Minnesanteckningar språkstödsgruppen

Transkript

1 Minnesanteckningar språkstödsgruppen Närvarande: Roger Andersson, Stenungsund Karin Lundberg, Mölndal Kurt-Olov Sjöström, Kungälv Marie Egerstad, Lerum Natalie Karlsson, Göteborg Stina Johansson, Göteborg Anne-Li Drath, GR 1. Syfte med gruppen: Gruppen fick en kort genomgång av historiken kring yrkesutbildningar med språkstöd med start i GRsfi och förklaring till mötet i maj 2015 då huvudmännen för dessa utbildningar träffades (se dokument) för att bland annat diskutera antagningsprocessen: Minnesant möte Beskrivning huvudmän språkstödsyrkesutbildningar med På OLGs möte den 13 januari togs beslut om att återuppta arbetet i en grupp representerade av huvudmän för yrkesutbildningar med språkstöd och syftet med denna grupp är: att diskutera och utbyta erfarenheter kring antagning och genomförande av yrkesutbildningar med språkstöd. Ta upp frågor kring registrering och förtydliga vad som gäller. Målet är att enas om ett dokument med förtydligande och riktlinjer för att underlätta arbetet med utbildningarna. 2. Under mötet: Vi valde att diskutera fritt under första mötet för att samla oss kring vad vi ska börja jobba med under nästa möte. Det som diskuterades sammanfattas här: Vad är ett bra sätt att genomföra en antagning på? Obligatoriska moment för antagning är att huvudman kallar till ett informationsmöte samt till intervju. Detta ser lite olika ut för kommunerna; det kan vara separata tillfällen för info.möten och intervjuer, detta kan ske vid samma tillfälle, man kan ha olika antal tillfällen osv. För att ha rätt kompetens på plats vid intervjuerna är ett tips att ha med sfi-lärare som kan göra en bedömning om eleven kan bedömas kunna tillgodogöra sig utbildningen med studiehandledning på modersmålsstöd. Vi diskuterade kring en intervjumall som inte kändes helt rätt (se dokument) och bestämde att gruppen tillsammans kommer att ta fram en intervjumall som kan användas av anordnade huvudmän. Kartläggning.docx Man tog upp att det är bra om eleven har med sig en individuell studieplan redan till info.mötet och att det skulle underlätta om sfi-anmälan, som i dagsläget finns i respektive kommun-alvis, kan bli tillgänglig för alla för att underlätta dels vid bedömning och dels vid planering av utbildningen. Anne-Li tar denna fråga till Gotit och återkommer med besked vid nästa möte.

2 2 Urval diskuterades och att man gör lite olika i olika kommuner. Alla kallas t.ex inte till ett informationsmöte om man redan i ansökan kan se att den sökande ligger på en för låg svenskanivå (kurs A) i vissa kommuner. Ska alla kallas eller kan det se olika ut beroende på utbildning? Hur gör man om det finns fler behöriga sökande än platser? Ska man använda t.ex YourVoice för att nivåbedöma, kommunerna har olika erfarenhet av systemet? En läxa för hela gruppen är att sprida erfarenhet och det som framkommer i diskussioner med språkstödsgruppen till sin organisation och till sina utförare. Det är oerhört viktigt för framförallt eleverna att huvudmännen har samsyn och verkar för ett gemensamt bedömningsunderlag. Stenungssund kommer att vara värd för ett möte, med norra noden, för läsare och antagningspersonal som arbetar med yrkesutbildningar med språkstöd. Han kommer att undersöka om det går att bjuda in samtliga huvudmän från övriga noder. I aspekten genomförande ligger hur man registrerar eleverna och gruppen diskuterade bland annat hur man måste arbeta med studieplanen och registrera eleven på den hen faktiskt läser eftersom det kan få olika följer annars, bland annat risk för återbetalning av studiemedel, riks att inte få något betyg etc. Det lyftes även att CSN kommer att ändra sina regler för registrering vilket kommer att beröra eleverna på våra utbildningar på mer än ett sätt. Karin kommer att hålla i detta för Mölndals del och kommer att delge språkstödsgruppen information. Under övrigt-punkten från majmötet står det att huvudmännen behöver fortsätta att diskutera huvudmannens ansvar vs utbildningsanordnarens ansvar t.ex gällande kvalitetsuppföljning och modersmålsstöd, studerandeuppföljning under utbildningens gång. Ett förslag från språkstödsgruppen är att använda sig av enkäter och en diskussion följde om dessa ska vara på modersmål eller inte. 3. Nästa möte: Gruppen valde att fokusera på antagningsprocessen vid nästa möte den 10 mars. I det arbetet ligger att ta fram en intervjumall, fortsätta diskussionen om hur info.möte och intervju bör gå till, hur bedömning och urval ska gå till m.m. samt sammanfatta en skriftlig rutin för detta. 4. Nya mötestider: Gruppen kom överens om följande mötestider, samtliga i GR-huset: 10 mars kl april kl maj kl juni kl Övrigt: Gruppen har beslutat att kalla sig för Språkstödsgruppen för att förtydliga vilka utbildningar som gruppen arbetar med samt för att inte förväxlas med antagningsgruppen. Sekreterare: Anne-Li Drath

3 Minnesanteckningar språkstödsgruppen Närvarande: Roger Andersson, Stenungsund Kurt-Olov Sjöström, Kungälv Marie Egerstad, Lerum Natalie Karlsson, Göteborg Stina Johansson, Göteborg Anne-Li Drath, GR Frånvarande: Karin Lundberg, Mölndal 1. Dagens möte: Mötet ägnades åt frågor som rör antagningen vid yrkesutbildningar med språkstöd. Frågan lyftes om vi ska sträva efter en absolut enhetlighet eller fundera på om det kan vara olika målgrupp beroende på utbildning? Vi kom fram till att det bör finnas utrymme att rikta en utbildning till en specifik målgrupp men att det även fortsättningsvis inte ska finnas förkunskapskrav på en viss nivå av svenska. 2. Hemsidan grvux.se: Det kan vara svårt för den sökande att förstå begrepp och myndighetssvenska. Från Urvalsgruppen har ett önskemål inkommit om att texten till förkunskapskrav behöver förenklas samt att man behöver lägga till en förklaring alternativt förenkla texten vid t.ex efteranmälan. Ett önskemål finns från språkstödsgruppen att utbildningsinformationen på hemsidan bör ha enklare svenska samt att det borde finnas översättning av hemsidan (eller specifika delar t.ex utbildningsinformation) till ett antal språk. Marie lyfter denna fråga för information och beslut till vuxenutbildningsnätverket. 3. Exempel från verksamheten: När vi diskuterade hur antagningsprocessen bör se ut lyftes dessa exempel: vid antagningen av personlig assistent så hade den sökandes tidigare progression större betydelse, än betyg och nuvarande nivå, vid antagningen. Erfarenhet från Lerum visar att sfi-nivå inte alltid stämmer överens med verkligheten. Elevens motivation är överordnad och detta behöver fångas upp vid intervjutillfället med hjälp av olika frågeställningar t.ex vad man har för tidigare erfarenheter. I Stenungsund rekommenderar man att en sfi- och en yrkeslärare bör vara med och/eller ansvara för intervjun för att bättre bedöma den sökandes möjligheter att klara av utbildningen. Man kan hämta den sökandes historik i Alvis men denna måste följas upp med frågor vid intervjutillfället. Förutsättningar är inte nivåer utan det den sökande har med sig! Likabehandling spelar roll! Det är för trubbigt med betyg eller nivå som förkunskapskrav! 4. Antagningsprocessen: Vi har påbörjat arbetet med hur vi rekommenderar att antagningsprocessen för yrkesutbildningar med språkstöd ska se ut. Antagningsprocessen ska vara lika för alla kommuner för att säkerhetsställa likabehandling av den sökande.

4 2 Samtliga anordnare kallar till informationsmöte. Det är möjligt att genomföra intervjuer vid samma tillfälle som informationsmötet men det bestämmer huvudman som är den som ansvarar för intervjun med den sökande. Vilka sökande ska kallas till intervju? Eftersom vi inte har några förkunskapskrav så är det inte en självklarhet att avstå att kalla spår 1:or även om man i ett första skede bedömer att dessa elever inte har möjlighet att tillgodogöra sig utbildningen. Vi har också kommit fram till att det är för trubbigt att enbart använda studieväg och kurs för att bestämma vilka som ska kallas till intervju, och att det behövs ett förtydligande i utbildningsbeskrivningen. I utbildningsbeskrivningen bör det framgå vad den sökandes förväntade studieväg bör vara för att klara av utbildningen men oavsett nivå ska sökande blir kallade till intervju. Detta gäller inte sökande som bedöms vara obehöriga på grund av att hen t.ex har betyg i sasg. Hur bör en intervju gå till? Vi rekommenderar att sfi-pedagog/lärare och yrkeslärare ska genomföra intervjuerna. Det är viktigt att få med sig yrkesspecifika krav och därför bör yrkeslärarens kompetens användas vid intervjun. Om upphandlad anordnare genomför intervjuerna måste det finnas en skriftlig dokumentation av intervjun. Vi rekommenderar att huvudmannens rektor finns med vid intervjutillfällena, men om inte detta är möjligt av olika anledningar så ska uba överlämna underlaget till huvudman. Vi rekommenderar att det finns ett skriftligt underlag från samtliga intervjuer oavsett vem som genomför dem. Anne-Li och Natalie kommer att ta fram ett förslag på skriftlig dokumentation till nästa möte Det kan finnas behov av en andra intervju och vi rekommenderar att man pratar/ringer den sökandes tidigare sfi-lärare för att få en så tydlig bild av den sökande som möjligt. De sökande ska ha förutsättningar att komma ut i jobb! Vilka gemensamma dokument ska användas? Samtliga anordnare ska använda sig av en gemensam frågemall vid intervjuerna. Detta är för att säkerhetsställa likabehandling och möjlighet att gå tillbaka och titta på intervjuunderlag i efterhand om frågor kring antagningen skulle uppstå. Intervjumallen ska vara så generell att den kan användas oavsett utbildning men med möjlighet att få svar på branschspecifika frågor. Anne-Li och Natalie kommer att ta fram ett förslag på frågemall med utgångspunkt i Rogers intervjumall till nästa möte: Intervjuguide Studiehandledning på Den individuella studieplanen är ett bra verktyg att ha med till intervju. Det är hemkommunens ansvar att en individuell studieplan ska upprättas och det är viktigt att den sökande får information om att ta med denna till intervjutillfället. Även sfianmälan är lämplig att använda som ett av underlagen inför och under intervjun. Både ISP och sfi-anmälan är kommunspecifika vilket betyder att den som genomför antagningen inte per automatik har tillgång till dessa dokument. En fråga har ställts till Gotit och vi har fått detta svar (frågan gällde endast sfi-anmälan): Själva rapporten SFI-anmälan kan man teoretiskt göra tillgänglig men inte själva registreringen då varje kund har olika inställningar och val. Dock finns det en

5 3 säkerhetsfråga i detta också som vi (Gotit) inte kan svara på, utan som varje kommun behöver svara an på. Detta då det finns uppgifter i SFI-anmälan som är integritetskänsliga t.ex. modersmål mm. Dessa uppgifter får inte lämnas ut till vem som helst utan ska styras med behörighet och säker inloggning. Delar man ut sin SFI anmälan till andra kommuner tappar man kontroller över vem som har tillgång till dessa uppgifter och då får ni enligt vår tolkning problem med PUL. Marie lyfter denna fråga för information till vuxenutbildningsnätverket. Vi avvaktar deras beslut innan vi frågar Gotit om prisuppgift. Den sökandes studiehistorik kan användas som ett stöd inför och under intervjun men behöver följas upp vid intervjutillfället. Hur ser prioritering och urval ut för dessa utbildningar? Det är först under intervjun som en sökande kan bedömas ha förutsättningar eller inte. Detta är ett av skälen till att huvudman måste ansvara för intervjuerna och bör vara närvarande vid dessa. Efter intervjutillfället kan den sökande prioriteras med den skriftliga dokumentation från intervjun som underlag. För urval gäller att om man har fler sökande än platser inom samma kategori (t.ex. prio B) rekommenderas lottning till platserna. För övrigt lyftes önskemål om att det bör finnas en egen tidplan för språkstödsutbildningar i motsats till nuläget då det är samma tidplan som för övriga yrkesutbildningar. 5. Nästa möte: Till nästa möte den 13 april kl ska alla fundera på utgångspunkten att det krävs olika förväntad utbildningsbakgrund och arbetslivserfarenhet för en vård och omsorgsutbildning och en fordonsutbildning. Kan och bör vi arbeta fram ett gemensamt underlag för att säkerhetsställa likabehandling av sökande? Vi kommer också att fortsätta prata frågemall och skriftlig dokumentation. Sekreterare: Anne-Li Drath

6 Minnesanteckningar språkstödsgruppen Närvarande: Karin Lundberg, Mölndal Roger Andersson, Stenungsund Marie Egerstad, Lerum Natalie Karlsson, Göteborg Anne-Li Drath, GR Frånvarande: Stina Johansson, Göteborg Kurt-Olov Sjöström, Kungälv 1. Dagens möte: gruppen enades om, med några kompletteringar, att använda sig av den föreslagna mallen för intervju som också ska användas som ett beslutsunderlag. Den ska användas för samtliga yrkesutbildningar med språkstöd från och med dagens datum. Mallen kompletterades med övriga frågor som kan vara bra att diskutera vid intervjutillfället och som är olika beroende på utbildning/bransch t.ex kvällar/helger, datavana och informera om att vissa yrken kräver ett utdrag ur belastningsregistret (barn och fritid, vård och omsorg). Med anledning av frågan om utdrag ur belastningsregistret diskuterades om detta kan, ska och får begäras in av den sökande tillsammans med ansökan. Eftersom ett utdrag krävs vid praktik vid t.ex. förskola resonerade gruppen om huruvida det är praktikplatsen eller huvudman som ska begära och ansvara för att ett utdrag finns. Vi diskuterade också om lämpligheten att bereda plats för en person som med anledning av tidigare förseelse inte kommer att få en anställning på t.ex förskola. Är denna person anställningsbar? Marie kollar med Skolverket vad som gäller för barn och fritidsprogrammet och vård och omsorg. Anne-Li kollar med Migrationsverket. Med anledning av att en fråga om modersmål finns med i intervjuguiden, ställdes frågan i gruppen om det är ok att registrera modersmål. Roger lyfte frågan med Elizabeth George, enhetschef Integrationscentrum Göteborg, och fick detta svar: Jag är ganska säker på att det är tillåtet att registrera modersmål/språk som individer behärskar. Dock får man inte registrera etnisk tillhörighet. Jag kan tyvärr inte ange källan, men jag har för mig att vi kollade upp detta när vi byggde vårt inanmälningssystem SODA. Eftersom vi har ont om tid och antagningsarbetet drar igång kontinuerligt så valde gruppen att ha med frågan om modersmål men vi väljer att INTE skanna in underlaget i Alvis. Underlaget ska arkiveras hos huvudmannen och andra kommuner får kontakta denne för mer information. Vi diskuterade också hur viktigt det är att inte skriva några känsliga uppgifter i beslutsunderlaget utan i så fall hänvisa till huvudmannen för mer information.

7 2 2. Mötet i juni ändrades från 7 juni kl till den 14 juni kl På nästa möte den 16 maj kl : Registrering av kurser Ulrika Krabbe kommer med på mötet Karin informerar från Alvisdagarna nya regler från CSN Kan och bör vi arbeta fram ett gemensamt bedömningsunderlag för att säkerhetsställa likabehandling av sökande? Sekreterare: Anne-Li Drath

8 Minnesanteckningar språkstödsgruppen Närvarande: Stina Johansson, Göteborg Karin Lundberg, Mölndal Roger Andersson, Stenungsund Marie Egerstad, Lerum Anne-Li Drath, GR Ulrika Krabbe, GR Frånvarande: Natalie Karlsson, Göteborg Kurt-Olov Sjöström, Kungälv 1. Registrering av kurser: På dagens möte fick vi hjälp av Ulrika Krabbe att diskutera sätt att registrera ingående kurser och framförallt om eleven ska registreras på sfi eller sasg. Kommunerna har gjort olika; någon kommun registrerar eleven på sasg fast kursen motsvarar sfi och andra kommuner registrerar det som eleven faktiskt läser. Ett av skälen till att eleven registreras på sasg är att hen ska kunna söka heltidsstudiemedel. Ett problem med detta uppstår dock om eleven vill ha betyg i sfi men har varit registrerad på sasg, detta kan lösas med en prövning. Ett annat problem är att eleven kan få problem med CSN om inte ett betyg på registrerade kurs (sasg) erhålls. Språkstödsgruppen har kommit fram till att den förordar att eleverna på en yrkesutbildning med språkstöd ska registreras som de faktiskt läser. Yrkessvenska har tillämpas i vissa men inte alla utbildningar. Troligtvis har alla elever på en yrkesutbildning med språkstöd yrkessvenska mer eller mindre men detta registreras inte alltid. Gruppen diskuterade fördelarna med yrkessvenska samt hur denna kurs ska kunna användas som en möjlighet för elever som läser sfi att komma upp i heltidsstudier. Yrkessvenska måste finnas med i vuxmallen med anledning av ekonomi- och prognosarbete, precis som alla andra ingående kurser. I och med de nya orienteringskurserna som gäller från och med januari 2016 kan 200 poäng registreras på yrkessvenska och 200 poäng registreras för modersmålsstöd eller studiehandledning på modersnål. Detta gäller per elev och utbildning. Språkstödsgruppen anser att yrkessvenska ska vara obligatorisk i alla yrkesutbildningar med språkstöd. Ett förslag från ekonomigruppen är att pris för modersmålsstödet inte ska variera beroende på bransch (gäller endast GR-avtalen och egenregi). Språkstödsgruppen tar med frågan om ersättning för modersmålsstöd hem och svarar Ulrika via mail senast måndag morgon 23/5. Språkstödsgruppen enades om ett registreringsförslag som ska till vuxnätverket på remiss: Eleven ska registreras på den kurs som eleven faktiskt läser. Yrkessvenska, max 200 poäng, bör vara obligatorisk i samtliga yrkesutbildningar med språkstöd. Modersmålsstöd ska hanteras som en valbar kurs, man registrerar detta vid behov/önskemål max 200 poäng (individens behov styr) och detta tillämpas för elever på både sfi och sasg. Modersmålsstöd ska vara obligatoriskt för de elever som läser sfi. En kombination av de två ovanstående: modersmålsstöd är valbart för elever som läser sasg och obligatoriskt för elever som läser sfi.

9 2 2. Nya regler från CSN: Karin informerade om nya regler från CSN gällande registrering. Dessa kommer att gälla från och med maj Ett av skälen till att Skolverket gör om reglerna är att vid sena avbrott rapporteras att eleven har läst 0 poäng fast hen i verkligheten har läst en kurs uppdelad i kursdelar. Det nya är att varje delkurs ska avslutas och betygsättas i stället för att använda sig av kursdelar. Man vill på detta sätt höja andelen godkända betyg, öka möjligheten för eleverna att få betyg på delar av kursen trots sena avbrott m.m. I praktiken innebär detta att man inte ska registrera kurser över flera perioder och man ska undvika att registrera parallellt dock ska man alltid registrera som man läser. Ulrika kommer att revidera instruktionerna som finns för registrering av yrkesutbildningar inom GRvux och hon föreslår att den nya instruktionen ska gälla från och med augustistarten. Detta gäller för samtliga yrkesutbildningar. 3. Från förra gången: Vi diskuterade om lämpligheten att bereda plats för en person som med anledning av tidigare förseelse inte kommer att få en anställning på t.ex förskola. Är denna person anställningsbar? Marie och Anne- Li fick i uppdrag att titta på vad Skolverket och Migrationsverket säger om utdrag ur belastningsregistret vid antagning. Marie har inte fått svar från Skolverket och Anne-Lis kontakt på Migrationsverket visste inte. I Mölndal upplyser man eleven att hen kommer att behöva ett utdrag ur belastningsregistret i anslutning till sin praktik. Utdraget ska lämnas till handledaren i ett förslutet kuvert. Gruppen kom fram till att ett utdrag inte kan begäras och användas vid antagningsarbetet för att bedöma om personen är anställningsbar. 4. På nästa möte den 14 juni kl : Vi kommer att diskutera och bearbeta remissvar angående registrering. Kan och bör vi arbeta fram ett gemensamt bedömningsunderlag för att säkerhetsställa likabehandling av sökande? Hur kan ett gemensamt bedömningsunderlag underlätta antagningen, hur kan texten i utbildningsbeskrivningen utvecklas för att hitta rätt målgrupp osv. Hur ser en fortsättning på språkstödsgruppen ut? Gruppen anser att det är värdefullt att fortsätta arbetet och ett uppslag till fortsatt arbete är: uppföljning och utvärdering av utbildningarna, vilka konsekvenser har implementerade riktlinjer gett? Sekreterare: Anne-Li Drath

10 Intervjuguide och beslutsunderlag - Yrkesutbildningar med språkstöd Utbildning: Datum: Intervjuare: Huvudman: NAMN: PERSONUMMER: MOBILNUMMER: MODERSMÅL: ÖVRIGA SPRÅK: UTBILDNINGSBAKGRUND: ARBETSLIVSERFARENHET: NUVARANDE STUDIER: NUVARANDE ARBETE: INDIVIDUELL STUDIEPLAN: JA NEJ STUDIEFINANSIERING: CSN Etableringsersättning Annat, t.ex jobb KAN DU STUDERA HELTID? JA NEJ Om nej, varför: VARFÖR HAR DU SÖKT DENNA UTBILDNING? VAD KÄNNER DU TILL OM YRKET? ÖVRIGA FRÅGOR BEROENDE PÅ YRKE t.ex kvälls/helgarbete, datavana, vissa yrken kräver utdrag ur belastningsregistret STUDIETAKT, PROGRESSION ETC.

11 2 VAD HAR DU FÖR INTRESSEN? VAD GÖR DU OM 5 ÅR? Vux anteckningar Sökande har förutsättningar Motivering till beslut JA NEJ Ansvarig: Rekommendation till sökande Instruktioner ( ): Språkstödsgruppen har på uppdrag av OLG tagit fram denna mall för intervjuer samt beslutsunderlag. Syfte med mallen är att säkerhetsställa likabehandling och möjlighet att titta på intervjuunderlag och bedömningar i efterhand om frågor kring antagningen skulle uppstå. Mallen ska fyllas i vid intervjutillfälle oavsett om intervjun genomförs av upphandlad anordnare eller huvudman. Gruppen rekommenderar att huvudmannens rektor närvarar vid intervjuer som genomförs av upphandlad anordnare. Mallen ska arkiveras hos huvudmannen men inte skannas som bilaga i Alvis. Känsliga uppgifter ska inte antecknas i mallen. Istället ska en notering göras om vem man ska kontakta för mer information.