Vad är värdefull specialpedagogisk kunskap?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vad är värdefull specialpedagogisk kunskap?"

Transkript

1 MATTS MATTSSON I SAMARBETE MED HELEN DAGERMALM OCH SINIKKA PISILÄ Vad är värdefull specialpedagogisk kunskap? Individ, omvärld och lärande/forskning nr 32

2 Matts Mattsson i samarbete med Helen Dagermalm och Sinikka Pisilä Vad är värdefull specialpedagogisk kunskap? Individ, omvärld och lärande/forskning nr 32 Institutionen för individ, omvärld och lärande Lärarhögskolan i Stockholm (2006)

3 Individ, omvärld och lärande/forskning nr 32 utgiven av Institutionen för individ, omvärld och lärande Lärarhögskolan i Stockholm (2006) Box Stockholm Tel E-post: se Rapporten kan laddas ned i pdf-format från ISSN X ISBN Ange källan vid kopiering och citering. All kommersiell användning utan författarens medgivande är förbjuden. Frågor om innehållet hänvisas till författaren. E-post: II

4 Sammanfattning Denna rapport har tillkommit på uppdrag av Ämneskollegiet för Specialpedagogik vid Lärarhögskolan i Stockholm, LHS. Vårt syfte är att bidra till diskussionen om vad som är värdefull specialpedagogisk kunskap och hur sådan kunskap kan bildas. Det mera avgränsade syftet är att undersöka vad som idag tycks vara obligatorisk specialpedagogisk kunskap för alla som går lärarutbildningen. Hit hör frågan om teori och praktik och den verksamhetsförlagda utbildningen, VFU. Är VFU organiserat så att man både utmanar och tillvaratar den erfarenhet som finns bland pedagoger med lång yrkeserfarenhet? Rapporten baserar sig på två delstudier. Båda fokuserar på en ny kurs, eller rättare sagt ett kursmoment, inom det allmänna utbildningsområdet vid LHS. Kursmomentet, som omfattar 5 högskolepoäng, heter Specialpedagogiska utmaningar i en skola för alla. Den ena delstudien (1) Akademi och fält är genomförd av specialpedagog Helen Dagermalm Eriksson. Den är samtidigt en del av hennes magisterstudier. Den andra delstudien (2) Skilda världar är genomförd av Sinikka Pisilä. Den är samtidigt en del av hennes arbete som utvecklingsledare i Upplands Väsby. Handledare för båda studierna har varit universitetslektor Matts Mattsson, som också har huvudansvaret för denna tredje rapport. Studie (1) har sin tyngdpunkt på specialpedagogiska teorier, kursplan, kurslitteraturen och de studerandes kunskapssyn. Eriksson undersöker på viket sätt en akademisk kunskapssyn får genomslag i de studerandes examinationsuppgifter. Vilka föreställningar får kursdeltagarna den vägen om specialpedagogik? Och vad säger de om praktiken? Studie (2) utgår från samma underlag som den första studien, men här ligger tyngdpunkten mer på den specialpedagogiska praktiken. Pisiläs underlag är kompletterat med intervjuer av yrkeserfarna specialpedagoger. I föreliggande rapport placeras de genomförda undersökningarna i en ny tankeram. Deras innehåll sammanfattas och utvecklas i en diskussion om sambandet mellan teori och praktik. Resultatet av delstudierna framgår av deras rubriker Akademi och fält samt Skilda världar. Den akademiska kunskapssynen skiljer sig från praktikerfältets. Innehållet i den obligatoriska specialpedagogiska kursen skiljer sig från den kunskap som yrkeserfarna specialpedagoger betraktar som angelägen. III

5 Båda studierna visar att de studerande till stor del uppehåller sig vid problem knutna till ett inkluderande eller exkluderande arbetssätt i skolor. Inkludering är den norm som enligt lärarutbildningen ska gälla, men exkludering praktiseras i verkligheten. Begreppen inkludering och exkludering tycks inte ha någon större betydelse för de yrkeserfarna lärarna, speciallärarna och specialpedagogerna. Enligt lärarutbildningen i Stockholm bör specialpedagogiskt arbete bedrivas på flera nivåer: individinriktat, grupporienterat, organisationsinriktat och på samhällsnivå. Den specialpedagogiska praktiken tycks domineras av ett individ- och problemorienterat arbetssätt. I delstudierna återkommer ofta frågan om pedagogers förhållningssätt. På Lärarhögskolan framhålls den nya rollen som specialpedagog med ett utvidgat uppdrag. I praktiken uppskattas den gamla typen av speciallärare som arbetar direkt med särskilda barn. I intervjuerna med pedagoger på fältet framhålls vissa arbetsområden som viktiga. Det gäller specialpedagogens relation till föräldrar, det handlar om betydelsen av dokumentation och åtgärdsprogram. Om hur man ska möta de passiva barnen. Här diskuteras också skolans styrdokument och behov av kunskap om skolans organisation. I denna sammanfattande rapport tecknas en bakgrund till det nya kursmomentet Specialpedagogiska utmaningar i en skola för alla. Den betraktas som ett inslag i och ett uttryck för kamp mellan olika kunskapskulturer och professionella grupper inom LHS. När specialpedagogik blev accepterat som forskningsämne förtydligades dess identitet, kunskapsområdet klarnade och ämnets akademiska status ökade. Först i det skedet blev det möjligt att genomföra ett obligatoriskt moment i specialpedagogik för alla studerande i lärarutbildningen i Stockholm. De frågor och problem som redovisats i delstudierna sätts avslutningsvis i relation till nio specialpedagogiska yrkesroller och förändringsstrategier. De hinder och möjligheter som studerande och yrkesverksamma givit uttryck för knyts till olika förändringsstrategier. Man kan vara mer eller mindre inriktad på individ, grupp, struktur eller process. Andra förekommande roller och strategier diskuteras med rubrikerna handledaren, samverkanspedagogen, experten, empowerment, animatören och den reflekterande praktikern. En återkommande fråga i studien handlar om relationen mellan akademi och fält. De skillnader som påvisats mellan teori och praktik hänförs till den så kallade upplysningsmodellen. I upplysnings- IV

6 modellen förutsätter man att kunskap i form av idéer, teorier och allmänbegrepp är högre och mera sanna än den tröga och svårbegripliga jordiska verkligheten där människor praktiserar specialpedagogik. Tanken är att akademisk kunskap medför upplysning som gör att människor, i detta fall blivande lärare, lättare kan orientera sig i tillvaron. Tanken är att ny kunskap leder till förändring i praktiken. Som ett alternativ till upplysningsmodellen skisseras avslutningsvis en praxisnära forskningsstrategi. Det innebär att man som forskare intresserar sig för den yrkesutövning som praktiseras på fältet och den kunskapssyn som är inneboende i praktiken. Man måste då som forskare och lärarutbildare gå in i den komplexa och besvärliga verkligheten för att tillsammans med pedagogerna på fältet försöka åstadkomma de önskvärda förändringarna. I detta gemensamma arbete kan lärarstuderande delta och vinna handlingsrelevant kunskap. Förutsättningar för en sådan kunskapsstrategi finns kanske i den verksamhetsförlagda utbildningen. Universitetslärare måste då vara öppna för att de viktiga specialpedagogiska frågorna kan formuleras inifrån den pedagogik som praktiseras på fältet. Det rör sig alltså om en omvänd ordning. Båda strategierna kan vara framgångsrika. Enligt upplysningsmodellen genereras ny kunskap genom friktion mellan nya teorier och gamla föreställningar. Enligt en praxisnära forskningsstrategi genereras ny kunskap genom interaktion mellan forskare, universitetslärare och företrädare för praktikerfältet. Förslagsvis bör den verksamhetsförlagda utbildningen utformas så att de studerande i större utsträckning kan ta del av beprövad erfarenhet. Värdefull specialpedagogisk kunskap kan skapas i praktiken genom ett närmare samarbete mellan akademi och fält. Både akademi och fält kan utvecklas genom ömsesidiga utmaningar. V

7 VI

8 Förord Denna rapport är resultatet av ett grupparbete som bygger på individuella insatser och olika erfarenheter. Jag är huvudansvarig, men tvekar att skriva i jag-form. Utan insatserna från specialpedagog Helen Dagermalm Eriksson och utvecklingsledare Sinikka Pisilä skulle rapporten inte funnits. Helen gick den specialpedagogiska påbyggnadsutbildningen 2003 och är nu, som magistrand, engagerad i forskningsprojektet Makten över examensarbetet. Helens yrkeserfarenhet innefattar arbete som lågstadielärare under drygt 15 års tid samt arbete som utbildningsledare och skolledare under 10 år i grundskolan. Sinikka är utvecklingsledare i Upplands Väsby kommun och har en bakgrund som skolinspektör. Hon är van att granska och tolka lokala styrdokument och handlingar gentemot de nationella motsvarigheterna. Sinikka har som lärare, rektor och skolinspektör en nästan 30 år lång erfarenhet av grundskolan. Varken Helen eller Sinikka har varit involverad i kursmomentet Specialpedagogiska utmaningar i en skola för alla. De representerar ett utifrånperspektiv. Båda är verksamma utanför Lärarhögskolan i Stockholm, de har ingen anknytning till Ämneskollegiet för Specialpedagogik. Själv är jag sedan slutet av 1990-talet anställd av LHS som universitetslektor i specialpedagogik. Jag ingår i Ämneskollegiet för Specialpedagogik och är på flera sätt engagerad i utvecklingen av specialpedagogik, det allmänna utbildningsområdet och den verksamhetsförlagda utbildningen. Jag har emellertid inte deltagit i utformningen eller genomförandet av det aktuella kursmomentet. Ändå kan man naturligtvis ifrågasätta det lämpliga i att jag genomför en utvärdering som berör flera av mina kollegor. Min förhoppning är att läsaren ska finna rapporten intressant och tillförlitlig bland annat beroende på de all- VII

9 mängiltiga frågor som behandlas, det sätt på vilket utvärderingen är genomförd samt innehållet i de avslutande reflektionerna. Tillsammans med Helen och Sinikka vill jag härmed tacka de lärare vid LHS som hjälpte till med insamling av de studerandes examinationsuppgifter samt de pedagoger i Upplands Väsby som ställde upp på intervjuer och lät oss ta del av deras erfarenheter. Tack också till Upplands Väsby kommun som på olika sätt givit arbetet stöd. Flera kollegor vid LHS tackas härmed för att de har lämnat mycket värdefulla synpunkter på preliminära versioner av detta manuskript: Ingrid Engdahl, Birgitta Sahlin, Bengt Wahlund, Kerstin Stenberg, Magnus Magnusson, Peter Emsheimer, Kerstin Strander, Lise Roll Pettersson, Helena Frisell, Agneta Bronäs, Anne Montelius, Jari Linikko och Elisabeth Lundström, Birgitta Sandström och Siv Fischbein. Av samma skäl tackar jag Eva M Franzén, fil dr i socialt arbete, Åsa Thornberg, studerande i det specialpedagogiska programmet vid LHS samt Christina Blomqvist, deltagare i kursen Praxis, forskning och utvecklingsarbete. Genom flera personers kloka kommentarer har manuskriptet blivit bättre. De brister som kvarstår måste jag emellertid själv ta fullt ansvar för. Sist men inte minst vill vi tacka Ämneskollegiet för Specialpedagogik som tog initiativ till denna studie och, som genom att avsätta resurser, gjorde genomförandet möjligt. Det är vår förhoppning att rapporten ska fungera som ett stimulerande underlag i fortsatta försök att utveckla specialpedagogik teoretiskt och praktiskt. Täby i januari 2006 Matts Mattsson VIII

10 Innehåll Sammanfattning...III Förord... VII 1. Inledning och syfte Syfte En kontextuell bakgrund Den första CK-kursen Omorientering Den nya kursen Ett svåravgränsat studieobjekt En epistemologisk strid Praxisorientering Kunskap i handling Forskningsstrategi och metoder Inventering av relevanta dokument Analys av examinationsuppgifter Intervjuer med pedagoger i Upplands Väsby Kommunikativ validitet Vad säger studenter och specialpedagoger? Akademi och fält Skilda världar Yrkesroll och förändringsstrategi Nio strategier En osäker väg IX

11 7. Akademi och fält Upplysningsmodellen Praxisnära kunskapsutveckling Ömsesidiga utmaningar Källförteckning Förkortningar Bilaga 1 Examinationsuppgifter - översikt Bilaga 2 Examinationsuppgifternas fördelning Bilaga 3 Kursplan Utbildningsvetenskapligt perspektiv X

12 1. Inledning och syfte Utvärderingar kan göras på många olika sätt och under det senaste året har många utvärderingar gjorts vid LHS. Flera utvärderingar har föregått eller pågår parallellt med denna studie. Det gäller till exempel Högskoleverkets utvärdering av lärarutbildningen (2005), LHS självvärdering av det specialpedagogiska programmet (2005), Högskoleverkets utvärdering av det specialpedagogiska programmet, Studentkårens utvärdering av AUO (2005), utvärderingen av AUO-kurser gjord av Utbildnings- och Forskningsavdelningen vid LHS samt de utvärderingar som görs av AUO-kurserna av de olika ämnesråden vid LHS. Det finns nu ämnesråd för Pedagogik, Didaktik, Specialpedagogik samt Barn- och ungdomsvetenskap. Till mängden utvärderingar hör också de som görs av varje kursansvarig för respektive kurs. Många av nämnda utvärderingar bygger på utsagor och omdömen från lärare och kursdeltagare dvs. från personer som själva deltagit i och varit ansvariga för kurserna. De har talat med varandra; utvärderingarna är i den bemärkelsen inåtvända. Vår tanke är, att i en kör med så många röster måste man inta en pregnant stämma för att överhuvudtaget kunna urskiljas från vad som i övrigt framkommer. Vi vill med denna rapport närma oss frågan om specialpedagogisk kunskap med delvis andra utgångspunkter, perspektiv och metoder än de mest förekommande. 1.1 Syfte Uppdraget från Ämneskollegiet för Specialpedagogik avsåg en utvärdering av det nya kursmomentet Specialpedagogiska utmaningar i en skola för alla. Den som förväntar sig att här finna en målrelaterad 1

13 utvärdering blir emellertid besviken. Vi har utvidgat och omformulerat uppgiften enligt följande: Syftet är att undersöka vad som tycks vara värdefull specialpedagogisk kunskap och hur sådan kan bildas. De mera avgränsade och preciserade frågorna är: Vilken specialpedagogisk kunskap tycks vara obligatorisk för alla studenter i lärarutbildningen vid Lärarhögskolan i Stockholm? Hur påverkas innehållet i utbildningen av samarbetet mellan LHS och partnerområden? Vi vill försöka fånga både en teoretisk och en yrkespraktisk dimension av specialpedagogiken och vi vill samtidigt undersöka relationen mellan Lärarhögskolan och fältet. Undersökningen bygger väsentligen på de föreställningar om specialpedagogik som kommer till uttryck i examinationsuppgifter utförda av studenter i kursmomentet Specialpedagogiska utmaningar i en skola för alla. Vad studenterna uppfattat som viktigt har vi sedan diskuterat med yrkeserfarna pedagoger i Upplands Väsby som också angivit vad de betraktar som värdefull specialpedagogisk kunskap. Det empiriska underlaget i studien består alltså av studenters föreställningar om och yrkesverksammas erfarenheter av specialpedagogik. Av skäl som vi strax ska redovisa överskrider vi på olika sätt gränserna för uppdraget att utvärdera endast ett visst kursmoment. 2

14 2. En kontextuell bakgrund Studiens bakgrund kan tecknas i ett kontextuellt perspektiv och i ett teoretiskt. En särskild bakgrund återfinns vid Lärarhögskolan i Stockholm med sin historia, kultur och organisation formad av lärare, studenter, företrädare för fältet samt andra aktörer. Det är i detta ganska begränsade sammanhang som studien kan få sin omedelbara betydelse. Vår ambition är emellertid mer omfattande. Förhoppningen är att studien kan få en betydelse också utanför Lärarhögskolan. Teoretiskt anknyter undersökningen till en praxisorienterad tradition i vilken fokus riktas mot relationen mellan teori och praktik och mot de möjligheter som finns för människor att åstadkomma önskvärda förändringar. Låt oss börja med det kontextuella perspektivet. Kontext i bemärkelsen sammanhang skapas och bärs upp av människor i en historisk process. Vissa aktörer, handlingar och händelser får större genomslag på utvecklingen än andra. Vissa initiativ vinner stöd, andra initiativ stöter på för stort motstånd eller rinner helt enkelt ut i sanden. I viss bemärkelse finns kontexten innan olika aktörer går in i ett förändringsarbete. Samtidigt gäller att sammanhanget och strukturen skapas av de aktörer som deltar. Processer genererar och upprätthåller strukturer. Strukturer eller organisationer är därför inga givna, neutrala eller naturliga fenomen. De är som Crozier och Friedberg (1980) säger: human constructs developed half consciously, half unconsciously, by man to solve problems of collective action, and above all the most basic of these cooperation of some collective good by relatively autonomous social actors pursuing diverse and always, in a certain sense, conflicting interests (s. 4). 3

15 Man kan, med hänvisning till Crozier och Friedberg, betrakta framväxten av ett specialpedagogiskt kunskapsområde vid LHS i ett konfliktperspektiv. Det är ett perspektiv som innefattar organisatoriska förändringar åstadkomna av aktörer på ett fält där osäkerhet råder om relationen mellan processer, strukturer och omständigheter. Här pågår en kamp om kunskapssyn, innehåll och uppläggning av till exempel en viss professionsinriktad utbildning. Människor skapar, mer eller mindre medvetet, den kontext som sätter gränser för och erbjuder handlingsutrymme åt vissa initiativ. Människor kan förändra kontexten, men ofta med begränsad frihet. Det rör sig om en dialektisk process i vilken flera kvardröjande föreställningar, sega strukturer och handlingsmönster ingår. Utgången av vissa strider beror på hur fältet är format. En organisation präglas av en organisationskultur. Ett förändringsarbete genomförs i en viss anda. Organisationens karaktär och dess anda kan i stor utsträckning förutbestämma vilka initiativ som ska få framgång och vilka idéer och handlingar som mest sannolikt kommer att rinna ut i sanden. Bourdieu talar om sedimenterade intentioner i samhället på ett sätt som är relevant också för organisationer: kulturen konstituerar ett särskilt sätt att möta existensen som alltsedan födelsen gör sig gällande hos var och en av samfundets medlemmar ( ) Kulturen närs av en originell och unik anda, i vilken alla tar del samtidigt som de konstituerar denna anda genom det gemensamma livet. I kulturen finns en inneboende sedimenterad intention (Bourdieu. I Broady, 1991, s. 236). Denna anda sätter gränser för vad som är möjligt att påverka och erbjuder samtidigt handlingsutrymme. Det är naturligtvis en grannlaga uppgift att kortfattat urskilja vilka aktörer, processer, strukturer och omständigheter som är viktigare än andra i en analys av hur ett visst specialpedagogisk moment har tillkommit i en viss universitetskurs. 4

16 Skildringen som följer bygger i stor utsträckning på ett inifrånperspektiv med subjektiva förtecken. Här ingår lektorer och adjunkter, administratörer och prefekter, styrdokument och kulturmönster, gamla konflikter och nya allianser. Som anställd lektor i specialpedagogik på LHS sedan slutet av 1990-talet tar jag fasta på händelser och processer i vilka jag själv varit engagerad eller sett på nära håll. En annan person med en annan bakgrund, utsiktspunkt och ett annat tidsperspektiv skulle åstadkommit en annan beskrivning. Jag försöker gå rakt in i händelser och omständigheter som många personer i kretsen av det specialpedagogiska kunskapsområdet kan känna igen som viktiga bakom tillkomsten av det nya kursmomentet Specialpedagogiska utmaningar i en skola för alla. 2.1 Den första CK-kursen En allmän utgångspunkt finns i den av riksdagen beslutade nya lärarutbildningen (prop. 1999/2000:135). När den planerades och skulle genomföras vid Lärarhögskolan i Stockholm uppstod en livlig diskussion inom Institutionen för individ, omvärld och lärande, IOL, om det specialpedagogiska kunskapsområdet. Hur skulle specialpedagogik behandlas i de obligatoriska delarna av lärarutbildningen? Hur skulle de studerande möta specialpedagogik inom det allmänna utbildningsområdet? Det blev en strid om innehåll och uppläggning. Två linjer utkristalliserades inom institutionen kring Till saken hör att IOL som institution tillskapats 1999 genom en omorganisation som sammanfört cirka 100 personer som tidigare hört till flera mindre institutioner. De olika ståndpunkterna i frågan om specialpedagogik kunde väsentligen hänföras till personer som före Lärarhögskolans omorganisation hört till olika institutioner. En stor grupp, med bakgrund i den 5

17 gamla institutionen för specialpedagogik, menade att specialpedagogik borde synliggöras som ett eget kunskapsområde och en identifierbar verksamhet. En ännu större grupp, med bakgrund i de gamla institutionerna för förskollärarutbildning samt barn- och ungdomsverksamhet, menade att specialpedagogik borde behandlas som en integrerad dimension i all pedagogisk verksamhet. Företrädarna för den senare linjen fick stöd av IOL:s och Lärarhögskolans ledning. De fick därmed ett stort inflytande på genomförandet av institutionens första CK-kurs. CK står för centralt kunskapsområde. På varje institution genomfördes olika CK-kurser, med olika innehåll, vardera med en omfattning av 10 obligatoriska högskolepoäng. Tanken var att CK-kursernas innehåll skulle återspegla kunskapssynen bland de anställda inom var och en av de tre institutionerna dvs. Institutionen för individ, omvärld och lärande, IOL, Institutionen för samhälle, kultur och lärande, SKL, samt Institutionen för undervisning, kommunikation och lärande, UKL. De nya institutionerna betraktades av Lärarhögskolans ledning som basen för nya kunskapsområden. Ett kunskapsområde blev således mera beroende av organisatorisk hemvist än av akademiskt innehåll. Hela denna uppläggning och de väsentliga förutsättningarna för CK-kurserna avgjordes genom centrala beslut inom LHS. Den första CK-kursen vid IOL genomfördes år Det lärarlag som fick ansvar för kursen bestod huvudsakligen av adjunkter med bakgrund i den gamla förskollärarutbildningen. Innehållet fick, åtminstone inledningsvis, en tyngdpunkt mot yngre barn. CK-kurserna blev obligatoriska för alla studenter i lärarprogrammet. Men specialpedagogisk kunskap blev därmed inte obligatorisk. Det var till exempel svårt att IOL:s CK-kurs hitta begreppet specialpedagogik i kursplan, studiehandledning och examinationskrav. Som 6

18 alternativa formuleringar och som en precisering av vad specialpedagogisk kunskap kunde innebära användes i kursdokumenten sådana uttryck som normalitet och variation, inkludering och exkludering och en skola för alla barn. Majoriteten i den grupp inom IOL som planerade kursen var överens om att detta var viktiga inslag i ett centralt kunskapsområde. Specialpedagogik betraktades och behandlades som en integrerad del i den nya kurs som också syftade till att återspegla de olika kunskapskulturer som samlats inom den nya institutionen. Idén var, som jag uppfattade saken, att olika synsätt, erfarenheter och kunskaper skulle få likvärdigt utrymme inom ramen för en kurs som i stor utsträckning präglades av ambitionen att integrera personer och grupper som tidigare hört till olika mindre institutioner. Epistemologiska och organisatoriska frågor vävdes samman med enskilda gruppers professionssträvanden och med den övergripande personalpolitiska ambitionen att åstadkomma en ny arbetsgemenskap. Den nya CK-kursen vid IOL blev ett av flera sätt att bygga en ny organisation i vilken adjunkters och lektorers kunskap skulle väga lika. Adjunkter fick i denna process ett ökat inflytande i till exempel lärarlag och i institutionens ledning. Frågan om specialpedagogik som ett eget kunskapsområde blev av underordnat intresse. Gränsen mellan allmänpedagogik och specialpedagogik underminerades parallellt med att gränserna mellan de gamla institutionerna vid LHS upplöstes. Specialpedagogiken tappade institutionellt stöd. Genomförandet av den nya lärarutbildningen blev ett sätt att förverkliga en ny organisation vid Lärarhögskolan och en ny, postmodernistiskt influerad kunskapssyn. Den postmodernistiska trenden var internationell (se till exempel Hargreaves, 2004). På svensk botten 7

19 formades regeringens proposition, Ett förändrat läraruppdrag, där det står: Villkoren för den framtida läraren hänger nära samman med samhällets förändringar i stort, såväl nationellt som internationellt. Möjligheterna att förutsäga vad som är nödvändig och central kunskap för en blivande lärare blir därmed mindre. För att hantera samhällets förändringar krävs stor förmåga hos den enskilde att lära nytt. Lärarna måste därför själva ta del i ett livslångt lärande. För att kunna leva upp till ökande krav på anpassning till nya arbetsuppgifter och arbetssituationer fordras olika former av kompetensutveckling. (prop.1999/2000:135 punkt 4.3) Som en följd av denna hållning blev det specialpedagogiska kunskapsområdet mera oförutsägbart. Trots att samma proposition framhöll specialpedagogisk utbildning som mycket angelägen blev det svårt att förutsäga vad som är nödvändig och central kunskap för en blivande lärare. 1 Ingen grupp i Lärarhögskolans nya organisation hade något självklart tolkningsföreträde. Ämnesföreträdaren och professorn i specialpedagogik förlorade mandat; det gjorde också andra ämnesföreträdare och professorer. Den traditionella akademiska kunskapsauktoriteten undergrävdes. Det var således många externa och interna krafter och omständigheter som fick genomslag i utformningen av den första CK-kursen inom IOL. Ett viktigt syfte i lärarutbildningsreformen var att öka de studerandes valfrihet. IOL-kursens uppdelning i obligatoriska och valbara delar gjorde det möjligt för studenter att välja bort specialpedagogik. Uppläggningen gjorde det också möjligt för dem att välja specialpedagogiska frågor och problem utan att deras val hänfördes specifikt 1 Prop. 1999/2000:135 s. 56 punkt 10.1 Specialpedagogisk utbildning bör ingå som ett moment i det allmänna utbildningsområdet. Specialpedagogisk utbildning bör också kunna anordnas inom utbildningsområdena med inriktningar och specialiseringar. En specialpedagogisk påbyggnadsutbildning bör leda fram till specialpedagogexamen. 8

20 till ett avgränsat specialpedagogiskt kunskapsområde. Ett stort mått av kunskapsrelativism gjorde det svårt att urskilja vilken kunskap som av Lärarhögskolan och av IOL betraktades som viktig respektive mindre viktig. Uppläggningen av CK-kurserna saknade progression dvs. man kunde som student välja att gå IOL:s CK-kurs i början eller i slutet av sin utbildning. Den, liksom flera andra kurser, låg på samma nivå dvs. ambitionen var inte att fördjupa de studerandes kunskaper jämfört med tidigare studier. I sin extrema form kunde kunskapsrelativismen innebära att all kunskap betraktades som lika värdefull. Med ett sådant synsätt blev det svårt att besvara frågan om vad som skulle räknas som värdefull specialpedagogisk kunskap. Allt var emellertid inte kunskapsrelativism. I lärarlag, arbetsgrupper och interna diskussioner framträdde viktiga skillnader i kunskapssyn. Förskolekulturen skiljde sig till exempel från skolkulturen. I förskolans kunskapssyn betonas barnens lek, det spontana, lustfyllda och det sociala. I skolkulturen ligger fokus på äldre barn, på deras lärande, på prestationer och instrumentella aktiviteter. Specialpedagogikens historia har en starkare koppling till skolans historia än till förskolans. I specialpedagogikens historia är skolbarnens bristande skolprestationer ett problem som måste åtgärdas. Specialpedagogiken är av tradition, jämfört med förskolans tradition, mera individ- och problemorienterad. Dessa olikheter i historia och kunskapssyn är av betydelse i en diskussion om vad som är viktig specialpedagogisk kunskap. Gamla föreställningar dröjer sig kvar och har ofta stor betydelse i varje försök till förändring. Det är innebörden av sedimenterade intentioner. Syftet att ge studerande större valfrihet kom att prägla de första åren av den nya lärarutbildningen, så som den genomfördes vid LHS. Struktur i utbildningen, utbud av olika kurser och innehållet i 9

21 kurserna blev i stor utsträckning underordnat de studerandes individuella läroprocesser. Tanken var att varje student, efter eget omdöme, skulle kunna utforma sin egen lärarutbildning. Utbildningen fick sin progression beroende på vad studenten fann väsentligt. Progressionen fanns inte i strukturen, i kurserna eller i examinationsformerna. Idén var att progressionen skulle finnas inom respektive individ. Lärandet som process hamnade i fokus; lärande blev ett nyckelord i de nya institutionernas namn. Det var alltså inte vad man lärde sig utan själva läroprocessen som hamnade i fokus. I sin extrema form blev studenternas reflektioner över sitt eget lärande ett självändamål. Man kan tala om detta som en relativistisk och individualistisk kunskapsstrategi knuten till iden om ett livslångt lärande. Varje student fick ta sig fram på sin individuella lärandebana i en terräng full av olika kurser. Valfriheten blev stor för den som kunde överblicka alla alternativ. Man behövde verkligen en karta och kompass. Med tiden kom emellertid en allt starkare kritik också från studenterna mot att utbildningen var svåröverskådlig och att den saknade struktur och progression. Den verksamhetsförlagda delen, VFU:n, kritiserades för att vara dåligt organiserad: ansvaret var oklart, innehållet diffust, struktur saknades. Hur skulle man kunna lära sig något i praktiken? Frågan om relationen mellan akademi och fält, teori och praktik blev alltmer akut. Här kan noteras att propositionen om den nya lärarutbildningen innehåller en idé om hur teori och praktik kan växelverka varvid en stark betoning läggs på den beprövade erfarenheten. 2 Den verksamhetsförlagda utbildningen beskrevs i olika interna diskussio- 2 Propositionen säger: Denna växelverkan kan nås genom att utbildningens teoristudier tar sin utgångspunkt i den beprövade erfarenheten samtidigt som den verksamhetsförlagda utbildningen förankras i teori och forskning (prop. 1999/2000:135 s. 17). 10

22 ner som den svagaste länken i den nya lärarutbildningen vid LHS. Men också som den största möjligheten till förändring. 2.2 Omorientering Mycket vatten har runnit under broarna sedan det första försöket gjordes att genomföra den nya lärarutbildningen vid LHS. Utvärderingar har gjorts, diskussioner har böljat fram och tillbaka, nya organisatoriska enheter har sett dagens ljus. För specialpedagogikens vidkommande bör nämnas ett par milstolpar. Specialpedagogiskt Forum bildades, 3 specialpedagogik godkändes av Stockholms universitet som ett forskarutbildningsämne, ett ämnesråd för specialpedagogik inrättandes, 4 språk- och språkutveckling blev en växande del av specialpedagogiken, antalet doktorsavhandlingar ökade. Med dessa steg stärktes specialpedagogiken vid LHS dvs. det specialpedagogiska kunskapsområdet förtydligades som ett akademiskt ämne i relation till andra kunskapsområden. Möjligheten ökade därmed att, utifrån ett akademiskt perspektiv, klargöra vad som är viktig specialpedagogisk kunskap. Mot denna bakgrund skedde en omorientering. Under 2004 utarbetade tre olika arbetsgrupper nya kursplaner för det allmänna utbildningsområdet. Nya idéer hade vunnit gehör inom LHS i frågan om 3 Specialpedagogiskt Forum är ett flervetenskapligt samarbete mellan olika universitet, högskolor, pedagoger, psykologer, yrkesverksamma inom vård och omsorg, socialarbetare och tekniker, men även andra intresserade inom professioner i kontakt med barnomsorg och skola. Se hemsida Ämneskollegiet för Specialpedagogik består av de disputerade lektorerna vid LHS som har ansvar för ämnet specialpedagogik. Som ordförande fungerar ämnesföreträdaren och professorn i specialpedagogik. 11

UTBILDNINGSPLAN. Specialpedagogprogrammet, 90 högskolepoäng. Special Education Programme, 90 Higher Education Credits

UTBILDNINGSPLAN. Specialpedagogprogrammet, 90 högskolepoäng. Special Education Programme, 90 Higher Education Credits Lärarutbildningsnämnden Dnr: 478/2008-515 UTBILDNINGSPLAN Specialpedagogprogrammet, 90 högskolepoäng Special Education Programme, 90 Higher Education Credits Ansvarig för programmet Lärarutbildningsnämnden

Läs mer

Förändringsarbete. Aktionsforskning utbildning på vetenskaplig grund. Se lärare som lärande. Vad är viktigt i undervisningen

Förändringsarbete. Aktionsforskning utbildning på vetenskaplig grund. Se lärare som lärande. Vad är viktigt i undervisningen 2015-02-03 Aktionsforskning utbildning på vetenskaplig grund Karin Rönnerman 27 januari, 2015 Förändringsarbete Se lärare som lärande Vad är viktigt i undervisningen Lärare är nyckeln till förändring Karin.ronnerman@gu.se

Läs mer

Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet. Version 2, 2012. Lärarhögskolan www.use.umu.se

Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet. Version 2, 2012. Lärarhögskolan www.use.umu.se Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet Version 2, 2012 Lärarhögskolan www.use.umu.se 1 Grundlärarprogrammet fritidshem, 180 hp...6 Grundlärarprogrammet förskoleklass och åk 1-3, 240 hp...

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Programmet för personal och arbetsliv SGPAR

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Programmet för personal och arbetsliv SGPAR Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Programmet för personal och arbetsliv Programkod: Beslut om fastställande: Programmets benämning: SGPAR Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden

Läs mer

Uppföljning av magisterexamen i ledarskap och organisation vid Malmö högskola Beslut

Uppföljning av magisterexamen i ledarskap och organisation vid Malmö högskola Beslut BESLUT 1 (2) Avdelning Utvärderingsavdelningen Handläggare stella.annani@uk-ambetet.se 2013-10-08 411-384-13 Malmö högskola Rektor Uppföljning av magisterexamen i ledarskap och organisation vid Malmö högskola

Läs mer

KOMPLETTERANDE PEDAGOGISK UTBILDNING TILL ÄMNESLÄRARE, 90 HÖGSKOLEPOÄNG Subject Teacher Education Program in the upper-secondary school, 90 credits

KOMPLETTERANDE PEDAGOGISK UTBILDNING TILL ÄMNESLÄRARE, 90 HÖGSKOLEPOÄNG Subject Teacher Education Program in the upper-secondary school, 90 credits 1(7) KOMPLETTERANDE PEDAGOGISK UTBILDNING TILL ÄMNESLÄRARE, 90 HÖGSKOLEPOÄNG Subject Teacher Education Program in the upper-secondary school, 90 credits Basdata Nivå: Grund Programkod: LGKPU Fastställande:

Läs mer

Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom. Förskollärarutbildningen. UVK4: Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap.

Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom. Förskollärarutbildningen. UVK4: Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap. Riktlinjer för VFU5 141014 Sektionen för lärarutbildning Camilla Kristén Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom Förskollärarutbildningen UVK4: Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap

Läs mer

Ämnesblock svenska 142,5 hp

Ämnesblock svenska 142,5 hp Ämneslärarexamen inriktning gymnasieskolan Sida 1 av 5 Ämnesblock svenska 142,5 hp för undervisning i gymnasieskolan Ämnesblocket omfattar ämnesstudier inklusive ämnesdidaktik om 120 hp, utbildningsvetenskaplig

Läs mer

Specialpedagogiska programmet, 90 högskolepoäng

Specialpedagogiska programmet, 90 högskolepoäng UTBILDNINGSPLAN Gäller fr.o.m. höstterminen 2007 Specialpedagogiska programmet, 90 högskolepoäng pééåá~ä=bçìå~íáçå~ä=qé~åüéê=mêçöê~ããéi=vm=üáöüéê=éçìå~íáçå=åêéçáíë= hìêëåáî W=^î~åÅÉê~Ç=åáî = péåçåç=åóåäék=

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i högskoleförordningen (1993:100); utfärdad den 12 december 2013. SFS 2013:1118 Utkom från trycket den 20 december 2013 Regeringen föreskriver att bilaga

Läs mer

Utbildningens namn Speciallärarutbildning med specialisering mot utvecklingsstörning, 90 hp (1-90). Ingår i Lärarlyftet II.

Utbildningens namn Speciallärarutbildning med specialisering mot utvecklingsstörning, 90 hp (1-90). Ingår i Lärarlyftet II. Lärosätets namn Högskolan Kristianstad Utbildningens namn Speciallärarutbildning med specialisering mot utvecklingsstörning, 90 hp (1-90). Ingår i Lärarlyftet II. Antal högskolepoäng 90 hp Målgrupp Målgrupp

Läs mer

KURSPLAN IMMA02, Människa, miljö och samhälle 1 (1-20), 20 poäng

KURSPLAN IMMA02, Människa, miljö och samhälle 1 (1-20), 20 poäng KURSPLAN IMMA02, Människa, miljö och samhälle 1 (1-20), 20 poäng INSTITUTIONEN FÖR HUMANIORA OCH SAMHÄLLSVETENSKAP 291 88 KRISTIANSTAD Tel. 044-20 33 00 Fax. 044-20 33 03 Utbildningsområde: NA 40%, LU

Läs mer

Karlstads universitet Samhällskunskap för lärare åk 7-9, 90 hp (1-90) Ingår i Lärarlyftet 90 högskolepoäng

Karlstads universitet Samhällskunskap för lärare åk 7-9, 90 hp (1-90) Ingår i Lärarlyftet 90 högskolepoäng Karlstads universitet Samhällskunskap för lärare åk 7-9, 90 hp (1-90) Ingår i Lärarlyftet 90 högskolepoäng Målgrupp Du som har behörighetsgivande lärarexamen och undervisar i samhällskunskap i åk 7-9 utan

Läs mer

Inkludering. Vi söker oss ofta till dem. ÄRgemenskap

Inkludering. Vi söker oss ofta till dem. ÄRgemenskap Inkludering handlar om social gemenskap och olikhet berikar en grupp. Det menar professor Claes Nilholm. På Nossebroskolan har professor Bengt Persson dessutom kunnat se att det gynnar elevernas måluppfyllelse.

Läs mer

Fakultetsnämnd lärande. Utbildningsplan. Lärarprogrammet LXUND

Fakultetsnämnd lärande. Utbildningsplan. Lärarprogrammet LXUND Fakultetsnämnd lärande Utbildningsplan Lärarprogrammet Programkod: Programmets benämning: Högskolepoäng/ECTS: Beslut om inrättande: Undervisningsspråk: Utbildningsnivå: Examenskategori: LXUND Lärarprogrammet

Läs mer

Empirisk positivism/behaviorism ----------------------------------------postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn

Empirisk positivism/behaviorism ----------------------------------------postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn Lärandeteorier och specialpedagogisk verksamhet Föreläsningen finns på kursportalen. Ann-Charlotte Lindgren Vad är en teori? En provisorisk, obekräftad förklaring Tankemässig förklaring, i motsats till

Läs mer

UNDERVISNINGSPROCESSER, KOMMUNIKATION OCH LÄRANDE, 10 POÄNG

UNDERVISNINGSPROCESSER, KOMMUNIKATION OCH LÄRANDE, 10 POÄNG LÄRARHÖGSKOLAN i STOCKHOLM KURSPLAN 1:5 UNDERVISNINGSPROCESSER, KOMMUNIKATION OCH LÄRANDE, 10 POÄNG Curriculum Studies and Communication, 10 Credit Points (15 ECTS) LÄRDOK-KOD: 1. BESLUT OCH RIKTLINJER

Läs mer

ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 2

ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 2 Lokal examensbeskrivning Dnr: FS 3.1.5-1483-14 Sid 1 (7) ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF MASTER OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION 1 DEGREE OF BACHELOR OF ARTS/SCIENCE IN UPPER SECONDARY EDUCATION

Läs mer

Chalmers Pedagogiska Portfölj

Chalmers Pedagogiska Portfölj Chalmers Pedagogiska Portfölj Nedan är ett utdrag ur Chalmers arbetsordning vad gäller definition och föreskrifter om pedagogisk skicklighet ( 4.2.2). Därefter följer instruktioner för utformning av den

Läs mer

Underlag för självvärdering

Underlag för självvärdering Underlag för självvärdering Se nedanstående rubriker och frågor som stöd när du gör din självvärdering. Det är inte vad du bör tänka/göra/säga utan det du verkligen tänker/gör/säger/avser. Skriv gärna

Läs mer

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Det har nu gått ungefär 25 år sedan det blev möjligt att bli legitimerad psykoterapeut på familjeterapeutisk grund och då

Läs mer

PM En skola för alla. Sundbyberg 2014-12-16. Till Utbildningsminister Gustaf Fridolin

PM En skola för alla. Sundbyberg 2014-12-16. Till Utbildningsminister Gustaf Fridolin Sundbyberg 2014-12-16 Till Utbildningsminister Gustaf Fridolin PM En skola för alla Hemmasittande barn i skolan Hemmasittande barn i skolan är ett komplext och växande problem som omfattar många elever

Läs mer

Kommenterar till föreslagen revidering av strukturplanen för Grundlärarprogrammet

Kommenterar till föreslagen revidering av strukturplanen för Grundlärarprogrammet Kommenterar till föreslagen revidering av strukturplanen för Grundlärarprogrammet Förslaget är gemensamt framtaget i programrådet. Samtliga ledamöter, extern ledamot inräknad, har aktivt deltagit i arbetet.

Läs mer

Utbildningsplan för. Masterprogram i utbildningsledarskap 120 högskolepoäng. Master Program in Educational Leadership 120 Higher Education Credits

Utbildningsplan för. Masterprogram i utbildningsledarskap 120 högskolepoäng. Master Program in Educational Leadership 120 Higher Education Credits Utbildningsplan för Masterprogram i utbildningsledarskap 120 högskolepoäng Master Program in Educational Leadership 120 Higher Education Credits 1. Inrättande och fastställande Utbildningsplanen för Masterprogram

Läs mer

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag Ledningsdeklaration för Östra skolan 2015-2017 Vision Östra skolan kännetecknas av en strävan att utveckla samverkan mellan skola

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt

Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt Pedagogisk dokumentation och att arbete med tema/projekt Oskarshamn 091110-11 Birgitta Kennedy Reggio Emilia Institutet och förskolan Trollet Ur förslag till förtydliganden i läroplanen för förskolan Uppföljning,

Läs mer

Remissvar på förslaget Vetenskap och profession i förening

Remissvar på förslaget Vetenskap och profession i förening För valtni ngsstab Gymnasiekontoret Direkttelefon 0910-71 25 10 2010-04-20 Referens Jan Midlert Umeå Universitet Kanslichef Eva Lindgren 901 87 UMEÅ Remissvar på förslaget Vetenskap och profession i förening

Läs mer

Magisterprogrammet i ledarskap och arbetsliv, 60 högskolepoäng

Magisterprogrammet i ledarskap och arbetsliv, 60 högskolepoäng Utbildningsplan Sida 1 av 5 Programkod: AGM03 MDH 2.1.2-389/11 Magisterprogrammet i ledarskap och arbetsliv, 60 högskolepoäng Master Program (One Year) in Leadership and Work Life Studies, 60 Credits Denna

Läs mer

Utbildningsplan för. Masterprogram

Utbildningsplan för. Masterprogram Reviderad av Grundutbildningsnämnden på uppdrag av Styrelsen för utbildningsvetenskap 2014-12-18 Dnr LiU-2014-00707 Utbildningsplan för Masterprogram inom det utbildningsvetenskapliga området med examen

Läs mer

Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom. Förskollärarutbildningen. UVK5: Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap VT 2015

Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom. Förskollärarutbildningen. UVK5: Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap VT 2015 Riktlinjer för VFU5 15 03 26 Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom Förskollärarutbildningen UVK5: Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap VT 2015 Camilla Kristén Camilla.Kristen@hh.se

Läs mer

Förskollärarprogrammet LGFOD

Förskollärarprogrammet LGFOD Förskollärarprogrammet LGFOD Lärarutbildningen Förskollärare Grundlärare Fritidshem Förskoleklass och årskurs 1-3 Årskurs 4-6 Ämneslärare Årskurs 7-9 (startade ej 2013) Gymnasieskola Yrkeslärare Kompletterande

Läs mer

Examensbeskrivning 2014-12-12 Diarienummer MIUN 2011/986

Examensbeskrivning 2014-12-12 Diarienummer MIUN 2011/986 Examensbeskrivning 2014-12-12 Diarienummer MIUN 2011/986 ÄMNESLÄRAREXAMEN DEGREE OF BACHELOR OF SCIENCE IN SECONDARY EDUCATION DEGREE OF MASTER OF SCIENCE IN SECONDARY EDUCATION DEGREE OF BACHELOR OF SCIENCE

Läs mer

Sammanfattning av rapport 2012/13:RFR10 Utbildningsutskottet. Hur kan ny kunskap komma till bättre användning i skolan

Sammanfattning av rapport 2012/13:RFR10 Utbildningsutskottet. Hur kan ny kunskap komma till bättre användning i skolan Sammanfattning av rapport 2012/13:RFR10 Utbildningsutskottet Hur kan ny kunskap komma till bättre användning i skolan 2 Sammanfattning av rapport 2012/13:RFR10 Förord Genom forskning får vi hela tiden

Läs mer

DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV

DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV EN RESUMÉ AV BOKEN DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV AV STAFFAN SELANDER & GUNTHER KRESS Juni 2011 Cecilia Montén Maria Zevenhoven 1 Inledning För att anpassa skolan och undervisningen till

Läs mer

Förväntade studieresultat och examinationsformer för verksamhetsförlagd utbildning

Förväntade studieresultat och examinationsformer för verksamhetsförlagd utbildning 1 Anna-Karin Björling, Planeringsavdelningen Pernilla Rosell Steuer, Institutionen för språkdidaktik Förväntade studieresultat och examinationsformer för verksamhetsförlagd utbildning - VFU-kurser inom

Läs mer

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN 1 (7) Institutionen för socialvetenskap Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN Master Programme in Social Work Research

Läs mer

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se Bedömning - i syfte att uppskatta, värdesätta och ge respons! Utveckla, analysera - jag kan, vill, vågar

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

2011-05-15. Yttrande angående PwC:s granskning av Aspenskolan

2011-05-15. Yttrande angående PwC:s granskning av Aspenskolan Dokumentnamn Yttande Datum 2011-05-15 Adress Kommunstyrelsen Diarienummer 1(4) Yttrande angående PwC:s granskning av Aspenskolan Initialt fördes ett samtal mellan PwC och produktionschef Peter Björebo

Läs mer

Magister/Master i IT och management 60/120 Högskolepoäng

Magister/Master i IT och management 60/120 Högskolepoäng Utbildningsplan Magister/Master i IT och management 60/120 Högskolepoäng Master Programme in IT and Management Masterprogrammet i IT och management är en avancerad utbildning i skärningspunkten mellan

Läs mer

VFU utbildning i samverkan

VFU utbildning i samverkan VFU utbildning i samverkan Bli handledare för socionomstudenter i verksamhetsförlagd utbildning (VFU) Institutionen för socialt arbete Socialhögskolan Morgondagens socionomer längtar efter din kunskap

Läs mer

Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom. Förskollärarutbildningen. Kurs 1: Barndomens villkor. ht 14

Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom. Förskollärarutbildningen. Kurs 1: Barndomens villkor. ht 14 Riktlinjer för VFU 140825 Sektionen för lärarutbildning (LUT) Yvonne P Hildingsson, VFU ledare Förskola Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom Förskollärarutbildningen Kurs 1: Barndomens villkor

Läs mer

Ett kvalitetsdrivande resurstilldelningssystem

Ett kvalitetsdrivande resurstilldelningssystem Ett kvalitetsdrivande resurstilldelningssystem Riksdagsbeslutet i anledning av regeringens proposition Studentinflytande och kvalitetsutveckling i högskolan 1 anger att kvaliteten i utbildningen ska prövas

Läs mer

Vad är professionell kunskap? Ivor F. Goodson och Studentlitteratur 2005

Vad är professionell kunskap? Ivor F. Goodson och Studentlitteratur 2005 Del 1 Vad är professionell kunskap? Kapitel 1: Introduktion: olika former av professionell kunskap I detta inledande kapitel ges en översikt över synen på professionell kunskap med avseende på undervisning

Läs mer

Individuellt PM3 Metod del I

Individuellt PM3 Metod del I Individuellt PM3 Metod del I Företagsekonomiska Institutionen Stefan Loå A. Utifrån kurslitteraturen diskutera de två grundläggande ontologiska synsätten och deras kopplingar till epistemologi och metod.

Läs mer

Facktidskriften ett njutningsmedel?

Facktidskriften ett njutningsmedel? UTBILDNING & DEMOKRATI 1999, VOL 8, NR 1, 139-144 Facktidskriften ett njutningsmedel? Biörn Hasselgren En fråga jag återkommande ställer mig, inte enbart i egenskap av redaktör för två tidskrifter, är

Läs mer

2009-07-17. Inst f neurovetenskap Enheten för sjukgymnastik KVALITETSKRITERIER. för den verksamhetsförlagda utbildningen i sjukgymnastprogrammet

2009-07-17. Inst f neurovetenskap Enheten för sjukgymnastik KVALITETSKRITERIER. för den verksamhetsförlagda utbildningen i sjukgymnastprogrammet Inst f neurovetenskap Enheten för sjukgymnastik 2009-07-17 KVALITETSKRITERIER för den verksamhetsförlagda utbildningen i sjukgymnastprogrammet Kvalitetskriterier under den verksamhetsförlagda utbildningen

Läs mer

SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA-HUMANISTISKA ÄMNENAS DIDAKTIK OCH VERKSAMHETSFÖRLAGD UTBILDNING, VFU, 10 poäng

SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA-HUMANISTISKA ÄMNENAS DIDAKTIK OCH VERKSAMHETSFÖRLAGD UTBILDNING, VFU, 10 poäng LÄRARHÖGSKOLAN i STOCKHOLM KURSPLAN 1:5 SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA-HUMANISTISKA ÄMNENAS DIDAKTIK OCH VERKSAMHETSFÖRLAGD UTBILDNING, VFU, 10 poäng Social Sciences and Humanities with an Educational Perspective,

Läs mer

Benämning på engelska Degree of Bachelor of Science in Military Studies, Military-Technology specialization

Benämning på engelska Degree of Bachelor of Science in Military Studies, Military-Technology specialization Utbildningsplan 1 (5) Programmets benämning Officersprogrammet med militärteknisk profil Benämning på engelska Degree of Bachelor of Science in Military Studies, Military-Technology specialization Högskolepoäng:

Läs mer

Verksamhetsförlagd utbildning VFU vid Göteborgs universitet

Verksamhetsförlagd utbildning VFU vid Göteborgs universitet Verksamhetsförlagd utbildning VFU vid Göteborgs universitet VFU enheten 2001-09-03 1 Verksamhetsförlagd utbildning VFU vid Göteborgs universitet Bärande idéer, utgångspunkter Modellen för utformning och

Läs mer

Förskollärarprogrammet LGFOR

Förskollärarprogrammet LGFOR Förskollärarprogrammet LGFOR Lärarutbildningen Förskollärare Grundlärare Fritidshem Förskoleklass och årskurs 1-3 Årskurs 4-6 Ämneslärare Årskurs 7-9 (startar ej 2013) Gymnasieskola Yrkeslärare Kompletterande

Läs mer

KVALITETSKRITERIER. för den verksamhetsförlagda utbildningen gällande sjuksköterske-, röntgen och specialistsjuksköterskeprogrammen.

KVALITETSKRITERIER. för den verksamhetsförlagda utbildningen gällande sjuksköterske-, röntgen och specialistsjuksköterskeprogrammen. KVALITETSKRITERIER för den gällande sjuksköterske-, röntgen och specialistsjuksköterskeprogrammen. Uppsala kommun och Uppsala Universitet 2009 01 01 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida Inledning.. 3 Studentcentrerat

Läs mer

Datum 2014-12-11. Kursens benämning: Grundkurs i ledarskap under påfrestande förhållanden

Datum 2014-12-11. Kursens benämning: Grundkurs i ledarskap under påfrestande förhållanden 1 (5) Kursplan Kursens benämning: Grundkurs i ledarskap under påfrestande förhållanden Engelsk benämning: Basic course in Leadership under demanding conditions Kurskod: 1LL046 (fristående kurs), 1FK020

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i högskoleförordningen (1993:100); utfärdad den 21 november 2013. SFS 2013:924 Utkom från trycket den 29 november 2013 Regeringen föreskriver att bilaga

Läs mer

Utbildningsplan för Kandidatprogram i modevetenskap. 1. Identifikation Programmets namn Programmets engelska namn Omfattning i högskolepoäng

Utbildningsplan för Kandidatprogram i modevetenskap. 1. Identifikation Programmets namn Programmets engelska namn Omfattning i högskolepoäng Utbildningsplan för Kandidatprogram i modevetenskap 1. Identifikation Programmets namn Programmets engelska namn Omfattning i Nivå Programkod Kod på inriktning Beslutsuppgifter Ändringsuppgifter Kandidatprogram

Läs mer

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning

Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Guide för arbete i nätverk med hälsofrämjande inriktning Kraften av att verka tillsammans Att bilda nätverk är en strategi för utveckling. Genom att samla kompetenser och arbeta tvä Syftet med guiden är

Läs mer

Handlingsplan ht 2012-vt 2013 Regionalt utvecklingscentrum (RUC)

Handlingsplan ht 2012-vt 2013 Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Sida 1 (6) Bilaga till RUC:s verksamhetsplan 2010-2013 Dnr: FAK 2011-366 Fastställd av RUC-styrelsen 2012-06-18 Handlingsplan ht 2012-vt 2013 Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Inledning Handlingsplanen

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Inledning Kommunens skolor och förskolor skall erbjuda en bra arbetsmiljö och lärandemiljö för elever och personal. De nationella målen för förskolan och skolan

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1 UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng Master Program in Educational Work 60 credits 1 Fastställd i Områdesnämnden 2015-XX-XX Gäller fr.o.m. HT 2015 1. PROGRAMMETS MÅL 1.1.

Läs mer

Den skriftliga individuella utvecklingsplanen

Den skriftliga individuella utvecklingsplanen Den skriftliga individuella utvecklingsplanen Innehåll Förord sid. 2 Bakgrund sid. 3 Syfte sid. 4 Begrepp sid. 5 Allmän handling sid. 5 Arbetsgång sid. 6 Handledning till omdömesblankett sid. 8 Omdömesblankett

Läs mer

Ramprogram för Folkuniversitetets gymnasieskolor

Ramprogram för Folkuniversitetets gymnasieskolor folkuniversitetet Box 26 152. 100 41 Stockholm Tel 08-679 29 50. Fax 08-678 15 44 info@folkuniversitetet.se www.folkuniversitetet.se Ramprogram för Folkuniversitetets gymnasieskolor Jonasson Grafisk Design.

Läs mer

Lärarutbildningsnämnden. Utbildningsplan. Förskollärarprogrammet. Förskollärarprogrammet. Early Years Education Programme

Lärarutbildningsnämnden. Utbildningsplan. Förskollärarprogrammet. Förskollärarprogrammet. Early Years Education Programme Lärarutbildningsnämnden Utbildningsplan Förskollärarprogrammet Programkod: Programmets benämning: Högskolepoäng/ECTS: Beslut om inrättande: LGFLP Förskollärarprogrammet Early Years Education Programme

Läs mer

BRIS Kartläggning av lärarutbildningarna, september 2004.

BRIS Kartläggning av lärarutbildningarna, september 2004. BRIS Kartläggning av lärarutbildningarna, september 2004. I enlighet med regeringens proposition 1999/2000:135 En förnyad lärarutbildning har den statliga utbildningen för lärare gjorts om. I propositionen

Läs mer

Torgeir Alvestad Fil. Dr.

Torgeir Alvestad Fil. Dr. Förskolans relationelle värld - små barn som kompetente aktörer i produktive förhandlingar http://hdl.handle.net/2077/22228 Torgeir Alvestad Fil. Dr. Universitetslektor vid Göteborgs universitet Institutionen

Läs mer

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,

Läs mer

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Förord Eget företagande måste bli ett lika naturligt val som anställning. För att nå dit kan utbildningsväsendet fylla en viktig funktion genom att

Läs mer

Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet

Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet Hur lär barn bäst? Mats Ekholm Karlstads universitet Ståndpunkter som gäller de ungas motivation o För att lära bra behöver de unga belönas för vad de gör. Betyg är den främsta sporren för lärande. o För

Läs mer

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130 TEGELS FÖRSKOLA Lokal utvecklingsplan för 2013-2017 Reviderad 150130 Planen ska revideras årligen i samband med att nya utvecklingsområden framkommer i det systematiska kvalitetsarbetet. Nedanstående är

Läs mer

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv Om ämnet Engelska Bakgrund och motiv Ämnet engelska har gemensam uppbyggnad och struktur med ämnena moderna språk och svenskt teckenspråk för hörande. Dessa ämnen är strukturerade i ett system av språkfärdighetsnivåer,

Läs mer

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013 UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TILLHANDAHÅLLARAVDEL NINGEN SID 1 (8) 2012-10-12 KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013 Självvärdering av hur förskolan utifrån läroplanen skapar förutsättningar för

Läs mer

VILL DU BLI LÄRARE? 90-330. Förskollärare Grundlärare Ämneslärare Yrkeslärare Kompletterande pedagogisk utbildning

VILL DU BLI LÄRARE? 90-330. Förskollärare Grundlärare Ämneslärare Yrkeslärare Kompletterande pedagogisk utbildning VILL DU BLI LÄRARE? 90-330 Förskollärare Grundlärare Ämneslärare Yrkeslärare Kompletterande pedagogisk utbildning MAH_Bli_lärare_2012_v2.indd 1 2012-11-22 10:05 MAH_Bli_lärare_2012_v2.indd 2 2012-11-22

Läs mer

Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap

Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap Institutionen för barn- och ungdomsvetenskap STOCKHOLMS UNIVERSITET Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i barn- och ungdomsvetenskap, 240 högskolepoäng Studieplanen är fastställd av samhällsvetenskapliga

Läs mer

2012-10-24. Förslag på avtal om verksamhetsförlagd utbildning och avtal om handledarutbildning. Arbetsgrupp:

2012-10-24. Förslag på avtal om verksamhetsförlagd utbildning och avtal om handledarutbildning. Arbetsgrupp: 2012-10-24 Förslag på avtal om verksamhetsförlagd utbildning och avtal om handledarutbildning Arbetsgrupp: Anna Isaksson Lena Peltomaa Emma Krantz Sofie Persson Carin Engström-Olofsson Anne-Catrin Lofthus

Läs mer

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Förord Barn- och utbildningsnämnden har gett förvaltningschefen i uppdrag att ta fram en strategi för att alla elever ska nå målen.

Läs mer

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning SKOLFS 2004:18 Utkom från trycket den 24 augusti 2004 Senaste lydelse av Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning 2004-08-09 Skolverket föreskriver med

Läs mer

VERKSAMHETSFÖRLAGD UTBILDNING (VFU) I STOCKHOLMS STAD

VERKSAMHETSFÖRLAGD UTBILDNING (VFU) I STOCKHOLMS STAD VERKSAMHETSFÖRLAGD UTBILDNING (VFU) I STOCKHOLMS STAD Innehåll Vad är VFU?...3 Dina möjligheter som lärarstudent...4 Förväntningar på dig som lärarstudent...7 Basgruppsdagar...8 Byte och uppehåll...9 Organisation...10

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning

Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning Sveriges Vägledarförening är en intresseförening för personer som har till uppgift att bedriva studie - och yrkesvägledning inom främst

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Detta material Lust att lära och möjlighet till att lyckas är visionen som Borås stad har satt som inspiration för oss alla som arbetar inom stadens skolor, fritidshem

Läs mer

En anpassad processledarutbildning med utgångspunkt i förskollärarens nya uppdrag enligt reviderad läroplan för förskolan.

En anpassad processledarutbildning med utgångspunkt i förskollärarens nya uppdrag enligt reviderad läroplan för förskolan. En anpassad processledarutbildning med utgångspunkt i förskollärarens nya uppdrag enligt reviderad läroplan för förskolan. Förändring, utveckling och ledarskap är alltid en fråga om kommunikation Förskollärarens

Läs mer

Utbildningsplan för magisterprogrammet i försäkringsmedicin

Utbildningsplan för magisterprogrammet i försäkringsmedicin Utbildningsplan för magisterprogrammet i försäkringsmedicin Inrättad av Styrelsen för utbildning 2006-11-22 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2007-04-04 Sid 2 (5) 1. Basdata 1.1. Programkod 3FO07

Läs mer

Sammanställning av generell kursenkät för V15 Ledarskap för vårdens utveckling Datum: 2015-04-07 Besvarad av: 13(30) (43%)

Sammanställning av generell kursenkät för V15 Ledarskap för vårdens utveckling Datum: 2015-04-07 Besvarad av: 13(30) (43%) Sammanställning av generell kursenkät för V15 Ledarskap för vårdens utveckling Datum: 2015-04-07 Besvarad av: 13(30) (43%) 1. Det var lätt att veta vilken nivå som förväntades på mitt arbete fördelning

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Magister/Master i IT och management 60/120 Högskolepoäng

Magister/Master i IT och management 60/120 Högskolepoäng Utbildningsplan Magister/Master i IT och management 60/120 Högskolepoäng Master Programme in IT and Management Masterprogrammet i IT och management är en avancerad utbildning som fokuserar samspelet mellan

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

2013-06-17. Aktionsforskning ur ett anglosaxiskt och ett nordiskt perspektiv med exempel på transformering från lärande till ledarskap

2013-06-17. Aktionsforskning ur ett anglosaxiskt och ett nordiskt perspektiv med exempel på transformering från lärande till ledarskap 2013-06-17 Aktionsforskning ur ett anglosaxiskt och ett nordiskt perspektiv med exempel på transformering från lärande till ledarskap Karin Rönnerman LiA, 30 maj, 2013 Aktionsforskning: Sker i samarbete

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

Att arbeta som lärare i förskolan. Preschool Teaching. Kursen är en specialisering i lärarutbildningen. Den erbjuds även som fristående kurs.

Att arbeta som lärare i förskolan. Preschool Teaching. Kursen är en specialisering i lärarutbildningen. Den erbjuds även som fristående kurs. Inst. för pedagogik Kursplan Kurskod GUX246 Dnr 219/2004-51 Beslutsdatum Reviderad 2004-11-16 2005-04-18 Kursens benämning Engelsk benämning Undervisningsspråk Ämne Poängtal ETCS poäng Nivå Att arbeta

Läs mer

Policy för lönesättning

Policy för lönesättning 080211_KMH_Policy_lonesattning.pdf Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Policy för lönesättning Policy beslutad av rektor 2008-02-11 Ersätter policy fastställd 1996-03-22, senast ändrad 2002-10-08 Dnr 08/36

Läs mer

Strategi 2011-2014. Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Dnr 11/75. 110218_KMH_strategi_2011_2014.

Strategi 2011-2014. Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm. Dnr 11/75. 110218_KMH_strategi_2011_2014. 110218_KMH_strategi_2011_2014.pdf Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Strategi 2011-2014 Fastställd av KMH:s högskolestyrelse 2011-02-18 Dnr 11/75 Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Besöksadress: Valhallavägen

Läs mer

HANDBOK FÖR VFU. Verksamhetsförlagd utbildning

HANDBOK FÖR VFU. Verksamhetsförlagd utbildning HANDBOK FÖR VFU Verksamhetsförlagd utbildning Innehåll Inledning...4 Syfte...4 VFU-placering på partnerskola...5 Särskilda skäl för placering VFU i utlandet Belastningsregistret Hälsodeklaration Närvaro

Läs mer

Sverige under Gustav Vasa

Sverige under Gustav Vasa Sverige under Gustav Vasa Detta lektionsupplägg är planerat och genomfört av Daniel Feltborg. Upplägget är ett resultat av en praktiskt tillämpad uppgift i kursen Historiedidaktik då, nu och sedan, Malmö

Läs mer

Inventering med avseende på kompetens vad gäller examensrättsansökningar. Bil 15:4

Inventering med avseende på kompetens vad gäller examensrättsansökningar. Bil 15:4 Inventering med avseende på vad gäller examensrättsansökningar. Bil 15:4 Dokumentet är ett försök att strukturera de krav som ställs av lärarutbildningsutredningen inför en ansökan av examensrätt. Varje

Läs mer

Utbildningsplan för Polisprogrammet

Utbildningsplan för Polisprogrammet Utbildningsplan för Polisprogrammet Polishögskolan 2014-06-18 UTBILDNINGSPLAN 2 (6) Polisutbildningsförordningen (1999:740) anger ramarna för Polisprogrammet. Med stöd av 2 polisutbildningsförordningen

Läs mer

VFU-pärmen - Handledare

VFU-pärmen - Handledare VFU-pärmen - Handledare November 2008 Barn- och utbildningsförvaltningen Telefon 0583-810 00 (vx) Box 61 Telefax 0583-810 61 696 22 ASKERSUND Bankgiro 5822-6515 CHECKLISTA FÖR HANDLEDARE STUDENTMAPPEN

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR MATEMATIK OCH NATURVETENSKAP. Fastställd i institutionsstyrelsen 2003-06-11 Dnr 853/333-03

INSTITUTIONEN FÖR MATEMATIK OCH NATURVETENSKAP. Fastställd i institutionsstyrelsen 2003-06-11 Dnr 853/333-03 INSTITUTIONEN FÖR MATEMATIK OCH NATURVETENSKAP LOKAL UTBILDNINGSPLAN MEDIEINFORMATIKPROGRAMMET 120 POÄNG MI03 Fastställd i institutionsstyrelsen 2003-06-11 Dnr 853/333-03 INNEHÅLL LOKAL UTBILDNINGSPLAN

Läs mer

Politices kandidatprogram Bachelor Programme in Political Science and Economics 180 Högskolepoäng

Politices kandidatprogram Bachelor Programme in Political Science and Economics 180 Högskolepoäng Utbildningsplan för Politices kandidatprogram Bachelor Programme in Political Science and Economics 180 Högskolepoäng Politices kandidatprogrammet är ett utbildningsprogram på grundläggande nivå som leder

Läs mer