Skådespelarens praktiska kunskap

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Skådespelarens praktiska kunskap"

Transkript

1 SENTER FOR PRAKTISK KUNNSKAP Skådespelarens praktiska kunskap PhD studier i profesjonspraksis Maria Johansson

2 Abstract The aim of this dissertation is to articulate the actors practical knowledge. I have shared some of the questions that have arisen through my active years as a professional actor with a group of actors with different backgrounds and levels of experience. The actors are sceptical towards fixed theories and methods imposed on them from outside. In order to show the complexity of a character, the actor needs concrete workable images. As one such image, this dissertation uses Aristotle s term Lesbian rule, a mason s ruler made of lead so that it is adjustable when measuring an uneven surface. This dissertation has four main sections, entitled: Intuition, Courage, Anecdotes, and the Creative process. Intuition works on an individual level and is only one of the parameters used when creating and performing a role. This dissertation uses what-is-currently-going-on as a key term, as well as Swedish philosopher Hans Larsson s use of intuition as an agile attentiveness. Acting implies exposure both of your physical and emotional self. At almost all stages in the actor s work process s/he is also exposed to judgment from others. During rehearsal the actor has to ask him- or herself if the choices made for the representation of the character are possible to reproduce over and over again. High ambitions have to be balanced against a personal wellbeing. These perspectives are central in the discussion on courage. For the actor an anecdote about acting is a way of practising and showing your skills as an actor. As the actor is constantly facing new work situations, the anecdote can also tell who you are in a context of your own choice. The concept of the anecdote is used to exemplify the actor s situated knowledge. During the creative process the actor works with openness and introversion at the same time. Being an artist in a collective requires trust and an ability to wait for the hermeneutical process to make a whole of the individual parts. It is vital for the actor to realize that nothing is final. Every performance has to be performed as if for the first time. The main thesis of this dissertation is that the actors knowledge is embodied and based on situation. 1

3 Kort sammanfattning Syftet med avhandlingen är att synliggöra skådespelarens praktiska kunskap. Jag har utgått från några av de frågor som har varit centrala för mig under mina år som professionell skådespelare och sedan problematiserat dessa med en grupp erfarna skådespelare. Skådespelare är skeptiska till fixerade, utifrån kommande teorier. Skådespelaren är i behov av konkreta, arbetbara bilder för arbetet med rollfiguren. Som en av dessa arbetbara bilder använder jag mig i avhandlingen av Aristoteles term den lesbiska linjalen, ett böjbart mätverktyg av bly för att mäta ojämna, kurviga ytor. Avhandlingen består av fyra huvudområden: intuition, mod, anekdoter och skapandet. Intuitionen arbetar på en individuell nivå och är en av de parametrar som används i skapandet och framförandet av en rollkaraktär. I avhandlingen använder jag vad-som-för-närvarandeförsiggår som ett nyckelbegrepp, tillsammans med den svenske filosofen Hans Larssons formulering av intuition som en lätthet att förflytta uppmärksamheten. Skådespelarens arbete innebär att exponera sig både psykiskt och fysiskt. Skådespelaren är utsatt för bedömning utifrån i alla moment i arbetsprocessen. Under repetitionerna måste skådespelaren fråga sig själv om valen han/hon gör för rollfigurens handlingar är möjliga att göra om och om igen. Hög ambition måste viktas mot personligt välbefinnande. De här perspektiven är centrala i diskussionen om mod. För skådespelaren är anekdoter ett sätt att visa sin yrkeskunskap. Skådespelaren byter ständigt sammanhang och via en anekdot kan hon/han berätta om sig själv. Begreppet anekdot används i avhandlingen för att exemplifiera skådespelarens situationella kunskap. I det kreativa skapandet arbetar skådespelaren på samma gång med öppenhet och med slutenhet. Att arbeta i ett kollektiv förutsätter tillit och förmåga att vänta in den hermeneutiska processen. Det ingår i skådespelarens arbete att vara medveten om att det är en process utan slut. Varje föreställning måste spelas som om den aldrig spelats förut. Huvudtesen i avhandlingen är att skådespelarens kunskap är kroppslig och situationsbunden. 2

4 Innehåll Abstract... 1 Kort sammanfattning... 2 Kapitel 1 - MIN UTGÅNGSPOSITION - MIN BERÄTTELSE... 6 Att bli skådespelare... 6 Estetisk linje dramatikinriktning... 7 Praktik... 8 Söka scenskolan Proven Vändpunkt (VP) i livet Gruppen Blivande skådespelare Elev Penkametodens etyder och De 5 V: na Redovisning av etyd Vändpunkt förhållningsvändpunkt Sceniska tankar Figuren Teoriundervisning Teoretiskt textarbete/analys Färdigutbildad Klasskamraterna Ute i yrket Kapitel 2 - INTUITION Aristoteles Intuition i skådespelarens praxis Intuition ur två vinklar Förstahandsinformationen Förstagångsinformation i praktiken Det-som-för-närvarande-försiggår Aristoteles och urskillningsförmågan Urskillningsförmågan i kollektivt arbete Blockering av intuitionen Intuitionen och Hans Larsson Om intuitionen i början av yrkeslivet Intuition och regi Stanislavskij Exempel från memoarer Några tankar om intuition Impuls kontra intuition Kapitel 3 - MOD

5 Fruktan tillförsikt mod Att sejfa Du ska inte tro att du är något Man måste igenom en massa skit och det modet måste man ha Vilket taskigt privatliv du måste ha Men det är ju något med nakenhet Om jag misslyckas, att det inte bara hänger på mig För jag vill inte bli, vad skall jag säga, nergjord av publiken Prövningen Aristoteles och karaktärsdygderna Besinningen Frikostigheten Storslagenheten Stoltheten Ambitionen Godlyntheten Vänligheten Uppriktigheten Kvickheten (Skamkänslan) Rättrådigheten En ny syn Kapitel 4 - ANEKDOTER En invigningsrit Positionering Kunskapsförmedling Praktiserande Utsatthet Memoarer Vitsen med anekdoter Kapitel 5 - SKAPANDET - VETSKAPEN OM ATT DET ALLTID KAN BLI BÄTTRE Det är långt mellan lycka och leda Vad innefattar begreppet att skapa för skådespelarna? Hermeneutiken Den hermeneutiska cirkeln skådespelarens arbetsmetod Luckor som öppnas Överenskommelser Öppen beredskap Respons Regijobbet Konstruktiv dialog Ömsesidigt förtroende

6 Kapitel 6 - TEORI OCH METOD Ett exempel från scenskolan om praktisk och teoretisk förståelse Synen på teori och metodfrågor från skådespelarens horisont Fantasi fakta Det enskilda fallet Skådespelargruppen Teoribrottning! Den situationsbundna kunskapen De 5 V: na som avstamp Ett hållbart konstnärskap och ett hållbart forskarskap Kapitel 7 - FORSKNINGSÖVERSIKT - SKÅDESPELARE Exempel ur akademisk forskning Om skådespelarutbildningarna Akademiska rapporter Övriga rapporter Magisteruppsatser i praktisk kunskap från Södertörns Högskola Masterutuppsatser från teaterhögskolorna i Sverige Memoarer och biografier Svenska skådespelarmemoarer Intervjuböcker Skådespelare om skådespelarkonst Tyst kunskap och skådespelare Summary Tack Litteratur Övrig media

7 MIN UTGÅNGSPOSITION - MIN BERÄTTELSE Att bli skådespelare När jag var tio år klädde skådespelaren Per Oscarsson av sig i direktsändning i Hylands Hörna. 1 Nästa dag pratade alla om det i skolan och löpsedlarna hade rubriker om tittarstorm. Jag tyckte det hela var spännande. Han hade uppträtt med ett skådespel, det förstod jag. Min första erfarenhet av skådespel var när jag som fyraåring såg min äldre syster spela älva i Inga Tobiassons lekteater på Midsommargården vid Telefonplan. 2 På scenen fanns många barn utklädda till troll, prinsessor, prinsar och olika smådjur. Min syster var älva i sockiplast och slöjor och jag visste att det där ville jag också ha. Jag fick börja i småbarnsgruppen. Min syster fick vara med i Sigges Cirkus på TV. 3 Jag ville också vara med i TV, så när Artfilm sökte barn till en kommande TV-serie ville jag att mina föräldrar skulle skicka in den bild jag valt ut, en närbild där jag visar hålen efter nyss tappade framtänder, sittande framför kyrkan i Rättvik. 4 Efter en rad intervjuer och provfilmningar fick jag en roll i serien. Jag hade vid tiden för Oscarssons avklädning på annandagen 1966 varit med i en trettonavsnitts TV-serie och i två långfilmer. I de sammanhangen fick jag bilden att de vuxna skådespelarna levde ett liv som skiljde sig från det liv andra vuxna jag kände levde. Jag visste att skådespelarna flyttade mellan olika städer för att arbeta, att flera av dem var skilda, att de bytte arbetskamrater ofta och att de arbetade med TV-teater, scenteater, radioteater och filmer. De människor jag känt ditintills var gifta och bodde och arbetade på en plats. Jag observerade hur vuxna, inte bara dessa skådespelarkolleger, uppträdde och gjorde. Såg på dem när de talade, skrattade, var känslosamma, innerliga, arga, loja, trötta, när de rökte, gick, rodde, åkte skidor, sminkade sig osv. Jag såg hur och när de inte var uppriktiga och på vilket sätt. Jag ville få kunskap om livet, och det här var mitt sätt att skaffa den, på den nivå och i den fas jag befann mig. 1 På annandag jul 1966 skapade han rubriker när han klädde av sig lager efter lager av kläder, ned till en sista omgång kalsonger, i TV-programmet Hylands hörna. Samtidigt pratade han bland annat om förintelsen av judar, invandringen i Sverige samt förklarade för barn vad sex är. 2 Inga Tobiasson (född 1920), en av Sveriges Televisions första programledare och utvecklare av barns självkänsla och insikter om livet via lekteater. 3 Populärt familjeprogram mellan åren Se vidare Gradvall, Jan, Nordström, Björn, Nordström, Ulf & Rabe, Annina Tusen svenska klassiker, (Stockholm, 2009) 4 Svenskt film-och distributionsbolag mellan ,

8 Ensam och med kamrater gjorde jag som de vuxna gjort, såsom jag uppfattat det. Eftersom jag var barn kallade man det för att leka. Så hittade jag min lust för att bli skådespelare. Jag såg och hörde så mycket jag kom åt där skådespelare var inblandade. Jag läste om dem i tidningar. Allt var av intresse och osorterat. Jag såg en bild i en veckotidning av Per Myrberg från en filmpremiär och bredvid honom stod hans son. Det var högintressant. Jag började direkt föreställa mig hur det skulle vara att vara barn till en skådespelare, hur de levde, gjorde, sa och bodde. Jag och min kamrat skapade hela världar av olika, verkliga, skådespelare och deras familjer och gav dem namn, egenskaper, intressen och funktioner. Vi hittade på situationer de förekom i och gestaltade detta timmavis. Mitt intresse för att se TV-teater, teater och film kom ur min nyfikenhet på skådespelaren som person och min lust att efterbilda vuxna. Den teater som stod till buds för mig under min uppväxt, var svensk TV-teater. 5 Det skådespeleri som visades där var, genom närbildens funktion, synligt, känslofyllt, tydligt och teatralt på samma gång. Skådespelarna kom från teatern och var skolade. De hade en teatral ton som signalerade teater även i det lilla, nära uttrycket framför kameran. Det var inte film, det var teater, spelet var förhöjt. Darrningen i Gunnel Broströms mungipor gick fram. Det hände där, framför mig, samtidigt som hon talade med teaterrösten och inte alls var naturlig. Detta är min upplevelse av teater som mycket ung. Den levande teater som presenterades under -50 och 60-talet för mig, var i form av barnteater. Där minns jag Kasper och polisen och vuxna som spelade barn eller övertydligt roliga. Den teatern engagerade inte som den på TV. Men skådespelarlivet var mest intressant. Vad får dessa människor att göra detta? Vad i mig finns som skulle kunna göra att jag skulle kunna göra det där? Jag hade fått en gedigen erfarenhet under min uppväxt av att agera och gestalta under de fem år jag arbetat med film. Men kunde jag på riktigt? Som vuxen, under ett helt liv? Estetisk linje dramatikinriktning I gymnasiet gick jag en estetisk linje med dramatik. 6 I min klass talade vi mycket om scenskolan. 7 De som tänkte sig ett yrkesliv inom teatern diskuterade vilka som skulle söka, var man skulle söka och med vad. Att överhuvudtaget säga att man skulle söka var pretentiöst. När jag gick i tvåan gick ett rykte att en student i trean skulle söka in. Hon hade spelat en stor 5 Se Forslund, Bengt, Dramat i tv-soffan: från Hamlet till Svensson, Svensson: svensk tv-dramatik under 50 år, (Malmö. 2006) 6 Södra Latin, 6 timmar dramatikundervisning i veckan under 2 år, med ett slutuppspel som avslutning 7 Se diss. Järleby, Anders, Från lärling till skådespelarstudent, (Stockholm 2001), s

9 roll i en studentuppsättning, men var hon så bra att hon skulle komma in? Vetskapen om att hon tänkte söka tog ner teorier om omöjligheten på en begriplig nivå. Om hon vågade så skulle jag också våga en dag. Den sökande fick ett ansikte. Vi började se på henne med andra ögon, med en ny respekt. Vi var förväntansfulla inför hennes prov, och att hon sprack förstärkte vår uppfattning om hur svårt det var. En av våra teaterlärare hade en raljant inställning till scenskolan. Han berättade att han och en kamrat hade tänkt söka bara för nöjet att tacka nej till platserna när de kom in. Han var också full av historier om hur det gick till i undervisningen på scenskolan och att den inte var bra. Men vi ville dit, någon gång när vi blivit vuxna, bättre, några andra. Vi snirklade kring det i våra samtal men vågade inte uttala det högt. Praktik Efter gymnasiet gick jag en ettårig förberedande skådespelarutbildning. 8 Där var talet om scenskolan mer konkret. Nu fick jag vetskap om att det fanns två andra statliga scenskolor i Sverige, förutom i Stockholm. Dessa låg i Malmö och i Göteborg. Utbildningsåret gav mig inte mod nog att söka men flera av mina kurskamrater sökte och några kom in. Jag vågade inte tillstå att jag ville söka, pretentionen hade ökat och min rädsla för att misslyckas var stor. Jag började arbeta på teater istället och var påkläderska på Dramaten 9 drygt ett år. Jag kände mig viktig. I vissa produktioner var min arbetsuppgift att lägga in nytvättade kläder i skådespelarnas loger, putsa skor och trä i kragknappar. I andra produktioner ingick en mängd klädbyten jag skulle vara behjälplig med. I en stor produktion hade jag enbart hand om den manlige huvudrollen. Han hade en mängd byten av stora, tunga kläder och mastiga smycken som skulle fästas på kläderna på snillrika sätt. Ofta var det bråttom i bytena. Under ett av dem stod perukmakaren, skådespelaren och jag inne på en minimal toalett bakom stora scenen. Medan skådespelaren kissade slet jag av honom jacka, skjorta, svettig T-shirt och torkade honom på ryggen med en frottéhandduk och gav honom en klunk lagom svalt te. Allt medan perukmakaren fixade peruken på bakhuvudet. När skådespelaren var klar vände han sig om och fick en torr T-shirt, på med skjorta och rock och nya smycken som på nytt skulle fästas på bröstet med säkerhetsnålar och perukmakaren passade på att fixa peruken på 8 Skara skolscen, mer information finns på 9 Kungliga Dramatiska teatern i Stockholm, nationalscen, grundad av Gustav III år 1788, se Kungliga Dramatiska Teatern, red. Näslund, Erik & Sörenson, Elisabeth, (Stockholm, 1988) 8

10 framsidan. Sen backade vi ut och skådespelaren sprang in på scenen. Under den här korta stunden hade vi utarbetat ett rörelseschema som var minutiöst. Inget handgrepp fick gå fel, inga ord yppas, inget tappas, ingen fot fick ställas på fel plats och det gällde att veta exakt när jag skulle ducka för de andras armar och rörelser. Inte en sekund fick förslösas. Kvällen var fylld av liknande byten och jag var smidig och noga. Jag njöt av det. Skådespelaren var krävande och seriös. Minsta avvikelse från min sida i rutinerna observerade han och påtalade irriterat. Jag stod bakom scenen varje gång och följde föreställningen. Lade märke till varje förändring, varje rytmbyte, varje publikreaktion och jämförde med tidigare kvällar. Efter en tid började jag se saker jag inte sett förut. Jag lade märke till hur skådespelarna andades och hur de använde andningen som ett uttrycksmedel. Jag såg hur länge de kunde, eller vågade, hålla en paus. Jag såg hur de behandlade varandra bakom scenen och visste vilka som var osams och letade efter markörer på osämja i spelet mellan dem på scenen. När jag såg den här skådespelaren arbeta tänkte jag på hur han gjorde, hur han var under föreställningens gång. Jag visste att han var på teatern flera timmar före föreställningen och inte fick störas. När jag kom in i hans loge före föreställningen med rena kläder talade vi inte, utan jag bara gjorde det jag skulle och gick ut. Han hade ett visst tempo i kroppen, en koncentration. Den koncentrationen och det tempot behöll han under föreställningens gång. Han var likadan i alla byten av kläder vi hade under kvällen. På scenen hade han också det tempot som grund. Han hade många ritualer för att hålla sig i just det tempo han valt. Allt skulle vara exakt likadant varje kväll. Han hade en liten uppbyggd loge bakom scenen som var placerad där just för honom. Där hade jag hängt in de kläder vi skulle byta och där fanns hans manuskript, vatten, te och halstabletter. Det var jag som skulle köpa och placera ut halstabletterna, hälla upp vattnet och koka teet. De andra påklädarna sa att jag absolut inte skulle gå med på att göra det, men jag tyckte det var roligt. I varje byte i den där scenlogen läste han i sitt manuskript. Jag förstod att han inte gjorde det för att memorera texten, den kunde han, men det var en koncentrationsstation och ingick i ritualerna. Trots min begränsade erfarenhet av teaterskådespeleri förstod jag att han var ett undantag. De andra skådespelarna satt i artistfoajén och pratade eller var i fiket mellan sina entréer. Han talade inte med någon. Han var extremt observant. Gjorde jag minsta fördröjning i våra klädritualer kommenterade han det genast. Han kunde prata med mig och jag fick vara lyhörd för när han ville ha ett svar. Han talade främst om publiken Vad är det med dem i kväll? Vem fan är det som sitter på andra bänk och prasslar?. 9

11 Han var fullt koncentrerad på sin uppgift och att föra den framåt, hålla tag i situationen på scenen samtidigt som han lyssnade och observerade allt som försiggick runt omkring. Inte var han någon annan eller någon annanstans, han var där till fullo. Där, i den miljön, var det ännu svårare att säga att jag ville gå scenskolan. Efter tiden som påklädare staterade jag på Dramaten i två uppsättningar. Jag tyckte om den starka nukänsla jag upplevde då jag stod där på scenen och var folkmassa i kläder från tidigt 1900-tal eller gråterska på ett fattigt Irland. Vi var flera, i grupp, och anonymiteten var trygg. Ritualerna under en föreställningskväll var intressanta med alla förberedelser, noggrannheten i varje detalj tog jag på stort allvar. Jag började söka texter att prova in med. Söka scenskolan Man säger så; söka scenskolan. Det heter inte att söka till scenskolan, eller söka till Teaterhögskolan. Att komma in på scenskolan är för många sättet varpå man skaffar sig legitimitet för att vara skådespelare. Det här med själva sökandet var det centrala för mig, att klara provet och se om jag dög. Att få gå scenskolan var viktigare än att bli skådespelare. Det där med att vara skådespelare var så långt borta och så främmande, det kunde ske när jag blivit mer vuxen, någon annan. Myter om hur det gick till att söka och vad man skulle visa florerade. Ska jag överhuvudtaget söka in? I så fall, med vad? Vad ska jag ha på mig? Vilka andra känner jag som söker i år? I vilken stad ska jag söka utbildningen, Stockholm, Göteborg eller Malmö? Vilka sitter i juryn? Vad vill de se? Ska jag läsa för någon pedagog/skådespelare innan? Vilka ska jag berätta det för? Hur långe måste jag öva på proven? Vad gör jag om jag inte kommer in? Vad gör jag om jag kommer in? Det är en av de dyraste utbildningarna i Sverige och en av de svåraste att komma in på. Ändå utbildar skolan till ett yrke som man kan utöva utan utbildning. Det är anmärkningsvärt. Man utövar knappast kirurgi utan kirurgutbildning eller får anställning som kirurg utan utbildning. När det gäller skådespelare kan det vara så. Detta faktum gör att utbildningen präglas av vetskapen att det inte är säkert att man får arbete även om man blir en duglig skådespelare på samma sätt som den duglige läkarstudenten kan räkna med det. Det här vet skådespelarstudenten. Vid avslutad utbildning förvånas klassen över att just den eller den studenten fick arbete där och där fastän alla i klassen vet att den eller den är mycket bättre. Denna kunskap om 10

12 varandra inom skådespelarkåren finns med under hela yrkeslivet. Skådespelare anser att vissa skådespelare är bra, publik och arbetsgivare kan ha en helt annan inställning och smak. Söka scenskolan kan man göra i princip hur många gånger som helst. För vissa blir det en livsstil under några år. Man söker ofta till alla de fyra statliga utbildningarna. De finns i Stockholm, Malmö, Göteborg och Luleå. 10 Proven När jag sökte scenskolan i Stockholm skulle man ha föreberett ett eget av val av text ur en pjäs, och den skulle ta tre minuter att spela upp inför juryn på scenskolan. Man skulle också ha förberett en dikt. Till det kom två, av scenskolan, förelagda prov som man fick sig tillsända. Det var scener ur befintliga pjäser som vardera också skulle ta tre minuter att spela upp. Jag arbetade med mina prov på det sättet att jag lärde mig dem utantill, skaffade mig en uppfattning om hur personen jag valt att spela var till sin karaktär, i vilken situation hon var och vad hon ville där. Så långt förstod jag och kunde arbeta ensam. När provdatumet närmade sig började jag och en kamrat som också skulle söka att arbeta ihop. Vi spelade upp våra scener för varandra och gav feedback. Vi ägnade lika mycket tid till att öva på proven som till att prata om vad vi skulle ha på oss under sökdagen. Dagen innan jag skulle söka visade jag mina prov för en skådespelare som sa åt mig att stryka några riktningar jag hade arbetat ut. I den text jag valt, Rötter 11 av Arnold Wesker, talar flickan Beatie till sin familj. Jag hade bestämt var i rummet alla satt och riktade mig till var och en då jag talade till dem. Det var svårt att få det tydligt och det såg han direkt. Rikta dig till alla i hela rummet på en gång, sa han, nu blir det plottrigt. Jag gjorde som han sa och det fungerade. Stärkt gick jag till proven, gjorde som jag planerat och kom in. Vändpunkt (VP) i livet Provet hade gått till så här. I första uttagningen fick jag spela upp min egen valda scen och en förelagd. På eftermiddagen satt en lapp på skolans dörr med namnen på dem som gått vidare till andra provet. Jag gick vidare och fick, någon vecka senare, göra två, av skolan, förelagda prov. Samma förfaringssätt med lappen på dörren. Jag gick vidare. I tredje proven, ytterligare någon vecka senare, arbetade vi i grupp med en Tjechovpjäs. Arbetet leddes av en pedagog på 10 Stockholms dramatiska högskola, Högskolan för scen och musik Göteborg, Teaterhögskolan i Malmö, Teaterhögskolan i Luleå 11 Skriven 1959 och räknas till kategorin diskbänksrealism. 11

13 skolan. Vi visste att hälften av oss skulle bort. Vi arbetade under tre dagar och juryn gjorde täta besök i klassrummet. Vi fick göra rörelseprov, rytmprov, röst- och sångprov. Vi blev intervjuade i grupp. Vi slutade arbeta på eftermiddagen den tredje dagen, och skulle sedan vänta på listan med namnen på dem som kommit in. Några av oss försvann direkt för att vänta i enskildhet, medan en grupp gick iväg för att dricka öl på en restaurang i närheten av skolan. Där inväntade vi klockslaget. Diskussionen om vem av oss som hade störst chans pågick intensivt. I efterhand ser jag hur grymt och obarmhärtigt vi bedömde varandras chanser, svagheter och förmågor. Stärkta av öl, trötta och nervösa gick vi till skolan när det var dags. På vägen mötte vi flera av våra medsökande som läst lappen. Av deras sätt kunde vi utläsa hur det gått. Några hastade förbi med blicken i marken medan andra log stort. Vi trängdes vid listan. Några vände och gick, började gråta. Mitt namn fanns med och jag stod där med några blivande klasskamrater och allt kändes tomt och obegripligt. Vi skingrades och gick hem och sov en stund. Några timmar senare träffades vi igen på ett klassiskt scenskoletillhåll för att fira. Detta var tradition. Studenter som redan gick på skolan var där och vissa ur juryn. De hälsade oss med jubel och hurrarop. Nästa dag vaknade jag och hade en ny identitet, jag var scenskoleelev. Gruppen Hur bra är de andra? Tänk om juryn gjort ett misstag när det gäller mig och när ska jag avslöjas? Frågor liknande dessa ställer sig de nyintagna studenterna. Ingen i klassen har vetskap om varför de, eller de andra, togs in. Inga analyser, omdömen eller genomgångar görs av detta. Vi kom in för att vi var bäst och bedömdes skulle kunna arbeta i den klass juryn satt ihop, det är det vi fått veta från skolan. Ett sätt vi kunde göra oss en uppfattning av varandra var genom att berätta om de prov vi gjort i uttagningen. I min klass hade fem av de sex flickor som kom in sökt med samma monolog ur Weskers pjäs Rötter. Den texten var länge en populär text att söka med eftersom den beskriver en ung flickas upptäckt av att hon tänker självständigt. Ett annat sätt att få kunskap om varandras förmågor var att tala om vilka förberedande skådespelarutbildningar vi gått och jämföra dessa. Samtidigt var det inte en merit att ha gått utbildningar före scenskolan, eftersom man då borde ha mer kunskap i ämnet än de som inte gått någon, och så var inte alltid fallet. Ett tredje sätt vara att berätta om hur många gånger man sökt och till vilka av de tre scenskolorna, och i vilket prov man spruckit. Det var, outtalat, finast att ha sökt få gånger. 12

14 Alla hade sysslat med teater i någon form. Alla hade där varit bäst. Nästan alla hade någon gång under sitt liv blivit uppmuntrade att söka av skollärare, kamrater, kursledare och föräldrar. Nu skulle vi, tolv personer, som alla varit bäst på var sitt håll, samsas och bli bra allihop tillsammans i en ny miljö. Blivande skådespelare Jag hade klarat av det jag var ute efter, komma in på scenskolan. Jag trodde att jag skulle bli någon annan, att jag skulle förvandlas. Hur hade jag ingen föreställning om, jag utgick ifrån min uppfattning att jag måste bli uppfylld av någonting på scenen, att någon sorts mirakel måste inträffa för att man skulle bli bra. Redan första veckan gick jag ut med fyra klasskamrater och drack öl. Vi satt där och bestämde att när vi slutat skolan skulle vi fem bilda en egen teatergrupp. Den skulle vara nyskapande och vi skulle bara göra det vi tyckte var bra och jobba med dem vi ville. Vi talade om för oss viktiga teatermänniskor och bestämde vilka regissörer vi skulle ta kontakt med. Vi berättade inte för de andra i klassen om våra planer, och efter den dagen var vi en konstellation. Detta märktes i klassen en bit in i terminen och det blev en spricka mellan oss och de övriga. De tyckte vi var överlägsna och körde en intern jargong, vilket vi gjorde. Som ny elev, som det hette på den tiden till skillnad från dagens student, ingick att lära känna de andra eleverna på skolan. Det fanns en hierarki mellan årskurserna. Treorna var kungar, de skulle göra sina slutproduktioner och sedan försvinna ut på teatrar eller i arbetslösheten. Tvåorna stod mitt emellan och var alltid i kris med ett ben i den trygga förstaklassen och ett i det utmanande och avslutande tredjeåret. Ettorna var helt ofarliga, än så länge. De kunde inte konkurrera om samma arbeten eftersom det skulle dröja innan de gick ut och dessutom visste de inget om undervisningen och kunde inte ställa krav på kollegiet som rubbade de högre årskullarnas undervisning. Vi som ettor hade respekt för de högre klasserna. Det var tjugofyra personer som vi skulle lära känna och, det värsta av allt, låta lära känna oss. Höstterminen i årskurs ett avslutades med ett Luciaspex som ettorna fick göra på fritiden. Vi satte igång med det tidigt på terminen och det var betydelsefullt för oss att göra det bra. Vi var överens om var att spexet inte skulle bli något som de förväntade sig. Det brukade innehålla parodier av lärare så det tog vi bort. Vi började skriva texter, lära oss spela instrument och öva musik och repetera sketcher. Vi var överambitiösa och lärarna klagade på att vi var trötta på dagarna. Till slut hade vi en show på nästan två timmar och ett bygge med tre spelplatser, massor av rekvisita och kläder, ljussättning, ljudanläggning, el-instrument och mycket text. Vi framförde 13

15 det hela en gång och gjorde succé. Vi var inne på skolan och hade rykte om oss som en toppklass Elev Vart leder alltsammans? Vad kommer det att bli av oss? Det frågade vi oss när vi var unga, och vi fick unga svar. Det leder oss till varandra. Vi blir oss själva. Patti Smith 12 Vi var stolta över att gå på scenskolan. 13 De tre år vi hade på oss kändes oändligt långa. Den tid då vi skulle bilda vår fria grupp och vara några andra, vuxna, fullfjädrade och klara, kändes avlägsen. Känslan var att hela teater-sverige visste att vi gick på scenskolan, att vi ingick i det stora svenska teaterkollektivet, att vi var viktiga och att kolleger och teaterarbetare var intresserade av oss. Så var det inte. Vi såg mycket teater och var stränga kritiker. När vi kom in som ettor blev vi i stort sätt omhändertagna på samma sätt av kollegiet som vi blev av treorna. Vi var de unga, oskuldsfulla, icke-kunniga ettorna. Det var svårt att få hävda de kunskaper man kom in med, men samtidigt accepterade vi rollerna som vita ark. Vi skulle ju förvandlas och bli några andra, trodde vi. På scenskolan fick jag ta del av vilka mina kurskamraters drivkrafter in i yrket var. Någon älskade Sten-Åke Cederhök, någon var bra på att imitera, någon ville egentligen hålla på med musik, någon hade skådespelare i släkten och andra tyckte bara att det var kul med teater. Det här var vad man berättade i början av utbildningen. Senare kom andra drivkraftet fram, personliga och föränderliga. Vi såg på varandras försök i klassrummet, kände igen våndorna men förstod intentionen. Alla hade vi studerat människor och provat deras handlingar i våra egna kroppar. Däri bestod likheterna oss emellan och vår grund för att vilja ha skådespelarens yrke. Vi hade också kunskaper om skådespelare. Det handlade lika mycket om vad de gjorde i yrket som privat. Vi visste inte mycket om dem, men vi lyssnade på allt skvaller och förde det vidare. Vi var fördömande och onyanserade och bedömde efter kriterierna värdelöst och fantastiskt. Skolan fokuserade på undervisning och försökte hålla oss borta från skvaller och föreställningar om skådespelarlivet. Det ansågs inte fint eller passande, det var oseriöst att inte 12 Smith, Patti, Just kids, (Stockholm, 2010), s För mer information om skolans bakgrund, se Luterkort Ingrid, Om igen, herr Molander! : Kungl. Dramatiska teaterns elevskola , (Stockholm, 1998) 14

16 bara vara intresserad av teaterkonsten. Likväl berättades det ofta och gärna, av lärare och gästpedagoger, om det jag kallar skådespelarlivet. Vi förstod lärarnas värdegrunder när det gällde vissa skådespelare, även om lärarna ansåg sig förmedla en viss teatersyn, frikopplad från själva vardagspraxisen för skådespelarna. Penkametodens etyder och De 5 V: na I min utbildning som skådespelare fick jag prova de föreställningar jag bildat mig om vad man gjorde som skådespelare, rent yrkesmässigt. En del av mina föreställningar kom på skam, andra kunde utvecklas. Vi arbetade i en svensk, textbaserad, naturalistisk tradition, med en stark förankring i den ryske teatermannen Konstantin Stanislavskijs skådespelarteori. 14 Den övergripande metoden var Penka-metoden, uppkallade efter den tyske teaterpedagogen Rudolf Penka 15, som baserat sina teorier kring skådespeleri efter dramatikern och regissören Bertolt Brechts idéer och arbete. En del av den metoden består av frågor att ställa sig som enskild skådespelare inför en scenisk uppgift. Frågorna kallas De 5 V: na och är: Vem är jag? Var är jag? Varför är jag där? Vilken tid är det? Vad vill jag? De här frågorna finns i olika variationer hos fler teaterteorier än hos Rudolf Penka, men nu håller jag mig till den. Här följer ett relativt ingående exempel på hur inskolning i tradition går till. Ingenstans i den litteratur jag hänvisat till finns det beskrivet hur Penkametoden uppfattas ur ett studentperspektiv. Metoden har spelat en avgörande roll under mitt yrkesliv och i min forskarutbildning. Den har format min syn på metoder och gett mig en förståelse av hur de 14 Konstantin Stanislavskij, , skådespelare och regissör som haft stort inflytande på den västerländska teaterkonsten genom sina teorier om skådespelarens arbete och spelstil. Skrev flera böcker om sina teaterteorier, ex. En skådespelares arbete med sig själv i inlevelsens skapande process (1937), Att vara äkta på scen (ett urval texter som publicerades i Sverige 1986) 15 Rudolf Penka, , tjeckoslovakisk/tysk skådespelare, regissör och pedagog. Verksam på Scenskolan i Stockholm mellan För mer läsning exempelvis, Penka, Rudolf Versuch eines Arbeitsporträts (Berlin, 1983), Järleby, Anders, (diss.) Från lärling till skådespelarstudent skådespelarens grundutbildning, (Stockholm, 2001), s , Luterkort, Ingrid, Skådespelarens utbildning,(stockholm, 1976), s Nordfeldt, Per Axel, Teater i synnerhet- Ingrid Luterkort en arbetsmemoar, (Stockholm, 2009), s.132, 162f Hoogland, Rickard, Möte eller konflikt, (Stockholm, 2008), s

17 kan användas, förändras och ifrågasättas. Därför vill jag ge en täckande bild av mitt möte med Penkas. Lärarna på scenskolan klargjorde för oss att här arbetade man efter en viss metod inom vårt huvudämne scenframställning. Övrig undervisning var underställd metoden, men lärarna arbetade inom sina ämnen mer eller mindre fritt efter den. De hade alla sina speciella kunskaper inom sina fält, t ex röst, musik och rörelse. Att de inte var strängt Penka-följande var sällan några problem. De lärde ut sitt kunnande och det var upp till oss att omvandla det till Penka-metodarbete under scenframställningen. Vår utbildning inleddes med en tio veckor lång period då vi i helklass arbetade med etyder. Etyd i det här sammanhanget är en kort situation som skådespelarstudenten ska spela upp inför de andra studenterna ur samma årskurs. En etyd innehåller en början, en mitt och ett slut. Den är kort och stum och utförs av en person. Den skapas av den enskilde studenten. Arbetet leddes av en pedagog som utbildats av en annan pedagog i Penkametoden. Att strikt följa de givna 5 V:n som ett schema visade sig svårt. Var och en av oss tolv elever fick i uppdrag att finna ut en situation att spela upp med de andra som iakttagare. Det stod var och en fritt att arbeta med den under en viss tid. Förutsättningarna var att kunna visa de 5 V: na och hitta en vändpunkt i den berättelse man funnit ut. Alltså; spela fram en situation klart och tydligt, visa att hela situationen fick en helt ny betydelse och spela fram hur man reagerade och förhöll sig till den nya situationen. Det var till en början lätt att finna ut situationer och även vändpunkterna. Problemen uppstod när man skulle visa alla 5 V:n. Vem gick bra, Var gick bra, Varför var svårare men gick att lösa, Vilken Tid var ogenomkomlig och Vad Jag Vill var slutligen inte så svårt. V:et Vilken Tid vållade oss mycken bry. När alla hade gäspat sig igenom otaliga redovisningar för att visa att det hela utspelade sig på morgonen eller kvällen, var det svårt att hitta på ett nytt sätt. En student i klassen kom in i sin etyd med en tandpetare i munnen som han höll på med ett tag innan han slängde den och fortsatte göra det han bestämt för att föra handlingen framåt. Hans etyd hade varit klar och tydlig, men alla undrade vad det där med tandpetare i början stod för och betydde? Efter lunch, var hans svar. Det var hans sätt att lösa problemet med Vilken Tid. Långt, långt senare i min yrkesutövning gick det upp för mig vad V:et Vilken Tid innebar. I det rymdes den ideologiska tiden, den samhälleliga tiden, den historiska tiden, alltså sammanhanget. Ingen hade sagt det till oss under utbildningen, vi hade kämpat med våra försök att visa klocktiden som situationen utspelade sig i. 16

18 Redovisning av etyd Efter varje enskild etydredovisning gjordes en genomgång tillsammans med alla som tittat på. De 5 V: na gicks igenom, och man började från början och gick igenom steg för steg vad som hade hänt i etyden. Vem var det? Hur såg de det? Var var hon? Hur såg de det? Varför var hon där? Vad ville hon? Var låg vändpunkten? Fanns det någon förhållningsvändpunkt? Mer om de begreppen senare. Vad hände efter vändpunkten? Hur förändrades figuren? Genomgången av etyden på det här sättet syftade till att analysera det man sett, den fysiska handlingen. Inga ord om vad man trodde figuren känt eller tyckt uttrycktes, bara det man sett. Efter klassens händelseanalys fick den student som spelat upp etyden berätta hur hon tänkt. Det gavs bedömningar av vad hon lyckats med och vad som varit otydligt i framförandet. Inget sades om det varit bra eller dåligt, om det varit realistiskt, tråkigt, roligt eller gripande. Det var en utvärdering utan att blanda in känslor eller psykologi. Det var bara utifrån vad såg vi?, och frågan till studenten som redovisat etyden var fick du fram det du ville med dina val av handlande?. Det här var vad jag höll på med mina första tio veckor som skådespelarstudent. Vi lärde oss Penkas metod när det gällde V:n och vändpunkter, att iaktta, avläsa och tolka fysiskt handlande. Jag lärde mig hur, vad och på vilket sätt mina klasskamrater såg och lärde mig att se nya saker i fysiskt handlande genom dem. Det var omvälvande för alla mina fördomar om vad en skådespelare gjorde och var. Var det så här torrt och teoretiskt? Var det så noga, så mycket regler? Jag trodde jag fritt skulle få hitta på, visa känslor och leva ut och så var det här rena matematiken. Vändpunkt förhållningsvändpunkt En vändpunkt (VP) beskrivs inom Penkametoden som det ställe där något i handlingen uppstår som förändrar hela situationen. En förhållningsvändpunkt är enligt Penkametoden ett ställe där figurens förhållande ändras till det som sker. Det är ingen riktig vändpunkt för den förändrar inte hela situationen, utan den förändrar endast figurens sätt att förhålla sig i situationen. Vi hade så svårt att förstå förhållningsvändpunkter till en början. Vi provade friskt överallt, i matsalskön, på tunnelbanan, hela tiden då vi umgicks, vi klasskamrater. Vi gjorde förhållningsvändpunkter inför varandra i alla sammanhang. 17

19 Ett exempel: Vill du ha en kola? Nej, jag gillar inte kolor. Det är det värsta godis jag vet. Men ta en, prova! Okej då. (Äter) Åh, den var ju jättegod! Godaste jag ätit! Får jag en till?. Så höll vi på, skrattade och sa i korus fvp, som vi förkortade förhållningsvändpunkt till. Allt detta gjorde vi för att prova vad det egentligen var och betydde. Vi behövde förstå det genom otaliga exempel. Vi behövde göra det, om och om igen, känna vad det gjorde med oss. Vi gjorde samma sak med vändpunkter, som vi kallade vp:ar, men de var lättare att förstå. När vi väl förstått dem skulle vi omvandla dem i vårt sceniskt skapande under etydarbetena. Vi blev friare och friare i att prova ut var i etyden de låg. Vi vågade chansa mer och var inte längre lika rädda för att göra fel. Vår pedagog var inte så förtjust i vårt bollande med de här termerna i alla sammanhang. Det ansågs oseriöst, men för oss var det en läroprocess och vi var tvungna att hitta ett förhållningssätt till begreppen för att göra dem till våra, och vi gjorde det under skoj och flams. Allt var så seriöst och metoden delgavs oss med så stort allvar. Det var Penka säger och Penka menar under alla lektioner. Vi försökte ta ner det på jorden. 16 Sceniska tankar Det vi studenter gjorde när vi höll på med detta utanför lektionssalen var att reda ut våra tankar. Våra sceniska tankar. Hur tänkte de figurer vi fick skapa till etyderna? Eftersom vi bara utvärderade vad som gjordes rent fysiskt och huruvida det blev tydligt, saknade vi diskussionen om hur vi skulle tänka sceniskt som skådespelare under själva etyden. Så när vi provade begreppen för oss själva uttalade vi alla tankar. Vi övade oss i hur vi skulle tänka. Vi behövde göra klart för oss själva hur det var att tänka, hur en tankeprocess gick till. Ju mer vi lärde känna varandra, desto lättare kunde vi sen se hur en klasskamrat tänkte under en etyd. Vi kunde ligga steget före i handlingen och förstå hur figuren vi iakttog skulle handla utifrån vilken av oss som uppträdde. Vi började se vad som var unikt i var och en av oss, varandras egenheter, det som man kan kalla vår konstnärlighet. Vissa kunde med tiden utveckla sin speciella konstnärlighet, medan andra fastnade i val av uttryck och handlingar. Det var ett steg i att utvecklas som konstnär, som yrkesmänniska. 16 Under ett Luciaspex gjorde eleverna en parafras på Disneys Tomtarnas Julverkstad (vilken sänts på julafton kl i svensk TV sedan 1960) där tomtefar provar en dockas talfunktion genom att säga Säg Penka, Tänka, svarar dockan och Tomtefar tillrättarvisar henne No, no, no, Penka!. Hoogland återger händelsen lite missvisande i Möte eller konflikt (2008), s.22, som ett exempel på kritik av Penkametoden inom skolan. Hans version är Tänka, Nej inte tänka, Penka! och han skriver ingenting om parafrasen. 18

20 Figuren I Penkametoden ingår att man aldrig pratar om sin rollfigur som jag, man säger alltid min figur. Inte min roll. Rollen är skriven av dramatikern och det är rollen som säger texten som dramatikern har skrivit. Jag är jag, skådespelaren. Figuren är det som skådespelaren hittar på, den som handlar, den som gör. Figuren är den som springer, sitter, reser sig, övertalar, vädjar, surar, ljuger osv. på det sätt som skådespelaren bestämmer. Det som är skådespelarens enskilda ansvar, att hitta på hur. Inom Penkametoden är det min figur, och vitsen är att det ska hjälpa skådespelaren att skapa en figur som inte är skådespelaren själv, utan den figur skådespelaren vill ska framträda i framförandet. Så under min utbildning pratade vi aldrig om vad jag ville, utan vad den figur jag för tillfället arbetade fram ville. Mitt jag var privat och nu var jag i en lärandesituation där jag skulle lära mig att skilja mitt jag från den påhittade rollfigur jag arbetade med. Mitt jag var viktigt för att kunna skapa och hitta på figurer, men det var inget jag som kommunicerade i det sceniska arbetet. Det kanske låter torrt och förtryckande, men det var befriande att ha en figur att tala om, att det var den kommentarer, kritik, handlingssätt, gällde. Teoriundervisning Den treåriga högskoleutbildningen på scenskolan bestod i att göra. Tala, gestalta, visa, röra sig, korrigera hållning och andning. Det handlade om att förstå genom kroppsligt utförande. Större delen av dagarna gick vi svettiga i träningskläder. En eftermiddag i veckan hade vi teori. Ämnet hette så. Vi hade en lärare i teaterhistoria och en i samhällskunskap. De talade och vi lyssnade. Det användes ingen litteratur, vi läste ingenting och var inte särskilt engagerade. Vi åt godis och kopplade av, men lyssnade artigt och kom med frågor när något intresserade oss. Vi lärde oss mycket teaterhistoria och fick en bra inblick i både det nutida och det feodala samhället. Vi iakttog lärarna och kunde härma dem och göra parodier av dem efteråt. Av en lärare fick vi i uppgift att köpa Peter Weiss Motståndets estetik. En del av oss gjorde det, men vi upptäckte snabbt att den var på en alldeles för hög nivå för oss. Vi hade inga verktyg för att gripa oss an ett så komplext verk. Projektet slutade med att läraren berättade första kapitlet, det som handlar om Pergamonfrisen, och förde en diskussion med sig själv om det. Eftersom han var en bra berättare blev det intressant, och vi lärde oss härma honom också. Dessa teorilektioner hade 19

Danielle hängde av sig kläderna och satte på lite musik, gick in i badrummet och började fylla upp vatten i

Danielle hängde av sig kläderna och satte på lite musik, gick in i badrummet och började fylla upp vatten i Ensamhet Danielle hade precis slutat jobbet och var på väg hemåt för en lugn och stilla fredagskväll för sig själv. Hon hade förberett med lite vin och räkor, hade inhandlat doftljus och köpt några bra

Läs mer

Någon fortsätter att skjuta. Tom tänker sig in i framtiden. Början Mitten Slut

Någon fortsätter att skjuta. Tom tänker sig in i framtiden. Början Mitten Slut ovellens uppbyggnad I Svenska Direkt 7 fick du lära dig hur en berättelse är uppbyggd med handling, karaktärer och miljöer: Något händer, ett problem uppstår som måste lösas och på vägen mot lösningen

Läs mer

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd?

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Ju mer vi lär barnen om det icke- verbala språket, kroppsspråket, desto skickligare

Läs mer

Kursbeskrivning steg för steg

Kursbeskrivning steg för steg Taldramatisk teaterutbildning Utbildningen är tvåårig och är en yrkesförberedande teaterutbildning som bygger på medverkande i teaterns alla praktiska processer. Taldramatisk inriktning Det första året

Läs mer

Kursbeskrivning steg för steg

Kursbeskrivning steg för steg Taldramatisk teaterutbildning Utbildningen är tvåårig och är en yrkesförberedande teaterutbildning som bygger på medverkande i teaterns alla praktiska processer. Taldramatisk inriktning Det första året

Läs mer

Kursbeskrivning steg för steg

Kursbeskrivning steg för steg Musikdramatisk teaterutbildning Utbildningen är tvåårig och är en yrkesförberedande teaterutbildning som bygger på medverkande i teaterns alla praktiska processer. Musikdramatisk inriktning Det första

Läs mer

Kursbeskrivning steg för steg

Kursbeskrivning steg för steg Taldramatisk teaterutbildning Utbildningen är tvåårig och är en yrkesförberedande teaterutbildning som bygger på medverkande i teaterns alla praktiska processer. Taldramatisk inriktning Det första året

Läs mer

Hej snygging Hej. Skicka en bild ;) Vaddå för bild? :) Naket!! Nä känner inte dig.

Hej snygging Hej. Skicka en bild ;) Vaddå för bild? :) Naket!! Nä känner inte dig. Hej snygging Hej Skicka en bild ;) Vaddå för bild? :) Naket!! Nä känner inte dig. Lyssna din lilla hora! Jag känner folk som gillar att spöa på tjejer, de tvekar inte att hoppa på ditt huvud. Vill du det???

Läs mer

Kulturama Teater Ta plats på scen

Kulturama Teater Ta plats på scen Kulturama Teater Ta plats på scen Kulturama Teater 1 Sveriges största center för estetiska utbildningar Drömmer du om en framtid som skådespelare? Då måste du lära dig att förstå och kunna gestalta varför

Läs mer

Läsnyckel. Mingla och Errol av Åsa Storck. Copyright Bokförlaget Hegas

Läsnyckel. Mingla och Errol av Åsa Storck. Copyright Bokförlaget Hegas Läsnyckel Mingla och Errol av Åsa Storck Hegas arbetsmaterial heter nu Läsnycklar med lite mer fokus på samtal och bearbetning. Vi vill att böckerna ska räcka länge och att läsaren ska aktiveras på olika

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

Utvärdering av projektet Flodagruppen

Utvärdering av projektet Flodagruppen Utvärdering Flodagruppen 1 Utvärdering av projektet Flodagruppen Elever och föräldrar Johan Heintz Handledare: Annika Hall Sveagatan 15 Kurator vid Dergårdens gymnasium, 413 14 Göteborg Lerum e-mail: johan.heintz@kulturverkstan.net

Läs mer

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4.

1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. Färdighet 1: Att lyssna 1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. SÄGER Jag säger det jag vill säga. Färdighet 2: Att

Läs mer

Sara och Sami talar ut Arbetsmaterial för läsaren Författare: Tomas Dömstedt

Sara och Sami talar ut Arbetsmaterial för läsaren Författare: Tomas Dömstedt Sara och Sami talar ut Arbetsmaterial för läsaren Författare: Tomas Dömstedt Om arbetsmaterialet Det här arbetsmaterialet följer sidorna i boken. Till varje sida finns det ordförklaringar och frågor att

Läs mer

Positiv Ridning Systemet Negativ eller positiv? Av Henrik Johansen

Positiv Ridning Systemet Negativ eller positiv? Av Henrik Johansen Positiv Ridning Systemet Negativ eller positiv? Av Henrik Johansen Man ska vara positiv för att skapa något gott. Ryttare är mycket känslosamma med hänsyn till resultatet. Går ridningen inte bra, faller

Läs mer

Teaterhögskolan i malmö KANDIDAT- OCH MASTERPROGRAM

Teaterhögskolan i malmö KANDIDAT- OCH MASTERPROGRAM Teaterhögskolan i malmö KANDIDAT- OCH MASTERPROGRAM Konstnärligt kandidatprogram i skådespelarkonst På det treåriga Skådespelarprogrammet vid Teaterhögskolan i Malmö utbildas skådespelare till teater,

Läs mer

THM Alumn våren 13 KGSKÅ. Genom utbildningen har jag fått kunskap och förståelse för skådespelarkonstens praktiska och teoretiska grunder

THM Alumn våren 13 KGSKÅ. Genom utbildningen har jag fått kunskap och förståelse för skådespelarkonstens praktiska och teoretiska grunder THM Alumn våren 13 KGSKÅ respondenter: 34 : Svarsfrekvens: 55,88 % Jag avslutade kandidatutbildningen år: Jag avslutade kandidatutbildningen år: 2010 3 (15,8%) 2011 8 (42,1%) 2012 8 (42,1%) Medelvärde

Läs mer

Kapitel 1 Ljudet. -Nej, hur lät det? undrade Kalle -Det lät "wha wha"

Kapitel 1 Ljudet. -Nej, hur lät det? undrade Kalle -Det lät wha wha Författare: Filip Sahlberg 2014 Kapitel 1 Ljudet Alexander och Kalle var i deras hemliga kemirum i källaren. En otrevlig källare med gamla tegelväggar och avloppsvatten rör som läckte. Plötsligt hörde

Läs mer

Exempel på observation

Exempel på observation Exempel på observation 1 Jag gjorde en ostrukturerad, icke deltagande observation (Bell, 2005, s. 188). Bell beskriver i sin bok ostrukturerad observation som något man tillämpar när man har en klar uppfattning

Läs mer

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR!

VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! VÄRDERINGAR VI STÅR FÖR! I varje givet ögonblick gör varje människa så gott hon kan, efter sin bästa förmåga, just då. Inte nödvändigtvis det bästa hon vet, utan det bästa hon kan, efter sin bästa förmåga,

Läs mer

... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER ...

... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER ... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER 1 Vi på Kung Saga gymnasium har som mål att arbeta med att ni elever ska få en bra förberedelse för ert vuxenliv, det tycker vi är det viktigaste. Andra mål som vi arbetar

Läs mer

Pedagogisk Planering; Cirkus Västermåla. Vårterminen 2013

Pedagogisk Planering; Cirkus Västermåla. Vårterminen 2013 Pedagogisk Planering; Cirkus Västermåla Vårterminen 2013 Beskrivning av elevgruppen: Västermålas Fritidshem i år 30 st. förskoleklasselever, 28 st.1:or, 28st. 2:or och 6 st. Fritidslärare har som tradition

Läs mer

Prata dans - fyra frågor att börja med

Prata dans - fyra frågor att börja med 8A och 8B UTVÄRDERING VT 2014 Efter att vi sett föreställningen Tango på en sopptipp samlades åttorna för att tillsammans prata om upplevelsen, både den egna och den gemensamma. Eleverna delades in i grupper

Läs mer

Kursbeskrivning steg för steg

Kursbeskrivning steg för steg Musikdramatisk teaterutbildning Utbildningen är tvåårig och är en yrkesförberedande teaterutbildning som bygger på medverkande i teaterns alla praktiska processer. Musikdramatisk inriktning Det första

Läs mer

Sammanställning av studentutvärderingen för kursen Estetiska lärprocesser 15 hp, ht 2007

Sammanställning av studentutvärderingen för kursen Estetiska lärprocesser 15 hp, ht 2007 Sammanställning av studentutvärderingen för kursen Estetiska lärprocesser 15 hp, ht 2007 135 av 167 studenter (81%) har Lärare, tidigare år, förskola 39% besvarat utvärderingen Lärare, tidigare år, grundskola

Läs mer

Se mig Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål och förmågor från Lgr 11. Eleverna tränar på följande förmågor. Författare: Bente Bratlund

Se mig Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål och förmågor från Lgr 11. Eleverna tränar på följande förmågor. Författare: Bente Bratlund sidan 1 Författare: Bente Bratlund Vad handlar boken om? Jonna och Sanna var bästa kompisar och gjorde allt tillsammans. De pratade om killar, viskade och skrattade tillsammans, och hade ett hemligt språk

Läs mer

Dunk dunk hjärtat. (Det blev så tomt) en kortpjäs av Hannele Mikaela Taivassalo

Dunk dunk hjärtat. (Det blev så tomt) en kortpjäs av Hannele Mikaela Taivassalo 1 Dunk dunk hjärtat (Det blev så tomt) en kortpjäs av Hannele Mikaela Taivassalo 2 Dunk dunk hjärtat Personer: (kring 70) (under 70) (dock över 30) (dock över 30) PROLOG Det blev så tomt, plötsligt. Så

Läs mer

Mental träning termin 2 HT-10 Sida 1 av 1

Mental träning termin 2 HT-10 Sida 1 av 1 1 av 11 2010-12-13 16:22 Mental träning termin 2 HT-10 Sida 1 av 1 Antal besvarade enkäter: 15 1 Hur tycker du att målen för momentet har uppfyllts? Vi har väl uppfyllt de delarna bra. Jag tycker det känns

Läs mer

Varför är jag inte normal!?

Varför är jag inte normal!? Hur började allt och hur gick allting snett? Varför är jag inte normal!? Mitt liv har alltid varit perfekt. Jag var så kallad normal. Jag var den som alla ville snacka med och umgås med efter skolan. Men

Läs mer

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om?

Lärarmaterial. Böckerna om Sara och Anna. Vilka handlar böckerna om? Vad tas upp i böckerna? Vem passar böckerna för? Vad handlar boken om? sidan 1 Böckerna om Sara och Anna Författare: Catrin Ankh Vilka handlar böckerna om? Böckerna handlar om två tjejer i 15-årsåldern som heter Sara och Anna. De är bästa vänner och går i samma klass. Tjejerna

Läs mer

Inledning. ömsesidig respekt Inledning

Inledning. ömsesidig respekt Inledning Inledning läkaren och min man springer ut ur förlossningsrummet med vår son. Jag ligger kvar omtumlad efter vad jag upplevde som en tuff förlossning. Barnmorskan och ett par sköterskor tar hand om mig.

Läs mer

Varför ska tjugofem elever ha samma bok?

Varför ska tjugofem elever ha samma bok? 86 Varför ska tjugofem elever ha samma bok? Hon hade dåliga betyg i skolan och var övertygad om att hon var dum. Lärare var det sista hon skulle kunna bli, även om hon i hemlighet alltid drömt om det.

Läs mer

Inför föreställningen

Inför föreställningen LÄRARHANDLEDNING Tage Granit 2008 Inför föreställningen Förberedelser Innan man går med sina elever på teater är det alltid bra att prata igenom om hur det är att gå på teater och hur man uppför sig. Orka

Läs mer

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Maria bodde i en liten stad som hette Nasaret. Den låg i Israel. En ängel kom till Maria och sa: Maria, du ska få ett barn. Barnet

Läs mer

Om författaren. Om boken

Om författaren. Om boken av Joel Om författaren Namn Joel Ålder 10 år Tidigare utgivna böcker Den magiska dörren Böcker som jag inspireras av Marlons böcker. Intressen Jag gillar att göra sagor, spela datorspel och titta på tv.

Läs mer

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare Fibonacci / översättning från engelska IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare Riktlinjer för lärare Vad är det? Detta verktyg för självutvärdering sätter upp kriterier som gör det

Läs mer

Denna lilla grupp som nu stod inför vandringen var en brokig skara och alla var mer eller mindre redan helt utmattade.

Denna lilla grupp som nu stod inför vandringen var en brokig skara och alla var mer eller mindre redan helt utmattade. 1. Det torra landskapet bredde ut sig framför dem och de visste att de hade en lång riskabel vandring att gå. Inte bara för det lilla vatten de hade kvar utan de visste också vilka faror som lurade där

Läs mer

Kapitel 1 Det hade ringt in för flera minuter sen, ändå så kom nästan ingen till klassrummet.

Kapitel 1 Det hade ringt in för flera minuter sen, ändå så kom nästan ingen till klassrummet. Monstret Kapitel 1 Det hade ringt in för flera minuter sen, ändå så kom nästan ingen till klassrummet. Jag bara satt och väntade, jag var så jävla irriterad av att ingen Kunnde komma in så de kan börja

Läs mer

Publicerad i Femina. När känner vi arbetsglädje?

Publicerad i Femina. När känner vi arbetsglädje? Jobba dig lycklig Att ha ett arbete är en av de absolut viktigaste faktorerna för vår lycka, trots larmrapporter om stress och utbrändhet. Det visar den internationella lyckoforskningen. Bengt Brülde är

Läs mer

Tro på dig själv Lärarmaterial

Tro på dig själv Lärarmaterial sidan 1 Författare: Eva Robild och Mette Bohlin Vad handlar boken om? Den här boken handlar om hur du kan få bättre självkänsla. Om du har bra självkänsla så blir du mindre stressad. I boken får du tips

Läs mer

Reggio Emilia, en stad med ca invånare i norra Italien. Den är känd för sin pedagogiska filosofi som växte fram efter andra världskriget.

Reggio Emilia, en stad med ca invånare i norra Italien. Den är känd för sin pedagogiska filosofi som växte fram efter andra världskriget. Reggio Emilia Reggio Emilia, en stad med ca 150 000 invånare i norra Italien. Den är känd för sin pedagogiska filosofi som växte fram efter andra världskriget. Kärnan i verksamheten är ca 35 förskolor

Läs mer

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: SIDAN 1 Författare: Kåre Bluitgen Vad handlar boken om? Boken handlar om Axel, som inte har råd att ha de dyra märkeskläderna som många i klassen har. Han blir retad för hur hans kläder ser ut. Axel fyller

Läs mer

Kyss aldrig en groda ROLLER MAMMA JULIA FAMILJEN PÅ SLOTTET PAPPA MAMMA FINA FAMILJEN I STUGAN PAPPA MAMMA MARIA GILLION GRODJÄGARNA

Kyss aldrig en groda ROLLER MAMMA JULIA FAMILJEN PÅ SLOTTET PAPPA MAMMA FINA FAMILJEN I STUGAN PAPPA MAMMA MARIA GILLION GRODJÄGARNA Kyss aldrig en groda En liten bredvidberättelse om jakten på en groda att kyssa till prins ROLLER FAMILJEN PÅ SLOTTET FAMILJEN I STUGAN GRODJÄGARNA DOM ONDA MAKTERNA TROLLKARLEN BORROR (GRODAN / HÄSTEN)

Läs mer

Rapport från klassrummet: Glasblåsarns barn

Rapport från klassrummet: Glasblåsarns barn Svenska Filminstitutet Box 27126, 102 52 Stockholm Besök: Filmhuset, Borgvägen 1 Telefon: 08-665 11 00 Fax: 08-661 18 20 www.sfi.se 2015-03-26 Rapport från klassrummet: Glasblåsarns barn Klass 4 Örnen

Läs mer

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget 1 Kapitel 1 Drakägget Hej jag heter Felicia och är tio år. Jag bor på en gård i södra Sverige och jag har ett syskon som heter Anna. Hon är ett år äldre än mig. Jag har även en bror som är ett år, han

Läs mer

enkelt superläskigt. Jag ska, Publicerat med tillstånd Fråga chans Text Marie Oskarsson Bild Helena Bergendahl Bonnier Carlsen 2011

enkelt superläskigt. Jag ska, Publicerat med tillstånd Fråga chans Text Marie Oskarsson Bild Helena Bergendahl Bonnier Carlsen 2011 Kapitel 1 Det var alldeles tyst i klass 2 B. Jack satt med blicken envist fäst i skrivboken framför sig. Veckans Ord var ju så roligt Han behövde inte kolla för att veta var i klassrummet Emilia satt.

Läs mer

Min Ledarskapsresa. Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult

Min Ledarskapsresa. Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult Min Ledarskapsresa Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult Dina första förebilder De första ledare du mötte i ditt liv var dina föräldrar. De ledde dig genom din barndom tills det var dags

Läs mer

Feriepraktik 2014. - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen. Barnkonventionen/mänskliga rättigheter

Feriepraktik 2014. - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen. Barnkonventionen/mänskliga rättigheter Feriepraktik 2014 - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen Barnkonventionen/mänskliga rättigheter Innehåll Inledning... 2 Syfte... 2 Dagbok... 3 Intervju frågor och svar... 5 Slutsats... 9 Inledning

Läs mer

UPPLEVELSEN ÄR DIN. Om att se dans tillsammans med barn och unga

UPPLEVELSEN ÄR DIN. Om att se dans tillsammans med barn och unga UPPLEVELSEN ÄR DIN Om att se dans tillsammans med barn och unga Den här foldern vänder sig till dig som vill uppleva dansföreställningar tillsammans med barn och unga. Du kanske är lärare, leder en studiecirkel

Läs mer

Skål för Åmål. Expressen Fredag förfestade med skådisarna i höstens film

Skål för Åmål. Expressen Fredag förfestade med skådisarna i höstens film Fucking Åmål Skål för Åmål. Expressen Fredag förfestade med skådisarna i höstens film TROLLHÄTTAN Finns det saker du skulle vilja göra men som du inte vågar? Se Fucking Åmål. Efteråt känns ingenting omöjligt.

Läs mer

Att våga tala. - går det att lära sig? Mina egna små erfarenheter... Fredrik Bengtsson

Att våga tala. - går det att lära sig? Mina egna små erfarenheter... Fredrik Bengtsson Att våga tala - går det att lära sig? Mina egna små erfarenheter... Fredrik Bengtsson Vad jag tänkte prata om... Vem är jag? Vad gör jag här? min bakgrund som talare Går det att lära sig att våga nåt?

Läs mer

Intervjuguide - förberedelser

Intervjuguide - förberedelser Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse

Läs mer

Läsnyckel Anna och Simon. Solresan av Bente Bratlund

Läsnyckel Anna och Simon. Solresan av Bente Bratlund Läsnyckel Anna och Simon. Solresan av Bente Bratlund Hegas arbetsmaterial heter nu Läsnycklar med mer fokus på samtal och bearbetning. Vi vill att böckerna ska räcka länge och att läsaren ska aktiveras

Läs mer

Marie Oskarsson Helena Bergendahl

Marie Oskarsson Helena Bergendahl Marie Oskarsson Helena Bergendahl Kapitel 1 Det var alldeles tyst i klass 2 B. Jack satt med blicken envist fäst i skrivboken framför sig. Veckans Ord var ju så roligt Han behövde inte kolla för att veta

Läs mer

Pedagogiskt material till föreställningen

Pedagogiskt material till föreställningen Pedagogiskt material till föreställningen Pucko vs Milan Detta är ett material vars huvudsyfte är att fånga upp de teman och situationer som är en del av föreställningen. Målet är att skapa reflektion

Läs mer

Konflikthantering. Malmö högskola. Självständigt arbete på grundnivå del 1. Ann-Sofie Karlsson. Lärarutbildningen. Kultur Språk Medier

Konflikthantering. Malmö högskola. Självständigt arbete på grundnivå del 1. Ann-Sofie Karlsson. Lärarutbildningen. Kultur Språk Medier Malmö högskola Lärarutbildningen Kultur Språk Medier Självständigt arbete på grundnivå del 1 15 högskolepoäng Konflikthantering Ann-Sofie Karlsson Lärarexamen 210 hp Kultur, Medier, Estetik 2011-03-28

Läs mer

Mei UPPGIFT 8 - PEDAGOGIK. Framförandeteknik. Jimmie Tejne och Jimmy Larsson

Mei UPPGIFT 8 - PEDAGOGIK. Framförandeteknik. Jimmie Tejne och Jimmy Larsson Mei UPPGIFT 8 - PEDAGOGIK Framförandeteknik Jimmie Tejne och Jimmy Larsson Innehåll Inledning... 1 Retorik för lärare... 2 Rätt röst hjälper dig nå fram konsten att tala inför grupp... 3 Analys... 4 Sammanfattning:...

Läs mer

Eva Andreas Tunadalskyrkan Tema: Att vara lärjunge utmaningar och möjligheter Grunden

Eva Andreas Tunadalskyrkan Tema: Att vara lärjunge utmaningar och möjligheter Grunden Eva Andreas Tunadalskyrkan 160904 Tema: Att vara lärjunge utmaningar och möjligheter Grunden Matt 28:16-20 Under hösten kommer de flesta av mina predikningar att ha ett gemensamt tema, och varje predikan

Läs mer

Tips för en bra redovisning

Tips för en bra redovisning Tips för en bra redovisning Hej på er! Jag heter Antoni och jag får människor att bli bättre på att tala och samtala. Kommunikation alltså. Jag tänkte bjuda på några enkla och effektiva tips på hur du

Läs mer

Kursbeskrivning steg för steg

Kursbeskrivning steg för steg Taldramatisk teaterutbildning Utbildningen är tvåårig och är en yrkesförberedande teaterutbildning som bygger på medverkande i teaterns alla praktiska processer. Taldramatisk inriktning Det första året

Läs mer

Stefan hade inte hängt med, det tog ett ögonblick innan han kunde svara. Öh från Sverige? Pojken fick en rynka mellan ögonbrynen, lät lite irriterad

Stefan hade inte hängt med, det tog ett ögonblick innan han kunde svara. Öh från Sverige? Pojken fick en rynka mellan ögonbrynen, lät lite irriterad BARCELONA 2008 Stefan och Karin hade skaffat mobiltelefonen nästan genast när de anlände till Barcelona drygt en månad tidigare. De hade sedan dess haft den inom räckhåll alla dygnets timmar, varit måna

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Din uppgift: trovärdig verklig inte

Din uppgift: trovärdig verklig inte Din uppgift: Ni kommer att arbeta med detta vecka 39 till vecka 43. Ni har svensklektionerna till ert förfogande. Uppgifterna ska lämnas in, allt tillsammans, senast fredag vecka 43. En kortare redovisning

Läs mer

Seniorernas veckobrev V.43

Seniorernas veckobrev V.43 Denna vecka har vi fokuserat på att avsluta alla uppdrag då vi efter höstlovet kommer att påbörja ett nytt tema med nya utmaningar. Det vi redan nu kan avslöja är att begreppet kärlek kommer att få en

Läs mer

om läxor, betyg och stress

om läxor, betyg och stress 2 126 KP-läsare om läxor, betyg och stress l Mer än hälften av KP-läsarna behöver hjälp av en vuxen hemma för att kunna göra läxorna. l De flesta tycker att det är bra med betyg från 6:an. l Många har

Läs mer

Lägerutvärdering VETTRA 2016

Lägerutvärdering VETTRA 2016 Lägerutvärdering VETTRA 2016 26 juni-4 augusti 2016 Utvärdering 7-dagars läger (läger 1,3 och 4), Vettra 2016 Förmågor: (Före och efter lägret, skalan 1-5 där 1=lägst, 5=högst) Tänka positivt Före 3,40

Läs mer

Läsnyckel Hallon, bäst av alla av Erika Eklund Wilson

Läsnyckel Hallon, bäst av alla av Erika Eklund Wilson Läsnyckel Hallon, bäst av alla av Erika Eklund Wilson Hegas arbetsmaterial heter nu Läsnycklar med lite mer fokus på samtal och bearbetning. Vi vill att böckerna ska räcka länge och att läsaren ska aktiveras

Läs mer

Sanning eller konsekvens LÄS EN FILM. En lärarhandledning. Rekommenderad från åk. 3-6

Sanning eller konsekvens LÄS EN FILM. En lärarhandledning. Rekommenderad från åk. 3-6 Sanning eller konsekvens LÄS EN FILM En lärarhandledning Rekommenderad från åk. 3-6 1 TILL DIG SOM LÄRARE En historia kan berättas på många sätt. Ja, ibland berättas samma historia på flera olika vis.

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

ALEXANDRA BIZI. Flabelino. och flickan som inte ville sova. Illustrationer av Katalin Szegedi. Översatt av Carolin Nilsson

ALEXANDRA BIZI. Flabelino. och flickan som inte ville sova. Illustrationer av Katalin Szegedi. Översatt av Carolin Nilsson ALEXANDRA BIZI Flabelino och flickan som inte ville sova Illustrationer av Katalin Szegedi Översatt av Carolin Nilsson Lindskog Förlag et var en gång en flicka som drömde mardrömmar. Varje natt vaknade

Läs mer

J tillfrågas om varför hon nu, så här långt efteråt, velat anmäla sig själv för hon ljugit om våldtäkten som Lars Tovsten dömdes för?

J tillfrågas om varför hon nu, så här långt efteråt, velat anmäla sig själv för hon ljugit om våldtäkten som Lars Tovsten dömdes för? Lars Tovsten Från: Josefine Svensson Skickat: den 8 december 2012 17:10 Till: Lars.tovsten@gmail.com Ämne: Re: Förhöret... Här kommer kopian. Den 30 okt 2012 15:46 skrev

Läs mer

Saiid Min läsning i början och i slutet av det här året är två helt olika saker. Först måste jag säga att jag hade ett gigantiskt problem med att

Saiid Min läsning i början och i slutet av det här året är två helt olika saker. Först måste jag säga att jag hade ett gigantiskt problem med att Saiid Min läsning i början och i slutet av det här året är två helt olika saker. Först måste jag säga att jag hade ett gigantiskt problem med att gilla skönlitterära böcker från början, jag var inte van

Läs mer

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ APRIL. Skellefteå skriver. 3 Det vardagliga vansinnet. En berättelse från Skellefteå

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ APRIL. Skellefteå skriver. 3 Det vardagliga vansinnet. En berättelse från Skellefteå BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL Skellefteå skriver # 3 Det vardagliga vansinnet En berättelse från Skellefteå Författaren & Skellefteå berättarförening 2013 Tryck: Skellefteå Tryckeri, april

Läs mer

MYRAS PAPPA? Lärarmaterial VEM AR. Vad handlar boken om? Mål och förmågor som tränas: Eleverna tränar på följande förmågor: Författare: Inger Granberg

MYRAS PAPPA? Lärarmaterial VEM AR. Vad handlar boken om? Mål och förmågor som tränas: Eleverna tränar på följande förmågor: Författare: Inger Granberg Lärarmaterial SIDAN 1 Författare: Inger Granberg Vad handlar boken om? Boken handlar om Myra. En dag får hon ett brev från någon som påstår att han är hennes biologiska pappa. Myra blir ledsen och förtvivlad.

Läs mer

Föreningstränare - Ledarskap

Föreningstränare - Ledarskap 1. Ledarskap Du tillhör säkert en del olika grupper: Jobbet, familjen, skytteföreningen, konstklubben mm. Det är säkert så att de grupper du tillhör har kommit olika långt i sin utveckling. De fungerar

Läs mer

lyckades. Jag fick sluta på dagis och mamma blev tvungen att stanna hemma från jobbet ibland, eftersom jag inte tyckte om de barnflickor som mina

lyckades. Jag fick sluta på dagis och mamma blev tvungen att stanna hemma från jobbet ibland, eftersom jag inte tyckte om de barnflickor som mina Förlåt mig mamma! D et finns bara en människa här på jorden som älskar mig och det är min mamma. Jag är en svår och besvärlig person som jag ofta är fruktansvärt trött på, en människa jag tycker riktigt

Läs mer

Newo Drom har gett romerna en tillhörighet och en röst i Göteborg

Newo Drom har gett romerna en tillhörighet och en röst i Göteborg Newo Drom har gett romerna en tillhörighet och en röst i Göteborg Det är dags att försöka hitta lösningar och förmedla hopp istället för att fokusera på problemen I Newo Drom har deltagarna hittat nya

Läs mer

Ja nej hörn: Rangordning/listning. 1) Att den gått sönder. 2) Att någon klippt av remmarna. 3) Berätta vem som gjort det. 4) Öppet hörn.

Ja nej hörn: Rangordning/listning. 1) Att den gått sönder. 2) Att någon klippt av remmarna. 3) Berätta vem som gjort det. 4) Öppet hörn. Värderingsövningar Heta stolen sitter i ring. Om man är av samma åsikt som påståendet, stiger man upp och byter plats. Om man är av annan åsikt, sitter man kvar. Finns inga rätta eller fel svar, utan man

Läs mer

ANTIGONE PEDAGOGISKT MATERIAL

ANTIGONE PEDAGOGISKT MATERIAL ANTIGONE PEDAGOGISKT MATERIAL TILL LÄRAREN Vi hälsar dig och din klass varmt välkomna till Byteatern Kalmar Länsteater och föreställningen ANTIGONE. Vi hoppas att ni kommer att få en härlig teaterupplevelse

Läs mer

Ledarskap i klassrummet. Lärarens relationella kompetens

Ledarskap i klassrummet. Lärarens relationella kompetens Ledarskap i klassrummet Lärarens relationella kompetens Elevernas inlärning är låg Elevernas inlärning är hög Ledarskap Bra lärare preludium Den vanliga läraren Hittar förklaringar utanför sig själv. Accepterar

Läs mer

Människans möte med den mänskliga kroppen. Ett pedagogiskt studiematerial

Människans möte med den mänskliga kroppen. Ett pedagogiskt studiematerial Människans möte med den mänskliga kroppen Ett pedagogiskt studiematerial Inledning I dag så påverkas vi medvetet och omedvetet av yttre ideal. Ofta så glömmer vi bort att ställa frågan till oss själva

Läs mer

Sagan om Nallen Nelly

Sagan om Nallen Nelly Sagan om Nallen Nelly Titel Författare Det var en gång en flicka som hette Lisa som bodde i Göteborg. Lisa tog med sig skolans nalle Nelly på resan till mormor som bodde i Kiruna. Lisa åkte tåg med Nelly

Läs mer

Tema 3 När kroppen är med och lägger sig i. Vi uppfinner sätt att föra ett budskap vidare utan att prata och sms:a.

Tema 3 När kroppen är med och lägger sig i. Vi uppfinner sätt att föra ett budskap vidare utan att prata och sms:a. Tema 3 När kroppen är med och lägger sig i Vi uppfinner sätt att föra ett budskap vidare utan att prata och sms:a. När vi vill berätta för andra vad vi tänker och känner kan vi göra det på olika sätt.

Läs mer

Utvärdering 2013 deltagare Filmkollo 2.0

Utvärdering 2013 deltagare Filmkollo 2.0 Utvärdering 13 deltagare Filmkollo 2. 66 deltagare Tycker du att det har varit kul att vara på kollo? (%) 1 8 6 4 98 2 Ja Nja Nej Varför eller varför inte? - För att kollot är så galet roligt! :D - För

Läs mer

1 En olycka kommer sa " llan ensam

1 En olycka kommer sa  llan ensam 1 En olycka kommer sa " llan ensam Ewa Christina Johansson Illustrationer Johan Egerkrans Axel! Där är du ju! Axels hjärta hoppade till i bröstet. Fast på ett bra sätt. Det var ju söta Rut som ropade på

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

FÅNGAD AV NÄTET EN FILM OM NÄTMOBBNING

FÅNGAD AV NÄTET EN FILM OM NÄTMOBBNING FÅNGAD AV NÄTET EN FILM OM NÄTMOBBNING >>Fångad av nätet

Läs mer

Kap. 1 Ljudet. - Sluta tjuvlyssna, Tommy! Just då blängde Ulf på Mimmi. Han sa åt Mimmi att inta skrika så åt sin snälla klasskompis Tommy.

Kap. 1 Ljudet. - Sluta tjuvlyssna, Tommy! Just då blängde Ulf på Mimmi. Han sa åt Mimmi att inta skrika så åt sin snälla klasskompis Tommy. Av: Signe Sundequist CC BY NC ND 2014 Kap. 1 Ljudet Mimmi satt i klassrummet och lyssnade på sin stränga magister Ulf. Det var en tråkig lektion. Då hörde Mimmi ett ljud som lät "pa pa pa". Mimmi viskade

Läs mer

Av: Nils Åkerblom AV NILS ÅKERBLOM

Av: Nils Åkerblom AV NILS ÅKERBLOM AV NILS ÅKERBLOM KAPITEL 1 Skolan börjar Hej jag heter Joel Nilsson. Jag är 10 år och gillar att spela fotboll. Jag går på Talbacka skolan. Jag har ganska mörkt hår och är 140 cm lång. Jag har en kompis

Läs mer

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 4 Friluftsdagen. En berättelse från Skellefteå

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 4 Friluftsdagen. En berättelse från Skellefteå BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL Skellefteå skriver # 4 Friluftsdagen En berättelse från Skellefteå Författaren & Skellefteå berättarförening 2013 Tryck: Skellefteå Tryckeri, april 2013 Det

Läs mer

Text & Musik Hans Isacsson. Emma Mobbare En tuff tjej som mår dåligt. Elak.

Text & Musik Hans Isacsson. Emma Mobbare En tuff tjej som mår dåligt. Elak. Rädda Ana Text & Musik Hans Isacsson En pjäs byggd på några av FN,s barnartiklar. Skriven på beställning av Rädda Barnen i Motala 1999 inför 10-års dagen av Barnkonventionens tillkomst år 1989 Barnens

Läs mer

Förvandlingen. Jag vågade inte släppa in honom utan frågade vad han ville. Jag trodde att du behövde mig, sa gubben och log snett.

Förvandlingen. Jag vågade inte släppa in honom utan frågade vad han ville. Jag trodde att du behövde mig, sa gubben och log snett. Förvandlingen Det var sent på kvällen och jag var ensam hemma. Jag måste upp på vinden och leta efter något kul och läskigt att ha på mig på festen hos Henke. Det skulle bli maskerad. Jag vet att jag inte

Läs mer

INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA

INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA PREMIÄR PÅ TEATER SAGOHUSET 6 MARS 2011 INSPIRATIONSMATERIAL TILL HIMMEL OCH PANNKAKA AV ISA SCHÖIER Regi och kostym Scenografi Ljusdesign Stalle Ahrreman Marta Cicionesi Ilkka Häikiö I rollerna Ulf Katten

Läs mer

Vad tycker du om kursen som helhet? 1 - Mycket dålig 0 0% 2 1 2% 3 0 0% % 5 - Mycket bra 25 57%

Vad tycker du om kursen som helhet? 1 - Mycket dålig 0 0% 2 1 2% 3 0 0% % 5 - Mycket bra 25 57% 44 svar Sammanfattning Se hela svar Hur stor andel av undervisningen har du deltagit i? Ingen undervisning All undervisning 1 - Ingen undervisning 0 0% 2 0 0% 4 0 0% 5 1 2% 6 0 0% 7 3 7% 8 1 2% 9 20 45%

Läs mer

Kapitel 1 Hej! Jag heter Jessica Knutsson och jag går på Storskolan. Jag är nio år. Jag har blont hår och små fräknar. Jag älskar att rida.

Kapitel 1 Hej! Jag heter Jessica Knutsson och jag går på Storskolan. Jag är nio år. Jag har blont hår och små fräknar. Jag älskar att rida. Kapitel 1 Hej! Jag heter Jessica Knutsson och jag går på Storskolan. Jag är nio år. Jag har blont hår och små fräknar. Jag älskar att rida. Min bästa kompis heter Frida. Frida och jag brukar leka ridlektion

Läs mer

Utforskarna. ålder 4-5 år

Utforskarna. ålder 4-5 år Utforskarna ålder 4-5 år I våra mål satte vi upp att vi ville ha mer drama, konstruktion och berättelse. Detta gjorde att vi delade upp utforskarna i tre grupper med dessa områden som fokus. Barnen fick

Läs mer

Emma K. Jalamo som upptäckte Sandvargen på Mallorca 1988

Emma K. Jalamo som upptäckte Sandvargen på Mallorca 1988 Emma K. Jalamo som upptäckte Sandvargen på Mallorca 1988 Zackarina bodde i ett hus vid havet tillsammans med sin mamma och sin pappa. Huset var litet men havet var stort, och i havet kan man bada i alla

Läs mer

Om författaren Namn Ålder Intressen Böcker som jag inspireras av Tidigare utgivna Tack till Om boken

Om författaren Namn Ålder Intressen Böcker som jag inspireras av Tidigare utgivna Tack till Om boken Monstret av Hadeel Om författaren Namn Hadeel Ålder 10 år Intressen Skriva böcker, simma, gymnastik, bowla, pingis, cykla och att vara ute med kompisar. Böcker som jag inspireras av Amulett av Kazu Kibuishi

Läs mer

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt?

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Budskapets innehåll Var mottagaren befinner sig kunskapsmässigt, känslor, acceptans Konsekvens av det svåra samtal, vad det ger för resultat Relationen Ämnet

Läs mer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer

Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer HANDLEDNING Eva och Claes en berättelse om våld och brott i nära relationer Utgiven mars 2014 av Polisen. Materialet är framtaget av Polisen i samarbete med Brottsförebyggande rådet, Brå. HANDLEDNING Eva

Läs mer