ANSÖKNINGSGUIDE. Sista inlämningsdag skriftligt elektroniskt Gårdsstöd Jordbrukets miljöstöd Kompensationsbidrag Nationella stöd

Transkript

1 ANSÖKNINGSGUIDE 2010 Sista inlämningsdag skriftligt elektroniskt Gårdsstöd Jordbrukets miljöstöd Kompensationsbidrag Nationella stöd

2 Innehåll Bästa läsare av stödguiden...7 Nytt som gäller ansökan om stöd Inledning Minneslistor Ansökan om stöd Registeruppgifternas offentlighet och utlämnande av dem Utlämnande av uppgifter Skyddsförbud Den registrerades (sökandes) rättigheter Sökandens och gårdsbruks enhetens rätt till stöd Sökande Sökandens ålder Krav på boendet Samfund, sammanslutningar och dödsbon Befullmäktigad sökande Gårdsbruksenheten Minimiåkerareal som krävs för att gården skall ha rätt till stöd Kompensationsbidrag och miljöstöd Nationella stöd Odlingsmetod Ansökan om stöd Ansökningstiden och återsändandet av blanketter Försenad ansökan Oöverstigligt hinder (Force majeure) Att ändra uppgifter i ansökan senast Att återta ansökan eller en del av ansökan Skriftlig anmälan om fel Förvaring av dokument Tidsfrister Bas- och jordbruksskiften Allmänt Bas- och jordbruksskiftets minimistorlek Fastställande av areal för basskiften och jordbruksskiften Basskifte Basskiftets definition Basskiftets gränser Att dra av icke stödberättigande områden från basskiftets areal Jordbruksskifte Jordbruksskiftets definition Jordbruksskiftenas icke stödberättigande arealer Icke odlade stödberättigande områden Skiften i avtal om specialstöd i samband med miljöstödet för jordbruket Anmälan av växthusarealer Att rita in basskiften på kartbilagor När behövs kartbilaga? Hurdan karta?

3 4.4.3 Anteckningar på kartbilagan Basskiftets numrering på kartan När får odlaren nya kartor? Registrering av stödberättigad mark Elektroniska karttjänster Gårdsstöd Ansökan om gårdsstöd, stödnivå och utbetalning av stödet Stödberättigande areal och gårdsstödsegenskap Användning av stödrättigheter Överföring av stödrättigheter Nationell reserv Kompensationsbidrag och miljöstöd med tilläggsdelar samt stöd för icke-produktiva investeringar Betalning av kompensationsbidrag och miljöstöd Allmänna förutsättningar Områden som kan betalas kompensationsbidrag och miljöstöd Arealer som inte kan betalas kompensationsbidrag och miljöstöd Arealer för vilka jordbrukaren inte vill ha kompensationsbidrag eller miljöstöd Förutsättningar för utbetalning i fråga om kompensationsbidrags- och miljöstödsförbindelser som ingåtts år Kompensationsbidrag Ingående av förbindelse och ansökan om utbetalning Kompensationsbidragets belopp Kompensationsbidragsförbindelse som ingåtts åren Nationell tilläggsdel till kompensationsbidraget Ingående av förbindelse och ansökan om utbetalning LFA- tilläggsdelens belopp Fastställande av produktionsinriktningen i fråga om LFA-tilläggsdelen Förändringar i produktionen eller gårdsstrukturen under förbindelseperioden Övervakning av LFA-tillägget och utbetalning av stödet Miljöstöd och stöd för icke-produktiva investeringar Ingående av förbindelse och ansökan om utbetalning Miljöstödshelheten Basåtgärder i samband med miljöstödet Tilläggsåtgärderna i samband med miljöstödet Avtal om miljöspecialstöd Stöd för icke-produktiva investeringar vid anläggning av mångfunktionella våtmarker eller inledande röjning och inhägning av värdefulla vårdbiotoper Miljöstöd till registrerade föreningar Beloppet av stöd för bas- och tilläggsåtgärder i samband med miljöstödet samt beloppet av specialstöd...57

4 6.5 Miljöstödsförbindelse som ingåtts år Förutsättningar för förbindelsen Miljöstödets belopp i förbindelser som ingåtts år Nationell tilläggsdel till miljöstödet i Fastlandsfinland Basskiftenas rätt till stöd inom kompensationsbidrag och miljöstöd Stödberättigande skiften Fogande av åkerareal till förbindelsen (programperioden ) Fogande av åkerareal till förbindelsen (programperioden ) Fogande av icke stödberättigande åker till förbindelsen och avlägsnande av stödberättigande åker från förbindelsen Nationella åkerbaserade stöd Hektarstöd för husdjurslägenhet Stöd för specialväxter i södra Finland Nordliga stöd Nordligt hektarstöd Allmänt hektarstöd Stöd till unga jordbrukare Stöd för potatisproduktion Stöd för sockerbeta Stöd för utsädesproduktion av vallväxter och stråsäd Betalningen av nationellt stöd kräver kommissionens godkännande Anmälan om utsädesproduktion i ansökan och bilagor som ska lämnas in Andra stöd för åkerodling Produktionsbidrag för jordbruksgrödor Stödberättigande grödor och stödvillkor Produktionsbidragets belopp Sambandet mellan produktionsbidrag och tilläggsåtgärden växttäcke vintertid och reducerad bearbetning i samband med miljöstödet för programperioden Bidrag för proteingrödor Stödvillkor Växtbestånd som har förstörts före genomgången mjölkmognad Stöd för stärkelsepotatis EU-stöd för utsädesproduktion av timotej Ansökan om stöd Sorter som berättigar till stöd för utsädesproduktion av timotej Belopp och uträkning av stödet för utsädesproduktion av timotej Övriga villkor för att få stöd Tvärvillkor och system för jordbruksrådgivning Tvärvillkoren som villkor för de stöd som helt eller delvis betalas av EU

5 9.2 Krav på god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden Växtföljd Odlad åker och skötsel av den Motverkande av markerosion Bevarande av markens skick och miljön Permanenta betesmarker Föreskrivna verksamhetskrav Allmänt Föreskrivna verksamhetskrav som gäller miljön och deras centrala innehåll Föreskrivna verksamhetskrav som gäller folkhälsa, djurhälsa samt växtskydd och deras centrala innehåll Föreskrivna verksamhetskrav som gäller djurens välbefinnande Stöd som betalas till jordbrukare för rådgivning om tvärvillkor System för jordbruksrådgivning Beloppet av stöd för jordbruksrådgivning, ansökan om stöd samt stödets form Nationella husdjursstöd och produktionsstöd för mjölk Allmänt om de nationella husdjursstöden Sammandrag av villkoren för nationella husdjursstöd Betalningen av nationella husdjursstöd och stödnivåerna Allmänt Stödnivåerna för husdjursstöd Produktionsstöd för mjölk Ansökan om stöd Betalning av produktionsstöd EU:s djurbidrag och stöd för djurens välbefinnande EU:s djurbidrag EU:s bidrag för nötkreatur EU:s bidrag för mjölkkor Ansökan om och utbetalning av bidrag för nötkreatur och bidrag för mjölkkor Bidrag per tacka Kvalitetsbidrag för slaktlamm åren Stöd för djurens välbefinnande Kort om stödet för djurens välbefinnande Ansökan om stöd för djurens välbefinnande Stödbeloppet och betalningen av det Tvärvillkoren som villkor för stödet Grundvillkor Tilläggsvillkor Förändrade förhållanden och anmälan om dem under förbindelsens gång Övervakning Ansökan om undantag inom de nationella stöden

6 13. Övervakning Allmänt om övervakningen Arealbaserade stöd Objekt som granskas vid övervakning Uppmätning av jordbruksskiften Övervakningspåföljder för de arealbaserade stöden Uträkning av övervakningsresultat och påföljderna av arealfel Påföljder av att villkor försummas Övervakning av stöd som betalas på basis av djur Övervakningsförpliktelse Gårdsövervakning Övervakning av märknings- och registreringssystemen för nötkreatur, svin och får/getter Förbjudna ämnen eller olaga innehav av sådana Administrativ övervakning och korsgranskningar Övervakningspåföljder för djurstödens del Förkastande av djur vid övervakning Övervakningspåföljder inom EU:s djurbidrag Övervakningspåföljder inom de nationella husdjursstöden Övervakningspåföljder inom stödet för djurens välbefinnande Beaktande av djurskyddslagstiftningen vid utbetalning av stöd Allvarlig vårdslöshet och felaktiga anmälningar Tre (3) års summakarens Uppsåtliga överträdelser Övervakning av tvärvillkoren Kontroller av specialstöd år Betalning av stöd Betalning av stöd och sökandens bankuppgifter Handläggning av betalningsmaterial och eftersträvade tidtabeller för utbetalningen Återkrav av stöd Modulering Stödtak Stöd av mindre betydelse dvs. de minimis -stöd Ersättande av skador Ersättande av skördeskador orsakade av väderförhållanden Systemet med skördeskadeersättning Ansökan om skördeskadeersättning Ersättande av skador som orsakats av exceptionella översvämningar Systemet med ersättning för översvämningsskador Ansökan om ersättning Ersättande av skador som orsakats av hjortdjur och rovdjur Systemet med ersättning för viltdjursskador Ansökan om ersättning för viltskador

7 Bilaga A. Stöd och övervakning Bilaga B. Separat administrerade B.1 Gemensamma ladugårdar B.2 Samarbete vid nyttjande av betesmark B.3 Speciella frågor i anslutning till ägarförhållandena för djur B.4 Betydelsen av ändrad företagsform Bilaga C. Besittningsöverföringar C.1 Överföring av besittningen av skiften t.o.m C.2 Överföring av besittningen av hela gården t.o.m C.3 Överföring av besittningen av hela gården efter C.4 Överföring av besittningen av hela gården och EU:s djurbidrag C.5 Sammanslagning av gårdar och EU:s djurbidrag C.6 Överföring av besittningen av hela gården och de nationella husdjursstöden Bilaga D. Insamling av uppgifter om användningen av växtförädlarrättsligt skyddade sorter till förökningsändamål Bilaga E. Stöd för jordbruket och trädgårdsproduktionen Bilaga F. Vissa förutsättningar för erhållande av stöd Bilaga G. Exempel på stödnivåerna för vissa växter på huvudproduktionsområdena 2010 (euro/ha) Bilaga H. Ändringar i tvärvillkorskontrollerna år 2010: märkning och registrering av djur, växtskyddsmedel, foder, livsmedel, anmälan av djursjukdomar och djurens välbefinnande ISBN (Tryckt) ISSN X (Tryckt) ISBN (Nätutgåva) ISSN (Nätutgåva) Ombrytning och tryckning: Edita Prima Ab Pärmbild: JSM & Mavi / Martina Motzbäuchel Utgivare: Landsbygdsverket, PB 256, Helsingfors, Tfn , Helsingfors 2/2010 6

8 Bästa läsare av stödguiden Under året fortsätter Landsbygdsverket att utveckla kundtjänsterna och göra det ännu enklare att ansöka om stöd. Den elektroniska stödansökan spelar en central roll. Med hjälp av tjänsterna i samband med elektronisk stödansökan kan man förutom att förenkla ansökan om stöd också lätta den arbetsbörda som förvaltningen orsakar för jordbrukaren. Under de två senaste åren har den elektroniska stödansökan fått ytterst positiv respons av jordbrukarna. I användarresponsen berättar jordbrukarna att den elektroniska stödansökan har motsvarat förväntningarna och visat sig vara en avsevärd förbättring. Tack vare den blev det enklare att fylla i ansökningarna och ansökan om stöd tog mindre tid i anspråk. Också i tekniskt avseende har det inte varit några problem att ansöka om stöd i Viputjänsten. Den elektroniska stödansökan förbättras utifrån den värdefulla respons som jordbrukarna gett. För årets stödansökan har Viputjänsten utvidgats och handledningen utökats. Systemet ger råd till den som gör upp stödansökan och erbjuder ännu mer färdiga uppgifter om gården. Användaren kan enkelt försäkra sig om vad som är möjligt på gården och att uppgifterna i stödansökan är korrekta. Vi hoppas att allt fler jordbrukare börjar använda sig av tjänsten. Målet är att var fjärde jordbrukare lämnar in stödansökan elektroniskt i år. År 2010 är ett temaår kring miljön. Under året fokuserar man på de metoder för förbättring av miljön som anges i programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland. Temaårets främsta budskap är att de livsmiljöer som jordbruket skapat är nödvändiga för många djur- och växtarter. Med hjälp av mångahanda metoder för landskaps- och naturvård ser jordbrukarna till att miljön mår bra. Det finns ett flertal möjligheter att minska jordbrukets belastning på vattendragen samt att bevara naturens mångfald och landskapet. Republikens president Tarja Halonen fungerar som miljötemaårets beskyddare. I ett konjunkturläge som inverkar negativt på jordbrukets lönsamhet betonas betydelsen av jordbruksstöd och en fungerande förvaltning. Landsbygdsverket har ansvarat för sina egna uppgifter genom att betala stöden till jordbrukarna i tid. I december betalade Mavi cirka 700 miljoner euro i jordbrukarstöd genast när det enligt EU-bestämmelserna var möjligt. Stödsumman var den största enskilda betalningshändelsen. Inom landsbygdsförvaltningen har det skett omställningar inom organisationen. ELY-centralerna har inlett sin verksamhet och kommunernas jordbruksförvaltning förnyas. Målet är att också i fortsättningen säkerställa tjänsterna inom jordbruksförvaltningen på lokalnivå överallt i Finland. Vi tror att jordbruksförvaltningen kan producera ännu bättre service för jordbrukarna efter reformerna. Jag önskar alla jordbrukare ett framgångsrikt jordbruksår Leena Tenhola, överdirektör 7

9 Nytt som gäller ansökan om stöd 2010 En ny stödform införs år 2010: nationellt tilläggsstöd Finland har beslutat använda sig av den på EU-nivå föreskrivna möjligheten att betala ett tilläggsstöd av engångsnatur år 2010 för att hjälpa jordbrukare som lider av den ekonomiska situationen. Ibruktagandet av stödet förutsätter kommissionens godkännande och ändringar i de nationella författningarna. Tilläggsstödet per sökande är högst euro varav sökandens de minimis -stöd för jordbrukssektorn åren dras av. Närmare villkor för tilläggsstödet blir klara sommaren En separat ansökan om stödet ordnas hösten Ytterligare information om stödet ges under sommarens lopp på adressen I följande minneslista presenteras centrala ändringar i stödsystemen och stödvillkoren i jämförelse med Ändringarna beskrivs närmare i början av varje kapitel (Nytt 2010). Ansökän om stöd (kapitel 3) Ansökningstiden utgår Besittningsöverföringar av basskiften (köp, försäljning, arrendering) uppges på blankett 102A. På ändringsblankett 102C för basskiften uppges delning, sammanslagning, urbruktagning och ansökan om omdigitalisering av basskiften. Sista såningsdag är Bas- och jordbruksskiften (kapitel 4) De elektroniska karttjänsterna förnyas. På ändringsblanketten för basskiften 102C uppges ändringar som inverkar på digitaliseringen av skiftet Ändringar i besittningen av basskiften uppges på basskiftesblankett 102A Gårdsstöd (kapitel 5) En ny ändring av gårdsstödslagen träder i kraft vid ingången av 2010 EU:s direktstöd betalas om det sammanlagda beloppet av direktstöd är minst 200 Enhetsvärdet på stödrättigheternas tilläggsdel för socker sjunker Kompensationsbidrag och miljöstöd med tilläggsdelar samt stöd för icke-produktiva investeringar (kapitel 6) Vid uträknandet av djurtätheten för den nationella tillläggsdelen till kompensationsbidraget (LFA-tillägget) beaktas endast de hästar, hongetter och tackor som har beviljats nationellt stöd för husdjursproduktion år För hästar är det minsta antalet 1,5 de. Om den sökande vill att svinen för LFA-tillägget tas annanstans än från svinregistret, måste kommunens landsbygdsnäringsmyndighet underrättas om saken. De som ingått förbindelse om miljöstöd år 2008 ska senast ha utarbetat en kartläggning av naturens mångfald på gårdsbruksenheten. Villkoren för naturvårdsåkrar har preciserats. Villkoren för tagandet av jordprover för den markkartering som ingår i miljöstödets basåtgärder samt i tilläggsåtgärderna preciserad kvävegödsling av åkerväxter och preciserad kvävegödsling av trädgårdsväxter har preciserats Från och med vinterperioden kan höstsäd användas för att uppfylla kraven i samband med tilläggsåtgärderna med växttäcke. Stödnivån för specialstöd för skötsel av vårdbiotoper stiger från nuvarande 135 euro till 200 euro på småskaliga vårdbiotoper (5 30 ar). Registrerade föreningar kan ansöka om specialstödsavtal för främjande av naturens och landskapets mångfald utöver de tidigare specialstöden för skötsel av vårdbiotoper och skötsel av mångfunktionella våtmarker. Stödet för icke-produktiva investeringar som gäller anläggande av mångfunktionella våtmarker och stödområdet för specialstöd för skötsel av mångfunktionell våtmark utsträcks till området kring Kvarken och Bottenviken. Stödtaket för stöd för icke-produktiva investeringar som gäller anläggande av mångfunktionella våtmarker stiger till euro per hektar. För små objekt är stödet högst 3226 /objekt Stödtaken för stöd för icke-produktiva investeringar som gäller inledande röjning och inhägning av värdefulla vårdbiotoper höjs och stödets storlek graderas utifrån storleken på området. OBS. Den nationella tilläggsdelen till miljöstödet är i kraft för sista året. Nationella åkerbaserade stöd (kapitel 7) Inga nya sökande tas med i hektarstödet till husdjurslägenheter. Inom det nordliga hektarstödet används en stödenhetskoefficient Kommissionens beslut om stödet för utsädesproduktion inväntas. År 2010 är det sista året för betalning av nationellt utsädesstöd. Andra stöd för åkerodling (kapitel 8) EU:s direktstöd betalas om de uppgår till sammanlagt minst 200 euro per stödår. Produktionsbidraget för jordbruksgrödor och bidraget för proteingrödor upphör i sin nuvarande form efter år Till exempel för höstsäd som sås hösten 2010 betalas inte längre produktionsbidrag för jordbruksgrödor år Stödet för energigrödor har slopats. Energiråvara som har bärgats år 2009 från ett område som fått stöd för energigrödor måste förädlas senast De andra förpliktelserna som gäller bärgad skörd år 2009 ingår i guiden om stöd för energigrödor EU:s stöd för utsädesproduktion av timotej: Certifieringsbeslutet/-besluten om 2010 års skörd ska lämnas till kommunen senast

10 Tvärvillkor och system för jordbruksrådgivning (kapitel 9) I samband med stödansökan för 2010 ska jordbrukaren uppge naturminnesmärken som skyddats enligt 23 eller 26 i naturvårdslagen samt träd och trädgrupper som har ett av myndigheten utfärdat skyddsbeslut och som skyddats med stöd av 29 i samma lag och som är högst 0,2 ha stora och belägna inom ett åkerskifte, på åkerskiftets ren eller på ett område mellan åkerskiften som gränsar till varandra. Dessa landskapssärdrag måste bevaras och de är stödberättigande i fråga om alla jordbrukarstöd. Om jordbrukaren behöver ett tillstånd enligt 9 kap. i vattenlagen 245/1961 för tagandet av bevattningsvatten ingår tillståndet och iakttagandet av tillståndsvillkoren i kraven för god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden. Växtföljdskravet berör inte gårdar vars alla jordbruksmarker omfattas av ett avtal om miljöspecialstöd för skötsel av skyddszon, främjande av naturens och landskapets mångfald eller långvarig vallodling på torvåkrar. Områden som på grund av växtföljden något år är i en annan gårds besittning kan beaktas när man bedömer huruvida växtföljdskravet uppfylls på den gård som i regel besitter dessa områden. Slåtterskyldigheten på grönträdor kan frångås på skiften som har besåtts med en blandning av ettåriga viltväxter för vinterutfodring av vilda djur. Fleråriga vallåkrar på naturvårdsåkrar ska slås en gång vart tredje år, men dock alltid om det behövs för att förhindra spridningen av ogräs. Betesgång på permanenta betesmarker ska genomföras så att betesgången inte ger upphov till erosion och så att markytan behåller sitt växttäcke. De föreskrivna verksamhetskraven som gäller folkhälsa, djurhälsa och växtskydd samt djurvälfärd har preciserats (i synnerhet verksamhetskrav nr 11 i anslutning till livsmedels- och fodersäkerhet, samt verksamhetskrav nr i anslutning till djurvälfärd) (se även bilaga H). Stödet som betalas till jordbrukare för jordbruksrådgivning om tvärvillkor var år 2009 högst 150 euro per rådgivningsmodul. Maximistödet per rådgivningsmodul stiger möjligen med 10 %. Nationella husdjursstöd och produktionsstöd för mjölk (kapitel 10) Från och med 2010 krävs att tackorna ska producera i genomsnitt minst 1,0 lamm/tacka det år som föregår stödåret för att nationellt husdjursstöd för tackor ska beviljas till fullt belopp. Lamningsvillkoret mildras för fårgårdar som inleder och utvidgar sin verksamhet. I år är det sista året för att ansöka om medverkan i stödsystemet för kompensation för strukturförändringar inom svin- och fjäderfähushållningen. År 2011 tas inga nya sökande längre med, eftersom kompensationssystemet upphör. Det finns två datum för besittning av referenskvantiteten: för utbetalning av förskott på stöd för svin- och fjäderfähushållning och för utbetalning av slutligt stöd Den nedre gränsen för stödberättigande djurenheter av hästar stiger från en djurenhet till 1,5 djurenheter. I C-regionen har man slutat använda sig av stödenhetskoefficienter när det gäller nationellt stöd för tackor, hongetter och hästar Från och med tar man i bruk en gräns för antalet liter per sökande när det gäller produktionsstödet för mjölk i C-regionen. För de liter som överstiger gränsen betalas inget stöd. Gränsen följs upp per kvotperiod. EU:s djurbidrag och Stöd för djurens välbefinnande (kapitel 11) EU:s bidrag för nötkreatur ändras från och med Alla jordbrukare som ansöker om EU:s bidrag för nötkreatur och bidrag för mjölkkor i stödregion A och B ska lämna in blankett nr 144 år Djurförteckningen och andra uppgifter om djur som inverkar på betalningen av bidrag ska kunna kontrolleras av myndigheterna minst ansökningsåret och de fyra påföljande åren (se de separata anvisningarna om EU:s bidrag för nötkreatur och bidrag per tacka). EU:s direktstöd betalas om de uppgår till sammanlagt minst 200 euro per stödår. För slaktade lamm planeras ett kvalitetsbidrag för slaktlamm från och med Gränsen för det stöd som kan betalas per gård (5 000 ) slopas. Hälsovårdsbesöken och hälsovårdsplanen under förbindelseåret. Övervakning (kapitel 13) vid övervakningen av tvärvillkor tillämpas bestämmelserna om ringa försummelse, dvs. inga stödavdrag görs om jordbrukaren inom utsatt tid korrigerar en försummelse som konstaterats vara ringa. förhandsgodkännande av digitalisering på ändringsblanketten för basskiften 102C. extrapolering av påföljder av arealövervakning vid arealfel under 3 % Betalning av stöd (kapitel 14) Moduleringsprocenten stiger från 7 till 8 procent i fråga om den del av gårdens direktstöd som överstiger euro och till 12 procent i fråga om den del som överstiger euro. Kontonumren ska uppges i internationell IBAN-form. Ersättande av skador (kapitel 15) Ersättning för skördeskador: Avtal om trädgårdsväxter som odlas för vidareförädling ska ingås årligen senast 30.4 och skiften med vinbär ska antecknas i avtalet. Normal odlingssed på orten har preciserats i synnerhet vad gäller odling av vinbär. Ett nedklippt vinbärsbestånd kan inte få skördeskadeersättning i två års tid. Ersättningar för skador som orsakats av hjortdjur och rovdjur: Den nya viltskadelagen sammanför nästan alla ersättningar för skador som orsakats av djur. Självriskandelen för skador som kan få ersättning slopas. Skadan ersätts i sin helhet om ersättningsbeloppet överstiger 170 euro. 9

11 1. Inledning I denna ansökningsguide hittar du information om de stöd för jordbruk och trädgårdsodling som kan sökas vid huvudansökan våren Ansökningsguide 2010 innehåller de viktigaste villkoren för ansökan om stöd samt de författningar/föreskrifter (bilaga A) som stöden bygger på. Anvisningarna om andra mindre stödsystem finns i uppdaterad form på Mavis webbplats ( Separata anvisningar om ifyllandet av blanketterna kompletterar ansökningsguiden. Landsbygdsverket (nedan Mavi) ansvarar för kapitlen i ansökningsguiden, utom punkterna och som jord- och skogsbruksministeriets avdelning för livsmedel och hälsa har ansvaret för. Ansökningsguide 2010 och Ifyllningsanvisningarna 2010 är skrivna enligt den information som fanns att få Om det kommer preciseringar eller korrigeringar i den tryckta guiden eller anvisningarna finns de på korrigeringssidan som publiceras på Mavis webbplats under adress Innan blanketterna för ansökan om stöd fylls i ska den sökande bekanta sig med uppgifterna i ansökningsguiden och ifyllningsanvisningarna. Genom att omsorgsfullt fylla i blanketterna och lämna in dem inom utsatt tid tryggar jordbrukarna sina rättigheter som stödtagare. Tilläggsuppgifter om stöden och hur de söks ges av kommunernas landsbygdsnäringsmyndigheter, närings-, trafik- och miljöcentralerna (nedan ELY-centralerna), Mavi, jord- och skogsbruksministeriet (nedan JSM) samt av Statens ämbetsverk på Åland. På Åland lämnar Ålands landskapsregering uppgifter om kompensationsbidraget och miljöstödet för jordbruk. 1.1 Minneslistor I början av Ansökningsguide 2010 finns en minneslista med de viktigaste ändringarna i stödsystemen och stödvillkoren jämfört med år En minneslista över allmänna frågor kring ifyllandet av stödansökan finns i ifyllningsanvisningarna för Minneslistorna är två till antalet. Den ena minneslistan behandlar en stödansökan som lämnas in skriftligt och den andra en elektronisk stödansökan. Det finns också direkta webbadresser till nätupplagorna av Ansökningsguide 2010 och Ifyllningsanvisningar 2010: Man kan göra ordsökningar i de elektroniska publikationerna. Det gör det enklare att hitta information om ett bestämt ord. Närmare anvisningar om ordsökning finns på webben. 1.2 Ansökan om stöd 2010 Ett sammandrag av förfarandet för ansökan om stöd ingår i ansökningsguidens bilaga E Stöd för jordbruket och trädgårdsproduktionen I bilaga F till ansökningsguiden förtecknas vissa förutsättningar för att få stöd 2010 och i bilaga G ges exempel på stödnivåer för vissa grödor på de huvudsakliga produktionsområdena 2010 ( /ha). Ansökningsblanketterna för huvudansökan inklusive nödvändiga bilagor (fullmakter, arrendeavtal, kartor, handelsregisterutdrag osv.) skall lämnas in till kommunens landsbygdsnäringsmyndighet senast Inom vissa nationella stöd och specialstöd kan det också finnas andra tidsgränser för bilagorna. Blanketter för ansökan om stöd fås av kommunernas landsbygdsnäringsmyndigheter, ELY-centralerna och Mavis blankettjänst (e-postadressen är lomake@mavi.fi) samt på webbadressen -> odlarstöd A. I samband med huvudansökan söks följande stöd (stöd som söks med blankett 101B) gårdsstöd kompensationsbidrag (LFA) nationell tilläggsdel till kompensationsbidraget miljöstöd för jordbruket utbetalning på basis av avtal om miljöspecialstöd (en särskild anmälan för utbetalning på basis av avtal om uppfödning av lantraser och stöd för ekologisk husdjursproduktion skall dessutom inlämnas till ELY-centralen) produktionsbidrag för jordbruksgrödor nationellt stöd för potatisproduktion stöd till producenter av stärkelsepotatis 10

12 1 nationellt stöd för sockerbeta nationellt hektarbaserat stöd för utsädesproduktion EU:s kilobaserade stöd för utsädesproduktion av timotej bidrag för proteingrödor stöd för djurens välbefinnande från produktionen frikopplat stöd för svin- och fjäderfähushållning kompensation för strukturförändringar inom svin- och fjäderfähushållning hektarstöd till husdjurslägenheter stöd för specialgrödor i södra Finland nationell tilläggsdel till miljöstödet nordligt hektarstöd stöd till unga jordbrukare allmänt hektarstöd I huvudansökan ingår följande blanketter: Gårdsbruksblankett 2010 (Blnr 101A) Stödansökan för 2010 (Blnr 101B) Delaktiga i gårdsbruksenheten 2010 (Blnr 101D), om det har skett förändringar i uppgifterna för 2009 Stödansökans basskiftesblankett för 2010 (Blnr 102A) Stödansökans jordbruksskiftesblankett för 2010 (Blnr 102B) Ändringsblankett för basskiften för 2010 (Blnr 102C) om det har skett förändringar i de skiften som anmälts i stödansökan 2009 Ytterligare uppgifter till en gällande miljöstödsförbindelse för programperioden (Blnr 101F) B. Nationella husdjursstöd och nationellt produktionsstöd för mjölk De nationella husdjursstöden utgörs av: nationellt husdjursstöd till södra Finland nordligt husdjursstöd Nationella husdjursstöd söks på följande blanketter: Ansökan om nationella husdjursstöd för hästar och hongetter 2010, (Blnr 101C) Ansökningar om frikopplat stöd för svin- och fjäderfähushållning och om kompensation för strukturförändringar (Blnr 101B) Ansökan för år 2010, EU:s bidrag per tacka och LFAtillägg och nationellt stöd för tackor (Blnr 107A) Anmälan om deltagande i EU-stödsystem och nationella stödsystem som bestäms på basis av nötdjursregistret (Blnr 144). Mer information om blanketter och tider för ansökan om nationella husdjursstöd ingår i tabell 1 i kap. 10 i ansökningsguiden. För att nationella husdjursstöd skall betalas ut måste producenten förutom ansökningsblanketterna för husdjursstöd också lämna kommunens landsbygdsnäringsmyndighet de blanketter som nämns i punkt 1 i tabell 2 i kap. 10 i ansökningsguiden. I systemet för utbetalning av nationellt produktionsstöd för mjölk deltar man genom att lämna in blankett 282 till landsbygdsnäringsmyndigheten i den kommun där gårdsbruksenheten är belägen. Ansökan är fortlöpande. När det gäller direktförsäljning skall man dessutom lämna in blankett 230 till den egna regionens ELY-central senast : se punkt Registeruppgifternas offentlighet och utlämnande av dem Enligt 2 i lagen om landsbygdsnäringsförvaltningens informationssystem (284/2008) (trädde i kraft ) tillämpas lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999, offentlighetslagen) på uppgifters och handlingars offentlighet, på utlämnande av uppgifter och handlingar och på avgifter som tas ut för utlämnandet av dem, och personuppgiftslagen (523/1999) tillämpas på behandlingen av personuppgifter. Huvudregeln i offentlighetslagen är att handlingar är offentliga och av det följer att merparten av de uppgifter som är registrerade i landsbygdsnäringsförvaltningens informationssystem numera är offentliga. Allmänna bestämmelser om sekretessbelagda myndighetshandlingar ingår i 24 i offentlighetslagen (621/1999). När det gäller uppgifterna i landsbygdsnäringsförvaltningens informationssystem är följande som förtecknas i 6 i lag 284/2008 sekretessbelagda: 1) kreditupplysningar om kunden, 2) uppgifter om statsborgen och 3) det lånebelopp som borgen avser samt 4) uppgifter om lånebeloppet när det gäller stöd i form av lån. Stödtagarna och de EU-stöd och EU-delfinansierade stöd som betalts till dem publiceras årligen i form av en söktjänst på det sätt som förutsätts i Europeiska gemenskapens bestämmelser, på adressen: fi/tuju. 11

13 1.3.1 Utlämnande av uppgifter Uppgifter ur landsbygdsnäringsförvaltningens informationssystem får lämnas ut för de ändamål som anges i offentlighetslagen (621/1999) och personuppgiftslagen (523/1999). Beslut om utlämnandet av registeruppgifter och/eller dokument i landsbygdsnäringsförvaltningens informationssystem fattas av den berörda myndigheten (Evira, Mavi, Tike, ELY-centralen och kommunens landsbygdsnäringsmyndighet) i fråga om sin egen myndighetsuppgift. Ur landsbygdsnäringsförvaltningens informationssystem kan lämnas ut kontaktuppgifter (namn, adress, telefonnummer, e-postadress) för direkt marknadsföring och opinions- eller marknadsundersökningar, om den vars uppgifter det gäller har gett sitt samtycke till utlämnandet. Som urvalskriterium vid utlämnandet får användas de personuppgifter som är lagrade i informationssystemet samt uppgifter om läge, areal och produktionsinriktning. Samtycke till att uppgifterna lämnas ut för marknadsföringsändamål kan ges på gårdsbruksblanketten (101A). På motsvarande sätt kan jordbrukaren samtycka till att hans eller hennes uppgifter överlåts för rådgivningsändamål. På Landsbygdsverkets webbplats finns ytterligare information om Mavis register, begäran om utlämnande av uppgifter och avgifterna för uppgiftslämnandet. Anvisningarna finns på webbplatsens ingångssida bakom länken Registeruppgifternas offentlighet. Vid begäran om uppgifter rekommenderas att man använder blanketten för överlåtelse av uppgifter. Blanketten kan skrivas ut på webbadressen: Skyddsförbud Om en person har grundad orsak att misstänka att hans egen eller familjens hälsa eller säkerhet blir hotad kan magistraten på begäran bestämma att uppgifter om personens hemkommun eller boningsort eller tillfälliga boningsort eller postadress eller motsvarande annan adress inte får lämnas ut till någon annan än myndigheterna. Ett sådant skyddsförbud enligt befolkningsdatalagen (507/1993) förs in i befolkningsdatasystemet. Eftersom uppgifterna i landsbygdsnäringsförvaltningens kundregister inte uppdateras från befolkningsdatasystemet måste personen själv meddela om skyddsförbudet. Ett meddelande om skyddsförbud kan lämnas till kommunens landsbygdsnäringsmyndighet när som helst under året. I samband med stödansökan kan meddelandet ges på blankett 101D (delaktiga i gårdsbruksenheten). Obs! En person kan också ansöka om skyddsförbud enligt offentlighetslagen (621/1999) hos vilken myndighet som helst, även hos Landsbygdsverket. Ett skyddsförbud enligt offentlighetslagen beaktas dock endast inom det berörda förvaltningsområdets verksamhet och därför rekommenderar Landsbygdsverket att man hos magistraten ansöker om skyddsförbud enligt befolkningsdatalagen Den registrerades (sökandes) rättigheter Personuppgifter samlas in till landsbygdsnäringsförvaltningens informationssystem för skötseln av myndighetsuppgifter. Den registrerade har rätt att ta del av de uppgifter som nämns i personuppgiftslagen (523/1999), såsom uppgifter om registerföraren, syftet med behandlingen av personuppgifterna samt regelrätta överlåtelser av uppgifter. Vidare har den registrerade rätt att kontrollera sina egna uppgifter som är lagrade i informationssystemet och begära att felaktiga uppgifter ska korrigeras. 12

14 2. Sökandens och gårdsbruksenhetens rätt till stöd För sökanden har uppställts olika krav enligt stödtyp exempelvis med avseende på sökandens ålder, pension och boende. Gårdsbruksenheten ska vara en funktionellt och ekonomiskt självständig produktionsenhet. Det odlingssätt som krävs varierar också från stöd till stöd. 2.1 Sökande Med sökande avses en enskild jordbrukare, som kan vara en fysisk eller juridisk person eller en sammanslutning av fysiska eller juridiska personer (obs. skillnaderna i ålderskrav) oberoende av sammanslutningens och dess medlemmars juridiska ställning inom den nationella lagstiftningen. Stöd utbetalas för den gårdsbruksenhet/ de gårdsbruksenheter som är i den sökandes besittning och belägen/belägna i Finland. Med makar avses äkta makar eller personer som lever under äktenskapsliknande förhållanden och som avses i 7 3 mom. i inkomstskattelagen (1535/1992). Personer som får avträdelsepension är inte berättigade till stöd. Personer som får invalidpension, arbetslöshetspension, deltidspension, individuell förtidspension, förtida ålderspension eller ålderspension är däremot berättigade till stöd såvida övriga villkor uppfylls. När det gäller nationella stöd är det av betydelse om sökanden lyfter LFöPL-ålderspension. Besittning av åkerareal För att gårdsstöd skall betalas ut förutsätts att den areal som ligger till grund för stödet är i jordbrukarens besittning minst ett bestämt datum, Också i fråga om kompensationsbidrag, miljöstöd och nationella stöd måste åkern vara i sökandens besittning Sökanden ansvarar för att tvärvillkoren följs under perioden (se kap. 9). För gårdsstödets del måste förutsättningarna för stödberättigande uppfyllas hela kalenderåret. Jordbruksskiften som sökanden har köpt eller arrenderat och anmält efter ansökningstidens utgång, men senast , kan börja omfattas av stöden på vissa villkor. Om den tidigare ägaren eller innehavaren har ansökt om stöd för jordbruksskiftena i fråga, bör denne återta sin ansökan som gäller dessa jordbruksskiften. Om hela gårdens besittning överförs, är överföringen i fråga om arealstöden möjlig till och med Om den tidigare ägaren eller innehavaren har ansökt om stöd för gården, bör han återta sin ansökan som rör denna gård. Kommunens landsbygdsnäringsmyndighet bör underrättas om överföringen av besittningen senast (se bilaga C). Som bilaga till stödansökan behövs ett arrendeavtal eller en utredning av innehållet i ett muntligt arrendeavtal som påvisar besittningen av skiftet vid den aktuella tidpunkten. Om ett gällande arrendeavtal redan har lämnats in under tidigare år till kommunens landsbygdsnäringsmyndighet som bilaga till stödansökan behöver arrendeavtalet inte lämnas in på nytt. Landsbygdsverket rekommenderar att man ingår skriftliga arrendeavtal samt avtalar om stödrättigheterna i samband med arrendeavtal som gäller mark. Enligt jordlegolagen (258/1966) skall ett arrendeavtal om jordbruksmark ingås för viss tid. Om ingen arrendetid har antecknats i arrendeavtalet anses avtalet vara i kraft i två år. Jordbruksmark kan arrenderas ut i huvudsak för jordbruksändamål för en period om högst tio år. Ett muntligt arrendeavtal är giltigt när arrendetiden för obebyggd jordbruksmark är högst två år. När det gäller muntliga arrendeavtal skall jordbrukaren anteckna det område som är föremål för arrenderingen, arrendegivaren samt tidpunkten för när arrendeavtalet börjar och slutar i punkten för tilläggsuppgifter i ansökan (101B). Om den ena parten bestrider ärendet avbryts utbetalningen av stöd till denna del ända tills domstolen har beslutat i vems besittning åkern har varit och under vilken period. Innehav av gårdsspecifika rättigheter För att få det förskott som betalas på frikopplat stöd för svin- och fjäderfähushållning och kompensation för strukturförändringar inom svin- och fjäderfähushållningen förutsätts att sökanden innehar en fastställd gårdsspecifik referenskvantitet för svin- och fjäderfähushållning. För att det slutliga frikopplade stödet och kompensationen för strukturförändringar ska betalas måste referenskvantiteten vara i sökandens besittning Betalningen av hektarstöd till husdjurslägenheter förutsätter att en maximal areal har fastställts för sökanden stödåret 2008 eller 2009 eller att den har överförts till sökanden från en annan gårdsbruksenhet i samband med överföring av besittningen av hela gården. 13

15 2.2 Sökandens ålder Det finns ingen åldersgräns för att få gårdsstöd, produktionsbidrag för jordbruksgrödor, bidrag för proteingrödor, stöd för stärkelsepotatis och EU:s stöd för utsädesproduktion. När det gäller kompensationsbidragssystemet och miljöstödssystemet samt ansökan om stöd för djurens välbefinnande och stöd för icke-produktiva investeringar kan förbindelsen eller avtalet ingås av sökanden eller dennes make/maka som den 31 december det år som föregår ingåendet av förbindelsen eller avtalet är minst 18 år men inte äldre än 65 år. En sökande som ingår förbindelse år 2010 eller sökandens make/maka skall vara född , de nämnda dagarna medräknade. Om förbindelsen eller avtalet redan har ingåtts och jordbrukaren under förbindelse- eller avtalsperiodens gång fyller 65 år, fortgår förbindelsen i alla fall ända tills förbindelse- eller avtalsperiodens utgång. Nationella stöd kan betalas om sökanden eller maken den 31 december 2009 var minst 18 år gammal men inte äldre än 68 år och om den sökande och maken inte får ålderspension som avses i lagstiftningen om pension för lantbruksföretagare. En sökande som ansöker om nationella stöd år 2010 eller dennes make/maka skall vara född , de nämnda dagarna medräknade. Om den sökande eller dennes make/maka är född t.ex uppfyller han/hon inte förutsättningarna för att nationella stöd skall beviljas. Övergången till LFöPLålderspension granskas med hjälp av datum för pensionsbeslutet. Lagen om nationella stöd innehåller en övergångsbestämmelse om åldersgränsen. Om sökanden eller maken/ makan inte var äldre än 65 år och sökanden och maken/makan lyfte ålderspension enligt lagstiftningen om pension för lantbruksföretagare, beviljas sökanden nationella stöd i enlighet med den lagstiftning som var i kraft tidigare. Beviljandet av stöd förutsätter då att sökanden eller dennes make/maka inte är äldre än 65 år den sista dagen i det kalenderår som föregår stödåret. Stöd kan således beviljas ända tills bägge makarna är äldre än 65 år den sista dagen i det kalenderår som föregår stödåret. I fråga om miljöstödets nationella tilläggsdel och kompensationsbidragets nationella tillläggsdel är ålderskravet detsamma som inom miljöstödet och kompensationsbidraget (se ovan). Exempel på åldersgränser och LFöPL-ålderspension i fråga om de nationella stöden Sökanden eller makan/maken kan ännu fylla 68 år och sökanden och makan/maken får inte LFöPL-ålderspension stöden beviljas. Sökanden och maken/makan är bägge yngre än 68 år och ingendera lyfter LFöPL-ålderspension stöden beviljas. Om sökanden och maken/makan bägge är yngre än 68 år och bägge lyfter LFöPL-ålderspension stöden beviljas inte. Sökanden och maken/makan är bägge yngre än 68 år och den ena lyfter LFöPL-ålderspension stöden beviljas. Sökanden är äldre än 68 år och maken/makan yngre än 68 år, sökanden lyfter LFöPL-ålderspension stöden beviljas. Sökanden är äldre än 68 år och maken/makan yngre än 68 år, maken/makan lyfter någon annan pension än LFöPL-ålderspension stöden beviljas. Kompensationsbidrag, miljöstöd och nationella stöd kan betalas till en person som är yngre än 18 år endast i det fall att han/hon ingått äktenskap eller om han/hon idkar jordbruk som samägare tillsammans med sina föräldrar eller endera föräldern eller om det finns andra särskilda skäl att avvika från ålderskravet. När sökanden är minderårig måste man beakta vad lagen om förmyndarverksamhet (442/1999) föreskriver om t.ex. nödvändigheten av att förordna intressebevakare för rättshandlingar mellan föräldrar och minderåriga barn. Tilläggsuppgifter om de krav som lagen om förmyndarverksamhet ställer ges t.ex. av förmynderskapsenheterna vid magistraterna. Om jordbruk och trädgårdsodling bedrivs av flera jordbrukare tillsammans eller i form av en sammanslutning krävs det att minst en jordbrukare, bolagsman, medlem eller delägare uppfyller ålderskravet för att kompensationsbidrag och miljöstöd skall kunna beviljas. Nationella stöd kan beviljas om minst en jordbrukare, bolagsman, medlem eller delägare som själv idkar jordbruk eller trädgårdsodling uppfyller ålderskravet och förutsättningarna för LFöPL-ålderspension. Landsbygdsverket kan av särskilda skäl med beaktande av tidigare produktion bevilja tillstånd till utbetalning av nationella stöd även till en sådan sökande som inte uppfyller kravet på att han/hon själv skall idka jordbruk eller trädgårdsodling. Tillstånd skall sökas senast

16 2 Med ung jordbrukare avses för det nordliga stödets del en jordbrukare som inte fyllt 40 år eller vars maka/make inte fyllt 40 år Stöd till unga jordbrukare kan beviljas grupper av fysiska personer endast om alla jordbrukare, bolagsmän, medlemmar eller delägare uppfyller ålderskravet. Ålderskraven gäller inte offentligrättsliga samfund, föreningar, stiftelser, skollägenheter eller fängelselägenheter. 2.3 Krav på boendet När det gäller gårdsstödet, bidraget för proteingrödor, stödet för stärkelsepotatis, EU:s utsädesstöd, de nationella stöden eller en jordbrukare som ansöker om stöd på basis av en förbindelse om miljöstöd eller en förbindelse om kompensationsbidrag som ingåtts år eller ingås år 2010 förutsätts inte att sökanden bor på gården eller i Finland. Stöd betalas endast för produktion som bedrivits i Finland. I förbindelser om kompensationsbidrag som ingåtts år 2005 eller 2006 förutsätts att sökanden bor på den plats där landsbygdsföretaget är beläget eller på ett sådant avstånd därifrån att företaget blir skött på behörigt sätt med beaktande av bl.a. bestämmelserna i djurskyddslagen (247/1996). Då det är fråga om gårdsbruk som flera gårdsbruksidkare idkar tillsammans eller gårdsbruk som idkas i form av en sammanslutning, kan kompensationsbidrag beviljas om minst en gårdsbruksidkare, bolagsman, medlem eller delägare uppfyller kravet på boende och ålderskravet. För miljöstödets och kompensationsbidragets nationella tilläggsdel är kraven på boende desamma som inom miljöstödet och kompensationsbidraget. 2.4 Samfund, sammanslutningar och dödsbon Samfund, sammanslutningar och dödsbon måste lämna en utredning över delägarna på blankett nr 101D, om det har skett förändringar i uppgifterna om delägare efter ansökan om stöd. Obs! En sammanslutning kan inte vara ägare till stödrättigheter. Alla delägarna undertecknar ansökan eller så undertecknas ansökan av ett befullmäktigat ombud. En person som har namnteckningsrätt kan också fungera som undertecknare i samfundets eller sammanslutningens ställe. Fullmakt, utdrag ur handelsregistret eller motsvarande varav namnteckningsrätten framgår bör bifogas ansökan. Kommunens landsbygdsnäringsmyndighet kan enligt egen prövning behandla ansökan även om underskrift av någon av delägarna i ett samfund, en sammanslutning eller ett dödsbo inte kan fås, eller om det är speciellt svårt eller rentav omöjligt att få underskrift p.g.a. att personen i fråga är bosatt i ett annat land eller av någon annan därmed jämförbar orsak. Ansvaret för behandlingen av ansökan gentemot den delägare vars underskrift saknas ligger i detta fall hos de delägare som undertecknat ansökan. Delägarna bör anteckna orsaken till att namnteckningen saknas under punkten Tilläggsuppgifter i stödansökan (Blnr 101B). När flera fysiska personer idkar produktion eller verksamhet tillsammans eller i form av en sammanslutning, bör för de nationella stödens del åtminstone en jordbrukare, bolagsman, medlem eller delägare vara en sådan fysisk person som uppfyller ålderskravet och förutsättningarna för LFöPL-ålderspension och som själv idkar jordbruk eller trädgårdsodling (skyldigheten gäller inte vare sig miljöstödets eller kompensationsbidragets nationella tilläggsdel). Man kan ansöka om undantag från vissa villkor för beviljande av nationella stöd (se kap. 12). Att själv idka jordbruk eller trädgårdsodling innebär i detta fall att en person som uppfyller övriga stödvillkor deltar i produktionen eller verksamheten genom att själv arbeta och att sökanden har beskattningsansvaret för produktionen eller verksamheten. En stödduglig fysisk person som formellt är medlem i ett samfund eller en lantbrukssammanslutning, vars medlemmar inte är fysiska personer eller inte uppfyller ålderskraven eller förutsättningarna för LFöPL-ålderspension, uppfyller inte de krav som ställs på sökande. Inom de nationella stöden anses den nya innehavaren uppfylla de allmänna kraven på sökande (främst ålderskravet) vid överföringar av besittningsrätten i sådana fall då den tidigare sökanden avlidit, under förutsättning att denna uppfyllt nämnda krav vid ansökningstidpunkten. 2.5 Befullmäktigad sökande En privatperson, ett samfund, en sammanslutning eller ett dödsbo kan skriftligen ge fullmakt åt någon person att underteckna stödansökan på hans/hennes vägnar. Fullmakten bör vara individuell och noggrant stipulera 15

17 vad fullmaktsgivaren medgivit. Sålunda bör eventuella förbindelsers omfattning i tiden framgå av fullmakten. Exakt avgränsning och noggrannhet bör iakttas för undvikande av missförstånd. En dödsbodelägare bör informera de andra dödsbodelägarna om delfåendet. Mall för fullmakt i ifyllningsanvisningen. För att delta i den elektroniska ansökan om stöd krävs att någon person befullmäktigas att underteckna den elektroniska ansökan för de andras räkning. Fullmakten i fråga om elektronisk stödansökan ges med blankett 405 för ansökan om åtkomsträttigheter till Vipu-tjänsten. På basis av en fullmakt på blankett 405 kan en befullmäktigad sökande göra upp den samlade stödansökan. Blankett 405 för ansökan om åtkomsträttigheter till Vipu finns i ansökningsanvisningarna. En fullmakt på blanketten för ansökan om rättigheter till elektronisk stödansökan (405) gäller bara den elektroniska stödansökan. Om samma person befullmäktigas att underteckna en skriftlig ansökan måste en särskild fullmakt om saken visas upp. 2.6 Gårdsbruksenheten Med gårdsbruksenhet avses en funktionellt och ekonomiskt självständig produktionsenhet som utgörs av en eller flera fastigheter eller delar av fastigheter eller produktionsbyggnader med markgrund, som leds av en jordbrukare och används för att bedriva jordbruk och som besitts som en enda helhet på basis av ägande eller arrendering. Enligt EU:s förordningar räknas alla produktionsenheter (gårdar) som samma odlare (en eller flera) odlar i Finland till en och samma gårdsbruksenhet. Om odlaren odlar flera gårdar i olika delar av landet och dessa tillsammans bildar en administrativ helhet, dvs. de fungerar under odlarens ledning, skall uppgifterna om dessa lägenheter lämnas in på endast en ansökningsblankett. Denna blankett omfattar alla gårdar i fråga. Överföringar, sammanslagningar och delningar av referenskvantiteten för svin- och fjäderfähushållning för en gård i stödregion A eller B är möjliga bara inom AB-regionen. Överföringar, sammanslagningar och delningar av referenskvantiteten för svin- och fjäderfähushållning för en gård i stödregion C är möjliga bara inom C-regionen. Överföringar av referenskvantiteter söks med blankett nr 156 för besittningsöverföring. Om den sökande inom samma produktionsenhet har åkermark i sin besittning inom två eller flera kommuner eller i skärgården och på fastlandet, betalas de nationella husdjursbaserade stöden utgående från den stödregion där gårdens driftscentrum är beläget. Däremot avgör basskiftets placering stödnivån för de nationella arealbaserade stöden. Separat administrerade gårdsbruksföretag samt gemensamma företag och samarbete (se bilaga B). 2.7 Minimiåkerareal som krävs för att gården skall ha rätt till stöd Det finns ingen fastställd minsta åkerareal för att man skall få gårdsstöd. Om stödrättigheter söks ur den nationella reserven under året för ansökan om stöd har en minimiareal fastställts för ansökan på basis av vissa grunder. Betalningen av alla direktstöd förutsätter ändå att det sammanlagda stödbeloppet är 200 euro eller mera. (se Anvisningar om ansökan om stödrättigheter ur den nationella reserven 2010). När det gäller EU:s utsädesstöd för timotej och bidrag för proteingrödor bör ansökan om stöd omfatta minst 0,30 hektar av varje gröda för vilken stödet i fråga söks Kompensationsbidrag och miljöstöd Sökanden skall utan avbrott inneha minst 3,00 hektar åker under hela förbindelseperioden. Minimiarealen omfattar de stödberättigande skiftenas arealer. Också de specialstödsskiften på åker som är anmälda och godkända som stödberättigande räknas in i minimiarealen. Av den som ansöker om stöd för djurens välbefinnande krävs inte att han/hon besitter åkerareal eller annan areal, om inte förbindelsevillkoren förutsätter att de produktionsdjur som omfattas av förbindelsen skall gå på bete eller rastas. Om man på gården odlar trädgårdsgrödor, uppfylls minimiarealskravet för miljöstödets del, då man årligen odlar nämnda grödor på en areal om sammanlagt minst 0,50 hektar på sådana skiften som godkänts som stöddugliga. Förbindelsen upphör om minimiarealsvillkoret inte uppfylls. Detta kan leda till att redan utbetalda stöd återkrävs för hela förbindelseperioden. I kapitel 6 berättas om nya icke stödberättigande skiften som tas in i förbindelser som ingås år

18 2 Sådana stöddugliga skiften som på grund av växtföljden innehas under ett förbindelseår av en annan odlare som ingått förbindelse kan räknas till minimiarealen hos den sökande som i huvudsak besitter skiftet. I nämnda fall bör om byte ansökas separat hos kommunens landsbygdsnäringsmyndighet som fattar beslut om huruvida bytet kan godkännas. Jordbrukaren skall ge en motivering till bytet. Stödet betalas ändå också i detta fall till den som odlar det stöddugliga skiftet (anmäler det på sin jordbruksskiftesblankett nr 102B). Ett villkor för betalning av kompensationsbidrag och miljöstöd är att beloppet av det stöd som betalas för förbindelseåret är minst 100 euro per enskilt stöd i fråga om förbindelser som ingåtts år 2007, 2008 och 2009 och som ingås år När det gäller förbindelser som ingåtts åren är 50 euro det minsta beloppet som betalas ut per enskilt stöd och förbindelseår. Betalningen av stöd för djurens välbefinnande och stöd för ickeproduktiva investeringar förutsätter att stödbeloppet är minst 100 euro Nationella stöd För att en sökande skall kunna få nationella stöd för åkermark och djur bör han eller hon senast för hela växtperioden 2010 inneha minst 3,00 hektar åker som lämpar sig för odling. Åkern skall uppges på jordbruksskiftesblanketten (blnr 102B) i stödansökan för år 2010 senast (eller vid behov senast på blankett nr 117 Anmälan om ändring av såningsarealer för 2010). Om det är fråga om gårdsbruk som bedrivs av flera jordbrukare gemensamt (jordbrukssammanslutning, dödsbo) eller gårdsbruk i bolagsform (öppet bolag, kommanditbolag, andelslag, aktiebolag) kan husdjursstöd betalas om minst en jordbrukare, bolagsman, medlem eller delägare senast innehar minst tre hektar odlingsbar åker för vegetationsperioden Kravet som gäller åkerns minimiareal tillämpas ändå inte på produktionsstödet för mjölk. För att få kompensation för strukturförändringar inom svin- och fjäderfähushållningen ska sökanden bedriva jordbruk. Bedrivande av jordbruk i samband med kompensation för strukturförändringar är: a) att odla jordbruks-, trädgårds- och energigrödor, ha mark i träda, hålla icke odlad åker vårdad eller att bedriva husdjursskötsel (också hästhushållning, renhushållning och biodling) ELLER b) att sökanden t.o.m stödåret innehar minst 3,00 ha odlingsbar åker eller en areal om minst 0,5 ha i odling med trädgårdsväxter och har uppgett denna areal på bas- och jordbruksskiftesblanketterna 102A och 102B i stödansökan. När det gäller frikopplat stöd för svin- och fjäderfähushållning 2010 ska man beakta att gårdens antal djur stödåret 2009 i förhållande till den LFA-stödberättigande åkerarealen stödåret 2010 uppfyller det djurtäthetskrav som ställs för det frikopplade stödet. Närmare information om djurtäthetskravet ingår i anvisningen om ansökan om förskott på nationella husdjursstöd 2010 som har postats till husdjursgårdarna i månadsskiftet februari mars 2010 samt i guiden om nationella husdjursstöd för svin- och fjäderfähushållning 2009 som har postats till svin- och fjäderfägårdarna i juli Om jordbrukaren under stödåret har upphört att bedriva husdjursproduktion, och det inte är fråga om överföring av besittningen av hela gården enligt bilaga D. 3.6 till ansökningsguiden, skall producenten för att få husdjursstöd inneha minst tre hektar odlingsbar åker för vegetationsperioden 2010 senast eller ha ett av Landsbygdsverket beviljat undantag från kravet på besittning av åker. I kapitel 12 berättas om hur man ansöker om undantag från kravet på åkerareal. Exempel 1. Innehav av åker när husdjursproduktionen har lagts ner Sökanden har slutat hålla dikor För att det nationella husdjursstöd för dikor som beviljats sökanden för tiden inte skall återkrävas måste sökanden under vegetationsperioden 2010 inneha minst 3 hektar odlingsbar åker eller ha ett av Landsbygdsverket beviljat undantag från kravet på innehav av åker. (Undantaget måste sökas senast ) Definition av odlingsbar åker Åker som lämpar sig för odling och som räknas in i minimiarealen består förutom av arealen för odling av jordbruks-, trädgårds- och energigrödor även av icke odlad åker som sköts, åker som anmälts tillfälligt icke odlad samt trädgårdsland. Med trädgårdsland avses areal som nyttjas för husbehov. Den minimiareal om tre hektar som krävs för utbetalning av nationella husdjursbaserade stöd kan även omfatta naturbeten och naturängar samt öppna hagmarker i bruk, om dessa nyttjas för betesgång 17

19 eller foderproduktion för sökandens djur. Utredning över användningen av naturbeten och naturängar samt öppna hagmarker ges i punkten Tilläggsuppgifter på jordbruksskiftesblanketten (Blnr 102B) eller i särskild bilaga till ansökan. 2.8 Odlingsmetod Ett villkor för beviljande av gårdsstöd, andra stöd som helt finansieras av EU och produktionsbidrag för jordbruksgrödor samt förbindelser om kompensationsbidrag och miljöstöd som ingåtts år och ingås år 2010 är att tvärvillkoren iakttas. I regel innefattar de ovan nämnda stöden också krav på odling och bärgning av skörd. Gårdsstödet har inget krav på vare sig odling eller bärgning av skörd. Produktionsbidraget för jordbruksgrödor har inget krav på bärgning av skörd. Information om det odlingskrav som anknyter till tvärvillkoren ingår i kapitel 9 i ansökningsguiden samt i guiden Odlingssätt och miljövillkor ( Ansokningsguider,anvisningarochutbildningsmaterial/ taydentavienehtojenoppaat.html). Också i guiden Märkning och registrering av djur, växtskyddsmedel, foder, livsmedel, anmälan av djursjukdomar och djurskydd berättas om tvärvillkoren ( odlarstod/ansokningsguider,anvisningarochutbildnings material/taydentavienehtojenoppaat.html). Betalningen av miljöstöd, när förbindelsen har ingåtts 2005 eller 2006, bidrag för proteingrödor, stöd för stärkelsepotatis, EU:s kilobaserade utsädesstöd för timotej och nationella stöd baserade på odlingsarealen förutsätter att avsikten med odlingen är att producera en bärgnings- och marknadsföringsduglig skörd. Stödberättigad odlingsmetod omfattar: ändamålsenlig bearbetning och gödsling av åkern sådd senast som möjliggör jämn groning användning av växtarter och -sorter som lämpar sig för området för området lämpligt utsäde eller lämpliga plantor i lämplig mängd och av lämplig kvalitet. ändamålsenligt växtskydd och flyghavrebekämpning att skiftet är i sådant produktionstillstånd att en bärgnings- och marknadsföringsduglig skörd kan produceras. En förbindelse om kompensationsbidrag som ingåtts 2005 eller 2006 förutsätter att tvärvillkoren följs. Kompensationsbidraget, miljöstödet och de arealbaserade nationella stöden förutsätter i regel att skörden bärgas vederbörligt. Enbart slåtter av vallar uppfyller inte kravet på skördens bärgande, utan skörden skall bärgas eller området betas på vederbörligt sätt. Kompostering av vallgröda kan inte anses utgöra bärgande av skörden. Skörd som inte bärgats på grund av skördeskada som avses i lagen om ersättande av skördeskada eller annan motsvarande orsak utgör inte ett hinder för utbetalning, om övriga åtgärder inom sedvanlig odling har utförts på vederbörligt sätt. Skördeskada eller annan motsvarande orsak bör dock skriftligt meddelas till landsbygdsnäringsmyndigheten i den kommun där stödansökan lämnats in. I anmälan skall man specificera skördeskadan eller motsvarande. Stödet kan utbetalas för skiften som lidit av utvintringsskador om huvuddelen av skiftets areal täcks av en sådan växtlighet som kan producera en skörde- och marknadsföringsduglig skörd. En odlingsareal med fiberhampa kan få gårdsstöd om området har besåtts med certifierat utsäde av en godkänd sort och hampbeståndet bevaras tills Landsbygdsverket har gett bärgningstillstånd. Växter inom bidraget för proteingrödor bör bevaras till och med genomgången mjölkmognad. Om kravet på bevarande av grödan inte uppfylls på ett skifte eller på en del av ett skifte, bör detta anmälas till kommunens landsbygdsnäringsmyndighet genast då man upptäcker att kravet på bevarade inte kan uppfyllas. I vissa fall av skördeskada på grund av exceptionella väderleksförhållanden kan Landsbygdsverket ge sitt tillstånd till att bidrag för proteingrödor betalas också för de berörda skiftena (se närmare punkt 8.2). 18

20 3. Ansökan om stöd Nytt 2010 ansökningstiden utgår besittningsöverföringar av basskiften (köp, försäljning, arrendering) uppges på blankett 102A. På ändringsblankett 102C för basskiften uppges delning, sammanslagning, urbruktagning och ansökan om omdigitalisering av basskiften. sista såningsdag är Ansökningstiden och återsändandet av blanketter Ansökningstiden går ut Ansökningsblanketterna (se kapitel 1) ska återlämnas senast till landsbygdsnäringsmyndigheten i den kommun där gårdsbruksenheten har sitt driftscentrum. Om gården saknar driftscentrum lämnas ansökan till den kommun där huvuddelen av gårdens åkrar är belägna. Blanketterna kan återsändas direkt till kommunens landsbygdsnäringsmyndighet eller sändas per post adresserade till landsbygdsnäringsmyndigheten i kommunen i fråga. Ansökningsblanketterna ska fyllas i omsorgsfullt. Stöd betalas inte till förmånstagare om det bevisats att de har skapat konstgjorda förutsättningar för att få stödet. Blanketterna kan lämnas in elektroniskt via Vipu-tjänsten. Den som deltar i den elektroniska ansökan ska ha ansökt om åtkomsträttigheter för elektronisk stödansökan i Vipu-tjänsten (Blnr 405) senast och lämnat in ändringsblankett 102C senast , om basskiften slås samman eller delas för år Servern för elektronisk ansökan stängs kl Därefter kan man inte längre lämna in elektroniska blanketter. När det gäller anmälan om såningsarealer (Blnr 117) stängs servern för elektronisk ansökan kl En ansökan som skickas per post ska vara adresserad till den behöriga myndigheten och stämplad senast för att den ska kunna anses vara inlämnad i tid. Efter att ha gjort anteckning om mottagandet kan kommunens landsbygdsnäringsmyndighet om sökanden så önskar ge sökanden antingen en kopia av stödansökans (Blnr 101B) första sida eller någon annan utredning om de blanketter som lämnats in till myndigheten. Ansvaret för att stödansökan och bilagorna till den lämnas in i tid ligger uteslutande hos sökanden. De som deltar i den elektroniska ansökan ska återsända bilagorna i skriftlig form inom utsatt tid. De förhandsifyllda blanketter som är obehövliga bör returneras till landsbygdsnäringsmyndigheten i den kommun där gårdsbruksenhetens driftscentrum är beläget t.ex. i sådana fall då gården upphört med sin produktion. Kommunens landsbygdsnäringsmyndighet uppdaterar då uppgifterna om gården i registret. Kommunens landsbygdsnäringsmyndighet ska informeras om adressändringar. Myndigheterna kan ge allmän information och utbildning som angår alla odlare. Myndigheten kan ge sökanden råd om förfarandet, med vilket avses allmänna råd kring ansökan om stöd, t.ex. var och när stöd söks, villkor som gäller sökanden och nödvändiga dokument. På grund av jäv kan den handläggande landsbygdsnäringsmyndigheten inte hjälpa sökanden att fylla i stödansökan. Myndighetens uppgift är att på förfrågan redogöra för vad som ingår i de olika alternativen utan att för den skull ge rekommendationer om ansökan. Sökandena kan få råd om ifyllandet av ansökningar av rådgivningsorganisationer och producentorganisationernas EU-rådgivare. Rådgivning om hur en elektronisk ansökan fylls i kan fås på ett riksomfattande servicenummer. Numret till telefonservicen är Samtalet kostar lika mycket som den normala lokalnätsavgiften eller mobilsamtalsavgiften, ingen särskild serviceavgift tas ut. Rådgivningen gäller teknisk hjälp för insändandet av ansökan. Anvisningar om optimering av stödansökan ges inte. Om sökanden inte lämnar in stödansökan är han eller hon, med undantag av oöverstigligt hinder (force majeure), inte berättigad till stöd (se 3.3). 3.2 Försenad ansökan Försenad blankett Om sökanden inte lämnar in ansökningsblanketterna inom utsatt tid, eller om uppgifterna i eller bilagorna till ansökan är bristfälliga, kan sökanden mista stöden helt eller delvis, om inte orsaken till förseningen är ett oöverstigligt hinder (se punkt 3.3). Om ansökningsblanketten försenas med högst 25 kalenderdagar minskas det stöd som beviljas med 1 % per arbetsdag som ansökan är försenad. Om ansökningsblan- 19