Almedalsveckan % -8 % Din guide till kunskap under Almedalsveckan

Transkript

1 BNP-tillväxten Almedalsveckan 2009 Sveriges energianvändning Fördelad på energibärare, år 2007 Fjärrvärme, 12 % El, 33 % Källa: Energimyndigheten Biobränsle, torv, avfall, 17 % Oljeprodukter, 32 % Arbetslösheten i olika åldersgrupper Maj % 25 % 20 % Gas, 2 % Kol och koks, 4 % En tredjedel av all energi vi använder i Sverige idag utgörs av el. 95 procent av elen produceras med kärnkraft och vattenkraft. 15 % 10 % Källa: SCB, AKU 5 % 30, år år 8,9 5,1 5,1 4, år år år 8 % 4 % 0 % -4 % -8 % 2006 Volym, %-förändring 12 mån Kartan visar förekomsten av förmögenhetsskatt bland EU-länderna. Endast Frankrike har denna typ av beskattning idag. Årtalen anger när skatten avskaffades i de olika länderna ,6 % kvartal 1, Källa: SCB Din guide till kunskap under Almedalsveckan I denna skrift finner du fakta och statistik om några av alla de ämnen som diskuteras under Almedalsveckan. Självfallet berörs det rådande ekonomiska läget, bland annat med statistik om BNP-tillväxten, industriproduktionen och varsel. Andra heta ämnen som tas upp är ungdomsarbetslösheten och energifrågan. Vi hoppas att du finner läsningen inspirerande och att du får en givande vecka i Visby. Du är också hjärtligt välkommen att kontakta oss på plats i Visby. Vi finns på Wisby Strand Congress. Väl mött! Alexandra Stråberg VD, Ekonomifakta Innehåll Det ekonomiska läget... 3 Försiktiga hushåll... 3 Kraschlandningen Budgetstimulanser... 4 Goda år att vänta?... 4 Ungdomsarbetslösheten... 5 Långt över EU-snittet... 5 Sverige - ett ovanligt EU-land... 6 Ungas ingångslöner... 6 Skatter ,4 procent i skatt... 7 Energi och klimat...8 Så produceras elen... 8 Minskade koldioxidutsläpp... 9 EKONOMIFAKTA FÖRMEDLAR FAKTA OM SVERIGES EKONOMI

2 EKONOMIFAKTA FÖRMEDLAR FAKTA OM SVERIGES EKONOMI

3 Det ekonomiska läget Fredrik Larsson Energi, skatter, makroanalys Det var inte särskilt länge sedan vi talade om superkonjunkturen, högkonjunkturen som aldrig skulle ta slut. Så sent som andra kvartalet 2008 var BNP-tillväxten uppe i tre procent. Vad som hände sedan känner vi alla till. Finanskrisen som bröt ut under andra halvan av 2008 fungerade som en katalysator och förstärkte den nedgång vi redan hade börjat känna av. I och med kreditfrossan blev händelseförloppet oerhört dramatiskt. Först märktes det inom tillverkningsindustrin; orderingången upphörde nästan helt i vissa branscher. Anpassningen blev av nödvändighet hård och märktes inte minst i ett stort antal ökade varsel. Försiktiga hushåll I nuläget befinner vi oss i en situation där efterfrågan i ekonomin är väldigt låg. Förutom att många exportmarknader gått starkt tillbaka, är även den inhemska konsumtionsviljan svag. Till viss del beror detta på den ökande arbetslösheten och därav minskade inkomster för hushållen. Men viktigare är nog ändå själva oron för arbetslöshet. Denna oro gör nämligen att hushållen håller extremt hårt i slantarna och detta återspeglas tydligt i utvecklingen av sparkvoten. För bara ett par år sedan var spar-kvoten, som visar hur högt sparandet är bland hushållen, nere 1-2 procent. Nu är den uppe i 6 procent och väntas stiga ytterligare. BNP-tillväxten Volym, %-förändring 12 mån 8 % 4 % 0 % -4 % -8 % ,6 % kvartal 1, Källa: SCB Kraschlandningen 2008 Tittar man på antalet varslade (röd linje) syns lågkonjunkturens dramatiska start i mitten på 2008 tydligt. Orsaken till varslena återspeglas i orderingåenden (blå linje), som rasade under andra halvan av Utvecklingen inom industrin, Antal varslade Orderingång Det var alltså ganska precis ett år sedan som lågkonjunkturen fick rejält fäste i Sverige. I vanliga fall brukar man säga att lågkonjunkturer varar just ett år eller, vid djupare kriser, kanske 18 månader. Att vi ska vara ur denna lågkonjunktur redan vid årsskiftet är dock inte troligt Istället kommer den låga tillväxten och växande arbetslösheten förmodligen att hålla i sig under hela jan 2007 jan 2008 jan 2009 Källa: SCB - 3 -

4 Det ekonomiska läget Fredrik Larsson Energi, skatter, makroanalys Budgetstimulanser Det kan tyckas paradoxalt att regeringar världen över nu skuldsätter sig i så hög grad. Det var ju just en ohållbar skuldsättning bland privatpersoner och vissa finansiella bolag som var den bakomliggande kraften till den djupa nedgång vi nu befinner oss i. Men i och med att hushållen nu sparar så mycket och efterfrågan är så låg, måste något ske. Det naturliga är att stater underbalanserar sina budgetar (det vill säga lånar) för att på så sätt stimulera ekonomin. Sverige. Som synes har USA valt att öka den offentliga skuldsättningen betydligt mer än Sverige under dessa år. Budgetunderskott som andel av BNP Prognoser för USA och Sverige 15 % 12 % 13,1 Det är dock svårt att avgöra hur mycket det är rimligt att öka den offentliga skuldsättningen i en kris som denna. Är regeringar för försiktiga kan återhämtningen dröja onödigt länge, men om de drar på för hårt kan å andra sidan priset bli högt för framtida generationer. För statens lån måste, precis som alla andra lån, förr eller senare betalas. Diagrammet till höger visar de förväntade budgetunderskotten för i år och 2010, i USA respektive 9 % 6 % 3 % 9,6 3,8 2, USA Sverige Källor: Finansdepartementet, Congressional Budget Office Goda år att vänta? Det är dock viktigt att komma ihåg att kriser går över och att de brukar föra med sig goda år av tillväxt i deras kölvatten. Så har det blivit efter Sveriges tidigare bankkriser. Det handlar i grunden om att ekonomin och näringslivet måste ställa om sig till nya förutsättningar och en förändrad konkurrenssituation. Ett ökat nyföretagande skulle stödja denna omvandlingsprocess, liksom en väl fungerande arbetsmarknad där folk både har möjligheter och viljan att byta jobb oftare. Sveriges BNP, Miljarder kronor, fasta priser () Är Sverige framgångsrikt i dessa uppgifter kan vi säkert om ett par år se tillbaka på denna kris som bara ännu ett litet hack i vår stadigt växande BNP-kurva Källa: SCB - 4 -

5 Ungdomsarbetslösheten Alexandra Stråberg Arbetsmarknad, offentlig ekonomi I maj uppgick ungdomsarbetslösheten i Sverige till 30,0 procent. I antal räknat rör det sig om arbetslösa ungdomar i åldern år. Detta är givetvis en mycket hög siffra. Faktum är att 44 procent av samtliga arbetslösa i Sverige, alltså nästan varannan, är under 25 år idag. arbetslösheten till 25,1 procent (andra kvartalet 2008). Höga ingångslöner, brister i utbildningssystemet och en stel arbetsrätt nämns ofta som orsaker bakom problemet. Arbetslösheten i olika åldersgrupper Maj 2009 För de äldre på arbetsmarknaden ligger dock arbetslösheten på helt andra nivåer. Lägst är den i gruppen år. Där uppgår arbetslösheten till 4,7 procent. 30 % 25 % 20 % 15 % 30,0 Ungdomsarbetslösheten har uppmärksammats mycket i media på senare tid. Anledningen till det är förstås att den stigit kraftigt. Men egentligen har 10 % 5 % 8,9 5,1 5,1 4,7 detta länge varit ett problem för Sverige. Även mitt under brinnande högkonjunktur uppgick ungdoms år år år år år Källa: SCB, AKU Land Dec Spanien 30,5 % 2 Italien 22,4 % 3 Grekland 22,3 % 4 Sverige 22,3 % 5 Lettland 21,1 % 6 Slovakien 21,0 % 7 Ungern 20,5 % 8 Frankrike 20,3 % 9 Irland 19,0 % 10 Estland 18,3 % 11 Litauen 18,1 % 12 Polen 18,1 % 13 Portugal 18,1 % 14 Rumänien 18,0 % 15 Luxemburg 17,8 % 16 Belgien 17,4 % 17 Finland 17,2 % 18 Storbritannien 16,7 % 19 Bulgarien 13,2 % 20 Malta 11,9 % 21 Tjeckien 11,4 % 22 Cypern 10,8 % 23 Tyskland 9,8 % 24 Slovenien 9,6 % 25 Österrike 9,4 % 26 Danmark 8,5 % 27 Nederländerna 5,4 % Källa: Eurostat (Harmoniserad arbetslöshet, år) Långt över EU-snittet I tabellen till vänster redovisas ungdomsarbetslösheten för december Detta är den senaste månaden som det finns jämförbara siffror för samtliga EU-länder. Som framgår var ungdomsarbetslösheten vid denna tidpunkt endast högre i Spanien, Italien och Grekland. Att Sverige ligger så högt upp är ingen tillfällighet. Resultatet blir liknande oavsett vilken månad man jämför. över 21 % 18,1-21 % 11,9-18 % 0-11,8 % - 5 -

6 Ungdomsarbetslösheten Alexandra Stråberg Arbetsmarknad, offentlig ekonomi Sverige ett ovanligt EU-land Sveriges arbetslöshet är relativt låg om man jämför med EU-snittet. Tittar man däremot på ungdomsarbetslösheten ligger Sverige istället långt över genomsnittet. Detta gör Sverige till ett ovanligt EU-land, dock inte i någon positiv mening. Ungdomsarbetslöshet (15-24 år) relativt arbetslöshet för åringar Arbetslösheten bland ungdomar i Sverige är nästan 5 gånger så hög som den bland övriga arbetslösa. Detta resultat får man om man studerar kvoten mellan ungdomsarbetslöshet och arbetslösheten för de mellan Snittet inom EU-27 ligger på hälften. 2 1 Sverige Storbritannien Italien Finland Danmark Frankrike EU-27 Nederländerna Tyskland Källa: Eurostat Ungas ingångslöner I debatten nämns som sagt ett antal möjliga faktorer till Sveriges höga ungdomsarbetslöshet: stelbent arbetsrätt, en alltför teoretisk yrkesutbildning med få kontakter med arbetslivet och höga ingångslöner. Genomsnittslöner Avser fast anställda % +21 % Ingångslönerna för ungdomar har ökat mer än lönerna totalt sedan Ungas löner har stigit med i snitt cirka 30 procent medan övriga på arbetsmarknaden har fått löneökningar på 21 procent. Detta är en effekt av de stora höjningarna av lägstalönerna från avtalen Idag ligger ungdomslönerna nära medellönerna inom avtalsområdet. Detta betyder i sin tur att personer med liten eller ingen arbetslivserfarenhet, och därmed låg produktivitet, får en nästan lika hög lön som en person med högre produktivitet. Unga blir därmed relativt dyra för arbetsgivaren. Frågan för arbetsgivaren blir uppenbar: varför anställa någon ung och oerfaren om kostnaden bara är obetydligt lägre än för en person med lång erfarenhet? Genomsnittslön Unga, under 23 år Genomsnittslön Samtliga åldersgrupper Källa: Svenskt Näringsliv Sedan 2004 har ungdomslönerna ökat med 30 procent, medan lönerna för samtliga anställda ökat med 21 procent. Detta gör att skillnaderna i lön idag är små mellan unga och övriga anställda

7 Skatter Fredrik Larsson Energi, skatter, makroanalys Arbetskraft och kapital är två livsviktiga bränslen i en ekonomi. Utan endera av dem stannar produktionen. För att produktionens hjul ska rulla snabb är det viktigt att få till rätt bränsleblandning rätt mix av arbete och kapital. Det kräver att bränslena prissätts rätt och här spelar skatterna en avgörande roll. närmare på skatten på kapital. En åtgärd som genomfördes 2007 på detta område var avskaffandet av förmögenhetsskatten. Därmed lämnades Frankrike ensamt om att ha en förmögenhetsskatt inom EU och lönsamheten att ha kapital placerat i Sverige förbättrades. Under de senaste tre åren har skatten på arbetskraft sänkts. Mest märks det genom införandet av jobbskatteavdraget, men även andra åtgärder som höjd brytpunkt för statlig skatt och sänkt arbetsgivaravgift (från 32,4 till 31,4 procent) har spelat in. Dessa sänkningar har gjort att Sverige kommit närmare genomsnitten för skatt på arbete inom OECD och EU. Medan arbetskraften är relativt stationär är kapitalet väldigt lättrörligt. Om villkoren inte är bra förläggs investeringar till utlandet, istället för att stanna i landet. Det är därför särskilt intressant att titta Kartan visar förekomsten av förmögenhetsskatt bland EU-länderna. Endast Frankrike har denna typ av beskattning idag. Årtalen anger när skatten avskaffades i de olika länderna. 48,4 procent i skatt En annan aspekt av kapitalbeskattningen är hur vinstgivande investeringar i bolag beskattas. Denna beskattning sker i två steg: först i bolaget, sedan hos aktieägaren. I bolaget beskattas vinsten från investeringar till 26,3 procent (bolagsskatten). Det som blir kvar skattas sedan i normalfallet med 30 procent hos aktieägaren (utdelningsskatten). Totalt gör denna beskattning i två led att 48,4 procent av vinsten går bort i skatt. I en jämförelse med övriga 26 EU-länder placerar detta Sverige på plats 25. Endast Danmark och Belgien har hårdare kapitalbeskattning Vinst - Bolagsskatt - Utdelningsskatt kronor kronor kronor Kvar till ägaren efter skatter I exemplet visas hur kapitalavkastning beskattas i normalfallet i Sverige. Exemplet utgår från en vinst på kronor

8 Energi och klimat Fredrik Larsson Energi, skatter, makroanalys En avgörande fråga för Sverige och hela Europa är hur vi ska lösa vår elförsörjning i framtiden. Olika länder har olika naturliga förutsättningar, men utmaningen är densamma: minska koldioxidutsläppen. I Sverige sätter vi ofta likhetstecken mellan el och miljövänlig energi, men detta är inte alls någon självklarhet i andra EU-länder. Laddar du din mobiltelefon i Grekland eller Irland gör du det med el som till 90 procent är producerad ur fossila bränslen som brunkol och olja. Ser man till vår granne Danmark, som satsat mer än något annat EU-land på vindkraft, är likväl över 70 procent av elen producerad med fossila bränslen, och listan kan göras längre, mycket längre. Faktum är att mer än hälften (55 procent) av all el som produceras i EU är genererad av fossila bränslen. I detta sammanhang framstår Sverige i det närmaste som unikt bland EU-länderna. Endast 2 procent av vår el produceras med fossila bränslen. Näst bäst är Frankrike följt av Litauen. Gemensamt för dessa länder är att de har en stor andel kärnkraft i sin produktion. I Litauen kommer dock kärnkraften snart att försvinna då den sista reaktorn i kärnkraftverket i Ignalina planeras att stängas under Fossila bränslen i elproduktionen Andel av total elproduktion Land år Cypern 100 % 2 Malta 100 % 3 Estland 99 % 4 Polen 96 % 5 Grekland 91 % 6 Irland 89 % 7 Nederländerna 87 % 8 Italien 82 % 9 Storbritannien 78 % 10 Luxemburg 73 % 11 Danmark 71 % 12 Tjeckien 65 % 13 Portugal 62 % 14 Tyskland 61 % 15 Spanien 61 % 16 Rumänien 61 % 17 Ungern 58 % 18 Bulgarien 57 % 19 Finland 40 % 20 Belgien 39 % 21 Lettland 39 % 22 Slovenien 38 % 23 Österrike 30 % 24 Slovakien 26 % 25 Litauen 19 % 26 Frankrike 10 % 27 Sverige 2 % Källa: Eurostat samt beräkningar av Ekonomifakta Så produceras elen i Sverige och EU Uppdelat på typ av energikälla, andel av total produktion Sverige EU Fossila bränslen 2,1 % 55,0 % Förnyelsebara energikällor 53,3 % 17,0 % Sverige EU Kärnkraft 44,3 % 27,8 % Totalt* 100 % 100 % Källa: Eurostat samt beräkningar av Ekonomifakta * I totalen ingår också en restpost som inte gått att definiera i de tre övriga kategorierna. Restposten uppgår till 0,3 respektive 0,2 procent

9 Energi och klimat Fredrik Larsson Energi, skatter, makroanalys Minskade koldioxidutsläpp Det finns stora möjligheter att effektivisera elanvändningen, men samtidigt kan nya användningsområden för el tillkomma i framtiden. Ett exempel på detta är när fordonsproduktionen ställer om från förbränningsmoterer till elmotorer. stadigt ökade koldioxidutsläpp år efter år. Sedan skedde ett trendbrott och under de senaste 40 åren har de svenska koldioxidutsläppen istället minskats kraftigt. Det rör sig i storleksordningen om minskningar på över 40 procent. Att rakt av bara minska elproduktionen i EU är därför inget bra alternativ. Som det ser ut idag innebär en sådan strategi att EU bara gör sig mer beroende av ytterligare energiimport. Närmast till hands ligger den ryska naturgasen, som även den är ett fossilt bränsle som bidrar till växthuseffekten. Utmaningen ligger snarare i att byta ut fossila bränslen mot icke fossila alternativ. Detta skedde i Sverige under och 1980-talen då oljeberoendet minskades drastiskt och vattenkraften tillsammans med den nyligen utbyggda kärnkraften kom att dominera den svenska elproduktionen. Trendbrottet i de svenska koldioxidutsläppen syns tydligt i diagrammet nedan. Ända tills i början på 1970-talet föjde Sverige den globala trenden, med Sveriges energianvändning Fördelad på energibärare, år 2007 Fjärrvärme, 12 % El, 33 % Källa: Energimyndigheten Biobränsle, torv, avfall, 17 % Oljeprodukter, 32 % Gas, 2 % Kol och koks, 4 % En tredjedel av all energi vi använder i Sverige idag utgörs av el. 90 procent av elen produceras med kärnkraft och vattenkraft. Utsläpp av koldioxid Index, år 1900=100 Källa: Carbon Dioxide Information Analysis Center Globalt Sverige 1990 Diagrammet visar indexerade serier över koldioxidutsläppen i världen och globalt. Att den är indexerad betyder att den visar ökningstakten, inte nivå på utsläppen

10 Ekonomifakta.se ger dig kunskap om hur samhällsekonomin fungerar. Med över 200 variabler i vår faktabank och för-klarande texter till all statistik erbjuder vi ett unikt verktyg för faktasökning. All statistik kommer från välkända statistikproducenter som SCB, OECD och Eurostat och allt finns tillgängligt helt utan kostnad för dig! EKONOMIFAKTA FÖRMEDLAR FAKTA OM SVERIGES EKONOMI