Undrar om barna nå nsin får det som vi?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Undrar om barna nå nsin får det som vi?"

Transkript

1 Artikeln är ett bidrag till Riksdagens framtidsdagar Sverige Genom att sätta välfärden och människors vardagsvillkor i ett artonårsperspektiv med blicken i huvudsak riktad bakåt i tiden ges en uppfattning om hur mycket, eller lite, som faktiskt händer på ett par årtionden. Parallellt med huvudtexten löper en faktaruta med exempel på viktiga riksdagsbeslut, med anknytning till utskotten, som fattats de senaste arton åren. VÄLFÄRDEN 2023 Johan Fritzell och Olle Lundberg Undrar om barna nå nsin får det som vi? När man ser på hur barna växer opp och står i Kan man undra om barna nå nsin får det som vi, Om det finns jobb, om det finns mat, om det är drägligt där dom bor. Finns det får och kor och vatten och luft? Får dom sola sig gratis? Finns det blommor och blad? Har dom fläsk och potatis? Kan dom ta sig ett bad? Framtiden verkar dyster när man grubblar över ett glas öl, Men man hoppas att barna ändå får ett glas öl Hans Alfredsson Människor har i alla tider sökt kunskap om framtiden. Precis som i Hasseåtages visa från 1970 har nog de flesta föräldrar grubblat över hur livet kommer att te sig för barnen, men också hur den egna ålderdomen ska bli. Att fundera över framtida hot och möjligheter är inte bara uttryck för omsorg och oro, utan också en förutsättning för att kunna förbereda sig. Hur samhället och människors liv och villkor ser ut om arton år är omöjligt att förutse i vetenskaplig mening, eftersom människor omformar villkoren för sin egen existens. Detta gäller enskilda liv såväl som stora politiska beslut det finns val som kan göras och ju längre tidsperspektiv desto större är möjligheterna. Att göra prognoser genom att dra ut aktuella trender fem, tio eller tjugo år framåt ger därför sällan särskilt träffsäkra resultat. Plötsligt rasar en Berlinmur eller spricker en IT-bubbla. Samtidigt leds prognosmakaren fel av att stirra sig blind på stora omvälvningar. Samhällets grundläggande sociala strukturer ändras normalt inte på ett eller två decennier. Övergången till industrisamhället gick fortare i Sverige än i många andra länder, men tog ändå ett par hundra år. EN UTGÅNGSPUNKT FÖR vår diskussion om levnadsförhållanden och välfärden 9

2 TEMA Framtidens samhälle 2023 är just att många grundläggande förhållanden blir desamma som i dag. Det gäller i synnerhet människors önskningar och drivkrafter. När sociologen Erik Allardt på talet diskuterade välfärdens grundvalar lyfte han fram tre behov som människor söker tillfredsställa: att ha, att älska och att vara. Den svenska välfärdsforskningens förgrundsfigur Sten Johansson gjorde en annan definition, men också han relaterade till de krav och möjligheter som alla individer i alla samhällen ställs inför över livscykeln. Kort sagt, människor vill under överskådlig framtid skaffa sig en bra utbildning för att få ett jobb de trivs med som ger en utkomst som de kan leva drägligt på. Folk vill bo bra, äta bra, leva gott och kanske ta en öl emellanåt. De vill träffa någon att älska, sätta barn till världen, försöka fostra dem och se till att de i sin tur får en bra start. De vill hålla sig friska och åldras med värdighet och god hälsa. För att klara allt detta behöver de organisera system för barnomsorg, utbildning, sjukvård och äldreomsorg, och människor behöver system för ekonomiskt stöd vid arbetslöshet, sjukdom eller ålderdom. Hur vi ser på familjens, marknadens och statens relativa betydelse i det här sammanhanget är i grunden en politisk fråga och kommer att så förbli, även om forskningen kan ge viss vägledning. Också många yttre ramar för människors livsvillkor 2023 blir sannolikt desamma som i dag. Det förefaller föga troligt att vi i Sverige skulle ha utplånat skillnader i villkor och chanser mellan kvinnor och män, mellan arbetare och tjänstemän, mellan människor med olika etnisk bakgrund trots vår internationellt sett låga grad av ojämlikhet. Det är annars inte ovanligt att betraktare av samtiden förutspår snabba och dramatiska förändringar av just dessa sociala strukturer. Teknologiska eller arbetsorganisatoriska nyheter kan lätt blåsas upp, med dramatiska konsekvenser som följd. Det är lätt att tro att de gamla klassstrukturerna som formades av industrialismens produktionsteknik är helt överspelade i informationssamhället. I verkligheten kan dessa strukturer fortfarande användas för att beskriva hur skillnader i levnadsvillkor gestaltar sig, även om utvecklingen fram till i dag långsamt men säkert har lett till större andelar högutbildade tjänstemän och färre arbetare. Svårigheterna att bedöma livsvillkoren 2023 är att rätt förutse dels hur långsamt verkande underliggande trender påverkar samhället, dels vilka tendenser som blir viktiga i människors liv och vilka som försvinner lika snabbt som de kom. Om man går tillbaka till 1970, och jämför med i dag, kan konstateras att vi självfallet fortfarande har kor, potatis och öl. Men visst har Sverige förändrats i väsentliga avseenden. Somligt kan ha direkta effekter på människors levnadsvillkor, som EU-medlemskapet. Det har fått konsekvenser för priser och tillgängligheten på alkohol; marknader har avreglerats och därmed påverkat kvaliteten hos och tillgängligheten på varor och tjänster. Annat har varit omvälvande för vår världsbild, som Sovjetunionens och Warszawapaktens upplösning. DESSA STORA FÖRÄNDRINGAR kanske inte har inverkat direkt på människors dagliga liv, men de har påverkat vår syn på världen och framtiden. Vi ska i det följande hålla oss nära den enskilda människans nivå, och ge Viktiga riksdagsbeslut de senaste arton åren Här redovisas exempel på viktiga riksdagsbeslut i anslutning till de utskott som berett dem. Varje punkt i det följande avslutas med en parentes (datum för riksdagsbeslut i kammaren). När flera beslut fattades anges datum för det viktigaste beslutet. Konstitutionsutskottet Yttrandefrihetsgrundlagen införs den 1 januari Den innehåller ett grundlagsskydd för yttrandefriheten i radio och tv och bygger på samma principer som tryckfrihetsförordningen. (6/ ) Sverige blir medlem i EU den 1 januari Detta föregicks av grundlagsändringar och en folkomröstning året innan. Vägen till medlemskap inleddes formellt 1991 då statsminister Ingvar Carlsson lämnade in EG-ansökan. (14/ ) Svenska kyrkan skiljs från staten den 1 januari Samtidigt ersätts den tidigare kyrkoskatten med en särskild avgift för dem som tillhör kyrkan. Dessutom ersätts kyrkolagen av en lag om trossamfund och en lag om Svenska kyrkan. (4/6 1998) Riksbankens ställning stärks. Riksbanken ansvarar från den 1 januari 1999 självständigt för penningpolitiken. Det övergripande målet är att upprätthålla ett fast penningvärde. Inflationsmålet sätts till 2 procent, plus minus en procent. Regeringen får inte lägga sig i bankens beslut. (4/ och 25/ ) Finansutskottet Kredit- och valutaregleringen upphör den 30 juni Nu kan företag och privatpersoner föra ut pengar ur landet utan att be om tillstånd. Snart visar det sig svårt att kombinera fria kapitalrörelser med fast valutakurs. Hösten 1992 förs pengar ut ur landet och Riksbanken lyckas inte försvara kronan trots kraftiga räntehöjningar. Tre krispaket läggs fram men det hjälper inte. Den 19 november 1992 blir kronkursen rörlig. (25/5 1989) Löntagarfonderna avvecklas den 1 januari Beslutet sätter punkt för en tioårig strid om fondernas vara eller icke vara. Fondmedlen placeras i stiftelser och avkastningen ska till största delen användas för forskning. (18/ ) 10

3 FOTO: GÖRAN BILLESON/PRESSENS BILD. Den ljusnande framtid är vår? Trenden har dock gått mot allt större svårigheter för unga människor att etablera sig i vuxenlivet. Kan det förändras av de stora pensionsavgångarna i fyrtiotalisternas spår? Den socialdemokratiska budgetsaneringen inleds 1995, med kraftiga besparingar och skattehöjningar framtvingade av den ekonomiska krisen i början av talet. En ny budgetlag samt nya så kallade utgiftstak ska stärka budgetdisciplinen. (20/ ) Sverige avvaktar med EMU-inträdet och går inte, som de flesta andra EU-länder, vidare i det europeiska valutasamarbetet den 1 januari En folkomröstning genomförs 2003, där en majoritet säger nej till euron som valuta i Sverige. (4/5 1997) Skatteutskottet Den stora skattereformen genomförs i två steg, 1990 och Statlig skatt (20 procent) betalas nu bara av höginkomsttagare. De flesta inkomsttagare betalar enbart kommunalskatt. Kapitalinkomster beläggs med 30 procent skatt. Bolagskatten sänks till knappt 30 procent. Möjligheterna att göra skatteavdrag begränsas. Fler tjänster beläggs med moms. (15/ ) Matmomsen sänks 1996 från 21 till 12 procent. Åtgärden ingår i regeringens ambition att hålla nere inflationstakten och samtidigt stimulera köpkraften för bland annat barnfamiljer. En särskild värnskatt införs, som en tillfällig höjning av den statliga inkomstskatten från 20 till 25 procent. (14/6 1995) Momsen på böcker och tidskrifter sänks från 25 procent till 6 procent den 1 januari Syftet är att leda till lägre bok- och tidskriftspriser och ökat läsande. (12/ ) Justitieutskottet En ny kvinnofridslag införs Straffen för brott mot kvinnor skärps, och upprepad misshandel klassas som grovt brott. Samtidigt kriminaliseras köp av sexuella tjänster. Lagen har senare skärpts ytterligare. (29/5 1998) Sverige deltar fullt ut i Schengensamarbetet Personkontrollerna vid EU:s inre gränser slopas och flyttas till unionens yttre gränser. Storbritannien, Irland och de nya medlemsländerna deltar inte i Schengensamarbetet. (18/5 2000) EU:s nya terroristlag träder i kraft i Sverige den 1 juli Lagen är en del i kampen mot internationell terrorism och definierar vad som är ett terroristbrott. Det blir lättare att utvisa personer från tredje land som misstänks för terroristbrott. (16/4 1993) 11

4 TEMA Framtidens samhälle olika uppfattningar om vad som utgör detta goda, och att de väljer olika är inget problem. Det dåliga livet är enklare att enas om, och att hjälpa människor som hamnat i negativa omständigheter är en legitim syssla för politiken. Att det däremot är av ondo att diktera för medborgarna hur det goda livet ska se ut, har historien lärt oss. Det är odiskutabelt att ekonomi och hälsa är mycket centrala områden. När människor själva får bedöma vad som är allra viktigast brukar hälsa alltid komma överst. Pengar kan transformeras till andra nyttigheter, och empiriska studier visar att ekonomiska resurser samvarierar med de flesta andra välfärdsområden. Men även en annan faktor har stor betydelse: att kunna delta i, eller i vart fall inte vara utestängd från, samhället. Den ekonomiska krisen i början av 1990-talet, och dess återverkningar, är det man först tänker på när man ska beskriva hur människors inkomster förändrats de senaste tjugo åren. Det är därför värt att påpeka att människors genomsnittliga disponibla inkomster, i fasta priser, ökade med ungefär 15 procent mellan 1985 och 1990 enligt SCB. Detta ändrades snabbt under 1990-taperspektiv på framtidens välfärd med utgångspunkt från de senaste tjugo årens förskjutningar. Särskilt i den politiska debatten blir välfärd liktydigt med pensioner, barnbidrag, vård, skola och andra offentliga transfereringar och tjänster. I andra sammanhang kan välfärd bli synonymt med individuell ekonomisk nytta. Båda avgränsningarna blir enligt vår mening för snäva. Välfärd måste gälla individers levnadsförhållanden och FOTO: ANDERS KALLERSAND/PRESSENS BILD. IT-teknologin är bara i sin barndom. Inte minst datorernas användarvänlighet kommer sannolikt att öka kraftigt de närmaste tjugo åren. Intensiv så kallad MDI-forskning pågår (människa-datorinteraktion). Bilden är från 1989, när datorerna började sitt intåg i de svenska hemmen. livschanser, men kan inte begränsas till ekonomiska förhållanden enbart. Visst har sådant stor betydelse, men människors välfärd har fler dimensioner. Vår utgångspunkt är det som kallats den svenska, eller skandinaviska, välfärdsforskningstraditionen. I praktiken har välfärdsforskningen oftast koncentrerat sig på ofärd. Tanken bakom är att medborgarna ska ha resurser att handla och utifrån egna önskemål forma det goda livet. Människor har Lagutskottet Sambolagen träder i kraft Värdet av bostad och bohag som sambor skaffat genensamt delas lika när samboendet upphör genom separation eller dödsfall. Samtidigt ersätts giftermålsbalken med en ny äktenskapsbalk. (8/4 1987) En ny konsumentköplag träder i kraft Konsumentskyddet stärks, och köparen får möjlighet att utkräva skadestånd av säljaren vid fel på varan eller för sen leverans. (30/6 1990) Riksdagen godkänner EES-avtalet Därmed inleds anpassningen av de svenska lagarna till EG:s regelverk. Senare antar riksdagen en särskild EES-lag, som gäller fram till det svenska EU-inträdet den 1 januari (18/ ) Utrikesutskottet Den 12 december 1990 godkänner riksdagen FN:s sanktioner mot Irak, antagna av FN:s säkerhetsråd i augusti Sanktionerna var ett svar på Iraks ockupation av Kuwait. (12/ ) Det svenska biståndet sänks 1997 till 0,7 procent av BNP. Beslutet drivs igenom av socialdemokraterna tillsammans med centern och moderaterna som en del i budgetsaneringen. Senare har biståndet successivt höjts och närmar sig åter 1 procent. (17/ ) EU får tio nya medlemmar den 1 maj 2004: Estland, Lettland, Litauen, Polen, Tjeckien, Slovakien, Ungern, Slovenien, Malta och Cypern. Europas tidigare uppdelning i öst och väst upphör nu. Sveriges riksdag godkände utvidgningen. (17/ ) Försvarsutskottet Försvaret får en ny organisation Flera regementen och förband läggs ner. Samtidigt görs stora satsningar på JAS-projektet. Reformen motiveras av det nya säkerhetsläget efter Sovjetunionens fall. (3/6 1992) Nya satsningar på JAS Fortsatt anpassning till det nya säkerhetsläget och nya förbandsnedläggningar. Försvarets budget i övrigt skärs ned. (13/ ) Fortsatt bantning av försvaret på 2000-talet, och ännu fler förbandsnedläggningar. Försvarsuppgörelsen 2004 leder till att försvaret tydligare inriktas på att delta i internationella insatser. Det militära samarbetet inom EU stärks. (15/ ) 12

5 År , , ,8 76,1 77, ,6 32,9 33, ,6 28,4 29, Män 0 år Män 50 år Kvinnor 0 år Kvinnor 50 år Figur 1. Återstående medellivslängd vid födelsen (0 år) och vid uppnådda 50 år, män och kvinnor Källa: Statistiska centralbyrån. lets krisår. På relativt kort tid minskade sysselsättningen med cirka en halv miljon människor under krisen, och det fick naturligtvis omedelbart genomslag i människors inkomstnivåer. I början orsakas nedgången av minskade arbetsinkomster, men i mitten av 1990-talet är det inte minst åtstramningarna i flertalet försörjningssystem som påverkar med andra ord politiskt skapade förändringar som i sin tur beror på den ekonomiska krisen. Återhämtningen tog lång tid. Först under 1900-talets allra sista år är genomsnittsinkomsten i landet tillbaka på samma nivå som Uppgången har fortsatt därefter, och mellan 1999 och 2002 ökade medianinkomsterna enligt SCB med mer än tio procent i fasta priser. Genomsnittstal säger förstås inte hela sanningen. För vissa grupper ser utvecklingen annorlunda ut, och dessutom finns en påtaglig variation inom alla grupper liksom inom befolkningen i stort. Under andra halvan av 1980-talet förändrades inkomstojämlikheten marginellt. Något förvånande är kanske att inkomstfördelningen förblev i stort sett oförändrad under 1990-talets första hälft. Det var i stället under årtiondets andra halva som spridningen av inkomster ökade påtagligt, främst genom att inkomsterna steg i fördelningens topp. Enligt Sveriges offentliga statistik var inkomstspridningen 2002 ungefär densamma som Sammantaget tycks inkomstojämlikheten nu ha stabiliserat sig på en högre nivå än tjugo år tidigare. Efter skattereformen 1991 har Gini-koefficienten ökat med unge- Socialförsäkringsutskottet Stopp för sociala reformer våren Planer på att förlänga föräldraförsäkringen till 18 månader med full ersättning stoppas med hänvisning till budgetläget. Löftet att införa en sjätte semestervecka läggs också på is. Den ekonomiska krisen leder senare till en rad försämringar i trygghetssystemen, som sänkta ersättningsnivåer och karensdagar. (31/5 1990) En pappamånad i föräldraförsäkringen införs den 1 januari Föräldrapenningen ska delas lika mellan föräldrarna, men det finns möjlighet att överlåta dagar sinsemellan. Dock införs en begränsning: 30 dagar kan inte överlåtas. (1/6 1994) Den stora pensionsreformen träder i kraft etappvis, med början den 1 januari Pensionens storlek grundas på hela livsinkomsten, inte på en fast procentandel av lönen som i ATP-systemet. Folkpensionen och det särskilda pensionstillskottet ersätts med en skattefinansierad garantipension för dem med låg eller ingen inkomstpension. Pensionen ska till större delen komma från ett avgiftsfinansierat fördelningssystem och till mindre del från individuella premiefonder. Människor bestämmer själva hur fondmedlen placeras. (8/6 1998) Socialutskottet Handikappreformen genomförs den 1 januari Lagen om stöd och service (LSS) är en rättighetslag: handikappade har rätt till hjälp från kommun/landsting. Rätten att själv anställa en personlig assistent, avlönad av kommunen, och rätten till bostad med särskilt stöd är viktiga inslag. (6/5 1993) Psykiatrireformen innebär att kommunerna är skyldiga att erbjuda vård och service till patienter som skrivs ut från en längre tids sluten psykiatrisk vård. Skyldigheten gäller också personer som återkommande fått psykiatrisk vård. Flera stora mentalsjukhus stängs vid denna tid. (2/6 1994) Ett husläkarsystem införs i hela landet den 1 januari Husläkaren kan vara landstingsanställd eller privatpraktiserande. Den enskilde kan själv välja husläkare. (27/5 1993) Skyldigheten för kommuner att tillhandahålla barnomsorg skärps Barn 1 12 år har lagstadgad rätt till omsorg, i såväl offentlig som privat regi. Fri etableringsrätt för privata daghem gäller, med rätt till så kallad barnomsorgspeng. ( 7/ ) 13

6 TEMA Framtidens samhälle Andel sysselsatta Figur 2. Sysselsatta som procentuell andel av Sveriges befolkning i åldrarna år (blå linje), samt arbetslösa som andel av arbetskraften (sysselsatta + arbetslösa) år. Siffrorna gäller åren Källa: Statistiska centralbyrån. fär 12 procent. Gini-koefficienten är det internationellt mest använda måttet för att mäta fördelningen av människors inkomster. I en del fall blir 1990-talet en fortsättning på trender som hade varit synliga redan tidigare. Ungdomarnas inkomster försämras medan gruppen ålderspensionärer klarar sig bäst. År 2002, det senaste året som vi har inkomststatistik från, har ensamboende ungdomar (20 29 år) Sysselsättning båda könen Arbetslöshet båda könen 2000 fortfarande lägre genomsnittsinkomst än För sammanboende 75 år eller äldre har inkomsterna ökat med en fjärdedel (från mycket låga nivåer). Ensamstående kvinnor med barn är en annan kategori med påtagligt sämre inkomstutveckling sedan början av 1990-talet jämfört med befolkningen i stort. De har också svårt att få inkomsterna att räcka till, visar intervjuundersökningar Andel arbetslösa Död används faktiskt ofta som ett mått på människors hälsa. Även om varje individ dör endast en gång kan antalet personer som dör vid en given ålder förändras. Sådana så kallade åldersspecifika dödsrisker kan också användas för att beräkna medellivslängden. Medellivslängden från födseln (0 år) är det genomsnittliga antal år en nyfödd person skulle leva om dödsriskerna i alla åldrar förblir oförändrade. Medellivslängden vid fyllda 50 är det antal år man genomsnittligt har kvar att leva om man väl uppnått 50 års ålder. Under de gångna arton åren har medellivslängden ökat stadigt i Sverige, för nyfödda flickor med knappt tre år och för pojkar med drygt fyra år. Historiskt sett har det främst varit ökad överlevnad bland barn som bidragit till den ökade medellivslängden, men numera är det i första hand sjunkande dödlighetsrisker bland medelålders och äldre som ligger bakom förbättringarna. Vid fyllda 50 år har medellivslängden ökat med två år för kvinnor och tre år för män. Folkhälsan mätt på detta sätt har alltså stadigt förbättrats i figur 1 syns inget av 1990-talets ekonomiska kris. En viktig faktor i sammanhanget är den Kulturutskottet Tevemonopolet avskaffas och den reklamfinansierade TV4 börjar sända i marknätet Omläggningen av tevepolitiken kom sedan reklamfinansierad satellit- och kabelteve i realiteten redan hade brutit upp monopolet och reklamförbudet. (5/ ) Privata lokalradiosändningar inleds i april Den privata lokalradion är reklamfinansierad och sändningstillstånden auktioneras ut. (24/2 1993) Ett digitalt tevenät ska vara fullt utbyggt Hushållen måste då skaffa sig moderna teveapparater, annars blir det svart i rutan. De digitala sändningarna gör att nästan alla hushåll (98 procent) får in ett stort antal reklamtevekanaler. (9/4 1997) Utbildningsutskottet Skolan kommunaliseras den 1 januari Lärare, rektorer och andra blir kommunalt anställda. Samarbetet med barnomsorgen underlättas och några år efter 1991 startar sexårsverksamhet i skolorna. (8/ ) En gymnasiereform genomförs hösten Gymnasiet lägger nu större vikt vid kärnämnena svenska, engelska och matematik. Skillnaden mellan teoretiska och praktiska program minskar. Några år senare reformeras betygssystemet. Sifferbetygen ersätts av mål- och kunskapsrelaterade betyg: godkänd, väl godkänd, etc. (5/6 1991) Friskolereformen genomförs den 1 juli Friskolor godkända av skolmyndigheterna har rätt till kommunala bidrag. Reformen genomförs först i grundskolan, senare i gymnasiet. Skolpeng införs. (9/6 1992) Löntagarfondspengarna placeras i forskningsstiftelser Nya högskolor startar de följande åren, några högskolor blir universitet och antalet studenter ökar kraftigt. Målet är att 50 procent av en årskull ska fortsätta till högskolan. (27/5 1992) Trafikutskottet SJ delas 1988 upp i två: Banverket och nya SJ. Banverket ansvarar för spåren medan SJ får fortsatt ansvar för tågtrafiken. Beslutet banar väg för att avskaffa SJ:s monopol på tågtrafiken. (6/5 1998) 14

7 minskade dödligheten i hjärtkärlsjukdomar, främst hjärtinfarkt. Riskerna att insjukna och dö i hjärtinfarkt har minskat påtagligt sedan mitten av 1980-talet. Den minskade dödligheten i hjärtkärlsjukdomar har märkts mest hos män, vilket ger större utslag i medellivslängden. Samtidigt finns födelsekullar där många kvinnor har rökt, med allvarliga sjukdomar som följd. DESSUTOM VISAR SCB:S siffror att det fortfarande finns påtagliga skillnader i dödlighet mellan olika sociala grupper: arbetare och tjänstemän, låg- och högutbildade. Mellan 1986 och 2003 ökade skillnaden i medellivslängd vid fyllda 30 år mellan dem med grundutbildning och dem med eftergymnasial utbildning från 3,4 till 4,9 år bland män och från 2 till 4,3 år bland kvinnor. Folkhälsa innebär mer än chansen att hålla sig vid liv. Det finns många slags ohälsa som sällan eller aldrig leder till döden men som likväl utgör påtagliga folkhälsoproblem. Värk och psykisk ohälsa är några sådana. Framför allt när det gäller psykiska besvär, som ängslan, oro och ångest, har en klar försämring skett sedan 1980-talets slut. Trenden är mest påtaglig i yngre grupper, vilket innebär att åldersskillnaderna numera är mycket små. Analyser från Socialstyrelsen visar också påtagliga samband mellan rapporterade psykiska besvär och dödlighet, som dessutom är stabila över tid. Rimligen är det någon form av belastning som ökat, främst bland unga och medelålders. Goda ekonomiska resurser och god hälsa är som sagt inte tillräckliga villkor för ett gott liv. Människors möjligheter att delta i olika livssfärer är ett annat centralt värde. Genom att delta i skolan, på arbetsmarknaden och andra arenor grundläggs också skapandet av resurser. Samtidigt är basala resurser nödvändiga för att kunna agera som medborgare på olika samhällsarenor. DETTA MED ATT HA tillräckliga resurser för ett socialt aktivt deltagande har länge poängterats inom fattigdomsforskningen. Fattigdom handlar om att ha så mycket lägre resurser att man är utestängd från de livsmönster, vanor och aktiviteter som anses nödvändiga i samhället detta enligt en känd definition formulerad av den engelske sociologen Peter Townsend. Liknande tankegångar finns i nyare vetenskapliga diskussioner om social exkludering. Hur har då deltagandet förändrats i Sverige de senaste tjugo åren? Vi ska ta upp tre centrala sfärer: arbetsmarknaden, politiken och vad vi kan kalla den sociala arenan. Vi får nöja oss med att redovisa övergripande trender, men avslutningsvis diskuterar vi riskgrupper ur ett deltagandeperspektiv. Sysselsättningsnivån har drastiskt förändrats sedan andra halvan av talet. Sverige var länge att betrakta som världsledande när det gäller sysselsättning, inte minst bland kvinnor. Sysselsättningen fick sig dock en ordentlig törn i början på 1990-talet, och som framgår av figur 2 ligger den på talet på en väsentligt lägre nivå än före 1990-talskrisen. Såväl sysselsättningsnivåerna som arbetslöshetstalen ligger hela tiden något högre för män. Skillnaden mellan kvinnor och män har dock minskat något. Enligt ny statistik från Eurostat har svenska kvinnor fortfarande en hög sysselsättningsnivå medan andelen sysselsatta män endast är något högre än genomsnittet för femton EU-länder. Att nyttja sin medborgerliga rösträtt har ofta setts som den främsta indikatorn på en väl fungerande demokrati. Vid det senaste riksdagsvalet röstade 81 Televerket och Posten bolagiseras 1993 respektive Besluten öppnar för en avreglering av post- och telemarknaden, och en rad nya aktörer slår sig in på marknaderna. (8/6 1993) Öresundsbron invigs den 1 juli För första gången finns nu en fast förbindelse mellan Sverige och Danmark. Beslutet föregicks av hårda politiska debatter, efter vilka centerpartiets Olof Johansson lämnade regeringen. Det första spadtaget togs (12/6 1991) Miljö- och jordbruksutskottet En ny livsmedelspolitik införs stegvis med början Prisregleringen på jordbruksprodukter slopas och priserna släpps fria i Sverige. Reformen vill bland annat minska överproduktionen. En femårig övergångsperiod krävs, med inkomststöd, mjölkpension med mera till bönder. Detta avbryts dock av EU-medlemskapet. (12/6 1990) Vid det svenska EU-inträdet 1995 inlemmas jordbrukspolitiken i EU:s regelverk. Jordbrukspolitiken slukar nästan hälften av EU:s gemensamma budget. EU-reglerna syftar bland annat till att reglera ländernas produktion av jordbruksprodukter. (14/ ) Kretsloppsprincipen förs in i lagstiftningen den 1 januari Resurssnål hushållning betonas, och producenterna får ansvar för återvinning av till exempel bilar, batterier och plastprodukter. (26/5 1993) Näringsutskottet Statlig bankgaranti införs Beslutet fattas mot bakgrund av den ekonomiska krisen och garanterar att banker och andra kreditinstitut kan fullgöra sina förpliktelser gentemot kunder. (18/ ) Barsebäck 1 stängs den 30 november 1999 efter en uppgörelse mellan staten, Sydkraft och Vattenfall. Det avgörande beslutet tas av riksdagen 1997, som ett led i regeringens långsiktiga energipolitik. (10/6 1997) Telia AB börsintroduceras våren Aktierna säljs ut under beteckningen folkaktier. Regeringen har rätt att minska statens ägande i Telia ned till 51 procent. (17/5 2000) 15

8 TEMA Framtidens samhälle procent, medan andelen oftast översteg 90 procent på och 1980-talen. Bland förstagångsväljarna tyder valundersökningarna på en ännu kraftigare nedgång, framförallt bland män. Att umgås med släkt och vänner eller att vara med i organisationer är viktiga aspekter av socialt deltagande. Dessa indikatorer har tilldragit sig ökat intresse bland forskare på senare tid, och de ses som uttryck för socialt kapital. Det mesta tyder på att de informella sociala kontakterna (släkt och vänner) ökar samtidigt som de mer formella (medlemskap i frivilligorganisationer) minskar. Förändringarna är dock inte särskilt stora. Men det finns en grupp vars deltagande är väsentligen lägre. Personer som är födda utomlands har betydligt svårare att få fotfäste på arbetsmarknaden, de har väsentligt lägre valdeltagande och deras sociala kapital tycks påfallande lägre än för Sveriges befolkning i stort. Bilden av välfärden sedan 1980-talets mitt är splittrad, och det beror till stor del på krisen på 1990-talet. Under de tjugo åren som helhet har både inkomsterna och inkomstskillnaderna ökat, liksom människors livslängd och psykiska hälsoproblem. Sysselsättningen har minskat och arbetslösheten ökat. Valdeltagandet och medlemskap i organisationer har minskat medan det sociala umgänget ökat. Vad säger då detta om framtidens välfärd? En första reflektion är att vi upplevt ett slags normalisering jämfört med andra europeiska länder. Sysselsättningsnivåer långt över 80 procent (för män var andelen över 85 procent 1989 och 1990), arbetslöshet klart under två procent och valdeltagande över 90 procent är nästan att betrakta som historiska anomalier. Sverige är numera betydligt mer likt andra länder i vår omgivning. Om denna konvergens fortsätter kommer sysselsättningen och arbetslösheten knappast att återgå till samma nivåer som i slutet av 1980-talet. Det verkar sannolikt att dödlighetsriskerna fortsätter att sjunka mest bland män vilket innebär minskad Alkoholkonsumtionen blir antagligen ett växande folkhälsoproblem i framtidens Sverige. Bilden illustrerar påståendet (2003) att den svenska medelklasskvinnan dricker i genomsnitt 402 glas vin årligen. FOTO: ROBBAN ANDERSSON/PRESSENS BILD. Arbetsmarknadsutskottet Regeringens förslag om lönestopp och strejkförbud förkastas av riksdagen våren Regeringen avgår i protest, men en dryg vecka senare är Ingvar Carlsson tillbaka som statsminister, stödd av vpk. Stoppaketet motiveras med rådande brist på arbetskraft och de snabba nominella löneökningarna. De följande åren avlöser krispaketen varandra.(15/2 1990) Arbetsrätten återställs den 1 januari De arbetsrättsliga reglerna i LAS och MBL återställs till samma innehåll som innan de ändrades av den borgerliga regeringen. Undantaget i turordningsreglerna tas bort, provanställningar görs kortare och fackliga veton återinförs. (20/ ) Dagpenningen i a-kassan sänks från 80 till 75 procent den 1 januari 1996, som ett led i saneringen av statsfinanserna. Några år tidigare hade nivån sänkts från 90 till 80 procent. Samtidigt är anslagen till Ams rekordstora. Mer än människor är arbetslösa (cirka 12 procent av arbetskraften) 7 procent är öppet arbetslösa och 5 procent i arbetsmarknadspolitiska åtgärder. (26/ ) Arbetsförmedlingsmonopolet avskaffas En ny lag som tillåter privat arbetsförmedling och uthyrning av arbetskraft stiftas. (26/5 1993) Bostadsutskottet Plan- och bygglagen träder i kraft den 1 juli Efter nästan tjugo års utredande samlas lagar på plan- och byggområdet i en enda lag. Den kommunala planeringen blir självständigare. Fastighetsägare som vill bygga enligt fastställd plan har rätt att göra det; om bygglov inte beviljas kan ägaren få ersättning. Boende och hyresgästorganisationer kan överklaga planer och bygglov. (26/ ) Bostadsfinansieringen reformeras den 1 januari Räntebidragen avvecklas successivt. Bidragssystemet förenklas och bestäms helt efter schabloner. Därmed minskar subventionerna till bostadsbyggandet. De följande åren minskar bostadsbyggandet kraftigt. (1/6 1992) 16

9 könsskillnad i människors medellivslängd. Men detta representerar inte någon entydigt förbättrad folkhälsa. Det finns också risk för en paradox: minskad dödlighet men mer ohälsa bland de äldre. Hur det psykiska välbefinnandet kommer att utvecklas är en öppen fråga. Här finns anledning att uppmärksamma den ökade alkoholkonsumtionen på senare tid. Totalkonsumtionen är nu cirka 10,5 liter omräknad i 100- procentig alkohol per invånare 15 år och äldre, och få tecken tyder på att utvecklingen skulle vända. Risken är snarare att vi också på detta område närmar oss andra länder ytterligare. Med en permanent högre konsumtionsnivå finns en uppenbar fara att alkoholskadorna ökar. Barnen är av särskild betydelse i ett framtidsperspektiv. Hur deras välfärd under de närmaste arton åren kommer att gestalta sig är av vikt av flera skäl. För det första ska betydelsen av att barn har ett drägligt liv här och nu understrykas, och utvecklingen de senaste decennierna ger fog för viss oro. Det mesta talar för att barnen fick bära en orimligt stor börda under 1990-talets ekonomiska kris i termer av nedskärningar av försörjningssystemen och inom barnomsorgen och skolan. För det andra talar mycket forskning för att barnens uppväxtvillkor också är centrala för deras välfärd som vuxna. Ambitionsnivån som vi sätter för barnens välfärd i dag kommer att påverka oss när vi blir gamla. Det åldrande samhället bjuder stora utmaningar, och att investera i våra barn är kanske bästa sättet att säkra våra egna pensioner i framtiden. Ovanstående reflektioner om framtiden är de som ter sig mest sannolika i dag, men låt oss samtidigt understryka två lärdomar från historien. För det första kan samhället globalt utvecklas annorlunda än vad vi vant oss vid i vårt korta tidsperspektiv. För inte så länge sedan var det till exempel vanligt med teorier som sökte förklara varför ojämlikheterna i samhället (och inte bara det svenska) successivt skulle minska på ett närmast lagbundet sätt. I dag är det snarare den motsatta hållningen vi möter. För det andra vill vi understryka ett förhållningssätt som också fanns i Välfärdskommitténs slutbetänkande. Det finns handlingsalternativ på samtliga politikområden och därmed viktiga vägval att träffa. Framtiden är inte ödesbestämd eller opåverkbar. Politiska beslut eller brist på beslut formar vardagsvillkoren de närmaste decennierna, vid sidan av de många enskilda människornas beslut som konsumenter och medborgare som alltid påverkat historiens lopp. Johan Fritzell är professor i sociologi och Olle Lundberg är professor i forskning om ojämlikhet i hälsa, båda vid CHESS, Stockholms universitet. LITTERATURTIPS Allardt, Erik (1975), Att ha, att älska, att vara. Om välfärd i Norden. Lund: Argos. Fritzell, Johan (2001), Inkomstfördelningens trender under 1990-talet. I: Fritzell, Johan & Joakim Palme, red., Välfärdens finansiering och fördelning. Stockholm: Fritzes. (SOU 2001:57) Fritzell, Johan & Olle Lundberg (2000), Välfärd, ofärd och ojämlikhet. Stockholm: Fritzes. (SOU 2000:41) Johansson, Sten (1979), Mot en teori för social rapportering. Stockholm: Institutet för social forskning. Kommittén Välfärdsbokslut (2001), Välfärdsbokslut för 1990-talet. Slutbetänkande. Stockholm: Fritzes. (SOU 2001:79) SoRAD (2005), Konsumtionsutvecklingen månad för månad och i rullande 12-månadersperioder från juni 2000 och framåt. Uppdaterad t.o.m. december Stockholm: Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning. Thorslund, M. m.fl. (2004), De allra äldstas hälsa har blivit sämre. Läkartidningen, 101: Townsend, Peter (1979), Poverty in the United Kingdom. Harmondsworth: Penguin. Det blir lättare att bilda bostadsrätt från den 1 juli Det räcker att hälften av hyresgästerna i ett hus ansluter sig till en bostadsrättsförening för att föreningen ska få förköpsrätt när fastigheten är till försäljning. Många hyresrätter ombildas till bostadsrätter de följande åren. (27/6 1992) Det blir enklare att få bygglov från den 1 januari Plan- och bygglagen ändras, hanteringen av byggnadslov förenklas, byggherren ansvarar själv för att tekniska krav uppfylls. (1/6 1994) Regeringsbildning i samband med val Valet Miljöpartiet kommer in i riksdagen. Ingvar Carlsson sitter kvar som statsminister i en socialdemokratisk minoritetsregering. Valet Kristdemokraterna och Ny demokrati kommer in i riksdagen, och miljöpartiet åker ur. Carl Bildt bildar en borgerlig fyrpartiregering. Valet Ny demokrati åker ur riksdagen och miljöpartiet kommer tillbaka. Ingvar Carlsson återkommer som statsminister. Den socialdemokratiska minoritetsregeringen har ett organiserat samarbete med centern i riksdagen. Valet Göran Persson bildar en minoritetsregering med stöd av vänsterpartiet och miljöpartiet i riksdagen. Valet Göran Persson leder en minoritetsregering stödd på vänsterpartiet och miljöpartiet. Faktarutan har sammanställts i samarbete med Mats Deurell och Fredrik Öjemar 17

www.framtidsstudier.se Sverige i framtiden Joakim Palme Institutet för Framtidsstudier När man ser på hur barn a växer upp och står i, kan man undra om barn a nånsin får det som vi? Om det finns jobb,

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Inkomstfördelning och välfärd 2016

Inkomstfördelning och välfärd 2016 Översikter och indikatorer 2013:1 Översikter och indikatorer 2016:5 Publicerad: 7-11-2016 Sanna Roos, tel. +358 (0)18 25 495 Inkomstfördelning och välfärd 2016 I korthet - Ålands välfärdsnivå mätt i BNP

Läs mer

Hur bor man i Europa? Har vi det bättre eller sämre här i Sverige?

Hur bor man i Europa? Har vi det bättre eller sämre här i Sverige? Hur bor man i Europa? Har vi det bättre eller sämre här i Sverige? Philip Andö 1 EU-SILC Bakgrund Statistics on Income and Living Conditions (SILC) är en gemensam undersökning där de 27 EU- länderna samt

Läs mer

Från val till val. Hur går valen till? Hur stiftas lagar? Vad händer sen?

Från val till val. Hur går valen till? Hur stiftas lagar? Vad händer sen? Från val till val Hur går valen till? Hur stiftas lagar? Vad händer sen? Fyra allmänna val i Sverige Riksdag + landsting + kommun (Vart fjärde år) Eu (Vart femte år) Sverige har 20 platser i Europaparlamentet

Läs mer

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014

Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Folkhälsorapport för Växjö kommun 2014 Det övergripande målet för folkhälsoarbete är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Det är särskilt angeläget

Läs mer

Svensk finanspolitik 2014 Sammanfattning 1

Svensk finanspolitik 2014 Sammanfattning 1 Svensk finanspolitik 2014 Sammanfattning 1 Sammanfattning Huvuduppgiften för Finanspolitiska rådet är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och den ekonomiska politiken. De viktigaste

Läs mer

Arbete, välfärd, mångfald: Perspektiv från ett förlorat årtionde

Arbete, välfärd, mångfald: Perspektiv från ett förlorat årtionde : Perspektiv från ett förlorat årtionde Joakim Palme TEST Kommittén Välfärdsbokslut: Uppdrag Beskriva individuell välfärdsutveckling och de socialpolitiska åtgärdssystemen Grupper: socioekonomiska, kvinnor/män,

Läs mer

Inkomstfördelning och välfärd 2015

Inkomstfördelning och välfärd 2015 Översikter och indikatorer 2013:1 Översikter och indikatorer 2015:5 Publicerad: 5-11-2015 Sanna Roos, vik. statistiker, tel. +358 (0)18 25 495 Inkomstfördelning och välfärd 2015 I korthet - Ålands välfärdsnivå

Läs mer

Små barn har stort behov av omsorg

Små barn har stort behov av omsorg Små barn har stort behov av omsorg Den svenska förskolan byggs upp Sverige var ett av de första länderna i Europa med offentligt finansierad barnomsorg. Sedan 1970-talet har antalet inskrivna barn i daghem/förskola

Läs mer

Föräldrars förvärvsarbete

Föräldrars förvärvsarbete 74 Föräldrars förvärvsarbete Se tabellerna 8 i Barn och deras familjer 2001 Del 1 Tabeller Nästan alla barn har föräldrar som förvärvsarbetar. Föräldrar med barn upp till 8 års ålder har rätt till deltidsarbete

Läs mer

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend!

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Regeringens höjning av arbetsgivaravgifterna för unga, den 1 augusti i ett första steg följt av helt avskaffad nedsättning

Läs mer

Inkomstfördelningen bland pensionärer. Gabriella Sjögren Lindquist och Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet

Inkomstfördelningen bland pensionärer. Gabriella Sjögren Lindquist och Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet Inkomstfördelningen bland pensionärer Gabriella Sjögren Lindquist och Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet Hur är inkomsterna för pensionärerna? Andelen fattiga pensionärer

Läs mer

Finanspolitiska rådets rapport 2014. Arbetsmarknaden

Finanspolitiska rådets rapport 2014. Arbetsmarknaden Finanspolitiska rådets rapport 2014 Arbetsmarknaden 1 Arbetsmarknaden Arbetskraftsdeltagande, arbetade timmar och sysselsättningsgrad har utvecklats förhållandevis väl: Förändringar i befolkningens sammansättning

Läs mer

SÅ KAN VI MINSKA ENSAMHETEN BLAND ÄLDRE

SÅ KAN VI MINSKA ENSAMHETEN BLAND ÄLDRE SÅ KAN VI MINSKA ENSAMHETEN BLAND ÄLDRE Varför blir äldre ensamma? Ensamhet kan komma plötsligt eller långsamt. Att råka ut för en förlust på äldre dagar som att förlora vänner, make/maka, husdjur eller

Läs mer

Hushållens ekonomiska standard

Hushållens ekonomiska standard Hushållens ekonomiska standard Sta Hushållens ekonomiska standard Innehåll Innehåll Hushållens ekonomiska standard... 5 De totala beloppen för olika inkomstslag... 6 Inkomstspridning... 7 Ekonomisk standard

Läs mer

Fördelningen av inkomster och förmögenheter

Fördelningen av inkomster och förmögenheter VÄLFÄRD Fördelningen av inkomster och förmögenheter Författare: Anna Fransson, utredare Arbetslivsenheten Sammanfattning År 27 är arbetsinkomsten i genomsnitt 22 9 kronor för arbetarkvinnor och 273 2 kronor

Läs mer

MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002

MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002 LÄTT SVENSKA MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002 FÖR ATT JORDEN SKA GÅ ATT LEVA PÅ ÄVEN I FRAMTIDEN Foto: Per-Olof Eriksson/N, Naturfotograferna Det här tycker Miljöpartiet är allra viktigast: Vi måste bry

Läs mer

Ska världens högsta marginalskatter bli ännu högre? - en granskning av S, V och MP:s förslag till avtrappning av jobbskatteavdraget

Ska världens högsta marginalskatter bli ännu högre? - en granskning av S, V och MP:s förslag till avtrappning av jobbskatteavdraget Ska världens högsta marginalskatter bli ännu högre? - en granskning av S, V och MP:s förslag till avtrappning av jobbskatteavdraget 2013-10-15 Moderaterna i riksdagens skatteutskott Inledning... 3 1. Marginalskatterna

Läs mer

EU i din vardag. EU påverkar allas vardag.

EU i din vardag. EU påverkar allas vardag. EU på 10 minuter Dagligen kommer det nyheter om vad EU har bestämt. Många av frågorna påverkar vår vardag. Sverige och 26 andra länder ingår i Euro peiska unionen. Vad sysslar EU med? Hur går sam arbetet

Läs mer

Det livslånga lärandet

Det livslånga lärandet Det livslånga lärandet 6 6. Det livslånga lärandet Totalt deltagande i lärande Livslångt lärande är ett vitt begrepp som sträcker sig från vaggan till graven. Enligt EU täcker det livslånga lärandet in

Läs mer

Barnafödandets upp- och nedgångar

Barnafödandets upp- och nedgångar 9 Barnafödandets upp- och nedgångar I början av 1700-talet rådde stor oro över folkmängden och befolkningstillväxten. Dödligheten var hög på grund av krig, missväxter och återkommande epidemier. Vid mitten

Läs mer

Delgrupper. Uppdelningen görs efter kön, ålder, antal barn i hushållet, utbildningsnivå, födelseland och boregion.

Delgrupper. Uppdelningen görs efter kön, ålder, antal barn i hushållet, utbildningsnivå, födelseland och boregion. Delgrupper I denna bilaga delas de ensamstående upp i delgrupper. Detta görs för att undersöka om den ekonomiska situationen och dess utveckling är densamma i alla sorts ensamförälderhushåll, eller om

Läs mer

Folkhälsoindikatorer för Umeå kommun

Folkhälsoindikatorer för Umeå kommun Folkhälsoindikatorer för Umeå kommun Ve 2014-11-20 Årsrapport 2014 I denna rapport redovisas senast tillgänglig data för Umeås folkhälsoindikatorer. Rapporten har tagits fram av Miljöbarometern AB på uppdrag

Läs mer

Fredagsmys. 12 sidor om fattiga barn i ett rikt land.

Fredagsmys. 12 sidor om fattiga barn i ett rikt land. Fredagsmys. 12 sidor om fattiga barn i ett rikt land. Sverige är ett rikt land Trots det lever över 220 000 barn i fattigdom. Det beror ofta på att deras föräldrar saknar jobb eller arbetar deltid mot

Läs mer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer EUROPA blir äldre I EU:s 27 medlemsländer bor 500 miljoner människor. En allt större del av befolkningen är äldre, medan andelen unga minskar. På sikt kommer det innebära att försörjningskvoten ökar. Foto:

Läs mer

Europeiskt pensionärsindex. Ranking av pensionärers levnadsförhållanden

Europeiskt pensionärsindex. Ranking av pensionärers levnadsförhållanden Europeiskt pensionärsindex Ranking av pensionärers levnadsförhållanden Innehåll: Inledning... 2 Förväntad levnadsålder... 3 Dåliga levnadsförhållanden... 4 Fysiska behov... 5 Hälsoproblem på grund av otillräcklig

Läs mer

Ekonomisk självständighet och ekonomisk jämställdhet. Anita Nyberg Genusvetenskap, Stockholms universitet

Ekonomisk självständighet och ekonomisk jämställdhet. Anita Nyberg Genusvetenskap, Stockholms universitet Ekonomisk självständighet och ekonomisk jämställdhet Anita Nyberg Genusvetenskap, Stockholms universitet Studier av inkomstfördelning är vanliga. Utgångspunkten är i allmänhet disponibel inkomst, hushållets

Läs mer

Andelarna beräknas av befolkningen inom respektive delområde. Invånare; Antal invånare i stadsdelen/delområdet på landsbygden.

Andelarna beräknas av befolkningen inom respektive delområde. Invånare; Antal invånare i stadsdelen/delområdet på landsbygden. Norrköpings explorer Variabler i vyn Stadsdelar i Norrköping Källa: Statistiska centralbyrån Andelarna beräknas av befolkningen inom respektive delområde. Invånare; Antal invånare i stadsdelen/delområdet

Läs mer

Hushållens ekonomiska standard 2013

Hushållens ekonomiska standard 2013 Hushållens ekonomiska standard 2013 SCB, Stockholm 08-506 940 00 SCB, Örebro 019-17 60 00 www.scb.se STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(16) Hushållens ekonomiska standard 2013 Uppgifterna i denna sammanställning

Läs mer

Riksdagen en kort vägledning

Riksdagen en kort vägledning Riksdagen en kort vägledning September 2007 Folket bestämmer Sverige är en demokrati. Det innebär att folket får vara med och bestämma hur Sverige ska styras. Alla kan inte vara med och bestämma om allting.

Läs mer

En rapport från Skattebetalarnas Förening. Välfärdsindex. - en kvalitetsjämförelse 2008-10-14

En rapport från Skattebetalarnas Förening. Välfärdsindex. - en kvalitetsjämförelse 2008-10-14 En rapport från Skattebetalarnas Förening Välfärdsindex - en kvalitetsjämförelse 2008-10-14 Box 3319, 103 66 Stockholm, 08-613 17 00, www.skattebetalarna.se, info@skattebetalarna.se 1 Sammanfattning I

Läs mer

Eftervalsundersökning 2014 VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014

Eftervalsundersökning 2014 VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 Directorate-General for Communication PUBLIC OPINION MONITORING UNIT Brussels, October 2014 Eftervalsundersökning 2014 VALET TILL EUROPAPARLAMENTET 2014 SAMMANFATTANDE ANALYS Urval: Respondenter: Metod:

Läs mer

Utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet

Utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:3265 av Elisabeth Svantesson m.fl. (M) Utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen anvisar anslagen för 2017 inom

Läs mer

Jämlikhetsparadoxen. Olle Lundberg, professor. Varför finns det fortfarande ojämlikhet i hälsa i Sverige? Örebro 1 februari 2013

Jämlikhetsparadoxen. Olle Lundberg, professor. Varför finns det fortfarande ojämlikhet i hälsa i Sverige? Örebro 1 februari 2013 Jämlikhetsparadoxen Varför finns det fortfarande ojämlikhet i hälsa i Sverige? Olle Lundberg, professor Örebro 1 februari 2013 Livslängd och social utveckling Livslängd används som en viktig indikator

Läs mer

Skatt för välfärd. en rapport om skatterna och välfärden

Skatt för välfärd. en rapport om skatterna och välfärden Skatt för välfärd en rapport om skatterna och välfärden Rapporten framtagen av Vänsterpartiets stadshusgrupp i Malmö Januari 2012 För mer information: http://malmo.vansterpartiet.se Skatterna och välfärden

Läs mer

Fler jobb till kvinnor

Fler jobb till kvinnor Fler jobb till kvinnor - Inte färre. Socialdemokraternas politik, ett hårt slag mot kvinnor. juli 2012 Elisabeth Svantesson (M) ETT HÅRT SLAG MOT KVINNOR Socialdemokraterna föreslår en rad förslag som

Läs mer

Valmaterial från socialdemokraterna. Läs lite mer om stora skillnader på socialdemokraterna.se

Valmaterial från socialdemokraterna. Läs lite mer om stora skillnader på socialdemokraterna.se Valmaterial från socialdemokraterna. Läs lite mer om stora skillnader på socialdemokraterna.se politik 0ör 0ler och tr3gga jobb. Att alla som kan och vill arbeta ska få ett jobb. Att anslagen till forskning

Läs mer

Men dom glömde pensionärerna! Med moderat politik skulle du ha tusen kronor mer på kontot. Varje månad. Dom sa:

Men dom glömde pensionärerna! Med moderat politik skulle du ha tusen kronor mer på kontot. Varje månad. Dom sa: Dom sa: Med moderat politik skulle du ha tusen kronor mer på kontot. Varje månad. Men dom glömde pensionärerna! Detta är en affisch från Socialdemokraterna Med moderat politik skulle du ha tusen kronor

Läs mer

ÄLDRE PROGRAM OCH MANIFEST VALMANIFEST FRAMTID I FRIHET

ÄLDRE PROGRAM OCH MANIFEST VALMANIFEST FRAMTID I FRIHET ÄLDRE PROGRAM OCH MANIFEST VALMANIFEST FRAMTID I FRIHET FRÅN 1982 FRAMTID I FRIHET Moderata Samlingspartiets viktigaste uppgift är att säkra en framtid i frihet för Sverige och dess medborgare. Frihet

Läs mer

En tredje skattesänkning för Sveriges pensionärer

En tredje skattesänkning för Sveriges pensionärer 2010-03-27 En tredje skattesänkning för Sveriges pensionärer Sverige ser ut att ha klarat sig igenom finanskrisen bättre än många andra länder. Aktiva insatser för jobben och välfärden, tillsammans med

Läs mer

Väljarnas syn på ökande klyftor

Väljarnas syn på ökande klyftor SOCIAL- OCH VÄLFÄRDSPOLITIK Väljarnas syn på ökande klyftor Rapport från Kalla Sverige-projektet Väljarnas syn på ökande klyftor Sammanfattning... 1 Inledning... 3 Fördelningen av inkomster och förmögenheter...

Läs mer

RAPPORT: VI FÅR BETALA UNGAS ÖKANDE EKONOMISKA OTRYGGHET

RAPPORT: VI FÅR BETALA UNGAS ÖKANDE EKONOMISKA OTRYGGHET RAPPORT: VI FÅR BETALA UNGAS ÖKANDE EKONOMISKA OTRYGGHET Ung Vänster Juli 2014 För kontakt: 08-654 31 00 info@ungvanster.se Under lång tid har ungas situation i Sverige försvårats. I takt med att samhällsutvecklingen

Läs mer

SÅ HÄR SKULLE DET INTE BLI. Så här skulle det inte bli. 100 InTeRVJUeR MeD DeM SOM FATTADe BeSlUT OM PenSIOnSSYSTeMeT.

SÅ HÄR SKULLE DET INTE BLI. Så här skulle det inte bli. 100 InTeRVJUeR MeD DeM SOM FATTADe BeSlUT OM PenSIOnSSYSTeMeT. SÅ HÄR SKULLE DET INTE BLI 3 Så här skulle det inte bli. 100 InTeRVJUeR MeD DeM SOM FATTADe BeSlUT OM PenSIOnSSYSTeMeT. 4 SÅ HÄR SKULLE DET INTE BLI Innehåll 1. Förord...5 2. Inledning...6 3. Bakgrund...7

Läs mer

Folkhälsa Fakta i korthet

Folkhälsa Fakta i korthet Jag är sjukpensionär men har ibland mycket tid över och inget att göra. Jag har inga vänner och bekanta som är daglediga. Jag hamnar utanför gemenskapen och tappar det sociala nätverket. Citat ur Rivkraft

Läs mer

Pressmeddelande 9 april 2014

Pressmeddelande 9 april 2014 Pressmeddelande 9 april 2014 Plus för löntagare men även pensionärer med Alliansregering Vårpropositionen innehöll inte så många oväntade plånboksfrågor den här gången. Men sedan Alliansregeringen tillträdde

Läs mer

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september!

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september! Feminism för alla Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september Vi har en feministisk politik som också arbetar med antirasism och mänskliga rättigheter.

Läs mer

Byt politik! Rösta för en ny regering den 14 september! Information inför höstens allmänna val.

Byt politik! Rösta för en ny regering den 14 september! Information inför höstens allmänna val. Byt politik! Rösta för en ny regering den 14 september! Information inför höstens allmänna val. Jag bryr mig om valet i höst! För jag tror på alla människors lika värde och rätt. Och jag vägrar ge upp.

Läs mer

Riksdagen en kort vägledning. Studiematerial från riksdagen

Riksdagen en kort vägledning. Studiematerial från riksdagen Riksdagen en kort vägledning Studiematerial från riksdagen 2 Riksdagen en kort vägledning Folket bestämmer Sverige är en demokrati. Det innebär att folket får vara med och bestämma hur Sverige ska styras.

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

MEDLEMSUNDERSÖKNING 2012

MEDLEMSUNDERSÖKNING 2012 MEDLEMSUNDERSÖKNING 2012 Medlemsundersökning 2012 S Utgåva 1 2013-01-04 2 MEDLEMSUNDERSÖKNING 2012 Presentation av resultat från medlemsundersökningen Förord S genomförde vid årsskiftet 2008/2009 en undersökning

Läs mer

Välfärds- och folkhälsoprogram

Välfärds- och folkhälsoprogram Folkhälsoprogram 2012-08-22 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2012-2015 I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska viljeinriktningen gällande

Läs mer

Den svenska välfärden

Den svenska välfärden Den svenska välfärden Allmänhetens om framtida utmaningarna och möjligheterna Almedalen 202-07-05 Hur ska välfärden utformas? Framtidens välfärd den största politiska utmaningen jämte jobben Kvaliteten

Läs mer

Lättläst. Om du bor eller arbetar utomlands

Lättläst. Om du bor eller arbetar utomlands Lättläst Om du bor eller arbetar utomlands Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller i stort sett alla som bor eller

Läs mer

4. Behov av hälso- och sjukvård

4. Behov av hälso- och sjukvård 4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om

Läs mer

Utrikesfödda på arbetsmarknaden

Utrikesfödda på arbetsmarknaden PM 1(10) på arbetsmarknaden PM 2 (10) Inledning Sverige har blivit ett alltmer mångkulturellt samhälle. Omkring 18 procent av befolkningen i åldern 16-64 år är född i något annat land. Syftet med denna

Läs mer

Vi fortsätter att föda fler barn

Vi fortsätter att föda fler barn Vi fortsätter att föda fler barn En historisk tillbakablick på barnafödandet i Sverige visar en uppåtgående trend under 1800-talet och kraftiga svängningar under 1900-talet. Idag beräknas kvinnor i genomsnitt

Läs mer

Demokrati. Ordet demokrati kommer ifrån grekiskan och betyder folkstyre. All makt utgår ifrån folket. Sveriges Riksdag

Demokrati. Ordet demokrati kommer ifrån grekiskan och betyder folkstyre. All makt utgår ifrån folket. Sveriges Riksdag Demokrati Ordet demokrati kommer ifrån grekiskan och betyder folkstyre. All makt utgår ifrån folket. Gustav Vasa kallade till två riksmöten 1527 och 1544 där präster, adel, borgare och bönder samlades

Läs mer

En politik för 150 000 nya företag och 500 000 nya jobb

En politik för 150 000 nya företag och 500 000 nya jobb Rapport till Bäckströmkommissionen 2006-03-09 Docent Nils Karlson, vd Ratio Näringslivets forskningsinstitut www.ratio.se En politik för 150 000 nya företag och 500 000 nya jobb Sveriges Akilleshäl är

Läs mer

Hur länge ska folk jobba?

Hur länge ska folk jobba? DEBATTARTIKEL Bengt Furåker Hur länge ska folk jobba? Denna artikel diskuterar statsminister Fredrik Reinfeldts utspel tidigare i år om att vi i Sverige behöver förvärvsarbeta längre upp i åldrarna. Med

Läs mer

Vart femte företag minskar antalet seniorer Vid återinförd särskild löneskatt (SKOP)

Vart femte företag minskar antalet seniorer Vid återinförd särskild löneskatt (SKOP) Vart femte företag minskar antalet seniorer Vid återinförd särskild löneskatt (SKOP) Särskild löneskatt slår hårt mot seniorer Vart femte företag i Sverige skulle minska antalet anställda över 65 år om

Läs mer

Hur kan vi stärka solidariteten och bekämpa fattigdomen i världen?

Hur kan vi stärka solidariteten och bekämpa fattigdomen i världen? RÅDSLAG VÅR VÄRLD F Ö R O S S SO C I A L D E M O K R AT E R Ä R M Ä N N I S K A N M Å L E T hennes utveckling och frihet, vilja att växa, ansvarskänsla för kommande generationer, solidaritet med andra.

Läs mer

10 Tillgång till fritidshus

10 Tillgång till fritidshus Tillgång till fritidshus 201 10 Tillgång till fritidshus Bland de många olika former av rekreation och miljöombyte som finns för befolkningen, är en relativt vanlig form fritidsboende. Vanligast är nog

Läs mer

Demografiska utmaningar för högskolepolitiken

Demografiska utmaningar för högskolepolitiken Demografiska utmaningar för högskolepolitiken (Lars Brandell 2005-11-19) Under de närmaste fem tio åren kommer förutsättningarna för den svenska högskolepolitiken att förändras. Inte minst gäller det de

Läs mer

Fickekonomen 2006. Institutet för Privatekonomi Mars 2006 1

Fickekonomen 2006. Institutet för Privatekonomi Mars 2006 1 Fickekonomen 2006 I årets upplaga av Fickekonomen framkommer att det är barnfamiljer, där båda föräldrarna har arbete och barnen barnbidrag, som är de största vinnarna 2006. Höjda löner och sänkt skatt

Läs mer

SAMMANFATTNING. Den förväntade livslängden har stadigt ökat men det finns fortfarande skillnader

SAMMANFATTNING. Den förväntade livslängden har stadigt ökat men det finns fortfarande skillnader SAMMANFATTNING Befolkningens hälsa har förbättrats avsevärt i Europa, men fortfarande råder stor ojämlikhet i hälsostatus såväl inom som mellan länderna. Sedan 1990 har den förväntade livslängden vid födseln

Läs mer

Lätt svenska. Vi kan inte vänta med att göra Sverige till världens bästa land att leva i

Lätt svenska. Vi kan inte vänta med att göra Sverige till världens bästa land att leva i Lätt svenska Vi kan inte vänta med att göra Sverige till världens bästa land att leva i MÖJLIGHETERNAS LAND BYGGER VI TILLSAMMANS Vi vill att Sverige ska vara möjligheternas land. Här ska alla få möjlighet

Läs mer

Anna Kinberg Batra. Ordförande i riksdagens finansutskott, gruppledare Moderaterna

Anna Kinberg Batra. Ordförande i riksdagens finansutskott, gruppledare Moderaterna Anna Kinberg Batra Ordförande i riksdagens finansutskott, gruppledare Moderaterna Viktigast för ett ökat sparande - Stabila offentliga finanser - Stabilt finansiellt system - Fler i arbete - Mer pengar

Läs mer

Så går det i riksdagsvalet!

Så går det i riksdagsvalet! Så går det i riksdagsvalet! 25 mars 2010 Arne Modig David Ahlin Hur har väljaropinionen utvecklats sedan valet 2006? Sida 3 Hur ser styrkeförhållandet ut mellan Moderaterna och Socialdemokraterna? Sida

Läs mer

Europeiskt ungdomsindex. Johan Kreicbergs November 2011

Europeiskt ungdomsindex. Johan Kreicbergs November 2011 Europeiskt ungdomsindex Johan Kreicbergs November 2011 Innehåll 1 Innehåll Inledning... 2 Så utfördes undersökningen...3 Ingående variabler...3 Arbetslöshet... 4 Företagande...5 Chefsbefattningar... 6

Läs mer

Hushållens ekonomiska standard

Hushållens ekonomiska standard STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(13) Hushållens ekonomiska standard Den ekonomiska standarden, (medianvärdet för den disponibla inkomsten per konsumtionsenhet, räknat i fasta priser) har ökat varje år sedan

Läs mer

Granskning av oppositionens politik

Granskning av oppositionens politik Granskning av oppositionens politik Finansminister Anders Borg 29 april 213 Sverige har högst arbetskraftsdeltagande och näst högst sysselsättningsgrad i EU Befolkningen 15 74 år efter arbetskraftstillhörighet

Läs mer

Riksdagen. en kort vägledning

Riksdagen. en kort vägledning Riksdagen en kort vägledning 2 Riksdagen en kort vägledning Folket bestämmer Sverige är en demokrati. Det innebär att folket får vara med och bestämma hur Sverige ska styras. Alla kan inte vara med och

Läs mer

Socialdemokraterna i riksdagen. Jobben först Sverige och Kungsbacka ska tillbaka till toppen!

Socialdemokraterna i riksdagen. Jobben först Sverige och Kungsbacka ska tillbaka till toppen! Socialdemokraterna i riksdagen Jobben först Sverige och Kungsbacka ska tillbaka till toppen! 2 (8) Inledning Med denna rapport vill vi visa väljarna i Kungsbacka hur vår politik ser ut utifrån budgetmotionen

Läs mer

S y s t e m b o l a g e t R e s a n d e i n f ö r s e l S m u g g l i n g H e m t i l l v e r k n i n g

S y s t e m b o l a g e t R e s a n d e i n f ö r s e l S m u g g l i n g H e m t i l l v e r k n i n g Nuläget för alkoholkonsumtion och skador Narkotikaanvändning och narkotikaskador 19 april 1 Upplägg 1. Hur har alkoholkonsumtionen förändrats och hur ser det ut i ett Europeiskt perspektiv?. Alkoholskadeutvecklingen

Läs mer

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010. Helena Svaleryd, 18 maj

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010. Helena Svaleryd, 18 maj Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010 Helena Svaleryd, 18 maj Bättre arbetsmarknadsutveckling än väntat Mindre fall i sysselsättningen än väntat pga Hög inhemsk efterfrågan Inga stora

Läs mer

Fler barn bor växelvis hos mamma och pappa

Fler barn bor växelvis hos mamma och pappa Fler barn bor växelvis hos mamma och pappa Vart tredje barn med särlevande föräldrar bor växelvis hos sina föräldrar. Om separationen mellan föräldrarna skett under de senaste åren bor hälften av barnen

Läs mer

De anställdas möjligheter till semester den tidigare negativa trenden verkar ha brutits

De anställdas möjligheter till semester den tidigare negativa trenden verkar ha brutits De anställdas möjligheter till semester den tidigare negativa trenden verkar ha brutits Ett faktamaterial om välfärdsutvecklingen Nummer 67 Löne- och välfärdsenheten, LO Sven Nelander och Ingela Goding

Läs mer

3. Förskolenivå. Förskolan det första steget i ett livslångt lärande

3. Förskolenivå. Förskolan det första steget i ett livslångt lärande Förskolenivå 3 3. Förskolenivå Förskolan det första steget i ett livslångt lärande Barnomsorg är den samlade benämningen i Sverige på förskoleverksamhet och skolbarnomsorg. Definitioner Klassificering

Läs mer

UNG. Prioriterade indikatorer för ungas levnadsvillkor

UNG. Prioriterade indikatorer för ungas levnadsvillkor UNG G A ID 2015 Prioriterade indikatorer för ungas levnadsvillkor Ung idag 2015 Prioriterade indikatorer för ungas levnadsvillkor Innehåll Inledning... 4 Behöriga till gymnasiet... 6 Utan gymnasieutbildning...

Läs mer

Framtiden kräver obligatorisk gymnasieskola 2013-01-30

Framtiden kräver obligatorisk gymnasieskola 2013-01-30 Framtiden kräver obligatorisk gymnasieskola 2013-01-30 Prioriteringar inför kongressen Jobben först: Full sysselsättning är vår övergripande politiska prioritering. Skapandet av fler jobb och aktiva insatser

Läs mer

Familjeekonomi. Från småbarn till tonåring

Familjeekonomi. Från småbarn till tonåring 87 Familjeekonomi Se tabellerna 10 i Barn och deras familjer 2001 Del 1 Tabeller Barnens ekonomiska standard bestäms huvudsakligen av föräldrarnas inkomster tillsammans med samhälleliga bidrag och ersättningar.

Läs mer

Vårt samhälle. Kongress 2014. Var med och påverka ditt framtida arbetsliv!

Vårt samhälle. Kongress 2014. Var med och påverka ditt framtida arbetsliv! 1 Vårt samhälle Kongress 2014 2 Var med och påverka ditt framtida arbetsliv! Kollektivtrafik. Barnomsorg. Utbildning i livets olika faser. Sjukvård. Föräldraförsäkring. Arbetsförmedling och arbetslöshetsförsäkring.

Läs mer

Möjligheter och framtidsutmaningar

Möjligheter och framtidsutmaningar Möjligheter och framtidsutmaningar Peter Norman, finansmarknadsminister Terminsstart pension, 8 februari 101 100 Djupare fall och starkare återhämtning av BNP jämfört med omvärlden BNP 101 100 101 100

Läs mer

6. Norrlänningarnas syn på livet och tillvaron

6. Norrlänningarnas syn på livet och tillvaron 6. Norrlänningarnas syn på livet och tillvaron Kerstin Westin, Kulturgeografiska institutionen, Umeå universitet Vad är viktigt i livet? Synen på livet och tillvaron kan diskuteras eller beskrivas i termer

Läs mer

Kraftiga prisuppgångar på marknaden förefaller drivas av fundamenta

Kraftiga prisuppgångar på marknaden förefaller drivas av fundamenta Bakgrund Det pågår en intensiv debatt om huruvida det föreligger en boprisbubbla som kan få allvarliga konsekvenser för samhällsekonomin Debatten rör främst Stockholmsregionen, även om också andra delar

Läs mer

De gömda och glömda. En rapport om akademikerarbetslöshet

De gömda och glömda. En rapport om akademikerarbetslöshet De gömda och glömda En rapport om akademikerarbetslöshet Inledning Tiden då en akademisk utbildning i praktiken garanterade ett jobb är förbi. För bara tio år sedan blev studenter rekryterade och fick

Läs mer

Hur finansierar vi framtidens välfärd? Robert Boije Samhällspolitisk chef, Saco

Hur finansierar vi framtidens välfärd? Robert Boije Samhällspolitisk chef, Saco Hur finansierar vi framtidens välfärd? Robert Boije Samhällspolitisk chef, Saco Frågeställningar 1. Vilka utmaningar står de offentliga utgifterna inför de kommande 10-15 åren? 2. Vad talar för ett oförändrat,

Läs mer

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet Det ekonomiska läget 4 juli Finansminister Anders Borg Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

BEFOLKNINGSPROGNOS KALMAR KOMMUN

BEFOLKNINGSPROGNOS KALMAR KOMMUN BEFOLKNINGS KALMAR KOMMUN 216-225 Befolkningsprognos för Kalmar kommun 216-225 Innehåll Prognosresultat... 3 Närmare 7 2 fler invånare i Kalmar kommun 225 jämfört med idag... 3 Befolkningsförändringar

Läs mer

Först några inledande frågor

Först några inledande frågor ISSP 2006 Siffrorna anger svarsfördelning i %. Först några inledande frågor Fråga 1 Anser Du att människor bör följa lagen utan undantag, eller finns det vissa tillfällen då människor bör följa sitt samvete

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

Moderaternas politik för sänkt a-kassa och lägre löner. Socialdemokraternas politik för fler jobb och trygghet för alla

Moderaternas politik för sänkt a-kassa och lägre löner. Socialdemokraternas politik för fler jobb och trygghet för alla Rött Blått politik för fler jobb och trygghet för alla Ge 100 000 soloföretagare möjlighet att anställa en medarbetare genom sänkt arbetsgivaravgift. Ge 7 500 arbetslösa akademiker arbete eller praktik

Läs mer

SVERIGE 1 HUVUDDRAGEN I PENSIONSSYSTEMET

SVERIGE 1 HUVUDDRAGEN I PENSIONSSYSTEMET SVERIGE 1 HUVUDDRAGEN I PENSIONSSYSTEMET Det lagstadgade pensionssystemet är inkomstrelaterat och finansieras helt med avgifter (åtskilt från statsbudgeten), vilka ska ligga konstant på 18,5 % av den pensionsgrundande

Läs mer

Förord... 2. Inledning... 3. Ungas politiska engagemang... 4. Politiskt kontra partipolitiskt engagemang... 4. Vill unga engagera sig politiskt?...

Förord... 2. Inledning... 3. Ungas politiska engagemang... 4. Politiskt kontra partipolitiskt engagemang... 4. Vill unga engagera sig politiskt?... Innehållsförteckning Förord... 2 Inledning... 3 Ungas politiska engagemang... 4 Politiskt kontra partipolitiskt engagemang... 4 Vill unga engagera sig politiskt?... 4 Hur ser unga på de politiska ungdomsförbunden?...

Läs mer

Vår viktigaste uppgift är att utveckla reformer för fler i arbete och fler jobb i växande företag Därför satsar vi 15 miljarder kronor på reformer

Vår viktigaste uppgift är att utveckla reformer för fler i arbete och fler jobb i växande företag Därför satsar vi 15 miljarder kronor på reformer Vår viktigaste uppgift är att utveckla reformer för fler i arbete och fler jobb i växande företag Därför satsar vi 15 miljarder kronor på reformer för fler jobb i årets budgetmotion Sverige står inför

Läs mer

Ekonomi Sveriges ekonomi

Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi = Att hushålla med det vi har på bästa sätt Utdrag ur kursplanen för grundskolan Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. Eleven skall Ha kännedom

Läs mer

Tonåringarna och deras pengar V

Tonåringarna och deras pengar V Tonåringarna och deras pengar V Maria Ahrengart Institutet för privatekonomi September 2008 Sammanfattning... 3 Månadspeng... 3 Köpkraftsförändring 1998-2008... 4 Sommarjobb... 4 Sammanlagda inkomster...

Läs mer

Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19

Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19 Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19 För några decennier sedan var det få barn med svår utvecklingsstörning som nådde

Läs mer

Vad blev det för pension 2014? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1946

Vad blev det för pension 2014? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1946 Vad blev det för pension 2014? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1946 S12260 14-03 Sammanfattning Vad blev det för pension 2014? är den fjärde rapporten i Folksam rapportserie

Läs mer