Skogsbruket 4 SÖNDERKÖRDA VÄGAR VILKA REGLER GÄLLER? VAD KOSTAR EN SKOGSBILVÄG I UNDERHÅLL? DELÄGARNA I VÄGEN BETALAR MERPARTEN AV UNDERHÅLLSKOST-

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Skogsbruket 4 SÖNDERKÖRDA VÄGAR VILKA REGLER GÄLLER? VAD KOSTAR EN SKOGSBILVÄG I UNDERHÅLL? DELÄGARNA I VÄGEN BETALAR MERPARTEN AV UNDERHÅLLSKOST-"

Transkript

1

2 Skogsbruket ORGAN FÖR SVENSKBYGDENS SKOGSHUSHÅLLNING I FINLAND NR ÅRGÅNG 74 4 SÖNDERKÖRDA VÄGAR VILKA REGLER GÄLLER? VI STÅR SNART INFÖR MENFÖRESTIDER DÅ MÅNGA SKOGSBILVÄGAR BLIR SÖNDERKÖRDA AV VIRKESBILAR VAD KOSTAR EN SKOGSBILVÄG I UNDERHÅLL? DELÄGARNA I VÄGEN BETALAR MERPARTEN AV UNDERHÅLLSKOST- NADERNA. SKOGSARBETE MED TERRÄNGHJULING KARI LINDLÖF KÖR UT VIRKE OCH VED MED EN TERRÄNGHJULING SEDAN FEM ÅR TILLBAKA. ATT STAMKVISTA BJÖRK STAMKVISTNING AV BJÖRK KAN VARA EN LÖNANDE INVESTERING FÖRUT- SATT ATT ARBETET UTFÖRS PÅ RÄTT SÄTT. FRÅN SÅG OCH YXA TILL VEDMASKIN VEDHANTERINGEN HAR MEKANISERATS. ETT TIOTAL FÖRETAGARE TILLVER- KAR ÖVER 80 OLIKA MODELLER AV VEDMASKINER. RYGGSPARARE I KASTFÄLLNINGENS TJÄNST FÄLLBÅGE PÅ MOTORSÅGEN SPARAR RYGGEN. TRIVSELELDNINGEN ÖKAR MARKANT FÄRDIGT KLUVEN VED GÅR ÅT I STADENS NÄRMILJÖ. 28 ETT YRKE I SKOGEN DE FÖRSTA ELEVER SOM STUDERAT ENLIGT NYA LÄROPLANEN DIMITTERAS VÅREN PÅ OMSLAGET: EN STÖRRE LÅDA AV STADIGT PLASTMATERIAL FUNGERAR TILL EXEMPEL SOM TRANSPORTLÅDA FÖR MOTORSÅGEN. LÄS MER SKOGSARBETE MED TERRÄNGHJULING PÅ SIDAN 8. FOTO: GERD MATTSSON-TURKU 2

3 Skogsbruket Utgivare Föreningen för Skogskultur rf Redaktion Orrspelsgränden 4, Helsingfors tfn: (09) fax: (09) Sampo: Aktia Bank: FöreningsSparb. Sverige Chefredaktör Tage Fredriksson tfn: Redaktionssekreterare Marianne Palmgren tfn: Redaktör Gerd Mattsson-Turku tfn: Fasta medarbetare Anne Manner tfn: Christian Hildén tfn: Heimhällen Oy Ab Ombrytning Margita Lindgren, Ekenäs Tryckeri Adressförändringar och prenumerationer Pia Wikström (09) Annonser: Oy Adving Ab / Ingmar Qvist Kärrbyvägen Nylands Degerby tfn (09) fax (09) En helårsprenumeration (11 nummer) kostar 33 i Finland, i Sverige 300 SEK och i övriga länder 40. Halvår (6 nummer) kostar 20 i Finland, i Sverige 180 SEK och i övriga länder 24. ISSN Ekenäs Tryckeri Ab, Ekenäs 2004 Ledaren Varm vind från söder Handeln med utsläppsrätter har setts som ett kostnadseffektivt styrinstrument som kommer att styra värmeverkens och framförallt kraftvärmeverkens och kraftverkens val av bränsle på ett sätt som gynnar låga utsläpp av koldioxid. Det är en delorsak till att utvecklingen av andra styrmedel stått still redan i många år med undantag av en liten justering till förmån för el på träbaserade bränslen direkt från skogen för ett par år sedan. Åtskilliga arbetsgrupper och konsulter har utrett frågan om hur utsläppsrätterna påverkar valet av bränslen och de flesta är ganska eniga om hur olika prisnivåer påverkar konkurrenskraften för olika bränslen och produktionssätt. Då det gäller utsläppshandeln som ett styrmedel som skall gynna träbränsle finns det två klara hotbilder. Den ena är helt enkelt den prisnivå på utsläppsrätter som bildas. Räcker den verkligen till för att öka eftersfrågan på träbränslen eller blir effekten snarare den motsatta. Så sker åtmistone om andra styrmedel som exempelvis stödet för el producerade med träbränslen samtidigt avvecklas. Den andra hotbilden ligger i de kraftiga svängningar som finns på elmarkanden och den fluktuation som då också drabbar utsläppsrätter. Svängningarna kan inte mätas ut i pris på träbränslen som anskaffas jämt under året. Att öppna och stänga träbränslekranar går inte, det vet alla som haft med virksanskaffning att göra. En viktig del av det hela är den fördelning av utsläppsrätter som planeras och som ges anläggningar med en effekt över 20 MW. Styrningen är säkert kraftig exempelvis när det gäller för producenter att bestämma i vilken ordning olika enheter skall köras i gång under olika årstider och när man köper el utifrån. Fördelningen har lett till en dragkamp mellan olika producenter och konsumenter, inte minst exportindustrin och hemmamarknaden. Trots att de flesta viktiga faktorer som gäller handeln med utsläppsrätter varit kända redan länge har energisektorn och industrin sent omsider gått till attack mot befarade ökade kostnader och försämrad konkurensförmåga gentemot de länder som står utanför handeln. Även i jämförelse med europeiska länder bedöms Finland ha ett sämre läge. Ett käbbel mellan politiker och industrifolk om vem som kommit överens om vad och vem som vetat vad, har inte ökat förtroendet för någon av de berörda parterna. En urvattning av strävandena till utsläppsbegränsningar förefaller inte längre osannolik. Det är i varje fall klart att det är dyrare för Finland än för de flesta andra att minska på sina utsläpp. I de nya EU-länderna finns det gott om varm luft till salu. Avsikten med utsläppshandeln är ju att minimera kostnaderna för att minska utsläppen. Högst sannolikt får vi i vilket fall som helst på ett eller annat sätt delta i uppbyggnaden av deras energiproduktion med lägre utsläppsnivå. Med tanke på avsikterna att öka användningen av träbränsle gäller det kanske att komma ihåg att de gamla beprövade styrmedlena är säkrare än ett nytt och globalt med oanande följer och som lämnar över hälften av energisektorn utanför. 3

4 Sönderkörda vägar vilka regler gäller? VI STÅR SNART INFÖR MENFÖRESTIDER DÅ MÅNGA SKOGSBIL- VÄGAR BLIR SÖNDERKÖRDA AV VIRKESBILAR. VAR GÅR GRÄNSEN FÖR ATT EN VÄG KAN ANSES SÖNDER- KÖRD? VEM SKA BETALA? DET HÄR ÄR NÅGRA AV DE FRÅGOR VÄGÄGARNA HAR ATT TA STÄLLNING TILL. finns de som anser att den här tolkningen är för sträng och att man i stället ska utgå från framkomligheten med personbil. Men det är fel tolkning. pare skilt ska komma överens om transport under menföre. I den snäva tolkningen gäller det här menföret på våren eller tjällossningstiden och inte regniga höstar. SKOGSBRUKET har intervjuat vicehäradshövding Matti Kiviniemi på Tapio. Här ger han våra läsare juridiska råd om hur skogsägare och väglag ska förhålla sig till menföre och hur de ska agera när en skogsväg är sönderkörd. Cykel som måttstock När är en skogsbilväg sönderkörd? Enligt Matti Kiviniemi finns det inget exakt måttstock att gå efter. På en skogsbilväg ska man kunna ta sig fram med alla fortskaffningsmedel, även med cykel och personbil. När man inte kan ta sig fram anser jag att vägen är sönderkörd, säger Matti Kiviniemi. En skogsbilväg är jämförbar med vilken annan privat väg som helst och det finns ingen orsak att sänka ribban. Det När är det menföre? Begreppet menföre har under årens lopp fått en vidare betydelse. Nu talar vi om vår- och höstmenföre. Tjälskador är ett alternativt ord till menföre och med den snäva tolkningen förekommer menföre enbart på våren. Ur juridisk synvinkel är det här enligt Kiviniemi en stor skillnad. I villkoren i virkesfösäljningskontrakten, både i de kontrakt som används vid rot- och leveransförsäljning, sägs det att säljare och kö- Körning på frusen eller ofrusen mark När skogsägaren skriver sitt namn under ett virkesförsäljningskontakt, antingen ett roteller leveranskontrakt, förbinder sig både skogsägaren och virkesköparen att följa de allmänna kontraktsvillkor som finns på kontraktets baksida. På kontraktets framsida kan skogsägaren stipulera ytterligare villkor som han kräver att virkesköparen uppfyller. På kontraktets framsida skall det anges när drivningen och PÅ EN SKOGSBILVÄG SKA MAN KUNNA TA SIG FRAM MED ALLA FORTSKAFFNINGSMEDEL, ÄVEN MED CYKEL OCH PERSONBIL. I ANNAT FALL ÄR DEN SÖNDERKÖRD. VÄGEN PÅ BILDEN ÄR SÖNDERKÖRD. 4

5 fjärrtransporten får utföras. Vill skogsägaren att alla arbeten ska utföras enbart när marken är frusen eller tillåtar han också att de får utföras på ofrusen mark? Här anger skogsägaren hur han vill ha det. När både avverkningen och fjärrtransporten kan ske även på ofrusen mark, är det fråga om en menföres- eller sommarstämpling. För skogsägaren betyder det normalt ett högre virkespris. Förutom ett högre pris betyder det att avverkningen sker snabbare och att skogsägaren därmed snabbare får virkeslikviden i sin hand. De här förmånerna är lockande och speciellt ett högre virkespris. Körning på ofrusen mark Att skogsägaren tillåter avverkning och fjärrtransport på ofrusen mark betyder inte att virkesköparen får förstöra skogsvägar. Skyldigheten att ersätta vägar som skadats finns i skilda kontraktsvillkor i rot- och leveranskontrakt. I rotkontrakt under rubriken Köparens ansvar. Vägar, stigar och diken som eventuellt skadats vid transport av virke repareras till sitt ursprungliga skick om man inte har kommit överens om annat. I leveranskontraktet finns motsvarande text under rubriken Vägar och lagerplatser. Köparen är förpliktigad att reparera de vägar som blivit skadade under fjärrtransporten. Innehållet i kontraktsvillkoren på kontraktets baksida är inte helt lika hos alla virkesköpare. Vissa små avvikelser förekommer. Vägen repareras till ursprungligt skick Virkesköparen skall reparera sönderkörda vägar. Hur det görs skall virkesköparen och vägägarna eller väglaget komma överens om sinsemellan. Ofta räcker det med grusning och sladdning. I samband med att parterna kommer överens om reparationerna, skall man också avtala om hurdant grus som används. Om vägen tidigare har en ytbeläggning av naturgrus, kan vägdelägarna inte kräva att få reparationerna utförda med krossgrus. Lång och regnig höst Regniga höstar när väglaget konstaterar att vägen inte längre håller för körning med tung last, kan väglaget sätta upp skyltar med viktbegränsning där vägen börjar. Då är det förbjudet att köra med fordon vars vikt överstiger den angivna vikten. Det hör till väglagets skyldigheter att noggrant följa med vägens skick. En viktbegränsning avlägsnas så snart vägen torkat upp eller marken frusit och vägen därmed blivit bärande. Det räcker också med att väglaget per telefon eller per e-post meddelar virkesköpare om kommande viktbegränsningar på en skogsväg. Väglaget ska också meddela när viktbegärningen upphör. I det här fallet lönar det sig att anteckna vem som tagit emot meddelandet om viktbegräsning hos virkesköparen och när det framförts. Utomstående nyttjar vägen Virkesköparen har rätt att använda säljarens vägar och vägar där säljaren är delägare utan skild ersättning. Ibland händer det att skogsägare som inte är delägare i en skogsväg vill utnyttja vägen för egna transporter. Han kan ta sig till sin skog någon annan väg, men vill exempelvis på grund av kortare skogstransportsträcka köra ut virket till en annan skogsväg. Då ska han anhålla om tillstånd att använda vägen av väglaget mot ersättning. Ersättningens storlek ska fastställas till vad som anses skäligt. Väglaget kan också ange när transporten får utföras, till exempel enbart på frusen mark. Skälig ersättning för OM VÄGEN TIDIGARE HAR EN YTBELÄGGNING AV NATURGRUS, HAR VÄG- DELÄGARNA INGEN RÄTT ATT KRÄVA ATT REPARATIONERNA UTFÖRS MED KROSSGRUS. användning av en skogsbilväg som inte är genomfartsväg är 0,32 euro/m 3 /km. För en genomfartsväg är ersättningen den dubbla eller 0,64 euro/ m 3 /km. Köparen reder ut transportrutten Vid rotförsäljning hör det till virkesköparens uppgifter att ta reda på hur virket kan transporteras bort från skogen och vidare till fabrik eller sågverk. Säljaren, dvs. skogsägaren, har ingen skyldighet att utreda det. Eventuella tilläggskostnader för transporten, som ersättning för användning av annans väg, ska virkesköparen ha uppgifter om redan när virkesförsäljningskontraktet undertecknas. Det á-pris för virket som antecknas i kontraktet gäller. Köparen kan inte senare göra avdrag för kostnader som uppkommer till exempel av fördyrad fjärrtransport. Riset ska bort från vägbanan Vid rotförsäljning, då virkesköparen utför avverkningen, är virkesköparen också skyldig att ersätta skador på diken, dikeskanter och vägar som avverkningsmaskinen eller skogstraktorn orsakat i samband med avverkningen. Det samma gäller skador av det fordon som transporterat maskinerna till avverkningsytan. Till virkesköparens skyldigheter hör vidare att rensa vägbanan och diken från ris och kvistar. TEXT OCH FOTO: GERD MATTSSON-TURKU 5

6 Vad kostar en skogsbilväg i underhåll? EN SKOGSBILVÄG KRÄVER UNDERHÅLL FÖR ATT BEVARA SIN STANDARD. MED DRYGT SEXTIO EURO PER KILOMETER VÄG I ÅRLIGA UNDERHÅLLSKOSTNADER HÅLLER VÄGLAGET SKOGSBIL- VÄGEN I GOTT SKICK. Delägarna i vägen betalar merparten av underhållskostnaderna. En liten del av kostnaderna täcks av de ersättningar som skogsbolagen betalar för att de kört sönder vägen i samband med virkestransporter. Enligt en undersökning som Skogsforskningsinstitutet utfört betalar delägare i skogsbilvägar i medeltal 61 euro GENOM ATT ÅRLIGEN SATSA DRYGT SEXTIO EURO PER KILOMETER VÄG I UN- DERHÅLLSKOSTNADER HÅLLER VÄGLAGEN SINA SKOGSBILVÄGAR I SKICK. per kilometer väg i årliga underhållskostnader och skogsbolagen 6 euro per kilometer väg. Leif Sandbacka, som ansvarar för skogsvägbyggen i mellersta Österbotten, uppger att med de här pengarna för årligt underhåll håller man en skogsbilväg i gott skick. Mest pengar satsas på grus Av de årliga underhållskostnaderna på 61 euro som vägdelägarna lägger ut, slukar grusningen mest pengar, 35 euro per kilometer väg. För sladdning betalas i medeltal 15 euro per kilometer väg och för röjning av vägslänter 10 euro. Pengar som läggs ut för underhåll av vägtrummor och broar samt för underhåll av diken är drygt 1 euro per kilometer väg. När man ställer underhållskostnaderna i relation till den mängd virke som på årsbasis avverkas inom en skogsbilvägs influensområde och transporteras längs med vägen utgör underhållskostnaderna i Skogsforskningsinstitutets undersökning i genomsnitt 20 cent per avverkad kubikmeter virke. Sommarstugor höjer vägens standard Enligt Skogsforskningsinstitutets undersökning satsas det mest pengar på underhållskostnader på sådan vägar som även används för annat än för skogsbruksrelaterade transporter. På skogsbilvägar som även tjänade fritidsbebyggelse var de årliga underhållskostnaderna nästan dubbelt så stora jämfört med vägar som enbart användes av skogsbruket. Skogsbilvägar som ledde till sommarstugor var i klart bättre skick än genomsnittet. En skogsväg ska hållas öppen även vintertid En skogsbilväg ska plogas vintern igenom och inte enbart när den behövs inför en avverkning eller borttransport av virke, framhåller Leif Sandbacka. Det är inte alls ovanligt att vägdelägare av sparsamhetsskäl kör med sina jordbrukstraktorer på vägen och pressar ner snön i stället för att låta ploga den. Oplogade vägar och vägar där man med traktorer pressat ner snön far illa på våren. Det räcker upp till en månad längre innan de här vägarna torkar upp. Körning med snöskoter på oplogade vägar har samma verkan. Den bästa lösningen med tanke på vägens bästa är att komma överens med en plogningsentreprenör om att han håller vägen öppen. När det är en plogare som annars rör sig i trakten, brukar det inte bli dyrt. En sväng in på skogsbilvägen räcker inte länge. Entreprenörerna brukar debitera euro per timme. Vägarna har blivit sämre Det är ett känt faktum, även på riksdagsnivå, att skogsbilvägarnas skick har blivit sämre. Som lösning på problemet har bland annat framförts att grundförbättringen av gamla skogsbilvägar skulle kräva ökad finansiering med allmänna medel. I dagsläget får privata skogsägare statsstöd för grundförbättring av skogsbilvägar som är över tjugo år gammal. Stö- 6

7 EN SKOGSBILVÄG SKA PLOGAR VIN- TERN IGENOM OCH INTE ENBART NÄR DEN BEHÖVS FÖR EN AVVERKNING. det täcker i sin helhet planeringskostnaderna och procent av arbetskostnaderna beroende på finansieringszon. En grundförbättring av vägen blir dyr för skogsägare även med det nuvarande stödet. Vägdelägarna ska betala euro per kilometer väg med egna medel. Utgifterna för en grundförbättring uppgår till procent av kostnaderna för en ny skogsbilväg. Pristillägg betalar grundförbättringen Kostnaderna för grundförbättring av en skogsbilväg kan vägdelägarna relativt snabbt få igen i form av ett högre pris för virke vid virkesförsäljning. I en situation med överutbud på virke är det också lättare att sälja virke som finns längs en väg som är körbar året runt. Skogsbilvägar som är körbara året runt, kanske med ett avbrott under den värsta menförestiden, blir antalsmässigt färre i takt med att vägarnas skick försämras. Virkesköparna, som ska se till att sågverken och cellulosafabrikerna har tillräckligt med färsk virkesråvara året runt, har som morot att de betalar ett högre pris för virke som avverkas längs en sådan väg. Det här pristillägget, som kan vara från femtio cent upp till en euro per kubikmeter virke, blir fort en kännbar summa när alla vägdelägares planerade virkesavverkningar för följande femårsperiod räknas ihop. Många väglag har med facit på hand konstaterat att kostnaderna för grundförbättringen blev betald inom några år med pristillägget på virket. Efter det har vägdelägarna en skogsväg som med rätt underhåll håller i tjugo år och pristillägget blir en extra virkesinkomst. Med statsstöd följer underhållsplikt En skogsägare som fått statsstöd för att bygga eller grundförbättra en skogsbilväg är skyldig att i femton år underhålla vägen. Till underhållsskyldigheten hör att dra försorg om nödvändig grusning, reparationer av trummor och broar, öppnande av tilltäppta diken och andra arbeten som vägunderhållet förutsätter på skogsbilvägar. Om skogsfastigheten byter ägare överflyttas underhållsskyldigheten på den nya ägaren. Skogscentralen övervakar att skogsägarna fullföljer sina skyldigheter att hålla vägen i skick. Om underhållet försummas kan skogscentralen kräva att stödet ska återbetalas helt eller delvis och likaså det lån som beviljats för vägbygget om vägdelägarna ansökt om och beviljats lån. Stödet återkrävs av den som under tiden som ägare försummat underhållet. Lånet indrivs hos gäldenären eller tas ur den fastighet som utgör pant oberoende av under vems tid som ägare underhållet har försummats. Källa: Metsätieteen aikakauskirja 3/2003. TEXT OCH FOTO: GERD MATTSSON-TURKU Skogsinkomster Det har inte alltför mycket undersökts hur skogsägare använder sin inkomst från skogen. Främst på grund av att det är svårt att öronmärka pengarna. Enligt Arbetseffektivitetsföreningens direktör Pekka Ripatti används inkomsterna från skogen i en allt högre grad till att finansiera lantlandsbygdens hörnstenar UNDER DE SENASTE TIO ÅREN HAR INKOMSTERNA FRÅN SKOGEN FÅTT EN ALLT STÖRRE BETYDELSE PÅ LANDSBYGDEN. Ifjol erhöll skogsägarna enligt Skogsforskningsinstitutet 1540 miljoner euro i rotprisintäkter. När man räknar med statens och bolagens skogar stiger rotprisintäkten till 1770 miljoner euro. Lantbruksinvesteringar bruksinvesteringar. Förenklat kan man säga att jordbrukare använder en stor del av rotprisintäkterna till lantbruket. Löntagare åter sparar och konsumerar pengarna. Pensionärerna sparar eller placerar sina inkomster speciellt på de placeringsalternativ som bankerna och skogsbolagen erbjuder, säger Ripatti. Strukturförändring Den stora strukturförändring som har skett på landsbygden under 1990-talet har delvis betalats med inkomsterna från skogen. Men även om skogsägarkårens struktur har ändrats och andelen jordbrukare har minskat blir ändå två tredjedelar av skogspengarna på landsbygden eftersom fortfarande en stor del av skogsägarna bor i närheten av sin skog, tillägger Ripatti. TEXT OCH FOTO: MARIANNE PALMGREN I FJOL ERHÖLL SKOGSÄGARNA 1540 MILJONER EURO I ROTPRISINTÄKTER. 7

8 Teknik Skogsarbete med terränghjuling MED FYRAHUNDRA KUBIKCENTIMETER UNDER MOTORHUVEN TRANSPORTERAR EN TERRÄNGHJULING GALANT UT EN VIRKE- SLAST SOM OMFATTAR FEMTON STYCKEN TRE METERS MASSA- VEDSBITAR. MED KÄTTINGAR RUNT HJULEN GER SNÖN PRO- BLEM FÖRST NÄR DEN TAR I BOTTNEN OCH MASKINEN BLIR HÄNGANDE OVANPÅ SNÖN. Kari Lindlöf, bosatt på Pellinge i Borgå, kör ut virke och ved med terränghjuling sedan fem år tillbaka. Att det blev en terränghjuling och inte en begagnad lantbrukstraktor förklarar Kari så här. Jag har aldrig varit intresserad av stora maskiner, säger Kari. Man har bättre kontroll över en liten maskin. Med en terränghjuling klarar jag mig med två meter breda körstråk i gallringar, betydligt smalare än vad en lantbrukstraktor skulle kräva. Min svärfar har en gammal lantbrukstraktor som han har kört med i skogen, men den är inget för mig. Femton virkesbitar i lasset Enligt Kari ska terränghjulingen ha en motorvolym på minst 400 kubikcentimeter om man ska använda den i skogen. Som tilläggsutrustning har Kari skaffat en vinsch, som är monterad framtill på terränghjulingen, en släde för vinterföre och en kärra för barmarksperioden. Min Kawasaki orkar dra ett lass som väger omkring niohundra kilo. På släden lastar jag vintertid tio till femton stycken tre meters massavedsbitar beroende på grovleken. Jag vinschar in bitarna, en i taget, intill släden och lyfter upp dem med handkraft på släden. Om det är tyngre bitar, t.ex. en stor stock, kan jag inte använda vinschen eftersom terränghjulingen inte är tillräckligt stor. Då håller jag kort vajer och backar med terränghjulingen och drar på det sättet stocken intill släden. Vid vinschning har vajern en tendens att dra ner massavedsbitarna och stockarna mot marken så att de tar fast. Då är det bara att gå fram till dem och lyfta upp ändan. Vajern har en längd på femton meter. Kättingar är ett måste Kättingar runt hjulen behövs på vintern. Utan dem kommer man enligt Kari ingen vart på vintern. Kawasakin tar sig fram i upp till en halv meter snö, tills bottnen tar i och maskinen blir så att säga hängande ovanpå snön. Säsongbundna arbeten Kari uppskattar att han har investerat omkring euro i sin terränghjuling, tilläggsutrustningen medräknad. Den Kawasaki som Kari har kostar i dag strax under euro. Släden är från ett företag i norra Österbotten. Man behöver inte använda märkesspecifik tilläggsutrustning, påpekar Kari. Det viktigaste är att tillbehören fungerar och är ändamålsenliga. En större låda av stadigt plastmaterial fastspänd framtill fungerar som transportlåda för bl.a. motorsågen. Jag använder terränghjulingen också till annat än skogsarbete. Sommartid drar jag upp mindre båtar med den och kör ut bräder och annat byggmaterial till sommarstugor. När sommarsäsongen är slut i september-oktober inleder Kari skogssäsongen. Den normala rytmen är en veckans avverkning och två dagars utkörning av det avverkade virket. Skogsarbete ersätter gym I fjol sålde Kari omkring tjugo PÅ SLÄDEN LASTAR KARI UPP TILL FEMTON STYCKEN TRE ME- TERS MASSAVEDSBITAR. NU ÄR DET MATERIAL TILL TRE STOCK- LJUS ELLER JÄTKÄNKYNTTILÄ, SOM KARI HAR HÄMTAT HEM. 8

9 kubikmeter massaved på leverans. Avverkningen gjordes med motorsåg och utkörningen med terränghjulingen. Dessutom tog han tillvara ved för eget behov. Vid avverkningen drar Kari ihop virket till platser, där han kommer åt att vinscha ut virket rakt till körstråket utan att det tar i kvarställda träd och skadar dem vid rothalsen. Kari har inga planer på att köpa en kran. Det ger motion att jobba upp massavedsbitarna med handkraft på släden. Jag behöver varken hantlar eller gym för att hålla mig i form. Skogen som förtida arv Kari äger tillsammans med sin hustru drygt tjugo hektar skog. Kari och hans hustru Maria har fått skogen som s.k. förtida arv av Marias föräldrar. Det innebär att Marias föräldrar, som är gåvogivare, förbehåller sig besittningsrätten medan Kari och Maria innehar användningsrätten. Det här har skattemässigt den fördelen att besittningsrätten minskar gåvans värde och därmed blir gåvoskatten lägre. Jag är uppvuxen med skog, berättar Maria. Vi var hela familjen med ut i skogen och jobbade med pappa. Det var förstås inga stora saker vi barn utförde, men vi drog ris, planterade och slyröjde. Det var roligt och den här traditionen vill jag och Kari föra vidare till våra två flickor. Terränghjulingar och beskattningen En terränghjuling räknas till jordbruksinventerier endast i undantagsfall. Kostnader avdras som jordbrukets och/eller skogsbrukets utgifter till den del som motsvarar användningen i jordbruket och/eller skogsbruket på basis av den skattskyldiges utredning av totalkostnaderna och de olika användningsformer. För att kunna göra avdrag krävs en utredning varav framgår bl.a. terränghjulingens lämplighet för ifrågavarande arbete. I brist på annan utredning uppskattas kostnaderna för användning i jord- och skogsbruksarbeten till 13,50 euro per användningstimme. För snöskoter är motsvarande kostnad 11,00 euro per användningstimme. Det krävs en noggrann utredning över användningstimmarna och användningsformerna. Skattemyndigheterna kan begära in anteckningsböckerna till påseende. En skogsägare som inte omfattas av gårdsbruksbeskattningen kan göra avdrag för direkt användning i skogsbruket enbart när skogen omfattas av försäljningsbeskattning. Stort utbud på arbetsredskap Till terränghjulingar finns många slags arbetsredskap, för skogsägare bl.a. slägvagn, släde och vinsch. Annan utrustning som bjuds ut är t.ex. vägsladd, plogblad, kultivator och tallriksharv. Alla tillverkare av terränghjulingar lanserar sin egen utrustning, men det finns också icke-märkesspecifik utrustning som passar så gott som alla terränghjulingar. Tilläggsutrustningen kräver en monteringssats och alla märken har sin egen monteringssats. Priset är drygt 200 euro. Arbetsmaskin från 350 cm 3 De flesta personer som köper terränghjulingar köper dem som arbetsredskap. Det uppger Kim Olenius på Koneliike Olenius i Helsingfors. För att ha nytta av en terränghjuling som arbetsredskap ska motorvolymen vara minst 350 kubikcentimeter, påpekar Kim Olenius. Som arbetsmaskin har en terränghjuling med en motorvolym på 700 kubikcentimeter inget mervärde. I fjol såldes enligt Olenius drygt tvåtusen terränghjulingar i Finland. KÄTTINGAR RUNT HJULEN ÄR NÖDVÄNDIGA VINTERTID. Var får man köra med terränghjuling? De flesta personer som köper en terränghjuling väljer att låta den vara oregistrerad och alla går inte ens att registrera. Huvudprincipen är att man med en oregistrerad terränghjuling får köra enbart på egen mark. Undantag gäller när ägaren t.ex. är tvungen att korsa en väg eller köra en bit längs en väg för att nå egna markområden. Maximihastigheten vid all körning är 40 km/h. På många platser i skärgården är det vanligt med nöjeskörning med snöskotrar och terränghjulingar på isen, till stort förtret för många. Förutom att motorljudet är störande, speciellt nattetid, tar förarna sällan notis om andra som rör sig på isen och inte heller tar de hänsyn till skidspår som är dragna på isen. Enligt T. Myllymäki på Rörliga polisen i Karleby kan körning med terränghjulingar och snöskotrar på isen jämföras med vattenskotrar som stör sommarfriden. Tyvärr finns det ingen lag som kan stoppa körning på isen. TEXT OCH FOTO: GERD MATTSSON-TURKU Terränghjulingen har många namn. I Svenskfinland kallas den ofta mönkijä, som är det finska ordet för terränghjuling. Fyrhjuling är ett annat namn som används. I Sverige talas det numera nästan enbart om ATV:er. ATV kommer från det engelska ordet All Terrain Vehicle, som betyder fordon för alla terrängtyper. 9

10 Trendiga träskor LANTBRUKARPARET HANNU SALMINEN OCH ERJA RÄTY IDKAR VID SIDAN OM LANT- BRUKET TRÄSKOTILLVERKNING. ATT PRODUCERA 3000 PAR TRÄSKOR KRÄVER 50 KUBIK- METER BJÖRK PER ÅR. RÅ- VARUBRISTEN ÄR EN AV DE STÖRSTA UTMANINGARNA I TRÄSKOTILLVERKNINGEN. Hannu Salminen och Erja Räty från Mörskom odlar spannmål och specialgrödor på 50 hektar. Jag hade aldrig trott att Finlands inträde i EU så radikalt skulle förändra lantbruket. Före Finlands inträde i EU hade vi fjorton mjölkor. Och vi klarade oss bra. Efter EU ökade vi djurbesättningen till tjugotvå, berättar Erja. Snart insåg vi att djurantalet ytterligare borde ökas för att få det att gå runt. Arbetsmängden fördubblades men inte vår inkomst. För två och ett halvt år sedan gjorde vi oss av med djurbesättningen. Fram tills dess hade tillverkningen av träskor främst fungerat som parets biinkomst till lantbruket. Nu blev det mera tid över för produktionen av träskor. Jag har tillverkat Talla-träskor tjugo år och sålt dem till ortsbor och till sjukhuspersonal. Det handlade för min del om att upprätthålla ett arbetssätt som gått i arv, förklarar Erja. Den slutliga vändpunkten kom för ett par år sedan när Erja och Hannu deltog i en resemässa. Under mässsan blev Nansos representant intresserade av Erja Räty Kb och erbjöd paret möjligheten att börja tillverka träskor åt Nanso. PAAVO PUOTILA FUKTAR LÄDRET I HETT VATTEN OCH NITAR DÄREFTER FAST LÄDRET PÅ SKON. DÄREFTER TRÄS LÄSTEN PÅ SKON SÅ ATT FORMEN PÅ TRÄ- SKON BLIR DEN RÄTTA. PÅ SÅ SÄTT FÅR SKON TORKA I TVÅ DAGAR. Olika typer av skor med träbottnar med Nansos produktmärke finns redan tillgängliga på marknaden. Nanso exporterar också skorna till Sverige. Marimekko intresserad För en tid sedan ringde Hannu till Marimekko och erbjöd dem företagets produkter. Marimekko blev intresserad och nu tillverkar Eija Räty Kb träskor också åt Marimekko. I vår kommer Marimekko-träskorna till försäljning i Marimekkos butiker runt om i världen. Företaget har två personer anställda för att tillverka träskorna. 10 När det var som mest arbete jobbade vi till tolv på natten med träskotillverkningen och steg upp vid femtiden för att mjölka korna. Ingen orkar med en sån arbetstakt i längden, konstaterar Hannu. Tillgången på råmaterial Vid träskoproduktionen är tillgången på lämpligt virke en stor utmaning. Vi behöver grova rotblock av björk. Det är verkligen svårt att få tag i bra hantverkarvirke. Jag behöver ungefär 50 kubikmeter björkstock per år. Av det blir det 3000 par träskor, konstaterar Hannu. Om det har varit riktigt ont om råmaterial har Hannu skaffat råmaterial via reviret. I främsta fall köper dock Hannu virket direkt av skogsägare. Skogsägarna ringer upp och bjuder ut ett parti. Jag saknar dock en förmedlare av hantverkarvirke i södra Finland som skulle köpa upp hantverkarvirke och sedan förmedla vidare materialet mellan köparna. Vi hantverkare jobbar med små partier. På grund av bristen på råvara blir vi ibland tvungna att köpa upp stora partier råmaterial, alltså material som vi inte behöver, förklarar Hannu. Bobollsträ av asp Hannu använder också ungefär 200 kubikmeter asp per år. Av aspen produceras bobollsträ. Vi gör alla Karhus bobollsträ. För tillverkningen av bobollsträ behövs naturlig asp. Hybridaspen är för porös för att lämpa sig som hantverkarvirke, säger Hannu. Tidskrävande arbete Det tar tid att göra träskor. Ju mindre parti som produceras desto dyrare blir det, eftersom maskinerna skall ställas in och den nya modellen måste formas. Marimekko och Nanso skickar den nya skomodellen som en illustration. Tryckningen av designen på lädret köper Erja och Hannu av en företagare i branschen. Att göra ett par träskor tar cirka en dag i arbetstid. Arbetsfaserna, bland annat torkningen, leder till att den totala tiden för att producera ett par träskor tar cirka 3 dagar i anspråk. En del arbetsskeden görs maskinellt men tillverkningen innefattar också flera arbetsmoment som kräver direkt

11 Faner som isolering i tankfartyg FLERA ARBETSMOMENT KAN GÖRAS MASKINELLT. DET ÄR DET DIREKTA HANDARBETET I TRÄSKOTILLVERKNINGEN SOM TAR TID, FÖRKLARAR HANNU SALMINEN. handarbete. Till exempel skons kanter skall slipas både maskinellt och för hand, säger Hannu. Framtiden För tillfället restaurerar Erja och Hannu Mörskom gård där också träskotillverkningen sker. Vi planerar att göra Mörskom gård till ett hantverkarcentrum där bland annat ylleoch linföretagare kan arbeta. Hantverkare kan också ha både permanenta och ambullerande utställningar på gården. I en hantverkarbutik planerar vi att sälja högklassiga hantverkarföremål. Restaureringen av Mörskom gård sker bland annat med hjälp av studerande i branschen som gör sitt gesällarbete eller slutarbete på gården. Hittills har vi hittat upp till sex lager tapet och bland annat gammalt bokföringsmaterial från förra seklet har kommit fram allt efter att restaureringsarbetet framskrider. Bokföringsmaterialet har antagligen använts som tätningsmateral. Vi har ritningar på hur gårdsplanen såg ut förr i tiden. Gården skall bli så som den en gång i tiderna såg ut, säger Hannu. TEXT OCH FOTO: MARIANNE PALMGREN UPM-Kymmene kommer att leverera kubikmeter kryssfaner till ett varv i Kina. Varvet använder faneret som isolering i fartyg som transporterar naturgas, så kallade LNGfartyg. LNG är en engelsk förkortning av liquefied natural gas som översatt betyder naturgas i flytande form. Gasen transporteras i stora fartyg i vätskeform vid en temperatur på -160 grader. Kryssfaner bibehåller sin styrka och sina mått vid låga temperaturer medan metall inte är dimensionstabil vid temperaturväxlingra. UPM är världsledande som leverantör av LNG-faner för tankfartyg och har levererat den här typen av specialfaner till nästan åttio tankfartyg. Den största beställningen hittills fick UPM för två år sedan från ett varv i Korea. Den beställningen uppgick till kubikmeter kryssfaner för tjugo nya tankfartyg. VÄRLDENS MEST KÖPTA. NYHET! ATT PRODUCERA ETT FÅTAL TRÄSKOR AV EN VISS MODELL BLIR DYRT, EFTERSOM MASKINERNA SKALL STÄLLAS IN OCH DEN NYA MODELLEN MÅSTE FORMAS. 11

12 Skogsvård Att stamkvista björk MAN KAN STAMKVISTA BJÖRK FRÅN MIDSOMMAREN FRAM TILL DEN SISTA JULI. A OCH O ÄR ATT INTE SÅGA AV KVISTARNA UTAN ATT ISTÄLLET KLIPPA AV DEM. Foto: Henrik Heräjärvi Matti Kokkonen från Koskenpää, Jämsänkoski har bakom sig årtionden av gediget intresse att höja kvaliteten på björkstocken. Nu som pensionär kan han på heltid ägna sig åt skogsvård. Jag har inte jobbat i skogsbranschen men under årens lopp via arbetet i egen skog har jag samlat på mig en hel del erfarenheter om stamkvistning av björk. Min målsättning är att höja kvaliteten på björkstocken och därmed få ett betydligt bättre pris för stocken, berättar Kokkonen. På Skogsforskningsinstitutet har forskare börjat få upp ögonen för Kokkonens praktiska erfarenheter av stamkvistning av björk. Vi undersöker för tillfället Kokkonens metod att stamkvista björk, i metoden använder man kvistklippare i stället för kvistsåg. Bland annat studeras hur snabb övervallningen är och hur olika typer av färgfel och röta bildas vid kvistningen. Dessutom görs en ekonomisk analys av lönsamheten och nyttan av stamkvistning av björk, säger forskare Henrik Heräjärvi från Skogsforskningsinstitutet. Fältarbetet och vedundersökningar på stockar från tre vårtbjörkbestånd är redan utförda och för tillfället analyseras resultaten. Enligt vår uppfattning som tillsvidare baserar sig på ob- servationer ser det lovande ut. Kokkonens stamkvistningsmetod verkar ge goda resultat, konstaterar Heräjärvi. Björkens framtid Nuförtiden är björktimmer rätt svårsålt, när ryska tillverkare av kryssfanér tränger in på huvudmarknaden. Antagligen är situationen tillfällig. De finska fanérfabrikerna koncentrerar sig på förädlade produkter till noggrant definierade slutanvändare. Det finns dock många faktorer som talar för att björken har en framtid på längre sikt. En eventuell klimatförändring leder enligt klimatforskare till att andelen lövträd kommer att öka. Detta kommer att ske på bekostnad av barrträd. För tillfället finns det också en hel del förnyelseytor som kommer att domineras av björk. Nödvändigtvis STAMKVISTNING AV BJÖRK ÄR EN LÖNANDE INVES- TERING FÖRUTSATT ATT ARBETET UTFÖRS PÅ RÄTT SÄTT OCH VID RÄTT TID- PUNKT. har detta inte varit meningen vid planteringsskedet, men av olika orsaker, till exempel utebliven skogsvård, kommer björken att ta överhand på flera förnyelseytor, säger Kokkonen. Så varför inte göra det bästa av situationen? Det är både i skogsindustrins och i skogsägarnas gemensamma intresse att höja kvaliteten på björkstock. I motsats till barrträden sänker inte det faktum 12

13 att trädet växer snabbt björkens hållfasthet. Denna egenskap kombinerat med värme- eller tryckbehandling öppnar helt nya möjligheter för användning av kvalitetsbjörk. De bästa björkstammarna Enligt Kokkonen är tiden från midsommar till slutet av juli den bästa tiden att stamkvista björk. Då är bladen fullt utvecklade och gröna och en tydlig övervallning sker redan i slutet av sommaren. Björkens egna cellvävnad som bekämpar röta är aktiv fram till slutet av juli. Man skall välja de bästa och rakaste björkstammarna, mellan stycken per hektar, för stamkvistning. De framtida körstråken skall vid behov noteras redan vid stamkvistningsskedet. Stamkvistningen skall beroende på objektet påbörjas vid 4 7 meters höjd. Kvistarna klipps av då de är maximalt 2 centimeter tjocka. Stamkvistningen utförs i etapper alltefter träden växer till 5 6 meters höjd. Av stammens längd skall minst 50 procent vara levande krona. Man kan nog också högre upp på stammen knipa av enstaka kvistar, till exempel sprötkvistar, som är under 2 centimeter. Kvisten skall klippas så kort som möjlig. Det är dock extra viktigt att man inte i misstag klipper rotansvällningen som är en del av stamveden. Såga inte av kvistarna Kokkonen poängterar att kvistarna absolut inte skall sågas av, de skall klippas av. Om man vid stamkvistning av björk använder en kvistsåg leder det lätt till att fläkskador uppstår och skapar rötingångar. Stamkvistning av björk skall ske senast efter första gallringen då man lämnar kvar stammar per hektar. Ju yngre och klenare träden är när stamkvistningen utförs desto snabbare sker övervallningen och desto tjockare blir den kvistfria stamveden som är värdefull. Genom att stamkvista träden vid ung ålder är deras tillväxt frisk och fri från röta. Om man har knipsat av björkkvisten på rätt sätt bildas det på ytan inom två veckor ett torrt, ljust skikt som inte släpper igenom vatten. Det lönar sig att på prov stamkvista några stammar av sämre kvalitet och på så sätt lära sig den rätta tekniken. Stöd för stamkvistning Man söker om stöd för stamkvistning av björk med en blankett som man får från skogscentralen eller skogsvårdsföreningen/reviret. Stöd kan beviljas för stamkvistning av vårtbjörksbestånd om växtplatsen motsvarar frisk mo eller lundartad mo. Stamkvistningshöjden skall vara minst 4 meter och det skall finnas minst 350 stamkvistdugliga stammar per hektar. Med stamkvistduglig stam menar man härskande eller medhärskande träd som är raka och felfria åtminstone upp till stamkvistningshöjden. Stödet betalas på basis av genomsnittliga kostnader. Stödet som skogsägaren erhåller i zon 1 (Nyland och Åboland) är 168,5 euro per hektar och i zon 2 (Österbotten och delar av Åboland) 202,2 euro per hektar. Stödet är skattefritt. För stamkvistning upp till 5 meters höjd betalas en högre ersättning. För tillfället rekommenderar man i stödanvisningarna stamkvistning av i främsta fall döda kvistar. Nya anvisningar väntas till år 2004, förklarar Kokkonen. Skriv upp stamkvistningstidpunkten till exempel i skogsbruksplanen. Den här informationen behövs då man följer upp skogsvården i beståndet. Informationen är NYLIGEN STAMKVISTAD. DET LÖNAR SIG ATT STAMKVISTA BJÖRKEN I ETT MYCKET TIDIGT SKEDE. värdefull också vid virkesförsäljningen. Förkortad omloppstid Enligt Kokkonen kan man i bästa fall förkorta omloppstiden till 50 år med hjälp av rätt planteringstäthet, och genom att stamkvista björken på rätt sätt. Speciellt på beskogade åkrar är behovet av stamkvistning av björk stort. Det är också på dylika objekt ytterst lönsamt att höja kvaliteten på björkstocken. Ett naturligt uppkommet björkbestånd skall till en början drivas upp tätt, minst plantor per hektar. Det är alltid en fördel att också tillåta barrträd i beståndet. I den trängsel som råder sker en naturlig kvistrensning. När man odlar lövträd är tumregeln att ge tillräckligt med ljus åt kronan och skugga åt stamveden. Noggrannhet krävs Det är mest riskfritt att stamkvista under 2 centimeter tjocka kvistar. Personer som har odlat masurbjörk och övriga specialträdslag har gjort detta i närmare 30 år, säger Kokkonen. Att stamkvista björk är inte fysiskt krävande. Men det kräver noggrannhet, de rätta verktygen, och att man utför arbetet under rätt tidpunkt. Genom att på rätt sätt sköta om björken blir det ett värdefullt trädslag för ägaren, avslutar Kokkonen. TEXT: MARIANNE PALMGREN Foto: Henrik Heräjärvi 13

14 Teknik Från såg och yxa till vedmaskin VINTERSÄSONGEN 2000/2001 ANVÄNDES DET FÖR UPP- VÄRMNING AV BOSTADSHUS OCH FRITIDSSTUGOR 6,1 MILJO- NER KUBIKMETER BRÄNNVED. ÖVERVÄGANDE DEL AV DETTA VAR VED SOM KAPATS OCH KLUVITS TILL KLABBAR. TROTS ATT FLIS OCH PELLETS KOMMIT IN PÅ MARKNADEN HAR VEDKLABBAR ÄNNU GOD ÅTGÅNG. Bågsågen och yxan var redskapen som gällde förr i tiden då man gjorde brännveden. Efter att ha kapat veden till klabbar klövs den med en allround yxa, det vill säga en yxa som användes både till att fälla träd, kvista och klyva. På senare tid har det kommit olika mer eller mindre kilformade yxor med vilka man kan klyva lätt och behändigt. Vedhanteringen har dock mekaniserats på senare tid och idag finns det ett tiotal företagare som tillverkar över åttio olika modeller av vedmaskiner. Årligen säljes omkring 2500 vedmaskiner i Finland. Vissa modeller har egen för- bränningsmotor medan andra är eldrivna eller har traktor som kraftkälla. Giljotin eller kombinationsmaskin De enklaste vedmaskinerna har kap- och klyvfunktionerna som två olika arbetsskeden. Det är klart långsammare och besvärligare att använda än en kombinationsmaskin men räcker bra till om det är mindre mängder som ska framställas. Har man i huvudsak klena stammar, diameter max. 21 centimeter, kan man använda en vedmaskin av giljotintyp. OLIKA TYPER AV KLYVYXOR, T.V. EN SPECIALYXA FÖR KLYVNING MEDAN DE ÖVRIGA ÄR S.K. ALLROUNDYXOR. Roterande knivar sköter klyvoch kapfunktionen samtidigt medan matningen sker för hand. Veden får här ojämnare kapytor än om man kapar med motorsåg eller cirkel. Veden är fullt brännbar men utseendet gör att den är litet svårare att sälja som brasved. Handmatningen medför att man håller i stammen under bearbetningen och det uppstår en hel del stötar och ryck med rätt stor belastning på armar och axelpartiet. Kapaciteten däremot är inget att klaga på, 5 7 löskubikmeter/ timme. Den som har större mängder ved att upparbeta väljer kanske en kombinationsmaskin med kapning och automatisk klyvning. Matningen kan ske för hand eller automatiskt. För kapningen kan man välja mellan två alternativ, antingen en traditionell cirkelklinga eller ett aggregat med motorsågsked. På de modeller som har klinga föres stammen på kapbordet för hand mot klingan eller ergonomiskt med en höftrörelse. Aggregatet med motorsågskedjan dras för hand i kapningsläge eller hydrauliskt genom att använda två spakar. Två hydrauliska kolvar sköter om klyvningen. Tillverkarna uppger kapaciteten till 7 14 KLYVAGGREGAT TYP BORDSMO- DELL, EN FUNGERANDE MODELL FÖR C KAPACITETEN ÄR RÄTT LÅG MEN HAR SÄKERT SITT AN- VÄNDNINGSOMRÅDE. 14

15 löskubikmeter/timme. Transportband för sedan veden vidare till vedhögen, vedhäckar eller släpvagn. En prisfråga Cirkelklinga eller sågkedja är en valsituation som man råkar i om man tänker skaffa en ny vedmaskin. Först och främst är det en prisfråga där cirkelklinga är det billigare alternativet. Cirkelklingan medför klart mera oljud och är litet knepigare att hålla i trim. Kapar man endast rent virke från skogen bör den dock hålla, med litet filning då och då, för kubikmeter. Efter detta är en grundlig iståndsättning av nöden. Sågkedjan filas enligt samma princip som på motorsågen och är således mindre komplicerad att hålla i skick tills den är slutsliten. En vedmaskin med sågkedja har även en mycket låg decibelnivå. Däremot blir den dragrörelse med vilken man manövrar kapaggregatet ensidig och kan vid långvarig användning ge upphov till belastningsskador i armar och axelpartiet. Därför noteras med tillfredställelse att det även nu finns modeller där kapningen enkelt dirigeras med spakar på ergonomiskt rätt höjd. Fördelar med automatisk frammatning Automatisk frammatning av stammen vid kapning är även en klar förbättring vid upparbetning av stora mängder ved. Att dra fram stammen för hand är en i högsta grad ensidig rörelse som vid långvarigt arbete medför risk för belastningsskador. Finns det möjlighet till att ha en medhjälpare så elimineras denna risk. Tyvärr förbättras inte effektiviteten i samma grad. På de vedmaskiner som har automatisk klyvning pressas den kapade biten mot en klyvkniv. Här gäller det att ha vedmaskinen i sådan position HENRIK SUNDBLAD MED EN ENKEL VEDMASKIN (I FÖRGRUNDEN) SOM HAR KAP- OCH KLYV FUNKTIONERNA SOM SKILDA ARBETSSKEDEN. att de bitar som ska klyvas faller i rätt läge i rännan för klyvning. Kommer biten i fel läge kan den klyvas hur som helst och var som helst med mycket spill (läs: flisor) som följd. Med rätt lutning på maskinen är det inga problem med rundved. Klyvfunktionen fungerar utmärkt då stammarna har en diameter på cm. Har man klena stammar kan det uppstå problem med korslagda klabbar. Effektiviteten blir ju också lidande vid klent virke. Likaså är det svårt att få hyggligt resultat om man vill göra klabbar av famnved. Jag upparbetade vid ett tillfälle en kubikmeter kluven björkved till klabbar med följd att förutom många missbildade klabbar så fick jag två ämbar flisor. Att observera är att ingen korrigering för hand KAPAGGREGATET HOS EN MODELL SOM ANVÄNDER SIG AV MOTORSÅGSKED- JA. är möjlig efter det att biten har kapats. Härtill sätter skyddsburen, som av säkerhetsskäl finns monterad över klyvningsutrymmet, stopp för. Ett samtal till en tillverkare gav beskedet att maskinen är tillverkad för att upparbeta runda stammar inte kluven ved. Gör rätt val Användningen av inhemskt bränsle för uppvärmning känns meningsfullt. För den som vill upparbeta sin ved själv finns ett rikligt utbud av vedmaskiner. Det gäller bara att välja rätt med tanke på behovet. Lästips: TEXT OCH FOTO: BJARNE ANDERSSON 15

16

17

18 Teknik Ryggsparare i kastfällningens tjänst FÄLLBÅGE PÅ MOTORSÅGEN SPARAR RYGGEN. TEKNIKEN SOM ANVÄNDS KALLAS KASTFÄLLNING. ÄVEN UTAN FÄLLBÅGE GER METODEN EFFEKTIVITET I DET KLENA BESTÅNDET. Fällbåge finns som tilläggsutrustning till motorsåg. Med bågen monterad på motorsågen får avverkaren stå rak i ryggen vid fällningsmomentet. Den största fördelen med fällbågen är just att den sparar ryggen. I bestånd med stor andel energived är stamantalet högt och ryggböjningarna många. Det blir tungt att böja sig ner för fällning av varje klen stam. Skogsföretagare Peter Österåker i Singsby, Korsholm, anlitas av olika organisationer för att lära ut tekniken. Han poängterar effektiviteten som ytterligare en stor vinst med fällbågen som hjälpmedel. Också kastfällningstekniken som sådan ger tidsvinster i ungskogsgallringarna. Metoden lämpar sig bäst för stamgrovlekar på tre till tio centimeter. Rätt inställning sparar kroppen Rätt inställning av fällbågen samt rätt arbetsteknik kan inte nog poängteras. Österåker visar, att när bågen är rätt monterad, ska användaren nå att fatta tag i fällningshandtaget, alltså bågen, utan att kröka eller sträcka armen. Den grundinställningen ska passa avverkaren i upprätt ställning. Böjd arm bäddar för tennisarmbåge. Hanteringen av fällbågen innebär många upprepningar av en ensidig rörelse, varför fel belastning medför en stor risk för skador. Under arbetets gång bör avverkaren komma ihåg att inte släpa på motorsåg och båge i onödan. Det gäller att släppa taget strax efter fällningen. Själva fällningen görs alltså med rak rygg. Istället för att lyfta och styra fällbågen med spända axlar och vridna handleder tas ena knäet till hjälp. Genom att lätt skjuta på med knäet mot bågen sparas tid, kraft och lekamen. Sågskär görs från endast ett håll, när stammarna är klenare än sju centimeter. Utnyttjar stammens fallkraft För den vana motorsågsanvändaren kan tekniken med fällbågen vid första anblicken kännas avig. Trädet fälls nämligen ofta åt det håll, där avverkaren med såg och båge står. Stubbarna blir automatiskt låga. FÄLLNING MED RAK RYGG GÖR ARBETET LÄTT OCH EFFEKTIVT. STAMMENS FALLKRAFT UTNYTTJAS. ÖSTERÅKER VISAR HUR GREPP FATTAS MED HAND OCH KROK. 18

19 Det första jag gör när trädet är avsågat är att låta rotändan vila mot marken. I detsamma fattar jag tag i stammen och kastar den i griphögen. Det är stammens egen fallkraft jag drar nytta av. För att greppet ska vara säkert rekommenderar Österåker speciella gummihandskar. De skyddar också händerna mot vätan, som annars ofrånkomligen äter sig in på bara skinnet. I arbete med lite grövre stammar är en vanlig lyftkrok till ovärderlig hjälp. Kapning i griphög Österåker poängterar, att arbetet underlättas när placeringen av griphögarna planeras på rätt sätt. Något bärande av fällda stammar vill han inte höra talas om. Där tätheten av stammar är som högst, anlägger jag en hög. Ett avstånd på fyra meter mellan hoparna utgår jag ifrån. I de fall sortimenten ska särskiljas, kvistas givetvis massaveden som vanligt. Slutstationen för energiveden avgör om de klena stammarna kvistas eller inte. Ibland tas hela stammar tillvara, men totalvolymen är då skrymmande. Kvistningen utförs utan fällbåge. Visserligen kan den monteras av och på med ett enkelt grepp, men Österåker föredrar att ha två sågar till hands. Han påpekar, att när kastfällning används, kapas inte topparna var för sig på de klena stammarna. Det momentet är aktuellt när en griphög med stammar är klar. Då kapas alla de liggande stammarna samtidigt. Effektivt och praktiskt. Längden på virket avgörs av närtransportens vagnutrymme. Kastfällning även utan båge Kastfällning utan fällbåge går också bra. Här tillåts inte ryggen vila på samma sätt, men stora vinster i tid finns trots det att hämta. Det är just den KAPNINGEN SKER FÖRST NÄR GRIPHÖGEN FÖRKLARAS FÄRDIG. så kallade luftbrosslingen som står för effektiviteten. Fällningstekniken är lite annorlunda. Här sågas två motgående skär med cirka fem centimeters nivåskillnad. Mellan det högre och det lägre skäret bildas då liksom en klack. Klacken finns på fällriktningens sida. Den håller stammen på plats tills avverkaren fattar tag i den för att utnyttja fallkraften och på så sätt kasta stammen till önskad griphög. Här vilar alltså rotändan aldrig på marken. Allt har sina risker Vid kastmomentet gäller det för avverkaren att hålla ryggen rak. En sned ställning betyder belastning av rygg istället för av benmuskler och medför stor risk för skador. Det finns en del risker med kastfällningstekniken. Avverkaren kan komma under ett fallande träd. Även en klen stam har en hel del kraft när dimper i backen! Risken att såga sig i benet får varje avverkare räkna med. Fullständig skyddsutrustning och rätt teknik är goda beskyddare mot sådana olyckor. Brådskan bör givetvis lämnas vid skogsbrynet; den har ingen plats i skogsarbetet. 19 Överdrivet långa kast i luftbrosslingsmomentet kan ge besvärliga sträckningar. God planering gör arbetet lättare och säkrare. Lämplig för alla Österåker kan rekommendera såväl kasttekniken som fällbågen för både skogsarbetare och självverksamma skogsägare. Han anser, att den manuella avverkningen har en naturlig plats i ungskogen. Effektiva maskiner och goda förare i all ära, men att de automatiskt skulle klå den manuella avverkningen skriver han inte under. Österåker har hunnit lära ut kastfällning till många grupper. Det är såväl skogsarbetare med läroavtal som skogsägare med sikte på skogsbrukarexamen som fått sig kunskaperna till livs. Kurser har också hållits för blivande värmeföretagare samt inom olika skogsvårdsföreningar. Däremot har fällbågen inte presenterats vid alla tillfällen. Österåker är numera musiker varannan vecka och skogsföretagare däremellan. Det var under sin tid som anställd lärare vid Svenska yrkesinstitutet som han själv skaffade sig specialkunskaper VID FÄLLNING UTAN BÅGE SÅGAS SKÄR MED 5 CM I NIVÅSKILLNAD. KLACKEN HÅLLER STAMMEN TILLS AVVERKAREN SKA KASTA STAMMEN I GRIPHÖGEN. inom kastfällningstekniken. Förutom att han idag frilansar som lärare utför han också praktiskt skogsarbete enligt beställning. Det är förhandsröjning, plantskogsvård samt gallring som främst behöver företagarens insatser. Österåker timrar också lador. TEXT OCH FOTO: ANNE MANNER

20 Foto: Anne Raunio FÖR ATT OBJEKTET SKALL VARA INTRESSANT FÖR MILJÖMYNDIGHETERNA MÅSTE DE NATURVÅRDSBIOLOGISKA KRITERIERNA UPPFYLLAS. PÅ BILDEN ETT OBJEKT MED STORT INSLAG AV DÖD VED OCH DÄRMED VÄRDEFULL FÖR DEN BIOLOGISKA MÅNGFALDEN. Anbudstävlan kör igång ANBUDSTÄVLAN HAR NU STARTAT. SKOGSÄGARE KAN MOT ER- SÄTTNING ERBJUDA SKOG FÖR LÅNGVARIGT NATURSKYDD. För ett par nummer sen berättade vi om handel med naturvärden som har fått en flygande start i Satakunda. Handel med naturvärden sker inom ramen för biodiversitetsprogrammet för södra Finlands skogar (Metso). Nu har ytterligare ett skogsprojekt startat. Projektet går under namnet anbudstävlan och riktar sig till skogsägare i östra Nyland. Även norra Savolax och sydvästra Lappland deltar i anbudstävlan. Anbudstävlan är frivillig för skogsägare. Inget pappersvändande I anbudstävlan fattar miljömyndigheterna beslutet. Ansökningen skall riktas till Nylands miljöcentral. Miljöministeriet har reserverat för år 2004 och 2005 totalt 0,5 miljoner euro för anbudstävlan. Efter år 2005 ökar summan med fem miljoner euro. Pappersexercisen vid anbudstävlan är inte allför komplicerad. Det räcker med att fylla i en blankett med uppgifter om bland annat namn, hemadress och fastighetsregisternummer. Därefter skickas blanketten till miljöcentralen. Blanketten finns att tillgå till exempel på webbsidan www mmm.fi/metso. Vad som helst duger inte Överinspektör Matti Myllyniemi på Nylands miljöcentral sköter den praktiska delen i anbudstävlan. Han går igenom erbjudandena som inkommit till miljöcentralen och granskar vid behov objekten i fält. På blanketten är det viktigt att fylla i de uppgifter som berör fastigheten. Då kan vi på miljöcentralen kolla upp i vår databas om området som erbjuds oss har förutsättningar att bli ett naturskyddsområde, förklarar Myllyniemi. Vad som helst duger nämligen inte för staten. Anbudstävlan baserar sig på att vissa naturvårdsbiologiska kriterier skall uppfyllas. Naturvårdsbiologiska kriterier är inslag av brandskadad och död ved, ädla lövträd och grova aspar samt lundar, skogar på momark där inslaget av ruttnande trä är stort, grankärr, varma sluttningar till åsar och randformationer, svämängar och skogskärr samt kulturmiljöer med träd. Anbudstävlan gäller för de områden som inte innefattas av redan existerande skyddsprogram. Viktiga livsmiljöer i skogsnaturen, och naturtyper som är skyddade enligt naturvårdslagen, godkänns inte heller i anbudstävlan, säger Myllyniemi. Efter att ansökan har in- 20

Ren och förmånlig energi nu och i framtiden. UPM skog

Ren och förmånlig energi nu och i framtiden. UPM skog UPM skogsenergi Ren och förmånlig energi nu och i framtiden UPM skog BIObränsler VÄXER I SKOGEN Skogsenergin är förnybar FINLANDS MÅL År 2020 ÄR ATT ANDELEN FÖRNYBAR ENERGI ÄR 38% I EU:s klimat- och energistrategi

Läs mer

Biobränslehantering från ris till flis

Biobränslehantering från ris till flis Biobränslehantering från ris till flis Var och när skogsbränsle kan tas ut Innan biobränsle bestående av hela träd eller grenar och toppar tas ut är det viktigt att bedöma om uttaget överhuvudtaget är

Läs mer

SKÖRDARAGGREGAT SKOGSTEKNOLOGISK TOTALKOMPETENS

SKÖRDARAGGREGAT SKOGSTEKNOLOGISK TOTALKOMPETENS SKÖRDARAGGREGAT SKGSTEKNLGISK TTALKMPETENS 1 SKÖRDARAGGREGAT 16RH 16RHS 18RH 18RHS SKÖRDAR TEKNLGISK AUKTRITET ÖVERLÄGSEN SLITSTYRKA CH UTRUSTNING Keslas långa erfarenhet av skogsteknologi har gett företaget

Läs mer

Förebygg granbarkborreskador Har du döda granar eller stormfällen i din skog?

Förebygg granbarkborreskador Har du döda granar eller stormfällen i din skog? Förebygg granbarkborreskador Har du döda granar eller stormfällen i din skog? Skogscentralen och Skogsforskningsinstitutet 2014 { 2 } Gå ut i skogen och kontrollera framför allt dina gamla granbestånd!

Läs mer

Ny teknik som ger dig snabbare betalt. Virkesmätning med skördare

Ny teknik som ger dig snabbare betalt. Virkesmätning med skördare Ny teknik som ger dig snabbare betalt. Virkesmätning med skördare Vid affärsformen virkesmätning med skördare mäts och registreras stammens m 3 fub-volym i skördarens dator redan vid avverkningen ute i

Läs mer

Bekämpning av skador från granbarkborrar

Bekämpning av skador från granbarkborrar Bekämpning av skador från granbarkborrar Finns det döda granar eller stormfällda träd i din skog? Skogscentralen 2014 { 2 } Gå till skogen kontrollera framför allt gamla grandungar! Upptäcker du stående

Läs mer

Drivning av okvistade stammar. Fixteri

Drivning av okvistade stammar. Fixteri Fixteris grundidé: Med hjälp av Fixteri-drivningsteknologi kan man hantera klenvirke klart snabbare och effektivare än med övriga metoder vid första gallring eller iståndsättning av ungskog. Fixteri-teknologin

Läs mer

Från TRAKTOR till SKÖRDARE

Från TRAKTOR till SKÖRDARE Maskinepoken Från TRAKTOR till SKÖRDARE 1950- och 60-talen Fram till 1950-talets början bedrevs skogsavverkningarna manuellt. Huggarens verktyg var yxa, såg (timmersvans, bågsåg) och barkspade. Transporterna

Läs mer

Uppföljning av avverknings- och drivningsskador i gallringar

Uppföljning av avverknings- och drivningsskador i gallringar Uppföljning av åstadkommande av återväxt 2014 De 10 ytorna som granskades under våren 2014 hade planterats under 2011 och hade en sammanlagd areal av 16,8 ha. Samtliga ytor uppnådde lagens minimikrav på

Läs mer

Skog över generationer

Skog över generationer Skog över generationer EU stött rådgivningsprojekt 2013-2014 Kontaktperson Clas Stenvall 0504660765, clas.stenvall@skogscentralen.fi - Aktivera dödsbon till sammanslutningar eller delning - Rådgivning

Läs mer

Ved Veden skall vara torr

Ved Veden skall vara torr Sidan B1. 1 B1. Bränslehantering Beroende på i vilket skick man får bränslet fordras sålunda mer eller mindre bearbetning och hantering av den. Man kanske får restvirke efter avverkning, röjning eller

Läs mer

Lättfattligt om Naturkultur

Lättfattligt om Naturkultur Lättfattligt om Naturkultur Optimering av skogens långsiktiga värdeavkastning Mats Hagner 29-11-11 Skogsägarens nettoinkomst om trädet skördas nu 15 1 5 UBICON Rapport 6, 29 ISSN 1654-4455 -----------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

OM KONSTEN ATT FÖRÄDLA TRÄ

OM KONSTEN ATT FÖRÄDLA TRÄ OM KONSTEN ATT FÖRÄDLA TRÄ Det unika med skogsindustrin är att den kombinerar en storskalig och tekniskt avancerad produktion med en fullständigt naturlig och förnyelsebar råvara. Det är därför som skogsindustrin

Läs mer

MenSe röjningsaggregat

MenSe röjningsaggregat MenSe röjningsaggregat för effektiv och säker röjning av kraftledningsgator 2014-10-9 MenSe Oy Grundat 1996 Produktionsanläggning i Taavetti i sydöstra Finland. Design, tillverkning och försäljning. Verkstad

Läs mer

Byggande av skogsväg och grundlig förbättring av enskild väg Martin Sjölind 2015

Byggande av skogsväg och grundlig förbättring av enskild väg Martin Sjölind 2015 Byggande av skogsväg och grundlig förbättring av enskild väg Martin Sjölind 2015 Definition Vägen ska ansluta sig smidigt till ett vägnät som möjliggör skogsbrukstransporter året runt, men trafiken kan

Läs mer

Användningen av brännolja i traktorn

Användningen av brännolja i traktorn Användningen av brännolja i traktorn Innehåll Användningen av brännolja i traktorn 3 Traktor utrustad till motorredskap 4 Traktor för användning i jordoch skogsbruk 6 Traktor för användning i gårdsbruksidkarensprivata

Läs mer

Biobränslen från skogen

Biobränslen från skogen Biobränslen från skogen Biobränsle gör din skog ännu mer värdefull Efterfrågan på biobränsle från skogen, skogsbränsle, ökar kraftigt tack vare det intensiva, globala klimatarbetet. För dig som skogsägare

Läs mer

INFO från projektet 12. Exempel på Logistik för biomassan HIGHBIO - INTERREG NORD

INFO från projektet 12. Exempel på Logistik för biomassan HIGHBIO - INTERREG NORD HIGHBIO - INTERREG NORD 2008-2011 Högförädlade bioenergiprodukter via förgasning EUROPEAN UNION European Regional Development Fund INFO från projektet 12 Exempel på Logistik för biomassan För att förgasningen

Läs mer

PLUS Förvaltning. gör det enkelt att vara skogsägare. www.scaskog.com

PLUS Förvaltning. gör det enkelt att vara skogsägare. www.scaskog.com PLUS Förvaltning gör det enkelt att vara skogsägare www.scaskog.com SCAs tjänst PLUS Förvaltning gör det enkelt att vara skogsägare. Utifrån dina mål hjälper SCA till med både planering och skötsel av

Läs mer

Sverige kan drabbas av elbrist i vinter. En skrift från E.ON som beskriver vad som händer vid en eventuell situation med elbrist

Sverige kan drabbas av elbrist i vinter. En skrift från E.ON som beskriver vad som händer vid en eventuell situation med elbrist Elbrist i vinter? Foto: Bo Nystrand Sverige kan drabbas av elbrist i vinter En skrift från E.ON som beskriver vad som händer vid en eventuell situation med elbrist Foto: Bo Nystrand När det blir riktigt

Läs mer

SKOGSSEKTORN I FINLAND OCH I EGENTLIGA FINLAND

SKOGSSEKTORN I FINLAND OCH I EGENTLIGA FINLAND SKOGSSEKTORN I FINLAND OCH I EGENTLIGA FINLAND Finland HELA FINLAND ÄR STARKT SKOGBEVÄXT Skogen* utgör 86 % av landets markareal. Om impedimenten** inte inräknas, är skogens andel av markarealen 67 %.

Läs mer

Prova att lägga märke till olika spårtecken och du kommer att upptäcka att naturen är full av liv.

Prova att lägga märke till olika spårtecken och du kommer att upptäcka att naturen är full av liv. SKOGSREFLEXEN ÖVNINGAR ÄMNESVIS: MILJÖ- OCH NATURKUNSKAP Ekorrspåraren Tecken som visar att här har varit ett djur kallas spårtecken. Det kan vara avtryck av fötter, en halväten kotte, märken efter avbitna

Läs mer

Vedmaskiner från Mora

Vedmaskiner från Mora Vedmaskiner från Mora Vedmaskiner från Mora Per Wikstrand AB är ett svenskt företag med mångårig erfarenhet av maskiner för rationell och säker vedhantering. Kvalitetstänkandet står i första ledet och

Läs mer

EUROPEISKA KOMMISSIONEN

EUROPEISKA KOMMISSIONEN EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 13.II.2008 K(2008)460 slutlig Ärende: Statligt stöd nr N 130a/2007 - Finland Stöd till skogsbruket Herr Minister, Kommissionen vill med denna skrivelse informera Finland

Läs mer

UR-val svenska som andraspråk

UR-val svenska som andraspråk AV-nr 101196tv 3 4 UR-val svenska som andraspråk Klimatet och växthuseffekten och Klimatet vad kan vi göra? Handledning till två program om klimat och växthuseffekten av Meta Lindberg Attlerud Förberedelse

Läs mer

Ett lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal

Ett lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal Ett lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal Förvaltningsavtal både tryggt, enkelt och utvecklande En överenskommelse som säkerställer att din skog sköts på bästa sätt, både ekonomiskt och miljömässigt.

Läs mer

2. Gallringsskog. 1. Plantskog. 4. Förnyelseyta. 3. Förnyelsemogen skog

2. Gallringsskog. 1. Plantskog. 4. Förnyelseyta. 3. Förnyelsemogen skog 2. Gallringsskog 1. Plantskog 4. Förnyelseyta 3. Förnyelsemogen skog Ekonomiskogar Ekonomiskogar är skogar som odlas och sköts för allas bästa. De producerar trä. Av träet tillverkas allehanda produkter

Läs mer

Vättersö Nya Samfällighetsförening (VNSF) Bilaga 4. Tre alternativ (det kan finnas fler, det kan styrelsen jobba vidare med nästa år)

Vättersö Nya Samfällighetsförening (VNSF) Bilaga 4. Tre alternativ (det kan finnas fler, det kan styrelsen jobba vidare med nästa år) Bilaga 4 Gallring av skog Tre alternativ (det kan finnas fler, det kan styrelsen jobba vidare med nästa år) 1. Småskalig röjning i område efter område. Varje område får komma överens om att man vill få

Läs mer

Skogscertifiering enligt finska modellen. 10.2.2015 Umeå Kii Korhonen

Skogscertifiering enligt finska modellen. 10.2.2015 Umeå Kii Korhonen Skogscertifiering enligt finska modellen 10.2.2015 Umeå Kii Korhonen Varför PEFC i Finland? Organisation 740 000 skogsägare: 60 % under 20 ha, 1% över 1000 ha. Regional grupp certifiering via skogsvårdsföreningarna

Läs mer

SKOGSREFLEXEN ÖVNINGAR ÄMNESVIS: MATEMATIK

SKOGSREFLEXEN ÖVNINGAR ÄMNESVIS: MATEMATIK SKOGSREFLEXEN ÖVNINGAR ÄMNESVIS: MATEMATIK Biobränslen Finland har lovat öka användningen av biobränslen och minska användning av olja och stenkol. Skogsbränslen eller toppar, kvistar och stubbar är viktiga

Läs mer

3Tillföra föda till vattenlevande organismer. 4 Ge beskuggning. 5 Tillföra död ved. 6 Bevara biologisk mångfald

3Tillföra föda till vattenlevande organismer. 4 Ge beskuggning. 5 Tillföra död ved. 6 Bevara biologisk mångfald Kantzonernas funktioner Vattendrag och sjöar med omgivande skog, kantzoner, ska betraktas som en enhet. Variationen i naturen är stor och den ena bäcken eller sjön och dess omgivning är inte den andra

Läs mer

http://www.diva-portal.org This is the published version of a chapter published in Ett brott i skogen?. Citation for the original published chapter:

http://www.diva-portal.org This is the published version of a chapter published in Ett brott i skogen?. Citation for the original published chapter: http://www.diva-portal.org This is the published version of a chapter published in Ett brott i skogen?. Citation for the original published chapter: Fagerberg, N. (2012) Industrin eller skogsägarna - vems

Läs mer

Skogsfastighet i Torpa församling, Ljungby kommun

Skogsfastighet i Torpa församling, Ljungby kommun Ljungby Skärseryd 1:40 Skogsfastighet i Torpa församling, Ljungby kommun Skärseryd 1:40 om ca 53 ha, med bra jakt. Pris: 1 900 000 kr Skog och Lantbruk i Sverige AB, www.skogochlantbruk.nu Ingvar Elmehag,

Läs mer

Virkesprislista nr 130BD. Fr o m 14-11-01. Gäller inom Norrbottens län.

Virkesprislista nr 130BD. Fr o m 14-11-01. Gäller inom Norrbottens län. Virkesprislista nr 130BD. Fr o m 14-11-01 Sågtimmer Tall Grundpris kr/m 3 to Prissättningssystem: Viol ID 171 401 Diam (mm) 120 130 140 150 160 170 180 190 200 220 240 260 280 300 Kvalitet 1 365 405 475

Läs mer

METSO handlingsplanen för den biologiska mångfalden i skogarna

METSO handlingsplanen för den biologiska mångfalden i skogarna METSO handlingsplanen för den biologiska mångfalden i skogarna METSO säkrar mångfalden Frivillighet är utgångspunkten METSO har gett skogen en ny betydelse. Med METSO-handlingsplanen kan ägaren få betalt

Läs mer

Hej! Här kommer rådgivningskvittot digitalt. Jag skickar brochyr också men de kommer med post nästa vecka.

Hej! Här kommer rådgivningskvittot digitalt. Jag skickar brochyr också men de kommer med post nästa vecka. Stockholms distrikt Stefan Eklund Galgbacksvägen 5, 18630 VALLENTUNA stefan.eklund@skogsstyrelsen.se Tfn 08-51451462 Fastighet VÄRMDÖ-EVLINGE 9:1 Kommun Värmdö Församling Värmdö Kopia för kännedom 1(2)

Läs mer

hlager 2: 75 m 3 15 km 17 km h Lager 3: 100 m 3 hlager 5: 100 m 3 15 km 22 km 17 km 17 km 14 km Lager 1: 50 m 3

hlager 2: 75 m 3 15 km 17 km h Lager 3: 100 m 3 hlager 5: 100 m 3 15 km 22 km 17 km 17 km 14 km Lager 1: 50 m 3 MATEMATIKUPPGIFTER I INTRÄDESFÖRHÖRET 2000 Uppgift 1 En långtradarchaufför skall frakta virke från olika lager till fabriken (se nedanstående bild). Hur lönar det sig för chauffören att frakta virket,

Läs mer

TILLSAMMANS FÖRVERKLIGAR VI DIN DRÖMSKOG UPM SKOG

TILLSAMMANS FÖRVERKLIGAR VI DIN DRÖMSKOG UPM SKOG TILLSAMMANS FÖRVERKLIGAR VI DIN DRÖMSKOG UPM SKOG Vad behöver din skog? Vilket av exemplen påminner mest om din situation? Exemplen hjälper dig att hitta rätt servicenivå. Jag har inte gjort just några

Läs mer

DM 1409. Prislista sågtimmer, limträstock och massaved

DM 1409. Prislista sågtimmer, limträstock och massaved DM 1409 Prislista sågtimmer, limträstock och massaved Prislista sågtimmer, limträstock och massaved 1409-tv TALLTIMMER Prislista nr DM1409 Pris kr/m 3 to Kvalitet 1 397 467 535 602 658 715 756 780 801

Läs mer

Kunskap och teknik som effektiviserar dina gallringar. Gallring

Kunskap och teknik som effektiviserar dina gallringar. Gallring Kunskap och teknik som effektiviserar dina gallringar. Gallring Gallring är en mycket viktig åtgärd i din skog. Genom att ta ut svaga och skadade träd och koncentrera tillväxten till de mest kvalitativa

Läs mer

Den framtida konsumentpolitiken

Den framtida konsumentpolitiken Ds 2004/05:51 Den framtida konsumentpolitiken - Ett underlag till en ny konsumentpolitisk strategi 2006 LÄTTLÄST Jordbruksdepartementet Regeringens nya konsumentpolitik...3 Detta vill regeringen med konsumentpolitiken...4

Läs mer

Rådgivning inom projektet Klimatanpassat skogsbruk och vatten

Rådgivning inom projektet Klimatanpassat skogsbruk och vatten RÅDGIVNINGSKVITTO 1(7) Datum 2014-02-21 Ärendenr R 390-2014 Stefan Eklund Stockholms distrikt Galgbacksvägen 5, 18630 VALLENTUNA stefan.eklund@skogsstyrelsen.se 08-51451462 Värmdö-Evlinge fast ägare för.

Läs mer

PALAX KS 50s VEDMASKINER

PALAX KS 50s VEDMASKINER PALAX KS 50s VEDMASKINER NYHET! STRONG PRO Palax KS50s för hårt professionellt bruk Palax KS 50s är en robust vedmaskin gjord för produktion av brännved av stora stockar. Maskinen är försedd med fullhydraulisk

Läs mer

Skogsbruksplan. Värset 1:12,1:13, 2:9, 2:21 Angelstad Ljungby Kronobergs län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare

Skogsbruksplan. Värset 1:12,1:13, 2:9, 2:21 Angelstad Ljungby Kronobergs län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Värset 1:12,1:13, 2:9, 2:21 Angelstad Ljungby Kronobergs län Ägare Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 2015-08-14 2015-2024 Per- Anders Arvidsson

Läs mer

3.1 Snickeri. Virkesval och -hantering

3.1 Snickeri. Virkesval och -hantering Dokumentation av hantverket på Byggnadshyttan Mälsåker 3.1 Snickeri. Virkesval och -hantering VID FRÅGOR KONTAKTA: Riksantikvarieämbetet Byggnadshyttan Mälsåker Box 5405, 114 84 Stockholm 08-5191 8154

Läs mer

Ekonomi Sveriges ekonomi

Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi = Att hushålla med det vi har på bästa sätt Utdrag ur kursplanen för grundskolan Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. Eleven skall Ha kännedom

Läs mer

Skogsägande på nya sätt

Skogsägande på nya sätt Skogsägande på nya sätt Sätt guldkant på arbete och ledighet I din egen skog har du plats för såväl fritidsintressen som ett stabilt sparande åt kommande generationer. Nu har du som privatperson chans

Läs mer

UTVECKLINGSMÖJLIGHETER VEGETATION GRÖNOMRÅDE ONSALA

UTVECKLINGSMÖJLIGHETER VEGETATION GRÖNOMRÅDE ONSALA Bilaga 8 UTVECKLINGSMÖJLIGHETER VEGETATION GRÖNOMRÅDE ONSALA (Fastighet 1:20) Landskapsgruppen AB Telefon: 031-749 60 00 Torsgatan 5 Telefax: 031-749 60 01 411 04 Göteborg Org nr: 556253 5988 Enens Samfällighetsförening

Läs mer

SLC:s kommande miljöprogram har nu gått på utlåtanderunda

SLC:s kommande miljöprogram har nu gått på utlåtanderunda SLC:s kommande miljöprogram har nu gått på utlåtanderunda Utkastet till nytt miljöprogram för SLC följer i stort sett tidigare ståndpunkter i GMO-frågan, men när det gäller kärnkraften innebär texten i

Läs mer

Skogsbruksplan. Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Borlänge Kommun

Skogsbruksplan. Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Borlänge Kommun Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län Ägare Borlänge Kommun Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 2008 2011-2020 Rickard Larsson

Läs mer

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 INFORMATION 1 [9] Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 Under vintern 2011/2012 kommer gallring att ske på flera platser inom kommunen. Åtgärderna startar som tidigast i mitten av december och kommer att

Läs mer

FOREST PRO Skogsvagnar för fyrhjulingar

FOREST PRO Skogsvagnar för fyrhjulingar FOREST PRO Skogsvagnar för fyrhjulingar MADE IN FINLAND VÅRA NYA MODELLER HAR ANLÄNT Forest Pro Forest Pro FL Forest Pro Plus Förvandla din fyrhjuling till en skogsmaskin Fyrhjulingen är ett utmärkt fordon

Läs mer

Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag

Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag SCA SKOG www.scaskog.com Hur mycket naturhänsyn vill du lämna? Vid alla avverkningar måste man följa de bestämmelser om naturhänsyn som finns i skogsvårdslagen. Men kanske

Läs mer

EMECO Vedklipp Typ V300 BRUKSANVISNING

EMECO Vedklipp Typ V300 BRUKSANVISNING EMECO Vedklipp Typ V300 BRUKSANVISNING Rev. 2013-11-15 INNEHÅLL SID Skyltar som sitter på EMECO Vedklipp 3 När du köpt en EMECO Vedklipp 4 Före användning 4 Säkerhetsinformation 4 Uppstart 4 Användning

Läs mer

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 INFORMATION 1 [8] Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 Under vintern 2011/2012 kommer gallring att ske på flera platser inom kommunen. Åtgärderna startar som tidigast i mitten av december och kommer att

Läs mer

Åldersbestämning av träd

Åldersbestämning av träd Åldersbestämning av träd För att få veta exakt hur gammalt ett träd är så måste man borra i det med en tillväxtborr och räkna årsringarna. Men man kan lära sig att uppskatta ålder på träd genom att studera

Läs mer

Min APU i Slovenien. Carl Bjärkse V09S 9/6 2010

Min APU i Slovenien. Carl Bjärkse V09S 9/6 2010 Min APU i Slovenien Carl Bjärkse V09S 9/6 2010 Jag heter Carl Bjärkse och går i V09S. Jag går skoglig inriktning på Vretagymnasiet, den 1 Maj 2010 åkte jag och Magnus Pettersson till Slovenien på utlands

Läs mer

Skog. till nytta för alla. Skogsbränslegallring

Skog. till nytta för alla. Skogsbränslegallring Skog till nytta för alla Skogsbränslegallring Biobränslen och kretsloppet Biobränsle från skogen är ett viktigt inslag i ett kretsloppsanpassat samhälle. Men för att inte uttagen ska försämra skogsmarkens

Läs mer

Skogsvårdsprojektet Informationsblad nr 2

Skogsvårdsprojektet Informationsblad nr 2 Gisekvarn 2009-09-02/lb Hemsida: E-post: www.gise.se foreningen@gise.se Skogsvårdsprojektet Informationsblad nr 2 Allmänt Under sommaren har arbetet med skogsvårdsprojektet drivits vidare. Tidplanen är

Läs mer

Hög volymproduktion uppnås om bladytan är stor och virkesförrådet litet

Hög volymproduktion uppnås om bladytan är stor och virkesförrådet litet Hög volymproduktion uppnås om bladytan är stor och virkesförrådet litet Sune Linder Jan-Erik Hällgren Mats Hagner 2011-03-28 Finns det tätt med plantor och träd skapar de tillsammans en maximal bladyta,

Läs mer

Skoterkörning på åker- och skogsmark

Skoterkörning på åker- och skogsmark www.snöskoterrådet.se Skoterkörning på åker- och skogsmark Var får jag köra snöskoter? Var får jag köra snöskoter? I lagen står det att körning med motordrivet fordon är förbjuden på snötäckt jordbruksmark

Läs mer

MOTION KÄNNS BRA. effekter, men förvänta dig inga mirakel. Effekterna av motionen märks så småningom. 2 Ledvänlig motion

MOTION KÄNNS BRA. effekter, men förvänta dig inga mirakel. Effekterna av motionen märks så småningom. 2 Ledvänlig motion Ledvänlig motion MOTION KÄNNS BRA Människan är skapad för att röra på sig. Även om psoriasis ofta medför många olika ledsymptom, såsom stelhet och smärta i lederna, så kan och bör man ändå motionera. Anpassa

Läs mer

Bli en bättre beställare

Bli en bättre beställare Bli en bättre beställare Röj i tid Det är din skog - och för det bättre är du som ekonomi bestämmer. i ditt skogsbruk Handbok gjord inom projektet Bättre plantskogar i Nyland, 2014 Finansiär: NTM-centralen

Läs mer

Äger du ett gammalt träd?

Äger du ett gammalt träd? Äger du ett gammalt träd? Då har du något speciellt i din vård Projektet Värna skyddsvärda träd ska öka kunskapen om trädens värde. Sexton kommuner i Västra Götaland och Halland vill gemensamt visa hur

Läs mer

PM angående 10-årsdagen av stormen Gudrun och hur erfarenheterna av stormen har påverkat skogsbruket

PM angående 10-årsdagen av stormen Gudrun och hur erfarenheterna av stormen har påverkat skogsbruket Datum 2014-12-15 1(5) Skogsenheten Jonas Bergqvist jonas.bergqvist@skogsstyrelsen.se Tfn 036-35 93 25 PM angående 10-årsdagen av stormen Gudrun och hur erfarenheterna av stormen har påverkat skogsbruket

Läs mer

Så här byggdes Torkkola vindkraftspark

Så här byggdes Torkkola vindkraftspark Så här byggdes Torkkola vindkraftspark Merikartvägen N Torkkola Lillkyro 7 Torkkola vindkraftspark finns i Vasa längs med Merikartvägen, söder om Kyrö älv. Yta: ca 1 000 hektar Skiften: över 200 Markägare:

Läs mer

Skogsbruksplan. Planens namn Rovalds 1:13, Isome 1:31. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av 2015-2024 2015-09-07

Skogsbruksplan. Planens namn Rovalds 1:13, Isome 1:31. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av 2015-2024 2015-09-07 Skogsbruksplan Planens namn Rovalds 1:13, Isome 1:31 Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Referenskoordinat (WGS84) 2015-2024 2015-09-07 Thomas Johansson Lat: 57 26' 24.95" N

Läs mer

Glöm inte av att ha en underbar sommar, så ses vi v.30 Mvh Tränarna

Glöm inte av att ha en underbar sommar, så ses vi v.30 Mvh Tränarna Hej! För att underhålla och bibehålla formen du kämpat dig till under vintern och våren gäller det att hålla igång även under sommaren. Vad som är bra är att det räcker med 3 pass i veckan för att just

Läs mer

Hydraul- & eldrifter; en jämförelse

Hydraul- & eldrifter; en jämförelse Hydraul- & eldrifter; en jämförelse Förstudie kring energieffektiviteten hos hydraul- respektive eldrifter i sågverksindustrin. Björn Lindgren Mönestam, Johannes Boo, Jonas Larsson Sammanfattning: Projektet

Läs mer

Virkesprislista BL130S. Leveransvirke SCA SKOG. Från den 9 juni 2014 och tills vidare avseende SCA SKOG AB, Västerbotten

Virkesprislista BL130S. Leveransvirke SCA SKOG. Från den 9 juni 2014 och tills vidare avseende SCA SKOG AB, Västerbotten Virkesprislista Leveransvirke Från den 9 juni 2014 och tills vidare avseende SCA SKOG AB, Västerbotten SCA SKOG Sågtimmer Tall och Gran För att i rådande situation förenkla och effektivisera hanteringen

Läs mer

Skogsvårdsplan. Kungshamns Samfällighetsförening

Skogsvårdsplan. Kungshamns Samfällighetsförening Skogsvårdsplan Kungshamns Samfällighetsförening Anders Larsson Mammut konsult Yxlan 22 April 2014 Sid 1 Skötselbeskrivning av naturmark, allmänt. Kungshamns Samfällighetsförening. Området är mycket vackert,

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

Skötselplan Brunn 2:1

Skötselplan Brunn 2:1 Skötselplan Brunn 2:1 M:\Uppdrag\Brunn\Skötselplan Brunn.docx Skogsstyrelsen 2016-02-10 2(5) Skötselplan för Brunn 2:1, Värmdö kommun Denna skötselplan innehåller förslag på åtgärder inom de delar som

Läs mer

S i d a 1. Goda råd. från en erfaren. kranförare

S i d a 1. Goda råd. från en erfaren. kranförare S i d a 1 Goda råd från en erfaren kranförare S i d a 2 Beställning av kranen När du ska beställa kranen för ett lyft, måste du göra klart att lasten är färdig att koppla (eller gärna förbered med stroppar)

Läs mer

Skötselanvisningar vid beskogning av nedlagd jordbruksmark

Skötselanvisningar vid beskogning av nedlagd jordbruksmark Skötselanvisningar vid beskogning av nedlagd jordbruksmark Målet med planteringen Inför beskogningen bör man ha ett mål med sin plantering. Beroende på åkerns belägenhet, status och storlek blir metoder

Läs mer

Allmänheten och växthuseffekten 2006

Allmänheten och växthuseffekten 2006 Allmänheten och växthuseffekten Allmänhetens kunskap om och inställning till växthuseffekten, med fokus på egna åtgärder, statliga styrmedel och företagens ansvar Frågorna om allmänhetens kunskaper om

Läs mer

LYCKAT ÅR FÖR ROBUST FLISTUGG

LYCKAT ÅR FÖR ROBUST FLISTUGG LYCKAT ÅR FÖR ROBUST FLISTUGG För lite drygt ett år sedan tog Marchus Jansson från Skinnskatteberg Sveriges första lastbilsmonterade fliskvarn som även klarar stubbar, i bruk. Den robusta, amerikanska

Läs mer

Andflottar fyller en viktig funktion då dessa blir en ostörd plats för änderna.

Andflottar fyller en viktig funktion då dessa blir en ostörd plats för änderna. BYGG ANDFLOTTAR Andflottar fyller en viktig funktion då dessa blir en ostörd plats för änderna. Både i anlagda och naturliga viltvatten fyller andflottar en viktig funktion. Bäst bygger man dem på vårisen,

Läs mer

Anvisning till blanketten Ansökan utbetalning av ersättning för miljöinvestering enligt faktiska kostnader

Anvisning till blanketten Ansökan utbetalning av ersättning för miljöinvestering enligt faktiska kostnader Anvisning till blanketten Ansökan utbetalning av ersättning för miljöinvestering enligt faktiska kostnader VEM SKA ANVÄNDA BLANKETTEN? Den här blanketten är till för dig som vill ansöka om utbetalning

Läs mer

Den här maskinen är fantastisk

Den här maskinen är fantastisk Hämtat från Krister Isakssons blogg på http://www.bicycling.se Foto: Krister Isaksson Den här maskinen är fantastisk Bicyclings husexpert på vardagscykling Krister Isaksson är paff: Från oktober till mars

Läs mer

Vresrosen ett hot mot kustens flora

Vresrosen ett hot mot kustens flora Vresrosen ett hot mot kustens flora Vresrosen ett hot mot kustens flora Vresrosen (Rosa rugosa) är en främmande art som förts in från Sydostasien i början av 1900-talet, och som sprider sig särskilt i

Läs mer

5 sanningar om papper och miljön

5 sanningar om papper och miljön 5 sanningar om papper och miljön Vi vänder upp och ned på begreppen kring papper och miljö Det finns många sanningar och osanningar om hur vi inom pappersindustrin påverkar miljön. Och det kan vara lätt

Läs mer

F: Kan jag skriva kontrakt om anslutning trots att tiden för tecknande av kontrakt har gått ut?

F: Kan jag skriva kontrakt om anslutning trots att tiden för tecknande av kontrakt har gått ut? F: Kan jag skriva kontrakt om anslutning trots att tiden för tecknande av kontrakt har gått ut? S: Nej. Vi har beviljats bidrag för att bygga fibernät åt de som redan har kontakt med oss och det går inte

Läs mer

FLISHUGGAR FRÅN MILJÖVÅRD TILL ENTREPRENAD

FLISHUGGAR FRÅN MILJÖVÅRD TILL ENTREPRENAD FLISHUGGAR FRÅN MILJÖVÅRD TILL ENTREPRENAD VI TALAR AV ERFARENHET Flishuggarna från Junkkari är av typen skivhuggar. Företaget har redan över 30 års erfarenhet av tillverkning och en totalproduktion på

Läs mer

Tryck. www.lektion.se. fredag 31 januari 14

Tryck. www.lektion.se. fredag 31 januari 14 Tryck www.lektion.se Trycket är beroende av kraft och area Om du klämmer med tummen på din arm känner du ett tryck från tummen. Om du i stället lägger en träbit över armen och trycker med tummen kommer

Läs mer

Mätdonet bör fungera tillförlitligt under alla drivningsförhållanden.

Mätdonet bör fungera tillförlitligt under alla drivningsförhållanden. BILAGA 1 VIRKESMÄTNING MED SKÖRDARE 1(5) VIRKESMÄTNING MED SKÖRDARE 1 Definition Mätdonets egenskaper 3 Krav på mätdonet Med virkesmätning med skördare avses att volymen hos virke som upparbetas med avverkningsmaskin

Läs mer

VIRKESPRISLISTA OCH LEVERANSBESTÄMMELSER

VIRKESPRISLISTA OCH LEVERANSBESTÄMMELSER VIRKESPRISLISTA OCH LEVERANSBESTÄMMELSER Nettoprislista D 113-01, 1/10 2012 tillsvidare TALLSÅGTIMMER Pris kr/m3to Kvalitet 1 420 490 550 600 680 740 780 800 820 840 850 Kvalitet 2 390 420 530 580 580

Läs mer

Skogen förr. Skog som ska röjas. Skog som ska gallras. Skogen idag

Skogen förr. Skog som ska röjas. Skog som ska gallras. Skogen idag Skogen Tiden På Brånstrands familjelantgård får Du uppleva skogen under lokala förhållanden.vårt mål idag är att bruka skogen så att det naturliga kretsloppet störs så lite som möjligt. Ta del av skogens

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

Beskrivning av naturvärden för naturvårdsavtal 303/2004.

Beskrivning av naturvärden för naturvårdsavtal 303/2004. Beskrivning av naturvärden för naturvårdsavtal 303/2004. Området består av en barrskogsdominerad udde och angränsande småöar i Vättern. Strandlinjen är ca 3 km. Mot stora delar av stranden och på öarna

Läs mer

Var rädd om ryggen! Röj snö med en

Var rädd om ryggen! Röj snö med en Var rädd om ryggen! Röj snö med en snöslunga Kan det verkligen vara skojigt att skotta snö? Ja, absolut! I varje fall om du har investerat i en snöslunga. Sådana finns i många prisklasser från ett par

Läs mer

Allmän information om Lübeckmodellen Close To Nature Forestry

Allmän information om Lübeckmodellen Close To Nature Forestry Allmän information om Lübeckmodellen Close To Nature Forestry Lübeckmodellen är ett naturnära skogsbrukskoncept för ekonomisk, ekologisk och socialt hållbar virkesproduktion. I praktiken innebär detta

Läs mer

TÄVLINGSMOMENT I SM I SKOG.

TÄVLINGSMOMENT I SM I SKOG. TÄVLINGSMOMENT I SM I SKOG. Vid SM i skog ingår vanligtvis 11 moment som tas ut av en tävlingskommitté. Ett av dessa moment är finalmoment. Vilka momenten är tillkännages i samband med tävlingens start.

Läs mer

Certifiering för ett ansvarsfullt skogsbruk

Certifiering för ett ansvarsfullt skogsbruk Certifiering för ett ansvarsfullt skogsbruk Vill du få ett kvitto på att du har ett miljöanpassat skogsbruk? Vill du också kunna visa att ditt skogsbruk tar social hänsyn och är långsiktigt ekonomiskt?

Läs mer

Mopedens historia. Mopedens början:

Mopedens historia. Mopedens början: Mopeden Mopedens historia Mopedens början: Det var Euge ne och Michel Werner som uppfann motorpeden år 1897 och samma år visades den upp för först gången på parissalongen. Den såg ut som en cykel med en

Läs mer

JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIET FÖRORDNING Nr 02/08

JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIET FÖRORDNING Nr 02/08 JORD- OCH SKOGSBRUKSMINISTERIET FÖRORDNING Nr 02/08 Datum Dnr 7.2.2008 411/01/2008 Giltighetstid 15.2.2008 tills vidare Ändrar Jord- och skogsbruksministeriets förordning om finansiering av sådan planering

Läs mer

Skogsstyrelsens författningssamling

Skogsstyrelsens författningssamling Skogsstyrelsens författningssamling ISSN 0347-5212 Skogsstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SKSFS 2011:2) om stöd till vissa åtgärder inom skogsbruket; beslutade den 4 juni 2014. SKSFS 2014:3 Utkom

Läs mer

Staten fattar ingenting om datanät. Staten fattar ingenting om datanät

Staten fattar ingenting om datanät. Staten fattar ingenting om datanät Staten fattar ingenting om datanät Kommentar efter diskussionen i Radio Vega Slaget efter tolv den 27.2 2008: Staten fattar ingenting om datanät TeliaSoneras kapning av kopparkablarna i glesbygden visar

Läs mer

TINGER T UNIVERSELL FLYTANDE SLÄPVAGN

TINGER T UNIVERSELL FLYTANDE SLÄPVAGN TINGER T UNIVERSELL FLYTANDE SLÄPVAGN MER ÄN BARA EN SLÄPVAGN Tusentals ATV, fyrhjulingar, skoter, och bilägare berömer släpvagnarna Tinger T för sin mångsidighet. Den universella Tinger-vagnen bjuder

Läs mer

Stockholms Hamnar möter nya miljökrav med LNG

Stockholms Hamnar möter nya miljökrav med LNG Stockholms Hamnar möter nya miljökrav med LNG Skärpta regler kräver nya lösningar Sjöfarten står inför stora utmaningar när de internationella miljökraven skärps. Som en av de första hamnarna i världen

Läs mer