Studiestartens betydelse för de fortsatta studierna

Transkript

1 1 Studiestartens betydelse för de fortsatta studierna Karen Berntsson, institutionen för maskinteknik, Chalmers Lindholmen. Lars Nordlund. institutionen för data- och elektroteknik, Chalmers Lindholmen. De största ingenjörsprogrammen på Chalmers Lindholmen är maskiningenjörsprogrammet med 150 platser och elektroingenjörsprogrammet med 120 platser. Under 90-talet har maskiningenjörsprogrammet haft högre examinationsgrad. Inför läsåret 2000/01 gjordes stora förändringar på elektroingenjörsprogrammet i avsikt att underlätta studiestarten för studenterna. Dessa kan sammanfattas i nedanstående punkter: Tidiga personliga kontakter mellan studenter och lärare i ordinarie kurser. Stora inslag av muntlig examination (ofta gruppvis) med start redan tredje veckan. En hög grad av samplanering och samsyn i kurserna. I princip endast två parallella kurser under varje läsperiod. Vårt projekt innebär att vi har jämfört studenternas uppfattningar i olika årskullar och på olika program. Jämförelsen ska göras i följande steg: Sammanställning av statistik vad gäller avbrott och studieresultat. Anlitande av extern expertis från som tillsammans med oss genomfört en enkät i fem studentgrupper (Totalt ca 600 studenter). Gruppintervjuer i åtta grupper med 4 6 studenter inom varje grupp. De studentgrupper som ingår är de som började på elektroingenjörsprogrammet åren 1999, 2000 och 2001 (Ei99, Ei00 och Ei01) samt de som började på maskiningenjörsprogrammet 2000 och 2001 (Mi00 och Mi01). Det är vanskligt att jämföra studentgrupper med varandra eftersom skillnader i attityder och resultat påverkas av oerhört många parametrar. En sådan parameter som vi sett närmare på är förkunskaper uttryckt som lägsta betygsmedelvärde för dem som antagits på programmen vid första urvalet. Angelägenhetsgrad Mi00 Ei99 Ei00 Mi01 Ei01 60 % Antagningspoäng

2 2 Av diagrammet framgår att antagningspoängen sjunkit från 1999 till I takt med minskande antagningspoäng minskar även andelen studenter har varit säkra på vad de vill studera, det som i diagrammet kallas angelägenhetsgraden. Utan att dra några långtgående slutsatser av ovanstående siffror kan man väl ändå konstatera att en minskande lägsta antagningspoängen under åren gör att borde kunna förvänta sig att antalet studenter som kan få problem med sina studier skulle öka. Det finns ett omfattande material från både statistikgenomgången och enkäterna. Däremot har vi ännu inte fått någon sammanställning av de gruppintervjuer som gjorts. Nedan ges ett mycket begränsat urval ur materialet. Ett sätt att beskriva studieresultaten i en enda siffra är att undersöka hur många som klarat av studiemedelsgränsen 25 p efter ett års studier: CSN-gränsen 25 p efter två terminer 92% 75% 58% Ei99 Ei00 Mi00 Som synes har andelen studenter som klarar av att få studiemedel efter två terminer ökat kraftigt på elektroingenjörsprogrammet, vilket självklart påverkar möjligheterna till fortsatt framgångsrika studier. Både Ei00 och Mi00 ligger klart över riksgenomsnittet enligt tidningen Ny Tekniks artikel under våren. På sidan 3 visas studieresultaten efter tre terminer för de årskullar som kommit så långt. De största skillnaderna mellan Ei99 och Ei00 är att mellangruppen lyfts uppåt samt att antalet avbrott minskat. Studenterna i mellanskiktet är mest hjälpta av särskilda insatser för att få dem att komma igång med studierna på ett bra sätt. På sidan 4 visas en sammanställning av studenternas enkätsvar på frågan hur de uppfattar relationerna till kurskamrater resp lärare. Vad gäller relationerna till kurskamrater så kan man säga att de är goda och lika goda i alla årskullarna. Relationerna till lärarna uppfattas som klart bättre på elektroingenjörsprogrammet. Detta kan möjligen förklaras i skillnader i arbetssätt.

3 3 Ei99 3 terminer 25% 31% 16% 1% 3% 12% 5% 7% Avbr Ev avbr , , , , ,5-60 Ei00 3 terminer 59% 22% 5% 3% 0% 0% 2% 9% Avbr Ev avbr , , , , ,5-60 Mi00 3 terminer 49% 21% 11% 10% 0% 1% 3% 6% Avbr Ev avbr , , , , ,5-60

4 4 Mycket bra eller ganska bra relationer %...till kurskamrater 100 %...till lärare 90 % 90 % Synen på examinationsform och aktiviteter kring examinationen påverkas tydligt av studenternas erfarenheter. Studenterna i Mi00 råkade under sitt första studieår ut för två kurser med exceptionellt låg examinationsgrad. Dessa upplevelser kan förmodligen förklara skillnaden mellan Ei00 och Mi00 i diagrammen nedan. Lärarna ger inte användbar åte r- koppling om hur det går för mig 50 % Proven låter mig inte visa allt jag kan 90 % 40 % 30 % 60 %

5 5 I hög grad nöjd med kvaliteten på programmet 50% 46% 21% 22% 26% Den förändrade kursstarten förefaller leda till mer nöjda studenter. Ei00 och Ei01 visar markant högre tillfredsställelse med programmets kvalitet. Prestationsgrad efter 3 terminer procent Ei99 Ei00 Mi00 Avbrott + ev avbrott procent 8 Ei99 Ei00 Mi00 Antalet avbrott har minskat mellan Ei99 och Ei00. En minskning med 9 % motsvarar 11 studenter. Förutom studenternas personliga tillfredsställelse har detta stor ekonomisk betydelse. 11 helårsstudenter som klarar av kurserna under de två avslutande åren motsvarar en intäkt på närmare 1,4 miljoner kronor.

6 6 Resultat efter 3 terminer uppdelat efter resultaten från första terminen procent , , , , , , ,5-60 Av tabellen framgår att sannolikheten för en god studieprognos (mer än 40 p) efter tre terminer är utomordentligt låg för dem som inte når över 10 p efter en termin. Man kan tolka diagrammet som att de studenter som kommer igång bra med sina studier får tillräckligt med motivation för att fortsätta framgångsrikt. Studentgruppers studiekultur skapas till stor del under de allra första dagarna vid högskolan. Det är därför angeläget för högskolan att tidigt medverka till att skapa en studieatmosfär och en inlärningsmetodik som gör att en stor andel av studenterna kommer att fullfölja sina studier. De viktigaste grundförutsättningarna för detta är enligt vår mening att studenterna tidigt blir uppmärksammade som individer och att de tidigt får uppleva en framgång i studierna. Detta skapar en miljö där studenterna kan trivas och känna att de kan utvecklas.