Varims public affairs-arbete
|
|
- Inga Magnusson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Varims public affairs-arbete
2 Rud Pedersen Blåa och röda konsulter med bakgrund inom båda politiska block bidrar till en god analys- och problemlösningsförmåga. Specialiserade inom public affairs och hjälper företag och organisationer med att få insikt, information, nätverk och inflytande i politiska processer.
3 Varim-teamet Patrik Forslund Patrik är partner och seniorkonsult på Rud Pedersens Stockholmskontor. Patrik har en bakgrund inom Moderaterna och var tidigare riksdagsledamot för Moderaterna mellan 2006 och I riksdagen arbetade han främst med försvars-, utbildnings- och besöksnäringsfrågor och blev 2007 utsedd till årets turistopinionsbildare. Han har tidigare arbetat inom Ja till Euron-kampanjen och haft ledande uppdrag inom Moderata Ungdomsförbundet. Patrik har erfarenhet av att arbeta med public affairs och kommunikation både med företag och branschorganisationer. Therese Wallqvister Therese Wallqvister är seniorkonsult på Rud Pedersens Stockholmskontor. Hon har tidigare arbetat som stabschef och politiskt sakkunnig på Utbildningsdepartementet, biträdande kanslichef på Folkpartiets riksdagskansli och undervisningsråd på Skolverket. Hon har som nära medarbetare till två partiledare erfarenhet av ett brett spektrum av frågor. Therese har en examen i statsvetenskap. Tina Johansson Tina är juniorkonsult på Rud Pedersen. Hon har efter arbete vid Riksrevisionen och mastersstudier i statsvetenskap och internationella relationer vid universitet i Uppsala och i Australien gedigen erfarenhet av omvärldsbevakning, analys- och utredningsarbete. Hon har därutöver erfarenhet av informations- och kampanjarbete från ett flertal biståndsorganisationer samt projektledning av en internationell studentkonferens.
4 Vad är public affairs? Förbättra affärsförutsättningarna för Varims medlemsföretag genom att arbeta strategiskt med politisk påverkan och kommunikation.
5 Så skapar vi värde för Varim Action Analys - Varims intresse - Politiska förutsättningar - Kartläggning av aktörer Strategi - Så når vi målen - Lösning - Samhällsintresse - Strategi - Budskap - Aktivitetsplan - Genomförande
6 Strategin Mediaanalys av Varim och era frågor Stakeholders Partiernas ställningstagande Politiska processer Argumentationslinje Aktivitetsplan
7 Förutsättningar Medias rapportering är till största delen beskrivande av problem med vatten och höjningar av skatter och VAtaxa. Utgångspunkten är att vattnet blir dyrare, inte att det är en satsning på rent och säkert vatten. Beslutsfattare har svårt att motivera höjningar. Miljökvalitetsmål kommer inte att uppfyllas till 2020, t.ex. Grundvatten av god kvalitet Vattenpolitik ingen stor fråga för något parti. Ses som en del av miljöpolitiken med fokus på klimatförändringarna.
8 Politiska processer Dricksvattenutredningen Miljömålsberedningen Strategi för en sammanhållen och hållbar vattenpolitik EU:s vattendirektiv
9 Problembeskrivning och mål Problem Mål 1 Låg betalningsvilja Höj priset på vatten. Besluta om fler investeringar i reningsverk. 2 Allt vatten renas inte, bl.a. p.g.a. översvämningar (klimatförändringar) Allt vatten ska renas. Ändra från att viss volym ska renas. Bräddning bara i undantagsfall som klart anges i lagstiftningen. 3 Låg likvärdighet och svagt nationellt ansvar Öka det nationella ansvaret genom att: stärka Länsstyrelsen och kontrollen av vatten-kvaliteten samt skapa tydligare regelverk. 4 Teknikutvecklingen och innovationsnivån för låg Öka användningen av ny teknik 5 Varims medlemmar säljer för lite till andra länder Stärk möjligheterna till export av svensk vattenteknik 6 Varim relativt okänt Stärk Varims position.
10 Aktörer Aktörer och organisationer Utredningar Länsstyrelserna SKL Naturskyddsföreningen Svenskt Vatten VA-fakta Havs- och vattenmyndigheten Debattörer Media Miljöaktuellt Dagens Samhälle Cirkulation Dagens Industri Dagens Nyheter Svenska Dagbladet
11 Budskapsplattform Mål Budskap Argument 1 Öka betalningsviljan för säkert och rent vatten Höj priset på vatten. Inför utsläppsrätter/straffavgifter Inför rörligt pris Hälsosamt vatten kräver investeringar i säkra vattenoch avloppsreningsverk. Peka på vattenhaverierna som inträffat - det kostar mer att vänta. 2 Allt vatten ska renas Bräddning bara i undantagsfall som klart anges i lagstiftningen. Beredskap för större volymer 3 Ökad likvärdighet Öka det nationella ansvaret Stärk kontrollerna av vattenkvaliteten Kommuninvånarna har rätt till det de tror att de får: rent vatten. Vid bräddning släpps förorenat vatten ut. Det är hälsovådligt att bada nära ett dagvattenutlopp. Invånarna i en liten kommun har lika stor rätt till rent vatten - små kommuner behöver hjälp för att skapa god vattenkvalitet. Det behövs bättre granskning än idag.
12 Budskapsplattform forts Mål Budskap Argument 4 Öka teknikutvecklingen Ny teknik kan finansieras av bostadsbyggande Reningsverken måste klara alltmer komplicerade ämnen 5 Stärk exportmöjligheterna för svensk vattenteknik Svenska vattenteknikföretag kan främja biståndsländerna. Sverige ska hålla sig framme i vattensatsningar från utvecklingsbanker. Sverige ska agera för att öka EU:s satsningar på vattenprojekt. 6 Stärk Varims varumärke Varim är den organisation som är kunnigast på reningsverksteknik. Nya biomembrantekniken tar mindre plats, vilket gör att fler bostäder kan byggas på de attraktiva sjölägen som reningsverk finns på. Teknikutveckling bra för Sverige som exportland. Utvecklingen runtom i samhället, t.ex. ökning av läkemedel, gör att högre krav ställs. Vattenproblemen är globala och Sverige kan bidra med väl utvecklad teknik. Lättare att få ut budskap med känd avsändare.
13 Vad har vi gjort under hösten? Strategigenomgång med styrelsen Positionspapper om Dricksvattenutredningen Kontakter med Dricksvattenutredningen Mediearbete Presentationsmaterial
14 Dricksvattenutredningen Utgångspunkter: klimatförändringarnas förväntade effekter, risker med kemiska ämnen, skydd för dricksvattenförsörjningen och råvattentäkterna Beskriva hur klimatförändringarna kan påverka olika delar av landet och analysera det förebyggande arbetet Identifiera utmaningarna för en säker dricksvattenförsörjning och föreslå lämpliga åtgärder
15 Dricksvattenutredningen Särskild utredare: Gunnar Holmgren Huvudsekreterare: Folke Larsson Sekreterare: Ida Lindblad-Hammare Referensgrupp 1 Referensgrupp 2 Referensgrupp 3
16 Varims position gentemot Dricksvattenutredningen Utredaren ska Varim bör Lösningsförslag 1 Lämna en uppdaterad analys av klimatförändringarnas framtida effekter på dricksvattenförsörjningen i Sverige, vilka risker detta medför och samhällets sårbarhet Bidra med kunskap om vilka effekter större volymer har på reningsverk och vattenverk. Se till att vatten transporteras kontrollerat, gäller både dricksvatten och spill/avloppsvattnet. 2 Bedöma förmågan att hantera klimatförändringarnas effekter på vattenkvalitet och tillgång på vatten för dricksvattenproduktion, med beaktande av åtgärder som genomförts på nationell, regional och lokal nivå efter Klimat- och sårbarhetsutredningen 3 Analysera i vilken utsträckning och med vilken kvalitet kommunerna genomför sårbarhetsanalyser enligt författningsstadgade krav och om de vidtar förebyggande åtgärder i sin översiktsplanering Peka på att små kommuner behöver hjälp med kompetens och att det i större städer är stort behov av utökad kapacitet är. Arbeta för att det blir tydligt vilka kommuner som inte lever upp till kraven och att dessa ges bättre förutsättningar att lyckas. Regional samverkan för att dela kunskap och erfarenheter. En myndighet bör åläggas att på ett systematiskt sätt samla information om hur ofta och var vattenhaverier inträffar och vad de beror på.
17 Utredaren ska Varim bör Lösningsförslag 4 Vid behov föreslå ytterligare åtgärder för en trygg dricksvattenförsörjning, inkluderande hela kedjan från risk- och sårbarhetsanalys till förebyggande åtgärder samt åtgärder för att hantera extremsituationer och hur arbetet med dessa bör organiseras Verka för att utredningen understryker att kapaciteten på vattenreningsverken byggs ut. Utredningen bör breddas till att även inkludera avloppsreningsverk. Säkra distribution/transporter a vatten kontrollerbart, säkra skyddsområden, täta system, identifiera/minimera kritiska systembelastningar, flytta reningsverk? Hur kan man skydda vattentäkterna från haverier och klimatförändringar? Peka på fördelarna med den senaste tekniken. Konkreta mål, t.ex. att kapaciteten ska byggas ut med X % och att Y% av kommunerna ska ha installerat membranteknik (?) inom tio år.
18 Utredaren ska Varim bör Lösningsförslag 6 Kartlägga kontrollen av dricksvatten inklusive råvattenkvaliteten för vatten som är ämnat som dricksvatten, och vid behov lämna förslag på hur denna kontroll på effektivast möjliga sätt bör organiseras och samordnas med beaktande av de krav som ställs i EU:s olika regelverk och resultaten från arbetet som myndigheterna bedrivit avseende kontroll av råvatten avsett för dricksvattenproduktion. 7 Analysera om behov av skydd av vattenförekomster beaktas i tillräcklig omfattning i kommunernas och länsstyrelsernas arbete. Verka för ökad nationell kontroll av vattenkvaliteten. Vattenkvaliteten ska kunna mätas i realtid. Ökade krav på avloppsrening. Tydligare direktiv från Livsmedelsverket. Bättre samordning mellan Livsmedelsverket och miljö- och hälsomyndigheterna. Ställ krav, behöver vara mer proaktivt från myndigheter. 10 Om det bedöms ändamålsenligt föreslå att det i författning eller vägledning bör tydliggöras när kommunen respektive länsstyrelsen ska vara beslutande myndighet om inrättande av vattenskyddsområden Vi ska verka för att detta uppfattas som viktigt så att det fattas ett beslut.
19 Utredaren ska Varim bör Lösningsförslag 11 Föreslå hur kommunerna och länsstyrelserna kan utveckla sin generella kompetensförsörjning, långsiktiga planering samt krisberedskap. 12 Utvärdera om skyddet mot olyckor och sabotage samt krisberedskapen avseende dricksvattenproduktion och -distribution är tillräckligt och vid behov lämna åtgärdsförslag. 14 Kartlägga och utvärdera behoven av modernisering och förnyelse av infrastrukturen för dricksvattenproduktion och -distribution, vilket inkluderar andra faktorer som kan påverka säkerheten. Varim för fram att beställarnivåns kunskapsnivå behöver höjas. Varim för fram behovet av ökad beredskap och minskad sårbarhet. Bidra med kunskap om läget i vattenverk och vad ny teknik kan innebära. Yrkeshögskoleutbildnin gar? Säkra branschens attraktionskraft. T.ex. no dig -rör. Hållbarhetsindex. Inkludera produktion och distribution av vatten, inklusive allt vattenintag, ledningar och hushåll. Gäller samtliga system, spill-, dag- och dricksvatten. Förtydliga att bristfälliga spill- och dagvattensystem kan få stora konsekvenser för vattentäkternas kvalitet. (T.ex. angränsande ledningsnät med brister.)
20 Utredaren ska Varim bör Lösningsförslag 15 Analysera i vilken utsträckning dricksvattenproducenterna fullgör sina skyldigheter att reinvestera i och underhålla infrastrukturen. SV har lovat statistik så att branschen har information tillgängligt (tänkt att finnas som del i VASS) hur realiserar vi detta, hur säkerställer vi kvaliteten och hur gör vi detta obligatoriskt? Detta är en infrastrukturfråga för det svenska samhället finns det rätt fokus på ministernivå? 16 Inom ramen för nuvarande ansvarsfördelning föreslå hur eventuella hinder för erforderlig förnyelse kan avhjälpas. Bidra med kunskap om vilka hindren är och komma med förslag till lösningar. Finansieringsfråga? Bör det kommunala ansvaret höjas till regionnivå för att minska hindren? 17 Föreslå hur svenska myndigheters ansvar beträffande material i kontakt med dricksvatten bör fördelas.? Tydlighet kring ansvar är nödvändigt. Så är inte fallet idag. EU:s lagstiftning ska gälla.
21 Tidsplan 1 juli 2014: Delbetänkande om vattentäkternas skydd och ansvar för material i kontakt med dricksvatten 20 juni 2015: Slutredovisning
22 Synligheten har ökat Mediaexponering Varim 1:a september 14 November åren 2010, 2011, 2012, 2013
23 Varim i media
24 Nytt presentationsmaterial
25 Aktivitetsplan Q3 Q4 Dricksvattenutredningen Regional bevakning Stärka Varim som organisation Regeringens budgetproposition 1. Informationsinhämtning och analys 2. RP tar fram förslag till positionspapper 1. Bevakning av media 2. Agera vid behov 1. Diskussion kring eventuellt namnbyte på Varim 2. Ta fram presentationsmaterial 1. Budgeten presenteras 18 september 2. Bevaka och analysera budgeten 3. Agera vid behov 1. Varim tar beslut om positionspapper 2. Inleda dialog med utredningen 3. Inleda dialog med Landsbygdsdepartementet 4. Möte med Centerpartiet 5. Möte med Socialdemokraterna 6. Möte med Moderaterna 7. Möte med Miljöpartiet 8. Debattartikel om dricksvatten 9. Förberedelser inför seminarium 1. RP tar fram standarddebattartikel 2. Bevakning av media 3. Agera vid behov 1. Beslut kring eventuellt namnbyte på Varim 2. Samtal med dricksvattenutredningen 3. Möten med stakeholders 4. Kommunicera Varims budskap Oppositionens budgetar 1. Bevaka och analysera Socialdemokraternas och Miljöpartiets budgetar 2. Agera vid behov Almedalen 1. Planering 1. Planering och beslut om deltagande Kommunikation 1. Agera vid behov med anledning av regeringens budget Arbetsmöten 1. Arbetsmöte 10 september 1. Arbetsmöte 10 oktober 2. Styrelsemöte 14 oktober 3. Höstmöte 18 november 1. Debattartikel med anledning av dricksvattenutredningen 2. Agera vid behov med anledning av oppositionens budgetar 3. Agera vid behov med anledning av lokala vattenhaverier
26 Talelinje vid vattenhaverier 1. Tyvärr ser vi den här typen av vattenhaverier allt oftare, varje vecka. Det är inte hållbart i längden och ansvariga politiker måste fatta de nödvändiga besluten för att stoppa haverierna. 2. I Sverige tar vi vattnet för givet. Vi har bra grundvatten men dricksvattnet är inte så bra som vi tror. 3. Grundorsaken är att Sverige satsar för lite på rent vatten. I snitt betalar man 0,5 öre per liter rent vatten i Sverige, det är bara en tredjedel om man jämför med exempelvis Tyskland och mindre än hälften jämfört med Danmark. Självklart får detta konsekvenser för vilken kvalitet vi har på dricksvattnet. 4. Det är politikernas ansvar att säkerställa att dricksvattnet är rent och säkert. 5. Vill vi säkra tillgången till rent och säkert dricksvatten måste ansvariga politiker och tjänstemän i kommunerna fatta nödvändiga beslut om att investera mer i exempelvis reningsverk. 6. Det handlar till exempel om investeringar i effektiva reningsmedel, ny teknik, ökad monitorering av vatten, redundans i processerna, öka beredskapen för att ta emot större vattenmängder vid översvämningar, införa ett nationellt krav om att allt vatten ska renas
27 Almedalen 2014 Syfte och målsättning Skapa ökad kunskap om behoven av investeringar för att säkra tillgången till rent och säkert vatten och etablera Varims problemställningar och förslag till lösningar inom målgruppen. Budskap Sverige tar dricksvattnet för givet Sverige satsar bara en fjärdedel jämfört med andra länder på rent vatten Sverige måste investera mer för att säkra tillgången till rent och säkert dricksvatten Målgrupp Ansvariga riksdagspolitiker och tjänstemän i riksdagen och regeringen Dricksvattenutredningen Kommunala beslutsfattare
28 Teman på ett seminarium kan vara Vattenvisionen eller VA2032 Almedalen 2014 forts Aktivitet Varim arrangerar ett eget seminarium med paneldebatt med politiska partier Planerade möten med stakeholders Varim deltar i andras seminarier Varim går på andras seminarier och ställer frågor för att få ut Varims budskap Olika PR-aktiviteter för att öka synligheten för Varims budskap Studiebesök i Almedalen för Varims styrelse Vilka allierade skulle Varim kunna genomföra aktiviteter med?
29 Målsättning 2014 Stärka Varims position som naturlig samtalspartner Möten med politiker för att kommunicera Varims budskap Almedalensevenemang Debattartiklar och utspel i media för att öka kännedomen om Varim som organisation och behovet av att öka investeringarna i era verksamheter Stärka möjligheterna för export av svensk vattenteknik seminarium Dialog med Dricksvattenutredningen Löpande följa utredningens arbete Etablera Varims verklighetsbild och lösningsförslag Mediekommunikation Fortsatt bevakning av politiska processer
Hur ska Sveriges dricksvatten bli säkrare?
Hur ska Sveriges dricksvatten bli säkrare? Dricksvattenutredningen en trygg dricksvattenförsörjning Folke K Larsson Höstkonferens, Halmstad 23 september 2014 Arbetssätt Särskilde utredaren Gunnar Holmgren
Läs merDricksvattenutredningen
Dricksvattenutredningen 2014-03-18 1. Utredningsdirektivet 2. Organisation och tidplan 3. Inledande intryck 4. Svenskt Vattens roll, engagemang och aktiviteter 5. Tidiga riktningar 6. Svenskt Vattens förslag/inlagor
Läs merKommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Dricksvattenutredningen (L 2013:02) Dir. 2014:73. Beslut vid regeringssammanträde den 28 maj 2014
Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Dricksvattenutredningen (L 2013:02) Dir. 2014:73 Beslut vid regeringssammanträde den 28 maj 2014 Utvidgning av uppdraget och förlängd tid för uppdraget Regeringen
Läs merRemisskonferens om Dricksvattenutredningen. Välkomna till SKL 24 augusti 2016
Remisskonferens om Dricksvattenutredningen Välkomna till SKL 24 augusti 2016 Dagens program 10.00-10.10 Välkomna hit 10.10-11.00 Dricksvattenutredningens förslag 11.00-11.10 Bensträckare i rummet 11.10-11.45
Läs merUtmaningar för dricksvattenförsörjningen. Gisela Holm, Svenskt Vatten Mälarregionens långsiktiga dricksvattenförsörjning 31 maj 2016
Utmaningar för dricksvattenförsörjningen Gisela Holm, Svenskt Vatten Mälarregionens långsiktiga dricksvattenförsörjning 31 maj 2016 Vad gör Svenskt Vatten? Branschorganisation för vatten och avlopp i 290
Läs merVägledning för regional vattenförsörjningsplanering. Hur berörs kommunerna och hur engageras va-verksamheterna? Vattenstämman 15 maj Örebro
Vägledning för regional vattenförsörjningsplanering Hur berörs kommunerna och hur engageras va-verksamheterna? Vattenstämman 15 maj Örebro Planering för dricksvattenförsörjning är livsviktig Klimat- och
Läs merVattenskydd syfte och vårt regelverk
Vattenskydd syfte och vårt regelverk - Vatten är ett livsmedel enligt Livsmedelsverket. - Tillgången på vatten för dricksvattenförsörjning är en av samhällets viktigaste intressen. - Det ställer krav på
Läs merYTTRANDE. Ert diarienummer: KS 2016/ Näringsdepartementets betänkande En trygg dricksvattenförsörjning,
HANDLÄGGARE: Tony Grantz, VA-ingenjör TELEFON 0522-63 88 40 tony.grantz@vastvatten.se Kommunledningskontoret kommun 451 81 UDDEVALLA Ert diarienummer: KS 2016/00310 Näringsdepartementets betänkande En
Läs merNationellt nätverk för dricksvatten:
Nationellt nätverk för dricksvatten: - Ökat samarbete för att säkra Sveriges framtida dricksvattenförsörjning Sten-Ove Dahllöf, Tjörns kommun Nationellt samordningsansvar dricksvatten Klimat- och energiproposition
Läs merDricksvattenutredningen
Dricksvattenutredningen Folke K Larsson Mälarregionens långsiktiga dricksvattenförsörjning Seminarium 31 maj 2016 - Direktiv 2013:75, 2014:73, 2015:54 - Delbetänkande SOU 2014:53 (materialfrågor) - Delbetänkande
Läs merSvenskt Vatten. Svenskt Vattens perspektiv på att skydda och spara vårt vatten Birger Wallsten VAK i Halmstad
Svenskt Vattens perspektiv på att skydda och spara vårt vatten Birger Wallsten VAK i Halmstad 2019-03-14 1 Svenskt Vatten Sverige ska ha friskt dricksvatten, rena sjöar och hav och människor tillgång till
Läs merHandlingsplan Mälaren
Handlingsplan Mälaren 1. Inledning (Västerås, Eskilstuna, Strängnäs och Enköping) har undertecknat en Avsiktsförklaring som identifierar åtta gemensamma, strategiskt viktiga och långsiktiga utvecklingsområden.
Läs merRegeringens vattenarbete nationellt och internationellt
Regeringens vattenarbete nationellt och internationellt Lisa Emelia Svensson Havs- och vattenambassadör @EmeliaLisa Diskussionspunkter Vatten - en internationell utblick Nationellt och EU perspektiv Dricksvattenutredningen
Läs merVägen mot hållbara VAsystem. Anna Linusson, VD Svenskt Vatten
Vägen mot hållbara VAsystem Anna Linusson, VD Svenskt Vatten Svenskt Vatten Sverige ska ha friskt dricksvatten, rena sjöar och hav och människor tillgång till långsiktigt hållbara vattentjänster. Vilka
Läs merSKL och klimatanpassningsarbetet. Emilie Gullberg Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad
SKL och klimatanpassningsarbetet Emilie Gullberg Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) SKL är en politiskt styrd arbetsgivar- och intresseorganisation för landets
Läs merLänsstyrelsernas klimatanpassningsarbete
Länsstyrelsernas klimatanpassningsarbete Agenda 1. Länsstyrelsernas uppdrag och verksamhetsområden 2. Samordnarnas nätverksstruktur och arbetsgrupper 3. Redovisning av länsstyrelsernas arbete 4. Exempel
Läs merKommunikationspolicy KOMMUNIKATIONSPOLICY 1
Kommunikationspolicy KOMMUNIKATIONSPOLICY 1 AVFALL SVERIGES KOMMUNIKATION SYFTAR TILL ATT öka kännedomen om svensk avfallshantering bland Avfall Sveriges målgrupper visa att branschen är framåtriktad och
Läs merGöteborgsregionens regionala vattenförsörjningsplan
Göteborgsregionens regionala vattenförsörjningsplan 160511 Vattenstämman Lena Blom, Göteborg stad Kretslopp och vatten DRICKS Chalmers Vattenförsörjningsplan för Göteborgsregionen Göteborgsregionens kommunalförbund
Läs merProjektplan Stärk skyddet av kommunala dricksvattentäkter
Projektplan Stärk skyddet av kommunala dricksvattentäkter Projektets organisation Styrgrupp Fastställd vid årsmötet 2015-XX-XX Arbetsgrupp Referensgrupp Dnr Uppdrag och mål Deltagare 2 Organisation Inledning
Läs merVERKSAMHETSSTRATEGI FÖR HÄSSLEHOLMS VATTEN AB
VERKSAMHETSSTRATEGI FÖR HÄSSLEHOLMS VATTEN AB 2018-2022 1 (7) Verksamhetens uppdrag Hässleholms Vatten är ett kommunalt bolag som ansvarar för att producera och distribuera dricksvatten, transportera och
Läs merVatten Avlopp Kretslopp
Hotet mot vår dricksvattenförsörjning - ur ett regionalt perspektiv 160310 vatten avlopp kretslopp Lena Blom, Göteborg stad Kretslopp och Vatten, DRICKS Chalmers Hot mot dricksvattnet Klimatförändringar
Läs merSå påverkar klimatförändringarna dricksvattnet i framtiden. Per-Erik Nyström Nationell dricksvattensamordnare Beredskap & försörjning
Så påverkar klimatförändringarna dricksvattnet i framtiden Per-Erik Nyström Nationell dricksvattensamordnare Beredskap & försörjning Klimatet och samhället förändras. Tillgång och kvalitet på dricksvatten
Läs merAtt diskutera: Vilka är de tre viktigaste uppgifterna för Svenskt Vatten ur ett medlemsperspektiv under den kommande femårsperioden?
Att diskutera: Vilka är de tre viktigaste uppgifterna för Svenskt Vatten ur ett medlemsperspektiv under den kommande femårsperioden? Scenario 1 Fokus på miljö och klimat: Fler tillbud och ökad insikt om
Läs merLivsmedelsverkets nya roll och ansvar för dricksvatten. Länsstyrelsen Stockholm den 19 oktober 2010
Livsmedelsverkets nya roll och ansvar för dricksvatten Länsstyrelsen Stockholm den 19 oktober 2010 Livsmedelsverkets ansvar: En översikt Regelarbete nationellt och internationellt Forskning och utveckling
Läs merSvenskt Vattens arbete inom säkert dricksvatten
Svenskt Vattens arbete inom säkert dricksvatten Position paper / Svenskt Vatten tycker, under framtagande. Birger Wallsten och Pär Dalhielm, Svenskt Vatten, Ola Rodell, SVOA Vattenstämman i Örebro 2019-05-15
Läs merSundbybergs stads vatten- och avloppspolicy
2016-03-08 1 (5) Stadsmiljö- och tekniska nämnden Sundbybergs stads vatten- och avloppspolicy Beslutsunderlag Förslag till Sundbybergs stads vatten- och avloppspolicy den 29:e april 2016. Stadsmiljö- och
Läs merDricksvatten från Vättern till åtta kommuner i Örebro län
Dricksvatten från Vättern till åtta kommuner i Örebro län DRICKSVATTEN Dricksvatten är en resurs vi människor ofta tar för given. Vattnet tas antingen från sjöar och åar eller från grundvatten. Vanligtvis
Läs merNationell strategi för klimatanpassning
Nationell strategi för klimatanpassning Vad innehåller strategin? Hur ska arbetet organiseras? Viktoria Ingman, gruppchef Klimatenheten Miljö- och energidepartementet 1 Vad innehåller strategin? Nationell
Läs merYttrande över betänkandet EU på hemmaplan (SOU 2016:10)
YTTRANDE 1/5 Kulturdepartementet Registrator 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet EU på hemmaplan (SOU 2016:10) Region Östergötland har beretts möjlighet att inkomma med synpunkter på EU på hemmaplan
Läs merIngrid Oikari Beslut: 2005-04-12 Miljömålsrådets kansli Ingrid.Oikari@naturvardsverket.se. Miljömålsrådets informations- och kommunikationsstrategi
Ingrid Oikari Beslut: 2005-04-12 Miljömålsrådets kansli Ingrid.Oikari@naturvardsverket.se Miljömålsrådets informations- och kommunikationsstrategi Innehåll: 1 BAKGRUND, SYFTE OCH UPPDRAG... 3 1.1 MILJÖMÅLSRÅDETS
Läs merRemiss av betänkandet En Trygg Dricksvattenförsörjning (SOU 2016:32)
Miljöförvaltningen Livsmedelskontrollen Tjänsteutlåtande Sida 1 (7) 2016-09-05 Handläggare Daniel Selin Telefon: 08-508 28 813 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2016-09-20 p. 13 Remiss av betänkandet
Läs merÅlands Vatten Ab är ett kommunalägt aktiebolag som producerar och levererar dricksvatten av hög kvalitet till ca 75 % av Ålands befolkning.
Ålands Vatten Ab Ålands Vatten Ab är ett kommunalägt aktiebolag som producerar och levererar dricksvatten av hög kvalitet till ca 75 % av Ålands befolkning. Ann Nedergård Projektledare Åland Vatten Ab
Läs merRemiss - Betänkandet En trygg dricksvattenförsörjning (SOU 2016:32) Änr KS 2016/662
TJÄNSTEUTLÅTANDE 1(7) Kommunledningskontoret 2016-11-23 Avdelningen för biosfär och hållbar utveckling Lennart Erfors 044-136160 lennart.erfors@kristianstad.se Kommunstyrelsen Remiss - Betänkandet En trygg
Läs merSociala tjänster för alla
Sociala tjänster för alla Sociala tjänster för alla 4 En stark röst för anställda i sociala tjänster i Europa EPSU är den europeiska fackliga federationen för anställda inom sociala tjänster. Federationen
Läs merProtokoll fört vid enskild föredragning Social- och miljöavdelningen Miljöbyrån, S3
PROTOKOLL Nummer 64 4.12.2015 Sammanträdesdatum Protokoll fört vid enskild föredragning Social- och miljöavdelningen Miljöbyrån, S3 Beslutande Föredragande Justerat Vicelantråd Camilla Gunell Vattenbiolog
Läs merNytt från SKL. SKL Trygghet & säkerhet
Nytt från SKL SKL Trygghet & säkerhet Vilka är SKL Trygghet & säkerhet? Greta Berg Markus Planmo Max Ekberg Fredric Jonsson 20% åt SKL Brottsförebyggande Hot och våld Extremism Internt skydd Rakel Krisberedskap
Läs merVA-strategi för Örnsköldsviks kommun (utgör del av Örnsköldsviks kommuns VA-plan)
6 juni 2017 VA-strategi för Örnsköldsviks kommun (utgör del av Örnsköldsviks kommuns VA-plan) Antagen av kommunstyrelsen Antagen av: Kommunstyrelsen 2017-10-03, 171 Dokumentägare: Kommundirektör Ersätter
Läs merVar femte väljare ignoreras tunt med handikappolitiska ambitioner
Analys av partiernas svar på Handikappförbundens tio krav Var femte väljare ignoreras tunt med handikappolitiska ambitioner Var femte väljare har en funktionsnedsättning. Handikappförbundens 39 medlemsförbund
Läs merVerksamhetsplan SWEDTRAIN 2018
Verksamhetsplan SWEDTRAIN 2018 Syfte med verksamheten SWEDTRAIN är branschorganisationen för företag som är verksamma inom Sveriges järnvägsindustrier. SWEDTRAIN arbetar för att stärka järnvägsindustrins
Läs merYttrande avseende frågor om yt- och grundvattentillgången i Västernorrlands län
Yttrande Sida 1 av 5 Regeringskansliet Justitiedepartementet Kansliet för krishantering shafagh.elhami@regeringskansliet.se Yttrande avseende frågor om yt- och grundvattentillgången i Västernorrlands län
Läs merAktuellt från SKL. Ann-Sofie Eriksson Kerstin Blom Bokliden Fredrik Bäck
Aktuellt från SKL Ann-Sofie Eriksson Kerstin Blom Bokliden Fredrik Bäck Sveriges Kommuner och Landsting Intresseorganisation som driver medlemmarnas intressen. Erbjuder medlemmar stöd och service. Sveriges
Läs merVattenplan för Ystads kommun. Del 2: VA-policy. Remissversion Antagen av kommunfullmäktige 2016-XX-XX
Vattenplan för Ystads kommun Del 2: VA-policy Remissversion 2016-02-29 Antagen av kommunfullmäktige 2016-XX-XX VA-policy Inledning VA-policyn avser att vara ett dokument som tydliggör målsättningarna och
Läs merVA-LAGSTIFTNING EGENKONTROLLPROGRAM HACCP
VA-LAGSTIFTNING EGENKONTROLLPROGRAM HACCP VARFÖR ÄR DET VIKTIGT ATT LAGSTIFTA OM DRICKSVATTEN? Vatten är vårt viktigaste livsmedel, en begränsad resurs VA är en mycket stor livsmedelsproducent man når
Läs merFORSKNINGS OCH INNOVATIONSAGENDA FÖR VATTENSEKTORN
FORSKNINGS OCH INNOVATIONSAGENDA FÖR VATTENSEKTORN VISION Svensk forskning, innovation och samverkan mellan vattensektorns aktörer ska skapa uthålliga och globalt konkurrenskraftiga vattentjänster, produkter
Läs merVA-policy för Bengtsfors kommun
Kommunledningskontoret Sara Larsson, 0531-526014 sara.larsson@bengtsfors.se POLICY Antagen av Kommunfullmäktige 2011.726 340 155/15 1(6) VA-policy för Bengtsfors kommun s:\va-plan bengtsfors\steg 3, va-policy\va-policy
Läs merUtmaningar för de kommunala dricksvattenproducenterna
Utmaningar för de kommunala dricksvattenproducenterna 2014-05-27 Klimatförändringar Konsekvenser för dricksvattenförsörjningen Vår förmåga att möta utmaningarna Organisation och verksamhetsstyrning Klimatförändring:
Läs merTack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens.
Förslag till inledande tal med rubriken Regeringens plan för klimatanpassning vid konferensen Klimatanpassning Sverige 2015 den 23 september 2015. Temat för konferensen är Vem betalar, vem genomför och
Läs merDricksvattenutredningen. Direktiv Genomförande Förslag Reflektioner
2016-10-28 Dricksvattenutredningen Direktiv Genomförande Förslag Reflektioner Utredningens första utgångspunkt i förslagen Slutbetänkandet 26/4 2016 Dricksvattnet utgör landets i särklass mest samhällskritiska
Läs merAktuellt från SKL. Sektionen för planering, säkerhet och miljö Ann-Sofie Eriksson
Aktuellt från SKL Sektionen för planering, säkerhet och miljö Ann-Sofie Eriksson Bra vatten både idag och i morgon Rent vatten ingen självklarhet Säkert vatten viktigt för alla Kommunen ett komplext ansvar
Läs merMed miljömålen i fokus
Bilaga 2 Med miljömålen i fokus - hållbar användning av mark och vatten Delbetänkande av Miljömålsberedningen Stockholm 2014 SOU 2014:50 Begrepp som rör miljömålssystemet Miljömålssystemet Generationsmålet
Läs merKommunernas arbete med klimatanpassning ur ett dricksvattenperspektiv. Cecilia Näslund Klimat- och energisamordnare
Kommunernas arbete med klimatanpassning ur ett dricksvattenperspektiv Cecilia Näslund Klimat- och energisamordnare Länsstyrelserna: utökat uppdrag 2013 Regionala planer för klimatanpassningsarbetet Kartlägga
Läs merHur kan vi förbättra, styra och få mer nytta av recipientkontrollen? Vilka ska betala och varför?
Hur kan vi förbättra, styra och få mer nytta av recipientkontrollen? Vilka ska betala och varför? Elisabeth Sahlsten, Kristina Samuelsson och Miriam Liberman Enheten för miljöövervakning Bakgrund I Sverige
Läs merVA-policy för Örnsköldsviks kommun (utgör del av Örnsköldsviks kommuns VA-plan)
6 juli 2017 VA-policy för Örnsköldsviks kommun (utgör del av Örnsköldsviks kommuns VA-plan) Antagen av Kommunfullmäktige Antagen av: Kommunfullmäktige 2017-10-30, 187 Dokumentägare: Kommundirektör Dokumentnamn:
Läs merRSA Risk- och sårbarhetsanalys. Robert Jönsson Vatten & Miljöbyrån
RSA Risk- och sårbarhetsanalys Robert Jönsson Vatten & Miljöbyrån robert.jonsson@vmbyran.se www.vmbyran.se Tre huvudpunkter idag Risk och sårbarhetsanalysen som grund Förebyggande arbete Förberedelse och
Läs merKommittédirektiv. En trygg dricksvattenförsörjning. Dir. 2013:75. Beslut vid regeringssammanträde den 18 juli 2013.
Kommittédirektiv En trygg dricksvattenförsörjning Dir. 2013:75 Beslut vid regeringssammanträde den 18 juli 2013. Sammanfattning En särskild utredare ska gå igenom dricksvattenområdet, från råvatten till
Läs merDricksvattenutredningen ur kommunalt perspektiv. Tove Göthner, SKL 12 maj 2016
Dricksvattenutredningen ur kommunalt perspektiv Tove Göthner, SKL 12 maj 2016 Huvudsakliga utmaningar dricksvatten Klimat- och samhällsutmaningar Naturgivna och tekniska förutsättningar Försämrat råvatten
Läs merDricksvattenkontroll. Sveriges viktigaste livsmedel med Sveriges bästa kontroll
Dricksvattenkontroll Sveriges viktigaste livsmedel med Sveriges bästa kontroll Dricksvattenkontroll Kommunerna har ansvaret för offentlig kontroll av dricksvatten Kommunen har även producentansvar för
Läs merDricksvattenförsörjning beredskap för stora kriser
Försvarsutskottets betänkande 2008/09:FöU5 Dricksvattenförsörjning beredskap för stora kriser Sammanfattning I detta betänkande behandlas Riksrevisionens styrelses redogörelse 2008/09: RRS4 angående dricksvattenförsörjning.
Läs merKASKAD Handbok för klimatanpassad dricksvattenförsörjning. Pär Aleljung Livsmedelsverket Mikrobiolog, Rådgivare, VAKA
KASKAD Handbok för klimatanpassad dricksvattenförsörjning Pär Aleljung Livsmedelsverket Mikrobiolog, Rådgivare, VAKA Framtidsfrågor och samverkan Att vårt dricksvatten är vårt viktigaste livsmedel är en
Läs merKommunikationsstrategi
Kommunikationsstrategi 2015 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Sammanfattning 3. Bakgrund och syfte 4. Kommunikation som verktyg 5. Målgrupper 6. Kännetecken 7. Strategier 8. Kanaler 9. Tidplan 1 1.
Läs merHoten mot dricksvattnet
Hoten mot dricksvattnet Så ska vi säkra rent vatten åt stockholmarna 1 Inledning... 3 Inledning... 3 Vattnets förmåga att stå emot klimatförändringen... 3 Klimatförändringens påverkan på vattnet... 3 Dålig
Läs merVattenmyndigheterna och åtgärdsprogrammens betydelse för dricksvattnet
Vattenmyndigheterna och åtgärdsprogrammens betydelse för dricksvattnet Mats Wallin Vattenvårdsdirektör Norra Östersjöns vattendistrikt Länsstyrelsen Västmanland Vatten ska användas och värnas samtidigt!
Läs merFrågeställningar inför workshop Nationell strategi för skydd av samhällsviktig verksamhet den 28 oktober 2010
samhällsskydd och beredskap 1 (8) Ert datum Er referens Avdelningen för risk- och sårbarhetsreducerande arbete Enheten för skydd av samhällsviktig verksamhet Michael Lindstedt 010-2405242 michael.lindstedt@msb.se
Läs merStyrdokument för krisberedskap Sotenäs kommun , enligt överenskommelse med MSB och SKL
KA 2016/147 1/8 Styrdokument för krisberedskap Sotenäs kommun 2015-2018, enligt överenskommelse med MSB och SKL KA 2016/147 2/8 Styrdokument för kommunens krisberedskap 2015-2018 Överenskommelsen om kommunernas
Läs merVerksamhetsstrategi 2015 2019
Verksamhetsstrategi 2015 2019 Copyright: Svenskt Vatten AB, 2015 Foto: Thomas Henrikson (om inget annat anges) Foto s. 6: Catharina Eriksen Illustration: Pertti Salonen Grafisk form: Svenskt Vatten Tryck:
Läs merStyrdokument för kommunens krisberedskap
Verksamhetsstöd - Kommunkansli Reinhold Sehlin, 0485-476 15 reinhold.sehlin@morbylanga.se POLICY Datum 2015-10-19 Beslutande Kommunfullmäktige 214 2015-12-21 Sida 1(7) Dnr 2015/000694-161 Nummer i författningssamlingen
Läs mer2011-04-19. Vilka planer ska kommunen ha? planering för vattnet i ett hållbart samhälle VAD MENAS MED EN VA-PLAN? Krister Törneke Tyréns AB
Vilka planer ska kommunen ha? planering för vattnet i ett hållbart samhälle Krister Törneke Tyréns AB Vatten, avlopp & kretslopp Uppsala, 8 april 2011 VAD MENAS MED EN VA-PLAN? Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram:
Läs merAnsvar, samverkan, handling vägen framåt mot stärkt krisberedskap
Ansvar, samverkan, handling vägen framåt mot stärkt krisberedskap Seminarium hos Folk och Försvar den 7 april 2016 Helena Lindberg, generaldirektör Inledande reflektioner Många har mycket att lära Skogsbranden
Läs merMålet för samhällets krisberedskap är att minska risken för, och konsekvenserna av, kriser och allvarliga olyckor
när det händer Vi lever ett tryggt och bekvämt liv i Sverige. Men samhället är sårbart och kriser av olika slag kommer att inträffa. Det måste vi ha beredskap för att kunna hantera. Att hantera stora påfrestningar
Läs merHaninge kommuns internationella program
Haninge kommuns internationella program POSTADRESS 136 81 Haninge BESÖKSADRESS Rudsjöterrassen 2 TELEFON 08-606 70 00 E-POST haningekommun@haninge.se Dokumenttyp Dokumentnamn Beslutat datum Gäller från
Läs merÅtgärdsprogrammet för kommunerna
Åtgärdsprogrammet för kommunerna K1 Kommunerna ska bedriva tillsyn enligt miljöbalken inom sina verksamhetsområden, avseende verksamheter som påverkar vattenförekomster i sådan omfattning att miljökvalitetsnormerna
Läs mer40 000 påbörjade lägenheter fram till 2018
40 000 påbörjade lägenheter fram till 2018 Nya byggförslag i Folkpartiet liberalernas förslag till budget för Stockholms stad 2016 40 000 påbörjade lägenheter fram till 2018 Folkpartiet liberalerna står
Läs merKommittédirektiv. Översyn av miljömålssystemet. Dir. 2008:95. Beslut vid regeringssammanträde den 17 juli 2008
Kommittédirektiv Översyn av miljömålssystemet Dir. 2008:95 Beslut vid regeringssammanträde den 17 juli 2008 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska utreda och föreslå förändringar i miljömålssystemets
Läs merVa-planeringens roll i samhället
Va-planeringens roll i samhället Vattendirektivet Miljökvalitetsnormer. Vattentjänstlagen kommunens ansvar enligt 6 Va-plan PBL Översiktsplanering Detaljplaner Miljöbalken Avloppsreningsverk Enskilda avlopp
Läs merKommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till den nationella samordnaren för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism (Ju 2014:18) Dir.
Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till den nationella samordnaren för att värna demokratin mot våldsbejakande extremism (Ju 2014:18) Dir. 2016:43 Beslut vid regeringssammanträde den 2 juni 2016 Utvidgning
Läs merParlamentariska landsbygdskommittén
Parlamentariska landsbygdskommittén N 2015:04 Tjänstemannaforum 13 maj 2016 Kommitténs uppdrag Vilken betydelse har politiken haft för landsbygdernas utveckling de senaste 40 50 åren? Hur ser den framtida
Läs merHandlingsplan för Samhällsstörning
Handlingsplan för Samhällsstörning Kungsbacka kommun 2015-10-29 Sammanfattning Det här dokumentet beskriver Kungsbacka kommuns fastlagda mål och riktlinjer för arbetet med krisberedskap. Handlingsplanen
Läs merRIKTLINJER FÖR KOMMUNIKATION ANTAGEN AV KOMMUNSTYRELSEN 2015-02-25
RIKTLINJER FÖR KOMMUNIKATION ANTAGEN AV KOMMUNSTYRELSEN 2015-02-25 ÖVERGRIPANDE RIKTLINJER Gislaveds kommuns kommunikation ska bidra till att nå och förverkliga våra mål och kommunens vision. I syfte att
Läs merRemissvar om rapportering av regeringsuppdrag N2018/00721/DL, Att inleda arbetet med att inrätta ett nationellt dricksvattenråd
Er referens N2018/00721/DL Livsmedelsverket heidi.pekar@slv.se Remissvar om rapportering av regeringsuppdrag N2018/00721/DL, Att inleda arbetet med att inrätta ett nationellt dricksvattenråd Sammanfattning
Läs merProjektbeskrivning Nya Ostkustbanan 2014
Projektbeskrivning Nya Ostkustbanan 2014 2013-09-19 Projektbeskrivning Nya Ostkustbanan 2014 1. Inledning Mellan 2011-2013 pågår projekt Nya Ostkustbanan. Projektets övergripande syfte är att uppnå en
Läs merDricksvatten som livsmedel och samhällsfunktion
Dricksvatten som livsmedel och samhällsfunktion Aktuellt Dricksvattenutredningen presenterades 26 april. Remissen 30 november. Aktuell tidigast inför 2018. Livsmedelsverket har fortsatt samordning i instruktionen
Läs merMyndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling
Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps författningssamling Indikatorer för bedömning av landstingets generella krisberedskap Norrbottens läns landsting dnr 3520-16 Syftet med en bedömning av landstingets
Läs merKommunstyrelsen 2015-05-05 Dnr SBN 2015-158
1 (5) Kommunstyrelsen 2015-05-05 Dnr SBN 2015-158 Dnr KS 2015-299 Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt dnr 537-5346-2014 Yttrande över Förslag till förvaltningsplan, Förslag till miljökvalitetsnormer
Läs merGenomförande av vattenförsörjningsplan för Göteborgsregionen
DRICKS Genomförande av vattenförsörjningsplan för Göteborgsregionen 150415 Nationella dricksvattenkonferensen Lena Blom, Göteborg Kretslopp & Vatten, DRICKS Erik Kärrman, SP Urban Water Management Per
Läs merSamråd inom Smålandskustens delområde. Onsdag 13 mars 2013
Samråd inom Smålandskustens delområde Onsdag 13 mars 2013 Dagens program Vattenförvaltning EU:s ramdirektiv för vatten år 2000 Gemensamma principer, ramar och mål Övergripande mål: Främja en långsiktigt
Läs merGästrike Vatten kulturen och samverkan med kommunerna. Lena Blad, Gästrike Vatten
Gästrike Vatten kulturen och samverkan med kommunerna Lena Blad, Gästrike Vatten Chef Teknik & Utveckling Bildades 1 maj 2008 VA samverkan över kommungränserna Erfarenhet och kompetens för fyra kommuner
Läs merVarims verksamhetsplan - år 2016
Varims verksamhetsplan - år 2016 Innehåll 1 Varims uppdrag... 2 2 Varims fokusområden år 2016... 2 3 Varims verksamhetsområden... 2 4 Styrelsens arbete... 3 5 Kansliets arbete... 4 6 AG Upphandlingsmetoder...
Läs merEuropaforum Norra Sverige är ett politiskt samarbete en mötesplats för politiker på lokal, regional, nationell och europeisk nivå i de fyra
Europaforum Norra Sverige är ett politiskt samarbete en mötesplats för politiker på lokal, regional, nationell och europeisk nivå i de fyra nordligaste länen. Syftet är att öka kunskapen och medvetenheten
Läs merVA-policy fo r Falkenberg och Varberg kommun
VA-policy fo r Falkenberg och Varberg kommun FAVRAB respektive Varberg Vatten AB är huvudmän för den allmänna vaanläggningen i respektive kommun i egenskap av anläggningens ägare. Kommunfullmäktige fattar
Läs merFörvaltningsplan för Västerhavets vattendistrikt. Hanna-Mari Pekkarinen Rieppo Vattenmyndigheten Västerhavet
Förvaltningsplan 2016-2021 för Västerhavets vattendistrikt Hanna-Mari Pekkarinen Rieppo Vattenmyndigheten Västerhavet Varför vattenförvaltning? Förebygga Åtgärda Planera För ett långsiktigt hållbart nyttjande
Läs merSamråd inom delområde Motala ström. Onsdag 17 april 2013
Samråd inom delområde Motala ström Onsdag 17 april 2013 Dagens program 10.00 10.10 Inledning 10.10 11.00 Vattenmyndigheten presenterar samrådets genomförande och samrådshandlingarna 11.00 11.30 Länsstyrelsen
Läs merSkriv ditt namn här
Skriv ditt namn här 2012-03-29 1 Björn Risinger Generaldirektör Havs- och vattenmyndigheten 2012-03-29 2 En ny myndighet för havs- och vattenmiljö En tillbakablick 2012-03-29 3 HaV ansvarar för att genomföra
Läs merProgram måndag Middag
VARIMs höstmöte den 18-19 november 18 nov. 19 nov. Namn Företag Deltar Fika kl. 09.30 Program måndag Middag Övernattning på Elite Stora Hotellet Program tisdag Lunchen Stefan Indahl Aarsleff Rörteknik
Läs merBesöksnäringsstrategi
Besöksnäringsstrategi 2019-2030 Tillväxt, Bergs kommun Ketty Engrund 2019-05-31 Strategi för en hållbar besöksnäring i Bergs kommun till år 2030 Inledning Besöksnäringen har fått en allt större ekonomisk
Läs merParlamentariska landsbygdskommittén
Parlamentariska landsbygdskommittén N 2015:04 Vi är landsbygdskommittén Ulf Berg, Moderaterna Emma Carlsson Löfdahl, Folkpartiet Åsa Coenraads, Moderaterna Anders Forsberg, Sverigedemokraterna Monica Haider,
Läs merRegionförbundet Östsams Internationella strategi
1(5) Regionförbundet Östsams Internationella strategi Regionförbundet Östsams Internationella strategi har antagits av Regionfullmäktige den xxxxx 2010 ( x) och gäller för förbundets verksamhet. Strategins
Läs merProjektplan Ramprojekt för Vatten på Gotland projektledning och kommunikation
Projektplan Ramprojekt för Vatten på Gotland projektledning och kommunikation Sammanfattning av projektet Projektet Ramprojekt för Vatten på Gotland projektledning och kommunikation är ett ramprojekt för
Läs merHållbarhetsindex. Hur kan hållbarhetsindex underlätta dialogen mellan politiker och verksamhetsansvariga?
Hållbarhetsindex Hur kan hållbarhetsindex underlätta dialogen mellan politiker och verksamhetsansvariga? Inger Källgren Sawela Styrelseledamot Gästrike Vatten Magnus Montelius Svenskt Vatten Gilbert Svensson,
Läs merRegional vattenförsörjningsplan för Stockholm län. Länsstyrelsen Göran Åström
för Stockholm län Länsstyrelsen Göran Åström Källa: SLL Vi blir fler och fler BETYDELSEN AV RENT DRICKSVATTEN Viktigt förutsättning för länets fortsatta utveckling Befolkningstillväxten Näringsliv & besöksnäring,
Läs merRegional vattenförsörjningsplan. Länsstyrelsen Göran Åström
Länsstyrelsen Göran Åström VATTENBRIST(?) Källa: Daniel Vermeer, Director, Global Water Partnerships, The Coca-Cola Company Källa: SLL VI BLIR FLER OCH FLER 128 500 000 000 LITER BETYDELSEN AV RENT DRICKSVATTEN
Läs mer