Rennäringen, en miljardindustri som går mot en kollaps och som idag sysselsätter ca årsarbeten i Norrlands inland och i Norra Finland

Transkript

1 Foto: Torbjörn Jakobsson Rennäringen, en miljardindustri som går mot en kollaps och som idag sysselsätter ca årsarbeten i Norrlands inland och i Norra Finland Boden juni 2014, Bengt Eriksson, Boden Finansiärer

2 Innehållsförteckning Sida 1. Bakgrund och syfte med förstudien 3 2. Metod, definitioner, avgränsningar 3 3. Sammanfattande slutsatser och kommentarer 6 några hotbilder och negativa trender 7 rovdjursfrågan, effekter och ersättningar 8 några strategiska nyckelfrågor 9 sammanfattande nyckeltal 9 4. Rennäringens betydelse för Norrlands inland och för Sverige som ett attraktivt internationellt turistmål Några övergripande fakta om den svenska renskötseln 12 ekonomi och sysselsättning 13 fakta om den svenska renslakten Beskrivning av den totala omsättningen Beskrivning av den totala indirekta omsättningen Beskrivning av antalet sysselsatta Beskrivning av totala bruttolöner Några branschjämförelser avseende arbetstillfällen Svenska statens skatteintäkter samt sociala avgifter Olikheter mellan den svenska och finska rennäringen Några grafiska jämförelser mellan den svenska och den finska rennäringen Några slutkommentarer 25 utdrag ur Interregbeslutet 25 erhållet resultat av förstudien 26 tankar och motiv för ett större genomförandeprojekt Informationskällor, kontaktpersoner 28 2

3 1 Bakgrund och syfte med förstudien Framtid Pajala arrangerade den 24 september 2013 ett seminarium med rubriken Rennäringens förutsättningar och utveckling. Föredragshållare under seminariet var bl.a. Svenska Samernas Riksförbund, Teresa Komu, Uleåborgs Universitet, representant från Länsstyrelsen i Norrbotten, Mauri Nieminen, forskare från Riistan- ja Kalantutkimus från Finland samt Ingrid Inga, projekt Sàjtte och Sametinget i Sverige. Övriga deltagare vid seminariet var representanter från samebyar samt representanter från företag som på olika sätt samarbetar med rennäringen. Rennäringens problem och villkor samt den framtida utvecklingen lyftes fram och diskuterades under dagen. Förädlingsföretagen har tidigare flaggat för den negativa utvecklingen avseende slaktvikter, volymer samt vikande kvalitet på renhudarna. Företagen befarar att personalminskningar kan bli aktuella inom kort som en konsekvens av detta. Vid seminariet framkom därför behovet av att genomföra en förstudie utvisande rennäringens samlade betydelse och ekonomiska värde för samhällena samt övrigt näringsliv inom renskötselområdena i Sverige och Finland. Idag upplever rennäringen en negativ trend med flera stora orosmoln i närtid, varför utvecklingen snabbt måste vändas för att inte riskera att rennäring, med dess långa historia och stora kulturella betydelse, går i graven. Ett dylikt scenario skulle inte enbart drabba rennäringen negativt utan även ett flertal samhällen och övriga industrier som samarbetar och är direkt beroende av en livskraftig rennäring. Vid seminariet bildades en arbetsgrupp, som fick i uppdrag att genomföra förstudien, bestående av Kjell Klippmark, Pajala Utveckling AB, Jan-Erik Blomqvist Pajala Utveckling AB, Matti Särkelä, Paliskuntain Yhdistys Rovaniemi, Tomas Sevä, Muonio Sameby, Tomas Kero, Kero Leather AB, och Matti Sarala, Polarica AB. Till projektledare anlitades Bengt Eriksson, BENERIK Företagskonsult, Boden. 2 Metod, definitioner och avgränsningar På grund av den begränsade projekttiden, ca 3 månader, samt stora svårigheter att inhämta relevanta faktaunderlag till förstudien, innebär att det redovisade resultaten inte ska betraktas som absoluta sanningar utan mer ska ses som en indikation och ett debattinlägg rörande rennäringens ekonomiska situation och betydelse. Av rapporten framgår tydligt de negativa konsekvenser som en kollaps av rennäringen skulle innebära för lokalsamhällena samt övrigt företagande inom renskötselområdet. Förstudien bygger på ett antal intervjuer med aktiva renskötare, myndighetspersoner, tjänstemän på branschorganisationer samt kunder och leverantörer till rennäringen. Statistik har inhämtats från ett antal organisationer, tex Svenska Samernas 3

4 Riksförbund, Paliskuntain Yhdistys, Sametinget, Jordbruks- och Livsmedelsverket, och SCB. Resultatet redovisas primärt i form av ett antal tabeller och diagram samt kommentarer kring dessa. Faktauppgifter, statistik och ekonomiska fakta, har inhämtats dels från offentliga register samt genom ett stort antal intervjuer med personer som på olika sätt har anknytning till rennäringen. Företagsekonomiska uppgifter avseende s.k F-skattare (enskilda firmor) är inte tillgängliga, då dessa uppgifter inte är offentliga. I dessa fall har en schablon tillämpats med utgångspunkt från antal ren och slaktad ren. Merparten av den ekonomiska statistiken har inhämtats från åren 2012 och Samtliga statistiska uppgifter, t.ex. omsättningstal, lönesummor, sysselsättningstal, skatter, konsumtionsberäkningar osv, är direkt relaterade till rennäringens andel. Följande branscher inom renskötselområdet i Sverige har analyserats och benämns i rapporten som den samlade rennäringen : Renskötselföretagen Renslakteriföretagen Transportnäringen, åkerier, drivmedel, snöskoter, helikopter Foderleverantörer Leverantörer av renstängsel och övrig utrustning till renskötseln Leverantörer av administrativa tjänster till renskötselföretag Livsmedelsproducenter inom förädling av renkött Skinngarverier och läderhantverksföretag Restauranger och matvarubutiker Besöksnäring, Slow food, konsthantverk, sameslöjd, designers, musik, författare Kommuner, myndigheter och övriga organisationer som arbetar för rennäringen Följande faktaområden relaterade till rennäringen har analyserats: Omsättning Antal sysselsatta Lönesummor Anställdas skatter Anställdas konsumtion netto efter skatt Företagens skatter (bolagsskatter och F-skatter) Företagens sociala avgifter på utbetalda löner Företagens inköp exkl arbetskraft Momsbetalningar i slutkonsumtionsledet Statliga stöd till rennäringen, slaktstöd, bygdemedel, bransch- och kulturstöd Beräkningarna har utgått från följande fakta och vissa antaganden: antalet ren, antalet renägare och renskötselföretag beräknad försäljning av ren (inkomster från jakt och fiske har inte medtagits) renskötarfamiljens övriga tjänsteinkomster har beräknats 4

5 renskötselns behov av fordon, utrustning, foder, transporter, helikoptertjänster, drivmedel m.m har inhämtats genom intervjuer antalet slaktad ren, slaktvikter, pris/kg, prisstöd, (statistik från Sametinget) beräknad arbetstid och arbetskraftsbehov för slakt och styckning av en ren har inhämtats från sakkunniga inom branschen övriga underleverantörer av typen skoterförsäljare, drivmedelsförsäljare, helikopterföretag, stängselleverantörer, foderleverantörer osv har via intervjuer tillfört uppgifter om volymer och antal, relaterade till renskötseln uppgifter om antalet sysselsatta inom företag/organisationer/myndigheter har inhämtats från organisationerna samt från deras respektive hemsidor överlag har årslöner som tillämpats i beräkningarna legat i spannet 250 tkr 450 ksek per år vid beräkningen av skatteintäkter för staten har följande %-satser tillämpats: o A-skatter, skatt på lön 25% o F-skatt, renskötselföretag 30% o Bolagsskatt 28% o Sociala avgifter 31% Företagsekonomiska underlag samt de sysselsättningsmässiga uppgifterna för den finska rennäringen har ej varit tillgängliga i lika hög grad som för den svenska. En bedömning har dock gjorts utifrån kontakter med sakkunniga från Finland. Antalet slakt- och förädlingsföretag samt garveri- och skinnberedningsföretag är drygt dubbelt så många i Finland jämfört med Sverige samt antalet slaktad ren är två gånger så många jämfört med Sverige (91 tusen resp 45 tusen) Antalet slaktade kilo uppgår till 2 miljoner kg i Finland jämfört med 1,2 miljoner kg i Sverige Import och export av renkött har ej tagits med i förstudiens beräkningar Det större antalet slakteri- och förädlingsföretag, det större antalet slaktad ren samt det faktum att den finska renskötseln, i betydligt högre grad än den svenska, arbetar med turistiska aktiviteter åt den finska turistnäringen, ger en skälig grund till bedömningen, att sysselsättningen, relaterad till rennäringen, kan bedömas uppgå till ca 1,5-2,0 ggr det svenska nyckeltalet. Sammantaget, Sverige och Finland, beräknas därigenom antalet sysselsatta uppgå till ca helårsanställda I förstudien har även medtagits de nettoinkomster som de direkt anställda konsumerar i sina privata liv samt den moms de betalar som slutförbrukare av varor och tjänster. Konsumtionen sker främst inom deras hemorter På samma sätt har de verksamma företagens bruttoinköp (relaterat till rennäringen) medräknats i form av lokal konsumtion av varor och tjänster Konsumtion av varor och tjänster för personal anställda vid Länsstyrelserna, SSR, SLU, Jordbruksverket, Livsmedelsverket samt de butiks- och restauranganställda, sker till största delen utanför rennäringsområdet, längs efter Norrlandskusten och inom storstadsregionerna Någon redovisning över var i Sverige konsumtionen sker, har inte gjorts i förstudien, däremot hamnar den, sannolikt till absolut största delen, inom renskötselområdet, dvs inom Norrlands inland och i norra Finlands inland Att göra en ekonomisk värdering av rennäringens image- och marknadsföringsvärde för den svenska och finska turistnäringen kräver en omfattande forskarinsats. Företrädare för den regionala turistorganisationen i 5

6 Norrbotten, Swedish Laplands VD Annika Fredriksson, anser dock att renen, renskötseln, det samiska köket och kulturskatten, tillhör de starkaste och mest unika varumärkena vid den internationella marknadsföringen av Sverige som besöksmål. Besöksnäringen i Norrbotten och Finska Lapland omsätter tillsammans mellan 8-10 miljarder svenska kronor per år enligt uppgifter från Swedish Lapland och Regional Council of Lapland 3 Sammanfattande slutsatser och kommentarer Av nedanstående bild på sidan 7 framgår de hot och problem som näringen har upplevt under de senaste åren. Den höga predationen samt rennäringens överlag svaga ekonomi gör situationen akut. Företagen saknar motståndskraft och har inga möjligheter att själva vända trenden. Predationen ligger på ca 20% över hela rennäringsområdet och mycket tyder på en fortsatt negativ utveckling. En rimlig årlig predation bedöms ligga i nivån < 5% och skulle kunna innebära, efter några års återuppbyggnad av renhjorden, möjligheter att öka slaktuttagen betydligt. Detta skulle i sin tur skapa goda förutsättningar för nya arbetstillfällen inom slakteri- och förädlingsindustrin för renkött samt, inte minst viktigt, en förbättrad lönsamhet inom renskötselföretagen. En sådan utveckling skulle dessutom öka intresset och möjligheterna för kommande generationer att våga satsa på renskötsel. Idag är det svårt att få den yngre generationen att se någon framtid inom den näring som de växt upp med. Att se hur ens eget lågt avlönade och hårda arbete endast resulterar i bra mat för rovdjuren, gagnar inte viljan att satsa på renskötsel. Detta sätter tyvärr ett hårt psykiskt tryck på dessa ungdomar, som känner ett stort ansvar för att föra familjens traditioner med renskötseln vidare. Detta problem har de senaste åren dessutom orsakat flera stora familjetragedier. Tack vare rennäringens lokalisering till Norrlands inland och Finska Lapland, utgör den den sista livlinan för merparten av inlandskommunerna. Dessa kommuner har under många år upplevt en kraftig befolkningsminskning, med vikande skatteunderlag som följd, vilket inneburit att den allmänna och kommunala servicen i form av bensinstationer, verkstäder, matvarubutiker sjukvård, skolor m.m har tvingats att stänga på grund av vikande underlag. En kollaps av rennäringen skulle sannolikt på några års sikt innebära dödsstöten för dessa samhällen. Rennäringen, och de som arbetar i den kan, eller vill inte, flytta till Mälardalen. Ytterligare en mycket stark anledning till att upprätthålla och utveckla rennäringen, är dess stora betydelse för besöksnäringen. En livskraftig rennäring ger landsbygden en möjlighet att upprätthålla och levandegöra landsbygdens infrastruktur och servicenivå för besöksnäringens kunder och företag. Besöksnäringen är en av de största sysselsättningsskaparna i Norrlands inland, och i synnerhet inom den yngre generationen. Alla tecken tyder idag på att turismen kommer att fortsätta att växa som näring. 6

7 Längre fram i rapporten framgår det att den samlade rennäringen (se definitionen ovan under metodavsnittet) totalt omsätter ca 1,9 miljarder sek i Sverige. Ytterligare 2,0 miljarder sek beräknas nästa led omsätta genom den konsumtion av varor och tjänster som företagen samt dess personal svarar för. Detta genererar ca 7200 årsarbeten inom Sverige med en total lönesumma på ca 1,5 miljarder sek per år. Den totala skatteintäkten för stat, kommun och landsting i Sverige beräknas uppgå till ca 1,0 miljarder sek/år. Sannolikt torde skatteintäkten för den finska staten ligga betydligt högre än den svenska. Totalt betalar staten till renskötselföretagen ersättningar som grundar sig på dels fastslagna vattendomar, slaktstöd samt övriga stöd/bidrag med totalt ca 185 msek/år. I detta belopp ingår slaktstödet med 14,2 msek under Några hotbilder och negativa trender predatorerna konsumerar mellan 15-20% av den svenska renstammen, trenden är ökande förekomsten av predatorer medför betydande intäktsbortfall, extra kostnader och extra oavlönat arbete för rennäringen utöver djurförlusterna predationen medför minskade slaktuttag generellt inom hela svenska Sapmi vid en predation på 22 % riskerar renskötseln en kollaps, d v s renhjorden minskar och dör så småningom ut. (Öje Danells uppgifter) generell trend visar på lägre genomsnittliga slaktvikter inom hela svenska Sapmi slakt- och förädlingsindustrin förlorade 134 miljoner sek pga predation under år 2009 överlag upplever renskötselföretagen en mycket svag/obefintlig lönsamhet. Många lever med betydande obestånd och med stor risk för konkurs. Flera samebyar ansöker om katastrofstöd på grund av problematiska vinterbeten störningar i renskötseln, predatorer, försämrade betesförhållanden, lönsamhetsproblem m.m påverkar negativt kvalitén och volymen av råvara för den viktiga livsmedels- och skinnindustrin generationsskiften har historiskt sett aldrig varit några problem för renägarna. På grund av de hotbilder som finns idag så attraheras färre ungdomar att ta över sina föräldrars renskötselföretag. Betydligt bättre betalda och mer bekväma arbeten erbjuds dagens ungdomar inom t.ex gruvindustrin. De kan med de arbetena t.o.m. bo kvar på hemorten 7

8 en kollaps av rennäringen skulle medföra omfattande negativa konsekvenser (katastrof) för Norrlands och norra Finlands inland och den svenska och finska besöksnäringen På bilden nedan beskrivs predatorernas skador samt de kostnadsersättningar som SV rovdjursskador 2013, effekter och ersättningar Ersättningar för rovdjursskador totalt 50 msek samt ytterligare 3 msek i ersättning för rovdjursinventeringar m.m JÄMTLAND 8 Ersättningen fördelad i proportion med renhjorden VÄSTERBOTTEN 10 KONCESSION 2 NORRBOTTEN 29 Antal ren som dödats av rovdjur i Sverige under beräknas uppgå till ca tusen ren/år. Det motsvarar ca 20% av vinterhjorden. Detta motsvarar ett beräknat intäktsbortfall för renskötselföretagen på ca 65 miljoner sek (25 kg x st x 52:-/kg = 65 miljoner sek). Storleken på den samlade rennäringens förlorade omsättning enligt denna studie kan beräknas till 425 miljoner sek. Detta beräknas motsvara ca 500 årsarbetstillfällen. utgår till samebyarna, för deras förluster. Samebyarna får utöver dessa 50 msek ytterligare 3 msek/år för att täcka kostnader för rovdjursinventeringar inom hela renskötselområdet. Denna ersättning har legat still i ett flertal år och har heller aldrig indexreglerats. Enbart de senaste årens prishöjningar på drivmedel, äter upp ersättning. Utöver de rena förlusterna i slaktbortfall, orsakar rovdjuren stora extra kostnader för renskötsel. Det handlar bl.a. om extra arbete med att samla skingrade hjordar som skrämts och jagats av rovdjuren ut över fjäll och skogar. Den oro som rovdjuren skapar i renhjorden, påverkar även kalvningen negativt genom ökad förekomst av kastade foster samt stressade djur. Detta märks tydligt vid slakttillfällena då renhjorden uppvisar lägre slaktvikter generellt. En vaja som faller för ett rovdjur betingar i regel ett betydligt högre värde genom sin förmåga att ge avkastning vid framtida kalvningar. Dessa faktorer anser rennäringen inte rättmätigt kompenseras med dagens rovdjursersättningar. Någon kompensation till renskötarna för deras psykiska oro och fysiska extraarbeten, är omöjligt att värdera och ersätts därför inte från staten. Ett problem, som uppdagats vid några samebyar i Jämtland, är bristen på kalvar att slakta. Orsaken till detta är den höga predationen. Detta medför att renskötselföretagen tvingas att slakta fler vuxna djur för att ge intäkter till företagen. Detta utarmar på sikt den egna renhjorden med katastrofala följder. Man tvingas 8

9 slakta av kapitalet vilket med ekonomers språkbruk innebär att förbruka det egna kapitalet. Detta är en ohållbar situation på lång sikt. Ett för högt rovdjurstryck är även ett stort problem för den finska renskötseln. Däremot framkommer det att ersättningen till de finska renägarna är betydligt högre, nästan dubbelt så hög än den svenska, samt att antalet ren, som faller offer för rovdjuren, är betydligt färre i Finland än på den svenska sidan. Orsaken till detta är sannolikt att farmning inom stängslade områden är vanligt förekommande i stora delar av Finland, vilket torde ge ökade möjligheter till bevakning. Mer om detta längre ner i rapporten under rubriken jämförelser mellan den svenska och finska rennäringen. Förstudien har kartlagt ett antal strategiskt viktiga nyckelfrågor som snarast bör analyseras och åtgärdas. Rennäringens företrädare har ansvar för att detta arbete utförs. Sannolikt finns ytterligare viktiga frågor som är avgörande för att främja en positiv utveckling av rennäringen. Utbyte av kunskaper och erfarenheter bör kunna ske mellan den svenska och finska rennäringen. Ett sådant samarbete bör kunna stimuleras och stödjas. Längre ner i rapporten finns beskrivet ett antal skillnader mellan ländernas renskötsel. Bilden nedan visar på ett antal viktiga strategiska nyckelfrågor som bör ingå i den framtida utvecklingsprocessen. Några strategiska nyckelfrågor för rennäringens utveckling Rovdjursfrågan MÅSTE hitta en lösning som ALLA kan enas kring, den är en överlevnadsfråga Den överlag svaga ekonomiska situationen inom renskötseln måste stärkas Rennäringen och den samiska kulturen måste få ett stärkt inhemskt status Renhjordens storlek i förhållande till betesytor måste analyseras, hur många ren klarar vinterbetet? Tillväxtmöjligheter? Finns det hinder i lagstiftning eller ekonomiska hinder för att underlätta generationsskiften inom renskötseln? Krävs det åtgärder? Rennäringens betydelse för en levande landsbygd måste belysas Några sammanfattande nyckeltal och fakta Varje levande ren i Sverige (248 tusen st) genererar ca 6000 sek/ren till löner för personal inom den samlade rennäringen ca 8000 sek/ren i omsättning till den samlade rennäringens företag till staten och kommunerna tillsammans ca 4000 sek/ren i skatter, i form av sociala avgifter, drivmedelsskatt, moms, personalskatter, bolagsskatt en utbetalning (kostnad för staten) med ca 750 sek/ren från staten i form av olika ersättningar ex.vis slaktstöd, rovdjursersättningar, bygdemedel m.m Totala omsättningen i den samlade rennäringen samt den indirekta omsättningen uppgår till ca 4 mdr sek för Sverige och ca 8 mkr för Finland Totalt antal anställda i den samlade rennäringen samt den indirekta sysselsättningen uppgår till ca 7200 i Sverige och ca 8000 i Finland 9

10 Ett genomsnittligt djurvärde per ren, enligt Sametingets slaktstatistik, uppgick till 1341 sek. vid 2013 års slakt. En normal renskötarfamilj har i genomsnitt en vagnpark bestående av 2-3 snöskotrar, 1 ATV, en mindre lastbil, 1 motorcykel, 1-2 personbilar, 1 släpvagn modell större. Till detta ska tilläggas motorsågar, lavvu, renvaktarstuga(or), skyddskläder, jaktvapen. Allt detta kräver ständigt underhållsarbete och medför höga driftskostnader. En renskötare färdas i regel mer än tusen mil i snitt per år med sin skoter. Vissa renskötare byter skoter en gång per år. Priset för en ny och funktionell snöskoter ligger i spannet ksek. 4 Rennäringens betydelse för Norrlands inland och för Sverige som ett attraktivt internationellt turistmål Under arbetet med förstudien har följande styrkefaktorer vuxit fram och sammanfattas i punktform nedan: Rennäringen är sammantaget en av de största arbetsgivarna i Norrlands inland Rennäringen är motorn för inlandskommunerna för att de ska kunna upprätthålla viktiga samhällsfunktioner som tex: o skola, omsorg, sjukvård, räddningstjänster, polis o tillgång till drivmedel, livsmedel, apotek, övrig handel och service, tele/post, internet o kommunikationer, tåg, flyg, vägar o tillgång till fordonshandlare, verkstäder, service, för bilar, snöskotrar, ATV, lastbilar o tillgång till flygföretag, helikoptertjänster, fjällräddning o levande samhällen på landsbygden, viktig infrastruktur för besöksnäringen o besöksnäringen, turism, är den starkast växande industrin i Norrland och i Sverige och förväntas få en stark tillväxt i framtiden Sveriges viktigaste attraktion för internationella besökare bygger till största delen på renens existens, den traditionella och nu levande samiska kulturen, det samiska köket, den samiska slöjden/hantverket, det nyttiga renköttet och vår rena natur Renen och den samiska kulturen används till mycket hög grad vid marknadsföringen av Sverige som turistland Våra mest kända turistiska aktörer, Ice Hotel, Tree Hotel, Skansen m.fl samverkar i hög grad med samiska företag och höjer därigenom graden av exklusivitet på sina tjänster När det Svenska köket ska bjuda på det allra bästa så läggs ofta renkött i någon form på gästernas tallrikar. Vid ett flertal tillfällen har Nobelmiddagen haft renkött på menyn En av de mest exklusiva gåvor någon kan få, är en äkta samisk kniv eller någon annan produkt ur den samiska slöjden och hantverket 10

11 Samiska slöjdare, konstnärer och artister uppträder och deltar på arrangemang över hela världen och marknadsför genom dessa Sverige som besöksland och den samiska kulturen Alla dessa faktorer bygger på att det bedrivs en äkta och yrkesmässig renskötsel inom renskötselområdet. Den höga kvalitén och det unika näringsinnehållet i renköttet samt den samiska matkulturen kräver en lönsam, levande och växande rennäring för sin existens. Ett flertal samiskt ägda och drivna turistföretag har etablerats under de senaste åren främst genom arbetet med projektet Visit Sapmi. Visit Sweden har auktoriserat Visit Sapmi-företagen, och ingår i det samlade marknadsföringskonceptet som Visit Sweden driver internationellt. Turistföretagen arbetar med den samiska kulturen och renskötseln som ledstjärnor. Flera av företagen inom Visit Sapmi samverkar med övriga svenska turistentreprenörer. Ett antal projekt inom det samiska köket (Renlycka) samt den samiska slöjden och det traditionella hantverket, har utvecklat och stärkt kvalitén inom dessa områden. Detta stärker det samiska varumärket och tillför ytterligare värden till den svenska internationella marknadsföringen. Den finska rennäringen fyller en lika stor roll för Finska Lapland som för Norrlands inland enligt ovanstående lista. Problemen är lika länderna emellan vad gäller befolkningsutveckling och ett vikande serviceutbud på landsbygden. Den finska rennäringen bedriver turistiska aktiviteter i högre grad än de svenska företagen. Detta sker ofta i samarbete med hotell och övriga turistföretag i Finska Lapland och har ingen direkt samisk prägel på utbudet. I de nordligaste renbeteslagen, som drivs av samer, erbjuds turistiska produkter med traditionell samisk prägel. 11

12 5 Några övergripande fakta om den svenska renskötseln Faktaomrenhjorden, ägandet i Sverige2013 FÖRDELNINGANTALREN NORBOTEN KONCESION VÄSTERBOTEN JÄMTLAND Antalet renupvisar ennegativ trendöver helarenskötselområdet. Denstarkastenegativatrendenär inomkoncesionsbyarna Antalet renägareär konstant i Norbotendockmedennegativ trendinomkoncesionsbyarna. VästerbotenochJämtland upvisar enökningavantalet renägare. Antalet renper renägareär konstant i Norbotenochinom koncesionsområdet. VästerbotenochJämtland upvisar ennegativtrend. Diagramet visar tydligt hur storlekenpåreninehavenskiljer melannorbotenoch Västerboten/Jämtland. ANTALRENPER RENÄGARE Att bedriva renskötsel skiljer sig på flera sätt inom svenska Sapmi. Arbetet och organisationen inom de olika samebyarna kan variera för vissa frågors hantering tex rovdjursfrågor, helikopterkostnader, fiske- och jaktfrågor m.m. Metoder och sysslor som rör den direkta renskötsel, och som skiljer sig över området, beror på exempelvis om storleken på betes- och bruksarealer, avstånden mellan sommar- och vinterbetet, antalet ren per företag, lönsamhet, slaktuttag, behov av transporter, behov av helikoptertjänster, och bevakning. Förekomsten av predatorer varierar även mellan samebyarna och påverkar arbetet olika därefter. Generellt arbetar hela familjen, makar, barn och ofta i samverkan med föräldragenerationen. Medhjälpande syskon och andra släktingar bidrar till arbetet i varierande grad beroende på behov och säsong. Den huvudansvarige arbetar normalt mellan 2000 och 3000 timmar per år i renskötseln. Vanligt är att den medhjälpande partnern arbetar hel- eller deltid med något civilt arbete. Den medhjälpande partnern arbetar dessutom ofta mer än halvtid med diverse sysslor med anknytning till renskötseln. Dessa förhållanden medför att det är ganska vanskligt att beräkna årsarbetstider och faktiska inkomster i renskötselföretaget. Det faktum att dessa ofta bedrivs som F- skattföretag, gör dessutom att offentliga uppgifter är svåra att få tillgång till. 12

13 Nedanstående tabeller är ett försök att beräkna ekonomi och sysselsättning inom renskötselföretagen i Sverige. Trovärdigheten och sannolikheten att uppgifterna är rimliga, lämnas till betraktarnas bedömning. Antal ren Ant. Heltid Antl deltid Fam.medl Tot antal Norrbotten Koncession Västerbotten Jämtland/Härjedalen Summa Beräknad ink renföretag Antal företag Beräknad ink/företag Total inkomst Ber kostnader ftg 85% Nettoinkomst ftg Beräknad skattekostnad Övriga ink renskötare Antal renskötare 500 Ber ink/renskötare Tot inkomst Ber kostnader 50% Nettoinkomst Beräknad skattekostnad

14 Nedanstående tabell redovisar den svenska renslaktens utveckling för åren mellan 2009/ /2014 enligt statistik från Sametinget Säsong Antal Total kg Medelvikt Medelpris/kg 2013/ ,67 52, / ,21 49, / ,36 51, / ,33 53, / ,70 52,46 Den negativa trenden framgår tydligt avseende antal slaktad ren samt den totala slaktvikten. Den negativa avvikelsen är 13,8% resp 16,8% mellan åren Toppåren 2005 och 2007 uppgick slaktantalet till resp slaktad ren och slaktvikterna uppgick till kg resp kg. Antalet slaktad ren och redovisade slaktvikter kan dock fluktuera kraftigt mellan åren, vilket bör beaktas innan några avgörande slutsatser dras.. 6 Beskrivning av den totala omsättningen Av nedanstående bild framgår den samlade rennäringens totala omsättning (se def under metodavsnittet). I denna beräkning ingår inte den indirekta omsättningen som tillkommer i nästa led vid företagen samt av de anställdas konsumtion av varor och tjänster. (se bild sidan 18) 14

15 Sv rennäringens samlade omsättning relaterad till rennäringen msek Besöksnäring, slöjd, m.m 398,6 Renskötselföretag 424,7 Slakteriföretag 21,4 Restauranger, butiker 235,4 Garverier, skinn, hantverk 61,2 Förädlingsföretag 154,9 Transport m.m 555,7 Total samlad omsättning 1,9 miljarder sek Underlaget för denna beräkning har hämtats från diverse offentliga databaser typ Alla bolag PRV och SCB. Med respekt för de analyserade företagens affärshemligheter, kommer en specificerad redovisning inte att lämnas. Uppgifterna kan för vissa företag avse 2012 års verksamhet men för merparten finns bokslut för 2013 tillgängliga. I tårtbiten besöksnäring, slöjd och hantverk ingår företag inom de samiska turistföretagen inom Visit Sapmi, sameslöjdare, konstnärer, hantverkare, artister, författare, Slow Food-företag och Renlycka-företag. Generellt karaktäriseras dessa företag som lågavkastande och merparten redovisar få årsarbetstillfällen. Besöksnäringsföretagen tillför huvuddelen av omsättningen i denna sektor. Tårtbiten renskötselföretag har beräknats genom att antalet yrkesverksamma inom renskötarfamiljerna multiplicerats med en beräknad (grovt antagande) genomsnittlig omsättning. (3439 st x sek). Denna beräkning är sannolikt behäftad med grova fel (i bägge riktningarna) men betraktaren får själv avgöra rimligheten i beräkningen. Beräkningen har utgått från slaktvolymer, slaktvikter, genomsnittspriser samt övriga inkomster som renskötarfamiljerna ofta har. Tårtbiten Transport m.m utgör den största biten av tårtan. I denna grupp ingår: livren- och övriga transporter vid flyttningar samt intransporter till slakt maskinförsäljare och serviceföretag för snöskotrar, ATV, fordon, släpvagnar m.m flyg- och helikopterföretag 15

16 drivmedelsleverantörer De beloppsmässigt största aktörerna inom tårtbiten utgörs av maskinleverantörer, serviceverkstäder samt drivmedelsförsäljare. Dessa tre svarar tillsammans för ca 476 msek. Dessa aktörer, tillsammans med helikopterföretagen, utgör för samhället de viktigaste funktionerna för den lokala befolkningen, besökande samt verksamma företag i Norrlands inland. Dessa aktörer upprätthåller en viktig infrastruktur för besöksnäringen och andra industrier i glesbygden. I tårtbiten restauranger och butiker, har beräkningen utgått från produkten Renskav, som för övrigt utgör 65-70% av producerat renkött. Av försäljningen går merparten via butiksledet och resterande går via restauranger. Genomsnittspriser på renskav i butiksledet resp restaurangledet har tillämpats. Omsättningstalen avser endast försäljning som kan relateras till renkött. Se nedanstående tabell. Tot slakt % 70% Restaurang Butiker Omsättning Omsättning Förs Förs % andel Antal kg Pris/kg Pris/kg Tot rest Tot butik rest butik Renskav 65% Styckade detaljer 7% Rökta detaljer Torkat Inälvsmat Köttfärs Ben 28% Summa 100% Total omsättning sek Avseende tårtbitarna garverier, skinnhantverkare, förädlingsföretag och renslakterier, har underlagen hämtats från offentliga dataregister. Sannolikt saknas ett flertal mindre aktörer som antingen är s.k F-skattare eller arbetar med renkött som komplement till övriga råvaror, typ nöt eller fläsk. Branscherna som arbetar med stängsel, övrig utrustning för renskötseln, renfoder samt administration- och bokföringstjänster, utgör så smala tårtbitar varför dessa inte har markerats, detta för att öka läsbarheten. Den totala omsättningen för denna grupp av branscher uppgår till 34,6 msek. varav stängselleverantörer och administration/bokföring utgör 29 msek. Underlagen har primärt inhämtats genom intervjuer med verksamma inom branscherna. 16

17 7 Beskrivning av den samlade rennäringens och deras konsumtion (inköp) av varor och tjänster i Sverige, indirekt omsättning Företagens beräknade inköp av varor och tjänster, exkl lönekostnader msek Renskötselföretag Slakteriföretag Transport m.m Foderleverantörer Stängsel- samt övr utrustn till renskötseln Administration och bokföring Förädlingsföretag Garverier, skinn, hantverk Restauranger, butiker Besöksnäring, slöjd, m.m Kommuner, övr org. Kommuner, övr org. Besöksnäring, slöjd, m.m 190,3 239,2 Renskötselföretag 339,8 Restauranger, butiker 141,2 Garverier, skinn, hantverk 36,7 Förädlingsföretag 92,9 Administration och bokföring 8,5 Transport m.m 333,4 Slakteriföretag 12,8 Totala inköp/år : 1,4 miljarder sek Bilden ovan beskriver den beräknade omsättningen (rennäringsföretagens inköp av material, varor och tjänster) som till största delen inköps lokalt och därigenom skapar sysselsättning och företagande. Bilden nedan beskriver de anställdas nettolönesumma, som till 90% antas konsumera varor och tjänster lokalt för deras uppehälle. Sammantaget dessa två bilder beskriver en total indirekt omsättning (konsumtion) på ca 2,0 miljarder sek. Företagens och organisationers inköp för drift exkl lön 1,4 mdr sek Anställdas beräknade inköp för sitt uppehälle 0,6 mdr sek 17

18 Anställdas nettolöner från anställning vid rennäringsföretagen msek, 90% av nettolönen utgör beräknat konsumtionsutrymme (omsättning) Slakteriföretag 5,4 Transport m.m 257,6 Administration och bokföring 6,5 Kommuner, övr org. 93,8 Förädlingsföretag 44,4 Garverier, skinn, hantverk 18,4 Besöksnäring, slöjd, m.m 133,2 Restauranger, butiker 49,2 Totalt konsumtionsutrymme: 592 msek 8 Beskrivning av antalet sysselsatta inom den samlade rennäringen i Sverige Bilden nedan beskriver antalet sysselsatta fördelat per bransch. Underlaget har hämtats dels från intervjuer, offentlig statistik samt teoretiska beräkningar. För att öka läsbarheten har de mindre aktörerna inte angetts, däremot framgår tårtbitarna. Antalet årsanställda har beräknats genom att beräknat antal arbetade timmar, relaterade till rennäringen, har dividerats med 1900 timmar (årsarbetstid 2013). Renskötselföretagen svarar för drygt 60% av antalet sysselsatta, vilket är en beräkning som skulle kunna multiplicera med 1,5 till 2,0 med motivet att merparten av renskötare arbetar betydligt mer än 1900 timmar per år. Detta har dock ej tagits hänsyn till i beräkningen. En beräkning av antalet indirekta arbetstillfällen, har grovt beräknats till ca 2000 årsarbeten. Detta innebär att gjorda beräkningar indikerar på en total sysselsättningseffekt för rennäringen, inklusive de indirekta synergieffekterna, på ca 7200 årsarbetstillfällen. 18

19 Totalt antal årsanställda inom den samlade svenska rennäringen Renskötselföretag Slakteriföretag Transport m.m Foderleverantörer Stängsel- samt övr utrustn till renskötseln Administration och bokföring Förädlingsföretag Garverier, skinn, hantverk Restauranger, butiker Besöksnäring, slöjd, m.m Org. myndigh, kommuner Org. myndigh, kommuner 200 Renskötselföretag Besöksnäring, slöjd, m.m 610 Förädlingsföretag 185 Transport m.m 543 Slakteriföretag 16 Totalt antal Beskrivning av den samlade rennäringens bruttolöner inklusive renskötarnas löner Nedanstående tabell och bild redovisar de totala bruttolönerna (ca 1 mdr sek) för den samlade rennäringen. Den totala lönesumma avseende de indirekta verksamheterna beräknas uppgå till ca 500 msek. Detta ger en total lönesumma på drygt 1,5 miljarder sek. Renskötselföretag 425 Slakteriföretag 5 Transport m.m 258 Foderleverantörer 2 Administration och bokföring 6 Stängsel- samt övr utrustn till renskötseln 4 Förädlingsföretag 44 Garverier, skinn, hantverk 18 Restauranger, butiker 27 Besöksnäring, slöjd, m.m 133 Kommuner, övr org. 94 Summa bruttolön, samlade rennäringen, msek

20 Beräknad total bruttolönesumma för den samlade rennäringen Kommuner, övr org. 94 Besöksnäring, slöjd, m.m 133 Restauranger, butiker 27 Renskötselföretag 425 Förädlingsföretag 44 Transport m.m 258 Slakteriföretag 5 Renskötselföretag Slakteriföretag Transport m.m Foderleverantörer Stängsel- samt övr utrustn till renskötseln Administration och bokföring Förädlingsföretag Garverier, skinn, hantverk Restauranger, butiker Besöksnäring, slöjd, m.m Kommuner, övr org. Totala bruttolöner: 1,0 mdrsek 10 Några branschjämförelser samt större arbetsgivare i Norrbotten Nedanstående bild redovisar antalet sysselsatta för några olika branscher och större arbetsgivare i Norrbotten. Observera att antalen för rennäringen avser hela Svenska Sapmi. Uppgifterna för övrigt näringsliv har hämtats från Norrlandsfondens Konjunkturbarometer, offentliga källor samt från företagens hemsidor. Besöksnäringen sysselsätter ca 4300 årsarbetare under 2012 enligt Swedish Lapland ekonomisk förening. Omsättningen inom destinationen Swedish Lapland uppgick under 2012 till 4,6 mdr sek. Förklaring av höger cirkel nedan: Direkt renskötsel: Samlade rennäringen: Samlade rennäringen inkl indirekt sysselsatta

21 Några branschjämförelser i Norrbotten avseende antal anställda Utvinning av mineraler Rennäringen Sve Direkt renskötsel IT-verksamhet Turism Rennäringen totalt Tot tillv.industri Stora arbetsgivare i Norrbotten LKAB SSAB NLL inlandskommuner Rennäringen tot Jordbruksnäringen BD Skogsnäringen 11 Svenska statens skatteintäkter samt sociala avgifter genom den samlade rennäringens verksamheter inklusive de indirekta företagen och dess personal Nedanstående bild visar den samlade rennäringen inklusive de indirekta företagen. Momsinbetalningarna avser endast moms som betalas av slutförbrukare. Redovisad drivmedelsskatt skatt är sannolikt betydligt högre än vad som framgår av bilden. Den omfattar enbart den skatt som renskötseln beräknas betala i drivmedelsskatt. Den samlade rennäringen samt de indirekta företagen och deras personal, betalar sannolikt betydligt mer i drivmedelsskatt, men detta har inte tagits med i beräkningen, på grund av svårigheten att beräkna beloppet. I beräkningen ingår inte kommunala avgifter och energiskatter. 21