Vad är värdefull specialpedagogisk kunskap?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vad är värdefull specialpedagogisk kunskap?"

Transkript

1 MATTS MATTSSON I SAMARBETE MED HELEN DAGERMALM OCH SINIKKA PISILÄ Vad är värdefull specialpedagogisk kunskap? Individ, omvärld och lärande/forskning nr 32

2 Matts Mattsson i samarbete med Helen Dagermalm och Sinikka Pisilä Vad är värdefull specialpedagogisk kunskap? Individ, omvärld och lärande/forskning nr 32 Institutionen för individ, omvärld och lärande Lärarhögskolan i Stockholm (2006)

3 Individ, omvärld och lärande/forskning nr 32 utgiven av Institutionen för individ, omvärld och lärande Lärarhögskolan i Stockholm (2006) Box Stockholm Tel E-post: se Rapporten kan laddas ned i pdf-format från ISSN X ISBN Ange källan vid kopiering och citering. All kommersiell användning utan författarens medgivande är förbjuden. Frågor om innehållet hänvisas till författaren. E-post: II

4 Sammanfattning Denna rapport har tillkommit på uppdrag av Ämneskollegiet för Specialpedagogik vid Lärarhögskolan i Stockholm, LHS. Vårt syfte är att bidra till diskussionen om vad som är värdefull specialpedagogisk kunskap och hur sådan kunskap kan bildas. Det mera avgränsade syftet är att undersöka vad som idag tycks vara obligatorisk specialpedagogisk kunskap för alla som går lärarutbildningen. Hit hör frågan om teori och praktik och den verksamhetsförlagda utbildningen, VFU. Är VFU organiserat så att man både utmanar och tillvaratar den erfarenhet som finns bland pedagoger med lång yrkeserfarenhet? Rapporten baserar sig på två delstudier. Båda fokuserar på en ny kurs, eller rättare sagt ett kursmoment, inom det allmänna utbildningsområdet vid LHS. Kursmomentet, som omfattar 5 högskolepoäng, heter Specialpedagogiska utmaningar i en skola för alla. Den ena delstudien (1) Akademi och fält är genomförd av specialpedagog Helen Dagermalm Eriksson. Den är samtidigt en del av hennes magisterstudier. Den andra delstudien (2) Skilda världar är genomförd av Sinikka Pisilä. Den är samtidigt en del av hennes arbete som utvecklingsledare i Upplands Väsby. Handledare för båda studierna har varit universitetslektor Matts Mattsson, som också har huvudansvaret för denna tredje rapport. Studie (1) har sin tyngdpunkt på specialpedagogiska teorier, kursplan, kurslitteraturen och de studerandes kunskapssyn. Eriksson undersöker på viket sätt en akademisk kunskapssyn får genomslag i de studerandes examinationsuppgifter. Vilka föreställningar får kursdeltagarna den vägen om specialpedagogik? Och vad säger de om praktiken? Studie (2) utgår från samma underlag som den första studien, men här ligger tyngdpunkten mer på den specialpedagogiska praktiken. Pisiläs underlag är kompletterat med intervjuer av yrkeserfarna specialpedagoger. I föreliggande rapport placeras de genomförda undersökningarna i en ny tankeram. Deras innehåll sammanfattas och utvecklas i en diskussion om sambandet mellan teori och praktik. Resultatet av delstudierna framgår av deras rubriker Akademi och fält samt Skilda världar. Den akademiska kunskapssynen skiljer sig från praktikerfältets. Innehållet i den obligatoriska specialpedagogiska kursen skiljer sig från den kunskap som yrkeserfarna specialpedagoger betraktar som angelägen. III

5 Båda studierna visar att de studerande till stor del uppehåller sig vid problem knutna till ett inkluderande eller exkluderande arbetssätt i skolor. Inkludering är den norm som enligt lärarutbildningen ska gälla, men exkludering praktiseras i verkligheten. Begreppen inkludering och exkludering tycks inte ha någon större betydelse för de yrkeserfarna lärarna, speciallärarna och specialpedagogerna. Enligt lärarutbildningen i Stockholm bör specialpedagogiskt arbete bedrivas på flera nivåer: individinriktat, grupporienterat, organisationsinriktat och på samhällsnivå. Den specialpedagogiska praktiken tycks domineras av ett individ- och problemorienterat arbetssätt. I delstudierna återkommer ofta frågan om pedagogers förhållningssätt. På Lärarhögskolan framhålls den nya rollen som specialpedagog med ett utvidgat uppdrag. I praktiken uppskattas den gamla typen av speciallärare som arbetar direkt med särskilda barn. I intervjuerna med pedagoger på fältet framhålls vissa arbetsområden som viktiga. Det gäller specialpedagogens relation till föräldrar, det handlar om betydelsen av dokumentation och åtgärdsprogram. Om hur man ska möta de passiva barnen. Här diskuteras också skolans styrdokument och behov av kunskap om skolans organisation. I denna sammanfattande rapport tecknas en bakgrund till det nya kursmomentet Specialpedagogiska utmaningar i en skola för alla. Den betraktas som ett inslag i och ett uttryck för kamp mellan olika kunskapskulturer och professionella grupper inom LHS. När specialpedagogik blev accepterat som forskningsämne förtydligades dess identitet, kunskapsområdet klarnade och ämnets akademiska status ökade. Först i det skedet blev det möjligt att genomföra ett obligatoriskt moment i specialpedagogik för alla studerande i lärarutbildningen i Stockholm. De frågor och problem som redovisats i delstudierna sätts avslutningsvis i relation till nio specialpedagogiska yrkesroller och förändringsstrategier. De hinder och möjligheter som studerande och yrkesverksamma givit uttryck för knyts till olika förändringsstrategier. Man kan vara mer eller mindre inriktad på individ, grupp, struktur eller process. Andra förekommande roller och strategier diskuteras med rubrikerna handledaren, samverkanspedagogen, experten, empowerment, animatören och den reflekterande praktikern. En återkommande fråga i studien handlar om relationen mellan akademi och fält. De skillnader som påvisats mellan teori och praktik hänförs till den så kallade upplysningsmodellen. I upplysnings- IV

6 modellen förutsätter man att kunskap i form av idéer, teorier och allmänbegrepp är högre och mera sanna än den tröga och svårbegripliga jordiska verkligheten där människor praktiserar specialpedagogik. Tanken är att akademisk kunskap medför upplysning som gör att människor, i detta fall blivande lärare, lättare kan orientera sig i tillvaron. Tanken är att ny kunskap leder till förändring i praktiken. Som ett alternativ till upplysningsmodellen skisseras avslutningsvis en praxisnära forskningsstrategi. Det innebär att man som forskare intresserar sig för den yrkesutövning som praktiseras på fältet och den kunskapssyn som är inneboende i praktiken. Man måste då som forskare och lärarutbildare gå in i den komplexa och besvärliga verkligheten för att tillsammans med pedagogerna på fältet försöka åstadkomma de önskvärda förändringarna. I detta gemensamma arbete kan lärarstuderande delta och vinna handlingsrelevant kunskap. Förutsättningar för en sådan kunskapsstrategi finns kanske i den verksamhetsförlagda utbildningen. Universitetslärare måste då vara öppna för att de viktiga specialpedagogiska frågorna kan formuleras inifrån den pedagogik som praktiseras på fältet. Det rör sig alltså om en omvänd ordning. Båda strategierna kan vara framgångsrika. Enligt upplysningsmodellen genereras ny kunskap genom friktion mellan nya teorier och gamla föreställningar. Enligt en praxisnära forskningsstrategi genereras ny kunskap genom interaktion mellan forskare, universitetslärare och företrädare för praktikerfältet. Förslagsvis bör den verksamhetsförlagda utbildningen utformas så att de studerande i större utsträckning kan ta del av beprövad erfarenhet. Värdefull specialpedagogisk kunskap kan skapas i praktiken genom ett närmare samarbete mellan akademi och fält. Både akademi och fält kan utvecklas genom ömsesidiga utmaningar. V

7 VI

8 Förord Denna rapport är resultatet av ett grupparbete som bygger på individuella insatser och olika erfarenheter. Jag är huvudansvarig, men tvekar att skriva i jag-form. Utan insatserna från specialpedagog Helen Dagermalm Eriksson och utvecklingsledare Sinikka Pisilä skulle rapporten inte funnits. Helen gick den specialpedagogiska påbyggnadsutbildningen 2003 och är nu, som magistrand, engagerad i forskningsprojektet Makten över examensarbetet. Helens yrkeserfarenhet innefattar arbete som lågstadielärare under drygt 15 års tid samt arbete som utbildningsledare och skolledare under 10 år i grundskolan. Sinikka är utvecklingsledare i Upplands Väsby kommun och har en bakgrund som skolinspektör. Hon är van att granska och tolka lokala styrdokument och handlingar gentemot de nationella motsvarigheterna. Sinikka har som lärare, rektor och skolinspektör en nästan 30 år lång erfarenhet av grundskolan. Varken Helen eller Sinikka har varit involverad i kursmomentet Specialpedagogiska utmaningar i en skola för alla. De representerar ett utifrånperspektiv. Båda är verksamma utanför Lärarhögskolan i Stockholm, de har ingen anknytning till Ämneskollegiet för Specialpedagogik. Själv är jag sedan slutet av 1990-talet anställd av LHS som universitetslektor i specialpedagogik. Jag ingår i Ämneskollegiet för Specialpedagogik och är på flera sätt engagerad i utvecklingen av specialpedagogik, det allmänna utbildningsområdet och den verksamhetsförlagda utbildningen. Jag har emellertid inte deltagit i utformningen eller genomförandet av det aktuella kursmomentet. Ändå kan man naturligtvis ifrågasätta det lämpliga i att jag genomför en utvärdering som berör flera av mina kollegor. Min förhoppning är att läsaren ska finna rapporten intressant och tillförlitlig bland annat beroende på de all- VII

9 mängiltiga frågor som behandlas, det sätt på vilket utvärderingen är genomförd samt innehållet i de avslutande reflektionerna. Tillsammans med Helen och Sinikka vill jag härmed tacka de lärare vid LHS som hjälpte till med insamling av de studerandes examinationsuppgifter samt de pedagoger i Upplands Väsby som ställde upp på intervjuer och lät oss ta del av deras erfarenheter. Tack också till Upplands Väsby kommun som på olika sätt givit arbetet stöd. Flera kollegor vid LHS tackas härmed för att de har lämnat mycket värdefulla synpunkter på preliminära versioner av detta manuskript: Ingrid Engdahl, Birgitta Sahlin, Bengt Wahlund, Kerstin Stenberg, Magnus Magnusson, Peter Emsheimer, Kerstin Strander, Lise Roll Pettersson, Helena Frisell, Agneta Bronäs, Anne Montelius, Jari Linikko och Elisabeth Lundström, Birgitta Sandström och Siv Fischbein. Av samma skäl tackar jag Eva M Franzén, fil dr i socialt arbete, Åsa Thornberg, studerande i det specialpedagogiska programmet vid LHS samt Christina Blomqvist, deltagare i kursen Praxis, forskning och utvecklingsarbete. Genom flera personers kloka kommentarer har manuskriptet blivit bättre. De brister som kvarstår måste jag emellertid själv ta fullt ansvar för. Sist men inte minst vill vi tacka Ämneskollegiet för Specialpedagogik som tog initiativ till denna studie och, som genom att avsätta resurser, gjorde genomförandet möjligt. Det är vår förhoppning att rapporten ska fungera som ett stimulerande underlag i fortsatta försök att utveckla specialpedagogik teoretiskt och praktiskt. Täby i januari 2006 Matts Mattsson VIII

10 Innehåll Sammanfattning...III Förord... VII 1. Inledning och syfte Syfte En kontextuell bakgrund Den första CK-kursen Omorientering Den nya kursen Ett svåravgränsat studieobjekt En epistemologisk strid Praxisorientering Kunskap i handling Forskningsstrategi och metoder Inventering av relevanta dokument Analys av examinationsuppgifter Intervjuer med pedagoger i Upplands Väsby Kommunikativ validitet Vad säger studenter och specialpedagoger? Akademi och fält Skilda världar Yrkesroll och förändringsstrategi Nio strategier En osäker väg IX

11 7. Akademi och fält Upplysningsmodellen Praxisnära kunskapsutveckling Ömsesidiga utmaningar Källförteckning Förkortningar Bilaga 1 Examinationsuppgifter - översikt Bilaga 2 Examinationsuppgifternas fördelning Bilaga 3 Kursplan Utbildningsvetenskapligt perspektiv X

12 1. Inledning och syfte Utvärderingar kan göras på många olika sätt och under det senaste året har många utvärderingar gjorts vid LHS. Flera utvärderingar har föregått eller pågår parallellt med denna studie. Det gäller till exempel Högskoleverkets utvärdering av lärarutbildningen (2005), LHS självvärdering av det specialpedagogiska programmet (2005), Högskoleverkets utvärdering av det specialpedagogiska programmet, Studentkårens utvärdering av AUO (2005), utvärderingen av AUO-kurser gjord av Utbildnings- och Forskningsavdelningen vid LHS samt de utvärderingar som görs av AUO-kurserna av de olika ämnesråden vid LHS. Det finns nu ämnesråd för Pedagogik, Didaktik, Specialpedagogik samt Barn- och ungdomsvetenskap. Till mängden utvärderingar hör också de som görs av varje kursansvarig för respektive kurs. Många av nämnda utvärderingar bygger på utsagor och omdömen från lärare och kursdeltagare dvs. från personer som själva deltagit i och varit ansvariga för kurserna. De har talat med varandra; utvärderingarna är i den bemärkelsen inåtvända. Vår tanke är, att i en kör med så många röster måste man inta en pregnant stämma för att överhuvudtaget kunna urskiljas från vad som i övrigt framkommer. Vi vill med denna rapport närma oss frågan om specialpedagogisk kunskap med delvis andra utgångspunkter, perspektiv och metoder än de mest förekommande. 1.1 Syfte Uppdraget från Ämneskollegiet för Specialpedagogik avsåg en utvärdering av det nya kursmomentet Specialpedagogiska utmaningar i en skola för alla. Den som förväntar sig att här finna en målrelaterad 1

13 utvärdering blir emellertid besviken. Vi har utvidgat och omformulerat uppgiften enligt följande: Syftet är att undersöka vad som tycks vara värdefull specialpedagogisk kunskap och hur sådan kan bildas. De mera avgränsade och preciserade frågorna är: Vilken specialpedagogisk kunskap tycks vara obligatorisk för alla studenter i lärarutbildningen vid Lärarhögskolan i Stockholm? Hur påverkas innehållet i utbildningen av samarbetet mellan LHS och partnerområden? Vi vill försöka fånga både en teoretisk och en yrkespraktisk dimension av specialpedagogiken och vi vill samtidigt undersöka relationen mellan Lärarhögskolan och fältet. Undersökningen bygger väsentligen på de föreställningar om specialpedagogik som kommer till uttryck i examinationsuppgifter utförda av studenter i kursmomentet Specialpedagogiska utmaningar i en skola för alla. Vad studenterna uppfattat som viktigt har vi sedan diskuterat med yrkeserfarna pedagoger i Upplands Väsby som också angivit vad de betraktar som värdefull specialpedagogisk kunskap. Det empiriska underlaget i studien består alltså av studenters föreställningar om och yrkesverksammas erfarenheter av specialpedagogik. Av skäl som vi strax ska redovisa överskrider vi på olika sätt gränserna för uppdraget att utvärdera endast ett visst kursmoment. 2

14 2. En kontextuell bakgrund Studiens bakgrund kan tecknas i ett kontextuellt perspektiv och i ett teoretiskt. En särskild bakgrund återfinns vid Lärarhögskolan i Stockholm med sin historia, kultur och organisation formad av lärare, studenter, företrädare för fältet samt andra aktörer. Det är i detta ganska begränsade sammanhang som studien kan få sin omedelbara betydelse. Vår ambition är emellertid mer omfattande. Förhoppningen är att studien kan få en betydelse också utanför Lärarhögskolan. Teoretiskt anknyter undersökningen till en praxisorienterad tradition i vilken fokus riktas mot relationen mellan teori och praktik och mot de möjligheter som finns för människor att åstadkomma önskvärda förändringar. Låt oss börja med det kontextuella perspektivet. Kontext i bemärkelsen sammanhang skapas och bärs upp av människor i en historisk process. Vissa aktörer, handlingar och händelser får större genomslag på utvecklingen än andra. Vissa initiativ vinner stöd, andra initiativ stöter på för stort motstånd eller rinner helt enkelt ut i sanden. I viss bemärkelse finns kontexten innan olika aktörer går in i ett förändringsarbete. Samtidigt gäller att sammanhanget och strukturen skapas av de aktörer som deltar. Processer genererar och upprätthåller strukturer. Strukturer eller organisationer är därför inga givna, neutrala eller naturliga fenomen. De är som Crozier och Friedberg (1980) säger: human constructs developed half consciously, half unconsciously, by man to solve problems of collective action, and above all the most basic of these cooperation of some collective good by relatively autonomous social actors pursuing diverse and always, in a certain sense, conflicting interests (s. 4). 3

15 Man kan, med hänvisning till Crozier och Friedberg, betrakta framväxten av ett specialpedagogiskt kunskapsområde vid LHS i ett konfliktperspektiv. Det är ett perspektiv som innefattar organisatoriska förändringar åstadkomna av aktörer på ett fält där osäkerhet råder om relationen mellan processer, strukturer och omständigheter. Här pågår en kamp om kunskapssyn, innehåll och uppläggning av till exempel en viss professionsinriktad utbildning. Människor skapar, mer eller mindre medvetet, den kontext som sätter gränser för och erbjuder handlingsutrymme åt vissa initiativ. Människor kan förändra kontexten, men ofta med begränsad frihet. Det rör sig om en dialektisk process i vilken flera kvardröjande föreställningar, sega strukturer och handlingsmönster ingår. Utgången av vissa strider beror på hur fältet är format. En organisation präglas av en organisationskultur. Ett förändringsarbete genomförs i en viss anda. Organisationens karaktär och dess anda kan i stor utsträckning förutbestämma vilka initiativ som ska få framgång och vilka idéer och handlingar som mest sannolikt kommer att rinna ut i sanden. Bourdieu talar om sedimenterade intentioner i samhället på ett sätt som är relevant också för organisationer: kulturen konstituerar ett särskilt sätt att möta existensen som alltsedan födelsen gör sig gällande hos var och en av samfundets medlemmar ( ) Kulturen närs av en originell och unik anda, i vilken alla tar del samtidigt som de konstituerar denna anda genom det gemensamma livet. I kulturen finns en inneboende sedimenterad intention (Bourdieu. I Broady, 1991, s. 236). Denna anda sätter gränser för vad som är möjligt att påverka och erbjuder samtidigt handlingsutrymme. Det är naturligtvis en grannlaga uppgift att kortfattat urskilja vilka aktörer, processer, strukturer och omständigheter som är viktigare än andra i en analys av hur ett visst specialpedagogisk moment har tillkommit i en viss universitetskurs. 4

16 Skildringen som följer bygger i stor utsträckning på ett inifrånperspektiv med subjektiva förtecken. Här ingår lektorer och adjunkter, administratörer och prefekter, styrdokument och kulturmönster, gamla konflikter och nya allianser. Som anställd lektor i specialpedagogik på LHS sedan slutet av 1990-talet tar jag fasta på händelser och processer i vilka jag själv varit engagerad eller sett på nära håll. En annan person med en annan bakgrund, utsiktspunkt och ett annat tidsperspektiv skulle åstadkommit en annan beskrivning. Jag försöker gå rakt in i händelser och omständigheter som många personer i kretsen av det specialpedagogiska kunskapsområdet kan känna igen som viktiga bakom tillkomsten av det nya kursmomentet Specialpedagogiska utmaningar i en skola för alla. 2.1 Den första CK-kursen En allmän utgångspunkt finns i den av riksdagen beslutade nya lärarutbildningen (prop. 1999/2000:135). När den planerades och skulle genomföras vid Lärarhögskolan i Stockholm uppstod en livlig diskussion inom Institutionen för individ, omvärld och lärande, IOL, om det specialpedagogiska kunskapsområdet. Hur skulle specialpedagogik behandlas i de obligatoriska delarna av lärarutbildningen? Hur skulle de studerande möta specialpedagogik inom det allmänna utbildningsområdet? Det blev en strid om innehåll och uppläggning. Två linjer utkristalliserades inom institutionen kring Till saken hör att IOL som institution tillskapats 1999 genom en omorganisation som sammanfört cirka 100 personer som tidigare hört till flera mindre institutioner. De olika ståndpunkterna i frågan om specialpedagogik kunde väsentligen hänföras till personer som före Lärarhögskolans omorganisation hört till olika institutioner. En stor grupp, med bakgrund i den 5

17 gamla institutionen för specialpedagogik, menade att specialpedagogik borde synliggöras som ett eget kunskapsområde och en identifierbar verksamhet. En ännu större grupp, med bakgrund i de gamla institutionerna för förskollärarutbildning samt barn- och ungdomsverksamhet, menade att specialpedagogik borde behandlas som en integrerad dimension i all pedagogisk verksamhet. Företrädarna för den senare linjen fick stöd av IOL:s och Lärarhögskolans ledning. De fick därmed ett stort inflytande på genomförandet av institutionens första CK-kurs. CK står för centralt kunskapsområde. På varje institution genomfördes olika CK-kurser, med olika innehåll, vardera med en omfattning av 10 obligatoriska högskolepoäng. Tanken var att CK-kursernas innehåll skulle återspegla kunskapssynen bland de anställda inom var och en av de tre institutionerna dvs. Institutionen för individ, omvärld och lärande, IOL, Institutionen för samhälle, kultur och lärande, SKL, samt Institutionen för undervisning, kommunikation och lärande, UKL. De nya institutionerna betraktades av Lärarhögskolans ledning som basen för nya kunskapsområden. Ett kunskapsområde blev således mera beroende av organisatorisk hemvist än av akademiskt innehåll. Hela denna uppläggning och de väsentliga förutsättningarna för CK-kurserna avgjordes genom centrala beslut inom LHS. Den första CK-kursen vid IOL genomfördes år Det lärarlag som fick ansvar för kursen bestod huvudsakligen av adjunkter med bakgrund i den gamla förskollärarutbildningen. Innehållet fick, åtminstone inledningsvis, en tyngdpunkt mot yngre barn. CK-kurserna blev obligatoriska för alla studenter i lärarprogrammet. Men specialpedagogisk kunskap blev därmed inte obligatorisk. Det var till exempel svårt att IOL:s CK-kurs hitta begreppet specialpedagogik i kursplan, studiehandledning och examinationskrav. Som 6

18 alternativa formuleringar och som en precisering av vad specialpedagogisk kunskap kunde innebära användes i kursdokumenten sådana uttryck som normalitet och variation, inkludering och exkludering och en skola för alla barn. Majoriteten i den grupp inom IOL som planerade kursen var överens om att detta var viktiga inslag i ett centralt kunskapsområde. Specialpedagogik betraktades och behandlades som en integrerad del i den nya kurs som också syftade till att återspegla de olika kunskapskulturer som samlats inom den nya institutionen. Idén var, som jag uppfattade saken, att olika synsätt, erfarenheter och kunskaper skulle få likvärdigt utrymme inom ramen för en kurs som i stor utsträckning präglades av ambitionen att integrera personer och grupper som tidigare hört till olika mindre institutioner. Epistemologiska och organisatoriska frågor vävdes samman med enskilda gruppers professionssträvanden och med den övergripande personalpolitiska ambitionen att åstadkomma en ny arbetsgemenskap. Den nya CK-kursen vid IOL blev ett av flera sätt att bygga en ny organisation i vilken adjunkters och lektorers kunskap skulle väga lika. Adjunkter fick i denna process ett ökat inflytande i till exempel lärarlag och i institutionens ledning. Frågan om specialpedagogik som ett eget kunskapsområde blev av underordnat intresse. Gränsen mellan allmänpedagogik och specialpedagogik underminerades parallellt med att gränserna mellan de gamla institutionerna vid LHS upplöstes. Specialpedagogiken tappade institutionellt stöd. Genomförandet av den nya lärarutbildningen blev ett sätt att förverkliga en ny organisation vid Lärarhögskolan och en ny, postmodernistiskt influerad kunskapssyn. Den postmodernistiska trenden var internationell (se till exempel Hargreaves, 2004). På svensk botten 7

19 formades regeringens proposition, Ett förändrat läraruppdrag, där det står: Villkoren för den framtida läraren hänger nära samman med samhällets förändringar i stort, såväl nationellt som internationellt. Möjligheterna att förutsäga vad som är nödvändig och central kunskap för en blivande lärare blir därmed mindre. För att hantera samhällets förändringar krävs stor förmåga hos den enskilde att lära nytt. Lärarna måste därför själva ta del i ett livslångt lärande. För att kunna leva upp till ökande krav på anpassning till nya arbetsuppgifter och arbetssituationer fordras olika former av kompetensutveckling. (prop.1999/2000:135 punkt 4.3) Som en följd av denna hållning blev det specialpedagogiska kunskapsområdet mera oförutsägbart. Trots att samma proposition framhöll specialpedagogisk utbildning som mycket angelägen blev det svårt att förutsäga vad som är nödvändig och central kunskap för en blivande lärare. 1 Ingen grupp i Lärarhögskolans nya organisation hade något självklart tolkningsföreträde. Ämnesföreträdaren och professorn i specialpedagogik förlorade mandat; det gjorde också andra ämnesföreträdare och professorer. Den traditionella akademiska kunskapsauktoriteten undergrävdes. Det var således många externa och interna krafter och omständigheter som fick genomslag i utformningen av den första CK-kursen inom IOL. Ett viktigt syfte i lärarutbildningsreformen var att öka de studerandes valfrihet. IOL-kursens uppdelning i obligatoriska och valbara delar gjorde det möjligt för studenter att välja bort specialpedagogik. Uppläggningen gjorde det också möjligt för dem att välja specialpedagogiska frågor och problem utan att deras val hänfördes specifikt 1 Prop. 1999/2000:135 s. 56 punkt 10.1 Specialpedagogisk utbildning bör ingå som ett moment i det allmänna utbildningsområdet. Specialpedagogisk utbildning bör också kunna anordnas inom utbildningsområdena med inriktningar och specialiseringar. En specialpedagogisk påbyggnadsutbildning bör leda fram till specialpedagogexamen. 8

20 till ett avgränsat specialpedagogiskt kunskapsområde. Ett stort mått av kunskapsrelativism gjorde det svårt att urskilja vilken kunskap som av Lärarhögskolan och av IOL betraktades som viktig respektive mindre viktig. Uppläggningen av CK-kurserna saknade progression dvs. man kunde som student välja att gå IOL:s CK-kurs i början eller i slutet av sin utbildning. Den, liksom flera andra kurser, låg på samma nivå dvs. ambitionen var inte att fördjupa de studerandes kunskaper jämfört med tidigare studier. I sin extrema form kunde kunskapsrelativismen innebära att all kunskap betraktades som lika värdefull. Med ett sådant synsätt blev det svårt att besvara frågan om vad som skulle räknas som värdefull specialpedagogisk kunskap. Allt var emellertid inte kunskapsrelativism. I lärarlag, arbetsgrupper och interna diskussioner framträdde viktiga skillnader i kunskapssyn. Förskolekulturen skiljde sig till exempel från skolkulturen. I förskolans kunskapssyn betonas barnens lek, det spontana, lustfyllda och det sociala. I skolkulturen ligger fokus på äldre barn, på deras lärande, på prestationer och instrumentella aktiviteter. Specialpedagogikens historia har en starkare koppling till skolans historia än till förskolans. I specialpedagogikens historia är skolbarnens bristande skolprestationer ett problem som måste åtgärdas. Specialpedagogiken är av tradition, jämfört med förskolans tradition, mera individ- och problemorienterad. Dessa olikheter i historia och kunskapssyn är av betydelse i en diskussion om vad som är viktig specialpedagogisk kunskap. Gamla föreställningar dröjer sig kvar och har ofta stor betydelse i varje försök till förändring. Det är innebörden av sedimenterade intentioner. Syftet att ge studerande större valfrihet kom att prägla de första åren av den nya lärarutbildningen, så som den genomfördes vid LHS. Struktur i utbildningen, utbud av olika kurser och innehållet i 9

21 kurserna blev i stor utsträckning underordnat de studerandes individuella läroprocesser. Tanken var att varje student, efter eget omdöme, skulle kunna utforma sin egen lärarutbildning. Utbildningen fick sin progression beroende på vad studenten fann väsentligt. Progressionen fanns inte i strukturen, i kurserna eller i examinationsformerna. Idén var att progressionen skulle finnas inom respektive individ. Lärandet som process hamnade i fokus; lärande blev ett nyckelord i de nya institutionernas namn. Det var alltså inte vad man lärde sig utan själva läroprocessen som hamnade i fokus. I sin extrema form blev studenternas reflektioner över sitt eget lärande ett självändamål. Man kan tala om detta som en relativistisk och individualistisk kunskapsstrategi knuten till iden om ett livslångt lärande. Varje student fick ta sig fram på sin individuella lärandebana i en terräng full av olika kurser. Valfriheten blev stor för den som kunde överblicka alla alternativ. Man behövde verkligen en karta och kompass. Med tiden kom emellertid en allt starkare kritik också från studenterna mot att utbildningen var svåröverskådlig och att den saknade struktur och progression. Den verksamhetsförlagda delen, VFU:n, kritiserades för att vara dåligt organiserad: ansvaret var oklart, innehållet diffust, struktur saknades. Hur skulle man kunna lära sig något i praktiken? Frågan om relationen mellan akademi och fält, teori och praktik blev alltmer akut. Här kan noteras att propositionen om den nya lärarutbildningen innehåller en idé om hur teori och praktik kan växelverka varvid en stark betoning läggs på den beprövade erfarenheten. 2 Den verksamhetsförlagda utbildningen beskrevs i olika interna diskussio- 2 Propositionen säger: Denna växelverkan kan nås genom att utbildningens teoristudier tar sin utgångspunkt i den beprövade erfarenheten samtidigt som den verksamhetsförlagda utbildningen förankras i teori och forskning (prop. 1999/2000:135 s. 17). 10

22 ner som den svagaste länken i den nya lärarutbildningen vid LHS. Men också som den största möjligheten till förändring. 2.2 Omorientering Mycket vatten har runnit under broarna sedan det första försöket gjordes att genomföra den nya lärarutbildningen vid LHS. Utvärderingar har gjorts, diskussioner har böljat fram och tillbaka, nya organisatoriska enheter har sett dagens ljus. För specialpedagogikens vidkommande bör nämnas ett par milstolpar. Specialpedagogiskt Forum bildades, 3 specialpedagogik godkändes av Stockholms universitet som ett forskarutbildningsämne, ett ämnesråd för specialpedagogik inrättandes, 4 språk- och språkutveckling blev en växande del av specialpedagogiken, antalet doktorsavhandlingar ökade. Med dessa steg stärktes specialpedagogiken vid LHS dvs. det specialpedagogiska kunskapsområdet förtydligades som ett akademiskt ämne i relation till andra kunskapsområden. Möjligheten ökade därmed att, utifrån ett akademiskt perspektiv, klargöra vad som är viktig specialpedagogisk kunskap. Mot denna bakgrund skedde en omorientering. Under 2004 utarbetade tre olika arbetsgrupper nya kursplaner för det allmänna utbildningsområdet. Nya idéer hade vunnit gehör inom LHS i frågan om 3 Specialpedagogiskt Forum är ett flervetenskapligt samarbete mellan olika universitet, högskolor, pedagoger, psykologer, yrkesverksamma inom vård och omsorg, socialarbetare och tekniker, men även andra intresserade inom professioner i kontakt med barnomsorg och skola. Se hemsida Ämneskollegiet för Specialpedagogik består av de disputerade lektorerna vid LHS som har ansvar för ämnet specialpedagogik. Som ordförande fungerar ämnesföreträdaren och professorn i specialpedagogik. 11

SPECIALPEDAGOGISKT PROGRAM, 90 HÖGSKOLEPOÄNG

SPECIALPEDAGOGISKT PROGRAM, 90 HÖGSKOLEPOÄNG PEDAGOGISKA INSTITUTIONEN Utbildningsplan Dnr CF 52-482/2007 Sida 1 (6) SPECIALPEDAGOGISKT PROGRAM, 90 HÖGSKOLEPOÄNG Special Education Programme, 90 ECTS Utbildningsprogrammet är inrättat den 20 augusti

Läs mer

SPECIALPEDAGOGIK. Ämnets syfte

SPECIALPEDAGOGIK. Ämnets syfte SPECIALPEDAGOGIK Ämnet specialpedagogik är tvärvetenskapligt och har utvecklats ur pedagogik med nära kopplingar till filosofi, psykologi, sociologi och medicin. I ämnet behandlas människors olika villkor

Läs mer

Utformning av den verksamhetsförlagda utbildningen av lärarstudenter (VFU) i Upplands-Bro kommun

Utformning av den verksamhetsförlagda utbildningen av lärarstudenter (VFU) i Upplands-Bro kommun Bildningsförvaltningen 2008-06-24 Handlingsplan för: Utformning av den verksamhetsförlagda utbildningen av lärarstudenter (VFU) i Upplands-Bro kommun Detta dokument är en handlingsplan för genomförandet

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET För studenter antagna fr.o.m. H 11 Version augusti 2015 1 2 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens huvudsyfte är att erbjuda

Läs mer

Policy. Verksamhetsförlagd utbildning VFU. Karlstads-Hammarö gymnasieförvaltning

Policy. Verksamhetsförlagd utbildning VFU. Karlstads-Hammarö gymnasieförvaltning sid 1 (5) Policy Verksamhetsförlagd utbildning VFU Karlstads-Hammarö gymnasieförvaltning Postadress: Karlstads-Hammarö gymnasieförvaltning, 651 84 Karlstad Besöksadress: Drottninggatan 45 www.karlstad.se

Läs mer

Ämnesblock matematik 112,5 hp

Ämnesblock matematik 112,5 hp 2011-12-15 Ämnesblock matematik 112,5 hp för undervisning i grundskolans år 7-9 Ämnesblocket omfattar ämnesstudier inklusive ämnesdidaktik om 90 hp, utbildningsvetenskaplig kärna 7,5 hp och VFU 15 hp.

Läs mer

Mall för beskrivning av utbildning

Mall för beskrivning av utbildning Lärosätets namn Högskolan Kristianstad Utbildningens namn Speciallärarutbildning med specialisering mot utvecklingsstörning, 90 hp (1-90). Ingår i Lärarlyftet II. Antal högskolepoäng 90 hp Målgrupp Målgrupp

Läs mer

Pedagogik, kommunikation och ledarskap

Pedagogik, kommunikation och ledarskap KURSPLAN LPK100 LPK150 LPK200 LPK250 Kommentarmaterial Gäller fr.o.m. ht 07 Pedagogik, kommunikation och ledarskap KOMMENTARDEL till inriktningen Pedagogik, kommunikation och ledarskap Inriktningen vänder

Läs mer

Lärarutbildning - Förskollärare, 210 hp

Lärarutbildning - Förskollärare, 210 hp 1 (6) Utbildningsplan för: Lärarutbildning - Förskollärare, 210 hp Teaching Programme in Early Years Education Allmänna data om programmet Programkod Tillträdesnivå Diarienummer ULFÖG Grundnivå MIUN 2011/411

Läs mer

Högskoleförordningen (1993:100) Bilaga 2

Högskoleförordningen (1993:100) Bilaga 2 Högskoleförordningen (1993:100) Bilaga 2 Lärarexamen Omfattning Lärarexamen avläggs på grundnivå eller avancerad nivå beroende på poängomfattning, krav på fördjupning i ett ämne eller inom ett ämnesområde

Läs mer

Beskrivning av utbildning

Beskrivning av utbildning Lärosätets namn Högskolan Kristianstad Utbildningens namn Speciallärarutbildning specialisering mot språk-, skriv- och läsutveckling 90 hp (1-90). Ingår i Lärarlyftet II. Antal högskolepoäng 90 hp Målgrupp

Läs mer

Utbildningsplan för ämneslärarutbildningen vid Lunds universitet

Utbildningsplan för ämneslärarutbildningen vid Lunds universitet Utbildningsplan för ämneslärarutbildningen vid Lunds universitet 1. Identifikation och grundläggande uppgifter Antal högskolepoäng: 270/300/330 Nivå: Avancerad Programkoder: LAÄ7N, LAÄGN, LAMGY, LAM79

Läs mer

Förändringsarbete. Aktionsforskning utbildning på vetenskaplig grund. Se lärare som lärande. Vad är viktigt i undervisningen

Förändringsarbete. Aktionsforskning utbildning på vetenskaplig grund. Se lärare som lärande. Vad är viktigt i undervisningen 2015-02-03 Aktionsforskning utbildning på vetenskaplig grund Karin Rönnerman 27 januari, 2015 Förändringsarbete Se lärare som lärande Vad är viktigt i undervisningen Lärare är nyckeln till förändring Karin.ronnerman@gu.se

Läs mer

1.2 Utbildningens mål

1.2 Utbildningens mål Utbildningsplan för utbildning av specialpedagoger Genomförda studier enligt denna plan leder fram till Specialpedagogexamen (Postgraduate Diploma in Special Educational Needs) Avancerad nivå 1. Statsmakternas

Läs mer

Ny skollag och reviderad läroplan VAD HAR HÄNT? Perspektiv på förskolans utveckling, uppdrag och förskollärarens utökade ansvar

Ny skollag och reviderad läroplan VAD HAR HÄNT? Perspektiv på förskolans utveckling, uppdrag och förskollärarens utökade ansvar Ny skollag och reviderad läroplan VAD HAR HÄNT? Perspektiv på förskolans utveckling, uppdrag och förskollärarens utökade ansvar Perspektiv Barnomsorg, Daghem, Dagis, Förskola (Förskolan nr 1. 2006) Finns

Läs mer

Specialpedagogik 1, 100 poäng

Specialpedagogik 1, 100 poäng Specialpedagogik 1, 100 poäng Kurskod: SPCSPE01 Kurslitteratur: Specialpedagogik 1, Larsson Iréne, Gleerups Utbildning ISBN:978-91-40-68213-0 Centralt innehåll Undervisningen i kursen ska behandla följande

Läs mer

Uppföljning av magisterexamen i ledarskap och organisation vid Malmö högskola Beslut

Uppföljning av magisterexamen i ledarskap och organisation vid Malmö högskola Beslut BESLUT 1 (2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare stella.annani@uk-ambetet.se 2013-10-08 411-384-13 Malmö högskola Rektor Uppföljning av magisterexamen i ledarskap och organisation vid Malmö högskola

Läs mer

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11 Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för

Läs mer

Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom. Förskollärarutbildningen. UVK4: Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap.

Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom. Förskollärarutbildningen. UVK4: Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap. Riktlinjer för VFU5 141014 Sektionen för lärarutbildning Camilla Kristén Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom Förskollärarutbildningen UVK4: Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap

Läs mer

Förskollärarprogrammet, 210 högskolepoäng

Förskollärarprogrammet, 210 högskolepoäng Utbildningsplan Sida 1 av 10 Programkod: GFM01 Förskollärarprogrammet, 210 högskolepoäng Early Years Education Programme, 210 credits Denna utbildningsplan är fastställd av Fakultetsnämnden 2011-05-26

Läs mer

Utbildningsplan för utbildning av speciallärare

Utbildningsplan för utbildning av speciallärare Utbildningsplan för utbildning av speciallärare Genomförda och godkända studier enligt denna plan leder fram till Speciallärarexamen (Graduate Diploma in Special Teacher Education) Avancerad nivå 1. Statsmakternas

Läs mer

Förskollärarprogrammet, 210 högskolepoäng

Förskollärarprogrammet, 210 högskolepoäng Utbildningsplan Sida 1 av 10 Programkod: GFM01, GFE01, GFV01, GFS01, GFN01, GFA01 Förskollärarprogrammet, 210 högskolepoäng Early Years Education Programme, 210 credits Denna utbildningsplan är fastställd

Läs mer

Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom. Förskollärarutbildningen. UVK5: Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap.

Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom. Förskollärarutbildningen. UVK5: Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap. Riktlinjer för VFU5 170125 Akademin för Lärande Humaniora och Samhälle Mia Paulsson Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom Förskollärarutbildningen UVK5: Sociala relationer, konflikthantering

Läs mer

Strategidokument för Enheten för polisutbildning vid Umeå universitet

Strategidokument för Enheten för polisutbildning vid Umeå universitet Strategidokument för Enheten för polisutbildning vid Umeå universitet 2013-2017!"#$%&"'()*#+*,-.//",0.'')#+,'"/.*#/,1#)2.*)*#-3*#.%%#%*422)*.#/)156''.7#-3*# $%8.9:'"02#)8#/8.0/:#+,'"/#,95#-3*#.%%#'"8/';02%#.2.%#'6*)0(.

Läs mer

ÄKPP11 ÄMNESLÄRARPROFESSIONEN I SAMHÄLLE OCH SKOLA VERKSAMHETSFÖRLAGD UTBILDNING (7,5 HP)

ÄKPP11 ÄMNESLÄRARPROFESSIONEN I SAMHÄLLE OCH SKOLA VERKSAMHETSFÖRLAGD UTBILDNING (7,5 HP) ÄKPP11 ÄMNESLÄRARPROFESSIONEN I SAMHÄLLE OCH SKOLA VERKSAMHETSFÖRLAGD UTBILDNING (7,5 HP) VT-15 Till studenter och handledare Den praktiska delen av lärarutbildningen har alltid inneburit ett tillfälle

Läs mer

Lärarutbildning - Grundlärare med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3, 240 hp

Lärarutbildning - Grundlärare med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3, 240 hp 1 (7) Utbildningsplan för: Lärarutbildning - Grundlärare med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3, 240 hp Primary School teacher education programme 1-3, preschool Allmänna

Läs mer

Lärarutbildning - Grundlärare med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3, 240 hp

Lärarutbildning - Grundlärare med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3, 240 hp 1 (7) Utbildningsplan för: Lärarutbildning - Grundlärare med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3, 240 hp Primary School teacher education programme 1-3, preschool Allmänna

Läs mer

VFF-guide för Speciallärar- och Specialpedagogprogrammen HT 2016-VT 2017

VFF-guide för Speciallärar- och Specialpedagogprogrammen HT 2016-VT 2017 VFF-guide för Speciallärar- och Specialpedagogprogrammen HT 2016-VT 2017 Information Detta informationsbrev vänder sig till dig som är vänlig och tar emot studenter från speciallärar- specialpedagogprogrammet

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Specialpedagogprogrammet, 90 högskolepoäng. Special Education Programme, 90 Higher Education Credits

UTBILDNINGSPLAN. Specialpedagogprogrammet, 90 högskolepoäng. Special Education Programme, 90 Higher Education Credits Lärarutbildningsnämnden Dnr: 478/2008-515 UTBILDNINGSPLAN Specialpedagogprogrammet, 90 högskolepoäng Special Education Programme, 90 Higher Education Credits Ansvarig för programmet Lärarutbildningsnämnden

Läs mer

Utbildningsplan för Sports coaching, kandidatprogram 180 högskolepoäng

Utbildningsplan för Sports coaching, kandidatprogram 180 högskolepoäng Utbildningsplan för Sports coaching, kandidatprogram 180 högskolepoäng Sports Coaching, Bachelor s Programme 180 Higher Education Credits Revidering fastställd av Utbildningsvetenskapliga fakultetsstyrelsen

Läs mer

Riktlinjer (till kursledare) fo r VFUdokument

Riktlinjer (till kursledare) fo r VFUdokument Riktlinjer (till kursledare) fo r VFUdokument info r VFU-kurs. Fo rskolla rarprogrammet Introduktion I samband med införandet av ny lärarutbildning beslöt lärarutbildningsnämnden att utveckla generella

Läs mer

Utbildningsplan för Pedagogik, kandidatprogram 180 högskolepoäng

Utbildningsplan för Pedagogik, kandidatprogram 180 högskolepoäng Utbildningsplan för Pedagogik, kandidatprogram 180 högskolepoäng Bachelor s Programme in Education 180 Higher Education Credits Revidering fastställd av Utbildningsvetenskapliga fakultetsstyrelsen 2013-03-15

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR SPRÅK OCH LITTERATURER

INSTITUTIONEN FÖR SPRÅK OCH LITTERATURER INSTITUTIONEN FÖR SPRÅK OCH LITTERATURER LG20FR Verksamhetsförlagd utbildning 2 för gymnasielärare i franska, 7,5 högskolepoäng Teaching Practice 2 for Teachers of French in Upper Secondary School, 7.5

Läs mer

LÄRAREXAMEN BACHELOR OF ARTS IN EDUCATION (GRUNDNIVÅ-FIRST CYCLE) MASTER OF ARTS/SCIENCE IN EDUCATION (AVANCERAD NIVÅ-SECOND CYCLE) 1

LÄRAREXAMEN BACHELOR OF ARTS IN EDUCATION (GRUNDNIVÅ-FIRST CYCLE) MASTER OF ARTS/SCIENCE IN EDUCATION (AVANCERAD NIVÅ-SECOND CYCLE) 1 Lokal examensbeskrivning Dnr: 540-420-10 Sid 1 (8) LÄRAREXAMEN BACHELOR OF ARTS IN EDUCATION (GRUNDNIVÅ-FIRST CYCLE) MASTER OF ARTS/SCIENCE IN EDUCATION (AVANCERAD NIVÅ-SECOND CYCLE) 1 1. Fastställande

Läs mer

Handläggningsordning för prövning och erkännande av högskolepedagogiska meriter Fastställd av Rektor 2014-06-17. Dnr L 2014/85

Handläggningsordning för prövning och erkännande av högskolepedagogiska meriter Fastställd av Rektor 2014-06-17. Dnr L 2014/85 Handläggningsordning för prövning och erkännande av högskolepedagogiska meriter Fastställd av Rektor 2014-06-17. Dnr L 2014/85 Sida 3 (11) Bakgrund Under perioden 2002 2010 angavs i högskoleförordningen

Läs mer

Uppföljning av specialpedagogexamen vid Malmö högskola

Uppföljning av specialpedagogexamen vid Malmö högskola BESLUT 1(2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare Carin Dänsel 08-563 085 26 carin.dansel@uka.se Till rektor vid Malmö högskola Uppföljning av specialpedagogexamen vid Malmö högskola Beslut Universitetskanslersämbetet

Läs mer

Utbildningsplan för Barn- och ungdomsvetenskap, masterprogram 120 högskolepoäng Child and Youth Studies, Master Programme 120 Higher Education

Utbildningsplan för Barn- och ungdomsvetenskap, masterprogram 120 högskolepoäng Child and Youth Studies, Master Programme 120 Higher Education ! Utbildningsplan för Barn- och ungdomsvetenskap, masterprogram 120 högskolepoäng Child and Youth Studies, Master Programme 120 Higher Education Credits!! 1. Inrättande och fastställande Utbildningsplanen

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE YRKESLÄRARPROGRAMMET. För studenter antagna fr.o.m. ht 2011

UTVECKLINGSGUIDE YRKESLÄRARPROGRAMMET. För studenter antagna fr.o.m. ht 2011 UTVECKLINGSGUIDE YRKESLÄRARPROGRAMMET För studenter antagna fr.o.m. ht 2011 Utvecklingsguiden som redskap för lärande Syftet med den här utvecklingsguiden är att tydliggöra utvecklandet av lärarstudentens

Läs mer

Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik

Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, Behörighetskrav: Lärare och förskollärare: Vilka som får undervisa i skolväsendet Endast den som har legitimation som lärare eller förskollärare och är

Läs mer

Barns och ungas uppväxtvillkor, lärande och utveckling (BAUN)

Barns och ungas uppväxtvillkor, lärande och utveckling (BAUN) = KURSPLAN LBU110 LBU160 LBU210 LBU260 Kommentarmaterial Gäller fr.o.m. ht 07 Barns och ungas uppväxtvillkor, lärande och utveckling KOMMENTARDEL till inriktningen Barns och ungas uppväxtvillkor, lärande

Läs mer

Ökad kvalitet. Kjell Hedwall avdelningschef för utbildningsavdelningen i Skolverket

Ökad kvalitet. Kjell Hedwall avdelningschef för utbildningsavdelningen i Skolverket Ökad kvalitet Kjell Hedwall avdelningschef för utbildningsavdelningen i Skolverket Ökad kvalitet All utbildning vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Inom Skaraborg har utbildning hög kvalitet

Läs mer

KURSPLAN IMMA02, Människa, miljö och samhälle 1 (1-20), 20 poäng

KURSPLAN IMMA02, Människa, miljö och samhälle 1 (1-20), 20 poäng KURSPLAN IMMA02, Människa, miljö och samhälle 1 (1-20), 20 poäng INSTITUTIONEN FÖR HUMANIORA OCH SAMHÄLLSVETENSKAP 291 88 KRISTIANSTAD Tel. 044-20 33 00 Fax. 044-20 33 03 Utbildningsområde: NA 40%, LU

Läs mer

Betyg och bedömning. Lokala kursplaner. Konsten att synliggöra kurskriterier för elever och för oss själva

Betyg och bedömning. Lokala kursplaner. Konsten att synliggöra kurskriterier för elever och för oss själva Betyg och bedömning Lokala kursplaner Konsten att synliggöra kurskriterier för elever och för oss själva Johan Dahlberg 2010 Att arbeta med bedömning och betygssättning så att en rättssäker och likvärdig

Läs mer

Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt

Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt Oskarshamn 091110-11 Birgitta Kennedy Reggio Emilia Institutet och förskolan Trollet Ur förslag till förtydliganden i läroplanen för förskolan Uppföljning,

Läs mer

Sammanställning av diskussioner om forskningsbas

Sammanställning av diskussioner om forskningsbas Sammanställning av diskussioner om forskningsbas HVV dagarna Sånga Säby augusti 2012 En process: Ämnesinnehåll Didaktik Student som kritiskt konsumerar forskning och tillämpar forskningsresultat.. VAD

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR PEDAGOGIK OCH SPECIALPEDAGOGIK

INSTITUTIONEN FÖR PEDAGOGIK OCH SPECIALPEDAGOGIK INSTITUTIONEN FÖR PEDAGOGIK OCH SPECIALPEDAGOGIK LAU935 Professionell förändring i läraryrket, 30 högskolepoäng Professional Development in the Teacher Fastställande Kursplanen är fastställd av Lärarutbildningsnämnden

Läs mer

KOMMENTARDEL till inriktningen. Svenska som andraspråk för blivande lärare

KOMMENTARDEL till inriktningen. Svenska som andraspråk för blivande lärare = Kommentarmaterial Gäller fr.o.m. ht 07 Svenska som andraspråk för blivande lärare KOMMENTARDEL till inriktningen Svenska som andraspråk för blivande lärare 1. Förklaring av centrala begrepp Innehållet

Läs mer

Specialpedagogprogrammet

Specialpedagogprogrammet Specialpedagogprogrammet Special Education Programme Omfattning: 90 högskolepoäng Programkod: LYSPE Nivå: Avancerad Fastställande: Fastställd av Fakultetsnämnden för lärarutbildning 2008-09-18, reviderad

Läs mer

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag Ledningsdeklaration för Östra skolan 2015-2017 Vision Östra skolan kännetecknas av en strävan att utveckla samverkan mellan skola

Läs mer

Policy Verksamhetsförlagd utbildning VFU

Policy Verksamhetsförlagd utbildning VFU Policy Verksamhetsförlagd utbildning VFU Barn- och ungdomsförvaltningen Karlstad kommun Vfu Verksamhetsförlagd utbildning i Karlstad kommun Riksdagen tog beslut om en ny lärarutbildning den 25 oktober

Läs mer

Ämnesblock historia 112,5 hp

Ämnesblock historia 112,5 hp Ämneslärarutbildning 7-9 2011-12-13 Ämnesblock historia 112,5 hp för undervisning i grundskolans årskurs 7-9 Ämnesblocket omfattar ämnesstudier inklusive ämnesdidaktik om 90 hp, utbildningsvetenskaplig

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Programmet för personal och arbetsliv

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Programmet för personal och arbetsliv Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Programmet för personal och arbetsliv Programkod: Programmets benämning: SGPAR Programmet för personal och arbetsliv Study programme in Human

Läs mer

Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet. Version 2, 2012. Lärarhögskolan www.use.umu.se

Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet. Version 2, 2012. Lärarhögskolan www.use.umu.se Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet Version 2, 2012 Lärarhögskolan www.use.umu.se 1 Grundlärarprogrammet fritidshem, 180 hp...6 Grundlärarprogrammet förskoleklass och åk 1-3, 240 hp...

Läs mer

Normerande utbildningsområden för BALSAMS medlemsskolor. Tvåårig eftergymnasial socialpedagogisk/behandlingspedagogisk yrkesutbildning.

Normerande utbildningsområden för BALSAMS medlemsskolor. Tvåårig eftergymnasial socialpedagogisk/behandlingspedagogisk yrkesutbildning. Normerande utbildningsområden för BALSAMS medlemsskolor Tvåårig eftergymnasial socialpedagogisk/behandlingspedagogisk yrkesutbildning. 2014-10- 03 Innehållsförteckning Inledning Utbildningsområde 1: Socialt

Läs mer

Utbildningsplan för: Kandidatprogrammet Textil Gäller från läsåret Fastställd av KU-nämnden ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Utbildningsplan för: Kandidatprogrammet Textil Gäller från läsåret Fastställd av KU-nämnden ALLMÄNNA BESTÄMMELSER Utbildningsplan för: Kandidatprogrammet Textil Gäller från läsåret 2010-11. Fastställd av KU-nämnden 2009-10-28 1. ALLMÄNNA BESTÄMMELSER 1.1 Allmänna mål Utbildning på grundnivå skall, i enlighet med de

Läs mer

Riktlinjer fo r VFU verksamhetsfo rlagd utbildning

Riktlinjer fo r VFU verksamhetsfo rlagd utbildning LHS Akademin för Lärande, Humaniora och Samhälle Riktlinjer fo r VFU verksamhetsfo rlagd utbildning Poäng: 4,5 hp VFU inom ramen för 30hp Kurs: Matematik för grundlärare åk F-3 Kursplan: MA3005 VFU-period:

Läs mer

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Det har nu gått ungefär 25 år sedan det blev möjligt att bli legitimerad psykoterapeut på familjeterapeutisk grund och då

Läs mer

LÄRARUTBILDNINGSNÄMNDEN

LÄRARUTBILDNINGSNÄMNDEN LÄRARUTBILDNINGSNÄMNDEN SPP400, Specialpedagogik - lärares och organisationers lärande, 15,0 högskolepoäng Special Needs Education: Teachers Competence and Organizational Development, 15.0 higher education

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i högskoleförordningen (1993:100); utfärdad den 12 december 2013. SFS 2013:1118 Utkom från trycket den 20 december 2013 Regeringen föreskriver att bilaga

Läs mer

Den fria tidens lärande

Den fria tidens lärande Huvudämne Den fria tidens lärande Lärarutbildningen, Malmö högskola www.mah.se/lut/bus I huvudämnet Fria Tidens Lärande utbildas man till en modern fritidspedagog som arbetar både i och utanför skolan.

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Programmet för personal och arbetsliv SGPAR

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Programmet för personal och arbetsliv SGPAR Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Programmet för personal och arbetsliv Programkod: Beslut om fastställande: Programmets benämning: SGPAR Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden

Läs mer

UNDERVISNINGSPROCESSER, KOMMUNIKATION OCH LÄRANDE, 10 POÄNG

UNDERVISNINGSPROCESSER, KOMMUNIKATION OCH LÄRANDE, 10 POÄNG LÄRARHÖGSKOLAN i STOCKHOLM KURSPLAN 1:5 UNDERVISNINGSPROCESSER, KOMMUNIKATION OCH LÄRANDE, 10 POÄNG Curriculum Studies and Communication, 10 Credit Points (15 ECTS) LÄRDOK-KOD: 1. BESLUT OCH RIKTLINJER

Läs mer

LÄRARPROGRAMMET. Vid LiU. Kursbeskrivning i franska: Didaktik och VFU 9FR211/9FR311 1-30 hp 9FR241/9FR341 31-60 hp

LÄRARPROGRAMMET. Vid LiU. Kursbeskrivning i franska: Didaktik och VFU 9FR211/9FR311 1-30 hp 9FR241/9FR341 31-60 hp Institutionen för kultur och kommunikation Augusti 2011 Ann-Kari Sundberg ann-kari.sundberg@liu.se LÄRARPROGRAMMET Vid LiU Kursbeskrivning i franska: Didaktik och VFU 9FR211/9FR311 1-30 hp 9FR241/9FR341

Läs mer

Utbildningsplan för: Kandidatprogrammet Konst Gäller från Fastställd av KU-nämnden ALLMÄNNA BESTÄMMELSER. 1.

Utbildningsplan för: Kandidatprogrammet Konst Gäller från Fastställd av KU-nämnden ALLMÄNNA BESTÄMMELSER. 1. Utbildningsplan för: Kandidatprogrammet Konst Gäller från 2009-08-31. Fastställd av KU-nämnden 2009-06-10 1 ALLMÄNNA BESTÄMMELSER 1.1 Allmänna mål Utbildning på grundnivå skall, i enlighet med de inledande

Läs mer

LMN120, Matematik för lärare, tidigare åldrar 30 högskolepoäng

LMN120, Matematik för lärare, tidigare åldrar 30 högskolepoäng Gäller fr.o.m. vt 10 LMN120, Matematik för lärare, tidigare åldrar 30 högskolepoäng Mathematics for teachers in Primary School, 30 higher education credits Grundnivå/First Cycle 1. Fastställande Kursplanen

Läs mer

Humanistiska programmet (HU)

Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) ska utveckla elevernas kunskaper om människan i samtiden och historien utifrån kulturella och språkliga perspektiv, lokalt och globalt, nationellt

Läs mer

LSU210, Specialpedagogiskt perspektiv på skriftspråksutveckling och matematisk begreppsutveckling pedagogiska konsekvenser, 15 högskolepoäng.

LSU210, Specialpedagogiskt perspektiv på skriftspråksutveckling och matematisk begreppsutveckling pedagogiska konsekvenser, 15 högskolepoäng. = Gäller fr.o.m. vt 10 LSU210, Specialpedagogiskt perspektiv på skriftspråksutveckling och matematisk begreppsutveckling pedagogiska konsekvenser, 15 högskolepoäng. Becoming Litterate and Numerate in a

Läs mer

Gäller från: HT 2014 Fastställd: Ändrad: Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik

Gäller från: HT 2014 Fastställd: Ändrad: Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik Utbildningsplan för Ämneslärarprogram med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 7-9 och med inriktning mot arbete i gymnasieskolan Teacher Education Programme for Secondary School and Upper Secondary

Läs mer

SOAN47, Socialt arbete i skolan, 15 högskolepoäng Social Work at Schools, 15 credits Avancerad nivå / Second Cycle

SOAN47, Socialt arbete i skolan, 15 högskolepoäng Social Work at Schools, 15 credits Avancerad nivå / Second Cycle Samhällsvetenskapliga fakulteten SOAN47, Socialt arbete i skolan, 15 högskolepoäng Social Work at Schools, 15 credits Avancerad nivå / Second Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd av Samhällsvetenskapliga

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

Skolplan Med blick för lärande

Skolplan Med blick för lärande Skolplan 2012-2015 Med blick för lärande Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 23 maj 2012 Sävsjö kommuns skolplan - en vägvisare för alla förskolor och skolor i Sävsjö kommun Sävsjö kommuns skolplan

Läs mer

Karlstads universitet Samhällskunskap för lärare åk 7-9, 90 hp (1-90) Ingår i Lärarlyftet 90 högskolepoäng

Karlstads universitet Samhällskunskap för lärare åk 7-9, 90 hp (1-90) Ingår i Lärarlyftet 90 högskolepoäng Karlstads universitet Samhällskunskap för lärare åk 7-9, 90 hp (1-90) Ingår i Lärarlyftet 90 högskolepoäng Målgrupp Du som har behörighetsgivande lärarexamen och undervisar i samhällskunskap i åk 7-9 utan

Läs mer

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Författningsstöd Övergripande författningsstöd 1 kap. 4 skollagen Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns

Läs mer

Utbildningsplan för Nordiskt masterprogram i pedagogik med inriktning mot aktionsforskning (NoMiA) 120 högskolepoäng

Utbildningsplan för Nordiskt masterprogram i pedagogik med inriktning mot aktionsforskning (NoMiA) 120 högskolepoäng Utbildningsplan för Nordiskt masterprogram i pedagogik med inriktning mot aktionsforskning (NoMiA) 120 högskolepoäng Nordic Master Program in Education with orientation towards Action Research 120 Higher

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN FÖR SOCIONOMPROGRAM 210 HÖGSKOLEPOÄNG

UTBILDNINGSPLAN FÖR SOCIONOMPROGRAM 210 HÖGSKOLEPOÄNG UTBILDNINGSPLAN FÖR SOCIONOMPROGRAM 210 HÖGSKOLEPOÄNG UTBILDNINGSPLAN Socionomprogrammet omfattar 210 högskolepoäng och leder till socionomexamen med generell inriktning. Terminerna 1-6 (1-180 hp) läses

Läs mer

Utbildningsplan. Musiklärarprogrammet Inriktning gymnasieskolan. Programkod: Programmets benämning: Högskolepoäng/ECTS: Beslut om inrättande:

Utbildningsplan. Musiklärarprogrammet Inriktning gymnasieskolan. Programkod: Programmets benämning: Högskolepoäng/ECTS: Beslut om inrättande: Lärarutbildningsnämnden Utbildningsplan Musiklärarprogrammet Inriktning gymnasieskolan Programkod: Programmets benämning: LAAML Musiklärarprogrammet, inriktning gymnasieskolan Music Teacher Education Programme

Läs mer

Kommenterar till föreslagen revidering av strukturplanen för Grundlärarprogrammet

Kommenterar till föreslagen revidering av strukturplanen för Grundlärarprogrammet Kommenterar till föreslagen revidering av strukturplanen för Grundlärarprogrammet Förslaget är gemensamt framtaget i programrådet. Samtliga ledamöter, extern ledamot inräknad, har aktivt deltagit i arbetet.

Läs mer

Kursen ges som fristående kurs i huvudområdet socialt arbete och kan ingå i en masterexamen i samhällsvetenskap med fördjupning i socialt arbete.

Kursen ges som fristående kurs i huvudområdet socialt arbete och kan ingå i en masterexamen i samhällsvetenskap med fördjupning i socialt arbete. Samhällsvetenskapliga fakulteten SOAN44, Socialt arbete: Handledning inom verksamhetsförlagd utbildning i socialt arbete, 7,5 högskolepoäng Social Work: Supervision in Social Work Field Education, 7.5

Läs mer

Specialpedagogprogrammet

Specialpedagogprogrammet Specialpedagogprogrammet Special Education Programme Omfattning: 90 högskolepoäng Programkod: LYSPE Nivå: Avancerad Fastställande: Fastställd av Fakultetsnämnden för lärarutbildning 2008-09-18, reviderad

Läs mer

Beslutsunderlag Lärarutbildningsnämnden Maria Jansdotter Samuelsson

Beslutsunderlag Lärarutbildningsnämnden Maria Jansdotter Samuelsson Beslutsunderlag Lärarutbildningsnämnden 2016-03-17 Maria Jansdotter Samuelsson Reviderade lärandemål för VFU. Förskollärarprogram, grundlärarprogram, ämneslärarprogram, yrkeslärarprogram samt Kompletterande

Läs mer

LYS inriktning 90 högskolepoäng efter eller

LYS inriktning 90 högskolepoäng efter eller LYS Ingår som inriktning 90 högskolepoäng i Lärarprogrammet totalt 180 hp Yrke, skola arbetsliv 90 hp ( LYS ) Studenterna ansluter efter LYS 90 hp till Allmänt utbildningsområde AUO 90 hp i Lärarprogrammet

Läs mer

Utbildningsplan för Pedagogik, kandidatprogram 180 högskolepoäng

Utbildningsplan för Pedagogik, kandidatprogram 180 högskolepoäng Utbildningsplan för Pedagogik, kandidatprogram 180 högskolepoäng Bachelor s Programme in Education 180 Higher Education Credits Revidering fastställd av dekanus vid Utbildningsvetenskapliga fakulteten

Läs mer

Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna

Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna 2016-2019 Beslut: Högskolestyrelsen 2015-12-17 Revidering: - Dnr: DUC 2015/385/10 Gäller fr o m: 2016-01-01 Ersätter: - Relaterade dokument:

Läs mer

Studera till lärare! Umeå School of Education Umeå universitet

Studera till lärare! Umeå School of Education Umeå universitet Studera till lärare! Umeå School of Education Umeå universitet www.use.umu.se 1 Grundlärarprogrammet fritidshem, 180 hp...6 Grundlärarprogrammet förskoleklass och åk 1-3, 240 hp... 8 Grundlärarprogrammet

Läs mer

Specialpedagogprogrammet, 90 högskolepoäng

Specialpedagogprogrammet, 90 högskolepoäng Utbildningsplan Sida 1 av 6 2012-02-22 Specialpedagogprogrammet, 90 högskolepoäng Programme in Special Educational Needs, 90 Credits Denna utbildningsplan gäller för utbildning som ges efter 2012-07-01

Läs mer

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv Om ämnet Engelska Bakgrund och motiv Ämnet engelska har gemensam uppbyggnad och struktur med ämnena moderna språk och svenskt teckenspråk för hörande. Dessa ämnen är strukturerade i ett system av språkfärdighetsnivåer,

Läs mer

180 Higher Education Credits

180 Higher Education Credits KONSTNÄRLIGA FAKULTETEN Utbildningsplan Konstnärligt kandidatprogram i fotografi Grundnivå 180 högskolepoäng Programkod: K1FOT Curriculum BFA Programme in Photography First cycle 180 Higher Education Credits

Läs mer

CENTRALA BEGREPP I VÅRDPEDAGOGIK

CENTRALA BEGREPP I VÅRDPEDAGOGIK CENTRALA BEGREPP I VÅRDPEDAGOGIK UNIVERSITY OF SKÖVDE HANIFE.REXHEPI@HIS.SE Bild 1 AGENDA Vad är kunskap? De fyra F:n Förståelse och lärande i relation till kunskap Vad är kompetens och vad finns det för

Läs mer

Socionomen i sitt sammanhang. Praktikens mål påverkas av: Socialt arbete. Institutionella sammanhanget

Socionomen i sitt sammanhang. Praktikens mål påverkas av: Socialt arbete. Institutionella sammanhanget Socionomen i sitt skilda förutsättningar och varierande Förstå och känna igen förutsättningar, underbyggande idéer och dess påverkan på yrkesutövandet. Att förstå förutsättningarna, möjliggör att arbeta

Läs mer

Riktlinjer för kvalitetssäkring av befintliga program

Riktlinjer för kvalitetssäkring av befintliga program Grundutbildningsnämnden RIKTLINJER Diarienummer: 40-385/12 Beslutat av: GUN Beslutsdatum: 2012-10-15 Revidering: 2014-12-17 Giltighetstid: tillsvidare Riktlinjer för kvalitetssäkring av befintliga program

Läs mer

Ämnesblock svenska 142,5 hp

Ämnesblock svenska 142,5 hp Ämneslärarexamen inriktning gymnasieskolan Sida 1 av 5 Ämnesblock svenska 142,5 hp för undervisning i gymnasieskolan Ämnesblocket omfattar ämnesstudier inklusive ämnesdidaktik om 120 hp, utbildningsvetenskaplig

Läs mer

Utbildningsplan för Sports coaching, kandidatprogram 180 högskolepoäng

Utbildningsplan för Sports coaching, kandidatprogram 180 högskolepoäng Utbildningsplan för Sports coaching, kandidatprogram 180 högskolepoäng Sports Coaching, Bachelor s Programme 180 Higher Education Credits Revidering fastställd av dekanus vid Utbildningsvetenskapliga fakulteten

Läs mer

LÄRARUTBILDNINGSNÄMNDEN. Avancerad nivå/second Cycle

LÄRARUTBILDNINGSNÄMNDEN. Avancerad nivå/second Cycle LÄRARUTBILDNINGSNÄMNDEN LAU225, Allmänt utbildningsområde 2, Lärandets villkor och process: Ur sociala och samhälleliga perspektiv, avancerad nivå, 15,0 högskolepoäng General Education Field 2, Conditions

Läs mer

ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN SECONDARY EDUCATION 2

ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN SECONDARY EDUCATION 2 Lokal examensbeskrivning Dnr: FS 3.1.5-1482-14 Sid 1 (8) ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN SECONDARY EDUCATION 2 INRIKTNING:

Läs mer

LMS210, Människa, natur och samhälle för lärare 2, 30 högskolepoäng

LMS210, Människa, natur och samhälle för lärare 2, 30 högskolepoäng LMS210, Människa, natur och samhälle för lärare 2, 30 högskolepoäng Man, Nature and Society 2 for Teachers in Primary School, 30 higher education credits Grundnivå/First Cycle 1. Fastställande Kursplanen

Läs mer

Lärarutbildning - Grundlärare med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4-6, 240 hp

Lärarutbildning - Grundlärare med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4-6, 240 hp 1 (7) Utbildningsplan för: Lärarutbildning - Grundlärare med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4-6, 240 hp Primary School teacher education programme 4-6 Allmänna data om programmet Programkod

Läs mer

Studieplan för utbildning på forskarnivå i. socialt arbete

Studieplan för utbildning på forskarnivå i. socialt arbete Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper Studieplan för utbildning på forskarnivå i socialt arbete (Doctoral studies in Social Work) Studieplanen är fastställd av fakultetsnämnden vid Fakulteten för

Läs mer

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning SKOLFS 2004:18 Utkom från trycket den 24 augusti 2004 Senaste lydelse av Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning 2004-08-09 Skolverket föreskriver med

Läs mer

Specialpedagogiska programmet, 90 högskolepoäng

Specialpedagogiska programmet, 90 högskolepoäng UTBILDNINGSPLAN Gäller fr.o.m. höstterminen 2007 Specialpedagogiska programmet, 90 högskolepoäng pééåá~ä=bçìå~íáçå~ä=qé~åüéê=mêçöê~ããéi=vm=üáöüéê=éçìå~íáçå=åêéçáíë= hìêëåáî W=^î~åÅÉê~Ç=åáî = péåçåç=åóåäék=

Läs mer

Grundlärarprogrammet vid Linköpings universitet

Grundlärarprogrammet vid Linköpings universitet BESLUT 2012-04-10 Dnr LiU-2016-00393 Styrelsen för utbildningsvetenskap Reviderad 2012-06-26, 2012-12-13, 2013-05-16, 2014-03-20, 2015-04-08, 2016-02-16 och 2016-04-29. Senast reviderad 2016-05-20 Utbildningsplan

Läs mer