SID 3 De ska stötta fler att skriva ut motion på recept. SID 7 Stort sug efter fortbildning. SID 11 En bild säger mer än tusen ord

Transkript

1 NYHETER OM FORSKNING, UTVECKLING OCH UTBILDNING FRÅN CENTRUM FÖR ALLMÄNMEDICIN MAJ 2007 SID 3 De ska stötta fler att skriva ut motion på recept SID 7 Stort sug efter fortbildning SID 11 En bild säger mer än tusen ord SID 15 Magbesvär vanligare än man tidigare trott SID 19 Bättre underlag för beslut om resursfördelning med ACG

2 Från idé till praktisk nytta JAN SUNDQUIST, VERKSAMHETS- CHEF OCH PROFESSOR PÅ CENTRUM FÖR ALLMÄNMEDICIN Under 2006 växte många goda idéer fram om att utveckla primärvården. Och framförallt många av idéerna blev verklighet. Sett till det sammanlagda antalet utbildningar samt forsknings- och utvecklingsprojekt var förra året ett rekordår för Centrum för allmänmedicin. Mycket av arbetet har flyttat fram positionerna för FoUU i primärvården. Det är förstås glädjande. Främst beror framgångarna på alla kloka, kreativa och engagerade medarbetare, men också på intresserade samarbetspartners och uppdragsgivare. Ni har gett oss många bra synpunkter, varit entusiastiska och gett oss ett stort förtroende. Det fick vi bekräftat i den senaste uppföljningen från våra beställare i landstinget. CeFAM fick genomgående goda omdömen och vitsord. Vår inriktning på verksamhetsnära FoUU och vardagssjukvård uppskattades av både beställaren och representanter från vårdgivarna som även de har fått säga sitt. I en enkätundersökning ger även verksamhetscheferna i primärvården CeFAM ett gott betyg på många punkter, mer om det kan du läsa på sid 13. Vi står bra rustade inför Forskningen är själva grunden för lyckade utbildningsoch utvecklingsinsatser. Och förutsättningen för en stabil forskning utgörs av starka forskare och en stark forskningsmiljö. Därför är det extra roligt att tre doktorsavhandlingar av hög klass har lagts fram de senaste fyra månaderna. Stort grattis till Jukka Ronkainen, Pertti Aro och Yulia Blomstedt. Deras intressanta forskningsresultat inom så vitt skilda områden som magsbesvär och samband mellan integration och självskattad hälsa kan du läsa om i det här numret. Missa inte heller artikeln om Bo Christer Bertilson. Han har funnit att en enkel smärtteckning på ett A4-papper är ett tillförlitligt sätt att ställa diagnos på patienter med nack- och skulderbesvär. Vi glädjer oss också åt att vi har fått en ny professor i allmänmedicin Kristina Sundquist, distriktsläkare på Flemingsbergs vårdcentral. Som ett led i vårt interna förbättringsarbete försöker vi ytterligare anpassa CeFAM efter behov och efterfrågan av FoUU. I tidningen presenteras exemepl på kraftfulla stöd för att få fram kvalitetssäkrad data och kunna följa patienternas hälsotillstånd. Vi har också tagit fasta på önskemålen om att utbildningar ska ordnas direkt på arbetsplatserna och ha direkt bäring på det dagliga arbetet. Flera fortbildningserbjudanden lyfts fram i detta nummer. Jag vill också passa på att puffa för det nya nätverket för kuratorer. Trevlig läsning!

3 Hur många diabetiker mäter vi blodsockret på? Primärvårdsdatabas ger svaret Formulär som hjälp att följa en läkemedelsordination Rätt medicin, vid rätt tillfälle, i rätt dos. Det var målet för distriktssköterskorna Christel Beckman och Annelie Gusdal. Tillsammans har de utvecklat ett instrument för att bedöma om och hur patienterna tar de läkemedel som de ordinerats. Instrumentet som består av en rad påståenden i ett formulär ringar in patientens kunskap om sin sjukdom, sina läkemedel, inställning till behandling, med mera. Formuläret har testats av 25 distriktssköterskor från olika vårdcentraler i länet med gott resultat. I slutet av 2006 lanserades instrumentet till övriga verksamheter i länet. Vill du veta mer kan du kontakta Annelie Gusdal på e-post: annelie.gusdal@sll.se. Fler och fler ansluter sig till CeFAMs Primärvårdsdatabas. Förutom de 13 vårdcentraler som ingår i ett pilotprojekt har ytterligare 14 anmält sitt intresse. Diskussioner pågår även med primärvården i Uppsala, västra Götaland och Region Skåne. Databasen bygger på uppgifter från en rad olika register som kopplas samman med journaluppgifter från de vårdcentraler som deltar. Syftet är att höja kvaliteten i vården, där primärvården kan få ett kunskapsunderlag med både bredd och djup. Tack vare att fler uppgifter (uppdelat på kön, ålder, inkomst och även födelseland) kan samköras ska vårdpersonalen enklare kunna följa hälsoläget på de egna patienterna. Forskare ska även kunna studera samband mellan olika faktorer och förekomsten av sjukdomar. Vårdcentralerna som ingår i pilotprojektet har nu börjat få tillbaka information om exempelvis: Hur stor andel av läkarbesöken var patienter med psykiatrisk diagnos. Läkemedelskonsumtionen. Medelblodsockervärdet (HbA1C). Andelen diabetiker vars blodsocker mättes under det senaste året samt andelen som uppfyllde de av landstinget satta målvärdena. Andelen hypertoniker vars blodtryck mättes under det senaste året och hur stor andel som uppfyller målvärdet 140/90. Anders Nilsson på Täby Centrum Doktorn som deltar i projektet har nyligen fått tillbaka information från Primärvårdsdatabasen: Vi har ett kvalitetsråd på mottagningen där vi diskuterat resultatet. Utifrån det har vi bestämt att vi ska försöka förbättra och förenkla vår dokumentation, bland annat genom att lägga upp datamallar för exempelvis bensår, diabetes och hypertoni. Vi tänker också se över läkemedelslistorna för våra äldre hemsjukvårdspatienter. I dagsläget innehåller databasen de flesta registrerade primärvårdsbesöken under åren från 13 vårdcentraler. Totalt täcker projektet idag en befolkning på över personer i Stockholms län. Målet är att lägga in data från all primärvård inom Stockholms läns landsting. Hanteringen av data är godkänd av Datainspektionen, Statistiska centralbyrån och Socialstyrelsen. Alla uppgifter är avidentifierade. För att utveckla kvaliteten ska referensgrupper bildas inom exempelvis diabetesvård och hypertoni. Grupperna ska bland annat arbeta med att ta fram kvalitetsindikatorer, relevanta mått samt utveckla valideringen av data. Vill du veta mer kan du kontakta Jan Sundquist, e-post: jan.sundquist@ki.se. Centrum för allmänmedicin Center for Family and Community Medicine Alfred Nobels allé 12 SE Huddinge tel +46-(0) ETT CENTRUM ATT RÄKNA MED! Året som gått CeFAM i populär form 170 forskningsprojekt och ett 70-tal utvecklingsarbeten från fältet, forskning om benskörhet, hälsosamtal för äldre, verktyg för att hålla koll på blodtrycket, stavgångsprojekt och skräddarsydda fortbildningspaket direkt på arbetsplatsen. Det är bara några smakprov ur Centrum för allmänmedicins verksamhetsberättelse i populär form Ett centrum att räkna med. Foldern är utskickad till alla enheter i primärvården, samarbetspartners och uppdragsgivare. Fler exemplar kan beställas via e-post: daphne.macris@sll.se. Du kan även ladda ner den från nätet, 2

4 Jill Taube och Ing-Mari Dohrn är FaR-samordnare för vårdpersonalen i länet. De erbjuder ett färdigt koncept för att komma igång med receptförskrivning av fysisk aktivitet på ett sätt som är konkret, långsiktigt och vilar på vetenskaplig grund. De ska stötta fler att skriva ut motion på recept Stillasittande, dålig kost och en allt mer överviktig befolkning leder till både ohälsa och ökade sjukvårdskostnader. För att försöka bryta trenden har Stockholms läns landsting lagt in en högre växel för att införa fysisk aktivitet på recept, FaR. Ett led i arbetet är Ing-Mari Dohrn, sjukgymnast och Jill Taube, psykiatriker på Centrum för allmänmedicin som fått i uppdrag av Hälsooch sjukvårdsnämndens förvaltning att stödja framförallt personalen i primärvården att komma igång med Fysisk aktivitet på recept. Vår främsta uppgift är att informera, erbjuda utbildning, inspirera och motivera personalen i vården. Och de som är intresserade att delta ska också få verktyg som är kvalitetssäkrade, enkla att använda och som fungerar på lång sikt, säger Ing-Mari Dohrn. Utifrån egen och andras erfarenhet av praktiskt arbete med FaR ser Jill Taube flera vinster att skörda: Många personer med exempelvis diabetes, högt blodtryck, depression eller ryggont som följt ordinationen säger att de känner sig bättre och piggare. De tycker att de fått en extra puff att motionera och att det känns skönt att någon följer upp dem. Det är också ett bra sätt att få patienterna att slippa onödiga mediciner. Motionen kan fungera som ett komplement och i vissa fall ersättning för en del läkemedel. Stöd i flera steg Receptet för framgång är enligt Jill och Ing-Mari att hela vårdcentralen är involverad och har kunskap om FaR. Därför kommer de att starta sitt samarbete med vårdcentralerna 3

5 KOM-IGÅNG- UTBILDNING Kursen är ett måste för dig som vill använda fysisk aktivitet som behandlingsmetod för dina patienter. Vi vänder oss till dig som är läkare, sjuksköterska, undersköterska, arbetsterapeut, sjukgymnast eller dietist i primärvården. Under kursen som består av fyra delar får du: Aktuell kunskap om fysisk aktivitet vid prevention och behandling av hjärt-/kärlsjukdom, diabetes och andra folksjukdomar. Genomgång av metoden fysisk aktivitet på recept. Lära dig att praktiskt använda FYSS och FaR. Läs mer om FYSS på Beteendeförändring. Samtalsmetodik. Efter avslutad kurs kommer du också att kunna kartlägga den fysiska aktivitetsnivån och bestämma aktivitet, frekvens, duration och intensitet, sist men inte minst, planera införandet av FaR på din vårdenhet. Föreläser gör Ing-Mari Dohrn, Johan Faskunger, Mai-Lis Hellenius, Lena Insulander, Lena Kallings, Maria Sandberg och Jill Taube. Kursen är på två dagar och går den maj. Priset är kr. Du anmäler dig enklast genom att e-posta till ann.nikolausson@sll.se eller via fax på nummer Kom ihåg att ange ditt namn och din arbetsplatsadress. Anmäl gärna hela team. Platsantalet är begränsat så vänta inte. Välkommen! med en generell information på en arbetsplatsträff. Steg två är en mer fördjupad information till all legitimerad personal med rätt att förskriva recept. Steg tre blir att erbjuda utbildning om senaste forskningen inom området, metoden FaR, motiverande samtal och hur man praktiskt kan omsätta kunskapen och metoden i sin egen verksamhet. Ingen i vården ifrågasätter värdet av fysisk aktivitet. Men många har saknat bra redskap för att jobba med det, säger Ing-Mari Dohrn. Nu får man ett färdigt koncept, vilket gör det lättare att komma igång. Det ger mer tyngd att förskriva ett recept än att ge en allmän rekommendation om att det är bra att röra på sig. För att rikta insatserna rätt är det viktig att få en samlad bild av nuläget. Inom kort kommer därför Ing-Mari och Jill skicka att skicka ut enkäter till alla enhetschefer i primärvården. De vill exempelvis veta hur många som arbetar aktivt med FaR, hur stor kännedomen om och intresset för metoden är samt vilket stöd som behövs. TEXT: DAPHNE MACRIS Vill du veta mer kontakta: Ing-Mari Dohrn, tfn: , e-post: ing-mari.dohrn@sll.se eller Jill Taube, tfn: , e-post: jill.taube@sll.se. Ny skrift med råd och tips om fysisk aktivitet på recept Nu finns en ny skrift om hur man strukturerat kan arbeta med metoden Fysiskt aktivitet på recept, FaR i hälso- och sjukvården. Den är framtagen av Statens folkhälsoinstitut och Yrkesföreningar för Fysisk Aktivitet. Författarna har samlat den mesta forskningen och erfarenheterna inom området. De presenterar också en modell i nio steg för ett framgångsrikt hälsofrämjande arbete med allt från planering, genomförande till att följa upp insatserna. Vi hoppas den kan bli ett bra hjälpmedel för alla som är i startgroparna eller just satt igång att administrera, planera eller praktiskt arbeta med att införa Fysisk aktivitet på recept, säger Johan Faskunger, en av författarna samt forskare och projektledare på CeFAM. Vi tog fram skriften för att arbetsmodeller, beskrivningar och erfarenheter av vad som fungerar har saknats. Skriften Fysisk aktivitet på recept en vägledning för implementering kan laddas ner gratis från Folkhälsoinstitutets hemsida Ingen i vården ifrågasätter värdet av fysisk aktivitet. Men många saknar bra redskap att jobba med. 4

6 Kristina Sundquist ny professor i allmänmedicin Bostadsområdet sätter sina spår på vår psykiska och fysiska hälsa. Distriktsläkare Kristina Sundquist vid Centrum för allmänmedicin har utsetts till professor i allmänmedicin på Karolinska Institutet. Hon har speciellt fokuserat sig på hur hälsan påverkas av platsen där man bor och hon och hennes kolleger befinner sig i den internationella forskningsfronten inom området. Kristina Sundquists egna erfarenheter från att ha bott tio år i Stockholmsförorten Skärholmen var en viktig drivkraft när hon inledde sin forskarkarriär. Hon minns känslan av otrygghet, klotttret och vandaliseringen och en nedvärderande attityd från omgivningen när hon berättade var hon bodde: Forskning visar att allt detta är faktorer som inverkar på ens trygghet och rörelsefrihet och som också sätter sina spår på vår psykiska och fysiska hälsa. Kristina Sundquist föddes Hon växte upp i Västerås där hon stannade tills det var dags för läkarstudier i Uppsala. Hon tog läkarexamen 1989 och blev specialist i allmänmedicin Hon disputerade till doktor 2003 och blev docent Kristina har jobbat bland annat vid Köpings lasarett, Huddinge sjukhus, Liljeholmens vårdcentral samt Flemingsbergs vårdcentral där hon fortfarande har sin kliniska bas en dag i veckan. För mig som forskare är det väldigt betydelsefullt att ha en klinisk förankring i primärvården. Det är i kontakten med mina patienter och kolleger som många av mina forskningsuppslag föds. Men jag hämtar det mesta av mitt forskningsunderlag från stora register och databaser och inte från närområdet, eftersom det ofta inte räcker med information om mindre grupper för att studera komplicerade samspel. En annan fördel är att man kan följa insjuknande under längre tid. Hennes första studie som gjordes i samarbete med Stanford University i USA visade att människor som bor i bostadsområden där det finns många invånare med låg inkomst och utbildningsnivå är sjukare i kranskärlen än de som bor i mer välbärgade områden. I andra studier visade hon liknande tendens för psykiska sjukdomar, självskattad ohälsa och försämrade levnadsvanor. Ett annat huvudområde för Kristina Sundquists forskning är sambanden mellan ärftlighet och olika sjukdomar. I en internationellt uppmärksammad studie visade hon och hennes forskarkolleger att risken att drabbas av kranskärlssjukdom är större om mamman har sjukdomen än om pappan har den. I en annan studie slogs även fast att ärftligheten för stroke också är kopplad till olika typer av stroke. Kristina har även tittat på förhållandet mellan motion och hälsa. I en studie framkom att fysisk aktivitet kan förlänga livet på personer över 65 år. Den goda hälsoeffekten framkom även för den som bara motionerade en gång i veckan eller mindre. I ett nytt forskningsprojekt ska hon tillsammans med Kungliga Tekniska högskolan och San Diego State University studera om promenadvänligheten i ett område påverkar hur fysiskt aktiv man är. Mycket av Kristinas tid just nu ägnas åt en klinisk studie där man ska besvara frågan om tidig primärvårdsinriktad gruppbehandling är bra och effektiv för patienter som drabbats av hjärtinfarkt. TEXT: DAPHNE MACRIS 5

7 VÅRDUTVECKLINGSPLAN OCH KVALITETSINDIKATORER TYP 2 DIABETES I PRIMÄRVÅRDEN VÅRDUTVECKLINGSAVDELNINGEN DECEMBER miljoner till forskning om kvinnors och barns hälsa FÖRFATTARE BIRGITTA BÄCKSTRÖM DISTRIKTSSKÖTERSKA VÅRDUTVECKLINGSLEDARE LENA TÖRNKVIST DISTRIKTSSKÖTERSKA, MED DR VÅRDUTVECKLINGSCHEF VÅRDUTVECKLINGSAVDELNINGEN CENTRUM FÖR ALLMÄNMEDICIN Vårutvecklingsplan och patientkort för bättre diabetesvård Två verktyg för att kvalitetssäkra typ 2 diabetesvården har tagits fram av distriktssköterskan Birgitta Bäckström på Storvretens vårdcentral tillsammans med olika företrädare från primärvården. Det ena är en vårdutvecklingsplan och kvalitetsindikatorer med konkreta råd och anvisningar. Den innehåller även en funktions- och ansvarsbeskrivning samt mall för utvärdering. Det andra är ett patientkort i fi ckformat där behandlaren tillsammans med patienten går igenom och skriver in uppgifter om omvårdnads- och behandlingsplan, blodsockernivå, blodtryck, kontaktuppgifter med mera. De olika delarna ska vara en hjälp för distriktssköterskor och sjuksköterskor i det dagliga arbetet för att ge en säkrare diabetesvård och öka patienternas möjligheter till inflytande och delaktighet, säger Birgitta Bäckström. Vill du veta mer kommer Birgitta gärna ut till er arbetsplats och berättar mer. Hon kan nås på tfn eller e-post: birgitta.backstrom@priv.sll.se. En forskargrupp vid Centrum för allmänmedicin har fått cirka 13,5 miljoner svenska kronor av det amerikanska forskningsinstitutet NIH för att studera hur boendemiljön påverkar kvinnors och det nyfödda barnets hälsa. Studien är den största i sitt slag, där uppgifter från totalt 3,5 miljoner kvinnor kommer att ingå. Området där vi bor, ärftliga faktorer och andra aspekter av vårt dagliga liv påverkar det växande fostret och tidpunkten för förlossning. Fram till nu har forskare inte haft tillgång till data från tillräckligt stora grupper för att kunna dra några tillförlitliga slutsatser om hur det samspelet fungerar. Vi hoppas kunna bidra till mer fakta. Vi ska studera om kvinnor som själva är för tidigt födda eller hade låg födelsevikt löper större risk att själv föda ett barn för tidigt eller med låg födelsevikt, än kvinnor som inte är för tidigt födda eller hade låg födelsevikt, säger professor Jan Sundquist som kommer att leda studien. Det är oklart om bostadsområdet i sig kan påverka detta. Men eftersom vi nu även har tillgång till information om dessa kvinnors bostadsområde har vi möjlighet att både ta hänsyn till en rad individuella och områdesfaktorer. Till sin hjälp i studien kommer forskarna på Centrum för allmänmedicin ha WomMed-databasen. Den täcker hela svenska befolkningen och innehåller information från många olika nationella register, bland annat medicinska födelseregistret. Unikt tillfälle att förbättra astmavården! Den spännande och intressanta NOAK-STUDIEN har nu startat på både Runby och Kista vårdcentral och flera vårdcentraler är på gång. Syftet är att undersöka om personer med allergisk astma kan få en förbättrad astmakontroll, lungfunktion och livskvalitet genom att optimera kortisondosen med hjälp av NO-värdet. Vid totalt sex besök under ett år ska 200 vuxna patienter (omkring 8-14 patienter per vårdcentral) med allergisk astma följas. I studien används den nyutvecklade kväveoxidmätaren (Niox Mino) som mäter halten av kväveoxid i patientens utandningsluft. NO-halten avspeglar graden av inflammation i luftrören. Nu fi nns det möjlighet för fler om ni vill vara med och utveckla ASTMAVÅRDEN för just era patienter! De vårdcentraler som deltar får ekonomisk ersättning för den tid som läggs ner på projektet och får också behålla NO-mätaren efter studiens slut. Vi kommer gärna ut och informerar om NOAK! Välkommen att kontakta: Jörgen Syk, distriktsläkare Runby vårdcentral, Upplands Väsby E-post: jorgen.syk@ptj.se Tfn: Birgitta Andersson, forskningssjuksköterska, Centrum för allmänmedicin, Huddinge E-post: birgitta.an.andersson@sll.se Tfn:

8 Den första kartläggningen i länet av hur distriktssköterskorna och sjuksköterskorna i primärvården upplever sina möjligheter att utvecklas i sitt yrke ger ett tydligt budskap: Det behövs mer kunskap för att strukturera och kvalitetssäkra vården. Stort sug efter for Samtliga distriktssköterskor i Stockholms län har fått frågor om hur de ser på sin arbetssituation och sina möjligheter att förkovra sig i yrket. Den höga svarsfrekvensen, 84 procent, ger tyngd åt rapporten och enligt Ulla Falk, vårdutvecklingskoordinator på CeFAM, är det första gången som frågor riktas direkt till alla distriktssköterskor och sjuksköterskor i primärvården. Närmare hälften tycker att de inte får tillräcklig kompetensutveckling. Bara var tredje anser att de får stöd i sitt eget utvecklingsarbete. Om det varken finns stöd, tid eller resurser för utvecklingsarbete falnar motivationen och då sker ingen utveckling, säger Ulla Falk. Knappt hälften av distriktssköterskorna deltar i någon form av nätverk. Då vården är olika organiserad i olika delar av länet skiljer sig förutsättningarna för att träffas och diskutera aktuella vårdfrågor. Distriktssköterskorna i södra länsdelen deltar oftare i nätverk och är mer nöjda med utbytet med sina kollegor. Fler önskar att de hade samma möjlighet, säger Ulla Falk. Hon tycker att synen på frånvaro från det vardagliga vårdarbetet, för att till exempel delta i nätverk eller gå en kurs, behöver ändras på många arbetsplatser. Gemensam plattform När CeFAM bildades i januari 2004 blev vårdutvecklingsavdelningens uppdrag att stödja utvecklingen inom primärvården i hela länet. Nu har distriktssköterskor och sjuksköterskor i primärvården en gemensam plattform för fortbildning, vårdutveckling och forskning. Arbetsledning, kvalitetssäkring och IT hör till de ämnen som distriktssköterskorna vill ha mer fortbildning i. Men de önskar också fördjupning i omvårdnad och mer medicinska kunskaper. Är du distriktssköterska arbetar du över hela fältet. Du tittar på hela människan och allt som är runt henne och som eventuellt kan påverka hennes situation, säger Ulla Falk. Bara 16 procent av distriktssköterskorna har en akademisk examen, men många har läst kortare högskolekurser och skaffat sig kunskaper och på så vis fått en viss vetenskaplig träning, betonar Ulla Falk: Medelåldern bland distriktssköterskorna är cirka 50 år. Många är väldigt intresserade av sitt yrke och har förkovrat sig under åren. Över 80 procent har gått en eller flera kortare högskoleutbildningar och var femte har ytterligare en specialistutbildning i bagaget. Psykiatri, narkos och barnmorskeutbildningen är några exempel. Samtidigt betonar Ulla Falk att distriktssköterskor med den gamla sjuksköterskeutbildningen (examen före 1993) kan komplettera sin utbildning, exempelvis på Sofiahemmets högskola. Mellan 2001 och 2004 tog 177 sköterskor en kandidatexamen den vägen, men bara tre av dem kom från primärvården. Fler distriktssköterskor måste få den möjligheten, säger Ulla Falk. Rapporten lyfter också fram utvecklingsansvar inom vissa områden och Ulla Falk tar diabetes som exempel. Enkätsvaren visar att ett 30-tal distriktssköterskor har gått någon form av högskolekurs eller annan fortbildning i diabetesvård, men ingen av dem har ett utvecklingsansvar för diabetes på sin enhet. Av de 226 som svarar att de har utvecklingsansvaret för patientgruppen saknar ett hundratal fortbild- 7

9 tbildning Familjär cancer ning eller högskoleutbildning inriktad mot just diabetes. Det verkar inte som om man nyttjar de resurser som finns fullt ut, säger Ulla Falk. Trots att antalet utbildningsplatser ökat de senaste åren kommer det att råda brist på distriktssköterskor i framtiden, men vad en distriktssköterska ska göra är inte helt tydligt. Forskning om distriktssköterskans yrkesfunktion har just påbörjats och en nationell kompetensbeskrivning kommer att presenteras av distriktssköterskeföreningen under våren Primärvården har genomgått en mängd omorganisationer under hela 90-talet. Distriktssköterskorna och deras yrkesfunktion har hamnat mycket i kläm, konstaterar Ulla Falk. Undersökningen har hon gjort tillsammans med Lena Törnkvist, vårdutvecklingschef på CeFAM. Hela rapporten andas ett sug efter fortbildning. Man vill ha mer kunskap för att strukturera och kvalitetssäkra vården, säger Ulla Falk. TEXT: TORBJÖRN TENFÄLT Enligt distriktssköterskorna och sjuksköterskorna behövs mer kunskaper främst inom: Telefonrådgivning Samtalsbehandling i grupp och motiverande samtal Arbetsledning och metoder för att utveckla vården Hypertoni Kriser/depression Diabetes Tobaksprevention Fler ska ges möjlighet att förkovra sig inom sitt yrke. Och så här tyckte cheferna... Även verksamhetscheferna har fått tala om vad de tycker. Resultatet visar att många delar distriktssköterskornas och sjuksköterskornas syn på behovet av vidareutbildning. De vill helst att fortbildningen sker på arbetsplatsen och gärna på eftermiddagar. Måndagar och fredagar är inga bra dagar för utbildning. Enligt verksamhetscheferna behövs mer kunskaper främst inom: Telefonrådgivning Samtalsbehandling i grupp och motiverande samtal Infektioner Hypertoni Hjärta-/kärl Kriser/depression Sårvård Diabetes Svarsfrekvensen var 22 procent. 8

10 Det är svårt att komma ifrån Jan-Erik Ingwall, distriktssköterska och avdelningsföreståndare på privata vårdcentralen Stadshusdoktorn på Lidingö, är glad att kartläggningen av distriktssköterskornas arbetssituation kommit till stånd. Han hoppas att CeFAM fortsätter anpassa utvecklingsarbete, forskning och forskningsresultat så att de kommer till användning i det praktiska vårdarbetet. CeFAM kan vara ett gott stöd för oss i primärvården, säger Jan-Erik Ingwall. Vi distriktssköterskor ska jobba hälsoförebyggande samtidigt som det ställs ökade krav på att vi i primärvården ska ta hand om allt sjukare patienter. Han efterlyser en tydligare uppdragsbeskrivning i vårdavtalen: Så länge det inte är klart är det svårt för oss ställa rätt krav, både vad gäller bemanningen eller vilken kompetens som vården behöver. Om landstingets satsningar på utbildning ska ha någon effekt måste sambanden mellan ökad arbetsbelastning och vårdpersonalens möjligheter att använda sina kunskaper lyftas fram, anser Jan- Erik Ingwall. Som det är nu har vi helt enkelt svårt att komma ifrån. TEXT: TORBJÖRN TENFÄLT Åtgärdspaket För att bättre möta distriktssköterskors, sjuksköterskors, arbetsterapeuters, sjukgymnasters och undersköterskors behov av fortbildning och utveckling kommer Centrum för allmänmedicin under 2007 att: Erbjuda fortbildningspaket med ett 40-tal olika utbildningar om allt från säkrare läkemedelsanvändning och hur man kan bedriva en astma/kol-mottagning till hälsosamtal för äldre. Anordna Nära-dig-seminarier med samma innehåll på tre till fyra olika platser runt om i länet, läs mer på nästa sida. Bjuda in intresserade inom olika ämnesområden till professionella nätverksträffar. För att nå ut till fler finns planer på att arrangera nätverksträffarna på fyra platser runt om i länet. Läs mer på 9

11 Uppdatera din kunskap på nära-dig-seminarier Nära-dig-seminarierna är kostnadsfria seminarier som upprepas på flera platser i länet under året för dig som är distriktssköterska och sjuksköterska Vill du veta när ditt favoritseminarium kommer i repris, gå in på www. cefam.se och se hela årets seminarieserie. Aktuella seminarier i maj är: 8 maj Eksem och psoriasis På seminariet får deltagarna bland annat lära sig mer om likheter, skillnader, vilka olika sorters eksem och psoriasis det finns, behandling, patientutbildning samt egenvård för patienter med eksem och psoriasis. Föreläsare är Anna-Karin R Olofsson som är chefssjuksköterska vid Karolinska Universitetssjukhuset i Solna. Anmälan med namn, e-post och arbetsplats gör du till annika. lagerin@sll.se. Tid: 8 maj kl Plats: Centrum för allmänmedicin, Alfred Nobels allé 12, kursrum 615, plan 6, i Huddinge. 9 maj Hälsosamtal/ motiverande samtal Universitetsadjunkt Britta Myrin, från Omvårdnadssektionen, Karolinska Institutet håller seminarium kring motiverande samtal. Motiverande samtal med den enskilda patienten kan vara ett utmärkt komplement vid hälsosamtal i primärvården. Metodiken passar när man vill stimulera en patient att ändra sitt beteende i en viss riktning. Patienten har själv ansvar för sin förändring och i den patientcentrerade dialogen är målet att hjälpa patienten att utforska och lösa ambivalensen i förhållande till en förändring. Det kan handla om olika levnadsvanor som rökning, alkohol, mat och motion. Psykologerna W. Miller och S Rollnick har utvecklat metoden genom praktiskt kliniskt arbete och forskning. Anmälan med namn, e-post och arbetsplats sker till else-marie. jarl@sll.se Tid: 9 maj kl Plats: Rosenlunds sjukhus, Aulan 22 maj Undernäring och läkemedelshantering i hemsjukvården Föredragshållare är Ann Ödlund Olin, sjuksköterska, med dr, vårdutvecklingsledare på Karolinska Institutet, Annelie Gusdal, distriktssköterska och vårdutvecklingsledare på CeFAM samt Christel Beckman, distriktssköterska och adjungerad klinisk adjunkt på CeFAM. Anmälan med namn, e-post och arbetsplats gör du till maria. enderin@sll.se eller annelie. gusdal@sll.se Tid: 22 maj, kl Plats: Danderyds sjukhus, FoUUpsykiatrin, Stora konferensrummet. 24 maj Tobaksprevention Vänder sig även till dig som är undersköterska och läkare. På seminariet presenteras vårdutvecklingsplanen och kvalitetsindikatorerna Stöd för arbete med tobaksavvänjning i primärvården. Vi kommer också att föra en dialog kring hur arbetet på en vårdcentral kan läggas upp för att tobaksberoende patienter ska fångas upp och få adekvat hjälp. Anmälan med namn, e-post och arbetsplats gör du till Kerstin Lindquist tfn , e- post: kerstin.lindquist@sll.se. Tid: 24 maj, kl Plats: Danderyds sjukhus, FoUUpsykiatrin, Stora konferensrummet. 10

12 En bild säger mer ä En enkel smärtteckning på ett A4-papper och ett instrument med piggar på hjul är enkla, billiga och tillförlitliga sätt att ställa diagnos på patienter med nack- och skulderbesvär. Det framgår av distriktsläkaren Bo Christer Bertilsons forskning. Den visar även att i fyra av fem fall sitter felet i patientens ryggrad inte i musklerna eller psyket. På ett seminarium under Läkarstämman i Göteborg i slutet av november 2006 berättade distriktsläkaren och forskaren Bo Christer Bertilson om en av sina patienter som i somras vaknade med akut bröstsmärta, yrsel, illamående och strålvärk. Den 50-åriga kvinnan lades in på hjärtintensiven, men läkarna hittade inget fel. Smärtan fortsatte och hon återvände till sjukhuset dussinet gånger. Trots en mängd provtagningar gick det inte att förklara vad hon drabbats av. Till slut hamnade kvinnan på Torvallakliniken i Haninge, där Bo Christer Bertilson arbetar när han inte forskar och undervisar på Centrum för allmänmedicin. I väntrummet fick hon ett papper med siluetten av en människokropp, sedd både framifrån och bakifrån. Bo Christer Bertilson bad henne göra en besvärsteckning, det vill säga markera med en blyertspenna var på kroppen hon kände obehag. Först markerade hon bara hjärttrakten, men när jag frågade om det var hela sanningen ritade hon på fler ställen. Bo Christer Bertilson testade patientens känsel bimanuellt på olika sätt och noterade då att hon märkte en skillnad mellan vänster och höger sida i ett visst parti av bröstkorgen. Först använde han fingrarna men övergick sedan till ett instrument med piggar på ett hjul som rullas utmed huden. Sporrarna gjorde upplevelsen tydligare för patienten och när jag sedan tryckte försiktigt på en ryggkota i taget reagerade hon kraftig på en specifik nivå. Just därifrån går nerverna vidare runt kroppen och ut till bröstkorgen. Därefter tittade Bo Christer Bertilson på kvinnans röntgenbilder och såg att hon hade en benbrygga på framsidan av ryggraden, precis på den plats där hon var öm. Efter ett par dagar kom patienten ihåg att hon i tioårsåldern hade ramlat och slagit sig i ryggen. Bo Christer Bertilson blockerade de nerver som går ut under revbenen och redan innan kvinnan lämnade mottagningen upplevde hon att något i kroppen började förändras. Tre dagar senare hade hennes besvär försvunnit och hon kunde sova för första gången på ett halvår. Ett fel i ryggraden var alltså orsaken till hennes upplevda hjärtproblem. Slutsatsen han drog efter behandlingen är densamma som han drar av resultaten i sin forskning: 11

13 n tusen ord Väldigt många av de besvär som människor upplever i perifera eller inre organ kommer egentligen från ryggen. I en av de kliniska studier som Bo Christer Bertilson genomfört undersökte han primärvårdspatienter som sökte för besvär i nacke, skuldra eller axel. Studien visade att fyra av fem av patienterna hade nervstörningar från ryggraden i det område där de upplevde sina besvär. Min diagnos blev att felet satt i ryggraden inte i musklerna och absolut inte i psyket. Bo Christer Bertilsons erfarenhet är också att patienter ofta underdriver sina besvär, snarare än överdriver som många i professionen tror. En av hans studier visade att två tredjedelar medger att de har besvär på fler ställen som hör ihop med samma nervstörning när läkaren väl tar sig tid att fråga efter mer än det de sökt för. Vi har ibland en tendens att inte låta patienten tala till punkt. Stort mörkertal Om patienten markerar samtliga sina besvär på en teckning växer det fram en bild som ger viktig vägledning om det är ett lokalt fel eller en nervstörning och i så fall vilken eller vilka nerver som kan vara påverkade. Någon statistik över hur många patienter som behandlas på felaktiga grunder finns inte, men Bo Christer Bertilson är övertygad om att antalet är väldigt stort. Han hoppas få läkemedelsindustrin att förstå att det är de neurogena smärtproblemen som är viktigast att få fram nya medel mot. Om industrin fick upp ögonen för att spinalt utlöst neurogena smärtor ligger bakom en stor del av det vi idag tolkar som andra besvär skulle fler människor komma i arbete. I dag satsas enorma resurser på KBT och psykosocialt stöd, medan min forskning antyder att det är precis tvärtom, det är de neurogena besvären som är det största problemet. Bo Christer Bertilson har själv arbetat som försäkringsläkare och använde då också teckningar som verktyg för att spåra patienternas besvär. I sin forskning försöker han se hur väl en diagnos utifrån en ritning stämmer med kliniska fynd. Finner man ett neurogent mönster i teckningen gör man det oftast också med kliniska undersökningsmetoder. Röntgenbilder är den tredje delen i Bo Christer Bertilsons verktygslåda. Han motsätter sig uppfattningen att de flesta förändringar som upptäcks via röntgen beror på stigande ålder. Visst uppstår förändringar när man blir äldre, men de har så gott som alltid en förklaring i ett tidigare trauma och mycket ofta i ouppklarade symtom. I boken Att diagnostisera kluriga fall har Bo Christer Bertilson samlat sina erfarenheter från 20 års kliniskt arbete. Hans samlade forskning kommer på pränt i höst när han ska försvara sin doktorsavhandling. Sedan vill jag försöka visa på samband mellan nervstörningar från ryggraden och många symtom som glider runt i vården och behandlas som egna sjukdomar. I framtiden kommer läkarna att göra smärtbedömningar via Internet, tror Bo Christer Bertilson. Patienten ska kunna skanna in sin besvärsteckning eller hålla upp den framför en kamera. Om man någon gång kan använda ordstävet att en bild säger mer än tusen ord så är det här. TEXT: TORBJÖRN TENFÄLT ILLUSTRATION: JESSICA ROMBERG Väldigt många av de besvär som människor upplever i perifera eller inre organ kommer egentligen från ryggen. 12

14 Gott betyg för CeFAM För att få en fingervisning om hur Centrum för allmänmedicn, CeFAM uppfattas av verksamhetscheferna i primärvården och hur behovet av FoUU ser ut har de via enwebbenkät fått svara på övergripande frågor om hur de upplever CeFAM och mer konkreta frågor om till exempel utbud och kvalitet. 102 av totalt cirka 170 verksamhetschefer besvarade enkäten, varav 60 procent var från offentligt drivna enheter och 40 procent från enheter i privat regi. Resultaten ligger till grund för vilka förbättringar vi ska göra för att anpassa oss efter lokala behov. Vi ska göra en ordentlig genomgång av aktiviteter och insatser som vi redan har satt in och diskutera eventuella behov av nya, säger Jan Sundquist, verksamhetschef på CeFAM. Resultatet av webbenkäten visar bland annat: Att 72 procent av verksamhetscheferna i offentlig verksamhet är väl bekanta med CeFAM och 49 procent bland de i privat regi. Endast ett fåtal kände inte alls till CeFAM. Att 90 procent av verksamhetscheferna i offentlig verksamhet tagit del av någon aktivitet på CeFAM under 2006, jämfört med 73 procent bland de i privat regi. Oavsett verksamhetsform angav 88 procent att de var nöjda eller mycket nöjda med aktiviteterna. Att cirka 90 procent av verksamhetscheferna kände till CeFAMs Allmänmedicinska kunskapscentrum, i alla fall i viss mån. Att totalt 22 procent av verksam hetscheferna deltog på AKC under 2006, något fler bland offentliga än privata. Att 90 procent, oavsett verksamhetsform, anser att AKC kan leda till faktiska förbättringar av vården, åtminstone i viss mån. Att 80 procent ansåg att CeFAM är en del av primärvården, åtminstone i viss mån. Flera uttryckte önskemål om att utbildningar och aktiviteter i större utsträckning erbjuds på plats och är lokalt förankrade. Några ville ha mer handfast stöd med utvecklingsarbete. För att få en mer samlad bild kommer CeFAM även att skicka ut en enkät med liknande frågor till personalen i primärvården. TEXT: DAPHNE MACRIS ILLUSTRATION: JESSICA ROMBERG MÅNGA LÄSER TIDNINGEN AHA! Resultaten från webbenkäten visade också: Att 92 procent av verksamhetscheferna i offentlig regi och 76 procent av de inom privat regi brukar få CeFAMs tidning AHA! Att 82 procent läser tidningen. Av dem svarade: 75 procent att de läser enstaka artiklar. 25 procent att de läser nästan allt. 85 procent att den är tillförlitlig. 96 procent att den är lättläst. 89 procent av verksamhetscheferna i offentlig regi att tidningen inne håller sådant de har nytta av, jämfört med 80 procent av de inom privat regi. 13

15 Behovet av en gemensam mötesplats för utbyte av idéer och att få ny kunskap är stort. Nytt nätverk för kuratorer Centrum för allmänmedicin har en mängd nätverk för olika yrkesgrupper. Nu finns även ett för kuratorer i primärvården. Det är tänkt att bli ett forum för att träffas och utbyta erfarenheter och information. Det är också viktigt att hålla sig uppdaterad med de senaste forskningsrönen. Utifrån deltagarnas önskemål kommer därför sakkunniga att bjudas in under olika teman. Behovet av en gemensam mötesplats är stort. Därför är det glädjande att vi fått igång nätverksträffarna, säger Catharina Gåfvels, socionom, forskare och samordnare på Centrum för allmänmedicin. Tillsammans ska vi finna former och innehåll. Det kan handla om allt från att diskutera strategier och yrkesroll till påfyllning av kunskap som vilar på vetenskaplig grund och att fånga upp goda idéer som kan bli konkreta projekt. En av fyra patienter som söker till vårdcentralen lider av psykiska besvär. För att förbättra det psykosociala omhändertagandet har Stockholms läns landsting beslutat att skjuta till extra resurser för att fler kuratorer och psykologer ska anställas på vårdcentralerna och att fler ska kunna utbildas i att leda samtalsgrupper. En satsning som Catharina Gåfvels är positiv till: Många fler kan få hjälp och vårdpersonalen får bättre verktyg att behandla patienterna med. Samtidigt är det viktigt att utvärdera och kvalitetssäkra insatserna. I det arbetet tror jag att nätverket kan bidra med värdefull kunskap och stöd. Nästa nätverksträff för kuratorer är den 21 maj klockan vid Centrum för allmänmedicin, Alfred Nobels allé 12 i Flemingsberg. Då ska bland annat en färsk lägesrapport från Socialstyrelsen om psykisk ohälsa i primärvården diskuteras. Alla kuratorer i primärvården är välkomna, säger Catharina. TEXT: DAPHNE MACRIS ANMÄL DIG REDAN NU......på tfn eller e-post catharina.gafvels@sll.se Grattis till Yulia Blomstedt som doktorerat om integration och självskattad hälsa! Yulia Blomstedt, forskare vid Karolinska Institutet och Centrum för allmänmedicin visar i sin doktorsavhandling att personer från före detta sovjetunionen som är integrerade i det svenska samhället skattade sin egen hälsa högre än de som inte var lika integrerade, även om de hade likvärdiga sjukdomar eller besvär. I avhandlingen framgår också att de som var mer integrerade anpassade sina svar till det mer svenska sättet att skatta sin hälsa, nämligen att undvika att klaga och i stället säga det är bara bra. Självskattad hälsa är en viktig hälsoaspekt, för trots att den är subjektiv är dålig skattad hälsa kopplad till ökad sjuklighet, högre vårdkostnader och för tidig död, säger Yulia Blomstedt. Forskningsmässigt kan resultaten vara viktiga att tänka på när man studerar olika invandrargrupper, annars kan det bli fel när man använder måttet självskattad hälsa. Det kan också vara bra kunskap i mötet med patienter från andra kulturer. Hon har även utvecklat en förenklad metod att mäta grad av integration med, som i korthet går ut på att låta personer svara på en fråga om de upplevde sig som integrerade eller inte. Metoden är lika bra och betydligt enklare än de tidigare, säger Yulia Blomstedt. Avhandlingen Self-Reported Health among Immigrants from the Former Soviet Union: Quantitative and Qualitative Studies in Sweden baseras på två kvantitativa och två kvalitativa studier. Yulia Blomstedt disputerade den 25 april. TEXT: DAPHNE MACRIS 14

16 Magbesvär vanliga För många svenskar är magen ett stort bekymmer. Nästan varannan svensk har regelbundna besvär av halsbränna som för många försämrar livskvaliteten. En av tjugofem svenskar har dessutom magsår utan att veta om det. Det visar två avhandlingar från Karolinska Institutet, Centrum för allmänmedicin. Halsbränna, svårigheter att svälja eller ont i magen. Många svenskar har magbesvär utan att söka hjälp. Eftersom den mesta forskningen har gjorts på patienter, finns nästan inga fakta om hur det ser ut bland alla svenskar. Nu visar två doktorsavhandlingar från Karolinska Institutet, Centrum för allmänmedicin att en del besvär är mer utbredda bland befolkningen än man känt till. Forskarna som disputerade i januari 2007 har även fått fram ny kunskap om sjukdomar i matstrupen. Avhandlingarna heter Gastroesophageal reflux disease in adults av distriktsläkaren Jukka Ronkainen och Peptic ulcer disease in an adult population av distriktsläkaren Pertti Aro. Båda bygger på den största po- pulationsstudien med gastroskopi någonsin med 3000 friska, vuxna personer i Kalix och Haparanda (varav 1000 undersöktes med gastroskopi). Resultaten kan ge läkarna ett bättre underlag när de utreder patienter och ska fatta beslut om behandling måste sättas in. Det kan också vara viktig information vid Resultaten kan ge läkarna ett bättre underlag när de utreder patienter och ska fatta beslut om behandling. Pertti Aro (längst till vänster) och Jukka Ronkainen (längst till höger) gratuleras efter disputationerna av sin handledare docent Lars Agréus. 15

17 re än man trott beslut om allmänna hälsokontroller av vissa sjukdomar bör införas, säger Jukka Ronkainen. JUKKA RONKAINEN visar i sin avhandling att 40 procent av svenskarna har besvärlig halsbränna gastroesofageal reflux. Ungefär var femte person hade besvär av reflux varje vecka och sex procent hade dagliga besvär, där mer än hälften hade så svåra problem att de behövde magsyrahämmande mediciner. Refluxbesvären försämrade starkt livskvaliteten för många. Det gällde även de som inte hade sökt hjälp för sina besvär. Obehandlad reflux kan leda till skador på slemhinnan eller inflammation i matstrupen och i värsta fall leda till sår och cancer i matstrupen. Därför ska halsbränna tas på allvar om man har dagliga besvär under en längre tid, säger Jukka Ronkainen. Det visade sig även att var sjätte person hade inflammation i matstrupen på grund av reflux, men var tredje av dessa hade inga symptom. Ett fåtal hade svår inflammation. Det var fler än väntat som drabbats. Varför vet vi inte riktigt, men det finns ett samband mellan övervikt och halsbränna. Eftersom andelen överviktiga ökar kan det vara en förklaring, säger Jukka Ronkainen. För första gången någonsin kontrollerades även förekomsten av slemhinneförändringar i matstrupen (så kallad Barret s oesophagus) bland befolkningen. Förändringarna är förenade med en ökad risk för den ovanliga men i västvärlden snabbt ökande körtelcellscancern i matstrupen. Av avhandlingen framgår att 1,6 procent av befolkningen hade Barret s oesophagus. Förekomsten var dubbelt så vanlig hos personer med refluxsymptom som hos dem utan. Körtelcellscancern är en allvarlig cancerform med mycket dåliga prognoser för den drabbade, eftersom den ofta upptäcks för sent. Därför är det särskilt viktigt att förebygga sjukdomen och det har vi bättre möjligheter till när vi nu vet omfattningen av Barret s oesophagus. Resultatet kan även ge beslutsfattare fakta för om allmän screening/testning bör införas, säger Jukka Ronkainen. Ett annat intressant fynd var att cirka en halv procent av alla vuxna hade den relativt nyupptäckta sjukdomen eosinofil esofagit. Sjukdomen, som verkar bli allt vanligare på många håll i världen, kännetecknas av att man har en hög andel av en viss typ vita blodkroppar som attackerar bland annat matstrupens slemhinnor och magmunnen, vilket ger problem med kräkningar och svårigheter att svälja. PERTTI ARO visar i sin avhandling att fyra procent av de undersökta personerna i Kalix och Haparanda hade magsår i magsäckens eller tolvfingertarmens slemhinna utan att veta om det. Det förvånade oss att det var så många och att stor andel av de drabbade inte hade typiska magsårsymtom. Främsta orsakerna bakom magsåren var bakterien Helicobacter pylori, säger Pertti Aro. Samtidigt fann vi att en oväntat hög andel som hade tolvfingertarmssår inte var infekterade av bakterien, vilket är tvärt emot resultat i tidigare patientstudier. Regelbundet intag av låga doser av acetylsalicylsyra och ju tyngre vi är spelade också en roll för risken för sår i magsäcken. Överviktiga löpte fyra gånger så hög risk att drabbas än de med normal vikt. Sedan tidgare vet man att rökning är en riskfaktor för magsår som dessutom försvårar sårläkningen i magen. Avhandlingen visar att rökarna löper tre gånger så hög risk att drabbas än ickerökarna. Snusarna verkar däremot förskonade från magsårsrisk. Å andra sidan framgår av resultatet att snusarna i stället har en ökad risk för inflammation i matstrupen, säger Pertti Aro. Forskningsledare för studierna i de två avhandlingarna är docent Lars Agréus vid Centrum för allmänmedicin. I forskargruppen har även ingått överläkare Tom Storskrubb, Kalix lasarett, professor Lars Engstrand, Smittskyddsinstitutet, professor Nick Talley, Mayokliniken i USA och Mikael Vieth, Bayreuth i Tyskland. TEXT: DAPHNE MACRIS ILLUSTRATION: ANNIKA SKÖLD LINDAU 16

18 Globalmedicin i pra Tre månader på ett landsortssjukhus i Etiopien gav ST-läkaren Anna-Lena Fastén nya perspektiv på sjukvården hemma i Sverige. Där nere såg jag hur illa det går om man inte arbetar förebyggande. Anna-Lena Fastén deltog förra hösten i CeFAMs projekt Global Medicin en möjlighet för blivande specialister i allmänmedicin att bredda sina erfarenheter. Tillsammans med två svenska kollegor arbetade hon tre månader i Etiopien. Den mesta tiden var hon på ett sjukhus i Butajira, en liten stad cirka 15 mil söder om Etiopiens huvudstad Addis Abeba. Projektet sker i samarbete med Sida och vid sidan av Etiopien finns möjligheten att få 3-4 månaders handledd praktik även vid sjukhus i Indien och Tanzania. Jag har alltid varit intresserad av att åka utomlands och arbeta, särskilt till Afrika, säger Anna-Lena Fastén. Med ett års distans till utlandspraktiken tycker hon att hon lärde sig en hel del, framför allt om folkhälsoarbete. Erfarenheterna har hon haft nytta av i sitt arbete på Hässelby vårdcentral. Jag fick andra perspektiv. Här hemma behandlar vi sjukdomar som knappt hunnit bli sjukdomar, och ibland kan man undra varför. Men i Etiopien såg jag följderna av att till exempel inte vaccinera mot stelkramp. Under sin praktiktjänstgöring i Butajira i Etiopien fick ST-läkaren Anna-Lena Fastén uppleva hur det var att med knappa resurser ställa diagnoser och behandla patienter. Jag fick andra perspektiv. I Etiopien såg jag följderna av att inte vaccinera mot stelkramp. 17

19 ktiken Bra möjlighet att på kort tid få konfronteras med många sjukdomar Till sjukhuset i Butajira kom patienter med bland annat tuberkulos, diarrésjukdomar och malaria. Många sjukdomar hade jag inte sett så mycket av tidigare, men de stora som tuberkulos kände jag ju igen. I ett land som Etiopien har sjukdomarna hunnit utvecklas och bli mycket tydligare eftersom människor ofta väntar väldigt länge innan de söker vård. Anna-Lena Fastén var beredd på att sjukhuset hade små resurser, men inte på att möjligheterna och förmågan att ställa diagnoser var så begränsad. Däremot fanns det gott om mediciner som de använde brett mot malaria och andra sjukdomar. Anna-Lena Fastén har två år kvar på sin ST-tjänstgöring. Hon kan mycket väl tänka sig att åka tillbaka till Afrika, men inte utan tolk och egna resurser, exempelvis att ha med sig en enklare labutrustning. Det är frustrerande att veta vad man kan göra för att hjälpa patienterna, men inte har möjlighet att ge dem rätt vård. Men samtidigt tycker hon att CeFAMs projekt har mycket att ge för blivande specialistläkare. Det vore väldigt synd om den här möjligheten togs bort. TEXT: TORBJÖRN TENFÄLT Global Medicin är ett femårigt projekt som CeFAM driver med stöd av Sida. Projektet gör det möjligt för svenska ST-läkare i allmänmedicin att under 3-4 månader få handledd praktik på sjukhus i Etiopien, Indien eller Tanzania. Syftet är att bredda det svenska intresset för internationellt hälsoarbete och ge svenska läkare större kunskaper om stora och viktiga sjukdomar som tuberkulos, malaria och AIDS som är vanliga i världen, men också hos oss. I takt med ett ökat internationellt samarbete och ökad migration ställs hela tiden nya krav på hälso- och sjukvården. För att på kort tid få möjlighet att konfronteras med många sjukdomstillstånd har vi valt länder och platser där människor lever under knappa förhållanden, säger Ann-Karin Karlsson, initiativtagare och studierektor för Global Medicin på CeFAM. De tiotal ST-läkare som hittills gjort sin praktik i Indien och Etiopien har lärt sig väldigt mycket, inte bara om sjukdomar och epidemiologi, utan även fått klinisk träning och ökad förståelse för andra kulturer. De har också fått en inblick i olika sätt att organisera sjukvård. Det kan bli ett viktigt inslag i ST-utbildningen och fler intresserade är välkomna. Placeringen är del i ST-tjänstgöringen och den del av utbildningen som kan ske på annan arbetsplats. ST-läkaren får lön på samma sätt som vid all annan sidoutbildning, men däremot inte utlandstillägg eller traktamenten. Före avresan arrangerar Sida en veckas föreberedelsekurs i Stockholm. På plats i Afrika och Indien får de svenska läkarna handledd praktik inom barnmedicin, invärtesmedicin, infektionsmedicin och gynekologi. Sida bekostar handledararvode samt en del av ST-läkarnas resekostnad. Är du ST-läkare och intresserad av att göra en del av din ST-utbildning utomlands? Kontakta Anna-Karin Karlsson på anna-karin.karlsson@ki.se. På kan du under rubriken Utbildning läsa mer om ST-tjänstgöring utomlands och även ta del av några ST-läkares erfarenheter Globalmedicin i praktiken. 18

20 ACG - värdefullt datorstöd för att följa patienters hälsa Med datorstödet ACG kan personalen i primärvården få en bättre bild av människors hälsotillstånd. Och politikerna kan få ett bättre underlag för sina beslut om hur resurserna ska fördelas. I sin doktorsavhandling har hälsoekonomen Lennart Carlsson studerat hur primärvården kan dra nytta av databaser och datasystem. Tekniken kan underlätta medicinsk uppföljning och göra vårdplaneringen mer effektiv. Det blir också enklare att hitta en bra arbetsfördelning mellan läkare eller mellan olika vårdcentraler. Viktigast är att peka på att det är ett sätt att få mer grepp om vården. Hälsoperspektivet måste bli tydligare. Det borde vara mindre produktionstänkande och mer diskussion om vårdens innehåll, säger Lennart Carlsson, som är knuten till CeFAM. För den som beställer vård blir det lättare att se vilka resurser som behövs för att tillgodose olika behov. Datorstödet hjälper också till att svara på frågor om hur pengarna ska räcka och vad det är som gör att viss vård är dyrare än annan. Lösningen kan finnas i grupperingssystemet ACG (Adjusted Clinical Groups) som utvecklats av forskare vid Johns Hopkins University i Baltimore i USA. I stället för att bara titta på en patient i taget kan systemet hjälpa primärvården att beskriva grupper av patienter inom ett geografiskt avgränsat område. ACG utgår också från patienternas samlade sjukdomstillstånd, inte från enskilda sjukdomar. Patienterna har ofta flera sjukdomar samtidigt. Det borde vara en naturlig utgångspunkt för primärvården, säger Lennart Carlsson. ACG är enligt Lennart Carlsson det enda system som fokuserar på individen och möjliggör en bra 19