den negativa utvecklingen har nu fortsatt. Försämringstakten har dock minskat, vilket Skolverket tolkar som ett tecken på att den negativa trenden kan vara på väg att bromsas upp. Verket presenterade i slutet av 2008 sin rapport kring vad som ligger bakom de svenska elevernas provresultat. Djupintervjuer med elever och granskning av elevernas lösningar på TIMSS-provet visar att det inte är slarv som drar ner statistiken. Eleverna kommer fram till fel svar genom att tillämpa beräkningsprocedurer i fel sammanhang. I svenska läromedel står beräkningar i konkreta procedurer i fokus, men på TIMMS kommer problem som är nya för eleverna och som kräver att man kombinerar olika lösningar, och det klarar inte många av de svenska eleverna. Enligt de enkäter som lärarna och rektorerna svarat på i TIMSS-studien ägnas förhållandevis lite undervisningstid åt matematik i Sverige jämfört med snittet för EU/OECD. Nu har eleverna femtiominuterslektioner tre gånger i veckan, berättar Ann-Charlotte Wallgren. Dels är tiden kort, så att man inte hinner jobba ordentligt med något, men framför allt skulle vi vilja ha fler tillfällen i veckan. I matematikverkstaden utgår hon och Kristina Strömbäck från laborationer för att lära ut nya begrepp och metoder. Vi jobbar konkret med det som står i läro boken, förklarar Ann-Charlotte Wallgren. Sedan går vi från det konkreta till det abstrakta. År 2003 gick vi en kurs genom Nationellt centrum för matematikutbildning, där vi fick ramar och lite tips på material så att vi kunde bygga upp matteverkstaden, men egentligen har vi jobbat så här ganska länge. I genomsnitt bygger svensk matematikundervisning, enligt TIMSS-studien, emellertid mer på läroböcker än EU/OECD-genomsnittet, och mer lektionstid ägnas åt självständigt arbete utan lärarens handledning. Svenska fjärdeklassare deltog i TIMSSstudien för första gången år 2007, och det har visat sig att de felaktiga tillämpningar som fyrorna gör, återkommer i årskurs åtta. För lärare UndeRVisaR Väldigt lite i matematik i sverige. andreas RYVe, UniVeRsitetslektoR Vid mälardalens HÖgskola och forskare Vid stockholms UniVeRsitet mycket läroboksundervisning och självstudier gör att elever kan utveckla och befästa felaktiga tillämpningar under flera år, konstaterar skolverket. misstolkad individualisering Matematikern Andreas Ryve tror att självstudierna är den största orsaken till att svenskar blir allt svagare i matte. Lärare undervisar väldigt lite i matematik i Sverige, säger han. Eleverna får sitta själva med sina läroböcker och jobba i egen takt. Det gör att läraren inte kan gå igenom något, varken i början eller i slutet av lektionen, eftersom alla är på olika ställen. Andreas Ryve har disputerat inom forskarskolan för matematik med matematikdidaktisk inriktning och fortsätter nu sitt arbete som universitetslektor vid Mälardalens högskola och forskare vid Stockholms universitet med att efter sommaren forska kring matematikundervisning vid universitetet i Oxford. Han tror att bakgrunden till den svenska läroboksundervisningen ligger i att många har misstolkat styrdokumenten för skolmatematiken. nr naturvetare 15

16 matematiken i skolan i matematikverkstaden kompletteras läroboken med laborationer och spel. Styrdokumenten säger att man ska individualisera undervisningen. Individualisering i sig är bra, men nu har det blivit en hastighetsindividualisering. Det finns andra sätt att individualisera på, säger Andreas Ryve. Man kan låta eleverna lösa problem på olika nivåer inom samma område och sedan diskutera och knyta an till större matematiska idéer. Att eleverna på egen hand ska upptäcka och erövra kunskap som har utvecklats under flera tusen år är orimligt, menar Andreas Ryve. Tittar du på sport, så behövs expertkommentatorer det är likadant med matte; det behövs någon som kan dra upp de stora linjerna och lyfta elevernas resonemang, visa var de tänker rätt och var de tänker fel. Andreas Ryve tror att receptet för att eleverna inte ska stå handfallna inför problemen på TIMSS, är att utgå ifrån icke-rutinmässiga problem i matematikundervisningen. Om jag har fyra glassorter och ska välja två, på hur många sätt kan jag göra det? Lösningen blir olika, beroende på om det är skillnad på choklad och vanilj och vanilj och choklad, och om man kan ta choklad och choklad. VeRkstad lockar elever Den framgångsrika matematikundervisningen har med åren blivit en anledning för elever att söka sig till Ärvingeskolan. På hyllor längs väggarna i matematikverkstaden står pappkartonger med färgglada etiketter. Varje låda innehåller instruktioner och material till en uppgift eller en hel lektion. Godisaffären Sweet 16, Aktiespelet och Mattebingo samsas med Pythagoras sats och spelet Pizza fraction fun. Bråka med ägg innehåller äggkartonger och flörtkulor, och till Fåfängans marknad hör schampo och tandkräm. De flesta eleverna tycker bättre om att laborera än att jobba i boken. Men det laborativa får inte bara bli en rolig grej, det måste hänga ihop med det eleverna gör, säger Ann-Charlotte Wallgren. Hon får medhåll av Andreas Ryve. Matematikverkstäder börjar bli väldigt populärt, men det är viktigt att matematiken kommer fram. Det räcker inte med att kasta kottar i skogen och hälla vatten i glas verkstäder i sig är ingen universallösning, det behövs också duktiga lärare, säger han. Det är också svårt att säga om det är verkstäderna i sig som ger resultat, eller om det kan vara den diskussion om matematik som kan sättas igång mellan lärare när man startar en verkstad som ger effekt. tröttnar PÅ talen Arian Turkian, som jobbar vidare med sina rektanglar, tycker att det är de svåra talen som är roligast. Han ska bli fotbollsspelare, och näst efter idrott, är matte hans favoritämne. Knepiga frågor är roligt, Det är tråkigt när man måste räkna många lätta tal, typ fem gånger fyra. Josefin Ekstrand har snabbt ritat rektanglar med sidor som är två och fyra respektive fem och en centimeter långa. Hon tycker att matte är svårt och lätt på samma gång. Vissa grejer är lätta att lära sig, andra är svåra, säger hon. Skala är lätt. Liksom Arian, tycker Josefin och de flesta av hennes klasskamrater att matte är roligt. Alla är de inne i en avgörande ålder när det gäller hur deras förhållande till ämnet matematik ska utvecklas. Matematikdelegationen, som tillsattes av den förra regeringen år 2003 för att öka intresset för matematik och utveckla matematikundervisningen, konstaterade att matematik någon gång i tio- till tolvårsåldern blir tråkigt, både för de elever som har svårt för ämnet och för dem som har lätt för det. Ann- Charlotte Wallgren och Kristina Strömbäck tycker att den kritiska perioden infinner sig något senare. De lägre årskurserna, sju-, åtta- och nioåringar, tycker nästan alltid att matte är det bästa som de vet. Sedan följer några år då man räknar, räknar och räknar och vill vara först i matteboken. I sexan är de flesta fortfarande entusiastiska, men sedan i sjuan börjar vi tappa dem, berättar Ann-Charlotte Wallgren. Många som är duktiga tycker att det är enformigt att räkna i böckerna. Man får göra många uppgifter snabbt. Det är konstigt att de inte tröttnar tidigare, säger Andreas Ryve. Under det senaste decenniet har matematikverkstäder dykt upp som svampar ur jorden, men på högstadiet är de fortfarande ovanliga. Sitter man och gör samma saker hela tiden, så blir matte inte roligt, säger Ann-Charlotte Wallgren. Eleverna vill ha spännande uppgifter och pröva sig fram. Man kan också förlora många elever på grund av att de tycker att det är tråkigt att misslyckas på proven. Du kan inte få något omdöme i ord på ett matteprov; du får dina det laborativa får inte bara bli en Rolig grej, det måste Hänga ihop med det eleverna gör. ann-charlotte WallgRen, matematiklärare PÅ ärvingeskolan och 2008 ÅRs ingvar lindqvist- PRistagaRe i matematik 15 poäng, säger Kristina Strömbäck. Sedan är det ju klart att man tappar intresse för många saker i den här åldern, och annat börjar locka. UtÖVeR det Vanliga Egentligen är matematikverkstaden på Ärvingeskolan inte ett klassrum i vanlig bemärkelse, utan mer som en liten lägenhet med flera olika rum där barnen kan sitta och arbeta. Vid ett litet avskilt bord sitter Jainaba Sillah och lägger mattepussel. Hon har kommit för tidigt till skolan av misstag och lägger lite extra tid på sina multiplikationstabeller. Jag är inte så bra på matte och då är det lite tråkigt, säger hon. Det är roligt med geometri, men gånger och minus och plus är tråkigt. 16 naturvetare nr2 2009

17 Geometri är annars ett av de områden där de svenska åttondeklassarna har störst problem. Ett annat är algebra. Som lärare vet vi att vissa länder är långt framme. Om vi får elever från Kina eller Östeuropa Polen eller Ryssland, så är de ofta väldigt duktiga och har gjort andra uppgifter än de svenska eleverna, till exempel mer algebra, säger Ann-Charlotte Wallgren. Therese Joelsson knappar på sin miniräknare. Till skillnad från de andra eleverna i matteverkstaden, gör hon tal ur en lärobok. knepiga frågor är Roligt. det är tråkigt när man måste Räkna många lätta tal, typ fem gånger fyra. arian turkian, klass 7b, ärvingeskolan Jag jobbar i åttans mattebok fast jag går i sjuan, förklarar hon. Therese tycker om ekvationer. Jag tycker om att ta reda på saker. Det går rätt mycket matte i familjen, mamma är ekonom och pappa civilingenjör. Therese tycker att det är helt okej att hon inte får så mycket instruktioner av lärarna den här lektionen. Än så länge behöver jag inte så mycket hjälp, säger hon, men om det är något, så frågar jag bara. Matematikverkstäder är ingen universallösning; det behövs också duktiga lärare, menar forskaren andreas ryve. kristina strömbäck undervisar Merita islam och Fatima Gowid. En gång i veckan får hon specialundervisning tillsammans med en klasskamrat. Vi tycker att det är viktigt att inte bara svaga elever får hjälp, utan att man stimulerar även dem som är utöver det vanliga, säger Ann-Charlotte Wallgren. I nian hoppas Therese läsa matte på Tensta gymnasium. Kanske kan matematikgymnasiet i grannkommunen Danderyd bli nästa steg. Det är en av tre elitskolor för matematik som startar till hösten. De övriga två finns i Luleå och Karlskrona. Totalt har skolverket godkänt tio så kallade gymnasiala spetsutbildningar, varav ytterligare tre på naturvetenskapens område, och fler kan få klartecken att dra igång till hösten Spetsutbildningarna ska, enligt Skolverket, ge de gymnasieelever som har förutsättningar för till exempel matematik stimulans i sin kunskapsutveckling, bland annat genom kurser vid ett universitet eller en högskola. kritiskt läge Sedan1995 har andelen elever som inte når upp till den mest grundläggande kunskapsnivån på TIMSS-provet ökat från fyra till tio procent. Samtidigt har andelen elever som presterar på den mest avancerade nivån minskat från 12 till 2 procent. Andreas Ryve tror inte att elitgymnasierna ensamma kan ta Sverige ur den matematiska kunskapskrisen, men de är ett steg i rätt riktning. Läget är så kritiskt att det är bra att satsa överallt där vi kan, säger han. Det är en stadig trend neråt, och de som kommer in på lärarutbildningarna idag har själva dåliga kunskaper och en begränsad bild av vad matematik är. Disputerade matematiker som Andreas Ryve kan bli hårdvaluta, förutspår han. Dels har det kommit en utredning som visar på att det bör finnas minst 50 procent disputerade på lärarutbildningarna, dels finns det ett stort behov av mer forskning. På matteverkstaden börjar lektionen gå mot sitt slut. Tyvärr går tiden fort och klockan börjar redan närma sig nio, säger Anne-Charlotte Wallgren. Men den som vill, kan komma i eftermiddag klockan tre. Verkstaden är öppen för läxläsning två efter middagar i veckan. Det är huggsexa om platserna, och Arian Turkian har redan bestämt sig: Jag kommer! Ingen mössa, svarar Kristina Strömbäck. Men snälla! Mössgränsen går utanför verkstaden. # nr naturvetare 17

18 trädgård & landskap Fruktbar for för framtide Gråmögel och skorv. Svårskötta sommarblommor och torftiga grönytor. Förädlare, hortonomer, landskapsingenjörer och trädgårdsdesigners har många utmaningar att tampas med i sitt arbete. Möt fem naturvetare som gör livet lite godare och vackrare. 18 NATURVETARE NR2 2009

19 skning n förädlare hoppas på frida NR NATURVETARE 19 Aromaäpplen foto: Lars-Erik Liljebäck

20 TRädgåRd & landskap Pengar en utmaning för äppelforskarna på slus enhet Balsgård, utanför kristianstad, växer framtidens äpplen. det hoppas i alla fall forskarna som varje år gör AV nya korsningar, skördar och sår fröna. lisa kirsebom B ara de bästa exemplaren av fröplantor ympas upp och sätts ut i försöksodlingar. Blir frukten bra och tål lagring går den vidare till provodlare runt om i Skåne. Det är ett tidskrävande arbete och finansieringen är en ständig utmaning. Fleråriga växter som äppelträd behöver ju skötsel även när forskningspengarna tar slut. Vi kan inte bara lägga frön i en låda, vi måste ha träden på fältet. Dels för att det tar tid att odla TYVäRR är BådE OdlARE OCH HANdEl RäTT INkÖRdA på de gamla VANlIgA sorterna. HIldE NYBOM, professor I HORTIkUlTUREll genetik OCH VäXTFÖRädlINg Lugna efte Fuktig luft och en temperatur som varierar kring 20 grader. sådant är klimatet i de växthus där man odlar tomater. då trivs plantorna men det gör tyvärr det skadliga gråmöglet också. Det är inte ovanligt med ett skördebortfall på mellan fem och tio procent hos företag som inte klarar att bemästra angreppen av gråmögel, säger hortonomen Inger Christensen. Hon är en av tre delägare i konsultbolaget Grön kompetens, med kontor vid lantbruksuniversitetet i Alnarp. På årets trädgårdskonferens föreläser hon om en studie som företaget bedrivit sedan Målet är att ta fram bra kriterier för att bedöma gråmögelangrepp: Hur allvarliga är de, vilka risksituationer finns och när behöver åtgärder sättas in? upp nytt, dels för att det ju inte blir samma sorter om vi utgår från lagrade frön då får vi nya korsningar istället. Det säger Hilde Nybom, professor i hortikulturell genetik och växtförädling. Vid en trädgårdskonferens i Alnarp i januari berättade hon vad forskarna söker i de nya äpplena. MER ANTIOXIdANTER Det kan vara lägre halter allergiframkallande ämnen, högre halter hälsosamma ämnen som antioxidanter eller goda egenskaper för ekologisk odling, som resistens mot vanliga sjukdomar. Tyvärr är både odlare och handel rätt inkörda på de gamla vanliga sorterna, men vår nya, skorvresistenta sort Frida har i alla fall planterats i större skala. Annars vill odlarna helst bara ändra till ekologiska odlingsmetoder, inte byta till en bättre sort. En hel del av den svenska frukt som säljs som ekologisk kommer faktiskt från gamla sorter i odlingar som inte sköts alls. Då blir den ju ekologisk! Men kvaliteten blir ofta rätt dålig, säger Hilde Nybom. FÖR AllERgIkER Äppelsorten Gloster har visat sig ha en naturligt låg halt av ett protein som många äppelallergiker är känsliga för. När forskarna upptäckte det började några odlare att marknadsföra äpplena som lämpligare för allergiker, och fick genast ett par kronor mer per kilo från uppköparna. Det var rätt ovanligt att se att vår forskning fick en omedelbar effekt på priset, säger Hilde Nybom. Hon tycker att mer forskningsmedel borde läggas på projekt som kombinerar tillämpad växtförädling med förädlingsforskning. Skälet är att hon tycker sig se att pengar till renodlad forskning ofta går till projekt som ger intressanta resultat men som handlar om grödor som inte förädlas i Sverige, och därför inte kommer den svenska näringen till godo. Och så är finansieringen rätt påverkad av trender. Ibland är det inne med ekologisk odling, ibland med biologisk mångfald, nu med klimathotet... Det skulle behövas en basfinansiering för äppelförädling, som något slags grundläggande resurs för svensk forskning, säger Hilde Nybom. # hildes tre önskningar: att svensk forskningsfinansiering satsar på program där förädling och förädlingsforskning är knutna tätt ihop. att vi på balsgård får öronmärkta pengar från till exempel jordbruksdepartementet för att bevara våra egna sortsamlingar av frukt och bär, som är sveriges största. De borde ses som en nationell resurs som inte jag som enskild forskare måste slita ihop finansiering till. att vår nya sort Frida blir en dundersuccé, det vore så himla roligt! NYA RUTINER Inger Christensen och hennes kollegor har gjort en enkät med 25 odlare i Skåne och studerat klimatet och mögelangreppen i deras växthus. De har bland annat sett att tidpunkten för plantskötseln spelar en stor roll. Om plantvävnaden har färska sår när fukthalten är hög i växthuset blir plantan mer mottaglig för möglet. Med öppna sårytor under kvällen och natten ökar risken alltså väsentligt. Sedan vi började med det här projektet har nästan alla odlarna slutat genomföra arbetsmoment som bladning under eftermiddagarna. Det ställer stora krav på arbetsorganisationen och många tyckte det var svårt, men de har efter mycket funderande hittat nya lösningar. kondens gynnar MÖgEl Odlaren behöver också anpassa bevattning och luftning till väderförändringar under dagen. Om ljusnivån går upp och ner går temperaturen upp och ner, vilket ger kondens som möglet trivs med. En dag som börjar molnig men avslutas med sol är bra för odlaren. Då hinner växterna torka upp inför natten. Däremot gör en ljus förmiddag följd av en mulen efter- 20 NATURVETARE NR2 2009

Löneläget 2014. En liten folder med lönestatistik för psykologer. Siffror från 2014.

Löneläget 2014. En liten folder med lönestatistik för psykologer. Siffror från 2014. Löneläget 2014 En liten folder med lönestatistik för psykologer. Siffror från 2014. 1 2 Innehåll Inledning 4 Varför samlar vi in lönestatistik? Definitioner Löneutveckling 5 Landsting 6 Tabell och fakta

Läs mer

Så mycket tjänar ingenjörerna i Sverige. 2013 års lönestatistik

Så mycket tjänar ingenjörerna i Sverige. 2013 års lönestatistik Så mycket tjänar ingenjörerna i Sverige 2013 års lönestatistik Ingenjörer bidrar till snabb utveckling och hög tillväxt hos sina arbetsgivare det ska märkas på lönen. Sverige är beroende av kompetenta

Läs mer

NATURVETARE 19 april 2013

NATURVETARE 19 april 2013 Arbetsmarknad & karriär NATURVETARE 19 april 2013 Naturvetarna www.naturvetarna.se 08 466 24 80, info@naturvetarna.se Naturvetarnas nätverk på LinkedIn Vi arbetar för naturvetare, så att de kan rädda världen.

Läs mer

den professionella identiteten och förändra värderingen av yrket i samhället.

den professionella identiteten och förändra värderingen av yrket i samhället. Redo för framtiden Grattis, snart tar du examen och lämnar livet som student för att arbeta i ditt nya yrke. Du har ett spännande arbetsliv framför dig inom ett fantastiskt yrke som är självständigt, ansvarsfullt

Läs mer

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter 12. Medlemsberättelser Kongress 2011 1 (7) Lena, Sjuksköterska öppenvård Jobbet är utvecklande men stressigt. Den viktigaste orsaken

Läs mer

När du är föräldraledig

När du är föräldraledig När du är föräldraledig När du är föräldraledig Härligt att vara föräldraledig? Just jobbet kanske du inte tänker på nu. Men det är inte bara när du arbetar som du har nytta av att vara medlem i Unionen.

Läs mer

Löneprocessen. Rätt lön? inom privat sektor. Som förtroendeman är du motorn

Löneprocessen. Rätt lön? inom privat sektor. Som förtroendeman är du motorn Löneprocessen inom privat sektor Som förtroendeman är du motorn Rätt lön? Kontakt: Vi har ett kansli med skickliga ombudsmän och jurister. Alla medlemmar har tillgång till expertisen som finns i förbundets

Läs mer

Demokrati. Lättläst. En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet

Demokrati. Lättläst. En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet Demokrati på 2000-talet Lättläst En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet Demokratipropositionen har bearbetats till lättläst svenska av Kitte Arvidsson, Centrum

Läs mer

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6.

Handledning för pedagoger. Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Handledning för pedagoger Fem program om energi och hållbar utveckling á 10 minuter för skolår 4 6. Jorden mår ju pyton! Det konstaterar den tecknade programledaren Alice i inledningen till UR:s serie.

Läs mer

Är du MELLAN JOBB. eller riskerar du att bli arbetslös?

Är du MELLAN JOBB. eller riskerar du att bli arbetslös? Är du MELLAN JOBB eller riskerar du att bli arbetslös? 1 Innehåll Ekonomin mellan jobb 4 A-kassa 5 Inkomstförsäkring 6 Avgångsersättning (AGE) 7 Från TRR 8 Från TRS 9 Råd och stöd från TRR 10 Råd och stöd

Läs mer

augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna

augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna En undersökning om hur ekonomichefer i landets kommuner ser på organisationens förmåga att nyrekrytera ekonomer Välfärdssektorn behöver de bästa ekonomerna

Läs mer

Bli medlem du också! På unionen.se eller 0771-743 743

Bli medlem du också! På unionen.se eller 0771-743 743 Unionen nära dig Bergslagen 019-17 46 00 Dalarna 0243-21 35 50 Gävleborg 026-64 76 00 Göteborg 031-701 28 00 Mellannorrland 060-55 31 00 Mälardalen 021-40 48 00 Norrbotten 0920-23 35 00 SjuHall 033-20

Läs mer

Hållbart chefskap. 8 råd från Saco chefsråd om hur du som chef hanterar gränslöshet och stress. 2014 Red. Karin Karlström och Anna Kopparberg

Hållbart chefskap. 8 råd från Saco chefsråd om hur du som chef hanterar gränslöshet och stress. 2014 Red. Karin Karlström och Anna Kopparberg Hållbart chefskap 8 råd från Saco chefsråd om hur du som chef hanterar gränslöshet och stress 2014 Red. Karin Karlström och Anna Kopparberg Teknik, ekonomi och organisationsformer gör arbetslivet alltmer

Läs mer

Få ut mer av ditt arbetsliv! Bli medlem i Unionen Sveriges största fackförbund för dig i det privata arbetslivet. Tillsammans ökar vi både din

Få ut mer av ditt arbetsliv! Bli medlem i Unionen Sveriges största fackförbund för dig i det privata arbetslivet. Tillsammans ökar vi både din Få ut mer av ditt arbetsliv! Bli medlem i Unionen Sveriges största fackförbund för dig i det privata arbetslivet. Tillsammans ökar vi både din trygghet och dina utvecklingsmöjligheter på jobbet. Investera

Läs mer

vad du behöver veta om fsastud

vad du behöver veta om fsastud vad du behöver veta om fsastud om FSAstud FSAstud är Förbundet Sveriges Arbetsterapeuters (FSA) studentorganisation. FSA driver såväl medlemmarnas fackliga- som yrkesmässiga intressen och arbetar med yrkes-,

Läs mer

Framtiden. är här. valmanifest på lättläst svenska

Framtiden. är här. valmanifest på lättläst svenska Framtiden är här valmanifest på lättläst svenska De val vi gör i dag är viktiga för våra liv i framtiden. Miljöpartiet vill skydda djuren, naturen, miljön, världen och människorna. Vi vill ha ett miljövänligare

Läs mer

Ditt lönesamtal. En vägledning till högre lön

Ditt lönesamtal. En vägledning till högre lön Ditt lönesamtal En vägledning till högre lön Som ingenjör har du goda möjligheter att påverka såväl ditt jobb som din lön. Förutom att din kompetens och utbildning ger dig ett bra marknadsvärde, så ska

Läs mer

1 X 2. Läs mer om vad du tjänar på kollektivavtalet och medlemskapet i Unionen på unionen.se

1 X 2. Läs mer om vad du tjänar på kollektivavtalet och medlemskapet i Unionen på unionen.se 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 1 X 2 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 X 2 12 13 14 10 11 12 13 14 Fråga 1: Du börjar känna att du kan arbetsuppgifterna och är sugen på nåt nytt. Men du vet inte om du vill utvecklas i den

Läs mer

Under den borgerliga regeringens styre saknar Sverige utbildningspolitiska målsättningar som innebär en högre ambition än dagens nivå.

Under den borgerliga regeringens styre saknar Sverige utbildningspolitiska målsättningar som innebär en högre ambition än dagens nivå. 2 (10) 3 (10) Vår vision är att alla kan leva ett bättre liv, känna frihet och framtidstro. För en framtidsinriktad Socialdemokrati är utbildning nyckeln till framtidens jobb och därmed också till människors

Läs mer

*Sveriges kommuner och landsting, SKL

*Sveriges kommuner och landsting, SKL Hur mycket tid ska en lärare ha för varje elev? Det är den viktigaste frågan i årets avtalsrörelse mellan lärarna och deras arbetsgivare. För lärarna är svaret självklart. De vill ha tid att möta varje

Läs mer

Du gör skillnad. Stark tillsammans

Du gör skillnad. Stark tillsammans Du gör skillnad Stark tillsammans Du gör skillnad Som medlem är du alltid i fokus hos oss. Tillsammans hjälps vi åt och ser till att medlemskapet lönar sig för dig och dina arbetskamrater. Ditt engagemang

Läs mer

Terrorism och krig i en virtuell värld

Terrorism och krig i en virtuell värld > Hela denna sida är en annons från Sif < Nätverket Hans Blix om IT-säkerhet: Terrorism och krig i en virtuell värld Under Sweden ICT Week får du en unik chans att lyssna till världens mest kände utlandssvensk

Läs mer

Ett år med satsningar på matematik

Ett år med satsningar på matematik Ett år med satsningar på matematik Matematiksatsningar i förskolan och grundskolan läsåret 05/06 Under detta läsår prövas en rad olika insatser för att utveckla matematikundervisningen och därmed förbättra

Läs mer

bruka utan att förbruka

bruka utan att förbruka bruka utan att förbruka Strategiska mål för Jordbruksdepartementet 2008 2012 bruka utan att förbruka Ett dynamiskt och konkurrenskraftigt näringsliv i hela landet som präglas av öppenhet och mångfald De

Läs mer

En liten broschyr om ditt jobb och dina rättigheter

En liten broschyr om ditt jobb och dina rättigheter JOBBA! En liten broschyr om ditt jobb och dina rättigheter 23 sidor som ger dig bättre koll på ditt jobb och på oss 05 välkommen till ditt arbetsliv! Om att jobba och varför vi ger dig den här broschyren.

Läs mer

Informationskampanj till Konsumenter

Informationskampanj till Konsumenter Jordbruksverket Landsbygdsavdelningen 551 82 Jönköping Informationskampanj till Konsumenter - Klimatsmart mat och ursprungsmärkt verktyg för den medvetna konsumenten Sammanfattning... 2 Positiva effekter:...

Läs mer

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER , De följande sidorna är en introduktion för er som vill vara med och påverka för ett en mer klimatsmart och rättvis värld. Vi börjar nu i klassrummet! Att vända sig

Läs mer

Answers submitted by esko.kukkasniemi@tse.fi 8/21/2014 10:27:00 AM (1.22:32:05)

Answers submitted by esko.kukkasniemi@tse.fi 8/21/2014 10:27:00 AM (1.22:32:05) From: Netigate Sent: den 21 augusti 214 1:27:1 To: si@si.se Cc: Subject: Läsårsredogörelse 214 Answers submitted by esko.kukkasniemi@tse.fi 8/21/214 1:27: AM (1.22:32:5) Adress-

Läs mer

KLIMATKLOK PÅ JOBBET TIPS FÖR ATT MINSKA ENERGI- ANVÄNDNINGEN PÅ DIN ARBETSPLATS

KLIMATKLOK PÅ JOBBET TIPS FÖR ATT MINSKA ENERGI- ANVÄNDNINGEN PÅ DIN ARBETSPLATS KLIMATKLOK PÅ JOBBET TIPS FÖR ATT MINSKA ENERGI- ANVÄNDNINGEN PÅ DIN ARBETSPLATS Belysning 1 Byt ut vanliga glödlampor mot mer energieffektiva lampor där det går. LED-lampan drar cirka 80 procent mindre

Läs mer

Avtalsrörelsen Februari 2012

Avtalsrörelsen Februari 2012 Avtalsrörelsen Februari 2012! Avtalsrörelsen ur löntagarnas perspektiv Att lön är det viktigaste när man söker nytt jobb är kanske inte förvånande, men att bara fyra procent tycker att kollektivavtal är

Läs mer

CHEFEN SÄGER SITT. Sveriges Ingenjörers Chefsbarometer en undersökning om ingenjörschefernas arbetsmiljö, karriär och ledarskap.

CHEFEN SÄGER SITT. Sveriges Ingenjörers Chefsbarometer en undersökning om ingenjörschefernas arbetsmiljö, karriär och ledarskap. CHEFEN SÄGER SITT Sveriges Ingenjörers Chefsbarometer en undersökning om ingenjörschefernas arbetsmiljö, karriär och ledarskap Februari 2014 Innehåll Sammanfattning Sveriges Ingenjörers chefsmedlemmar

Läs mer

NATURVETARE Vem, vad, var? - Kompetens & arbetsmarknad

NATURVETARE Vem, vad, var? - Kompetens & arbetsmarknad NATURVETARE Vem, vad, var? - Kompetens & arbetsmarknad 14 november 2014 Elisabeth Möller Karriärrådgivare Vi arbetar för naturvetare, så att de kan rädda världen Trygghet Karriärstöd Arbetsmarknad Påverkan

Läs mer

Arbetsmarknadsinformation för. sjukhusfysiker

Arbetsmarknadsinformation för. sjukhusfysiker Arbetsmarknadsinformation för sjukhusfysiker Sjukhusfysiker Sjukhusfysiker arbetar med behandlingar och undersökningar av patienter där olika former av strålning används. Sjukhusfysikern har också ett

Läs mer

Kontoret på fickan. En studie om gränslöshet och mobilanvändning i arbetslivet

Kontoret på fickan. En studie om gränslöshet och mobilanvändning i arbetslivet Kontoret på fickan En studie om gränslöshet och mobilanvändning i arbetslivet Kontoret på fickan en studie om gränslöshet och mobilanvändning i arbetslivet 3 Innehåll Det moderna arbetslivet............................................

Läs mer

Kompetens till förfogande. Personalchefsbarometern april 2015

Kompetens till förfogande. Personalchefsbarometern april 2015 Kompetens till förfogande Personalchefsbarometern april 2015 Personalchefsbarometern 2015 Version 150331 Kompetens till förfogande Personalchefsbarometern Inledning Nästan nio av tio personalchefer i Sveriges

Läs mer

Sommarjobb, tips och idéer

Sommarjobb, tips och idéer Sommarjobb, tips och idéer Vill du tjäna extra pengar under sommaren och samtidigt få ut det mesta av lovet? Då är det ett perfekt tillfälle att söka jobb under sommaren! Vem vet, kanske leder sommarjobbet

Läs mer

Foto: Chris Ryan. Vad är en lärare egentligen?

Foto: Chris Ryan. Vad är en lärare egentligen? Foto: Chris Ryan Vad är en lärare egentligen? Foto: Istockphoto Det här är inte en lärare Som lärare är du ständigt exponerad för omvärlden. Du betraktas och bedöms av eleverna och deras anhöriga, av rektorerna,

Läs mer

Fokus på Sveriges ekonomi

Fokus på Sveriges ekonomi Vi står för fakta. Åsikterna får du stå för själv. Ekonomifakta är en källa till information och kunskap om Sveriges ekonomi. Näringslivets Ekonomifakta AB ägs av Svenskt Näringsliv och ska inspirera till

Läs mer

Proposition. Projektplan 20 % arvoderad ordförande 2015-2016

Proposition. Projektplan 20 % arvoderad ordförande 2015-2016 Proposition. Projektplan 20 % arvoderad ordförande 2015-2016 BAKGRUND Agronomförbundet grundades 1921 med syfte att främja den lantbruksvetenskapliga forskningen och undervisningen samt hävda dess betydelse

Läs mer

Ingenjören i kommun och landsting. kostnad eller tillgång?

Ingenjören i kommun och landsting. kostnad eller tillgång? Ingenjören i kommun och landsting kostnad eller tillgång? Behovet av ingenjörer ökar i kommuner och landsting För ingenjörer är lönerna i kommuner och landsting mycket lägre än i den privata sektorn. Det

Läs mer

Du och din lön. Så fixar du lönesamtalet

Du och din lön. Så fixar du lönesamtalet Du och din lön Så fixar du lönesamtalet Du och din lön Så fixar du lönesamtalet Lärares löner sätts individuellt. Om du har koll på hur systemet fungerar blir det lättare att få högre lön. Varje år ska

Läs mer

arbetslivet. Vi är övertygade om att ju fler vi är, desto starkare är

arbetslivet. Vi är övertygade om att ju fler vi är, desto starkare är Vi är Unionen! Vem är du? Du vet bäst vad som är viktigt i ditt arbetsliv. Men det är tillsammans vi ser till att din tid på jobbet blir som du vill ha den. Vi är våra medlemmar och därför är våra viktigaste

Läs mer

FÖRENINGSINFO. Audionomerna. 10 år. i SRAT. En del av SRAT

FÖRENINGSINFO. Audionomerna. 10 år. i SRAT. En del av SRAT FÖRENINGSINFO Audionomerna 10 år i SRAT En del av SRAT Innehåll Audionomerna 10 år i SRAT... 3 Från 0 till över 80 procent på tio år... 4 Temadagarna fortbildning... 4 Utveckling av yrke och anställningsvillkor

Läs mer

Min syn på aktiviteter innan PU-processen i SME företag i förhållande till stora företag

Min syn på aktiviteter innan PU-processen i SME företag i förhållande till stora företag Min syn på aktiviteter innan PU-processen i SME företag i förhållande till stora företag Av Tobias Lindström Innehållsförteckning Introduktion... 1 Bakgrund... 1 Inledning... 1 Del två: Min syn på aktiviteter

Läs mer

Lön är Ersättning KontaKta oss E-post: Webb: telefon: Utan fack och Utan avtal

Lön är Ersättning KontaKta oss E-post: Webb: telefon: Utan fack och Utan avtal Löneladda! Du har rätt att få en lön som motsvarar din prestation på jobbet. Gör du ett bra jobb ska det synas i lönekuvertet, helt enkelt. Det står i kollektivavtalet. Där står också att det är det lokala

Läs mer

du&co hjälper dig att bli bäst på distanshandel

du&co hjälper dig att bli bäst på distanshandel 40 du&co 3 2009 Packat och klart du&co hjälper dig att bli bäst på distanshandel 6 tips för bättre e-handel Fixar fotoalbum på distans Bättre överblick med katalog Så hjälper Posten dig du&co 3 2009 41

Läs mer

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona Orimliga löneskillnader i Blekinge 2012 Inledning För 50 år sedan avskaffades de särskilda lönelistor som gällde för kvinnor. Kvinnolönerna

Läs mer

MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002

MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002 LÄTT SVENSKA MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002 FÖR ATT JORDEN SKA GÅ ATT LEVA PÅ ÄVEN I FRAMTIDEN Foto: Per-Olof Eriksson/N, Naturfotograferna Det här tycker Miljöpartiet är allra viktigast: Vi måste bry

Läs mer

Löneprocessen - pågår hela året

Löneprocessen - pågår hela året Löneprocessen - pågår hela året Arbetet med lön är mer än några veckor av traditionellt förhandlingsarbete. Det är en process som pågår hela året. Kretsloppet har många delar: klubbens egen strategi, förhandling,

Läs mer

UR-val svenska som andraspråk

UR-val svenska som andraspråk AV-nr 101196tv 3 4 UR-val svenska som andraspråk Klimatet och växthuseffekten och Klimatet vad kan vi göra? Handledning till två program om klimat och växthuseffekten av Meta Lindberg Attlerud Förberedelse

Läs mer

SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING

SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING Under våren har Svenskar i Världen skickat ut en enkät till utlandssvenskarna. Med över 3 400 deltagare lyckades vi samla in en stor mängd inressant information från

Läs mer

Mode. Drivkrafter. tävling TEKNIK. Motivation. Entreprenörskap. naturvetenskap. innovationer. kreativitet MILJÖ. samarbete KRETSLOPP NYFIKENHET ANSVAR

Mode. Drivkrafter. tävling TEKNIK. Motivation. Entreprenörskap. naturvetenskap. innovationer. kreativitet MILJÖ. samarbete KRETSLOPP NYFIKENHET ANSVAR Entreprenörskap och entreprenöriellt lärande med Skogen i Skolan NYFIKENHET TEKNIK Motivation tävling livsmedel SKOG MILJÖ Hälsa framtiden friluftsliv Drivkrafter innovationer Entreprenörskap kreativitet

Läs mer

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vi människor släpper ut stora mängder växthusgaser. När halten av växthusgaser ökar i atmosfären stannar mer värme kvar vid jordytan. Jordens

Läs mer

Öppna din dörr - JÄMLIKHET FÖR ROMER PÅ ARBETSMARKNADEN

Öppna din dörr - JÄMLIKHET FÖR ROMER PÅ ARBETSMARKNADEN Öppna din dörr - JÄMLIKHET FÖR ROMER PÅ ARBETSMARKNADEN Inledning Ordet rom kommer från ordet dom som betyder människa eller person. Tänk om det vore lika enkelt i arbetslivet. Hej jag är en människa

Läs mer

Högskoleutbildning för nya jobb

Högskoleutbildning för nya jobb 2014-08-11 PM Högskoleutbildning för nya jobb Kravet på utbildning ökar på arbetsmarknaden. Men samtidigt som efterfrågan på högskoleutbildade ökar, minskar utbildningsplatserna på högskolan. I dag misslyckas

Läs mer

Du tjänar på kollektivavtal

Du tjänar på kollektivavtal Du tjänar på kollektivavtal Föräldralön. Mer pengar att röra dig med när du är föräldraledig tack vare kollektivavtalet. ITP. Marknadens bästa pensionsförsäkring ger dig mer pengar när du slutar jobba

Läs mer

karriärtorget Mötesplats och mäklare mellan studenter och arbetsliv

karriärtorget Mötesplats och mäklare mellan studenter och arbetsliv karriärtorget Mötesplats och mäklare mellan studenter och arbetsliv BAKGRUND Karriärtorget har utvecklats med stöd av Samhällskontraktet, ett samverkansprojekt mellan Mälardalens högskola, Eskilstuna kommun

Läs mer

EXPERTER PÅ LÄKEMEDEL

EXPERTER PÅ LÄKEMEDEL EXPERTER PÅ LÄKEMEDEL Sveriges Farmaceuter 2013 Grafisk form: Erika Jonés Foto: Ola Hedin Tryck: Vitt Grafiska OMVÄRLDEN FÖRÄNDRAS OCH VI MED DEN. Det innebär nya roller, nya uppgifter och nya utmaningar

Läs mer

INTEGRATION. Integration. Svenska samhället. Invandrare

INTEGRATION. Integration. Svenska samhället. Invandrare 17 Människor flyttar från ett land till ett annat av olika anledningar. När nya människor kommer till ett land uppstår möjligheter, men också problem. Olika kulturer och åsikter ska leva sida vid sida.

Läs mer

Bristande kvalitet i den högre utbildningen

Bristande kvalitet i den högre utbildningen Statistik Bristande kvalitet i den högre utbildningen Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare Inledning Nästan 30 procent av alla nyexaminerade säger

Läs mer

Världens eko 2006 - kursutvärdering

Världens eko 2006 - kursutvärdering Världens eko 2006 - kursutvärdering Tack för att du tar dig tid att utvärdera kursen! Dina åsikter betyder mycket för oss och vi arbetar hårt för att Världens eko ska vara en dynamisk och föränderlig kurs.

Läs mer

MITTUNIVERSITETET HANDBOK FÖR STUDENTAMBASSADÖRER

MITTUNIVERSITETET HANDBOK FÖR STUDENTAMBASSADÖRER MITTUNIVERSITETET HANDBOK FÖR STUDENTAMBASSADÖRER INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förord...3 Varumärket Miun...4 Att vara ett varumärke...6 Att hålla intressanta presentationer...8 Att locka till samtal...10 Intervju:

Läs mer

Säkra kompetensförsörjningen i offentlig sektor

Säkra kompetensförsörjningen i offentlig sektor Statistik Säkra kompetensförsörjningen i offentlig sektor Lösningar för att attrahera rätt kompetens 2 Sofia Larsen, ordförande i Jusek Säkra kompetensförsörjningen i offentlig sektor Generationsväxlingen

Läs mer

Din lön och din utveckling

Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Du ska få ut så mycket som möjligt av ditt arbetsliv. Det handlar om dina förutsättningar, din utveckling och din lön. Du ska ha möjlighet att få en

Läs mer

Skolan digitaliseras. Blir det bättre för alla? Ett samtal om framtidens lärande och lärverktyg

Skolan digitaliseras. Blir det bättre för alla? Ett samtal om framtidens lärande och lärverktyg Skolan digitaliseras. Blir det bättre för alla? Ett samtal om framtidens lärande och lärverktyg Referat från seminarium i Almedalen Almedalsveckan, 2 juli 2014 St Nicolai kyrkoruin, Visby Moderator: Peter

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

E-PRINT, 3 000 EX, AUG 2015. REKRYTERING YRK 2015:013. Medan du utvecklar Sverige så utvecklar vi dig

E-PRINT, 3 000 EX, AUG 2015. REKRYTERING YRK 2015:013. Medan du utvecklar Sverige så utvecklar vi dig E-PRINT, 3 000 EX, AUG 2015. REKRYTERING YRK 2015:013 Medan du utvecklar Sverige så utvecklar vi dig 150714_Broschyr_skiss_2.indd 3 2015-07-17 17:12 Välkommen till Sveriges Ingenjörer Som ingenjör banar

Läs mer

Föräldraledighet. En guide för anställda och chefer. och karriär

Föräldraledighet. En guide för anställda och chefer. och karriär Föräldraledighet En guide för anställda och chefer och karriär Citat. Medlemmar om föräldraledighet: Det är svårt att vara föräldraledig på deltid för att arbetsuppgifterna inte reduceras utan man förväntas

Läs mer

Stegen som presenteras här är endast förslag, och behöver inte heller nödvändigtvis ske i den ordning vi presenterar här.

Stegen som presenteras här är endast förslag, och behöver inte heller nödvändigtvis ske i den ordning vi presenterar här. Stegen som presenteras här är endast förslag, och behöver inte heller nödvändigtvis ske i den ordning vi presenterar här. Kör igång, och var inte rädd för att begå misstag. Ha alltid i bakhuvudet varför

Läs mer

From: Netigate Sent: den 29 augusti 2014 13:32:25 To: si@si.se Cc: Subject: Läsårsredogörelse 2014

From: Netigate <info@netigate.se> Sent: den 29 augusti 2014 13:32:25 To: si@si.se <si@si.se> Cc: Subject: Läsårsredogörelse 2014 From: Netigate Sent: den 29 augusti 2014 13:32:25 To: si@si.se Cc: Subject: Läsårsredogörelse 2014 Answers submitted by novakova@vse.cz 8/29/2014 1:32:25 PM (01:34:28) Adress-

Läs mer

Pressinformation inför bildningsnämndens sammanträde

Pressinformation inför bildningsnämndens sammanträde 2013-04-25 Bildningsnämnden Pressinformation inför bildningsnämndens sammanträde För ytterligare information kontakta bildningsnämndens ordförande Carina Boberg (FP), telefon 013-20 69 37 Ärende 5 Preliminär

Läs mer

ARBETSMARKNADSRAPPORT 2007 Kvartal 4

ARBETSMARKNADSRAPPORT 2007 Kvartal 4 ARBETSMARKNADSRAPPORT 7 Kvartal 4 Bästa arbetsmarknaden för Jusekmedlemmar under -talet Andelen Jusekmedlemmar med ersättning från Akademikernas erkända a-kassa, AEA, har fortsatt sjunka under 7. Under

Läs mer

Använd mindre plast för havens och hälsans skull

Använd mindre plast för havens och hälsans skull Debattartikeln är en argumenterande text där man tar ställning i en fråga och med hjälp av tydliga och sakliga argument försöker övertyga andra att hålla med. Debattartikeln är vanlig i dagstidningar,

Läs mer

Glädjerapporten 2014. Om skratt och glädje på svenska arbetsplatser September 2014

Glädjerapporten 2014. Om skratt och glädje på svenska arbetsplatser September 2014 Glädjerapporten 2014 Om skratt och glädje på svenska arbetsplatser September 2014 Så här kul har vi det på jobbet just nu. I genomsnitt skrattar vi 5,1 ggr/dag på svenska arbetsplatser. Vård och Omsorg

Läs mer

Anta utmaningen och bli ELvis!

Anta utmaningen och bli ELvis! Bli Anta utmaningen och bli ELvis! Tänk dig att du får en elranson i ditt hem som tvingar dig att ändra dina elvanor. Om du använder för mycket el så blir det kostsamt men lyckas du hålla dig till din

Läs mer

Utvärderingsfrågor. 1. Vad är din bedömning av föreläsarna? (gradera från 1-4, där 4 är mest uppskattad) Utvärderingsfrågor 12.02.2015 14:07 100% 90%

Utvärderingsfrågor. 1. Vad är din bedömning av föreläsarna? (gradera från 1-4, där 4 är mest uppskattad) Utvärderingsfrågor 12.02.2015 14:07 100% 90% Utvärderingsfrågor 1. Vad är din bedömning av föreläsarna? (gradera från 1-4, där 4 är mest uppskattad) 10 9 8 7 6 3 1 72. 64. 64. 44. 32. 28. 28. 24. 20. 12. 4. 4. 4. 0. 0. 0. 1 2 3 4 Series Name 1 Mai-Lis

Läs mer

Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning

Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning Ett ämnesövergripande forskningsprogram http:///framtidenslantbruk framtidenslantbruk@slu.se Jordbruks- och trädgårdskonferens 3 marts 2011 Disposition

Läs mer

2013-09-13. Mer kunskap och högre kvalitet i skolan

2013-09-13. Mer kunskap och högre kvalitet i skolan 2013-09-13 Mer kunskap och högre kvalitet i skolan Mer kunskap och högre kvalitet i skolan Enskolasomrustarmedkunskapochundervisningavgodkvalitetär grundläggandeförattskapalikvärdigalivschanserochstärkasammanhållningeni

Läs mer

Börje Ohlson VÅR HEMBYGD Farmarenergi

Börje Ohlson VÅR HEMBYGD Farmarenergi Börje Ohlson VÅR HEMBYGD Farmarenergi Foto Rune Larsson Kolbäcksberättelse del 26 Farmarenergi Sidan 2 Farmarenergi Hallsthammar AB från åker till färdig värme I slutet på 80-talet bestämde Sveriges riksdag

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2010:13. Undervisningen i matematik i gymnasieskolan

Sammanfattning Rapport 2010:13. Undervisningen i matematik i gymnasieskolan Sammanfattning Rapport 2010:13 Undervisningen i matematik i gymnasieskolan 1 Sammanfattning Skolinspektionen har granskat kvaliteten i undervisningen i matematik på 55 gymnasieskolor spridda över landet.

Läs mer

DEN GLOBALA MATRESAN

DEN GLOBALA MATRESAN konsumentorganisationen där konsumenter är medlemmar, ger ut medlemsbrev och informerar på sociala medier med analyser helt ur konsumentsynvinkel Hultsfred 2015 05 31 Nu i maj blev det tätt mellan Medlemsbreven.

Läs mer

Bästa student, Vid de finländska universiteten genomförs undersökningen Kandidatrespons, en riksomfattande enkät som riktar sig till studerande.

Bästa student, Vid de finländska universiteten genomförs undersökningen Kandidatrespons, en riksomfattande enkät som riktar sig till studerande. Bästa student, Vid de finländska universiteten genomförs undersökningen Kandidatrespons, en riksomfattande enkät som riktar sig till studerande. Enkäten har skickats till dig för att du har avlagt kandidatexamen

Läs mer

Hållbart fiske Mat och klimat Friska djur. Prioriterade frågor inom jordbruks- och fiskeområdet under Sveriges ordförandeskap i EU

Hållbart fiske Mat och klimat Friska djur. Prioriterade frågor inom jordbruks- och fiskeområdet under Sveriges ordförandeskap i EU Hållbart fiske Mat och klimat Friska djur Prioriterade frågor inom jordbruks- och fiskeområdet under Sveriges ordförandeskap i EU Fler exemplar av broschyren går att beställa på telefon: 08-405 27 50 eller

Läs mer

Medan du utvecklar Sverige så utvecklar vi dig

Medan du utvecklar Sverige så utvecklar vi dig Medan du utvecklar Sverige så utvecklar vi dig Välkommen till Sveriges Ingenjörer Som ingenjör banar du vägen mot framtiden. Det är dina innovationer och visioner som ska lösa våra gemensamma problem,

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Storyline och matematik

Storyline och matematik Storyline och matematik Av Eva Marsh och Ylva Lundin I ett storylinearbete om energi fick eleverna i årskurs åtta vid många tillfällen diskutera och lösa matematiska problem som karaktärerna ställdes inför.

Läs mer

Forskare och praktiker som medverkar i boken

Forskare och praktiker som medverkar i boken Forskare och praktiker som medverkar i boken Kjell Aleklett, professor i fysik, Uppsala Ellen Almers, doktorand i didaktik, Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping Christian Azar, professor

Läs mer

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Stockholms stad behöver hjälp De senaste 20 åren har Stockholms luft och vatten blivit mycket renare. Ändå är miljöfrågorna viktigare än någonsin. Alla

Läs mer

Välkommen till Handels!

Välkommen till Handels! Välkommen till Handels! Välkommen till Handelsanställdas förbund, eller Handels som vi brukar säga. I den här broschyren vill vi berätta lite mer om förbundet och vad ditt medlemskap innebär och vad vi

Läs mer

Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet

Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet Jonathan Jensen Dejtinghandboken.com Innehåll Inledning... 3 Tips 1: Varför?... 4 Tips 2: Våga fråga... 6 Tips 3: Visa inte allt (på en gång)... 7 Tips

Läs mer

Att använda Saco Lönesök

Att använda Saco Lönesök Manual Saco Lönesök 2010 Att använda Saco Lönesök - presentation av funktionerna. Vad är Saco Lönesök? Saco Lönesök är en webbapplikation kopplad till Sveriges största databas för akademikerlöner. Den

Läs mer

Hitta ditt nya arbete genom oss. Lättläst

Hitta ditt nya arbete genom oss. Lättläst Hitta ditt nya arbete genom oss Lättläst Anmäl att du söker jobb När du anmäler dig till Arbetsförmedlingen för att söka jobb kallas det för att du skriver in dig på Arbetsförmedlingen. Du kan få service

Läs mer

Till Utbildningsdepartementet TRE VÄGAR TILL DEN ÖPPNA HÖGSKOLAN (SOU 2004:29) ------------------------------------------------ U2004/912/UH

Till Utbildningsdepartementet TRE VÄGAR TILL DEN ÖPPNA HÖGSKOLAN (SOU 2004:29) ------------------------------------------------ U2004/912/UH REMISSVAR Rnr 26.04 2004-06-14 Gerd Larsson/LE Till Utbildningsdepartementet TRE VÄGAR TILL DEN ÖPPNA HÖGSKOLAN (SOU 2004:29) ------------------------------------------------ U2004/912/UH SACO Studentråd

Läs mer

Morgondagens forskningsledare vid Lunds universitet 2011-2013 CECILIA AGRELL, CHRISTINE BLOMQVIST OCH CHRISTER SANDAHL

Morgondagens forskningsledare vid Lunds universitet 2011-2013 CECILIA AGRELL, CHRISTINE BLOMQVIST OCH CHRISTER SANDAHL Morgondagens forskningsledare vid Lunds universitet 2011-2013 CECILIA AGRELL, CHRISTINE BLOMQVIST OCH CHRISTER SANDAHL Bakgrunden till programmet Förändrad forskningspolitik mot allt större och långsiktiga

Läs mer

Att vara facklig representant vid uppsägningar

Att vara facklig representant vid uppsägningar Att vara facklig representant vid uppsägningar PASS När beskedet kommit Det är inte lätt att vara en av de få som vet att det är uppsägningar på gång. När kollegorna sedan får beskedet är det inte heller

Läs mer

Vad skall en matematiklärare kunna? Översikt. Styrdokument. Styrdokument. Problemlösning

Vad skall en matematiklärare kunna? Översikt. Styrdokument. Styrdokument. Problemlösning Vad skall en matematiklärare kunna? Andreas Ryve Stockholms universitet och Mälardalens Högskola. Översikt 1. Vad skall en elev kunna? 2. Matematik genom problemlösning ett exempel. 3. Skapa matematiska

Läs mer

ARBETSLÖS? SÅ HÄR GÖR DU STEG FÖR STEG

ARBETSLÖS? SÅ HÄR GÖR DU STEG FÖR STEG När du är arbetslös ARBETSLÖS? SÅ HÄR GÖR DU STEG FÖR STEG 1. Anmäl dig på arbetsförmedlingen din första arbetslösa dag 2. Inom 10 dagar får du ett brev med information samt dina första kassakort 3. Fyll

Läs mer

Här ger vi läsförståelsefrågor och fördjupningsuppgifter till två av avsnitten i Sverige bit för bit.

Här ger vi läsförståelsefrågor och fördjupningsuppgifter till två av avsnitten i Sverige bit för bit. Här ger vi läsförståelsefrågor och fördjupningsuppgifter till två av avsnitten i Sverige bit för bit. Riksdag och regering Rättsväsendet. 8 SIDORS SVERIGE - BIT FÖR BIT Sverige är ett stort land. Och det

Läs mer

Slutrapport för stöd till insatser på livsmedelsområdet

Slutrapport för stöd till insatser på livsmedelsområdet Slutrapport för stöd till insatser på livsmedelsområdet 2011-11-25 Innovationstävling för studenter Sverige Det nya matlandet 1. Sammanfattning Skapat en helt ny innovationstävling inom svensk livsmedelsproduktion.

Läs mer

Civilekonomer utvecklar företag och samhälle

Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomer utvecklar företag och samhälle FULLMÄKTIGE 2011 2(5) Antaget av fullmäktige Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomers specifika

Läs mer