Region Skåne. Hjälpmedelshantering. Granskningsrapport. Offentlig sektor KPMG AB Antal sidor: 10

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Region Skåne. Hjälpmedelshantering. Granskningsrapport. Offentlig sektor KPMG AB 2014-03-18 Antal sidor: 10"

Transkript

1 Offentlig sektor KPMG AB Antal sidor: 10

2 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning 1 2. Syftet med granskningen 2 3. Metod 2 4. en inom Vad är hjälpmedelshantering? Hjälpmedelshandbok Hur får man tillgång till hjälpmedel 3 5. Organisation av hjälpmedelshanteringen inom Divisionen Habilitering & Hjälpmedel Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning Politisk styrning av hjälpmedelsverksamheten 6 6. Rutiner för utlämning av hjälpmedel Rutiner inom Habilitering & Hjälpmedel Rutiner och systemstöd Rutiner för inventering och modell för värdering av hjälpmedel i samband med löpande rapportering, delårsbokslut och årsbokslut Rutiner för hantering av hjälpmedel inom Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning Rutiner och systemstöd Rutiner för inventering och modell för värdering av hjälpmedel i samband med löpande rapportering, delårsbokslut och årsbokslut 8 7. Vad kostar hjälpmedelshanteringen inom 8 8. Sammanfattande analys och bedömning 9

3 1. Sammanfattning s revisorer har önskat en granskning av förvaltningarnas rutiner och system för utlämning och redovisning av hjälpmedel. s hälso- och sjukvård erbjuder hjälpmedel till människor inom regionen som har olika typer av funktionsnedsättningar. Det finns en mängd olika hjälpmedel att tillgå för att personer med en funktionsnedsättning ska få en fungerande vardag. Här finns t.ex. medicinska behandlingshjälpmedel, ortopedtekniska hjälpmedel, stöd till syn- och hörselnedsättning, rullstolar, elrullstolar etc. Utöver detta erbjuder också kommunerna olika typer av hjälpmedel. För att reglera hjälpmedelshanteringen finns ett regelverk. Detta regelverk finns samlat i en Hjälpmedelshandbok. Hjälpmedel tillhandahålls i huvudsak från hjälpmedelsverksamheten inom divisionen Habilitering & Hjälpmedel. All hjälpmedelshantering finns dock inte samlad där utan områdena Medicinska behandlingshjälpmedel och Ortopedtekniska hjälpmedel svarar Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning för. Årskostnaden för hjälpmedelshanteringen inom uppskattas till omkring 220 MSEK. Den sammanfattande bedömningen är att hjälpmedelsverksamheten fungerar bra inom regionen men att det finns förbättringsmöjligheter främst vad gäller ortopedtekniska hjälpmedel och medicinska behandlingshjälpmedel. Det finns mycket som talar för att hjälpmedelsverksamheten borde sammanföras i en samlad organisation för. Det rimliga enligt vår bedömning är att områdena ortopedtekniska hjälpmedel och medicinska behandlingshjälpmedel samordnas under divisionen Habilitering & Hjälpmedel. Med nuvarande organisation för hjälpmedelshanteringen har patienter svårt att veta vart man ska vända sig för att få hjälp. Även verksamhetens personal har i vissa fall svårt att veta hur man hanterar frågor kring hjälpmedelshantering. Detsamma gäller för förskrivarna som har stort behov av utbildning och information så att hanteringen blir rätt och att det sker en likabehandling av berörda patienter. Ett systemstöd borde införas för att administrera ortopedtekniska hjälpmedel och medicinska behandlingshjälpmedel. Sker en samordning av verksamheten med Habilitering & Hjälpmedel så bör även denna fråga kunna lösas. Det borde finnas fördelar med att även kommunernas hjälpmedelsverksamhet samordnas med s hjälpmedelshantering. Det är något som diskuterats i flera omgångar, men flera av kommunerna har inte varit beredda att medverka till detta. Förutom förmodade samordningsvinster så skulle en samordning leda till en likabehandling av alla medborgare inom regionen. En gemensam upphandling av hjälpmedel mellan Skånes kommuner och borde diskuteras och kanske även en gemensam finansiering av hjälpmedel. 1

4 2. Syftet med granskningen Utlämning av hjälpmedel sker i stor omfattning inom s hälso- och sjukvård. Ur redovisningsperspektiv har hanteringen en väsentlig påverkan på regionens resultat- och balansräkning. s revisorer har önskat en granskning av förvaltningarnas rutiner och system för utlåning och redovisning av hjälpmedel. Frågeställningar som berörs är bland annat följande. Hur är hjälpmedelshanteringen organiserad inom? I vilken omfattning sker försäljning respektive uthyrning eller utlåning av hjälpmedel? Redovisas inköp av hjälpmedel som lager eller inventarier? Hur är rutinerna för registrering vid uthyrning eller utlånande respektive återlämnande av hjälpmedel? Hur är rutinerna för inventering och modellen för värdering av hjälpmedel i samband med delårsbokslut och årsbokslut? Hur används systemet Sesam för hjälpmedelshanteringen och hur sker koppling mot redovisningssystemet? Vad kostar hjälpmedelshanteringen inom? Vad kan göras bättre? Vilka utvecklingsplaner finns? 3. Metod Granskningen har genomförts av konsult Bengt Hansson från KPMG AB och inriktats på intervjuer, dokumentinsamling samt analytisk granskning. Uppföljning har skett av dokumenterade rutiner och hur de praktiskt tillämpas i redovisningen. 4. en inom 4.1 Vad är hjälpmedelshantering? s hälso- och sjukvård erbjuder hjälpmedel till människor inom regionen som har olika typer av funktionsnedsättningar. Det finns en mängd olika hjälpmedel att tillgå för att personer med en funktionsnedsättning ska få en fungerande vardag. Det kan till exempel vara hjälpmedel för att förflytta sig, äta, sköta hygienen eller för att kommunicera med omvärlden. Det finns också hjälpmedel som hjälper personer att minnas och planera. De hjälpmedel som erbjuds är av skiftande slag. Här finns t.ex. medicinska behandlingshjälpmedel, ortopedtekniska hjälpmedel, stöd till syn- och hörselnedsättning, rullstolar, elrullstolar etc. Utöver detta erbjuder också kommunerna olika typer av hjälpmedel. Exempel på detta är rollatorer samt dusch- och badhjälpmedel. 2

5 4.2 Hjälpmedelshandbok För att reglera hjälpmedelshanteringen finns ett regelverk. Detta regelverk finns samlat i en Hjälpmedelshandbok. Handboken behandlar följande avsnitt: Policy Allmänna riktlinjer Hjälpmedel till vuxna personer med funktionsnedsättning Hjälpmedel till barn och ungdomar med funktionsnedsättning Hjälpmedel till personer med synnedsättning Hjälpmedel till personer med hörselnedsättning/dövhet Ortopediska hjälpmedel Medicinska behandlingshjälpmedel och kosmetiska proteser Avgifter och bidrag Information kring hjälpmedelshanteringen finns också tillgänglig via s hemsida. 4.3 Hur får man tillgång till hjälpmedel Tillgång till hjälpmedel regleras utifrån ovan angivna regelverk. Hjälpmedlen är behovsprövade och rutinen för att få tillgång till hjälpmedel är följande: 1. Den behovssökande kontaktar en förskrivare För att få tillgång till ett hjälpmedel kontaktas en förskrivare som undersöker vilken typ av hjälpmedel som behövs i det aktuella fallet. Det kan till exempel vara en läkare, arbetsterapeut, sjukgymnast, audionom eller logoped på vårdcentralen eller den habilitering som patienten har kontakt med. Vem man ska kontakta framgår av Hjälpmedelshandboken där det också framgår vem som har förskrivningsrätt för respektive hjälpmedel. 2. Behovet undersöks Förskrivaren undersöker tillsammans med patienten vilket behov som finns av hjälpmedel och vilka alternativ som finns tillgängliga. Detta görs utifrån en helhetssyn ifrån patientens situation och behov. Samtidigt går man även igenom behov av övriga åtgärder som till exempel behandling eller bostadsanpassning. När man kommit fram till vilket hjälpmedel som behövs undersöker förskrivaren hur patienten på bästa sätt kan få tillgång till sitt hjälpmedel. En del hjälpmedel beställer förskrivaren direkt från Hjälpmedelsenheten och patienten kan då hämta ut hjälpmedlet hos förskrivaren. Andra förskrivna hjälpmedel utlämnas till patienten av upphandlad leverantör. 3. Utprovning och anpassning Hjälpmedlet provas ut av behörig hälso- och sjukvårdspersonal och anpassas efter patientens behov. Hjälp kan erbjudas med att träna sig i att använda hjälpmedlet. 5. Organisation av hjälpmedelshanteringen inom en inom kan organisatoriskt delas in enligt följande: 3

6 Divisionen Habilitering & Hjälpmedel har en hjälpmedelsavdelning som ansvarar för alla hjälpmedel till barn och ungdomar upp till 20 år samt speciella hjälpmedel som berör alla medborgare inklusive syn- och hörselhjälpmedel. För övriga hjälpmedel till personer från och med 20 år ligger ansvaret hos kommunerna. Avdelningen för Hälso- och sjukvårdsstyrning ansvarar för de två hjälpmedelsområdena medicinska behandlingshjälpmedel och ortopedtekniska hjälpmedel. Detta ansvar gäller alla medborgare oavsett ålder. Förskrivare av hjälpmedel enligt de regler som finns i Hjälpmedelshandboken finns inom samtliga verksamheter som bedriver hälso- och sjukvård inom. Utöver sjukhusen är det också vårdcentraler och privata vårdgivare enligt LOU, LOV, LOL och LOS Divisionen Habilitering & Hjälpmedel Organisation och ansvarsområde Habilitering & Hjälpmedel är en division inom Skånevård Kryh. Divisionen har ca 800 medarbetare och är indelad i fyra olika verksamhetsområden: Barn- och ungdomshabiliteringen Vuxenhabiliteringen Syn- hörsel- och dövverksamheten Hjälpmedelsverksamheten Hjälpmedelsverksamheten har 80 medarbetare. Ledning, administration och support är lokaliserade till Kristianstad. Dessutom finns 4 lokala enheter i Helsingborg, Kristianstad, Lund och Malmö, en regionövergripande specialenhet Dahjm samt en enhet för logistik och lager i Staffanstorp. Hjälpmedelsverksamheten inom divisionen Habilitering & Hjälpmedel ansvarar för alla hjälpmedel till barn och ungdomar upp till 20 år. Dessutom hanterar verksamheten speciella hjälpmedel som gäller för alla medborgare oavsett ålder och omfattar bland annat elektriska rullstolar, vissa kommunikationshjälpmedel, sittanpassningar, hjälpmedel till personer med hörselnedsättning, dövhet och personer med omfattande synnedsättning och blindhet. Hjälpmedelsverksamheten hanterar i genomsnitt brukarärenden per månad. Olika typer av hjälpmedel Det finns en mängd olika typer av hjälpmedel att tillgå. Hjälpmedel vid rörelsehinder: Exempel på detta är rullstolar och elrullstolar för egen förflyttning. 1 LOU = Lagen om upphandling, LOV = Lagen om vårdval, LOL = Lagen om läkarvårdsersättning, LOS = Lagen om ersättning till sjukgymnastik 4

7 Hjälpmedel för kognitivt stöd och kommunikation: Här finns hjälpmedel för den som behöver hjälp med att planera och komma ihåg. Exempel på detta är datorbaserade hjälpmedel för att få bättre struktur i vardagen eller hjälpmedel för den som har svårt med tal eller språk. Hjälpmedel vid hörselnedsättning och dövhet: För hörselnedsättning eller dövhet finns många olika typer av hörhjälpmedel. Det finns hjälpmedel som underlättar kommunikation i många olika situationer samt hjälpmedel för till exempel telefonering och varseblivning. Hjälpmedel vid synnedsättning och blindhet: För den som har en omfattande synnedsättning eller blindhet finns hjälpmedel som kan underlätta vardagen t.ex. starka läsglasögon, förstoringsglas, talande hjälpmedel, vita käppar och datorbaserade hjälpmedel. Det finns även hjälpmedel som stöd för dyslexi. Stödet som Habilitering & Hjälpmedel ger kallas insatser. Insatserna kan till exempel bestå av behandling, rådgivning eller utprovning av hjälpmedel. Insatserna är ett komplement till andra åtgärder som kan erhållas inom hälso- och sjukvården, från kommunen eller socialtjänsten. Vilka produkter som finns tillängliga i respektive fall styrs av de avtal som man har med olika leverantörer i enlighet med Lagen om Offentlig Upphandling (LOU). Den normala upphandlingsfrekvensen är 2-4 år. Ovanstående innebär att nya leverantörer och produkter kommer in successivt samtidigt som det gamla sortimentet kan finnas kvar. Det innebär i vissa fall problem med reservdelsförsörjning. 5.2 Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning Hjälpmedelsverksamheten inom divisionen Habilitering & Hjälpmedel svarar för en stor del av hjälpmedelshanteringen inom. All hjälpmedelshantering finns dock inte samlad där utan områdena Medicinska behandlingshjälpmedel och Ortopedtekniska hjälpmedel svarar Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning för. Medicinska behandlingshjälpmedel. Här ingår t ex andningshjälpmedel, kompressionsstrumpor, eyeliner, peruker, utrustning för smärtlindring etc. En del av dessa hjälpmedel är upphandlade. Ortopedtekniska hjälpmedel. Dessa typer av hjälpmedel förskrivs av läkare på vårdcentral eller av specialistläkare. Ortopedtekniska hjälpmedel är en upphandlad tjänst och patienten har i dagsläget tre olika företag att välja mellan för att utprova sitt hjälpmedel. Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning har en funktion inom avdelningen på ca 10 % av en heltidsbefattning för att hantera frågeställningar kring området vilket är otillräckligt enligt nuvarande befattningshavare. Förskrivning av hjälpmedel hanteras av vårdcentraler, sjukhus och vissa privata vårdgivare med vårdavtal. Förskrivande verksamhet har också kostnadsansvar för de hjälpmedel som finns inom områdena ortopedtekniska hjälpmedel och medicinska behandlingshjälpmedel. Hjälpmedelshandbokens regelverk gäller även här. 5

8 5.3 Politisk styrning av hjälpmedelsverksamheten För Skånes habiliterings- och hjälpmedelsverksamhet finns Habiliterings- och hjälpmedelsnämnden som är det politiska organ som fattar beslut kring vissa delar av s habiliterings- och hjälpmedelsverksamhet. Nämnden beslutar dessutom i s del av stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). För ortopedtekniska hjälpmedel och medicinska behandlingshjälpmedel finns inte motsvarande politiska organ under Hälso- och sjukvårdsnämnden. Politiska beslut avseende dessa områden, Hjälpmedelshandboken och andra beslut om hjälpmedelsverksamheten ansvarar Hälso- och sjukvårdsnämnden för medan vissa beslut som t.ex. avgifter som patienter betalar fattas av Regionfullmäktige. 6. Rutiner för utlämning av hjälpmedel Hjälpmedelsverksamheten inom divisionen Habilitering & Hjälpmedel är en samlad organisation som har byggt upp sin verksamhet utifrån detta medan områdena för ortopedtekniska hjälpmedel och medicinska behandlingshjälpmedel saknar en samlad organisation. Avdelningen för hälsooch sjukvårdsstyrning ansvarar för framtagande av regler medan övriga delar svarar produktionsorganisationen för. Produktionsorganisationen har inte någon samlad organisation vilket innebär att förskrivarna inte bedöms få det stöd som de behöver. Förskrivarna behöver stöd i framtagande av lokala rutiner inom respektive verksamhet även tolkning av gällande handboksregler. I och med avsaknaden av stöd till verksamheten inom vissa områden så saknas även enhetliga rutiner vilket innebär att patienter inte behandlas lika. 6.1 Rutiner inom Habilitering & Hjälpmedel Formerna för hur hjälpmedel hanteras varierar mellan olika landsting. En vanlig form är att landstingen hyr ut hjälpmedel. har en modell där man köper in hjälpmedel och lånar ut dem till sina patienter. Billigare hjälpmedel återanvänds sällan medan dyrare hjälpmedel som t.ex. elrullstolar återanvänds. Återanvändningsgraden är så hög som 70 %. Inköpen delas bokföringsmässigt upp enligt följande: Hjälpmedel för utlåning där inköpsvärdet överstiger 1 prisbasbelopp bokförs som anläggningstillgång och samlas i kontogrupp 12 i bokföringen. Olika avskrivningstider tillämpas beroende på typ av utrustning. Tillgångarna i klass 12 har följande aktuella bokförda värden Anskaffnings- Ackumulerade Bokfört Klass 12 (TSEK) Värde avskrivningar värde Medicinteknisk apparatur Hjälpmedel för utlåning med ett inköpsvärde under 1 prisbasbelopp bokförs i kontoklass 14. Avskrivning sker även på dessa inventarier. 6

9 Klass 14 (TSEK) Anskaffnings- Värde Ackumulerade avskrivningar Bokfört värde Hjälpmedel Synhjälpmedel Hörhjälpmedel Totalt Inköp av hjälpmedel med lägre värde samt reparationer av utrustning kostnadsförs. Som framgår ovan så har divisionen hjälpmedel som antingen är utlånade till patienter eller i eget lager till ett anskaffningsvärde om drygt 325 MSEK och till ett bokfört värde om 104 MSEK Rutiner och systemstöd Hjälpmedelsverksamheten inom Habilitering & Hjälpmedel använder systemet Sesam version 2 från Amesto Solutions för att administrera hjälpmedelshanteringen. Systemet är etablerat och används i 18 av Sveriges landsting. Systemet håller reda på varje enskilt hjälpmedel, varifrån det är inköpt och vem det är utlånat till. Vid utlåning skriver låntagaren på en ansvarsförbindelse. Ärendet registreras i Sesam och ansvarsförbindelsen skannas in i systemet. Systemet bevakar utlånade hjälpmedel och avbokning sker när hjälpmedlen återlämnas. Systemet Sesam kommunicerar genom filintegration med ekonomisystemet Raindance Rutiner för inventering och modell för värdering av hjälpmedel i samband med löpande rapportering, delårsbokslut och årsbokslut Ur redovisningsperspektiv har hanteringen av hjälpmedel en väsentlig påverkan på såväl resultatsom balansräkning. Det är därför viktigt att det finns system för att hålla reda på vilka hjälpmedel som redovisas som lager respektive inventarier. Det är också viktigt att det finns rutiner för registrering av utlåning och återlämnande av hjälpmedel inklusive former för inventering och värdering i samband med delårsbokslut och årsbokslut. Avstämning sker månadsvis mellan Sesam och Raindance. Tidigare år har revisionen pekat på svårigheter att göra avstämningar mellan systemen och att kunna dokumentera balansposter. För 3 år sedan var det också relativt stora differenser mellan systemen, vilket till stor del kunde förklaras av brister i datorsystemet Sesam. I och med installationen av Sesam version 2 är i stort sett differenserna borta. Idag kan det röra sig om differenser på i storleksordningen kr vilket måste anses marginellt utifrån ett anläggningsvärde på över 200 MSEK. 7

10 6.2 Rutiner för hantering av hjälpmedel inom Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning Rutiner och systemstöd För hantering av ortopedtekniska hjälpmedel och medicinska behandlingshjälpmedel saknas enhetliga rutiner. Regelverket som finns samlat i Hjälpmedelshandboken ska dock vara styrande för all verksamhet inom. Respektive verksamhet, t.ex. de olika sjukhusen, hanterar hjälpmedel inom sin egen budget. Vid intervjuer har det i flera fall framkommit att sjukhus sagt nej till att bevilja hjälpmedel trots att hjälpmedlet är förskrivet och att det framgår av Hjälpmedelshandboken att patienten har rätt till hjälpmedlet. Man har hänvisat till att det saknas budgetmedel. Ett annat problem är att det ibland saknats regler om vad som gäller för vissa hjälpmedel. Ett exempel som nämnts är ögonproteser där saknar regler kring hanteringen. Då finns inte heller någon som förskriver ögonproteser inom regionen och därmed går det inte för patienten att få tillgång till hjälpmedlet. Systemstöd saknas för hantering av ortopedtekniska hjälpmedel och medicinska behandlingshjälpmedel. Diskussioner har förts i flera år om att införa Sesam men inget har ännu hänt. Motsvarande lösning används t.ex. inom Västra Götalandsregionen med gott resultat enligt uppgift. Där hanterar man även förbrukningsmaterial och läkemedelsnära produkter i systemet Rutiner för inventering och modell för värdering av hjälpmedel i samband med löpande rapportering, delårsbokslut och årsbokslut Avsaknaden av ett system för att hantera ortopedtekniska hjälpmedel och medicinska behandlingshjälpmedel medför flera problem. Vare sig Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning eller förvaltningarna kan följa upp ortopedtekniska hjälpmedel eller medicinska behandlingshjälpmedel. Det finns en föreskrift (SOSFS 2008:1) att vårdgivaren ska följa upp förskrivningar. Detta går inte att göra idag genom avsaknaden av system utan man tvingas gå bakvägar för att få fram uppgifter. I vissa fall har man helt enkelt tvingats vända sig till leverantörer för att begära uppgift om hur mycket man sålt till. Denna typ av information hade man direkt kunnat läsa av om Sesam hade använts inom samtlig hjälpmedelshantering. Sjukhusen har inte system för att kunna hålla reda på vad som är utlånat och därigenom saknas tillförlitlig information för kostnadsredovisning och fastställande av balansposter i redovisningen. 7. Vad kostar hjälpmedelshanteringen inom förekommer på flera håll inom och utifrån den redovisning som finns är det svårt att få fram en samlad kostnadsbild för hjälpmedelshanteringen. 8

11 Den hjälpmedelsverksamhet som administreras inom divisionen Habilitering & Hjälpmedel går att läsa ut ur divisionens redovisning. Verksamheten kostar ca 160 MSEK per år fördelat på inköp av hjälpmedel med 110 MSEK och verksamhetskostnader om 50 MSEK. Ortopedtekniska hjälpmedel beräknas kosta ca 22 MSEK per år medan kostnaden för medicinska behandlingshjälpmedel är svårare att ta fram. Förmodligen är kostnaden i nivå med ortopedtekniska hjälpmedel eller något högre. Utifrån ovanstående siffror och med tillägg för nämndens kostnader och övergripande stabsfunktioner så kan årskostnaden för hjälpmedelshantering uppskattas till omkring 220 MSEK. 8. Sammanfattande analys och bedömning Den sammanfattande bedömningen är att hjälpmedelsverksamheten fungerar bra inom regionen men att det finns förbättringsmöjligheter främst vad gäller ortopedtekniska hjälpmedel och medicinska behandlingshjälpmedel. 1. Organisation av hjälpmedelsverksamheten Det finns mycket som talar för att all hjälpmedelsverksamhet inom regionen borde sammanföras i en organisation. Det rimliga enligt vår bedömning är att hanteringen av ortopedtekniska hjälpmedel och medicinska behandlingshjälpmedel samordnas under divisionen Habilitering & Hjälpmedel. Ovanstående syn delas av företrädare för hjälpmedelshanteringen inom regionen och under genomförandet av denna granskning har även verksamhetschefen för hjälpmedelsverksamheten inom Habilitering & Hjälpmedel och hälso- och sjukvårdsstrategen inom avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning fått ett uppdrag att ta fram en projektbeskrivning för upphandling av en konsult som ska se över nuvarande organisation även ta fram förslag på framtida organisation. Frågan har alltså initierats. 2. Systemstöd Ett systemstöd borde införas för att administrera ortopedtekniska hjälpmedel och medicinska behandlingshjälpmedel. Sker en samordning av verksamheten med Habilitering & Hjälpmedel så bör även denna fråga kunna lösas. 3. Information och utbildning Med nuvarande organisation för hjälpmedelshanteringen har patienter svårt att veta vart man ska vända sig för att få hjälp. Även verksamhetens personal har i vissa fall svårt att veta hur man hanterar frågor kring hjälpmedelshantering. Detsamma gäller för förskrivarna som har stort behov av utbildning och information så att hanteringen blir rätt och att det sker en likabehandling av berörda patienter. En samlad organisation borde kunna medverka till en förbättring även här. 4. Kommunernas roll Det borde finnas fördelar med att även kommunernas hjälpmedelshantering samordnas med s hjälpmedelshantering. Det är något som diskuterats i flera omgångar, men 9

12 flera av kommunerna har inte varit beredda att medverka till detta. Förutom förmodade samordningsvinster så skulle en samordning leda till en likabehandling av alla medborgare inom regionen. En gemensam upphandling av hjälpmedel mellan Skånes kommuner och borde diskuteras och kanske även en gemensam finansiering av hjälpmedel. KPMG AB dag som ovan Bengt Hansson Konsult 10

Riktlinjer till genomförandet av satsningen fritt val av hjälpmedel

Riktlinjer till genomförandet av satsningen fritt val av hjälpmedel Bilaga till regeringsbeslut 2007-08-16 nr 3 Socialdepartementet Riktlinjer till genomförandet av satsningen fritt val av hjälpmedel Inledning Regeringen vill i en försöksverksamhet pröva ett system som

Läs mer

Bra att veta om hjälpmedel. En vägledning om personliga hjälpmedel som förskrivs inom hälso- och sjukvården

Bra att veta om hjälpmedel. En vägledning om personliga hjälpmedel som förskrivs inom hälso- och sjukvården Bra att veta om hjälpmedel En vägledning om personliga hjälpmedel som förskrivs inom hälso- och sjukvården Vad är ett personligt hjälpmedel? Om du har en funktionsnedsättning eller långvarig sjukdom kan

Läs mer

Till dig som är i behov av eller använder hjälpmedel

Till dig som är i behov av eller använder hjälpmedel Till dig som är i behov av eller använder hjälpmedel Alla människors lika värde är grunden för Handikappförbundens verksamhet I denna broschyr har vi sammanställt information som bygger på erfarenheter

Läs mer

Vanliga frågor kring hjälpmedel

Vanliga frågor kring hjälpmedel Vanliga frågor kring hjälpmedel 1. Vart vänder jag mig om jag behöver ett hjälpmedel? 2. Vad är en förskrivare? 3. Vad är ett funktionshinder? 4. Vad är ett hjälpmedel? 5. Jag behöver ett hjälpmedel. Hur

Läs mer

KONTORET FÖR HÄLSA, VÅRD OCH OMSORG. Äldrenämnden

KONTORET FÖR HÄLSA, VÅRD OCH OMSORG. Äldrenämnden Uppsala KOMMUN KONTORET FÖR HÄLSA, VÅRD OCH OMSORG Handläggare Datum Diarienummer Gunvor Nordström-Liiv 2014-03-11 ALN-2012-0232.10 Äldrenämnden Avgifter på tekniska hjälpmedel Förslag till beslut Kontoret

Läs mer

Riktlinjer och rutiner vid medicintekniska hjälpmedel (MTP)

Riktlinjer och rutiner vid medicintekniska hjälpmedel (MTP) Riktlinje 9/ Medicintekniska Hjälpmedel (MTP) Rev. 2014-12-22 Nämndkontor Social Annicka Pantzar Medicinskt ansvarig sjuksköterska Riktlinjer och rutiner vid medicintekniska hjälpmedel (MTP) Författningar

Läs mer

ANVISNINGAR FÖR INKONTINENSHJÄLPMEDEL 2014

ANVISNINGAR FÖR INKONTINENSHJÄLPMEDEL 2014 Regionens och kommunernas inkontinensverksamhet, resursenheten för inkontinensfrågor, ska vila på de grunder som anges i Hälso- och sjukvårdslagen (HSL). Anvisningarna ger allmän information om inkontinenshjälpmedel

Läs mer

Anvisningar för inkontinenshjälpmedel 2012

Anvisningar för inkontinenshjälpmedel 2012 Regionens och kommunernas inkontinensverksamhet, resursenheten för inkontinensfrågor, ska vila på de grunder som anges i Hälso- och sjukvårdslagen (HSL). En av grundprinciperna för inkontinensverksamheten

Läs mer

Granskning av intern kontroll avseende hjälpmedels hantering

Granskning av intern kontroll avseende hjälpmedels hantering www.pwc.se Revisionsrapport Rebecca Lindström Granskning av intern kontroll avseende hjälpmedels hantering Region Halland Granskning av hjälpmedelshantering Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1

Läs mer

Tekniska hjälpmedel. Enköpings kommun

Tekniska hjälpmedel. Enköpings kommun Tekniska hjälpmedel Enköpings kommun Enköpings kommun 2010, Vård- och omsorgsförvaltningen. Foto: Brittmari Hansson Tekniska hjälpmedel - i Enköpings kommun I Enköpings kommun ansvarar Kommunrehab, Vård-

Läs mer

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Ansvar för användning och hantering av medicintekniska produkter

Ansvar för användning och hantering av medicintekniska produkter Styrande dokument Regeldokument Anvisning Kvalitetshandbok för medicintekniska produkter och tjänster Del 1 Sida 1 (12) Ansvar för användning och hantering av medicintekniska produkter Vårdgivarens ansvar

Läs mer

Barn- och ungdomshabiliteringen Leva som andra

Barn- och ungdomshabiliteringen Leva som andra Barn- och ungdomshabiliteringen Leva som andra Habilitering, råd och stöd Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten erbjuder habilitering samt råd och stöd till barn och ungdomar med utvecklingsstörning,

Läs mer

Hur skyddas patientens integritet? Vad säger lagar och författningar och hur fungerar det?

Hur skyddas patientens integritet? Vad säger lagar och författningar och hur fungerar det? Hur skyddas patientens integritet? Vad säger lagar och författningar och hur fungerar det? ewa.jerilgard@cehis.se Dagens nyheter vintern 2012 Drygt 200 vårdenheter allt från sjukhus till vårdcentraler

Läs mer

Grundläggande förutsättningar

Grundläggande förutsättningar Grundläggande förutsättningar Bakgrund ansvarsfördelning kommun - landsting Kommunerna i Örebro län ansvarar för omvårdnadshjälpmedel som behövs för att vårda människor med olika funktionsnedsättningar

Läs mer

Policys. Vård och omsorg

Policys. Vård och omsorg LEDNINGSSYSTEM FÖR KVALITET Policys Vård och omsorg 2010/2011 Antagen av vård- och omsorgsnämnden 2010-08-26 ( 65) Reviderad av vård- och omsorgsnämnden 2013-12-19 (Policy för insatser och vårdåtgärder)

Läs mer

Tekniska hjälpmedel. Enköpings kommun

Tekniska hjälpmedel. Enköpings kommun Tekniska hjälpmedel Enköpings kommun Vård- och omsorgsförvaltningen, Enköpings kommun 2015. Tekniska hjälpmedel i Enköpings kommun I Enköpings kommun ansvarar kommunrehab inom vård- och omsorgsförvaltningen

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård

Riktlinjer för hälso- och sjukvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen Ninette Hansson Medicinskt ansvarig sjuksköterska/ Kvalitetscontroller 2012-10-23 Beslutad av 1(7) Ninette Hansson Riktlinjer för hälso- och sjukvård Denna riktlinjer

Läs mer

Projektets primära målsättning är:

Projektets primära målsättning är: HJÄLPMEDEL- KVALITET FRÅN ETT BRU KARPERSPEKTIV RSPEKTIV Projektet Hjälpmedel- kvalitet från ett brukarperspektiv har pågått sedan september 2009. Lars Gustavsson är projektansvarig och Malin Björk är

Läs mer

Huvudskär, Haninge kommun 2014-11-07 1

Huvudskär, Haninge kommun 2014-11-07 1 Huvudskär, Haninge kommun 2014-11-07 1 Resursteamet Socialförvaltning Historik Organisation Uppdrag 2014-11-07 2 Historik Omsorgsnämnd nedlagd 1994 Kommunen får ansvar för LSS boende Hsl regleras av principöverenskommelse,

Läs mer

Riktlinjer för tekniska hjälpmedel, larm vid specifika behov och kognitiva hjälpmedel

Riktlinjer för tekniska hjälpmedel, larm vid specifika behov och kognitiva hjälpmedel Riktlinjer Riktlinjer för tekniska hjälpmedel, larm vid specifika behov och kognitiva hjälpmedel Antagen av Kommunstyrelsen 94/2010 Tierps kommun 815 80 TIERP i Telefon: 0293-180 00 i www.tierp.se Riktlinjer

Läs mer

Granskning av aktiverade utvecklingskostnader

Granskning av aktiverade utvecklingskostnader Granskning av aktiverade utvecklingskostnader inom ITT Genomförd på uppdrag av revisorerna i Region Skåne Oktober 2008 Innehållsförteckning 1 INLEDNING...2 1.1 Bakgrund...2 1.2 Syfte och metod...2 2 FÖREKOMSTEN

Läs mer

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, är en rättighetslag. De som tillhör någon av lagens tre personkretsar kan få rätt till

Läs mer

Kognitiva hjälpmedel punkt kom. Eva Persson Birgitta Bjerre

Kognitiva hjälpmedel punkt kom. Eva Persson Birgitta Bjerre Kognitiva hjälpmedel punkt kom Eva Persson Birgitta Bjerre Innehåll 1. Sammanfattning... 1 2. Bakgrund... 2 3. Syfte... 3 4. Genomförande... 3 5. Resultat... 8 6. Slutsatser och rekommendationer... 10

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna

Läs mer

Användning av skyddsåtgärder i ordinärt och särskilt boende SOL/LSS

Användning av skyddsåtgärder i ordinärt och särskilt boende SOL/LSS SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, MAS 2014-08-20 annika.nilsson@kil.se Användning av skyddsåtgärder i ordinärt och särskilt boende SOL/LSS RIKTLINJERNA AVSER Bälte, sele, rullstols- och brickbord och

Läs mer

Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun

Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun Rehabiliteringsprocessen Fastställd av vård- och omsorgsnämnden 2011-02-16 1(7) Elisabeth Fagerström 046-35 55 58 elisabeth.fagerstrom@lund.se Rehabiliteringsprocessen i Lunds kommun Bakgrund En utredning

Läs mer

Rehabilitering, habilitering och hjälpmedel i Dalarnas län

Rehabilitering, habilitering och hjälpmedel i Dalarnas län Rehabilitering, habilitering och hjälpmedel i Dalarnas län särskild överenskommelse och anvisning kortversion av dokument med samma namn fastställt 120928 1 (7) Ansvarsfördelning Rehabilitering Patientbehov

Läs mer

Regel för Hälso och sjukvård: PERSONLYFT OCH LYFTSELE

Regel för Hälso och sjukvård: PERSONLYFT OCH LYFTSELE Region Stockholm Innerstad Sida 1 (8) 2014-05-22 Sjuksköterskor Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering Regel för Hälso och sjukvård: PERSONLYFT OCH LYFTSELE Sjuksköterskor och Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering

Läs mer

Område: Hjälpmedel till personer med hörselnedsättning/dövhet. Innehållsförteckning

Område: Hjälpmedel till personer med hörselnedsättning/dövhet. Innehållsförteckning t Område: Hjälpmedel till personer med hörselnedsättning/dövhet Gilitigt från och med 2010-01-01 Reviderad den 2014-11-07 Innehållsförteckning 04 Hjälpmedel vid personlig medicinsk behandling 04 27 Stimulatorer

Läs mer

Hälso- och sjukvård i bostad med särskild service och daglig verksamhet (LSS)

Hälso- och sjukvård i bostad med särskild service och daglig verksamhet (LSS) Gunilla Hjelm-Wahlberg Hälso- och sjukvård i bostad med särskild service och daglig verksamhet (LSS) Kortfattade anteckningar från dialogkonferens 2015-06-02 LÄGESRAPPORT (Elisabeth Höglund) Hälso- och

Läs mer

Förskrivning av TENS-stimulator för personer med långvariga eller akuta smärttillstånd

Förskrivning av TENS-stimulator för personer med långvariga eller akuta smärttillstånd Dokumenttyp Rutin Dokumentägare Christina Norlén, Lena Steffner Starrin Ansvarig verksamhet Division HHR och Smärtcentrum 1 Fastställare Revision Giltig fr.o.m. Antal sidor 7 Giltig t.o.m. Jan Hultbäck

Läs mer

FALKENBERGS KOMMUNS 3.21 FÖRFATTNINGSSAMLING. REGLEMENTE FÖR HJÄLPMEDELSNÄMNDEN I HALLAND godkänt av kommunfullmäktige 2001-10-25 123 2001-11-01

FALKENBERGS KOMMUNS 3.21 FÖRFATTNINGSSAMLING. REGLEMENTE FÖR HJÄLPMEDELSNÄMNDEN I HALLAND godkänt av kommunfullmäktige 2001-10-25 123 2001-11-01 REGLEMENTE FÖR HJÄLPMEDELSNÄMNDEN I HALLAND godkänt av kommunfullmäktige 2001-10-25 123 Gäller fr o m 2001-11-01 Landstinget Halland samt Kungsbacka, Varbergs, Falkenbergs, Halmstads, La- Dnr 2001:238

Läs mer

HJÄLPMEDELSHANDBOK FÖR BLEKINGE

HJÄLPMEDELSHANDBOK FÖR BLEKINGE 1 REV. 2013.02.28/BD. HJÄLPMEDELSHANDBOK FÖR BLEKINGE Hjälpmedelshanteringen i Blekinge Innehåll 1. Allmänna riktlinjer (Policy) 2. Ansvarsfördelning i Blekinge 3. Enheter med ansvar för hjälpmedel 4.

Läs mer

Översyn av gällande regelverk för hjälpmedel inom hjälpmedelscentralens ansvarsområde

Översyn av gällande regelverk för hjälpmedel inom hjälpmedelscentralens ansvarsområde 1(2) 2014-09-01 LJ 2013/919 Förvaltningsnamn Avsändare Landstingsstyrelsen Översyn av gällande regelverk för hjälpmedel inom hjälpmedelscentralens ansvarsområde Bakgrund En översyn av regelverket för hjälpmedel

Läs mer

4. RIKTLINJER FÖR FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL

4. RIKTLINJER FÖR FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL 4. RIKTLINJER FÖR FÖRSKRIVNING AV HJÄLPMEDEL FÖRSKRIVARE Med förskrivare avses det som tidigare benämndes ordinatör. I dessa riktlinjer är begreppet ordinatör ersatt med begreppet förskrivare. På samma

Läs mer

Hjälpmedelsguide. Broschyren finns inläst på band

Hjälpmedelsguide. Broschyren finns inläst på band Handikappverksamheten Kommunikationscentrum Länssjukhuset Ingång 4, målpunkt K Tfn: 035-14 61 13 Fax: 035-14 61 01 Texttelefon: 035-13 13 99 Broschyren finns inläst på band Produktion & layout: Närsjukvårdens

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsinsatser i bostad med särskild service och i daglig verksamhet enligt Lag (1993:387) om stöd och service till vissa

Hälso- och sjukvårdsinsatser i bostad med särskild service och i daglig verksamhet enligt Lag (1993:387) om stöd och service till vissa Hälso- och sjukvårdsinsatser i bostad med särskild service och i daglig verksamhet enligt Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Bakgrund Handikappreformen 1994 innebar

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för. Falkenberg LSS 2, Nytida AB. År 2014. 2015-01-10 Annika Hoffsten Hultén

Patientsäkerhetsberättelse för. Falkenberg LSS 2, Nytida AB. År 2014. 2015-01-10 Annika Hoffsten Hultén Patientsäkerhetsberättelse för Falkenberg LSS 2, Nytida AB År 2014 2015-01-10 Annika Hoffsten Hultén Detta underlag till patientsäkerhetsberättelse utgör en bilaga till vårdgivarens patientsäkerhetsberättelse.

Läs mer

Avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland

Avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland 2006-11-14 Avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland Inledning 1 Grundläggande utgångspunkter Detta avtal reglerar ansvar och samverkan

Läs mer

Utbildnings- och utvecklingsfonder

Utbildnings- och utvecklingsfonder LANDSTINGET I VÄRMLAND Revisorerna 2008-08-18 Anna-Lena Wallin Rev/08054 Utbildnings- och utvecklingsfonder 2007 Rapport 2-08 Utbildnings- och utvecklingsfonder 2007 1. Inledning I revisorernas granskningsarbete

Läs mer

Granskning av utrangering av inventarier vid Skaraborgs Sjukhus 2007

Granskning av utrangering av inventarier vid Skaraborgs Sjukhus 2007 Granskning av utrangering av inventarier vid Skaraborgs Sjukhus 2007 På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna har Öhrlings PricewaterhouseCoopers granskat rutinerna avseende utrangering av inventarier

Läs mer

Rutiner för f r samverkan

Rutiner för f r samverkan Rutiner för f r samverkan Huvudmännen för hälso- och sjukvården och socialtjänsten ska tillsammans säkerställa att övergripande rutiner för samverkan i samband med egenvård utarbetas. Rutinerna ska tas

Läs mer

Policy för. Hjälpmedel 2013. HSO i Stockholms län

Policy för. Hjälpmedel 2013. HSO i Stockholms län Policy för Hjälpmedel 2013 HSO i Stockholms län Hjälpmedel är en rättighet och en förutsättning för att personer med funktionsnedsättning ska kunna leva självständigt och aktivt. Bakgrund Hjälpmedel är

Läs mer

Stimulera inte nära glomus caroticus, på halsen nära carotiskärlen

Stimulera inte nära glomus caroticus, på halsen nära carotiskärlen Förskrivning av TENS-stimulator som personligt hjälpmedel TENS Transkutan Elektrisk Nervstimulering 1. Omfattning 1.1 Indikationer 1(5) 2008-0-19 TENS kan förskrivas för personer med långvariga eller akuta

Läs mer

Område: Hjälpmedel till personer med synnedsättning. Innehållsförteckning

Område: Hjälpmedel till personer med synnedsättning. Innehållsförteckning Område: Hjälpmedel till personer med synnedsättning Gilitigt från och med 2008-05-15 Reviderad den 2014-11-07 Innehållsförteckning 04 Hjälpmedel vid personlig medicinsk behandling 04 24 Material och utrustning

Läs mer

Skånevård Kryh Division Habilitering och Hjälpmedel

Skånevård Kryh Division Habilitering och Hjälpmedel Skånevård Kryh Division Habilitering och Hjälpmedel Ulla Mårtensson 044-309 41 21 ulla.martensson@skane.se Datum 2014-09-02 Brukarsamverkan, Habilitering & Hjälpmedel Minnesanteckningar 2014-09-02 Tid:

Läs mer

Ortopedtekniska hjälpmedel, Ordinationsanvisningar

Ortopedtekniska hjälpmedel, Ordinationsanvisningar Ortopedtekniska hjälpmedel, Ordinationsanvisningar Innehållsförteckning: Sid Specifika regler för området 2 06 Ortoser och proteser 06 03 Spinala ortoser 06 03 09 Thoraco- lumbo- sacrala ortoser 4 06 03

Läs mer

Rutin för avvikelsehantering

Rutin för avvikelsehantering 1(8) SOCIALFÖRVALTNINGEN Beslutsdatum: 2014-04-15 Gäller från och med: 2015-03-01 Beslutad av (namn och titel): Framtagen av (namn och titel): Reviderad av (namn och titel): Reviderad den: Amelie Gustafsson

Läs mer

3. ALLMÄNNA REGLER. viss anpassning/specialanpassning på produkter som inte ryms inom begreppet hjälpmedel.

3. ALLMÄNNA REGLER. viss anpassning/specialanpassning på produkter som inte ryms inom begreppet hjälpmedel. 3. ALLMÄNNA REGLER DEFINITION AV HJÄLPMEDEL Individuella hjälpmedel för personer med funktionsnedsättning ryms inom begreppet Personliga hjälpmedel för det dagliga livet vilket betyder: hjälpmedel som

Läs mer

Rekommendationer från MAS/MAR-nätverket i Dalarna gällande ansvarsfördelning

Rekommendationer från MAS/MAR-nätverket i Dalarna gällande ansvarsfördelning 1 Rekommendationer från MAS/MAR-nätverket i Dalarna gällande ansvarsfördelning LAGAR OCH AR SOM STYR KOMMUNERNAS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, AVSEENDE SFÖRHÅLLANDEN MELLAN VÅRDGIVARE (NÄMND), VERKSAMHETSCHEF OCH

Läs mer

Med Utprovning avses att konsulent och/eller tekniker bistår förskrivare med experthjälp vid val av hjälpmedel för bestämd brukare.

Med Utprovning avses att konsulent och/eller tekniker bistår förskrivare med experthjälp vid val av hjälpmedel för bestämd brukare. 2012-01-20 1 (5) BILAGA 4 DEFINITIONER TJÄNSTER Utprovning Med Utprovning avses att konsulent och/eller tekniker bistår förskrivare med experthjälp vid val av hjälpmedel för bestämd brukare. Anpassning

Läs mer

Svar på Öppet Brev till de politiska partierna i Västra Götalandsregionen

Svar på Öppet Brev till de politiska partierna i Västra Götalandsregionen Svar på Öppet Brev till de politiska partierna i Västra Götalandsregionen Distriktets årsmöte 9 april 2011 beslöt att skicka ett Öppet brev till partierna som sitter i Västra Götalands Regionfullmäktige.

Läs mer

Hjälpmedelshandboken för Västmanland 2015. Bok 1 Allmän del

Hjälpmedelshandboken för Västmanland 2015. Bok 1 Allmän del Hjälpmedelshandboken för Västmanland 2015 Bok 1 Allmän del 1 VÄLKOMMEN TILL HJÄLPMEDELS- HANDBOKEN BOK 1 ALLMÄN DEL Det finns en gemensam hjälpmedelspolicy för Landstinget Västmanland och länets kommuner

Läs mer

Grundläggande förutsättningar

Grundläggande förutsättningar Grundläggande förutsättningar Bakgrund ansvarsfördelning kommun - landsting Vid Ädelreformen 1992 överfördes ansvaret för långvarig vård och service av medicinsk karaktär i hemmet från landstinget till

Läs mer

Dokumentnamn: Avvikelsehantering Berörd verksamhet: Välfärd Upprättad av: Godkänd av: Giltigt från: Medicinsk ansvarig sjuksköterska (MAS)

Dokumentnamn: Avvikelsehantering Berörd verksamhet: Välfärd Upprättad av: Godkänd av: Giltigt från: Medicinsk ansvarig sjuksköterska (MAS) Dokumentnamn: Avvikelsehantering Berörd verksamhet: Välfärd Upprättad av: Godkänd av: Giltigt från: Medicinsk ansvarig sjuksköterska (MAS) MAS 2013-03-19 RUTIN FÖR LOKAL AVVIKELSEHANTERING Inledning Arbetet

Läs mer

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning Bilaga till SN 50/ 1 av 1 Innehållsförteckning Sid Inledning 2 Bakgrund 2- Definitioner -4 Ansvar och roller Östhammar 4-8 Regler som gäller vid förskrivning av hjälpmedel 8-10 Avgifter 10-11 Andra verksamheters

Läs mer

Registreringsrutiner för armprotesmottagning, gåskola och ortopedteknisk specialistläkarmottagning på Bräcke Diakoni RehabCenter Sfären (öppen vård)

Registreringsrutiner för armprotesmottagning, gåskola och ortopedteknisk specialistläkarmottagning på Bräcke Diakoni RehabCenter Sfären (öppen vård) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Avdelningen för närsjukvård Rehabilitering-Habilitering-Hjälpmedel Registreringsrutiner för armprotesmottagning, gåskola och ortopedteknisk specialistläkarmottagning på

Läs mer

SOSFS 2011:9 ersätter

SOSFS 2011:9 ersätter SOSFS 2011:9 trädde i kraft den 1 januari 2012 tillämpliga inom hälso- och sjukvård, tandvård, socialtjänst och verksamhet enligt LSS oavsett om det är i privat eller offentlig regi vid myndighetsutövning

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Kattens läkargrupp och BVC i Trelleborg

Patientsäkerhetsberättelse för Kattens läkargrupp och BVC i Trelleborg Kattens Läkargrupp Västergatan 14B, 231 64 Trelleborg. Tel. 0410-456 70 Patientsäkerhetsberättelse för Kattens läkargrupp och BVC i Trelleborg År 2013 Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-28 Eva-Christin

Läs mer

MAS riktlinje - tillika förtydligande av allmänna villkor i kundval i de avsnitt som gäller hemrehabilitering samt basal hemsjukvård.

MAS riktlinje - tillika förtydligande av allmänna villkor i kundval i de avsnitt som gäller hemrehabilitering samt basal hemsjukvård. Dokumentets namn Ansvarsfördelning yrkesgrupper Kommunal Hälsooch sjukvård Riktlinje till KHV och BHV Beslutat styrgrupp kundval 2010 05 17 Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska

Läs mer

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum 2014-11-12 64/71 44./. Bilaga. Handlingsplan psykiatrisk ohälsa I Norrbottens län finns sedan hösten 2013 en överenskommelse om samarbete

Läs mer

Uppföljning internkontrollplan 2012

Uppföljning internkontrollplan 2012 01054 1(8) TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer Regionkontoret 2013-01-15 RS120057 Håkan Nilsson, tf ekonomidirektör Ekonomi/Styrning och uppföljning 035-13 47 72 REGIONSTYRELSEN Uppföljning internkontrollplan

Läs mer

Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering

Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering Bilaga 1 1 (5) Krav- och kvalitetsbok fysioterapi Definition av begrepp vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering år 2016 Definitioner av begrepp som gäller för vårdval fysioterapi inom primärvårdsrehabilitering

Läs mer

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Granskning av Landstinget Dalarnas anläggningsregister och avskrivningar

Granskning av Landstinget Dalarnas anläggningsregister och avskrivningar www.pwc.se Revisionsrapport Granskning av Landstinget Dalarnas anläggningsregister och avskrivningar Emil Forsling Malin Liljeblad Fredrik Winter Innehåll 1. Sammanfattande bedömning... 2 2. Inledning...

Läs mer

INKÖPS- OCH UPPHANDLINGSPOLICY FÖR LANDSTINGET I ÖSTERGÖTLAND

INKÖPS- OCH UPPHANDLINGSPOLICY FÖR LANDSTINGET I ÖSTERGÖTLAND INKÖPS- OCH UPPHANDLINGSPOLICY FÖR LANDSTINGET I ÖSTERGÖTLAND 1. BAKGRUND Landstingsdirektören har det formella ansvaret för framtagande av inköps- och upphandlingspolicy och gemensamma regler för anskaffning

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

ÄRENDEFÖRTECKNING. 3. Granskning av privata fysioterapeuter 2015 (VVN/25/2015) 2

ÄRENDEFÖRTECKNING. 3. Granskning av privata fysioterapeuter 2015 (VVN/25/2015) 2 Kallelse/Föredragningslista 1(8) Samordningskansliet 2015-08-27 Monica Byvald Tfn: 063-147637 E-post: monica.byvald@regionjh.se ORGAN: DATUM: 2015-09-08 Vårdvalsnämnden PLATS: Regionens hus, hus 3 plan

Läs mer

Vad händer när man börjar se dåligt?

Vad händer när man börjar se dåligt? Vad händer när man börjar se dåligt? Välkommen till Syncentralen För att komma till Syncentralen måste du ha remiss från ögonläkare. På Syncentralen finns optiker, synpedagoger, datapedagog, kurator, psykolog,

Läs mer

Revisionsrapport Översiktlig granskning ledningssystem för systematisk kvalitetsarbete

Revisionsrapport Översiktlig granskning ledningssystem för systematisk kvalitetsarbete s revisorer Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport Översiktlig granskning ledningssystem för systematisk kvalitetsarbete Revisionen har via KPMG genomfört en granskning

Läs mer

Generella riktlinjer för förskrivare 2015

Generella riktlinjer för förskrivare 2015 Generella riktlinjer för förskrivare 2015 Förslaget är en sammanställning av följande dokument: 1. Generella riktlinjer 2014 2. Förskrivningsrätt och kostnadsansvar 2014 3. Hjälpmedelsanvändarens ansvar

Läs mer

Introduktion och innehåll

Introduktion och innehåll UPPLAGA 3/2012 Vårdgaranti vad handlar det om egentligen? Detta är en utbildning som riktar sig till dig som är vårdpersonal inom Västra Götalandsregionen och som dagligen möter patienter i ditt arbete.

Läs mer

SOSFS 2005:27 (M och S) Föreskrifter. Samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2005:27 (M och S) Föreskrifter. Samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2005:27 (M och S) Föreskrifter Samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets

Läs mer

MANUAL FÖR REGISTRERING I PASiS AV FLYKTINGAR INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN

MANUAL FÖR REGISTRERING I PASiS AV FLYKTINGAR INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN MANUAL FÖR REGISTRERING I PASiS AV FLYKTINGAR INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN Avdelning för hälso- och sjukvårdsstyrning, Koncernkontoret Rev 140325 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Asylsökande... 4

Läs mer

Hälsoinriktad hälso- och sjukvård

Hälsoinriktad hälso- och sjukvård Hälsoinriktad hälso- och sjukvård Maria Bjerstam Koncernkontoret Avdelningen för hälso- och sjukvårdsstyrning 6205 5 1 Hälsans bestämningsfaktorer 2 Implementering The story Någon får en idé om en ny metod

Läs mer

Beredningen för integritetsfrågor

Beredningen för integritetsfrågor Beredningen för integritetsfrågor Lie Lindström Handläggare 040-675 38 32 Lie.Lindstrom@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2013-08-28 Dnr 1201732 1 (5) Beredningen för integritetsfrågor Patientens direktåtkomst

Läs mer

Tillsyn - äldreomsorg

Tillsyn - äldreomsorg Datum Diarienr 2011-12-07 876-2010 TioHundranämnden Box 801 761 28 Norrtälje Tillsyn - äldreomsorg Datainspektionens beslut Datainspektionen konstaterar att TioHundranämnden i strid med 6 lagen om behandling

Läs mer

Rutin rekommendation, föreskrivning och användning av skyddsutrustning inom särskilt boende äldreomsorg

Rutin rekommendation, föreskrivning och användning av skyddsutrustning inom särskilt boende äldreomsorg Ansvarig för rutin: Avdelningschef Individ- och familj Upprättad (av vem och datum) Carina Andersson, MAS Beslutad (datum och av vem) Reviderad (av vem och datum) Process verkställighet Giltig till och

Läs mer

Socialstyrelsen 2013-04-22 1(6)

Socialstyrelsen 2013-04-22 1(6) (4) 9.5-235ZO/zut-s Socialstyrelsen 2013-04-22 1(6) Projektplanför kadläggning av medicinskt ansvarig sjuksköterska(mas), medicinskt ansvarig för rehabilitering(mar), socialt ansvarig samordnare ochtillsynsansvarig

Läs mer

Riktlinjer för hjälpmedelshantering

Riktlinjer för hjälpmedelshantering Riktlinjer för hjälpmedelshantering 2013-11-01 Dokumentet reviderat av: Carin Thunman Områdeschef Elisabeth A Holmqvist Områdeschef Utbildnings- och omsorgsnämnden 2013-12-10 633 INLEDNING... 3 SYFTE...

Läs mer

Riktlinjer för social dokumentation

Riktlinjer för social dokumentation Riktlinjer för social dokumentation Februari 2011 1 Juni 2011 Inledning Omvårdnadsförvaltningens Riktlinjer för social dokumentation reglerar hur genomförandet av beviljade insatser till äldre personer

Läs mer

Konsumentprodukter som hjälpmedel. En handbok för hälso- och sjukvården

Konsumentprodukter som hjälpmedel. En handbok för hälso- och sjukvården Konsumentprodukter som hjälpmedel En handbok för hälso- och sjukvården Hjälpmedelsinstitutet (HI), 2013 Författare: Ulla-Britt Blomquist och Manólis Nymark Ansvarig handläggare: Ulla-Britt Blomquist Illustrationer:

Läs mer

Hjälpmedelshandboken för Västmanland 2014. Bok 1 Allmän del

Hjälpmedelshandboken för Västmanland 2014. Bok 1 Allmän del Hjälpmedelshandboken för Västmanland 2014 Bok 1 Allmän del Januari 2014 Välkommen till Hjälpmedelshandboken. Bok 1 Allmän del Det finns en gemensam hjälpmedelspolicy för Landstinget Västmanland och länets

Läs mer

Datum Dnr. Under 2014 skall försök göras med ytterligare friare val inom följande områden:

Datum Dnr. Under 2014 skall försök göras med ytterligare friare val inom följande områden: Ulla Mårtensson 044-3094121 ulla.martensson@skane.se Brukarsamverkan, Tolkanvändare Minnesanteckningar 2014-03-20 Tid: 2014-03-20, kl 13.00 15.45 Plats: Regionhuset, Malmö Närvarande: Kristina Olsson,

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av projektredovisning

Revisionsrapport Granskning av projektredovisning Revisionsrapport Granskning av projektredovisning Anna Hilmarsson, Certifierad kommunal revisor Emelie Lönnblad, Revisionskonsult Kristianstads kommun Januari 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning

Läs mer

Hjälpmedel Länsgemensam rutin hälso- och sjukvård

Hjälpmedel Länsgemensam rutin hälso- och sjukvård Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(14) Dokument ID: 09-63297 Fastställandedatum: 2014-02-27 Giltigt t.o.m.: 2015-02-27 Upprättare: Gunilla M Tuvér Fastställare: Berit Fredriksson Hjälpmedel Länsgemensam

Läs mer

Hjälpmedelsnämnden Halland

Hjälpmedelsnämnden Halland Föredragningslista Sammanträdesdatum 2010-05-21 Hjälpmedelsnämnden Halland Tid: Fredagen den 21 maj 2010 kl. 09:00 Plats: Hjälpmedelscentralen, Kistingevägen, Halmstad, Showroom Vägbeskrivning bifogas

Läs mer

Upphandling av akut hembesöksverksamhet i Region Skåne tilldelningsbeslut

Upphandling av akut hembesöksverksamhet i Region Skåne tilldelningsbeslut Denna information redogör för beslut i de ärenden som behandlades vid avtalsutskottets sammanträde den 15 oktober. För mer information om olika ärenden, besök www.skane.se och välj rubriken Politik & Påverkan

Läs mer

RIKTLINJER FÖR HANTERING AV MEDICINTEKNISKA PRODUKTER Undersökningsutrustning/behandlingshjälpmedel/omvårdnadshjälpmedel

RIKTLINJER FÖR HANTERING AV MEDICINTEKNISKA PRODUKTER Undersökningsutrustning/behandlingshjälpmedel/omvårdnadshjälpmedel 2008-08-13 REV 2010-01-22 RIKTLINJER FÖR HANTERING AV MEDICINTEKNISKA PRODUKTER Undersökningsutrustning/behandlingshjälpmedel/omvårdnadshjälpmedel Instruktionen hänvisar till gällande bestämmelser som

Läs mer

Kapitel 3, Anläggningstillgångar

Kapitel 3, Anläggningstillgångar Sid 1 (7) 2000-09-18 3.1.3 2001-05-18 Bilaga 3.b 3 5 22 23 2, 4 Nytt avsnitt, Leasing. Tillägg: Kalkyl vid val mellan lån och leasing. Prosit har ersatts med Raindance. Ny Version 2.1. Bokföringsförordningen

Läs mer

Projekt med extern finansiering styrning och kontroll

Projekt med extern finansiering styrning och kontroll www.pwc.se Revisionsrapport Bo Rehnberg Cert. kommunal revisor Johan Lidström Revisor Projekt med extern finansiering styrning och kontroll Sollefteå kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1

Läs mer

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård Meddelandeblad Berörda: nämnder med ansvar för äldre- och handikappomsorg enl. SoL och LSS, landsting och kommuner (sjukvårdshuvudmän), enskilda vårdgivare, enskilda verksamheter enl. SoL och LSS, samverkansnämnder,

Läs mer

Avvikelsehantering enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) avseende Läkemedel/Specifik omvårdnad, Fall och Medicintekniska produkter

Avvikelsehantering enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) avseende Läkemedel/Specifik omvårdnad, Fall och Medicintekniska produkter OMSORGSFÖRVALTNINGENS VERKSAMHETSHANDBOK Fastställt av Dokumentansvarig Datum Diarienr. Sid. Förvaltningschef Annika Lindqvist 2013-09-26 1 (5) Avvikelsehantering enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL)

Läs mer

Styrgruppen för HMC:s verksamhet

Styrgruppen för HMC:s verksamhet Styrgruppen för HMC:s verksamhet Styrgruppsmöte 19 mars 2013 Ekonomisk rapport Månadsbokslut februari 2013 Övergången till kommunal betalare Faktureringen i januari och februari Felen som uppstod Kontroll

Läs mer

Granskning av klassificering drift/investering

Granskning av klassificering drift/investering Revisionsrapport Granskning av klassificering drift/investering Botkyrka kommun 2010-05-31 Anders Petersson Jonas Eriksson Innehållsförteckning 1. Sammanfattning...1 2. Inledning...2 2.1 Bakgrund/syfte,

Läs mer

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Dokumentets namn Riktlinje gällande egenvård, bedömning, planering och samverkan Riktlinje gällande egenvård Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Utgåva nr 2 Datum 090924 sida

Läs mer

Avtal om hjälpmedelscentralsverksamhet med inriktning mot kommunikation, kognition och databaserade synhjälpmedel

Avtal om hjälpmedelscentralsverksamhet med inriktning mot kommunikation, kognition och databaserade synhjälpmedel 1 (11) Avdelningen för Närsjukvård Rehabilitering-Habilitering-Hjälpmedel Stockholms läns landsting Avtal om hjälpmedelscentralsverksamhet med inriktning mot kommunikation, kognition och databaserade synhjälpmedel

Läs mer