Skogsbruket 4 SÖNDERKÖRDA VÄGAR VILKA REGLER GÄLLER? VAD KOSTAR EN SKOGSBILVÄG I UNDERHÅLL? DELÄGARNA I VÄGEN BETALAR MERPARTEN AV UNDERHÅLLSKOST-

Transkript

1

2 Skogsbruket ORGAN FÖR SVENSKBYGDENS SKOGSHUSHÅLLNING I FINLAND NR ÅRGÅNG 74 4 SÖNDERKÖRDA VÄGAR VILKA REGLER GÄLLER? VI STÅR SNART INFÖR MENFÖRESTIDER DÅ MÅNGA SKOGSBILVÄGAR BLIR SÖNDERKÖRDA AV VIRKESBILAR VAD KOSTAR EN SKOGSBILVÄG I UNDERHÅLL? DELÄGARNA I VÄGEN BETALAR MERPARTEN AV UNDERHÅLLSKOST- NADERNA. SKOGSARBETE MED TERRÄNGHJULING KARI LINDLÖF KÖR UT VIRKE OCH VED MED EN TERRÄNGHJULING SEDAN FEM ÅR TILLBAKA. ATT STAMKVISTA BJÖRK STAMKVISTNING AV BJÖRK KAN VARA EN LÖNANDE INVESTERING FÖRUT- SATT ATT ARBETET UTFÖRS PÅ RÄTT SÄTT. FRÅN SÅG OCH YXA TILL VEDMASKIN VEDHANTERINGEN HAR MEKANISERATS. ETT TIOTAL FÖRETAGARE TILLVER- KAR ÖVER 80 OLIKA MODELLER AV VEDMASKINER. RYGGSPARARE I KASTFÄLLNINGENS TJÄNST FÄLLBÅGE PÅ MOTORSÅGEN SPARAR RYGGEN. TRIVSELELDNINGEN ÖKAR MARKANT FÄRDIGT KLUVEN VED GÅR ÅT I STADENS NÄRMILJÖ. 28 ETT YRKE I SKOGEN DE FÖRSTA ELEVER SOM STUDERAT ENLIGT NYA LÄROPLANEN DIMITTERAS VÅREN PÅ OMSLAGET: EN STÖRRE LÅDA AV STADIGT PLASTMATERIAL FUNGERAR TILL EXEMPEL SOM TRANSPORTLÅDA FÖR MOTORSÅGEN. LÄS MER SKOGSARBETE MED TERRÄNGHJULING PÅ SIDAN 8. FOTO: GERD MATTSSON-TURKU 2

3 Skogsbruket Utgivare Föreningen för Skogskultur rf Redaktion Orrspelsgränden 4, Helsingfors tfn: (09) fax: (09) Sampo: Aktia Bank: FöreningsSparb. Sverige Chefredaktör Tage Fredriksson tfn: Redaktionssekreterare Marianne Palmgren tfn: Redaktör Gerd Mattsson-Turku tfn: Fasta medarbetare Anne Manner tfn: Christian Hildén tfn: Heimhällen Oy Ab Ombrytning Margita Lindgren, Ekenäs Tryckeri Adressförändringar och prenumerationer Pia Wikström (09) Annonser: Oy Adving Ab / Ingmar Qvist Kärrbyvägen Nylands Degerby tfn (09) fax (09) ingmar.qvist@adving.inet.fi En helårsprenumeration (11 nummer) kostar 33 i Finland, i Sverige 300 SEK och i övriga länder 40. Halvår (6 nummer) kostar 20 i Finland, i Sverige 180 SEK och i övriga länder 24. ISSN Ekenäs Tryckeri Ab, Ekenäs 2004 Ledaren Varm vind från söder Handeln med utsläppsrätter har setts som ett kostnadseffektivt styrinstrument som kommer att styra värmeverkens och framförallt kraftvärmeverkens och kraftverkens val av bränsle på ett sätt som gynnar låga utsläpp av koldioxid. Det är en delorsak till att utvecklingen av andra styrmedel stått still redan i många år med undantag av en liten justering till förmån för el på träbaserade bränslen direkt från skogen för ett par år sedan. Åtskilliga arbetsgrupper och konsulter har utrett frågan om hur utsläppsrätterna påverkar valet av bränslen och de flesta är ganska eniga om hur olika prisnivåer påverkar konkurrenskraften för olika bränslen och produktionssätt. Då det gäller utsläppshandeln som ett styrmedel som skall gynna träbränsle finns det två klara hotbilder. Den ena är helt enkelt den prisnivå på utsläppsrätter som bildas. Räcker den verkligen till för att öka eftersfrågan på träbränslen eller blir effekten snarare den motsatta. Så sker åtmistone om andra styrmedel som exempelvis stödet för el producerade med träbränslen samtidigt avvecklas. Den andra hotbilden ligger i de kraftiga svängningar som finns på elmarkanden och den fluktuation som då också drabbar utsläppsrätter. Svängningarna kan inte mätas ut i pris på träbränslen som anskaffas jämt under året. Att öppna och stänga träbränslekranar går inte, det vet alla som haft med virksanskaffning att göra. En viktig del av det hela är den fördelning av utsläppsrätter som planeras och som ges anläggningar med en effekt över 20 MW. Styrningen är säkert kraftig exempelvis när det gäller för producenter att bestämma i vilken ordning olika enheter skall köras i gång under olika årstider och när man köper el utifrån. Fördelningen har lett till en dragkamp mellan olika producenter och konsumenter, inte minst exportindustrin och hemmamarknaden. Trots att de flesta viktiga faktorer som gäller handeln med utsläppsrätter varit kända redan länge har energisektorn och industrin sent omsider gått till attack mot befarade ökade kostnader och försämrad konkurensförmåga gentemot de länder som står utanför handeln. Även i jämförelse med europeiska länder bedöms Finland ha ett sämre läge. Ett käbbel mellan politiker och industrifolk om vem som kommit överens om vad och vem som vetat vad, har inte ökat förtroendet för någon av de berörda parterna. En urvattning av strävandena till utsläppsbegränsningar förefaller inte längre osannolik. Det är i varje fall klart att det är dyrare för Finland än för de flesta andra att minska på sina utsläpp. I de nya EU-länderna finns det gott om varm luft till salu. Avsikten med utsläppshandeln är ju att minimera kostnaderna för att minska utsläppen. Högst sannolikt får vi i vilket fall som helst på ett eller annat sätt delta i uppbyggnaden av deras energiproduktion med lägre utsläppsnivå. Med tanke på avsikterna att öka användningen av träbränsle gäller det kanske att komma ihåg att de gamla beprövade styrmedlena är säkrare än ett nytt och globalt med oanande följer och som lämnar över hälften av energisektorn utanför. 3

4 Sönderkörda vägar vilka regler gäller? VI STÅR SNART INFÖR MENFÖRESTIDER DÅ MÅNGA SKOGSBIL- VÄGAR BLIR SÖNDERKÖRDA AV VIRKESBILAR. VAR GÅR GRÄNSEN FÖR ATT EN VÄG KAN ANSES SÖNDER- KÖRD? VEM SKA BETALA? DET HÄR ÄR NÅGRA AV DE FRÅGOR VÄGÄGARNA HAR ATT TA STÄLLNING TILL. finns de som anser att den här tolkningen är för sträng och att man i stället ska utgå från framkomligheten med personbil. Men det är fel tolkning. pare skilt ska komma överens om transport under menföre. I den snäva tolkningen gäller det här menföret på våren eller tjällossningstiden och inte regniga höstar. SKOGSBRUKET har intervjuat vicehäradshövding Matti Kiviniemi på Tapio. Här ger han våra läsare juridiska råd om hur skogsägare och väglag ska förhålla sig till menföre och hur de ska agera när en skogsväg är sönderkörd. Cykel som måttstock När är en skogsbilväg sönderkörd? Enligt Matti Kiviniemi finns det inget exakt måttstock att gå efter. På en skogsbilväg ska man kunna ta sig fram med alla fortskaffningsmedel, även med cykel och personbil. När man inte kan ta sig fram anser jag att vägen är sönderkörd, säger Matti Kiviniemi. En skogsbilväg är jämförbar med vilken annan privat väg som helst och det finns ingen orsak att sänka ribban. Det När är det menföre? Begreppet menföre har under årens lopp fått en vidare betydelse. Nu talar vi om vår- och höstmenföre. Tjälskador är ett alternativt ord till menföre och med den snäva tolkningen förekommer menföre enbart på våren. Ur juridisk synvinkel är det här enligt Kiviniemi en stor skillnad. I villkoren i virkesfösäljningskontrakten, både i de kontrakt som används vid rot- och leveransförsäljning, sägs det att säljare och kö- Körning på frusen eller ofrusen mark När skogsägaren skriver sitt namn under ett virkesförsäljningskontakt, antingen ett roteller leveranskontrakt, förbinder sig både skogsägaren och virkesköparen att följa de allmänna kontraktsvillkor som finns på kontraktets baksida. På kontraktets framsida kan skogsägaren stipulera ytterligare villkor som han kräver att virkesköparen uppfyller. På kontraktets framsida skall det anges när drivningen och PÅ EN SKOGSBILVÄG SKA MAN KUNNA TA SIG FRAM MED ALLA FORTSKAFFNINGSMEDEL, ÄVEN MED CYKEL OCH PERSONBIL. I ANNAT FALL ÄR DEN SÖNDERKÖRD. VÄGEN PÅ BILDEN ÄR SÖNDERKÖRD. 4

5 fjärrtransporten får utföras. Vill skogsägaren att alla arbeten ska utföras enbart när marken är frusen eller tillåtar han också att de får utföras på ofrusen mark? Här anger skogsägaren hur han vill ha det. När både avverkningen och fjärrtransporten kan ske även på ofrusen mark, är det fråga om en menföres- eller sommarstämpling. För skogsägaren betyder det normalt ett högre virkespris. Förutom ett högre pris betyder det att avverkningen sker snabbare och att skogsägaren därmed snabbare får virkeslikviden i sin hand. De här förmånerna är lockande och speciellt ett högre virkespris. Körning på ofrusen mark Att skogsägaren tillåter avverkning och fjärrtransport på ofrusen mark betyder inte att virkesköparen får förstöra skogsvägar. Skyldigheten att ersätta vägar som skadats finns i skilda kontraktsvillkor i rot- och leveranskontrakt. I rotkontrakt under rubriken Köparens ansvar. Vägar, stigar och diken som eventuellt skadats vid transport av virke repareras till sitt ursprungliga skick om man inte har kommit överens om annat. I leveranskontraktet finns motsvarande text under rubriken Vägar och lagerplatser. Köparen är förpliktigad att reparera de vägar som blivit skadade under fjärrtransporten. Innehållet i kontraktsvillkoren på kontraktets baksida är inte helt lika hos alla virkesköpare. Vissa små avvikelser förekommer. Vägen repareras till ursprungligt skick Virkesköparen skall reparera sönderkörda vägar. Hur det görs skall virkesköparen och vägägarna eller väglaget komma överens om sinsemellan. Ofta räcker det med grusning och sladdning. I samband med att parterna kommer överens om reparationerna, skall man också avtala om hurdant grus som används. Om vägen tidigare har en ytbeläggning av naturgrus, kan vägdelägarna inte kräva att få reparationerna utförda med krossgrus. Lång och regnig höst Regniga höstar när väglaget konstaterar att vägen inte längre håller för körning med tung last, kan väglaget sätta upp skyltar med viktbegränsning där vägen börjar. Då är det förbjudet att köra med fordon vars vikt överstiger den angivna vikten. Det hör till väglagets skyldigheter att noggrant följa med vägens skick. En viktbegränsning avlägsnas så snart vägen torkat upp eller marken frusit och vägen därmed blivit bärande. Det räcker också med att väglaget per telefon eller per e-post meddelar virkesköpare om kommande viktbegränsningar på en skogsväg. Väglaget ska också meddela när viktbegärningen upphör. I det här fallet lönar det sig att anteckna vem som tagit emot meddelandet om viktbegräsning hos virkesköparen och när det framförts. Utomstående nyttjar vägen Virkesköparen har rätt att använda säljarens vägar och vägar där säljaren är delägare utan skild ersättning. Ibland händer det att skogsägare som inte är delägare i en skogsväg vill utnyttja vägen för egna transporter. Han kan ta sig till sin skog någon annan väg, men vill exempelvis på grund av kortare skogstransportsträcka köra ut virket till en annan skogsväg. Då ska han anhålla om tillstånd att använda vägen av väglaget mot ersättning. Ersättningens storlek ska fastställas till vad som anses skäligt. Väglaget kan också ange när transporten får utföras, till exempel enbart på frusen mark. Skälig ersättning för OM VÄGEN TIDIGARE HAR EN YTBELÄGGNING AV NATURGRUS, HAR VÄG- DELÄGARNA INGEN RÄTT ATT KRÄVA ATT REPARATIONERNA UTFÖRS MED KROSSGRUS. användning av en skogsbilväg som inte är genomfartsväg är 0,32 euro/m 3 /km. För en genomfartsväg är ersättningen den dubbla eller 0,64 euro/ m 3 /km. Köparen reder ut transportrutten Vid rotförsäljning hör det till virkesköparens uppgifter att ta reda på hur virket kan transporteras bort från skogen och vidare till fabrik eller sågverk. Säljaren, dvs. skogsägaren, har ingen skyldighet att utreda det. Eventuella tilläggskostnader för transporten, som ersättning för användning av annans väg, ska virkesköparen ha uppgifter om redan när virkesförsäljningskontraktet undertecknas. Det á-pris för virket som antecknas i kontraktet gäller. Köparen kan inte senare göra avdrag för kostnader som uppkommer till exempel av fördyrad fjärrtransport. Riset ska bort från vägbanan Vid rotförsäljning, då virkesköparen utför avverkningen, är virkesköparen också skyldig att ersätta skador på diken, dikeskanter och vägar som avverkningsmaskinen eller skogstraktorn orsakat i samband med avverkningen. Det samma gäller skador av det fordon som transporterat maskinerna till avverkningsytan. Till virkesköparens skyldigheter hör vidare att rensa vägbanan och diken från ris och kvistar. TEXT OCH FOTO: GERD MATTSSON-TURKU 5

6 Vad kostar en skogsbilväg i underhåll? EN SKOGSBILVÄG KRÄVER UNDERHÅLL FÖR ATT BEVARA SIN STANDARD. MED DRYGT SEXTIO EURO PER KILOMETER VÄG I ÅRLIGA UNDERHÅLLSKOSTNADER HÅLLER VÄGLAGET SKOGSBIL- VÄGEN I GOTT SKICK. Delägarna i vägen betalar merparten av underhållskostnaderna. En liten del av kostnaderna täcks av de ersättningar som skogsbolagen betalar för att de kört sönder vägen i samband med virkestransporter. Enligt en undersökning som Skogsforskningsinstitutet utfört betalar delägare i skogsbilvägar i medeltal 61 euro GENOM ATT ÅRLIGEN SATSA DRYGT SEXTIO EURO PER KILOMETER VÄG I UN- DERHÅLLSKOSTNADER HÅLLER VÄGLAGEN SINA SKOGSBILVÄGAR I SKICK. per kilometer väg i årliga underhållskostnader och skogsbolagen 6 euro per kilometer väg. Leif Sandbacka, som ansvarar för skogsvägbyggen i mellersta Österbotten, uppger att med de här pengarna för årligt underhåll håller man en skogsbilväg i gott skick. Mest pengar satsas på grus Av de årliga underhållskostnaderna på 61 euro som vägdelägarna lägger ut, slukar grusningen mest pengar, 35 euro per kilometer väg. För sladdning betalas i medeltal 15 euro per kilometer väg och för röjning av vägslänter 10 euro. Pengar som läggs ut för underhåll av vägtrummor och broar samt för underhåll av diken är drygt 1 euro per kilometer väg. När man ställer underhållskostnaderna i relation till den mängd virke som på årsbasis avverkas inom en skogsbilvägs influensområde och transporteras längs med vägen utgör underhållskostnaderna i Skogsforskningsinstitutets undersökning i genomsnitt 20 cent per avverkad kubikmeter virke. Sommarstugor höjer vägens standard Enligt Skogsforskningsinstitutets undersökning satsas det mest pengar på underhållskostnader på sådan vägar som även används för annat än för skogsbruksrelaterade transporter. På skogsbilvägar som även tjänade fritidsbebyggelse var de årliga underhållskostnaderna nästan dubbelt så stora jämfört med vägar som enbart användes av skogsbruket. Skogsbilvägar som ledde till sommarstugor var i klart bättre skick än genomsnittet. En skogsväg ska hållas öppen även vintertid En skogsbilväg ska plogas vintern igenom och inte enbart när den behövs inför en avverkning eller borttransport av virke, framhåller Leif Sandbacka. Det är inte alls ovanligt att vägdelägare av sparsamhetsskäl kör med sina jordbrukstraktorer på vägen och pressar ner snön i stället för att låta ploga den. Oplogade vägar och vägar där man med traktorer pressat ner snön far illa på våren. Det räcker upp till en månad längre innan de här vägarna torkar upp. Körning med snöskoter på oplogade vägar har samma verkan. Den bästa lösningen med tanke på vägens bästa är att komma överens med en plogningsentreprenör om att han håller vägen öppen. När det är en plogare som annars rör sig i trakten, brukar det inte bli dyrt. En sväng in på skogsbilvägen räcker inte länge. Entreprenörerna brukar debitera euro per timme. Vägarna har blivit sämre Det är ett känt faktum, även på riksdagsnivå, att skogsbilvägarnas skick har blivit sämre. Som lösning på problemet har bland annat framförts att grundförbättringen av gamla skogsbilvägar skulle kräva ökad finansiering med allmänna medel. I dagsläget får privata skogsägare statsstöd för grundförbättring av skogsbilvägar som är över tjugo år gammal. Stö- 6

7 EN SKOGSBILVÄG SKA PLOGAR VIN- TERN IGENOM OCH INTE ENBART NÄR DEN BEHÖVS FÖR EN AVVERKNING. det täcker i sin helhet planeringskostnaderna och procent av arbetskostnaderna beroende på finansieringszon. En grundförbättring av vägen blir dyr för skogsägare även med det nuvarande stödet. Vägdelägarna ska betala euro per kilometer väg med egna medel. Utgifterna för en grundförbättring uppgår till procent av kostnaderna för en ny skogsbilväg. Pristillägg betalar grundförbättringen Kostnaderna för grundförbättring av en skogsbilväg kan vägdelägarna relativt snabbt få igen i form av ett högre pris för virke vid virkesförsäljning. I en situation med överutbud på virke är det också lättare att sälja virke som finns längs en väg som är körbar året runt. Skogsbilvägar som är körbara året runt, kanske med ett avbrott under den värsta menförestiden, blir antalsmässigt färre i takt med att vägarnas skick försämras. Virkesköparna, som ska se till att sågverken och cellulosafabrikerna har tillräckligt med färsk virkesråvara året runt, har som morot att de betalar ett högre pris för virke som avverkas längs en sådan väg. Det här pristillägget, som kan vara från femtio cent upp till en euro per kubikmeter virke, blir fort en kännbar summa när alla vägdelägares planerade virkesavverkningar för följande femårsperiod räknas ihop. Många väglag har med facit på hand konstaterat att kostnaderna för grundförbättringen blev betald inom några år med pristillägget på virket. Efter det har vägdelägarna en skogsväg som med rätt underhåll håller i tjugo år och pristillägget blir en extra virkesinkomst. Med statsstöd följer underhållsplikt En skogsägare som fått statsstöd för att bygga eller grundförbättra en skogsbilväg är skyldig att i femton år underhålla vägen. Till underhållsskyldigheten hör att dra försorg om nödvändig grusning, reparationer av trummor och broar, öppnande av tilltäppta diken och andra arbeten som vägunderhållet förutsätter på skogsbilvägar. Om skogsfastigheten byter ägare överflyttas underhållsskyldigheten på den nya ägaren. Skogscentralen övervakar att skogsägarna fullföljer sina skyldigheter att hålla vägen i skick. Om underhållet försummas kan skogscentralen kräva att stödet ska återbetalas helt eller delvis och likaså det lån som beviljats för vägbygget om vägdelägarna ansökt om och beviljats lån. Stödet återkrävs av den som under tiden som ägare försummat underhållet. Lånet indrivs hos gäldenären eller tas ur den fastighet som utgör pant oberoende av under vems tid som ägare underhållet har försummats. Källa: Metsätieteen aikakauskirja 3/2003. TEXT OCH FOTO: GERD MATTSSON-TURKU Skogsinkomster Det har inte alltför mycket undersökts hur skogsägare använder sin inkomst från skogen. Främst på grund av att det är svårt att öronmärka pengarna. Enligt Arbetseffektivitetsföreningens direktör Pekka Ripatti används inkomsterna från skogen i en allt högre grad till att finansiera lantlandsbygdens hörnstenar UNDER DE SENASTE TIO ÅREN HAR INKOMSTERNA FRÅN SKOGEN FÅTT EN ALLT STÖRRE BETYDELSE PÅ LANDSBYGDEN. Ifjol erhöll skogsägarna enligt Skogsforskningsinstitutet 1540 miljoner euro i rotprisintäkter. När man räknar med statens och bolagens skogar stiger rotprisintäkten till 1770 miljoner euro. Lantbruksinvesteringar bruksinvesteringar. Förenklat kan man säga att jordbrukare använder en stor del av rotprisintäkterna till lantbruket. Löntagare åter sparar och konsumerar pengarna. Pensionärerna sparar eller placerar sina inkomster speciellt på de placeringsalternativ som bankerna och skogsbolagen erbjuder, säger Ripatti. Strukturförändring Den stora strukturförändring som har skett på landsbygden under 1990-talet har delvis betalats med inkomsterna från skogen. Men även om skogsägarkårens struktur har ändrats och andelen jordbrukare har minskat blir ändå två tredjedelar av skogspengarna på landsbygden eftersom fortfarande en stor del av skogsägarna bor i närheten av sin skog, tillägger Ripatti. TEXT OCH FOTO: MARIANNE PALMGREN I FJOL ERHÖLL SKOGSÄGARNA 1540 MILJONER EURO I ROTPRISINTÄKTER. 7

8 Teknik Skogsarbete med terränghjuling MED FYRAHUNDRA KUBIKCENTIMETER UNDER MOTORHUVEN TRANSPORTERAR EN TERRÄNGHJULING GALANT UT EN VIRKE- SLAST SOM OMFATTAR FEMTON STYCKEN TRE METERS MASSA- VEDSBITAR. MED KÄTTINGAR RUNT HJULEN GER SNÖN PRO- BLEM FÖRST NÄR DEN TAR I BOTTNEN OCH MASKINEN BLIR HÄNGANDE OVANPÅ SNÖN. Kari Lindlöf, bosatt på Pellinge i Borgå, kör ut virke och ved med terränghjuling sedan fem år tillbaka. Att det blev en terränghjuling och inte en begagnad lantbrukstraktor förklarar Kari så här. Jag har aldrig varit intresserad av stora maskiner, säger Kari. Man har bättre kontroll över en liten maskin. Med en terränghjuling klarar jag mig med två meter breda körstråk i gallringar, betydligt smalare än vad en lantbrukstraktor skulle kräva. Min svärfar har en gammal lantbrukstraktor som han har kört med i skogen, men den är inget för mig. Femton virkesbitar i lasset Enligt Kari ska terränghjulingen ha en motorvolym på minst 400 kubikcentimeter om man ska använda den i skogen. Som tilläggsutrustning har Kari skaffat en vinsch, som är monterad framtill på terränghjulingen, en släde för vinterföre och en kärra för barmarksperioden. Min Kawasaki orkar dra ett lass som väger omkring niohundra kilo. På släden lastar jag vintertid tio till femton stycken tre meters massavedsbitar beroende på grovleken. Jag vinschar in bitarna, en i taget, intill släden och lyfter upp dem med handkraft på släden. Om det är tyngre bitar, t.ex. en stor stock, kan jag inte använda vinschen eftersom terränghjulingen inte är tillräckligt stor. Då håller jag kort vajer och backar med terränghjulingen och drar på det sättet stocken intill släden. Vid vinschning har vajern en tendens att dra ner massavedsbitarna och stockarna mot marken så att de tar fast. Då är det bara att gå fram till dem och lyfta upp ändan. Vajern har en längd på femton meter. Kättingar är ett måste Kättingar runt hjulen behövs på vintern. Utan dem kommer man enligt Kari ingen vart på vintern. Kawasakin tar sig fram i upp till en halv meter snö, tills bottnen tar i och maskinen blir så att säga hängande ovanpå snön. Säsongbundna arbeten Kari uppskattar att han har investerat omkring euro i sin terränghjuling, tilläggsutrustningen medräknad. Den Kawasaki som Kari har kostar i dag strax under euro. Släden är från ett företag i norra Österbotten. Man behöver inte använda märkesspecifik tilläggsutrustning, påpekar Kari. Det viktigaste är att tillbehören fungerar och är ändamålsenliga. En större låda av stadigt plastmaterial fastspänd framtill fungerar som transportlåda för bl.a. motorsågen. Jag använder terränghjulingen också till annat än skogsarbete. Sommartid drar jag upp mindre båtar med den och kör ut bräder och annat byggmaterial till sommarstugor. När sommarsäsongen är slut i september-oktober inleder Kari skogssäsongen. Den normala rytmen är en veckans avverkning och två dagars utkörning av det avverkade virket. Skogsarbete ersätter gym I fjol sålde Kari omkring tjugo PÅ SLÄDEN LASTAR KARI UPP TILL FEMTON STYCKEN TRE ME- TERS MASSAVEDSBITAR. NU ÄR DET MATERIAL TILL TRE STOCK- LJUS ELLER JÄTKÄNKYNTTILÄ, SOM KARI HAR HÄMTAT HEM. 8

9 kubikmeter massaved på leverans. Avverkningen gjordes med motorsåg och utkörningen med terränghjulingen. Dessutom tog han tillvara ved för eget behov. Vid avverkningen drar Kari ihop virket till platser, där han kommer åt att vinscha ut virket rakt till körstråket utan att det tar i kvarställda träd och skadar dem vid rothalsen. Kari har inga planer på att köpa en kran. Det ger motion att jobba upp massavedsbitarna med handkraft på släden. Jag behöver varken hantlar eller gym för att hålla mig i form. Skogen som förtida arv Kari äger tillsammans med sin hustru drygt tjugo hektar skog. Kari och hans hustru Maria har fått skogen som s.k. förtida arv av Marias föräldrar. Det innebär att Marias föräldrar, som är gåvogivare, förbehåller sig besittningsrätten medan Kari och Maria innehar användningsrätten. Det här har skattemässigt den fördelen att besittningsrätten minskar gåvans värde och därmed blir gåvoskatten lägre. Jag är uppvuxen med skog, berättar Maria. Vi var hela familjen med ut i skogen och jobbade med pappa. Det var förstås inga stora saker vi barn utförde, men vi drog ris, planterade och slyröjde. Det var roligt och den här traditionen vill jag och Kari föra vidare till våra två flickor. Terränghjulingar och beskattningen En terränghjuling räknas till jordbruksinventerier endast i undantagsfall. Kostnader avdras som jordbrukets och/eller skogsbrukets utgifter till den del som motsvarar användningen i jordbruket och/eller skogsbruket på basis av den skattskyldiges utredning av totalkostnaderna och de olika användningsformer. För att kunna göra avdrag krävs en utredning varav framgår bl.a. terränghjulingens lämplighet för ifrågavarande arbete. I brist på annan utredning uppskattas kostnaderna för användning i jord- och skogsbruksarbeten till 13,50 euro per användningstimme. För snöskoter är motsvarande kostnad 11,00 euro per användningstimme. Det krävs en noggrann utredning över användningstimmarna och användningsformerna. Skattemyndigheterna kan begära in anteckningsböckerna till påseende. En skogsägare som inte omfattas av gårdsbruksbeskattningen kan göra avdrag för direkt användning i skogsbruket enbart när skogen omfattas av försäljningsbeskattning. Stort utbud på arbetsredskap Till terränghjulingar finns många slags arbetsredskap, för skogsägare bl.a. slägvagn, släde och vinsch. Annan utrustning som bjuds ut är t.ex. vägsladd, plogblad, kultivator och tallriksharv. Alla tillverkare av terränghjulingar lanserar sin egen utrustning, men det finns också icke-märkesspecifik utrustning som passar så gott som alla terränghjulingar. Tilläggsutrustningen kräver en monteringssats och alla märken har sin egen monteringssats. Priset är drygt 200 euro. Arbetsmaskin från 350 cm 3 De flesta personer som köper terränghjulingar köper dem som arbetsredskap. Det uppger Kim Olenius på Koneliike Olenius i Helsingfors. För att ha nytta av en terränghjuling som arbetsredskap ska motorvolymen vara minst 350 kubikcentimeter, påpekar Kim Olenius. Som arbetsmaskin har en terränghjuling med en motorvolym på 700 kubikcentimeter inget mervärde. I fjol såldes enligt Olenius drygt tvåtusen terränghjulingar i Finland. KÄTTINGAR RUNT HJULEN ÄR NÖDVÄNDIGA VINTERTID. Var får man köra med terränghjuling? De flesta personer som köper en terränghjuling väljer att låta den vara oregistrerad och alla går inte ens att registrera. Huvudprincipen är att man med en oregistrerad terränghjuling får köra enbart på egen mark. Undantag gäller när ägaren t.ex. är tvungen att korsa en väg eller köra en bit längs en väg för att nå egna markområden. Maximihastigheten vid all körning är 40 km/h. På många platser i skärgården är det vanligt med nöjeskörning med snöskotrar och terränghjulingar på isen, till stort förtret för många. Förutom att motorljudet är störande, speciellt nattetid, tar förarna sällan notis om andra som rör sig på isen och inte heller tar de hänsyn till skidspår som är dragna på isen. Enligt T. Myllymäki på Rörliga polisen i Karleby kan körning med terränghjulingar och snöskotrar på isen jämföras med vattenskotrar som stör sommarfriden. Tyvärr finns det ingen lag som kan stoppa körning på isen. TEXT OCH FOTO: GERD MATTSSON-TURKU Terränghjulingen har många namn. I Svenskfinland kallas den ofta mönkijä, som är det finska ordet för terränghjuling. Fyrhjuling är ett annat namn som används. I Sverige talas det numera nästan enbart om ATV:er. ATV kommer från det engelska ordet All Terrain Vehicle, som betyder fordon för alla terrängtyper. 9

10 Trendiga träskor LANTBRUKARPARET HANNU SALMINEN OCH ERJA RÄTY IDKAR VID SIDAN OM LANT- BRUKET TRÄSKOTILLVERKNING. ATT PRODUCERA 3000 PAR TRÄSKOR KRÄVER 50 KUBIK- METER BJÖRK PER ÅR. RÅ- VARUBRISTEN ÄR EN AV DE STÖRSTA UTMANINGARNA I TRÄSKOTILLVERKNINGEN. Hannu Salminen och Erja Räty från Mörskom odlar spannmål och specialgrödor på 50 hektar. Jag hade aldrig trott att Finlands inträde i EU så radikalt skulle förändra lantbruket. Före Finlands inträde i EU hade vi fjorton mjölkor. Och vi klarade oss bra. Efter EU ökade vi djurbesättningen till tjugotvå, berättar Erja. Snart insåg vi att djurantalet ytterligare borde ökas för att få det att gå runt. Arbetsmängden fördubblades men inte vår inkomst. För två och ett halvt år sedan gjorde vi oss av med djurbesättningen. Fram tills dess hade tillverkningen av träskor främst fungerat som parets biinkomst till lantbruket. Nu blev det mera tid över för produktionen av träskor. Jag har tillverkat Talla-träskor tjugo år och sålt dem till ortsbor och till sjukhuspersonal. Det handlade för min del om att upprätthålla ett arbetssätt som gått i arv, förklarar Erja. Den slutliga vändpunkten kom för ett par år sedan när Erja och Hannu deltog i en resemässa. Under mässsan blev Nansos representant intresserade av Erja Räty Kb och erbjöd paret möjligheten att börja tillverka träskor åt Nanso. PAAVO PUOTILA FUKTAR LÄDRET I HETT VATTEN OCH NITAR DÄREFTER FAST LÄDRET PÅ SKON. DÄREFTER TRÄS LÄSTEN PÅ SKON SÅ ATT FORMEN PÅ TRÄ- SKON BLIR DEN RÄTTA. PÅ SÅ SÄTT FÅR SKON TORKA I TVÅ DAGAR. Olika typer av skor med träbottnar med Nansos produktmärke finns redan tillgängliga på marknaden. Nanso exporterar också skorna till Sverige. Marimekko intresserad För en tid sedan ringde Hannu till Marimekko och erbjöd dem företagets produkter. Marimekko blev intresserad och nu tillverkar Eija Räty Kb träskor också åt Marimekko. I vår kommer Marimekko-träskorna till försäljning i Marimekkos butiker runt om i världen. Företaget har två personer anställda för att tillverka träskorna. 10 När det var som mest arbete jobbade vi till tolv på natten med träskotillverkningen och steg upp vid femtiden för att mjölka korna. Ingen orkar med en sån arbetstakt i längden, konstaterar Hannu. Tillgången på råmaterial Vid träskoproduktionen är tillgången på lämpligt virke en stor utmaning. Vi behöver grova rotblock av björk. Det är verkligen svårt att få tag i bra hantverkarvirke. Jag behöver ungefär 50 kubikmeter björkstock per år. Av det blir det 3000 par träskor, konstaterar Hannu. Om det har varit riktigt ont om råmaterial har Hannu skaffat råmaterial via reviret. I främsta fall köper dock Hannu virket direkt av skogsägare. Skogsägarna ringer upp och bjuder ut ett parti. Jag saknar dock en förmedlare av hantverkarvirke i södra Finland som skulle köpa upp hantverkarvirke och sedan förmedla vidare materialet mellan köparna. Vi hantverkare jobbar med små partier. På grund av bristen på råvara blir vi ibland tvungna att köpa upp stora partier råmaterial, alltså material som vi inte behöver, förklarar Hannu. Bobollsträ av asp Hannu använder också ungefär 200 kubikmeter asp per år. Av aspen produceras bobollsträ. Vi gör alla Karhus bobollsträ. För tillverkningen av bobollsträ behövs naturlig asp. Hybridaspen är för porös för att lämpa sig som hantverkarvirke, säger Hannu. Tidskrävande arbete Det tar tid att göra träskor. Ju mindre parti som produceras desto dyrare blir det, eftersom maskinerna skall ställas in och den nya modellen måste formas. Marimekko och Nanso skickar den nya skomodellen som en illustration. Tryckningen av designen på lädret köper Erja och Hannu av en företagare i branschen. Att göra ett par träskor tar cirka en dag i arbetstid. Arbetsfaserna, bland annat torkningen, leder till att den totala tiden för att producera ett par träskor tar cirka 3 dagar i anspråk. En del arbetsskeden görs maskinellt men tillverkningen innefattar också flera arbetsmoment som kräver direkt

11 Faner som isolering i tankfartyg FLERA ARBETSMOMENT KAN GÖRAS MASKINELLT. DET ÄR DET DIREKTA HANDARBETET I TRÄSKOTILLVERKNINGEN SOM TAR TID, FÖRKLARAR HANNU SALMINEN. handarbete. Till exempel skons kanter skall slipas både maskinellt och för hand, säger Hannu. Framtiden För tillfället restaurerar Erja och Hannu Mörskom gård där också träskotillverkningen sker. Vi planerar att göra Mörskom gård till ett hantverkarcentrum där bland annat ylleoch linföretagare kan arbeta. Hantverkare kan också ha både permanenta och ambullerande utställningar på gården. I en hantverkarbutik planerar vi att sälja högklassiga hantverkarföremål. Restaureringen av Mörskom gård sker bland annat med hjälp av studerande i branschen som gör sitt gesällarbete eller slutarbete på gården. Hittills har vi hittat upp till sex lager tapet och bland annat gammalt bokföringsmaterial från förra seklet har kommit fram allt efter att restaureringsarbetet framskrider. Bokföringsmaterialet har antagligen använts som tätningsmateral. Vi har ritningar på hur gårdsplanen såg ut förr i tiden. Gården skall bli så som den en gång i tiderna såg ut, säger Hannu. TEXT OCH FOTO: MARIANNE PALMGREN UPM-Kymmene kommer att leverera kubikmeter kryssfaner till ett varv i Kina. Varvet använder faneret som isolering i fartyg som transporterar naturgas, så kallade LNGfartyg. LNG är en engelsk förkortning av liquefied natural gas som översatt betyder naturgas i flytande form. Gasen transporteras i stora fartyg i vätskeform vid en temperatur på -160 grader. Kryssfaner bibehåller sin styrka och sina mått vid låga temperaturer medan metall inte är dimensionstabil vid temperaturväxlingra. UPM är världsledande som leverantör av LNG-faner för tankfartyg och har levererat den här typen av specialfaner till nästan åttio tankfartyg. Den största beställningen hittills fick UPM för två år sedan från ett varv i Korea. Den beställningen uppgick till kubikmeter kryssfaner för tjugo nya tankfartyg. VÄRLDENS MEST KÖPTA. NYHET! ATT PRODUCERA ETT FÅTAL TRÄSKOR AV EN VISS MODELL BLIR DYRT, EFTERSOM MASKINERNA SKALL STÄLLAS IN OCH DEN NYA MODELLEN MÅSTE FORMAS. 11

12 Skogsvård Att stamkvista björk MAN KAN STAMKVISTA BJÖRK FRÅN MIDSOMMAREN FRAM TILL DEN SISTA JULI. A OCH O ÄR ATT INTE SÅGA AV KVISTARNA UTAN ATT ISTÄLLET KLIPPA AV DEM. Foto: Henrik Heräjärvi Matti Kokkonen från Koskenpää, Jämsänkoski har bakom sig årtionden av gediget intresse att höja kvaliteten på björkstocken. Nu som pensionär kan han på heltid ägna sig åt skogsvård. Jag har inte jobbat i skogsbranschen men under årens lopp via arbetet i egen skog har jag samlat på mig en hel del erfarenheter om stamkvistning av björk. Min målsättning är att höja kvaliteten på björkstocken och därmed få ett betydligt bättre pris för stocken, berättar Kokkonen. På Skogsforskningsinstitutet har forskare börjat få upp ögonen för Kokkonens praktiska erfarenheter av stamkvistning av björk. Vi undersöker för tillfället Kokkonens metod att stamkvista björk, i metoden använder man kvistklippare i stället för kvistsåg. Bland annat studeras hur snabb övervallningen är och hur olika typer av färgfel och röta bildas vid kvistningen. Dessutom görs en ekonomisk analys av lönsamheten och nyttan av stamkvistning av björk, säger forskare Henrik Heräjärvi från Skogsforskningsinstitutet. Fältarbetet och vedundersökningar på stockar från tre vårtbjörkbestånd är redan utförda och för tillfället analyseras resultaten. Enligt vår uppfattning som tillsvidare baserar sig på ob- servationer ser det lovande ut. Kokkonens stamkvistningsmetod verkar ge goda resultat, konstaterar Heräjärvi. Björkens framtid Nuförtiden är björktimmer rätt svårsålt, när ryska tillverkare av kryssfanér tränger in på huvudmarknaden. Antagligen är situationen tillfällig. De finska fanérfabrikerna koncentrerar sig på förädlade produkter till noggrant definierade slutanvändare. Det finns dock många faktorer som talar för att björken har en framtid på längre sikt. En eventuell klimatförändring leder enligt klimatforskare till att andelen lövträd kommer att öka. Detta kommer att ske på bekostnad av barrträd. För tillfället finns det också en hel del förnyelseytor som kommer att domineras av björk. Nödvändigtvis STAMKVISTNING AV BJÖRK ÄR EN LÖNANDE INVES- TERING FÖRUTSATT ATT ARBETET UTFÖRS PÅ RÄTT SÄTT OCH VID RÄTT TID- PUNKT. har detta inte varit meningen vid planteringsskedet, men av olika orsaker, till exempel utebliven skogsvård, kommer björken att ta överhand på flera förnyelseytor, säger Kokkonen. Så varför inte göra det bästa av situationen? Det är både i skogsindustrins och i skogsägarnas gemensamma intresse att höja kvaliteten på björkstock. I motsats till barrträden sänker inte det faktum 12

13 att trädet växer snabbt björkens hållfasthet. Denna egenskap kombinerat med värme- eller tryckbehandling öppnar helt nya möjligheter för användning av kvalitetsbjörk. De bästa björkstammarna Enligt Kokkonen är tiden från midsommar till slutet av juli den bästa tiden att stamkvista björk. Då är bladen fullt utvecklade och gröna och en tydlig övervallning sker redan i slutet av sommaren. Björkens egna cellvävnad som bekämpar röta är aktiv fram till slutet av juli. Man skall välja de bästa och rakaste björkstammarna, mellan stycken per hektar, för stamkvistning. De framtida körstråken skall vid behov noteras redan vid stamkvistningsskedet. Stamkvistningen skall beroende på objektet påbörjas vid 4 7 meters höjd. Kvistarna klipps av då de är maximalt 2 centimeter tjocka. Stamkvistningen utförs i etapper alltefter träden växer till 5 6 meters höjd. Av stammens längd skall minst 50 procent vara levande krona. Man kan nog också högre upp på stammen knipa av enstaka kvistar, till exempel sprötkvistar, som är under 2 centimeter. Kvisten skall klippas så kort som möjlig. Det är dock extra viktigt att man inte i misstag klipper rotansvällningen som är en del av stamveden. Såga inte av kvistarna Kokkonen poängterar att kvistarna absolut inte skall sågas av, de skall klippas av. Om man vid stamkvistning av björk använder en kvistsåg leder det lätt till att fläkskador uppstår och skapar rötingångar. Stamkvistning av björk skall ske senast efter första gallringen då man lämnar kvar stammar per hektar. Ju yngre och klenare träden är när stamkvistningen utförs desto snabbare sker övervallningen och desto tjockare blir den kvistfria stamveden som är värdefull. Genom att stamkvista träden vid ung ålder är deras tillväxt frisk och fri från röta. Om man har knipsat av björkkvisten på rätt sätt bildas det på ytan inom två veckor ett torrt, ljust skikt som inte släpper igenom vatten. Det lönar sig att på prov stamkvista några stammar av sämre kvalitet och på så sätt lära sig den rätta tekniken. Stöd för stamkvistning Man söker om stöd för stamkvistning av björk med en blankett som man får från skogscentralen eller skogsvårdsföreningen/reviret. Stöd kan beviljas för stamkvistning av vårtbjörksbestånd om växtplatsen motsvarar frisk mo eller lundartad mo. Stamkvistningshöjden skall vara minst 4 meter och det skall finnas minst 350 stamkvistdugliga stammar per hektar. Med stamkvistduglig stam menar man härskande eller medhärskande träd som är raka och felfria åtminstone upp till stamkvistningshöjden. Stödet betalas på basis av genomsnittliga kostnader. Stödet som skogsägaren erhåller i zon 1 (Nyland och Åboland) är 168,5 euro per hektar och i zon 2 (Österbotten och delar av Åboland) 202,2 euro per hektar. Stödet är skattefritt. För stamkvistning upp till 5 meters höjd betalas en högre ersättning. För tillfället rekommenderar man i stödanvisningarna stamkvistning av i främsta fall döda kvistar. Nya anvisningar väntas till år 2004, förklarar Kokkonen. Skriv upp stamkvistningstidpunkten till exempel i skogsbruksplanen. Den här informationen behövs då man följer upp skogsvården i beståndet. Informationen är NYLIGEN STAMKVISTAD. DET LÖNAR SIG ATT STAMKVISTA BJÖRKEN I ETT MYCKET TIDIGT SKEDE. värdefull också vid virkesförsäljningen. Förkortad omloppstid Enligt Kokkonen kan man i bästa fall förkorta omloppstiden till 50 år med hjälp av rätt planteringstäthet, och genom att stamkvista björken på rätt sätt. Speciellt på beskogade åkrar är behovet av stamkvistning av björk stort. Det är också på dylika objekt ytterst lönsamt att höja kvaliteten på björkstocken. Ett naturligt uppkommet björkbestånd skall till en början drivas upp tätt, minst plantor per hektar. Det är alltid en fördel att också tillåta barrträd i beståndet. I den trängsel som råder sker en naturlig kvistrensning. När man odlar lövträd är tumregeln att ge tillräckligt med ljus åt kronan och skugga åt stamveden. Noggrannhet krävs Det är mest riskfritt att stamkvista under 2 centimeter tjocka kvistar. Personer som har odlat masurbjörk och övriga specialträdslag har gjort detta i närmare 30 år, säger Kokkonen. Att stamkvista björk är inte fysiskt krävande. Men det kräver noggrannhet, de rätta verktygen, och att man utför arbetet under rätt tidpunkt. Genom att på rätt sätt sköta om björken blir det ett värdefullt trädslag för ägaren, avslutar Kokkonen. TEXT: MARIANNE PALMGREN Foto: Henrik Heräjärvi 13

14 Teknik Från såg och yxa till vedmaskin VINTERSÄSONGEN 2000/2001 ANVÄNDES DET FÖR UPP- VÄRMNING AV BOSTADSHUS OCH FRITIDSSTUGOR 6,1 MILJO- NER KUBIKMETER BRÄNNVED. ÖVERVÄGANDE DEL AV DETTA VAR VED SOM KAPATS OCH KLUVITS TILL KLABBAR. TROTS ATT FLIS OCH PELLETS KOMMIT IN PÅ MARKNADEN HAR VEDKLABBAR ÄNNU GOD ÅTGÅNG. Bågsågen och yxan var redskapen som gällde förr i tiden då man gjorde brännveden. Efter att ha kapat veden till klabbar klövs den med en allround yxa, det vill säga en yxa som användes både till att fälla träd, kvista och klyva. På senare tid har det kommit olika mer eller mindre kilformade yxor med vilka man kan klyva lätt och behändigt. Vedhanteringen har dock mekaniserats på senare tid och idag finns det ett tiotal företagare som tillverkar över åttio olika modeller av vedmaskiner. Årligen säljes omkring 2500 vedmaskiner i Finland. Vissa modeller har egen för- bränningsmotor medan andra är eldrivna eller har traktor som kraftkälla. Giljotin eller kombinationsmaskin De enklaste vedmaskinerna har kap- och klyvfunktionerna som två olika arbetsskeden. Det är klart långsammare och besvärligare att använda än en kombinationsmaskin men räcker bra till om det är mindre mängder som ska framställas. Har man i huvudsak klena stammar, diameter max. 21 centimeter, kan man använda en vedmaskin av giljotintyp. OLIKA TYPER AV KLYVYXOR, T.V. EN SPECIALYXA FÖR KLYVNING MEDAN DE ÖVRIGA ÄR S.K. ALLROUNDYXOR. Roterande knivar sköter klyvoch kapfunktionen samtidigt medan matningen sker för hand. Veden får här ojämnare kapytor än om man kapar med motorsåg eller cirkel. Veden är fullt brännbar men utseendet gör att den är litet svårare att sälja som brasved. Handmatningen medför att man håller i stammen under bearbetningen och det uppstår en hel del stötar och ryck med rätt stor belastning på armar och axelpartiet. Kapaciteten däremot är inget att klaga på, 5 7 löskubikmeter/ timme. Den som har större mängder ved att upparbeta väljer kanske en kombinationsmaskin med kapning och automatisk klyvning. Matningen kan ske för hand eller automatiskt. För kapningen kan man välja mellan två alternativ, antingen en traditionell cirkelklinga eller ett aggregat med motorsågsked. På de modeller som har klinga föres stammen på kapbordet för hand mot klingan eller ergonomiskt med en höftrörelse. Aggregatet med motorsågskedjan dras för hand i kapningsläge eller hydrauliskt genom att använda två spakar. Två hydrauliska kolvar sköter om klyvningen. Tillverkarna uppger kapaciteten till 7 14 KLYVAGGREGAT TYP BORDSMO- DELL, EN FUNGERANDE MODELL FÖR C KAPACITETEN ÄR RÄTT LÅG MEN HAR SÄKERT SITT AN- VÄNDNINGSOMRÅDE. 14

15 löskubikmeter/timme. Transportband för sedan veden vidare till vedhögen, vedhäckar eller släpvagn. En prisfråga Cirkelklinga eller sågkedja är en valsituation som man råkar i om man tänker skaffa en ny vedmaskin. Först och främst är det en prisfråga där cirkelklinga är det billigare alternativet. Cirkelklingan medför klart mera oljud och är litet knepigare att hålla i trim. Kapar man endast rent virke från skogen bör den dock hålla, med litet filning då och då, för kubikmeter. Efter detta är en grundlig iståndsättning av nöden. Sågkedjan filas enligt samma princip som på motorsågen och är således mindre komplicerad att hålla i skick tills den är slutsliten. En vedmaskin med sågkedja har även en mycket låg decibelnivå. Däremot blir den dragrörelse med vilken man manövrar kapaggregatet ensidig och kan vid långvarig användning ge upphov till belastningsskador i armar och axelpartiet. Därför noteras med tillfredställelse att det även nu finns modeller där kapningen enkelt dirigeras med spakar på ergonomiskt rätt höjd. Fördelar med automatisk frammatning Automatisk frammatning av stammen vid kapning är även en klar förbättring vid upparbetning av stora mängder ved. Att dra fram stammen för hand är en i högsta grad ensidig rörelse som vid långvarigt arbete medför risk för belastningsskador. Finns det möjlighet till att ha en medhjälpare så elimineras denna risk. Tyvärr förbättras inte effektiviteten i samma grad. På de vedmaskiner som har automatisk klyvning pressas den kapade biten mot en klyvkniv. Här gäller det att ha vedmaskinen i sådan position HENRIK SUNDBLAD MED EN ENKEL VEDMASKIN (I FÖRGRUNDEN) SOM HAR KAP- OCH KLYV FUNKTIONERNA SOM SKILDA ARBETSSKEDEN. att de bitar som ska klyvas faller i rätt läge i rännan för klyvning. Kommer biten i fel läge kan den klyvas hur som helst och var som helst med mycket spill (läs: flisor) som följd. Med rätt lutning på maskinen är det inga problem med rundved. Klyvfunktionen fungerar utmärkt då stammarna har en diameter på cm. Har man klena stammar kan det uppstå problem med korslagda klabbar. Effektiviteten blir ju också lidande vid klent virke. Likaså är det svårt att få hyggligt resultat om man vill göra klabbar av famnved. Jag upparbetade vid ett tillfälle en kubikmeter kluven björkved till klabbar med följd att förutom många missbildade klabbar så fick jag två ämbar flisor. Att observera är att ingen korrigering för hand KAPAGGREGATET HOS EN MODELL SOM ANVÄNDER SIG AV MOTORSÅGSKED- JA. är möjlig efter det att biten har kapats. Härtill sätter skyddsburen, som av säkerhetsskäl finns monterad över klyvningsutrymmet, stopp för. Ett samtal till en tillverkare gav beskedet att maskinen är tillverkad för att upparbeta runda stammar inte kluven ved. Gör rätt val Användningen av inhemskt bränsle för uppvärmning känns meningsfullt. För den som vill upparbeta sin ved själv finns ett rikligt utbud av vedmaskiner. Det gäller bara att välja rätt med tanke på behovet. Lästips: TEXT OCH FOTO: BJARNE ANDERSSON 15

16

17

18 Teknik Ryggsparare i kastfällningens tjänst FÄLLBÅGE PÅ MOTORSÅGEN SPARAR RYGGEN. TEKNIKEN SOM ANVÄNDS KALLAS KASTFÄLLNING. ÄVEN UTAN FÄLLBÅGE GER METODEN EFFEKTIVITET I DET KLENA BESTÅNDET. Fällbåge finns som tilläggsutrustning till motorsåg. Med bågen monterad på motorsågen får avverkaren stå rak i ryggen vid fällningsmomentet. Den största fördelen med fällbågen är just att den sparar ryggen. I bestånd med stor andel energived är stamantalet högt och ryggböjningarna många. Det blir tungt att böja sig ner för fällning av varje klen stam. Skogsföretagare Peter Österåker i Singsby, Korsholm, anlitas av olika organisationer för att lära ut tekniken. Han poängterar effektiviteten som ytterligare en stor vinst med fällbågen som hjälpmedel. Också kastfällningstekniken som sådan ger tidsvinster i ungskogsgallringarna. Metoden lämpar sig bäst för stamgrovlekar på tre till tio centimeter. Rätt inställning sparar kroppen Rätt inställning av fällbågen samt rätt arbetsteknik kan inte nog poängteras. Österåker visar, att när bågen är rätt monterad, ska användaren nå att fatta tag i fällningshandtaget, alltså bågen, utan att kröka eller sträcka armen. Den grundinställningen ska passa avverkaren i upprätt ställning. Böjd arm bäddar för tennisarmbåge. Hanteringen av fällbågen innebär många upprepningar av en ensidig rörelse, varför fel belastning medför en stor risk för skador. Under arbetets gång bör avverkaren komma ihåg att inte släpa på motorsåg och båge i onödan. Det gäller att släppa taget strax efter fällningen. Själva fällningen görs alltså med rak rygg. Istället för att lyfta och styra fällbågen med spända axlar och vridna handleder tas ena knäet till hjälp. Genom att lätt skjuta på med knäet mot bågen sparas tid, kraft och lekamen. Sågskär görs från endast ett håll, när stammarna är klenare än sju centimeter. Utnyttjar stammens fallkraft För den vana motorsågsanvändaren kan tekniken med fällbågen vid första anblicken kännas avig. Trädet fälls nämligen ofta åt det håll, där avverkaren med såg och båge står. Stubbarna blir automatiskt låga. FÄLLNING MED RAK RYGG GÖR ARBETET LÄTT OCH EFFEKTIVT. STAMMENS FALLKRAFT UTNYTTJAS. ÖSTERÅKER VISAR HUR GREPP FATTAS MED HAND OCH KROK. 18

19 Det första jag gör när trädet är avsågat är att låta rotändan vila mot marken. I detsamma fattar jag tag i stammen och kastar den i griphögen. Det är stammens egen fallkraft jag drar nytta av. För att greppet ska vara säkert rekommenderar Österåker speciella gummihandskar. De skyddar också händerna mot vätan, som annars ofrånkomligen äter sig in på bara skinnet. I arbete med lite grövre stammar är en vanlig lyftkrok till ovärderlig hjälp. Kapning i griphög Österåker poängterar, att arbetet underlättas när placeringen av griphögarna planeras på rätt sätt. Något bärande av fällda stammar vill han inte höra talas om. Där tätheten av stammar är som högst, anlägger jag en hög. Ett avstånd på fyra meter mellan hoparna utgår jag ifrån. I de fall sortimenten ska särskiljas, kvistas givetvis massaveden som vanligt. Slutstationen för energiveden avgör om de klena stammarna kvistas eller inte. Ibland tas hela stammar tillvara, men totalvolymen är då skrymmande. Kvistningen utförs utan fällbåge. Visserligen kan den monteras av och på med ett enkelt grepp, men Österåker föredrar att ha två sågar till hands. Han påpekar, att när kastfällning används, kapas inte topparna var för sig på de klena stammarna. Det momentet är aktuellt när en griphög med stammar är klar. Då kapas alla de liggande stammarna samtidigt. Effektivt och praktiskt. Längden på virket avgörs av närtransportens vagnutrymme. Kastfällning även utan båge Kastfällning utan fällbåge går också bra. Här tillåts inte ryggen vila på samma sätt, men stora vinster i tid finns trots det att hämta. Det är just den KAPNINGEN SKER FÖRST NÄR GRIPHÖGEN FÖRKLARAS FÄRDIG. så kallade luftbrosslingen som står för effektiviteten. Fällningstekniken är lite annorlunda. Här sågas två motgående skär med cirka fem centimeters nivåskillnad. Mellan det högre och det lägre skäret bildas då liksom en klack. Klacken finns på fällriktningens sida. Den håller stammen på plats tills avverkaren fattar tag i den för att utnyttja fallkraften och på så sätt kasta stammen till önskad griphög. Här vilar alltså rotändan aldrig på marken. Allt har sina risker Vid kastmomentet gäller det för avverkaren att hålla ryggen rak. En sned ställning betyder belastning av rygg istället för av benmuskler och medför stor risk för skador. Det finns en del risker med kastfällningstekniken. Avverkaren kan komma under ett fallande träd. Även en klen stam har en hel del kraft när dimper i backen! Risken att såga sig i benet får varje avverkare räkna med. Fullständig skyddsutrustning och rätt teknik är goda beskyddare mot sådana olyckor. Brådskan bör givetvis lämnas vid skogsbrynet; den har ingen plats i skogsarbetet. 19 Överdrivet långa kast i luftbrosslingsmomentet kan ge besvärliga sträckningar. God planering gör arbetet lättare och säkrare. Lämplig för alla Österåker kan rekommendera såväl kasttekniken som fällbågen för både skogsarbetare och självverksamma skogsägare. Han anser, att den manuella avverkningen har en naturlig plats i ungskogen. Effektiva maskiner och goda förare i all ära, men att de automatiskt skulle klå den manuella avverkningen skriver han inte under. Österåker har hunnit lära ut kastfällning till många grupper. Det är såväl skogsarbetare med läroavtal som skogsägare med sikte på skogsbrukarexamen som fått sig kunskaperna till livs. Kurser har också hållits för blivande värmeföretagare samt inom olika skogsvårdsföreningar. Däremot har fällbågen inte presenterats vid alla tillfällen. Österåker är numera musiker varannan vecka och skogsföretagare däremellan. Det var under sin tid som anställd lärare vid Svenska yrkesinstitutet som han själv skaffade sig specialkunskaper VID FÄLLNING UTAN BÅGE SÅGAS SKÄR MED 5 CM I NIVÅSKILLNAD. KLACKEN HÅLLER STAMMEN TILLS AVVERKAREN SKA KASTA STAMMEN I GRIPHÖGEN. inom kastfällningstekniken. Förutom att han idag frilansar som lärare utför han också praktiskt skogsarbete enligt beställning. Det är förhandsröjning, plantskogsvård samt gallring som främst behöver företagarens insatser. Österåker timrar också lador. TEXT OCH FOTO: ANNE MANNER

20 Foto: Anne Raunio FÖR ATT OBJEKTET SKALL VARA INTRESSANT FÖR MILJÖMYNDIGHETERNA MÅSTE DE NATURVÅRDSBIOLOGISKA KRITERIERNA UPPFYLLAS. PÅ BILDEN ETT OBJEKT MED STORT INSLAG AV DÖD VED OCH DÄRMED VÄRDEFULL FÖR DEN BIOLOGISKA MÅNGFALDEN. Anbudstävlan kör igång ANBUDSTÄVLAN HAR NU STARTAT. SKOGSÄGARE KAN MOT ER- SÄTTNING ERBJUDA SKOG FÖR LÅNGVARIGT NATURSKYDD. För ett par nummer sen berättade vi om handel med naturvärden som har fått en flygande start i Satakunda. Handel med naturvärden sker inom ramen för biodiversitetsprogrammet för södra Finlands skogar (Metso). Nu har ytterligare ett skogsprojekt startat. Projektet går under namnet anbudstävlan och riktar sig till skogsägare i östra Nyland. Även norra Savolax och sydvästra Lappland deltar i anbudstävlan. Anbudstävlan är frivillig för skogsägare. Inget pappersvändande I anbudstävlan fattar miljömyndigheterna beslutet. Ansökningen skall riktas till Nylands miljöcentral. Miljöministeriet har reserverat för år 2004 och 2005 totalt 0,5 miljoner euro för anbudstävlan. Efter år 2005 ökar summan med fem miljoner euro. Pappersexercisen vid anbudstävlan är inte allför komplicerad. Det räcker med att fylla i en blankett med uppgifter om bland annat namn, hemadress och fastighetsregisternummer. Därefter skickas blanketten till miljöcentralen. Blanketten finns att tillgå till exempel på webbsidan www mmm.fi/metso. Vad som helst duger inte Överinspektör Matti Myllyniemi på Nylands miljöcentral sköter den praktiska delen i anbudstävlan. Han går igenom erbjudandena som inkommit till miljöcentralen och granskar vid behov objekten i fält. På blanketten är det viktigt att fylla i de uppgifter som berör fastigheten. Då kan vi på miljöcentralen kolla upp i vår databas om området som erbjuds oss har förutsättningar att bli ett naturskyddsområde, förklarar Myllyniemi. Vad som helst duger nämligen inte för staten. Anbudstävlan baserar sig på att vissa naturvårdsbiologiska kriterier skall uppfyllas. Naturvårdsbiologiska kriterier är inslag av brandskadad och död ved, ädla lövträd och grova aspar samt lundar, skogar på momark där inslaget av ruttnande trä är stort, grankärr, varma sluttningar till åsar och randformationer, svämängar och skogskärr samt kulturmiljöer med träd. Anbudstävlan gäller för de områden som inte innefattas av redan existerande skyddsprogram. Viktiga livsmiljöer i skogsnaturen, och naturtyper som är skyddade enligt naturvårdslagen, godkänns inte heller i anbudstävlan, säger Myllyniemi. Efter att ansökan har in- 20