Globaliseringen och konkurrensen om kunskapsintensiva jobb

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Globaliseringen och konkurrensen om kunskapsintensiva jobb"

Transkript

1 Globaliseringen och konkurrensen om kunskapsintensiva jobb Göran Marklund Underlagsrapport nr 2 till Globaliseringsrådet

2 UNDERLAGSRAPPORT NR 2 TILL GLOBALISERINGSRÅDET GLOBALISERINGSRÅDET 2007 FÖRFATTARE Göran Marklund GRAFISK FORM Nina Rosenkvist TRYCK Edita, Västerås 2007 ISBN ISSN BESTÄLLNING Globaliseringsrådet TFN E-POST

3 Förord Sveriges framtida tillväxt och välstånd beror till stor del på vår förmåga att utveckla och förstärka den svenska kunskapsbasen. I ett skede där konkurrensen om kunskapsintensiva verksamheter förväntas öka, är det särskilt viktigt är att vi kan behålla och attrahera välutbildad arbetskraft. Globaliseringsrådets andra underlagsrapport tar sig an frågeställningen hur globaliseringen påverkar lokaliseringen av kunskapsintensiva verksamheter. Med utgångspunkt i den diskussion som förts i USA under det senaste decenniet kring utflyttning av kunskapsintensiva jobb pekar författaren på tänkbara ekonomisk-politiska åtgärder för Sverige. Rapporten belyser också hur Sverige förhåller sig till övriga OECD-länder vad gäller forskningssatsningar, dess fördelning på olika branscher, utbildningsnivåer och liknande kunskapsvariabler. I en mer ingående analys av amerikansk programvaruindustri visas att trots en betydande utflyttning av kunskapsintensiva jobb har ännu fler nya arbeten skapats. Författaren Göran Marklund är filosofie doktor i ekonomisk historia från Uppsala universitet. För närvarande arbetar han som chef på Vinnovas avdelning för strategiutveckling. Under 2005 och 2006 var han teknikattaché i Washington samt gästforskare vid George Washington University. Han har nyligen bidragit till Association for Computing Machinerys skrift Globalization and Offshoring of Software. Författaren svarar helt och hållet för de analyser och rekommendationer som lämnas i rapporten. Stockholm i november 2007 Pontus Braunerhjelm Huvudsekreterare i Globaliseringsrådet

4 Globaliseringsrådets ledamöter I januari 2007 kom arbetet i regeringens Globaliseringsråd igång. Rådets målsättning är att utforma en strategi som leder till att Sverige ska kunna tillgodogöra sig de potentiellt stora välfärdsvinsterna som globaliseringen innebär. Vidare är Globaliseringsrådet en arena för dialog med syfte att fördjupa kunskaperna och bredda det offentliga samtalet kring globaliseringens effekter. Rådets arbete, som ska vara avslutat i god tid före valet 2010, kommer att sammanfattas i en slutrapport med rekommendationer främst avseende den ekonomiska politiken. Som ett led i rådets arbete har en rad rapporter beställts huvudsakligen från forskare men också från myndigheter och andra aktörer med djuplodande kunskaper kring globaliseringen, dess drivkrafter och effekter. Dessa rapporter kommer att utgöra underlag till slutrapporten. Högskole- och forskningsminister Lars Leijonborg är Globaliseringsrådets ordförande och professor Pontus Braunerhjelm, som leder rådets kansli, är huvudsekreterare. Övriga ledamöter är: Kristina Alsér, Mercatus Engineering AB och landshövding i Kronobergs län Hans Bergström, kolumnist, docent statsvetenskap Carl Bildt, utrikesminister Urban Bäckström, VD Svenskt Näringsliv Lars Calmfors, professor internationell ekonomi Per Carstedt, koncernchef SEKAB-gruppen Dilsa Demirbag-Sten, journalist, författare Anna Ekström, ordförande Saco Sven Otto Littorin, arbetsmarknadsminister Wanja Lundby-Wedin, ordförande LO Karin Markides, rektor Chalmers tekniska högskola Elisabeth Nilsson, VD Jernkontoret Aina Nilsson Ström, designchef Volvo AB Sture Nordh, ordförande TCO Mats Odell, kommun- och finansmarknadsminister Maud Olofsson, näringsminister, vice statsminister Carl-Henric Svanberg, VD Ericsson Lena Treschow Torell, VD IVA Harriet Wallberg-Henriksson, rektor Karolinska Institutet Marcus Wallenberg, ordförande Internationella Handelskammaren (ICC) Olle Wästberg, GD Svenska Institutet

5 Innehåll 1. Sammanfattning Globaliseringens nya utmaningar Policydebatt och policyslutsatser i USA Policyimplikationer för Sverige Inledning Globalisering och internationell rörlighet Programvaruproduktion och FoU-verksamhet Studiens uppläggning Policyutveckling och policydebatt i USA och Sverige Amerikansk policydebatt Svensk policydebatt Slutsatser Programvaruindustrins utveckling Att mäta och analysera programvaruverksamhet Internationell utveckling USA:s programvaruindustri konkurrenskraft och tillväxt Sveriges programvaruindustri konkurrenskraft och tillväxt Slutsatser FoU-investeringar och FoU-kompetens Internationell utveckling USA:s utveckling Sveriges utveckling Slutsatser Policyslutsatser i USA USA:s konkurrenskraftsinitiativ Analyser som präglat USA:s konkurrenskraftsinitiativ Slutsatser policyimplikationer för Sverige Forsknings- och innovationsmiljöer för internationell attraktivitet Marknadsutveckling efterfrågan på innovation Humankapital immigration och integration 116 Referenser 117 Litteratur 117

6 1. Sammanfattning Den globala ekonomiska tillväxten har ökat markant under det senaste decenniet. Framförallt beror det på en kraftigt ökad tillväxt i de stora folkrika länderna i Asien, särskilt i Kina och Indien, men också på en kraftigt ökad tillväxt i Östeuropa och i vissa länder i Latinamerika. Denna utveckling hänger nära samman med dessa länders ökade involvering i det internationella ekonomiska utbytet. Utvecklingsländernas snabba tillväxt har även varit en starkt bidragande faktor till den förhållandevis starka ekonomiska utvecklingen i de ekonomiskt utvecklade OECD-länderna. Bakom denna utveckling ligger de värdeskapande och produktivitetshöjande effekterna av en ökad världshandel och en ökad internationell integration av produktion och marknader. 1.1 Globaliseringens nya utmaningar Globaliseringen har lett till ökad handel med kunskapsintensiva tjänster. Den har också inneburit ökade omlokaliseringar av kunskapsintensiva tjänsteverksamheter och jobb mellan regioner och länder. Den totala omfattningen av tjänstehandeln är svår att beräkna exakt p.g.a. begränsningar i statistiken. Olika handelsindikatorer pekar dock på kraftig tillväxttakt i den internationella tjänstehandeln. Den ökar både mellan ekonomiskt välutvecklade länder och till och från utvecklingsländer med stark tillväxt. Omfattningen av omlokaliseringar, eller utflyttning, av kunskapsintensiva tjänsteverksamheter är mycket svår att beräkna p.g.a. stora brister i statistiken. Indikationer visar dock på en betydande ökning i omlokaliseringar av tjänsteverksamheter kopplade till kunskapsintensiv tillverkning och kunskapsintensiva tjänster till utvecklingsländer i Asien och Östeuropa. 6 UNDERLAGSRAPPORT NR 2 TILL GLOBALISERINGSRÅDET

7 Hittills dominerar omlokaliseringar av tjänster med en relativt hög grad av standardisering och ett lägre kunskapsinnehåll. För dessa tjänsteverksamheter har kostnadsfördelar kopplade till goda kompetensresurser till lägre lönekostnader i utvecklingsländer varit en viktig drivkraft. Därmed har sådana tjänstejobb flyttat ut från utvecklade ekonomier som USA och Sverige. Omlokaliseringar drivs av företags strävan att bedriva olika slags produktion där det är mest fördelaktigt ur ett värdeskapande perspektiv. Genom omlokaliseringar till länder och regioner med lägre kostnader har företag i många fall vunnit kostnadsfördelar och därmed produktivitetsvinster. Det tenderar att leda till att de företag som lyckas blir mer konkurrenskraftiga. Detta driver på den globala tillväxten. Globaliseringen har samtidigt inneburit en ökad internationell konkurrens. Den ökade konkurrensen på de flesta marknader, inklusive tidigare starkt reglerade nationella marknader, medför ett starkt ökat omvandlingstryck och rationaliseringstryck. Det tenderar dels att driva på produktivitetstillväxten i företag, dels att driva på produktivitetstillväxten i det globala ekonomiska systemet. Därmed ökar också behoven av att förstå relationerna i sådana globala system. Tidigare lönsam produktion utsätts för ökad konkurrens med prispress och lönepress som följd. Viss produktion och vissa typer av jobb konkurreras över tiden ut från produktion i länder med komparativa fördelar inom sådan produktion. Strukturomvandling innebär ofta stora utmaningar för länder och regioner. Det senaste decenniets intensifiering av globaliseringen har kraftigt ökat utmaningarna för ekonomiskt utvecklade länder och regioner. Det har lett till en intensiv policydebatt och nya policystrategier. De analyser som genomförts i USA, EU och Sverige visar på en tydlig trend mot ökad omlokalisering av kunskapsintensiva tjänster kopplade till IT och FoU. Samtidigt som utflyttningen av kunskapsintensiva tjänster och jobb ökat har dock den globala tillväxten i kunskapsintensiva tjänstenäringar ökat kraftigt. De djupare analyser som genomförts indikerar att denna tillväxttakt hittills varit starkare än Globaliseringen och konkurrensen om kunskapsintensiva jobb 7

8 tillväxttakten i utflyttningen av sådana tjänster. Därmed har volymen på de kunskapsintensiva tjänsteverksamheterna och jobben ökat både i utvecklade ekonomier och i utvecklingsländer. 1.2 Policydebatt och policyslutsatser i USA Efter flera år av intensiv debatt, med starkt protektionistiska tongångar, har huvudslutsatsen dragits i USA att grunden för framtida konkurrenskraft är ökade investeringar i och förbättrade incitament för kunskapsintensiv produktion. De amerikanska policyslutsatserna på federal nivå kulminerade i början av 2006, då presidenten presenterade en ambitiös nationell strategi, The American Competitiveness Initiative (ACI), som 2007 omsattes i The America COMPETES Act för att stärka amerikansk konkurrenskraft. Den grundläggande policyslutsats som ACI baseras på är att USA måste möta globaliseringen med offensiva satsningar för att främja FoU-baserad innovation. ACI innehåller mycket stora satsningar på spetsforskning inom prioriterade områden för framtida samhällsbehov och marknader. Strategin innehåller också förslag på förstärkta incitament för FoU och innovation i företag. Dessutom innehåller ACI kraftfulla satsningar för ökad kvalitet och kreativitet i utbildningssystemet. Den nationella strategi som ACI ger uttryck för tar tydligt avstånd från de många protektionistiska argument som förts fram i den amerikanska debatten, framförallt inför det senaste amerikanska presidentvalet. De protektionistiska förslagen motiverades av de starka tendenser till utflyttning, offshoring, av företags verksamhet från USA som observerats. Inför presidentvalet hade de protektionistiska argumenten en stark medial medvind. 8 UNDERLAGSRAPPORT NR 2 TILL GLOBALISERINGSRÅDET

9 En viktig bakgrund till det nya amerikanska konkurrenskraftsinitiativet och den amerikanska debatten var att analytiker och media konstaterat att även kunskapsintensiva tjänster och jobb flyttas ut i allt högre utsträckning. Särskild uppmärksamhet riktades i det sammanhanget mot den amerikanska programvaruindustrin, en industri som under decennier dominerats mycket kraftigt av amerikanska företag. Den globala konkurrensen ansågs uppenbart hota även välbetalda tjänstejobb. Efter en bred och strid ström av analyser och kommentarer från olika analysinstitut och mediekommentatorer genomfördes så småningom flera mer djupgående analyser av USA:s konkurrenskraft. En djupgående analys av den globala programvaruindustrin, inklusive USA:s och andra ekonomiskt utvecklade länders policyutmaningar, genomfördes av The Association of Computer Machinery (ACM) under åren Ett viktigt konstaterande i ACM-studien var att USA:s programvaruindustri, tvärtemot vad som framförts i debatten, var större i mitten av 2000-talets första decennium än innan IT-krisen. Detta trots att 2 3 procent av verksamheterna och jobben beräknas att årligen ha flyttat ut från USA. Den amerikanska programvaruindustrins tillväxt har således varit snabbare än utflyttningen av programvaruverksamheter. En huvudslutsats från ACM-projektet är att det endast är genom kontinuerliga investeringar i högteknologisk innovation som framtidens attraktivitet för investeringar, konkurrenskraft och jobb kan säkras. Ungefär samtidigt med djupanalyserna av globaliseringens effekter på programvaruindustrins utveckling presenterade Council on Competitiveness (CoC) förslag på en bred kraftsamling för att stärka den amerikanska konkurrenskraften. Förslagen grundades på indikatorbaserade analyser av utvecklingen av USA:s konkurrenskraft. Bakom förslagen stod tunga aktörer för näringsliv, akademi och fack. Huvudfokus riktades mot starka satsningar på FoU-baserad innovation. Globaliseringen och konkurrensen om kunskapsintensiva jobb 9

10 Något senare presenterade National Academies (NAS) en omfattande analys och ett genomgripande förslag till federal policy för att stärka USA:s konkurrenskraft. Både analys och förslag har mycket gemensamt med den analys och förslag som framfördes av CoC. NAS huvudslutsats var att endast genom offensiva satsningar på spetsforskning och FoU-baserad innovation kan USA:s konkurrenskraft stärkas och framtida tillväxt och jobb säkras. Dessa analyser från tunga instanser i USA manifesterar framväxten av en stark konsensus i det amerikanska federala policysystemet om vikten av, tyngden i och inriktningen på en förnyad konkurrenskraftspolicy för USA. Grunden i en sådan är stora kraftsamlingar i utbildning, forskning och incitament för FoU-baserad innovation. Presidentens American Competitiveness Initiative överensstämmer i hög utsträckning med de slutsatser och förslag som framförts i ACM-projektet, av Council on Competitiveness och av National Academies. 1.3 Policyimplikationer för Sverige Den svenska debatten om globaliseringens effekter på svensk konkurrenskraft och jobbskapande startade väsentligt senare än i USA och har inte präglats av den intensitet debatten haft i USA. En orsak till det är sannolikt att den svenska ekonomin utvecklats mycket starkt under ett drygt decennium, samtidigt som inflation, räntor och statsskuld tydligt utvecklats i positiv riktning. Jobbskapandet har dock utvecklats långsammare, men har också ökat starkt de senaste åren. Ett annat skäl till att debatten om utflyttning av verksamheter och jobb varit mindre animerad i Sverige än i USA är troligen att sådana processer under lång tid setts som en naturlig del av den svenska strukturomvandlingen. Den har i själva verket varit en integrerad del i svensk närings- och arbetsmarknadspolitik under hela efterkrigstiden. 10 UNDERLAGSRAPPORT NR 2 TILL GLOBALISERINGSRÅDET

11 Eftersom Sverige är ett avsevärt mindre land än USA är Sveriges internationaliseringsgrad dessutom betydligt högre än USA:s. Trots att det i den svenska policydiskussionen i huvudsak dragits liknande slutsatser som i USA vad gäller huvudriktningen för policyutvecklingen, så saknas dock i stor utsträckning tydliga policyåtgärder av de slag som utvecklats och nu genomförs i USA och i många andra länder. Sverige behöver därför utveckla en tydlig policystrategi för kraftfulla investeringar i och incitament för forskning, utveckling och innovation med målet att stärka Sveriges utvecklingskraft, attraktionskraft och konkurrenskraft i den framtida kunskapsekonomin. En sådan strategi behöver innehålla kraftfulla investeringar och tydliga prioriteringar samt konkreta och offensiva åtgärder kopplade till långsiktiga mål. I det sammanhanget bör, liksom i USA, följande områden ha hög prioritet: Kraftfulla satsningar på och incitament för forskning och utveckling. Stärkta incitament för investeringar i innovation och risktagande. Förbättrade incitament för kompetensinvandring och integration. Den snabbt ökande globala konkurrensen om världens mest avancerade forsknings- och innovationsmiljöer kommer att innebära stora utmaningar för Sverige och för utvecklingen av kunskapsintensiv produktion i landet. Därför behöver målmedvetna och kraftfulla satsningar genomföras för att långsiktigt säkra svenska forsknings- och innovationsmiljöers internationella konkurrenskraft och uppkopplingar. För internationell konkurrenskraft är prioriteringar nödvändiga. I små länder krävs oftast skarpare prioriteringar än i stora länder. De områdesprioriteringar som nu görs i USA bör dock noggrant beaktas i den svenska forsknings- och innovationspolitiken. Inte minst bör detta göras eftersom de områden som nu prioriteras i USA kan förväntas växa i betydelse genom de ökade amerikanska FoU-investeringarna inom dessa områden. Globaliseringen och konkurrensen om kunskapsintensiva jobb 11

12 Det är viktigt att notera att de amerikanska områdesprioriteringarna utgår ifrån att forskningsinvesteringarna både ska ge vetenskapliga genombrott och banbrytande effekter i form av innovationer och ekonomisk tillväxt. Detta bör även vara en grundprincip för områdesprioriteringarna i Sverige. Det innebär att effektiva FoU-samspel mellan universitet, institut och näringsliv bör vara grunden för prioriteringar av offentliga FoU-investeringar. Prioriteringarna måste således samtidigt värderas utifrån deras effekter på vetenskaplig excellens och effekter på innovation och hållbar tillväxt i Sverige. Svensk forskningsoch innovationspolitik bör även inriktas mot att kraftfullt stärka incitamenten för och satsningar på internationellt FoU-samarbete utanför Europa, samtidigt som EU-samarbetet vidareutvecklas. IT och programvaruutveckling spelar en central roll i utvecklingen av de flesta områden, både vetenskapsområden och näringsgrenar. I Sverige är systemkunnande och integrering av IT och programvara i olika produktionssystem, både privata och offentliga, av stor betydelse för konkurrenskraft och utvecklingskraft. Områdesprioriteringar av IT och programvaruutveckling bör därför både handla om offentliga investeringar i spetsforskning och om att stimulera efterfrågan på avancerade IT-investeringar för att tillgodose framtida samhällsbehov. I det sammanhanget bör både privata och offentliga behov prioriteras. Utveckling av offentliga insatser för att stärka marknadsdrivkrafterna, market pull, för innovation bör prioriteras starkt i en nationell strategi för hållbar tillväxt i Sverige. Utveckling av offentliga insatser för att stärka marknadsdrivkrafterna för innovation förutsätter att tydliga styrmedel och incitament skapas så att upphandlingar, standardiseringsprocesser och regelförändringar genererar offentlig efterfrågan på innovation för samhällsbehov. Därmed hamnar naturligt viktiga utvecklingsområden som miljö, energi och hälsa i huvudfokus. I stärkandet av marknadsdrivkrafterna för FoU och innovation bör även ett starkt ökat fokus riktas mot att direkt stimulera företags investeringar i och efterfrågan på forskning och forskningskompetens. I det sammanhanget bör skatteincitament för FoU i företag respek- 12 UNDERLAGSRAPPORT NR 2 TILL GLOBALISERINGSRÅDET

13 tive FoU-program och satsningar på institutsforskning prioriteras, där företag har huvudrollen i att formulera och prioritera forskningens innehåll. Därmed stärks efterfrågan på och kraften i nyttiggörandet av forskning, vilket är viktigt för framtida FoU-baserad ekonomisk tillväxt och jobbtillväxt i Sverige. I likhet med USA och flera andra länder behöver Sverige en framsynt och kraftfull strategi för immigration och integration. En sådan strategi behöver tydligt fokuseras på Sveriges attraktivitet för kunskapsutveckling, kunskapsutnyttjande och värdeskapande i Sverige. Den bör göra det attraktivare för individer med ledande kompetenser att komma till Sverige för utbildning, forskning och företagande. Den bör också förbättra integrationen som gör att kompetenta och kreativa människor vill stanna och vidareutvecklas i Sverige. Globaliseringen och konkurrensen om kunskapsintensiva jobb 13

14 2. Inledning Trots den stora vetenskapliga och politiska diskussionen om kunskapsekonomin och de förändringar denna innebär och kommer att innebära för samhällsutveckling och ekonomisk utveckling, är begrepp kopplade till denna ofta vagt definierade. Det gäller också begrepp som kunskapsintensiv och högteknologisk, som ofta används i analyser och diskussioner om kunskapsekonomins utveckling. Bristen på tydliga definitioner gör att både den vetenskapliga och policymässiga diskussionen ofta brister i precision. 1 I denna rapport definieras kunskapsintensiva tjänster som, verksamhet som i huvudsak handlar om att utveckla och nyttiggöra ny och nya kombinationer av ny kunskap i ekonomiskt värdeskapande. Det går dock inte att dra några knivskarpa gränser mellan vilka verksamheter som omfattas av en sådan definition. Klart är dock att FoU-verksamhet omfattas, eftersom den har som direkt syfte att just utveckla ny kunskap och nya kombinationer av kunskap. Programvaruutveckling och programvaruproduktion handlar i huvudsak om att paketera och kombinera ny kunskap för olika typer av funktioner och faller därför under begreppet kunskapsintensiva tjänster. Sverige är, i förhållande till landets storlek, både ett ledande ITland och ett ledande FoU-land, där FoU- och IT-investeringar spelat stor roll för ekonomisk tillväxt och näringsstruktur. Sveriges framtida konkurrenskraft i fråga om investeringar i FoU och programvara respektive nyttiggörandet av dessa investeringar i ekonomisk tillväxt och jobbtillväxt kommer därför att vara centrala framtida utmaningar för svensk tillväxtpolitik. 1 Högteknologisk produktion definieras av OECD som de tillverkningsbranscher som har högst FoUintensitet, mätt som FoU i förhållande till förädlingsvärde respektive i förhållande till omsättning. Definitionen omfattar dock inte tjänstenäringar. Grunden för definitionen, som även skiljer mellan medelhögteknologisk, lågteknologiska och medellågteknologiska tillverkningsbranscher är insikten om att FoU-investeringar utgör investeringar i ny kunskap för innovation och därmed framtida värdeskapande i olika företag och näringsgrenar. Sådana FoU-intensitetskvoter kan därför användas som indikatorer på olika länders och regioners näringslivsprofiler. Internationella jämförelser bör dock göras med stor förståelse för de strukturella olikheter som råder mellan olika länder och regioner och FoU-investeringars olika roll och tyngd i olika näringsgrenar. (OECD, Science, Technology and Industry Scoreboard 2005 Towards a knowledge-based economy, Annex A) 14 UNDERLAGSRAPPORT NR 2 TILL GLOBALISERINGSRÅDET

15 Denna studie har två syften. För det första ska den ge en beskrivning av hur programvaruindustri och FoU-verksamhet utvecklats i USA och Sverige under de senaste åren och analysera de viktigaste drivkrafterna bakom utvecklingen samt diskutera de troligaste scenarierna för den framtida utvecklingen. För det andra ska den redovisa den ekonomisk-politiska debatten och slutsatserna i USA med koppling till den internationella konkurrensen om kunskapsintensiva verksamheter och jobb samt diskutera vilka policyimplikationer och policyslutsatser som kan dras av detta för svenskt vidkommande. 2.1 Globalisering och internationell rörlighet Globaliseringen håller snabbt på att förändra förutsättningarna för sociala nätverk, ekonomiska processer och politiska agendor. Framförallt förändrar globaliseringen de dominerande mönstren av ekonomiska möjligheter och konkurrens. Denna utveckling har viktiga implikationer för förutsättningarna för ekonomisk tillväxt och socialt välstånd. Det hävdas ofta att nationella gränser har minskat i betydelse och att denna utveckling kommer att fortsätta som ett resultat av den ökade integrationen av världens ekonomier. Det är i betydande utsträckning sant när det gäller affärslogiker och därmed också för företags beteendemönster. Utvecklingen är också högst sannolik i fråga om teknologioch kunskapslogiker. Ändå har geografisk närhet i de alltmer globaliserade ekonomiska och kunskapsmässiga systemen fortsatt stor betydelse för utveckling av ny kunskap och teknologi respektive för ekonomisk utveckling och tillväxt. Geografiska koncentrationer, i form av agglomerationer och klustringar av aktörer, resurser och processer är fortsatt viktiga och i vissa avseenden än viktigare för nationers och regioners attraktionskraft och utvecklingskraft. Globaliseringen och konkurrensen om kunskapsintensiva jobb 15

16 När det gäller den politiska logiken har nationella gränser i grunden inte minskat i betydelse i det alltmer globaliserade ekonomiska systemet. Detta eftersom den politiska logiken alltid är starkt relaterad till ett geografiskt område. Däremot har globaliseringen i flera avseenden dramatiskt förändrat möjligheterna och utmaningarna för nationell och regional politik. Politiken och de politiska lösningarna har i ökad utsträckning blivit konkurrensutsatta Internationell handel och integration teori och trender Ekonomisk utrikeshandelsteori säger att alla länder tjänar på handel om varje land specialiserar sin produktion på de produkter för vilka de har komparativa fördelar. Teorin säger dock inget om att alla medborgare tjänar på handeln. Samtidigt som teorin räknar med stora aggregerade vinster för ekonomin som helhet, driver utrikeshandeln på strukturomvandlingen. Tidigare lönsam produktion utsätts för ökad konkurrens med prispress och lönepress som följd. Viss produktion och vissa typer av jobb konkurreras över tiden ut av mer konkurrenskraftig import från länder med komparativa fördelar inom denna typ av produktion. Den ökade globaliseringen har hittills lett till kraftiga ökningar i internationell handel, kapitalrörlighet och individrörlighet. Ökad interaktion, rörlighet och handel över gränser tenderar att generera ökad global tillväxt. Globaliseringen har också lett till en tydlig ökning i internationella omlokaliseringar av näringsverksamhet. Denna utveckling är dock inte automatiskt jämnt fördelad, utan tenderar att generera både vinnare och förlorare. 2 De politiska utmaningarna är stora och 2 Se t.ex. Krugman, P., Trade and Inequality, revisited, vox (beta), Research-based commentary from Europe s leading economists, 15 June, 16 UNDERLAGSRAPPORT NR 2 TILL GLOBALISERINGSRÅDET

17 utvecklingen går snabbt. Därför har detta gett upphov till stor politisk uppmärksamhet i de flesta ekonomiskt utvecklade länder. Det finns ett starkt samband mellan den höga tillväxttakten i utvecklingsländerna och den ökade handeln och rörligheten samt den ökade ekonomiska tillväxten i de flesta ekonomiskt utvecklade länder. Den ökade globala ekonomiska aktiviteten har ökat efterfrågan på många varor och tjänster som produceras i västvärlden. Trots den ökade ekonomiska aktiviteten har inflationen i huvudsak legat på historiskt låga nivåer. Den ökade konkurrensen på de flesta marknader har sannolikt bidragit starkt till att de allmänna prishöjningarna varit begränsade. Den ökade konkurrensen beror i sin tur dels på den ökade globala konkurrensen, dels på ökad konkurrens på många hemmamarknader, bl.a. p.g.a. avregleringar av tidigare reglerade marknader. För både företag och individer innebär ökad internationell konkurrens ett ökat omvandlingstryck. Befintliga och nya företag måste söka nya affärsmöjligheter. Individer måste kunna ta de nya jobb som utvecklas och samtidigt utvecklas kompetensmässigt med dessa jobbmöjligheter. För nationer innebär den ökade internationella konkurrens som följer av globaliseringen att näringslivets strukturomvandling och individers kompetensutveckling blir än mer kritisk för välståndsutvecklingen än tidigare. Nyckeln till framtidens jobbskapande är ekonomins förmåga att generera och nyttiggöra innovationer, dvs nya varor och tjänster samt produktivitetshöjande produktionsprocesser och organisatoriska lösningar. Den internationella konkurrensen har sedan länge starkt präglat de flesta tillverkningsbranscher. Ett viktigt skäl till det är att det sedan lång tid tillbaka är möjligt att handla med tillverkade varor över långa avstånd. I takt med utvecklingen av transportslag och transportinfrastrukturer har varuhandeln kontinuerligt ökat och därigenom utgjort en viktig drivkraft för den ständigt ökande internationaliseringen. Globaliseringen har under det senaste decenniet även ökat den internationella konkurrensen inom tjänsteproduktion. Den tekniska och organisatoriska utvecklingen har gjort att det blivit möjligt att också Globaliseringen och konkurrensen om kunskapsintensiva jobb 17

18 handla med många tjänster över stora avstånd. Därmed har de produktionsmässiga kraven på geografisk samlokalisering av produktion och konsumtion av tjänster, som vanligtvis är stark, minskat betydligt eller, i vissa fall, brutits. Handel med programvarubaserade tjänster leder denna utveckling. Möjligheterna att utveckla exportorienterad programvaruproduktion har ökat dramatiskt under det senaste decenniet. Världen är numera platt hävdar en av USA:s mest kända politiska kommentatorer Thomas Friedman, politisk kolumnist på New York Times, i en bästsäljande bok från Friedmans slagfärdiga boktitel och fängslande text bidrog till den krisartade stämning som under flera år präglade debatten i USA. 3 Slutsatsen är dock en kraftig överdrift. Integreringen mellan världens olika delar har visserligen ökat dramatiskt och flödena mellan dem har därför ökat kraftigt. Ändå visar redan en ytlig analys att världen i hög grad präglas av stora ojämnheter vad gäller ekonomiskt välstånd, kompetensresurser och kapital. Den är i hög grad spiky med Richard Floridas ord. 4 Flera utvecklingsländer, inte minst Indien, har utnyttjat de nya möjligheterna att utveckla en exportinriktad IT-industri baserad på hög kompetens till låga kostnader jämfört med i ekonomiskt utvecklade länder. Detta har lett till att företag i länder med en stark programvaruindustri flyttat en del av sin verksamhet till Indien och andra utvecklingsländer med avancerad programvarukompetens. Särskilt omfattande har utflyttningen av programvaruverksamhet varit från USA och Storbritannien. 5 Ett stort antal utvecklingsländer, däribland Kina och Indien, har också kraftigt ökat sina FoU-investeringar, både offentliga och privata. Dessutom har flera viktiga policyåtgärder vidtagits i dessa länder i syfte att attrahera internationella företags FoU-investeringar och i syfte att attrahera FoU-kompetens. Det har lett till starkt ökande inhemska FoU-in- 3 Friedman, T.L. The World is Flat, New York, Farrar, Strauss and Giroux, Florida, R. The World is Spiky, The Atlantic Monthly, Oct., 2005: p Aspray, W., Mayadas, F. and Vardi, M.Y eds., Globalization and Offshoring of Software, New York, 2006, s UNDERLAGSRAPPORT NR 2 TILL GLOBALISERINGSRÅDET

19 vesteringar i dessa länder och har åtföljts av ett ökat inflöde av utländskt kapital för FoU-investeringar. Direkt utflyttning av FoU-verksamhet från ekonomiskt utvecklade länder har dock hittills varit begränsad Drivkrafter och faktorer bakom omlokaliseringar Det finns många olika drivkrafter på mikroplanet bakom utflyttning och strategier för utflyttning. De är olika viktiga i olika fall och tenderar att förändras i betydelse över tid i takt med att värdena på olika faktorer förändras. Följande motiv är generellt sett delar av företags överväganden vid beslut om utflyttning: Rationaliseringsmotiv Kostnadsreduktion för ökade marginaler. Arbetsskiftsförlängning och kapacitetsutvidgning. Marknadsmotiv Närhet till stora och snabbt växande marknader. Närhet till kunskapsmässigt ledande marknader. Innovationskapacitetsmotiv Kompetenstillgång och kompetensprofiler. Riskkapitaltillgång och finansiering till FoU-finansiering. Till detta kommer att utflyttning i viss utsträckning i sig blivit en trend för vilka det utvecklats tjänster och konsulter som säljer stödtjänster kopplade till utflyttningsprocesser. Följaktligen har även marknadsföring av utflyttning av verksamheter som en möjlighet att stärka företags affärer utvecklats. Det har medfört att viss utflyttning skett utan att noggranna analyser gjorts av om vinster kopplade till ett eller flera av motiven ovan finns att vinna. Globaliseringen och konkurrensen om kunskapsintensiva jobb 19

20 Ett antal makroekonomiska faktorer och strukturella utvecklingstendenser har varit särskilt viktiga möjliggörande och pådrivande faktorer för lokalisering av olika typer av näringsverksamhet till olika delar av världen. Dessa är därför ofta viktiga faktorer för omlokalisering, eller utflyttning, av verksamhet från ett land till ett annat. Sådana möjliggörande faktorer är: Makroekonomiska faktorer Ökade avregleringar och ökad frihandel i världsekonomin. Omvandlingstryck på grund av ökad konkurrens. Teknologiska faktorer Utveckling av infrastrukturer för telekommunikation. Snabb IT-utveckling och standardiseringsutveckling. Organisatoriska faktorer Ökat fokus på kärnverksamheter och ökad outsourcing. Förändringar i arbetsprocesser mot bl.a. ökad digitalisering. Ägarmässiga faktorer Ökat ägande över nationella gränser genom uppköp. Minskade ägarbindningar till vissa nationer och regioner. Den ökade internationella konkurrensen om lokalisering av tjänsteproduktion har skapat helt nya dimensioner i de internationella relationerna. Precis som i fråga om internationaliseringen av varuproduktion har utlokalisering av standardiserade tjänster, med förhållandevis låga krav på hög kompetens i produktionen, hittills dominerat internationaliseringen av tjänsteproduktionen. Möjligheter att kostnadsmässigt effektivisera produktionen har då ofta varit starka motiv till omlokaliseringarna. I allt högre utsträckning har dock motiv kopplade till den snabba marknadstillväxten i de mycket folkrika utvecklingsländerna blivit viktiga. I takt med den snabba expansionen och kvalitetshöjningen i utbildning och forskning i många utvecklingsländer har även alltmer avancerad tjänsteproduktion lokaliserats till dessa länder. I ökad utsträckning har det skett genom omlokalisering av sådan produktion från de 20 UNDERLAGSRAPPORT NR 2 TILL GLOBALISERINGSRÅDET

Detta händer framöver Affärsplan Sverige Johan Carlstedt huvudprojektledare. Moderator: Camilla Koebe. Välkommen Lena Treschow Torell, IVAs preses

Detta händer framöver Affärsplan Sverige Johan Carlstedt huvudprojektledare. Moderator: Camilla Koebe. Välkommen Lena Treschow Torell, IVAs preses Moderator: Camilla Koebe Välkommen Lena Treschow Torell, IVAs preses Projektet Innovation för tillväxt Björn O. Nilsson, vd IVA Förslag från arbetsgrupperna Innovationsupphandling Arvid Söderhäll projektledare

Läs mer

Innovation är då kunskap omsätts i nya värden Exempel

Innovation är då kunskap omsätts i nya värden Exempel Innovation är då kunskap omsätts i nya värden Exempel En ny vara eller tjänst En ny process för att producera en vara eller tjänst En ny form för industriell organisering En ny marknad eller sätt att nå

Läs mer

Internationaliseringens effekter på arbetsmarknaden. Pär Hansson ITPS och Örebro universitet

Internationaliseringens effekter på arbetsmarknaden. Pär Hansson ITPS och Örebro universitet Internationaliseringens effekter på arbetsmarknaden Pär Hansson ITPS och Örebro universitet Frågeställningar Vilka effekter har ökad utrikeshandel och ökade direktinvesteringar haft på sysselsättning och

Läs mer

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling

2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling 2012-06-02 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:5 Drivkrafter bakom näringslivets omvandling Sambandet

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

Den nationella. och innovationsstrategin. Horisont 2020. de stärka varandra? 4 september 2013. Per Engström Lena Svendsen

Den nationella. och innovationsstrategin. Horisont 2020. de stärka varandra? 4 september 2013. Per Engström Lena Svendsen Den nationella innovationsstrategin Horisont 2020 och innovationsstrategin kan de stärka varandra? 4 september 2013 Per Engström Lena Svendsen Global Innovation Index 2013 Sverige i världen Global Competitiveness

Läs mer

VINNOVAs Årskonferens 2005

VINNOVAs Årskonferens 2005 VINNOVAs Årskonferens 2005 Deltagarfrågor och kommentarer 1 Hur kan sverige dra nytta av globaliseringen? Exportera miljöadministration Bygg vidare på traditionen av starka exportörer Proaktiva Kombinera

Läs mer

4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området

4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området Promemoria 2012-09-11 4 miljarder till forskning och innovation med fokus på life science-området 2 Regeringen satsar 4 miljarder på forskning och innovation med fokus på life science-området Regeringen

Läs mer

På spaning efter tillväxt

På spaning efter tillväxt NORDANSTIGS KOMMUN Ledningskontoret Kansli På spaning efter tillväxt seminarium vid ITPS, institutet för tillväxtpolitiska studier Finansieras av EU Mål 2 Norra 2005-04-13 Lotta Lindh Projektledare Tema:

Läs mer

Globaliseringen och den nordiska (svenska) arbetsmarkaden. Lars Calmfors Universitetet i Oslo, 23/1-07

Globaliseringen och den nordiska (svenska) arbetsmarkaden. Lars Calmfors Universitetet i Oslo, 23/1-07 Globaliseringen och den nordiska (svenska) arbetsmarkaden Lars Calmfors Universitetet i Oslo, 23/1-07 Innehåll 1. Mekanismer 2. Vad har hänt? 3. Möjliga arbetsmarknadseffekter 4. Möjlig ekonomisk politik

Läs mer

Reindustrialisering trend eller myt? Björn Lindgren

Reindustrialisering trend eller myt? Björn Lindgren Reindustrialisering trend eller myt? Björn Lindgren 1 Det är vill jag att prata om: Vad är Reindustrialisering? Vad är det som driver Reindustrialisering? Hur omfattande är Reindustrialisering i Sverige?

Läs mer

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Tillväxtverket Produktion: Ordförrådet Stockholm, februari 2015 ISBN 978-91-87903-15-1

Läs mer

OECD Territorial review

OECD Territorial review OECD Territorial review Studien ger svar på regionens förutsättningar samt tillväxtoch utvecklingsmöjligheter i ett globalt perspektiv. Jämförelsen görs med 2000 andra regioner. Viktigt underlag i lokal

Läs mer

Så bygger du en ledande FOI-miljö

Så bygger du en ledande FOI-miljö Så bygger du en ledande FOI-miljö Globala innovationsvärdekedjor och lokala innovationsekosystem Göran Hallin Sverige investerar mycket i FoU men ändå allt mindre Sveriges investeringar i FoU ligger på

Läs mer

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN sverigesingenjorer.se 2 SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN BAKGRUND Den globala konkurrensen hårdnar. Det blir allt tydligare att den enda vägen till framgång är genom utveckling

Läs mer

Regional utveckling verklighet och framtidsfrågor

Regional utveckling verklighet och framtidsfrågor Regional utveckling verklighet och framtidsfrågor Regioner och innovationsfrämjande 2011-05-27 Maria Lindqvist, Nordregio Innovation "An 'innovation' is the implementation of a new or significantly improved

Läs mer

Kunskap för tillväxt. Tillväxtanalys har regeringens uppdrag att utvärdera och analysera svensk tillväxtpolitik samt att ansvara för utlandsbaserad

Kunskap för tillväxt. Tillväxtanalys har regeringens uppdrag att utvärdera och analysera svensk tillväxtpolitik samt att ansvara för utlandsbaserad Kunskap för tillväxt Tillväxtanalys Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser Tillväxtanalys har regeringens uppdrag att utvärdera och analysera svensk tillväxtpolitik samt att ansvara

Läs mer

Sveriges export av varor och direktinvesteringar i utlandet

Sveriges export av varor och direktinvesteringar i utlandet Sveriges export av varor och direktinvesteringar i utlandet Sammanfattande skrift av utredningen The relationship between international trade and foreign direct investments. Kommerskollegium Kommerskollegium

Läs mer

Produktion - handel - transporter

Produktion - handel - transporter Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation

Läs mer

Future Smart Industry

Future Smart Industry Future Smart Industry K R I T I S K A F R A M G Å N G S F A K T O R E R F Ö R D I G I T A L I S E R I N G E N A V I N D U S T R I N Stiftelsen Blue Institute Örjan Larsson maj 2015 orjan.larsson@blueinst.com

Läs mer

Flyttar forskningen från Sverige?

Flyttar forskningen från Sverige? Flyttar forskningen från Sverige? Kent Eliasson, Pär Hansson och Markus Lindvert Användarrådsmöte 14 oktober 2014 Bakgrund och motiv till studie Multinationella företag (MNF) ledande roll när det gäller

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Verksamhet inom Juridik, ekonomi, vetenskap & teknik 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever

Läs mer

Cirkulär migration: win-win-win, loss-loss-loss eller vad?

Cirkulär migration: win-win-win, loss-loss-loss eller vad? Cirkulär migration: win-win-win, loss-loss-loss eller vad? Per Lundborg SULCIS och Institutet för social forskning Invandringsregler i Sverige. 1) Grundläggande är den fria rörligheten inom EES. Utvidgningen

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

INNOVATIVA SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG SATSAR PÅ STRATEGISKT UTVECKLINGSARBETE ÄVEN I TUFFA TIDER. Jenni Nordborg och Rolf Nilsson

INNOVATIVA SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG SATSAR PÅ STRATEGISKT UTVECKLINGSARBETE ÄVEN I TUFFA TIDER. Jenni Nordborg och Rolf Nilsson INNOVATIVA SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG SATSAR PÅ STRATEGISKT UTVECKLINGSARBETE ÄVEN I TUFFA TIDER Jenni Nordborg och Rolf Nilsson 1 2 OM UNDERSÖKNINGEN Med syfte att öka kunskapen om hur lågkonjunkturen

Läs mer

SMÅ IDÉER STORA RESULTAT. En bok om kreativitet, motivation och konkurrenskraft LOUISE ÖSTBERG. DEAN M. SCHROEDER. ALLAN G.

SMÅ IDÉER STORA RESULTAT. En bok om kreativitet, motivation och konkurrenskraft LOUISE ÖSTBERG. DEAN M. SCHROEDER. ALLAN G. SMÅ IDÉER STORA RESULTAT LOUISE ÖSTBERG. DEAN M. SCHROEDER. ALLAN G. ROBINSON En bok om kreativitet, motivation och konkurrenskraft 1 2010 SIS Förlag AB SIS HB 345 Små idéer stora resultat En bok om kreativitet,

Läs mer

Peter Bryntesson 2 Juni, 2015 Luleå

Peter Bryntesson 2 Juni, 2015 Luleå 1 Peter Bryntesson 2 Juni, 2015 Luleå Leverantörsindustrin med leverans i fordonsindustrin 964 företag fler än 5 anställda 158miljarder oms 2013 82 400 anställda 49% har sin kund utanför Automotive 2 2

Läs mer

It s a great privilege and pleasure for me to welcome you all to the annual event of the Royal Swedish Academy of Engineering Sciences.

It s a great privilege and pleasure for me to welcome you all to the annual event of the Royal Swedish Academy of Engineering Sciences. Your Majesties, your Royal Highness, Excellencies, Honoured Assembly It s a great privilege and pleasure for me to welcome you all to the annual event of the Royal Swedish Academy of Engineering Sciences.

Läs mer

Forskning, Innovation och den Svenska Paradoxen

Forskning, Innovation och den Svenska Paradoxen Forskning, Innovation och den Svenska Paradoxen Thomas Hedner, Christian Sandström och Stefan Fölster Innovationer har under de senaste 100 åren haft avgörande betydelse för utvecklingen av Sverige som

Läs mer

INNOVATIVA SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG SATSAR PÅ STRATEGISKT UTVECKLINGSARBETE ÄVEN I TUFFA TIDER

INNOVATIVA SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG SATSAR PÅ STRATEGISKT UTVECKLINGSARBETE ÄVEN I TUFFA TIDER INNOVATIVA SMÅ OCH MEDELSTORA FÖRETAG SATSAR PÅ STRATEGISKT UTVECKLINGSARBETE ÄVEN I TUFFA TIDER Vi tar tempen på innovativa SMF - hur är läget just nu? Hur påverkar lågkonjunkturen de innovativa små och

Läs mer

Forskning och Innovation i Sverige en internationell jämförelse

Forskning och Innovation i Sverige en internationell jämförelse Forskning och Innovation i en internationell jämförelse Innehåll Förord 4 Sammanfattning 5 1. Inledning 7 KUNGL. INGENJÖRSVETENSKAPSAKADEMIEN (IVA) är en fristående akademi med uppgift att främja tekniska

Läs mer

Stockholm. Världens mest innovationsdrivna ekonomi. Stockholmsregionens innovationsstrategi

Stockholm. Världens mest innovationsdrivna ekonomi. Stockholmsregionens innovationsstrategi 2025 Stockholm Världens mest innovationsdrivna ekonomi Stockholmsregionens innovationsstrategi Stockholmsregionens innovationsstrategi Stockholm idag: En stark position som behöver bli starkare Stockholms

Läs mer

Tillsammans med dig förädlar vi framtiden

Tillsammans med dig förädlar vi framtiden Tillsammans med dig förädlar vi framtiden Teknisk utveckling ger oss fantastiska möjligheter att skapa innovativa lösningar på vår tids globala samhällsutmaningar något som KTH med vår breda bas och världsledande

Läs mer

INTERNATIONELL STRATEGI FÖR LULEÅ KOMMUN

INTERNATIONELL STRATEGI FÖR LULEÅ KOMMUN LULEÅ KOMMUN 1(5) INTERNATIONELL STRATEGI FÖR LULEÅ KOMMUN 1. INLEDNING Internationaliseringen är en av de viktigaste förändringarna av samhället under senare år. Ökade möjlighet för information, kunskap,

Läs mer

Den nationella innovationsstrategin

Den nationella innovationsstrategin Den nationella innovationsstrategin Sveriges innovationskraft 22 maj 2013 Håkan Ekengren Statssekreterare Global Competitiveness Report 2012-2013 Sverige i världen Global Global Entrepreneurship and Development

Läs mer

Nästa Konkurrenskraft! K R I T I S K A F A K T O R E R F Ö R F R A M G Å N G S R I K I N D U S T R I E L L D I G I T A L I S E R I N G

Nästa Konkurrenskraft! K R I T I S K A F A K T O R E R F Ö R F R A M G Å N G S R I K I N D U S T R I E L L D I G I T A L I S E R I N G Nästa Konkurrenskraft! K R I T I S K A F A K T O R E R F Ö R F R A M G Å N G S R I K I N D U S T R I E L L D I G I T A L I S E R I N G Baserad på rapporterna: PiiA Tredje Vågens Automation PiiA LeanAutomation

Läs mer

Lena Johansson Generaldirektör 2012-10-22

Lena Johansson Generaldirektör 2012-10-22 Lena Johansson Generaldirektör 2012-10-22 Kommerskollegium Sveriges myndighet för utrikeshandel och handelspolitik Vår främsta uppgift är att på olika sätt förbättra möjligheterna för internationell handel

Läs mer

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige

EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Rapport 2015:4 EU Innovation Scoreboard resultat för Sverige och Västsverige Varje år tar EU-kommissionen fram en rapport som mäter EU-ländernas forsknings och innovationsförmåga (Innovation Union Scoreboard).

Läs mer

Effekter av ett frihandelsavtal mellan EU och USA

Effekter av ett frihandelsavtal mellan EU och USA Effekter av ett frihandelsavtal mellan EU och USA Per Altenberg 15 januari 2014 Att mäta effekterna av ett transatlantiskt handelsavtal CGE-modell: CGE = computable general equilibrium, dvs. beräkningsbar,

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden som tillväxt,

Läs mer

skuldkriser perspektiv

skuldkriser perspektiv Finansiella kriser och skuldkriser Dagens kris i ett historiskt Dagens kris i ett historiskt perspektiv Relativt god ekonomisk utveckling 1995 2007. Finanskris/bankkris bröt ut 2008. Idag hotande skuldkris.

Läs mer

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Förord Eget företagande måste bli ett lika naturligt val som anställning. För att nå dit kan utbildningsväsendet fylla en viktig funktion genom att

Läs mer

Internationalisering i samhällsvetenskaperna Ekonomiska aspekter på globalisering

Internationalisering i samhällsvetenskaperna Ekonomiska aspekter på globalisering Internationalisering i samhällsvetenskaperna Ekonomiska aspekter på globalisering 1 Globalisering och ekonomisk utveckling bakgrund, innebörd, konsekvenser 2 Fattiga och rika 3 Sverige i en globaliserad

Läs mer

Future Smart Industry K R I T I S K A F R A M G Å N G S F A K T O R E R F Ö R D I G I T A L I S E R I N G E N A V I N D U S T R I N

Future Smart Industry K R I T I S K A F R A M G Å N G S F A K T O R E R F Ö R D I G I T A L I S E R I N G E N A V I N D U S T R I N Future Smart Industry K R I T I S K A F R A M G Å N G S F A K T O R E R F Ö R D I G I T A L I S E R I N G E N A V I N D U S T R I N Stiftelsen orjan.larsson@blueinst.com Om Industriell omvandling så stor

Läs mer

Småföretagens vardag. En rapport om problem och möjligheter bland svenska småföretag

Småföretagens vardag. En rapport om problem och möjligheter bland svenska småföretag Småföretagens vardag En rapport om problem och möjligheter bland svenska småföretag September 2006 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 De viktigaste slutsatserna 4 Introduktion 5 Fakta om undersökningen

Läs mer

Inköparnas Omvärldsrapport

Inköparnas Omvärldsrapport Inköparnas Omvärldsrapport Rapporten är författad av Hubert Fromlet, Swedbank Nytt nummer av "Inköparnas Omvärld": Fortsatt tufft för svenska leverantörer Sammandrag Över 70% av de tillfrågade svenska

Läs mer

), beskrivs där med följande funktionsform,

), beskrivs där med följande funktionsform, BEGREPPET REAL LrNGSIKTIG JeMVIKTSReNTA 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 Diagram R15. Grafisk illustration av nyttofunktionen för s = 0,3 och s = 0,6. 0,0 0,0 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 s = 0,6 s = 0,3 Anm. X-axeln

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden som tillväxt,

Läs mer

Öppenhet?!? Offentliga Rummet, 2010-05-27 Anders Larsson, anders.larsson@calaha.se Lennart Ploom, lennart.ploom@ssa.stockholm.se

Öppenhet?!? Offentliga Rummet, 2010-05-27 Anders Larsson, anders.larsson@calaha.se Lennart Ploom, lennart.ploom@ssa.stockholm.se Öppenhet?!? Offentliga Rummet, 2010-05-27 Anders Larsson, anders.larsson@calaha.se Lennart Ploom, lennart.ploom@ssa.stockholm.se Öppenhet En öppen dörr går vi ut eller går vi in är det något som läcker

Läs mer

36 000 programmerare i Stockholms län STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS 2014:3 PROGRAMMERARE VANLIGASTE YRKET I STOCKHOLMSREGIONEN

36 000 programmerare i Stockholms län STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS 2014:3 PROGRAMMERARE VANLIGASTE YRKET I STOCKHOLMSREGIONEN 36 000 programmerare i Stockholms län STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS 2014:3 PROGRAMMERARE VANLIGASTE YRKET I STOCKHOLMSREGIONEN Stockholm behöver fler programmerare Tjänstesektorn växer i Sverige. Allra

Läs mer

Nordiskt nätverk för kunskapsutveckling

Nordiskt nätverk för kunskapsutveckling Nordiskt nätverk för kunskapsutveckling Henrik Poulsen, Odense kommun Monica Hjern, Norrköpings kommun Emma Hanson, Linköpings universitet Disposition Henrik Bakgrund, upplägg, avhandlade tema Monica-

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Handelshinder När varor säljs till ett land från ett annat utan att staten tar ut tull eller försvårar handeln så råder frihandel Motsatsen kallas protektionism Protektionism Med

Läs mer

1(5) 2010-05-06. Peking. Markus Lundgren. Det ekonomiska utbytet mellan Kina och Sverige går in i en ny dynamisk fas

1(5) 2010-05-06. Peking. Markus Lundgren. Det ekonomiska utbytet mellan Kina och Sverige går in i en ny dynamisk fas 1(5) 2010-05-06 Peking Markus Lundgren Det ekonomiska utbytet mellan Kina och Sverige går in i en ny dynamisk fas Kina är Sveriges största handelspartner i Asien. 2009 uppgick handeln till 75,2 miljarder

Läs mer

Gräva där man står En vinnande strategi i en osäker omvärld?

Gräva där man står En vinnande strategi i en osäker omvärld? Svenska företags utmaningar och fokusområden 2013 Gräva där man står En vinnande strategi i en osäker omvärld? Stockholm, 2013-01-18 Kontaktperson: Jakob Holm, VD Axholmen + 46 (0)8 55 00 24 81 jakob.holm@axholmen.se

Läs mer

en rapport från kk-stiftelsen och mdh Näringslivet om forskningsklimatet Baserat på undersökning av Novus

en rapport från kk-stiftelsen och mdh Näringslivet om forskningsklimatet Baserat på undersökning av Novus en rapport från kk-stiftelsen och mdh Näringslivet om forskningsklimatet Baserat på undersökning av Novus 2 Näringslivet om forskningsklimatet Innehåll Om undersökningen... 5 Undersökningens syfte... 5

Läs mer

QUÉBEC: DIN NYA AFFÄRSDESTINATION

QUÉBEC: DIN NYA AFFÄRSDESTINATION QUÉBEC: DIN NYA AFFÄRSDESTINATION QUÉBEC QUÉBEC: DIN NYA AFFÄRSDESTINATION NÅGRA SKÄL TILL VARFÖR DU SKA VÄLJA JUST QUÉBEC: INNOVATION OCH KREATIVITET Stockholm KOMPETENT ARBETSKRAFT London Québec City

Läs mer

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap

Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Dnr: UmU 100-394-12 Umeå universitet möter framtiden med gränslös kunskap Umeå universitet 2020 Vision och mål Fastställd av universitetsstyrelsen den 8 juni 2012 Umeå universitet 2020 Vision och mål Umeå

Läs mer

Månadsbrev Oktober 2003

Månadsbrev Oktober 2003 Månadsbrev Entreprenörskap och småföretagsutveckling - ett nyhetsbrev i samverkan med NUTEK Makroekonomisk bakgrund... 2 USA-konjunkturen har knuffats igång? Jobben flyttar över havet Skatter & Lagar...

Läs mer

Trollhättan-Vänersborg TillväxtAllians

Trollhättan-Vänersborg TillväxtAllians Tvåstadskommitténs plattform I plattformen från maj 2003 konstateras bland annat följande: Kommunledningarna i / Trollhättan-Vänersborg / är överens om att utveckla samarbetet sinsemellan för att ytterligare

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Transport & magasinering 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad

Läs mer

Samhällsutvecklingen och dess betydelse för skolan

Samhällsutvecklingen och dess betydelse för skolan Samhällsutvecklingen och dess betydelse för skolan AnnSofi Persson-Stenborg Utredare och analytiker, tidigare undervisningsråd vid Skolverket och Myndigheten för skolutveckling Skola och utbildning utformas

Läs mer

STÄRKER SVERIGES INNOVATIONSKRAFT

STÄRKER SVERIGES INNOVATIONSKRAFT SVENSKA GENDER MANAGEMENT MODELLEN STÄRKER SVERIGES INNOVATIONSKRAFT VINNOVA Utmaningsdriven innovation Konkurrenskraftig produktion Gender & Company Ansökan till Projektform B Fiber Optic Valley är en

Läs mer

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien I ett examensarbete från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) av Katarina Buhr och Anna Hermansson i samverkan med Nutek, jämförs det statliga stödet till små och medelstora företags arbete med miljöoch

Läs mer

Vilka är förutsättningarna för förnyelse och tillväxt?

Vilka är förutsättningarna för förnyelse och tillväxt? Vilka är förutsättningarna för förnyelse och tillväxt? Och vad har det med jämställdhet att göra? 26 mars 2014 Peter Kempinsky Om Kontigo Arbetar med frågor kring regional och lokal utveckling samt näringslivsutveckling

Läs mer

Livsmedelsföretagen och exportmarknaden

Livsmedelsföretagen och exportmarknaden Livsmedelsföretagen och marknaden Vilka faktorer påverkar företagens deltagande? En kortversion av Rapport 2008:17 Hög arbetsproduktivitet tillsammans med hög utbildningsnivå i företagen ökar sannolikheten

Läs mer

Remiss: Grönbok. Nya perspektiv på Europeiska forskningsområdet COM (2007) 161 och SEC (2007) 412/2

Remiss: Grönbok. Nya perspektiv på Europeiska forskningsområdet COM (2007) 161 och SEC (2007) 412/2 Ert dnr: U2007/3095/F Vårt dnr: 8000-106/07 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Remiss: Grönbok. Nya perspektiv på Europeiska forskningsområdet COM (2007) 161 och SEC (2007) 412/2 Kungl. Skogs- och

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden som tillväxt,

Läs mer

Ökande krav på utbildningens kvalitet och regional förankring

Ökande krav på utbildningens kvalitet och regional förankring Kommentarer och kompletteringar till utvecklingsskriften om Fyrbodal Allmänna utgångspunkter Sveriges ekonomi och självfallet också Fyrbodals sammanhänger i allt väsentligt med hur landet och regionen

Läs mer

Workshop Rekrytera kompetensen! 15 februari 2012

Workshop Rekrytera kompetensen! 15 februari 2012 Workshop Rekrytera kompetensen! 15 februari 2012 Mångfaldsorientering en tillväxtfråga OECD:s Territorial Review for Stockholm (2006/2010): bristande integration på arbetsmarknaden största hot för tillväxt

Läs mer

Ert dnr UF/2010/69908/FIM Remiss avseende Europeiska kommissionens förslag till en inre marknadsakt

Ert dnr UF/2010/69908/FIM Remiss avseende Europeiska kommissionens förslag till en inre marknadsakt 1(5) Datum Diarienummer 2011-01-25 013-2010-4840 Dokumenttyp REMISSVAR Enheten för främjande och EU:s inre marknad Utrikesdepartementet Fredsgatan 6 103 39 STOCKHOLM Ert dnr UF/2010/69908/FIM Remiss avseende

Läs mer

Inspel till Horisont 2020, COSME samt Sammanhållningspolitiken

Inspel till Horisont 2020, COSME samt Sammanhållningspolitiken Swedish Incubators & Science Parks - den nationella medlemsorganisationen för Sveriges regionala innovationsmiljöer Inspel till Horisont 2020, COSME samt Sammanhållningspolitiken Nyttja SISP- medlemmarnas

Läs mer

Innovationskraft Stockholm Hur gör vi Stockholm mer innovativt?

Innovationskraft Stockholm Hur gör vi Stockholm mer innovativt? Tillväxt, miljö och regionplanering Innovationskraft Stockholm Hur gör vi Stockholm mer innovativt? 9.00-10.15 Charlotte Hansson, TMR hälsar välkommen Stockholmsregionens innovationsförmåga regionens styrkor

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Hotell & restaurang 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden

Läs mer

Månadsbrev februari 2004

Månadsbrev februari 2004 Månadsbrev februari 2004 Entreprenörskap och småföretagsutveckling i USA Makroekonomisk bakgrund 2 Regioner 2 Forskning, tolerans och kultur skapar högavlönade jobb Biotech räcker inte åt alla Skatter

Läs mer

FKG Kortfattat maj 2013

FKG Kortfattat maj 2013 FKG Kortfattat maj 2013 Fakta & personligt Gjuteriföreingens Årsmöte 2013-05-07 1 1 Läget nu framtiden vad behöver vi göra = Branschens genomsnitt (n = 1000) 2 Kort om fordonsleverantörerna Över 80 procent

Läs mer

Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad

Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad Kommunstyrelsen Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad Kommunstyrelsen beslöt på sammanträde den 22 augusti 2002, 183, att anta ett

Läs mer

Oslo - Stockholm. En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av. Februari 2012

Oslo - Stockholm. En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av. Februari 2012 Oslo - Stockholm En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av Februari 212 Oslo + Stockholm = Sant Utgångsläget: Alla vet att utbytet är stort och relationen kvalitativt

Läs mer

Östasien. Ökad handel med Östasien problem och möjligheter. Tulldagen i Malmö 2/10 2012 Magnus Sjölin, CONOSCO www.conosco.se

Östasien. Ökad handel med Östasien problem och möjligheter. Tulldagen i Malmö 2/10 2012 Magnus Sjölin, CONOSCO www.conosco.se Ökad handel med Östasien problem och möjligheter. Tulldagen i Malmö 2/10 2012 Magnus Sjölin, CONOSCO www.conosco.se CONOSCO Magnus Sjölin 2012-10-02 Östasien. Varför politiska konflikter just nu? Kina,

Läs mer

Partssamverkan för effektiva produktionssystem

Partssamverkan för effektiva produktionssystem Partssamverkan för effektiva produktionssystem Göran Brulin, Helix Per-Erik Ellström, Helix Lennart Svensson, Helix Kommentatorer Patrik Karlsson och Mikael Sten Stenqvist IFMetall Den svenska partsmodellen

Läs mer

Varför växer bemanningsföretagen?

Varför växer bemanningsföretagen? Varför växer bemanningsföretagen? Varför växer bemanningsföretagen? Ekonomin globaliseras, industrin rationaliseras och kompetenskraven på den moderna arbetsmarknaden ökar. I Sverige är det fortfarande

Läs mer

Framtiden underlag, trendspaning. Mats Söderström, Energisystem, Linköpings universitet

Framtiden underlag, trendspaning. Mats Söderström, Energisystem, Linköpings universitet Framtiden underlag, trendspaning Mats Söderström, Energisystem, Linköpings universitet Innehåll EU:s mål Framtidsbilder för svensk industri Utvecklingsplattform för energiintensiv industri Energimyndighetens

Läs mer

Barns lek och lärande en inspirationskälla till innovation och företagande. Larissa Godlewski 2013-03-19

Barns lek och lärande en inspirationskälla till innovation och företagande. Larissa Godlewski 2013-03-19 Barns lek och lärande en inspirationskälla till innovation och företagande Larissa Godlewski 2013-03-19 Barns lek och lärande - jämställdhetspolitisk arena - för de invandrakvinnor som vill och kan arbeta

Läs mer

Internationalisering av små och medelstora företag som drivkraft för svenska innovationer

Internationalisering av små och medelstora företag som drivkraft för svenska innovationer Internationalisering av små och medelstora företag som drivkraft för svenska innovationer Sammanställning från den nationella klusterkonferensen i Karlstad 8 9 februari, 2011 Dialog om en svensk innovationsstrategi

Läs mer

Stockholmskonjunkturen hösten 2004

Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Förord Syftet med följande sidor är att ge en beskrivning av konjunkturläget i Stockholms län hösten 2004. Läget i Stockholmsregionen jämförs med situationen i riket.

Läs mer

Månadsbrev November 2003

Månadsbrev November 2003 Månadsbrev November 2003 Entreprenörskap och småföretagsutveckling i USA ett nyhetsbrev i samverkan med NUTEK Makroekonomisk bakgrund... 2 Snart börjar konjunkturuppgången synas i arbetslöshetsstatistiken

Läs mer

Avsnitt i vanlig text är avsedda att ingå i planen och avsnitt i kursiverad text är kommentarer till ledning för institutionerna.

Avsnitt i vanlig text är avsedda att ingå i planen och avsnitt i kursiverad text är kommentarer till ledning för institutionerna. 1(6) 2015-04-07 Diarienummer: STYR 2015/323 Ersätter: U 2014/882 LTHs kansli Camilla Hedberg Chef, utbildningsavdelningen Föreskrifter om allmänna studieplaner för utbildning på forskarnivå vid Lunds Tekniska

Läs mer

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN 1 (7) Institutionen för socialvetenskap Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och utveckling i civilsamhället, 120 hp UTBILDNINGSPLAN Master Programme in Social Work Research

Läs mer

Hur går det för näringslivet i Uppsala län? Kartläggning av aktiebolagens utveckling 2007-2012

Hur går det för näringslivet i Uppsala län? Kartläggning av aktiebolagens utveckling 2007-2012 Hur går det för näringslivet i Uppsala län? Kartläggning av aktiebolagens utveckling Introduktion och slutsatser Bakgrund Detta är en kartläggning av hur aktiebolagen i Uppsala län har utvecklats mellan

Läs mer

Tillväxt - teori. Jonas Gabrielsson Högskolan i Halmstad

Tillväxt - teori. Jonas Gabrielsson Högskolan i Halmstad Tillväxt - teori Jonas Gabrielsson Högskolan i Halmstad Tillväxt Ekonomisk Ekologisk/hållbar Social/välstånd - tillväxt avser inte värdet utan ökningen av värdet Tillväxtens förutsättningar Tillväxt Mer

Läs mer

Nationella kluster konferensen

Nationella kluster konferensen Sammanställning från den Nationella kluster konferensen i Gävle den 23 24 februari Kluster som plattform för innovationer Kluster som plattform för innovationer. Det var temat på den nationella klusterkonferensen

Läs mer

QUÉBEC: DIN NYA AFFÄRSDESTINATION

QUÉBEC: DIN NYA AFFÄRSDESTINATION QUÉBEC: DIN NYA AFFÄRSDESTINATION QUÉBEC Québec: Din nya affärsdestination Några skäl till varför du ska välja just Québec: Innovation och kreativitet Stockholm Kompetent arbetskraft Los Angeles Chicago

Läs mer

Uppdrag att stärka det svensk-kinesiska forsknings- och innovationssamarbetet

Uppdrag att stärka det svensk-kinesiska forsknings- och innovationssamarbetet Regeringsbeslut 1:3 REGERINGEN 2012-02-16 U2012/907/F Utbildningsdepartementet Enligt sändlista r VETENSKAPSRÅDET Ink 2012-03- 1 3 ^ELAIL^2M0_Z_±!( Handl: ^jöhux A yr// Uppdrag att stärka det svensk-kinesiska

Läs mer

Utan migration stannar Norrland

Utan migration stannar Norrland Utan migration stannar Norrland Problemet är inte invandringen, problemet är vad som händer sedan, hur vi som samhälle tar hand om eller hjälper människor att ta hand som sig själva. Utan migration stannar

Läs mer

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm

Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 25: Svagheter i stödsystem och finansiering Ytterligare en aspekt som betonades är att kvinnor

Läs mer

Hur utvärderar man innovativa miljöer? En strategi för strategiskt lärande i VINNVÄXT-programmet. Göran Andersson

Hur utvärderar man innovativa miljöer? En strategi för strategiskt lärande i VINNVÄXT-programmet. Göran Andersson Hur utvärderar man innovativa miljöer? En strategi för strategiskt lärande i VINNVÄXT-programmet Göran Andersson Två grundstenar Effeklogik för programmet Utvärdering, Uppföljning och Processtöd hänger

Läs mer

Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration

Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration Gemensam utmaning gemensamt ansvar Utgångspunkter Ett effektivt tillvaratagande

Läs mer

a White Paper by Idea2Innovation Framtidens arbetssätt.

a White Paper by Idea2Innovation Framtidens arbetssätt. a White Paper by Idea2Innovation Framtidens arbetssätt. Det är tveklöst så att arbetslivet så som vi känner till det genomgår en snabb förändring. Även om det sker olika snabbt i olika branscher, så genomsyrar

Läs mer

Nordiska Toppforskningsinitiativet Programförslag till

Nordiska Toppforskningsinitiativet Programförslag till Nordiska Toppforskningsinitiativet Programförslag till Nordiska Ministerrådet inom Klimat, Energi, Miljö Från Norden till Jorden Professor Peter Lund och projektgruppen pp från: NordForsk - Nordisk Innovations

Läs mer

SVENSK KONKURRENSKRAFT TILLVÄXT OCH FORSKNING I OUTSOURCINGENS TIDEVARV. H UR BLIR SVERIGE EN VINNARE i den globala ekonomin?

SVENSK KONKURRENSKRAFT TILLVÄXT OCH FORSKNING I OUTSOURCINGENS TIDEVARV. H UR BLIR SVERIGE EN VINNARE i den globala ekonomin? SVENSK KONKURRENSKRAFT TILLVÄXT OCH FORSKNING I OUTSOURCINGENS TIDEVARV H UR BLIR SVERIGE EN VINNARE i den globala ekonomin? Vilka satsningar behövs och var skapas nya arbetstillfällen? Det var frågorna

Läs mer