Transaktionsdatabasen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Transaktionsdatabasen"

Transkript

1 2013:18 Transaktionsdatabasen för vem och till vad?

2

3 MISSIV DATUM DIAR ENR /107-5 ERT DATUM ER BETECKN NG Fi2013/1377 (delvis) Regeringen Finansdepartementet Stockholm Uppdrag rörande den framtida hanteringen Ekonomistyrningsverkets transaktionsdatabas Regeringen gav den 4 april 2013 Statskontoret i uppdrag analysera behovet av Ekonomistyrningsverkets transaktionsdatabas (TDB) och föreslå en framtida hantering. Uppdraget har fokuserat på att kartlägga databasen och att analysera om TDB kan avvecklas eller om det finns skäl som talar för att bevara och utveckla databasen. Statskontoret överlämnar härmed rapporten Transaktionsdatabasen för vem och till vad? (2013:18) Generaldirektör Yvonne Gustafsson har beslutat i detta ärende. Utredningschef Ann-Katrin Berglund och utredare Marie Römpötti, föredragande, var närvarande vid den slutliga handläggningen. Yvonne Gustafsson Marie Römpötti POSTADRESS: Box 8110, Stockholm. BESÖKSADRESS: Fleminggatan 20. TELEFON VXL: FAX: se

4

5 Innehåll Sammanfattning 7 1 Bakgrund Statskontorets uppdrag Statskontorets tolkning av uppdraget Metod och genomförande Disposition 12 2 Ekonomistyrningsverkets transaktionsdatabas När inrättades TDB och varför? Syftet med TDB Vem rapporterar vad till TDB? Vad kostar TDB? Regleringen av TDB Produktklassificering S-koder Förändringsarbete som kan påverka 21 3 Tidigare bedömningar av TDB Flera tidigare rapporter har pekat på brister i TDB En förändrad syn på TDB 25 4 Är TDB en funktionell lösning för inköpsstatistik? Huvudanvändare nu och då Statskontorets enkätundersökning Statskontorets intervjuer offentliga sektorn Statskontorets intervjuer externa intressenter 43 5 TDB för vem och till vad? Vad utgör en funktionell inköpsdatabas? Hur svarar TDB mot Statskontorets kriterier för en inköpsdatabas? TDB uppfyller inte kraven på en funktionell inköpsdatabas 55 5

6 6 Statskontorets sammanfattande slutsatser och rekommendationer Statskontoret anser att TDB bör avvecklas Viktigt skapa goda förutsättningar för strategiskt inköpsarbete Kostnader Författningsförslag 62 Referenslista 63 Bilagor 1 Regeringsuppdraget 65 2 Myndigheter som i juni 2013 är skyldiga att rapportera till TDB enligt ESV:s föreskrift till Förordning (2000:606) om myndigheters bokföring 69 3 Tidigare utvärderingar av TDB 71 Elektroniska bilagor De elektroniska bilagorna i form av frågorna i Statskontorets enkätundersökning finns att hämta på 6

7 Sammanfattning Sammantaget anser Statskontoret att nyttan med Ekonomistyrningsverkets transaktionsdatabas är låg och att databasen därför bör avvecklas. Statskontoret har haft i uppdrag att se över den framtida hanteringen av Ekonomistyrningsverkets transaktionsdatabas (TDB). TDB omfattar uppgifter om inköp från utomstatliga leverantörer från ett 70-tal myndigheter. ESV uppskattar att detta motsvarar cirka 50 procent av värdet av denna typ av inköp för samtliga myndigheter. Under uppdraget har vi genomfört en enkätundersökning riktad till statliga myndigheter samt intervjuat ett urval användare och andra intressenter. TDB har även utvärderats vid tidigare tillfällen. Mot bakgrund av Statskontorets egen informationsinsamling samt tidigare studier av databasen har vi konstaterat att den aggregerade informationen i databasen används i begränsad utsträckning. Databasen är behäftad med flera brister som påverkar dess användbarhet. Exempelvis saknar databasen information om ramavtal samtidigt som informationen om de inköpta produkterna är på en alltför övergripande nivå för utgöra grund för utökade analyser. Huvudanvändarna använder sig i princip inte av TDB, utan har andra metoder för att ta fram den information de behöver. Statskontoret bedömer att en avveckling av TDB skulle få små konsekvenser, även om ett fåtal myndigheter skulle påverkas i något högre utsträckning. Sammantaget anser Statskontoret att nyttan med Ekonomistyrningsverkets transaktionsdatabas är låg. Statskontoret anser därför att databasen bör avvecklas från och med den 1 januari Statskontoret har dock även pekat på betydelsen av en väl utformad inköpsstatistik. En sådan statistik kan underlätta strategiskt inköpsarbete och styrningen av sådant arbete på flera nivåer. Mot denna 7

8 bakgrund anser Statskontoret att regeringen bör överväga att låta undersöka förutsättningarna för att utveckla en ny databas. Ett sådant arbete bör ske parallellt med införandet av e-handel för statliga myndigheter och inledas så snart som möjligt. I detta sammanhang kan man även pröva om det finns förutsättningar för en gemensam databas för såväl inköp som upphandling. 8

9 1 Bakgrund 1.1 Statskontorets uppdrag Regeringen avser att senast under 2014 ta ställning till om Ekonomistyrningsverkets (ESV) transaktionsdatabas (TDB) ska behållas, utvecklas eller avvecklas. Inför ett sådant beslut behöver ett aktuellt och fördjupat beslutsunderlag tas fram. Statskontoret fick därför den 4 april 2013 i uppdrag av regeringen att kartlägga och analysera om TDB kan avvecklas eller om det finns skäl som talar för att bevara och utveckla databasen. I uppdraget har ingått att höra ESV och Kammarkollegiet. I uppdraget har ingått att: uppdatera Statskontorets tidigare analys och bedömning av hur TDB används i dag. kartlägga och analysera vilket behov det finns av utveckling av TDB. Statskontoret ska göra en uppskattning av de statliga myndigheternas relevanta behov och troliga användning av en framtida utvecklad TDB. Inom ramen för detta ska Statskontoret även beakta i vilken utsträckning myndigheterna kommer att använda sig av andra sätt för att få fram informationen. Även behov som framkommer men som inte bedöms som relevanta av Statskontoret ska omnämnas i rapporten. analysera konsekvenserna av att avveckla TDB i nuvarande form och föreslå en lämplig tidpunkt. 9

10 För alternativen att behålla, utveckla och avveckla TDB ska konsekvenser för organisation, regelverk och finansiering belysas: nödvändiga åtgärder för att åstadkomma relevant funktionalitet om alternativet genomförs. vilken myndighet som bör ansvara för TDB. nödvändiga författningsändringar. Preliminära kostnadsbedömningar för de olika alternativen ska lämnas och eventuella övriga kostnader, t.ex. för uppgradering, utveckling och drift uppskattas. Statskontoret har tidigare genomfört en utvärdering av TDB och där klargjort vilka alternativ som fanns för en framtida hantering (Statskontoret 2011:100 Ett utvecklat upphandlingsstöd, PM från ). Syftet med det nuvarande uppdraget är att skapa ett samlat aktuellt beslutsunderlag genom att uppdatera och fördjupa delar av den tidigare rapporten. Uppdraget omfattar bl.a. att mer precist analysera och kartlägga användningen och det framtida behovet av TDB, analysera vad en uppgradering skulle kunna få för konsekvenser för användbarheten samt bedöma vilka kostnader som är förenade med de olika alternativen. Dessutom finns det skäl att beakta förslag som Upphandlingsutredningen lämnat. 1.2 Statskontorets tolkning av uppdraget Under uppdraget har Statskontoret valt att fokusera på alternativen att avveckla eller att utveckla TDB, men har i korthet även berört alternativet att behålla TDB med dess nuvarande utformning. 1.3 Metod och genomförande Uppdraget har utförts av en projektgrupp bestående av Marie Römpötti (projektledare), Viveka Karlestrand och Andreas Hagström. I enlighet med uppdraget har Statskontoret hört ESV och Kammarkollegiet under uppdragets genomförande. ESV har även bidragit med underlag om TDB, statsredovisningssystemet Hermes och e-handels 10

11 arbetet. Projektet har även haft en referensgrupp med både externa och interna deltagare knuten till sig. TDB har utvärderats vid ett flertal tillfällen och Statskontoret har använt dessa utvärderingar för att få en bild av hur synen på TDB och dess funktionalitet har utvecklats över tid. Vi har i huvudsak använt oss av en enkätundersökning och intervjuer för att att kartlägga hur myndigheterna i dag använder sig av och ser på användningen av TDB. I några fall har myndigheterna presenterat olika synsätt på TDB i enkätundersökningen i förhållande till övriga kontakter. Enkät med en kvalitativ ansats Statskontorets enkätundersökning har vänt sig till de 229 statliga myndigheter som rapporterar via Hermes. Av dessa är det 69 myndigheter som är skyldiga att rapportera in inköpsstatistik till TDB. Sammanlagt 160 av de 229 myndigheterna har besvarat minst en fråga, vilket innebär en svarsfrekvens på 70 procent. Enkäten har haft en kvalitativ ansats med det huvudsakliga syftet att kartlägga hur TDB används. Statskontoret har kartlagt dels hur de myndigheter som inrapporterar till TDB i dag använder sig av databasen, dels vilka attityder de har till densamma. För att skapa en bild av hur myndigheterna ser på TDB:s framtida hantering och användbarhet har enkäten även omfattat frågor som rör utvecklingsbehov och möjligheter samt eventuella brister. Även de myndigheter som inte rapporterar till TDB har fått enkäten. Syftet var att undersöka vilken kunskap om TDB som finns utanför kretsen av inrapporterande myndigheter samt dessa myndigheters uppfattning om databasen. Intervjuer för en vidgad bild Statskontoret har även intervjuat ett urval myndigheter och företag i syfte att vidga bilden av hur man i dag arbetar med TDB inom olika områden. Vid de tillfällen vi har bedömt det relevant har vi även ställt frågor kring det framtida behovet av inköpsstatistik samt lämpligt innehåll och form för en sådan statistik. Urvalet av myndigheter för intervjuerna har gjorts med syftet att få inblick i hur myndigheter ser på och använder sig av TDB. Utgångspunkter vid urvalet har varit att få med en myndighet med omfattande 11

12 inköpsverksamhet och myndigheter som deltar i samarbeten kring inköp. Vi har bl.a. använt oss av enkätundersökningen för att identifiera myndigheter som kan ha erfarenheter av intresse för uppdraget. 1.4 Disposition Rapporten inleds med en beskrivning av TDB och dess bakgrund. Därefter, i kapitel 3, presenterar vi kort tidigare utvärderingar av databasen i syfte att ge en bild av hur databasen bedömts över tid. I kapitel 4 redovisar vi resultatet av intervjuerna och enkäten i syfte att ge en bild av hur myndigheterna ser på TDB i dagsläget. Kapitel 5 omfattar en analys av hur TDB svarar mot uppställda kriterier för en väl fungerande inköpsdatabas. Denna analys ligger till grund för våra slutsatser och rekommendationer som återges i kapitel 6. 12

13 2 Ekonomistyrningsverkets transaktionsdatabas 2.1 När inrättades TDB och varför? Under perioden avsatte regeringen 305 miljoner kronor som skulle användas för kontroll av hanteringen av statliga medel. I slutet av 1998 ansökte ESV om medel ur detta program för att undersöka möjligheterna att skapa en statlig transaktionsdatabas. Ansökan bifölls och ESV erhöll kronor för att genomföra en förstudie som de avslutade under våren Syftet med TDB var enligt förstudien att bidra till en rationell upphandlingsprocess. 1 Databasens funktion beskrevs på följande sätt i förstudien: En statlig transaktionsdatabas kan ge en säkerställd, samlad statistik över vad myndigheterna köper. Uppgifterna kan bearbetas och förberedas för avstämning med myndigheterna om vilket åtagande de kan göra inför kommande upphandlingar. Förbrukningsprofiler som ökar precisionen ger bättre förutsättningar för leverantörerna att lämna förmånligare villkor. En slutsats i förstudien var att förväntade besparingar och intäkter antas ligga mångfalt över beräknade kostnader för att hantera transaktionsdatabasen. Följande intäkts- och besparingsområden identifierades: Priser och administrativa kostnader skulle kunna bli lägre genom att fler ramavtal skulle kunna upprättas. Den reella statsnyttan till följd av lägre priser uppskattades till mellan 100 och 200 miljoner kronor för varje avtalsmiljard. 1 ESV Intern rapport , Transaktionsdatabasen Bevara, Utveckla eller Avveckla 13

14 Det skulle öka möjligheten till kontroll av ramavtalens omsättningsstatistik i syfte att säkerställa att hela den administrativa avgiften betalades in. 2 Här bedömdes TDB ha en intäktssida på cirka fem till tio miljoner kronor för varje ramavtalsmiljard. De regionala, lokala och myndighetsspecifika inköpen skulle förbättras genom bättre kontrollerade inköpsvolymer. Kronofogdemyndigheten skulle få ökade möjligheter att bevaka vissa företag som levererar varor och tjänster till staten samtidigt som de innehar skulder till staten. Riksskatteverket skulle få större möjligheter att organisera arbetet med utländsk moms. Beräkningarna beskrevs dock som försiktiga och approximativa. I ett senare skede ansökte ESV om 2,7 miljoner kronor för att utveckla och införa en transaktionsdatabas. Syftet som angavs var att ta fram ett system som bl.a. skulle kunna ge underlag till upphandling och skatteadministration. Kostnaden för att upprätta databasen beräknades till drygt 2,6 miljoner kronor. De årliga driftskostnaderna förväntades uppgå till 1,6 miljoner kronor per år. Kostnaderna för myndigheternas månatliga inrapporteringar hade då inte tagits med. 2.2 Syftet med TDB Syftet med en transaktionsdatabas var enligt de ursprungliga planerna att bidra till en rationell upphandlingsprocess. Genom fler ramavtal skulle staten spara ansenliga belopp. För att identifiera potentiella ramavtalsområden behövdes därför information från den lägsta nivån av inköpsprocessen, dvs. uppgifter om köpare, leverantörer, belopp, tidpunkt och typ av vara eller tjänst. En transaktionsdatabas skulle enligt ESV:s förstudie tjäna många olika aktörer. De myndigheter som vid detta tillfälle ansvarade för centrala ramavtal inom staten omtalades särskilt som målgrupp för databasen. 2 De statliga myndigheterna har enligt Avgiftsförordning (1992:191) rätt att vid upphandling ta ut en administrationsavgift från leverantören för inköps- och resurssamordning 14

15 Vidare såg man möjligheter för ESV (förbättrad controllerverksamhet), Riksrevisionsverket (underlätta revisionsarbetet), Kronofogdemyndigheten (handel med skatteskuldtyngda företag) och Riksskatteverket (momsfrågor vid handel med utlandet) att utnyttja databasen inom sina respektive verksamheter. Vid ESV:s intervjuer med olika myndighetsrepresentanter framkom önskemål om att få tillgång till informationen i databasen för att på så vis kunna samordna inköp/upphandling med andra myndigheter verksamma inom samma geografiska område eller bransch. 2.3 Vem rapporterar vad till TDB? Vem rapporterar? Enligt ESV:s föreskrifter till förordningen (2000:606) om myndigheters bokföring 3 är 70 myndigheter skyldiga att rapportera in uppgifter i TDB (se bilaga 2). Totalförsvarets forskningsanstalt (FOI) har av sekretesskäl fått dispens från inrapportering. Inrapportering saknas för en av de myndigheter som enligt föreskrifterna ska rapportera. Kriterierna för vilka myndigheter som ska rapportera till TDB grundades på utfallet av de S-koder som bl.a. används för att klassificera de berörda inköpen (se nedan under Hur rapporterar berörda myndigheter? ). Databasen avsågs ursprungligen omfatta uppgifter om ett 70 tal stora myndigheter vilkas inköp skulle täcka cirka 90 procent av de statliga myndigheternas inköp från utomstatliga leverantörer. Vad rapporterar berörda myndigheter? Databasen innehåller information om statliga myndigheters inköp av varor och tjänster från utomstatliga leverantörer, vilket regleras i bokföringsförordningen. Myndigheterna ska rapportera in sina inköp månads- eller kvartalsvis. Inköpsuppgifter från myndigheterna började samlas in Databasen färdigställdes under år 2004 och består av ett antal uppgifter som på transaktionsnivå beskriver: 3 Förordning (2000:606) om myndigheters bokföring

16 myndighetens inköp leverantörens namn och organisationsnummer 4 inköpets belopp konto för inköpet TDB har aldrig nått upp till målsättningen om att täcka 90 procent av statens inköp från utomstatliga leverantörer. År 2007 uppskattade ESV täckningsgraden till 70 procent. Med tiden hade ett antal myndigheter slutat att rapportera in information eftersom de inte längre omfattades av kravet på inrapportering, t.ex. till följd av myndighetssammanslagningar. Förklaringen till detta var att ESV inte hade uppdaterat förteckningen över vilka myndigheter som ska rapportera till databasen sedan Oklarheter vad gäller databasens framtid har på senare år har gjort att ESV bedömt att det inte varit motiverat att lägga till helt nya myndigheter. När Statskontoret gjorde sin översyn 2010 uppskattade ESV att databasen täckte ungefär 50 procent av de statliga inköpen. Förteckningen uppdaterades dock fr.o.m. den 1 januari 2013 vilket innebär att täckningsgraden därefter bör ha ökat. 5 I juni 2013 uppskattade dock ESV att databasen fortfarande omfattade cirka 50 procent av inköpen från utomstatliga aktörer. För 2012 har myndigheterna rapporterat in inköp för 103,4 miljarder kronor till TDB. Hur rapporterar berörda myndigheter? Inrapportering till TDB sker via redovisningssystemet Hermes. I Hermes har de inrapporterande myndigheterna, genom behörigheter knutna till myndighetsanställda användare, tillgång till alla rapporter gällande den egna myndighetens inköp på transaktionsnivå (leverantör, belopp och konto för inköpet). Därutöver finns en utökad behöriget för vissa användare på upphandlande myndigheter som även ger tillgång till aggregerade rapporter om alla myndigheters inköp fördelade på leverantör och statliga inrapporteringskoder (S-koder). Myndigheterna ansöker om utökad behörighet hos ESV, som beslutar om tilldelning. 4 Leverantörens organisationsnummer ska vara obligatoriskt, men i specifikationen för filformatet till TDB anges att något av organisationsnummer, postgironummer eller bankgironummer måste finnas med. Källa: Användaranvisning Hermes Inköpsdatabasen på transaktionsnivå (TDB) September ESV:s cirk. 2012:4. 16

17 Utöver ESV har 18 användare, fördelade på 9 myndigheter inklusive Regeringskansliet, den sistnämnda typen av behörighet. De så kallade S-koderna avser de koder som används i myndigheternas allmänna ekonomiska rapportering till Hermes. Koderna används bl.a. för sammanställningar över resursförbrukningen och den ekonomiska ställningen inom den statliga sektorn. I Hermes lista över S-koder anges vilka som kan användas i TDB. Inom S-koderna Övriga varor respektive Övriga tjänster ryms emellertid en mängd olika varor och tjänster till betydande belopp (se avsnitt 2.6). Det finns åtta fasta rapporter i databasen. Dessa är: 1. Leverantör myndighet 2. Leverantör enhet 3. S-kod leverantör 4. Konto leverantör 5. S-kod leverantör myndighet 6. Leverantör S-kod myndighet 7. REX (om leverantörer med skatteskulder) 8. Restlista/felrapport. Mot bakgrund av förändringar i regelverket är det inte längre möjligt att ta fram standardrapport 7. 6 Besöksstatistiken från ESV:s rapportsida (se tabell 1 nedan) ger en bild av hur många gånger TDB:s rapportsida besökts. ESV har dock inte information om huruvida de myndigheter som besökt rapportsidan faktiskt tagit ut någon rapport och i så fall vilken/vilka av de åtta standardrapporterna. Tabell 1 Antal besök på TDB:s rapportsida under åren 2010 t.o.m. juli År (jan- jul) Antal besökare på TDB:s rapportsida Källa: ESV 6 Efter en reglering i FBF 21 e har endast Kronofogdemyndigheterna (KFM) rätt att använda TDB för att identifiera statliga kunder hos skuldsatta företag. Ingen samkörning görs därför längre av myndighetsdata med REX-registret varken på ESV eller på Skatteverket. 17

18 2.4 Vad kostar TDB? För 2013 fick ESV ett anslag på kronor som de får använda för kostnader för förvaltning och utveckling av TDB. År 2012 uppgick anslaget till kronor och 2011 till kronor. Tidigare fanns det ingen specialdestinerat anslag för TDB utan kostnaderna täcktes genom anslaget för Hermes. Till ESV:s kostnader tillkommer kostnaderna för myndigheternas inrapportering. Enligt skattningar för 2008 tog det i genomsnitt knappt en halvtimme i månaden att rapportera in till TDB. Detta gav en särkostnad om cirka kronor per år (30 minuter x 12 månader x 400 kr x 71 myndigheter). 7 Hermes, där TDB ingår, har nyligen varit föremål för en uppdatering, men TDB har ännu inte åtgärdats inom ramen för detta arbete. Därmed krävs det en teknisk anpassning av TDB för att säkerställa driften av databasen från årsskiftet 2014/2015. ESV har uppskattat kostnaden för uppdateringen till 2 3 miljoner kronor, förutom de eventuella kostnaderna för de berörda myndigheterna. I Statskontorets enkätundersökning har myndigheterna fått uppskatta tidsåtgången för inrapporteringen i TDB. För de 42 myndigheter som har uppskattat rapporteringstiden i enkäten är den i genomsnitt 23 minuter per månad. Då har den uppskattade tiden för myndigheter som rapporterar kvartalsvis omräknats till månadsrapportering. Det innebär att den totala kostnaden, rensat för inflation, sannolikt ligger på ungefär samma nivå eller möjligen något lägre än när ESV gjorde sin beräkning. 7 Transaktionsdatabasen Bevara, Utveckla eller Avveckla. Rapport ESV

19 2.5 Regleringen av TDB TDB regleras genom följande bestämmelser i ESV:s instruktion, i bokföringsförordningen och i ESV:s föreskrifter. Förordning (2010:1764) med instruktion för Ekonomistyrningsverket Ekonomisk styrning 3 Myndigheten ska särskilt 8. samla in och tillhandahålla uppgifter om myndigheters köp, leasing, hyra eller hyrköp av varor, byggentreprenader eller tjänster från andra än statliga myndigheter, och Förordning (2000:606) om myndigheters bokföring Transaktionsdatabas 21 a Uppgifter om statliga myndigheters köp, leasing, hyra eller hyrköp av varor, byggentreprenader eller tjänster från andra än statliga myndigheter skall finnas i en databas (transaktionsdatabas). Ekonomistyrningsverket skall vara personuppgiftsansvarigt för den behandling av personuppgifter som sker i transaktionsdatabasen. 21 b Uppgifter i transaktionsdatabasen får behandlas av 1. myndigheter under regeringen för tillhandahållande av information som behövs vid deras upphandling av varor, byggentreprenader eller tjänster, och 2. Kronofogdemyndigheten för utsökning och indrivning. 21 c Myndigheter under regeringen får ha direktåtkomst till transaktionsdatabasen. 21 d Personnummer och samordningsnummer får behandlas i transaktionsdatabasen. 19

20 21 e Uppgifter om myndighetens köp, leasing, hyra eller hyrköp av varor, byggentreprenader eller tjänster från andra än statliga myndigheter skall rapporteras till transaktionsdatabasen av de myndigheter under regeringen som Ekonomistyrningsverket föreskriver. I ESV:s föreskrifter till förordningen om myndigheternas bokföring sägs att rapporteringen ska ske per verifikation av myndigheter enligt bilaga samt att rapportering ska ske senast 25 dagar efter avslutat kalenderkvartal. 2.6 Produktklassificering S-koder Som framgått ovan sorteras TDB-myndigheternas inrapporterade uppgifter efter S-koder för utomstatliga inköp. I TBD finns transaktioner kopplade till S-koder på fyr- respektive sexsiffrig nivå. Under 2012 använde de inrapporterande myndigheterna 30 olika fyrsiffriga S koder. Därtill användes 17 olika sexsiffriga S-koder som finns som undergrupper till de fyrsiffriga koderna. Somliga transaktioner redovisas på den övergripande fyrsiffernivån, medan andra redovisas med större specifikation på sexsiffernivå. Detta återspeglar att myndigheter rapporterar på olika sätt. Det samlade värdet av inrapporterade transaktioner till TDB uppgick 2012 till 103,4 miljarder kronor. Av detta avsåg 8,8 miljarder S-koden Övriga varor och 47,1 miljarder S-koden Övriga tjänster. På fyrsiffrig nivå motsvarade dessa två grupper tillsammans cirka 54 procent av värdet av inrapporterade transaktioner under året. Om de sexsiffriga posterna där informationen inte innebär någon ökad detaljeringsgrad adderas till de fyrsiffriga posterna blir andelen drygt 58 procent. Mer än hälften av allt inrapporterat är alltså ospecificerat, vilket starkt begränsar databasens användbarhet. Bristerna i S-kodernas användbarhet för TDB har påtalats i tidigare utvärderingar. 20

21 2.7 Förändringsarbete som kan påverka E-handel i den statliga sektorn Det har under en längre tid pågått ett arbete med att införa elektronisk handel (e-handel) i staten. Syftet med e-handel är att skapa effektivare inköpsprocesser i statsförvaltningen genom ökad användning av itstöd. Sammantaget anses e-handel innebära kostnads- och tidsbesparingar samt förbättra myndigheternas interna styrning och kontroll. Bland övriga förväntade effekter kan nämnas ökad ramavtalstrohet, ökad rättssäkerhet och större möjlighet till uppföljning. Regeringen har gett ESV i uppdrag att leda och samordna införandet av e-handel i staten. Uppdraget går ut på att ge stöd till myndigheter och information till näringslivet inför övergången. Under genomförandet agerar Konkurrensverket och Kammarkollegiet som samverkanspartners till ESV. Implementeringen av e-handel i statliga myndigheter är ett flerårigt projekt i tre steg och kan beskrivas som inköpsprocessen bakifrån. De tre stegen är: 1. Införande av elektronisk fakturahantering 2. Införande av elektroniska beställningsstöd 3. Införande av elektronisk upphandling Införandet elektroniska fakturor slutfördes under Elektroniska beställningar ska införas i två etapper och rör myndigheter med fler än 50 anställda, vilket i dagsläget motsvarar cirka 150 myndigheter. Ursprungligen skulle införandet vara klart vid utgången av 2013, men processen har dragit ut på tiden och förväntas nu vara i stort sett genomförd i slutet av Regeringen gav 2009 Kammarkollegiet i uppdrag att utveckla och förvalta ett nationellt upphandlingsstöd, som i dag bl.a. ansvarar för att främja och följa upp myndigheternas övergång till elektronisk upphandling. 21

22 2.7.2 Upphandling och EU EU-kommissionen lade i december 2011 fram förslag till nya upphandlingsdirektiv. Enligt förslagen ska det vara obligatoriskt att använda elektroniska hjälpmedel vid offentliga upphandlingar senast den 30 juni Det primära syftet är att stärka konkurrensen på den inre marknaden. Kommissionens förslag är ännu inte beslutade. Det föreslagna kravet på att använda elektroniska informations- och kommunikationsmedel i upphandlingsprocessen avser dock endast anbudsförfarandet och således inte hanteringen av t.ex. fakturering och beställning. Direktivförslagen anger inte något särskilt format för de elektroniska dokumenten. Kravet kan därför anses vara uppfyllt om anbudsgivarna kan ladda ner upphandlingsdokument från myndighetens webbplats och har möjlighet att överlämna sitt anbud i valfri elektronisk form. Upphandlingsstödet vid Kammarkollegiet följer införandet av e-upphandling vid de svenska upphandlande myndigheterna. Enligt uppföljningens definition har e-upphandling införts om myndigheten antingen anslutit sig till en s.k. upphandlingsplattform, som ger både anbudsgivare och upphandlare stöd i upphandlingsprocessen, eller tillämpar dokumenterad e-upphandling enligt kommissionens kriterier. Vid 2012 års uppföljning besvarade 122 av 203 kontaktade statliga och upphandlande myndigheter enkäten. Resultatet visade att 40 procent av myndigheterna har infört e-upphandling enligt Upphandlingsstödets definition, 27 procent planerar att ha det inom 2 år medan 33 procent har inte några sådana planer. Det är i dagsläget oklart om de nya upphandlingsdirektiven kommer att ha någon bäring på inköpsstatistik. 22

23 3 Tidigare bedömningar av TDB 3.1 Flera tidigare rapporter har pekat på brister i TDB TDB har utvärderats vid ett flertal tillfällen sedan databasen etablerades. Sådana utvärderingar och bedömningar har genomförts av ESV, Riksrevisionen, Verket för Högskoleservice (VHS) och Statskontoret. Utvärderingarna har pekat på såväl brister i TDB:s utformning som påverkat dess användbarhet, som på områden där TDB bedömts kunna leda till nytta för den enskilda myndigheten och staten som helhet. För referat av de tidigare rapporterna från ESV, Riksrevisionen och VHS se bilaga ESV - Intern Rapport Transaktionsdatabasen Bevara, Utveckla eller Avveckla ESV Syftet med ESV:s utvärdering var att fastställa hur och i vilken omfattning TDB användes och att ställa detta i relation till databasens ursprungliga syfte. Arbetet utgick från alternativen bevara, utveckla eller avveckla databasen. ESV:s slutsats var att TDB inte infriat förväntningarna när det gällde utnyttjandet, men myndigheten ansåg trots detta att databasen skulle bevaras i sin nuvarande form. Myndigheten menade att databasen utnyttjades i tillräckligt hög grad för att motivera kostnaderna, men att ett visst kvalitetssäkringsarbete behövs. Enligt ESV borde utgångspunkten vara att databasen främst syftar till att stödja ramavtalsprocessen. ESV pekade även på att man kontinuerligt bör följa upp de ramavtalsansvariga myndigheternas användning av TDB. Om användandet sjönk borde databasen avvecklas. I rapporten pekade ESV även på att sambandet mellan TDB och de besparingar, som beskrevs i förstudien och i ESV:s rapport från 2003, 23

24 kunde ifrågasättas. ESV ansåg att det inte var belagt att TDB drivit fram nya ramavtal. I stället såg myndigheten TDB som ett av många verktyg i denna process där exempelvis enkäter och personliga kontakter kan ge underlag för beslut om nya ramavtal. Rapporten berörde även behovet att specificera innehållet i S-koderna. ESV konstaterade att ett utvecklingsarbete inte var möjligt inom ramen för nuvarande inrapporteringssystem eftersom det skulle bli alltför kostnadskrävande för inrapporterande myndigheter Statskontoret Ett utvecklat upphandlingsstöd, 2011:100 År 2010 gjorde Statskontoret på uppdrag av regeringen en översyn av databasen vilken ingick i rapporten Ett utvecklat upphandlingsstöd (2010/95-5). I uppdraget ingick att analysera behovet av databasen, dess ändamålsenlighet och lämna förslag på vem som skulle ansvara för databasen i framtiden. I översynen konstaterade Statskontoret att databasen led av ett antal problem som låg täckningsgrad, bristande tillförlitlighet och dålig användbarhet. Exempelvis ger S-koderna inte en tillräckligt detaljerad kunskap om de varor och tjänster som köps in. Samtidigt saknar databasen information om inköpet är ett avrop på ett statligt ramavtal eller någon annan form av upphandling. Som en följd av detta var användningen av databasen låg och avtagande. Databasen användes av ett fåtal ramavtalsansvariga myndigheter för att kontrollera inrapporterad statistik från leverantörerna på de statliga ramavtalen. Därutöver pekade Statskontoret även på att det fanns skäl att anta att databasen kommer att användas i än mindre utsträckning när ansvaret för inköpssamordningen gått över till Kammarkollegiet. 8 Vid studiens genomförande 2010 använde Kammarkollegiet inte databasen i sitt arbete med uppföljning, kontroll och utveckling av ramavtalen utan hade utvecklat egna metoder och verktyg för detta arbete. I vissa fall användes databasen också som ett komplement i analyser av statliga ramavtalsområden och samordnade upphandlingar. 8 Statens inköpscentral instiftades 1 januari

E-post: Enkätundersökning: Statskontorets kartläggning av myndigheternas användning av Ekonomistyrningsverkets transaktionsdatabas (TDB)

E-post: Enkätundersökning: Statskontorets kartläggning av myndigheternas användning av Ekonomistyrningsverkets transaktionsdatabas (TDB) 1 (8) E-post: Enkätundersökning: Statskontorets kartläggning av myndigheternas användning av Ekonomistyrningsverkets transaktionsdatabas (TDB) Hej! Vi kontaktar er med anledning av att Statskontoret har

Läs mer

Rapport Avveckling av transaktionsdatabasen (TDB) Slutrapport ESV 2014:48

Rapport Avveckling av transaktionsdatabasen (TDB) Slutrapport ESV 2014:48 Rapport Avveckling av transaktionsdatabasen (TDB) Slutrapport ESV 2014:48 ESV:s rapporter innehåller regeringsuppdrag, uppdrag från myndigheter och andra instanser eller egeninitierade utredningar. Datum:

Läs mer

Budgetunderlag 2016 2018 för. Upphandlingsmyndigheten. Dnr Fi S 2014:19/2015/9 2015-03-04

Budgetunderlag 2016 2018 för. Upphandlingsmyndigheten. Dnr Fi S 2014:19/2015/9 2015-03-04 Dnr Fi S 2014:19/2015/9 2015-03-04 Utredningen om inrättande av Upphandlingsmyndigheten S 2014:19 Budgetunderlag 2016 2018 för Upphandlingsmyndigheten I enlighet med förordning (2000:605) om årsredovisning

Läs mer

Sammanfattning. hur inköpssamordningen ska organiseras och styras vilka uppgifter den ska ha hur den bör drivas och effektiviseras.

Sammanfattning. hur inköpssamordningen ska organiseras och styras vilka uppgifter den ska ha hur den bör drivas och effektiviseras. Rapport 2009:12 1 (8) Sammanfattning Bakgrund Den statliga sektorns inköp av varor och tjänster uppgår varje år till betydande belopp. Sedan år 1998 finns förordningen (1998:796) om statlig inköpssamordning

Läs mer

Yttrande angående upphandlingsutredningens slutbetänkande, SOU 2013:12

Yttrande angående upphandlingsutredningens slutbetänkande, SOU 2013:12 EM1004 W-4.0, 2010-11-22 BESLUT 1 (8) Datum Avdelningen för verksamhetsutveckling och stöd Charlotte Lejon 016-544 20 93 charlotte.lejon@energimyndigheten.se Ert datum Ert dnr 2013-03-13 S2013/1826/RU

Läs mer

Effektiva inköp i svenska. E-inköpsdagen

Effektiva inköp i svenska. E-inköpsdagen Effektiva inköp i svenska staten E-inköpsdagen 12 maj 2009 Regeringen g vill effektivisera inköpsprocessen i tre steg E-faktura (2005-2008) E-beställning (2009-2013) E-upphandling (2009-2011) Ansvar: ESV

Läs mer

Rapport, Uppdrag angående förstudie avseende elektronisk upphandling, S2013/8859/RU (delvis) 1 Bakgrund

Rapport, Uppdrag angående förstudie avseende elektronisk upphandling, S2013/8859/RU (delvis) 1 Bakgrund KKV2002, v1.2, 2011-02-05 RAPPORT 2014-11-27 Dnr 759/2013 1 (12) Rapport, Uppdrag angående förstudie avseende elektronisk upphandling, S2013/8859/RU (delvis) 1 Bakgrund Konkurrensverket (KKV) övertog i

Läs mer

Revisionsrapport. Intern styrning och kontroll i upphandlings- och inköpsprocessen. Sammanfattning

Revisionsrapport. Intern styrning och kontroll i upphandlings- och inköpsprocessen. Sammanfattning Revisionsrapport Göteborgs universitet Box 100 405 30 Göteborg Datum Dnr 2012-02-13 32-2011-0676 Intern styrning och kontroll i upphandlings- och inköpsprocessen Riksrevisionen har som ett led i den årliga

Läs mer

Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd

Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd Ekonomistyrningsverkets föreskrifter och allmänna råd till förordningen (2000:606) om myndigheters bokföring ESV Beslutade den 25

Läs mer

Elektroniska inköp steget före e-fakturan. Stora e-upphandlingsdagen 15 maj 2008

Elektroniska inköp steget före e-fakturan. Stora e-upphandlingsdagen 15 maj 2008 Elektroniska inköp steget före e-fakturan Stora e-upphandlingsdagen 15 maj 2008 Bakgrund Politiska mål för e-förvaltning Strategi och nationell handlingsplan Förändringar inom upphandlingsområdet Enhet

Läs mer

Fortsatt utveckling under 2012

Fortsatt utveckling under 2012 Nyhetsbrev - Statens inköpscentral mars 2012 Statens inköpscentral ingår samordnade ramavtal avseende varor och tjänster som myndigheter upphandlar ofta, i stor omfattning eller som uppgår till stora värden.

Läs mer

Agenda Seminarium 6/12

Agenda Seminarium 6/12 Sid 1 Agenda Seminarium 6/12 13:00-13:10 Irene Andersson, projektledare för förstudien Kort presentation, namn och företag Introduktion Hans Sundström, enhetschef IT-upphandlingen 13:10-13:45 - Förstudierapporten

Läs mer

Remissvar: Goda affärer en strategi för hållbar offentlig upphandling (SOU 2013:12)

Remissvar: Goda affärer en strategi för hållbar offentlig upphandling (SOU 2013:12) Upphandlingscentrum Helen Widin 2013-05-24 LiÖ 2013-369 1 (4) Socialdepartementet Remissvar: Goda affärer en strategi för hållbar offentlig upphandling (SOU 2013:12) Landstinget i Östergötland (LiÖ) har

Läs mer

Mindre företags möjligheter att delta i upphandling - den statliga inköpssamordningens inverkan

Mindre företags möjligheter att delta i upphandling - den statliga inköpssamordningens inverkan Fel! Okänt namn på dokumentegenskap. PM MISSIV 2009-12-18 Dnr 570/2009 11 (2) (27) Finansdepartementet 103 33 Stockholm Mindre företags möjligheter att delta i upphandling - den statliga inköpssamordningens

Läs mer

Framtidens valfrihetssystem inom socialtjänsten (SOU 2014:2)

Framtidens valfrihetssystem inom socialtjänsten (SOU 2014:2) REMISSVAR ERT ER BETECKNING 2014-02-10 S2014/420/FST Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Framtidens valfrihetssystem inom socialtjänsten (SOU 2014:2) Statskontoret avstyrker utredningens

Läs mer

Svenska staten inför e- fakturor, vilken påverkan får det?

Svenska staten inför e- fakturor, vilken påverkan får det? Svenska staten inför e- fakturor, vilken påverkan får det? 2007-10-29 E-fakturaprojektet ESV Eva Wern Sören Pedersen Verva - Arena Program e-fakturaprojektet i svenska staten Val av standard för e-faktura

Läs mer

Nyhetsbrev e-handel 1/5. Kontaktperson e-faktura

Nyhetsbrev e-handel 1/5. Kontaktperson e-faktura 1/5 Datum Ert datum Kontaktperson e-beställningar 2010-12-21 Kontaktperson e-faktura ESV Dnr 10-743/2009 Handläggare Peter Norén Er beteckning Nyhetsbrev e-handel Detta är ESV:s nyhetsbrev till kontaktpersoner

Läs mer

Elektroniska affärer i staten 2012-03-29

Elektroniska affärer i staten 2012-03-29 Elektroniska affärer i staten t Mats Goffhé 2012-03-29 Bakgrund Politiska mål för e-förvaltning Strategi och nationell handlingsplan Förändringar inom upphandlingsområdet EG-rättsliga förändringar Striktare

Läs mer

Regler vid inköp och upphandling vid Högskolan Dalarna

Regler vid inköp och upphandling vid Högskolan Dalarna Regler vid inköp och upphandling vid Högskolan Dalarna Beslut: 2015-04-10 Reviderad: - Dnr: DUC 2014/1879/10 Ersätter: - Relaterade dokument: Bilaga 1, Upphandlingsprocessen. Bilaga 2, Handläggningsordning

Läs mer

_ ~ ~~~`~ T, y 1\atrineholms kommun

_ ~ ~~~`~ T, y 1\atrineholms kommun _ ~ ~~~`~ T, y 1\atrineholms kommun KOMMUNSTYRELSEN Kommunstyrelsens 2012-01-31 1 (5) Vår handläggare Utredningssekr Marie Sandström Koski Ert datum Er beteckning Socialdepartementet Yttrande över delbetänkandet

Läs mer

Yttrande över Informations- och cybersäkerhet i Sverige Strategi och åtgärder för säker information i staten (SOU 2015:23)

Yttrande över Informations- och cybersäkerhet i Sverige Strategi och åtgärder för säker information i staten (SOU 2015:23) REMISSVAR DNR: 5.1.1-2015- 0781 Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över Informations- och cybersäkerhet i Sverige Strategi och åtgärder för säker information i staten (SOU 2015:23) Riksrevisionen

Läs mer

Ramavtal Oberoende konsulttjänster för administrativa IT-system område ekonomi

Ramavtal Oberoende konsulttjänster för administrativa IT-system område ekonomi Ramavtal Oberoende konsulttjänster för administrativa IT-system område ekonomi 1/5 Ramavtalsbilaga 7: Frågor och svar i upphandlingen av statligt ramavtal avseende oberoende konsulttjänster för administrativa

Läs mer

Riktlinjer för upphandling i Hallstahammars kommun

Riktlinjer för upphandling i Hallstahammars kommun Riktlinjer för upphandling i Hallstahammars kommun Inledning: Kommunen är totalt sett en mycket stor köpare av varor och tjänster. Denna upphandlingspolicy syftar till att kommunens medel används effektivt

Läs mer

Vellinge kommuns köp av administrativa tjänster m.m.

Vellinge kommuns köp av administrativa tjänster m.m. KKV1015, v1.4, 2013-01-18 BESLUT 2015-04-16 Dnr 379/2014 1 (6) Vellinge kommun 235 81 Vellinge Vellinge kommuns köp av administrativa tjänster m.m. Konkurrensverkets beslut Vellinge kommun har brutit mot

Läs mer

Remissvar Nya villkor för public service (SOU 2012:59)

Remissvar Nya villkor för public service (SOU 2012:59) REMISSVAR 1 (6) ERT ER BETECKNING 2012-10-22 Ku2012/1365/MFI Regeringskansliet Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar Nya villkor för public service (SOU 2012:59) Regeringen beviljar public service

Läs mer

Tillämpningsanvisningar till Riktlinjer för upphandling och inköp

Tillämpningsanvisningar till Riktlinjer för upphandling och inköp Datum: 2013-12-20 Dnr: Sida: 1 (8) Tillämpningsanvisningar till Riktlinjer för upphandling och inköp Dessa tillämpningsanvisningar avser att tydliggöra antagna riktlinjerna för upphandling och inköp, samt

Läs mer

Aktuellt om e-handel och e-fakturering inom SFTI 2008-12-15. Kerstin Wiss Holmdahl Peter Norén

Aktuellt om e-handel och e-fakturering inom SFTI 2008-12-15. Kerstin Wiss Holmdahl Peter Norén Aktuellt om e-handel och e-fakturering inom SFTI 2008-12-15 Kerstin Wiss Holmdahl Peter Norén Aktuellt & Nyheter Svefaktura sprids mer och mer E-beställningar i staten Sveordern, ny standard för enkla

Läs mer

Ekonomistyrningsverket. Granskning av upphandlade e-handelstjänster 2015-03-29

Ekonomistyrningsverket. Granskning av upphandlade e-handelstjänster 2015-03-29 Ekonomistyrningsverket Granskning av upphandlade e-handelstjänster 2015-03-29 Innehåll 1 Sammanfattning... 3 2 Uppdrag... 4 3 Bakgrund... 4 4 Genomförande... 4 5 Avgränsningar... 5 6 Resultat... 5 Granskning

Läs mer

Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49

Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49 REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2014-07-04 Ju2014/4445/KRIM Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Våld i nära relationer en folkhälsofråga SOU 2014:49 Remissen till Statskontoret omfattar

Läs mer

Ramavtalsupphandlingar inom IT-området

Ramavtalsupphandlingar inom IT-området Revisionsrapport Kammarkollegiet Box 2218 103 15 Stockholm Datum Dnr 2010-01-27 32-2009-0520 Ramavtalsupphandlingar inom IT-området Riksrevisionen har som ett led i den årliga revisionen av Kammarkollegiet

Läs mer

Nyhetsbrev e-beställningar #1, 2010

Nyhetsbrev e-beställningar #1, 2010 1/9 Datum 2010-03-25 ESV Dnr 10-743/2009 Handläggare Anders Nyström Ert datum Er beteckning Myndighetens kontaktperson för e-beställningar och ekonomichef/upphandlingschef/administrativ chef/ inköpsansvarig

Läs mer

Krav på riktlinjer vid direktupphandlingar

Krav på riktlinjer vid direktupphandlingar Krav på riktlinjer vid direktupphandlingar Direktupphandling får användas om kontraktets värde uppgår till: Lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU) Högst 505 800 kronor, dvs. högst 28 procent

Läs mer

Enligt utredningens direktiv (Dir: 2014:161) ska förslag till nödvändiga författningsändringar lämnas.

Enligt utredningens direktiv (Dir: 2014:161) ska förslag till nödvändiga författningsändringar lämnas. Dnr: Fi S 2014:19/2015/23 2015-05-18 Utredningen om inrättande av Upphandlingsmyndigheten Fi S 2014:19 Förslag till ändringar i instruktion för Konkurrensverket Enligt utredningens direktiv (Dir: 2014:161)

Läs mer

Riktlinjer för upphandling

Riktlinjer för upphandling Riktlinjer för upphandling KS 2011-156 Antagna av kommunfullmäktige den 22 november 2011 166. Riktlinjer för upphandling gäller kommunens samtliga nämnder och verksamheter och kommunens bolag. Riktlinjerna

Läs mer

Val av affärsprocess - vägledning

Val av affärsprocess - vägledning Val av affärsprocess - vägledning Syftet med detta dokument är att underlätta vid valet mellan SFTI:s olika affärsprocesser vid införande av e-handel. Detta görs genom att på en övergripande nivå förklara

Läs mer

Förslag till myndighetsfrågor i EA-värderingen 2015

Förslag till myndighetsfrågor i EA-värderingen 2015 1/11 Datum Handläggare 2015-06-17 Anne-Marie Ögren ESV-dnr 3.2-540/2014 Förslag till myndighetsfrågor i EA-värderingen 2015 1 Finansiella befogenheter Fråga M1 Hantering av inomstatliga bidrag Myndigheter

Läs mer

Remiss av upphandlingsutredningens delbetänkande På jakt efter den goda affären - analys och erfarenheter av den offentliga upphandlingen SOU 2011:73

Remiss av upphandlingsutredningens delbetänkande På jakt efter den goda affären - analys och erfarenheter av den offentliga upphandlingen SOU 2011:73 YTTRANDE 2012-01-27 Dnr 4.1.1-2011/01618-2 För kännedom UD-FIM UD-IH Socialdepartementet Remiss av upphandlingsutredningens delbetänkande På jakt efter den goda affären - analys och erfarenheter av den

Läs mer

Stockholms Universitets årsredovisning 2014

Stockholms Universitets årsredovisning 2014 1 Stockholms Universitets årsredovisning 2014 Riksrevisionen har granskat Stockholms Universitets årsredovisning, daterad 2015-02-17. Syftet har varit att bedöma: årsredovisningen i allt väsentligt är

Läs mer

STOCKHOLMS STADS UPPHANDLINGSPOLICY

STOCKHOLMS STADS UPPHANDLINGSPOLICY Kommunfullmäktige Beslutsdatum 2007-03-26 Reviderad 2014-02-17 Sida 1 (6) Dokumentets mottagare, förvaltning och uppföljning Detta dokument vänder sig till dem som fattar beslut i inköps- och upphandlingsfrågor

Läs mer

Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd

Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd Ekonomistyrningsverkets föreskrifter och allmänna råd till förordningen (2003:770) om statliga myndigheters elektroniska informationsutbyte

Läs mer

Yttrande över Skatteverkets förslag till föreskrifter om personalliggare och om identifikationsnummer för en byggarbetsplats

Yttrande över Skatteverkets förslag till föreskrifter om personalliggare och om identifikationsnummer för en byggarbetsplats Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten

Läs mer

Uppföljning av upphandling svar på revisionsskrivelse

Uppföljning av upphandling svar på revisionsskrivelse 8 april 2014 KS-2014/476.912 1 (7) HANDLÄGGARE Mikael Blomberg 08-535 302 98 mikael.blomberg@huddinge.se Kommunstyrelsen Uppföljning av upphandling svar på revisionsskrivelse Förslag till beslut Kommunstyrelsens

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning med instruktion för Ekonomistyrningsverket; SFS 2010:1764 Utkom från trycket den 14 december 2010 utfärdad den 2 december 2010. Regeringen föreskriver följande. Uppgifter

Läs mer

Elektronisk handel - Mål och syfte - - Förberedelser & Införande - Vad tänka på särskilt?

Elektronisk handel - Mål och syfte - - Förberedelser & Införande - Vad tänka på särskilt? Elektronisk handel - Mål och syfte - - Förberedelser & Införande - Vad tänka på särskilt? Kerstin Wiss Holmdahl, SKL Vad innebär elektronisk handel? Mål och syfte? Ett sätt att - styra inköpsprocessen

Läs mer

E-handel i offentlig sektor i Sverige

E-handel i offentlig sektor i Sverige E-handel i offentlig sektor i Sverige DIFI EHF-konferens Mats Goffhé Sören Pedersen Agenda E-handel i offentlig sektor i Sverige: Status idag och framåtblick Hur tar man hem nyttan med e-handel? Obligatoriskt

Läs mer

Remissvar Förslag om ändrade regler om direktupphandling

Remissvar Förslag om ändrade regler om direktupphandling Socialdepartementet Enheten för upphandlingsfrågor 103 33 Stockholm Stockholm Dnr 2014-01-27 S2013/9124/RU Remissvar Förslag om ändrade regler om direktupphandling Företagarna har givits möjlighet att

Läs mer

Remissvar Högskolestiftelser en ny verksamhetsform för ökad handlingsfrihet (Ds 2013:49)

Remissvar Högskolestiftelser en ny verksamhetsform för ökad handlingsfrihet (Ds 2013:49) REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2013-06-25 U2013/4153/UH Regeringskansliet Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar Högskolestiftelser en ny verksamhetsform för ökad handlingsfrihet (Ds 2013:49)

Läs mer

- Budget och uppföljning - Kundfakturor fakturor till kund/brukare - Leverantörsfakturor fakturor från leverantör - Lönehantering

- Budget och uppföljning - Kundfakturor fakturor till kund/brukare - Leverantörsfakturor fakturor från leverantör - Lönehantering 1(5) KS 2011/0014 Svar på revisionsrapport- Granskning av ekonomiadministrativa processer - Effektivitetsgranskning Bakgrund Danderyds förtroendevalda revisorer har uppdragit till PricewaterhouseCoopers

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av upphandlade ramavtal. Härjedalens Kommun

Revisionsrapport Granskning av upphandlade ramavtal. Härjedalens Kommun Revisionsrapport Granskning av upphandlade ramavtal. Härjedalens Kommun 2 November 2012 Innehåll Sammanfattning... 1 1. Inledning... 2 2. Resultat... 3 3. Bedömning och rekommendationer... 5 Sammanfattning

Läs mer

Avgiftsuttag och intern styrning och kontroll avseende geografisk information och fastighetsinformation

Avgiftsuttag och intern styrning och kontroll avseende geografisk information och fastighetsinformation 1 Avgiftsuttag och intern styrning och kontroll avseende geografisk information och fastighetsinformation Riksrevisionen har som ett led i den årliga revisionen av Lantmäteriet (LM) granskat avgiftsuttag

Läs mer

Arbets- och tidplan för arbetet med att bilda

Arbets- och tidplan för arbetet med att bilda Promemoria 2015-02-19 Utredningen om inrättande av Upphandlingsmyndigheten Fi S 2014:19 Mocki Hägg Telefon 08-405 17 21 Mobil 072-552 04 12 E-post mocki.hagg@regeringskansliet.se Arbets- och tidplan för

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av ersättningen för personlig assistans. Dir. 2013:34. Beslut vid regeringssammanträde den 21 mars 2013

Kommittédirektiv. Översyn av ersättningen för personlig assistans. Dir. 2013:34. Beslut vid regeringssammanträde den 21 mars 2013 Kommittédirektiv Översyn av ersättningen för personlig assistans Dir. 2013:34 Beslut vid regeringssammanträde den 21 mars 2013 Sammanfattning En särskild utredare ska se över ersättningen för personlig

Läs mer

Konkurrensverkets statistikarbete. Inga fler uppdrag till SCB att samla in statistik om offentliga upphandlingar

Konkurrensverkets statistikarbete. Inga fler uppdrag till SCB att samla in statistik om offentliga upphandlingar KKV1010, v1.3, 2012-04-18 SKRIVELSE 2015-03-13 Dnr 5/2015 1 (10) GENERALDIREKTÖREN Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Konkurrensverkets statistikarbete Syftet med denna skrivelse är dels att informera

Läs mer

Riktlinjer för upphandling och inköp

Riktlinjer för upphandling och inköp Riktlinjer för upphandling och inköp Dnr ks 09/127 Riktlinjer för upphandling och inköp Ånge kommunkoncern Antagen av kommunstyrelsen 2010-02-02, 14 841 81 Ånge kommun tel 0690-250 100 e-post ange@ange.se

Läs mer

Norrköpings kommuns köp av boendestöd

Norrköpings kommuns köp av boendestöd KKV1015, v1.4, 2013-01-18 BESLUT 2014-12-15 Dnr 304/2014 1 (6) Norrköpings kommun 601 81 Norrköping Norrköpings kommuns köp av boendestöd Konkurrensverkets beslut Norrköpings kommun har brutit mot lagen

Läs mer

Granskning av inköpssystemet

Granskning av inköpssystemet Internrevisionen REVISIONSRAPPORT Björn Utberg 2014-01-23 Dnr V 2013/953 Granskning av inköpssystemet Bakgrund UNIVERSITY OF GOTHENBURG Internal Audit Besöksadress Vasagatan 33 Postadress Box 100, SE-405

Läs mer

Västra Götalandsregionen Vårdval Rehab

Västra Götalandsregionen Vårdval Rehab KKV1015, v1.4, 2013-01-18 BESLUT 2014-12-12 Dnr 333/2014 1 (5) Västra Götalandsregionen Regionens Hus 462 80 Vänersborg Västra Götalandsregionen Vårdval Rehab Konkurrensverkets beslut Västra Götalandsregionen

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om myndigheters bokföring; SFS 2000:606 Utkom från trycket den 4 juli 2000 utfärdad den 31 maj 2000. Regeringen föreskriver följande. Inledande bestämmelser Förordningens

Läs mer

Försvarets materielverk upphandling av tunga terränglastbilar

Försvarets materielverk upphandling av tunga terränglastbilar KKV1015, v1.4, 2013-01-18 BESLUT 2014-05-14 Dnr 761/2013 1 (7) Försvarets materielverk 115 88 Stockholm Försvarets materielverk upphandling av tunga terränglastbilar Beslut Konkurrensverket avskriver ärendet.

Läs mer

Introduktion till regeringsuppdraget. automatiserad ärendehantering

Introduktion till regeringsuppdraget. automatiserad ärendehantering Introduktion till regeringsuppdraget automatiserad ärendehantering Innehåll 1. Inledning 1 Bakgrund 2 Syfte 3 2. Förberedelser 4 Intervjuer 5 Planera för processanalyser 6 Anlita seminarieledare 6 Rapportera

Läs mer

Statens museer för världskulturs årsredovisning 2013

Statens museer för världskulturs årsredovisning 2013 1 Statens museer för världskulturs årsredovisning 2013 Riksrevisionen har granskat årsredovisningen för Statens museer för världskultur (SMVK), daterad 2014-02-21. Syftet har varit att bedöma om årsredovisningen

Läs mer

Granskning av intern styrning och kontroll vid Statens servicecenter

Granskning av intern styrning och kontroll vid Statens servicecenter 1 Granskning av intern styrning och kontroll vid Statens servicecenter Riksrevisionen har som ett led i den årliga revisionen av Statens Servicecenter granskat den interna styrning och kontroll i myndighetens

Läs mer

Elektronisk fakturering i kommuner och landsting Kerstin Wiss Holmdahl 24 oktober 2005

Elektronisk fakturering i kommuner och landsting Kerstin Wiss Holmdahl 24 oktober 2005 Elektronisk fakturering i kommuner och landsting Kerstin Wiss Holmdahl 24 oktober 2005 1 E-handel och e-fakturering i kommuner och landsting Sveriges Kommuner och Landsting (Svenska Kommunförbundet och

Läs mer

Riktlinjer för upphandling och inköp

Riktlinjer för upphandling och inköp Riktlinjer upphandling och inköp Dnr Ks 11/159 Riktlinjer för upphandling och inköp Ånge kommunkoncern Antagen av kommunstyrelsen 2011-06-07 110 841 81 Ånge kommun tel 0690-250 100 e-post ange@ange.se

Läs mer

Offentlig sektor KPMG AB 2014-06-10 6 sidor

Offentlig sektor KPMG AB 2014-06-10 6 sidor Avesta Kommun Rapport avseende granskning av hantering av moms Offentlig sektor KPMG AB 6 sidor Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 1 3. Syfte 2 4. Metod 2 5. Avgränsning 2 6. Genomförande 2 7. Avdrag

Läs mer

Upphandlingspolicy. för Borlänge, Falun, Gagnef, Ludvika och Säter

Upphandlingspolicy. för Borlänge, Falun, Gagnef, Ludvika och Säter Upphandlingspolicy för Borlänge, Falun, Gagnef, Ludvika och Säter Upphandlingspolicy för Borlänge, Falun, Gagnef, Ludvika och Säter. Upphandlingspolicyn gäller för kommunerna och innehåller riktlinjer

Läs mer

Rapport Årlig revisionsrapport med yttrande och validering. Fonden för yttre gränser Årligt program 2011 ESV 2015:12

Rapport Årlig revisionsrapport med yttrande och validering. Fonden för yttre gränser Årligt program 2011 ESV 2015:12 Rapport Årlig revisionsrapport med yttrande och validering Fonden för yttre gränser Årligt program 2011 ESV 2015:12 ESV:s rapporter innehåller regeringsuppdrag, uppdrag från myndigheter och andra instanser

Läs mer

Avsnitt 4.3 beloppsgränser, dokumentationsplikt och riktlinjer vid direktupphandlingar

Avsnitt 4.3 beloppsgränser, dokumentationsplikt och riktlinjer vid direktupphandlingar REMISSYTTRANDE 1 (5) Datum Diarienr 2013-06-11 AdmD-268-2013 Ert datum Ert diarienr 2013-03-13 S2013/1826/RU Socialdepartementet 103 33 Stockholm Upphandlingsutredningens slutbetänkande Goda affärer en

Läs mer

Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag

Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag Till: Energimyndigheten Box 310 631 04 Eskilstuna REMISSYTTRANDE Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag SABOs synpunkter Allmänt SABOs medlemsföretag de allmännyttiga kommunala

Läs mer

Tilldelningsbeslut upphandling IT-arbetsplatsrelaterad

Tilldelningsbeslut upphandling IT-arbetsplatsrelaterad 2015-04-07 1 (5) TJÄNSTESKRIVELSE KFKS 2013/33-050 Kommunstyrelsen Tilldelningsbeslut upphandling IT-arbetsplatsrelaterad utrusning Förslag till beslut Kommunstyrelsen antar anbudsgivare 3, Dustin AB,

Läs mer

Konkurrensverkets generaldirektör Dan Sjöblom vid möte med generaldirektörer den 14 mars 2013

Konkurrensverkets generaldirektör Dan Sjöblom vid möte med generaldirektörer den 14 mars 2013 KKV1000, v1.3, 2011-12-15 2013-03-18 1 (5) Konkurrensverkets generaldirektör Dan Sjöblom vid möte med generaldirektörer den 14 mars 2013 1. Upphandling i samband med intern och extern representation För

Läs mer

Detta är det sista nyhetsbrevet inför sommaren och vi vill passa på att önska våra läsare en riktigt trevlig sommar!

Detta är det sista nyhetsbrevet inför sommaren och vi vill passa på att önska våra läsare en riktigt trevlig sommar! Nyhetsbrev juni Statens inköpscentral ingår samordnade ramavtal avseende varor och tjänster som myndigheter upphandlar ofta, i stor omfattning eller som uppgår till stora värden. På IT-området gäller uppdraget

Läs mer

Konkurrensverkets stöd till hållbar upphandling. Anna Lipkin 18 september 2014

Konkurrensverkets stöd till hållbar upphandling. Anna Lipkin 18 september 2014 Konkurrensverkets stöd till hållbar upphandling Anna Lipkin 18 september 2014 Ett samlat upphandlingsstöd 2014 1 januari Tillhandahålla metod- och kompetensstöd för innovationsupphandling (tidigare Vinnova).

Läs mer

Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd

Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd 1 Ekonomistyrningsverkets cirkulärserie över föreskrifter och allmänna råd ESV Cirkulär Ekonomistyrningsverkets föreskrifter och allmänna råd till förordning (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag

Läs mer

Presentation av resultat av frågeenkät

Presentation av resultat av frågeenkät Presentation av resultat av frågeenkät Internrevisorernas uppfattning av hur ESV fullföljer sitt uppdrag rörande internrevision i staten Innehåll Bakgrund... 2 Mottagare och svarande av enkäten... 2 Enkäten...

Läs mer

Trosa kommun köp av tjänster för projektuppföljning och granskning

Trosa kommun köp av tjänster för projektuppföljning och granskning KKV1046, v1.0, 2015-02-03 BESLUT 2015-04-15 Dnr 470/2014 1 (6) Trosa kommun Västra Långgatan 4-5 619 80 Trosa Trosa kommun köp av tjänster för projektuppföljning och granskning Konkurrensverkets beslut

Läs mer

E-fakturering och e-handel

E-fakturering och e-handel E-fakturering och e-handel Satsningar i kommuner och landsting Kerstin Wiss Holmdahl 7 mars 2006 1 E-handel och e-fakturering i kommuner och landsting Sveriges Kommuner och Landsting (Svenska Kommunförbundet

Läs mer

Offentlig upphandling - affärer för miljoner -

Offentlig upphandling - affärer för miljoner - Offentlig upphandling - affärer för miljoner - Åsa Johansson Årlig omsättning Sverige ca 500 miljarder SEK Flen ca 330 miljoner SEK Syfte! Att konkurrensutsätta inköp så att skattemedel används på bästa

Läs mer

Yttrande över delbetänkande av Utredning om upphandling och villkor enligt kollektivavtal (SOU 2015:78)

Yttrande över delbetänkande av Utredning om upphandling och villkor enligt kollektivavtal (SOU 2015:78) Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten

Läs mer

Den goda affären. - en strateg i för hållbar offentlig upphandling (SOU 2013:12)

Den goda affären. - en strateg i för hållbar offentlig upphandling (SOU 2013:12) Den goda affären - en strateg i för hållbar offentlig upphandling (SOU 2013:12) Utvärdera offentlig upphandling ur ett ekonomiskt och samhällspolitiskt perspektiv samt föreslå förbättringsåtgärder Förbättra

Läs mer

En enklare förvaltning - till nytta för medborgare och företag

En enklare förvaltning - till nytta för medborgare och företag Offentliga rummet 2007-05-30 Bo Frändén bo.franden@verva.se 08-5505 5745 Grundfakta om VERVA Enrådighetsverk med ett råd Generaldirektör Lena Jönsson chef för myndigheten 6 Enheter Ca 100 anställda 60

Läs mer

Kommunrevisionens granskning Kommunens upphandlingsverksamhet

Kommunrevisionens granskning Kommunens upphandlingsverksamhet Kommunstyrelsen 2008-03-17 64 159 Arbets- och personalutskottet 2008-02-25 45 117 Dnr 07.853-007 marsks16 Kommunrevisionens granskning Kommunens upphandlingsverksamhet och regler för leasing Bilaga: Slutdokument

Läs mer

POLICY Ett uttalande i generella ordalag Som beskriver ett önskvärt beteende

POLICY Ett uttalande i generella ordalag Som beskriver ett önskvärt beteende POLICY Ett uttalande i generella ordalag Som beskriver ett önskvärt beteende Antagen av Kommunstyrelsen 2007-05-21, KS 117 Inledning För att verksamheten i kommunen skall fungera och servicenivån till

Läs mer

Bostads AB Poseidon avrop från ramavtal rörande hantverkstjänster

Bostads AB Poseidon avrop från ramavtal rörande hantverkstjänster KKV1015, v1.4, 2013-01-18 BESLUT 2014-12-12 Dnr 261/2014 1 (5) Bostads AB Poseidon Box 1 424 21 Angered Bostads AB Poseidon avrop från ramavtal rörande hantverkstjänster Konkurrensverkets beslut Bostads

Läs mer

Kapitel 3, Anläggningstillgångar

Kapitel 3, Anläggningstillgångar Sid 1 (7) 2000-09-18 3.1.3 2001-05-18 Bilaga 3.b 3 5 22 23 2, 4 Nytt avsnitt, Leasing. Tillägg: Kalkyl vid val mellan lån och leasing. Prosit har ersatts med Raindance. Ny Version 2.1. Bokföringsförordningen

Läs mer

Baskontoplanens uppbyggnad

Baskontoplanens uppbyggnad 1/6 Datum 2009-06-26 ESV-dnr 49-146/2009 Handläggare Baskontoplanens uppbyggnad Baskontoplanen är avsedd för externredovisning hos myndigheter, dvs. registrering av transaktioner mellan myndigheten och

Läs mer

Upphandlingsskadeavgift enligt 17 kap. 1 3 lagen (2007:1091) om offentlig upphandling

Upphandlingsskadeavgift enligt 17 kap. 1 3 lagen (2007:1091) om offentlig upphandling KKV1040, v1.3, 2012-09-20 ANSÖKAN 2013-01-23 Dnr 54/2013 1 (6) Förvaltningsrätten i Karlstad Box 568 651 12 Karlstad Ansökan om upphandlingsskadeavgift Sökande Konkurrensverket, 103 85 Stockholm Motpart

Läs mer

ClueE: det juridiska perspektivet. David Langlet Joshua Prentice

ClueE: det juridiska perspektivet. David Langlet Joshua Prentice ClueE: det juridiska perspektivet David Langlet Joshua Prentice Studerade områden Det främjande regelverket hur påverkar det kommunerna? Offentlig upphandling främjare eller hämmare? Kravet på affärsmässigt

Läs mer

e-handel i praktiken 2013-04-10 Mikael Wickström, Chef inköpsenheten, Avdelningen för Verksamhetsstöd mikael.wickstrom@skatteverket.

e-handel i praktiken 2013-04-10 Mikael Wickström, Chef inköpsenheten, Avdelningen för Verksamhetsstöd mikael.wickstrom@skatteverket. e-handel i praktiken 2013-04-10 Mikael Wickström, Chef inköpsenheten, Avdelningen för Verksamhetsstöd mikael.wickstrom@skatteverket.se Agenda Helhetssyn Organisation Förutsättningar ehandel Skatteverket

Läs mer

Syfte och mål med Inköpssamverkan

Syfte och mål med Inköpssamverkan RIKTLINJER Innehållsförteckning Syfte och mål med Inköpssamverkan... 3 Ansvarfrågor organisation... 4 Riktlinjer för direktupphandling... 5 Riktlinjer för miljö... 5 Upphandlingsetik... 6 Definitioner...

Läs mer

Upphandlings- och inköpsreglemente för Malung-Sälens kommun

Upphandlings- och inköpsreglemente för Malung-Sälens kommun Upphandlings- och inköpsreglemente för Malung-Sälens kommun Antagen av kommunfullmäktige 2013-10-28 93 Gäller från och med 2013-11-26 Reviderad 2014-11-03 av upphandlingsenheten Innehåll Syfte...3 Regler...3

Läs mer

Betalkort. Landstingets revisorer Revisionsrapport Februari 2013

Betalkort. Landstingets revisorer Revisionsrapport Februari 2013 Betalkort Landstingets revisorer Revisionsrapport Februari 2013 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sid 1 BAKGRUND 1 2 UPPDRAG 1 2.1 Syfte 1 2.2 Avgränsningar 1 2.3 Revisionskriterier 1 2.4 Metod 2 3 LANDSTINGETS RIKTLINJE

Läs mer

Användandet av E-faktura inom den Summariska processen

Användandet av E-faktura inom den Summariska processen 1(7) Användandet av E-faktura inom den Summariska processen Kronofogdemyndigheten fastställer att den bedömning som det redogörs för i bifogade rättsliga promemoria under rubriken Kronofogdemyndighetens

Läs mer

Nordanstigs kommun Valfrihetssystem för hemtjänst

Nordanstigs kommun Valfrihetssystem för hemtjänst KKV1047, v1.0, 2015-02-03 BESLUT 2015-08-26 Dnr 53/2015 1 (5) Nordanstigs kommun Kommunstyrelseförvaltningen Box 820 70 Bergsjö Nordanstigs kommun Valfrihetssystem för hemtjänst Konkurrensverkets beslut

Läs mer

Så påverkas leverantörerna av

Så påverkas leverantörerna av Så påverkas leverantörerna av elektronisk upphandling Presentation på e-inköpsdagen Stefan Jönsson 2009-05-12 Vad är tillväxtverket? Nutek (Verket för näringslivsutveckling) lades ned den 31 mars Den 1

Läs mer

GWA ARTIKELSERIE. Offentlig upphandling quo vadis? Rättsområde: Författare: Offentlig upphandling Emma Johannesson & Sara Karlsson Datum: 2012-08-28

GWA ARTIKELSERIE. Offentlig upphandling quo vadis? Rättsområde: Författare: Offentlig upphandling Emma Johannesson & Sara Karlsson Datum: 2012-08-28 GWA ARTIKELSERIE Titel: Offentlig upphandling quo vadis? Rättsområde: Författare: Offentlig upphandling Emma Johannesson & Sara Karlsson Datum: 2012-08-28 Dåliga upphandlingar, brister i äldreomsorgen,

Läs mer

Granskning av upphandlingsverksamhet

Granskning av upphandlingsverksamhet Revisionsrapport Granskning av upphandlingsverksamhet Yvonne Lundin Kristianstads Renhållnings AB, Kristianstads Biogas AB Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 1.1 Bakgrund 1 1.2 Syfte 2 1.3 Metod och

Läs mer

ABCD. Intern kontroll avseende inköp Revisionsrapport. Arvika kommun. KPMG 2011-11-15 Antal sidor: 12

ABCD. Intern kontroll avseende inköp Revisionsrapport. Arvika kommun. KPMG 2011-11-15 Antal sidor: 12 ABCD Arvika kommun Intern kontroll avseende inköp Revisionsrapport KPMG 2011-11-15 Antal sidor: 12 ABCD Arvika kommun Intern kontroll avseende inköp 2011-11-15 Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund

Läs mer

Upphandlingspolicy. MA Upphandlingsenheten. Upphandlingspolicy 1(10)

Upphandlingspolicy. MA Upphandlingsenheten. Upphandlingspolicy 1(10) Upphandlingspolicy MA Upphandlingsenheten Upphandlingspolicy 1(10) Innehållsförteckning Upphandlingspolicy... 3 Upphandlingsrutiner... 3 Inledning... 3 Grunderna för offentlig upphandling... 3 Omfattning...

Läs mer

Användningen av kvalificerade skyddsidentiteter inom det särskilda personsäkerhetsarbetet

Användningen av kvalificerade skyddsidentiteter inom det särskilda personsäkerhetsarbetet Uttalande SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN 2012-06-14 Dnr 139-2011 Användningen av kvalificerade skyddsidentiteter inom det särskilda personsäkerhetsarbetet 1 SAMMANFATTNING Säkerhets- och integritetsskyddsnämndens

Läs mer