Helhetssyn och långsiktighet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Helhetssyn och långsiktighet"

Transkript

1 Helhetssyn och långsiktighet strategier baserade på socioekonomiskt tänkande av Ingvar Nilsson

2 Idéer för livet, Ingvar Nilsson och Anders Wadeskog vill rikta ett stort tack till styrgruppen för deras viktiga och värdefulla synpunkter och reflektioner på rapporten. Uppdateringar av kalkylmodellen sker kontinuerligt och finns att ladda ner på och Tack till: Lars Stjernkvist (s) Kommunstyrelsens ordförande Norrköpings kommun Hans G Svensson, ordf Skandias stiftelse Idéer för livet Socialchefer och ekonomer från SOLTAKs kommuner Projektansvarig: Christina Wahlström Redaktion: Susanna Kull, Intellecta Corporate Form & layout: Elo Wennström Foto: Niklas Andersson, Hans Bjurling och Elo Wennström Skandia Försäkringsaktiebolag 2011 Tryck: Tryck o Rit 2

3 Förord Våren 2010 fick Skandia Idéer för livet ett hederspris av Sponsrings- & Eventföreningen för sitt långsiktiga arbete med barn och unga. En liten del av motiveringen var att de gillar goda idéer för stunden men älskar idéer som håller hela livet. Vi är mycket stolta över denna utmärkelse och den stärker oss i vårt fortsatta arbete för att lyfta den yngre generationen. Idéer som håller hela livet är också vad Ingvar Nilsson och Anders Wadeskog har tagit fasta på i sina nationalekonomiska forskningar som presenterats i tre rapporter. Rapporten i din hand, Helhetssyn och långsiktighet, är den sista. De flesta människor vill skapa en bättre framtid för våra barn och unga med mindre utanförskap, ohälsa, arbetslöshet och kriminalitet. Erfarenhet och vetenskap visar på att förebyggande och långsiktiga insatser är effektiva för att motverka ett sådant destruktivt utanförskap. Trots detta är det få som agerar. Sällan beror det på brist på vilja utan i realpolitikens värld blir olika frågor nästan alltid till ekonomiska angelägenheter. Samhällets beslutsfattare är därför i behov av beslutsunderlag som visar hur preventiva insatser (kostnader) riktade mot barn och unga faktiskt är lönsamma investeringar. Detta har varit det centrala i de tre socioekonomiska rapporterna. I den första Individen i centrum: Det är bättre att stämma i bäcken än i ån presenterades forskningen som visar det konkret samhällsekonomiska i att rädda en ung människa på glid. I den andra rapporten, Handbok för socioekonomiska beräkningar, utvecklades metoden för att omsätta teori till praktik och bli ett verktyg som kan användas för sådana beräkningar för det egna lokala rehabiliterings- eller preventionsprojektet. I den här sista rapporten berättas det om hur kunskapen faktiskt har omvandlats till handling med konkreta exempel och solskenshistorier. Exemplen kommer från det viktiga arbete som genomförts av de många politiker, chefer och handläggare som tagit till sig av metoden och tankesättet. Det är inte bara offentliga beslutsfattare som har ett ansvar för hur samhället utvecklas. Vi har alla ett ansvar enskilda som företag och därför har Skandia genom Idéer för livet i snart 25 års tid arbetat med barn och unga. Vi ger finansiellt stöd till forskning som denna men framförallt till olika barn- och ungdomsprojekt, stora som små. Skandias medarbetare har också möjlighet att arbeta med ideell verksamhet på arbetstid. Resonemangen fokuserar mycket på ekonomi och siffror men det viktigaste resultatet av rapporterna är att de förebyggande insatserna och investeringarna kan minska det mänskliga lidandet för de här barnen och deras omgivning samt är ett arbete som håller hela livet. Framtidens samhälle bygger vi idag. Det är genom att på bästa sätt rusta våra barn och ungdomar för ett aktivt arbetsliv som vi kan säkerställa både vår egen och kommande generationers välfärd. I det korta perspektivet handlar det självklart om att skapa en inkluderande tillvaro för våra barn och ungdomar. Att satsa på att stärka våra barns självkänsla kommer att ge resultat både på kort och lång sikt. Patrik Hesselius Välfärdsekonom, Fil.dr., Chef Public Affairs Skandia 3

4 Innehåll Inledning; denna skrift satt i sitt sammanhang och syfte 6 1. Utanförskapets omfattning och kostnader Att bryta marginaliseringstrattens tyranni Karriärvägarna mot utanförskap Kostnaderna på ett principiellt plan Ungas utanförskap ur ett ekonomiskt perspektiv Utanförskapets trendmässiga utveckling bland unga Den allmänna bilden Läget för flickor och unga kvinnor Varför sker detta just nu? Att bryta detta mönster - ett exempel Worst case och ett misslyckande Att lyckas med ett best case Slutsatser och reflektioner Fyra strukturella aspekter av utanförskapet En märklig paradox Fyra problem att tackla och vägen till helvetet var kantad av goda föresatser Det handlar inte om brist på resurser Vad kostar ett barn? Onda och goda kostnader Offensiv eller defensiv resursanvändning En trevåningspyramid Några konkreta exempel Begreppet sociala investeringar Att skapa ett socialt investeringskonto fallet Karlstad Att skapa en social investeringsfond fallet Norrköping Att investera sig ur krisen fallet Södertälje Att frigöra pengar för att skapa ett socialt investeringsutrymme fallet Nynäshamn 47 4

5 6.6 Att slå sönder stuprören fallet Upplands Väsby Att både skapa helhetssyn och långsiktighet - fallet Härryda Fotbollslaget som en social investering med hög lönsamhet Den kommunala strukturen som en delförklaring till framgången Att införa långsiktighet och helhetssyn steg för steg - fallet Värmdö Att skapa multikompetenta team en väg mot en konkret helhetssyn Behovet av ett multikompetent team Grundprincip och teamets kompetensomfång Finansiering och ledning av det multikompetenta teamet Att bokföra framtida hälsoskuld fallet Helsingborg Sannolikheten för utanförskap Vad kostar detta? Pensionsskulden kontra hälsoskulden Hälsoskulden redovisad som en outsiderskatt Att synliggöra de mjuka investeringarna fallen Örebro och Lysekil Från tanke till handling Att sätta klokheten i högsätet - en agenda för makthavare Detta är en kommunstyrelsefråga En strategisk och pedagogisk trestegsraket Statens tänkbara roll Vad behövs för att lyckas Slutord Referenser och rapporter Metoden Referenser och rapporter 74 5

6 Inledning Denna skrift satt i sitt sammanhang Våren 2008 publicerade Skandias stiftelse Idéer för livet rapporten Individen i centrum: Det är bättre att stämma i bäcken än i ån. Grundtanken i rapporten var att prevention, tidiga insatser och framgångsrik rehabilitering av barn och unga ofta är en mycket lönsam affär. Samtidigt är de ekonomiska vinsterna detta leder till ofta okända eller osynliga för beslutsfattarna. I rapporten presenterades en metod och ett synsätt socioekonomiska analyser och bokslut med vars hjälp dessa effekter kan synliggöras och bli en del av ett beslutsunderlag. Rapporten har fått stor uppmärksamhet. Det har i sin tur lett till att vi under de senaste åren genomfört en mängd seminarier med utgångspunkt i dessa tankar för flera tusen politiker, chefer och handläggare i olika offentliga organisationer. Resultatet så här långt är att man i närmare 40 kommuner har genomfört eller håller på att genomföra utbildning i metoden och synsättet, bland annat genom att göra analyser av egna lokala projekt. Vi har också under 2010 med stöd av Skandias stiftelse Idéer för livet tagit fram en manual med vars hjälp man på egen hand kan tillämpa denna metod i en förenklad form. De senaste årens utveckling skulle sammanfattningsvis kunna beskrivas som ett litet genombrott för ett socioekonomiskt synsätt, med framväxande nätverk av personer runt om i Sverige som tagit denna inställning till sig. Nästa viktiga steg handlar nu om att omvandla kunskapen till handling och därmed en efterfrågan på strategier, handlingsplaner och konkreta exempel/förebilder för att kunna omsätta kunskapen på hemmaplan. Rapporten Helhetssyn och långsiktighet, som bygger vidare på min och Anders Wadeskogs gemensamma forskning och erfarenhet under åren, är ett första steg för att tillgodose denna efterfrågan genom att underlätta steget från tanke och insikt till handling. Syfte Då vi skrev Det är bättre att stämma i bäcken än i ån fanns det två bakomliggande tankar. Den ena är att barn ofta uppfattas eller beskrivs som en kostnad inom det offentliga beslutsfattandet. Vi ville bryta detta perspektiv och menar att insatser kring barn inte i första hand bör ses som en kortsiktig kostnad utan snarare som en långsiktig social investering i vår framtid. Vi tror att begreppsbildning är viktigt för vårt sätt att tänka och agera. Slutar man tänka kost- 6

7 nad och i stället börjar tänka investering får man ett nytt perspektiv och fattar kanske beslut med ett något längre tidsperspektiv än tidigare. Den andra tanken är att många organisationer arbetar med devisen individen i centrum. Tyvärr agerar man inte lika ofta utifrån denna. I praktiken är fragmentering och tunnelseende ganska dominerande i våra styr- och uppföljningssystem, vårt tänkande och beslutsfattande. Då det gäller insatser kring barn står detta i direkt motsatsförhållande till behovet av helhetssyn och samverkan. En tanke med denna rapport är att ställa analytiska instrument till förfogande med vars hjälp beslutsfattare kring barn och unga kan skaffa sig ett ekonomiskt helhetsperspektiv och ett långsiktigt socialt investeringstänkande. Därmed ökar också möjligheterna för att bättre beslut för både barn och deras anhöriga fattas, liksom för den egna organisationen, samhället och samhällsekonomin i stort. Vår ambition med denna rapport är att skapa förutsättningar för att omvandla dessa insikter och tankar till konkret handling med fördel på central nivå i kommuner och landsting. 7

8 8

9 1. Utanförskapets omfattning och kostnader 1.1 Att bryta marginaliseringstrattens tyranni Utanförskapet fortsätter öka i omfattning och motsvarade i augusti personer. Det är en ökning med personer på ett år. Statistiska centralbyrån, SCB, tar fram siffror på hur många personer som får ersättning från trygghetssystemen, omräknat till helårsersättningar så kallade helårsekvivalenter. Helårsekvivalenter mäter antalet individer som kunde ha försörjts med sjukpenning, a-kassa, socialbidrag eller förtidspension under ett helt år. Eftersom många personer får ersättningar kortare tid än ett år är antalet personer som är i utanförskap större än antalet helårsekvivalenter. (Riksdag & departement, 15:e september 2009) Merparten av alla svenskar lever ett gott och vad vi brukar kalla normalt liv. Men en del av oss lever stora delar av sitt liv i utanförskap; en siffra som brukar pendla kring en miljon personer i arbetsför ålder. Resan mot utanförskap, som också kan ses som en sorts karriärresa fast med negativa förtecken, kan ha ett mycket varierande utseende och bero på en mängd olika orsaker. Den tratt som ofta leder mot marginalisering och utanförskap har för många en sak gemensamt man har misslyckats i skolan. Erfarenhet och forskning visar att för väldigt många utgör ett skolmisslyckande början på en livslång resa in i utanförskap. Orsakerna till detta kan variera, vilket åskådliggörs i Figur 1.1, men ett skolmisslyckande är för många en sorts milstolpe på resan mot exkludering och utanförskap. Med utanförskap och marginalisering kommer vi i detta sammanhang lite grovt mena en långvarig oförmåga att försörja sig med hjälp av eget arbete. Man skulle kunna säga att närvaro på arbetsmarknaden utgör en sorts bekräftelse på att man är inkluderad i samhället och att skolmisslyckanden kan ses som en indikator på att man riskerar att inte kunna ta sig dit. 1 Figur 1.1 Vägar mot ett utanförskap Handikapp Autism-spektra Anorexi Bulimi Vägar som leder till utanförskap ADHD Fattigdom Skyddsbehov Omvårdnadssvikt Invandring Språk Begåvning Självskadebeteende Depression Normbrytande beteende Dyslexi Psykisk ohälsa Asocialitet Missbruk Skolk Kriminalitet Skolmisslyckande Utanförskap = Arbetslöshet Missbruk Pyskisk ohälsa Sommatisk ohälsa Social problematik 1 Se till exempel , födda 1981, SKL

10 Då det gäller resan mot utanförskap är det viktigt att redan här påpeka att denna inte följer något naturlagsliknande bundet förlopp. Tvärtom finns det ett antal handlingsinriktade och positiva saker som bör sägas och som också utgör grunden för denna rapport. De flesta tecken på ett framtida utanförskap går att upptäcka i ett mycket tidigt skede i livet. I de flesta fall går signalerna att uppfatta redan under förskoletiden. Kring de allra flesta problem finns det åtgärder och metoder tillgängliga, många evidensbaserade eller rikligt prövade, för att bryta processen på väg mot utanförskap. Dessa är i stor utsträckning utomordentligt billiga i förhållande till alternativet. Ju tidigare man upptäcker och agerar desto enklare och billigare blir det att få effekt av sådana åtgärder. För att bryta en negativ utveckling på väg mot ett utanförskap krävs betydande samverkan samt långsiktighet och uthållighet. Om man inte lyckas med detta är det ofta andra samhällsaktörer än de som ursprungligen berörts som får stå för notan. Sammanfattningsvis kan man säga att resan mot utanförskap kan ha många olika orsaker, men den går att bryta under förutsättning att rätt betingelser råder. Dessa är bland annat helhetssyn, långsiktighet, tidiga insatser, rätta ekonomiska incitament och tillgång till socialt investeringskapital. 1.2 Karriärvägarna mot utanförskap Jag har fått kraftiga önskemål från kommuner om fler poliser. Samtidigt kan jag se att samma kommuner har stängt fritidsgårdarna och dragit in ungdomarnas verksamheter. Det är sorgligt att man bara vill satsa repressivt. Inom polisen har vi satsat på aktionsgrupper mot den grova brottsligheten. Jag menar att det även behövs aktionsgrupper med social profil. Så fort det är repressiva saker så spänner alla musklerna och det ska vara så offensivt. Det normala borde ju vara att man känner ännu mer så när det gäller det förebyggande arbetet. (Länspolismästare Carin Götblad) En icke obetydlig del av den vuxna befolkningen i det som man kallar arbetsför ålder befinner sig i någon form av varaktig eller rentav permanent utanförskap på så sätt att man av egen kraft inte kan skaffa sig ett arbete eller försörja sig själv. Man får inte tillträde till arbetsmarknaden. Det finns många olika sätt att mäta detta. En ganska vanlig uppgift är att detta omfattar cirka en miljon människor eller cirka 20 procent av befolkningen i arbetsför ålder. Gemensamt för många av dem är att de har misslyckats i skolan. 95 procent av samtliga födda 1981 påbörjar gymnasiestudier. 27 procent av samtliga födda 1981 har inte ett gymnasiebetyg vid 20 års ålder. 13 procent av samtliga födda 1981 varken arbetar eller studerar vid 24 års ålder. (Födda 1981, SKL, 2009) 10

11 Det finns som vi tidigare påpekat många förklaringar till detta. En del sociala; man kommer från utsatta sociala miljöer. Andra psykologiska; vissa barn är mer sköra än andra. Ytterligare en del kan bero på att man föds med ett neuropsykiatriskt funktionshinder. Det kan alltså finnas biologiska, psykologiska, sociala och strukturella förklaringar till den uppväxande generationens utanförskap. Det beror också på i vilket sammanhang den unge individen befinner sig. Samma grundproblem kan få helt olika uttrycksformer i en resursstark familj jämfört med en resurssvag. Killar och tjejer hanterar situationen olika. Det kan ha stor betydelse om man är svenskfödd eller invandrare, om man lever i ett segregerat och stigmatiserat område eller inte. På ett likartat vis påverkas en viss problemställning av om man är sämre begåvad (intellektuellt eller socialt) eller inte, och om de olika offentliga aktörer man möter kring sitt problem samverkar om att lösa detta eller inte. Figur 1.2 Orsakerna som kan leda mot ett socialt utanförskap är både många och komplexa Problem Autismspektrastörning ADHD Depression Asocialitet Missbruk Trots Självskadebeteende Dyslexi Sammanhang Resursstarka/svaga föräldrar Svenskar/invandrare Killar/tjejer Lågbegåvad/högbegåvad Samverkande aktörer Påverkan Biologiska faktorer Psykologiska faktorer Sociala sammanhang Sociala strukturer EFFEKTER Utanförskap Ekonomiskt Socialt Psykologiskt Vissa signaler syns mycket tidigt, till exempel barnen som till följd av sin ADHD-problematik inte fungerar i grupp i förskolan. Det finns också föräldrar som av olika skäl inte klarar av att finnas där för sina barn. Man brukar ibland använda begreppet omvårdnadssvikt eller barn med skyddsbehov. Andra signaler blir synliga något senare som dyslexibarnen i skolan eller tonåringarna med depressioner eller ätstörningar och självskadebeteenden. 2 Utanförskapet har många ansikten. Utanförskapet på arbetsmarknaden skapar både ekonomisk och social utsatthet. Unga män som misslyckas i skolan och därefter inte lyckas ta sig in på arbetsmarknaden misslyckas, som påpekats av Bo Rothstein, professor i statsvetenskap, påfallande ofta även på äktenskapsmarknaden. I glesbygden har vi de så kallade gammpojkarna och i storstäderna har vi arga unga män i gängstrukturer, ofta med utländsk bakgrund. Dessa unga män är ofta arga och uttrycker stundtals denna ilska, gärna i kombination med alkohol eller andra droger. 85 procent av alla offer för gatuvåldet i Storstockholm är unga män. 3 Andelen unga som vare sig arbetar eller studerar ökade mellan 2007 och 2008 med 19,6 procent. 4 Socialt utanförskap drabbar många tidigt. Det kan börja med att man inte blir bjuden till barnkalaset, inte får åka med på utflykten, inte vara med i laget. Alla vill tillhöra eller vara del i något sammanhang. Några väljer att hantera detta genom att bli fotbollshuliganer, andra hangarounds till kriminella gäng i förorterna. Ytterligare andra ansluter sig till vit maktrörelsen. Just nu förefaller våldet bland arga unga män i förorterna öka liksom destruktiva självskadebeteenden hos unga flickor. 2 Se även Rätt insats på rätt nivå för barn och ungdomar med psykisk ohälsa, SKL, Sören Sanz, Rapportering av våldet vid akutmottagningen på Södersjukhuset Theme group youth, Unga som varken arbetar eller studerar, Ungdomsstyrelsen,

12 Det finns dock några saker att säga kring detta: För det första att det sociala utanförskapet många gånger är onödigt. Vi vet idag ganska väl hur dessa problem kan hanteras. Det finns kända, beprövade och evidensbaserade metoder kring många av de problem som leder till framtida utanförskap, men av olika skäl avstår vi från att agera. Inte sällan hävdas att det blir för dyrt, men vad är det som blir för dyrt att agera eller att avstå? Det andra vi vet är att effekten av detta utanförskap kostar stora summor pengar. För varje årskull där vi avstår från att bryta detta mönster uppstår en hissnande prislapp på cirka 210 miljarder kronor. En ung människa vars liv leder till livslångt utanförskap skapar samhällskostnader på miljoner kronor. Det tredje vi vet är att detta utanförskap tycks öka. Det finns många indikatorer som pekar på att barns- och ungas psykiska ohälsa och bristande delaktighet i samhället inte tycks minska utan snarare tycks öka. Ungdomsarbetslöshetens utveckling är ett av många tecken på detta. En fjärde sak tycks också vara tydlig; det är oerhört mycket enklare att tillskapa resurser för repressiva insatser (ofta både dyra och ineffektiva) än tidiga insatser. Det tycks dessutom också vara mer politiskt gångbart att genomdriva sådana insatser. Resan mot ett sådant utanförskap inleds för de flesta tidigt i livet, vilket illustreras i Figur 1.3. Dock finns det brytpunkter då utanförskapsprocessen går fortare än annars och förloppet accelererar. En sådan är då barnet börjar i förskolan och inte fungerar i grupp med andra barn. En annan brytpunkt är då barnet börjar skolan och inte klarar av att sitta still i klassrummet. Figur 1.3 Viktiga brytpunkter för utanförskapsprocessen 12

13 En tredje brytpunkt kan uppstå vid tolvårsåldern då pubertetens och högstadietidens inträde sammanfaller. En fjärde sådan punkt är då den unge individen slutar högstadiet och kanske inte har betyg för att kvalificera sig för de nationella programmen ett förhållande som råder för cirka 12 procent av en årskull. Ytterligare en brytpunkt inträffar vid 18-årsåldern då gymnasieskolan avslutas, man blir myndig och föräldrarnas försörjningsansvar upphör i formell mening ska man nu kunna klara sig på egen hand i livet. 1.3 Kostnaderna på ett principiellt plan Ungdomar har en betydligt sämre ekonomisk standard och har haft en betydligt sämre ekonomisk utveckling jämfört med alla andra grupper i samhället. Ungdomar har stora svårigheter att etablera sig på bostadsmarknaden och tvingas ofta betala överhyror för boenden i andra och tredje hand. (Kronofogdens och Konsumentverkets kartläggning av ungas överskuldsättning 2008, sid 2) Utanförskapet leder till konsekvenser på det mänskliga planet i form av svag självkänsla, minskat självförtroende och utestängning från vissa sociala sammanhang såsom arbetsplatser. Det leder också till konsekvenser för privatekonomi och levnadsstandard. Vid sidan av mänskligt lidande, leder utanförskap även till betydande ekonomiska förluster, både för den enskilde och för samhället. Till att börja med har vi alla de direkta välfärdskostnader som uppstår i form av alla de olika insatser som görs i form av utredningar av utsatta barn och unga, läkarbesök, institutionsvistelser etcetera. Till detta kommer vad man skulle kunna kalla indirekta välfärdskostnader som uppstår till exempel i form av att föräldrarna sjukskriver sig, går ner i arbetstid för att stötta sina barn, uppsöker sjukvården och socialtjänsten och så vidare. En tredje grupp av kostnader är vad ekonomer skulle kalla finansiella kostnader och som vi här dels beskriver som olika kostnader för försörjning till följd av ett utanförskap såsom a-kassa, sjukpenning, ekonomiskt bistånd etcetera. Dessutom tillkommer alla de skatteintäkter som uteblir till följd av ett utanförskap utebliven moms, kommunalskatt, landstingsskatt och statlig skatt. Dessa är i sin tur kopplade till de produktionsförluster som uppstår till följd av att marginaliserade människor i vuxen ålder (och deras föräldrar periodvis dessförinnan) till följd av sitt utanförskap inte kan arbeta och bidra till folkhushållet det som ibland brukar kallas BNP-bidrag uteblir. Effekterna är principiellt summerade i Figur

14 Figur 1.4 En principiell summering av utanförskapets ekonomiska effekter Kostnaderna kan lite förenklat på en tidsaxel delas upp i vilka av dem som uppstår under barndomsoch ungdomstiden (spädbarnstiden, förskoleåldern och skolåldern) samt de som uppstår i vuxenlivet. Utanförskapets kostnader tickar ofta på år efter år och kan på många sett ses som att fångas av en ryssja. Det är lätt att hamna i utanförskap men oerhört mycket svårare att ta sig ur. Tendenserna till att det hela resulterar i en livssituation som kan beskrivas som både permanent och kronisk tycks vara betydande. Ett av grundproblemen då man ska värdera utanförskapets kostnader är dels att man missar alla osynliga indirekta kostnader (en sorts isbergseffekt), dels att man missar det långsiktiga tidsperspektivet (bristen på ett socialt investeringsperspektiv). Normalt sett underskattar man därmed kraftigt utanförskapets effekter och kostnader. I Figur 1.4 illustrerar den stora gula ytan den totala kostnaden för en viss form av utanförskap. Ovanför den vågräta streckade linjen (isbergseffekten) finns utanförskapets synliga del. Till vänster om den lodräta streckade linjen (investeringseffekten) återfinns utanförskapets kortsiktiga kostnader. Den röda ytan i figuren markerar den kortsiktiga synliga delen av kostnader för utanförskap såsom de uppfattas i en värld baserad på ettårsbudgetar och stuprörstänkande. Ofta uppgår skillnaden mellan upplevd och faktisk kostnad till hundratals eller tusentals procent. 14

15 1.4 Ungas utanförskap ur ett ekonomiskt perspektiv Vid årsskiftet hade ungdomar mellan 18 och 25 år skulder hos Kronofogden. Mest ökar skulderna bland de yngsta. Antalet 18-åringar som kom till Kronofogden ökade med 14 procent mellan 2007 och (DN, 8 juni 2009) Utanförskapet är betydande i det svenska samhället. Antalet personer i arbetsför ålder som långvarigt befinner sig i någon form av utanförskap, grovt definierat som oförmåga eller möjlighet att försörja sig genom eget arbete, uppgår till en miljon eller kanske fler. Jan Edling beskriver hur antalet personer som uppbär ersättning från de statliga försörjningssystemen under perioden pendlar mellan 18 och 20 procent beroende på konjunkturvariationerna. Summan av de personer som uppbär ersättning från statliga ersättningssystem och kommunala försörjningssystem uppgår till cirka personer. 5 Enligt de flesta källor är situationen för unga generellt sett värre än för den vuxna generationen. Man kan uppfatta de unga som en sorts indikator eller vägvisare för framtidens samhälle, och dessutom som de som ska överta och förvalta det samhälle vi lämnar efter oss. Därför är det särskilt viktigt och intressant att se hur deras situation ser ut. Ett uttryck som marginaliseringen tar sig är att man utestängs från arbetsmarknaden. Detta i sin tur leder till att man drabbas av en sorts ekonomisk marginalisering med svag ekonomi och risk för att hamna i ekonomiska svårigheter. Detta är något som i statistiken kommer till uttryck på flera olika sätt: Arbetslösheten för unga är två till tre gånger högre än för befolkningen i genomsnitt. Medan arbetslösheten för gruppen år ligger runt eller under tioprocentsnivån, pendlar motsvarande siffra för unga år mellan 20 och 30 procent. För de riktigt unga är siffran ännu högre. (Källa: SCB) Sedan 1991 har arbetslösheten för unga mellan 20 och 24 år ökat från 6,2 till 14 procent. (Källa: SCB) 2001 hade 12 procent av unga mellan 20 och 29 år låg ekonomisk standard hade denna siffra ökat till 23 procent, vilket är nästan en fördubbling på åtta år. (Källa: US) 2008 inkom ansökningar om betalningsförläggande för unga mellan 18 och 25 år hos kronofogden. (Källa: KF) Cirka 9 procent av unga flickor mellan 18 och 25 år lever i hushåll som erhåller ekonomiskt bistånd. Motsvarande siffra för vuxna kvinnor är 3 procent. (Källa: US) Samtidigt som antalet nybeviljade förtidspensionärer över 30 år minskat från närmare till , från 2004 till 2009, har antalet unga förtidspensionärer ökat från till (Källa: SR) 5 Edling, Agenda för Sverige, Ekerlids Förlag, 2010, sid

16 I Figuren 1.5 ser vi att arbetslösheten för unga ligger avsevärt högre än för befolkningen i stort. 6 Figur 1.5. Diagram över ungdomsarbetslösheten, Det har förts många diskussioner kring hur man ska tolka denna typ av diagram. Är de rättvisande, underskattar de eller överskattar de den faktiska situationen? Om man i stället vänder uppmärksamheten mot de långsiktiga trenderna får man en kompletterande och inte särskilt uppmuntrande bild. Sett i ett mer långsiktigt perspektiv är nämligen bilden än mer dyster. Från att ha varit ett föregångsland med mycket låga nivåer på ungdomsarbetslösheten i början av 90-talet (5 procent eller lägre) är vi nu ett land som tävlar om en föga smickrande tätposition då det gäller ungdomsarbetslösheten med nivåer kring procent. Förändringen ser ut att vara långsiktig och strukturell. Figur 1.6. Diagram över ungdomsarbetslösheten, Det kan vara viktigt att observera två saker kring detta diagram. Den första är de stora säsongsvariationerna som främst beror på när läsåret inom skolväsendet slutar. Det andra är att i gruppen arbetslösa finns både de som på heltid söker jobb och de som studerar men söker arbete på sin övriga tid.

17 Lite tillspetsat skulle man kunna säga; från bäst i klassen till sämst. En oroande utveckling som av Nordiska Rådet hösten 2010 beskrivs på följande sätt: Arbetslösheten bland unga har stigit markant i alla de nordiska länderna. Sverige låg under första kvartalet 2010 i toppen på 29 procent, Finland på 27 procent, Island på 16 procent, Danmark på 13 procent och Norge i botten med 9 procent. (Nordiska Rådet, oktober 2010) Sammanfattningsvis kan man säga att kostnaderna för utanförskapet i samhället är mycket stora och de ser ut att växa. De är ofta osynliga för de som fattar besluten eftersom de långsiktiga effekterna inte syns i de ettåriga budgetsystemen (den sociala investeringseffekten) och ingen enskild aktör har överblick över summan av alla effekter (isbergseffekten). 17

18 18

19 2. Utanförskapets trendmässiga utveckling bland unga 7 Många barn som hör av sig till BRIS är mycket missnöjda med socialtjänsten och barnoch ungdomspsykiatrin. Det berättar om sina innersta känslor, men får inte den hjälp de behöver och känner sig övergivna. (ur BRIS årsrapport 2010, sid 19) Utanförskapet i samhället är alltså omfattande och leder till betydande samhällskonsekvenser. Detta väcker ytterligare frågor. Hur ser mönster och trender ut kring detta i allmänhet och finns det grupper som far särskilt illa? En grupp det talats mycket om är de unga kvinnorna hur ser deras situation ut? Låt oss besvara frågorna i ett antal steg. 2.1 Den allmänna bilden Långt ifrån alla svenska ungdomar mår bra. Ohälsan ökar, den psykiska ohälsan i allmänhet och för flickor och unga kvinnor i synnerhet. Socialstyrelsen säger i sin folkhälsorapport 2010 följande: Sedan 1990-talet har ungdomsgenerationen haft en sämre hälsoutveckling än övriga åldersgrupper framförallt när det gäller psykisk hälsa. Sedan mätningarna började i slutet av 1980-talet har andelen ungdomar i åldern år som upplever ängslan, oro eller ångest ökat och fortsätter alltjämt att öka. Tittar man vidare så säger folkhälsorapporten bland annat följande: Andelen ungdomar som upplever ängslan, oro eller ångest har ökat. Det har skett en tredubbling av andelen unga med sömnbesvär på mindre än 20 år. Det blir allt vanligare att unga vårdas på sjukhus för ångesttillstånd och depression, något som på 10 år har blivit fyra gånger vanligare. Andelen ungdomar som försöker ta livet av sig ökar kraftigt och är tre gånger vanligare än bland den vuxna befolkningen. Olyckor och självmord är de vanligaste dödsorsakerna bland unga. Antalet självmord har de senaste tio åren minskat i flera åldersgrupper, med undantag för ungdomar. Andelen unga med låg ekonomisk standard ökar. 2.2 Läget för flickor och unga kvinnor Detta var läget för unga i allmänhet. Hur ser det då ut för unga kvinnor? Om man sammanställer befintlig statistik blir det en tämligen mörk bild: Förekomsten av ängslan, ångest och oro bland unga kvinnor uppgår till 30 procent. Dubbelt så hög som hos de unga männen och en tredubbling på drygt 20 år. I åldersgruppen år har oro, ängslan och ångest ökat mest och är vanligast bland studerande kvinnor. 23 procent av de unga kvinnorna dricker sig berusade minst en gång per månad. Bland pojkarna är motsvarande siffra 14 procent. 7 Underlaget till detta avsnitt kommer bland annat från Socialstyrelsens folkhälsorapport 2010, BRIS årsrapport 2010, olika rapporter från SKL, Ungdomsstyrelsen, Ung i dag 2009 samt folkhälsorapporter från Folkhälsoinstitutet. 19

20 47 procent av flickor i årskurs 9 känner sig ofta eller så gott som ständigt stressade. Motsvarande siffra bland pojkar är 14 procent. 9 procent av unga kvinnor avstår från att gå ut på kvällen på grund av rädsla för våld. Motsvarande siffra bland de unga männen är 1 procent. 11 procent av unga kvinnor har blivit sexuellt ofredade två gånger eller mer. Motsvarande siffra bland pojkarna är 5 procent. Sjukhusvård på grund av självmordsförsök eller andra självdestruktiva handlingar har ökat kraftigt bland unga kvinnor sedan början av 1990-talet. I stort sett har en fördubbling skett under de senaste 20 åren. Det är tre gånger fler kvinnor som vårdas för självmordsförsök än män. Andelen 16- till19-åriga kvinnor som vårdats inom slutenvården till följd av depression och ångest har fyrdubblats under de senaste 20 åren angav 51 procent av de 15-åriga flickorna att de trivdes bra med livet just nu hade denna siffra sjunkit till 28 procent. Bilden är mörk och tycks bli allt mörkare. Sammanfattningsvis kan man dra ett antal slutsatser. Den första är att unga är mer utsatta än befolkningen i stort. Den andra är att situationen sett i ett längre tidsperspektiv har försämrats. Den tredje är att detta är en långsiktig trend. Den fjärde är att detta är en strukturell och inte en konjunkturell eller tillfällig situation. Slutligen; det är värre för de unga flickorna. 2.3 Varför sker detta just nu? 2006 såldes knappt 1,5 miljoner dygnsdoser av sömnmedel och lugnande medel till barn och ungdomar mellan 0 och 18 år. Tre år senare såldes knappt 2,3 miljoner. Det är en ökning med 54,7 procent. (Dagens Eko, 3:e maj 2010) Den psykiska ohälsan bland unga i allmänhet och flickor/unga kvinnor i synnerhet har alltså ökat dramatiskt de senaste tio åren. Det finns inga enkla och självklara förklaringar till varför utvecklingen har tagit en sådan riktning. En tänkbar förklaring är den hårdnande situationen på arbetsmarknaden, som erbjuder unga få möjligheter till ett arbete direkt efter gymnasiet. Utestängning från arbetsmarknaden är särskilt hård för de som misslyckats i skolan. I en totalundersökning av en årskull unga (1981) gjord av Sveriges Kommuner och Landsting 8 (SKL) fann man att: 27 procent av årskullen inte hade slutbetyg från gymnasiet vid 20 års ålder. 13 procent av samtliga ur årskullen vid 24 års ålder vare sig var sysselsatt med studier eller i arbete. 53 procent av dem som saknade slutbetyg från gymnasiet vare sig var i arbete eller sysselsatta med studier vid 24 års ålder Se Födda 1981, SKL 2009.

Samarbete skola och arbetsliv - en social investering

Samarbete skola och arbetsliv - en social investering Ingvar Nilsson Samarbete skola och arbetsliv - en social investering och en väg för att reducera utanförskapet och höja effektiviteten i den offentliga resursanvändningen Ingvar Nilsson (i.nilsson@seeab.se)

Läs mer

Folkhälsan i ett socioekonomiskt perspektiv

Folkhälsan i ett socioekonomiskt perspektiv Folkhälsan i ett socioekonomiskt perspektiv 1 Kan man räkna på människor och hur de mår? 2 Socioekonomiska beräkningar introducerades 2009 i kommunen: 1) Utbildning av kommunens ekonomer. 2) Beräkning

Läs mer

De deprimerade tonårsflickorna

De deprimerade tonårsflickorna De deprimerade tonårsflickorna Ingvar Nilsson & Anders Wadeskog ( i.nilsson@seeab.se & a.wadeskog@seeab.se ) 1. KARIN 1.1 Karins liv Karin är uppväxt i en tämligen normal familj tillsammans med ett yngre

Läs mer

Förenklad samhällsekonomisk analys av projekt i Samordningsförbundet Jönköping

Förenklad samhällsekonomisk analys av projekt i Samordningsförbundet Jönköping Förenklad samhällsekonomisk analys av projekt i Samordningsförbundet Jönköping 1. Sammanfattning Denna rapport innehåller en form av samhällsekonomisk analys av kostnader för och intäkter från de två projekt

Läs mer

Mobbningens kostnader

Mobbningens kostnader Mobbningens kostnader En socioekonomisk analys I samarbete med: PRODUKTION Frida Warg GRAFISK FORM Oskar Eklind ANSVARIG UTGIVARE Lars Arrhenius OMSLAG Jonas Eklind, DPP TRYCK PrintR, Stockholm KONTAKT

Läs mer

Utanförskap eller prevention?

Utanförskap eller prevention? Utanförskap eller prevention? - en socioekonomisk beräkning av kostnaderna för utanförskap och prevention i Sotenäs En rapport framtagen av Maria Hassing Karlander i samarbete med Annika Westlund och Susanne

Läs mer

Att investera i framtiden

Att investera i framtiden 2013 Arbetsmarknads- och familjenämnden Datum Diarienummer 1 (5) Arbetsmarknads- och familjeförvaltningen Enheten för kvalitet Sofia Eriksson, 070-0866201 Att investera i framtiden -Rapport från utbildning

Läs mer

Socioekonomisk Kalkyl Främjande och förebyggande insatser för barn och unga

Socioekonomisk Kalkyl Främjande och förebyggande insatser för barn och unga Torshälla stads nämnd Datum 1 (5) Torshälla stads förvaltning Ledning och administration Annette Johansson, 016-710 73 03 TSN/2014:312 Torshälla stads nämnd Socioekonomisk Kalkyl Främjande och förebyggande

Läs mer

En rimlig hypotes är att det finns en samhällsekonomisk potential i att satsa på förebyggande arbete inom de generella verksamheterna för barn och

En rimlig hypotes är att det finns en samhällsekonomisk potential i att satsa på förebyggande arbete inom de generella verksamheterna för barn och Sammanfattning Psykisk ohälsa är ett allvarligt hälsoproblem bland barn och ungdomar och därmed ett angeläget område för samhällsinsatser. Det mesta av de resurser som samhället satsar på barn och ungdomar

Läs mer

Utanförskapets kostnader för en grupp unga vuxna med psykisk ohälsa på Hisingen

Utanförskapets kostnader för en grupp unga vuxna med psykisk ohälsa på Hisingen Utanförskapets kostnader för en grupp unga vuxna med psykisk ohälsa på Hisingen Ett socioekonomiskt perspektiv på utanförskap, prevention och rehabilitering NOVEMBER 2010 1 Innehållsförteckning Sammanfattning

Läs mer

MINNESANTECKNINGAR FRÅN SEMINARIUM PÅ HOLA FOLKHÖGSKOLA 15-16 JANUARI 2009, ÅDALSSAMVERKAN FRÅN PRATSAM TILL GÖRSAM! Inledning

MINNESANTECKNINGAR FRÅN SEMINARIUM PÅ HOLA FOLKHÖGSKOLA 15-16 JANUARI 2009, ÅDALSSAMVERKAN FRÅN PRATSAM TILL GÖRSAM! Inledning 1 MINNESANTECKNINGAR FRÅN SEMINARIUM PÅ HOLA FOLKHÖGSKOLA 15-16 JANUARI 2009, ÅDALSSAMVERKAN FRÅN PRATSAM TILL GÖRSAM! Inledning Arbetet med att gemensamt jobba med välfärdsfrågor utifrån krympande ekonomiska

Läs mer

En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30. Jonas Huldt. Utvärdering av sociala investeringar

En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30. Jonas Huldt. Utvärdering av sociala investeringar Utvärdering av sociala investeringar En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30 Jonas Huldt Payoff Utvärdering och Analys AB Kunskapens väg 6, 831 40

Läs mer

Samordningsförbund 2.0 en idé och en vision. Ingvar Nilsson & Eva Nilsson Lundmark eva.lundmark@krutab.se & i.nilsson@seeab.

Samordningsförbund 2.0 en idé och en vision. Ingvar Nilsson & Eva Nilsson Lundmark eva.lundmark@krutab.se & i.nilsson@seeab. Samordningsförbund 2.0 en idé och en vision Ingvar Nilsson & Eva Nilsson Lundmark eva.lundmark@krutab.se & i.nilsson@seeab.se 2014 04 01 Tio personers försenade integration i arbetslivet fallet Trelleborg

Läs mer

Den ojämlika välfärden i Malmö ur ett socioekonomiskt perspektiv

Den ojämlika välfärden i Malmö ur ett socioekonomiskt perspektiv Den ojämlika välfärden i Malmö ur ett socioekonomiskt perspektiv Ingvar Nilsson Ett diskussionsunderlag framtaget för Kommission för ett socialt hållbart Malmö 1 maj 2012 Författare Ingvar Nilsson Nationalekonom

Läs mer

ADHD ur ett socioekonomiskt perspektiv

ADHD ur ett socioekonomiskt perspektiv ADHD ur ett socioekonomiskt perspektiv Ingvar Nilsson 1 Eva Nilsson-Lundmark 2 1 Nationalekonom, Institutet för SocialEkologisk Ekonomi, Karlshäll, 153 95 Järna. E-post: i.nilsson@seeab.se. 2 Leg arbetsterapeut

Läs mer

Teknikstöd i skolan. Socioekonomisk analys av unga, skolmisslyckanden och arbetsmarknaden

Teknikstöd i skolan. Socioekonomisk analys av unga, skolmisslyckanden och arbetsmarknaden Teknikstöd i skolan Socioekonomisk analys av unga, skolmisslyckanden och arbetsmarknaden Hjälpmedelsinstitutet (HI), 2013 Författare: Eva Nilsson Lundmark, Ingvar Nilsson & Anders Wadeskog Ansvarig handläggare

Läs mer

4. Behov av hälso- och sjukvård

4. Behov av hälso- och sjukvård 4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om

Läs mer

Socialförvaltningen. Ett socioekonomiskt perspektiv på subventionerade anställningar år 2013

Socialförvaltningen. Ett socioekonomiskt perspektiv på subventionerade anställningar år 2013 Socialförvaltningen Ett socioekonomiskt perspektiv på subventionerade anställningar år 213 Angela Nilsson, Piteå den 2 oktober 214 1 Sammanfattning Piteå kommun har i några år gjort en satsning på subventionerade

Läs mer

Världsrekord i satsning på folkhälsa drygt 70 mkr 2006-2012. Nynäshamns kommun. Insatser för barn och ungdomar är lönsamt Siv Jatko 20120423

Världsrekord i satsning på folkhälsa drygt 70 mkr 2006-2012. Nynäshamns kommun. Insatser för barn och ungdomar är lönsamt Siv Jatko 20120423 1 Världsrekord i satsning på folkhälsa drygt 70 mkr 2006-2012 Nynäshamns kommun Insatser för barn och ungdomar är lönsamt Siv Jatko 20120423 Insatser för barn och ungdomar är lönsamt Siv Jatko 20120423

Läs mer

Varför behövs sociala investeringar och hur kan man som region arbeta med det?

Varför behövs sociala investeringar och hur kan man som region arbeta med det? Varför behövs sociala investeringar och hur kan man som region arbeta med det? Västra Götalandsregionen 9 september 2015 Tomas Bokström & Christina Wahlström Disposition 1. Varför sociala investeringar?

Läs mer

Hellre rik och frisk - om familjebakgrund och barns hälsa

Hellre rik och frisk - om familjebakgrund och barns hälsa Hellre rik och frisk - om familjebakgrund och barns hälsa Eva Mörk*, Anna Sjögren** & Helena Svaleryd* * Nationalekonomiska institutionen, Uppsala universitet ** Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk

Läs mer

Diagram2: Utbetalt ekonomiskt bistånd exklusive introduktionsersättning, tkr

Diagram2: Utbetalt ekonomiskt bistånd exklusive introduktionsersättning, tkr 2 (7) 3 (7) Inför valet 2006 hade de borgerliga partierna ett högt tonläge. Socialdemokraterna hade misslyckats med jobben. Trots hög tillväxt rådde massarbetslöshet i Sverige. Ännu värre, många fler än

Läs mer

Familjecentralen. en social investering för att främja barns hälsa. Nyköping

Familjecentralen. en social investering för att främja barns hälsa. Nyköping Utredning Dnr 84935 Division Social omsorg Datum Maria Magnusson 2013-05-28 Familjecentralen en social investering för att främja barns hälsa Nyköping 2013-05-28 Isabelle Runfeldt, Division Social omsorg

Läs mer

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018

När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 När den egna kraften inte räcker till Västeråsmoderaternas program för sociala frågor för 2014-2018 1 När den egna kraften inte räcker till Samhällets skyddsnät ska ge trygghet och stöd till människor

Läs mer

Bokslut Reinfeldt och Halland

Bokslut Reinfeldt och Halland Bokslut Reinfeldt och Halland Resultatet av åtta år med en borgerlig regering Socialdemokraterna i Halland 2014-06-25 1 Sammanfattning Den borgerliga regeringens politik för att skapa nya jobb har helt

Läs mer

1+1= 3 OM SAMVERKAN MELLAN SKOLA OCH ARBETSLIV UR ETT SOCIOEKONOMISKT PERSPEKTIV

1+1= 3 OM SAMVERKAN MELLAN SKOLA OCH ARBETSLIV UR ETT SOCIOEKONOMISKT PERSPEKTIV 1 1+1= 3 OM SAMVERKAN MELLAN SKOLA OCH ARBETSLIV UR ETT SOCIOEKONOMISKT PERSPEKTIV Eva Nilsson Lundmark & Ingvar Nilsson (eva.lundmark@krutab.se & I.nilsson@seeab.se) 2015-02-20 2 1. INLEDNING Detta är

Läs mer

Vad får vi för svar när vi frågar om barn och ungas psykiska hälsa. En jämförelse mellan likartade frågor i två enkäter.

Vad får vi för svar när vi frågar om barn och ungas psykiska hälsa. En jämförelse mellan likartade frågor i två enkäter. Vad får vi för svar när vi frågar om barn och ungas psykiska hälsa. En jämförelse mellan likartade frågor i två enkäter Anna Carlgren Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2011 Många undersökningar görs

Läs mer

SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN

SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN SÅ FUNKAR ARBETSLINJEN Jobben är regeringens viktigaste fråga. Jobb handlar om människors möjlighet att kunna försörja sig, få vara en del i en arbetsgemenskap och kunna förändra

Läs mer

RAPPORT: VI FÅR BETALA UNGAS ÖKANDE EKONOMISKA OTRYGGHET

RAPPORT: VI FÅR BETALA UNGAS ÖKANDE EKONOMISKA OTRYGGHET RAPPORT: VI FÅR BETALA UNGAS ÖKANDE EKONOMISKA OTRYGGHET Ung Vänster Juli 2014 För kontakt: 08-654 31 00 info@ungvanster.se Under lång tid har ungas situation i Sverige försvårats. I takt med att samhällsutvecklingen

Läs mer

Samarbete ses ofta som den form som ska stödja människor med sammansatt

Samarbete ses ofta som den form som ska stödja människor med sammansatt Samarbete och ökat förtroende SAMARBETE OCH ÖKAT FÖRTROENDE MARIE FRIDOLF Samarbete ses ofta som den form som ska stödja människor med sammansatt proble matik så att de återfår arbetsförmågan (Andersson

Läs mer

Inrätta fond för sociala investeringar svar på motion väckt Britt Björneke (V).

Inrätta fond för sociala investeringar svar på motion väckt Britt Björneke (V). SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2013-04-15 SN-2013/903.710 1 (3) HANDLÄGGARE Berit Heidenfors 08-535 312 77 berit.heidenfors@huddinge.se Socialnämnden Inrätta

Läs mer

Samsyn och engagemang

Samsyn och engagemang Att investera i tidiga insatser En lönsam affär! DOKUMENTATION FRÅN SEMINARIUM CLARION COLLECTION BOLINDER MUNKTELL I ESKILSTUNA 16 DECEMBER 2011 Samsyn och engagemang - präglade seminariedagen i Eskilstuna

Läs mer

Utanförskap ett växande problem som kräver systemsyn

Utanförskap ett växande problem som kräver systemsyn Utanförskap ett växande problem som kräver systemsyn Stort och ökande utanförskap en process som startar tidigt På senare år har allt mer uppmärksamhet riktats mot det utanförskap som drabbar många barn

Läs mer

Positionspapper. Psykisk hälsa, barn och unga

Positionspapper. Psykisk hälsa, barn och unga Positionspapper Psykisk hälsa, barn och unga Februari 2009 Kontaktperson Thomas Rostock, thomas.rostock@skl.se och Ing-Marie Wieselgren, ing-marie.wieselgren@skl.se Formgivning forsbergvonessen Tryckeri

Läs mer

Folkhälsa Fakta i korthet

Folkhälsa Fakta i korthet Jag är sjukpensionär men har ibland mycket tid över och inget att göra. Jag har inga vänner och bekanta som är daglediga. Jag hamnar utanför gemenskapen och tappar det sociala nätverket. Citat ur Rivkraft

Läs mer

Riktlinje för hantering av Norrköpings kommuns sociala investeringsfond

Riktlinje för hantering av Norrköpings kommuns sociala investeringsfond Riktlinje 2010-12-15 Riktlinje för hantering av Norrköpings kommuns sociala investeringsfond KS-605/2010 Beslutad av kommunstyrelsen den 15 december 2012. Syftet med den sociala investeringsfonden är att

Läs mer

Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos ungdomar En fördjupning av rapport 9 Ung i Halland

Läs mer

Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun Antaget av kommunfullmäktige

Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun Antaget av kommunfullmäktige Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun Antaget av kommunfullmäktige 2009-09-28 146 Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun 2009 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING PROGRAMMET SYFTE OCH RELATION TILL

Läs mer

Gör sociala investeringar möjliga i Uppsala! Nya grepp för bättre ekonomisk hushållning i Uppsala kommun

Gör sociala investeringar möjliga i Uppsala! Nya grepp för bättre ekonomisk hushållning i Uppsala kommun Uppsala Stadshus Uppsala 2011-04-13 Gör sociala investeringar möjliga i Uppsala! Nya grepp för bättre ekonomisk hushållning i Uppsala kommun 2 (14) Innehållsförteckning Förord... 3 Årets resultat... 5

Läs mer

RIKTLINJER. för hantering av Norrköpings kommuns sociala investeringsfond

RIKTLINJER. för hantering av Norrköpings kommuns sociala investeringsfond RIKTLINJER för hantering av Norrköpings kommuns sociala investeringsfond... 15 december 2010 Riktlinjer för hantering av Norrköpings kommuns sociala investeringsfond Beslutade av kommunstyrelsen den 15

Läs mer

SOCIALA INVESTERINGAR 2.0

SOCIALA INVESTERINGAR 2.0 SOCIALA INVESTERINGAR 2. kejsarens nya kläder eller den möjliga början All något nye??? Ingvar Nilsson/215-8- 3 i.nilsson @seeab.se Sociala investeringar en trend!!! Är det bra eller dåligt??? GRUNDPROBLEMET

Läs mer

Pensionsavgångar inom statsförvaltningen. Statistikrapport 2014

Pensionsavgångar inom statsförvaltningen. Statistikrapport 2014 Pensionsavgångar inom statsförvaltningen Statistikrapport 2014 Innehållsförteckning Förord sid 5 1. Pensionsavgångar inom statsförvaltningen sid 7 1.1 Förutsättningar för statistikuppgifterna sid 7 1.2

Läs mer

De unga, utanförskapet och arbetsmarknaden

De unga, utanförskapet och arbetsmarknaden De unga, utanförskapet och arbetsmarknaden En socioekonomisk diskussion Ingvar Nilsson/OFUS (i.nilsson@seeab.se) 2010-06-12 Det unga utanförskapet och arbetsmarknaden sid 2 1. INLEDNING De svenska välfärdssystemen

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Riktlinje Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Kommunens prioriterade områden för att minska andelen familjer i ekonomiskt utsatthet och för att begränsa effekterna för de barn som lever i ekonomiskt

Läs mer

Förslag på att införa sociala investeringsfonder

Förslag på att införa sociala investeringsfonder 2013-04-02 1 (5) Individ- och omsorgsnämnden Förslag på att införa sociala investeringsfonder Beslutsunderlag Budget 2013 med plan för 2014 och 2015, beslutad i KF den 26 november 2012 Individ- och omsorgsförvaltningens

Läs mer

Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser. Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering JobbCentrum. Karlskoga - Degefors samordningsförbund

Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser. Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering JobbCentrum. Karlskoga - Degefors samordningsförbund Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering JobbCentrum Karlskoga - Degefors samordningsförbund 25/10-2008 2 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Ekonomisk

Läs mer

Socioekonomiskt perspektiv Sociala investeringar

Socioekonomiskt perspektiv Sociala investeringar Socioekonomiskt perspektiv Sociala investeringar Social investeringsfond Birgitta Augustsson och Lena Maria Vinberg 2012-03-27 www.ale.se Inledning Bakgrund Att reducera den uppväxande generationens framtida

Läs mer

Vem kan rädda den svenska välfärden?

Vem kan rädda den svenska välfärden? Fokus på arbetsmarknad och utbildning Den svenska välfärden Vem kan rädda den svenska välfärden? Johan Jönsson 7 Kan vi bevara den svenska välfärden? Hur ska det i så fall gå till? Alla vet vi att välfärd

Läs mer

Vad krävs för att ett arbetslivsinriktat projekt skall skapa nytta på längre sikt

Vad krävs för att ett arbetslivsinriktat projekt skall skapa nytta på längre sikt Vad krävs för att ett arbetslivsinriktat projekt skall skapa nytta på längre sikt för deltagarna, myndigheterna och samhället? Ett samhällsekonomiskt perspektiv Slutseminarium 2014-05-15 På väg till jobbet,

Läs mer

Budgetrådgivning en kortsiktig kommunal kostnad eller en lönsam social investering

Budgetrådgivning en kortsiktig kommunal kostnad eller en lönsam social investering Rapport 2011:11 Budgetrådgivning en kortsiktig kommunal kostnad eller en lönsam social investering 2 (60) Budgetrådgivning en kortsiktig kommunal kostnad eller en lönsam social investering Överskuldsättning

Läs mer

Vilka faktorer kan påverka barnafödandet?

Vilka faktorer kan påverka barnafödandet? 29 Vilka faktorer kan påverka barnafödandet? Ålder Kvinnor och män skjuter allt längre på barnafödandet. Kvinnor och män födda 1945 var 23,9 respektive 26,6 år när de fick sitt första barn. Sedan dess

Läs mer

En inblick i elevens ryggsäck. - en föreläsning om föräldraskap i möte med lärare

En inblick i elevens ryggsäck. - en föreläsning om föräldraskap i möte med lärare En inblick i elevens ryggsäck - en föreläsning om föräldraskap i möte med lärare Sofia Kullberg Handledande lärare vid Valteri Skilla Speciallärare Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Livet i landet

Läs mer

Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning. En kartläggning av målgruppen. som redogör för målgruppens storlek,

Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning. En kartläggning av målgruppen. som redogör för målgruppens storlek, Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning En kartläggning av målgruppen som redogör för målgruppens storlek, sammansättning och behov Inledning Arbetslivet är navet i den svenska

Läs mer

Sociala investeringar Rätt, fel och möjligt ett kommunalt perspektiv. Stefan Ackerby

Sociala investeringar Rätt, fel och möjligt ett kommunalt perspektiv. Stefan Ackerby Sociala investeringar Rätt, fel och möjligt ett kommunalt perspektiv Stefan Ackerby Beslut på SKL:s kongress hösten 2011 SKL skall "tillsätta en utredning som ser över vilka effekter man kan åstadkomma

Läs mer

Socioekonomisk analys av Projekt Social Hänsyn

Socioekonomisk analys av Projekt Social Hänsyn 1 Socioekonomisk analys av Projekt Social Hänsyn Göteborg 150601 Berit Björnered BBj Konsult 2 Innehåll 1 Bakgrund... 3 2.1 Socioekonomisk analys... 3 2.2 Utanförskapets kostnader... 4 3 39 deltagare...

Läs mer

Samordningsförbundet

Samordningsförbundet Samordningsförbundet Horisont - upprinnelse Projekt JobbTorg (2009-2010, 1,5 år) - aktiva insatser från dag 1 när ungdom (18-24 år) söker försörjningsstöd Bild: ökat inflöde av unga utan fullständiga betyg

Läs mer

Vi fortsätter att föda fler barn

Vi fortsätter att föda fler barn Vi fortsätter att föda fler barn En historisk tillbakablick på barnafödandet i Sverige visar en uppåtgående trend under 1800-talet och kraftiga svängningar under 1900-talet. Idag beräknas kvinnor i genomsnitt

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av våld mot kvinnor antogs

Läs mer

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun

Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Våld i nära relationer 2009-2010 Tjörns kommun Tjörn Möjligheternas ö Inledning Att slippa utsättas för våld och övergrepp är en förutsättning mänskliga rättigheter. FN:s deklaration om avskaffande av

Läs mer

Rapport. Brottsligheten minskar när stödet till idrotten ökar. Swedstat Statistics & Research Swedstat Statistics & Research

Rapport. Brottsligheten minskar när stödet till idrotten ökar. Swedstat Statistics & Research Swedstat Statistics & Research 2013-06-03 Rapport Brottsligheten minskar när Swedstat Statistics & Research www.swedstat.se Sid 1 (9) SAMMANFATTNING Riksidrottsförbundet genomförde 2011 en undersökning där de frågade Sveriges kommuner

Läs mer

SOCIALDEMOKRATERNAS VÅR JOBBPLAN NORRTÄLJE KOMMUN. Framtidsinvesteringar i jobben går före nya skattesänkningar

SOCIALDEMOKRATERNAS VÅR JOBBPLAN NORRTÄLJE KOMMUN. Framtidsinvesteringar i jobben går före nya skattesänkningar SOCIALDEMOKRATERNAS VÅR JOBBPLAN FÖR JOBBPLAN JÄRFÄLLA FÖR NORRTÄLJE KOMMUN Framtidsinvesteringar i jobben går före nya skattesänkningar Krav på individen att anstränga sig ska förenas med ökade möjligheter

Läs mer

Sysselsättning, hälsa och dödlighet

Sysselsättning, hälsa och dödlighet 22, hälsa och dödlighet Figurerna på följande sidor visar andelen överlevande, andelen med god hälsa och andelen sysselsatta män och kvinnor födda 1930, 1945 och 1955. Som tidigare nämnts beräknas förväntat

Läs mer

BRIS remissyttrande över förslag till nationellt program för suicidprevention S2006/10114/FH

BRIS remissyttrande över förslag till nationellt program för suicidprevention S2006/10114/FH Riksförbundet BRIS YTTRANDE Karlavägen 121 2007-05-11 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00 Fax: 08-59 88 88 01 Socialdepartementet Enheten för folkhälsa 103 33 Stockholm BRIS remissyttrande över förslag

Läs mer

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Uppföljning 2012 Bakgrund Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK, ett samverkansprojekt mellan Landstinget Västmanland, Försäkringskassan och

Läs mer

Rapport projekt GRUS

Rapport projekt GRUS 1 Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Rapport projekt GRUS Karlskoga/Degerfors Samordningsförbund 2008-10-27 Projekt Grus har en payoff-tid för samhället på 27 månader. Den långsiktiga lönsamheten

Läs mer

Fredagsmys. 12 sidor om fattiga barn i ett rikt land.

Fredagsmys. 12 sidor om fattiga barn i ett rikt land. Fredagsmys. 12 sidor om fattiga barn i ett rikt land. Sverige är ett rikt land Trots det lever över 220 000 barn i fattigdom. Det beror ofta på att deras föräldrar saknar jobb eller arbetar deltid mot

Läs mer

När livet söker sig nya former. Vändpunkter och förändringsprocesser hos unga. Fokus öppenvård och lokal anknytning

När livet söker sig nya former. Vändpunkter och förändringsprocesser hos unga. Fokus öppenvård och lokal anknytning När livet söker sig nya former Vändpunkter och förändringsprocesser hos unga Fokus öppenvård och lokal anknytning PhD Stig-Arne Berglund socionomutbildningen socialt arbete Umeå universitet Kunskap- och

Läs mer

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap

Mentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap Mentorprogram Real diversity mentorskap Real diversity är ett projekt som fokuserar på ungdomar i föreningsliv och arbetsliv ur ett mångfaldsperspektiv. Syftet med Real diversity är att utveckla nya metoder

Läs mer

Anställd av företag eller rekryterad av kriminell verksamhet?

Anställd av företag eller rekryterad av kriminell verksamhet? Anställd av företag eller rekryterad av kriminell verksamhet? En fot in på arbetsmarknaden startar vuxenlivet Ett eget arbete betyder allt. Det ger frihet och trygghet. Det ger möjlighet att försörja sig.

Läs mer

Samordningsförbundet Välfärd i Nacka PROJEKTDIREKTIV. 2012-01-13 Kirsi Poikolainen

Samordningsförbundet Välfärd i Nacka PROJEKTDIREKTIV. 2012-01-13 Kirsi Poikolainen Samordningsförbundet Välfärd i Nacka PROJEKTDIREKTIV 2012-01-13 Kirsi Poikolainen Innehållsförteckning 1 Bakgrund och förutsättningar... 3 2 Syfte... 5 3 Projektets mål... 5 4 Perspektiv... 5 5 Risker...

Läs mer

Folkhälsoprofil 2015. Reviderad december 2015 Folkhälsoplanerare Gert Johansson med stöd av omvärldsstrateg Lennart Axring.

Folkhälsoprofil 2015. Reviderad december 2015 Folkhälsoplanerare Gert Johansson med stöd av omvärldsstrateg Lennart Axring. Folkhälsoprofil 2015 Reviderad december 2015 Folkhälsoplanerare Gert Johansson med stöd av omvärldsstrateg Lennart Axring. Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 1. Sammanfattning... 3 2. Folkhälsoprofil

Läs mer

Problem i skolan och risk för framtida kriminalitet och våldsbenägenhet

Problem i skolan och risk för framtida kriminalitet och våldsbenägenhet Problem i skolan och risk för framtida kriminalitet och våldsbenägenhet Märta Wallinius Leg. psykolog & med.dr Fokus för föreläsningen Introduktion till våld & kriminalitet Faktorer som ökar risk för våld

Läs mer

VAD KAN SKOLAN GÖRA EFTER ETT SJÄLVMORD ELLER SJÄLVMORDSFÖRSÖK I ETT LÄNGRE PERSPEKTIV?

VAD KAN SKOLAN GÖRA EFTER ETT SJÄLVMORD ELLER SJÄLVMORDSFÖRSÖK I ETT LÄNGRE PERSPEKTIV? 1 VAD KAN SKOLAN GÖRA EFTER ETT SJÄLVMORD ELLER SJÄLVMORDSFÖRSÖK I ETT LÄNGRE PERSPEKTIV? I skolans krisplan ska finnas ett särskilt avsnitt om vad som ska göras om skolan drabbas av ett självmord eller

Läs mer

Remiss Inrätta fond för sociala investeringar - Motion väckt av Britt Björneke (V)

Remiss Inrätta fond för sociala investeringar - Motion väckt av Britt Björneke (V) BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN 2013-03-25 GN-2013/67.710 1 (3) HANDLÄGGARE Lindh, Hans-Erik 08-535 36015 Hans-Erik.Lindh@huddinge.se Gymnasienämnden Remiss Inrätta fond för sociala investeringar -

Läs mer

Stockholm av 10 elever går i skolor med försämrade resultat

Stockholm av 10 elever går i skolor med försämrade resultat Stockholm 2013-04-30 6 av 10 elever går i skolor med försämrade resultat 2 (8) 6 av 10 svenska elever går i skolor som försämrat sina resultat sedan 2006 59 procent av Sveriges elever går i grundskolor

Läs mer

1+1=3 OM SAMVERKAN MELLAN SKOLA OCH ARBETSLIV UR ETT SOCIOEKONOMISKT PERSPEKTIV

1+1=3 OM SAMVERKAN MELLAN SKOLA OCH ARBETSLIV UR ETT SOCIOEKONOMISKT PERSPEKTIV 1+1=3 OM SAMVERKAN MELLAN SKOLA OCH ARBETSLIV UR ETT SOCIOEKONOMISKT PERSPEKTIV EVA NILSSON LUNDMARK & INGVAR NILSSON EVA.LUNDMARK@KRUTAB.SE & I.NILSSON@SEEAB.SE 2015.02.20 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING

Läs mer

SAM Samordning för arbetsåtergång. Slutrapport mars 2013 Kompetenscentrum för hälsa, KCH

SAM Samordning för arbetsåtergång. Slutrapport mars 2013 Kompetenscentrum för hälsa, KCH SAM Samordning för arbetsåtergång Slutrapport mars 2013 Kompetenscentrum för hälsa, KCH Projektets syfte Det övergripande syftet: genom samordning av insatser möjliggöra en effektiv arbetslivsinriktad

Läs mer

Pensionsavgångar inom statsförvaltningen. Statistikrapport 2015

Pensionsavgångar inom statsförvaltningen. Statistikrapport 2015 Pensionsavgångar inom statsförvaltningen Statistikrapport 2015 Innehållsförteckning Förord sid 5 1. Pensionsavgångar inom statsförvaltningen sid 7 1.1 Förutsättningar för statistikuppgifterna sid 7 1.2

Läs mer

Välkommen till kurator

Välkommen till kurator Njurmedicinska enheten Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator på njurmedicinska enheten Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet både för dig som patient och för

Läs mer

Ansökan om medel från sociala investeringsreserven (SIR) Projektförslag mot arbete för försörjningsstödstagare i Falköping 2014 2016 Fal-Jobb

Ansökan om medel från sociala investeringsreserven (SIR) Projektförslag mot arbete för försörjningsstödstagare i Falköping 2014 2016 Fal-Jobb 2013-11-26 1 (5) Kompetens- och arbetslivsnämnden Ansökan om medel från sociala investeringsreserven (SIR) Projektförslag mot arbete för försörjningsstödstagare i Falköping 2014 2016 Fal-Jobb 1. Bakgrund

Läs mer

Socialinvesteringsfond Norrköpings kommun

Socialinvesteringsfond Norrköpings kommun Socialinvesteringsfond Norrköpings kommun Social investeringsfond i Norrköping 33,8 mkr (nu 6 ytterligare) Total politisk enighet Uppdrag till kommunstyrelsen kontor Ekonomidirektör sammankallande Varför

Läs mer

rt 2010 o p ap cial r o S

rt 2010 o p ap cial r o S - Innehållsförteckning Kapitel 1: Transnationell migration Kapitel 2: Anknytning till arbetsmarknaden och ungas etablering Kapitel 3: Fattigdomens förändring, utbredning och dynamik Kapitel 4: Multipla

Läs mer

ANSÖKAN OM MEDEL FÖR YTTERSTADSPROJEKT

ANSÖKAN OM MEDEL FÖR YTTERSTADSPROJEKT STADSLEDNINGSKONTORET FÖRNYELSE AVDELNINGEN SID 1 (5) ANSÖKAN OM MEDEL FÖR YTTERSTADSPROJEKT Namn på projekt: Lokal utveckling i Östberga Sökande Nämnd: Enskede-Årsta-Vantör Adress: Slakthusplan 4 Epost:

Läs mer

Individen i centrum. Det är bättre att stämma i bäcken än i ån. En sammanfattning av rapporten skriven av Ingvar Nilsson och Anders Wadeskog.

Individen i centrum. Det är bättre att stämma i bäcken än i ån. En sammanfattning av rapporten skriven av Ingvar Nilsson och Anders Wadeskog. Individen i centrum Det är bättre att stämma i bäcken än i ån En sammanfattning av rapporten skriven av Ingvar Nilsson och Anders Wadeskog. Idéer för livet, Ingvar Nilsson och Anders Wadeskog vill rikta

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Fem fokusområden fem år framåt

Fem fokusområden fem år framåt REGERINGENS STRATEGI INOM OMRÅDET PSYKISK HÄLSA 2016 2020 Fem fokusområden fem år framåt Nationell samordnare inom området psykisk hälsa Fem fokusområden Regeringen har beslutat om en ny strategi för statens

Läs mer

Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning. En kartläggning av målgruppen. som redogör för målgruppens storlek,

Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning. En kartläggning av målgruppen. som redogör för målgruppens storlek, Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning En kartläggning av målgruppen som redogör för målgruppens storlek, sammansättning och behov Inledning Arbetslivet är navet i den svenska

Läs mer

Arbete och försörjning

Arbete och försörjning KOMMUNLEDNINGSKONTORET Verksamhetsstyrning Karlstad 2015-03-10 Lina Helgerud, lina.helgerud@karlstad.se Marie Landegård, marie.landegard@karlstad.se Arbete och försörjning Tematisk månadsrapport av indikatorer

Läs mer

Hem, ljuva hem. Om Länsstyrelsens stöd till kommunernas arbete för att motverka hemlöshet och utestängning på bostadsmarknaden.

Hem, ljuva hem. Om Länsstyrelsens stöd till kommunernas arbete för att motverka hemlöshet och utestängning på bostadsmarknaden. Hem, ljuva hem Om Länsstyrelsens stöd till kommunernas arbete för att motverka hemlöshet och utestängning på bostadsmarknaden. Hemlöshet förknippas ofta med personer som inte har tak över huvudet, som

Läs mer

Innehåll. 1. Förbundets ändamål och uppgifter Verksamhetsidé & Mål Organisation Verksamhetsplan Budget

Innehåll. 1. Förbundets ändamål och uppgifter Verksamhetsidé & Mål Organisation Verksamhetsplan Budget Verksamhetsplan & budget 2016 Innehåll 1. Förbundets ändamål och uppgifter... 2 2. Verksamhetsidé & Mål... 3 3. Organisation... 5 4. Verksamhetsplan 2016... 6 5. Budget 2016... 8 www.samordningtrelleborg.se

Läs mer

Socialinvesteringsfond Norrköpings kommun

Socialinvesteringsfond Norrköpings kommun Socialinvesteringsfond Norrköpings kommun Varför en social investeringsfond? Bryta negativa händelseförlopp i ett tidigt skede. Användas för investeringar i förebyggande arbete som på sikt ger minskade

Läs mer

Den sociala investeringsfonden i Tomelilla kommun

Den sociala investeringsfonden i Tomelilla kommun Den sociala investeringsfonden i Tomelilla kommun Bakgrund Folkhälsosiffror Medellivslängd Ohälsotal unga kvinnor Befolkning efter utbildningsnivå Rökande blivande mödrar Rökande spädbarnsföräldrar

Läs mer

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande

Välfärdsbokslut 2004. Inledning. Delaktighet och inflytande i samhället. Valdeltagande Välfärdsbokslut 24 Inledning Alla kommuner vill skapa förutsättningar för god livsmiljö genom till exempel bra bostäder, möjligheter till fysisk aktivitet och rekreation, kommunikationer samt tillgång

Läs mer

Plan för Social hållbarhet

Plan för Social hållbarhet 2016-02-08 Plan för Social hållbarhet i Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kommunstyrelsen 1 Sida 2 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Syfte med uppdraget... 3 Vision/Mål... 4 Uppdrag... 4 Tidplan... 4 Organisation...

Läs mer

Årsredovisning 2015 för samordningsförbundet Östra Södertörn

Årsredovisning 2015 för samordningsförbundet Östra Södertörn Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE 2016-05-17 1 (4) HSN 1512-1461 Handläggare: Lena Byttner Hälso- och sjukvårdsnämnden 2016-08-30, p 13 Årsredovisning 2015 för samordningsförbundet Östra

Läs mer

Under den borgerliga regeringens styre saknar Sverige utbildningspolitiska målsättningar som innebär en högre ambition än dagens nivå.

Under den borgerliga regeringens styre saknar Sverige utbildningspolitiska målsättningar som innebär en högre ambition än dagens nivå. 2 (10) 3 (10) Vår vision är att alla kan leva ett bättre liv, känna frihet och framtidstro. För en framtidsinriktad Socialdemokrati är utbildning nyckeln till framtidens jobb och därmed också till människors

Läs mer

Sammanfattning. Skolverket (2005). 3

Sammanfattning. Skolverket (2005). 3 Sammanfattning Kommunerna ansvarar för en betydande del av samhällets välfärdstjänster genom att tillhandahålla olika typer av omsorg, socialtjänst, utbildning, kultur- och fritidsverksamheter med mera.

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:3250 av Beatrice Ask m.fl. (M) med anledning av skr. 2015/16:27 Riksrevisionens rapport om återfall i brott

Motion till riksdagen 2015/16:3250 av Beatrice Ask m.fl. (M) med anledning av skr. 2015/16:27 Riksrevisionens rapport om återfall i brott Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:3250 av Beatrice Ask m.fl. (M) med anledning av skr. 2015/16:27 Riksrevisionens rapport om återfall i brott Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer

Läs mer

En förlorad generation? En ESO-rapport om ungas etablering på arbetsmarknaden. Anders Forslund Seminarium, Temagruppen unga i arbetslivet

En förlorad generation? En ESO-rapport om ungas etablering på arbetsmarknaden. Anders Forslund Seminarium, Temagruppen unga i arbetslivet En förlorad generation? En ESO-rapport om ungas etablering på arbetsmarknaden Anders Forslund Seminarium, Temagruppen unga i arbetslivet 2015-09-17 1 Inledning Är ungdomsarbetslösheten ett bra sammanfattande

Läs mer

Socialnämnden Verksamhetsplan Gemenskap - inte utanförskap

Socialnämnden Verksamhetsplan Gemenskap - inte utanförskap Socialnämnden Verksamhetsplan 2017 Gemenskap - inte utanförskap Verksamhetsplan Socialt ansvar för våra medmänniskor Det medmänskliga ansvaret i Eskilstuna ska vara starkt. De viktigaste förpliktelserna

Läs mer