Migrationsrörel ser i Åbolands Skärgård

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Migrationsrörel ser i Åbolands Skärgård"

Transkript

1 Migrationsrörel ser i Åbolands Skärgård en studie av två kommuner Sam Grönholm Institutionen för offentlig förvaltning vid Åbo Akademi

2 Innehållsförteckning Förord Sammanfattning Begreppet migration en teoretisk utgångspunkt Undersökningsobjekt och metod för undersökningen Disposition av slutrapporten Bakgrundsinformation om populationen Svarsfrekvenser Redogörelse för forskningsresultaten Utbildningsnivå och familjesituation vid flyttingstillfället Migrationsrörelsen till och Migrationsrörelsen från och Sammanfattande diskussion Framtida utmaningar Referenser Appendix

3 Förord Föreliggande slutrapport baserar sig på en undersökning som utreder orsakerna till migrationen i två skärgårdskommuner i Åboland. Utredningen av migrationsrörelserna har genomförts inom ramen för utvecklingsprogrammet Prima liv på landet. Som uppdragsgivare står Region Åboland och undersökningskommunerna, och. Finansiärer för projektet är de medverkande kommunerna, kulturfonden och utvecklingsprogrammet Prima liv på landet. Den huvudsakliga avsikten med utredningen är att besvara följande frågeställning: Varför flyttar människor till och från Åbolands Skärgård? Ändamålet med migrationsutredningen är att utifrån undersökningen bygga upp en strategi, för hur Region Åboland skall bromsa upp flyttningsrörelsen från skärgården till städerna, och stimulera flyttningsrörelsen till skärgården. Jag vill tacka de personer som ställt upp med tid och engagemang för att få fram de uppgifter som presenteras i slutrapporten. Dessutom riktar jag också ett tack till ledningsgruppen för migrationsprojektet. Vidare vill jag även rikta ett stort tack till målgruppen inom undersökningen, dvs. till de in och utflyttarna som tog sig tid att besvara frågeformuläret. Åbo, januari 00 Sam Grönholm

4 Sammanfattning Befolkningsutvecklingen i Åbolands skärgård har generellt varit negativ sedan 0 talet För att öka kunskapen om vilka som flyttar till och från Åbolands skärgård och vad som förorsakar migrationsströmmarna genomfördes denna studie. Studien omfamnar de personer som antingen flyttat till eller från och under åren 000, 00 och 00. Data inhämtades genom att målgruppen tog del av ett frågeformulär. Totalt besvarades enkäten av personer, således erhölls en svarsfrekvens om %. De personer som migrerar till eller är förhållandevis ålderstigna, inflyttarna består i huvudsak av barnfamiljer eller pensionärer. Inflyttarna migrerar vanligen kollektivt, och har redan innan migrationen en social beröringsyta (tidigare hemkommun, släkt/vänner, fritidsboende) med den kommande bostadsorten. De personer som migrerat från eller är förhållandevis unga, utflyttarna utgörs i huvudsak av unga studerande som migrerar individuellt. Den vanligaste orsaken till migrationen är behovet av att byta bostadsmiljö. De som flyttar till eller byter bostadsmiljö främst pga. att de vill komma närmare naturen eller närmare släkten och vännerna. Även behovet av att återvända till hemorten är stor, också ingående av samboförhållande var en bidragande orsak till inflyttningen. I allmänhet kan man påstå att inflyttarna understryker den sociala omgivningen vid migrationen. Utflyttarnas behov av att byta bostadsmiljö relaterar snarare till brister i den fysiska omgivningen: avsaknaden av studiemöjligheter och de långa geografiska avstånden till tillväxtcentra. Mot denna bakgrund ter det sig förhållandevis naturligt att påbörjandet av studier är den främsta orsaken till utflyttningen. Även bristen på fritidssysselsättningar och byte av arbete poängterades som orsaker vid utflyttningen. Majoriteten av både in och utflyttarna är belåtna med nuvarande bostadsort, följaktligen är det förhållandevis få (ca 0 %) av inflyttarna som har planer på att flytta bort. Av utflyttarna uppger ca 0 procent att de har för avsikt att flytta tillbaka till undersökningskommunerna. Detta är även, i första hand, de personer som de berörda kommunerna borde rikta sig till i framtiden, ifall kommunerna skall lyckas attrahera till sig nya kommuninvånare.

5 Begreppet migration en teoretisk utgångspunkt Det som kännetecknar dagens föränderliga samhälle är att den ekonomiska och sociala distansen mellan glesbygd och tätort ökar. Människor tvingas migrera till områden som kan erbjuda både ekonomisk och social trygghet. Denna utvecklingstrend resulterar i en regional koncentration, där de starka knytpunkterna förstärks medan de svaga områdena blir allt svagare. Den kraftiga urbaniseringen i västvärlden är ett problem, man kan redan se effekterna; landsbygden avfolkas medan de centrala knutpunkterna överbefolkas och med överbefolkningen uppstår sociala problem. Inom den Europeiska Unionen levde år 00 närmare 0 procent av medborgarna i storstäder. Migration är i sig självt inget nytt utan har varit en del av den mänskliga historien sedan mycket långt tillbaka. Det senaste decenniet har migrationsrörelserna ökat i antal och allt fler länder har dragits in i ett globalt system för migration (Nyman Kurkiala, ). Det förefaller sannolikt att migrationen kommer att vara en av de mest betydelsefulla faktorerna i global förändring (Castles & Miller, ). Idag är migration alltså ett i hög grad aktuellt fenomen både ur samhällsteoretisk och ur samhällspolitisk synvinkel. Fastän många migrationsforskare genom tiderna formulerat teorier och modeller i syfte att förklara migration, har inte någon migrationsmetateori konstruerats (Runblom, ). En av de mest använda migrationsteorierna, framförallt inom ekonomisk och kulturgeografisk forskning är pull push teorin (Nyman Kurkiala, ). Den introducerades redan på 00 talet av Edward G Ravenstein. Han formulerade ett antal teorier om migrationen, vilka sedermera blivit legendariska och vars allmängiltighet bekräftats av andra forskare (Nyman Kurkiala, ). Ravenstein konstaterade bl.a. att största delen av migrationen sker över korta distanser, och att den ofta sker stegvis mot stora industricentra och att teknologisk och kommersiell utveckling leder till en ökad migration (Ravenstein, ). Enligt pullpush teorin är det framförallt skillnader av ekonomisk och social art mellan olika områden som åstadkommer flyttningsströmmarna. Teorin bygger på nationalekonomins nyttomaximeringsfunktion. Individen antas handla rationellt och ett flyttningsbeslut kommer till stånd i en bestämd beslutssituation ifall individen förväntar sig större nytta av att byta bostadsort. En förutsättning för detta är dock att inga hinder finns för flyttningrörelser, t.ex. långa avstånd eller höga flyttningskostnader (se bl.a. Nyman Kurkiala, Häggström, Borgegård & Rosengren 0). Pullpush teorin har kritiserats för att den förutsätter ett rationellt beslutsfattande hos individen och en perfekt kunskap om systemet. Jackson skriver att även om motiven om flyttningen är viktiga är det fel att enbart uppmärksamma dessa och bortse från att den enskilde individens beteende tillhör en social kontext (Nyman Kurkiala, ). Människor handlar inte som enskilda, lösryckta aktörer utan reagerar i relation till personerna i sin omgivning Pullpush teorin har sålunda kritiserats för att vara alltför förenklad och i grunden individualistisk och är enligt Castells & Miller inte kapabel att förklara faktiska flyttningar (Nyman Kurkiala, ). Internationell migration är enligt Castles & Miller knappast någonsin en enkel individuell handling, där en person beslutar sig för att flytta i sökan efter bättre livschanser. Migration är en kollektiv handling och borde undersökas enligt det.

6 Inom dagens migrationsforskning är det allmänt vedertaget att information och informationsspridning har en stor betydelse för det faktiska flyttningsbeteendet. Vid studiet av den interna migrationen i Sverige identifierade man tidigt de informella interaktionernas betydelse (Nyman Kurkiala, ). Wallinder fann i en intervjuundersökning rörande landsbygdsbefolkningens flyttningsbeteende att en av de viktigaste flyttningsorsakerna var påverkan av varandra. Att det föreligger ett tydligt samband mellan socialt nätverk och val av destinationskommun i Sverige påvisar Stjernström i sin studie av de sociala nätverkens betydelse för val av bostadsort vid intern migration (Nyman Kurkiala, ). Avsikten med migrationsstudien av skärgårdskommunerna är att besvara den huvudsakliga frågeställningen i undersökningen med utgångspunkt i dessa teoretiska reflektioner. Följaktligen har jag för att besvara frågeställningen, varför människor flyttar till och från och, i en eller annan form pullpushteorin i åtanke då jag strukturerar motiven till inflyttning eller utflyttning. Den kan i en viss grad exempelvis illustrera omständigheterna på inflyttnings respektive utflyttningsorten som migranterna övervägde under beslutsprocessen inför migrationsbeslutet. Däremot kan teorin inte förklara den sociala kontextens betydelse vid flyttningsskedet, dvs. att migrationen i hög grad är en kollektiv handling, där individernas beteende påverkas av den sociala omgivningen. Även antagandet om att information och informationsspridningen har en avgörande effekt vid flyttningsbeteendet granskas i slutrapporten. Undersökningsobjekt och metod för undersökningen Befolkningsutvecklingen i Åbolands skärgård har varit negativ sedan 0talet (Vainio, eller Grönholm & Siivonen 00). Undersökningskommunerna och är typiska småkommuner. Befolkningsmässigt är den större av kommunerna med sina invånare. Befolkningsantalet i är. Majoritetsspråket i båda kommunerna är svenska, procent av borna uppger svenska som sitt modersmål, samtidigt som de svenskspråkigas andel av befolkningen är procent. Ur en geografisk synvinkel befinner sig närmare områdets knutpunkt Åbo än. Avståndet till Åbo från är 0 kilometer, samtidigt som avståndet mellan och Åbo är kilometer. Det bör dock påpekas att inte är en del av fastlandet och således bör man använda sig av färjor för att ta sig till, vilket naturligtvis är tidskrävande och kan möjligen uppfattas som en nackdel, då man diskuterar migrationsrörelser. Av kommunerna uppfyller följaktligen i högre grad skärgårdsklassificeringskriterierna än. Största delen av s areal består av vatten och till kommunen hör ca 000 holmar och skär, medan i vissa fall även kan betraktas som en landsbygdsort. Kärnan i migrationsundersökningen utgörs av det empiriska datamaterialet som granskar in och utflyttarna i undersökningskommunerna. Således utgörs målgrupperna i undersökningen av personer som flyttat till och från eller under en viss tid. Åbolands magistrat stod som informationskälla till dessa uppgifter. Målgrupperna ombads att besvara ett frågeformulär som bl.a. kartlade respondenternas bakgrund och huvudsakliga orsaker till migreringen (se appendix). Det empiriska materialet samlades in under oktober och november 00.

7 Disposition av slutrapporten Presentationen av forskningsresultaten inleds med en informationsöversikt av hela populationen. I början analyseras även vissa bakgrundsvariabler för bortfallet. Därefter redogörs för de centrala forskningsresultaten för de olika målgrupperna. Inledningsvis skildras forskningsresultaten för inflyttarmålgruppen och därpå följer information om utflyttarmålgruppen. Efter presentationen av forskningsresultaten förs en diskussion som knyter samman de centrala forskningsresultaten med de teoretiska utgångspunkterna. Den sammanfattande slutdiskussionen avslutas med att besvara den huvudsakliga frågeställningen. Slutrapporten avslutas med en diskussion, som har sin utgångspunkt i de framtida utmaningar som både och ställs inför. Avsikten är att belysa de framtida problem som migrationsrörelsen möjligen ställer till med.

8 Bakgrundsinformation om populationen Avsikten med detta kapitel är att åskådliggöra vissa bakgrundsvariabler (ålder, kön och modersmål) som är av vikt för utredandet av orsakerna till varför människor migrerar till och från och. Ändamålet är också att redogöra för svarsfrekvenserna för populationen, dvs. hur många av respondenterna som valde att besvara enkäten. Slutligen diskuteras också bortfallet, alltså vem som valde att inte delta i undersökningen. Inledningsvis presenteras bakgrundsvariablerna för hela populationen, även bakgrundsvariablerna för bortfallet inkluderas i analysen. Migrationsundersökningens målgrupp utgörs av de personer som antingen flyttat till eller från eller under år 000, 00 och 00. Målgruppskriterierna uppfylldes av totalt personer. Fördelningen mellan in och i målgruppen var förhållandevis jämn. Totalt hade personer migrerat till eller under 000, 00 och 00, samtidigt hade personer rört sig i motsatt riktning under denna tidpunkt. Således kan man påstå att undersökningskommunerna uppvisar en positiv nettoinflyttning utifrån dessa uppgifter. Vid närmare granskning visar det sig att det är som uppvisar en positiv nettoinflyttning, medan migrationsrörelsen i följer samma negativa trend som fick sin början redan på 0 talet, att antalet är större än antalet. Tabell. Bakgrundsuppgifter för hela populationen (procentuell fördelning, %) Ålder 0 0 Kön Kvinna Man Hela populationen 0 % 0 % 0 Modersmål Svenska Finska Övrigt % 00 0 Huvuddelen av migrationsskaran är under 0 år, följaktligen består populationen i stor utsträckning av unga personer ( 0) och av personer ( 0) som förväntas ha ingått någon form av partnerskap och således med stor sannolikhet även också bildat familj. Åldersfördelningen mellan in och är av intresse. De

9 personer som migrerat till eller är ålderstigna i jämförelse till utflyttarna. Speciellt märkbart är detta bland inflyttarna i, där majoriteten av inflyttarna är över år. Situationen är den omvända bland utflyttarna i och där en ansenlig del av utflyttarna är under 0 år. Om man analyserar populationens åldersstruktur enligt modersmål kan man skönja klara skillnader mellan de finsk och svenskspråkiga migranterna (se appendix). Inom båda målgrupperna ( & ) är de svenskspråkiga migranterna betydligt yngre än de finskspråkiga. Merparten av populationen utgörs av kvinnor, skillnaden är inte stor men skönjbar. Könsfördelningen följer en förhållandevis enhetliga linje genom hela populationen, således består både in och utflyttargrupperna i större utsträckning av kvinnor. I det hela taget är modersmålsfördelningen inom populationen jämn, men emellertid förekommer det jämförelsevis klara skillnader både mellan in och och mellan undersökningskommunerna. Tillspetsat kunde man påstå det att i pågår en förfinskning av befolkningen. Majoriteten av inflyttarna är finskspråkiga samtidigt som majoriteten av utflyttarna har svenska som modersmål. Situationen är den omvända i. Där en försvenskning av befolkningen äger rum. Majoriteten av inflyttarna har svenska som modersmål samtidigt som merparten av utflyttarna har finska som modersmål. Sammantaget kan kartläggningen av hela populationens bakgrund sammanfattas enligt följande: Personen som flyttar in till är förmodligen en finskspråkig kvinna i åldern 0 år, medan n även den med stor sannolikhet är en kvinna, som är förhållandevis ung och har svenska som modersmål. n är också med stor sannolikhet en kvinna, har svenska som modersmål och närmar sig pensionsåldern. Personen som flyttar från är med stor sannolikhet en ung, finskspråkig kvinna. Svarsfrekvenser Antalet respondenter som valde att besvara frågeformuläret uppgick totalt till personer. Således erhölls en svarsfrekvens om procent. Tabell. Svarsfrekvenser för populationen (%) Svarsfrekvenser Totala antalet svar Respondenterna som valt att flytta bort från undersökningskommunerna var något mer aktiva i att besvara enkäten än de svaranden som bestämt sig för att flytta till eller. Av undersökningskommunerna var respondenterna (in och till eller från ) procentuellt sätt aktivare än respondenterna (in och till eller från ). Den procentuella skillnaden ( % 0 %) var dock inte avgörande. I allmänhet var svarsfrekvensen förhållandevis enhetlig bland målgrupperna i undersökningen.

10 Eftersom svarsfrekvensen för undersökningen uppgick till procent, valde följaktligen procent eller 0 personer att inte besvara enkäten. Bortfallet fördelade sig förhållandevis jämnt bland målgrupperna i undersökningen, trots att inflyttargruppen inte var lika flitig i besvarandet av enkäten som utflyttargruppen. Tabell. Bakgrundsuppgifter om bortfallet (%) Ålder 0 0 Kön Kvinna Man Besvarat enkäten Icke besvarat enkäten Hela populationen & & 0 % 0 % Modersmål Svenska Finska Övrigt 0 0 % 0 I enlighet med statistiken om bortfallet, är äldre personer mer benägna att besvara enkäter än yngre. Procentuellt sätt är personer över år överrepresenterade bland dem som besvarat enkäten i förhållande till de som inte besvarat enkäten. Således är de som inte valt att besvara enkäten procentuellt sätt yngre personer. Män förefaller i något större grad än kvinnorna välja att inte besvara enkäten. Skillnaden är inte stor, men urskiljbar. Samma kan konstateras om modersmålsfördelningen, dvs. det förekommer en viss skillnad i svarsaktiviteten bland finskspråkiga och svenskspråkiga. Svenskspråkiga uppvisar något högre svararsaktvitet. Sammantaget kan vi konstatera att den som inte valt att besvara enkäten med största sannolikhet är en förhållandevis ung, finskspråkig man. Det förekommer alltså en viss överrepresentation av äldre svenskspråkiga damer i undersökningen.

11 Redogörelse för forskningsresultaten Redogörelsen av forskningsresultaten påbörjas med en genomgång av alla respondenters utbildningsnivå och familjesituation vid flyttningstillfället. Avsikten är att åskådliggöra om det förekommer mönster mellan de olika målgrupperna (in och utflyttarna). Därefter presenteras uppgifter om de egentliga målgrupperna i undersökningen. Målgruppspresentationen inleds med att lyfta fram central information om inflyttarna, och avslutningsvis belyses de centrala forskningsresultaten för utflyttarna. Avsikten med målgruppspresentationen är att den skall hjälpa oss besvara den huvudsakliga frågeställningen. Utbildningsnivå och familjesituation vid flyttningstillfället Den finländska befolkningen är i en internationell jämförelse välutbildad (se bl.a. Employment in Europe, 00). Närmare 0 procent av finländarna har en högre utbildningsnivå, samtidigt som ca 0 procent har en mellanstadieutbildning och 0 procent enbart innehar grundskoleutbildning. Målgruppens utbildningsstruktur avviker klart från den nationella, mellanstadieutbildningsnivån är överrepresenterad, medan den högre utbildningsnivån är underrepresenterad. Tabell. Respondenternas utbildningsnivå (%) Högsta utbildningsnivå Grundskola Studentexamen Yrkesskola Officersutbildning Universitetsexamen som besvarat enkäten 0 Utbildningsstrukturen ser relativt likartad ut bland in och utflyttarna i undersökningen. Emellertid förekommer vissa olikheter, exempelvis tenderar inflyttarna i större utsträckning endast ha grundskoleutbildning, medan utflyttarna i högre grad avlagt studentexamen. Modersmålet har återverkningar vid analyserandet av respondenternas utbildningsnivå. De svenskspråkiga respondenterna uppvisar en högre utbildningsnivå en de finskspråkiga (se appendix). Både bland svenskspråkiga in och är andelen personer med universitetsexamen jämförelsevis hög, medan bland de finskspråkiga in och utflyttarna är grundskoleutbildningen förhållandevis vanlig. Detta, att de svenskspråkiga respondenterna har en högre utbildningsnivå, kan möjligen förklaras utifrån den åldersfördelning som råder mellan språkgrupperna. Vilket det redan framgått så är den svenskspråkiga populationen betydligt yngre än den finskspråkiga, och åldersstrukturen är av betydelse då vi analyserar utbildningsnivån.

12 Som det inledningsvis konstaterades är internationell migration knappast någonsin en enkel individuell handling, där en person beslutar sig för att flytta i sökan efter bättre livsvillkor. Istället är migrationen en kollektiv handling, där människor tenderar att flytta, inte individuellt, utan i grupper (Castles & Miller). I ljuset av denna undersökning är migrationen till och delvis en kollektiv handling. De personer som flyttar till landsbygden eller skärgården lever vanligen tillsammans med någon, medan de som flyttar bort från landsbygden/skärgården i huvudsak gör det oftast individuellt. Orsaken till att de som flyttar bort från eller skiljer sig från den internationella migrationstrenden är att utflyttarna är förhållandevis unga, som till en stor del bor hemma och därmed ännu inte hunnit bilda t.ex. familj. Tabell. Respondenternas familjesituation vid flyttningstillfället (%) Familjesituation vid flyttningstillfället Bodde ensam hos föräldrarna Levde ensam Levde tillsammans med en maka/make/sambo Levde tillsammans med en maka/make/sambo med barn Levde ensamstående med barn som besvarat enkäten Kontrasten i familjesituationen för en in respektive i är tydlig. Majoriteten av inflyttarna i är personer som lever tillsammans med någon, samtidigt som majoriteten av utflyttarna är ensamstående personer; bor ännu hos föräldrarna, lever ensam eller ensamstående med barn. Trenden är även densamma i, även om den inte är lika tydlig. Detta påstående får även understöd av andra undersökningar som gjorts i den Åboländska skärgården. Den typiska n är mera erfaren än n, och i många fall har han också familj (Vainio, ). Följaktligen är migrantens livsskede, i detta fall åldern, som är avgörande för migrationsformen, dvs. om man flyttar kollektivt eller individuellt. Detta understryks även vid analyserandet av om modersmålet har någon betydelse vid migrationsformen (se appendix). Majoriteten av alla migranter som flyttar till eller, oavsett modersmål, flyttar kollektivt. Av dem som flyttar bort från eller, migrerar de finskspråkiga i huvudsak kollektivt, samtidigt som majoriteten av de svenskspråkiga migrerar individuellt. Eftersom de svenskspråkiga respondenterna i allmänhet var yngre än de finskspråkiga, understryks således ålderns betydelse vid avgörandet av migrationsformen.

13 Migrationsrörelsen till och Den största delen av migrationen sker över korta distanser (Ravenstein, ). Ravensteins teori är över 0 år gammal och vinner fortfarande gehör. Majoriteten av alla till och kommer från de närliggande områdena. Över hälften av inflyttarna uppgav att deras tidigare hemort antingen varit en kommun i närregionen eller Åbo området. Flyttrörelsen mellan och är däremot obetydlig, trots att båda kommunerna geografiskt är närbelägna. Det bör dock poängteras i inledningstycket att migrationsrörelsen till skärgårdskommuner i allmänhet är, i jämförelse med utflyttningen, en ovanlighet. Befolkningsutvecklingen i skärgården har i huvudsak varit negativ sedan 0 talet (Vainio, ). Trots att majoriteten av inflyttarna härstammar från närliggande områden, framträder det likväl skillnader mellan inflyttarnas och inflyttarnas tidigare boplatser. inflyttarna följer den huvudsaliga trenden i undersökningen medan inflyttarna avviker från flertalet. Största delen av inflyttarna är från närregionen men en del av inflyttarna härstammar från områden som befinner sig utanför Region Åboland och Åbo området. Tabell. Inflyttarnas boplats före inflyttningen (%) Boplats före inflyttningen Övriga Åbolands skärgård Åbo området Huvudstadsregionen Övriga Finland Utomlands En av förklaringarna till varför det förekommer skillnader emellan inflyttarnas tidigare boplatser är modersmålet. Enligt denna undersökning migrerar de svenskspråkiga förhållandevis korta sträckor (se appendix). Var tredje av de svenskspråkiga inflyttarna uppger att deras tidigare boplats varit inom Åbolands Skärgård, medan motsvarande siffra bland de finskspråkiga är under tio procent. Att påstå att de finsktalande inflyttarna skulle migrera långa avstånd är inte hållbart, eftersom det redan konstaterades att majoriteten av inflyttarna migrerade förhållandevis korta sträckor. Men i jämförelse med de svenskspråkiga migrerar de finskspråkiga längre sträckor, exempelvis uppger hälften av de finskspråkiga Åbo som sin tidigare hemort, samtidigt som nästan var tredje inflyttarna migrerade till eller från övriga Finland. Majoriteten av inflyttarna är i förvarsarbete, antingen som egna företagare, förvärvsarbetande på heltid eller deltid och antalet som är arbetslösa är ur ett nationellt perspektiv lågt. Men det intressanta som kan urskiljas ur sysselsättningsstatistiken för är att antalet pensioneringar ökar kraftigt efter flytten till

14 eller. Båda av undersökningskommunerna uppvisar samma utveckling. Av uppger var tredje som huvudsaklig sysselsättning sjukpensionär eller pensionär, samtidigt som enbart var femte uppger att de förvarsarbetade på heltid. Anmärkningsvärt är även att inflyttarna till är jämförelsevis aktiva företagare, nästan var tredje uppger att de bedriver ett företag som sin huvudsakliga sysselsättning. Tabell. Inflyttarnas sysselsättning före och efter inflyttningen (%) Huvudsaklig sysselsättning Egen företagare Förvärvsarbetande, heltid Förvärvsarbetande, deltid Studier Inom militären/ tjänstgöring Tjänsteledig/ föräldraledig Arbetssökande Sjukpensionär/ pensionär Något annat Före inflyttningen Efter inflyttningen Före inflyttningen Efter inflyttningen Före inflyttningen Efter inflyttningen Eftersom de svenskspråkiga inflyttarna i jämförelse är yngre än de finskspråkiga, är följaktligen också antalet pensionärer eller sjukpensionärer mera återkommande bland de finsktalande inflyttarna (se appendix). Detta mönster upprepas både bland och bland inflyttarna. Således är den svensktalande inflyttarskaran i större utsträckning verksam inom arbetslivet än den finsktalande inflyttarskaran. Trots att en betydande del av inflyttarna, främst de finskspråkiga, uppger att de är pensionärer, är pensioneringen inte den huvudsakliga orsaken till att de valt att flytta till eller. Egentligen har pensioneringen en relativt liten betydelse i flyttningsskedet. Däremot har inflyttarnas behov av att byta bostadsmiljö en stor betydelse för avgörandet av ny bostadsort. Naturligtvis har varje individ en egen subjektiv uppfattning om hur deras ideala bostadsmiljö ser ut och därmed är det svårt att här ange hur den perfekta bostadsmiljön är konstruerad. Men vissa premisser kan göras utifrån undersökningsmaterialet. I den perfekta bostadsmiljön ingår enligt undersökningsmaterialet åtminstone närheten till skärgården eller landsbygden, behovet av att återvända till sin födelseort och närvaron av släkt och vänner. Följaktligen nämner inflyttarna som de främsta orsakerna till migreringen, naturen (skärgården eller landsbygden), samboförhållande eller äktenskap (bildandet av familj), samt behovet av att återvända till hemorten, till släkten och vännerna. Orsaker som i huvudsak utgör kärnan i den sociala kontexten. Också andra undersökningar av skärgårds understryker den sociala omgivningen. Ovaska poängterar nämligen i sin studie att inflyttarna värdesätter bostadsmiljön och familjens välbefinnande väldigt högt.

15 Tabell. Inflyttarnas orsaker till inflyttningen (%)* Orsaker till inflyttningen Arbetslös och fick jobb Bytte arbete Påbörjade/avslutade studier Ville byta bostadsmiljö Medföljande (t.ex. partner fick arbete) Ville flytta närmare släkt och vänner Ville återvända till hemorten Pensionering Flyttade ihop/isär Fritidsaktiviteter Kommunalservice Skattesatsen Naturen (skärgården) Miljö/kultur Tvåspråkighet ITförutsättningar Distansarbete (arbetsgivaren på annan ort) Attraktiva/förmånliga tomter/lämpligt hus * respondenterna uppgavs att besvara flera alternativ, således kan inte 0 procentnivån tillämpas Speciellt bland de svenskspråkiga inflyttarna understryks betydelsen av den sociala omgivningen vid flyttningsskedet (se appendix). De svenskspråkiga inflyttarna uppger som sina främsta orsaker till inflyttningen, förutom byte av bostadsmiljö och naturen, behovet av att flytta närmare släkt och vänner, hemlängtan samt familjebildning. Även de finskspråkiga inflyttarna betonar släktens och vännernas betydelse vid migrationen, men det avgörande för de finskspråkiga är att de upplever att genom att byta bostadsmiljö har de möjlighet att komma närmare naturen (skärgården/landsbygden). De finskspråkiga har inte en lika stor social beröringsyta med eller, främst beroende på att en förhållandevis stor andel av de finskspråkiga migranterna inte härstammar från de närliggande områdena. Även glesbygdsverket i Sverige understryker delvis vikten av den sociala omgivningens betydelse vid migrationen till landsbygden. Glesbygdsverket uppger fyra klara motiv till varför människor flyttar ut till landsbygden (Sveriges utbildningsradio, 00). Glesbygdsverkets antaganden baserar sig en studie av kommuner, med undantag av storstäder. Det första motivet relaterar till att inflyttarna vill ha livskvalitet, lugn

16 och en förändrad boendemiljö, dvs. inflyttarna är trött på jäkt och stress. För det andra vill inflyttarna ha utrymme för verksamheter, att t.ex. ha tillgång till en verkstad där man kan vara avskild och inte störas av omgivningen. För det tredje poängteras inflyttarnas hemlängtan vid flyttningsbeslutet, det finns en tradition att människor drar sig hemåt. Det fjärde och sista motivet tar upp det faktumet att boendet är billigare på landsbygden. Husen är relativt sett billiga, man får mer boende för pengarna. Men samtidigt får man ökade levnadsomkostnader i andra avseenden. Orsaken till poängterandet av den sociala kontexten vid analyseringen av migrationsrörelser, är att i dagens migrationsforskning är det allmänt vedertaget att information och informationsspridning har en stor betydelse för flyttningsbeteendet (Nyman Kurkiala, ). De sociala kontakternas och informationsspridningen betydelse för migrationen är stor. Jan Wallander fann i en intervjuundersökning rörande landsbygdsbefolkningens migrationsrörelser att en av de viktigaste flyttningsorsakerna var påverkan från andra (Nyman Kurkiala, ). De sociala interaktionernas betydelse framkom särskilt i valet av flyttningsmål. Att det föreligger ett tydligt samband mellan socialt nätverk och val av destinationskommun i Sverige påvisar Stjernström i sin studie av de sociala nätverkens betydelse för val av bostadsort vid intern migration (Nyman Kurkiala, ). Att påstå att enbart behovet av att byta bostadsmiljö, med tillhörande sociala premisser, skulle ha betydelse i avgörandet av det nya flyttningsmålet är inte helt hållbart. Migrationsprocessen omfattar flera olika beslut som oftast måste göras kollektivt och därmed är det ofta svårt att avgöra exakt vilken orsak som resulterade i att man slutligen flyttade. Många av inflyttarna kan inte ens själv säga varför de egentligen flyttade (Virtanen, ). Huvuddelen av inflyttarna har någon form av anknytning till eller före inflyttningen, t.ex. är eller tidigare hemkommun, man har släkt eller vänner som bor där från tidigare eller har man ett fritidsställe i undersökningskommunerna. Enbart var tredje uppger att de inte har någon anknytning. Således har en stor del av inflyttarna redan före dem bestämt sig att flytta en social beröringsyta till orten. Därmed kan man även i denna studie anta att har de sociala kontakterna har en betydelse vid migrationen och val av bostadsort. Framför allt är det de svenskspråkiga inflyttarna som har anknytningar till undersökningskommunerna före migrationen (se appendix). Enbart var tionde av de svenskspråkiga inflyttarna uppgav att de saknade en anknytning till eller före inflytningen. Motsvarande antal bland de finskspråkiga är betydligt högre: nästan hälften ( %) uppger att de inte har en anknytning till undersökningskommunerna före inflyttningen. Orsaken till variationerna kan i en viss grad förklaras av att de finskspråkiga migrerar, i jämförelse, längre avstånd, och följaktligen saknar den sociala beröringsytan med kommande bostadsort. För de finskspråkiga som saknar den sociala beröringsytan före inflyttningen betonas istället vikten av naturen och omgivningen vid flyttningsögonblicket. Även faktumet att de finskspråkiga inflyttarna är äldre, och i vissa fall närmar sig pensionsåldern bör understrykas vid analyserandet av flyttningsmotiven. Men trots att det förekommer stora variationer mellan de olika språkgrupperna, har ändå majoriteten av både de finsk och svenskspråkiga grupperna en social beröringsyta före migrationen.

17 Tabell. Inflyttarnas anknytningar till / före inflyttningen (%)* Anknytningar till eller Tidigare hemkommun Släkt/vänner som bor i eller Fritidsboende sedan tidigare Ingen anknytning Annan anknytning 0 0 * respondenterna uppgavs att besvara flera alternativ, således kan inte 0 procentnivån tillämpas Vid sidan av den sociala kontexten konstaterades även att informationsspridningen har en avgörande betydelse för migrationen, således bör även denna aspekt undersökas. Eftersom de flesta av inflyttarna redan innan inflyttningen hade en social beröringsyta med eller med, anser de sig ha tillräcklig information om den kommande hemkommunen och därmed bedömer majoriteten av inflyttarna att de inte är i behov av ytterligare information. Men de av inflyttarna som anser sig behöva information om den kommande boplatsen förlitar sig i huvudsak på släkt och vänner. Förhållandevis få av inflyttarna använder de allmänna informationskanalerna till hjälp. Informationsspridningen sker således i förhållandevis stor utsträckning via de sociala nätverken. Enbart ett fåtal av inflyttarna uppgav att de använt sig av Internet, dagstidningar, broschyrer eller av annonser som informationskälla. Relativt många hade dock gjort ett besök i kommunen innan de beslöt sig för att flytta till eller. Mot den bakgrunden av att de finskspråkiga inflyttarna migrerar längre sträckor och att nästan hälften saknar en social beröringsyta med undersökningskommunerna före inflyttningen, ter det sig naturligt att det främst är de finskspråkiga som är i behov av information. Av de finskspråkiga inflyttarna uppger enbart % att de inte var i behov av information, samtidigt som tre av fyra av de svenskspråkiga var av motsvarande åsikt (se appendix). Informationskällorna som de finskspråkiga inflyttarna förlitade sig på var i första hand släkt och vänner, men de hade även gjort ett besök i den kommande hemkommunen. Följaktligen sker också informationsbytet bland de finskspråkiga genom de sociala nätverken.

18 Tabell. Inflyttarnas informationskälla före inflyttningen (%)* Informationskälla före inflyttningen Var inte i behov av information Släkt och vänner Internet (kommunens hemsida) Dagstidningar Broschyrer Annonser Besök i kommunen Annan källa * respondenterna uppgavs att besvara flera alternativ, således kan inte 0 procentnivån tillämpas Undersökningsmaterialet har hittills antytt att de främsta orsakerna till inflyttningen varit sociala och inte ekonomiska. Den sociala kontexten har diskuterats och undersökningsmaterialet påvisar att det finns underlag för att påstå att inflyttningsorsakerna i hög grad är sociala. De ekonomiska motiven till inflyttningen får inte samma stöd i undersökningsmaterialet. Få upplever nämligen att deras främsta orsaker till inflyttningen varit ekonomiska, möjligen med undantag av inflyttarna som i viss grad poängterar fördelarna med lämpligt boende till ett rimligt pris. Men i allmänhet är det enbart ett fåtal av inflyttarna som uppger att de flyttat till eller pga. att de varit arbetslösa och fått ett arbete, att skattesatsen i kommunen varit en bidragande orsak till inflyttningen eller att de i stor utsträckning skulle ha bytt arbete i samband med inflyttningen. Kännetecknande för små skärgårds eller landsbygdskommuner är att de inte kan konkurrera med de större kommunerna gällande arbetstillfällen. Följaktligen kan man utgå ifrån att de sociala aspekterna överväger de ekonomiska vid analyserade av orsakerna till inflyttningen till och. Inflyttarna ombads även ta ställning till livet och boendet i den kommande hemorten och uppge vilka de hade inför flytten och om dessa hade infriats efter inflyttningen. Inflyttarna kommenterade det sociala livet, kulturutbudet, fritidsaktiviteterna, bostad/ boendemiljön, miljön, det offentliga och privata serviceutbudet, den personliga tryggheten och slutligen även familjeekonomin (se appendix). Ur inflyttarnas ställningsstaganden framträder vissa mönster, som kan hjälpa oss att bättre förstå inflyttarnas ageranden vid migrationen till eller. Inledningsvis kan man konstatera att inflyttarna hade höga på bostad/boendemiljö, miljön och den personliga tryggheten innan migrationen till eller, och tydligen har dessa också infrias efter migrationen. Däremot uppfattas det sociala livet och kulturutbudet (speciellt av inflyttarna), i jämförelse som en besvikelse, även det offentliga och privata serviceutbudet upplevs i någon mån av inflyttarna som en besvikelse. Visserligen hade inflyttarna inte särdeles höga innan migrationen men en har av allt att döma också varit sämre än vad inflyttarna hade förväntat sig. Men situationen är den omvända om man betraktar fritidsaktiviteterna (speciellt bland inflyttarna) och familjeekonomin, där

19 inflyttarna hade förhållandevis neutrala inställningar innan inflyttningen, och där en visat sig vara i någon mån positivare än na. Om man däremot adderar modersmålet till analysen av inflyttarnas innan migrationen och infriandet av efter migrationen uppstår intressanta konstellationer. De finskspråkiga inflyttarna förhåller sig jämförelsevis positiva till bostad/boendemiljön och miljön, samtidigt som de är förhållandevis missnöjda, efter migrationen, med det sociala livet, kulturutbudet och fritidsaktiviteterna i undersökningskommunerna. De svenskspråkiga inflyttarna uppvisar inget direkt missnöje, vare sig före eller efter migrationen. Exempelvis har de svenskspråkiga i allmänhet förhållandevis neutrala innan migrationen på åtminstone det sociala livet och på fritidsaktiviteterna, och där det i en visar sig vara att det sociala livet och fritidsaktiviteterna är i någon mån positivare än na. Skillnaden mellan modersmålsgrupperna kan delvis förklaras utav det faktum att de svenskspråkiga hade ett bredare socialt nätverk innan inflyttningen och de svenskspråkig poängterade även i högre grad vikten av de sociala orsakerna till flytten, medan de finskspråkiga poängterade behovet av att byta bostadsmiljö och att komma närmare naturen. Behovet av att byta bostadsmiljö och komma närmare naturen förklarar även varför de finskspråkiga inflyttarna har såpass höga på bostad/boendemiljö och miljön. Således kan man konstatera att de svenskspråkiga inflyttarna styrs i högre grad av den sociala kontexten, medan de finskspråkiga förlitar sig mera på de yttre omständigheterna vid inflyttningen. Även om det förekommer olikheter mellan de svensk och finskspråkiga inflyttargrupperna är majoriteten av dem nöjda med sitt beslut att flytta in till eller (se appendix). Också om t.ex. de finskspråkiga inflyttarna var delvis missnöjda med det sociala livet och kulturutbudet i undersökningskommunerna. Tre av fyra av alla uppger att de är nöjda eller mycket nöjda med eller som bostadsort. Tabell. Hur nöjda inflyttarna är med / (%) Hur nöjda inflyttarna är med / som bostadsort Mycket missnöjd eller missnöjd Varken nöjd eller missnöjd Nöjd eller mycket nöjd 0 Eftersom inflyttarna generellt är tillfredsställda med eller som hemkommun, är det följaktligen få av inflyttarna som har planer på att flytta bort. Merparten av inflyttarna uppger nämligen att de tror på att de kommer att bo kvar i eller under de närmaste fem åren. De som uppger att de inte kommer att bo kvar är förhållandevis få. Emellertid ställer sig en ansenlig del av inflyttarna, främst de finskspråkiga,

20 tveksamma till alternativet att bo kvar i under de närmaste fem åren. (se appendix). Detta kan dels förklaras utav att de finskspråkiga inflyttarna som migrerar till är förhållandevis ålderstigna, och en del ifrågasätter om det är överhuvudtaget vid liv om fem år. Dels är antalet finskspråkiga till enbart till antalet, vilket också snedvrider procenttalet. Tabell. Inflyttarnas tro på en framtid i / (%) Tror på att bo kvar i / under de närmaste fem åren Ja Tveksamt Nej Nej har redan flyttat bort 0 Flertalet av både den svensk och finskspråkiga inflyttargruppen har planer på att stanna kvar i såväl som under de närmaste fem åren (se appendix). Således har modersmålet ingen avgörande betydelse för inflyttarnas framtida planer. Också om de finskspråkiga inflyttarna är mer tveksamma än de svenskspråkiga till en framtid i eller i. Migrationsrörelsen från och I dagens välfärdssamhälle pågår parallella flyttströmmar. Ungdomar flyttar till stora städer, de är för övrigt de mest flyttbenägna överhuvudtaget, samtidigt som många medelåldersföräldrar föredrar landsbygden som bostadsort (Sveriges utbildningsradio, 00). Att utflyttarna från och i merpart är unga och att inflyttarna i huvudsak utgörs av äldre personer har redan konstaterats, men frågan är om Ravensteins teori om att de flesta migrerar korta sträckor håller även sträck för utflyttarmålgruppen. De personer som flyttar till eller flyttar i huvudsak dit från det närliggande området, dvs. Åbolands skärgård eller Åbo området. Att det pågår en motsatt flyttström bekräftas av utflyttarstatistiken. Merparten av utflyttarna flyttar till de närbelägna områdena, såldes håller även Ravensteins teori sträck för utflyttarmålgruppen. Vid en jämförelse med inflyttargruppen är utflyttarnas kommande hemort i ännu högre grad koncentrerad till de närbelägna områdena, Åbolands skärgård och Åbo området.

Rapport: Enkätundersökning riktad till anställda vid Charlottenbergs Shoppingcenter 2014

Rapport: Enkätundersökning riktad till anställda vid Charlottenbergs Shoppingcenter 2014 Rapport: Enkätundersökning riktad till anställda vid Charlottenbergs Shoppingcenter 2014 2 Antal utskickade enkäter:400 st Antal inkomna svar: 127 st Svarsfrekvens: 32% Svarsfrekvensen är låg och de inkomna

Läs mer

Kvinnor och män utan barn

Kvinnor och män utan barn 18 och män utan barn Många av dem som ännu inte hade fått något barn räknade med att bli förälder så småningom. Orsaken till att man inte hade fått barn än varierade med respondentens ålder och familjesituation.

Läs mer

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Livsmiljön i Dalarna En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Sammanfattning Region Dalarna har utfört en stor enkätstudie som undersöker hur människor i Dalarna

Läs mer

med familj och barn går det?

med familj och barn går det? Ann-Christin Jans Flytta till jobb med familj och barn går det? Den geografiska rörligheten på arbetsmarknaden har minskat de senaste decennierna i Sverige. Undantag finns dock. Under 1990-talet blev unga

Läs mer

Vad tycker den som flyttar om kommunen?

Vad tycker den som flyttar om kommunen? Pressinformation från Simrishamns, Sjöbo, Tomelilla och Ystads kommuner Ystad i en egen division Vad tycker den som flyttar om kommunen? Fyra kommuner i sydöstra Skåne har undersökt attityden hos de som

Läs mer

Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159. Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten

Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159. Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159 Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten 2 (8) Förord Skolenkäten är en av de mest omfattande enkäter som görs i svensk skola. Utöver årsvisa sammanställningar och

Läs mer

BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR VANDA 2009 Den svenskspråkiga befolkningen

BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR VANDA 2009 Den svenskspråkiga befolkningen Vanda stad A 6 : 2009 Statistik och forskning BEFOLKNINGSPROGNOS FÖR VANDA 2009 Den svenskspråkiga befolkningen Prognos för hela staden 2009 2040 Prognos för storområdena 2009-2019 A6:2009 ISBN 978-952-443-304-4

Läs mer

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län?

Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? POLITIKER PER LÄN 2012 Vilka är lokalpolitikerna i Gotlands län? Hur nöjda är medborgarna? 1 2 Hur nöjda är medborgarna? Sveriges Kommuner och Landsting har i den här rapporten, som är baserad på SCB-statistik,

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningen. Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund

Vård- och omsorgsförvaltningen. Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund Vård- och omsorgsförvaltningen Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund Kvalitetsmätning 2010 2 Inledning 3 Syfte 3 Målgrupp 3 Arbetsprocess 3 Enkätens uppbyggnad 3 Svarsfrekvens och bortfall

Läs mer

Hälsa och kränkningar

Hälsa och kränkningar Hälsa och kränkningar sammanställning av enkätundersökning från Barnavårdscentralen och Vårdcentralen Camilla Forsberg Åtvidabergs kommun Besöksadress: Adelswärdsgatan 7 Postadress: Box 26, 97 2 Åtvidaberg

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

Kvinnor och män med barn

Kvinnor och män med barn 11 och män med barn Det kan ta tid att få barn De som hade barn eller väntade barn blev tillfrågade om de hade fått vänta länge på den första graviditeten. Inte överraskande varierar tiden man försökt

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 45 DET FÖRÄNDERLIGA SAMHÄLLET - ålderssammansättning, flyttning och hushållsstruktur i relation

Läs mer

ENKÄT OM DISTANSARBETE

ENKÄT OM DISTANSARBETE ENKÄT OM DISTANSARBETE HANGÖ, PARGAS, NYSTAD RESULTAT FÖRORD I maj augusti 2007 verkställdes en Internetenkät om distansarbete i Nystad, Hangö och Pargas. Med enkäten utreddes stadsinvånarnas, deltidsinvånarnas

Läs mer

Påverka Mariefreds framtid

Påverka Mariefreds framtid Rapport om 500 invånares syn på kommunens verksamhet och service 1 Inledning 2 Invånarnas syn på att påverka Mariefreds framtid I Strängnäs kommun, som har drygt 33 000 invånare, finns Mariefred, med drygt

Läs mer

KOMMUNENKÄT BLAND INVÅNARNA I JAKOBSTAD

KOMMUNENKÄT BLAND INVÅNARNA I JAKOBSTAD C, Centria tutkimus ja kehitys - forskning och utveckling, 15 Jennie Elfving, Kai Lusa & Martin Sweins KOMMUNENKÄT BLAND INVÅNARNA I JAKOBSTAD Centria-ammattikorkeakoulu 2014 1 JULKAISIJA: Centria ammattikorkeakoulu

Läs mer

1) FRÅGOR OM RESPONDENTENS SOCIAL-DEMOGRAFISKA DATA: - Hur gammal är du?... år (= öppen fråga)

1) FRÅGOR OM RESPONDENTENS SOCIAL-DEMOGRAFISKA DATA: - Hur gammal är du?... år (= öppen fråga) 1. Typer av enkätfrågor - När man gör en frågeformulär, vill man gärna få den att påminna om vanlig interaktion dvs man frågar inte svåra och/eller delikata frågor i början, utan först efter att ha samtalat

Läs mer

Sociala nämndernas förvaltning 2015-02-11 Dnr: 2015/161-IFN-012 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se

Sociala nämndernas förvaltning 2015-02-11 Dnr: 2015/161-IFN-012 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Sociala nämndernas förvaltning 2015-02-11 Dnr: 2015/161-IFN-012 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se Kopia till Gunilla Westberg Individ- och familjenämnden

Läs mer

Inrikes flyttningar. Annika Klintefelt Helen Marklund

Inrikes flyttningar. Annika Klintefelt Helen Marklund 51 Inrikes flyttningar Annika Klintefelt Helen Marklund Inrikes omflyttningar är förmodligen den faktor som mer än någon annan påverkar den regionala befolkningsstrukturen. Skillnaden mellan antalet inflyttare

Läs mer

Region Dalarnas livsmiljöenkät 2008 2009. Genusaspekter. Bilaga till huvudrapporten av Sven Lagerström och Johan Kostela.

Region Dalarnas livsmiljöenkät 2008 2009. Genusaspekter. Bilaga till huvudrapporten av Sven Lagerström och Johan Kostela. Region Dalarnas livsmiljöenkät 2008 2009 Genusaspekter Bilaga till huvudrapporten av Sven Lagerström och Johan Kostela. DALARNAS FORSKNINGSRÅD 2010 2 Noteringar kring genusaspekter på enkätresultatet I

Läs mer

SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING

SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING SVENSKAR I VÄRLDENS ENKÄTUNDERSÖKNING Under våren har Svenskar i Världen skickat ut en enkät till utlandssvenskarna. Med över 3 400 deltagare lyckades vi samla in en stor mängd inressant information från

Läs mer

Beslut - enkätundersökningen LUPP 2013

Beslut - enkätundersökningen LUPP 2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Barn- och utbildningsförvaltningen 2014-03-31 Dnr: 2013/103-UAN-010 Daniel Berr - bh114 E-post: daniel.berr@vasteras.se Kopia till Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Beslut -

Läs mer

Kvalitetsbarometern LSS 2015

Kvalitetsbarometern LSS 2015 Sammanfattning med tabeller WEBBVERSION Kvalitetsbarometern LSS Upplevd kvalitet i bostad med särskild service och i daglig verksamhet Solna stad Bo Engström UTREDNINGSSPECIALISTEN September Bakgrund Solna

Läs mer

Om chefers förutsättningar att skapa en god arbetsmiljö och hur de upplever sin egen. En rapport från SKTF

Om chefers förutsättningar att skapa en god arbetsmiljö och hur de upplever sin egen. En rapport från SKTF Om chefers förutsättningar att skapa en god arbetsmiljö och hur de upplever sin egen En rapport från SKTF Maj 3 Inledning SKTF har genomfört en medlemsundersökning med telefonintervjuer bland ett slumpmässigt

Läs mer

fakta Om Sveriges glesoch landsbygder Fickfakta 2007.indd 1 2007-12-18 12.50.11

fakta Om Sveriges glesoch landsbygder Fickfakta 2007.indd 1 2007-12-18 12.50.11 fakta Om Sveriges glesoch landsbygder 1 Fickfakta 2007.indd 1 2007-12-18 12.50.11 Innehåll Vad är gles- och landsbygd? Glesbygdsverkets definition 3 Karta gles- och landsbygder 4 Befolkning Befolkning

Läs mer

Postkodlotteriet Nollmätning mångfald & tolerans. För en bättre värld

Postkodlotteriet Nollmätning mångfald & tolerans. För en bättre värld Postkodlotteriet Nollmätning mångfald & tolerans Innehåll Om undersökningen Om respondenterna Resultat i sammandrag Resultat från undersökningen Synen på mångfald och diskriminering Jobb och företagande

Läs mer

Ungas attityder till företagande

Ungas attityder till företagande Ungas attityder till företagande Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

Brevvanor 2008. en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information

Brevvanor 2008. en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information Posten AB - 1 Förord På drygt ett decennium har sätten vi kommunicerar med varandra på förändrats i grunden. Från

Läs mer

Föräldrar i missbruks- och beroendevården. Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet

Föräldrar i missbruks- och beroendevården. Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet Föräldrar i missbruks- och beroendevården Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet 1 2 Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har inom ramen för utvecklingsarbetet

Läs mer

Rapport: Kartläggning Finskspråkig service i Karlskoga kommun

Rapport: Kartläggning Finskspråkig service i Karlskoga kommun Rapport: Kartläggning Finskspråkig service i Karlskoga kommun Anne Ågren Verksamhetsutvecklare, finskt förvaltningsområde Juli 2014 Innehållsförteckning Bakgrund, syfte och genomförande Svarsfrekvens De

Läs mer

UTREDNINGSBYRÅ. Att leva och bo som inflyttad på Åland STATISTIK ÅLANDS OCH

UTREDNINGSBYRÅ. Att leva och bo som inflyttad på Åland STATISTIK ÅLANDS OCH UTREDNINGSBYRÅ OCH STATISTIK ÅLANDS Att leva och bo som inflyttad på Åland Syfte och metod Syftet med barometern är att ge en överblick av de inflyttades möjligheter att delta aktivt i det åländska samhällslivet

Läs mer

Företagsamheten 2014 Hallands län

Företagsamheten 2014 Hallands län Företagsamheten 2014 s län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka s län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning s län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet...

Läs mer

Barnfamiljernas flyttningar. Presentation 2013-10-07 Thomas Niedomysl och Jan Amcoff

Barnfamiljernas flyttningar. Presentation 2013-10-07 Thomas Niedomysl och Jan Amcoff Barnfamiljernas flyttningar Presentation 2013-10-07 Thomas Niedomysl och Jan Amcoff Rapportens syfte Fördjupa kunskaperna om barnfamiljers flyttningar till, från & inom AB län som stöd till prognosarbetet

Läs mer

Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO

Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO PENSIONEN EN KÄLLA TILL ORO Fram tills nyligen har de flesta heltidsarbetande svenskar kunnat räkna med en trygg försörjning på äldre dagar. Idag

Läs mer

Sveriges Nya Geografi. Strukturella attraktivitetsfaktorer i ett lokalt utvecklingsperspektiv

Sveriges Nya Geografi. Strukturella attraktivitetsfaktorer i ett lokalt utvecklingsperspektiv Sveriges Nya Geografi Strukturella attraktivitetsfaktorer i ett lokalt utvecklingsperspektiv Strukturella attraktivitetsfaktorer kartlagd Befolkning Befolkningsutveckling 2013 Arbetsmarknad Förändring

Läs mer

Kvalitetsmätning inom äldreboende i Ale kommun 2008

Kvalitetsmätning inom äldreboende i Ale kommun 2008 Kvalitetsmätning inom äldreboende i Ale kommun 2008 November 2008 2 Innehåll Sammanfattning... 4 1 Inledning... 5 2 Metod... 5 3 Redovisning av resultat... 5 4 Resultat... 6 4.1 Svarsfrekvens... 6 4.2

Läs mer

Dick Magnusson Linköpings Universitet Tema Teknik och social förändring

Dick Magnusson Linköpings Universitet Tema Teknik och social förändring Dick Magnusson Linköpings Universitet Enkät om Valdemarsviks kommun och saneringsprojektet Valdemarsviken Under våren 2013 genomfördes en enkätstudie kring medborgarnas uppfattning om saneringen av Valdemarsviken.

Läs mer

FöretagarFörbundet analyserar. Småföretagare med utländsk bakgrund

FöretagarFörbundet analyserar. Småföretagare med utländsk bakgrund analyserar Småföretagare med utländsk bakgrund maj 2008 Småföretagare med utländsk bakgrund Sammanfattning FöretagarFörbundet har tillsammans med SEB genomfört en telefonundersökning av företagares bakgrund.

Läs mer

Utrikesfödda på arbetsmarknaden

Utrikesfödda på arbetsmarknaden PM 1(10) på arbetsmarknaden PM 2 (10) Inledning Sverige har blivit ett alltmer mångkulturellt samhälle. Omkring 18 procent av befolkningen i åldern 16-64 år är född i något annat land. Syftet med denna

Läs mer

Entreprenörskapsbarometer för Västra Götaland 2005 RAPPORT TILLVÄXT OCH UTVECKLING 2006:2

Entreprenörskapsbarometer för Västra Götaland 2005 RAPPORT TILLVÄXT OCH UTVECKLING 2006:2 Entreprenörskapsbarometer för Västra Götaland 2005 RAPPORT TILLVÄXT OCH UTVECKLING 2006:2 Innehåll Förord 2 Sammanfattning 3 1 Inledning 6 2 Hur många är företagare? 7 3 Kan tänka sig att bli företagare

Läs mer

Befolkning efter ålder och kön

Befolkning efter ålder och kön 12 Befolkning efter ålder och kön Annika Klintefelt Ålderspyramid 2002 samt prognos 2012 Åldersstrukturen i Sverige är ett resultat av framförallt växlingar i antalet födda. Spåren av ett ovanligt högt

Läs mer

Till soliga, regniga och äldre dagar

Till soliga, regniga och äldre dagar RAPPORT Till soliga, regniga och äldre dagar en rapport om svenskarnas syn på eget sparande, privat pensionssparande och sparandet inom avtalspensionen Länsförsäkringar, juni 2010 Om undersökningen Undersökningen

Läs mer

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering

Bilden av förorten. så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Bilden av förorten så ser medborgare i Hjälbo, Rinkeby och Rosengård på förorten, invandrare och diskriminering Författare: Mats Wingborg Bilden av förorten är skriven på uppdrag av projektet Mediebild

Läs mer

Under hösten 2011 och våren 2012 har Det företagsamma Värmland genomfört sju olika typer av aktiviteter inom ramen för projektet.

Under hösten 2011 och våren 2012 har Det företagsamma Värmland genomfört sju olika typer av aktiviteter inom ramen för projektet. Under hösten 2011 och våren 2012 har Det företagsamma Värmland genomfört sju olika typer av aktiviteter inom ramen för projektet. Aktiviteterna är genomförda i olika omfattning i samtliga av Värmlands

Läs mer

Konstnärens ställning - rapport om arbete och inkomstbildning på olika konstområden

Konstnärens ställning - rapport om arbete och inkomstbildning på olika konstområden Konstnärens ställning - rapport om arbete och inkomstbildning på olika konstområden Avsikten med undersökningen är att kartlägga konstnärskårens struktur, dess inkomstnivå samt inkomstkällorna för konstnärer

Läs mer

Skilda studieförutsättningar En analys av studier, studieekonomi och hälsa utifrån föräldrarnas utbildningsbakgrund

Skilda studieförutsättningar En analys av studier, studieekonomi och hälsa utifrån föräldrarnas utbildningsbakgrund Diarienummer 2014-000-000 Skilda studieförutsättningar En analys av studier, studieekonomi och hälsa utifrån föräldrarnas utbildningsbakgrund CSN, rapport 2014:8 2 Diarienummer 2014-219-6424 Diarienummer

Läs mer

Föräldrar i missbruks- och beroendevården. Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet

Föräldrar i missbruks- och beroendevården. Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet Föräldrar i missbruks- och beroendevården Sammanfattad kartläggning för att stärka barn- och föräldraperspektivet 1 2 Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har inom ramen för utvecklingsarbetet

Läs mer

Executive Search. En undersökning av rekryteringsbranschen. Carina Lundberg Markow, chef Ansvarsfullt ägande

Executive Search. En undersökning av rekryteringsbranschen. Carina Lundberg Markow, chef Ansvarsfullt ägande Executive Search En undersökning av rekryteringsbranschen 2008 Executive Search 2008 Carina Lundberg Markow, chef Ansvarsfullt ägande Förord Det pågår en livlig debatt om styrelsers sammansättning och

Läs mer

BILAGA 2: ENKÄT MED FREKVENS

BILAGA 2: ENKÄT MED FREKVENS BILAGA 2: ENKÄT MED FREKVENS UMEÅ UNIVERSITET Transportforskningsenheten Oktober 2004 Hej! Vid Transportforskningsenheten vid Umeå universitet, TRUM, pågår för närvarande ett forskningsprojekt som behandlar

Läs mer

Företagsamheten 2014 Dalarnas län

Företagsamheten 2014 Dalarnas län Företagsamheten 2014 Dalarnas län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Dalarnas län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Dalarnas län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors

Läs mer

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården

Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Resultatanalys av enkäten Prioriteringar i vården Andra delen; tema Demokrati och legitimitet av Per Rosén Landstinget i Östergötland 2005-12-02 Vem ska bestämma? Hälso- och sjukvården står inför stora

Läs mer

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats.

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats. 2011-08-08 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur

Läs mer

Utvärdering bland utställare i rekryteringsavdelningen på Jubileumsbazaren 2012

Utvärdering bland utställare i rekryteringsavdelningen på Jubileumsbazaren 2012 Utvärdering bland utställare i rekryteringsavdelningen på Jubileumsbazaren 2012 Utvärderingen genomförd vårvintern 2012 1 Innehåll 1 Inledning 3 1.1 Bakgrund 3 1.2 Syfte 3 1.3 Målgrupp 3 1.4 Metod 3 1.5

Läs mer

SHIS HYRESGÄSTUNDERSÖKNING 2011

SHIS HYRESGÄSTUNDERSÖKNING 2011 SHIS HYRESGÄSTUNDERSÖKNING 2011 USK AB Linda Zetterman 08 508 350 35 linda.zetterman@uskab.se INNEHÅLL INNEHÅLL... 1 SAMMANFATTNING... 2 BAKGRUND OCH SYFTE... 4 Syfte... 4 METOD OCH GENOMFÖRANDE... 4

Läs mer

Inrikes omflyttning. www.scb.se. Från glesbygd till tätortssamhälle 1)

Inrikes omflyttning. www.scb.se. Från glesbygd till tätortssamhälle 1) Inrikes omflyttning Under 2010 registrerades i genomsnitt 3 607 flyttningar per dag hos Skatteverket. Totalt flyttade 1 156 563 personer under året vilket motsvarar var åttonde person i befolkningen. 139

Läs mer

TSL 2013:6 Hur gick det sen?

TSL 2013:6 Hur gick det sen? TSL :6 Hur gick det sen? Tre år efter jobbcoachning Trygghetsfonden TSL är en kollektivavtalsstiftelse med Svenskt Näringsliv och LO som ägare och vår uppgift är att hjälpa uppsagda till ett nytt jobb.

Läs mer

Flyttstudie Skövde Kommun

Flyttstudie Skövde Kommun Flyttstudie Skövde Kommun GÖTEBORG: Kungsgatan 56, tfn 0708-32 32 18 STOCKHOLM: Målargatan 7, tfn 0766-28 07 48 www.hanneklarssen.se Om undersökningen Syfte Syftet med undersökningen är att kartlägga;

Läs mer

Ab Jakobstadsregionens Utvecklingsbolag Concordia Oy Pietarsaaren seudun Kehittämisyhtiö Concordia

Ab Jakobstadsregionens Utvecklingsbolag Concordia Oy Pietarsaaren seudun Kehittämisyhtiö Concordia Gustav Nygård 3-2015 Ab Jakobstadsregionens Utvecklingsbolag Concordia Skolgatan 25-27, 68600 Jakobstad tel puh 010 239 7550 Oy Pietarsaaren seudun Kehittämisyhtiö Concordia Koulukatu 25-27, 68600 Pietarsaari

Läs mer

En fördjupad redovisning av studietider i sfi

En fördjupad redovisning av studietider i sfi PM 1 (15) En fördjupad redovisning av studietider i sfi Innehållsförteckning Sammanfattning 2 1 Inledning 4 2 Sfi-elevernas studietider 5 2.1 Deltagare 2003/04 5 2.2 Deltagare utan tillfälliga studieuppehåll

Läs mer

ATTITYDUNDERSÖKNING I SAF LO-GRUPPEN

ATTITYDUNDERSÖKNING I SAF LO-GRUPPEN ATTITYDUNDERSÖKNING I SAF LO-GRUPPEN EN KVANTITATIV MÅLGRUPPSUDERSÖKNING DECEMBER 2007 Ullrica Belin Jonas Björngård Robert Andersson Scandinavian Research Attitydundersökning SAF LO-gruppen En kvantitativ

Läs mer

Vad betyder en ny stadsdel?

Vad betyder en ny stadsdel? Vad betyder en ny stadsdel? - Perspektiv från forskningen Martin Andersson Blekinge Tekniska Högskola (BTH), Karlskrona Lunds universitet, Lund Koncentration till stora regioner 140 130 120 110 100 90

Läs mer

STRATEGI FÖR ELEKTRONISK KOMMUNIKATION FÖR MÖNSTERÅS KOMMUN

STRATEGI FÖR ELEKTRONISK KOMMUNIKATION FÖR MÖNSTERÅS KOMMUN STRATEGI FÖR ELEKTRONISK KOMMUNIKATION FÖR MÖNSTERÅS KOMMUN Antagen av Kommunfullmäktige 2012-06-25 Mönsterås Kommuns strategi för elektronisk kommunikation Mönsterås Kommun vill verka för att kommunens

Läs mer

SKTFs undersökning om kommuners och landstings strategi för den framtida personalförsörjningen. Hur klarar kommuner och landsting återväxten?

SKTFs undersökning om kommuners och landstings strategi för den framtida personalförsörjningen. Hur klarar kommuner och landsting återväxten? SKTFs undersökning om kommuners och landstings strategi för den framtida personalförsörjningen. Hur klarar kommuner och landsting återväxten? November 27 2 Inledning SKTFs medlemmar leder, utvecklar och

Läs mer

Utredning om intresset för anslutningtrafik till pendlingstrafik i Vännäs kommun

Utredning om intresset för anslutningtrafik till pendlingstrafik i Vännäs kommun 2012-10-29 Utredning om intresset för anslutningtrafik till pendlingstrafik i Vännäs kommun -bland boende i området runt Vindelälven och Tväråbäck med omnejd i Vännäs kommun Enligt uppdrag av Vännäs kommun

Läs mer

Öppna Jämförelser Länsrapport Hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden 2012

Öppna Jämförelser Länsrapport Hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden 2012 Öppna Jämförelser Länsrapport Hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden 2012 2012-05-31... 1 1 Inledning... 2 2 Datainsamling... 4 2.1 Datainsamling... 4 2.2 Tillförlitlighet... 4 3 Resultat...

Läs mer

Företagsamheten 2014 Gotlands län

Företagsamheten 2014 Gotlands län Företagsamheten 2014 s län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka s län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning s län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet...

Läs mer

Företagsamheten 2014 Västmanlands län

Företagsamheten 2014 Västmanlands län Företagsamheten 2014 Västmanlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Västmanlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Västmanlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga...

Läs mer

Varför föds det så få barn?

Varför föds det så få barn? Maj 2000 Bilaga 1 Varför föds det så få barn? Under 1990-talet har barnafödandet sjunkit mycket kraftigt i Sverige och i dag har vi den lägsta nivå som någon gång observerats i vårt land. Vi vet inte riktigt

Läs mer

Flexibel pension. Kontakt: Åsa Märs Kontakt Novus: Freja Blomdahl Datum: 150513

Flexibel pension. Kontakt: Åsa Märs Kontakt Novus: Freja Blomdahl Datum: 150513 Kontakt: Åsa Märs Kontakt Novus: Freja Blomdahl Datum: 150513 1 Bakgrund & Genomförande BAKGRUND Undersökningen har genomförts av Novus på uppdrag av Unionen. Undersökningen syftar bl a till att ta reda

Läs mer

Halland LEADER LEADER HALLAND HALLAND

Halland LEADER LEADER HALLAND HALLAND Halland g n i n l l ä t s n a m Sam LEADER LEADER LANDSBYGD KUSTBYGD HALLAND HALLAND Sammanställning Halland Workshops i Halland Under september och oktober 2013 genomfördes 6 workshops i Halland, en i

Läs mer

Faktorer som påverkar flyttningar samt samband mellan flyttningar och folkmängd

Faktorer som påverkar flyttningar samt samband mellan flyttningar och folkmängd Faktorer som påverkar flyttningar samt samband mellan flyttningar och folkmängd STADSKONTORET AUGUSTI 2013 Stadskontorets utredningsenhet Utredare Lars Lundström 2 Sid INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND 5 Metod

Läs mer

Rapport. Medarbetarundersökning bland kollektivanställda och tjänstemän i Göteborgs Hamn

Rapport. Medarbetarundersökning bland kollektivanställda och tjänstemän i Göteborgs Hamn Rapport Medarbetarundersökning bland kollektivanställda och tjänstemän i Göteborgs Hamn Innehållsförteckning Sida Sammanfattning och Åtgärdsarbete 3-4 Bakgrund och Syfte 5 Metod och Svarsfrekvens 5-7 Information

Läs mer

Den kommunala ingenjören. Kostnad eller tillgång?

Den kommunala ingenjören. Kostnad eller tillgång? Den kommunala ingenjören Kostnad eller tillgång? Inledning Sveriges kommuner står inför stora utmaningar för att nå en effektiv, attraktiv och regionalpolitiskt hållbar utveckling. Många regionala dilemman

Läs mer

Psoriasisförbundet. Enkätundersökning bland medlemmar i Stockholm. September-oktober 2006

Psoriasisförbundet. Enkätundersökning bland medlemmar i Stockholm. September-oktober 2006 Psoriasisförbundet Enkätundersökning bland medlemmar i Stockholm September-oktober 2006 Bakgrund Psoriasis är en allvarlig kronisk sjukdom som drabbar hud och leder och ny forskning visar att psoriasis

Läs mer

Vara Kommun. Invånarenkät. Hösten 2013

Vara Kommun. Invånarenkät. Hösten 2013 Vara Kommun Invånarenkät Hösten Markör Örebro Markör Stockholm Kungsgatan 1, 01 Örebro Virkesvägen, 10 0 Stockholm Tel: 01-16 16 16, Fax:01-16 16 1 Tel: 01-16 16 16, Fax: 08-16 8 81 info@markor.se www.markor.se

Läs mer

Enkätundersökning inom förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Lidingö Stad, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun

Enkätundersökning inom förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Lidingö Stad, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun Rapport 2015 Enkätundersökning inom förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Lidingö Stad, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun Stockholm 2015-04-30 Beställare: Järfälla kommun, Lidingö Stad,

Läs mer

2013-02-08. Företagsamheten 2013. Örebro län

2013-02-08. Företagsamheten 2013. Örebro län 2013-02-08 Företagsamheten 2013 Örebro län Örebro län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Örebro län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet... 5 Historisk

Läs mer

Fackliga utbildningen är bra, men mera behövs Glöm Stockholmspressen!

Fackliga utbildningen är bra, men mera behövs Glöm Stockholmspressen! Medlemsenkäten hösten 2005 Fackliga utbildningen är bra, men mera behövs Glöm Stockholmspressen! Drygt var tionde medlem har ett fackligt uppdrag. Två tredjedelar har fått en utbildning för uppdraget.

Läs mer

Helsingborgs stad. Medborgarundersökning 2014 Q2. Genomförd av CMA Research AB. Juni 2014

Helsingborgs stad. Medborgarundersökning 2014 Q2. Genomförd av CMA Research AB. Juni 2014 Helsingborgs stad Medborgarundersökning 2014 Q2 Genomförd av CMA Research AB Juni 2014 Innehållsförteckning Sammanfattning 2 Fakta om undersökningen 3 Fakta om respondenterna 4 Resultat 5 Stadstrafiken

Läs mer

Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral

Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral Rapportförfattare: Jenny Nordlöw Inledning Denna rapport är en del av Bergsjöns Vårdcentrals arbete för att kartlägga och förbättra

Läs mer

STAD OCH LAND PROCESSER AV ANPASSNING I DET SVENSKA BOENDEMÖNSTRET

STAD OCH LAND PROCESSER AV ANPASSNING I DET SVENSKA BOENDEMÖNSTRET Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien STAD OCH LAND PROCESSER AV ANPASSNING I DET SVENSKA BOENDEMÖNSTRET Lars Westin Professor I Regionalekonomi Centrum för Regionalvetenskap (CERUM) Umeå universitet NÅGRA

Läs mer

0. Vi skulle vara mycket tacksamma om du vill svara på frågorna. Vill du göra det? JA fortsätt med intervjun NEJ Ursäkta att jag störde. Hej då!

0. Vi skulle vara mycket tacksamma om du vill svara på frågorna. Vill du göra det? JA fortsätt med intervjun NEJ Ursäkta att jag störde. Hej då! BalticSurvey questionnaire 13 April 2010 Hej! Vi gör en undersökning om folks åsikter om olika saker som har med Östersjön och Västerhavet att göra och skulle därför vilja ställa några frågor till dig.

Läs mer

Befolkningsprognos 2006-2030. Mariestads kommun. Statisticon AB Östra Ågatan 31 753 22 Uppsala

Befolkningsprognos 2006-2030. Mariestads kommun. Statisticon AB Östra Ågatan 31 753 22 Uppsala Befolkningsprognos 2006-2030 Mariestads kommun Statisticon AB Östra Ågatan 31 753 22 Uppsala 018-18 22 30 (tel) 018-18 22 33 (fax) info@ Statisticon.se http://www.statisticon.se Kontaktperson: David Sundén

Läs mer

Vad får människor att välja nybyggd bostad? Attitydundersökning bland hushåll som valt att köpa en nybyggd bostad

Vad får människor att välja nybyggd bostad? Attitydundersökning bland hushåll som valt att köpa en nybyggd bostad Vad får människor att välja nybyggd bostad? Attitydundersökning bland hushåll som valt att köpa en nybyggd bostad Fakta om undersökningen Undersökningen är genomförd av JM i samarbete med TEMO och Field

Läs mer

Distansarbetaren den nya skärgårdsbon i det nya skärgårdssamhället RAPPORT BRÄNDÖ, FÖGLÖ, KUMLINGE, SOTTUNGA

Distansarbetaren den nya skärgårdsbon i det nya skärgårdssamhället RAPPORT BRÄNDÖ, FÖGLÖ, KUMLINGE, SOTTUNGA Distansarbetaren den nya skärgårdsbon i det nya skärgårdssamhället RAPPORT BRÄNDÖ, FÖGLÖ, KUMLINGE, SOTTUNGA Projekt Interreg IIIA Skärgård, genomförs av Åbo Universitet i Åbolands och Ålands skärgård

Läs mer

339 LEDANDE POLITIKER OM SVENSK STADS- POLITIK SÅ VILL DE FORMA FRAMTIDENS STÄDER

339 LEDANDE POLITIKER OM SVENSK STADS- POLITIK SÅ VILL DE FORMA FRAMTIDENS STÄDER 339 LEDANDE POLITIKER OM SVENSK STADS- POLITIK SÅ VILL DE FORMA FRAMTIDENS STÄDER INLEDNING Vi har alla olika tidshorisonter när det gäller investeringar i staden. För handlaren så är det dagskassan och

Läs mer

Minusjobben. 20 000 förvärvsarbetande i Skåne försvinner i den officiella statistiken

Minusjobben. 20 000 förvärvsarbetande i Skåne försvinner i den officiella statistiken Minusjobben 2 förvärvsarbetande i Skåne försvinner i den officiella statistiken En analys av de växande mörkertalen i officiell svensk statistik om gränsregioner Inledande sammanfattning Vissa använder

Läs mer

Invandring. Invandring 1980 2001 efter bakgrund

Invandring. Invandring 1980 2001 efter bakgrund 32 Invandring Antalet flyttningar varierar kraftigt år från år. Under de senast 2 åren har invandringen växlat mellan 27 år 1983 till som mest 84 år 1994. Både invandringen av utrikes födda och återinvandringen

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Sammanfattning 2 Om att vara volontär 3 Framtiden 10 Vilka har svarat 12 Om Volontärbyrån 13

Sammanfattning 2 Om att vara volontär 3 Framtiden 10 Vilka har svarat 12 Om Volontärbyrån 13 1 Innehåll Sammanfattning 2 Om att vara volontär 3 Framtiden 10 Vilka har svarat 12 Om Volontärbyrån 13 Volontärbarometern är sammanställd av Vanja Höglund på Volontärbyrån våren 2014. Om du vill komma

Läs mer

Allmänhetsundersökning Jan Ekblom 2012-01-27

Allmänhetsundersökning Jan Ekblom 2012-01-27 Allmänhetsundersökning Jan Ekblom 2012-01-27 1 Mål och syfte Syftet och målet med undersökningen är att förstå allmänhetens inställning till golfen samt förstå vilket potential som golfen har mot allmänhet.

Läs mer

Jämställda arbetsplatser har bättre stämning och är mer effektiva!

Jämställda arbetsplatser har bättre stämning och är mer effektiva! Jämställda arbetsplatser har bättre stämning och är mer effektiva! Att som arbetsgivare aktivt försöka skapa jämställda möjligheter för kvinnor och män på arbetsplatsen tycks generera både en extra positiv

Läs mer

Jobbhälsobarometern Skola

Jobbhälsobarometern Skola 8 september 2014 Sveriges Företagshälsor och Svensk Kvalitetsindex: Jobbhälsobarometern Skola De anställdas syn på jobbet inom utbildningssektorn Innehållsförteckning Förord... 2 Om undersökningen... 3

Läs mer

Gymnasieskolan och småföretagen

Gymnasieskolan och småföretagen Gymnasieskolan och småföretagen Mars 2004 Inledning Gymnasieskolan är central för småföretagens kompetensförsörjning och konkurrenskraft. Företagarna välkomnar att regeringen nu slår ett slag för ökad

Läs mer

FÖRORD. Håkan Brynielsson Regiondirektör Ingbritt Rosander Handläggare

FÖRORD. Håkan Brynielsson Regiondirektör Ingbritt Rosander Handläggare 1 FÖRORD Folkmängden i Kalmar län minskade med 505 personer mellan åren 2000 och 2003. Länet hade vid utgången av år 2000 en folkmängd som uppgick till 235 391 personer. Det innebär att det vid årsskiftet

Läs mer

Tryggare omställning ökad rörlighet ETT TRS-PROJEKT

Tryggare omställning ökad rörlighet ETT TRS-PROJEKT Tryggare omställning ökad rörlighet ETT TRS-PROJEKT 2 Tryggare omställning ökad rörlighet TRYGGHETSRÅDET TRS har, med stöd från Vinnova, genomfört projektet Tryggare omställning ökad rörlighet. Projektet

Läs mer

Funktionsnedsattas situation på arbetsmarknaden 4:e kvartalet 2008. En tilläggsundersökning till arbetskraftsundersökningen, AKU.

Funktionsnedsattas situation på arbetsmarknaden 4:e kvartalet 2008. En tilläggsundersökning till arbetskraftsundersökningen, AKU. Sammanställning av Funktionsnedsattas situation på arbetsmarknaden 4:e kvartalet 2008. En tilläggsundersökning till arbetskraftsundersökningen, AKU. Publikation 2009:3, utgiven av Arbetsförmedlingen och

Läs mer

Bra chefer gör företag attraktiva

Bra chefer gör företag attraktiva Bra chefer gör företag attraktiva Chefens roll är på många sätt avgörande för ett företags attraktionskraft och förmåga att behålla sin personal. Det visar den senaste Manpower Work Life-undersökningen

Läs mer

ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK

ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK Liisa Suopanki Carin Söderberg Margaretha Biddle Framtiden är inte något som bara händer till en del danas och formges den genom våra handlingar

Läs mer

Biblioteksundersökningen

Biblioteksundersökningen Biblioteksundersökningen Vara kommun Juni 2004 ARS P0549 Bastugatan 2. Box 38027. S-100 64 Stockholm Tel 08-462 95 05. Fax 08-462 95 20 e-mail: info@ars.se www.ars.se 1 INLEDNING 1.1 Bakgrund och syfte

Läs mer