Rennäringen, en miljardindustri som går mot en kollaps och som idag sysselsätter ca årsarbeten i Norrlands inland och i Norra Finland

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Rennäringen, en miljardindustri som går mot en kollaps och som idag sysselsätter ca 15 000 årsarbeten i Norrlands inland och i Norra Finland"

Transkript

1 Foto: Torbjörn Jakobsson Rennäringen, en miljardindustri som går mot en kollaps och som idag sysselsätter ca årsarbeten i Norrlands inland och i Norra Finland Boden juni 2014, Bengt Eriksson, Boden Finansiärer

2 Innehållsförteckning Sida 1. Bakgrund och syfte med förstudien 3 2. Metod, definitioner, avgränsningar 3 3. Sammanfattande slutsatser och kommentarer 6 några hotbilder och negativa trender 7 rovdjursfrågan, effekter och ersättningar 8 några strategiska nyckelfrågor 9 sammanfattande nyckeltal 9 4. Rennäringens betydelse för Norrlands inland och för Sverige som ett attraktivt internationellt turistmål Några övergripande fakta om den svenska renskötseln 12 ekonomi och sysselsättning 13 fakta om den svenska renslakten Beskrivning av den totala omsättningen Beskrivning av den totala indirekta omsättningen Beskrivning av antalet sysselsatta Beskrivning av totala bruttolöner Några branschjämförelser avseende arbetstillfällen Svenska statens skatteintäkter samt sociala avgifter Olikheter mellan den svenska och finska rennäringen Några grafiska jämförelser mellan den svenska och den finska rennäringen Några slutkommentarer 25 utdrag ur Interregbeslutet 25 erhållet resultat av förstudien 26 tankar och motiv för ett större genomförandeprojekt Informationskällor, kontaktpersoner 28 2

3 1 Bakgrund och syfte med förstudien Framtid Pajala arrangerade den 24 september 2013 ett seminarium med rubriken Rennäringens förutsättningar och utveckling. Föredragshållare under seminariet var bl.a. Svenska Samernas Riksförbund, Teresa Komu, Uleåborgs Universitet, representant från Länsstyrelsen i Norrbotten, Mauri Nieminen, forskare från Riistan- ja Kalantutkimus från Finland samt Ingrid Inga, projekt Sàjtte och Sametinget i Sverige. Övriga deltagare vid seminariet var representanter från samebyar samt representanter från företag som på olika sätt samarbetar med rennäringen. Rennäringens problem och villkor samt den framtida utvecklingen lyftes fram och diskuterades under dagen. Förädlingsföretagen har tidigare flaggat för den negativa utvecklingen avseende slaktvikter, volymer samt vikande kvalitet på renhudarna. Företagen befarar att personalminskningar kan bli aktuella inom kort som en konsekvens av detta. Vid seminariet framkom därför behovet av att genomföra en förstudie utvisande rennäringens samlade betydelse och ekonomiska värde för samhällena samt övrigt näringsliv inom renskötselområdena i Sverige och Finland. Idag upplever rennäringen en negativ trend med flera stora orosmoln i närtid, varför utvecklingen snabbt måste vändas för att inte riskera att rennäring, med dess långa historia och stora kulturella betydelse, går i graven. Ett dylikt scenario skulle inte enbart drabba rennäringen negativt utan även ett flertal samhällen och övriga industrier som samarbetar och är direkt beroende av en livskraftig rennäring. Vid seminariet bildades en arbetsgrupp, som fick i uppdrag att genomföra förstudien, bestående av Kjell Klippmark, Pajala Utveckling AB, Jan-Erik Blomqvist Pajala Utveckling AB, Matti Särkelä, Paliskuntain Yhdistys Rovaniemi, Tomas Sevä, Muonio Sameby, Tomas Kero, Kero Leather AB, och Matti Sarala, Polarica AB. Till projektledare anlitades Bengt Eriksson, BENERIK Företagskonsult, Boden. 2 Metod, definitioner och avgränsningar På grund av den begränsade projekttiden, ca 3 månader, samt stora svårigheter att inhämta relevanta faktaunderlag till förstudien, innebär att det redovisade resultaten inte ska betraktas som absoluta sanningar utan mer ska ses som en indikation och ett debattinlägg rörande rennäringens ekonomiska situation och betydelse. Av rapporten framgår tydligt de negativa konsekvenser som en kollaps av rennäringen skulle innebära för lokalsamhällena samt övrigt företagande inom renskötselområdet. Förstudien bygger på ett antal intervjuer med aktiva renskötare, myndighetspersoner, tjänstemän på branschorganisationer samt kunder och leverantörer till rennäringen. Statistik har inhämtats från ett antal organisationer, tex Svenska Samernas 3

4 Riksförbund, Paliskuntain Yhdistys, Sametinget, Jordbruks- och Livsmedelsverket, och SCB. Resultatet redovisas primärt i form av ett antal tabeller och diagram samt kommentarer kring dessa. Faktauppgifter, statistik och ekonomiska fakta, har inhämtats dels från offentliga register samt genom ett stort antal intervjuer med personer som på olika sätt har anknytning till rennäringen. Företagsekonomiska uppgifter avseende s.k F-skattare (enskilda firmor) är inte tillgängliga, då dessa uppgifter inte är offentliga. I dessa fall har en schablon tillämpats med utgångspunkt från antal ren och slaktad ren. Merparten av den ekonomiska statistiken har inhämtats från åren 2012 och Samtliga statistiska uppgifter, t.ex. omsättningstal, lönesummor, sysselsättningstal, skatter, konsumtionsberäkningar osv, är direkt relaterade till rennäringens andel. Följande branscher inom renskötselområdet i Sverige har analyserats och benämns i rapporten som den samlade rennäringen : Renskötselföretagen Renslakteriföretagen Transportnäringen, åkerier, drivmedel, snöskoter, helikopter Foderleverantörer Leverantörer av renstängsel och övrig utrustning till renskötseln Leverantörer av administrativa tjänster till renskötselföretag Livsmedelsproducenter inom förädling av renkött Skinngarverier och läderhantverksföretag Restauranger och matvarubutiker Besöksnäring, Slow food, konsthantverk, sameslöjd, designers, musik, författare Kommuner, myndigheter och övriga organisationer som arbetar för rennäringen Följande faktaområden relaterade till rennäringen har analyserats: Omsättning Antal sysselsatta Lönesummor Anställdas skatter Anställdas konsumtion netto efter skatt Företagens skatter (bolagsskatter och F-skatter) Företagens sociala avgifter på utbetalda löner Företagens inköp exkl arbetskraft Momsbetalningar i slutkonsumtionsledet Statliga stöd till rennäringen, slaktstöd, bygdemedel, bransch- och kulturstöd Beräkningarna har utgått från följande fakta och vissa antaganden: antalet ren, antalet renägare och renskötselföretag beräknad försäljning av ren (inkomster från jakt och fiske har inte medtagits) renskötarfamiljens övriga tjänsteinkomster har beräknats 4

5 renskötselns behov av fordon, utrustning, foder, transporter, helikoptertjänster, drivmedel m.m har inhämtats genom intervjuer antalet slaktad ren, slaktvikter, pris/kg, prisstöd, (statistik från Sametinget) beräknad arbetstid och arbetskraftsbehov för slakt och styckning av en ren har inhämtats från sakkunniga inom branschen övriga underleverantörer av typen skoterförsäljare, drivmedelsförsäljare, helikopterföretag, stängselleverantörer, foderleverantörer osv har via intervjuer tillfört uppgifter om volymer och antal, relaterade till renskötseln uppgifter om antalet sysselsatta inom företag/organisationer/myndigheter har inhämtats från organisationerna samt från deras respektive hemsidor överlag har årslöner som tillämpats i beräkningarna legat i spannet 250 tkr 450 ksek per år vid beräkningen av skatteintäkter för staten har följande %-satser tillämpats: o A-skatter, skatt på lön 25% o F-skatt, renskötselföretag 30% o Bolagsskatt 28% o Sociala avgifter 31% Företagsekonomiska underlag samt de sysselsättningsmässiga uppgifterna för den finska rennäringen har ej varit tillgängliga i lika hög grad som för den svenska. En bedömning har dock gjorts utifrån kontakter med sakkunniga från Finland. Antalet slakt- och förädlingsföretag samt garveri- och skinnberedningsföretag är drygt dubbelt så många i Finland jämfört med Sverige samt antalet slaktad ren är två gånger så många jämfört med Sverige (91 tusen resp 45 tusen) Antalet slaktade kilo uppgår till 2 miljoner kg i Finland jämfört med 1,2 miljoner kg i Sverige Import och export av renkött har ej tagits med i förstudiens beräkningar Det större antalet slakteri- och förädlingsföretag, det större antalet slaktad ren samt det faktum att den finska renskötseln, i betydligt högre grad än den svenska, arbetar med turistiska aktiviteter åt den finska turistnäringen, ger en skälig grund till bedömningen, att sysselsättningen, relaterad till rennäringen, kan bedömas uppgå till ca 1,5-2,0 ggr det svenska nyckeltalet. Sammantaget, Sverige och Finland, beräknas därigenom antalet sysselsatta uppgå till ca helårsanställda I förstudien har även medtagits de nettoinkomster som de direkt anställda konsumerar i sina privata liv samt den moms de betalar som slutförbrukare av varor och tjänster. Konsumtionen sker främst inom deras hemorter På samma sätt har de verksamma företagens bruttoinköp (relaterat till rennäringen) medräknats i form av lokal konsumtion av varor och tjänster Konsumtion av varor och tjänster för personal anställda vid Länsstyrelserna, SSR, SLU, Jordbruksverket, Livsmedelsverket samt de butiks- och restauranganställda, sker till största delen utanför rennäringsområdet, längs efter Norrlandskusten och inom storstadsregionerna Någon redovisning över var i Sverige konsumtionen sker, har inte gjorts i förstudien, däremot hamnar den, sannolikt till absolut största delen, inom renskötselområdet, dvs inom Norrlands inland och i norra Finlands inland Att göra en ekonomisk värdering av rennäringens image- och marknadsföringsvärde för den svenska och finska turistnäringen kräver en omfattande forskarinsats. Företrädare för den regionala turistorganisationen i 5

6 Norrbotten, Swedish Laplands VD Annika Fredriksson, anser dock att renen, renskötseln, det samiska köket och kulturskatten, tillhör de starkaste och mest unika varumärkena vid den internationella marknadsföringen av Sverige som besöksmål. Besöksnäringen i Norrbotten och Finska Lapland omsätter tillsammans mellan 8-10 miljarder svenska kronor per år enligt uppgifter från Swedish Lapland och Regional Council of Lapland 3 Sammanfattande slutsatser och kommentarer Av nedanstående bild på sidan 7 framgår de hot och problem som näringen har upplevt under de senaste åren. Den höga predationen samt rennäringens överlag svaga ekonomi gör situationen akut. Företagen saknar motståndskraft och har inga möjligheter att själva vända trenden. Predationen ligger på ca 20% över hela rennäringsområdet och mycket tyder på en fortsatt negativ utveckling. En rimlig årlig predation bedöms ligga i nivån < 5% och skulle kunna innebära, efter några års återuppbyggnad av renhjorden, möjligheter att öka slaktuttagen betydligt. Detta skulle i sin tur skapa goda förutsättningar för nya arbetstillfällen inom slakteri- och förädlingsindustrin för renkött samt, inte minst viktigt, en förbättrad lönsamhet inom renskötselföretagen. En sådan utveckling skulle dessutom öka intresset och möjligheterna för kommande generationer att våga satsa på renskötsel. Idag är det svårt att få den yngre generationen att se någon framtid inom den näring som de växt upp med. Att se hur ens eget lågt avlönade och hårda arbete endast resulterar i bra mat för rovdjuren, gagnar inte viljan att satsa på renskötsel. Detta sätter tyvärr ett hårt psykiskt tryck på dessa ungdomar, som känner ett stort ansvar för att föra familjens traditioner med renskötseln vidare. Detta problem har de senaste åren dessutom orsakat flera stora familjetragedier. Tack vare rennäringens lokalisering till Norrlands inland och Finska Lapland, utgör den den sista livlinan för merparten av inlandskommunerna. Dessa kommuner har under många år upplevt en kraftig befolkningsminskning, med vikande skatteunderlag som följd, vilket inneburit att den allmänna och kommunala servicen i form av bensinstationer, verkstäder, matvarubutiker sjukvård, skolor m.m har tvingats att stänga på grund av vikande underlag. En kollaps av rennäringen skulle sannolikt på några års sikt innebära dödsstöten för dessa samhällen. Rennäringen, och de som arbetar i den kan, eller vill inte, flytta till Mälardalen. Ytterligare en mycket stark anledning till att upprätthålla och utveckla rennäringen, är dess stora betydelse för besöksnäringen. En livskraftig rennäring ger landsbygden en möjlighet att upprätthålla och levandegöra landsbygdens infrastruktur och servicenivå för besöksnäringens kunder och företag. Besöksnäringen är en av de största sysselsättningsskaparna i Norrlands inland, och i synnerhet inom den yngre generationen. Alla tecken tyder idag på att turismen kommer att fortsätta att växa som näring. 6

7 Längre fram i rapporten framgår det att den samlade rennäringen (se definitionen ovan under metodavsnittet) totalt omsätter ca 1,9 miljarder sek i Sverige. Ytterligare 2,0 miljarder sek beräknas nästa led omsätta genom den konsumtion av varor och tjänster som företagen samt dess personal svarar för. Detta genererar ca 7200 årsarbeten inom Sverige med en total lönesumma på ca 1,5 miljarder sek per år. Den totala skatteintäkten för stat, kommun och landsting i Sverige beräknas uppgå till ca 1,0 miljarder sek/år. Sannolikt torde skatteintäkten för den finska staten ligga betydligt högre än den svenska. Totalt betalar staten till renskötselföretagen ersättningar som grundar sig på dels fastslagna vattendomar, slaktstöd samt övriga stöd/bidrag med totalt ca 185 msek/år. I detta belopp ingår slaktstödet med 14,2 msek under Några hotbilder och negativa trender predatorerna konsumerar mellan 15-20% av den svenska renstammen, trenden är ökande förekomsten av predatorer medför betydande intäktsbortfall, extra kostnader och extra oavlönat arbete för rennäringen utöver djurförlusterna predationen medför minskade slaktuttag generellt inom hela svenska Sapmi vid en predation på 22 % riskerar renskötseln en kollaps, d v s renhjorden minskar och dör så småningom ut. (Öje Danells uppgifter) generell trend visar på lägre genomsnittliga slaktvikter inom hela svenska Sapmi slakt- och förädlingsindustrin förlorade 134 miljoner sek pga predation under år 2009 överlag upplever renskötselföretagen en mycket svag/obefintlig lönsamhet. Många lever med betydande obestånd och med stor risk för konkurs. Flera samebyar ansöker om katastrofstöd på grund av problematiska vinterbeten störningar i renskötseln, predatorer, försämrade betesförhållanden, lönsamhetsproblem m.m påverkar negativt kvalitén och volymen av råvara för den viktiga livsmedels- och skinnindustrin generationsskiften har historiskt sett aldrig varit några problem för renägarna. På grund av de hotbilder som finns idag så attraheras färre ungdomar att ta över sina föräldrars renskötselföretag. Betydligt bättre betalda och mer bekväma arbeten erbjuds dagens ungdomar inom t.ex gruvindustrin. De kan med de arbetena t.o.m. bo kvar på hemorten 7

8 en kollaps av rennäringen skulle medföra omfattande negativa konsekvenser (katastrof) för Norrlands och norra Finlands inland och den svenska och finska besöksnäringen På bilden nedan beskrivs predatorernas skador samt de kostnadsersättningar som SV rovdjursskador 2013, effekter och ersättningar Ersättningar för rovdjursskador totalt 50 msek samt ytterligare 3 msek i ersättning för rovdjursinventeringar m.m JÄMTLAND 8 Ersättningen fördelad i proportion med renhjorden VÄSTERBOTTEN 10 KONCESSION 2 NORRBOTTEN 29 Antal ren som dödats av rovdjur i Sverige under beräknas uppgå till ca tusen ren/år. Det motsvarar ca 20% av vinterhjorden. Detta motsvarar ett beräknat intäktsbortfall för renskötselföretagen på ca 65 miljoner sek (25 kg x st x 52:-/kg = 65 miljoner sek). Storleken på den samlade rennäringens förlorade omsättning enligt denna studie kan beräknas till 425 miljoner sek. Detta beräknas motsvara ca 500 årsarbetstillfällen. utgår till samebyarna, för deras förluster. Samebyarna får utöver dessa 50 msek ytterligare 3 msek/år för att täcka kostnader för rovdjursinventeringar inom hela renskötselområdet. Denna ersättning har legat still i ett flertal år och har heller aldrig indexreglerats. Enbart de senaste årens prishöjningar på drivmedel, äter upp ersättning. Utöver de rena förlusterna i slaktbortfall, orsakar rovdjuren stora extra kostnader för renskötsel. Det handlar bl.a. om extra arbete med att samla skingrade hjordar som skrämts och jagats av rovdjuren ut över fjäll och skogar. Den oro som rovdjuren skapar i renhjorden, påverkar även kalvningen negativt genom ökad förekomst av kastade foster samt stressade djur. Detta märks tydligt vid slakttillfällena då renhjorden uppvisar lägre slaktvikter generellt. En vaja som faller för ett rovdjur betingar i regel ett betydligt högre värde genom sin förmåga att ge avkastning vid framtida kalvningar. Dessa faktorer anser rennäringen inte rättmätigt kompenseras med dagens rovdjursersättningar. Någon kompensation till renskötarna för deras psykiska oro och fysiska extraarbeten, är omöjligt att värdera och ersätts därför inte från staten. Ett problem, som uppdagats vid några samebyar i Jämtland, är bristen på kalvar att slakta. Orsaken till detta är den höga predationen. Detta medför att renskötselföretagen tvingas att slakta fler vuxna djur för att ge intäkter till företagen. Detta utarmar på sikt den egna renhjorden med katastrofala följder. Man tvingas 8

9 slakta av kapitalet vilket med ekonomers språkbruk innebär att förbruka det egna kapitalet. Detta är en ohållbar situation på lång sikt. Ett för högt rovdjurstryck är även ett stort problem för den finska renskötseln. Däremot framkommer det att ersättningen till de finska renägarna är betydligt högre, nästan dubbelt så hög än den svenska, samt att antalet ren, som faller offer för rovdjuren, är betydligt färre i Finland än på den svenska sidan. Orsaken till detta är sannolikt att farmning inom stängslade områden är vanligt förekommande i stora delar av Finland, vilket torde ge ökade möjligheter till bevakning. Mer om detta längre ner i rapporten under rubriken jämförelser mellan den svenska och finska rennäringen. Förstudien har kartlagt ett antal strategiskt viktiga nyckelfrågor som snarast bör analyseras och åtgärdas. Rennäringens företrädare har ansvar för att detta arbete utförs. Sannolikt finns ytterligare viktiga frågor som är avgörande för att främja en positiv utveckling av rennäringen. Utbyte av kunskaper och erfarenheter bör kunna ske mellan den svenska och finska rennäringen. Ett sådant samarbete bör kunna stimuleras och stödjas. Längre ner i rapporten finns beskrivet ett antal skillnader mellan ländernas renskötsel. Bilden nedan visar på ett antal viktiga strategiska nyckelfrågor som bör ingå i den framtida utvecklingsprocessen. Några strategiska nyckelfrågor för rennäringens utveckling Rovdjursfrågan MÅSTE hitta en lösning som ALLA kan enas kring, den är en överlevnadsfråga Den överlag svaga ekonomiska situationen inom renskötseln måste stärkas Rennäringen och den samiska kulturen måste få ett stärkt inhemskt status Renhjordens storlek i förhållande till betesytor måste analyseras, hur många ren klarar vinterbetet? Tillväxtmöjligheter? Finns det hinder i lagstiftning eller ekonomiska hinder för att underlätta generationsskiften inom renskötseln? Krävs det åtgärder? Rennäringens betydelse för en levande landsbygd måste belysas Några sammanfattande nyckeltal och fakta Varje levande ren i Sverige (248 tusen st) genererar ca 6000 sek/ren till löner för personal inom den samlade rennäringen ca 8000 sek/ren i omsättning till den samlade rennäringens företag till staten och kommunerna tillsammans ca 4000 sek/ren i skatter, i form av sociala avgifter, drivmedelsskatt, moms, personalskatter, bolagsskatt en utbetalning (kostnad för staten) med ca 750 sek/ren från staten i form av olika ersättningar ex.vis slaktstöd, rovdjursersättningar, bygdemedel m.m Totala omsättningen i den samlade rennäringen samt den indirekta omsättningen uppgår till ca 4 mdr sek för Sverige och ca 8 mkr för Finland Totalt antal anställda i den samlade rennäringen samt den indirekta sysselsättningen uppgår till ca 7200 i Sverige och ca 8000 i Finland 9

10 Ett genomsnittligt djurvärde per ren, enligt Sametingets slaktstatistik, uppgick till 1341 sek. vid 2013 års slakt. En normal renskötarfamilj har i genomsnitt en vagnpark bestående av 2-3 snöskotrar, 1 ATV, en mindre lastbil, 1 motorcykel, 1-2 personbilar, 1 släpvagn modell större. Till detta ska tilläggas motorsågar, lavvu, renvaktarstuga(or), skyddskläder, jaktvapen. Allt detta kräver ständigt underhållsarbete och medför höga driftskostnader. En renskötare färdas i regel mer än tusen mil i snitt per år med sin skoter. Vissa renskötare byter skoter en gång per år. Priset för en ny och funktionell snöskoter ligger i spannet ksek. 4 Rennäringens betydelse för Norrlands inland och för Sverige som ett attraktivt internationellt turistmål Under arbetet med förstudien har följande styrkefaktorer vuxit fram och sammanfattas i punktform nedan: Rennäringen är sammantaget en av de största arbetsgivarna i Norrlands inland Rennäringen är motorn för inlandskommunerna för att de ska kunna upprätthålla viktiga samhällsfunktioner som tex: o skola, omsorg, sjukvård, räddningstjänster, polis o tillgång till drivmedel, livsmedel, apotek, övrig handel och service, tele/post, internet o kommunikationer, tåg, flyg, vägar o tillgång till fordonshandlare, verkstäder, service, för bilar, snöskotrar, ATV, lastbilar o tillgång till flygföretag, helikoptertjänster, fjällräddning o levande samhällen på landsbygden, viktig infrastruktur för besöksnäringen o besöksnäringen, turism, är den starkast växande industrin i Norrland och i Sverige och förväntas få en stark tillväxt i framtiden Sveriges viktigaste attraktion för internationella besökare bygger till största delen på renens existens, den traditionella och nu levande samiska kulturen, det samiska köket, den samiska slöjden/hantverket, det nyttiga renköttet och vår rena natur Renen och den samiska kulturen används till mycket hög grad vid marknadsföringen av Sverige som turistland Våra mest kända turistiska aktörer, Ice Hotel, Tree Hotel, Skansen m.fl samverkar i hög grad med samiska företag och höjer därigenom graden av exklusivitet på sina tjänster När det Svenska köket ska bjuda på det allra bästa så läggs ofta renkött i någon form på gästernas tallrikar. Vid ett flertal tillfällen har Nobelmiddagen haft renkött på menyn En av de mest exklusiva gåvor någon kan få, är en äkta samisk kniv eller någon annan produkt ur den samiska slöjden och hantverket 10

11 Samiska slöjdare, konstnärer och artister uppträder och deltar på arrangemang över hela världen och marknadsför genom dessa Sverige som besöksland och den samiska kulturen Alla dessa faktorer bygger på att det bedrivs en äkta och yrkesmässig renskötsel inom renskötselområdet. Den höga kvalitén och det unika näringsinnehållet i renköttet samt den samiska matkulturen kräver en lönsam, levande och växande rennäring för sin existens. Ett flertal samiskt ägda och drivna turistföretag har etablerats under de senaste åren främst genom arbetet med projektet Visit Sapmi. Visit Sweden har auktoriserat Visit Sapmi-företagen, och ingår i det samlade marknadsföringskonceptet som Visit Sweden driver internationellt. Turistföretagen arbetar med den samiska kulturen och renskötseln som ledstjärnor. Flera av företagen inom Visit Sapmi samverkar med övriga svenska turistentreprenörer. Ett antal projekt inom det samiska köket (Renlycka) samt den samiska slöjden och det traditionella hantverket, har utvecklat och stärkt kvalitén inom dessa områden. Detta stärker det samiska varumärket och tillför ytterligare värden till den svenska internationella marknadsföringen. Den finska rennäringen fyller en lika stor roll för Finska Lapland som för Norrlands inland enligt ovanstående lista. Problemen är lika länderna emellan vad gäller befolkningsutveckling och ett vikande serviceutbud på landsbygden. Den finska rennäringen bedriver turistiska aktiviteter i högre grad än de svenska företagen. Detta sker ofta i samarbete med hotell och övriga turistföretag i Finska Lapland och har ingen direkt samisk prägel på utbudet. I de nordligaste renbeteslagen, som drivs av samer, erbjuds turistiska produkter med traditionell samisk prägel. 11

12 5 Några övergripande fakta om den svenska renskötseln Faktaomrenhjorden, ägandet i Sverige2013 FÖRDELNINGANTALREN NORBOTEN KONCESION VÄSTERBOTEN JÄMTLAND Antalet renupvisar ennegativ trendöver helarenskötselområdet. Denstarkastenegativatrendenär inomkoncesionsbyarna Antalet renägareär konstant i Norbotendockmedennegativ trendinomkoncesionsbyarna. VästerbotenochJämtland upvisar enökningavantalet renägare. Antalet renper renägareär konstant i Norbotenochinom koncesionsområdet. VästerbotenochJämtland upvisar ennegativtrend. Diagramet visar tydligt hur storlekenpåreninehavenskiljer melannorbotenoch Västerboten/Jämtland. ANTALRENPER RENÄGARE Att bedriva renskötsel skiljer sig på flera sätt inom svenska Sapmi. Arbetet och organisationen inom de olika samebyarna kan variera för vissa frågors hantering tex rovdjursfrågor, helikopterkostnader, fiske- och jaktfrågor m.m. Metoder och sysslor som rör den direkta renskötsel, och som skiljer sig över området, beror på exempelvis om storleken på betes- och bruksarealer, avstånden mellan sommar- och vinterbetet, antalet ren per företag, lönsamhet, slaktuttag, behov av transporter, behov av helikoptertjänster, och bevakning. Förekomsten av predatorer varierar även mellan samebyarna och påverkar arbetet olika därefter. Generellt arbetar hela familjen, makar, barn och ofta i samverkan med föräldragenerationen. Medhjälpande syskon och andra släktingar bidrar till arbetet i varierande grad beroende på behov och säsong. Den huvudansvarige arbetar normalt mellan 2000 och 3000 timmar per år i renskötseln. Vanligt är att den medhjälpande partnern arbetar hel- eller deltid med något civilt arbete. Den medhjälpande partnern arbetar dessutom ofta mer än halvtid med diverse sysslor med anknytning till renskötseln. Dessa förhållanden medför att det är ganska vanskligt att beräkna årsarbetstider och faktiska inkomster i renskötselföretaget. Det faktum att dessa ofta bedrivs som F- skattföretag, gör dessutom att offentliga uppgifter är svåra att få tillgång till. 12

13 Nedanstående tabeller är ett försök att beräkna ekonomi och sysselsättning inom renskötselföretagen i Sverige. Trovärdigheten och sannolikheten att uppgifterna är rimliga, lämnas till betraktarnas bedömning. Antal ren Ant. Heltid Antl deltid Fam.medl Tot antal Norrbotten Koncession Västerbotten Jämtland/Härjedalen Summa Beräknad ink renföretag Antal företag Beräknad ink/företag Total inkomst Ber kostnader ftg 85% Nettoinkomst ftg Beräknad skattekostnad Övriga ink renskötare Antal renskötare 500 Ber ink/renskötare Tot inkomst Ber kostnader 50% Nettoinkomst Beräknad skattekostnad

14 Nedanstående tabell redovisar den svenska renslaktens utveckling för åren mellan 2009/ /2014 enligt statistik från Sametinget Säsong Antal Total kg Medelvikt Medelpris/kg 2013/ ,67 52, / ,21 49, / ,36 51, / ,33 53, / ,70 52,46 Den negativa trenden framgår tydligt avseende antal slaktad ren samt den totala slaktvikten. Den negativa avvikelsen är 13,8% resp 16,8% mellan åren Toppåren 2005 och 2007 uppgick slaktantalet till resp slaktad ren och slaktvikterna uppgick till kg resp kg. Antalet slaktad ren och redovisade slaktvikter kan dock fluktuera kraftigt mellan åren, vilket bör beaktas innan några avgörande slutsatser dras.. 6 Beskrivning av den totala omsättningen Av nedanstående bild framgår den samlade rennäringens totala omsättning (se def under metodavsnittet). I denna beräkning ingår inte den indirekta omsättningen som tillkommer i nästa led vid företagen samt av de anställdas konsumtion av varor och tjänster. (se bild sidan 18) 14

15 Sv rennäringens samlade omsättning relaterad till rennäringen msek Besöksnäring, slöjd, m.m 398,6 Renskötselföretag 424,7 Slakteriföretag 21,4 Restauranger, butiker 235,4 Garverier, skinn, hantverk 61,2 Förädlingsföretag 154,9 Transport m.m 555,7 Total samlad omsättning 1,9 miljarder sek Underlaget för denna beräkning har hämtats från diverse offentliga databaser typ Alla bolag PRV och SCB. Med respekt för de analyserade företagens affärshemligheter, kommer en specificerad redovisning inte att lämnas. Uppgifterna kan för vissa företag avse 2012 års verksamhet men för merparten finns bokslut för 2013 tillgängliga. I tårtbiten besöksnäring, slöjd och hantverk ingår företag inom de samiska turistföretagen inom Visit Sapmi, sameslöjdare, konstnärer, hantverkare, artister, författare, Slow Food-företag och Renlycka-företag. Generellt karaktäriseras dessa företag som lågavkastande och merparten redovisar få årsarbetstillfällen. Besöksnäringsföretagen tillför huvuddelen av omsättningen i denna sektor. Tårtbiten renskötselföretag har beräknats genom att antalet yrkesverksamma inom renskötarfamiljerna multiplicerats med en beräknad (grovt antagande) genomsnittlig omsättning. (3439 st x sek). Denna beräkning är sannolikt behäftad med grova fel (i bägge riktningarna) men betraktaren får själv avgöra rimligheten i beräkningen. Beräkningen har utgått från slaktvolymer, slaktvikter, genomsnittspriser samt övriga inkomster som renskötarfamiljerna ofta har. Tårtbiten Transport m.m utgör den största biten av tårtan. I denna grupp ingår: livren- och övriga transporter vid flyttningar samt intransporter till slakt maskinförsäljare och serviceföretag för snöskotrar, ATV, fordon, släpvagnar m.m flyg- och helikopterföretag 15

16 drivmedelsleverantörer De beloppsmässigt största aktörerna inom tårtbiten utgörs av maskinleverantörer, serviceverkstäder samt drivmedelsförsäljare. Dessa tre svarar tillsammans för ca 476 msek. Dessa aktörer, tillsammans med helikopterföretagen, utgör för samhället de viktigaste funktionerna för den lokala befolkningen, besökande samt verksamma företag i Norrlands inland. Dessa aktörer upprätthåller en viktig infrastruktur för besöksnäringen och andra industrier i glesbygden. I tårtbiten restauranger och butiker, har beräkningen utgått från produkten Renskav, som för övrigt utgör 65-70% av producerat renkött. Av försäljningen går merparten via butiksledet och resterande går via restauranger. Genomsnittspriser på renskav i butiksledet resp restaurangledet har tillämpats. Omsättningstalen avser endast försäljning som kan relateras till renkött. Se nedanstående tabell. Tot slakt % 70% Restaurang Butiker Omsättning Omsättning Förs Förs % andel Antal kg Pris/kg Pris/kg Tot rest Tot butik rest butik Renskav 65% Styckade detaljer 7% Rökta detaljer Torkat Inälvsmat Köttfärs Ben 28% Summa 100% Total omsättning sek Avseende tårtbitarna garverier, skinnhantverkare, förädlingsföretag och renslakterier, har underlagen hämtats från offentliga dataregister. Sannolikt saknas ett flertal mindre aktörer som antingen är s.k F-skattare eller arbetar med renkött som komplement till övriga råvaror, typ nöt eller fläsk. Branscherna som arbetar med stängsel, övrig utrustning för renskötseln, renfoder samt administration- och bokföringstjänster, utgör så smala tårtbitar varför dessa inte har markerats, detta för att öka läsbarheten. Den totala omsättningen för denna grupp av branscher uppgår till 34,6 msek. varav stängselleverantörer och administration/bokföring utgör 29 msek. Underlagen har primärt inhämtats genom intervjuer med verksamma inom branscherna. 16

17 7 Beskrivning av den samlade rennäringens och deras konsumtion (inköp) av varor och tjänster i Sverige, indirekt omsättning Företagens beräknade inköp av varor och tjänster, exkl lönekostnader msek Renskötselföretag Slakteriföretag Transport m.m Foderleverantörer Stängsel- samt övr utrustn till renskötseln Administration och bokföring Förädlingsföretag Garverier, skinn, hantverk Restauranger, butiker Besöksnäring, slöjd, m.m Kommuner, övr org. Kommuner, övr org. Besöksnäring, slöjd, m.m 190,3 239,2 Renskötselföretag 339,8 Restauranger, butiker 141,2 Garverier, skinn, hantverk 36,7 Förädlingsföretag 92,9 Administration och bokföring 8,5 Transport m.m 333,4 Slakteriföretag 12,8 Totala inköp/år : 1,4 miljarder sek Bilden ovan beskriver den beräknade omsättningen (rennäringsföretagens inköp av material, varor och tjänster) som till största delen inköps lokalt och därigenom skapar sysselsättning och företagande. Bilden nedan beskriver de anställdas nettolönesumma, som till 90% antas konsumera varor och tjänster lokalt för deras uppehälle. Sammantaget dessa två bilder beskriver en total indirekt omsättning (konsumtion) på ca 2,0 miljarder sek. Företagens och organisationers inköp för drift exkl lön 1,4 mdr sek Anställdas beräknade inköp för sitt uppehälle 0,6 mdr sek 17

18 Anställdas nettolöner från anställning vid rennäringsföretagen msek, 90% av nettolönen utgör beräknat konsumtionsutrymme (omsättning) Slakteriföretag 5,4 Transport m.m 257,6 Administration och bokföring 6,5 Kommuner, övr org. 93,8 Förädlingsföretag 44,4 Garverier, skinn, hantverk 18,4 Besöksnäring, slöjd, m.m 133,2 Restauranger, butiker 49,2 Totalt konsumtionsutrymme: 592 msek 8 Beskrivning av antalet sysselsatta inom den samlade rennäringen i Sverige Bilden nedan beskriver antalet sysselsatta fördelat per bransch. Underlaget har hämtats dels från intervjuer, offentlig statistik samt teoretiska beräkningar. För att öka läsbarheten har de mindre aktörerna inte angetts, däremot framgår tårtbitarna. Antalet årsanställda har beräknats genom att beräknat antal arbetade timmar, relaterade till rennäringen, har dividerats med 1900 timmar (årsarbetstid 2013). Renskötselföretagen svarar för drygt 60% av antalet sysselsatta, vilket är en beräkning som skulle kunna multiplicera med 1,5 till 2,0 med motivet att merparten av renskötare arbetar betydligt mer än 1900 timmar per år. Detta har dock ej tagits hänsyn till i beräkningen. En beräkning av antalet indirekta arbetstillfällen, har grovt beräknats till ca 2000 årsarbeten. Detta innebär att gjorda beräkningar indikerar på en total sysselsättningseffekt för rennäringen, inklusive de indirekta synergieffekterna, på ca 7200 årsarbetstillfällen. 18

19 Totalt antal årsanställda inom den samlade svenska rennäringen Renskötselföretag Slakteriföretag Transport m.m Foderleverantörer Stängsel- samt övr utrustn till renskötseln Administration och bokföring Förädlingsföretag Garverier, skinn, hantverk Restauranger, butiker Besöksnäring, slöjd, m.m Org. myndigh, kommuner Org. myndigh, kommuner 200 Renskötselföretag Besöksnäring, slöjd, m.m 610 Förädlingsföretag 185 Transport m.m 543 Slakteriföretag 16 Totalt antal Beskrivning av den samlade rennäringens bruttolöner inklusive renskötarnas löner Nedanstående tabell och bild redovisar de totala bruttolönerna (ca 1 mdr sek) för den samlade rennäringen. Den totala lönesumma avseende de indirekta verksamheterna beräknas uppgå till ca 500 msek. Detta ger en total lönesumma på drygt 1,5 miljarder sek. Renskötselföretag 425 Slakteriföretag 5 Transport m.m 258 Foderleverantörer 2 Administration och bokföring 6 Stängsel- samt övr utrustn till renskötseln 4 Förädlingsföretag 44 Garverier, skinn, hantverk 18 Restauranger, butiker 27 Besöksnäring, slöjd, m.m 133 Kommuner, övr org. 94 Summa bruttolön, samlade rennäringen, msek

20 Beräknad total bruttolönesumma för den samlade rennäringen Kommuner, övr org. 94 Besöksnäring, slöjd, m.m 133 Restauranger, butiker 27 Renskötselföretag 425 Förädlingsföretag 44 Transport m.m 258 Slakteriföretag 5 Renskötselföretag Slakteriföretag Transport m.m Foderleverantörer Stängsel- samt övr utrustn till renskötseln Administration och bokföring Förädlingsföretag Garverier, skinn, hantverk Restauranger, butiker Besöksnäring, slöjd, m.m Kommuner, övr org. Totala bruttolöner: 1,0 mdrsek 10 Några branschjämförelser samt större arbetsgivare i Norrbotten Nedanstående bild redovisar antalet sysselsatta för några olika branscher och större arbetsgivare i Norrbotten. Observera att antalen för rennäringen avser hela Svenska Sapmi. Uppgifterna för övrigt näringsliv har hämtats från Norrlandsfondens Konjunkturbarometer, offentliga källor samt från företagens hemsidor. Besöksnäringen sysselsätter ca 4300 årsarbetare under 2012 enligt Swedish Lapland ekonomisk förening. Omsättningen inom destinationen Swedish Lapland uppgick under 2012 till 4,6 mdr sek. Förklaring av höger cirkel nedan: Direkt renskötsel: Samlade rennäringen: Samlade rennäringen inkl indirekt sysselsatta

21 Några branschjämförelser i Norrbotten avseende antal anställda Utvinning av mineraler Rennäringen Sve Direkt renskötsel IT-verksamhet Turism Rennäringen totalt Tot tillv.industri Stora arbetsgivare i Norrbotten LKAB SSAB NLL inlandskommuner Rennäringen tot Jordbruksnäringen BD Skogsnäringen 11 Svenska statens skatteintäkter samt sociala avgifter genom den samlade rennäringens verksamheter inklusive de indirekta företagen och dess personal Nedanstående bild visar den samlade rennäringen inklusive de indirekta företagen. Momsinbetalningarna avser endast moms som betalas av slutförbrukare. Redovisad drivmedelsskatt skatt är sannolikt betydligt högre än vad som framgår av bilden. Den omfattar enbart den skatt som renskötseln beräknas betala i drivmedelsskatt. Den samlade rennäringen samt de indirekta företagen och deras personal, betalar sannolikt betydligt mer i drivmedelsskatt, men detta har inte tagits med i beräkningen, på grund av svårigheten att beräkna beloppet. I beräkningen ingår inte kommunala avgifter och energiskatter. 21

Ett förvaltningsverktyg för förekomst av stora rovdjur baserat på en toleransnivå för rennäringen

Ett förvaltningsverktyg för förekomst av stora rovdjur baserat på en toleransnivå för rennäringen Ett förvaltningsverktyg för förekomst av stora rovdjur baserat på en toleransnivå för rennäringen Jokkm okk 13 juni 2011 Mirja Lind berget Sametinget i samverkan med Naturvårdsverket Toleransnivå Hållbar,

Läs mer

Nyhetsbrev nr 2 Projekt Sájtte

Nyhetsbrev nr 2 Projekt Sájtte Nyhetsbrev nr 2 Projekt Sájtte 2012-01-01 2012-03-31 Projektet fortsätter Projektet fortskrider enligt planerna, aktiviteter och möten anpassas naturligt efter renskötseln och det innebär mer och mindre

Läs mer

DIF Samhällsekonomiskt bidrag. April 2014

DIF Samhällsekonomiskt bidrag. April 2014 DIF Samhällsekonomiskt bidrag April 214 Bakgrund, definitioner och avgränsningar Det samhällsekonomiska bidraget är definierat som de ökade arbetstillfällen samt skatteintäkter som genereras av DIF Hockeys

Läs mer

Vill du lära dig av andras erfarenheter? Bli adept!

Vill du lära dig av andras erfarenheter? Bli adept! Vill du lära dig av andras erfarenheter? Bli adept! Vill du dela med dig av din kunskap? Bli mentor! Coachning och mentorskapsprogram inom rennäringen en modell för kunskapsöverföring mellan generationer.

Läs mer

3.2. Aktiviteter I projektet kommer vi att koncentrera de flesta aktiviteter till ett begränsat område.

3.2. Aktiviteter I projektet kommer vi att koncentrera de flesta aktiviteter till ett begränsat område. Saepmie Welcomes! 1. Inledning I juni 2014 genomförs den internationella fotbollsturneringen Conifa World Football Cup i Östersund/Staare med deltagare från hela världen. I samband med turneringen vill

Läs mer

Handelns betydelse för Sveriges ekonomi

Handelns betydelse för Sveriges ekonomi Handelns betydelse för Sveriges ekonomi 2014 7% 6% 5% En halv miljon människor jobbar inom handeln 11 procent av alla sysselsatta i hela Sveriges ekonomi (privat och offentlig sektor) arbetar inom handeln

Läs mer

FöretagarFörbundet analyserar. Småföretagare med utländsk bakgrund

FöretagarFörbundet analyserar. Småföretagare med utländsk bakgrund analyserar Småföretagare med utländsk bakgrund maj 2008 Småföretagare med utländsk bakgrund Sammanfattning FöretagarFörbundet har tillsammans med SEB genomfört en telefonundersökning av företagares bakgrund.

Läs mer

Kalkyl för Grön Omsorg Förklaringar och kommentarer

Kalkyl för Grön Omsorg Förklaringar och kommentarer Kalkyl för Grön Omsorg Förklaringar och kommentarer Inledning Det här är ett kalkylunderlag gjort för dig som har tankar på att starta Grön omsorg på gården eller redan är igång. I den kan du göra beräkningar

Läs mer

Ansökan om skyddsjakt efter varg inom Vilhelmina södra sameby

Ansökan om skyddsjakt efter varg inom Vilhelmina södra sameby 1(5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY VÄRDS«VERKET Göte Hamplin Tel: 010-698 13 16 Gote.Hamplin @natiirvardsverket.se BESLUT 2012-12-13 Ärendenr: NV-10367-12 Vilhehnina södra sameby Tomas Nejne

Läs mer

att se om sitt hus Generationsväxling och nyetablering inom rennäringen

att se om sitt hus Generationsväxling och nyetablering inom rennäringen att se om sitt hus Generationsväxling och nyetablering inom rennäringen 1 Sájtte är ett 3-årigt projekt som initierats av samebyarna i Jokkmokk. Näringslivsbolaget Strukturum i Jokkmokk AB är projektägare

Läs mer

Pensioner och deltidsarbete

Pensioner och deltidsarbete Pensioner och deltidsarbete Innehåll sid 3 sid 4 sid 5 sid 6 sid 7 sid 10 sid 11 sid 12 Inledning Deltidsarbetets omfattning Deltidsarbetete per sektor Deltidsarbete per avtalsområde Regionala skillnader

Läs mer

Shoppingturism i Sverige

Shoppingturism i Sverige Shoppingturism i Sverige Förord Handeln är en motor i Sveriges ekonomi och så även i besöksnäringen. Med en omsättning på mer än 84 miljarder kronor står våra svenska och utländska besökare för 13% av

Läs mer

Verkstadsindustrins (BAE) betydelse för övrig sysselsättning

Verkstadsindustrins (BAE) betydelse för övrig sysselsättning Verkstadsindustrins (BAE) betydelse för övrig sysselsättning Industrins efterfrågan: Mekaniska företag El- och byggföretag Övriga entreprenadföretag Lokala underleverantörer Styr- och reglerföretag Tekniska

Läs mer

Destination Visit Bollnäs

Destination Visit Bollnäs Destination Visit Bollnäs Bakgrund: I spåren av det arbete som Region Gävleborg initierat via projektet Nu kör vi har vår förening Bollnäsdraget ekonomisk förening beslutat oss för att ta taktpinnen och

Läs mer

TEM 2013 FUNÄSDALEN FUNÄSDALEN 2013. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Funäsdalen 2013. Inklusive åren 2004-2012

TEM 2013 FUNÄSDALEN FUNÄSDALEN 2013. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Funäsdalen 2013. Inklusive åren 2004-2012 TEM 2013 FUNÄSDALEN Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Funäsdalen 2013 Inklusive åren 2004-2012 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Funäsdalen

Läs mer

Folkmängd 2010 110 488Källa: Antal invånare i kommunen.

Folkmängd 2010 110 488Källa: Antal invånare i kommunen. BEFOLKNING Folkmängd 2010 110 488Källa: SCB Antal invånare i kommunen. Befolkningstillväxt Källa: SCB / Svenskt Näringsliv Prognos befolkningstillväxt SCB Prognos 2035: Tillväxt: 130 705 18% Befolkning

Läs mer

Passagerarrederiernas betydelse för Sveriges tillväxt

Passagerarrederiernas betydelse för Sveriges tillväxt Ordföranden har ordet Passagerarrederierna en av Sveriges bäst bevarade turismhemligheter Förra året reste fler utrikes kunder med passagerarrederierna än med flyget. Ändå är det få som uppmärksammar den

Läs mer

Branschfakta personlig assistans

Branschfakta personlig assistans 2013 Branschfakta personlig assistans Innehåll 1 Inledning... 3 2 Branschens utveckling... 4 3 Assistansföretagens ekonomi... 7 4 Jämförelser med andra branscher... 12 5 Sammanfattning... 14 2 1 Inledning

Läs mer

Ekonomiska stöd till företag 2013

Ekonomiska stöd till företag 2013 Ekonomiska stöd till företag 2013 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Ekonomiska stöd till företag s. 2 Stöd beviljade av Länsstyrelsen s. 3 Regionala företagsstöd s. 3 Kommersiell service s. 8 Landsbygdsprogrammet s.

Läs mer

Hästnäringen i Karlshamns kommun Förstudie

Hästnäringen i Karlshamns kommun Förstudie Hästnäringen i Karlshamns kommun Förstudie 2013-01-29 Karlshamns Kommun Marianne Westerberg och Maria Hjelm Nilsson INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Sammanfattning... 2 2. Bakgrund... 2 3. Projektets syfte... 2

Läs mer

Slutrapport för följeforskningsuppdrag Strukturfondsprojektet Sàjtte Utveckling av rennäring och samiska näringar i Jokkmokks kommun

Slutrapport för följeforskningsuppdrag Strukturfondsprojektet Sàjtte Utveckling av rennäring och samiska näringar i Jokkmokks kommun Slutrapport för följeforskningsuppdrag Strukturfondsprojektet Sàjtte Utveckling av rennäring och samiska näringar i Jokkmokks kommun Råneå den 30 maj 2014 Olof Bergwall Följeforskare för Sàjtte 1 INLEDNING

Läs mer

Konsumentkronan. Analys av värdekedjan för svensk mjölk, nötkött, morötter och äpplen för Konkurrenskraftsutredningen.

Konsumentkronan. Analys av värdekedjan för svensk mjölk, nötkött, morötter och äpplen för Konkurrenskraftsutredningen. Konsumentkronan Analys av värdekedjan för svensk mjölk, nötkött, morötter och äpplen för Konkurrenskraftsutredningen 4 december, 2014 STRATEGI- OCH AFFÄRSUTVECKLING FÖR HÅLLBART VÄRDESKAPANDE Sammanfattning

Läs mer

Leader Polaris Fisketurism

Leader Polaris Fisketurism Leader Polaris Fisketurism Maj 2010 December 2012 Kalle Bergdahl - projektledare Spänningar inom fisketurism Entreprenörer Fisketurism i Leader Polaris Analys av nuläget Gällivare 18 mars 2010 Styrkor

Läs mer

Hur går det för näringslivet i Uppsala län? Kartläggning av aktiebolagens utveckling 2007-2012

Hur går det för näringslivet i Uppsala län? Kartläggning av aktiebolagens utveckling 2007-2012 Hur går det för näringslivet i Uppsala län? Kartläggning av aktiebolagens utveckling Introduktion och slutsatser Bakgrund Detta är en kartläggning av hur aktiebolagen i Uppsala län har utvecklats mellan

Läs mer

Uppföljning indikatorer projektet GEORANGE.

Uppföljning indikatorer projektet GEORANGE. Uppföljning indikatorer projektet GEORANGE. GEORANGE strategiska tanke har alltid varit att utifrån regionens förutsättningar bidra med insatser som skapar långsiktig och hållbar tillväxt. I det sammanhanget

Läs mer

Effektiv IT-drift inom staten

Effektiv IT-drift inom staten Effektiv IT-drift inom staten Bilaga 1 Kostnadsberäkningar för nuläge Version 1.0 Innehåll BILAGA 1 KOSTNADSBERÄKNINGAR FÖR NULÄGE... 3 KOSTNADER FÖR HELA DEN OFFENTLIGA IT-VERKSAMHETEN... 3 Reviderade

Läs mer

Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006

Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006 Lönsamhet i hotell- och restaurangbranschen 1997-2006 Branschekonomi och skatter Björn Arnek Januari 2008 Sammanfattning Syftet med följande rapport är att ge en bild av lönsamheten i hotell- respektive

Läs mer

Hushållningssällskapet Branschundersökning. April-Maj 2011 Genomförd av Enkätfabriken

Hushållningssällskapet Branschundersökning. April-Maj 2011 Genomförd av Enkätfabriken Hushållningssällskapet Branschundersökning April-Maj 2011 Genomförd av Enkätfabriken Innehållförteckning Sammanfattning 3 Bakgrund och fakta 4 Orsaker 15 Bortfallsanalys 16 Omsättning 5 Omsättning, fortsättning

Läs mer

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap

Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Visit Östergötland - för en Visit Östergötland är det nya namnet på det som tidigare hette Östsvenska turistrådet. Förutom att byta namn har vi även påbörjat

Läs mer

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet PROJEKTSTÖD - Slutrapport Du ska använda blanketten för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten i databasen för

Läs mer

Vänsterpartiets nota. Centerpartiets kostnadsgranskning av Vänsterpartiets valplattform 2006. centerpartiet.se

Vänsterpartiets nota. Centerpartiets kostnadsgranskning av Vänsterpartiets valplattform 2006. centerpartiet.se Vänsterpartiets nota Centerpartiets kostnadsgranskning av Vänsterpartiets valplattform 2006 centerpartiet.se 1 Sammanfattning Vänsterpartiets kongress den 5-8 januari 2006 fastslog bland annat partiets

Läs mer

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö

Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Rapport: Organisationsutveckling för en starkare besöksnäring på Värmdö Uppdrag Se över hur det lokala besöksnäringssamarbetet för Värmdö bör organiseras För att skapa lokalt engagemang och mervärde åt

Läs mer

Destinationsutveckling Sommenbygd. 1 Projektidé

Destinationsutveckling Sommenbygd. 1 Projektidé Tranås den 20 april 2010 Destinationsutveckling Sommenbygd 1 Projektidé Projektet är ett paraplyprojekt som ska utveckla besöksnäringen av Sommenbygd med de tillhörande sex kommunerna i Sommenbygd. Detta

Läs mer

BD pop ansöker från kulturförvaltningen om ett bidrag på 200 000 kr/år i tre år.

BD pop ansöker från kulturförvaltningen om ett bidrag på 200 000 kr/år i tre år. Kulturnämnden 2007-11-22 73 10 Kulturnämndens arbetsutskott 2007-11-08 55 9 BD pop ansöker från kulturförvaltningen om ett bidrag på 200 000 kr/år i tre år. BD pop ansöker från Luleå kommun om totalt 500

Läs mer

TEM 2013 LYCKSELE LYCKSELE 2013. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Lycksele kommun 2013

TEM 2013 LYCKSELE LYCKSELE 2013. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Lycksele kommun 2013 TEM 2013 LYCKSELE Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Lycksele kommun 2013 Inklusive åren 2004, 2006-2010 Reviderad version RESURS AB för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL

Läs mer

Vattenfall Inlandskraft AB

Vattenfall Inlandskraft AB Vattenfall Inlandskraft AB S-E Åkerlind 3 juni 2009 Bakgrund Vattenfall är beroende av fungerande samhällen i Norrlands inland och har arbetat med näringslivsutveckling i detta område under många år. För

Läs mer

TEM 2014 LULEÅ LULEÅ 2014. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Luleå kommun 2014. Inklusive åren 2005-2013

TEM 2014 LULEÅ LULEÅ 2014. Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Luleå kommun 2014. Inklusive åren 2005-2013 TEM 2014 LULEÅ Ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter av turismen i Luleå kommun 2014 Inklusive åren 2005-2013 RESURS för Resor och Turism i Norden AB INNEHÅLL Nyckeltal turismen i Luleå 2014 3

Läs mer

Norrstyrelsens styrgrupp för internationellt samarbete Vision Verksamhetsidé Inriktningsmål

Norrstyrelsens styrgrupp för internationellt samarbete Vision Verksamhetsidé Inriktningsmål Norrstyrelsens styrgrupp för internationellt samarbete 1 Vision Verksamhetsidé Inriktningsmål Gustav Malmqvist Huvudsekreterare 2 Internationell context Trender och tendenser i omvärlden EU som policyskapare

Läs mer

Cirkulär 10-07 Expedierad 2008-01-23. Angående medfinansiering av Swedish Lapland Film Commission, SLFC

Cirkulär 10-07 Expedierad 2008-01-23. Angående medfinansiering av Swedish Lapland Film Commission, SLFC Cirkulär 10-07 Expedierad 2008-01-23 Kommunstyrelsen Angående medfinansiering av Swedish Lapland Film Commission, SLFC Syftet med filmkommissionen är att marknadsföra Norrbottens Län som ett attraktivt

Läs mer

Rapport 2015 Powered by

Rapport 2015 Powered by Rapport 2015 Bakgrund undersökning Konstaterades att ingen frågat hela målgruppen tidigare Få fram mer innovationsdata/statistik Målgruppsdata PRV registerutdrag PRV patent och designskyddsregister, urval

Läs mer

Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på social hållbarhet

Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på social hållbarhet Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2014-11-04 1.0 Marie Holmberg Stadskontoret Näringslivsavdelningen

Läs mer

Arbetskraftflöden 2012

Arbetskraftflöden 2012 FS 2014:2 2014-04-04 FOKUS: STATISTIK Arbetskraftflöden 2012 Antalet förvärvsarbetande Norrköpingsbor ökade under 2012 med 750 personer. 4 130 personer som tidigare ej arbetat fick arbete under året mot

Läs mer

STAD OCH LAND PROCESSER AV ANPASSNING I DET SVENSKA BOENDEMÖNSTRET

STAD OCH LAND PROCESSER AV ANPASSNING I DET SVENSKA BOENDEMÖNSTRET Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien STAD OCH LAND PROCESSER AV ANPASSNING I DET SVENSKA BOENDEMÖNSTRET Lars Westin Professor I Regionalekonomi Centrum för Regionalvetenskap (CERUM) Umeå universitet NÅGRA

Läs mer

Hållbar landsbygdsutveckling på vems villkor? Camilla Sandström Statsvetenskapliga institutionen, Umeå universitet

Hållbar landsbygdsutveckling på vems villkor? Camilla Sandström Statsvetenskapliga institutionen, Umeå universitet Hållbar landsbygdsutveckling på vems villkor? Camilla Sandström Statsvetenskapliga institutionen, Umeå universitet Befolkningsutveckling 1970-2041 Källa: http://sverige2025. boverket.se/enurbaniseradvarld.htmlscb

Läs mer

NATIONELL STRATEGI FÖR SVENSK BESÖKSNÄRING

NATIONELL STRATEGI FÖR SVENSK BESÖKSNÄRING NATIONELL STRATEGI FÖR SVENSK BESÖKSNÄRING Vem ligger bakom? Den nationella strategin är näringens dokument. Strategin har vuxit fram på initiativ av Svensk Turism i dialog med näringens olika aktörer

Läs mer

Lokal nytta med globalt perspektiv

Lokal nytta med globalt perspektiv Lokal nytta med globalt perspektiv Vinden - i människans tjänst sedan urminnes tider Varför vindkraft just HÄR och NU? Varför vindkraft just HÄR och NU? Tekniken Politiken Tekniken: Möjligt att bygga höga

Läs mer

Produktion - handel - transporter

Produktion - handel - transporter Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation

Läs mer

Årsbokslut för svensk turism och turistnäring

Årsbokslut för svensk turism och turistnäring Årsbokslut för svensk turism och turistnäring Turistnäringens effekter på ekonomi och sysselsättning i Sverige Fakta & statistik 2008 ÅrSbokSluT För SvenSk TuriSm och TuriSTnäring 2008 Tillväxtverket Stockholm,

Läs mer

Anvisning till blanketten Förberedande stöd inom Lokalt ledd utveckling ansökan om stöd för att ta fram en utvecklingsstrategi

Anvisning till blanketten Förberedande stöd inom Lokalt ledd utveckling ansökan om stöd för att ta fram en utvecklingsstrategi Anvisning till blanketten Förberedande stöd inom Lokalt ledd utveckling ansökan om stöd för att ta fram en utvecklingsstrategi Vem ska använda blanketten? Den här blanketten använder du för att söka förberedande

Läs mer

SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen

SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen 1 Sammanfattning Skärgårdsstiftelsens styrelse

Läs mer

Kommunikationsbolag för Sverige som resmål

Kommunikationsbolag för Sverige som resmål VisitSweden Kommunikationsbolag för Sverige som resmål Internationell marknadsföring Nation Branding Photo : Nicho Södling Foto Miriam Preis/imagebank.sweden.se Foto : Nicho Södling/imagebank.sweden.se

Läs mer

Besöksnäringens Konjunkturbarometer Konjunkturinstitutets konfidensindikator för utvecklingen bland företag verksamma inom den svenska besöksnäringen

Besöksnäringens Konjunkturbarometer Konjunkturinstitutets konfidensindikator för utvecklingen bland företag verksamma inom den svenska besöksnäringen Besöksnäringens Konjunkturbarometer Konjunkturinstitutets konfidensindikator för utvecklingen bland företag verksamma inom den svenska besöksnäringen Mars 2015 FAKTA OM KONJUNKTURBAROMETERN Konjunkturinstitutet

Läs mer

Unionen Gösta Karlsson 2013-08-22 Riskkapitalföretagens ägande hur ser det ut?

Unionen Gösta Karlsson 2013-08-22 Riskkapitalföretagens ägande hur ser det ut? Riskkapitalföretagens ägande hur ser det ut? Under senvåren 2013 genomförde Svenska Riskkapitalföreningen (SVCA) och Unionen ett gemensamt arbete med att kartlägga riskkapitalbolagens ägande. Resultatet

Läs mer

Besöksnäring i utveckling (2)

Besöksnäring i utveckling (2) Besöksnäring i utveckling (2) Kompetensutveckling och kreativa möten i en växande bransch Besöksnäring i utveckling är ett kompetensutvecklingsprojekt riktat till företag och anställda inom besöksnäringen

Läs mer

Ansökan Starthjälpen Gå gärna in på vår hemsida och titta på beviljade stöd inom Starthjälpen för att se hur ansökan kan skrivas.

Ansökan Starthjälpen Gå gärna in på vår hemsida och titta på beviljade stöd inom Starthjälpen för att se hur ansökan kan skrivas. Ansökan Starthjälpen Gå gärna in på vår hemsida och titta på beviljade stöd inom Starthjälpen för att se hur ansökan kan skrivas. 1. Namn på projektet: Mooseum 2. Kontaktperson för projektet (projektledare):

Läs mer

2009-02-26 Bil. 1. 1. Projektnamn: Skinnriket Gotländska lammskinnsprodukter på export

2009-02-26 Bil. 1. 1. Projektnamn: Skinnriket Gotländska lammskinnsprodukter på export 2009-02-26 Bil. 1 Projektplan 1. Projektnamn: Skinnriket Gotländska lammskinnsprodukter på export Projekttid: 2009 02 12 tom 2011 12 31 Projektägare: Gotlands läns Hushållningssällskap, org.nr 262000-0089

Läs mer

Företagspolitik i en nordisk kontext

Företagspolitik i en nordisk kontext Företagspolitik i en nordisk kontext 2 FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT 3 Alla prognoser visar att tjänstesektorn kommer att fortsätta växa under de kommande åren,

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Christina Lugnet Toppmöte Gällivare 24 november 2011

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. Christina Lugnet Toppmöte Gällivare 24 november 2011 Christina Lugnet Toppmöte Gällivare 24 november 2011 1 Tillväxtverkets Besöksnäringsprogram Mål Sverige skall ha en hög attraktionskraft som turistland och en långsiktigt konkurrenskraftig turistnäring,

Läs mer

Lägesrapport. Sájtte utveckling av rennäringen och samiska näringar i Jokkmokks kommun. Strukturum i Jokkmokk AB 556490-0883

Lägesrapport. Sájtte utveckling av rennäringen och samiska näringar i Jokkmokks kommun. Strukturum i Jokkmokk AB 556490-0883 Version 2.2 111013 Lägesrapport Projektnamn Sájtte utveckling av rennäringen och samiska näringar i Jokkmokks kommun Stödmottagare Ärende-ID NYPS id: 158837 Organisationsnummer Strukturum i Jokkmokk AB

Läs mer

Seminarium Östersund Sveriges Ingenjörer 2012 Sveriges arbetsmarknad på sikt fram mot 2030

Seminarium Östersund Sveriges Ingenjörer 2012 Sveriges arbetsmarknad på sikt fram mot 2030 Seminarium Östersund Sveriges Ingenjörer 2012 Sveriges arbetsmarknad på sikt fram mot 2030 1. Hur uppfattar du arbetsmarknaden? Tävling!! 2. Befolkning, arbetskraft, sysselsättning och arbetslöshet. 3.

Läs mer

RAPPORT BÄTTRE INTEGRATION EFFEKTER PÅ SYSSEL- SÄTTNING OCH OFFENTLIGA FINANSER 2015-09-22

RAPPORT BÄTTRE INTEGRATION EFFEKTER PÅ SYSSEL- SÄTTNING OCH OFFENTLIGA FINANSER 2015-09-22 RAPPORT BÄTTRE INTEGRATION EFFEKTER PÅ SYSSEL- SÄTTNING OCH OFFENTLIGA FINANSER 15-9-22 15-9-22 KONTAKTPERSONER WSP Patrick Joyce, tfn 722 19, e-post: patrick.joyce@wspgroup.se Rickard Hammarberg, tfn

Läs mer

Ekonomiska stöd till företag

Ekonomiska stöd till företag Ekonomiska stöd till företag 2014 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Ekonomiska stöd till företag s. 2 Stöd beviljade av Länsstyrelsen s. 3 Regionala företagsstöd s. 3 Kommersiell service s. 7 Avslutande kommentarer

Läs mer

Fakta och statistik om besöksnäringen i Linköpings kommun 2011

Fakta och statistik om besöksnäringen i Linköpings kommun 2011 Fakta och statistik om besöksnäringen i Linköpings kommun 2011 Turism - en miljardindustri för Linköping Visit Linköping vill med denna broschyr ge dig mer information om besöksnäringen i Sverige och Linköping

Läs mer

Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO

Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen YH-utbildning Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen Sida 2 av 8 Yrkeshögskoleutbildning Yrkeshögskolan är

Läs mer

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46, telex: 70991 SJV-S

Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46, telex: 70991 SJV-S Statens jordbruksverks författningssamling Statens jordbruksverk 551 82 Jönköping, tel: 036-15 50 00 telefax: 036-19 05 46, telex: 70991 SJV-S ISSN 1102-0970 Statens jordbruksverks föreskrifter om startstöd;

Läs mer

STOCKHOLMSSTRATEGIN AKTIVITETSPLAN

STOCKHOLMSSTRATEGIN AKTIVITETSPLAN STOCKHOLMSSTRATEGIN AKTIVITETSPLAN 2013 1 Om detta dokument Detta dokument är en aktivitetsplan för 2013 för projektet Stockholmsstrategin. Stockholmsstrategin bygger på en förstudie som presenterades

Läs mer

Västarvet kunskap, upplevelser och utveckling.

Västarvet kunskap, upplevelser och utveckling. Västarvet kunskap, upplevelser och utveckling. Västarvets regionala tjänster Västarvets museer & besöksmål Vad innebär konventionen för Sverige? När Sverige ansluter sig till landskapskonventionen åtar

Läs mer

Vindkraft og reindrifterfaringer. Bodö 2010-06-08 Anders Blom

Vindkraft og reindrifterfaringer. Bodö 2010-06-08 Anders Blom Vindkraft og reindrifterfaringer fra Sverige Bodö 2010-06-08 Anders Blom Hoten mot rennäringen Gruvnäring Skogsbruk Rovdjur Vattenkraft Vindkraftverk Turism Ifrågasatta rättigheter Klimatförändringarna

Läs mer

Socialdemokraternas. skattechock. mot ungas jobb. Minst 64 000 heltidsjobb hotas av de rödgrönas höjda arbetsgivaravgifter

Socialdemokraternas. skattechock. mot ungas jobb. Minst 64 000 heltidsjobb hotas av de rödgrönas höjda arbetsgivaravgifter Socialdemokraternas skattechock mot ungas jobb Minst 64 000 heltidsjobb hotas av de rödgrönas höjda arbetsgivaravgifter Inledning Den rödgröna oppositionens förslag om höjda arbetsgivaravgifter för unga

Läs mer

3. Projektägare (en förening eller någon annan med organisationsnummer):

3. Projektägare (en förening eller någon annan med organisationsnummer): Ansökan Starthjälpen 1. Namn på projektet: Skoterpatrullutbildning 2010 2. Kontaktperson för projektet (projektledare): Namn: Mårten Suorra Adress: Offerdalsvägen 8 Postadress: 835 80 KROKOM Telefon: 0640-163

Läs mer

ETT ÅR KVAR. VI SUMMERAR OCH BLICKAR FRAMÅT.

ETT ÅR KVAR. VI SUMMERAR OCH BLICKAR FRAMÅT. ETT ÅR KVAR. VI SUMMERAR OCH BLICKAR FRAMÅT. 1 2 kunskap som lyfter besöksnäringen Visit Västernorrland har som uppdrag att via kunskapsförmedling bidra till att stärka turismen i Västernorrland. Verksamheten

Läs mer

TILLVÄXTRAPPORT FÖR IDÉBUREN VÅRD OCH SOCIAL OMSORG

TILLVÄXTRAPPORT FÖR IDÉBUREN VÅRD OCH SOCIAL OMSORG TILLVÄXTRAPPORT FÖR IDÉBUREN VÅRD OCH SOCIAL OMSORG Kerstin Eriksson Näringspolitiskt ansvarig, Famna Tillväxtrapport för idéburen vård och social omsorg Detta är den andra tillväxtrapporten som Famna

Läs mer

Mer information om arbetet med livsmedelsstrategin finns på www.rfkl.se/livsmedel samt i Facebook-gruppen Livsmedelsstrategi för Kalmar län.

Mer information om arbetet med livsmedelsstrategin finns på www.rfkl.se/livsmedel samt i Facebook-gruppen Livsmedelsstrategi för Kalmar län. Detta är en sammanfattning av det material som tagits fram inför rådslaget om Kalmar läns livsmedelsstrategi, vilket äger rum den 20 maj 2015. Förutom denna sammanfattning innehåller underlaget följande

Läs mer

Projekt. Småskaligt fiske en möjlighet för tillväxt och lokal utveckling

Projekt. Småskaligt fiske en möjlighet för tillväxt och lokal utveckling Projekt Övergripande syfte: att främja tillväxt och skapa fler arbetstillfällen på landsbygden genom att synliggöra fiskets betydels för lokal utveckling. Genomföra 2-dagars konferens under våren 2015

Läs mer

Rese- och turistnäringen i Världen, Sverige och Norrbotten. Björn Arvidsson, Razormind Toppmötet, Gällivare 24 Nov 2011

Rese- och turistnäringen i Världen, Sverige och Norrbotten. Björn Arvidsson, Razormind Toppmötet, Gällivare 24 Nov 2011 Rese- och turistnäringen i Världen, Sverige och Norrbotten Björn Arvidsson, Razormind Toppmötet, Gällivare 24 Nov 2011 Global infrastruktur Global infrastruktur 2,5 miljarder passagerare 920 flygbolag

Läs mer

Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv

Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv Projektbeskrivning: Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv 1. Sammanfattande projektidé Syftet med projektet är att undersöka hur samspelet mellan det regionala tillväxtarbetet och det

Läs mer

Varför växer bemanningsföretagen?

Varför växer bemanningsföretagen? Varför växer bemanningsföretagen? Varför växer bemanningsföretagen? Ekonomin globaliseras, industrin rationaliseras och kompetenskraven på den moderna arbetsmarknaden ökar. I Sverige är det fortfarande

Läs mer

COLLABORATIVE TOURISM

COLLABORATIVE TOURISM COLLABORATIVE TOURISM SKÅNEMODELLEN Strategisk plan för turism och besöksnäring i Skåne TOURISM IN SKÅNE AB - Ett av Business Region Skånes fyra dotterbolag Näringsliv Skåne och Business Region Skåne Styrelse

Läs mer

Ökad omsättning. Perioden januari mars. Vd:s kommentar. Delårsrapport januari-mars 2013

Ökad omsättning. Perioden januari mars. Vd:s kommentar. Delårsrapport januari-mars 2013 Ökad omsättning Perioden januari mars Omsättningen ökade till 61,9 MSEK (58,7), vilket ger en tillväxt om 6 % Rörelseresultatet uppgick till 4,3 MSEK (4,5) vilket ger en rörelsemarginal om 6,9 % (7,7)

Läs mer

VATTENRIKET 2011 VATTENRIKET 2011. Utförd av Resurs AB, Februari 2012 på uppdrag av Kristianstads kommun

VATTENRIKET 2011 VATTENRIKET 2011. Utförd av Resurs AB, Februari 2012 på uppdrag av Kristianstads kommun VATTENRIKET 2011 Utförd av Resurs AB, Februari 2012 på uppdrag av Kristianstads kommun SAMMANFATTNING Totalt gjordes det 148 250 besök i Vattenriket under 2011. Juli månad toppar med över 22 000 besök.

Läs mer

Fakta om transporter 2012

Fakta om transporter 2012 Fakta om transporter 2012 En sammanställning från TransportGruppen Hur ser transportnäringen ut? Godsterminaler, lager, magasin 3% Övrig kollektivtrafik 4% *Handel med och serviceverkstäder för motorfordon

Läs mer

fakta Om Sveriges glesoch landsbygder Fickfakta 2007.indd 1 2007-12-18 12.50.11

fakta Om Sveriges glesoch landsbygder Fickfakta 2007.indd 1 2007-12-18 12.50.11 fakta Om Sveriges glesoch landsbygder 1 Fickfakta 2007.indd 1 2007-12-18 12.50.11 Innehåll Vad är gles- och landsbygd? Glesbygdsverkets definition 3 Karta gles- och landsbygder 4 Befolkning Befolkning

Läs mer

Eskilstunabarometern 2009

Eskilstunabarometern 2009 Resultat från Eskilstunabarometern 2009 Lokal företagsenkät genomförd i augusti 2009, målgrupp små och medelstora företag i Eskilstuna med 2-49 sysselsatta Enkäten har genomförts i samverkan mellan Eskilstuna

Läs mer

Företagsamheten 2014 Västmanlands län

Företagsamheten 2014 Västmanlands län Företagsamheten 2014 Västmanlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Västmanlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Västmanlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga...

Läs mer

Förord. Skattebetalarna och SPF kan med följande rapport avslöja att dessa åtgärder har varit otillräckliga.

Förord. Skattebetalarna och SPF kan med följande rapport avslöja att dessa åtgärder har varit otillräckliga. Pensionärerna förlorar 1,8 miljarder kronor i köpkraft 2014 Förord Vid årsskiftet sänktes pensionerna för tredje gången de senaste fem åren, som följd av att bromen i pensionssystemet återigen slagit till.

Läs mer

Två år med ROT och RUT

Två år med ROT och RUT Augusti 2010 Två år med ROT och RUT Innehåll Sammanfattning... 3 Fler jobb och företag med ROT och RUT... 4 Minst 18 000 nya jobb... 4 Nya jobb per län... 6 Minskat svartarbete... 9 Plus för statsbudgeten...

Läs mer

LRF Konsults Lönsamhetsbarometer

LRF Konsults Lönsamhetsbarometer LRF Konsults Lönsamhetsbarometer APRIL 1 Sjunkande lönsamhet bland landets småföretag 9 av Sveriges företag har färre än 1 anställda. Det gör dem till en grupp med en betydande roll för den svenska ekonomins

Läs mer

QNB VOLANTE NOTERINGAR: GENERATOR (ÅRE) 2008-01-21

QNB VOLANTE NOTERINGAR: GENERATOR (ÅRE) 2008-01-21 QNB VOLANTE NOTERINGAR: GENERATOR (ÅRE) 2008-01-21 VAD SKAPAR EKONOMISKT VÄRDE I UPPLEVELSEINDUSTRIN? TOBIAS NIELSÉN* DEN HÄR ARTIKELN BESKRIVER HUR OCH VARFÖR DE VIKTIGASTE OCH STÖRSTA EKONOMISKA VÄRDENA

Läs mer

Maj 2010. Sveriges största skattebetalare. - småföretagen står för välfärden

Maj 2010. Sveriges största skattebetalare. - småföretagen står för välfärden Maj 2010 Sveriges största skattebetalare - småföretagen står för välfärden Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Så gjordes undersökningen... 6 Bolagsskatt, arbetsgivaravgift och inkomstskatt...

Läs mer

Sysselsättningen i jordbruket Ungefär en procent av dem som arbetar registreras i statistiken på jordbruket: ungefär 50 000 personer, varav 10 000 är

Sysselsättningen i jordbruket Ungefär en procent av dem som arbetar registreras i statistiken på jordbruket: ungefär 50 000 personer, varav 10 000 är Sysselsättningen i jordbruket Ungefär en procent av dem som arbetar registreras i statistiken på jordbruket: ungefär 50 000 personer, varav 10 000 är kvinnor (20 %). Det finns flera siffermaterial att

Läs mer

KARTLÄGGNING AV ELINSTALLATÖRER

KARTLÄGGNING AV ELINSTALLATÖRER KARTLÄGGNING AV ELINSTALLATÖRER Anders Kaukerat RAPPORT 55-851 77 KARTLÄGGNING AV ELINSTALLATÖRER Dnr/ref: 9EV836 E L S Ä K E R H E T S V E R K E T B E S Ö K S A D R E S S Södra Torget 3 T E L 55-851 E

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

Anvisningar till ansökan om regionala projektmedel

Anvisningar till ansökan om regionala projektmedel Sida 1 av 6 Anvisningar till ansökan om regionala projektmedel Ansökan ska skickas per brev med underskrift av behörig firmatecknare. Den ska också skickas in via mail till naringsliv.vasternorrland@lansstyrelsen.se

Läs mer

Sammanfattning och slutsatser 1

Sammanfattning och slutsatser 1 1 Syftet med denna rapport är att ur ett nationalekonomiskt perspektiv analysera hur Sverige bäst utnyttjar sina mineraltillgångar. Fokus ligger på fördelningen av vinsterna mellan staten och privata företag,

Läs mer

Rapport projekt GRUS

Rapport projekt GRUS 1 Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Rapport projekt GRUS Karlskoga/Degerfors Samordningsförbund 2008-10-27 Projekt Grus har en payoff-tid för samhället på 27 månader. Den långsiktiga lönsamheten

Läs mer

Småföretagens vardag. En rapport om problem och möjligheter bland svenska småföretag

Småföretagens vardag. En rapport om problem och möjligheter bland svenska småföretag Småföretagens vardag En rapport om problem och möjligheter bland svenska småföretag September 2006 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 De viktigaste slutsatserna 4 Introduktion 5 Fakta om undersökningen

Läs mer

INTERNATIONELL STRATEGI FÖR LULEÅ KOMMUN

INTERNATIONELL STRATEGI FÖR LULEÅ KOMMUN LULEÅ KOMMUN 1(5) INTERNATIONELL STRATEGI FÖR LULEÅ KOMMUN 1. INLEDNING Internationaliseringen är en av de viktigaste förändringarna av samhället under senare år. Ökade möjlighet för information, kunskap,

Läs mer

Nominering - Årets Landsbygdsprojekt Med checklista

Nominering - Årets Landsbygdsprojekt Med checklista Nominering - Årets Landsbygdsprojekt Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Landsbygdsprojekt. Namn på förslaget: Vandringsturism i Vindelfjällen Journalnummer: 2010-1118 Namn på länsstyrelse

Läs mer

www.foretagarna.se info@foretagarna.se 08-406 17 00

www.foretagarna.se info@foretagarna.se 08-406 17 00 Rapport januari 2015 Företagarna är Sveriges största organisation för företagare. Vi driver opinion för att förbättra företagarklimatet och göra det enklare att starta, driva, utveckla och äga företag.

Läs mer