Slutrapport Främjande av Samverkan mellan kommuner / Finansdepartem. Framtagen av Giltig från Dokumentnamn / Reg. Nr.

Transkript

1 Slutrapport Främjande av Samverkan mellan kommuner / Finansdepartem. id ) 1 (2) Krister Lindkvist Slutrapport Fin dep Främjande av samverkan.doc Bakgrund Entreprenörsregionen har erhållit Stimulansbidrag från Finansdepartementet inom insatsområdet Främjande av samverkan mellan kommuner och regioner med befolkningsminskning. Regeringsbeslut Fi 2002/ Kompetens- och Samhällsutveckling i Entreprenörsregionen i tre delprojekt. Projektansökan baserades på den projektbeskrivning som fastställdes av regionens 10 kommunchefer. Det stora behovet av samverkan har starka traditioner särskilt i Gnosjöområdet. Samverkan i olika former är nu också allt mer angelägna i takt med minskad befolkning och snäv kommunal ekonomi. Samverkanstanken inom denna grupp av kommuner har odlats under mer än 15 år, men inte riktigt funnit sina former. Den stimulans som erhållits från Finansdepartementet har varit ett viktigt stöd för att ge trovärdighet och legitimitet åt en systematisk satsning på samverkan över hela denna funktionella region med dess tio deltagande kommuner. Projektets övergripande syfte Samverkan mellan kommunala funktioner i Entreprenörsregionen för ökad effektivitet och slagkraft. Projektet skall stimulera till en ökad öppenhet i de kommunala organisationerna att samarbeta i konkreta frågor i den regionala utvecklingen. Många av de kommunala ärendena känner inte geografiska gränser vare sig vid kommungräns eller länsgräns. Entreprenörsregionen består väsentligen av befolkningsmässigt mindre kommuner som hanterar mycket av gränsöverskridande ärenden samtidigt som den har en samhälls- och näringslivsstruktur med många gemensamma faktorer. Hur djupare samverkan i en funktionell region som har sin hemvist i tre län kan fungera, känner vi inte till har prövats. Med begränsade resurser i enskild kommun kan effektivisering uppnås i vidare gemensam handläggning och samordning av kommunala funktioner. Projektresultat Gymnasiesamverkan Väsentliga områden för samverkan i en funktionell region är kompetensfrågorna med såväl ungdomsutbildning som grundläggande och högre nivå inom vuxenutbildning. Det viktigaste delprojektet avser därmed Samverkan inom gymnasieskolan. Prövning av arbetssätt är nu särskilt aktuell genom att en gymnasiereform är i annalkande. Viktiga framsteg har gjorts under projekttiden med en starkt ökad vi-känsla. Hur entreprenörskapstanken skall utvecklas bland de unga är också en viktig fråga, där olika metoder har aktualiserats. Parallellt med dessa projekt har ett motsvarande samverkansprojekt drivits inom vuxenutbildning, vilket stöds av CFL. Regional Samverkan Näringsliv och Samhälle Med vår regions näringslivsstruktur med en stark bas av industriell verksamhet, vill vi ge uppmärksamhet åt näringslivsgruppernas samverkan sinsemellan över kommun- och länsgränser. Det andra delprojektet avser inspirera sådana näringslivsgrupper och näringslivsrepresentanter till ett vidare samhällsengagemang över hela vår region. Samverkansambitionerna har inte gett det genomslag under projekttiden som eftersträvats, vilket vidare framgår i projektrapporten. Verka för Samverkan För att öka effektiviteten i den kommunala organisationen har samverkansformer baserat på frivillighet kunnat aktualiseras. Även detta torde kräva en längre process och efter hand under projekttiden har en mognad kunnat noteras. Den kraftsamling som kan behövas för att externt framföra och få uppmärksamhet kring gemensamma frågor med problem och möjligheter har allt mer kopplats till Entreprenörsregionen. I linje med detta har regionens marknadsföring känts mer motiverad. D:\Projekt\Entreprenörsregionen\05\Slutrapporter\ Slutrapport Fin dep Främjande av samverkan.doc

2 Slutrapport Främjande av Samverkan mellan kommuner / Finansdepartem. id ) 2 (2) Krister Lindkvist Slutrapport Fin dep Främjande av samverkan.doc Projektekonomi Ekonomisk resursanvändning framgår av den bifogade ekonomiska sammanställningen. Egen andel av nedlagda resurser är 50%. På grund av projektens framgångar har dock av 2004 år medel avsatts ett belopp för kompletterande insatser under Inräknas dessa blir egen andel av resurserna 59 %. Rapporter Följande rapporter redovisar arbetet i detta projektets tre delar samt dess resultat: Rapporterna finns också att tillgå på 1 Slutrapport Gymnasiesamverkan 1.1 Sammanfattning kartläggning 1.2 Dokumentation Samverkan Intagningssystem 1.3 Dokumentation Marknadsföring 1.4 Dokumentation Entreprenörskap i skolan 1.5 Dokumentation Näringslivskontakter 2 Slutrapport Regional Samverkan Näringsliv och Samhälle 3 Slutrapport Verka för Samverkan 4 Ekonomisk sammanställning D:\Projekt\Entreprenörsregionen\05\Slutrapporter\ Slutrapport Fin dep Främjande av samverkan.doc

3 Slutrapport Projekt Gymnasiesamverkan id ) 1 (6) Sara Palm Slutrapport Projekt Gymnasiesamverkan doc Bakgrund Entreprenörsregionen har erhållit Stimulansbidrag från Finansdepartementet inom insatsområdet Främjande av samverkan mellan kommuner och regioner med befolkningsminskning. Regeringsbeslut Fi 2002/ Kompetens- och Samhällsutveckling i Entreprenörsregionen i tre delprojekt. Projektansökan baserades på den projektbeskrivning som fastställdes av regionens 10 kommunchefer. Delprojektets övergripande syfte Projektet skall klarlägga och stimulera samverkan för större gemensam attraktivitet och högre kvalitéer inom gymnasial utbildning i. Syfte med denna rapport Denna rapport syftar till att sammanställa och utvärdera vad som har åstadkommits inom projektet, och de omprioriteringar som har gjorts under projektets gång. Genom bilagor hänvisas till resultat som har uppnåtts i undergrupper. Innehåll 1. Organisation Styrdokument Styrgrupp och projektledning Resurser Tider Ekonomi Måluppfyllelse Nätverk Internet-baserat intagningssystem Uppföljning per etapp Kommentarer till måluppfyllelse Betydelse av förankring Samverkan på olika håll Andra framgångsfaktorer Nätverk Förvaltningschefer Skolledare Skolledare - Industriteknisk utbildning Lärare och annan personal Framtid Bilagor Organisation 1.1. Styrdokument Projektbeskrivningen (fastställd ) har varit styrdokument för projektet som har letts av projektledaren Sara Palm. D:\Projekt\Entreprenörsregionen\05\Slutrapporter\ Slutrapport Projekt Gymnasiesamverkan.doc

4 Slutrapport Projekt Gymnasiesamverkan id ) 2 (6) Sara Palm Slutrapport Projekt Gymnasiesamverkan doc 1.2. Styrgrupp och projektledning Styrgrupp för projektet har varit regionens 10 kommunchefer. Styrgruppen har fått löpande information via månadsrapporter samt muntlig föredragning via regionens koordinator på sammanträden 9 gånger under projekttiden. Projektledningen har bestått av fyra förvaltningschefer, regionens koordinator samt projektledaren: Thomas Brandin, Gislaved Torleif Nordgaard, Halmstad Åke Karlsson, Älmhult Liselotte Herrlin, Hylte Krister Lindkvist, koordinator Entreprenörsregionen Sara Palm, projektledare Entreprenörsregionen Projektgruppen har sammanträtt 12 gånger samt därutöver i samband med aktiviteter som har anordnats inom regionen (förvaltningschefsträffar, skolledarträffar etc). 2. Resurser 2.1. Tider Mars 2003 Projektgrupp utses Mars 2003 Projektbeskrivning fastställd, ansökan inlämnad Juni 2003 Medel beviljade av Finansdepartementet Oktober 2003 Projektledare tillträder 50% Januari 2004 Projektledarens tjänst utökas till 70% December 2004 Projektet avslutas Januari 2005 Dokumentation Februari 2005 Slutrapport 2.2. Ekonomi Budget och utfall avseende de tre projekten, som beslutats av Finansdepartementet, samredovisas på bilaga. Totala projektkostnader för detta delprojektet uppgår till 90 % budgeterade kostnader. Detta innefattar vissa medel att slutföra framgångsrika åtgärder initierade av projektet. Projektekonomin ingår som en del i Entreprenörsregionens budget, där projektmedel från Finansdepartementet budgeterades att täcka 45% av den totala projektbudgeten för de tre delprojekten. 3. Måluppfyllelse 3.1. Nätverk Som ett av Entreprenörsregionens första projekt har Projekt Gymnasiesamverkan varit pionjär inom sitt område. Genom samverkan i nya former över länsgränser har projektet bidragit till att framgångsrikt diskutera utvecklingsfrågor som i sin tur stärkt regionens totala samverkan. Stor vikt har lagts vid utvecklingsfrågor kring Kunskap och Kvalitet Elva steg för utveckling av gymnasieskolan propositionen som kom under projektets gång. Projektets aktiviteter har skapat en grund för nätverk på olika nivåer som i sin tur lett till kompetensutveckling, stärkt ledarskap, och ett förtroendekapital för kommande samverkan. De olika nätverken beskrivs längre fram i denna rapport. D:\Projekt\Entreprenörsregionen\05\Slutrapporter\ Slutrapport Projekt Gymnasiesamverkan.doc

5 Slutrapport Projekt Gymnasiesamverkan id ) 3 (6) Sara Palm Slutrapport Projekt Gymnasiesamverkan doc 3.2. Internet-baserat intagningssystem Inom Projekt Gymnasiesamverkan har vi utvärderat och infört Internet-baserat intagningssystem till gymnasieskolorna. Detta arbete har inneburit att olika nivåer inom regionen har samlats kring en gemensam fråga, som också har bidragit till att man kunnat lära av varandra och skapat en grund for fortsatt samverkan. Införandet beskrivs mer i detalj i rapporten Sammanfattning Samverkan Intagningssystem som bifogas som bilaga Uppföljning per etapp Projektbeskrivningen definierade ett antal etapper för projektet som även speglar projektets mål. Nedan följer en genomgång av samtliga etapper. Grön färg betyder att målen är uppnådda, gul färg att vi har valt att omprioritera, och röd färg att målen inte är uppnådda. Etapp Benämning Status/ måluppfyll else 1 Definition och uppstart av Klar projektet etc 2 Insamling och Klar sammanställning av nuläge Kommentar/referens Kartläggning genomförd samt dokumenterad i PowerPoint-format som distribuerats till skolledare samt publicerats på hemsida. 3 Informationsdag ansökningsförfarande och implementering av programvara Klar Se bilaga Sammanfattning Kartläggning Två träffar genomförda, diskussion på förvaltningschefsträffar. Se bilaga Sammanfattning Samverkan Intagningssystem 4 Studieresa Klar Sammanlagt tre dagar för skolledare 5 Bearbetning och utvärdering av förutsättningar för samverkan om gymnasieprogram Påbörjad och fortsätter En tidig utvärdering ledde till att vi valde att inte diskutera frågan kring fritt sök, då den kommande gymnasiepropositionen förväntades ge nya direktiv i området. En slutsats är att samverkan kan ske mellan enstaka kommuner inom regionen eller flera, men också att alla inte behöver göra lika. Exempelvis har tre av regionens kommuner påbörjat en samverkan kring samverkan inom det tekniska programmet, kallat Designtriangeln. Diskussionen kring programsamverkan fortlever, särskilt med fokus på den nya gymnasieskolan Utredning sociala strukturen Ej påbörjad Vi valde att prioritera bort denna etapp till förmån för övriga aktiviteter. Sociala strukturer har utretts på nationella och regional plan, och vi ansåg att detta projekt inte kunde tillföra mer. D:\Projekt\Entreprenörsregionen\05\Slutrapporter\ Slutrapport Projekt Gymnasiesamverkan.doc

6 Slutrapport Projekt Gymnasiesamverkan id ) 4 (6) Sara Palm Slutrapport Projekt Gymnasiesamverkan doc 7 Utredning kommunikationer Ej påbörjad Vi valde att prioritera bort denna etapp till förmån för övriga aktiviteter. Kommunikationer är en fortsatt intressant fråga och har diskuterats i forum inom regionen men utanför detta projekt. Möjligheten att utnyttja studier per distans har också diskuterats. 8 Samverkan i programplanering inför HT04 9 Utveckling program inom entreprenörskap och ledarskap 10 Ämnesinslag med entreprenörsprofil (distanspedagogik) 11 Samverkande studium av Åtta vägar etc 12 a) Införande av Internetbaserat ansökningsförfarande HT05 12 b) Miniseminarium interkommunalt arbete 12 c) Gemensam profilering och marknadsföring av gymnasieutbud 13 Införande av fasta rutiner i bestående nätverk Ej påbörjad Påbörjad och fortsätter Påbörjad och fortsätter Klar och fortsätter Klar och fortsätter Klar och fortsätter Klar och fortsätter Uppnått Fast resurs tillförd Diskussionerna fortlever, men samverkan har inte påbörjats (se etapp 5). Vi har enats om att utveckling kan ske snarare som inslag i nuvarande kurser/program än hela program samt att entreprenörskap ska genomsyra all utbildning, inte enbart specifika kurser. Se bilaga Dokumentation Entreprenörskap i skolan E2 Online pilot planerad till HT05 Se bilaga Dokumentation Entreprenörskap i skolan Nätverksträffar för skolledare och förvaltningschefer Införande klart. Samverkan fortsätter. Se bilaga Sammanfattning Samverkan Intagningssystem Nätverksträffar för skolledare Gemensam marknadsföring har skett i anslutning till gemensamt intagningssystem. Diskussioner fortgår om profilering inom exempelvis entreprenörskap och design. Se bilaga Dokumentation Marknadsföring Utbildningskoordinator 50% anställd för D:\Projekt\Entreprenörsregionen\05\Slutrapporter\ Slutrapport Projekt Gymnasiesamverkan.doc

7 Slutrapport Projekt Gymnasiesamverkan id ) 5 (6) Sara Palm Slutrapport Projekt Gymnasiesamverkan doc 4. Kommentarer till måluppfyllelse I projektbeskrivningen angavs fem huvudmål och ett antal delmål som speglas av ovannämnda etapper. Som framgår av färgsättningen är det projektledningens bedömning att de flesta målen har uppnåtts. Framförallt upplever vi att projektet har åstadkommit en mycket god grund för framtida samverkan, vilket också har resulterat i att Entreprenörsregionen har valt att fortsatt satsa på gymnasiesamverkan genom att tillsätta en utbildningskoordinator. Det som framförallt inte har uppnåtts inom projekttiden är samordning av program, men det anser vi tar betydligt längre tid och kräver längre samverkan än vad som har hunnit uppnås inom detta projekt Betydelse av förankring Projekt Gymnasiesamverkan och hela Entreprenörsregionen var dåligt förankrat bland regionens nämndpolitiker, förvaltningschefer och skolledareker. Det blev tydligt att detta, tillsammans med tre andra utvecklingsprojekt, var det första konkreta projekten inom Entreprenörsregionen där andra nivåer än kommunledningarna varit involverade. Mycket energi har gått åt till att förankra projektet och projektmålen, men å andra sidan har denna bas nu lagts vilket ger en god grund för fortsatt samverkan Samverkan på olika håll De flesta personer, skolor och kommuner samverkar i olika konstellationer samtidigt. När Projekt Gymnasiesamverkan presenterades upplevde många att ännu ett samverkansprojekt blev förvirrande. Det gäller sålunda att hitta en balans mellan olika konstellationer, och att befrämja det som är positivt med respektive konstellation. Projekt Gymnasiesamverkan har haft en fördel av att inte vara reglerat och toppstyrt, utan att det funnits utrymme för kreativitet ett kännetecken för entreprenörsanda!? 4.3. Andra framgångsfaktorer Frihet och mandat att göra olika En annan slutsats som vi har dragit är att alla kan inte göra lika, och alla ska inte göra lika. I ett samverkansprojekt som innefattar 10 kommuner går det inte att alla gör likadant, utan finessen är att tillåta olika konstellationer, men att våga vara öppen och lära av varandra. Grunden till Entreprenörsregionen är baserad på medlemskommunernas gemensamma behov och värderingar. Utifrån denna bas finner deltagare varandra i skiftande frågor som senare kan delges och implementeras i övriga kommuner. Erfarenhetsutbyte Att inte alla gör lika ger också en grund för att lära av varandra. Vid varje sammankomst, från förvaltningschefer till lärare, lyfter de flesta fram att det som varit mest givande är erfarenhetsutbyte med personer från andra kommuner. 5. Nätverk Som omnämnts tidigare har vi valt att skapa och underhålla olika nätverk som ett genomgående arbetssätt för att uppnå flera av projektets mål. Nätverk ser vi som en grund för samverkan, men också ett forum för erfarenhetsutbyten Förvaltningschefer Förvaltningscheferna har träffats fyra gånger under projektets gång. Den första och största frågan som har diskuterats i detta forum var samverkan kring internet-baserat intagningssystem. Se bilaga Samverkan intagningssystem. D:\Projekt\Entreprenörsregionen\05\Slutrapporter\ Slutrapport Projekt Gymnasiesamverkan.doc

8 Slutrapport Projekt Gymnasiesamverkan id ) 6 (6) Sara Palm Slutrapport Projekt Gymnasiesamverkan doc Vid det sista mötet med förvaltningschefer deltog även nämndordförande, vilket upplevdes mycket positivt (om än lite sent, se bristande förankring ovan). Vi beslöt då att en eller ett par gånger per år framöver ska samma konstellation bjudas in Skolledare Skolledarnas nätverk inleddes med en givande studieresa till regionens samtliga gymnasieskolor. Detta var en lärorik aktivitet som skapade en god grund för kommande samlingar. Genom att lära känna varandras specialiteter kan nya kontakter utnyttjas. T ex berättar Åke Karlsson från Älmhult att när ett byggprojekt inom kommunen behövde hjälp med plåtslageri, mindes Åke att Kattegattskolan i Halmstad hade plåtslageri som inriktning på Byggprogrammet och förmedlade den kontakten. Fyra elever från Kattegattskolan fick ett givande projektarbete. Skolledarna har träffats vid 4 tillfällen utöver studieresan. Vid dessa tillfällen har ett eller flera ämnen föranmälts, med extern eller intern föredragshållare. Innehållet på dessa träffar har varit: * Skolning i Entreprenörskap Bengt Johannisson, Växjö Universitet * Det egna förändringsarbetet med fokus på gymnasiereformen Anders Brunberg, Fenix Kunskapscentrum, Vaggeryd * Åtta vägar till kunskap, elva steg, och vägen vidare - Mats Söderberg, Svenska Kommunförbundet * Entreprenörskap i skolan, med bakgrund från utredningen Innovativa processer och propositionen Elva steg Ola Brorsson och Christina Thomsen, Halmstad * Frisök och regional samverkan Sten Ljungdahl, Utbildningsdepartementet * Skolverkets uppdrag efter Elva steg Stefan Skimutis, Skolverket Skolledarträffarna har varit välbesökta och framförallt gett möjlighet att tillsammans få information och inspiration, och göra erfarenhetsutbyten Skolledare - Industriteknisk utbildning Vi gjorde ett försök att ett dedikerat antal skolledare träffades för att diskutera möjligheten att samverka kring industriteknisk utbildning. Många frågor lyftes upp, bland annat behovet av mandat för att diskutera mer konkret samverkan om exempelvis teknisk utrustning eller kompetensförsörjning. Ett förslag var att bilda en gruppering med representation från politiker från kommunledning och nämndnivå samt någon skolledare och lärare. Detta gjordes inte under projektets tidsramar Lärare och annan personal Inom projektet bildades tre grupper med inriktningarna marknadsföring, entreprenörskap i skolan respektive näringslivskontakter. Denna form upplevdes mycket positivt av deltagarna. Respektive grupp har dokumenterat sina erfarenheter i en dokumentation som bifogas detta dokument. 6. Framtid Projekt Gymnasiesamverkan har startat en långsiktig process. Regionen har valt att även fortsättningsvis fokusera på utbildningsfrågor genom att tillsätta en utbildningskoordinator. 7. Bilagor Sammanfattning Kartläggning Sammanfattning Samverkan Intagningssystem Bilagor till Sammanfattning Samverkan Intagningssystem Dokumentation Marknadsföring Dokumentation Entreprenörskap i skolan Dokumentation Näringslivskontakter D:\Projekt\Entreprenörsregionen\05\Slutrapporter\ Slutrapport Projekt Gymnasiesamverkan.doc

9 Projekt Gymnasiesamverkan Sammanställning Kartläggning

10 Kartläggning, syfte lära känna respektive skola/kommun Allmän information, elever och utbildningar Specialiserade program/inriktningar Inslag av entreprenörskap/ledarskap Näringslivskontakter Grund för vidare diskussioner ingen vetenskaplig undersökning Konkurrens för utveckling Samverkan för styrka Projekt Gymnasiesamverkan - Sara Palm

11 Storlek Befolkning Gy-elever på skola Gislaved Gnosjö Halmstad Hylte Laholm Ljungby Markaryd Vaggeryd Värnamo Älmhult TOTALT Konkurrens för utveckling Samverkan för styrka Projekt Gymnasiesamverkan - Sara Palm

12 Elevrörelser, gymnasiet På skola Från annan kommun Till annan kommun Gislaved Gnosjö Halmstad Hylte Laholm Ljungby Markaryd Vaggeryd Värnamo Älmhult Till friskola* * Om tomt är siffra för till annan kommun samt till friskola sammanslagna Konkurrens för utveckling Samverkan för styrka Projekt Gymnasiesamverkan - Sara Palm

13 Specialutformade program inom Entreprenörsregionen Idrott/specialidrott Vaggeryd, Laholm, Sannarp, Gnosjö, Markaryd Ekonomi och försäljning Gnosjö Teknikutbildning Gnosjö Processtekniker - Markaryd IB (International Baccelaureate) - Sannarp Musik - Laholm TEES (Entreprenörskap)- Älmhult Konkurrens för utveckling Samverkan för styrka Projekt Gymnasiesamverkan - Sara Palm

14 Entreprenörskap/ledarskap program, kurs, inriktning Gislaved, Gnosjö, Kattegatt, Markaryd: företagande som del i TE Gislaved: SP företagarvariant Nya Handelsgymnasiet Sture: SP ledarskap och kommunikation Sannarp: SP - ledarskap Markaryd: SP marknadsföring och entreprenörskap Vaggeryd: Entreprenörspaket Ledarskap, friluftsliv, idrott Innovation Älmhult: TEES-programmet Konkurrens för utveckling Samverkan för styrka Projekt Gymnasiesamverkan - Sara Palm

15 Lokala inriktningar teknikprogram Gislaved: teknik & företagande, människa & teknik, datorteknik - elektronik Gnosjö: teknik & företagande, design & produktutveckling Kattegatt: teknik & företagande, CISCO Laholm: CISCO Ljungby: CNC, data, högskolespår Markaryd: design & företagande (lokal profil) Värnamo: teknik och design Älmhult: tillverkningsteknik, produktutveckling & design Konkurrens för utveckling Samverkan för styrka Projekt Gymnasiesamverkan - Sara Palm

16 Lokala inriktningar industriprogram Gislaved: plåt-svetsteknik, CNS-verktyg, träteknik Gnosjö: verktyg, CNC, plåt Kattegatt: träteknik Ljungby: skärande bearbetning, plåt & svets Älmhult: möbel- och inredningssnickeri Värnamo: John Bauer (friskola) Konkurrens för utveckling Samverkan för styrka Projekt Gymnasiesamverkan - Sara Palm

17 Andra specialare Gnosjö: regionalt fotbollsgymnasium Ljungby, hantverksprogrammet: tapetserare, möbel, mode Markaryd: Energi (VVS) samt El (automation etc) Kattegatt: El (automation) Värnamo: El (automation) Hylte: startar Vildmarksgymnasium Konkurrens för utveckling Samverkan för styrka Projekt Gymnasiesamverkan - Sara Palm

18 Exempel på näringslivskontakter Sektorsråd och industriråd (Gislaved) Framtidskraft (Gnosjö) Programråd (Gislaved, Gnosjö, Halmstad, Värnamo) Idé- och resurscentrum (Ljungby) Stor andel projektarbeten på företag (Markaryd) Kurs: lärande i arbetslivet (Vaggeryd främst IP, Gislaved - BP) Lärlingsutbildning (Gislaved, Markaryd) Medlem i näringslivsorganisation (Älmhult) Konkurrens för utveckling Samverkan för styrka Projekt Gymnasiesamverkan - Sara Palm

19 Exempel på internationella kontakter Praktik i andra länder Gislaved, Gnosjö, Ljungby, Värnamo Östersjöprojekt/utbyte baltiska länder Gislaved Markaryd (SP), Värnamo Komeniusprojekt, Frankrike - Gislaved International Baccelaureate Sannarp (Halmstad) TEES samt andra EU-projekt Älmhult Konkurrens för utveckling Samverkan för styrka Projekt Gymnasiesamverkan - Sara Palm

20 Exempel på verktyg inom entreprenörskap Ung Företagsamhet Används på 10 av regionens 12 skolor Sammanlagt ca 25 verksamma UF-lärare Oftast inom kurs (småföretagande) alt. projektarbete Företagar- och handelsgymnasiet Gislaved Övningsföretaget (Lernia) Gnosjö startar VT-04 Konkurrens för utveckling Samverkan för styrka Projekt Gymnasiesamverkan - Sara Palm

21 Källor och referenser Sammanställning kartläggning (Excel-fil) där respektive skola/kommun ombetts lämna in uppgifter Web-sida och/eller informationsbroschyrer Lista på UF-lärare (från regionchef i respektive län) Konkurrens för utveckling Samverkan för styrka Projekt Gymnasiesamverkan - Sara Palm

22 Samverkan Gymnasieskola Genomförande av gemensamt web-baserat intagningssystem Sara Palm Sammanfattning Samverkan intagningssystem.doc sidor) 1 (7) Innehåll Sammanfattande analys Bakgrund och syfte Analysfasen Informationsträffar Förvaltningschefsträffar Projektgrupp Beslutsfasen Beslut angående samverkan Tekniska beslut IT-träff 14 juni Preliminära kostnader förvaltningschefsträff 20 augusti Genomförandefasen Projektgrupp Upptaktsmöte samt SYV-info 9 och 10 september Utbildning intagningskanslister Utbildning SYV 30/11 (samt 1/12) Friskolor eller ej? IT-träff 26 oktober Uppsättning och drift av teknisk miljö Tankar för framtiden Struktur på utbildningsvägar/val Samverkan mellan utbildningsvägar Samverkan mellan ProCapita och Dexter Förbättrad adress till inloggningssida Systemmässiga förbättringar Bilagor...7 Sammanfattande analys I skrivande stund, några veckor innan systemet ska börja användas av elever, känns det bra. Samtliga elever inom Entreprenörsregionen kommer att ha möjlighet att göra sin ansökan till gymnasieskolan HT05 via nternet. Resan dit har varit lång, med många inblandade och många aktiviteter. Införandet har lett till ibland hetsiga diskussioner kring huruvida utbildningsvägar på friskolor ska finnas med i systemet. Några intagningskanslister känner fortfarande osäkerhet, men utifrån sett (= min åsikt) ser det bra ut. Att samverka kring systemet har ibland lett till att en kommun måste göra avkall på sina önskemål (t ex formulering på individuella val). Jag tror att samtliga känner ett stöd av att ha flera kommuner runt omkring sig att diskutera med. Det har varit enormt värdefullt att ha erfarenheter från kommuner som redan använder systemet, i detta fall Halmstad, som mycket välvilligt har delat med sig av sitt kunnande och sina erfarenheter. Huvudmålet att få igång web-baserat intagningssystem i samtliga kommuner kommer att uppnås. Inför kommande år finns det säkerligen förbättringsmöjligheter, både systemmässiga och samverkansmässiga. 1. Bakgrund och syfte I projektbeskrivningen för Projekt Gymnasiesamverkan identifierades ett av projektets huvudmål som: Analysera och införa Internetbaserat ansökningsförfarande med samordning av hela E-regionens utbud Innan Projekt Gymnasiesamverkan hade två av regionens tio kommuner, Ljungby och Halmstad, system för web-baserat intagningssystem i respektive kommun. Ljungby använder ProCapita (TietoEnator) och Halmstad använder Dexter (IST) och bägge kommunerna hade gjort en intagning (HT03) och höll på att förbereda sin andra (inför HT04). Detta dokument syftar till att sammanfatta vilka aktiviteter som har genomförts inom Entreprenörsregionen och vad resultatet har blivit. På slutet sammanfattas också tankar och rekommendationer för den fortsatta samverkan. D:\Projekt\Entreprenörsregionen\05\Slutrapporter\ Sammanfattning Samverkan intagningssystem.doc Utskriven av TB

23 Samverkan Gymnasieskola Genomförande av gemensamt web-baserat intagningssystem Sara Palm Sammanfattning Samverkan intagningssystem.doc sidor) 2 (7) 2. Analysfasen 2.1. Informationsträffar 18 november Om Dexter, Halmstad Anita Abelid demonstrerade Halmstads lösning. Säljare från IST deltog och presenterade systemet och företaget. Sara Palm berättade om Projekt Gymnasiesamverkan och Entreprenörsregionen. Kommentar/analys Mötet var välbesökt, både intag och SYV och även ett antal från IT. På vissa håll uttrycktes att det blev väl mycket säljsnack, och att utrymmet för diskussioner inom gruppen skulle ha varit större. Positivt att deltagare från Ljungby var med, då vi kunde ha viss jämförelse mellan systemen. Så här i efterhand kan jag känna att detta möte kom väl tidigt efter att jag tillträtt, och att det hade kunnat bli bättre om jag haft möjlighet att sätta in mig i frågan först innan vi hade ett stort informationsmöte. 19 januari 2004 Om ProCapita, Ljungby Vivi Tisjö och Lars-Erik Hansson demonstrerade Ljungbys lösning. Kommentar/analys Det var färre deltagare än i Halmstad, men vi hade möjlighet att diskutera mer och kunna jämföra de bägge systemen. 10 mars 2004 Om Dexter för SYV, Bor (Värnamo kommun) Annika Nilsson, Studie- och yrkesvägledare från Halmstad, demonstrerade Dexter. Kommentar/analys En representant från Studie- och yrkesvägledarna i GGVV kontaktade mig och undrade om vi inte kunde ha en informationsträff med fokus på SYV. Jag kontaktade Halmstad för att se om någon SYV som hade erfarenhet från systemet kunde delge sina erfarenheter. Samtliga kommuner inom regionen bjöds in, men förutom GGVV nappade bara Hylte på inbjudan. Det blev många bra diskussioner kring systemet och dess användning. Under mötet kunde även erfarenheter på andra områden, SYV:are emellan, diskuteras, t ex databas för PRAO-platser Förvaltningschefsträffar Under våren hade vi två träffar för förvaltningscheferna där samverkan kring web-baserat intagningssystem var ett av huvudämnena på agendan. Även på sensommarens träff i augusti fortsatte diskussionerna. 16 januari, Halmstad Vid det första tillfället framkom att samtliga kommuner var fortsatt intresserade att diskutera möjlig samverkan, samtidigt som det framkom tydligt att både Ljungby och Halmstad avsåg att behålla sina system. Både Ljungby och Halmstad uttalade dock att man dels ställer sina resurser och erfarenheter till förfogande, och att man gärna diskuterar samverkan om exempelvis presentation av utbildningar på web-sida etc. Slutsatsen var alltså att övriga kommuner har att ta ställning till samverkan systemmässigt med Ljungby eller Halmstad. 19 mars, Ljungby Inför detta möte hade Sara gjort en sammanställning över de bägge systemen samt med en ansats att utvärdera olika möjliga alternativ. För att kunna fördjupa denna analys och komma fram till ett bättre beslutsunderlag beslöts att tillsätta en projektgrupp bestående av Lars-Erik Hansson från Ljungby, Anita Abelid från Halmstad samt Sara Palm som sammankallande. D:\Projekt\Entreprenörsregionen\05\Slutrapporter\ Sammanfattning Samverkan intagningssystem.doc Utskriven av TB