Rennäringen, en miljardindustri som går mot en kollaps och som idag sysselsätter ca årsarbeten i Norrlands inland och i Norra Finland

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Rennäringen, en miljardindustri som går mot en kollaps och som idag sysselsätter ca 15 000 årsarbeten i Norrlands inland och i Norra Finland"

Transkript

1 Foto: Torbjörn Jakobsson Rennäringen, en miljardindustri som går mot en kollaps och som idag sysselsätter ca årsarbeten i Norrlands inland och i Norra Finland Boden juni 2014, Bengt Eriksson, Boden Finansiärer

2 Innehållsförteckning Sida 1. Bakgrund och syfte med förstudien 3 2. Metod, definitioner, avgränsningar 3 3. Sammanfattande slutsatser och kommentarer 6 några hotbilder och negativa trender 7 rovdjursfrågan, effekter och ersättningar 8 några strategiska nyckelfrågor 9 sammanfattande nyckeltal 9 4. Rennäringens betydelse för Norrlands inland och för Sverige som ett attraktivt internationellt turistmål Några övergripande fakta om den svenska renskötseln 12 ekonomi och sysselsättning 13 fakta om den svenska renslakten Beskrivning av den totala omsättningen Beskrivning av den totala indirekta omsättningen Beskrivning av antalet sysselsatta Beskrivning av totala bruttolöner Några branschjämförelser avseende arbetstillfällen Svenska statens skatteintäkter samt sociala avgifter Olikheter mellan den svenska och finska rennäringen Några grafiska jämförelser mellan den svenska och den finska rennäringen Några slutkommentarer 25 utdrag ur Interregbeslutet 25 erhållet resultat av förstudien 26 tankar och motiv för ett större genomförandeprojekt Informationskällor, kontaktpersoner 28 2

3 1 Bakgrund och syfte med förstudien Framtid Pajala arrangerade den 24 september 2013 ett seminarium med rubriken Rennäringens förutsättningar och utveckling. Föredragshållare under seminariet var bl.a. Svenska Samernas Riksförbund, Teresa Komu, Uleåborgs Universitet, representant från Länsstyrelsen i Norrbotten, Mauri Nieminen, forskare från Riistan- ja Kalantutkimus från Finland samt Ingrid Inga, projekt Sàjtte och Sametinget i Sverige. Övriga deltagare vid seminariet var representanter från samebyar samt representanter från företag som på olika sätt samarbetar med rennäringen. Rennäringens problem och villkor samt den framtida utvecklingen lyftes fram och diskuterades under dagen. Förädlingsföretagen har tidigare flaggat för den negativa utvecklingen avseende slaktvikter, volymer samt vikande kvalitet på renhudarna. Företagen befarar att personalminskningar kan bli aktuella inom kort som en konsekvens av detta. Vid seminariet framkom därför behovet av att genomföra en förstudie utvisande rennäringens samlade betydelse och ekonomiska värde för samhällena samt övrigt näringsliv inom renskötselområdena i Sverige och Finland. Idag upplever rennäringen en negativ trend med flera stora orosmoln i närtid, varför utvecklingen snabbt måste vändas för att inte riskera att rennäring, med dess långa historia och stora kulturella betydelse, går i graven. Ett dylikt scenario skulle inte enbart drabba rennäringen negativt utan även ett flertal samhällen och övriga industrier som samarbetar och är direkt beroende av en livskraftig rennäring. Vid seminariet bildades en arbetsgrupp, som fick i uppdrag att genomföra förstudien, bestående av Kjell Klippmark, Pajala Utveckling AB, Jan-Erik Blomqvist Pajala Utveckling AB, Matti Särkelä, Paliskuntain Yhdistys Rovaniemi, Tomas Sevä, Muonio Sameby, Tomas Kero, Kero Leather AB, och Matti Sarala, Polarica AB. Till projektledare anlitades Bengt Eriksson, BENERIK Företagskonsult, Boden. 2 Metod, definitioner och avgränsningar På grund av den begränsade projekttiden, ca 3 månader, samt stora svårigheter att inhämta relevanta faktaunderlag till förstudien, innebär att det redovisade resultaten inte ska betraktas som absoluta sanningar utan mer ska ses som en indikation och ett debattinlägg rörande rennäringens ekonomiska situation och betydelse. Av rapporten framgår tydligt de negativa konsekvenser som en kollaps av rennäringen skulle innebära för lokalsamhällena samt övrigt företagande inom renskötselområdet. Förstudien bygger på ett antal intervjuer med aktiva renskötare, myndighetspersoner, tjänstemän på branschorganisationer samt kunder och leverantörer till rennäringen. Statistik har inhämtats från ett antal organisationer, tex Svenska Samernas 3

4 Riksförbund, Paliskuntain Yhdistys, Sametinget, Jordbruks- och Livsmedelsverket, och SCB. Resultatet redovisas primärt i form av ett antal tabeller och diagram samt kommentarer kring dessa. Faktauppgifter, statistik och ekonomiska fakta, har inhämtats dels från offentliga register samt genom ett stort antal intervjuer med personer som på olika sätt har anknytning till rennäringen. Företagsekonomiska uppgifter avseende s.k F-skattare (enskilda firmor) är inte tillgängliga, då dessa uppgifter inte är offentliga. I dessa fall har en schablon tillämpats med utgångspunkt från antal ren och slaktad ren. Merparten av den ekonomiska statistiken har inhämtats från åren 2012 och Samtliga statistiska uppgifter, t.ex. omsättningstal, lönesummor, sysselsättningstal, skatter, konsumtionsberäkningar osv, är direkt relaterade till rennäringens andel. Följande branscher inom renskötselområdet i Sverige har analyserats och benämns i rapporten som den samlade rennäringen : Renskötselföretagen Renslakteriföretagen Transportnäringen, åkerier, drivmedel, snöskoter, helikopter Foderleverantörer Leverantörer av renstängsel och övrig utrustning till renskötseln Leverantörer av administrativa tjänster till renskötselföretag Livsmedelsproducenter inom förädling av renkött Skinngarverier och läderhantverksföretag Restauranger och matvarubutiker Besöksnäring, Slow food, konsthantverk, sameslöjd, designers, musik, författare Kommuner, myndigheter och övriga organisationer som arbetar för rennäringen Följande faktaområden relaterade till rennäringen har analyserats: Omsättning Antal sysselsatta Lönesummor Anställdas skatter Anställdas konsumtion netto efter skatt Företagens skatter (bolagsskatter och F-skatter) Företagens sociala avgifter på utbetalda löner Företagens inköp exkl arbetskraft Momsbetalningar i slutkonsumtionsledet Statliga stöd till rennäringen, slaktstöd, bygdemedel, bransch- och kulturstöd Beräkningarna har utgått från följande fakta och vissa antaganden: antalet ren, antalet renägare och renskötselföretag beräknad försäljning av ren (inkomster från jakt och fiske har inte medtagits) renskötarfamiljens övriga tjänsteinkomster har beräknats 4

5 renskötselns behov av fordon, utrustning, foder, transporter, helikoptertjänster, drivmedel m.m har inhämtats genom intervjuer antalet slaktad ren, slaktvikter, pris/kg, prisstöd, (statistik från Sametinget) beräknad arbetstid och arbetskraftsbehov för slakt och styckning av en ren har inhämtats från sakkunniga inom branschen övriga underleverantörer av typen skoterförsäljare, drivmedelsförsäljare, helikopterföretag, stängselleverantörer, foderleverantörer osv har via intervjuer tillfört uppgifter om volymer och antal, relaterade till renskötseln uppgifter om antalet sysselsatta inom företag/organisationer/myndigheter har inhämtats från organisationerna samt från deras respektive hemsidor överlag har årslöner som tillämpats i beräkningarna legat i spannet 250 tkr 450 ksek per år vid beräkningen av skatteintäkter för staten har följande %-satser tillämpats: o A-skatter, skatt på lön 25% o F-skatt, renskötselföretag 30% o Bolagsskatt 28% o Sociala avgifter 31% Företagsekonomiska underlag samt de sysselsättningsmässiga uppgifterna för den finska rennäringen har ej varit tillgängliga i lika hög grad som för den svenska. En bedömning har dock gjorts utifrån kontakter med sakkunniga från Finland. Antalet slakt- och förädlingsföretag samt garveri- och skinnberedningsföretag är drygt dubbelt så många i Finland jämfört med Sverige samt antalet slaktad ren är två gånger så många jämfört med Sverige (91 tusen resp 45 tusen) Antalet slaktade kilo uppgår till 2 miljoner kg i Finland jämfört med 1,2 miljoner kg i Sverige Import och export av renkött har ej tagits med i förstudiens beräkningar Det större antalet slakteri- och förädlingsföretag, det större antalet slaktad ren samt det faktum att den finska renskötseln, i betydligt högre grad än den svenska, arbetar med turistiska aktiviteter åt den finska turistnäringen, ger en skälig grund till bedömningen, att sysselsättningen, relaterad till rennäringen, kan bedömas uppgå till ca 1,5-2,0 ggr det svenska nyckeltalet. Sammantaget, Sverige och Finland, beräknas därigenom antalet sysselsatta uppgå till ca helårsanställda I förstudien har även medtagits de nettoinkomster som de direkt anställda konsumerar i sina privata liv samt den moms de betalar som slutförbrukare av varor och tjänster. Konsumtionen sker främst inom deras hemorter På samma sätt har de verksamma företagens bruttoinköp (relaterat till rennäringen) medräknats i form av lokal konsumtion av varor och tjänster Konsumtion av varor och tjänster för personal anställda vid Länsstyrelserna, SSR, SLU, Jordbruksverket, Livsmedelsverket samt de butiks- och restauranganställda, sker till största delen utanför rennäringsområdet, längs efter Norrlandskusten och inom storstadsregionerna Någon redovisning över var i Sverige konsumtionen sker, har inte gjorts i förstudien, däremot hamnar den, sannolikt till absolut största delen, inom renskötselområdet, dvs inom Norrlands inland och i norra Finlands inland Att göra en ekonomisk värdering av rennäringens image- och marknadsföringsvärde för den svenska och finska turistnäringen kräver en omfattande forskarinsats. Företrädare för den regionala turistorganisationen i 5

6 Norrbotten, Swedish Laplands VD Annika Fredriksson, anser dock att renen, renskötseln, det samiska köket och kulturskatten, tillhör de starkaste och mest unika varumärkena vid den internationella marknadsföringen av Sverige som besöksmål. Besöksnäringen i Norrbotten och Finska Lapland omsätter tillsammans mellan 8-10 miljarder svenska kronor per år enligt uppgifter från Swedish Lapland och Regional Council of Lapland 3 Sammanfattande slutsatser och kommentarer Av nedanstående bild på sidan 7 framgår de hot och problem som näringen har upplevt under de senaste åren. Den höga predationen samt rennäringens överlag svaga ekonomi gör situationen akut. Företagen saknar motståndskraft och har inga möjligheter att själva vända trenden. Predationen ligger på ca 20% över hela rennäringsområdet och mycket tyder på en fortsatt negativ utveckling. En rimlig årlig predation bedöms ligga i nivån < 5% och skulle kunna innebära, efter några års återuppbyggnad av renhjorden, möjligheter att öka slaktuttagen betydligt. Detta skulle i sin tur skapa goda förutsättningar för nya arbetstillfällen inom slakteri- och förädlingsindustrin för renkött samt, inte minst viktigt, en förbättrad lönsamhet inom renskötselföretagen. En sådan utveckling skulle dessutom öka intresset och möjligheterna för kommande generationer att våga satsa på renskötsel. Idag är det svårt att få den yngre generationen att se någon framtid inom den näring som de växt upp med. Att se hur ens eget lågt avlönade och hårda arbete endast resulterar i bra mat för rovdjuren, gagnar inte viljan att satsa på renskötsel. Detta sätter tyvärr ett hårt psykiskt tryck på dessa ungdomar, som känner ett stort ansvar för att föra familjens traditioner med renskötseln vidare. Detta problem har de senaste åren dessutom orsakat flera stora familjetragedier. Tack vare rennäringens lokalisering till Norrlands inland och Finska Lapland, utgör den den sista livlinan för merparten av inlandskommunerna. Dessa kommuner har under många år upplevt en kraftig befolkningsminskning, med vikande skatteunderlag som följd, vilket inneburit att den allmänna och kommunala servicen i form av bensinstationer, verkstäder, matvarubutiker sjukvård, skolor m.m har tvingats att stänga på grund av vikande underlag. En kollaps av rennäringen skulle sannolikt på några års sikt innebära dödsstöten för dessa samhällen. Rennäringen, och de som arbetar i den kan, eller vill inte, flytta till Mälardalen. Ytterligare en mycket stark anledning till att upprätthålla och utveckla rennäringen, är dess stora betydelse för besöksnäringen. En livskraftig rennäring ger landsbygden en möjlighet att upprätthålla och levandegöra landsbygdens infrastruktur och servicenivå för besöksnäringens kunder och företag. Besöksnäringen är en av de största sysselsättningsskaparna i Norrlands inland, och i synnerhet inom den yngre generationen. Alla tecken tyder idag på att turismen kommer att fortsätta att växa som näring. 6

7 Längre fram i rapporten framgår det att den samlade rennäringen (se definitionen ovan under metodavsnittet) totalt omsätter ca 1,9 miljarder sek i Sverige. Ytterligare 2,0 miljarder sek beräknas nästa led omsätta genom den konsumtion av varor och tjänster som företagen samt dess personal svarar för. Detta genererar ca 7200 årsarbeten inom Sverige med en total lönesumma på ca 1,5 miljarder sek per år. Den totala skatteintäkten för stat, kommun och landsting i Sverige beräknas uppgå till ca 1,0 miljarder sek/år. Sannolikt torde skatteintäkten för den finska staten ligga betydligt högre än den svenska. Totalt betalar staten till renskötselföretagen ersättningar som grundar sig på dels fastslagna vattendomar, slaktstöd samt övriga stöd/bidrag med totalt ca 185 msek/år. I detta belopp ingår slaktstödet med 14,2 msek under Några hotbilder och negativa trender predatorerna konsumerar mellan 15-20% av den svenska renstammen, trenden är ökande förekomsten av predatorer medför betydande intäktsbortfall, extra kostnader och extra oavlönat arbete för rennäringen utöver djurförlusterna predationen medför minskade slaktuttag generellt inom hela svenska Sapmi vid en predation på 22 % riskerar renskötseln en kollaps, d v s renhjorden minskar och dör så småningom ut. (Öje Danells uppgifter) generell trend visar på lägre genomsnittliga slaktvikter inom hela svenska Sapmi slakt- och förädlingsindustrin förlorade 134 miljoner sek pga predation under år 2009 överlag upplever renskötselföretagen en mycket svag/obefintlig lönsamhet. Många lever med betydande obestånd och med stor risk för konkurs. Flera samebyar ansöker om katastrofstöd på grund av problematiska vinterbeten störningar i renskötseln, predatorer, försämrade betesförhållanden, lönsamhetsproblem m.m påverkar negativt kvalitén och volymen av råvara för den viktiga livsmedels- och skinnindustrin generationsskiften har historiskt sett aldrig varit några problem för renägarna. På grund av de hotbilder som finns idag så attraheras färre ungdomar att ta över sina föräldrars renskötselföretag. Betydligt bättre betalda och mer bekväma arbeten erbjuds dagens ungdomar inom t.ex gruvindustrin. De kan med de arbetena t.o.m. bo kvar på hemorten 7

8 en kollaps av rennäringen skulle medföra omfattande negativa konsekvenser (katastrof) för Norrlands och norra Finlands inland och den svenska och finska besöksnäringen På bilden nedan beskrivs predatorernas skador samt de kostnadsersättningar som SV rovdjursskador 2013, effekter och ersättningar Ersättningar för rovdjursskador totalt 50 msek samt ytterligare 3 msek i ersättning för rovdjursinventeringar m.m JÄMTLAND 8 Ersättningen fördelad i proportion med renhjorden VÄSTERBOTTEN 10 KONCESSION 2 NORRBOTTEN 29 Antal ren som dödats av rovdjur i Sverige under beräknas uppgå till ca tusen ren/år. Det motsvarar ca 20% av vinterhjorden. Detta motsvarar ett beräknat intäktsbortfall för renskötselföretagen på ca 65 miljoner sek (25 kg x st x 52:-/kg = 65 miljoner sek). Storleken på den samlade rennäringens förlorade omsättning enligt denna studie kan beräknas till 425 miljoner sek. Detta beräknas motsvara ca 500 årsarbetstillfällen. utgår till samebyarna, för deras förluster. Samebyarna får utöver dessa 50 msek ytterligare 3 msek/år för att täcka kostnader för rovdjursinventeringar inom hela renskötselområdet. Denna ersättning har legat still i ett flertal år och har heller aldrig indexreglerats. Enbart de senaste årens prishöjningar på drivmedel, äter upp ersättning. Utöver de rena förlusterna i slaktbortfall, orsakar rovdjuren stora extra kostnader för renskötsel. Det handlar bl.a. om extra arbete med att samla skingrade hjordar som skrämts och jagats av rovdjuren ut över fjäll och skogar. Den oro som rovdjuren skapar i renhjorden, påverkar även kalvningen negativt genom ökad förekomst av kastade foster samt stressade djur. Detta märks tydligt vid slakttillfällena då renhjorden uppvisar lägre slaktvikter generellt. En vaja som faller för ett rovdjur betingar i regel ett betydligt högre värde genom sin förmåga att ge avkastning vid framtida kalvningar. Dessa faktorer anser rennäringen inte rättmätigt kompenseras med dagens rovdjursersättningar. Någon kompensation till renskötarna för deras psykiska oro och fysiska extraarbeten, är omöjligt att värdera och ersätts därför inte från staten. Ett problem, som uppdagats vid några samebyar i Jämtland, är bristen på kalvar att slakta. Orsaken till detta är den höga predationen. Detta medför att renskötselföretagen tvingas att slakta fler vuxna djur för att ge intäkter till företagen. Detta utarmar på sikt den egna renhjorden med katastrofala följder. Man tvingas 8

9 slakta av kapitalet vilket med ekonomers språkbruk innebär att förbruka det egna kapitalet. Detta är en ohållbar situation på lång sikt. Ett för högt rovdjurstryck är även ett stort problem för den finska renskötseln. Däremot framkommer det att ersättningen till de finska renägarna är betydligt högre, nästan dubbelt så hög än den svenska, samt att antalet ren, som faller offer för rovdjuren, är betydligt färre i Finland än på den svenska sidan. Orsaken till detta är sannolikt att farmning inom stängslade områden är vanligt förekommande i stora delar av Finland, vilket torde ge ökade möjligheter till bevakning. Mer om detta längre ner i rapporten under rubriken jämförelser mellan den svenska och finska rennäringen. Förstudien har kartlagt ett antal strategiskt viktiga nyckelfrågor som snarast bör analyseras och åtgärdas. Rennäringens företrädare har ansvar för att detta arbete utförs. Sannolikt finns ytterligare viktiga frågor som är avgörande för att främja en positiv utveckling av rennäringen. Utbyte av kunskaper och erfarenheter bör kunna ske mellan den svenska och finska rennäringen. Ett sådant samarbete bör kunna stimuleras och stödjas. Längre ner i rapporten finns beskrivet ett antal skillnader mellan ländernas renskötsel. Bilden nedan visar på ett antal viktiga strategiska nyckelfrågor som bör ingå i den framtida utvecklingsprocessen. Några strategiska nyckelfrågor för rennäringens utveckling Rovdjursfrågan MÅSTE hitta en lösning som ALLA kan enas kring, den är en överlevnadsfråga Den överlag svaga ekonomiska situationen inom renskötseln måste stärkas Rennäringen och den samiska kulturen måste få ett stärkt inhemskt status Renhjordens storlek i förhållande till betesytor måste analyseras, hur många ren klarar vinterbetet? Tillväxtmöjligheter? Finns det hinder i lagstiftning eller ekonomiska hinder för att underlätta generationsskiften inom renskötseln? Krävs det åtgärder? Rennäringens betydelse för en levande landsbygd måste belysas Några sammanfattande nyckeltal och fakta Varje levande ren i Sverige (248 tusen st) genererar ca 6000 sek/ren till löner för personal inom den samlade rennäringen ca 8000 sek/ren i omsättning till den samlade rennäringens företag till staten och kommunerna tillsammans ca 4000 sek/ren i skatter, i form av sociala avgifter, drivmedelsskatt, moms, personalskatter, bolagsskatt en utbetalning (kostnad för staten) med ca 750 sek/ren från staten i form av olika ersättningar ex.vis slaktstöd, rovdjursersättningar, bygdemedel m.m Totala omsättningen i den samlade rennäringen samt den indirekta omsättningen uppgår till ca 4 mdr sek för Sverige och ca 8 mkr för Finland Totalt antal anställda i den samlade rennäringen samt den indirekta sysselsättningen uppgår till ca 7200 i Sverige och ca 8000 i Finland 9

10 Ett genomsnittligt djurvärde per ren, enligt Sametingets slaktstatistik, uppgick till 1341 sek. vid 2013 års slakt. En normal renskötarfamilj har i genomsnitt en vagnpark bestående av 2-3 snöskotrar, 1 ATV, en mindre lastbil, 1 motorcykel, 1-2 personbilar, 1 släpvagn modell större. Till detta ska tilläggas motorsågar, lavvu, renvaktarstuga(or), skyddskläder, jaktvapen. Allt detta kräver ständigt underhållsarbete och medför höga driftskostnader. En renskötare färdas i regel mer än tusen mil i snitt per år med sin skoter. Vissa renskötare byter skoter en gång per år. Priset för en ny och funktionell snöskoter ligger i spannet ksek. 4 Rennäringens betydelse för Norrlands inland och för Sverige som ett attraktivt internationellt turistmål Under arbetet med förstudien har följande styrkefaktorer vuxit fram och sammanfattas i punktform nedan: Rennäringen är sammantaget en av de största arbetsgivarna i Norrlands inland Rennäringen är motorn för inlandskommunerna för att de ska kunna upprätthålla viktiga samhällsfunktioner som tex: o skola, omsorg, sjukvård, räddningstjänster, polis o tillgång till drivmedel, livsmedel, apotek, övrig handel och service, tele/post, internet o kommunikationer, tåg, flyg, vägar o tillgång till fordonshandlare, verkstäder, service, för bilar, snöskotrar, ATV, lastbilar o tillgång till flygföretag, helikoptertjänster, fjällräddning o levande samhällen på landsbygden, viktig infrastruktur för besöksnäringen o besöksnäringen, turism, är den starkast växande industrin i Norrland och i Sverige och förväntas få en stark tillväxt i framtiden Sveriges viktigaste attraktion för internationella besökare bygger till största delen på renens existens, den traditionella och nu levande samiska kulturen, det samiska köket, den samiska slöjden/hantverket, det nyttiga renköttet och vår rena natur Renen och den samiska kulturen används till mycket hög grad vid marknadsföringen av Sverige som turistland Våra mest kända turistiska aktörer, Ice Hotel, Tree Hotel, Skansen m.fl samverkar i hög grad med samiska företag och höjer därigenom graden av exklusivitet på sina tjänster När det Svenska köket ska bjuda på det allra bästa så läggs ofta renkött i någon form på gästernas tallrikar. Vid ett flertal tillfällen har Nobelmiddagen haft renkött på menyn En av de mest exklusiva gåvor någon kan få, är en äkta samisk kniv eller någon annan produkt ur den samiska slöjden och hantverket 10

11 Samiska slöjdare, konstnärer och artister uppträder och deltar på arrangemang över hela världen och marknadsför genom dessa Sverige som besöksland och den samiska kulturen Alla dessa faktorer bygger på att det bedrivs en äkta och yrkesmässig renskötsel inom renskötselområdet. Den höga kvalitén och det unika näringsinnehållet i renköttet samt den samiska matkulturen kräver en lönsam, levande och växande rennäring för sin existens. Ett flertal samiskt ägda och drivna turistföretag har etablerats under de senaste åren främst genom arbetet med projektet Visit Sapmi. Visit Sweden har auktoriserat Visit Sapmi-företagen, och ingår i det samlade marknadsföringskonceptet som Visit Sweden driver internationellt. Turistföretagen arbetar med den samiska kulturen och renskötseln som ledstjärnor. Flera av företagen inom Visit Sapmi samverkar med övriga svenska turistentreprenörer. Ett antal projekt inom det samiska köket (Renlycka) samt den samiska slöjden och det traditionella hantverket, har utvecklat och stärkt kvalitén inom dessa områden. Detta stärker det samiska varumärket och tillför ytterligare värden till den svenska internationella marknadsföringen. Den finska rennäringen fyller en lika stor roll för Finska Lapland som för Norrlands inland enligt ovanstående lista. Problemen är lika länderna emellan vad gäller befolkningsutveckling och ett vikande serviceutbud på landsbygden. Den finska rennäringen bedriver turistiska aktiviteter i högre grad än de svenska företagen. Detta sker ofta i samarbete med hotell och övriga turistföretag i Finska Lapland och har ingen direkt samisk prägel på utbudet. I de nordligaste renbeteslagen, som drivs av samer, erbjuds turistiska produkter med traditionell samisk prägel. 11

12 5 Några övergripande fakta om den svenska renskötseln Faktaomrenhjorden, ägandet i Sverige2013 FÖRDELNINGANTALREN NORBOTEN KONCESION VÄSTERBOTEN JÄMTLAND Antalet renupvisar ennegativ trendöver helarenskötselområdet. Denstarkastenegativatrendenär inomkoncesionsbyarna Antalet renägareär konstant i Norbotendockmedennegativ trendinomkoncesionsbyarna. VästerbotenochJämtland upvisar enökningavantalet renägare. Antalet renper renägareär konstant i Norbotenochinom koncesionsområdet. VästerbotenochJämtland upvisar ennegativtrend. Diagramet visar tydligt hur storlekenpåreninehavenskiljer melannorbotenoch Västerboten/Jämtland. ANTALRENPER RENÄGARE Att bedriva renskötsel skiljer sig på flera sätt inom svenska Sapmi. Arbetet och organisationen inom de olika samebyarna kan variera för vissa frågors hantering tex rovdjursfrågor, helikopterkostnader, fiske- och jaktfrågor m.m. Metoder och sysslor som rör den direkta renskötsel, och som skiljer sig över området, beror på exempelvis om storleken på betes- och bruksarealer, avstånden mellan sommar- och vinterbetet, antalet ren per företag, lönsamhet, slaktuttag, behov av transporter, behov av helikoptertjänster, och bevakning. Förekomsten av predatorer varierar även mellan samebyarna och påverkar arbetet olika därefter. Generellt arbetar hela familjen, makar, barn och ofta i samverkan med föräldragenerationen. Medhjälpande syskon och andra släktingar bidrar till arbetet i varierande grad beroende på behov och säsong. Den huvudansvarige arbetar normalt mellan 2000 och 3000 timmar per år i renskötseln. Vanligt är att den medhjälpande partnern arbetar hel- eller deltid med något civilt arbete. Den medhjälpande partnern arbetar dessutom ofta mer än halvtid med diverse sysslor med anknytning till renskötseln. Dessa förhållanden medför att det är ganska vanskligt att beräkna årsarbetstider och faktiska inkomster i renskötselföretaget. Det faktum att dessa ofta bedrivs som F- skattföretag, gör dessutom att offentliga uppgifter är svåra att få tillgång till. 12

13 Nedanstående tabeller är ett försök att beräkna ekonomi och sysselsättning inom renskötselföretagen i Sverige. Trovärdigheten och sannolikheten att uppgifterna är rimliga, lämnas till betraktarnas bedömning. Antal ren Ant. Heltid Antl deltid Fam.medl Tot antal Norrbotten Koncession Västerbotten Jämtland/Härjedalen Summa Beräknad ink renföretag Antal företag Beräknad ink/företag Total inkomst Ber kostnader ftg 85% Nettoinkomst ftg Beräknad skattekostnad Övriga ink renskötare Antal renskötare 500 Ber ink/renskötare Tot inkomst Ber kostnader 50% Nettoinkomst Beräknad skattekostnad

14 Nedanstående tabell redovisar den svenska renslaktens utveckling för åren mellan 2009/ /2014 enligt statistik från Sametinget Säsong Antal Total kg Medelvikt Medelpris/kg 2013/ ,67 52, / ,21 49, / ,36 51, / ,33 53, / ,70 52,46 Den negativa trenden framgår tydligt avseende antal slaktad ren samt den totala slaktvikten. Den negativa avvikelsen är 13,8% resp 16,8% mellan åren Toppåren 2005 och 2007 uppgick slaktantalet till resp slaktad ren och slaktvikterna uppgick till kg resp kg. Antalet slaktad ren och redovisade slaktvikter kan dock fluktuera kraftigt mellan åren, vilket bör beaktas innan några avgörande slutsatser dras.. 6 Beskrivning av den totala omsättningen Av nedanstående bild framgår den samlade rennäringens totala omsättning (se def under metodavsnittet). I denna beräkning ingår inte den indirekta omsättningen som tillkommer i nästa led vid företagen samt av de anställdas konsumtion av varor och tjänster. (se bild sidan 18) 14

15 Sv rennäringens samlade omsättning relaterad till rennäringen msek Besöksnäring, slöjd, m.m 398,6 Renskötselföretag 424,7 Slakteriföretag 21,4 Restauranger, butiker 235,4 Garverier, skinn, hantverk 61,2 Förädlingsföretag 154,9 Transport m.m 555,7 Total samlad omsättning 1,9 miljarder sek Underlaget för denna beräkning har hämtats från diverse offentliga databaser typ Alla bolag PRV och SCB. Med respekt för de analyserade företagens affärshemligheter, kommer en specificerad redovisning inte att lämnas. Uppgifterna kan för vissa företag avse 2012 års verksamhet men för merparten finns bokslut för 2013 tillgängliga. I tårtbiten besöksnäring, slöjd och hantverk ingår företag inom de samiska turistföretagen inom Visit Sapmi, sameslöjdare, konstnärer, hantverkare, artister, författare, Slow Food-företag och Renlycka-företag. Generellt karaktäriseras dessa företag som lågavkastande och merparten redovisar få årsarbetstillfällen. Besöksnäringsföretagen tillför huvuddelen av omsättningen i denna sektor. Tårtbiten renskötselföretag har beräknats genom att antalet yrkesverksamma inom renskötarfamiljerna multiplicerats med en beräknad (grovt antagande) genomsnittlig omsättning. (3439 st x sek). Denna beräkning är sannolikt behäftad med grova fel (i bägge riktningarna) men betraktaren får själv avgöra rimligheten i beräkningen. Beräkningen har utgått från slaktvolymer, slaktvikter, genomsnittspriser samt övriga inkomster som renskötarfamiljerna ofta har. Tårtbiten Transport m.m utgör den största biten av tårtan. I denna grupp ingår: livren- och övriga transporter vid flyttningar samt intransporter till slakt maskinförsäljare och serviceföretag för snöskotrar, ATV, fordon, släpvagnar m.m flyg- och helikopterföretag 15

16 drivmedelsleverantörer De beloppsmässigt största aktörerna inom tårtbiten utgörs av maskinleverantörer, serviceverkstäder samt drivmedelsförsäljare. Dessa tre svarar tillsammans för ca 476 msek. Dessa aktörer, tillsammans med helikopterföretagen, utgör för samhället de viktigaste funktionerna för den lokala befolkningen, besökande samt verksamma företag i Norrlands inland. Dessa aktörer upprätthåller en viktig infrastruktur för besöksnäringen och andra industrier i glesbygden. I tårtbiten restauranger och butiker, har beräkningen utgått från produkten Renskav, som för övrigt utgör 65-70% av producerat renkött. Av försäljningen går merparten via butiksledet och resterande går via restauranger. Genomsnittspriser på renskav i butiksledet resp restaurangledet har tillämpats. Omsättningstalen avser endast försäljning som kan relateras till renkött. Se nedanstående tabell. Tot slakt % 70% Restaurang Butiker Omsättning Omsättning Förs Förs % andel Antal kg Pris/kg Pris/kg Tot rest Tot butik rest butik Renskav 65% Styckade detaljer 7% Rökta detaljer Torkat Inälvsmat Köttfärs Ben 28% Summa 100% Total omsättning sek Avseende tårtbitarna garverier, skinnhantverkare, förädlingsföretag och renslakterier, har underlagen hämtats från offentliga dataregister. Sannolikt saknas ett flertal mindre aktörer som antingen är s.k F-skattare eller arbetar med renkött som komplement till övriga råvaror, typ nöt eller fläsk. Branscherna som arbetar med stängsel, övrig utrustning för renskötseln, renfoder samt administration- och bokföringstjänster, utgör så smala tårtbitar varför dessa inte har markerats, detta för att öka läsbarheten. Den totala omsättningen för denna grupp av branscher uppgår till 34,6 msek. varav stängselleverantörer och administration/bokföring utgör 29 msek. Underlagen har primärt inhämtats genom intervjuer med verksamma inom branscherna. 16

17 7 Beskrivning av den samlade rennäringens och deras konsumtion (inköp) av varor och tjänster i Sverige, indirekt omsättning Företagens beräknade inköp av varor och tjänster, exkl lönekostnader msek Renskötselföretag Slakteriföretag Transport m.m Foderleverantörer Stängsel- samt övr utrustn till renskötseln Administration och bokföring Förädlingsföretag Garverier, skinn, hantverk Restauranger, butiker Besöksnäring, slöjd, m.m Kommuner, övr org. Kommuner, övr org. Besöksnäring, slöjd, m.m 190,3 239,2 Renskötselföretag 339,8 Restauranger, butiker 141,2 Garverier, skinn, hantverk 36,7 Förädlingsföretag 92,9 Administration och bokföring 8,5 Transport m.m 333,4 Slakteriföretag 12,8 Totala inköp/år : 1,4 miljarder sek Bilden ovan beskriver den beräknade omsättningen (rennäringsföretagens inköp av material, varor och tjänster) som till största delen inköps lokalt och därigenom skapar sysselsättning och företagande. Bilden nedan beskriver de anställdas nettolönesumma, som till 90% antas konsumera varor och tjänster lokalt för deras uppehälle. Sammantaget dessa två bilder beskriver en total indirekt omsättning (konsumtion) på ca 2,0 miljarder sek. Företagens och organisationers inköp för drift exkl lön 1,4 mdr sek Anställdas beräknade inköp för sitt uppehälle 0,6 mdr sek 17

18 Anställdas nettolöner från anställning vid rennäringsföretagen msek, 90% av nettolönen utgör beräknat konsumtionsutrymme (omsättning) Slakteriföretag 5,4 Transport m.m 257,6 Administration och bokföring 6,5 Kommuner, övr org. 93,8 Förädlingsföretag 44,4 Garverier, skinn, hantverk 18,4 Besöksnäring, slöjd, m.m 133,2 Restauranger, butiker 49,2 Totalt konsumtionsutrymme: 592 msek 8 Beskrivning av antalet sysselsatta inom den samlade rennäringen i Sverige Bilden nedan beskriver antalet sysselsatta fördelat per bransch. Underlaget har hämtats dels från intervjuer, offentlig statistik samt teoretiska beräkningar. För att öka läsbarheten har de mindre aktörerna inte angetts, däremot framgår tårtbitarna. Antalet årsanställda har beräknats genom att beräknat antal arbetade timmar, relaterade till rennäringen, har dividerats med 1900 timmar (årsarbetstid 2013). Renskötselföretagen svarar för drygt 60% av antalet sysselsatta, vilket är en beräkning som skulle kunna multiplicera med 1,5 till 2,0 med motivet att merparten av renskötare arbetar betydligt mer än 1900 timmar per år. Detta har dock ej tagits hänsyn till i beräkningen. En beräkning av antalet indirekta arbetstillfällen, har grovt beräknats till ca 2000 årsarbeten. Detta innebär att gjorda beräkningar indikerar på en total sysselsättningseffekt för rennäringen, inklusive de indirekta synergieffekterna, på ca 7200 årsarbetstillfällen. 18

19 Totalt antal årsanställda inom den samlade svenska rennäringen Renskötselföretag Slakteriföretag Transport m.m Foderleverantörer Stängsel- samt övr utrustn till renskötseln Administration och bokföring Förädlingsföretag Garverier, skinn, hantverk Restauranger, butiker Besöksnäring, slöjd, m.m Org. myndigh, kommuner Org. myndigh, kommuner 200 Renskötselföretag Besöksnäring, slöjd, m.m 610 Förädlingsföretag 185 Transport m.m 543 Slakteriföretag 16 Totalt antal Beskrivning av den samlade rennäringens bruttolöner inklusive renskötarnas löner Nedanstående tabell och bild redovisar de totala bruttolönerna (ca 1 mdr sek) för den samlade rennäringen. Den totala lönesumma avseende de indirekta verksamheterna beräknas uppgå till ca 500 msek. Detta ger en total lönesumma på drygt 1,5 miljarder sek. Renskötselföretag 425 Slakteriföretag 5 Transport m.m 258 Foderleverantörer 2 Administration och bokföring 6 Stängsel- samt övr utrustn till renskötseln 4 Förädlingsföretag 44 Garverier, skinn, hantverk 18 Restauranger, butiker 27 Besöksnäring, slöjd, m.m 133 Kommuner, övr org. 94 Summa bruttolön, samlade rennäringen, msek

20 Beräknad total bruttolönesumma för den samlade rennäringen Kommuner, övr org. 94 Besöksnäring, slöjd, m.m 133 Restauranger, butiker 27 Renskötselföretag 425 Förädlingsföretag 44 Transport m.m 258 Slakteriföretag 5 Renskötselföretag Slakteriföretag Transport m.m Foderleverantörer Stängsel- samt övr utrustn till renskötseln Administration och bokföring Förädlingsföretag Garverier, skinn, hantverk Restauranger, butiker Besöksnäring, slöjd, m.m Kommuner, övr org. Totala bruttolöner: 1,0 mdrsek 10 Några branschjämförelser samt större arbetsgivare i Norrbotten Nedanstående bild redovisar antalet sysselsatta för några olika branscher och större arbetsgivare i Norrbotten. Observera att antalen för rennäringen avser hela Svenska Sapmi. Uppgifterna för övrigt näringsliv har hämtats från Norrlandsfondens Konjunkturbarometer, offentliga källor samt från företagens hemsidor. Besöksnäringen sysselsätter ca 4300 årsarbetare under 2012 enligt Swedish Lapland ekonomisk förening. Omsättningen inom destinationen Swedish Lapland uppgick under 2012 till 4,6 mdr sek. Förklaring av höger cirkel nedan: Direkt renskötsel: Samlade rennäringen: Samlade rennäringen inkl indirekt sysselsatta

21 Några branschjämförelser i Norrbotten avseende antal anställda Utvinning av mineraler Rennäringen Sve Direkt renskötsel IT-verksamhet Turism Rennäringen totalt Tot tillv.industri Stora arbetsgivare i Norrbotten LKAB SSAB NLL inlandskommuner Rennäringen tot Jordbruksnäringen BD Skogsnäringen 11 Svenska statens skatteintäkter samt sociala avgifter genom den samlade rennäringens verksamheter inklusive de indirekta företagen och dess personal Nedanstående bild visar den samlade rennäringen inklusive de indirekta företagen. Momsinbetalningarna avser endast moms som betalas av slutförbrukare. Redovisad drivmedelsskatt skatt är sannolikt betydligt högre än vad som framgår av bilden. Den omfattar enbart den skatt som renskötseln beräknas betala i drivmedelsskatt. Den samlade rennäringen samt de indirekta företagen och deras personal, betalar sannolikt betydligt mer i drivmedelsskatt, men detta har inte tagits med i beräkningen, på grund av svårigheten att beräkna beloppet. I beräkningen ingår inte kommunala avgifter och energiskatter. 21

Rennäringen, en miljardindustri som går mot en kollaps och som idag sysselsätter ca årsarbeten i Norrlands inland och i Norra Finland

Rennäringen, en miljardindustri som går mot en kollaps och som idag sysselsätter ca årsarbeten i Norrlands inland och i Norra Finland Rennäringen, en miljardindustri som går mot en kollaps och som idag sysselsätter ca 15 000 årsarbeten i Norrlands inland och i Norra Finland Boden juni 2014, Bengt Eriksson, Boden Finansiärer Innehållsförteckning

Läs mer

Genomförandeplan för Strategin för framtida utveckling av Sirges, Tuorpon, Udtja samebyar och Jåhkågaska tjielldie i Jokkmokk.

Genomförandeplan för Strategin för framtida utveckling av Sirges, Tuorpon, Udtja samebyar och Jåhkågaska tjielldie i Jokkmokk. Genomförandeplan för Strategin för framtida utveckling av Sirges, Tuorpon, Udtja samebyar och Jåhkågaska tjielldie i Jokkmokk. Godkänd av styrgruppen för projekt Sájtte den 11 februari 2013. Bakgrund Styrgruppen

Läs mer

DIF Samhällsekonomiskt bidrag. April 2014

DIF Samhällsekonomiskt bidrag. April 2014 DIF Samhällsekonomiskt bidrag April 214 Bakgrund, definitioner och avgränsningar Det samhällsekonomiska bidraget är definierat som de ökade arbetstillfällen samt skatteintäkter som genereras av DIF Hockeys

Läs mer

Handelns betydelse för Sveriges ekonomi

Handelns betydelse för Sveriges ekonomi Handelns betydelse för Sveriges ekonomi 7% 6% 6% 6% 5% En halv miljon människor jobbar inom handeln 11 procent av alla sysselsatta i hela Sveriges ekonomi (privat och offentlig sektor) arbetar inom handeln

Läs mer

Handelns betydelse för Sveriges ekonomi

Handelns betydelse för Sveriges ekonomi Handelns betydelse för Sveriges ekonomi 2014 7% 6% 5% En halv miljon människor jobbar inom handeln 11 procent av alla sysselsatta i hela Sveriges ekonomi (privat och offentlig sektor) arbetar inom handeln

Läs mer

TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Sorsele kommun Inklusive åren 2001, 2011 och 2013

TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Sorsele kommun Inklusive åren 2001, 2011 och 2013 TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Sorsele kommun Inklusive åren 2001, 2011 och 2013 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Sorsele kommun

Läs mer

Kalkyl för Grön Omsorg Förklaringar och kommentarer

Kalkyl för Grön Omsorg Förklaringar och kommentarer Kalkyl för Grön Omsorg Förklaringar och kommentarer Inledning Det här är ett kalkylunderlag gjort för dig som har tankar på att starta Grön omsorg på gården eller redan är igång. I den kan du göra beräkningar

Läs mer

Pensioner och deltidsarbete

Pensioner och deltidsarbete Pensioner och deltidsarbete Innehåll sid 3 sid 4 sid 5 sid 6 sid 7 sid 10 sid 11 sid 12 Inledning Deltidsarbetets omfattning Deltidsarbetete per sektor Deltidsarbete per avtalsområde Regionala skillnader

Läs mer

NyföretagarCentrum STRÄNGNÄS. Utförd av IUC Sverige AB 2010

NyföretagarCentrum STRÄNGNÄS. Utförd av IUC Sverige AB 2010 IUC Sverige AB RAPPORT SEK! Samhällsekonomisk kalkyl NyföretagarCentrum STRÄNGNÄS Utförd av IUC Sverige AB 2010 RAPPORT 2010-06-30 Samhällsekonomisk Kalkyl NyföretagarCentrum Strängnäs Sammanfattning Våra

Läs mer

TEM 2015 HÄRJEDALEN HÄRJEDALEN 2015. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Härjedalens kommun 2015. Inklusive åren 2006-2014

TEM 2015 HÄRJEDALEN HÄRJEDALEN 2015. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Härjedalens kommun 2015. Inklusive åren 2006-2014 TEM 2015 HÄRJEDALEN Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Härjedalens kommun 2015 Inklusive åren 2006-2014 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Härjedalen

Läs mer

Ekonomiska stöd till företag 2013

Ekonomiska stöd till företag 2013 Ekonomiska stöd till företag 2013 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Ekonomiska stöd till företag s. 2 Stöd beviljade av Länsstyrelsen s. 3 Regionala företagsstöd s. 3 Kommersiell service s. 8 Landsbygdsprogrammet s.

Läs mer

3.2. Aktiviteter I projektet kommer vi att koncentrera de flesta aktiviteter till ett begränsat område.

3.2. Aktiviteter I projektet kommer vi att koncentrera de flesta aktiviteter till ett begränsat område. Saepmie Welcomes! 1. Inledning I juni 2014 genomförs den internationella fotbollsturneringen Conifa World Football Cup i Östersund/Staare med deltagare från hela världen. I samband med turneringen vill

Läs mer

HANDELNS. betydelse för Sveriges ekonomi

HANDELNS. betydelse för Sveriges ekonomi HANDELNS betydelse för Sveriges ekonomi En halv miljon människor jobbar inom handeln 11 procent av alla sysselsatta i hela Sveriges ekonomi (privat och offentlig sektor) arbetar inom handeln Vård och omsorg;

Läs mer

Ett förvaltningsverktyg för förekomst av stora rovdjur baserat på en toleransnivå för rennäringen

Ett förvaltningsverktyg för förekomst av stora rovdjur baserat på en toleransnivå för rennäringen Ett förvaltningsverktyg för förekomst av stora rovdjur baserat på en toleransnivå för rennäringen Jokkm okk 13 juni 2011 Mirja Lind berget Sametinget i samverkan med Naturvårdsverket Toleransnivå Hållbar,

Läs mer

K nsekve nsekv nser för re r nnäring nnäring och ren re äga ä re ga n Stockholm 2010 11

K nsekve nsekv nser för re r nnäring nnäring och ren re äga ä re ga n Stockholm 2010 11 Konsekvenser för rennäringen och renägaren Stockholm 2010 11 19 11 19 Anders Blom Konsekvenser för rennäringen Ekonomiska Hälsa Produktion Rättigheter Produktion Den holistiska grundsynen intrång Produktion

Läs mer

Frågor och svar om rennäringen

Frågor och svar om rennäringen Frågor och svar om rennäringen Renantal Hur många renar finns i Västerbotten idag? År 2000 finns det ca 54 000 renar i Västerbotten. Totalt i Sverige finns det ca 230 000 renar. Har antalet renar varit

Läs mer

10. Samarbete. Länsstyrelsen i Västra Götalands län

10. Samarbete. Länsstyrelsen i Västra Götalands län 10. Samarbete Syftet med åtgärden är att stödja samarbeten inom områden där den gemensamma nyttan av ett samarbete är stor för samhället men där incitamentet för en enskild aktör är för litet för att kunna

Läs mer

att se om sitt hus Generationsväxling och nyetablering inom rennäringen

att se om sitt hus Generationsväxling och nyetablering inom rennäringen att se om sitt hus Generationsväxling och nyetablering inom rennäringen 1 Sájtte är ett 3-årigt projekt som initierats av samebyarna i Jokkmokk. Näringslivsbolaget Strukturum i Jokkmokk AB är projektägare

Läs mer

Vill du lära dig av andras erfarenheter? Bli adept!

Vill du lära dig av andras erfarenheter? Bli adept! Vill du lära dig av andras erfarenheter? Bli adept! Vill du dela med dig av din kunskap? Bli mentor! Coachning och mentorskapsprogram inom rennäringen en modell för kunskapsöverföring mellan generationer.

Läs mer

Strategi för besöksnäringen i Ljungandalen Framtagen av Ånge kommun och Destination Ljungandalen

Strategi för besöksnäringen i Ljungandalen Framtagen av Ånge kommun och Destination Ljungandalen Strategi för besöksnäringen i Ljungandalen 2015-2020 Framtagen av Ånge kommun och Destination Ljungandalen Innehåll Inledning Idag och framtiden Bakgrund Byggstenar 1. Varumärke och kommunikation 2. Målgrupper

Läs mer

Verkstadsindustrins (BAE) betydelse för övrig sysselsättning

Verkstadsindustrins (BAE) betydelse för övrig sysselsättning Verkstadsindustrins (BAE) betydelse för övrig sysselsättning Industrins efterfrågan: Mekaniska företag El- och byggföretag Övriga entreprenadföretag Lokala underleverantörer Styr- och reglerföretag Tekniska

Läs mer

Nominering - Årets landsbygdsföretagare Med checklista

Nominering - Årets landsbygdsföretagare Med checklista Nominering - Årets landsbygdsföretagare Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets landsbygdsföretagare. Namn på nominerad företagare eller grupp av företagare: Hävvi i Glen HB Journalnummer:

Läs mer

Uppländsk Drivkraft 3.0

Uppländsk Drivkraft 3.0 Uppländsk Drivkraft 3.0 Regionens utveckling 2010-2014. Regionalekonomisk beskrivning Kontigo AB November 2015. Inledning Syfte Att ge en kort överblick över Uppsalaregionens ekonomiska utveckling. Underlag

Läs mer

Branschfakta personlig assistans

Branschfakta personlig assistans 2013 Branschfakta personlig assistans Innehåll 1 Inledning... 3 2 Branschens utveckling... 4 3 Assistansföretagens ekonomi... 7 4 Jämförelser med andra branscher... 12 5 Sammanfattning... 14 2 1 Inledning

Läs mer

TEM 2013 FUNÄSDALEN FUNÄSDALEN 2013. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Funäsdalen 2013. Inklusive åren 2004-2012

TEM 2013 FUNÄSDALEN FUNÄSDALEN 2013. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Funäsdalen 2013. Inklusive åren 2004-2012 TEM 2013 FUNÄSDALEN Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Funäsdalen 2013 Inklusive åren 2004-2012 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Funäsdalen

Läs mer

TEM 2014 LOFSDALEN LOFSDALEN 2014. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Lofsdalen 2014. Inklusive åren 2005-2013

TEM 2014 LOFSDALEN LOFSDALEN 2014. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Lofsdalen 2014. Inklusive åren 2005-2013 TEM 2014 LOFSDALEN Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Lofsdalen 2014 Inklusive åren 2005-2013 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Lofsdalen 2014

Läs mer

Slutrapport för följeforskningsuppdrag Strukturfondsprojektet Sàjtte Utveckling av rennäring och samiska näringar i Jokkmokks kommun

Slutrapport för följeforskningsuppdrag Strukturfondsprojektet Sàjtte Utveckling av rennäring och samiska näringar i Jokkmokks kommun Slutrapport för följeforskningsuppdrag Strukturfondsprojektet Sàjtte Utveckling av rennäring och samiska näringar i Jokkmokks kommun Råneå den 30 maj 2014 Olof Bergwall Följeforskare för Sàjtte 1 INLEDNING

Läs mer

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Visit Östergötland - för en Visit Östergötland är det nya namnet på det som tidigare hette Östsvenska turistrådet. Förutom att byta namn har vi även påbörjat

Läs mer

Nyhetsbrev nr 2 Projekt Sájtte

Nyhetsbrev nr 2 Projekt Sájtte Nyhetsbrev nr 2 Projekt Sájtte 2012-01-01 2012-03-31 Projektet fortsätter Projektet fortskrider enligt planerna, aktiviteter och möten anpassas naturligt efter renskötseln och det innebär mer och mindre

Läs mer

Ekonomiska stöd till företag

Ekonomiska stöd till företag Ekonomiska stöd till företag 2014 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Ekonomiska stöd till företag s. 2 Stöd beviljade av Länsstyrelsen s. 3 Regionala företagsstöd s. 3 Kommersiell service s. 7 Avslutande kommentarer

Läs mer

Brödtext. VINDKRAFTPARK en generell modellberäkning. POWER Väst. Utförd av IUC Sverige AB på uppdrag av INNOVATUM TEKNIKPARK

Brödtext. VINDKRAFTPARK en generell modellberäkning. POWER Väst. Utförd av IUC Sverige AB på uppdrag av INNOVATUM TEKNIKPARK Brödtext VINDKRAFTPARK en generell modellberäkning Utförd av IUC Sverige AB på uppdrag av INNOVATUM TEKNIKPARK Vad omfattar en SEK? Är en kombination av national- och företagsekonomiska beräkningar Värderar

Läs mer

Västernorrlands län. Företagsamheten 2016. Maria Eriksson, Stöde Bud & Taxi Vinnare i tävlingen Västernorrlands mest företagsamma människa 2015

Västernorrlands län. Företagsamheten 2016. Maria Eriksson, Stöde Bud & Taxi Vinnare i tävlingen Västernorrlands mest företagsamma människa 2015 MARS 2016 Företagsamheten 2016 Maria Eriksson, Stöde Bud & Taxi Vinnare i tävlingen s mest företagsamma människa 2015 Foto: Anders Lövgren. s län Innehåll Inledning... 2 Så genomförs undersökningen...

Läs mer

28 DestinationHalland beslut om medfinansiering av EU-projekt RS150304

28 DestinationHalland beslut om medfinansiering av EU-projekt RS150304 Ärende 28 RS 2015-09-23 28 DestinationHalland2020 - beslut om medfinansiering av EU-projekt RS150304 Ärende Projektet syfte är att skapa en attraktiv och innovativ samverkansarena för utveckling av den

Läs mer

Shoppingturism i Sverige

Shoppingturism i Sverige Shoppingturism i Sverige Förord Handeln är en motor i Sveriges ekonomi och så även i besöksnäringen. Med en omsättning på mer än 84 miljarder kronor står våra svenska och utländska besökare för 13% av

Läs mer

NATIONELL STRATEGI FÖR SVENSK BESÖKSNÄRING

NATIONELL STRATEGI FÖR SVENSK BESÖKSNÄRING NATIONELL STRATEGI FÖR SVENSK BESÖKSNÄRING Vem ligger bakom? Den nationella strategin är näringens dokument. Strategin har vuxit fram på initiativ av Svensk Turism i dialog med näringens olika aktörer

Läs mer

Folkmängd 2010 110 488Källa: Antal invånare i kommunen.

Folkmängd 2010 110 488Källa: Antal invånare i kommunen. BEFOLKNING Folkmängd 2010 110 488Källa: SCB Antal invånare i kommunen. Befolkningstillväxt Källa: SCB / Svenskt Näringsliv Prognos befolkningstillväxt SCB Prognos 2035: Tillväxt: 130 705 18% Befolkning

Läs mer

Vilken betydelse har landsbygden för svensk besöksnäring?

Vilken betydelse har landsbygden för svensk besöksnäring? Vilken betydelse har landsbygden för svensk besöksnäring? - Stor! - På vilket sätt? - Besöksnäringsforum - Sammanhållen besöksnäringspolitik Näringsdepartementet Vilken betydelse har landsbygden för svensk

Läs mer

FöretagarFörbundet analyserar. Småföretagare med utländsk bakgrund

FöretagarFörbundet analyserar. Småföretagare med utländsk bakgrund analyserar Småföretagare med utländsk bakgrund maj 2008 Småföretagare med utländsk bakgrund Sammanfattning FöretagarFörbundet har tillsammans med SEB genomfört en telefonundersökning av företagares bakgrund.

Läs mer

Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006

Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006 Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006 Branschekonomi och skatter Björn Arnek Januari 2008 Sammanfattning Syftet med följande rapport är att ge en bild av lönsamheten i hotell- respektive

Läs mer

Företagspolitik i en nordisk kontext

Företagspolitik i en nordisk kontext Företagspolitik i en nordisk kontext 2 FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT 3 Alla prognoser visar att tjänstesektorn kommer att fortsätta växa under de kommande åren,

Läs mer

Konsekvensanalys Storvreta en förenklad analys av förutsättningar för och konsekvenserna av utökad handel i Fullerö

Konsekvensanalys Storvreta en förenklad analys av förutsättningar för och konsekvenserna av utökad handel i Fullerö Konsekvensanalys Storvreta en förenklad analys av förutsättningar för och konsekvenserna av utökad handel i Fullerö Syfte Steg 1 Steg 2 Steg 3 Att undersöka om marknadsförutsättningarna för detaljhandeln

Läs mer

LRF Konsults Lönsamhetsbarometer

LRF Konsults Lönsamhetsbarometer LRF Konsults Lönsamhetsbarometer APRIL 1 Sjunkande lönsamhet bland landets småföretag 9 av Sveriges företag har färre än 1 anställda. Det gör dem till en grupp med en betydande roll för den svenska ekonomins

Läs mer

Arbetskraftflöden 2011

Arbetskraftflöden 2011 FS 2013:2 2013-02-08 FOKUS: STATISTIK Arbetskraftflöden 2011 Under året började 4 140 personer förvärvsarbeta samtidigt som 3 410 slutade förvärvsarbeta Nästan 3 500 Norrköpingsbor bytte arbetsplats till

Läs mer

Effektiv IT-drift inom staten

Effektiv IT-drift inom staten Effektiv IT-drift inom staten Bilaga 1 Kostnadsberäkningar för nuläge Version 1.0 Innehåll BILAGA 1 KOSTNADSBERÄKNINGAR FÖR NULÄGE... 3 KOSTNADER FÖR HELA DEN OFFENTLIGA IT-VERKSAMHETEN... 3 Reviderade

Läs mer

Konkurrensen i den svenska livsmedelsbranschen. Sammanfattning

Konkurrensen i den svenska livsmedelsbranschen. Sammanfattning Konkurrensen i den svenska livsmedelsbranschen Sammanfattning KF granskar den svenska marknaden för kött En välfungerande marknad är en förutsättning för att konsumenten ska kunna påverka utbudets kvalitet

Läs mer

TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Skurups kommun inklusive åren 2010-2013. RESURS för Resor och Turism i Norden AB

TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Skurups kommun inklusive åren 2010-2013. RESURS för Resor och Turism i Norden AB TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Skurups kommun inklusive åren 2010-2013 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Skurups kommun 2014 3

Läs mer

skapat bristande förtroende för politiken och förvaltning.

skapat bristande förtroende för politiken och förvaltning. 2009-05-28 Miljödepartementet Politiska staben PM: Sammanfattande del av propositionen En ny rovdjursförvaltning Sverige ska ha livskraftiga stammar av björn, varg, järv, lodjur och kungsörn och varje

Läs mer

BD pop ansöker från kulturförvaltningen om ett bidrag på 200 000 kr/år i tre år.

BD pop ansöker från kulturförvaltningen om ett bidrag på 200 000 kr/år i tre år. Kulturnämnden 2007-11-22 73 10 Kulturnämndens arbetsutskott 2007-11-08 55 9 BD pop ansöker från kulturförvaltningen om ett bidrag på 200 000 kr/år i tre år. BD pop ansöker från Luleå kommun om totalt 500

Läs mer

SwediSh network of convention bureaus. nationell kongressrapport 2015. Nationell kongressrapport

SwediSh network of convention bureaus. nationell kongressrapport 2015. Nationell kongressrapport Nationell kongressrapport 1 2 Nationell kongressrapport 2015 Mötesindustrin utgör en betydande del av Sveriges besöksnäring. exakt hur stor mötesindustrin i Sverige är finns det i dagsläget inget statistiskt

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Christina Lugnet Toppmöte Gällivare 24 november 2011

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Christina Lugnet Toppmöte Gällivare 24 november 2011 Christina Lugnet Toppmöte Gällivare 24 november 2011 1 Tillväxtverkets Besöksnäringsprogram Mål Sverige skall ha en hög attraktionskraft som turistland och en långsiktigt konkurrenskraftig turistnäring,

Läs mer

Dagligvarubranschen. HUI Research på uppdrag av Svensk Dagligvaruhandel. Elin Gabrielsson Nils Bohlin 2014 HUI RESEARCH

Dagligvarubranschen. HUI Research på uppdrag av Svensk Dagligvaruhandel. Elin Gabrielsson Nils Bohlin 2014 HUI RESEARCH Dagligvarubranschen HUI Research på uppdrag av Svensk Dagligvaruhandel Elin Gabrielsson Nils Bohlin 2014 HUI RESEARCH Dagligvarubranschen i siffror 2 Livsmedelskedjan- från jord till bord Branschglidning:

Läs mer

Socialdemokraternas. skattechock. mot ungas jobb. Minst 64 000 heltidsjobb hotas av de rödgrönas höjda arbetsgivaravgifter

Socialdemokraternas. skattechock. mot ungas jobb. Minst 64 000 heltidsjobb hotas av de rödgrönas höjda arbetsgivaravgifter Socialdemokraternas skattechock mot ungas jobb Minst 64 000 heltidsjobb hotas av de rödgrönas höjda arbetsgivaravgifter Inledning Den rödgröna oppositionens förslag om höjda arbetsgivaravgifter för unga

Läs mer

Destinationsutveckling Sommenbygd. 1 Projektidé

Destinationsutveckling Sommenbygd. 1 Projektidé Tranås den 20 april 2010 Destinationsutveckling Sommenbygd 1 Projektidé Projektet är ett paraplyprojekt som ska utveckla besöksnäringen av Sommenbygd med de tillhörande sex kommunerna i Sommenbygd. Detta

Läs mer

Tjänsteutlåtande Utfärdat: 2015-01-16 Diarienummer: N137-0033/15

Tjänsteutlåtande Utfärdat: 2015-01-16 Diarienummer: N137-0033/15 Tjänsteutlåtande Utfärdat: 2015-01-16 Diarienummer: N137-0033/15 Utvecklingsavdelningen Lars Olausson Telefon: 366 41 40 E-post: lars.olausson@vastra.goteborg.se Projekt Göteborgs skärgård Förslag till

Läs mer

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Uppdrag Se över hur det lokala besöksnäringssamarbetet för Värmdö bör organiseras För att skapa lokalt engagemang och mervärde åt

Läs mer

Katrineholm. Hur har det gått i Sörmland?...-2011 års redovisning av länets Lissabonindikatorer

Katrineholm. Hur har det gått i Sörmland?...-2011 års redovisning av länets Lissabonindikatorer .Sörmland i siffror Katrineholm Hur har det gått i Sörmland?...-211 års redovisning av länets Lissabonindikatorer 211 1 Bakgrunden till de valda indikatorerna i den gamla Sörmlandsstrategin Våren 27 beslutade

Läs mer

Kostnader och intäkter för produktion och distribution av vatten samt behandling av avloppsvatten för kommuner och kommunala bolag

Kostnader och intäkter för produktion och distribution av vatten samt behandling av avloppsvatten för kommuner och kommunala bolag Kostnader och intäkter för produktion och distribution av vatten samt behandling av avloppsvatten för kommuner och kommunala bolag fördelade per vattendistrikt Producent Producer Förfrågningar Inquiries

Läs mer

TILLVÄXTRAPPORT FÖR IDÉBUREN VÅRD OCH SOCIAL OMSORG

TILLVÄXTRAPPORT FÖR IDÉBUREN VÅRD OCH SOCIAL OMSORG TILLVÄXTRAPPORT FÖR IDÉBUREN VÅRD OCH SOCIAL OMSORG Kerstin Eriksson Näringspolitiskt ansvarig, Famna Tillväxtrapport för idéburen vård och social omsorg Detta är den andra tillväxtrapporten som Famna

Läs mer

TEM 2013 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Bjurholms kommun inklusive åren 2008, 2010 och 2011-2012

TEM 2013 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Bjurholms kommun inklusive åren 2008, 2010 och 2011-2012 TEM 2013 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Bjurholms kommun inklusive åren 2008, 2010 och 2011-2012 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Bjurholms

Läs mer

Faktorer som påverkar befolkningstillväxten av unga individer i olika kommuntyper

Faktorer som påverkar befolkningstillväxten av unga individer i olika kommuntyper Faktorer som påverkar befolkningstillväxten av unga individer i olika kommuntyper Inledning Många av Sveriges kommuner minskar i befolkning. Enligt en prognos från Svenskt Näringsliv som publicerades i

Läs mer

TEM 2013 BODEN BODEN 2013. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Bodens kommun 2013. Inklusive åren 2004-2012

TEM 2013 BODEN BODEN 2013. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Bodens kommun 2013. Inklusive åren 2004-2012 TEM 2013 BODEN Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Bodens kommun 2013 Inklusive åren 2004-2012 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Boden 2013

Läs mer

Arbetskraftflöden 2012

Arbetskraftflöden 2012 FS 2014:2 2014-04-04 FOKUS: STATISTIK Arbetskraftflöden 2012 Antalet förvärvsarbetande Norrköpingsbor ökade under 2012 med 750 personer. 4 130 personer som tidigare ej arbetat fick arbete under året mot

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av februari 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av februari 2013 Blekinge, 8 mars 2013 Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i slutet av februari 2013 Vissa ljuspunkter på en mörk arbetsmarknad Arbetsmarknaden i Blekingen påverkas i hög grad av den ekonomiska

Läs mer

Leader Polaris Fisketurism

Leader Polaris Fisketurism Leader Polaris Fisketurism Maj 2010 December 2012 Kalle Bergdahl - projektledare Spänningar inom fisketurism Entreprenörer Fisketurism i Leader Polaris Analys av nuläget Gällivare 18 mars 2010 Styrkor

Läs mer

Vart femte företag minskar antalet seniorer Vid återinförd särskild löneskatt (SKOP)

Vart femte företag minskar antalet seniorer Vid återinförd särskild löneskatt (SKOP) Vart femte företag minskar antalet seniorer Vid återinförd särskild löneskatt (SKOP) Särskild löneskatt slår hårt mot seniorer Vart femte företag i Sverige skulle minska antalet anställda över 65 år om

Läs mer

Produktion - handel - transporter

Produktion - handel - transporter Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation

Läs mer

Rapport 2015 Powered by

Rapport 2015 Powered by Rapport 2015 Bakgrund undersökning Konstaterades att ingen frågat hela målgruppen tidigare Få fram mer innovationsdata/statistik Målgruppsdata PRV registerutdrag PRV patent och designskyddsregister, urval

Läs mer

NORRBOTTENS DIGITALA AGENDA SVERIGES FÖRSTA! Tony Blomqvist, VD IT Norrbotten

NORRBOTTENS DIGITALA AGENDA SVERIGES FÖRSTA! Tony Blomqvist, VD IT Norrbotten NORRBOTTENS DIGITALA AGENDA SVERIGES FÖRSTA! Tony Blomqvist, VD IT Norrbotten ÄGARE IT Norrbotten AB ägs av Norrbottens 14 kommuner Arvidsjaur, Arjeplog, Boden, Gällivare, Haparanda, Jokkmokk, Kalix,

Läs mer

Passagerarrederiernas betydelse för Sveriges tillväxt

Passagerarrederiernas betydelse för Sveriges tillväxt Ordföranden har ordet Passagerarrederierna en av Sveriges bäst bevarade turismhemligheter Förra året reste fler utrikes kunder med passagerarrederierna än med flyget. Ändå är det få som uppmärksammar den

Läs mer

Hur går det för näringslivet i Uppsala län? Kartläggning av aktiebolagens utveckling 2007-2012

Hur går det för näringslivet i Uppsala län? Kartläggning av aktiebolagens utveckling 2007-2012 Hur går det för näringslivet i Uppsala län? Kartläggning av aktiebolagens utveckling Introduktion och slutsatser Bakgrund Detta är en kartläggning av hur aktiebolagen i Uppsala län har utvecklats mellan

Läs mer

TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Borås stad inklusive åren 2010-2013. RESURS för Resor och Turism i Norden AB

TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Borås stad inklusive åren 2010-2013. RESURS för Resor och Turism i Norden AB TEM 2014 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Borås stad inklusive åren 2010-2013 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Borås stad 2014 3 Utveckling

Läs mer

Det första jobbet - Campingars betydelse för ungdomsjobben. Det första jobbet. Campingars betydelse för ungdomsjobben

Det första jobbet - Campingars betydelse för ungdomsjobben. Det första jobbet. Campingars betydelse för ungdomsjobben Det första jobbet Campingars betydelse för ungdomsjobben 1 Inledning Få saker är så viktiga i livet som det första jobbet. Det första jobbet ger viktiga erfarenheter och referenser när man sedan ska söka

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND. LRFs rovdjurspolicy. Antagen av LRFs styrelse

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND. LRFs rovdjurspolicy. Antagen av LRFs styrelse LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND LRFs rovdjurspolicy Antagen av LRFs styrelse 2013-03-19 2(5) Sammanfattning Rovdjursförvaltningen måste vara långsiktig, förutsägbar och rimlig för den enskilda. Rovdjurstrycket

Läs mer

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna Färgelanda kommun Verksamhetsplan 2015-2017 Förslag från Socialdemokraterna INNEHÅLLSFÖRTECKNING - ÖVERGRIPANDE MÅL SID 3-7 - EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR, MÅL OCH KOMMUNBIDRAG SID 8-10 2 Vision, mål och

Läs mer

TEM 2015 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Mölndals stad inklusive åren 2011-2014. RESURS för Resor och Turism i Norden AB

TEM 2015 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Mölndals stad inklusive åren 2011-2014. RESURS för Resor och Turism i Norden AB TEM 2015 Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Mölndals stad inklusive åren 2011-2014 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Mölndals stad 2015 3 Utveckling

Läs mer

Cirkulär 10-07 Expedierad 2008-01-23. Angående medfinansiering av Swedish Lapland Film Commission, SLFC

Cirkulär 10-07 Expedierad 2008-01-23. Angående medfinansiering av Swedish Lapland Film Commission, SLFC Cirkulär 10-07 Expedierad 2008-01-23 Kommunstyrelsen Angående medfinansiering av Swedish Lapland Film Commission, SLFC Syftet med filmkommissionen är att marknadsföra Norrbottens Län som ett attraktivt

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/15:2976 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft

Motion till riksdagen: 2014/15:2976 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft Kommittémotion Motion till riksdagen: 2014/15:2976 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft Sammanfattning Hela Sveriges utvecklingskraft, tillväxtpotential och sysselsättningsmöjligheter

Läs mer

Hästnäringen i Karlshamns kommun Förstudie

Hästnäringen i Karlshamns kommun Förstudie Hästnäringen i Karlshamns kommun Förstudie 2013-01-29 Karlshamns Kommun Marianne Westerberg och Maria Hjelm Nilsson INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Sammanfattning... 2 2. Bakgrund... 2 3. Projektets syfte... 2

Läs mer

Beägga & Biekkasu odji

Beägga & Biekkasu odji & Biekkasu odji Svenska Samernas Riksförbund är en politisk obunden intresseorganisation för rennäringen samt samiska näringslivs- och samhällsfrågor. Organisationens syfte är att tillvarata och främja

Läs mer

3. ALLMÄNNA INTRESSEN 3.1 Bebyggelseutveckling

3. ALLMÄNNA INTRESSEN 3.1 Bebyggelseutveckling Näringsliv och sysselsättning Näringslivet i kommunen omfattade år 2002 ca 2500 arbetstillfällen. Detta var 15% färre än 1990. Branschvis utveckling och fördelning enligt Statistiska Centralbyrån, SCB,

Läs mer

KICK OFF: NORRBOTTENS LIVSMEDELSSTRATEGI NÄRA MAT. Välkomna! KICK OFF EBENESER 20 SEPTEMBER 2016

KICK OFF: NORRBOTTENS LIVSMEDELSSTRATEGI NÄRA MAT. Välkomna! KICK OFF EBENESER 20 SEPTEMBER 2016 KICK OFF: NORRBOTTENS LIVSMEDELSSTRATEGI NÄRA MAT Välkomna! KICK OFF EBENESER 20 SEPTEMBER 2016 Norrmejeriers räddning? Kunskap om hållbar mat och folkhälsa Offentliga aktörer och offentlig upphandling

Läs mer

Uppföljning indikatorer projektet GEORANGE.

Uppföljning indikatorer projektet GEORANGE. Uppföljning indikatorer projektet GEORANGE. GEORANGE strategiska tanke har alltid varit att utifrån regionens förutsättningar bidra med insatser som skapar långsiktig och hållbar tillväxt. I det sammanhanget

Läs mer

Ansökan om skyddsjakt på 3 st. vargar

Ansökan om skyddsjakt på 3 st. vargar Idre nya Sameby 123 Idre 201204-03Box 790 91 Idre Länsstyrelsen i Dalarna 791 84 Falun Ansökan om skyddsjakt på 3 st. vargar Idre nya Sameby, nedan samebyn, hemställer om skyddsjakt på 3 stycken revirmarkerande

Läs mer

Ansökan om skyddsjakt efter varg inom Vilhelmina södra sameby

Ansökan om skyddsjakt efter varg inom Vilhelmina södra sameby 1(5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY VÄRDS«VERKET Göte Hamplin Tel: 010-698 13 16 Gote.Hamplin @natiirvardsverket.se BESLUT 2012-12-13 Ärendenr: NV-10367-12 Vilhehnina södra sameby Tomas Nejne

Läs mer

RTS Konjunkturbarometer 2010

RTS Konjunkturbarometer 2010 RTS Konjunkturbarometer RTS Konjunkturbarometer för visar att landets rese- och turistföretagare har en mer positiv syn på den ekonomiska utvecklingen i rese- och turistnäringen idag, jämfört med vad de

Läs mer

Testa och utveckla din företagsidé

Testa och utveckla din företagsidé Testa och utveckla din företagsidé TESTA OCH UTVECKLA DIN FÖRETAGSIDÉ Ännu har du inte bestämt dig för att starta, men du har en tydlig bild av vilken verksamhet du skulle ha i ditt företag om det blev

Läs mer

Norrstyrelsens styrgrupp för internationellt samarbete Vision Verksamhetsidé Inriktningsmål

Norrstyrelsens styrgrupp för internationellt samarbete Vision Verksamhetsidé Inriktningsmål Norrstyrelsens styrgrupp för internationellt samarbete 1 Vision Verksamhetsidé Inriktningsmål Gustav Malmqvist Huvudsekreterare 2 Internationell context Trender och tendenser i omvärlden EU som policyskapare

Läs mer

Vattenfall Inlandskraft AB

Vattenfall Inlandskraft AB Vattenfall Inlandskraft AB S-E Åkerlind 3 juni 2009 Bakgrund Vattenfall är beroende av fungerande samhällen i Norrlands inland och har arbetat med näringslivsutveckling i detta område under många år. För

Läs mer

Shopping, natur och mat präglar turismen i Sverige

Shopping, natur och mat präglar turismen i Sverige Minicards - Din leverantör av turistinformation Shopping, natur och mat präglar turismen i Sverige Varför är Sverige ett så populärt resmål idag för turister och besökare? Shoppingupplevelser, naturen

Läs mer

Småföretagens vardag. En rapport om problem och möjligheter bland svenska småföretag

Småföretagens vardag. En rapport om problem och möjligheter bland svenska småföretag Småföretagens vardag En rapport om problem och möjligheter bland svenska småföretag September 2006 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 De viktigaste slutsatserna 4 Introduktion 5 Fakta om undersökningen

Läs mer

Q3-2010 Jetshop gör handel på nätet enkelt och lönsamt för butiker och konsumenter

Q3-2010 Jetshop gör handel på nätet enkelt och lönsamt för butiker och konsumenter e-survey Q3-2010 Jetshop gör handel på nätet enkelt och lönsamt för butiker och konsumenter FÖRORD OCH KOMMENTAR Socala medier har nu på bred front slagit igenom som en naturlig del i kommunikation och

Läs mer

Regionala beredningen

Regionala beredningen Regionala beredningen Delrapport 2004 Roller och uppdrag Beredningarnas roll I Landstingsplanen 2004 står att fullmäktiges beredningar är en länk mellan medborgarna och fullmäktige och ett komplement till

Läs mer

Filmsatsningar i Örebro län 1998-2005 som beviljat stöd av Länsstyrelsen

Filmsatsningar i Örebro län 1998-2005 som beviljat stöd av Länsstyrelsen Filmsatsningar i Örebro län 1998-25 som beviljat stöd av Länsstyrelsen www.t.lst.se Publ. nr 26:16 Projektägare Filmpol mitt II Örebro läns landsting Projektperiod 2311 25123 Utveckla film- och mediabranschen

Läs mer

QNB VOLANTE NOTERINGAR: GENERATOR (ÅRE) 2008-01-21

QNB VOLANTE NOTERINGAR: GENERATOR (ÅRE) 2008-01-21 QNB VOLANTE NOTERINGAR: GENERATOR (ÅRE) 2008-01-21 VAD SKAPAR EKONOMISKT VÄRDE I UPPLEVELSEINDUSTRIN? TOBIAS NIELSÉN* DEN HÄR ARTIKELN BESKRIVER HUR OCH VARFÖR DE VIKTIGASTE OCH STÖRSTA EKONOMISKA VÄRDENA

Läs mer

Hushållningssällskapet Branschundersökning. April-Maj 2011 Genomförd av Enkätfabriken

Hushållningssällskapet Branschundersökning. April-Maj 2011 Genomförd av Enkätfabriken Hushållningssällskapet Branschundersökning April-Maj 2011 Genomförd av Enkätfabriken Innehållförteckning Sammanfattning 3 Bakgrund och fakta 4 Orsaker 15 Bortfallsanalys 16 Omsättning 5 Omsättning, fortsättning

Läs mer

TEM 2013 LYCKSELE LYCKSELE 2013. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Lycksele kommun 2013

TEM 2013 LYCKSELE LYCKSELE 2013. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Lycksele kommun 2013 TEM 2013 LYCKSELE Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Lycksele kommun 2013 Inklusive åren 2004, 2006-2010 Reviderad version RESURS AB för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL

Läs mer

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Rapport 2014:10 Regionutvecklingssekretariatet Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen ingår i en serie rapporter som beskriver förutsättningar för tillväxt

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:2603 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft

Motion till riksdagen 2015/16:2603 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2603 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa

Läs mer