Yrkeshögskola Skaraborg. En rapport angående yrkeshögskolor och förutsättningar för dess utveckling i Skaraborg, december 2011

Transkript

1 Yrkeshögskola Skaraborg En rapport angående yrkeshögskolor och förutsättningar för dess utveckling i Skaraborg, december 2011

2 Innehåll Sammanfattning... 4 Inledning... 6 Matchning av kompetensutbud och utbildningsutbud Uppdraget... 7 Bakgrund... 7 Kompetensforum Skaraborg... 7 Deluppdrag till Kompetensforum Skaraborg... 8 Syfte med projektet:... 8 Mål med projektet:... 8 Projektets tidsplan... 9 Projektets arbete och resultat Delregion Skaraborg Det livslånga lärande Vad är en yrkeshögskoleutbildning? Behörighet och poängsystem Vem får driva en yrkeshögskoleutbildning? Yrkeshögskolor i Skaraborg Framgångsfaktorer för att skapa fler yrkeshögskoleutbildningar i Skaraborg. 23 Inledningsfas Marknadsföring Samordning Slutsats och egna tankar

3 Bilaga 1. Medverkande vid intervjuer och telefonkonferenser Bilaga 2. Utbildningar Bilaga 3. Sökta utbildningar, höstansökningsomgången Bilaga 4. Antal kvinnor och män resp. medelålder på Yh utbildningar i Skaraborg Bilaga 5. Förteckning över kommuner, lokala skolmarknader och regionala skolmarknader Bilaga 6. Länkar till utbildningsanordnare och myndigheter

4 Sammanfattning En välutbildad befolkning gör Skaraborg attraktivt och genererar utveckling, vilket i sin tur medverkar till en hållbar välfärd. Syftet med denna rapport är att ta fram en handlingsplan som ska fungera som ett hjälpmedel för planering av mer yrkeshögskoleutbildningar i Skaraborg. Yrkeshögskoleutbildningarna är för det mesta en kostsam process både i uppbyggande men även i genomförande. Det är svårt för de mindre kommunerna med sjunkande invånarantal att ensamma klara att genomföra den process som krävs. Genom de utvecklingsmöjligheter som yrkeshögskoleutbildningar ger bidrar de som finns i de större kommunerna till att skapa mervärde för de invånare som bor i de mindre. Genom samarbete och samverkan kan synergieffekter och mervärden skapas för alla invånare i Skaraborg. Projektets målsättning är att skapa fler yrkeshögskoleutbildningar i området och på så sätt främja tillväxt, matcha kompetensbehov och klara sysselsättningsproblematiken med rätt sorts arbetskraft i Skaraborg. En viktig aspekt blir här att utveckla och skapa de rätta utbildningarna dvs de utbildningar som är framtagna efter de specifika behov som finns i arbetslivet och som dess företrädare efterfrågar. Detta arbete kräver att det finns väl genomförda analyser, prognoser, omvärldsbevakningar och ett gott samspel och samarbete mellan utbildningsamordnarna i regionen. En del i arbetet är också att göra utbildningsformen mer känd bland arbetsgivare, politiker, studerande och hos gemene man för att belysa yrkeshögskoleutbildningaras betydelse för kompetensförsörjningen i regionen. Den största och avgörande faktorn för att skapa fler yrkeshögskoleutbildningar samverkan mellan utbildningsanordnarna. En organisation bör skapas där samverkan kring yrkeshögskoleutbildningarna disskuteras och bearbetas. I denna rapport har denna organisation ett arbetsnamn, Yh Skaraborg. Yh Skaraborgs uppgift blir att i den arbetsprocess som finns runt en yrkeshögskoleutbildning finnas med som en aktör vid planering och genomförande för att effektivisera, hitta synergieffekter och underlätta arbetet för utbildningsanordnarna. Yh Skaraborgs uppdrag kan delas upp i tre delar inledningsfasen,informationsuppdrag/marknadsföring och samordningsuppdrag där olika former av insattser utförs. Inledningsfas Marknadsföring Samordning 4

5 Sammanfattande framgångsfaktorer för en ökad yrkeshögskoleutveckling i Skaraborg: En organisation för samarbete mellan yrkeshögskoleanordnare i Skaraborg. Kompetenta, suveräna och självständiga utbildningsanordnare som är öppna och välkomnande för samarbete. Samverkan kring omvärldsbevakning, analysarbeten, behovsinventeringar och samarbetsarenor för utbildningsanordnarna i Skaraborg. Helhetsbild över ett samlat utbildningslandskap från gymnasie- till högskolekompetens där yrkeshögskoleutbildningarnas roll blir speciellt viktig att synliggöra. En avgörande betydelse för framgång av yrkeshögskolornas utveckling och framgång i Skaraborg är ett gott prognosarbete, väl underbyggda analyser av regionen och framförallt ett smidigt och positivt samspel utbildningsanordnare emellan. 5

6 Inledning Matchning av kompetensutbud och utbildningsutbud. Skaraborg har till riket jämförelsevis låg andel yrkeshögskoleutbildningar men har ambitioner och förmågan till att skapa fler. De flesta utbildningsanordnarna i området ställer sig positiva till ett samarbete för främja detta arbete. Dock har inte alla de resurser som krävs för att planera och genomföra en yrkeshögskoleutbildning men är beredda till samverkan i någon form för att se till de mervärde dessa utbildningar medför både för Skaraborg och också den egna kommunens invånare. Arbetet med att tillgodose kompetensutbudet med utbildningsutbudet är av avgörande betydelse för individen utveckling men också för företagens konkurrenskraft. Det livslånga lärandet är absolut nödvändigt för att främja konkurrenskraften i en kunskapsbaserad ekonomi. De grundläggande stegen i kunskapsinlärningen sker redan vid det första ögonblicket i en individs liv och avstannar inte vid arbetslivets slut utan fortgår ända till det sista ögonblicket, dvs. det livslånga lärandet sker mellan vaggan till graven. Detta medför att utbildningssystemet måste hänga med i de snabba svängningarna som sker i den ständigt föränderliga värld vi lever i. De stora pensionsavgångarna som väntas komma, färre ungdomar som tillträder arbetsmarknaden och den utmaning av matchningen mellan kompetensutbud och utbildningsutbud som råder på arbetsmarknaden ställer höga krav på utbildningssystemet. En viktig faktor för att hitta en lösning på matchproblemet är mötet mellan utbildning och kompetensbehov men också mötet mellan utbildningsanordnarna i Skaraborg. Detta för att skapa de rätta utbildningarna för att kunna matcha kompetensbehovet på rätt sätt. Av avgörande betydelse för att klara dessa utmaningar krävs starka, suveräna och lyhörda utbildningsanordnare som är öppna för samarbete i Skaraborg. En annan viktig faktor för att klara denna matchning är tillgången till väl genomförda analyser, ett gott prognosarbete och omfattande omvärldsanalyser. Detta för att kunna ta del av händelser i omvärlden som påverkar och ger konsekvenser till nya insatser. Åsa Törn, Skaraborgskommunalförbund, december

7 Uppdraget Bakgrund I december 2009 fick Västra Götaland och de övriga självstyrelseorganen i Sverige i uppdrag av regeringen, näringsdepartementet, i ett regleringsbrev att etablera en kompetensplattform för samverkan inom kompetensförsörjningen och utbildningsplaneringen på kort och på lång sikt där de för respektive län ta fram kunskapsunderlag och behovsanalyser som förhåller sig till funktionella arbetsmarknadsregioner. 1 Syftet med kompetensplattformsbyggandet är att tydligare kunna koppla ihop utbildning, arbetsmarknad och utveckling. Plattformen ska ge en ökad kunskap, bättre översikt och en samverkan inom kompetensförsörjning och utbildningsplanering samt att öka kunskapen om utbud och efterfrågan av utbildningsformer. Eftersom Västra Götalandsregionen omfattar 49 kommuner som har olika utgångspunkter gällande kompetensförsörjning så sker en samverkan med de fyra kommunalförbunden i Skaraborg, Fyrbodal, Sjuhärad och Göteborgsregionen med uppbyggandet av kompetensplattformar i regionerna. Kompetensforum Skaraborg I Skaraborgskommunalförbund arbetar man i första hand med de frågor som rör vuxna som yrkeshögskolan, komvux, högskolestudier och folkbildning. Utvecklingsfrågorna berör både den offentliga och privata sektorn. Kompetensforum representerar hela Skaraborg och dess 15 kommuner. De 15 kommunerna är Mariestad, Gullspång, Töreboda, Götene, Lidköping, Skara, Vara, Essunga, Grästorp, Skövde, Falköping, Tibro, Tidaholm, Hjo och Karlsborg. Kompetensforum Skaraborg arbetar med frågor som ska bidra med rätt matchning mellan efterfrågan och utbildning, utveckling av utbildningsutbudet, spridning av efterfrågan och utbud och att höja utbildningsnivån i området. För att få hjälp med dessa frågor har branschråd upprättats med representanter från branschens arbetsgivare och arbetstagare, arbetsförmedlingen, utbildningssamordnare och andra aktörer som kan ha betydelse för branschens utveckling. Ett utbildningsråd finns också med representanter från kommunal vuxenutbildning, yrkeshögskolan, folkhögskolor, bildningsförbund och högskolan. 1 Regleringsbeslut från Näringsdepartementet, 7

8 Deluppdrag till Kompetensforum Skaraborg Som ett deluppdrag i kompetensplattformsbyggandet har ett projekt tillkommit där en handlingsplan ska skapas och underlätta arbetet med att få en samlad bild av kommunernas nuvarande och framtida planer på yrkeshögskoleutbildningar. I denna rapport kommer olika faktorer som har betydelse för utvecklingen av yrkeshögskoleutbildningar i Skaraborg lyftas fram och förslag på åtgärder och aktiviteter som främjar utvecklingen för utbildningsformen kommer att presenteras. Syfte med projektet: Ta fram en handlingsplan som ska fungera som en kartläggning av kommunernas yrkeshögskoleutbildningar, nuvarande och framtida visioner. Handlingsplanen ska vara ett hjälpmedel för bl.a. branschråden i kompetensplattformen, nuvarande och framtida utbildningsanordnare i Skaraborg för att få en överblick över nuläget men också vara ett hjälpmedel för planering av nya yrkeshögskoleutbildningar. Mål med projektet: Underlag för utveckling av nya yrkeshögskoleutbildningar i Skarabog. Underlag till utformning av en strategisk kommunikationsplan för profilering av områdets yrkeshögskoleutbildningar. Genom att ta del av innehållet i rapporten ska en samlad bild av utbudet av yrkeshögskoleutbildningar i Skaraborg erhållas. De olika kommunernas ambitioner och förutsättningar för att starta och bedriva utbildningarna ska ligga till grund för samarbete och dialog mellan utbildningsanordnare i länet. Fakta och information om yrkeshögskoleutbildningar i Skaraborg presenteras för att kunna användas i en kommunikationsplan för området. Arbetet har skett i samarbete med moderprojektet Kompetensforum Skaraborg och Skaraborgs nätverk för vuxrektorer. 8

9 Projektets tidsplan Projekttid nio månader med uppehåll för en månads semester i juli, effektiv arbetstid 8 månader. Arbetet har delats in i tre olika faser. Fas 1. Informationsinsamling Maj t.o.m. augusti, informationsinsamling och intervjuer med vuxenrektorer, utbildningsledare, utbildningssamordnare och studie- och yrkesvägledare i de 15 kommunerna i Skaraborgslän. I vissa av kommunerna intervjuer med näringslivschefer, politiker, branschrepresentanter och näringslivsutvecklare. Se bilaga 1 Löpande kontakt med representanter från arbetsförmedlingen. Fas 2. Kartläggning och analysarbete September t.o.m. oktober kartläggning och komplettering till inhämtad information från fas 1. Intervjuer med kontaktpersoner och projektanställda med erfarenhet av samarbeten och nätverksbyggande runt yrkeshögskoleutbildningar i olika former i hela landet. Se bilaga 1 Fas 3. Sammanställning och rapportskrivning Oktober t.o.m. december sammanställning av det material som insamlats under fem månader till en rapport som presenteras i december

10 Projektets arbete och resultat Delregion Skaraborg I de femton kommuner som utgör delregion Skaraborg bor det ca invånare och här är befolkningsspridningen stor och befolkningsutvecklingen ökar svagt. Sex av de femton kommunerna har ett invånarantal under och fyra av femton har ett invånarantal på över Enligt Svenskt Näringslivs prognosrapport angående kommunernas befolkningstillväxt presenteras att Tibro och Hjo finns på topp-tio listan över de snabbast växande småstadskommunerna i riket till år , glädjande nog. Kommun Gullspång Mariestad Töreboda Falköping Hjo Karlsborg Skövde Tibro Tidaholm Essunga Grästorp Götene Invånarantal, ca-tal Lidköping Skara Vara Totalt De största kommunerna i regionen är Skövde, Lidköping, Falköping och Mariestad där Skövde och Lidköping/Götene utgör områdets arbetsmarknadscentrum, LA 3. Skaraborg utgör den östra delen av Västra Götaland där sammanlagt 1,5 miljoner invånare bor och omfattar landskapen Bohuslän, Dalsland, Västergötland och delar av Värmland och Halland. Västra Götalands LA är Göteborg och Skaraborgs invånare har mellan en till tre timmars resväg dit. 2 hämtad Lokal arbetsmarknad (LA) = en arbetsmarknadsregion där kärnkommunens totala antal förvärvsarbetande som pendlar ut från kommunen är mindre än 20 procent och den största pendlingsströmmen till en annan enskild kommun är mindre än 7,5 procent av det totala antalet förvärvsarbetande i kärnkommunen. Syftet med LA är att kunna beskriva funktionssätt för geografiska områden som är relativt oberoende av omvärlden med avseende på utbud och efterfrågan av arbetskraft. LA är således funktionella och kan förändras över tiden beroende på förändringar i pendelströmmarnas riktning och styrka aspx 10

11 Enligt ett flertal undersökningar konstateras det att den geografiska rörligheten har ökat markant de senaste åren. Var tredje svensk pendlar i landet men studier visar att om pendlingsavståndet är mer än en timme så sjunker pendlingsbenägenheten avsevärt. I Skaraborg pendlar var tredje sysselsatt man och var fjärde sysselsatt kvinna i elva av femton kommuner till en annan kommun för att utföra sitt arbete. I Skövde innehas tre av tio arbetstillfällen av inpendlare och en av fem kommuninvånare pendlar till en annan kommun. Den längsta resvägen till närmaste LA inom Skaraborg tar ca en timma. 4 Utvecklingen av LA regioner visar att under den ekonomiska krisen i början av 1990-talet stannade regionförstorningarna upp för att ta fart igen i slutet av 1990-talet. Regionförstorningarna i landet medför att människor i stor utsträckning kan bo där de vill trots att arbetstillfällena alltmer har koncentrerats till de större städerna. Detta innebär också att LA-regioner som tidigare varit separata sammanförs och knyts ihop till en större region. Denna förstorning uppstår när arbetspendlare mellan kommuner som tillhört olika LAregioner stiger över en viss nivå. Statistiken på antalet LA-regioner visar att regionerna blir allt större och större, från 112 st. år 1990 till 75 st. år En befolkningsrik lokal arbetsmarknad ger förutsättningar för en attraktiv region för både invånare och företag. Detta då invånarna attraheras av en större och mer dynamisk arena för arbetstillfällen och för företagen som får ett bredare utbud av kompetent arbetskraft och en större marknad att arbeta över. Enligt statistik från SCB är invånare i Skaraborg mellan år, den del av befolkningen som är mest benägna att flytta, främst till storstäderna. I en rapport från Yh-myndigheten där man visar på flyttmönster hos examinerade före och efter Ky-utbildningar mellan åren pekar mönstret på att 25 % bodde i studiekommunen både före och efter utbildningens slut. Ser man till studieregionen (den LA som studiekommunen tillhör) istället så ökar antalet markant och nästan fördubblas till 58 %. Endast 6 % bodde inte i studieregionen innan utbildningen men efter avslutade studier. 4 Skaraborg och attraktiviteten, en utredning av regionens utvecklingsförutsättningar, Rapport tillväxt och utveckling 2011:2, Skaraborgs kommunalförbund och Västra Götalandsregionen. 11

12 Hösten 2011 infördes en ny läroplan för gymnasieskolan GY2011 där intagningsreglerna har ändrats till att eleven måste ha godkända betyg i svenska, engelska och matte. Det finns också två sorters examen, dels en yrkesexamen och en högskoleförberedande examen. Skolverket har också infört nationella råd för yrkesprogrammen där ledarmöten ska representeras från bransch-, arbetsgivar-, och arbetstagarorganisationer som formellt utses från Skolverket. Rådets uppgift är att ge Skolverket vägledning i att anpassa och förnya utbildningsutbudet och innehållet och på så vis få yrkesutbildningarna att motsvara den kompetens som efterfrågas på arbetsmarknaden. Dessa nya regler har medfört att myndigheten för yrkeshögskolan, Yh myndigheten, har ändrat sina tillträdesregler till yrkeshögskoleutbildningarna. Från och med 1 januari 2013 gäller behörighet för den som avlagt en gymnasieexamen i gymnasiekolan eller inom kommunal vuxenutbildning och avser både den högskoleförberedandeexamen och yrkesexamen. 5 Kvinnorna i Västra Götaland har generellt sett en högre utbildningsnivå än män. Ökningen för kvinnorna med minst en treårig gymnasieutbildning har ökat med 16 % på 20 år och motsvarande siffra för männen är 7 %. Befolkningens utbildningsnivå ökar stadigt. Men skillnaderna inom Västra Götaland är stora och det är inom Göteborgs kommun man hittar flest invånare med minst treårig gymnasial utbildning och är ett bevis på de nettoinflyttningar som råder i Sverige till storstadskommunerna. Dock är den största andelen 20-åringar med fullföljda gymnasiestudier bosatta i Skaraborg. I en rapport från skolverket har gymnasieelevernas pendlingsmönster mellan bostaden och den skola de går i kartlagts. De har studerat gymnasieelevers rörlighet skolpendling och presenterar i sin rapport Skolmarknadens geografi, en metod för att identifiera lokala skolmarknader som sträcker sig över en eller flera kommungränser. Skaraborgs lokala skolmarknader skulle i detta fall vara Skövde, Lidköping, Vara, Tibro och Mariestad. I flera kommuner som tidigare haft en hög grad av självförsörjning av kommunens egna elever vad gäller gymnasieelever har utpendlingen ökat och riktats mot större städer i andra kommuner. 6 En förteckning över Skarborgs kommuner, lokala skolmarknader och regionala skolmarknader med delmarknader, lärsår 2001/10 och sortering efter lokal marknad (nr) se bilaga 5. 5 Denna uträkning bör betraktas med försiktighet då programmen i den nya gymnasieskolan inte är helt jämförbara med programmen i den gamla. hämtad Skolmarknadens geografi, om gymnasieelevers pendling på lokala och regionala skolmarknader, Skolverket oktober

13 Rörlighet i utbildningssyfte är ett viktigt sätt för framförallt ungdomar att utveckla sig själva, kunskapsinhämtning och göra de mer anställningsbara och attraktiva på marknaden. Det har även bekräftats genom undersökningar att rörlighet med lärande som mål främjar humankapitalet då kunskaper i intellektuella färdigheter och nya kunskaper utvecklas. Dessutom är detta fördelar som uppskattas av arbetsgivare och kan vara en avgörande faktor vid anställningar. 7 Vuxenutbildningen i Skaraborg är varierande i storlek naturligtvis beroende på kommuninvånare. Alla kommuner bedriver SFI undervisning och Särvux i någon form. En del köper in sin vuxenutbildning från andra kommuner då de inte har möjlighet att bedriva den själva. Elevantalet för vuxenutbildningen per kommun varierar från 24 st. studerade till ca 1300 st. Många har tillgång till teknisk utrustning för distansstudier, dock av kraftigt varierande utbud. De senaste tjugo åren har det skett stora förändringar inom IKT 8 och möjliggjort att många utbildningar kunnat bedrivas på distans. Utvecklingen fortsätter hela tiden i ett rasande tempo och vi kan inte se var gränsen för den digitala kommunikationen finns. Stora utvecklingar har haft stor inverkan på vårt sätt att leva och våra värderingar. Detta har i sin tur ställt krav på ny kompetens och utbildning. Många vuxenutbildningar inom Skaraborg ställer sig väldigt positiva till att bedriva Yh utbildningar på distans och i ett samarbete med andra kommuner. De flesta säger att de har utrustning och den digitalt kompetens som behövs för att driva dessa utbildningar. Men om de studerande ska känna att de får likvärdig utbildning var de än väljer att studera ställs det höga krav på både utrustning och personal. Utvecklingen går hela tiden framåt och det gäller att uppdatera sin utrustning så att de studerande kan bedriva sina studier på ett tillfredställande sätt. 7 Grönbok, Att främja ungdomars rörlighet i utbildningssyfte, Europeiska gemenskapernas kommission, Information - och kommunikationsteknik som bygger på kommunikation mellan människor och IT 13

14 Det livslånga lärande Det livslånga lärandet är absolut nödvändigt för att främja konkurrenskraften i en kunskapsbaserad ekonomi 9 och inkluderar all inlärning genom livet, från vaggan till graven samt de tre principerna av lärande - formell, informell och icke-formell. Det livslånga lärandet sägs vila på dessa tre principer. Den första är att individens lärande inte avstannar i tonåren utan forsätter och bör fortsätta hela livet. Den andra principen bygger på att lärandet inte endast bygger på den formella utbildningen utan även på erfarenheter från arbetsliv och händelser i vardagen, denna typ att lärande kallas för det informella lärandet. Den tredje och sista principen sägs vara det icke-formella lärandet som hänvisar till utbildningar som inte ges inom ramen för skolsystemet t.ex. kursformade utbildningar som språkkurser, hobbykurser och kurser inom körskola eller dansskola. Dessa tre principer är av stor aspekt i betraktelser av yrkeshögskoleutbildningar. Hela utbildningslandskapet måste tas i beaktande och bearbetas vid projektering av nya yrkeshögskoleutbildningar för att få ett samlat grepp om utbildningsunderlaget. För att karriärvägar ska kunna tydliggöras för de studerande bör utbildningskartan alltid vara uppdaterad och granskad. Europeiska rådet har betonat det nödvändiga i att införa konsekventa och övergripande strategier för det livslånga lärandet och medlemsländerna har förbundit sig till att införa dessa strategier. Ett av inslagen som har fastställts är att utveckla partnerskap på alla nivåer av den offentliga förvaltningen (nationellt, regionalt och lokalt) och mellan de som tillhandahåller utbildning och det civila samhället (näringsliv, arbetsmarknadsparter, föreningar m.m.). Ett annat av inslagen är att karlägga elevernas/studenternas och arbetsmarknadens behov med utgångspunkt i kunskapssamhället. 10 I en resolution från rådet och medlemsstaterna betonades fyra prioriterade områden: Förvärva färdigheter som ger möjlighet att styra karriärsutveckling, Ge tillträde till vägledningstjänster, i synnerhet åt människor från mindre gynnade grupper, Utveckla kvalitetssäkring av vägledningstjänsterna, Uppmuntra till samordning och samarbete mellan olika aktörer på olika nivåer. 9 Den kunskapsbaserade ekonomin" är ett uttryck som myntades för att beskriva trender i avancerade ekonomier mot större beroende av kunskap, information och hög kompetensnivå och det ökande behovet av god tillgång till alla dessa av näringslivet och offentlig sektor, definition av begreppet från OECD, egen översättning. 10 Sammanfattning av EU-lagstiftningen, 14

15 Vad är en yrkeshögskoleutbildning? Yrkeshögskoleutbildningar, Yh utbildningar, är en relativt ny utbildningsform i Sverige som omfattar utbildningar på eftergymnasial nivå, och står under myndigheten för yrkeshögskolor, Yh myndigheten. Här ska utbildningarna möta och utformas efter arbetslivets/näringslivets behov av kvalificerad yrkeskompetens. De flesta utbildningar innehåller LIA (Lärande I Arbetslivet) dvs. praktikplatser på olika arbetsplatser. Myndigheten för yrkeshögskolan, Yh-myndigheten, arbetar på uppdrag av regeringen och ansvarar för frågor som rör yrkeshögskolan. De gör också analyser av arbetsmarknadens behov av arbetskraft, beviljar om vilka utbildningar som ska få ingå i yrkeshögskolan och beviljar statsbidrag till utbildningsanordnarna. De administrerar även kvalificerade yrkesutbildningar, Ky utbildningar, lärlingsutbildningar för vuxna och kompletterande utbildningar. Alla Ky utbildningar inom yrkeshögskolan kommer att bli Yh utbildningar men vid en övergångsperiod kommer de båda att finnas kvar, dock längst till En Yh utbildning måste vara minst ett halvår lång och de första utbildningarna startade Yh utbildningarna kan leda till en yrkeshögskoleexamen (minst ett års utbildning) eller en kvalificerad yrkeshögskoleexamen (minst två års utbildning) Under 2010 fanns det ca registrerande studenter på yrkeshögskolan (Yh/Ky) och utbildningar var igång under året. Medelåldern på de studerande var 29,5 år och 48 % var män och 52 % kvinnor. Sammanlagt var det 236 st. utbildningsanordnare som arrangerade utbildningar i riket och drygt sju av tio var i någon form av arbete inom en månad efter examen. De största utbildningsområdena var ekonomi, administration och försäljning följt av teknik, flest antal utbildningar låg i Stockholm, Västra Götaland och Skåne 11. Yrkeshögskolemyndigheten hade en budget med permanenta kostnader på ca 1,6 miljarder men regeringen beräknas tillföra sammanlagt 150 miljoner kronor 2012, detta motsvarar ca årsplatser. Besked väntas i januari Yrkeshögskolans hemsida, 12 Regeringens hemsida, 15

16 Behörighet och poängsystem. En elev som söker till en Yh utbildning måste ha ett slutbetyg med godkänt i lägst 2250 poäng från fullständigt nationellt gymnasieprogram eller gymnasial vuxenutbildning, en utländsk utbildning som motsvarar dessa poäng är också tillåtet. Eleven ska vara bosatt i någon av de nordiska länderna med svensk eller utländsk utbildning, praktisk erfarenhet eller andra omständigheter som ger förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Längden på utbildningen anges i yh-poäng, där fem poäng motsvarar 1 vecka, 100 yh-poäng en termin, 200 yh-poäng två terminer osv. Vem får driva en yrkeshögskoleutbildning? För att få bidrag och bedriva en yrkesutbildning krävs att det är statliga universitet och högskolor, kommuner och landsting eller enskilda fysiska eller juridiska personer som gör en ansökan. Dessa kallas utbildningsanordnare och får anordna utbildningen tillsammans med andra. Yh-myndigheten beviljar i årliga ansökningsomgångar ett antal utbildningar som får ingå i yrkeshögskolan. Beviljandet, i form av antal utbildningsplatser, styrs av regeringens medelstilldelning i myndighetens årliga regleringsbrev. Utbildningarna beviljas två utbildningsomgångar och varje utbildningsomgång får ett visst antal platser beviljat. Statsbidraget är i form av schablon per utbildningsplats beräknat utifrån vilken typ av utbildning som anordnaren får statsbidrag för. Det totala statsbidraget som betalas ut per utbildning beräknas efter hur många studerande som faktiskt läser utbildningen. 16

17 Yrkeshögskolor i Skaraborg Uppdraget för denna rapport är att se närmare på Skaraborgs utbud, efterfrågan och ambitioner till att bedriva, utveckla och söka nya yrkeshögskoleutbildningar, Yh. Detta för att stärka regionen med de kompetenser som efterfrågas. En välutbildad befolkning gör området attraktivt och genererar i utveckling och medverkar till en hållbar välfärd. Syftet med rapporten är att ta fram en handlingsplan som ska fungera som ett hjälpmedel för planering av fler yrkeshögskoleutbildningar i Skaraborg. Eftersom utbildningskartan är under ständig förvandling och utveckling är det svårt att ge en tydlig och aktuell bild. Denna karta kan bara ge en ögonblicksbild av läget för att få en uppfattning av dagsläget men som förmodligen redan är inaktuell vid rapprotens färdigställande. I bilaga 6 finns länkar till relevanta hemsidor för att kunna få en för tidpunkten aktuell bild av utbildningsläget för betraktaren av rapporten. Där finns länkar till de utbildningsanordnare som bedriver utbildningar idag (2011) och de utbildningsanordnare som sökt utbildningar höstomgången De rödfärgade områdena är de kommuner som yrkeshögskoleutbildningar finns representerade i, hösten 2011, inom utbildningsområdena: Teknik och tillverkning Lantbruk, djurvård, trädgård, skog och fiske Kultur, media och design Hälso- och sjukvård samt socialt arbete Hotell, restaurang och turism Friskvård och kroppsvård Ekonomi, administration och försäljning Dessa kommuner är Lidköping, Skara, Vara, Falköping, Skövde och Tibro. De orangefärgade områdena är de kommuner som representerar utbildningar som är sökta hösten 2011 förutom de som redan bedriver utbildningar. Utöver de utbildningsområden som finns representerade i de rödfärgade områdena så är det pedagogik och undervisning som tillkommer. Mariestad och Karlsborg är de kommuner som är orangefärgade. De grönfärgade områdena är de kommuner som varken bedriver eller har sökt Yh utbildningar. Dessa är Grästorp, Essunga, Hjo, Tidaholm, Götene, Töreboda och Gullspång. 17

18 I skrivande stund är det 362 st. studenter inskrivna på Yh utbildningar i Skaraborg där 67 % (243 st.) är kvinnor och 33 % (119 st.) är män. Medelåldern på de studerande totalt i Skaraborg är 28,1 år. Se bilaga 4 för mer exakta siffror för varje utbildning. Kvinnorna har i Västra Götaland har en generellt högre utbildningsnivå än männen och ökningen av gymnasieutbildade kvinnor ökar stadigt. Intressant är att notera att under 2010 var riksgenomsnittet på kvinnor 52 % och 48 % män med en meddelålder på 29,5 år som studerade på någon yrkeshögskoleutbildning i Sverige. I Skaraborg är fördelningen 67 % kvinnor och 33 % män med en medelåler på 28,1 år hösten Varför är könsfördelningen sådan i Skaraborg jämfört med riksgenomsnittet? Utbildningarna är framtagna av utbildningsanordnarna genom noggranna analyser och undersökningar. De är inte heller medvetet riktade för att attrahera en viss grupp av människor. Är det en generell ökning av kvinnors studerande vi ser eller finns det någon annan förklaring. Några som ingått i intervjuerna i projektet har funderingar kring just könsfårgorna och utbildningarnas könsinriktningar. Men även att Skaraborg har en så stark tratiditon inom den tillverkande branschen och vad kvinnorna har för plats där är en fundering som kommer upp många gånger. I femton av kommunerna i Skaraborg finns i dagsläget 13 6 st. Yy/Ky utbildningar som svarar för 18 st. utbildningar, se bilaga st. utbildningarna har den kommunala vuxenutbildningen som huvudman, 6 st. utbildningar med Västra Götalandsregionen Biologiska yrkeshögskolan Skara som huvudman. 1 st. kommunal huvudman men utanför Skaraborg, Campus Nyköpig där Campus Lidköping är utbildningsort och samarbetspartner. 1 st. privat utbildningsanordnare Tranås utbildningscentrum TUC Sweden AB som huvudman men med Campus Lidköping som utbildningsort och samarbetspartner Det är sju kommuner som sökt nya eller nygamla utbildningar till höstansökningsomgången Det är Skara, Skövde, Lidköping, Tibro, Falköping, Karlsborg och Mariestad, se bilaga 3. De svarar för 22 st. utbildningsansökningar och 528 st. platser av de ca st. platser och st. utbildningar som totalt är sökta i hela riket. Förutom de som står som huvudman för utbildningarna som är nämnda i det föregående stycket är det Folkuniversitetet som är en ny Yh utbildnings aktör i Skaraborg. De har sökt utbildningar i Tibro och Mariestad. 13 Hösten

19 Sökta utbildningar hösten -11, inom utbilningsområde Teknik och tillverkning Pedagogik och undervisning Lantbruk,djurvård, trädgrård,skog Kultur, media och design Hälso- sjukvård samt socialt arbete Hotell, restaurang och turism Ekonomi, administration och Fyra av sex utbildningsanordnare i Skaraborg har tagit hjälp av konsulter till sina ansökningar. Tre kommuner har i ett samarbete att projektera om nya utbildningar också tagit hjälp av konsulter i sitt arbete. En del utbildningsanordnare menar att för att få en tyngd och genomslagskraft till Yh- myndigheten är det en nödvändighet att köpa in dessa tjänster. Andra utbildningsanordnare har i samtal med representanter från Yh-myndigheten fått uppfattningen att de ansökningarna som hanteras av utbildningsanordnarna själva får en mer naturlig och autentisk struktur vilket kan få en mer positiv inverkan vid ansökningsförfarandet. Genom ett samarbete mellan utbildningsanordnare i Skaraborg skulle mycket utav det arbete som görs idag kunna effektiviseras och samköras. Många utbildningsanordnare gör i dagsläget många likvärdiga moment i bl.a. sina ansökningar till Yh-myndigheten. Det finns ett stort behov från utbildningsanordnarna om en samverkan för att just kunna effektivisera sina utbildningar och främst delar i ansökningsprocessen som upplevs som stor och resursslukande. 19

20 Utbildningskartan nedan visar var de olika utbildningarna indelande i utbildningsområde efter färg i området är belägna. Detta för att få en uppfattning eller bild av var i regionen utbildningarna finns placerade och om det finns några faktorer som gör att utbildningarna kan utvecklas genom detta. Kartan visar de kommuner som bedriver och har sökt Yh utbildningar hösten De sju ljust orange områdena är de som inte har några Yh utbildningar i dagsläget. Fem av dessa sju områden är kommuner med en befolkning under De två andra kommunerna Tidaholm och Götene har en befolkning på ca Av de åtta kommunerna som bedriver/har sökt utbildningar är Karlsborg den kommunen med lägst invånarantal ca 6 700,Tibro har ca och de andra har ett invånarantal på över Genom utbildningskartan kan utläsas att det finns ett visst mönster i färgerna och hur de angränsar till varandra. I Vara och Lidköping ligger det två utbildningar som finns idag med inriktning hotell, restaurang och turism. Hotell, restaurang och turism Hälso- sjukvård samt socialt arbete Konst, media och kultur Lantbruk, djurvård, trädgård, skog och fiske Ekonomi, administration och försäljning Teknik och tillverkning Pedagogik och undervisning Friskvård och kroppsvård De grå fälten, teknik och tillverkning, gränsar till varandra genom Lidköping - Skara Falköping och återfinns i Tibro. I området Skara Falköping finns också de gula fälten, kultur, media och design, som gemensamt utbildningsområde och som dessutom återfinns i Mariestad och Tibro. Det gröna fältet dominerar i Skara kommun med utbildningar inom lantbruk, djurvård, trådgård, skog och fiske. I Skara finns även en sökt utbildning inom hälso- sjukvård samt socialt arbete. I angränsande län Skövde återfinns fyra stycken utbildningar inom detta område. I Karlsborg finns den enda utbildning inom pedagogik och undervisning som är sökt höstomgången Utbildningar inom området ekonomi, administration och försäljning finns i Lidköping och Skövde. 20