Verksamhetsberättelse

Transkript

1 Verksamhetsberättelse

2

3 Verksamhetsberättelse 2009 Innehåll Vår verksamhet 4 Inledning 4 Hållbara bygder 4 Organisationsutveckling 5 Opinionsbildning och erfarenhetsutbyte 6 Stigfinnarverksamhet 7 Våra medlemmar 8 Våra samarbetspartners 9 Vår styrelse och vårt kansli 10 Information 11 Medverkan och påverkan 12 Projekt 12 Övriga projekt 14 Publicerat under året 15 Skrifter och övrigt 15

4 Vår verksamhet Inledning I den här verksamhetsberättelsen kommenteras 2009 års verksamhetsplan, direkt efter varje avsnitt. Den kompletterar förvaltningsberättelsen i årsredovisningen för Hållbara bygder Vår satsning på Hållbara bygder fortsätter i ett brett samarbete, där Naturskyddsföreningen (SNF), LRF, Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU), Centrum för biologisk mångfald (CBM) med flera deltar och där internationellt samarbete är en viktig del. Projektet Hållbara bygder har avslutats och verksamheten har övergått i Omställning Sverige med nyanställd projektledare, bred arbetsgrupp och nära koppling till Transition Network. En hemsida har etablerats under Hela Sverige ska levas domän. Under året har vi informerat om Hållbara bygder och Omställning Sverige vid cirka 20 tillfällen. I slutrapporten redovisar de ingående 26 bygderna sin verksamhet och dessutom har ett inspirations- och handledningsmaterial som heter Ställ om Sverige, SoS, tagits fram. Implementeringen av jämställdhetsstrategin fullföljs med siktet inställt på att vår rörelse ska vara den ideella organisation i Sverige som är bäst på jämställdhet. Projektet Jämställda bygder har avslutats med gott resultat. Implementeringen har startat i nästan alla län och det har utsetts ansvariga för jämställdheten i respektive länsbygderåd samt i riksorganisationens styrelse. Under projekttiden har flera utbildningar arrangerats för de ansvariga på länsnivå. Arbetet med implementeringen kommer att fortgå som en del i den ordinarie verksamheten. Vi påbörjar ett mer aktivt arbete med integration och mångfald med sikte på en kraftfull satsning kommande verksamhetsår. Förberedelser har inletts för en satsning under 2010, där tyngdpunkten ligger i ett utbyte mellan förortsområden i storstäderna och byar på landsbygden. Processen med lokal utvecklingsplanering fortsätter i nära samarbete med Landsbygdsnätverket, Glesbygdsverket, Boverket, serviceutredningen, Sveriges kommuner och landsting (SKL), Föreningen Ung på landsbygden (U-land) med flera. Ett förslag tas fram om konkreta åtgärder för att försäkra de lokala utvecklingsgrupperna en position i samhällsplaneringen. Särskild uppmärksamhet fästs vid planering för omställning till ett hållbart samhälle, basservicen och ungdomarnas delaktighet. Läns- och kommunbygderåden har viktiga roller i genomförandet. 4

5 Temagruppen för Lokal planering vid Landsbygdsnätverket har återetablerats med brett deltagande och med oss som aktiv part. Den lokala planeringen har skjutit fart allt eftersom länsbygderåden fått resurser för att stimulera processen. Projektet En plan i varje by inriktad på allmän lokal utvecklingsplanering har avslutats och avrapporterats. Processen har vidareutvecklats i de tre spåren Landsbygd 2.0 med de unga, Omställning Sverige och serviceplanering. Vi har skrivit till Miljödepartementet om ökat lokalt inflytande i planeringen, bland annat av strandnära byggande och vindkraftetableringar. Erfarenheterna från satsningen på Lokal kapitalbildning i bygdebolag med mera sprids över landet i ett fortsatt samarbete med Nutek, Glesbygdsverket, Jordbruksverket (SJV) och andra intresserade parter. Några nya bygder har intresserat sig för att jobba specifikt med kapitalbildningen och ska lyftas fram som goda exempel, men fler föregångare behövs. Arbetet med att ta fram en handbok har påbörjats. Dessutom har Mikrofonden för social ekonomi och lokal utveckling etablerats i ett samarbete mellan Ekobanken, Coompanion och Hela Sverige ska leva. Vi har medverkat på Lokalekonomidagarna i Västerås. Vi engagerar oss i omställningen av energiförsörjningen inom ramen för Hållbara bygder. Dessutom genomför vi en särskild satsning på vindbruket för att stimulera lämpliga etableringar och ge lokal återbäring av vindkraften. Flera av grupperna i Hållbara bygder har prioriterat energin. Exempel är Vännäs landsbygdsråd och Bjärkebygden. Vår satsning på vindkraften har uppmärksammats och inneburit att vi gått i täten med att ge lokalt inflytande, lokal ersättning (bygdepeng) och delägande för de byar som berörs av utbyggnaden. En ansökan hos Energimyndigheten om fortsatt satsning under 2010 har beviljats. Organisationsutveckling Vi ska fortsätta utveckla vår organisation för att få bästa effekt av verksamheten och nå våra mål. Under året för vi en dialog om förändringar som kan behövas och som är kopplade till regionala förändringar i samhällsstrukturen och behovet av nära samarbete med kommunerna och Leaderområdena. En grupp styrelseledamöter har arbetat under året och lämnat förslag på insatser för att utveckla vår verksamhet och organisation. Ett särskilt styrelseseminarium som hölls i Alfta i augusti har ägnats åt att diskutera hur vår verksamhet bör utvecklas för att möta de nya krav som ställs. 5

6 Vi ska verka för att trepartnerskapet mellan ideell, privat och offentlig verksamhet utvecklas på alla nivåer i vår verksamhet och vi tar aktiv del i andra partnerskap, som Leader. Vid utbildningar och i studiematerial har vi understrukit trepartnerskapets betydelse. Vi har också tagit del i många partnerskap på olika nivåer. Exempel är Landsbygdsnätverket, de regionala partnerskapen för EU-programmen och Leader. Graden av medverkan varierar beroende både på vår förmåga att ta plats och hur vi bereds plats av bland andra regionala myndigheter. Utbildningen inom rörelsen fortsätter i samarbete med studieförbunden. Tyngdpunkten ligger på läns- och kommunbygderåden, men insatser för de lokala grupperna i form av studiematerial med mera ska ges stort utrymme. Utbildningsprogrammet för länsbygderåden har genomförts som planerat. Exempel på utbildningar är Omställning Sverige, mediekunskap, hemsidan och Vad är hela Sverige ska leva?. Programmet har omfattat cirka tio utbildningstillfällen. Utbildningsmaterial för de lokala grupperna har tagits fram: Ett enkelt planeringsverktyg, Landsbygd 2.0 och Ställ om Sverige. Diskussioner har inletts om ett nytt material som ska ge vägledning i hur de lokala grupperna kan möta nya krav på ett effektivt utvecklingsarbete. En träff för länsbygderådens ordföranden har hållits, där angelägna teman som Byarörelsens möjligheter att utnyttja EU-programmen och länsbygderådens roll och funktion har behandlats. Den särskilda satsningen på processledning och ledarskap inom ramen för vår medlemsutbildning ges hög prioritet. Insatserna har begränsats till inslag i utbildningarna för länsbygderåden. Vi vidareutvecklar Från idé till succé och att skriva, förankra och driva projekt. En ambition ska vara att erhålla medel från EU:s sociala fond för en nationell satsning. Ansträngningarna för att få fram resurser till en satsning på att konkret hjälpa fram eller coacha de lokala grupperna har inte lyckats och någon större satsning har därför inte kunnat genomföras. Behovet har uppmärksammats och diskuterats i Landsbygdsnätverket med resultatet att en analys av de regionala behoven initierats. Opinionsbildning och erfarenhetsutbyte Vi ska ta krafttag för att vidareutveckla till en hemsida av högsta klass. Den ska bli ett självklart nav för alla lokala utvecklingsgrupper och andra som intresserar sig för landsbygden och lokal utveckling. 6

7 Betydande resurser har avsatts för att utveckla vår hemsida. Den presenterades i slutet av oktober och fick ett gott mottagande även om en del utvecklingsarbete återstod, liksom inläggning av vissa uppgifter. Under december utvecklades vår medverkan i sociala medier när vi etablerade oss på Facebook, inledde bloggande på hemsidan och började twittra. Särskilda insatser har gjorts för att få igång debatter på hemsidan. Insamlingen av uppgifter till Bygdebanken ska fortsätta. Den ska åter bli en viktig källa för information om Byarörelsen och erfarenhetsutbyte om lokal utveckling. I utvecklingen av Bygdebanken har de tekniska problemen varit stora och tagit betydande resurser i anspråk. Någon omfattande insamling av uppgifter har inte varit aktuell grupper finns i banken med uppgifter om sin verksamhet. Under 2010 kan insamlingen prioriteras. Med den nya Bygdebanken som bas initieras fördjupade studier av och forskning om betydelsen av Byarörelsen och det lokala utvecklingsarbetet. Hållbara bygder utvecklas i nära samarbete med forskningen. Här har inte mycket skett. Först nu när Bygdebanken är tillgänglig med intressanta data om Byarörelsen kan den komma till användning för studier och forskning om lokal utveckling. Inom Hållbara bygder/omställning Sverige finns en tydlig koppling till forskningen. Det internationella samarbetet fördjupas med tyngdpunkt i Hela Norden ska leva, där Sverige har ordförandeskapet under 2009, och i de europeiska nätverken Partnership for Rural Europe (PREPARE), European Rural Alliance (ERA) och European Rural Community Association (ERCA). Under året har både Hela Norden ska leva och ERCA registrerats som ideella föreningar i Sverige. En hel del jobb har lagts ner för att få föreningarna att komma igång bra. Vi har också deltagit i ERA:s och framför allt PREPARE:s verksamhet på ett aktivt sätt. Förberedelserna för Landsbygdsriksdagen i Sunne 7 9 maj 2010 intensifieras. Stigfinnarverksamhet Arbetet har pågått intensivt under hela året med två halvtidsanställda projektledare, styrgrupp, projektgrupp och arbetsgrupper. Siktet har varit inställt på deltagare. Budgeten omsluter drygt åtta miljoner kronor. Finansieringen har gått bra. De medlemsgrupper som vill ta ett steg till och ta sig an allt mer svåra och avancerade uppgifter ska identifieras och stödjas. De uppmärksammas i utvecklingen av Bygdebanken, i skriftserien och i våra särskilda projekt. 7

8 Bygdebanken ger nu goda möjligheter för lokala grupper att exponera och själva marknadsföra sin verksamhet. Intressanta lokala initiativ har uppmärksammats i nyheterna på vår hemsida, i infobladet och i exempelsamlingar. I projekten om lokal finansiering, vindkraft och By-macken har lokala stigfinnare lyfts fram och fått stöd. Nya idéer ska prövas för att synliggöra hinder och ta fram nya lösningar. Det ska ske i samarbete med bland annat utredningen Utveckling av lokal service i samverkan. Det sker i pilotprojekt som By-macken med start i Värmland. Insatser har gjorts och planeras tillsammans med grupper som banar väg för exempelvis nya servicelösningar och byskolor i framkant. Vi har registrerat varumärket By-macken och sprider konceptet över landet. Vårt tydliga krav på en bygdeersättning (bygdepeng) på minst 0,5 procent av produktionsvärdet från vindkraftverken har gett råg i ryggen åt många lokala grupper. I projektet Kompetenta anordnare utbildar vi föreningslivet i att bli duktiga på att ta emot långtidsarbetslösa. Det är viktigt att skapa fora för experimenterande och analys, där nya idéer omsätts i praktisk handling och systematiskt följs upp genom kvalificerad analys. Hållbara bygder är ett exempel. Inom flera av våra insatsområden som Hållbara bygder/omställning Sverige, Lokal finansiering, Kvinnors entreprenörskap och Landsbygd 2.0 har vi etablerat erfarenhetsutbyte, analys och även forskning. Det ger goda möjligheter att flytta fram Byarörelsens och landsbygdens positioner. Nya metoder bör ständigt utvecklas och omsättas för att möta nya utmaningar. Verksamheten med Fria metoder i samarbete med Coompanion, ABF och Studieförbundet Vuxenskolan ska vidareutvecklas. På redovisas en mängd metoder för olika faser i det lokala utvecklingsarbetet. Hemsidan har förnyats och fler metoder har lagts in. Nya metodmaterial som Landsbygd 2.0 och SoS:en har producerats och fler är på gång. Våra medlemmar Vi ska fortsätta vår satsning på läns- och kommunbygderåden och därigenom de lokala grupperna. För att de ska klara de ökade uppgifterna internt och även externt, genom medverkan i partnerskap, program och projekt, krävs ständigt kompetenshöjande åtgärder. En betydande del av vår budget har disponerats för att ge länsbygderåden möjlighet att utveckla sin verksamhet. Utbildningsprogrammet har genomförts med gott deltagande. Vi har satsat på att etablera och stärka kommunbygderåd/ kommunala partnerskap. Kommunbygderåden har inbjudits och deltagit i våra utbildningar för länsbygderåden. 8

9 Samarbetet med våra 40 medlemsorganisationer ska fortsätta att utvecklas genom gemensamma aktiviteter och projekt. Vi har haft ett omfattande samarbete med många av våra medlemsorganisationer. Exempel är samarbete om utbildningsmaterial med studieförbunden, om servicen med Småkom, om tryggheten med Civilförsvarsförbundet, om lokal finansiering med Ekobanken och om EU-programmen med Hushållningssällskapens förbund. I november hölls ett möte med medlemsorganisationerna som bland annat resulterade i ett samarbete kring remissen om serviceutredningens betänkande Se medborgarna för bättre offentlig service. Länsbygderåd kan gå före med insatser som är betydelsefulla för hela vår organisation. Exempel är Länsbygderådet i Värmland som går i täten för att trygga drivmedelsförsörjningen på landsbygden och Länsbygderådet i Stockholm som går i täten för vårt arbete med integration. By-mackskonceptet har spritt sig över landet och vår insats för integration och mångfald vidareutvecklas. Andra intressanta exempel är den satsning på barn på landsbygden som Länsbygderådet i Östergötlands län genomför med medel från Arvsfonden, och projektet inom Jobb och utvecklingsgarantins Fas 3, i Blekinge län, där föreningar går samman och anställer en handledare. Under året ska utbildningsprogrammet i hög grad rikta sig till de lokala grupperna främst genom att vi tar fram studiematerial tillsammans med studieförbunden. Våra samarbetspartners Kurser för de lokala utvecklingsgrupperna har främst arrangerats inom ramen för projektet lokal utvecklingsplanering. Även metoden Landsbygd 2.0 har testats och utbildningar har hållits inom Hållbara bygder och Omställning Sverige. Däremot har inte materialet om ett modernt och effektivt lokalt utvecklingsarbete färdigställts som planerat, men processen har inletts under hösten. Vi har ett brett kontaktnät även utanför vår medlemskrets och vi ska fortsätta utveckla samarbetet med dessa organisationer. Exempel är Coompanion, Norrlandsförbundet, Inlandskommunerna ekonomisk förening, U-land, SKL, SLU, statliga verk, departement och nätverket i riksdagen. Samarbetet har varit omfattande med organisationer som Coompanion, U-land och SLU. Bland statliga verk kan nämnas Jordbruksverket, Ungdomsstyrelsen och Energimyndigheten. Vi har haft kontakt med flera departement förutom Näringsdepartementet, exempelvis Jordbruks- och Miljödepartementen. Kontakterna med riksdagen har skett vid bland annat lunchmöten med deras landsbygdsnätverk och träffar med enskilda partier. Representanter från riksdagens landsbygdsnätverk deltog vid vårt års- och föreningsmöte i Sunne april. 9

10 Viktigt är vårt engagemang i och nära samarbete med Landsbygdsnätverket vid Jordbruksverket. Vi har tagit mycket aktiv del i verksamheten genom ledamotskap i styrgruppen och medverkan i temagrupper. Också om Landsbygdsriksdagen i Sunne sker ett nära samarbete med nätverket. Under året avslutades arbetet med två nätverkscheckar. En särskild satsning ska ske för att engagera nya samverkanspartners som samtidigt kan medverka till finansieringen av vår verksamhet och våra projekt. Avtalet med Posten AB är en förebild. Vår styrelse och vårt kansli Flera seminarier i en serie har genomförts med Posten AB om posten och digital handel på landsbygden. Seminarieserien avslutas vid landsbygdsriksdagen. Vi har inlett samarbete med ytterligare en landsbygdspartner, elleverantören Kraft & Kultur, som levererar enbart grön el. Kraft & Kultur ger ekonomisk återbäring till Hela Sverige ska leva både regionalt och nationellt, baserat på försäljningen av el till abonnenter som engageras genom länsbygderåden. Styrelsen är brett sammansatt av personer med olika erfarenhet och kompetens och från olika delar av landet. Den är väl sammansvetsad och leder verksamheten på ett engagerat sätt. Under året fästs särskild uppmärksamhet vid utvecklingen av vår organisation. Styrelsens arbete med att utveckla vår organisation har skett via en arbetsgrupp som redovisade sina resultat under hösten samt genom ett seminarium på försommaren med processledning utifrån. Bland de förslag till åtgärder som lämnats finns kompetensutveckling för styrelsen inom specifika ämnesområden, översyn av arbetsrutiner inom kansliet och behovet av att skaffa en bättre bild av Hela Sverige ska levas position i omvärldens ögon. Kansliet är uppbyggt med ordinarie personal i enlighet med våra intentioner. Tillfälliga projektanställda behövs för våra särskilda satsningar på bland annat jämställdheten, vindbruket och Bygdebanken. Investeringar ska göras i utrustningen på kansliet för att den ska vara modern och ändamålsenlig. Projektverksamheten har utvecklats starkt under året. Det har inneburit att många personer anställts tillfälligt för att leda projekten och det har ställt stora krav på administration och ekonomihantering. En person har anlitats på timtid för att klara den extra belastningen på kansliet. Under året har vi haft flera praktikanter. Investeringar har gjorts för att förbättra datorkapaciteten. För att vi ska motsvara högt ställda krav som ställs på information, kontakter, medverkan i arbetsgrupper och projekt, remisshantering med mera ska vi ständigt utveckla våra arbetsmetoder och rutiner. 10

11 I utvecklingen av Bygdebanken har också ingått koordinering med och aktualisering av våra medlems- och kontaktregister. Arbetet har inletts, men fördröjts av bland annat tekniska problem. Ett nytt mål är att det ska vara slutfört till landsbygdsriksdagen. Nya rutiner för att effektivisera ekonomihanteringen av projekten har utvecklats. Information Vardagsarbetet med information, rådgivning, utbildning och andra typer av stöd och stimulans till den lokala samhällsnivån är viktigt och resurskrävande. Arbetet har snarast ökat under året som en effekt av att vi utvecklat vår verksamhet med projekt och utåtriktade aktiviteter. Hemsidan med Bygdebanken är viktiga och självklara för vår kommunikation och ska vidareutvecklas med hög prioritet. Arbetet med har haft högsta prioritet under året och tagit betydande personella och ekonomiska resurser i anspråk. Under hösten intensifierades arbetet med Bygdebanken och med koppling till vårt kontaktregister. För utförligare information, se under rubriken Opinionsbildning och erfarenhetsutbyte. Under våren tar vi fram en ny profilguide för vår verksamhet som ger en ny design på vårt tryckta material, nyhetsbreven med mera. Profilguiden antogs under hösten. Den ger vår organisation ett enhetligare utseende och möjlighet att stärka vår identitet och samhörigheten inom rörelsen. Många av länsbygderåden har ändrat sina namn och logotyper och lyft fram vårt gemensamma varumärke. Hela Sverige ska leva Sörmland är ett exempel. Fyra fysiska nyhetsbrev och ytterligare något digitalt brev kommer att distribueras. I ett av vårens brev gör vi en kraftfull satsning på att beskriva vår verksamhet på ett lättillgängligt sätt. Fyra fysiska nyhetsbrev har distribuerats som planerat. Dessutom spreds ett digitalt brev i början av juni. Något förstärkt brev under våren hanns emellertid inte med. Åtminstone tre nya skrifter i vår serie ska tas fram. Aktuella ämnen är ungdomar, internationellt samarbete och en uppföljning av Hållbara bygder. Andra småskrifter och lathundar kan komma att ges ut knutet till särskilda insatser och projekt. Två skrifter i vår inspirationsserie har producerats och spridits, Vi samarbetar med Svenska kyrkan och Vi skapar hållbar energi. Dessutom har projektet Hållbara bygder slutrapporterats genom exempelsamlingen med 26 bygder som ställer om till en hållbar framtid. Skrifterna om ungdomar och internationellt samarbete har skjutits fram. 11

12 Medverkan och påverkan Vi deltar i många partnerskap, utredningar och arbetsgrupper, där vi företräder Byarörelsen. Exempel är Landsbygdsnätverket, Övervakningskommittéer inom alla EU-program, Konsumentverkets Centrala Samordningsforum, Skogscertifieringen FSC, Naptek och Folkbildningsrådets projekt om lokal utveckling. Länsbygderåden medverkar i partnerskap och andra grupper på regional nivå. Vi har medverkat i många olika grupperingar och projekt. Några har avslutats eller upphört, exempelvis referensgruppen för folkbildningsprojektet. Nya samarbeten har inletts och vi har tagit plats i fler grupper, exempelvis samverkansgruppen för frivilligverksamheten. Länsbygderåden och de lokala grupperna har tagit plats i storskogsbrukets certifiering genom den nya standard som nu är godkänd. Konsumentverkets samordningsforum har övertagits av Tillväxtverket med större betoning på företagande och tillväxt. Länsbygderåden har fortsatt sin medverkan i regionala partnerskap med varierande framgång. Vi har plats i den nya serviceutredningen och vi ska följa upp regeringens landsbygdsstrategi och på så sätt aktivt påverka politiken för landsbygden. Vi har haft ett mycket nära samarbete med serviceutredningen. Vi har också kommit överens med många av våra medlemsorganisationer om att samordna remisshanteringen av slutrapporten för att ge tyngd åt synpunkterna. För att samla synpunkter på landsbygdsstrategin har vi ställt frågor till Årets grupp och Årets kommun om politiken och specifikt om strategin. En sammanställning av svaren har gjorts. Vi ska fullfölja vår ambitiösa EU-strategi för att ge Byarörelsen och den lokala utvecklingen plats i olika utvecklingsprogram, bland annat EU-programmen. Ytterligare någon check från Landsbygdsnätverket kan bli aktuell. Projekt EU-gruppen har arbetat under året och konstaterat att Byarörelsen har svårt att ta för sig av EU-programmen. Det gäller också Landsbygdsprogrammet, där ändå åtgärder finns som borde passa de lokala grupperna, men som utnyttjas dåligt. En slutsats är att det är absolut nödvändigt med bättre rådgivning och praktisk coachning för att de lokala grupperna ska kunna ta del av resurserna. Den landsomfattande satsningen på lokal utvecklingsplanering fortsätter för att få bra genomslag. Den genomförs i samarbete med flera olika parter. En plan i varje by har avslutats som specifikt projekt och avrapporterats. Omkring 300 planer har tagits fram och många fler är på gång. Processen fortsätter inom de satsningar som främst länsbygderåden gör, men också enskilda kommuner och leadergrupper. Nationellt växlas planeringen in på de mer specifika spåren Landsbygd 2.0, Omställning Sverige och Lokal serviceplanering. 12

13 Hållbara bygder vidareutvecklas i en ny fas som en integrerad del i hela vår verksamhet och i ett brett samarbete med många parter inklusive forskare och internationella aktörer. Hållbara bygder har vid årsskiftet vidareutvecklats till Omställning Sverige. För utförligare information, se rubriken Hållbara bygder. Energiomställningen är en del i hållbara bygder och i det sammanhanget har vi drivit projektet Lokal vindkraftsutveckling, med fokus på att engagera den lokala nivån att ta tillvara möjligheterna med vindbruket. Den breda satsningen på Kvinnors företagande och utveckling på landsbygden fortsätter och vidareutvecklas i samarbete med bland andra Nationellt Resurscentrum för Kvinnor (NRC), Jordbruksverket (SJV) och Nutek/efterföljaren Tillväxtverket. De tre delprojekten har utvecklats enligt planerna. Kvinnors skrivbyrå har varit uppskattad i de län som omfattats. Skrivandet fortsätter även om målet redan uppnåtts genom stort engagemang från de som deltagit. Himlarand har bland annat resulterat i en högskolekurs vid Halmstads högskola som blivit mycket populär och genomförs under deltagare har anmält sig. 70 projekt har kartlagts och de visar många intressanta resultat. Projekten kommer att bilda grunden i en projektdatabas som är planlagd till våren Projektet Lokal kapitalbildning drivs vidare med inriktning på spridning av erfarenheterna runt om i landet. Här är Nutek och Glesbygdsverkets efterföljare samt SJV viktiga parter. Genom det nya projektet Lokal finansiering för landbygdens utveckling med finansiering från Landsbygdsprogrammet har fler bygder knutits till det nätverk som vill jobba med kapitalbildningen. Steg för steg Handbok om lokal finansiering för lokal utveckling blir klar under våren. Mikrofonden för social ekonomi och lokal utveckling har etablerats med koppling till projektet. Hela Sverige ska leva har deltagit i planering och genomförande av årets Lokalekonomidagar. Projekttiden har förlängts till hösten Samarbetet med ungdomarna vidareutvecklas tillsammans med de ungdomsorganisationer som är medlemmar hos oss, U-land och naturbruksskolornas nätverk. Inriktningen är delaktigheten i den lokala planeringen och processen pågår fram till Landsbygdsriksdagen i Sunne. Under våren inleddes ett samarbete med de unga om samverkan över generationsgränser när det gäller att planera för sin bygds utveckling. Medel erhölls från Ungdomsstyrelsen. Metodverktyget Landsbygd 2.0 har tagits fram och testats och ska användas på bland annat Landsbygdsriksdagen. Forskare följer projektet för att studera processen. 13

14 Som en del i utredningen Utveckling av lokal service i samverkan bör vi engagera oss i några av de praktiska försök som utredningen planerar. Vi har börjat förbereda ett projekt med medel från Tillväxtverket som en uppföljning av serviceutredningens arbete. Avsikten är att stödja utvecklingen av servicepunkter i ett antal bygder runt om i landet. Satsningen kompletterar det projekt i Värmland/Dalarna som vi deltar i tillsammans med Småkom och Länsstyrelsen i Dalarna. Även lantbrevbäringen ska ingå. Tillsammans med Samlingslokalorganisationerna ska vi engagera oss i Digitala Hus, ett projekt för att nyttja den nya informationstekniken för evenemang och kommunikation. Övriga projekt Här har vi främst samarbetat med Folkets Hubb, Kungliga tekniska högskolan (KTH) och Inlandskommunerna ekonomisk förening (IEF) om planeringen av ett antal seminarier som hålls under våren För att hjälpa till med att ge långtidsarbetslösa meningsfull sysselsättning och få angeläget jobb gjort inom det lokala föreningslivet har vi ansökt om och fått projektmedel hos ESF-rådet från Fas 3 inom Jobb- och anställningsgarantin. Projektet Kompetenta anordnare resten av landet startade med en förstudie under hösten och övergick i ett genomförande vid årsskiftet. Det pågår till sommaren 2011 och gäller kompetensutveckling av cirka 350 föreningar i 14 län som planerar att ta emot långtidsarbetslösa. Under hösten har också initiativ tagits till ett projekt för att utveckla och lyfta fram små skolor på landsbygden som är pedagogiska föregångare och bidrar till bygdens utveckling. Avsikten är att lämna en ansökan till Jordbruksverket under våren 2010 för ett treårigt projekt. 14

15 Publicerat under året 4 Tio pressmeddelanden har publicerats under året. Exempel på rubriker är Vi ska ha återbäring från vindkraften, Bymackarna blir fler nätverket växer, Hela Sverige ska leva satsar på lokal finansiering och lokal sysselsättning. 4 Tio remissyttranden har skrivits. Exempel på remisser vi svarat på är: Kulturutredningen och Styra och ställa förslag till en effektivare statsförvaltning. 4 Fem debattartiklar har skrivits. Bland rubrikerna: Dags för landsbygden - otåligheten och kritiken växer, Behov av moratorium kring nedläggning avdrivmedelsstationer, Straffbeskattning för kooperativt ägda kraftverk. Skrifter och övrigt 4 Hållbara bygder, 26 bygder ställer om till en hållbar framtid. 4 Vi samarbetar med Svenska kyrkan, tio goda exempel 4 Vi skapar hållbar energi, tio goda exempel 4 Lokal utveckling, ett planeringsverktyg. En lathund för lokalt utvecklingsarbete 4 By-macken en ledstång 4 Tio goda exempel på lokal planering, i lösblad. Anteckningar

16 Riksorganisationen Hela Sverige ska leva Vi stödjer lokal utveckling för hållbara bygder i ett hållbart samhälle. Vi ger råd och stöd till lokala utvecklingsgrupper, och tillhandahåller redskap för framgångsrikt lokalt arbete. Vi är också en organisation som påverkar, genom att lyfta de frågor som är betydelsefulla för människorna på landsbygden. Hela Sverige ska leva är en ideell förening som bildades år 1989 i slutet av den stora kampanjen Hela Sverige ska leva. Medlemmar är drygt lokala utvecklingsgrupper samt 38 medlemsorganisationer. I varje län finns ett länsbygderåd, bildat av de lokala utvecklingsgrupperna i länet. Länsbygderåden stöttar grupperna och ger råd på regional nivå. I cirka 100 kommuner finns kommunbygderåd, nätverk bildade av lokala utvecklingsgrupper på kommunal nivå. För den löpande verksamheten i Hela Sverige ska leva svarar en styrelse med representanter för de lokala utvecklingsgrupperna och medlemsorganisationer. Vill du veta mer om oss? Läs de senaste nyheterna om lokal utveckling på vår hemsida. Där hittar du även skrifter och broschyrer inom olika ämnen för gratis nedladdning, liksom aktuell information om vår organisation och vad vi gör. Du kan även träffa oss på Facebook och följa oss på Twitter. Adress: Stortorget 7, Stockholm Telefon: Fax: info@helasverige.se