Almedalsveckan % -8 % Din guide till kunskap under Almedalsveckan

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Almedalsveckan 2009 -4 % -8 % Din guide till kunskap under Almedalsveckan"

Transkript

1 BNP-tillväxten Almedalsveckan 2009 Sveriges energianvändning Fördelad på energibärare, år 2007 Fjärrvärme, 12 % El, 33 % Källa: Energimyndigheten Biobränsle, torv, avfall, 17 % Oljeprodukter, 32 % Arbetslösheten i olika åldersgrupper Maj % 25 % 20 % Gas, 2 % Kol och koks, 4 % En tredjedel av all energi vi använder i Sverige idag utgörs av el. 95 procent av elen produceras med kärnkraft och vattenkraft. 15 % 10 % Källa: SCB, AKU 5 % 30, år år 8,9 5,1 5,1 4, år år år 8 % 4 % 0 % -4 % -8 % 2006 Volym, %-förändring 12 mån Kartan visar förekomsten av förmögenhetsskatt bland EU-länderna. Endast Frankrike har denna typ av beskattning idag. Årtalen anger när skatten avskaffades i de olika länderna ,6 % kvartal 1, Källa: SCB Din guide till kunskap under Almedalsveckan I denna skrift finner du fakta och statistik om några av alla de ämnen som diskuteras under Almedalsveckan. Självfallet berörs det rådande ekonomiska läget, bland annat med statistik om BNP-tillväxten, industriproduktionen och varsel. Andra heta ämnen som tas upp är ungdomsarbetslösheten och energifrågan. Vi hoppas att du finner läsningen inspirerande och att du får en givande vecka i Visby. Du är också hjärtligt välkommen att kontakta oss på plats i Visby. Vi finns på Wisby Strand Congress. Väl mött! Alexandra Stråberg VD, Ekonomifakta Innehåll Det ekonomiska läget... 3 Försiktiga hushåll... 3 Kraschlandningen Budgetstimulanser... 4 Goda år att vänta?... 4 Ungdomsarbetslösheten... 5 Långt över EU-snittet... 5 Sverige - ett ovanligt EU-land... 6 Ungas ingångslöner... 6 Skatter ,4 procent i skatt... 7 Energi och klimat...8 Så produceras elen... 8 Minskade koldioxidutsläpp... 9 EKONOMIFAKTA FÖRMEDLAR FAKTA OM SVERIGES EKONOMI

2 EKONOMIFAKTA FÖRMEDLAR FAKTA OM SVERIGES EKONOMI

3 Det ekonomiska läget Fredrik Larsson Energi, skatter, makroanalys Det var inte särskilt länge sedan vi talade om superkonjunkturen, högkonjunkturen som aldrig skulle ta slut. Så sent som andra kvartalet 2008 var BNP-tillväxten uppe i tre procent. Vad som hände sedan känner vi alla till. Finanskrisen som bröt ut under andra halvan av 2008 fungerade som en katalysator och förstärkte den nedgång vi redan hade börjat känna av. I och med kreditfrossan blev händelseförloppet oerhört dramatiskt. Först märktes det inom tillverkningsindustrin; orderingången upphörde nästan helt i vissa branscher. Anpassningen blev av nödvändighet hård och märktes inte minst i ett stort antal ökade varsel. Försiktiga hushåll I nuläget befinner vi oss i en situation där efterfrågan i ekonomin är väldigt låg. Förutom att många exportmarknader gått starkt tillbaka, är även den inhemska konsumtionsviljan svag. Till viss del beror detta på den ökande arbetslösheten och därav minskade inkomster för hushållen. Men viktigare är nog ändå själva oron för arbetslöshet. Denna oro gör nämligen att hushållen håller extremt hårt i slantarna och detta återspeglas tydligt i utvecklingen av sparkvoten. För bara ett par år sedan var spar-kvoten, som visar hur högt sparandet är bland hushållen, nere 1-2 procent. Nu är den uppe i 6 procent och väntas stiga ytterligare. BNP-tillväxten Volym, %-förändring 12 mån 8 % 4 % 0 % -4 % -8 % ,6 % kvartal 1, Källa: SCB Kraschlandningen 2008 Tittar man på antalet varslade (röd linje) syns lågkonjunkturens dramatiska start i mitten på 2008 tydligt. Orsaken till varslena återspeglas i orderingåenden (blå linje), som rasade under andra halvan av Utvecklingen inom industrin, Antal varslade Orderingång Det var alltså ganska precis ett år sedan som lågkonjunkturen fick rejält fäste i Sverige. I vanliga fall brukar man säga att lågkonjunkturer varar just ett år eller, vid djupare kriser, kanske 18 månader. Att vi ska vara ur denna lågkonjunktur redan vid årsskiftet är dock inte troligt Istället kommer den låga tillväxten och växande arbetslösheten förmodligen att hålla i sig under hela jan 2007 jan 2008 jan 2009 Källa: SCB - 3 -

4 Det ekonomiska läget Fredrik Larsson Energi, skatter, makroanalys Budgetstimulanser Det kan tyckas paradoxalt att regeringar världen över nu skuldsätter sig i så hög grad. Det var ju just en ohållbar skuldsättning bland privatpersoner och vissa finansiella bolag som var den bakomliggande kraften till den djupa nedgång vi nu befinner oss i. Men i och med att hushållen nu sparar så mycket och efterfrågan är så låg, måste något ske. Det naturliga är att stater underbalanserar sina budgetar (det vill säga lånar) för att på så sätt stimulera ekonomin. Sverige. Som synes har USA valt att öka den offentliga skuldsättningen betydligt mer än Sverige under dessa år. Budgetunderskott som andel av BNP Prognoser för USA och Sverige 15 % 12 % 13,1 Det är dock svårt att avgöra hur mycket det är rimligt att öka den offentliga skuldsättningen i en kris som denna. Är regeringar för försiktiga kan återhämtningen dröja onödigt länge, men om de drar på för hårt kan å andra sidan priset bli högt för framtida generationer. För statens lån måste, precis som alla andra lån, förr eller senare betalas. Diagrammet till höger visar de förväntade budgetunderskotten för i år och 2010, i USA respektive 9 % 6 % 3 % 9,6 3,8 2, USA Sverige Källor: Finansdepartementet, Congressional Budget Office Goda år att vänta? Det är dock viktigt att komma ihåg att kriser går över och att de brukar föra med sig goda år av tillväxt i deras kölvatten. Så har det blivit efter Sveriges tidigare bankkriser. Det handlar i grunden om att ekonomin och näringslivet måste ställa om sig till nya förutsättningar och en förändrad konkurrenssituation. Ett ökat nyföretagande skulle stödja denna omvandlingsprocess, liksom en väl fungerande arbetsmarknad där folk både har möjligheter och viljan att byta jobb oftare. Sveriges BNP, Miljarder kronor, fasta priser () Är Sverige framgångsrikt i dessa uppgifter kan vi säkert om ett par år se tillbaka på denna kris som bara ännu ett litet hack i vår stadigt växande BNP-kurva Källa: SCB - 4 -

5 Ungdomsarbetslösheten Alexandra Stråberg Arbetsmarknad, offentlig ekonomi I maj uppgick ungdomsarbetslösheten i Sverige till 30,0 procent. I antal räknat rör det sig om arbetslösa ungdomar i åldern år. Detta är givetvis en mycket hög siffra. Faktum är att 44 procent av samtliga arbetslösa i Sverige, alltså nästan varannan, är under 25 år idag. arbetslösheten till 25,1 procent (andra kvartalet 2008). Höga ingångslöner, brister i utbildningssystemet och en stel arbetsrätt nämns ofta som orsaker bakom problemet. Arbetslösheten i olika åldersgrupper Maj 2009 För de äldre på arbetsmarknaden ligger dock arbetslösheten på helt andra nivåer. Lägst är den i gruppen år. Där uppgår arbetslösheten till 4,7 procent. 30 % 25 % 20 % 15 % 30,0 Ungdomsarbetslösheten har uppmärksammats mycket i media på senare tid. Anledningen till det är förstås att den stigit kraftigt. Men egentligen har 10 % 5 % 8,9 5,1 5,1 4,7 detta länge varit ett problem för Sverige. Även mitt under brinnande högkonjunktur uppgick ungdoms år år år år år Källa: SCB, AKU Land Dec Spanien 30,5 % 2 Italien 22,4 % 3 Grekland 22,3 % 4 Sverige 22,3 % 5 Lettland 21,1 % 6 Slovakien 21,0 % 7 Ungern 20,5 % 8 Frankrike 20,3 % 9 Irland 19,0 % 10 Estland 18,3 % 11 Litauen 18,1 % 12 Polen 18,1 % 13 Portugal 18,1 % 14 Rumänien 18,0 % 15 Luxemburg 17,8 % 16 Belgien 17,4 % 17 Finland 17,2 % 18 Storbritannien 16,7 % 19 Bulgarien 13,2 % 20 Malta 11,9 % 21 Tjeckien 11,4 % 22 Cypern 10,8 % 23 Tyskland 9,8 % 24 Slovenien 9,6 % 25 Österrike 9,4 % 26 Danmark 8,5 % 27 Nederländerna 5,4 % Källa: Eurostat (Harmoniserad arbetslöshet, år) Långt över EU-snittet I tabellen till vänster redovisas ungdomsarbetslösheten för december Detta är den senaste månaden som det finns jämförbara siffror för samtliga EU-länder. Som framgår var ungdomsarbetslösheten vid denna tidpunkt endast högre i Spanien, Italien och Grekland. Att Sverige ligger så högt upp är ingen tillfällighet. Resultatet blir liknande oavsett vilken månad man jämför. över 21 % 18,1-21 % 11,9-18 % 0-11,8 % - 5 -

6 Ungdomsarbetslösheten Alexandra Stråberg Arbetsmarknad, offentlig ekonomi Sverige ett ovanligt EU-land Sveriges arbetslöshet är relativt låg om man jämför med EU-snittet. Tittar man däremot på ungdomsarbetslösheten ligger Sverige istället långt över genomsnittet. Detta gör Sverige till ett ovanligt EU-land, dock inte i någon positiv mening. Ungdomsarbetslöshet (15-24 år) relativt arbetslöshet för åringar Arbetslösheten bland ungdomar i Sverige är nästan 5 gånger så hög som den bland övriga arbetslösa. Detta resultat får man om man studerar kvoten mellan ungdomsarbetslöshet och arbetslösheten för de mellan Snittet inom EU-27 ligger på hälften. 2 1 Sverige Storbritannien Italien Finland Danmark Frankrike EU-27 Nederländerna Tyskland Källa: Eurostat Ungas ingångslöner I debatten nämns som sagt ett antal möjliga faktorer till Sveriges höga ungdomsarbetslöshet: stelbent arbetsrätt, en alltför teoretisk yrkesutbildning med få kontakter med arbetslivet och höga ingångslöner. Genomsnittslöner Avser fast anställda % +21 % Ingångslönerna för ungdomar har ökat mer än lönerna totalt sedan Ungas löner har stigit med i snitt cirka 30 procent medan övriga på arbetsmarknaden har fått löneökningar på 21 procent. Detta är en effekt av de stora höjningarna av lägstalönerna från avtalen Idag ligger ungdomslönerna nära medellönerna inom avtalsområdet. Detta betyder i sin tur att personer med liten eller ingen arbetslivserfarenhet, och därmed låg produktivitet, får en nästan lika hög lön som en person med högre produktivitet. Unga blir därmed relativt dyra för arbetsgivaren. Frågan för arbetsgivaren blir uppenbar: varför anställa någon ung och oerfaren om kostnaden bara är obetydligt lägre än för en person med lång erfarenhet? Genomsnittslön Unga, under 23 år Genomsnittslön Samtliga åldersgrupper Källa: Svenskt Näringsliv Sedan 2004 har ungdomslönerna ökat med 30 procent, medan lönerna för samtliga anställda ökat med 21 procent. Detta gör att skillnaderna i lön idag är små mellan unga och övriga anställda

7 Skatter Fredrik Larsson Energi, skatter, makroanalys Arbetskraft och kapital är två livsviktiga bränslen i en ekonomi. Utan endera av dem stannar produktionen. För att produktionens hjul ska rulla snabb är det viktigt att få till rätt bränsleblandning rätt mix av arbete och kapital. Det kräver att bränslena prissätts rätt och här spelar skatterna en avgörande roll. närmare på skatten på kapital. En åtgärd som genomfördes 2007 på detta område var avskaffandet av förmögenhetsskatten. Därmed lämnades Frankrike ensamt om att ha en förmögenhetsskatt inom EU och lönsamheten att ha kapital placerat i Sverige förbättrades. Under de senaste tre åren har skatten på arbetskraft sänkts. Mest märks det genom införandet av jobbskatteavdraget, men även andra åtgärder som höjd brytpunkt för statlig skatt och sänkt arbetsgivaravgift (från 32,4 till 31,4 procent) har spelat in. Dessa sänkningar har gjort att Sverige kommit närmare genomsnitten för skatt på arbete inom OECD och EU. Medan arbetskraften är relativt stationär är kapitalet väldigt lättrörligt. Om villkoren inte är bra förläggs investeringar till utlandet, istället för att stanna i landet. Det är därför särskilt intressant att titta Kartan visar förekomsten av förmögenhetsskatt bland EU-länderna. Endast Frankrike har denna typ av beskattning idag. Årtalen anger när skatten avskaffades i de olika länderna. 48,4 procent i skatt En annan aspekt av kapitalbeskattningen är hur vinstgivande investeringar i bolag beskattas. Denna beskattning sker i två steg: först i bolaget, sedan hos aktieägaren. I bolaget beskattas vinsten från investeringar till 26,3 procent (bolagsskatten). Det som blir kvar skattas sedan i normalfallet med 30 procent hos aktieägaren (utdelningsskatten). Totalt gör denna beskattning i två led att 48,4 procent av vinsten går bort i skatt. I en jämförelse med övriga 26 EU-länder placerar detta Sverige på plats 25. Endast Danmark och Belgien har hårdare kapitalbeskattning Vinst - Bolagsskatt - Utdelningsskatt kronor kronor kronor Kvar till ägaren efter skatter I exemplet visas hur kapitalavkastning beskattas i normalfallet i Sverige. Exemplet utgår från en vinst på kronor

8 Energi och klimat Fredrik Larsson Energi, skatter, makroanalys En avgörande fråga för Sverige och hela Europa är hur vi ska lösa vår elförsörjning i framtiden. Olika länder har olika naturliga förutsättningar, men utmaningen är densamma: minska koldioxidutsläppen. I Sverige sätter vi ofta likhetstecken mellan el och miljövänlig energi, men detta är inte alls någon självklarhet i andra EU-länder. Laddar du din mobiltelefon i Grekland eller Irland gör du det med el som till 90 procent är producerad ur fossila bränslen som brunkol och olja. Ser man till vår granne Danmark, som satsat mer än något annat EU-land på vindkraft, är likväl över 70 procent av elen producerad med fossila bränslen, och listan kan göras längre, mycket längre. Faktum är att mer än hälften (55 procent) av all el som produceras i EU är genererad av fossila bränslen. I detta sammanhang framstår Sverige i det närmaste som unikt bland EU-länderna. Endast 2 procent av vår el produceras med fossila bränslen. Näst bäst är Frankrike följt av Litauen. Gemensamt för dessa länder är att de har en stor andel kärnkraft i sin produktion. I Litauen kommer dock kärnkraften snart att försvinna då den sista reaktorn i kärnkraftverket i Ignalina planeras att stängas under Fossila bränslen i elproduktionen Andel av total elproduktion Land år Cypern 100 % 2 Malta 100 % 3 Estland 99 % 4 Polen 96 % 5 Grekland 91 % 6 Irland 89 % 7 Nederländerna 87 % 8 Italien 82 % 9 Storbritannien 78 % 10 Luxemburg 73 % 11 Danmark 71 % 12 Tjeckien 65 % 13 Portugal 62 % 14 Tyskland 61 % 15 Spanien 61 % 16 Rumänien 61 % 17 Ungern 58 % 18 Bulgarien 57 % 19 Finland 40 % 20 Belgien 39 % 21 Lettland 39 % 22 Slovenien 38 % 23 Österrike 30 % 24 Slovakien 26 % 25 Litauen 19 % 26 Frankrike 10 % 27 Sverige 2 % Källa: Eurostat samt beräkningar av Ekonomifakta Så produceras elen i Sverige och EU Uppdelat på typ av energikälla, andel av total produktion Sverige EU Fossila bränslen 2,1 % 55,0 % Förnyelsebara energikällor 53,3 % 17,0 % Sverige EU Kärnkraft 44,3 % 27,8 % Totalt* 100 % 100 % Källa: Eurostat samt beräkningar av Ekonomifakta * I totalen ingår också en restpost som inte gått att definiera i de tre övriga kategorierna. Restposten uppgår till 0,3 respektive 0,2 procent

9 Energi och klimat Fredrik Larsson Energi, skatter, makroanalys Minskade koldioxidutsläpp Det finns stora möjligheter att effektivisera elanvändningen, men samtidigt kan nya användningsområden för el tillkomma i framtiden. Ett exempel på detta är när fordonsproduktionen ställer om från förbränningsmoterer till elmotorer. stadigt ökade koldioxidutsläpp år efter år. Sedan skedde ett trendbrott och under de senaste 40 åren har de svenska koldioxidutsläppen istället minskats kraftigt. Det rör sig i storleksordningen om minskningar på över 40 procent. Att rakt av bara minska elproduktionen i EU är därför inget bra alternativ. Som det ser ut idag innebär en sådan strategi att EU bara gör sig mer beroende av ytterligare energiimport. Närmast till hands ligger den ryska naturgasen, som även den är ett fossilt bränsle som bidrar till växthuseffekten. Utmaningen ligger snarare i att byta ut fossila bränslen mot icke fossila alternativ. Detta skedde i Sverige under och 1980-talen då oljeberoendet minskades drastiskt och vattenkraften tillsammans med den nyligen utbyggda kärnkraften kom att dominera den svenska elproduktionen. Trendbrottet i de svenska koldioxidutsläppen syns tydligt i diagrammet nedan. Ända tills i början på 1970-talet föjde Sverige den globala trenden, med Sveriges energianvändning Fördelad på energibärare, år 2007 Fjärrvärme, 12 % El, 33 % Källa: Energimyndigheten Biobränsle, torv, avfall, 17 % Oljeprodukter, 32 % Gas, 2 % Kol och koks, 4 % En tredjedel av all energi vi använder i Sverige idag utgörs av el. 90 procent av elen produceras med kärnkraft och vattenkraft. Utsläpp av koldioxid Index, år 1900=100 Källa: Carbon Dioxide Information Analysis Center Globalt Sverige 1990 Diagrammet visar indexerade serier över koldioxidutsläppen i världen och globalt. Att den är indexerad betyder att den visar ökningstakten, inte nivå på utsläppen

10 Ekonomifakta.se ger dig kunskap om hur samhällsekonomin fungerar. Med över 200 variabler i vår faktabank och för-klarande texter till all statistik erbjuder vi ett unikt verktyg för faktasökning. All statistik kommer från välkända statistikproducenter som SCB, OECD och Eurostat och allt finns tillgängligt helt utan kostnad för dig! EKONOMIFAKTA FÖRMEDLAR FAKTA OM SVERIGES EKONOMI

Almedalsveckan 2010. Snabba fakta om aktuella ämnen under Almedalsveckan 2010

Almedalsveckan 2010. Snabba fakta om aktuella ämnen under Almedalsveckan 2010 Almedalsveckan 2010 Snabba fakta om aktuella ämnen under Almedalsveckan 2010 Innehåll: Hur går det med jobben? 2 Ungdomsarbetslösheten 4 Företag inom välfärdssektorn 5 Europas skuldkris 6 EKONOMI FÖRMEDLAR

Läs mer

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend!

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Regeringens höjning av arbetsgivaravgifterna för unga, den 1 augusti i ett första steg följt av helt avskaffad nedsättning

Läs mer

Privatpersoners användning av datorer och Internet. - i Sverige och övriga Europa

Privatpersoners användning av datorer och Internet. - i Sverige och övriga Europa Privatpersoners användning av datorer och Internet - i Sverige och övriga Europa Undersökningen Görs årligen sedan år Omfattar personer i åldern - år ( och - år) Data samlas in i telefonintervjuer som

Läs mer

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet Det ekonomiska läget 4 juli Finansminister Anders Borg Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

Investera för framtiden Budgetpropositionen september

Investera för framtiden Budgetpropositionen september Investera för framtiden Budgetpropositionen 2013 20 september Oro i omvärlden påverkar Sverige Fortsatt internationell oro och turbulens Ingen snabb lösning väntas för euroområdet Låg tillväxt de närmaste

Läs mer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer EUROPA blir äldre I EU:s 27 medlemsländer bor 500 miljoner människor. En allt större del av befolkningen är äldre, medan andelen unga minskar. På sikt kommer det innebära att försörjningskvoten ökar. Foto:

Läs mer

Sveriges handel på den inre marknaden

Sveriges handel på den inre marknaden Enheten för internationell 2011-10-05 Dnr: 2011/00259 handelsutveckling Olle Grünewald Petter Stålenheim Sveriges handel på den inre marknaden Sveriges varuexport till EU:s inre marknad och östersjöländerna

Läs mer

Anna Kinberg Batra. Ordförande i riksdagens finansutskott, gruppledare Moderaterna

Anna Kinberg Batra. Ordförande i riksdagens finansutskott, gruppledare Moderaterna Anna Kinberg Batra Ordförande i riksdagens finansutskott, gruppledare Moderaterna Viktigast för ett ökat sparande - Stabila offentliga finanser - Stabilt finansiellt system - Fler i arbete - Mer pengar

Läs mer

Infrastrukturskulden hur finansierar vi den?

Infrastrukturskulden hur finansierar vi den? JANUARI 2015 Infrastrukturskulden hur finansierar vi den? LARS-JOHAN BLOM SVERIGES BYGGINDUSTRIER Infrastrukturskulden Sverige har en infrastrukturskuld på 300 Mdr kr. Hälften eller 150 Mdr kr är relaterat

Läs mer

Hur bor man i Europa? Har vi det bättre eller sämre här i Sverige?

Hur bor man i Europa? Har vi det bättre eller sämre här i Sverige? Hur bor man i Europa? Har vi det bättre eller sämre här i Sverige? Philip Andö 1 EU-SILC Bakgrund Statistics on Income and Living Conditions (SILC) är en gemensam undersökning där de 27 EU- länderna samt

Läs mer

Utmaningar för svensk ekonomi i en orolig tid

Utmaningar för svensk ekonomi i en orolig tid Utmaningar för svensk ekonomi i en orolig tid Finansminister Anders Borg 20 november 2012 Den globala konjunkturen bromsar in BNP-tillväxt. Procent Tillväxt- och utvecklingsländer 8 7 6 5 7,5 6,3 5,0 Stora

Läs mer

Arbetslösa enligt AKU resp. AMS jan 2002 t.o.m. maj 2006,1 000 tal

Arbetslösa enligt AKU resp. AMS jan 2002 t.o.m. maj 2006,1 000 tal AKU Almedalen 2006 AKU-AMS Vem är arbetslös? Arbetslöshet och sysselsättning i ett internationellt perspektiv Inrikes/utrikes födda Verksamhetssektorer i ett internationellt perspektiv Val Arbetslösa enligt

Läs mer

Samhällsbygget för trygghet och en hållbar framtid

Samhällsbygget för trygghet och en hållbar framtid Samhällsbygget för trygghet och en hållbar framtid Presentation av vårbudgeten 2017 Magdalena Andersson 18 april 2017 Foto: Maskot / Folio 1 I korthet Överskott hela mandatperioden Styrkan i Sveriges ekonomi

Läs mer

OKTOBER 2015. Konkurrenskraft för välstånd och jobb

OKTOBER 2015. Konkurrenskraft för välstånd och jobb OKTOBER 2015 Konkurrenskraft för välstånd och jobb Redaktör: Edel Karlsson Håål Författare: Jimmy Boumediene, Bo Ekegren, Susanne Spector Förord Denna skrift beskriver kortfattat några utgångspunkter och

Läs mer

Det livslånga lärandet

Det livslånga lärandet Det livslånga lärandet 6 6. Det livslånga lärandet Totalt deltagande i lärande Livslångt lärande är ett vitt begrepp som sträcker sig från vaggan till graven. Enligt EU täcker det livslånga lärandet in

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 5 mars 2015 Riksbankschef Stefan Ingves Sverige - en liten öppen ekonomi Stora oljeprisrörelser Negativa räntor och okonventionella åtgärder Centralbanker

Läs mer

Ekonomiska förutsättningar 20162018

Ekonomiska förutsättningar 20162018 Ekonomiska förutsättningar 20162018 Innehåll Bakåtblick Tillväxt o omvärlden Demografi Ekonomiska effekter Slutsats Jämförelser - Resultat Jämförelser - investeringar Jämförelser - egenfinansiering Jämförelser

Läs mer

Projektet Ett utmanat Sverige Svenskt Näringslivs stora reformsatsning

Projektet Ett utmanat Sverige Svenskt Näringslivs stora reformsatsning Projektet Ett utmanat Sverige Svenskt Näringslivs stora reformsatsning Talangjakten och marginalskatterna 2 Högkvalificerad arbetskraft avgörande Humankapital och högutbildad arbetskraft allt viktigare

Läs mer

SYSSELSÄTTNINGSGRAD 1980-2004 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år)

SYSSELSÄTTNINGSGRAD 1980-2004 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år) SYSSELSÄTTNINGSGRAD 1980-2004 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år) 80 % 75 70 Finland 65 60 55 50 45 80 82 84 86 88 90 92 94 96 98 00 02 04** 3.11.2003/TL Källa: Europeiska kommissionen

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET. Om övervakning av koldioxidutsläpp från nya personbilar i EU: uppgifter för 2008

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET. Om övervakning av koldioxidutsläpp från nya personbilar i EU: uppgifter för 2008 SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 12.1.2010 KOM(2009)713 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET Om övervakning av koldioxidutsläpp från nya personbilar i EU: uppgifter

Läs mer

Lägstalöner och lönespridning vad säger forskningen?

Lägstalöner och lönespridning vad säger forskningen? Lägstalöner och lönespridning vad säger forskningen? 2 Vad säger forskningen om lägstalöner och lönespridning? I den här skriften redovisas kortfattat några av de för svensk arbetsmarknad viktigaste slutsatserna

Läs mer

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan En internationell jämförelse Entreprenörskap i skolan september 2008 Sammanfattning Förhållandevis få svenskar väljer att bli företagare. Trots den nya regeringens ambitioner inom området har inte mycket

Läs mer

Internationell prisjämförelse 2012

Internationell prisjämförelse 2012 Priser och kostnader 2013 Internationell prisjämförelse 2012 Mat och alkoholfria drycker 19 procent dyrare i Finland än i EU i genomsnitt Enligt en jämförelse av priserna på mat och alkoholfria drycker

Läs mer

Smidigt mottagande, snabb etablering, stark integration

Smidigt mottagande, snabb etablering, stark integration Smidigt mottagande, snabb etablering, stark integration Upplägg Skäl och förutsättningar för mottagande och etablering Växjös erfarenheter av verksamhet med ensamkommande Information om boendet på Skyttegatan

Läs mer

Ansvar för jobb och tillväxt Mer kvar av lönen för dem som jobbar

Ansvar för jobb och tillväxt Mer kvar av lönen för dem som jobbar 2013-09-16 Ansvar för jobb och tillväxt Mer kvar av lönen för dem som jobbar Ansvar för jobb och tillväxt Mer kvar av lönen för dem som jobbar Alliansregeringenvillstärkadrivkrafternaförjobbgenomattgelågoch

Läs mer

SYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år)

SYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år) 8 % SYSSELSÄTTNINGSGRAD 198-25 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15-64 år 75 7 Finland EU-15 EU-25 65 6 55 5 8 82 84 86 88 9 92 94 96 98 2 4** 1.12.24/TL Källa: Europeiska kommissionen 1 SYSSELSÄTTNINGSGRAD

Läs mer

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport Martin Flodén, 18 maj

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport Martin Flodén, 18 maj Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010 Martin Flodén, 18 maj Översikt Finanskris & lågkonjunktur, 2008-2009 Svaga offentliga finanser i omvärlden Den svenska finanspolitiken i nuläget

Läs mer

RIKSDAGENS SVAR 117/2003 rd

RIKSDAGENS SVAR 117/2003 rd RIKSDAGENS SVAR 117/2003 rd Regeringens proposition om godkännande av fördraget om Tjeckiens, Estlands, Cyperns, Lettlands, Litauens, Ungerns, Maltas, Polens, Sloveniens och Slovakiens anslutning till

Läs mer

Investera för framtiden Budgetpropositionen för 2013

Investera för framtiden Budgetpropositionen för 2013 Investera för framtiden Budgetpropositionen för 2013 Statssekreterare Hans Lindblad Det ekonomiska läget Fortsatt bekymmersamt läge i Europa ECB tillför likviditet Frånvaro av tydliga långsiktiga lösningar

Läs mer

Arbetskraftens rörlighet i det

Arbetskraftens rörlighet i det Arbetskraftens rörlighet i det utvidgade EU Eskil Wadensjö Jonas Eriksson Kommentatorer: Thord Pettersson & Peter Springfeldt en från de nya EU-länderna utvärdering och prognostisering Jonas Eriksson En

Läs mer

Utmaningar på arbetsmarknaden

Utmaningar på arbetsmarknaden Utmaningar på arbetsmarknaden Finansminister Anders Borg 4 juli 2012 Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

Arbetskraftskostnadernas utveckling i Sverige och Europa 2012

Arbetskraftskostnadernas utveckling i Sverige och Europa 2012 Arbetskraftskostnadernas utveckling i Sverige och Europa 2012 Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 3 Högre ökningstakt i Sverige än i Västeuropa och Euroområdet... 4 Växelkursförändringar av stor

Läs mer

Klimatpolitikens utmaningar

Klimatpolitikens utmaningar MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Klimatpolitikens utmaningar Eva Samakovlis MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Innehåll Inledning Globala miljöproblem kräver globala lösningar Renodla koldioxid- och energiskatterna

Läs mer

Dator, jämlikhet och könsroller

Dator, jämlikhet och könsroller Dator, jämlikhet och könsroller Ett faktamaterial om välfärdsutvecklingen Nummer 66 Löne- och välfärdsenheten, LO Sven Nelander och Ingela Goding Sammanfattning Resultaten visar att såväl tillgången till

Läs mer

Bättre utveckling i euroländerna

Bättre utveckling i euroländerna Bättre utveckling i euroländerna I denna skrift presenteras fakta rörande BNP, tillväxt, handel och sysselsättning för Sverige och övriga utanförländer jämfört med euroländerna. Den gängse bilden av att

Läs mer

Exportsuccé, innovativ och hållbar 10 fakta om MÖBELNATIONEN SVERIGE

Exportsuccé, innovativ och hållbar 10 fakta om MÖBELNATIONEN SVERIGE Exportsuccé, innovativ och hållbar 10 fakta om MÖBELNATIONEN SVERIGE Rapport från TMF vi bygger och inreder Sverige, Januari 2015 Om rapporten Denna rapport är baserad på en större studie sammanställd

Läs mer

OKTOBER Sveriges konkurrenskraft hotad. Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande

OKTOBER Sveriges konkurrenskraft hotad. Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande OKTOBER 2016 Sveriges konkurrenskraft hotad Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande Sveriges konkurrenskraft hotad Sverige är ett litet, exportberoende land. Det innebär att marknaderna för

Läs mer

Skatteundersökningen En internationell jämförelse i beskattning av kapital

Skatteundersökningen En internationell jämförelse i beskattning av kapital Skatteundersökningen 2016 En internationell jämförelse i beskattning av kapital Förord Sveriges Aktiesparares Riksförbund, Aktiespararna, verkar för en internationellt konkurrenskraftig kapitalbeskattning

Läs mer

Internationell prisjämförelse 2013

Internationell prisjämförelse 2013 Priser kostnader 2014 Internationell prisjämförelse 2013 Stora skillnader mellan priser som europeiska konsumenter betalade år 2013 Den totala prisnivån för privat konsumtion varierade mycket mellan olika

Läs mer

Möjligheter och framtidsutmaningar

Möjligheter och framtidsutmaningar Möjligheter och framtidsutmaningar Peter Norman, finansmarknadsminister Terminsstart pension, 8 februari 101 100 Djupare fall och starkare återhämtning av BNP jämfört med omvärlden BNP 101 100 101 100

Läs mer

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning

Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning Harry Frank Energiutskottet KVA Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning Seminarium 2 dec 2010 Harry Fr rank KVA - 1 12/3/2010 0 Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien rank KVA - 2 Förenklad energikedja

Läs mer

Befolkningsutvecklingen i världen, i EU15-länderna och i de nya EU-länderna (1950=100)

Befolkningsutvecklingen i världen, i EU15-länderna och i de nya EU-länderna (1950=100) Befolkningsutvecklingen i världen, i EU15-länderna och i de nya EU-länderna (195=1) Folkmängden i världen EU15-länderna De nya EU-länderna 195 196 197 198 199 2 21 22 23 24 25 Index för miljöns hållbarhet

Läs mer

BILAGA. Medlemsstaternas svar om genomförandet av kommissionens rekommendationer för valen till Europaparlamentet. till

BILAGA. Medlemsstaternas svar om genomförandet av kommissionens rekommendationer för valen till Europaparlamentet. till EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 27.3.2014 COM(2014) 196 ANNEX 1 BILAGA Medlemsstaternas svar om genomförandet av kommissionens rekommendationer för valen till Europaparlamentet till RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN

Läs mer

Migrationsverket: Allmänna råd om kontroll av rätt att vistas och arbeta i Sverige

Migrationsverket: Allmänna råd om kontroll av rätt att vistas och arbeta i Sverige Migrationsverket: Allmänna råd om kontroll av rätt att vistas och arbeta i Sverige - Personer som kommer till Sverige för att arbeta - Personer som redan finns här och har permanent uppehållstillstånd

Läs mer

Pressfrukost Avstamp avtalsrörelsen 2016

Pressfrukost Avstamp avtalsrörelsen 2016 Pressfrukost Avstamp avtalsrörelsen 2016 Mats Kinnwall Chefekonom Industriarbetsgivarna Global konjunktur Hackandet fortsätter efter finanskrisen USA & Eurozonen Svag återhämtning i historiskt perspektiv

Läs mer

Internationell prisjämförelse 2010

Internationell prisjämförelse 2010 Priser kostnader 2011 Internationell prisjämförelse 2010 Stora europeiska skillnader i konsumentpriser år 2010 Den totala prisnivån för privat konsumtion varierade mycket mellan olika länder i Europa år

Läs mer

SYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15 64 år)

SYSSELSÄTTNINGSGRAD Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15 64 år) SYSSELSÄTTNINGSGRAD 198 26 Sysselsatta/ befolkning i arbetsför ålder (15 64 år 8 % Finland 75 EU 15 EU 25 7 65 6 55 5 8 82 84 86 88 9 92 94 96 98 2 4** 6** 2.5.25/TL Källa: Europeiska kommissionen 1 ARBETSLÖSHETSGRAD

Läs mer

Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången. Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015

Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången. Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015 Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015 Sverige - en liten öppen ekonomi i en osäker omvärld Stora oljeprisrörelser Negativa räntor och

Läs mer

2005-05-02. Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning Första kvartalet 2005

2005-05-02. Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning Första kvartalet 2005 2005-05-02 Kvartalsredovisning Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning 1408/71 som rör svensk arbetslöshetsersättning Första kvartalet 2005 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Redovisning... 3 2.1 Ärenden

Läs mer

Internationell prisjämförelse 2011

Internationell prisjämförelse 2011 Priser kostnader 2012 Internationell prisjämförelse 2011 Stora europeiska skillnader i konsumentpriser år 2011 Den totala prisnivån för privat konsumtion varierade mycket mellan olika länder i Europa år

Läs mer

Europeiskt ungdomsindex. Johan Kreicbergs November 2011

Europeiskt ungdomsindex. Johan Kreicbergs November 2011 Europeiskt ungdomsindex Johan Kreicbergs November 2011 Innehåll 1 Innehåll Inledning... 2 Så utfördes undersökningen...3 Ingående variabler...3 Arbetslöshet... 4 Företagande...5 Chefsbefattningar... 6

Läs mer

Utvecklingstrender i världen (1972=100)

Utvecklingstrender i världen (1972=100) Utvecklingstrender i världen (1972=1) Reell BNP Materialförbrukning Folkmängd Koldioxidutsläpp Utvecklingen av befolkningen på jorden, i EU15-länderna och EU:s nya medlemsländer (195=1) Världen EU-15 Nya

Läs mer

2006-02-03 Dnr 2005/1520 2006:1. Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning. - fjärde kvartalet 2005

2006-02-03 Dnr 2005/1520 2006:1. Kvartalsredovisning. Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning. arbetslöshetsersättning. - fjärde kvartalet 2005 2006-02-03 Dnr 2005/1520 2006:1 Kvartalsredovisning Antalet EU-intyg hänförliga till EGförordning 1408/71 som rör svensk arbetslöshetsersättning - fjärde kvartalet 2005 Sidan 2 (10) Innehåll 1. Inledning...5

Läs mer

Enmansbolag med begränsat ansvar

Enmansbolag med begränsat ansvar Enmansbolag med begränsat ansvar Samråd med EU-kommissionens generaldirektorat för inre marknaden och tjänster Inledande anmärkning: Enkäten har tagits fram av generaldirektorat för inre marknaden och

Läs mer

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition Finansmarknadsminister Peter Norman Statskontorets förvaltningspolitiska dag 9 april 2014 Internationell återhämtning - men nedåtrisker

Läs mer

Budgetöverskott i Sverige. Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011

Budgetöverskott i Sverige. Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011 Budgetöverskott i Sverige men budgetkris i vår omvärld Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011 Finansiellt sparande, procent av BNP 2009 2010 2011 Belgien -6,0-4,2-3,9 Frankrike -7,5-7,0-5,8 Grekland

Läs mer

5b var lägre än beräknat

5b var lägre än beräknat FINLANDS MEDLEMSAVGIFTER TILL EU ÅR 2007 VAR LÄGRE ÄN BERÄKNAT 1/5 Finlands kalkylmässiga nettobetalning till Europeiska unionen var 172 miljoner euro 2007, dvs. 32 euro per invånare. Nettobetalningen

Läs mer

Utmaningar i krisens kölvatten: Hur kan arbetslösheten hindras bita sig fast? Laura Hartman

Utmaningar i krisens kölvatten: Hur kan arbetslösheten hindras bita sig fast? Laura Hartman Utmaningar i krisens kölvatten: Hur kan arbetslösheten hindras bita sig fast? Laura Hartman Svaret beror på Risken för långsiktiga effekter? Hur motverka dessa? Stimulera efterfrågan finanspolitik Stärka

Läs mer

Inkomstfördelning och välfärd 2016

Inkomstfördelning och välfärd 2016 Översikter och indikatorer 2013:1 Översikter och indikatorer 2016:5 Publicerad: 7-11-2016 Sanna Roos, tel. +358 (0)18 25 495 Inkomstfördelning och välfärd 2016 I korthet - Ålands välfärdsnivå mätt i BNP

Läs mer

EUs lägsta arbetslöshet till 2020

EUs lägsta arbetslöshet till 2020 EUs lägsta arbetslöshet till 2020 Stefan Löfven SEB 26 september 2013 AGENDA Vår målsättning och huvudinriktning God tillgång på kvalificerad arbetskraft Ett växande näringsliv för fler i arbete Socialdemokraterna

Läs mer

Årspublicering (detaljerade uppgifter) EXPORTVOLYMEN MINSKADE 4,7 PROCENT ÅR 2015 Exportpriserna ökade 0,7 procent 24.3.2016

Årspublicering (detaljerade uppgifter) EXPORTVOLYMEN MINSKADE 4,7 PROCENT ÅR 2015 Exportpriserna ökade 0,7 procent 24.3.2016 2.3.216 Årspublicering (detaljerade uppgifter) EXPORTVOLYMEN MINSKADE,7 PROCENT ÅR 21 Exportpriserna ökade,7 procent Enligt Tullens preliminära uppgifter minskade värdet på Finlands varuexport med fyra

Läs mer

Lönar det sig att gå före?

Lönar det sig att gå före? MILJÖEKONOMI 10 Mars 2011 Lönar det sig att gå före? Eva Samakovlis MILJÖEKONOMI 10 mars 2011 Innehåll Svensk miljö- och klimatpolitik Kostnader av att gå före Potentiella vinster av att gå före KI:s analys

Läs mer

Europa Direkt nätverk EU på lokal och regional nivå. Katarina ARESKOUG MASCARENHAS Chef för EU-kommissionen i Sverige

Europa Direkt nätverk EU på lokal och regional nivå. Katarina ARESKOUG MASCARENHAS Chef för EU-kommissionen i Sverige EU på lokal och regional nivå Katarina ARESKOUG MASCARENHAS Chef för EU-kommissionen i Sverige Syftet med EDIC Nätverket av Europa Direkt informationskontor (EDIC) är sedan 2005 ett av EU:s viktigaste

Läs mer

Fondsparandet i Europa och Sverige

Fondsparandet i Europa och Sverige Fondsparandet i Europa Fondbolagens Förening 8124 Fondsparandet i Europa och Sverige Nyligen publicerade EFAMA (European Fund and Asset Management Association) Fact Book 28 som innehåller en sammanställning

Läs mer

Konsumentprisindex. Januari 2011. Jonas Karlsson, statistiker Tel. 018-25581 KPI 2011:1 21.2.2011. - Ålands officiella statistik -

Konsumentprisindex. Januari 2011. Jonas Karlsson, statistiker Tel. 018-25581 KPI 2011:1 21.2.2011. - Ålands officiella statistik - Jonas Karlsson, statistiker Tel. 018-25581 KPI 2011:1 21.2.2011 Konsumentprisindex Januari 2011 4,0 Figur 1: Förändringar i konsumentprisindex under tolvmånadersperioder 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0-0,5

Läs mer

Konsumentprisindex. Juli 2015 KPI 2015:7 14.8.2015. Jonas Karlsson, statistiker Tel. 018-25 581. - Ålands officiella statistik -

Konsumentprisindex. Juli 2015 KPI 2015:7 14.8.2015. Jonas Karlsson, statistiker Tel. 018-25 581. - Ålands officiella statistik - Jonas Karlsson, statistiker Tel. 018-25 581 KPI 2015:7 14.8.2015 Konsumentprisindex Juli 2015 Figur 1: Förändringar i konsumentprisindex under tolvmånadersperioder Procent 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0-0,5-1,0

Läs mer

Basindustrin finns i hela landet

Basindustrin finns i hela landet Basindustrin finns i hela landet Viktig på orter med svag arbetsmarknad Efterfrågan på produkterna ökar varje år 375 000 direkt och indirekt sysselsatta 27 procent av varuexporten 1/3 del av industrins

Läs mer

Andelen arbetande seniorer ökar snabbast i hela EU Lägre skatt har stor betydelse

Andelen arbetande seniorer ökar snabbast i hela EU Lägre skatt har stor betydelse Andelen arbetande seniorer ökar snabbast i hela EU Lägre skatt har stor betydelse Andelen arbetande seniorer ökar snabbast i hela EU Skattebetalarnas beräkningar visar att den positiva effekten på arbetsmarknaden

Läs mer

Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort!

Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort! MEMO/11/4 Bryssel den 16 juni 2011 Hälsa: är du redo för semestern? Res inte utan ditt europeiska sjukförsäkringskort! Njut av semestern ta det säkra för det osäkra! Planerar du att resa inom EU eller

Läs mer

SOM-rapport nr 2009:13 SOM. Västsvenska trender. Väst-SOM-undersökningen Susanne Johansson Lennart Nilsson

SOM-rapport nr 2009:13 SOM. Västsvenska trender. Väst-SOM-undersökningen Susanne Johansson Lennart Nilsson SOM-rapport nr 9:13 SOM Västsvenska trender Väst-SOM-undersökningen 1998-8 Susanne Johansson Lennart Nilsson s a m h ä l l e o p i n i o n m a s s m e d i a Figur 1 Upplevd geografisk hemhörighet 1998-8

Läs mer

ENERGIPOLITISKA MÅL FÖR EUROPA

ENERGIPOLITISKA MÅL FÖR EUROPA ENERGIPOLITISKA MÅL FÖR EUROPA Presentation av J.M. Barroso, Europeiska kommissionens ordförande, vid Europeiska rådets möte den 4 februari 2011 Innehåll 1 I. Varför det är viktigt med energipolitik II.

Läs mer

20 Internationella uppgifter om livsmedel

20 Internationella uppgifter om livsmedel 20 Internationella uppgifter om livsmedel 261 20 Internationella uppgifter om livsmedel I kapitel 20 redovisas uppgifter från Eurostats paritetstalsberäkningar, vilket möjliggör jämförelser mellan länder

Läs mer

Lägre andel seniorer i arbete Högre skatt bryter positiv trend

Lägre andel seniorer i arbete Högre skatt bryter positiv trend Lägre andel seniorer i arbete Högre skatt bryter positiv trend Kraftig inbromsning av seniorernas sysselsättningsgrad Den 1 januari i år återinfördes den särskilda löneskatten för de som fyllt 65 år med

Läs mer

Konsumentprisindex. Februari 2011. Jonas Karlsson, statistiker Tel. 018-25581 KPI 2011:2 16.3.2011. - Ålands officiella statistik -

Konsumentprisindex. Februari 2011. Jonas Karlsson, statistiker Tel. 018-25581 KPI 2011:2 16.3.2011. - Ålands officiella statistik - Jonas Karlsson, statistiker Tel. 018-25581 KPI 2011:2 16.3.2011 Konsumentprisindex Februari 2011 4,0 Figur 1: Förändringar i konsumentprisindex under tolvmånadersperioder 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0-0,5

Läs mer

Konjunktur och arbetsmarknad i Sverige och internationellt. Arbetsgivargrupp Robert Tenselius, ekonom, Teknikföretagen

Konjunktur och arbetsmarknad i Sverige och internationellt. Arbetsgivargrupp Robert Tenselius, ekonom, Teknikföretagen Konjunktur och arbetsmarknad i Sverige och internationellt Arbetsgivargrupp 2016-09-22 Robert Tenselius, ekonom, Teknikföretagen Disposition Utgångsläget för teknikindustrin i Sverige Arbetskraftskostnader

Läs mer

Men dom glömde pensionärerna! Med moderat politik skulle du ha tusen kronor mer på kontot. Varje månad. Dom sa:

Men dom glömde pensionärerna! Med moderat politik skulle du ha tusen kronor mer på kontot. Varje månad. Dom sa: Dom sa: Med moderat politik skulle du ha tusen kronor mer på kontot. Varje månad. Men dom glömde pensionärerna! Detta är en affisch från Socialdemokraterna Med moderat politik skulle du ha tusen kronor

Läs mer

Konsumentprisindex. Maj 2015 KPI 2015: Jonas Karlsson, statistiker Tel Ålands officiella statistik -

Konsumentprisindex. Maj 2015 KPI 2015: Jonas Karlsson, statistiker Tel Ålands officiella statistik - Jonas Karlsson, statistiker Tel. 018-25 581 KPI 2015:5 17.6.2015 Konsumentprisindex Maj 2015 Figur 1: Förändringar i konsumentprisindex under tolvmånadersperioder Procent 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0-0,5-1,0

Läs mer

CVTS, Undersökning om företagens personalutbildning 2010

CVTS, Undersökning om företagens personalutbildning 2010 Utbildning 2013 CVTS, Undersökning om företagens personalutbildning 2010 Trenderna för personalutbildningen i EU-länderna går i olika riktningar Deltagande i personalutbildning som betalas av företaget

Läs mer

Skatt på företagande. maj Skattejämförelse för företagare i Sverige och 20 andra länder

Skatt på företagande. maj Skattejämförelse för företagare i Sverige och 20 andra länder Skatt på företagande maj 2010 Skattejämförelse för företagare i Sverige och 20 andra länder 2 Skattejämförelse för företagare i Sverige & 20 andra länder Svenskt Näringsliv har låtit genomföra en undersökning

Läs mer

Ett Sverige i förändring: betydelsen av social sammanhållning

Ett Sverige i förändring: betydelsen av social sammanhållning Ett i förändring: betydelsen av social sammanhållning Jesper Strömbäck 2013-10-10 Om man vägrar se bakåt och inte vågar se framåt måste man se upp Tage Danielsson Framtidskommissionens uppdrag Identifiera

Läs mer

Energisituation idag. Produktion och användning

Energisituation idag. Produktion och användning Energisituation idag Produktion och användning Svensk energiproduktion 1942 Energislag Procent Allmänna kraftföretag, vattenkraft 57,6 % Elverk 6,9 % Industriella kraftanläggningar (ved mm) 35,5 % Kärnkraft

Läs mer

Konsumentprisindex. Oktober 2010. Jonas Karlsson, statistiker Tel. 018-25581 KPI 2010:10 16.11.2010. - Ålands officiella statistik -

Konsumentprisindex. Oktober 2010. Jonas Karlsson, statistiker Tel. 018-25581 KPI 2010:10 16.11.2010. - Ålands officiella statistik - Jonas Karlsson, statistiker Tel. 018-25581 KPI 2010:10 16.11.2010 Konsumentprisindex Oktober 2010 3,0 Figur 1: Förändringar i konsumentprisindex under tolvmånadersperioder 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0-0,5-1,0

Läs mer

En rapport från Skattebetalarnas Förening. Välfärdsindex. - en kvalitetsjämförelse 2008-10-14

En rapport från Skattebetalarnas Förening. Välfärdsindex. - en kvalitetsjämförelse 2008-10-14 En rapport från Skattebetalarnas Förening Välfärdsindex - en kvalitetsjämförelse 2008-10-14 Box 3319, 103 66 Stockholm, 08-613 17 00, www.skattebetalarna.se, info@skattebetalarna.se 1 Sammanfattning I

Läs mer

Andel av befolkningen med högre utbildning efter ålder Högskoleutbildning, kortare år år år år år

Andel av befolkningen med högre utbildning efter ålder Högskoleutbildning, kortare år år år år år 196 Bilaga A Tabeller Tabell 5.1 Andel av befolkningen med högre efter ålder 2001 Andel i procent Högskole, kortare 25 64 år 25 34 år 35 44 år 45 54 år 55 64 år Australien 10 10 10 10 9 Belgien 1 15 19

Läs mer

YRKESKOMPETENS (YKB) Implementeringstid för YKB

YRKESKOMPETENS (YKB) Implementeringstid för YKB Implementeringstid för YKB Fakta och implementeringstider är hämtade ifrån EUkommissionens dokument: National timetables for implementation of periodic training for drivers with acquired rights deadlines

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2012

Finländska dotterbolag utomlands 2012 Företag 2014 Finländska dotterbolag utomlands 2012 Finländska företag utomlands: nästan 4900 dotterbolag i 119 länder år 2012. Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet

Läs mer

Industrins lönekostnader internationellt. En genomgång av olika källor

Industrins lönekostnader internationellt. En genomgång av olika källor Industrins lönekostnader internationellt En genomgång av olika källor Förord För både arbetsgivare och fackliga organisationer är det av intresse att analysera hur svenska arbetskraftskostnader utvecklar

Läs mer

Utbildningskostnader

Utbildningskostnader Utbildningskostnader 7 7. Utbildningskostnader Utbildningskostnadernas andel av BNP Utbildningskostnadernas andel av BNP visar ländernas fördelning av resurser till utbildning i relation till värdet av

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2011

Finländska dotterbolag utomlands 2011 Företag 2013 Finländska dotterbolag utomlands 2011 Finländska företag utomlands: drygt 4 600 dotterbolag i 119 länder år 2011 Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet

Läs mer

ANTAL UTLANDSSTUDERANDE MED STUDIESTÖD Asut1415.xlsx Sida 1

ANTAL UTLANDSSTUDERANDE MED STUDIESTÖD Asut1415.xlsx Sida 1 ANTAL UTLANDSSTUDERANDE MED STUDIESTÖD 2014-2015 22.3.2016 Asut1415.xlsx Sida 1 gymnasienivå GYMNASIESTUDIER YRKESINRIKTADE STUDIER Till \ Från Danmark Finland Island Norge Sverige Färöar Grönl. Åland

Läs mer

Stockholms besöksnäring

Stockholms besöksnäring Stockholms besöksnäring 9,4 miljoner gästnätter på hotell, vandrarhem, stugbyar och camping För Stockholms hotell, vandrarhem, stugbyar och campingplatser präglades av en svag inledning, ett par riktigt

Läs mer

EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi

EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi EU:s paket en enorm utmaning Klara klimatmålen Klara förnybarhetsmålen

Läs mer

Stockholms besöksnäring. December 2014

Stockholms besöksnäring. December 2014 Stockholms besöksnäring. December 214 När 214 summeras överträffas års rekordsiffor för övernattningar på länets kommersiella boendeanläggningar varje månad. Drygt 11,8 miljoner övernattningar under 214

Läs mer

Finlands utrikeshandel 2014 Figurer och diagram. 27.2.2015 TULLEN Statistik 1

Finlands utrikeshandel 2014 Figurer och diagram. 27.2.2015 TULLEN Statistik 1 Finlands utrikeshandel 214 Figurer och diagram 27.2.215 TULLEN Statistik 1 IMPORT, EXPORT OCH HANDELSBALANS 199-214 Mrd e 7 6 5 4 3 2 1-1 9 91 92 93 94 95 96 97 98 99 1 2 3 4 5 6 7 8 9 1 11 12 13 14 Handelsbalans

Läs mer

Fokus på Sveriges ekonomi

Fokus på Sveriges ekonomi Vi står för fakta. Åsikterna får du stå för själv. Ekonomifakta är en källa till information och kunskap om Sveriges ekonomi. Näringslivets Ekonomifakta AB ägs av Svenskt Näringsliv och ska inspirera till

Läs mer

3. Förskolenivå. Förskolan det första steget i ett livslångt lärande

3. Förskolenivå. Förskolan det första steget i ett livslångt lärande Förskolenivå 3 3. Förskolenivå Förskolan det första steget i ett livslångt lärande Barnomsorg är den samlade benämningen i Sverige på förskoleverksamhet och skolbarnomsorg. Definitioner Klassificering

Läs mer

Prislista för internetkunder

Prislista för internetkunder Gäller fr o m 1 april 2015 lista för internetkunder Expresspaket DPD Företagspaket DPD Företagspaket 09.00 DPD Företagspaket 12.00 Postpaket Hempaket Postpaket utrikes er vid beställning och betalning

Läs mer

%LUJLWWD5HVYLN 7UROOKlWWDQIHEUXDUL. om näringslivets syn på energiforskning

%LUJLWWD5HVYLN 7UROOKlWWDQIHEUXDUL. om näringslivets syn på energiforskning %LUJLWWD5HVYLN 7UROOKlWWDQIHEUXDUL om näringslivets syn på energiforskning 7U\JJWLOOJnQJWLOOHQHUJLPHGOLWHQNOLPDWSnYHUNDQWLOO NRQNXUUHQVNUDIWLJDSULVHUJHUElWWUHWLOOYl[WL6YHULJH Den svenska energi- och klimatpolitiken

Läs mer

Ungdomsarbetslösheten i Västernorrland

Ungdomsarbetslösheten i Västernorrland Ungdomsarbetslösheten i Västernorrland Tuva Hjelm Praktikant från Mittuniversitetet Statsvetenskapliga institutionen Rapport under praktikperiod VT 2012 Praktikrapporten Handlar om hur ungdomar i Västernorrland

Läs mer

Europeiskt pensionärsindex. Ranking av pensionärers levnadsförhållanden

Europeiskt pensionärsindex. Ranking av pensionärers levnadsförhållanden Europeiskt pensionärsindex Ranking av pensionärers levnadsförhållanden Innehåll: Inledning... 2 Förväntad levnadsålder... 3 Dåliga levnadsförhållanden... 4 Fysiska behov... 5 Hälsoproblem på grund av otillräcklig

Läs mer