Globaliseringen och konkurrensen om kunskapsintensiva jobb

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Globaliseringen och konkurrensen om kunskapsintensiva jobb"

Transkript

1 Globaliseringen och konkurrensen om kunskapsintensiva jobb Göran Marklund Underlagsrapport nr 2 till Globaliseringsrådet

2 UNDERLAGSRAPPORT NR 2 TILL GLOBALISERINGSRÅDET GLOBALISERINGSRÅDET 2007 FÖRFATTARE Göran Marklund GRAFISK FORM Nina Rosenkvist TRYCK Edita, Västerås 2007 ISBN ISSN BESTÄLLNING Globaliseringsrådet TFN E-POST

3 Förord Sveriges framtida tillväxt och välstånd beror till stor del på vår förmåga att utveckla och förstärka den svenska kunskapsbasen. I ett skede där konkurrensen om kunskapsintensiva verksamheter förväntas öka, är det särskilt viktigt är att vi kan behålla och attrahera välutbildad arbetskraft. Globaliseringsrådets andra underlagsrapport tar sig an frågeställningen hur globaliseringen påverkar lokaliseringen av kunskapsintensiva verksamheter. Med utgångspunkt i den diskussion som förts i USA under det senaste decenniet kring utflyttning av kunskapsintensiva jobb pekar författaren på tänkbara ekonomisk-politiska åtgärder för Sverige. Rapporten belyser också hur Sverige förhåller sig till övriga OECD-länder vad gäller forskningssatsningar, dess fördelning på olika branscher, utbildningsnivåer och liknande kunskapsvariabler. I en mer ingående analys av amerikansk programvaruindustri visas att trots en betydande utflyttning av kunskapsintensiva jobb har ännu fler nya arbeten skapats. Författaren Göran Marklund är filosofie doktor i ekonomisk historia från Uppsala universitet. För närvarande arbetar han som chef på Vinnovas avdelning för strategiutveckling. Under 2005 och 2006 var han teknikattaché i Washington samt gästforskare vid George Washington University. Han har nyligen bidragit till Association for Computing Machinerys skrift Globalization and Offshoring of Software. Författaren svarar helt och hållet för de analyser och rekommendationer som lämnas i rapporten. Stockholm i november 2007 Pontus Braunerhjelm Huvudsekreterare i Globaliseringsrådet

4 Globaliseringsrådets ledamöter I januari 2007 kom arbetet i regeringens Globaliseringsråd igång. Rådets målsättning är att utforma en strategi som leder till att Sverige ska kunna tillgodogöra sig de potentiellt stora välfärdsvinsterna som globaliseringen innebär. Vidare är Globaliseringsrådet en arena för dialog med syfte att fördjupa kunskaperna och bredda det offentliga samtalet kring globaliseringens effekter. Rådets arbete, som ska vara avslutat i god tid före valet 2010, kommer att sammanfattas i en slutrapport med rekommendationer främst avseende den ekonomiska politiken. Som ett led i rådets arbete har en rad rapporter beställts huvudsakligen från forskare men också från myndigheter och andra aktörer med djuplodande kunskaper kring globaliseringen, dess drivkrafter och effekter. Dessa rapporter kommer att utgöra underlag till slutrapporten. Högskole- och forskningsminister Lars Leijonborg är Globaliseringsrådets ordförande och professor Pontus Braunerhjelm, som leder rådets kansli, är huvudsekreterare. Övriga ledamöter är: Kristina Alsér, Mercatus Engineering AB och landshövding i Kronobergs län Hans Bergström, kolumnist, docent statsvetenskap Carl Bildt, utrikesminister Urban Bäckström, VD Svenskt Näringsliv Lars Calmfors, professor internationell ekonomi Per Carstedt, koncernchef SEKAB-gruppen Dilsa Demirbag-Sten, journalist, författare Anna Ekström, ordförande Saco Sven Otto Littorin, arbetsmarknadsminister Wanja Lundby-Wedin, ordförande LO Karin Markides, rektor Chalmers tekniska högskola Elisabeth Nilsson, VD Jernkontoret Aina Nilsson Ström, designchef Volvo AB Sture Nordh, ordförande TCO Mats Odell, kommun- och finansmarknadsminister Maud Olofsson, näringsminister, vice statsminister Carl-Henric Svanberg, VD Ericsson Lena Treschow Torell, VD IVA Harriet Wallberg-Henriksson, rektor Karolinska Institutet Marcus Wallenberg, ordförande Internationella Handelskammaren (ICC) Olle Wästberg, GD Svenska Institutet

5 Innehåll 1. Sammanfattning Globaliseringens nya utmaningar Policydebatt och policyslutsatser i USA Policyimplikationer för Sverige Inledning Globalisering och internationell rörlighet Programvaruproduktion och FoU-verksamhet Studiens uppläggning Policyutveckling och policydebatt i USA och Sverige Amerikansk policydebatt Svensk policydebatt Slutsatser Programvaruindustrins utveckling Att mäta och analysera programvaruverksamhet Internationell utveckling USA:s programvaruindustri konkurrenskraft och tillväxt Sveriges programvaruindustri konkurrenskraft och tillväxt Slutsatser FoU-investeringar och FoU-kompetens Internationell utveckling USA:s utveckling Sveriges utveckling Slutsatser Policyslutsatser i USA USA:s konkurrenskraftsinitiativ Analyser som präglat USA:s konkurrenskraftsinitiativ Slutsatser policyimplikationer för Sverige Forsknings- och innovationsmiljöer för internationell attraktivitet Marknadsutveckling efterfrågan på innovation Humankapital immigration och integration 116 Referenser 117 Litteratur 117

6 1. Sammanfattning Den globala ekonomiska tillväxten har ökat markant under det senaste decenniet. Framförallt beror det på en kraftigt ökad tillväxt i de stora folkrika länderna i Asien, särskilt i Kina och Indien, men också på en kraftigt ökad tillväxt i Östeuropa och i vissa länder i Latinamerika. Denna utveckling hänger nära samman med dessa länders ökade involvering i det internationella ekonomiska utbytet. Utvecklingsländernas snabba tillväxt har även varit en starkt bidragande faktor till den förhållandevis starka ekonomiska utvecklingen i de ekonomiskt utvecklade OECD-länderna. Bakom denna utveckling ligger de värdeskapande och produktivitetshöjande effekterna av en ökad världshandel och en ökad internationell integration av produktion och marknader. 1.1 Globaliseringens nya utmaningar Globaliseringen har lett till ökad handel med kunskapsintensiva tjänster. Den har också inneburit ökade omlokaliseringar av kunskapsintensiva tjänsteverksamheter och jobb mellan regioner och länder. Den totala omfattningen av tjänstehandeln är svår att beräkna exakt p.g.a. begränsningar i statistiken. Olika handelsindikatorer pekar dock på kraftig tillväxttakt i den internationella tjänstehandeln. Den ökar både mellan ekonomiskt välutvecklade länder och till och från utvecklingsländer med stark tillväxt. Omfattningen av omlokaliseringar, eller utflyttning, av kunskapsintensiva tjänsteverksamheter är mycket svår att beräkna p.g.a. stora brister i statistiken. Indikationer visar dock på en betydande ökning i omlokaliseringar av tjänsteverksamheter kopplade till kunskapsintensiv tillverkning och kunskapsintensiva tjänster till utvecklingsländer i Asien och Östeuropa. 6 UNDERLAGSRAPPORT NR 2 TILL GLOBALISERINGSRÅDET

7 Hittills dominerar omlokaliseringar av tjänster med en relativt hög grad av standardisering och ett lägre kunskapsinnehåll. För dessa tjänsteverksamheter har kostnadsfördelar kopplade till goda kompetensresurser till lägre lönekostnader i utvecklingsländer varit en viktig drivkraft. Därmed har sådana tjänstejobb flyttat ut från utvecklade ekonomier som USA och Sverige. Omlokaliseringar drivs av företags strävan att bedriva olika slags produktion där det är mest fördelaktigt ur ett värdeskapande perspektiv. Genom omlokaliseringar till länder och regioner med lägre kostnader har företag i många fall vunnit kostnadsfördelar och därmed produktivitetsvinster. Det tenderar att leda till att de företag som lyckas blir mer konkurrenskraftiga. Detta driver på den globala tillväxten. Globaliseringen har samtidigt inneburit en ökad internationell konkurrens. Den ökade konkurrensen på de flesta marknader, inklusive tidigare starkt reglerade nationella marknader, medför ett starkt ökat omvandlingstryck och rationaliseringstryck. Det tenderar dels att driva på produktivitetstillväxten i företag, dels att driva på produktivitetstillväxten i det globala ekonomiska systemet. Därmed ökar också behoven av att förstå relationerna i sådana globala system. Tidigare lönsam produktion utsätts för ökad konkurrens med prispress och lönepress som följd. Viss produktion och vissa typer av jobb konkurreras över tiden ut från produktion i länder med komparativa fördelar inom sådan produktion. Strukturomvandling innebär ofta stora utmaningar för länder och regioner. Det senaste decenniets intensifiering av globaliseringen har kraftigt ökat utmaningarna för ekonomiskt utvecklade länder och regioner. Det har lett till en intensiv policydebatt och nya policystrategier. De analyser som genomförts i USA, EU och Sverige visar på en tydlig trend mot ökad omlokalisering av kunskapsintensiva tjänster kopplade till IT och FoU. Samtidigt som utflyttningen av kunskapsintensiva tjänster och jobb ökat har dock den globala tillväxten i kunskapsintensiva tjänstenäringar ökat kraftigt. De djupare analyser som genomförts indikerar att denna tillväxttakt hittills varit starkare än Globaliseringen och konkurrensen om kunskapsintensiva jobb 7

8 tillväxttakten i utflyttningen av sådana tjänster. Därmed har volymen på de kunskapsintensiva tjänsteverksamheterna och jobben ökat både i utvecklade ekonomier och i utvecklingsländer. 1.2 Policydebatt och policyslutsatser i USA Efter flera år av intensiv debatt, med starkt protektionistiska tongångar, har huvudslutsatsen dragits i USA att grunden för framtida konkurrenskraft är ökade investeringar i och förbättrade incitament för kunskapsintensiv produktion. De amerikanska policyslutsatserna på federal nivå kulminerade i början av 2006, då presidenten presenterade en ambitiös nationell strategi, The American Competitiveness Initiative (ACI), som 2007 omsattes i The America COMPETES Act för att stärka amerikansk konkurrenskraft. Den grundläggande policyslutsats som ACI baseras på är att USA måste möta globaliseringen med offensiva satsningar för att främja FoU-baserad innovation. ACI innehåller mycket stora satsningar på spetsforskning inom prioriterade områden för framtida samhällsbehov och marknader. Strategin innehåller också förslag på förstärkta incitament för FoU och innovation i företag. Dessutom innehåller ACI kraftfulla satsningar för ökad kvalitet och kreativitet i utbildningssystemet. Den nationella strategi som ACI ger uttryck för tar tydligt avstånd från de många protektionistiska argument som förts fram i den amerikanska debatten, framförallt inför det senaste amerikanska presidentvalet. De protektionistiska förslagen motiverades av de starka tendenser till utflyttning, offshoring, av företags verksamhet från USA som observerats. Inför presidentvalet hade de protektionistiska argumenten en stark medial medvind. 8 UNDERLAGSRAPPORT NR 2 TILL GLOBALISERINGSRÅDET

9 En viktig bakgrund till det nya amerikanska konkurrenskraftsinitiativet och den amerikanska debatten var att analytiker och media konstaterat att även kunskapsintensiva tjänster och jobb flyttas ut i allt högre utsträckning. Särskild uppmärksamhet riktades i det sammanhanget mot den amerikanska programvaruindustrin, en industri som under decennier dominerats mycket kraftigt av amerikanska företag. Den globala konkurrensen ansågs uppenbart hota även välbetalda tjänstejobb. Efter en bred och strid ström av analyser och kommentarer från olika analysinstitut och mediekommentatorer genomfördes så småningom flera mer djupgående analyser av USA:s konkurrenskraft. En djupgående analys av den globala programvaruindustrin, inklusive USA:s och andra ekonomiskt utvecklade länders policyutmaningar, genomfördes av The Association of Computer Machinery (ACM) under åren Ett viktigt konstaterande i ACM-studien var att USA:s programvaruindustri, tvärtemot vad som framförts i debatten, var större i mitten av 2000-talets första decennium än innan IT-krisen. Detta trots att 2 3 procent av verksamheterna och jobben beräknas att årligen ha flyttat ut från USA. Den amerikanska programvaruindustrins tillväxt har således varit snabbare än utflyttningen av programvaruverksamheter. En huvudslutsats från ACM-projektet är att det endast är genom kontinuerliga investeringar i högteknologisk innovation som framtidens attraktivitet för investeringar, konkurrenskraft och jobb kan säkras. Ungefär samtidigt med djupanalyserna av globaliseringens effekter på programvaruindustrins utveckling presenterade Council on Competitiveness (CoC) förslag på en bred kraftsamling för att stärka den amerikanska konkurrenskraften. Förslagen grundades på indikatorbaserade analyser av utvecklingen av USA:s konkurrenskraft. Bakom förslagen stod tunga aktörer för näringsliv, akademi och fack. Huvudfokus riktades mot starka satsningar på FoU-baserad innovation. Globaliseringen och konkurrensen om kunskapsintensiva jobb 9

10 Något senare presenterade National Academies (NAS) en omfattande analys och ett genomgripande förslag till federal policy för att stärka USA:s konkurrenskraft. Både analys och förslag har mycket gemensamt med den analys och förslag som framfördes av CoC. NAS huvudslutsats var att endast genom offensiva satsningar på spetsforskning och FoU-baserad innovation kan USA:s konkurrenskraft stärkas och framtida tillväxt och jobb säkras. Dessa analyser från tunga instanser i USA manifesterar framväxten av en stark konsensus i det amerikanska federala policysystemet om vikten av, tyngden i och inriktningen på en förnyad konkurrenskraftspolicy för USA. Grunden i en sådan är stora kraftsamlingar i utbildning, forskning och incitament för FoU-baserad innovation. Presidentens American Competitiveness Initiative överensstämmer i hög utsträckning med de slutsatser och förslag som framförts i ACM-projektet, av Council on Competitiveness och av National Academies. 1.3 Policyimplikationer för Sverige Den svenska debatten om globaliseringens effekter på svensk konkurrenskraft och jobbskapande startade väsentligt senare än i USA och har inte präglats av den intensitet debatten haft i USA. En orsak till det är sannolikt att den svenska ekonomin utvecklats mycket starkt under ett drygt decennium, samtidigt som inflation, räntor och statsskuld tydligt utvecklats i positiv riktning. Jobbskapandet har dock utvecklats långsammare, men har också ökat starkt de senaste åren. Ett annat skäl till att debatten om utflyttning av verksamheter och jobb varit mindre animerad i Sverige än i USA är troligen att sådana processer under lång tid setts som en naturlig del av den svenska strukturomvandlingen. Den har i själva verket varit en integrerad del i svensk närings- och arbetsmarknadspolitik under hela efterkrigstiden. 10 UNDERLAGSRAPPORT NR 2 TILL GLOBALISERINGSRÅDET

11 Eftersom Sverige är ett avsevärt mindre land än USA är Sveriges internationaliseringsgrad dessutom betydligt högre än USA:s. Trots att det i den svenska policydiskussionen i huvudsak dragits liknande slutsatser som i USA vad gäller huvudriktningen för policyutvecklingen, så saknas dock i stor utsträckning tydliga policyåtgärder av de slag som utvecklats och nu genomförs i USA och i många andra länder. Sverige behöver därför utveckla en tydlig policystrategi för kraftfulla investeringar i och incitament för forskning, utveckling och innovation med målet att stärka Sveriges utvecklingskraft, attraktionskraft och konkurrenskraft i den framtida kunskapsekonomin. En sådan strategi behöver innehålla kraftfulla investeringar och tydliga prioriteringar samt konkreta och offensiva åtgärder kopplade till långsiktiga mål. I det sammanhanget bör, liksom i USA, följande områden ha hög prioritet: Kraftfulla satsningar på och incitament för forskning och utveckling. Stärkta incitament för investeringar i innovation och risktagande. Förbättrade incitament för kompetensinvandring och integration. Den snabbt ökande globala konkurrensen om världens mest avancerade forsknings- och innovationsmiljöer kommer att innebära stora utmaningar för Sverige och för utvecklingen av kunskapsintensiv produktion i landet. Därför behöver målmedvetna och kraftfulla satsningar genomföras för att långsiktigt säkra svenska forsknings- och innovationsmiljöers internationella konkurrenskraft och uppkopplingar. För internationell konkurrenskraft är prioriteringar nödvändiga. I små länder krävs oftast skarpare prioriteringar än i stora länder. De områdesprioriteringar som nu görs i USA bör dock noggrant beaktas i den svenska forsknings- och innovationspolitiken. Inte minst bör detta göras eftersom de områden som nu prioriteras i USA kan förväntas växa i betydelse genom de ökade amerikanska FoU-investeringarna inom dessa områden. Globaliseringen och konkurrensen om kunskapsintensiva jobb 11

12 Det är viktigt att notera att de amerikanska områdesprioriteringarna utgår ifrån att forskningsinvesteringarna både ska ge vetenskapliga genombrott och banbrytande effekter i form av innovationer och ekonomisk tillväxt. Detta bör även vara en grundprincip för områdesprioriteringarna i Sverige. Det innebär att effektiva FoU-samspel mellan universitet, institut och näringsliv bör vara grunden för prioriteringar av offentliga FoU-investeringar. Prioriteringarna måste således samtidigt värderas utifrån deras effekter på vetenskaplig excellens och effekter på innovation och hållbar tillväxt i Sverige. Svensk forskningsoch innovationspolitik bör även inriktas mot att kraftfullt stärka incitamenten för och satsningar på internationellt FoU-samarbete utanför Europa, samtidigt som EU-samarbetet vidareutvecklas. IT och programvaruutveckling spelar en central roll i utvecklingen av de flesta områden, både vetenskapsområden och näringsgrenar. I Sverige är systemkunnande och integrering av IT och programvara i olika produktionssystem, både privata och offentliga, av stor betydelse för konkurrenskraft och utvecklingskraft. Områdesprioriteringar av IT och programvaruutveckling bör därför både handla om offentliga investeringar i spetsforskning och om att stimulera efterfrågan på avancerade IT-investeringar för att tillgodose framtida samhällsbehov. I det sammanhanget bör både privata och offentliga behov prioriteras. Utveckling av offentliga insatser för att stärka marknadsdrivkrafterna, market pull, för innovation bör prioriteras starkt i en nationell strategi för hållbar tillväxt i Sverige. Utveckling av offentliga insatser för att stärka marknadsdrivkrafterna för innovation förutsätter att tydliga styrmedel och incitament skapas så att upphandlingar, standardiseringsprocesser och regelförändringar genererar offentlig efterfrågan på innovation för samhällsbehov. Därmed hamnar naturligt viktiga utvecklingsområden som miljö, energi och hälsa i huvudfokus. I stärkandet av marknadsdrivkrafterna för FoU och innovation bör även ett starkt ökat fokus riktas mot att direkt stimulera företags investeringar i och efterfrågan på forskning och forskningskompetens. I det sammanhanget bör skatteincitament för FoU i företag respek- 12 UNDERLAGSRAPPORT NR 2 TILL GLOBALISERINGSRÅDET

13 tive FoU-program och satsningar på institutsforskning prioriteras, där företag har huvudrollen i att formulera och prioritera forskningens innehåll. Därmed stärks efterfrågan på och kraften i nyttiggörandet av forskning, vilket är viktigt för framtida FoU-baserad ekonomisk tillväxt och jobbtillväxt i Sverige. I likhet med USA och flera andra länder behöver Sverige en framsynt och kraftfull strategi för immigration och integration. En sådan strategi behöver tydligt fokuseras på Sveriges attraktivitet för kunskapsutveckling, kunskapsutnyttjande och värdeskapande i Sverige. Den bör göra det attraktivare för individer med ledande kompetenser att komma till Sverige för utbildning, forskning och företagande. Den bör också förbättra integrationen som gör att kompetenta och kreativa människor vill stanna och vidareutvecklas i Sverige. Globaliseringen och konkurrensen om kunskapsintensiva jobb 13

14 2. Inledning Trots den stora vetenskapliga och politiska diskussionen om kunskapsekonomin och de förändringar denna innebär och kommer att innebära för samhällsutveckling och ekonomisk utveckling, är begrepp kopplade till denna ofta vagt definierade. Det gäller också begrepp som kunskapsintensiv och högteknologisk, som ofta används i analyser och diskussioner om kunskapsekonomins utveckling. Bristen på tydliga definitioner gör att både den vetenskapliga och policymässiga diskussionen ofta brister i precision. 1 I denna rapport definieras kunskapsintensiva tjänster som, verksamhet som i huvudsak handlar om att utveckla och nyttiggöra ny och nya kombinationer av ny kunskap i ekonomiskt värdeskapande. Det går dock inte att dra några knivskarpa gränser mellan vilka verksamheter som omfattas av en sådan definition. Klart är dock att FoU-verksamhet omfattas, eftersom den har som direkt syfte att just utveckla ny kunskap och nya kombinationer av kunskap. Programvaruutveckling och programvaruproduktion handlar i huvudsak om att paketera och kombinera ny kunskap för olika typer av funktioner och faller därför under begreppet kunskapsintensiva tjänster. Sverige är, i förhållande till landets storlek, både ett ledande ITland och ett ledande FoU-land, där FoU- och IT-investeringar spelat stor roll för ekonomisk tillväxt och näringsstruktur. Sveriges framtida konkurrenskraft i fråga om investeringar i FoU och programvara respektive nyttiggörandet av dessa investeringar i ekonomisk tillväxt och jobbtillväxt kommer därför att vara centrala framtida utmaningar för svensk tillväxtpolitik. 1 Högteknologisk produktion definieras av OECD som de tillverkningsbranscher som har högst FoUintensitet, mätt som FoU i förhållande till förädlingsvärde respektive i förhållande till omsättning. Definitionen omfattar dock inte tjänstenäringar. Grunden för definitionen, som även skiljer mellan medelhögteknologisk, lågteknologiska och medellågteknologiska tillverkningsbranscher är insikten om att FoU-investeringar utgör investeringar i ny kunskap för innovation och därmed framtida värdeskapande i olika företag och näringsgrenar. Sådana FoU-intensitetskvoter kan därför användas som indikatorer på olika länders och regioners näringslivsprofiler. Internationella jämförelser bör dock göras med stor förståelse för de strukturella olikheter som råder mellan olika länder och regioner och FoU-investeringars olika roll och tyngd i olika näringsgrenar. (OECD, Science, Technology and Industry Scoreboard 2005 Towards a knowledge-based economy, Annex A) 14 UNDERLAGSRAPPORT NR 2 TILL GLOBALISERINGSRÅDET

15 Denna studie har två syften. För det första ska den ge en beskrivning av hur programvaruindustri och FoU-verksamhet utvecklats i USA och Sverige under de senaste åren och analysera de viktigaste drivkrafterna bakom utvecklingen samt diskutera de troligaste scenarierna för den framtida utvecklingen. För det andra ska den redovisa den ekonomisk-politiska debatten och slutsatserna i USA med koppling till den internationella konkurrensen om kunskapsintensiva verksamheter och jobb samt diskutera vilka policyimplikationer och policyslutsatser som kan dras av detta för svenskt vidkommande. 2.1 Globalisering och internationell rörlighet Globaliseringen håller snabbt på att förändra förutsättningarna för sociala nätverk, ekonomiska processer och politiska agendor. Framförallt förändrar globaliseringen de dominerande mönstren av ekonomiska möjligheter och konkurrens. Denna utveckling har viktiga implikationer för förutsättningarna för ekonomisk tillväxt och socialt välstånd. Det hävdas ofta att nationella gränser har minskat i betydelse och att denna utveckling kommer att fortsätta som ett resultat av den ökade integrationen av världens ekonomier. Det är i betydande utsträckning sant när det gäller affärslogiker och därmed också för företags beteendemönster. Utvecklingen är också högst sannolik i fråga om teknologioch kunskapslogiker. Ändå har geografisk närhet i de alltmer globaliserade ekonomiska och kunskapsmässiga systemen fortsatt stor betydelse för utveckling av ny kunskap och teknologi respektive för ekonomisk utveckling och tillväxt. Geografiska koncentrationer, i form av agglomerationer och klustringar av aktörer, resurser och processer är fortsatt viktiga och i vissa avseenden än viktigare för nationers och regioners attraktionskraft och utvecklingskraft. Globaliseringen och konkurrensen om kunskapsintensiva jobb 15

16 När det gäller den politiska logiken har nationella gränser i grunden inte minskat i betydelse i det alltmer globaliserade ekonomiska systemet. Detta eftersom den politiska logiken alltid är starkt relaterad till ett geografiskt område. Däremot har globaliseringen i flera avseenden dramatiskt förändrat möjligheterna och utmaningarna för nationell och regional politik. Politiken och de politiska lösningarna har i ökad utsträckning blivit konkurrensutsatta Internationell handel och integration teori och trender Ekonomisk utrikeshandelsteori säger att alla länder tjänar på handel om varje land specialiserar sin produktion på de produkter för vilka de har komparativa fördelar. Teorin säger dock inget om att alla medborgare tjänar på handeln. Samtidigt som teorin räknar med stora aggregerade vinster för ekonomin som helhet, driver utrikeshandeln på strukturomvandlingen. Tidigare lönsam produktion utsätts för ökad konkurrens med prispress och lönepress som följd. Viss produktion och vissa typer av jobb konkurreras över tiden ut av mer konkurrenskraftig import från länder med komparativa fördelar inom denna typ av produktion. Den ökade globaliseringen har hittills lett till kraftiga ökningar i internationell handel, kapitalrörlighet och individrörlighet. Ökad interaktion, rörlighet och handel över gränser tenderar att generera ökad global tillväxt. Globaliseringen har också lett till en tydlig ökning i internationella omlokaliseringar av näringsverksamhet. Denna utveckling är dock inte automatiskt jämnt fördelad, utan tenderar att generera både vinnare och förlorare. 2 De politiska utmaningarna är stora och 2 Se t.ex. Krugman, P., Trade and Inequality, revisited, vox (beta), Research-based commentary from Europe s leading economists, 15 June, 16 UNDERLAGSRAPPORT NR 2 TILL GLOBALISERINGSRÅDET

17 utvecklingen går snabbt. Därför har detta gett upphov till stor politisk uppmärksamhet i de flesta ekonomiskt utvecklade länder. Det finns ett starkt samband mellan den höga tillväxttakten i utvecklingsländerna och den ökade handeln och rörligheten samt den ökade ekonomiska tillväxten i de flesta ekonomiskt utvecklade länder. Den ökade globala ekonomiska aktiviteten har ökat efterfrågan på många varor och tjänster som produceras i västvärlden. Trots den ökade ekonomiska aktiviteten har inflationen i huvudsak legat på historiskt låga nivåer. Den ökade konkurrensen på de flesta marknader har sannolikt bidragit starkt till att de allmänna prishöjningarna varit begränsade. Den ökade konkurrensen beror i sin tur dels på den ökade globala konkurrensen, dels på ökad konkurrens på många hemmamarknader, bl.a. p.g.a. avregleringar av tidigare reglerade marknader. För både företag och individer innebär ökad internationell konkurrens ett ökat omvandlingstryck. Befintliga och nya företag måste söka nya affärsmöjligheter. Individer måste kunna ta de nya jobb som utvecklas och samtidigt utvecklas kompetensmässigt med dessa jobbmöjligheter. För nationer innebär den ökade internationella konkurrens som följer av globaliseringen att näringslivets strukturomvandling och individers kompetensutveckling blir än mer kritisk för välståndsutvecklingen än tidigare. Nyckeln till framtidens jobbskapande är ekonomins förmåga att generera och nyttiggöra innovationer, dvs nya varor och tjänster samt produktivitetshöjande produktionsprocesser och organisatoriska lösningar. Den internationella konkurrensen har sedan länge starkt präglat de flesta tillverkningsbranscher. Ett viktigt skäl till det är att det sedan lång tid tillbaka är möjligt att handla med tillverkade varor över långa avstånd. I takt med utvecklingen av transportslag och transportinfrastrukturer har varuhandeln kontinuerligt ökat och därigenom utgjort en viktig drivkraft för den ständigt ökande internationaliseringen. Globaliseringen har under det senaste decenniet även ökat den internationella konkurrensen inom tjänsteproduktion. Den tekniska och organisatoriska utvecklingen har gjort att det blivit möjligt att också Globaliseringen och konkurrensen om kunskapsintensiva jobb 17

18 handla med många tjänster över stora avstånd. Därmed har de produktionsmässiga kraven på geografisk samlokalisering av produktion och konsumtion av tjänster, som vanligtvis är stark, minskat betydligt eller, i vissa fall, brutits. Handel med programvarubaserade tjänster leder denna utveckling. Möjligheterna att utveckla exportorienterad programvaruproduktion har ökat dramatiskt under det senaste decenniet. Världen är numera platt hävdar en av USA:s mest kända politiska kommentatorer Thomas Friedman, politisk kolumnist på New York Times, i en bästsäljande bok från Friedmans slagfärdiga boktitel och fängslande text bidrog till den krisartade stämning som under flera år präglade debatten i USA. 3 Slutsatsen är dock en kraftig överdrift. Integreringen mellan världens olika delar har visserligen ökat dramatiskt och flödena mellan dem har därför ökat kraftigt. Ändå visar redan en ytlig analys att världen i hög grad präglas av stora ojämnheter vad gäller ekonomiskt välstånd, kompetensresurser och kapital. Den är i hög grad spiky med Richard Floridas ord. 4 Flera utvecklingsländer, inte minst Indien, har utnyttjat de nya möjligheterna att utveckla en exportinriktad IT-industri baserad på hög kompetens till låga kostnader jämfört med i ekonomiskt utvecklade länder. Detta har lett till att företag i länder med en stark programvaruindustri flyttat en del av sin verksamhet till Indien och andra utvecklingsländer med avancerad programvarukompetens. Särskilt omfattande har utflyttningen av programvaruverksamhet varit från USA och Storbritannien. 5 Ett stort antal utvecklingsländer, däribland Kina och Indien, har också kraftigt ökat sina FoU-investeringar, både offentliga och privata. Dessutom har flera viktiga policyåtgärder vidtagits i dessa länder i syfte att attrahera internationella företags FoU-investeringar och i syfte att attrahera FoU-kompetens. Det har lett till starkt ökande inhemska FoU-in- 3 Friedman, T.L. The World is Flat, New York, Farrar, Strauss and Giroux, Florida, R. The World is Spiky, The Atlantic Monthly, Oct., 2005: p Aspray, W., Mayadas, F. and Vardi, M.Y eds., Globalization and Offshoring of Software, New York, 2006, s UNDERLAGSRAPPORT NR 2 TILL GLOBALISERINGSRÅDET

19 vesteringar i dessa länder och har åtföljts av ett ökat inflöde av utländskt kapital för FoU-investeringar. Direkt utflyttning av FoU-verksamhet från ekonomiskt utvecklade länder har dock hittills varit begränsad Drivkrafter och faktorer bakom omlokaliseringar Det finns många olika drivkrafter på mikroplanet bakom utflyttning och strategier för utflyttning. De är olika viktiga i olika fall och tenderar att förändras i betydelse över tid i takt med att värdena på olika faktorer förändras. Följande motiv är generellt sett delar av företags överväganden vid beslut om utflyttning: Rationaliseringsmotiv Kostnadsreduktion för ökade marginaler. Arbetsskiftsförlängning och kapacitetsutvidgning. Marknadsmotiv Närhet till stora och snabbt växande marknader. Närhet till kunskapsmässigt ledande marknader. Innovationskapacitetsmotiv Kompetenstillgång och kompetensprofiler. Riskkapitaltillgång och finansiering till FoU-finansiering. Till detta kommer att utflyttning i viss utsträckning i sig blivit en trend för vilka det utvecklats tjänster och konsulter som säljer stödtjänster kopplade till utflyttningsprocesser. Följaktligen har även marknadsföring av utflyttning av verksamheter som en möjlighet att stärka företags affärer utvecklats. Det har medfört att viss utflyttning skett utan att noggranna analyser gjorts av om vinster kopplade till ett eller flera av motiven ovan finns att vinna. Globaliseringen och konkurrensen om kunskapsintensiva jobb 19

20 Ett antal makroekonomiska faktorer och strukturella utvecklingstendenser har varit särskilt viktiga möjliggörande och pådrivande faktorer för lokalisering av olika typer av näringsverksamhet till olika delar av världen. Dessa är därför ofta viktiga faktorer för omlokalisering, eller utflyttning, av verksamhet från ett land till ett annat. Sådana möjliggörande faktorer är: Makroekonomiska faktorer Ökade avregleringar och ökad frihandel i världsekonomin. Omvandlingstryck på grund av ökad konkurrens. Teknologiska faktorer Utveckling av infrastrukturer för telekommunikation. Snabb IT-utveckling och standardiseringsutveckling. Organisatoriska faktorer Ökat fokus på kärnverksamheter och ökad outsourcing. Förändringar i arbetsprocesser mot bl.a. ökad digitalisering. Ägarmässiga faktorer Ökat ägande över nationella gränser genom uppköp. Minskade ägarbindningar till vissa nationer och regioner. Den ökade internationella konkurrensen om lokalisering av tjänsteproduktion har skapat helt nya dimensioner i de internationella relationerna. Precis som i fråga om internationaliseringen av varuproduktion har utlokalisering av standardiserade tjänster, med förhållandevis låga krav på hög kompetens i produktionen, hittills dominerat internationaliseringen av tjänsteproduktionen. Möjligheter att kostnadsmässigt effektivisera produktionen har då ofta varit starka motiv till omlokaliseringarna. I allt högre utsträckning har dock motiv kopplade till den snabba marknadstillväxten i de mycket folkrika utvecklingsländerna blivit viktiga. I takt med den snabba expansionen och kvalitetshöjningen i utbildning och forskning i många utvecklingsländer har även alltmer avancerad tjänsteproduktion lokaliserats till dessa länder. I ökad utsträckning har det skett genom omlokalisering av sådan produktion från de 20 UNDERLAGSRAPPORT NR 2 TILL GLOBALISERINGSRÅDET

Organisation. Globaliseringsrådet. Advisory Board. Kansli. Konferenser, workshops, mötesplatser. RK Underlag

Organisation. Globaliseringsrådet. Advisory Board. Kansli. Konferenser, workshops, mötesplatser. RK Underlag Organisation Globaliseringsrådet Kansli Advisory Board Konferenser, workshops, mötesplatser RK Underlag Nationella expertgrupper Rapporter (www.regeringen.se/globaliseringsradet) RK Övriga Globaliseringsrådets

Läs mer

Detta händer framöver Affärsplan Sverige Johan Carlstedt huvudprojektledare. Moderator: Camilla Koebe. Välkommen Lena Treschow Torell, IVAs preses

Detta händer framöver Affärsplan Sverige Johan Carlstedt huvudprojektledare. Moderator: Camilla Koebe. Välkommen Lena Treschow Torell, IVAs preses Moderator: Camilla Koebe Välkommen Lena Treschow Torell, IVAs preses Projektet Innovation för tillväxt Björn O. Nilsson, vd IVA Förslag från arbetsgrupperna Innovationsupphandling Arvid Söderhäll projektledare

Läs mer

Innovation är då kunskap omsätts i nya värden Exempel

Innovation är då kunskap omsätts i nya värden Exempel Innovation är då kunskap omsätts i nya värden Exempel En ny vara eller tjänst En ny process för att producera en vara eller tjänst En ny form för industriell organisering En ny marknad eller sätt att nå

Läs mer

Svensk export och internationalisering Utveckling, utmaningar, företagsklimat och främjande (SOU 2008:90) Remiss från Utrikesdepartementet

Svensk export och internationalisering Utveckling, utmaningar, företagsklimat och främjande (SOU 2008:90) Remiss från Utrikesdepartementet PM 2008: RI (Dnr 305-2465/2008) Svensk export och internationalisering Utveckling, utmaningar, företagsklimat och främjande (SOU 2008:90) Remiss från Utrikesdepartementet Borgarrådsberedningen föreslår

Läs mer

Hur hänger utbildning och tillväxt ihop? Pär Hansson ITPS och Örebro universitet

Hur hänger utbildning och tillväxt ihop? Pär Hansson ITPS och Örebro universitet Hur hänger utbildning och tillväxt ihop? Pär Hansson ITPS och Örebro universitet Frågeställningar Leder ökade utbildningsinvesteringar till ökad produktivitet? Hur påverkas efterfrågan på kvalificerad

Läs mer

Internationaliseringens effekter på arbetsmarknaden. Pär Hansson ITPS och Örebro universitet

Internationaliseringens effekter på arbetsmarknaden. Pär Hansson ITPS och Örebro universitet Internationaliseringens effekter på arbetsmarknaden Pär Hansson ITPS och Örebro universitet Frågeställningar Vilka effekter har ökad utrikeshandel och ökade direktinvesteringar haft på sysselsättning och

Läs mer

Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige

Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige Christina Nordin Avdelningschef Näringsliv och villkor Industrins betydelse för tillväxt, samhällsutveckling och välstånd i förnyat fokus Industrin

Läs mer

Stockholm den 23 januari 2008. För Globaliseringsrådet. Lars Leijonborg

Stockholm den 23 januari 2008. För Globaliseringsrådet. Lars Leijonborg Regeringen beslutade den 21 december 2006 att inrätta ett globaliseringsråd inom Regeringskansliet för att fördjupa kunskaper om och bredda det offentliga samtalet kring vad som krävs för att Sverige ska

Läs mer

Frihandel hur kan den gynna oss?

Frihandel hur kan den gynna oss? Frihandel hur kan den gynna oss? Exploderande debatt om globaliseringen de senaste åren Outsourcing av produktion till låglöneländer ( nearsourcing till Baltikum och Polen) Den korrekta termen borde vara

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling 2012-06-02 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling Sambandet

Läs mer

Att konkurrera med kunskap svenska småföretag på en global marknad. Sylvia Schwaag Serger

Att konkurrera med kunskap svenska småföretag på en global marknad. Sylvia Schwaag Serger Att konkurrera med kunskap svenska småföretag på en global marknad Sylvia Schwaag Serger VINNOVAs uppgift är: att främja hållbar tillväxt genom finansiering av behovsmotiverad forskning och genom utveckling

Läs mer

Svenskt näringsliv i en globaliserad värld

Svenskt näringsliv i en globaliserad värld Svenskt näringsliv i en globaliserad värld Effekter av internationaliseringen på produktivitet och sysselsättning Pär Hansson, Patrik Karpaty, Markus Lindvert, Lars Lundberg, Andreas Poldahl och Lihong

Läs mer

Statliga forsknings- och innovationssatsningar - VINNOVAs strategiprocess

Statliga forsknings- och innovationssatsningar - VINNOVAs strategiprocess Statliga forsknings- och innovationssatsningar - VINNOVAs strategiprocess MinBas-dagarna 24-25 Mars 2011 Göran Marklund, Stf GD VINNOVA Bild 1 VINNOVA utvecklar Sveriges innovationskraft för hållbar tillväxt

Läs mer

Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige

Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige Smart industri - En nyindustrialiseringsstrategi för Sverige Christina Nordin Avdelningschef Näringsliv och villkor Industrins betydelse för tillväxt, samhällsutveckling och välstånd i förnyat fokus Industrin

Läs mer

Svensk FoU Policyaktörer, Drivkrafter och Data

Svensk FoU Policyaktörer, Drivkrafter och Data Svensk FoU Policyaktörer, Drivkrafter och Data Patrik Gustavsson Tingvall, Handelshögskolan i Stockholm och CESIS SCB 24 Maj 2011 FoU-utgifter internationellt Totala utgifter som Varför andel av BNP, 2008

Läs mer

Globala värdekedjor. så påverkar de utrikeshandeln

Globala värdekedjor. så påverkar de utrikeshandeln Globala värdekedjor så påverkar de utrikeshandeln 1 GLOBALA VÄRDEKEDJOR 2 Innehåll Vad är globala värdekedjor? 4 Hur påverkas exportmåtten? 6 Vilken betydelse har tjänsteexporten? 8 Vilka konsekvenser

Läs mer

MULTINATIONALS IN THE KNOWLEDGE ECONOMY

MULTINATIONALS IN THE KNOWLEDGE ECONOMY MULTINATIONALS IN THE KNOWLEDGE ECONOMY - a case study of AstraZeneca in Sweden CESIS rapport 2008 Martin Andersson, Börje Johansson, Charlie Karlsson och Hans Lööf Rapportens syfte: Vad betyder AstraZeneca

Läs mer

OECD Territorial review

OECD Territorial review OECD Territorial review Studien ger svar på regionens förutsättningar samt tillväxtoch utvecklingsmöjligheter i ett globalt perspektiv. Jämförelsen görs med 2000 andra regioner. Viktigt underlag i lokal

Läs mer

Så bygger du en ledande FOI-miljö

Så bygger du en ledande FOI-miljö Så bygger du en ledande FOI-miljö Globala innovationsvärdekedjor och lokala innovationsekosystem Göran Hallin Sverige investerar mycket i FoU men ändå allt mindre Sveriges investeringar i FoU ligger på

Läs mer

Attraktionskraft för hållbar tillväxt. med stöd av

Attraktionskraft för hållbar tillväxt. med stöd av Attraktionskraft för hållbar tillväxt med stöd av Välkommen till Ökad regional attraktionskraft Björn O. Nilsson vd IVA Nyckelområden för ökad konkurrens- och attraktionskraft Carl Bennet vd Carl Bennet

Läs mer

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb Näringslivsprogram 2017 Tillsammans mot 70 000 nya jobb Näringslivsprogram 2017 Inledning Näringslivsprogrammet beskriver Uppsala kommuns långsiktiga näringslivsarbete och är ett kommunövergripande styrdokument.

Läs mer

En strategi för vårt långsiktiga arbete

En strategi för vårt långsiktiga arbete 161102/Aslög Odmark En strategi för vårt långsiktiga arbete Strategin talar om hur vi ska arbeta med våra kunder och deras behov, hur vi använder våra tre verktyg: kunskap, nätverk och finansiering och

Läs mer

Innovations- och kunskapsdriven tillväxt i jordbrukssektorn

Innovations- och kunskapsdriven tillväxt i jordbrukssektorn Innovations- och kunskapsdriven tillväxt i jordbrukssektorn Sara Johansson Jordbruksverket, Utredningsenheten Center for Entrepreneurship and Spatial Economics (JIBS) Center of Excellence for Science and

Läs mer

Stockholm 2015-10-13 Dnr 2014/15:3359

Stockholm 2015-10-13 Dnr 2014/15:3359 Stockholm 2015-10-13 Dnr 2014/15:3359 Resans syfte Näringsutskottet beslutade den 26 mars 2015 att med en delegation besöka New York och Washington, D.C., USA den 6 13 september 2015. Det övergripande

Läs mer

Hur blir innovationer affärer i smarta elnät?

Hur blir innovationer affärer i smarta elnät? Smarta nät vad krävs? Hur blir innovationer affärer i smarta elnät? Bo Normark Ordförande avdelningen för elektroteknik, IVA Kommissionen lanserar ny innovationsindikator Här är det första resultatet Indikatorn

Läs mer

Utvecklingsprogram för leverantörsföretag inom fordonsindustrin

Utvecklingsprogram för leverantörsföretag inom fordonsindustrin Utvecklingsprogram för leverantörsföretag inom fordonsindustrin Svensk fordonsindustri ska vara den mest konkurrenskraftiga, dynamiska och kunskapsbaserade fordonsindustrin i världen, med ett högt förädlingsvärde

Läs mer

Den nationella. och innovationsstrategin. Horisont 2020. de stärka varandra? 4 september 2013. Per Engström Lena Svendsen

Den nationella. och innovationsstrategin. Horisont 2020. de stärka varandra? 4 september 2013. Per Engström Lena Svendsen Den nationella innovationsstrategin Horisont 2020 och innovationsstrategin kan de stärka varandra? 4 september 2013 Per Engström Lena Svendsen Global Innovation Index 2013 Sverige i världen Global Competitiveness

Läs mer

Utgångspunkter för framtagandet av en nyindustrialiseringsstrategi för Sverige. Näringsdepartementet

Utgångspunkter för framtagandet av en nyindustrialiseringsstrategi för Sverige. Näringsdepartementet Utgångspunkter för framtagandet av en nyindustrialiseringsstrategi för Sverige Tidplan och process Arbetsgrupp N-dep Intern beredning Dialog med intressenter Beslut JUN AUG SEPT OKT NOV DEC Industrisamtal

Läs mer

Plattform för Strategi 2020

Plattform för Strategi 2020 HIG-STYR 2016/146 Högskolan i Gävle Plattform för Strategi 2020 VERKSAMHETSIDÉ Högskolan i Gävle sätter människan i centrum och utvecklar kunskapen om en hållbar livsmiljö VISION Högskolan i Gävle har

Läs mer

En strategi för vårt långsiktiga arbete

En strategi för vårt långsiktiga arbete Datum 2016-11-09 Godkänd av Gunilla Nordlöf Upprättad av Aslög Odmark En strategi för vårt långsiktiga arbete Strategin talar om hur vi ska arbeta med våra kunder och deras behov, hur vi använder våra

Läs mer

Politisk inriktning för Region Gävleborg

Politisk inriktning för Region Gävleborg Diarienr: RS 2016/293 Datum: 2016-04-27 Politisk inriktning för Region Gävleborg 2016-2019 Beslutad i regionfullmäktige Region Gävleborg 2016-04-27 diarienummer RS 2016/293 Politisk inriktning 2016-2019

Läs mer

Att mäta konkurrenskraft

Att mäta konkurrenskraft Att mäta konkurrenskraft RAPPORT OM SVENSK KONKURRENSKRAFT 1990-2015 Kinnwall Mats INDUSTRIARBETSGIVARNA Marknadsandel och konkurrenskraft Debatten om hur svensk konkurrenskraft har utvecklats är intensiv,

Läs mer

Vart tar världen vägen?

Vart tar världen vägen? Vart tar världen vägen? SBR, 24 november 2015 Klas Eklund Senior economist Stor ekonomisk osäkerhet USA: konjunkturen OK Europa och Japan: svagt Kina och Emerging Markets: bromsar in Ny fas i den globala

Läs mer

Nuteks förslag till kunskaps- och forskningsstrategi som underlag till den forskningspolitiska propositionen

Nuteks förslag till kunskaps- och forskningsstrategi som underlag till den forskningspolitiska propositionen Datum 2007-12-21 Ert datum 2007-06-09 Dnr 012-2007-2443 Ert Dnr N2007/5553/FIN Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Kopia: Utbildningsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Nuteks förslag till kunskaps- och forskningsstrategi

Läs mer

Universitetet i staden, regionen och världen elfenbenstorn och tillväxtmotor

Universitetet i staden, regionen och världen elfenbenstorn och tillväxtmotor Universitetet i staden, regionen och världen elfenbenstorn och tillväxtmotor Anders Malmberg Professor ekonomisk geografi Prorektor Uppsala universitet 92 möjligheter för hela Gotland att växa! 2016-01-12

Läs mer

Internationalisering. Globaliseringen. 26 Program E: Ledande nordlig region

Internationalisering. Globaliseringen. 26 Program E: Ledande nordlig region Internationalisering Globaliseringen Ökat informationsutbyte och minskade hinder för migration, investeringar och handel har påverkat den ekonomiska utvecklingen i världen. Globaliseringen har dessutom

Läs mer

Du sköna nya globaliserade värld? Starka klusters och svaga regioners betydelse för ekonomisk tillväxt

Du sköna nya globaliserade värld? Starka klusters och svaga regioners betydelse för ekonomisk tillväxt Du sköna nya globaliserade värld? Starka klusters och svaga regioners betydelse för ekonomisk tillväxt Rikard Forslid Underlagsrapport nr 8 till Globaliseringsrådet UNDERLAGSRAPPORT NR 8 TILL GLOBALISERINGSRÅDET

Läs mer

Internationell politik 1 Föreläsning 10. Globalisering. Jörgen Ödalen

Internationell politik 1 Föreläsning 10. Globalisering. Jörgen Ödalen Internationell politik 1 Föreläsning 10. Globalisering Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Vad är globalisering? Tre olika perspektiv: Hyperglobalister: Globalisering är ett verkligt och nytt fenomen. sprider

Läs mer

Regional tillväxt 2015

Regional tillväxt 2015 Regional tillväxt 2015 Wolfgang Pichler 13 maj 2016 Konferens - Hållbar regional utveckling Utgångspunkter En nationell strategi för hållbar tillväxt och attraktionskraft 2015 2020 Utmaningar Klimat, miljö

Läs mer

Arbetsmaterial. 2014-06-26 Ks 1014/2012. Tillväxtrådet. Näringslivsprogram. Örebro kommun

Arbetsmaterial. 2014-06-26 Ks 1014/2012. Tillväxtrådet. Näringslivsprogram. Örebro kommun 2014-06-26 Ks 1014/2012 Tillväxtrådet Näringslivsprogram Örebro kommun Förord Det här programmet beskriver Örebro kommuns målsättningar och prioriteringar för en hållbar näringslivsutveckling och ett gott

Läs mer

Månadsbrev december 2003

Månadsbrev december 2003 Månadsbrev december 2003 Entreprenörskap och småföretagsutveckling i USA - ett nyhetsbrev i samverkan med NUTEK Makroekonomisk bakgrund... 2 Låg inflation tvingar företag att bli innovativa och produktiva

Läs mer

Utbildning, lärande och forskning

Utbildning, lärande och forskning P Johansson, M Nygren, A Trogen -Ett särtryck ur Fakta om s ekonomi 24 34 peter johansson, margareta nygren, anita trogen Att kunskapsförsörjningen till näringslivet fungerar är en viktig förutsättning

Läs mer

Regeringens innovationspolitik Forum för hållbar regional tillväxt, 2 oktober 2015

Regeringens innovationspolitik Forum för hållbar regional tillväxt, 2 oktober 2015 Regeringens innovationspolitik Forum för hållbar regional tillväxt, 2 oktober 2015 Statssekreterare Oscar Stenström Sveriges nya jobbagenda Investeringar för framtiden Fler och växande företag Satsningar

Läs mer

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien I ett examensarbete från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) av Katarina Buhr och Anna Hermansson i samverkan med Nutek, jämförs det statliga stödet till små och medelstora företags arbete med miljöoch

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron Ett naturligt steg för Sverige 2002 Dags för euron Produktion: Herlin Widerberg Tryck: Tryckmedia Stockholm Tolv länder i Europa har infört den gemensamma valutan euro. 300 miljoner människor har därmed

Läs mer

Öppna gränser och frihandel. - Risker och möjligheter för svensk industri i dagens EU Cecilia Wikström Europaparlamentariker

Öppna gränser och frihandel. - Risker och möjligheter för svensk industri i dagens EU Cecilia Wikström Europaparlamentariker Öppna gränser och frihandel - Risker och möjligheter för svensk industri i dagens EU Cecilia Wikström Europaparlamentariker Hotet mot Schengensamarbetet Konsekvenser för transportsektorn Det europeiska

Läs mer

Kunskap för tillväxt. Tillväxtanalys har regeringens uppdrag att utvärdera och analysera svensk tillväxtpolitik samt att ansvara för utlandsbaserad

Kunskap för tillväxt. Tillväxtanalys har regeringens uppdrag att utvärdera och analysera svensk tillväxtpolitik samt att ansvara för utlandsbaserad Kunskap för tillväxt Tillväxtanalys Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser Tillväxtanalys har regeringens uppdrag att utvärdera och analysera svensk tillväxtpolitik samt att ansvara

Läs mer

En regional politik för innovation och omvandling: lärdomar från Skåne

En regional politik för innovation och omvandling: lärdomar från Skåne CENTER FOR INNOVATION, RESEARCH AND COMPETENCE IN THE LEARNING ECONOMY En regional politik för innovation och omvandling: lärdomar från Skåne Jerker Moodysson CIRCLE, Lunds universitet VRI samling, Tromsø,

Läs mer

Hur brukar återhämtningar i produktiviteten se ut?

Hur brukar återhämtningar i produktiviteten se ut? Hur brukar återhämtningar i produktiviteten se ut? FÖRDJUPNING De senaste tre åren har arbetsproduktiviteten, mätt som produktion per arbetad timme eller produktion per sysselsatt, varit väldigt låg. Under

Läs mer

Tredje Vågens Automation

Tredje Vågens Automation Tredje Vågens Automation K R I T I S K A F A K T O R E R F Ö R F R A M G Å N G S R I K I N D U S T R I E L L D I G I T A L I S E R I N G Presentationen är baserad på rapporterna: PiiA Tredje Vågens Automation

Läs mer

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation ÖSTERGÖTLAND EN VÄRDESKAPANDE REGION 1. Uppdraget Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation 2. Arbetet 1. Inventera nuläget (vad är gjort hittills och varför, gällande strategier och

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄRMLAND

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄRMLAND #4av5jobb Skapas i små företag. VÄRMLAND Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning Småföretagen ryggraden i ekonomin.......... 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt..... 4 Om undersökningen

Läs mer

Där kärnkompetens och kunskapsekonomi möts Kunskapsutvecklingen som nyckel till innovationer och regional tillväxt

Där kärnkompetens och kunskapsekonomi möts Kunskapsutvecklingen som nyckel till innovationer och regional tillväxt Där kärnkompetens och kunskapsekonomi möts Kunskapsutvecklingen som nyckel till innovationer och regional tillväxt Katarina Fellman 14 februari 2011 Upplägg för presentationen Om forskningsprojektet Den

Läs mer

En modern svensk ekonomisk historia

En modern svensk ekonomisk historia En modern svensk ekonomisk historia Tillväxt och omvandling under två sekel LENNART SCHÖN Fjärde upplagan iw) Studentlitteratur INNEHÅLL Förord till första upplagan 7 Förord till andra upplagan 9 Förord

Läs mer

Innovativa små och medelstora företag - Sveriges framtid

Innovativa små och medelstora företag - Sveriges framtid Innovativa små och medelstora företag - Sveriges framtid Varför behövs en strategi för småföretag? Sverige behöver fler nya och växande företag Stort behov av att satsa på innovationer En kraftsamling

Läs mer

IVAs synpunkter på delrapporten från Utredningen om Innovationsstödjande verksamheter vid universitet och högskolor

IVAs synpunkter på delrapporten från Utredningen om Innovationsstödjande verksamheter vid universitet och högskolor Utbildningsdepartementet Registrator 103 33 Stockholm IVAs synpunkter på delrapporten från Utredningen om Innovationsstödjande verksamheter vid universitet och högskolor Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien,

Läs mer

3 förslag för en världsledande hälso- och sjukvård och en stark Life Science-sektor i Sverige

3 förslag för en världsledande hälso- och sjukvård och en stark Life Science-sektor i Sverige 3 förslag för en världsledande hälso- och sjukvård och en stark Life Science-sektor i Sverige 3 förslag för en världsledande hälso- och sjukvård och en stark Life Science-sektor i Sverige Förbättra patienternas

Läs mer

Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län Övergripande synpunkter avseende strategin

Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län Övergripande synpunkter avseende strategin 1(5) Datum Diarienummer Region Västerbotten 2013-09-13 Vårt dnr 1.6.2-2013-2621 Box 443 Ert dnr 12RV0136-16 Dokumenttyp 901 09 UMEÅ REMISSVAR Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län 2014-2020

Läs mer

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Rapport 2015:4 EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Varje år tar EU-kommissionen fram en rapport som mäter EU-ländernas forsknings och innovationsförmåga (Innovation Union Scoreboard).

Läs mer

INNOVATIVA SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG SATSAR PÅ STRATEGISKT UTVECKLINGSARBETE ÄVEN I TUFFA TIDER. Jenni Nordborg och Rolf Nilsson

INNOVATIVA SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG SATSAR PÅ STRATEGISKT UTVECKLINGSARBETE ÄVEN I TUFFA TIDER. Jenni Nordborg och Rolf Nilsson INNOVATIVA SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG SATSAR PÅ STRATEGISKT UTVECKLINGSARBETE ÄVEN I TUFFA TIDER Jenni Nordborg och Rolf Nilsson 1 2 OM UNDERSÖKNINGEN Med syfte att öka kunskapen om hur lågkonjunkturen

Läs mer

Konstnärsnämndens styrelse. Stockholm 2013-05-27 Dnr KN 2012/9298 STRATEGI FÖR KONSTNÄRSNÄMNDENS INTERNATIONELLA ARBETE 2013-2015.

Konstnärsnämndens styrelse. Stockholm 2013-05-27 Dnr KN 2012/9298 STRATEGI FÖR KONSTNÄRSNÄMNDENS INTERNATIONELLA ARBETE 2013-2015. Konstnärsnämndens styrelse Stockholm 2013-05-27 Dnr KN 2012/9298 STRATEGI FÖR KONSTNÄRSNÄMNDENS INTERNATIONELLA ARBETE 2013-2015. 1. Bakgrund Internationalisering och globalisering är några av de viktigaste

Läs mer

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Tillväxtverket Produktion: Ordförrådet Stockholm, februari 2015 ISBN 978-91-87903-15-1

Läs mer

Regional utveckling verklighet och framtidsfrågor

Regional utveckling verklighet och framtidsfrågor Regional utveckling verklighet och framtidsfrågor Regioner och innovationsfrämjande 2011-05-27 Maria Lindqvist, Nordregio Innovation "An 'innovation' is the implementation of a new or significantly improved

Läs mer

I HUVUDET PÅ EN RISKKAPITALIST LARS ÖJEFORS

I HUVUDET PÅ EN RISKKAPITALIST LARS ÖJEFORS I HUVUDET PÅ EN RISKKAPITALIST LARS ÖJEFORS Riskkapital Investeringar i eget kapital Public equity i noterade bolag Privat equity i onoterade bolag Venture capital aktivt och tidsbegränsat engagemang Buy-out

Läs mer

En politik för 150 000 nya företag och 500 000 nya jobb

En politik för 150 000 nya företag och 500 000 nya jobb Rapport till Bäckströmkommissionen 2006-03-09 Docent Nils Karlson, vd Ratio Näringslivets forskningsinstitut www.ratio.se En politik för 150 000 nya företag och 500 000 nya jobb Sveriges Akilleshäl är

Läs mer

Sverige i den globala ekonomin nu och i framtiden

Sverige i den globala ekonomin nu och i framtiden Sverige i den globala ekonomin nu och i framtiden Göran Wikner, Hanna Norström Widell, Jonas Frycklund Maj 2007 Trender för svenskt företagande Bilaga 1 till Globala affärer regler som hjälper och stjälper

Läs mer

Vad är mjukvara? DEN INBYGGDA INTELLIGENSEN

Vad är mjukvara? DEN INBYGGDA INTELLIGENSEN Vad är mjukvara? Under många år var Swedish Quality ett inarbetat begrepp över hela världen. Svenska produkter var eftertraktade (och ofta dyrare) därför att de ansågs hålla den högsta kvaliteten. Vår

Läs mer

På spaning efter tillväxt

På spaning efter tillväxt NORDANSTIGS KOMMUN Ledningskontoret Kansli På spaning efter tillväxt seminarium vid ITPS, institutet för tillväxtpolitiska studier Finansieras av EU Mål 2 Norra 2005-04-13 Lotta Lindh Projektledare Tema:

Läs mer

Reindustrialisering trend eller myt? Björn Lindgren

Reindustrialisering trend eller myt? Björn Lindgren Reindustrialisering trend eller myt? Björn Lindgren 1 Det är vill jag att prata om: Vad är Reindustrialisering? Vad är det som driver Reindustrialisering? Hur omfattande är Reindustrialisering i Sverige?

Läs mer

BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015. Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom

BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015. Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015 Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom 1 Business Swedens Marknadsöversikt ges ut tre gånger per år: i april, september och december. Marknadsöversikt

Läs mer

Tillsammans med dig förädlar vi framtiden

Tillsammans med dig förädlar vi framtiden Tillsammans med dig förädlar vi framtiden Teknisk utveckling ger oss fantastiska möjligheter att skapa innovativa lösningar på vår tids globala samhällsutmaningar något som KTH med vår breda bas och världsledande

Läs mer

Digitalt festivalengagemang

Digitalt festivalengagemang VOLANTE WORKING PAPER 15:07 Digitalt festivalengagemang Festivalbesökare och platsvarumärken i sociala medier VOLANTE WORKING PAPER 15:07 Digitalt festivalengagemang Festivalbesökare och platsvarumärken

Läs mer

Tal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?"

Tal vid seminarium Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga? SPEECH/07/501 Margot Wallström Vice-President of the European Commission Tal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?" Arrangerat av Ekonomiska och sociala

Läs mer

VINNOVAs Årskonferens 2005

VINNOVAs Årskonferens 2005 VINNOVAs Årskonferens 2005 Deltagarfrågor och kommentarer 1 Hur kan sverige dra nytta av globaliseringen? Exportera miljöadministration Bygg vidare på traditionen av starka exportörer Proaktiva Kombinera

Läs mer

Visitas näringspolitiska 10-punktsprogram 2015-2018

Visitas näringspolitiska 10-punktsprogram 2015-2018 Visitas näringspolitiska 10-punktsprogram 2015-2018 Besöksnäringen är den snabbast växande näringen i Sverige exportvärdet har mer än fördubblats under åren från 2000. Näringen skapar årligen hundratusentals

Läs mer

Akademins bidrag till industriell omvandling

Akademins bidrag till industriell omvandling Akademins bidrag till industriell omvandling från den svenska paradoxen till akademins många bidrag till olika innovationssystems dynamik Staffan Jacobsson Professor i forsknings- och teknikpolitik Energi

Läs mer

Swedbank Östersjöanalys Nr 6 1 december Vad driver tillväxten i Baltikum?

Swedbank Östersjöanalys Nr 6 1 december Vad driver tillväxten i Baltikum? Swedbank Östersjöanalys Nr 6 1 december 2006 Vad driver tillväxten i Baltikum? Utmärkande för de baltiska staterna är den starka expansionen inom handel- och transportsektorn. Den svarar för en betydligt

Läs mer

DN Debatt. Så kan Sverige bli ledande nation i resurseffektivitet

DN Debatt. Så kan Sverige bli ledande nation i resurseffektivitet DN Debatt. Så kan Sverige bli ledande nation i resurseffektivitet IVA:s debattartikel inom cirkulär ekonomi 2016 04 30 Återvinningen från textil tillbaka till textil är obetydlig i dag. Ny rapport. Det

Läs mer

Är färre och större universitet alltid bättre?

Är färre och större universitet alltid bättre? Detta är en utbyggd artikel relativt vad som publicerades i tidningen Ny Teknik, 27-8- 29, under rubriken Mindre universitet vinner över större. Här bifogas även diverse jämförande grafer samt lite utvidgade

Läs mer

En hållbar regional utveckling

En hållbar regional utveckling Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:3096 av Peter Helander och Helena Lindahl (båda C) En hållbar regional utveckling Sammanfattning För Centerpartiet handlar regional tillväxt om att stärka regioners

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Verksamhet inom Juridik, ekonomi, vetenskap & teknik 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 33 24 november 2005

FöreningsSparbanken Analys Nr 33 24 november 2005 FöreningsSparbanken Analys Nr 33 24 november 2005 God potential för en ökad tjänsteexport De svenska företagen får bättre betalt för sina exporttjänster än för exporten av varor. Under perioden 1995-2004

Läs mer

Facit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi

Facit. Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. Institutionen för ekonomi Institutionen för ekonomi Rob Hart Facit Makroekonomi NA0133 5 juni 2014. OBS! Här finns svar på räkneuppgifterna, samt skissar på möjliga svar på de övriga uppgifterna. 1. (a) 100 x 70 + 40 x 55 100 x

Läs mer

SMÅ IDÉER STORA RESULTAT. En bok om kreativitet, motivation och konkurrenskraft LOUISE ÖSTBERG. DEAN M. SCHROEDER. ALLAN G.

SMÅ IDÉER STORA RESULTAT. En bok om kreativitet, motivation och konkurrenskraft LOUISE ÖSTBERG. DEAN M. SCHROEDER. ALLAN G. SMÅ IDÉER STORA RESULTAT LOUISE ÖSTBERG. DEAN M. SCHROEDER. ALLAN G. ROBINSON En bok om kreativitet, motivation och konkurrenskraft 1 2010 SIS Förlag AB SIS HB 345 Små idéer stora resultat En bok om kreativitet,

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. ÖSTERGÖTLAND

#4av5jobb. Skapas i små företag. ÖSTERGÖTLAND #4av5jobb Skapas i små företag. ÖSTERGÖTLAND Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning Småföretagarna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt.....

Läs mer

Oslo - Stockholm. En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av. Februari 2012

Oslo - Stockholm. En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av. Februari 2012 Oslo - Stockholm En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av Februari 212 Oslo + Stockholm = Sant Utgångsläget: Alla vet att utbytet är stort och relationen kvalitativt

Läs mer

Interreg en väg ut i världen Vad vill Företagen?

Interreg en väg ut i världen Vad vill Företagen? Interreg en väg ut i världen Vad vill Företagen? Daniel Wiberg Chefsekonom Företagarna Företagarna Företagarna är Sveriges största organisation för företagare. Opinionsbildar för att förbättra företagarklimatet

Läs mer

I Sverige finns flera världsledande fordonstillverkare

I Sverige finns flera världsledande fordonstillverkare FFI Transporter, mobilitet och tillgänglighet har stor betydelse för livskvalitet och tillväxt. För en fortsatt positiv samhällsutveckling måste transportlösningarna även vara säkra och miljömässigt hållbara.

Läs mer

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer.

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. Varför en innovationsstrategi? Syftet med en halländsk innovationsstrategi

Läs mer

Tillväxtpolitisk utblick

Tillväxtpolitisk utblick Tillväxtpolitisk utblick Nr 2 November 2004 AKTUELLT OM TILLVÄXTPOLITIK INNEHÅLL Industrins FoU i centrum för innovation och tillväxt s.2 Företagens strategier s.5 Utmaningarna för svensk politik s.7 Källor

Läs mer

Remissvar Utredningen om fossilfri fordonstrafik Fossilfrihet på väg (SOU 2013:84)

Remissvar Utredningen om fossilfri fordonstrafik Fossilfrihet på väg (SOU 2013:84) Datum Diarienummer Registraturen 2014-05-16 1.3.1-2014-00659 Näringsdepartementet Remissvar Utredningen om fossilfri fordonstrafik Fossilfrihet på väg (SOU 2013:84) Tillväxtverket arbetar för att stärka

Läs mer

Arbetsmarknad i förändring: 1930-, 1970 och 2010-tal

Arbetsmarknad i förändring: 1930-, 1970 och 2010-tal Arbetsmarknad i förändring: 1930-, 1970 och 2010-tal 26/11 Jan Jörnmark 1930-tal Keynesianska revolutionen Trögrörlighet In the long run we re all dead Total/aggregerad efterfrågan den väsentliga för ekonomin

Läs mer

INTERNATIONELL STRATEGI FÖR LULEÅ KOMMUN

INTERNATIONELL STRATEGI FÖR LULEÅ KOMMUN LULEÅ KOMMUN 1(5) INTERNATIONELL STRATEGI FÖR LULEÅ KOMMUN 1. INLEDNING Internationaliseringen är en av de viktigaste förändringarna av samhället under senare år. Ökade möjlighet för information, kunskap,

Läs mer

Gräva där man står En vinnande strategi i en osäker omvärld?

Gräva där man står En vinnande strategi i en osäker omvärld? Svenska företags utmaningar och fokusområden 2013 Gräva där man står En vinnande strategi i en osäker omvärld? Stockholm, 2013-01-18 Kontaktperson: Jakob Holm, VD Axholmen + 46 (0)8 55 00 24 81 jakob.holm@axholmen.se

Läs mer

myt eller verklighet..

myt eller verklighet.. Behöver vi innovation?!? Bild 1 Forskningsdebatten myt eller verklighet.. Bild 2 1 Myt 1, Innovation är ett buzzword och inte så viktigt Innovation är helt avgörande för tillväxt, jobb och konkurrenskraft!

Läs mer

Hur klarar företagen generationsväxlingen?

Hur klarar företagen generationsväxlingen? Hur klarar företagen generationsväxlingen? Rapport från Företagarna mars 211 Innehållsförteckning Inledning... 3 Var fjärde företagare vill trappa ned på fem års sikt... 4 Hur ser planerna för generationsväxlingen

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. FYRBODAL

#4av5jobb. Skapas i små företag. FYRBODAL #4av5jobb Skapas i små företag. FYRBODAL Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning Småföretagarna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt.....

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer