Migrationsrörel ser i Åbolands Skärgård

Transkript

1 Migrationsrörel ser i Åbolands Skärgård en studie av två kommuner Sam Grönholm Institutionen för offentlig förvaltning vid Åbo Akademi

2 Innehållsförteckning Förord Sammanfattning Begreppet migration en teoretisk utgångspunkt Undersökningsobjekt och metod för undersökningen Disposition av slutrapporten Bakgrundsinformation om populationen Svarsfrekvenser Redogörelse för forskningsresultaten Utbildningsnivå och familjesituation vid flyttingstillfället Migrationsrörelsen till och Migrationsrörelsen från och Sammanfattande diskussion Framtida utmaningar Referenser Appendix

3 Förord Föreliggande slutrapport baserar sig på en undersökning som utreder orsakerna till migrationen i två skärgårdskommuner i Åboland. Utredningen av migrationsrörelserna har genomförts inom ramen för utvecklingsprogrammet Prima liv på landet. Som uppdragsgivare står Region Åboland och undersökningskommunerna, och. Finansiärer för projektet är de medverkande kommunerna, kulturfonden och utvecklingsprogrammet Prima liv på landet. Den huvudsakliga avsikten med utredningen är att besvara följande frågeställning: Varför flyttar människor till och från Åbolands Skärgård? Ändamålet med migrationsutredningen är att utifrån undersökningen bygga upp en strategi, för hur Region Åboland skall bromsa upp flyttningsrörelsen från skärgården till städerna, och stimulera flyttningsrörelsen till skärgården. Jag vill tacka de personer som ställt upp med tid och engagemang för att få fram de uppgifter som presenteras i slutrapporten. Dessutom riktar jag också ett tack till ledningsgruppen för migrationsprojektet. Vidare vill jag även rikta ett stort tack till målgruppen inom undersökningen, dvs. till de in och utflyttarna som tog sig tid att besvara frågeformuläret. Åbo, januari 00 Sam Grönholm

4 Sammanfattning Befolkningsutvecklingen i Åbolands skärgård har generellt varit negativ sedan 0 talet För att öka kunskapen om vilka som flyttar till och från Åbolands skärgård och vad som förorsakar migrationsströmmarna genomfördes denna studie. Studien omfamnar de personer som antingen flyttat till eller från och under åren 000, 00 och 00. Data inhämtades genom att målgruppen tog del av ett frågeformulär. Totalt besvarades enkäten av personer, således erhölls en svarsfrekvens om %. De personer som migrerar till eller är förhållandevis ålderstigna, inflyttarna består i huvudsak av barnfamiljer eller pensionärer. Inflyttarna migrerar vanligen kollektivt, och har redan innan migrationen en social beröringsyta (tidigare hemkommun, släkt/vänner, fritidsboende) med den kommande bostadsorten. De personer som migrerat från eller är förhållandevis unga, utflyttarna utgörs i huvudsak av unga studerande som migrerar individuellt. Den vanligaste orsaken till migrationen är behovet av att byta bostadsmiljö. De som flyttar till eller byter bostadsmiljö främst pga. att de vill komma närmare naturen eller närmare släkten och vännerna. Även behovet av att återvända till hemorten är stor, också ingående av samboförhållande var en bidragande orsak till inflyttningen. I allmänhet kan man påstå att inflyttarna understryker den sociala omgivningen vid migrationen. Utflyttarnas behov av att byta bostadsmiljö relaterar snarare till brister i den fysiska omgivningen: avsaknaden av studiemöjligheter och de långa geografiska avstånden till tillväxtcentra. Mot denna bakgrund ter det sig förhållandevis naturligt att påbörjandet av studier är den främsta orsaken till utflyttningen. Även bristen på fritidssysselsättningar och byte av arbete poängterades som orsaker vid utflyttningen. Majoriteten av både in och utflyttarna är belåtna med nuvarande bostadsort, följaktligen är det förhållandevis få (ca 0 %) av inflyttarna som har planer på att flytta bort. Av utflyttarna uppger ca 0 procent att de har för avsikt att flytta tillbaka till undersökningskommunerna. Detta är även, i första hand, de personer som de berörda kommunerna borde rikta sig till i framtiden, ifall kommunerna skall lyckas attrahera till sig nya kommuninvånare.

5 Begreppet migration en teoretisk utgångspunkt Det som kännetecknar dagens föränderliga samhälle är att den ekonomiska och sociala distansen mellan glesbygd och tätort ökar. Människor tvingas migrera till områden som kan erbjuda både ekonomisk och social trygghet. Denna utvecklingstrend resulterar i en regional koncentration, där de starka knytpunkterna förstärks medan de svaga områdena blir allt svagare. Den kraftiga urbaniseringen i västvärlden är ett problem, man kan redan se effekterna; landsbygden avfolkas medan de centrala knutpunkterna överbefolkas och med överbefolkningen uppstår sociala problem. Inom den Europeiska Unionen levde år 00 närmare 0 procent av medborgarna i storstäder. Migration är i sig självt inget nytt utan har varit en del av den mänskliga historien sedan mycket långt tillbaka. Det senaste decenniet har migrationsrörelserna ökat i antal och allt fler länder har dragits in i ett globalt system för migration (Nyman Kurkiala, ). Det förefaller sannolikt att migrationen kommer att vara en av de mest betydelsefulla faktorerna i global förändring (Castles & Miller, ). Idag är migration alltså ett i hög grad aktuellt fenomen både ur samhällsteoretisk och ur samhällspolitisk synvinkel. Fastän många migrationsforskare genom tiderna formulerat teorier och modeller i syfte att förklara migration, har inte någon migrationsmetateori konstruerats (Runblom, ). En av de mest använda migrationsteorierna, framförallt inom ekonomisk och kulturgeografisk forskning är pull push teorin (Nyman Kurkiala, ). Den introducerades redan på 00 talet av Edward G Ravenstein. Han formulerade ett antal teorier om migrationen, vilka sedermera blivit legendariska och vars allmängiltighet bekräftats av andra forskare (Nyman Kurkiala, ). Ravenstein konstaterade bl.a. att största delen av migrationen sker över korta distanser, och att den ofta sker stegvis mot stora industricentra och att teknologisk och kommersiell utveckling leder till en ökad migration (Ravenstein, ). Enligt pullpush teorin är det framförallt skillnader av ekonomisk och social art mellan olika områden som åstadkommer flyttningsströmmarna. Teorin bygger på nationalekonomins nyttomaximeringsfunktion. Individen antas handla rationellt och ett flyttningsbeslut kommer till stånd i en bestämd beslutssituation ifall individen förväntar sig större nytta av att byta bostadsort. En förutsättning för detta är dock att inga hinder finns för flyttningrörelser, t.ex. långa avstånd eller höga flyttningskostnader (se bl.a. Nyman Kurkiala, Häggström, Borgegård & Rosengren 0). Pullpush teorin har kritiserats för att den förutsätter ett rationellt beslutsfattande hos individen och en perfekt kunskap om systemet. Jackson skriver att även om motiven om flyttningen är viktiga är det fel att enbart uppmärksamma dessa och bortse från att den enskilde individens beteende tillhör en social kontext (Nyman Kurkiala, ). Människor handlar inte som enskilda, lösryckta aktörer utan reagerar i relation till personerna i sin omgivning Pullpush teorin har sålunda kritiserats för att vara alltför förenklad och i grunden individualistisk och är enligt Castells & Miller inte kapabel att förklara faktiska flyttningar (Nyman Kurkiala, ). Internationell migration är enligt Castles & Miller knappast någonsin en enkel individuell handling, där en person beslutar sig för att flytta i sökan efter bättre livschanser. Migration är en kollektiv handling och borde undersökas enligt det.

6 Inom dagens migrationsforskning är det allmänt vedertaget att information och informationsspridning har en stor betydelse för det faktiska flyttningsbeteendet. Vid studiet av den interna migrationen i Sverige identifierade man tidigt de informella interaktionernas betydelse (Nyman Kurkiala, ). Wallinder fann i en intervjuundersökning rörande landsbygdsbefolkningens flyttningsbeteende att en av de viktigaste flyttningsorsakerna var påverkan av varandra. Att det föreligger ett tydligt samband mellan socialt nätverk och val av destinationskommun i Sverige påvisar Stjernström i sin studie av de sociala nätverkens betydelse för val av bostadsort vid intern migration (Nyman Kurkiala, ). Avsikten med migrationsstudien av skärgårdskommunerna är att besvara den huvudsakliga frågeställningen i undersökningen med utgångspunkt i dessa teoretiska reflektioner. Följaktligen har jag för att besvara frågeställningen, varför människor flyttar till och från och, i en eller annan form pullpushteorin i åtanke då jag strukturerar motiven till inflyttning eller utflyttning. Den kan i en viss grad exempelvis illustrera omständigheterna på inflyttnings respektive utflyttningsorten som migranterna övervägde under beslutsprocessen inför migrationsbeslutet. Däremot kan teorin inte förklara den sociala kontextens betydelse vid flyttningsskedet, dvs. att migrationen i hög grad är en kollektiv handling, där individernas beteende påverkas av den sociala omgivningen. Även antagandet om att information och informationsspridningen har en avgörande effekt vid flyttningsbeteendet granskas i slutrapporten. Undersökningsobjekt och metod för undersökningen Befolkningsutvecklingen i Åbolands skärgård har varit negativ sedan 0talet (Vainio, eller Grönholm & Siivonen 00). Undersökningskommunerna och är typiska småkommuner. Befolkningsmässigt är den större av kommunerna med sina invånare. Befolkningsantalet i är. Majoritetsspråket i båda kommunerna är svenska, procent av borna uppger svenska som sitt modersmål, samtidigt som de svenskspråkigas andel av befolkningen är procent. Ur en geografisk synvinkel befinner sig närmare områdets knutpunkt Åbo än. Avståndet till Åbo från är 0 kilometer, samtidigt som avståndet mellan och Åbo är kilometer. Det bör dock påpekas att inte är en del av fastlandet och således bör man använda sig av färjor för att ta sig till, vilket naturligtvis är tidskrävande och kan möjligen uppfattas som en nackdel, då man diskuterar migrationsrörelser. Av kommunerna uppfyller följaktligen i högre grad skärgårdsklassificeringskriterierna än. Största delen av s areal består av vatten och till kommunen hör ca 000 holmar och skär, medan i vissa fall även kan betraktas som en landsbygdsort. Kärnan i migrationsundersökningen utgörs av det empiriska datamaterialet som granskar in och utflyttarna i undersökningskommunerna. Således utgörs målgrupperna i undersökningen av personer som flyttat till och från eller under en viss tid. Åbolands magistrat stod som informationskälla till dessa uppgifter. Målgrupperna ombads att besvara ett frågeformulär som bl.a. kartlade respondenternas bakgrund och huvudsakliga orsaker till migreringen (se appendix). Det empiriska materialet samlades in under oktober och november 00.

7 Disposition av slutrapporten Presentationen av forskningsresultaten inleds med en informationsöversikt av hela populationen. I början analyseras även vissa bakgrundsvariabler för bortfallet. Därefter redogörs för de centrala forskningsresultaten för de olika målgrupperna. Inledningsvis skildras forskningsresultaten för inflyttarmålgruppen och därpå följer information om utflyttarmålgruppen. Efter presentationen av forskningsresultaten förs en diskussion som knyter samman de centrala forskningsresultaten med de teoretiska utgångspunkterna. Den sammanfattande slutdiskussionen avslutas med att besvara den huvudsakliga frågeställningen. Slutrapporten avslutas med en diskussion, som har sin utgångspunkt i de framtida utmaningar som både och ställs inför. Avsikten är att belysa de framtida problem som migrationsrörelsen möjligen ställer till med.

8 Bakgrundsinformation om populationen Avsikten med detta kapitel är att åskådliggöra vissa bakgrundsvariabler (ålder, kön och modersmål) som är av vikt för utredandet av orsakerna till varför människor migrerar till och från och. Ändamålet är också att redogöra för svarsfrekvenserna för populationen, dvs. hur många av respondenterna som valde att besvara enkäten. Slutligen diskuteras också bortfallet, alltså vem som valde att inte delta i undersökningen. Inledningsvis presenteras bakgrundsvariablerna för hela populationen, även bakgrundsvariablerna för bortfallet inkluderas i analysen. Migrationsundersökningens målgrupp utgörs av de personer som antingen flyttat till eller från eller under år 000, 00 och 00. Målgruppskriterierna uppfylldes av totalt personer. Fördelningen mellan in och i målgruppen var förhållandevis jämn. Totalt hade personer migrerat till eller under 000, 00 och 00, samtidigt hade personer rört sig i motsatt riktning under denna tidpunkt. Således kan man påstå att undersökningskommunerna uppvisar en positiv nettoinflyttning utifrån dessa uppgifter. Vid närmare granskning visar det sig att det är som uppvisar en positiv nettoinflyttning, medan migrationsrörelsen i följer samma negativa trend som fick sin början redan på 0 talet, att antalet är större än antalet. Tabell. Bakgrundsuppgifter för hela populationen (procentuell fördelning, %) Ålder 0 0 Kön Kvinna Man Hela populationen 0 % 0 % 0 Modersmål Svenska Finska Övrigt % 00 0 Huvuddelen av migrationsskaran är under 0 år, följaktligen består populationen i stor utsträckning av unga personer ( 0) och av personer ( 0) som förväntas ha ingått någon form av partnerskap och således med stor sannolikhet även också bildat familj. Åldersfördelningen mellan in och är av intresse. De

9 personer som migrerat till eller är ålderstigna i jämförelse till utflyttarna. Speciellt märkbart är detta bland inflyttarna i, där majoriteten av inflyttarna är över år. Situationen är den omvända bland utflyttarna i och där en ansenlig del av utflyttarna är under 0 år. Om man analyserar populationens åldersstruktur enligt modersmål kan man skönja klara skillnader mellan de finsk och svenskspråkiga migranterna (se appendix). Inom båda målgrupperna ( & ) är de svenskspråkiga migranterna betydligt yngre än de finskspråkiga. Merparten av populationen utgörs av kvinnor, skillnaden är inte stor men skönjbar. Könsfördelningen följer en förhållandevis enhetliga linje genom hela populationen, således består både in och utflyttargrupperna i större utsträckning av kvinnor. I det hela taget är modersmålsfördelningen inom populationen jämn, men emellertid förekommer det jämförelsevis klara skillnader både mellan in och och mellan undersökningskommunerna. Tillspetsat kunde man påstå det att i pågår en förfinskning av befolkningen. Majoriteten av inflyttarna är finskspråkiga samtidigt som majoriteten av utflyttarna har svenska som modersmål. Situationen är den omvända i. Där en försvenskning av befolkningen äger rum. Majoriteten av inflyttarna har svenska som modersmål samtidigt som merparten av utflyttarna har finska som modersmål. Sammantaget kan kartläggningen av hela populationens bakgrund sammanfattas enligt följande: Personen som flyttar in till är förmodligen en finskspråkig kvinna i åldern 0 år, medan n även den med stor sannolikhet är en kvinna, som är förhållandevis ung och har svenska som modersmål. n är också med stor sannolikhet en kvinna, har svenska som modersmål och närmar sig pensionsåldern. Personen som flyttar från är med stor sannolikhet en ung, finskspråkig kvinna. Svarsfrekvenser Antalet respondenter som valde att besvara frågeformuläret uppgick totalt till personer. Således erhölls en svarsfrekvens om procent. Tabell. Svarsfrekvenser för populationen (%) Svarsfrekvenser Totala antalet svar Respondenterna som valt att flytta bort från undersökningskommunerna var något mer aktiva i att besvara enkäten än de svaranden som bestämt sig för att flytta till eller. Av undersökningskommunerna var respondenterna (in och till eller från ) procentuellt sätt aktivare än respondenterna (in och till eller från ). Den procentuella skillnaden ( % 0 %) var dock inte avgörande. I allmänhet var svarsfrekvensen förhållandevis enhetlig bland målgrupperna i undersökningen.

10 Eftersom svarsfrekvensen för undersökningen uppgick till procent, valde följaktligen procent eller 0 personer att inte besvara enkäten. Bortfallet fördelade sig förhållandevis jämnt bland målgrupperna i undersökningen, trots att inflyttargruppen inte var lika flitig i besvarandet av enkäten som utflyttargruppen. Tabell. Bakgrundsuppgifter om bortfallet (%) Ålder 0 0 Kön Kvinna Man Besvarat enkäten Icke besvarat enkäten Hela populationen & & 0 % 0 % Modersmål Svenska Finska Övrigt 0 0 % 0 I enlighet med statistiken om bortfallet, är äldre personer mer benägna att besvara enkäter än yngre. Procentuellt sätt är personer över år överrepresenterade bland dem som besvarat enkäten i förhållande till de som inte besvarat enkäten. Således är de som inte valt att besvara enkäten procentuellt sätt yngre personer. Män förefaller i något större grad än kvinnorna välja att inte besvara enkäten. Skillnaden är inte stor, men urskiljbar. Samma kan konstateras om modersmålsfördelningen, dvs. det förekommer en viss skillnad i svarsaktiviteten bland finskspråkiga och svenskspråkiga. Svenskspråkiga uppvisar något högre svararsaktvitet. Sammantaget kan vi konstatera att den som inte valt att besvara enkäten med största sannolikhet är en förhållandevis ung, finskspråkig man. Det förekommer alltså en viss överrepresentation av äldre svenskspråkiga damer i undersökningen.

11 Redogörelse för forskningsresultaten Redogörelsen av forskningsresultaten påbörjas med en genomgång av alla respondenters utbildningsnivå och familjesituation vid flyttningstillfället. Avsikten är att åskådliggöra om det förekommer mönster mellan de olika målgrupperna (in och utflyttarna). Därefter presenteras uppgifter om de egentliga målgrupperna i undersökningen. Målgruppspresentationen inleds med att lyfta fram central information om inflyttarna, och avslutningsvis belyses de centrala forskningsresultaten för utflyttarna. Avsikten med målgruppspresentationen är att den skall hjälpa oss besvara den huvudsakliga frågeställningen. Utbildningsnivå och familjesituation vid flyttningstillfället Den finländska befolkningen är i en internationell jämförelse välutbildad (se bl.a. Employment in Europe, 00). Närmare 0 procent av finländarna har en högre utbildningsnivå, samtidigt som ca 0 procent har en mellanstadieutbildning och 0 procent enbart innehar grundskoleutbildning. Målgruppens utbildningsstruktur avviker klart från den nationella, mellanstadieutbildningsnivån är överrepresenterad, medan den högre utbildningsnivån är underrepresenterad. Tabell. Respondenternas utbildningsnivå (%) Högsta utbildningsnivå Grundskola Studentexamen Yrkesskola Officersutbildning Universitetsexamen som besvarat enkäten 0 Utbildningsstrukturen ser relativt likartad ut bland in och utflyttarna i undersökningen. Emellertid förekommer vissa olikheter, exempelvis tenderar inflyttarna i större utsträckning endast ha grundskoleutbildning, medan utflyttarna i högre grad avlagt studentexamen. Modersmålet har återverkningar vid analyserandet av respondenternas utbildningsnivå. De svenskspråkiga respondenterna uppvisar en högre utbildningsnivå en de finskspråkiga (se appendix). Både bland svenskspråkiga in och är andelen personer med universitetsexamen jämförelsevis hög, medan bland de finskspråkiga in och utflyttarna är grundskoleutbildningen förhållandevis vanlig. Detta, att de svenskspråkiga respondenterna har en högre utbildningsnivå, kan möjligen förklaras utifrån den åldersfördelning som råder mellan språkgrupperna. Vilket det redan framgått så är den svenskspråkiga populationen betydligt yngre än den finskspråkiga, och åldersstrukturen är av betydelse då vi analyserar utbildningsnivån.

12 Som det inledningsvis konstaterades är internationell migration knappast någonsin en enkel individuell handling, där en person beslutar sig för att flytta i sökan efter bättre livsvillkor. Istället är migrationen en kollektiv handling, där människor tenderar att flytta, inte individuellt, utan i grupper (Castles & Miller). I ljuset av denna undersökning är migrationen till och delvis en kollektiv handling. De personer som flyttar till landsbygden eller skärgården lever vanligen tillsammans med någon, medan de som flyttar bort från landsbygden/skärgården i huvudsak gör det oftast individuellt. Orsaken till att de som flyttar bort från eller skiljer sig från den internationella migrationstrenden är att utflyttarna är förhållandevis unga, som till en stor del bor hemma och därmed ännu inte hunnit bilda t.ex. familj. Tabell. Respondenternas familjesituation vid flyttningstillfället (%) Familjesituation vid flyttningstillfället Bodde ensam hos föräldrarna Levde ensam Levde tillsammans med en maka/make/sambo Levde tillsammans med en maka/make/sambo med barn Levde ensamstående med barn som besvarat enkäten Kontrasten i familjesituationen för en in respektive i är tydlig. Majoriteten av inflyttarna i är personer som lever tillsammans med någon, samtidigt som majoriteten av utflyttarna är ensamstående personer; bor ännu hos föräldrarna, lever ensam eller ensamstående med barn. Trenden är även densamma i, även om den inte är lika tydlig. Detta påstående får även understöd av andra undersökningar som gjorts i den Åboländska skärgården. Den typiska n är mera erfaren än n, och i många fall har han också familj (Vainio, ). Följaktligen är migrantens livsskede, i detta fall åldern, som är avgörande för migrationsformen, dvs. om man flyttar kollektivt eller individuellt. Detta understryks även vid analyserandet av om modersmålet har någon betydelse vid migrationsformen (se appendix). Majoriteten av alla migranter som flyttar till eller, oavsett modersmål, flyttar kollektivt. Av dem som flyttar bort från eller, migrerar de finskspråkiga i huvudsak kollektivt, samtidigt som majoriteten av de svenskspråkiga migrerar individuellt. Eftersom de svenskspråkiga respondenterna i allmänhet var yngre än de finskspråkiga, understryks således ålderns betydelse vid avgörandet av migrationsformen.

13 Migrationsrörelsen till och Den största delen av migrationen sker över korta distanser (Ravenstein, ). Ravensteins teori är över 0 år gammal och vinner fortfarande gehör. Majoriteten av alla till och kommer från de närliggande områdena. Över hälften av inflyttarna uppgav att deras tidigare hemort antingen varit en kommun i närregionen eller Åbo området. Flyttrörelsen mellan och är däremot obetydlig, trots att båda kommunerna geografiskt är närbelägna. Det bör dock poängteras i inledningstycket att migrationsrörelsen till skärgårdskommuner i allmänhet är, i jämförelse med utflyttningen, en ovanlighet. Befolkningsutvecklingen i skärgården har i huvudsak varit negativ sedan 0 talet (Vainio, ). Trots att majoriteten av inflyttarna härstammar från närliggande områden, framträder det likväl skillnader mellan inflyttarnas och inflyttarnas tidigare boplatser. inflyttarna följer den huvudsaliga trenden i undersökningen medan inflyttarna avviker från flertalet. Största delen av inflyttarna är från närregionen men en del av inflyttarna härstammar från områden som befinner sig utanför Region Åboland och Åbo området. Tabell. Inflyttarnas boplats före inflyttningen (%) Boplats före inflyttningen Övriga Åbolands skärgård Åbo området Huvudstadsregionen Övriga Finland Utomlands En av förklaringarna till varför det förekommer skillnader emellan inflyttarnas tidigare boplatser är modersmålet. Enligt denna undersökning migrerar de svenskspråkiga förhållandevis korta sträckor (se appendix). Var tredje av de svenskspråkiga inflyttarna uppger att deras tidigare boplats varit inom Åbolands Skärgård, medan motsvarande siffra bland de finskspråkiga är under tio procent. Att påstå att de finsktalande inflyttarna skulle migrera långa avstånd är inte hållbart, eftersom det redan konstaterades att majoriteten av inflyttarna migrerade förhållandevis korta sträckor. Men i jämförelse med de svenskspråkiga migrerar de finskspråkiga längre sträckor, exempelvis uppger hälften av de finskspråkiga Åbo som sin tidigare hemort, samtidigt som nästan var tredje inflyttarna migrerade till eller från övriga Finland. Majoriteten av inflyttarna är i förvarsarbete, antingen som egna företagare, förvärvsarbetande på heltid eller deltid och antalet som är arbetslösa är ur ett nationellt perspektiv lågt. Men det intressanta som kan urskiljas ur sysselsättningsstatistiken för är att antalet pensioneringar ökar kraftigt efter flytten till

14 eller. Båda av undersökningskommunerna uppvisar samma utveckling. Av uppger var tredje som huvudsaklig sysselsättning sjukpensionär eller pensionär, samtidigt som enbart var femte uppger att de förvarsarbetade på heltid. Anmärkningsvärt är även att inflyttarna till är jämförelsevis aktiva företagare, nästan var tredje uppger att de bedriver ett företag som sin huvudsakliga sysselsättning. Tabell. Inflyttarnas sysselsättning före och efter inflyttningen (%) Huvudsaklig sysselsättning Egen företagare Förvärvsarbetande, heltid Förvärvsarbetande, deltid Studier Inom militären/ tjänstgöring Tjänsteledig/ föräldraledig Arbetssökande Sjukpensionär/ pensionär Något annat Före inflyttningen Efter inflyttningen Före inflyttningen Efter inflyttningen Före inflyttningen Efter inflyttningen Eftersom de svenskspråkiga inflyttarna i jämförelse är yngre än de finskspråkiga, är följaktligen också antalet pensionärer eller sjukpensionärer mera återkommande bland de finsktalande inflyttarna (se appendix). Detta mönster upprepas både bland och bland inflyttarna. Således är den svensktalande inflyttarskaran i större utsträckning verksam inom arbetslivet än den finsktalande inflyttarskaran. Trots att en betydande del av inflyttarna, främst de finskspråkiga, uppger att de är pensionärer, är pensioneringen inte den huvudsakliga orsaken till att de valt att flytta till eller. Egentligen har pensioneringen en relativt liten betydelse i flyttningsskedet. Däremot har inflyttarnas behov av att byta bostadsmiljö en stor betydelse för avgörandet av ny bostadsort. Naturligtvis har varje individ en egen subjektiv uppfattning om hur deras ideala bostadsmiljö ser ut och därmed är det svårt att här ange hur den perfekta bostadsmiljön är konstruerad. Men vissa premisser kan göras utifrån undersökningsmaterialet. I den perfekta bostadsmiljön ingår enligt undersökningsmaterialet åtminstone närheten till skärgården eller landsbygden, behovet av att återvända till sin födelseort och närvaron av släkt och vänner. Följaktligen nämner inflyttarna som de främsta orsakerna till migreringen, naturen (skärgården eller landsbygden), samboförhållande eller äktenskap (bildandet av familj), samt behovet av att återvända till hemorten, till släkten och vännerna. Orsaker som i huvudsak utgör kärnan i den sociala kontexten. Också andra undersökningar av skärgårds understryker den sociala omgivningen. Ovaska poängterar nämligen i sin studie att inflyttarna värdesätter bostadsmiljön och familjens välbefinnande väldigt högt.

15 Tabell. Inflyttarnas orsaker till inflyttningen (%)* Orsaker till inflyttningen Arbetslös och fick jobb Bytte arbete Påbörjade/avslutade studier Ville byta bostadsmiljö Medföljande (t.ex. partner fick arbete) Ville flytta närmare släkt och vänner Ville återvända till hemorten Pensionering Flyttade ihop/isär Fritidsaktiviteter Kommunalservice Skattesatsen Naturen (skärgården) Miljö/kultur Tvåspråkighet ITförutsättningar Distansarbete (arbetsgivaren på annan ort) Attraktiva/förmånliga tomter/lämpligt hus * respondenterna uppgavs att besvara flera alternativ, således kan inte 0 procentnivån tillämpas Speciellt bland de svenskspråkiga inflyttarna understryks betydelsen av den sociala omgivningen vid flyttningsskedet (se appendix). De svenskspråkiga inflyttarna uppger som sina främsta orsaker till inflyttningen, förutom byte av bostadsmiljö och naturen, behovet av att flytta närmare släkt och vänner, hemlängtan samt familjebildning. Även de finskspråkiga inflyttarna betonar släktens och vännernas betydelse vid migrationen, men det avgörande för de finskspråkiga är att de upplever att genom att byta bostadsmiljö har de möjlighet att komma närmare naturen (skärgården/landsbygden). De finskspråkiga har inte en lika stor social beröringsyta med eller, främst beroende på att en förhållandevis stor andel av de finskspråkiga migranterna inte härstammar från de närliggande områdena. Även glesbygdsverket i Sverige understryker delvis vikten av den sociala omgivningens betydelse vid migrationen till landsbygden. Glesbygdsverket uppger fyra klara motiv till varför människor flyttar ut till landsbygden (Sveriges utbildningsradio, 00). Glesbygdsverkets antaganden baserar sig en studie av kommuner, med undantag av storstäder. Det första motivet relaterar till att inflyttarna vill ha livskvalitet, lugn

16 och en förändrad boendemiljö, dvs. inflyttarna är trött på jäkt och stress. För det andra vill inflyttarna ha utrymme för verksamheter, att t.ex. ha tillgång till en verkstad där man kan vara avskild och inte störas av omgivningen. För det tredje poängteras inflyttarnas hemlängtan vid flyttningsbeslutet, det finns en tradition att människor drar sig hemåt. Det fjärde och sista motivet tar upp det faktumet att boendet är billigare på landsbygden. Husen är relativt sett billiga, man får mer boende för pengarna. Men samtidigt får man ökade levnadsomkostnader i andra avseenden. Orsaken till poängterandet av den sociala kontexten vid analyseringen av migrationsrörelser, är att i dagens migrationsforskning är det allmänt vedertaget att information och informationsspridning har en stor betydelse för flyttningsbeteendet (Nyman Kurkiala, ). De sociala kontakternas och informationsspridningen betydelse för migrationen är stor. Jan Wallander fann i en intervjuundersökning rörande landsbygdsbefolkningens migrationsrörelser att en av de viktigaste flyttningsorsakerna var påverkan från andra (Nyman Kurkiala, ). De sociala interaktionernas betydelse framkom särskilt i valet av flyttningsmål. Att det föreligger ett tydligt samband mellan socialt nätverk och val av destinationskommun i Sverige påvisar Stjernström i sin studie av de sociala nätverkens betydelse för val av bostadsort vid intern migration (Nyman Kurkiala, ). Att påstå att enbart behovet av att byta bostadsmiljö, med tillhörande sociala premisser, skulle ha betydelse i avgörandet av det nya flyttningsmålet är inte helt hållbart. Migrationsprocessen omfattar flera olika beslut som oftast måste göras kollektivt och därmed är det ofta svårt att avgöra exakt vilken orsak som resulterade i att man slutligen flyttade. Många av inflyttarna kan inte ens själv säga varför de egentligen flyttade (Virtanen, ). Huvuddelen av inflyttarna har någon form av anknytning till eller före inflyttningen, t.ex. är eller tidigare hemkommun, man har släkt eller vänner som bor där från tidigare eller har man ett fritidsställe i undersökningskommunerna. Enbart var tredje uppger att de inte har någon anknytning. Således har en stor del av inflyttarna redan före dem bestämt sig att flytta en social beröringsyta till orten. Därmed kan man även i denna studie anta att har de sociala kontakterna har en betydelse vid migrationen och val av bostadsort. Framför allt är det de svenskspråkiga inflyttarna som har anknytningar till undersökningskommunerna före migrationen (se appendix). Enbart var tionde av de svenskspråkiga inflyttarna uppgav att de saknade en anknytning till eller före inflytningen. Motsvarande antal bland de finskspråkiga är betydligt högre: nästan hälften ( %) uppger att de inte har en anknytning till undersökningskommunerna före inflyttningen. Orsaken till variationerna kan i en viss grad förklaras av att de finskspråkiga migrerar, i jämförelse, längre avstånd, och följaktligen saknar den sociala beröringsytan med kommande bostadsort. För de finskspråkiga som saknar den sociala beröringsytan före inflyttningen betonas istället vikten av naturen och omgivningen vid flyttningsögonblicket. Även faktumet att de finskspråkiga inflyttarna är äldre, och i vissa fall närmar sig pensionsåldern bör understrykas vid analyserandet av flyttningsmotiven. Men trots att det förekommer stora variationer mellan de olika språkgrupperna, har ändå majoriteten av både de finsk och svenskspråkiga grupperna en social beröringsyta före migrationen.

17 Tabell. Inflyttarnas anknytningar till / före inflyttningen (%)* Anknytningar till eller Tidigare hemkommun Släkt/vänner som bor i eller Fritidsboende sedan tidigare Ingen anknytning Annan anknytning 0 0 * respondenterna uppgavs att besvara flera alternativ, således kan inte 0 procentnivån tillämpas Vid sidan av den sociala kontexten konstaterades även att informationsspridningen har en avgörande betydelse för migrationen, således bör även denna aspekt undersökas. Eftersom de flesta av inflyttarna redan innan inflyttningen hade en social beröringsyta med eller med, anser de sig ha tillräcklig information om den kommande hemkommunen och därmed bedömer majoriteten av inflyttarna att de inte är i behov av ytterligare information. Men de av inflyttarna som anser sig behöva information om den kommande boplatsen förlitar sig i huvudsak på släkt och vänner. Förhållandevis få av inflyttarna använder de allmänna informationskanalerna till hjälp. Informationsspridningen sker således i förhållandevis stor utsträckning via de sociala nätverken. Enbart ett fåtal av inflyttarna uppgav att de använt sig av Internet, dagstidningar, broschyrer eller av annonser som informationskälla. Relativt många hade dock gjort ett besök i kommunen innan de beslöt sig för att flytta till eller. Mot den bakgrunden av att de finskspråkiga inflyttarna migrerar längre sträckor och att nästan hälften saknar en social beröringsyta med undersökningskommunerna före inflyttningen, ter det sig naturligt att det främst är de finskspråkiga som är i behov av information. Av de finskspråkiga inflyttarna uppger enbart % att de inte var i behov av information, samtidigt som tre av fyra av de svenskspråkiga var av motsvarande åsikt (se appendix). Informationskällorna som de finskspråkiga inflyttarna förlitade sig på var i första hand släkt och vänner, men de hade även gjort ett besök i den kommande hemkommunen. Följaktligen sker också informationsbytet bland de finskspråkiga genom de sociala nätverken.

18 Tabell. Inflyttarnas informationskälla före inflyttningen (%)* Informationskälla före inflyttningen Var inte i behov av information Släkt och vänner Internet (kommunens hemsida) Dagstidningar Broschyrer Annonser Besök i kommunen Annan källa * respondenterna uppgavs att besvara flera alternativ, således kan inte 0 procentnivån tillämpas Undersökningsmaterialet har hittills antytt att de främsta orsakerna till inflyttningen varit sociala och inte ekonomiska. Den sociala kontexten har diskuterats och undersökningsmaterialet påvisar att det finns underlag för att påstå att inflyttningsorsakerna i hög grad är sociala. De ekonomiska motiven till inflyttningen får inte samma stöd i undersökningsmaterialet. Få upplever nämligen att deras främsta orsaker till inflyttningen varit ekonomiska, möjligen med undantag av inflyttarna som i viss grad poängterar fördelarna med lämpligt boende till ett rimligt pris. Men i allmänhet är det enbart ett fåtal av inflyttarna som uppger att de flyttat till eller pga. att de varit arbetslösa och fått ett arbete, att skattesatsen i kommunen varit en bidragande orsak till inflyttningen eller att de i stor utsträckning skulle ha bytt arbete i samband med inflyttningen. Kännetecknande för små skärgårds eller landsbygdskommuner är att de inte kan konkurrera med de större kommunerna gällande arbetstillfällen. Följaktligen kan man utgå ifrån att de sociala aspekterna överväger de ekonomiska vid analyserade av orsakerna till inflyttningen till och. Inflyttarna ombads även ta ställning till livet och boendet i den kommande hemorten och uppge vilka de hade inför flytten och om dessa hade infriats efter inflyttningen. Inflyttarna kommenterade det sociala livet, kulturutbudet, fritidsaktiviteterna, bostad/ boendemiljön, miljön, det offentliga och privata serviceutbudet, den personliga tryggheten och slutligen även familjeekonomin (se appendix). Ur inflyttarnas ställningsstaganden framträder vissa mönster, som kan hjälpa oss att bättre förstå inflyttarnas ageranden vid migrationen till eller. Inledningsvis kan man konstatera att inflyttarna hade höga på bostad/boendemiljö, miljön och den personliga tryggheten innan migrationen till eller, och tydligen har dessa också infrias efter migrationen. Däremot uppfattas det sociala livet och kulturutbudet (speciellt av inflyttarna), i jämförelse som en besvikelse, även det offentliga och privata serviceutbudet upplevs i någon mån av inflyttarna som en besvikelse. Visserligen hade inflyttarna inte särdeles höga innan migrationen men en har av allt att döma också varit sämre än vad inflyttarna hade förväntat sig. Men situationen är den omvända om man betraktar fritidsaktiviteterna (speciellt bland inflyttarna) och familjeekonomin, där

19 inflyttarna hade förhållandevis neutrala inställningar innan inflyttningen, och där en visat sig vara i någon mån positivare än na. Om man däremot adderar modersmålet till analysen av inflyttarnas innan migrationen och infriandet av efter migrationen uppstår intressanta konstellationer. De finskspråkiga inflyttarna förhåller sig jämförelsevis positiva till bostad/boendemiljön och miljön, samtidigt som de är förhållandevis missnöjda, efter migrationen, med det sociala livet, kulturutbudet och fritidsaktiviteterna i undersökningskommunerna. De svenskspråkiga inflyttarna uppvisar inget direkt missnöje, vare sig före eller efter migrationen. Exempelvis har de svenskspråkiga i allmänhet förhållandevis neutrala innan migrationen på åtminstone det sociala livet och på fritidsaktiviteterna, och där det i en visar sig vara att det sociala livet och fritidsaktiviteterna är i någon mån positivare än na. Skillnaden mellan modersmålsgrupperna kan delvis förklaras utav det faktum att de svenskspråkiga hade ett bredare socialt nätverk innan inflyttningen och de svenskspråkig poängterade även i högre grad vikten av de sociala orsakerna till flytten, medan de finskspråkiga poängterade behovet av att byta bostadsmiljö och att komma närmare naturen. Behovet av att byta bostadsmiljö och komma närmare naturen förklarar även varför de finskspråkiga inflyttarna har såpass höga på bostad/boendemiljö och miljön. Således kan man konstatera att de svenskspråkiga inflyttarna styrs i högre grad av den sociala kontexten, medan de finskspråkiga förlitar sig mera på de yttre omständigheterna vid inflyttningen. Även om det förekommer olikheter mellan de svensk och finskspråkiga inflyttargrupperna är majoriteten av dem nöjda med sitt beslut att flytta in till eller (se appendix). Också om t.ex. de finskspråkiga inflyttarna var delvis missnöjda med det sociala livet och kulturutbudet i undersökningskommunerna. Tre av fyra av alla uppger att de är nöjda eller mycket nöjda med eller som bostadsort. Tabell. Hur nöjda inflyttarna är med / (%) Hur nöjda inflyttarna är med / som bostadsort Mycket missnöjd eller missnöjd Varken nöjd eller missnöjd Nöjd eller mycket nöjd 0 Eftersom inflyttarna generellt är tillfredsställda med eller som hemkommun, är det följaktligen få av inflyttarna som har planer på att flytta bort. Merparten av inflyttarna uppger nämligen att de tror på att de kommer att bo kvar i eller under de närmaste fem åren. De som uppger att de inte kommer att bo kvar är förhållandevis få. Emellertid ställer sig en ansenlig del av inflyttarna, främst de finskspråkiga,

20 tveksamma till alternativet att bo kvar i under de närmaste fem åren. (se appendix). Detta kan dels förklaras utav att de finskspråkiga inflyttarna som migrerar till är förhållandevis ålderstigna, och en del ifrågasätter om det är överhuvudtaget vid liv om fem år. Dels är antalet finskspråkiga till enbart till antalet, vilket också snedvrider procenttalet. Tabell. Inflyttarnas tro på en framtid i / (%) Tror på att bo kvar i / under de närmaste fem åren Ja Tveksamt Nej Nej har redan flyttat bort 0 Flertalet av både den svensk och finskspråkiga inflyttargruppen har planer på att stanna kvar i såväl som under de närmaste fem åren (se appendix). Således har modersmålet ingen avgörande betydelse för inflyttarnas framtida planer. Också om de finskspråkiga inflyttarna är mer tveksamma än de svenskspråkiga till en framtid i eller i. Migrationsrörelsen från och I dagens välfärdssamhälle pågår parallella flyttströmmar. Ungdomar flyttar till stora städer, de är för övrigt de mest flyttbenägna överhuvudtaget, samtidigt som många medelåldersföräldrar föredrar landsbygden som bostadsort (Sveriges utbildningsradio, 00). Att utflyttarna från och i merpart är unga och att inflyttarna i huvudsak utgörs av äldre personer har redan konstaterats, men frågan är om Ravensteins teori om att de flesta migrerar korta sträckor håller även sträck för utflyttarmålgruppen. De personer som flyttar till eller flyttar i huvudsak dit från det närliggande området, dvs. Åbolands skärgård eller Åbo området. Att det pågår en motsatt flyttström bekräftas av utflyttarstatistiken. Merparten av utflyttarna flyttar till de närbelägna områdena, såldes håller även Ravensteins teori sträck för utflyttarmålgruppen. Vid en jämförelse med inflyttargruppen är utflyttarnas kommande hemort i ännu högre grad koncentrerad till de närbelägna områdena, Åbolands skärgård och Åbo området.