Matematiklärare i kriminalvården

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Matematiklärare i kriminalvården"

Transkript

1 Kalmar Växjö Magisteruppsats i pedagogik Självständigt arbete 15 hp Matematiklärare i kriminalvården - En studie om lärarnas roll i en flexibel undervisning Elisabeth Wall Kurskod: 4PE60E Vårterminen 2015 Handledare: Marianne Björn Milrad Examinator: Leif Lindberg Institutionen för pedagogik

2

3 Linnéuniversitetet Institutionen för pedagogik Arbetets art: Magisteruppsats i pedagogik, 15 hp Titel: Matematiklärare i kriminalvården. En studie om lärarnas roll i en flexibel undervisning Författare: Elisabeth Wall Handledare: Marianne Björn Milrad Datum: Januari 2015 Antal sidor: 46 Nyckelord: Distansundervisning, kriminalvården, matematik, lärarrollen ABSTRAKT Syftet med arbetet var att bidra med kunskap om flexibel distansundervisning gällande matematik inom kriminalvården. Studien skulle även medverka till en ökad medvetenhet om hinder och möjligheter. En kvalitativ forskningsmetod användes och empirin samlades in med hjälp av en fokusgruppsintervju som följdes upp med tre individuella intervjuer. Lärarna som intervjuades gjorde individuella elevplaneringar. De tog regelbunden telefonkontakt med distanseleverna samtidigt som en relation byggdes upp. Eleverna vägleddes och stöttades för att de skulle kunna klara av studierna. Lärarna försökte stärka och bygga upp varje individs självförtroende såväl som självkänsla genom att berömma dem. Förhoppningen var att eleverna skulle bli motiverade att fortsätta studera. Lärarrollens möjligheter bidrog till att man i yrket kunde påverka sin individuella insats och vara flexibel. Det fanns tillgång till en materialbank samt en problemlösningsbank som användes för att anpassas till elevernas förkunskaper och intressen. Nackdelarna var att lärarna inte träffade sina distanselever. Man kunde inte se hur information och lösningar etc. togs emot av eleverna. En beskrivning av en lösning per telefon kunde vara problematisk eftersom eleverna inte alltid hade kunskaper om hur man skulle göra. Elevernas motivation påverkade hur de klarade studierna. När de återvände till samhället efter tiden i kriminalvården, så gjorde sig vikten av kunskapen om tekniskt stöd/ datorkunskap påmind. Lärcentras utformningar påverkade studieron och trivseln. Praxiskunskap var bra för utveckling och reflektion om vad lärarrollen innebar.

4

5 Innehåll 1 INLEDNING BAKGRUND Klientutbildning inom kriminalvården Ny på anstalten Lärcentrum TIDIGARE FORSKNING OCH TEORI Forskning om undervisning i fängelse Distansutbildning och flexibelt lärande IKT i utbildningen En förändrad lärarroll Handledning METOD Metodval Urval Fokusgruppsintervju Genomförande av fokusgruppsintervjun Individuell intervju Genomförande av individuella intervjuerna Bearbetning och analys av data Tillförlitlighet och giltighet Etiska övervägande RESULTAT Fokusgruppen Studieplanering Distansundervisning Handledarens roll Elever Möjligheter med distansundervisning Hinder i distansundervisningen Under kursens gång Matematiklärare Min roll som lärare Planering Distansundervisning... 24

6 5.2.4 Handledarna Eleverna Möjligheter med distansundervisning Hinder i distansundervisningen Matematiklärare Min roll som lärare Planering Distansundervisning Handledarna Eleverna Möjligheter med distansundervisning Hinder i distansundervisningen Matematiklärare Min roll som lärare Planering Distansundervisning Handledarna Eleverna Möjligheter med distansundervisning Hinder i distansundervisningen ANALYS OCH RESULTAT DISKUSSION Analys och resultat diskussion Motivationens betydelse Tekniskt stöd Lärcentra Att utveckla praxis Metodvalsdiskussion Förslag på områden för fortsatt forskning REFERENSLISTA BILAGA 1, MALL FÖR FOCUSGRUPPSINTERVJU BILAGA 2, MALL FÖR LÄRARINTERVJU... 45

7 1 INLEDNING Jag arbetade som ekonomi- och datorlärare under ett halvår inom kriminalvården. Det innebar i praktiken att jag var inlåst 8 timmar per dag. Flera av anstaltens elever läste matematik på distans samtidigt som deras matematiklärare befann sig på en annan anstalt. Där kom jag in i bilden eftersom jag blev elevernas handledare. Eftersom det är roligt med matematik gick min roll som handledare bra. Något som jag funderade på då var: Hur arbetar matematiklärarna på distans för att eleverna ska kunna klara av studierna? Det är svårt att förklara matematik på distans för en elev som kanske inte har studerat under fler år. Studievanan kanske saknas också. Mitt intresse är att ta reda på hur lärarna inom kriminalvården genomför sina matematikkurser på distans och hur de går tillväga för att hjälpa eleverna så att de klarar av studierna. Enligt Fängelselagen 2010:610, om kriminalvård på anstalt, ska den intagne som har behov av detta, beredas en möjlighet till undervisning och utbildning under arbetstid. Kriminalvårdens klientutbildning omfattar både formell vuxenutbildning på grundoch gymnasienivå, yrkesutbildning och högskolestudier. Kriminalvården tillhandahåller en studievänlig miljö som kallas lärcentra, vilken är parallell med Komvux lärcentra. Ett lärcentrum ska vara flexibelt uppbyggt för att så många som möjligt ska få studera efter sina behov, individanpassa sin studieplan, och kunna läsa i sin egen takt (Eriksson Gustavsson, Samuelsson, 2008). Studierna ska anpassas för att det ska bli lättare att återvända till samhället och det ska även gå att fortsätta med högre studier efter frigivning. Eftersom Komvux skriver ut betygsdokumentet syns det inte att undervisningen skett på anstalt. Lärcentrum åtskiljer sig från vanliga skolor. Dels finns det inte många lärare på varje lärcentrum, vilket innebär att skolorna har mindre resurser, dels är elevernas miljö på fritiden inte densamma som för andra elever på grund-, gymnasie- eller högskolor. Det är inte lätt att få insyn i hur undervisning i fängelser går till. Det är en isolerad kultur både för de som är innanför och för de som är utanför murarna. Claesson och Dahlgren (2002), har gjort en empirisk undersökning i fängelset. De skriver att det totalt sett inte finns många studier som är utförda inom området. Anledningen kan vara att det är relativt få lärare inom klientutbildningen. Däremot finns det många rapporter i vilka det påpekas att fängelseklienter ofta har en dålig erfarenhet från sin egen skoltid, vilket innebär att de har bristfälliga förkunskaper (Claesson och Dahlgren 2002). Klienterna inom kriminalvården är inte där av egen fri vilja, vilket gör att inlärningsprocessen blir extra speciell. De är inte påtvingade undervisning men det finns ändå en påtaglig bakgrundsfaktor eftersom de är fråntagna sin frihet och därmed hänvisade till ett specifikt område. En större del av de intagna har ingen gymnasieutbildning eller erfarenhet av att studera på distans. De har inte heller vana att använda datorer i sina studier. Förhoppningen är att forskningen ska bidra till nya kunskaper som kan tillämpas inom distansundervisning. 1

8 1.1 Syfte Arbetets syfte är att bidra med kunskap om flexibel distansundervisning gällande matematik inom kriminalvården. Min avsikt är att arbetet även ska medverka till en ökad medvetenhet om hinder och möjligheter. 1.2 Frågeställningar Hur beskriver lärarna undervisningen i matematik, på distans, inom kriminalvården? Vilka undervisningsstrategier använder lärarna sig av? Vad anser lärarna vara viktigt för att eleverna ska klara av sina studier? Vilka hinder eller möjligheter förekommer enligt lärarna? 2

9 2 BAKGRUND De intagna i fängelser sitter inlåsta 24 timmar om dygnet. Vårt samhälle har fängelser vilka har till uppgift att låsa in de som har brutit mot samhällets lagar. Men en grundtanke inom svensk kriminalvårdspolitik är att försöka låta bli att låsa in någon, eftersom inlåsningen innebär negativa och skadliga effekter hos den enskilde individen 1. Kriminalvårdens vision är att arbeta brottsförebyggande, öka tryggheten och bidra till ett tryggare samhälle. De intagna ska ges möjlighet till sysselsättning i form av utbildning och arbete samt brotts- och missbruksbekämpande programverksamhet (Fängelselagen 2010:610 om kriminalvård i anstalt, kap 3, 1 ). De personer som är fängslade brukar kallas för klienter. Kriminalvården arbetar för att ge klienterna möjligheter till förändring och utveckling. Deras vision är Bättre ut (Kriminalvården, 2007), vilket innebär att de som är intagna ska förberedas och bli bättre utrustade för att leva ett liv utan kriminalitet eller missbruk. De som har ett fängelsestraff har sysselsättningsplikt måndag fredag och de ska delta i någon form av arbete, studier eller behandling (Kriminalvården, 2010). Kriminalvården har förändrat studierna för de intagna på fängelset och i häktet. Lagen om offentlig upphandling (LOU) kom 1994 och då skulle utbildningen inom kriminalvården konkurrensutsättas (Eriksson Gustavsson, Samuelsson, 2006). Då fanns det ungefär 60 olika företag som undervisade på lärcentra. Klienterna läste olika kurser varav alla inte var representerade hos Skolverket. Lärarna behövde inte vara behöriga vilket innebar att de studerande inte fick några betyg efter avslutad kurs. Ibland erbjöds det inte ens kurser utan de intagna blev sysselsatta med något fritidsintresse. 2.1 Klientutbildning inom kriminalvården Klienterna inom kriminalvården ska erbjudas en utbildning likvärdig med samhällets kommunala vuxenskola, oberoende var i Sverige de befinner sig. De intagna ska kunna flyttas mellan anstalterna utan att studierna behöver avbrytas. Studierna ska även leda till betyg om det är möjligt (Herkner, Samuelsson, 2005). Den yrkesinriktade utbildning som genomförs på anstalterna anordnas i samarbete med Arbetsförmedlingen. AF beslutar vilken utbildning som ska ges och finansierar den. Lärare, anställda i kriminalvården, är inlåsta 8 timmar om dagen. De arbetar på ett lärcentrum där man träffar de intagna, både som ämneslärare och handledare till intagna som har ämneslärare på andra anstalter. Starten på kurserna sker kontinuerligt och de studerande kan fortsätta sina studier, om de förflyttas till en annan anstalt eller när de skrivs ut, inom den kommunala vuxenutbildningen 2. Utbildningsnivån hos de intagna på kriminalvårdens anstalter, varierar avsevärt. Det finns de som inte har någon utbildning alls till de som har högskoleutbildningar

10 På anstalterna finns det behöriga lärare, men ämnet som de är behöriga i varierar. Det centrala datatekniska verktyget som de använder heter nätcentrum. Det är en plattform för distansstudier med brandväggar som gör kommunikationen mellan lärare och studerande säker. Det förekommer även telefon- och brevkontakt. Inom kriminalvården fanns lärarkompetens för att kunna erbjuda drygt 110 kurser (Eriksson Gustavsson, Samuelsson, 2008). Sammanlagt antal studerade var totalt 2745 intagna år 2007 vilket var ca 30 % av de intagna. I utbudet från klientutbildningen fanns det 130 olika kurser och under år 2012 var det 1149 intagna som tillsammans tog 1895 betyg (Kriminalvårdens årsredovisning, 2012). Det finns ca 100 behöriga lärare som arbetar inom kriminalvården. Av de intagna 2009, var det 93% män och 7% kvinnor. Vanligaste brottet är narkotikabrott/smuggling 24%, våldsbrott 18%, tillgreppsbrott 14% och rattfylleri 11%. Den största gruppen som togs in är mellan år och 46% av dessa hade inte tidigare varit i kontakt med kriminalvården. Uppskattningsvis har10% av klienterna inom kriminalvården dyslexi, vilket är marginellt högre än befolkningen i genomsnitt (Claesson, Dahlgren, 2002) Ny på anstalten När man kommer till ett fängelse upprättas en individuell verksamhetsplan. Den ser olika ut för varje individ. Kriminalvårdens personal tillsammans med den intagne kommer överens om vilka mål som gäller för honom eller henne samt vilka åtgärder som behövs för att målen ska kunna uppnås. Alla intagna har en sysselsättningsplikt måndag till fredag. De kan välja mellan studier, arbete eller behandling. Syftet med detta är att minska återfallen i brott och förutsättningar för livsförändringar ska ges. Kriminalvården på anstalten ska utgöra en positiv skillnad för den intagne. Intresse för distansutbildning Ämneslärare kontaktas Studerande gör arbetsuppgifter och/eller prov Betygssättning Ansökan till SYV Ämneslärare kontaktar de studerande Löpande dokumentation Bild 1. Hur det ser ut när någon studerar på lärcentrum. (Egen) Om den intagne vill studera kontaktar de kriminalvårdens personal och de tar kontakt med läraren. Läraren kontaktar ansvarig studie- och yrkesvalsvägledare som fördelar kurser mellan olika behöriga lärare, se bild 1. Kontakt med ämneslärare sker, vederbörande kontaktar klienten. Starten på kursen såväl som längden på kursen varierar. Läraren sammanställer prov och sätter betyg. 4

11 2.1.2 Lärcentrum Kriminalvården tillhandahåller en studievänlig miljö. Ett lärcentrum ska vara flexibelt uppbyggt så att så många som möjligt ska få studera efter sina behov, efter den individuella studieplanen och i sin egen takt (Eriksson Gustavsson & Samuelsson 2008). Studierna ska anpassas för att det ska bli lättare att komma ut i samhället och det ska även gå att fortsätta sina studier efter frigivning. Kriminalvården har valt att kalla det för lärcentrum. Man väljer att inte använda ordet skola som har en negativ klang för många och det förknippas med ungdomsstudier 3. Man vill ha ett lärcentrum för att betona att det rör sig om vuxenstudier där man måste ta mycket eget ansvar. Utbildningen på lärcentra sker på plats eller via distans. En lärare är handledare till de elever på lärcentrum som läser ämnen som läraren inte är behörig i 4, se bild 2. De elever som har en lärare på någon annan anstalt kan kommunicera med varandra via en intranätets studerandeportal, nätcentrum, telefon, post, fax och e-post. Det är en vuxenutbildning som sker på en institution i en omgivning som är svår att påverka för elever och lärare. Lärcentrum Distanselever Lärare Handledare Ämneslärare på distans Ämneslärare på distans Bild 2. En lärare som är både ämneslärare och handledare. (Kriminalvården, 2007) Man kan antingen studera enskilt med lärarens hjälp, eller studera självständigt, alternativ arbete i små grupper. Studierna är flexibla och individanpassade. Man kan börja studera när som helst, och på den nivå där man befinner sig samtidigt som man läser i sin egen takt. För att få studera måste de intagna vara motiverade och ha ett mål med studierna för att bli antagna 5. Innan man börjar studera får man tillsammans med läraren upprätta en individuell studieplan där det står vilka mål man har med sina studier och vilka kurser man ska läsa för att till målet

12 Det är frivilligt att studera, men de intagna ska ha sysselsättning 40 timmar i veckan. Fördelningen av studietiden ser olika ut mellan anstalterna. Studietiden varierar från några procent upp till 100%. Valmöjligheterna, tidsmässigt för studier på de större anstalterna är fler än på de mindre anstalterna. Dessutom är lärarresurserna färre på de mindre anstalterna. Det ser olika ut. Om de inte studerar på heltid kombineras oftast studierna med arbete. Klientutbildningen inom kriminalvården sker på grundläggande- och gymnasienivå, svenska för invandrare, yrkesutbildning och högskolestudier i mån av resurser. Flertalet elever studerar på grundläggande nivå på anstalternas lärcentrum. Förordningen som kom , innebar att kriminalvården fick eget ansvar över utbildningen på anstalterna. Kriminalvården har egna behöriga lärare anställda och hur många det är på varje lärcentrum beror på hur många de intagna är. Anstalterna är indelade i 6 regioner och varje region har en rektor som ansvarar under regionchefen för klientutbildningen 7. Rektorerna ingår i ett nätverk som ska se till att utbildningen är likvärdig och enhetlig. Det finns gemensamma resurser för studieoch yrkesvägledning, IT-kompetens och administration. Fördelningen av distansplatser sköts också centralt. 6 Om utbildning i kriminalvård i anstalt (2007:152) 7 6

13 3 TIDIGARE FORSKNING OCH TEORI Kapitlet handlar om tidigare forskning och börjar med forskning om undervisning i fängelser. För att få en bild av distansutbildningen och hur den går till är även forskning kring IKT i utbildningen, en förändrad lärarroll och handledning med. 3.1 Forskning om undervisning i fängelse Huges (2013) har genomfört ett projekt i nio engelska fängelser med fokus på distansstudier men tar även med erfarenheter från klassrummet och pedagogiska erfarenheter från fängelser. Hon tittade på elevernas motivation för att genomföra utbildning och distansutbildning i fängelset, de hinder och utmaningar som de möter, och deras mål och planer för framtiden. Några av eleverna gick in i fängelset med avancerade pedagogiska erfarenheter, medan många inte hade någon utbildning alls. Berättelser om skolk och utvisning från skolan var vanliga. Vissa elever kämpade med sin läskunnighet när de anlände till fängelset (Huges 2013). En av de frågor som boken försöker lösa är: Hur gjorde de elever som sagt att de inte kunde komma överens med skolan, när de var yngre, när de senare skulle studera på distans? Ett gemensamt tema som framkom i elevernas redovisning, var ett erkännande av värdet av utbildning och bildning. Föga överraskande var att fängelset gav dem en chans att ta itu med denna ånger. En ånger som ofta hade utvecklats före fängelsevistelsen. Hughes (2013) har med exempel från elever som förklarar att uppmuntran, tålamod och förståelse kan stödja dem att genomföra lärande och därmed främja en ny självkänsla. De som håller på med studier får personliga belöningar, inklusive större självförtroende, nya personliga identiteter som är förknippade med att vara student. Claesson och Dahlgren (2002) har utvärderat klientutbildningen inom kriminalvården i Sverige. De har gjort två studier varav den första var inriktad på undervisningen med eleven i fokus. De har varit på tre olika kriminalvårdsanstalter och materialet har samlats in genom intervjuer och observationer med lärare och elever. Syftet var om kriminalvården kunde möta elevens individuella behov av undervisningen och deras livserfarenhet. Den andra studien har sitt fokus på utbildningens organisation med hjälp av dokumentanalys. När studien genomfördes 2001 fanns det ingen samordning mellan anstalternas utbildningar. En studie om effekterna på de intagnas läs- och skrivfärdigheter utförde Herkner och Samuelsson (2005). De hade en studiegrupp som de utvärderade efter 8 månader med läs- och skrivträning, som visade att klienterna förbättrat sig signifikant mer än kontrollgruppen när det gällde stavning, läsförståelse och fonologisk ord avkodning. Ofta har de intagna tidigare ingen vardagsrutin eller ett yrkesliv som dagligen ställer krav på läs- och skrivaktiviteter. De riskerar då att gradvis tappa sin läs- och skrivkompetens om de sällan eller aldrig utsätts för utmaningar eller tränar regelbundet. Efter att gruppen studerat stärktes den skriftspråkliga kompetensen hos många intagna. 7

14 Många rapporter visar på att dyslexi inte är överrepresenterat hos interner, men många har problem med skrivning, läsning och matematik (Herkner, Samuelsson, 2001). Har man svårt för att läsa innebär det att det blir svårt med distansstudier i matematik eftersom man måste ha läsförståelse för att kunna tillägna sig matematikkunskaperna. Under hösten 2006 genomfördes en kartläggning av intagna på kriminalvårdsanstalter (Eriksson Gustavsson, Samuelsson, 2008). Resultatet visade att det var knappt 40 % som hade fullföljt grundskolan som sin enda utbildning. 34 % hade gått på gymnasiet och 9 % studerat på universitetet. Det var procentuellt fler intagna under 32 års ålder som inte hade slutfört någon utbildning jämfört med de som var äldre. De som skrivit att de inte studerade är i stor utsträckning de som inte fullföljt någon utbildning tidigare, som varken har slutbetyg från folkskola eller grundskola. Kartläggningen visade att den vanligaste studieinriktningen var på gymnasienivå för de klienter som studerade. Högsta fullföljda intagningsnivån hos intagna i kriminalvården är generellt låg. Det finns en stor del som inte har någon avslutad utbildning (Eriksson Gustavsson och Samuelsson, 2008). Av de yngsta intagna i åldern år var det hälften som hade avslutat grundskolan och en femtedel som inte hade avslutat någon utbildning. Det är få yngre som väljer utbildning när de kommer till anstalten. Det bör vara den grupp som man satsar utbildning på eftersom de har ett långt liv framför sig, anser Ericsson Gustavsson och Samuelsson (2008). Rekommendation No R(89)12 från ministerutskottet till medlemsstaterna om utbildning i fängelse skriver att: Alla ansträngningar skall göras för att uppmuntra intagna att aktivt delta i alla former av utbildning. Det som motiverade flest klienter till studier var att utnyttja tiden på ett bra sätt, förbättra sina betyg, klara av att utföra ett arbete efter frigivningen. De intagnas upplevelser av utbildningen under anstaltsvistelsen var att den fungerar i stort sätt bra (Eriksson Gustavsson, Samuelsson, 2008). De intagna ansåg däremot att tillgången till datorer var begränsad och de ifrågasatte lärarnas datorkompetens. Bristen på datorer och säkerhetsrutinerna var det som påverkade studieviljan negativt. Andra problem var en eventuell brist på lärare eller att de blev förflyttade från anstalten innan de avslutat sina studier. Klienterna uppgav också att om miljön var orolig på anstalten, påverkade det studierna och de som har svårigheter med skriftspråket och matematiken hade problem med sina studier. De intagna som inte studerar önskade att de skulle kunna påbörja en yrkesutbildning inom anstalten för att de skulle vara bättre förberedda inför ett kommande arbete. Klienterna som studerar inom Kriminalvården är till största delen nöjda med sina studier och utbildningsmöjligheter. Även om de är övervägande positiva upplever de problem med säkerhetsrutiner. De som inte studerar saknar information om vilka möjligheter de har att studera (Eriksson Gustavsson, Samuelsson, 2008). Det är denna grupp som möjligen är mest utmanande att arbeta med när de gäller att få dem intresserade och engagerade till studier. Viljugrein, (ref. i Claesson, Dahlgren, 2002) skriver att invandrare i genomsnitt har längre fängelsestraff och de upplever fängelsesituationen extra påfrestande och att de har det jobbigt i fängelset eftersom det inte finns någon i personalen som förstår deras modersmål och de känner sig mer isolerade. 8

15 3.2 Distansutbildning och flexibelt lärande Distansutbildning är, och har varit, ett vanligt sätt för vuxna att få möjlighet att studera. Det blir en bättre möjlighet till individualisering jämfört med traditionell undervisning (SOU:1998:83). Detta gäller bara under förutsättning att möjligheterna tas tillvara. I en flexibel utbildning ska det inte vara läraren som är den huvudsakliga kunskapskällan som styr informationsflödet till de studerande. Lärarrollen blir då konsulterande och rådgivande (Diaz, 2000). Det förekommer att man använder begreppen flexibel utbildning och flexibelt lärande som synonyma. Richardson (2000) beskriver flexibelt lärande som en inriktning av utbildning som erbjuder studerande en möjlighet att ta större ansvar för sitt lärande och att de engagerar sig i lärandeaktiviteter som svarar mot de studerandes eget individuella behov. Flexibelt lärande måste inte ha med distansutbildning att göra, utan anger att det handlar om de studerandes självständiga möjlighet att planera sitt lärande. Det kan ske enskilt och/eller tillsammans med andra, menar Wilson & Stacey (2003). Den teknik som används kan också vara flexibel och erbjuda flera möjligheter till kommunikation och kunskap. Man har kallat distansstudier på högre nivå för flexibelt lärande. Nu har även Komvux infört flexibel utbildning som innebär en flexibel kursstart, flexibla arbetssätt, studietekniker och olika studiemiljöer. Man har tillsatt en utredning om en flexibel skolstart i grundskolan (SOU 2010:67). Utredningen har bland annat föreslagit att en försöksverksamhet för flexibel skolstart ska genomföras, för att man kan se effekterna på elevernas resultat och utvärdera verksamheten och resultatet. Vi ser alltså en ökad flexibel utbildning i samhället. 3.3 IKT i utbildningen Säljö (2000) skriver att informationstekniken öppnar klassrummet mot en större värld och eleven kan se aktuell information och skapa nya kontakter. Tekniken att använda datorer är en metod för lärande och skall vara ett medel för att underlätta lärandet (Säljö, 1999). Det är bra att eleverna/klienterna använder datorerna, för de har även nytta av sina datorkunskaper när de kommer ut på arbetsmarknaden och på fritiden (Claesson, Dahlgren, 2002). Det finns många rapporter om för- och nackdelar för införandet av IT (Informationsteknologi) i undervisningen (Edström m.fl. 1997, Cuban m.fl och Nissen m.fl. 2000). Men med hjälp av IT förväntas undervisningen effektiviseras genom att eleverna skriver kvalitativt bättre arbeten och det går snabbare. IT kommer också att lösa individualiseringsproblem, anser Riis (2000). En av målsättningarna i skolan är att få eleverna till ett kritiskt tänkande och de tar ett personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö. Läraren skall stimulera och handleda och stärka elevens vilja att lära och ge eleven tillit till den egna förmågan (Riis, 2000). Säljö (2000) skriver att det traditionella kommunikationsmönstret mellan lärare och elev förändras. Lärarna menar att elevernas möjligheter att ta till sig relevanta kunskaper minskar. Eleverna behöver mera styrning än i den ovan beskrivna läroprocessen. De svaga eleverna får svårt att klara av distansstudier. 9

16 Det är genom kommunikation som individer blir delaktiga i kunskaper och färdigheter. Genom att höra vad andra talar om och hur de förhåller sig till världen anser Säljö (2000) att, genom att vara med i interaktiva och kommunikativa förlopp som pågår lär man sig att få perspektiv på och förhållningssätt till omvärlden som redan är inbyggda. Lärarrollens olika traditioner, variationer i kunskapssyn, individuella särdrag, och erfarenheter liksom elevernas och skolkontextens komplexitet kan enligt Jedeskog (2000) påverka det som sker i klassrummet. Tvivlare till datorns införande i undervisningen väcker bl.a. funderingar kring hur den emotionella kontakten mellan lärare och elever kan påverkas då eleven arbetar vid datorn. Det mänskliga inslaget i form av kommunikation, förväntningar och känslor kan försummas. Samtidigt som de som har kunskap och önskan om att använda datorerna konstruktivt och som en tillgång. 3.4 En förändrad lärarroll I flera rapporter påpekas att de som sitter i fängelse ofta har dåliga erfarenheter från sin egen skoltid och därmed bristfällig skolgång bakom sig. Ett fängelse präglas av att en grupp människor håller uppsikt över fångarna (Claesson, 2002). Det kan bli ett spänningsfält som lärarna måste vara medvetna om. De intagna behöver både individualisering och samarbete. De flesta behöver också social träning. Det ställs mycket stora krav och kompetens på lärarna som undervisar i fängelsemiljö. Pettersen (2001) menar att man genom socialisering kan ändra någons verklighetsuppfattning. Ju längre klienterna sitter i fängelset, desto mer kriminella blir de, s.k. prisonalisering. Hon skriver att fängelserna i Norge vill motverka denna socialiseringsprocess genom skolverksamhet. Läraren behöver erbjuda en rejäl motkraft gentemot den kriminella kulturen via tillit. Vid distansstudier ges de studerande ett större ansvar för sitt eget lärande (Porter, 1997). Hela det svenska utbildningssystemet bygger på att skapa arbetstagare och självständiga individer. Det som räknas är vad de faktiskt lär sig. Det innebär egentligen att lära av egen kraft. Instruktörer och lärarens uppgift blir att underlätta läroprocessen. Detta är en svårare och mer krävande uppgift än att undervisa. En duktig lärare är snarare en person som kan använda elevernas egna intressen för att stimulera inlärning. Iver och intresse är en bra utgångspunkt för att lära. Men det kan också vara motsatsen, en kris eller hotande yttre omständighet, som är utgångspunkt för lärdom genom erfarenhet (Ljungberg, 2008). Undervisningen ska innehålla en variation av arbetsformer (Marton, 1999) för att kunna svara mot den variation av kunskapstyper som är målet för utbildningen. Andra egenskaper som Claesson och Dahlgren (2002) tar upp för lärare som undervisar på ett fängelse där det ställs mycket stora krav är: tålamod, intresse för uppgiften, socialt engagemang, vänlighet, smidighet, fasthet, tuffhet, självförtroende, förmåga att verkligen individualisera och styrka att agera i trängda situationer. Lärare inom kriminalvården har inte mycket kontakt med andra ämneslärare eftersom det oftast inte är två lärare inom samma ämne på en anstalt. 10

17 3.5 Handledning När man arbetar vid datorn blir sättet att fråga och svara mer av en kollegial karaktär mellan elev- elev och elev lärare skriver Säljö (2002) och läraren behöver inte vara den som kan mest i klassrummet. Elev och lärare kommer gemensamt fram till lösningen, och lärandet får en karaktär av produktion istället för en reproduktion, man skriver, syntetiserar och analyserar i större utsträckning. Lärandet blir mer av ett skapande inslag och datorn öppnar klassrummet för en större värld av kontakter och information. Samarbetet mellan eleverna ökar, enligt Säljö (2000), eftersom de har något konkret att samarbeta kring som upplevs produktivt och naturligt. De grundläggande spelreglerna för klassrumskommunikation förändras genom datoranvändningen (Schofield, 1995). Förändringarna innebär att läraren blir mer som en handledare och coach och det beror på problemen och svårigheterna blir mer individuella, genom att läraren diskuterar med eleven för att komma fram till vad som är rätt. Varför handledning? En handledning är ett redskap för att förbättra mänsklig kommunikation, stimulera lärandet, undvika missförstånd, utveckla pedagogisk kompetens och mycket mer. Handledaren ska fungera som en trygghetsskapande hjälplärare och vara delaktig i elevens planering av undervisningen (Franke, 1999). Handledaren ska bygga upp ett förtroende med eleven och accepterar elevens genomförande av uppgiften. Efter uppgiften är utförd ska handledaren hjälpa eleven att reflektera. 11

18 4 METOD I detta metodkapitel beskrivs hur studien gått till. Datainsamlingen har skett med en fokusgruppsintervju som följts upp med tre individuella intervjuer. Vidare presenteras undersökningens urval. Det är en beskrivning av hur datainsamlingen och databearbetning har gått till. För övrigt är det en diskussion av tillförlitlighet och giltighet, samt en diskussion om de etiska övervägande i studien. 4.1 Metodval I denna studie undersöks hur lärarna genomför kurser i matematik i den flexibla distansundervisningen inom kriminalvården genom att identifiera hinder och möjligheter. Som forskare försökte jag förstå vad som sker när lärarna tilldelats en elev från studie- och yrkesvalsledaren som fördelar eleverna till ämneslärarna. Fokus ligger på hur de går tillväga vid planering och genomförande av matematikkurser på distans. Jag hade inte i förväg någon fastställd idé om vad som skulle komma. Jag har använt en teoretisk grund för att förstå lärarna och den verklighet de möter. Då denna studie undersöker matematiklärares planering och utförande av kurser på distans, så framstod en kvalitativ metod med intervjuer som bästa alternativ. Kriminalvården har ett begränsat antal lärare i matematik, mindre än 15 stycken, vilket gör att en kvantitativ metod inte är lämplig. Med intervjuer går det att ställa förklarande och beskrivande frågor. Valet blev att göra semistrukturerade frågor och få en möjlighet att ställa djupare frågor till respondenterna. Studien är ingen utredande uppsats, utan syftar till att belysa ämnet utifrån lärarnas egna reflektioner, erfarenheter och vad lärarna säger att de gör. Intervjuer valdes eftersom de ger muntlig information. Det gynnade syfte eftersom lärarnas reflektioner kring hur de arbetar för att få elever att klara av sina studier kan komma fram. Den kvalitativa metoden används när man eftersträvar en djupare förståelse för något, dvs. hur någon resonerar och reagerar (Trost, 2005). Den används också för att göra det möjligt att gå på djupet och få bra och intressant information från ett fåtal personer (Holme, Solvang, 1997). Patel och Davidsson (2003) beskriver det viktiga i att låta syftesformuleringen vara det som avgör vilken metod man använder. Däremot är inte representativitet och statistisk generalisering något centralt syfte i den kvalitativa metoden (Holme, Solvang, 1997). Det stämmer överens med syfte, att belysa ett problematiskt område, utan att generalisera. Jag är medveten om att informationen och berättelserna som bearbetas inte kan gälla generellt utan det är fakta från några lärare och deras upplevelser och erfarenheter. I förklaringsmodeller skiljer man mellan induktiv och deduktiv ansats. Den induktiva utgår ifrån flera enskilda samband som observerats eller hypoteser som testats och man ser om det finns ett samband mellan observationerna som blir generellt giltig och man skapa nya teorier och modeller. En deduktiv ansats utgår ifrån teorin som prövas mot empirin som förklarar ett enskilt fall (Alvesson, Sköldberg, 1994). En abduktiv ansats är en kombination av induktiv och deduktiv ansats. I den abduktiva ansatsen utgår man från empirin för att förstå och upptäcka olika mönster i teorin. 12

19 I denna studie används den abduktiva ansatsen för att uppnå syftet. Empiri växlas med teori som berör ämnesområdet för att tolka den empiri som samlats in för att analysera om det finns samband mellan teori och empiri om möjligt empirin ändrar teorin för att skapa ny kunskap. 4.2 Urval En kontakt togs med matematiklärarnas studierektor inom Kriminalvården som blev informerad om studiens syfte. Studierektorn höll ämnesmöten med matematiklärarna med jämna mellanrum; både som fortbildning men även för gemensamma planeringar och diskussioner. Jag hade tre timmar till mitt förfogande för att presentera syftet, mig själv sedan skulle fokusgruppsintervjun genomföras. Före intervjuerna fick lärarna relevant kortfattad information om intervjuns genomförande; dvs. hur, var och varför och med vem. Det var frivilligt att delta under intervjun. 4.3 Fokusgruppsintervju Fokusgrupper som intervjuform innebär att en liten grupp samtalar om ett redan förutbestämt område (Wibeck, 2000). Frågestunden leds av en moderator som till sitt stöd hade en intervjuguide. Resultaten redovisas på olika sätt. Resultaten kan användas för att finna idéer till förändringar, hitta bra frågor till enkäter eller som ett komplement till andra undersökningar. Fördelen med fokusgruppsintervju är att få deltagarna att föra fram sina åsikter samtidigt som de andra lyssnar och fyller på med sina erfarenheter (Wibeck, 2000). Interaktionen medför att svaren blir djupare och belysta ur ett större perspektiv och intervjupersonerna upplever den delaktighet som intervjun erbjuder. Det ställer krav på moderatorn att ställa frågor som inleder till diskussion för att de intervjuade ska känna sig bekväma i situationen. När deltagarna förklarar sig eller ifrågasätter något leder det till en dynamisk diskussion som berikar diskussionen och reflektionen hos deltagarna. Det kan leda till djupare diskussioner och funderingar. Wibeck (2000) skriver att en fokusgruppsintervju kan leda till mer information än en individuell intervju och är tidsbesparande eftersom man intervjuar fler samtidigt. Nackdelarna anser Östbye m.fl. (2003) vara att den som leder fokusgruppsintervjun inte lyckas med att hålla en bra kommunikativ diskussion eller att intervjuaren styr deltagarna. Det kan också finnas personer i gruppen som tar över makten och inte låter alla komma till tals. Intervjuaren ska vara medveten om maktförhållandet i gruppen och fördela talutrymmet så alla får lika mycket tid och att alla kommer till tals. En annan nackdel är om man bandar intervjun kan någon tycka att det är obekvämt och hämmas av det. Samspelet mellan de intervjuade kan leda till känsloladdade uttalanden om det som diskuteras och risken, enligt Kvale (1997), är att intervjuarens kontroll kan minska och det kan bli en kaotisk datainsamling och svårigheter med att systematiskt analysera allas åsikter. 13

20 4.3.1 Genomförande av fokusgruppsintervjun En tid bokades för fokusgruppsintervjun och syftet med undersökningen förklarades för alla. Detta för att den intervjuade skulle vara lugn och avslappnad, vilket underlättade intervjun, för att det skulle bli en dialog som kan ge mycket information. Stress och tidspress kunde vara en annan orsak till felaktiga svar. Vi satt i ett rum på arbetsgivares huvudkontor som hade ett ovalt bord som alla fick plats runt. Det var ett lugnt rum, inga telefoner som störde. Eftersom de inte var på sina arbetsplatser var det ingen som störde. En fokusgruppsintervju med 12 matematiklärare genomfördes för att få en insikt i hur de lägger upp matematikkurserna och hur det använder IT i kommunikationen med de studerande. Intervjun tog drygt två timmar och samtalet bandades, vilket de fått information om innan, samtidigt fördes anteckningar som ett stöd. Lärarna berättade om sina erfarenheter. De var ivriga att få berätta om hur de gjorde och vad de lade stor vikt vid. Intervjuguide (se bilaga 1) användes som mall. Vid intervjun av gruppen var stämningen god och alla kom till tals. De förde en samlad diskussion och fyllde på varandras uttalanden och ställde följdfrågor. Intervjun styrdes med frågor för att fördjupa diskussionen och nya frågor ställdes från intervjuguiden. Syftet med fokusgruppsintervjun var att få en djupare förståelse för lärarnas planering och genomförande av matematikundervisningen i en flexibel distansundervisning och för att få mer underlag till de individuella intervjuerna. Frågorna som ställdes var öppna för att intervjun skulle likna en dialog. Fördelen med denna typ av frågor var att den inte styrde de intervjuade till bestämda svarsalternativ. Svaren vid öppna frågor blev därmed mycket varierande ofta uttömmande och intressanta. En ambition var att arbeta upp en bra relation i syfte att nå fram till fruktbara dialoger. Dialogerna uppbyggdes på ömsesidigt förtroende och ömsesidig respekt (Alvesson & Sköldberg, 1994). Vid fokusgruppsintervjutillfället skrev lärarna upp sina e-postadresser. Efter transkribering av bandupptagningen som gjordes under intervjun valdes några teman ut som fördjupning. I marginalen noterades vad texten handlade om och vid sammanställningen till resultatet gav det rubrikerna till texten. En e-post förfrågan skickades till lärarna om de var intresserade av en uppföljande intervju. Tre lärare ville ställa upp. 4.4 Individuell intervju Den stora fördelen med kvalitativa intervjuer är att man kan vara så flexibel, enligt Bryman (2011). Dialogen (eller samtalet) är det centrala i allt samhällsvetenskapligt forskningsarbete med förståelseintresse. I forskarens ambitioner att försöka generera en egen inlärning blir ansträngningarna att arbeta upp relationer med ett antal samtalspartners viktiga i syfte att nå fram till fruktbara dialoger med dessa. Dialogen är alltså en form av interaktiva studier, som syftar till att ge information som är oåtkomlig på andra sätt. Dialogen ger en intensivare interaktion än vad formella, strukturerade intervjuer gör. Vid dialogen kan man direkt avläsa 14

Kriminalvårdens klientutbildning Lärcentrum-modellen

Kriminalvårdens klientutbildning Lärcentrum-modellen 2007-08-14 Kriminalvårdens klientutbildning Lärcentrum-modellen Kriminalvårdens klientutbildning omfattar formell vuxenutbildning, yrkesutbildning och högskolestudier. Verksamheten har under de senaste

Läs mer

KVALITETSRAPPORT 2014

KVALITETSRAPPORT 2014 KVALITETSRAPPORT 2014 Vuxenutbildningen 2015-01-23 INNEHÅLL Verksamhetschefen har ordet 5 Planen mot kränkande behandling och likabehandlingsplanen 6 Kunskaper 6 Utbildningsval Arbete och Samhälle 7 Bedömning

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

Kvalitativ intervju en introduktion

Kvalitativ intervju en introduktion Kvalitativ intervju en introduktion Olika typer av intervju Övning 4 att intervjua och transkribera Individuell intervju Djupintervju, semistrukturerad intervju Gruppintervju Fokusgruppintervju Narrativer

Läs mer

Gymnasial vuxenutbildning

Gymnasial vuxenutbildning Gymnasial vuxenutbildning Kursutbud och schematider Skolan har gemensamma provtider vissa onsdagar klockan 13.00 16.00. Det innebär att skriftliga prov för en del kurser/lärare endast görs under denna

Läs mer

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Innehåll Vad är en bra uppsats? Söka, använda och refera till litteratur Insamling

Läs mer

Vuxenutbildning inom Kriminalvården Varför? Vad? Hur?

Vuxenutbildning inom Kriminalvården Varför? Vad? Hur? Vuxenutbildning inom Kriminalvården Varför? Vad? Hur? ViSa, Linköping,12-11-30 Kriminalvårdens uppdrag Kriminalvården ska verka för att 1. påföljder verkställs på ett säkert, humant och effektivt sätt,

Läs mer

Gymnasial vuxenutbildning

Gymnasial vuxenutbildning Gymnasial vuxenutbildning Kursutbud och schematider Skolan har gemensamma provtider vissa onsdagar klockan 13.00 16.00. Det innebär att skriftliga prov för en del kurser/lärare endast görs under denna

Läs mer

SPECIALPEDAGOGIK. Ämnets syfte

SPECIALPEDAGOGIK. Ämnets syfte SPECIALPEDAGOGIK Ämnet specialpedagogik är tvärvetenskapligt och har utvecklats ur pedagogik med nära kopplingar till filosofi, psykologi, sociologi och medicin. I ämnet behandlas människors olika villkor

Läs mer

Gymnasial vuxenutbildning

Gymnasial vuxenutbildning Gymnasial vuxenutbildning Kursutbud och schematider Skolan har gemensamma provtider vissa onsdagar klockan 13.00 16.00. Det innebär att skriftliga prov för en del kurser/lärare endast görs under denna

Läs mer

Vuxenutbildning i anstalt

Vuxenutbildning i anstalt Sammanfattning Rapport 2012:6 Vuxenutbildning i anstalt En kvalitetsgranskning av Kriminalvårdens klientutbildning med fokus på motivationsarbete och anpassning Sammanfattning Kriminalvården, som ansvarar

Läs mer

Kvalitativa metoder I: Intervju- och observationsuppgift

Kvalitativa metoder I: Intervju- och observationsuppgift 1 Kvalitativa metoder I: Intervju- och observationsuppgift Temat för övningen är ett pedagogiskt tema. Övningen skall bland medstuderande eller studerande vid fakulteten kartlägga hur ett antal (förslagsvis

Läs mer

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv Om ämnet Engelska Bakgrund och motiv Ämnet engelska har gemensam uppbyggnad och struktur med ämnena moderna språk och svenskt teckenspråk för hörande. Dessa ämnen är strukturerade i ett system av språkfärdighetsnivåer,

Läs mer

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt?

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Budskapets innehåll Var mottagaren befinner sig kunskapsmässigt, känslor, acceptans Konsekvens av det svåra samtal, vad det ger för resultat Relationen Ämnet

Läs mer

Kvalitetsgranskning av Kriminalvårdens klientutbildning

Kvalitetsgranskning av Kriminalvårdens klientutbildning Kvalitetsgranskning av Kriminalvårdens klientutbildning Bakgrund Skolan har till huvuduppgift att rusta elever med kunskaper i syfte att främja deras utveckling till ansvarskännande människor som aktivt

Läs mer

Att skriva uppsats. Magnus Nilsson Karlstad universitet

Att skriva uppsats. Magnus Nilsson Karlstad universitet Att skriva uppsats Magnus Nilsson Karlstad universitet Vad är en uppsats? Uppsatsen är en undersökning av något och baseras på någon form av empiriskt material. Uppsatsen ska visa på: Tillämpning av vetenskaplig

Läs mer

Översikt över innehåll

Översikt över innehåll 1 (7) Regelbunden tillsyn av skolenhet Bedömningsunderlag Skolform: Gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram Översikt över innehåll 1. Undervisning och lärande 2. Extra anpassningar och särskilt

Läs mer

UAL:en. Utvecklings- och arbetsplan för lärare 2013 2015 Komvux Malmö Södervärn

UAL:en. Utvecklings- och arbetsplan för lärare 2013 2015 Komvux Malmö Södervärn UAL:en Utvecklings- och arbetsplan för lärare 2013 2015 Komvux Malmö Södervärn Innehållsförteckning: Inledning 2 Förväntningar och förhoppningar 3 Årscykel 5 Lärarens egen utvecklingsplan 5 Medarbetarsamtal

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Digitala läromedel: tillgång eller börda? En undersökning om lärarnas syn på digitala läromedel

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Digitala läromedel: tillgång eller börda? En undersökning om lärarnas syn på digitala läromedel RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND Digitala läromedel: tillgång eller börda? En undersökning om lärarnas syn på digitala läromedel Digitala läromedel: tillgång eller börda? En undersökning om lärarnas

Läs mer

Ämne - Engelska. Ämnets syfte

Ämne - Engelska. Ämnets syfte Ämne - Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Vuxenutbildningen i Strängnäs. Utbildning på vuxnas villkor. Komvux. Campus Strängnäs - för det livslånga lärandet

Vuxenutbildningen i Strängnäs. Utbildning på vuxnas villkor. Komvux. Campus Strängnäs - för det livslånga lärandet Vuxenutbildningen i Strängnäs Utbildning på vuxnas villkor 2012 Komvux Campus Strängnäs - för det livslånga lärandet 2 /KOMVUX Katalog 2011/2012 Välkommen till Komvux - en del av Campus Strängnäs Vårt

Läs mer

Utvecklingsförvaltningen Den 25 november 2010. Kvalitetsredovisning 2009/10 C3L

Utvecklingsförvaltningen Den 25 november 2010. Kvalitetsredovisning 2009/10 C3L Utvecklingsförvaltningen Den 25 november 2010 Kvalitetsredovisning 2009/10 C3L Innehållsförteckning 1. FÖRORDNING OM KVALITETSREDOVISNING... 3 2. SAMMANFATTNING... 3 2.1 STARKA SIDOR... 3 2.2 OMRÅDEN FÖR

Läs mer

Verksamhetsplan 2014. Komvux. grundläggande. Komvux. gymnasial. Särvux. Samhällsorientering. Sfi svenska för invandrare

Verksamhetsplan 2014. Komvux. grundläggande. Komvux. gymnasial. Särvux. Samhällsorientering. Sfi svenska för invandrare Verksamhetsplan 2014 Komvux gymnasial Komvux grundläggande Särvux Samhällsorientering Sfi svenska för invandrare VERKSAMHETERNA Kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå De kurser som erbjuds följer gymnasiets

Läs mer

Matematikundervisning genom problemlösning

Matematikundervisning genom problemlösning Matematikundervisning genom problemlösning En studie om lärares möjligheter att förändra sin undervisning Varför problemlösning i undervisningen? Matematikinlärning har setts traditionell som en successiv

Läs mer

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer

ERFARENHETER AV ATT ANVÄNDA FOKUSGRUPPER

ERFARENHETER AV ATT ANVÄNDA FOKUSGRUPPER UPPLÄGG Planering ERFARENHETER AV ATT ANVÄNDA FOKUSGRUPPER Emmie Wallin MPH 20091218 Genomförande Analys Problem Etik BAKGRUNDEN TILL UPPSATSEN Studerat hälsobokslut i flera arbeten Otillräcklig metod?

Läs mer

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLA Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLAS Ledord och pedagogiska plattform Tallkrogens skola Innehåll Tallkrogens skolas långsiktiga mål 3 Våra utgångspunkter

Läs mer

KVALITETSRAPPORT Vux lä sä ret 2014-2015 Rektor Hildä Vidmärk Enhet SFI 2015-09-08

KVALITETSRAPPORT Vux lä sä ret 2014-2015 Rektor Hildä Vidmärk Enhet SFI 2015-09-08 KVALITETSRAPPORT Vux lä sä ret 2014-2015 Rektor Hildä Vidmärk Enhet SFI 2015-09-08 REKTORS KVALITETSRAPPORT 1 FÖRBÄTTRINGAR Vilka förbättringar har genomförts under året och vilka resultat ha de gett?

Läs mer

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte ENGELSKA FÖR DÖVA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

Vetenskapsteori och vetenskaplig forskningsmetod II SQ1361 (termin 6) Studiehandledning

Vetenskapsteori och vetenskaplig forskningsmetod II SQ1361 (termin 6) Studiehandledning Institutionen för socialt arbete Vetenskapsteori och vetenskaplig forskningsmetod II SQ1361 (termin 6) Studiehandledning Vårterminen 2011 Kursansvarig: Jörgen Lundälv December 2010 JL 1 Välkommen! Du hälsas

Läs mer

Motala kommuns plan för studie- och yrkesvägledning

Motala kommuns plan för studie- och yrkesvägledning Planen fastställd av bildningsnämnden 20 maj 2015 Motala kommuns plan för studie- och yrkesvägledning Entreprenörskap från förskola till vuxenutbildning 2 Vägledning från förskola till vuxenutbildning

Läs mer

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

KURSUTVÄRDERING AV UPPSATSARBETE OCH HANDLEDNING AVDELNINGEN FÖR PSYKOLOGI

KURSUTVÄRDERING AV UPPSATSARBETE OCH HANDLEDNING AVDELNINGEN FÖR PSYKOLOGI KURSUTVÄRDERING AV UPPSATSARBETE OCH HANDLEDNING AVDELNINGEN FÖR PSYKOLOGI Med detta frågeformulär vill vi få mer kunskap kring hur uppsatsarbete och handledning upplevs och fungerar vid ämnet psykologi.

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap Catrin

Läs mer

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning SKOLFS 2004:18 Utkom från trycket den 24 augusti 2004 Senaste lydelse av Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning 2004-08-09 Skolverket föreskriver med

Läs mer

Kursplan för utbildning i svenska för invandrare

Kursplan för utbildning i svenska för invandrare Kursplan för utbildning i svenska för invandrare Utbildningens syfte Utbildningen i svenska för invandrare är en kvalificerad språkutbildning som syftar till att ge vuxna invandrare grundläggande kunskaper

Läs mer

Svenska som andraspråk

Svenska som andraspråk Svenska som andraspråk Studiehandledning Distanskurs i Svenska som andraspråk, "På G". Välkommen till distanskurs i svenska som andraspråk, på grundläggande nivå. Introduktion Förkunskaper Kursöversikt

Läs mer

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare Fibonacci / översättning från engelska IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare Riktlinjer för lärare Vad är det? Detta verktyg för självutvärdering sätter upp kriterier som gör det

Läs mer

2014 / 2016. Utvecklingsplan för Stage4you Academy

2014 / 2016. Utvecklingsplan för Stage4you Academy 2014 / 2016 Utvecklingsplan för Stage4you Academy 2014 / 2016 Utvecklingsplan för Stage4you Academy Syftet med Stage4you Academy s lokala utvecklingsplan är att fortsätta vårt arbete med att utveckla skolan

Läs mer

Vägledning. till dina studier på lärarprogrammet. Gäller antagning hösten 2009

Vägledning. till dina studier på lärarprogrammet. Gäller antagning hösten 2009 Lärarutbildningen Vägledning till dina studier på lärarprogrammet Gäller antagning hösten 2009 Ändringar i detta material sker. Aktuell information finns på lärarutbildningens webbplats: www.mah.se/lut

Läs mer

Individuellt anpassat stöd/utbildning/praktik Individuellt strukturerande samtal/stöd med elever i eller utanför skolan

Individuellt anpassat stöd/utbildning/praktik Individuellt strukturerande samtal/stöd med elever i eller utanför skolan Vinnaverkstaden Metodkategori 1 och 4 Individuellt anpassat stöd/utbildning/praktik Individuellt strukturerande samtal/stöd med elever i eller utanför skolan Problemet: Skolan har allt svårare med den

Läs mer

Regelbunden tillsyn av skolenhet

Regelbunden tillsyn av skolenhet 1 (5) Regelbunden tillsyn av skolenhet Bedömningsunderlag Skolform: Gymnasiesärskola Översikt över innehåll 1. Undervisning och lärande 2. Extra anpassningar och särskilt stöd 3. Arbetsplatsförlagt lärande

Läs mer

VISION OCH MÅLBILD FÖR BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN I ÄLVDALENS KOMMUN

VISION OCH MÅLBILD FÖR BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN I ÄLVDALENS KOMMUN VISION OCH MÅLBILD FÖR BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN I ÄLVDALENS KOMMUN Planens syfte. Syftet med Barn- och utbildningsnämndens vision i Älvdalen är att denna skall vara vägledande för de utvecklingsinsatser

Läs mer

Beteendevetenskaplig metod. Metodansats. För och nackdelar med de olika metoderna. Fyra huvudkrav på forskningen Forskningsetiska principer

Beteendevetenskaplig metod. Metodansats. För och nackdelar med de olika metoderna. Fyra huvudkrav på forskningen Forskningsetiska principer Beteendevetenskaplig metod Ann Lantz alz@nada.kth.se Introduktion till beteendevetenskaplig metod och dess grundtekniker Experiment Fältexperiment Fältstudier - Ex post facto - Intervju Frågeformulär Fyra

Läs mer

Tre modeller för kollegial handledning och verksamhetsbesök

Tre modeller för kollegial handledning och verksamhetsbesök Tre modeller för kollegial handledning och verksamhetsbesök Modell 1: Öppen Co- coaching. Denna modell innebär att två kollegor, på samma villkor, gör besök hos varandra. Det är en s.k. öppenfrågamodell

Läs mer

Granskning för yrkesutbildningar upphandlade av GR Academedia, El och El-automation Möte med ledning och lärare 100617

Granskning för yrkesutbildningar upphandlade av GR Academedia, El och El-automation Möte med ledning och lärare 100617 Granskning för yrkesutbildningar upphandlade av GR Academedia, El och El-automation Möte med ledning och lärare 100617 Kryssen på skattningsskalan är satt av ledning, men alla frågor har även diskuterats

Läs mer

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen Engelska Mål att sträva mot enligt nationella kursplanen Skolan skall i sin undervisning i engelska sträva efter att eleven utvecklar sin förmåga att använda engelska för att kommunicera i tal och skrift,

Läs mer

ARBETSPLAN 1 2013-2014

ARBETSPLAN 1 2013-2014 ARBETSPLAN 1 2013-2014 1 Arbetsplanen omfattar under läsåret såväl gymnasiesärskolans som lärvux verksamhet. I kommande arbetsplaner behandlas verksamheterna var och en för sig. TÄBY GYMNASIESÄRSKOLA ÄR

Läs mer

FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE. Vägledning

FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE. Vägledning FÖR FÖRETAG/ORGANISATIONER I SAMBAND MED EXAMENSARBETE Vägledning INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning... 3 Beskriv rätt problem eller utvecklingsidé... 3 Vad är ett examensarbete... 3 Vad är en handledares

Läs mer

Förkortad fritidsledarutbildning på distans

Förkortad fritidsledarutbildning på distans Förkortad fritidsledarutbildning på distans Inledning Huvudmän för Valla folkhögskola är Sveriges 4H och Studiefrämjandet. Innehållet i fritidsledarutbildningen på Valla folkhögskola vilar på folkhögskoleförordningen,

Läs mer

Nygårds Förskola. Kvalitetsredovisning. för kalenderåret 2010. Rektor: Lennart Skåål

Nygårds Förskola. Kvalitetsredovisning. för kalenderåret 2010. Rektor: Lennart Skåål Nygårds Förskola Kvalitetsredovisning för kalenderåret 2010 Rektor: Lennart Skåål 1 Inledning Syftet med kvalitetsredovisningen är följande: Vårdnadshavare, politiker och andra intressenter får en god

Läs mer

C. Stöd för lärarlagets lägesbedömning av undervisningsprocessen

C. Stöd för lärarlagets lägesbedömning av undervisningsprocessen C. Stöd för lärarlagets lägesbedömning av undervisningsprocessen Det här materialet är riktat till lärare och lärarlag och är ett stöd för skolans nulägesbeskrivning av matematikundervisning. Målet är

Läs mer

Kvalitet på Sallerups förskolor

Kvalitet på Sallerups förskolor Kvalitet på Sallerups förskolor Våra förskolor på Sallerups förskolors rektorsområde är, Munkeo förskola, Nunnebo förskola, Jonasbo förskola och Toftabo förskola. Antalet avdelningar är 12 och antalet

Läs mer

Bedömningsunderlag vid praktiskt prov

Bedömningsunderlag vid praktiskt prov Nationell klinisk slutexamination för sjuksköterskeexamen, 180 hp Bedömningsunderlag vid praktiskt prov ANSLUTNA LÄROSÄTEN OBLIGATORISK VERKSAMHET FÖRSÖKSVERKSAMHET Nationell klinisk slutexamination för

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

Reviderad pedagogisk metodik

Reviderad pedagogisk metodik Reviderad pedagogisk metodik för lärare i undervisning av nationell och europeisk litteratur med stöd av interaktiva ITverktyg FÖRKORTAD VERSION Introduktion Denna slutliga versionen av dokumentet har

Läs mer

KVALITETSRAPPORT BUN UTBILDNINGSVERKSAMHET

KVALITETSRAPPORT BUN UTBILDNINGSVERKSAMHET Datum 130729 Skolenhet/förskoleenhet Förskoleområde 2 Rektor/förskolechef Marie Nilsson Mål Mål enligt BUN:s kvalitets- och utvecklingsprogram: Eleverna i grundskolan, barnen i förskolan, förskoleklass,

Läs mer

Utvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter 2011-2012

Utvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter 2011-2012 Dokument kring Utvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter 2011-2012 110831 Lärarutbildningen vid Linköpings universitet Mål med utvecklingsplanen under INR 1 och 2 Utvecklingsplanen är ett

Läs mer

Bedömning av lärare. Lars Thorin Utvecklingsledare Ånge kommun

Bedömning av lärare. Lars Thorin Utvecklingsledare Ånge kommun Bedömning av lärare Lars Thorin Utvecklingsledare Ånge kommun Bedömning av lärares möte med eleven Förmåga Acceptabel Bra Mycket bra Bedöma och dokumentera enskilda elevers behov och anpassa undervisningen

Läs mer

Studiebesök Malmö Stad, projekt Språkkraft, den 12 maj 2006.

Studiebesök Malmö Stad, projekt Språkkraft, den 12 maj 2006. Studiebesök Malmö Stad, projekt Språkkraft, den 12 maj 2006. NOTISAR från studiebesöket utifrån vad deltagarna spontant svarat på frågorna. Ingen har valt att komplettera eller ändra något i efterhand.

Läs mer

Ett skriftligt prov samt en inlämningsuppgift. Kompletterar eventuellt vissa delar av det skriftliga provet.

Ett skriftligt prov samt en inlämningsuppgift. Kompletterar eventuellt vissa delar av det skriftliga provet. PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Kurskod Kommunikation PEDKOU0 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Prov Teoretiskt prov (240 min) Muntligt prov (60 min) Inlämningsuppgift Kontakt med Examinator Bifogas Enligt lärares

Läs mer

Sammanställning av studenternas svar på kursens summativa utvärderingen

Sammanställning av studenternas svar på kursens summativa utvärderingen Kurs 1: Barndom och lärande: Omvårdnad, omsorg, fostran och samverkan Sammanställning av studenternas svar på kursens summativa utvärderingen Sammanställningen bygger på svar från 56 studenter (3%) av

Läs mer

Ämnesblock matematik 112,5 hp

Ämnesblock matematik 112,5 hp 2011-12-15 Ämnesblock matematik 112,5 hp för undervisning i grundskolans år 7-9 Ämnesblocket omfattar ämnesstudier inklusive ämnesdidaktik om 90 hp, utbildningsvetenskaplig kärna 7,5 hp och VFU 15 hp.

Läs mer

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling för vuxenutbildningen i Helsingborgs stad 2014

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling för vuxenutbildningen i Helsingborgs stad 2014 UTVECKLINGSNÄMNDENS FÖRVALTNING SID 1(5) INFORMATION Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling för vuxenutbildningen i Helsingborgs stad 2014 Denna plan syftar till att främja vuxenstuderandes

Läs mer

Modell för en fungerande studiesituation

Modell för en fungerande studiesituation Modell för en fungerande studiesituation Att hitta en fungerande studiemodell för unga vuxna med dåliga erfarenheter från tidigare skolgång bygger på att identifiera verksamma framgångsfaktorer. Frågan

Läs mer

Naturvetenskapsprogrammet (NA)

Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) ska utveckla elevernas kunskaper om sammanhang i naturen, om livets villkor, om fysikaliska fenomen och skeenden och om kemiska processer.

Läs mer

Anvisningar för ansökan om bedömning av reell kompetens för grundläggande och/eller särskild behörighet

Anvisningar för ansökan om bedömning av reell kompetens för grundläggande och/eller särskild behörighet Malmö högskola / Gemensamt verksamhetsstöd Studentcentrum 1(5) Mars 2015 Anvisningar för ansökan om bedömning av reell kompetens för grundläggande och/eller särskild behörighet Reell kompetens vad är det?

Läs mer

Observationsprotokoll för lektionsbesök

Observationsprotokoll för lektionsbesök Observationsprotokoll för lektionsbesök Datum och tidpunkt för observationen: Observerad lärare: Skola: Antal närvarande elever i klassen/gruppen: Årskurs/årskurser: Lektionens ämne: Lektionens huvudsakliga

Läs mer

Inkludering, utan exkludering, eller tack vare?

Inkludering, utan exkludering, eller tack vare? Inkludering, utan exkludering, eller tack vare? Sedan en tid tillbaka pågår det livliga diskussioner kring inkludering och exkludering i samband med att man funderar kring särskilda undervisningsgrupper

Läs mer

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården Sid 1 (13) Handlingsplan för Nya Lurbergsgården X X X F Ö R S K O L E E N H E T Tfn 026-178000 (vx), 026-17 (dir) www.gavle.se Sid 2 (13) 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Mål Förskolan

Läs mer

Vem får tillgång till den nya pedagogiken? Ett samtal om lika förutsättningar för lärande

Vem får tillgång till den nya pedagogiken? Ett samtal om lika förutsättningar för lärande Vem får tillgång till den nya pedagogiken? Ett samtal om lika förutsättningar för lärande Referat från seminarium i Almedalen Almedalsveckan, måndagen den 1 juli 2013 Gotlands Museum, Strandgatan 14, Visby

Läs mer

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Författningsstöd Övergripande författningsstöd 1 kap. 4 skollagen Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns

Läs mer

Statens skolverks författningssamling

Statens skolverks författningssamling Statens skolverks författningssamling ISSN 1102-1950 Förordning om ämnesplaner för de gymnasiegemensamma ämnena; Utkom från trycket den 1 mars 2011 utfärdad den 2 december 2010. Regeringen föreskriver

Läs mer

bjuder in till Lärstämma

bjuder in till Lärstämma Modell- och forskarskolorna i Sundsvall bjuder in till Lärstämma måndag 11 juni, klockan 8.30-16.30 Hotell Södra Berget Årets lärstämma är en konferens där vi som arbetar på Modell-/ forskarskolorna i

Läs mer

Mottagande av nyanlända och. flerspråkiga barn/elever

Mottagande av nyanlända och. flerspråkiga barn/elever Mottagande av nyanlända och flerspråkiga barn/elever 1 Vision Varje barn och elev med utländsk bakgrund ska ges den kunskap de har rätt till för att nå målen för utbildningen. Mål Öka likvärdigheten mellan

Läs mer

Kursplan Sid 1 (4) Inst. för pedagogik. Kurskod PEA 211 Dnr 185/99-51 Beslutsdatum Kursens benämning. Pedagogik, allmän kurs

Kursplan Sid 1 (4) Inst. för pedagogik. Kurskod PEA 211 Dnr 185/99-51 Beslutsdatum Kursens benämning. Pedagogik, allmän kurs Inst. för pedagogik Kursplan Sid 1 (4) Kurskod PEA 211 Dnr 185/99-51 Beslutsdatum 1999-06-01 Kursens benämning Engelsk benämning Ämne Poängtal Nivå Kursplanen gäller från Inplacering i utbildningssystemet

Läs mer

Skolplan Med blick för lärande

Skolplan Med blick för lärande Skolplan 2012-2015 Med blick för lärande Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 23 maj 2012 Sävsjö kommuns skolplan - en vägvisare för alla förskolor och skolor i Sävsjö kommun Sävsjö kommuns skolplan

Läs mer

Utbildning i svenska för invandrare (sfi) Vuxenutbildningen Skara

Utbildning i svenska för invandrare (sfi) Vuxenutbildningen Skara 1(1) Utbildning i svenska för invandrare (sfi) Vuxenutbildningen Skara Vad är utbildning i svenska för invandrare (sfi)? Utbildningen i svenska för invandrare är en grundläggande utbildning i svenska språket

Läs mer

Vad är allra viktigast för barns och elevers arbetsro?

Vad är allra viktigast för barns och elevers arbetsro? Vad är allra viktigast för barns och elevers arbetsro? Jonas Beilert och Karin Reschke 2008-02-22 Sammanfattning Haninge kommuns vision har ett uttalat fokus på kunskap, ökad måluppfyllelse och lärarens

Läs mer

Vanlig klass eller inte? En studie om hur individer med Aspberger och ADHD påverkats av utbildningens utformning. Simon Marklund

Vanlig klass eller inte? En studie om hur individer med Aspberger och ADHD påverkats av utbildningens utformning. Simon Marklund ! Vanlig klass eller inte? En studie om hur individer med Aspberger och ADHD påverkats av utbildningens utformning. Simon Marklund 1 December 2014 Ht 2014 Forskningsplan inom kursen Karriärteori och vägledning.

Läs mer

MODERSMÅLSENHETEN. Verksamhetsplan 2014-15

MODERSMÅLSENHETEN. Verksamhetsplan 2014-15 Systematiskt kvalitetsarbete i Solnas skolor - Resultatsammanställning - Betygssättning - KVALITETSREDOVISNING (publ) Maj Juni Aug - VERKSAMHETSPLAN (publ) - Utkast 1/gensvar/slutgiltig - Delårsbokslut

Läs mer

KVALITETSRAPPORT Förskolan Delfinen 2014/2015 Eksjö kommun

KVALITETSRAPPORT Förskolan Delfinen 2014/2015 Eksjö kommun KVALITETSRAPPORT Förskolan Delfinen 2014/2015 Eksjö kommun Systematiskt kvalitetsarbete En arbetsprocess som gör kvalitet och likvärdighet synlig och där utgångspunkten alltid är densamma, att identifiera

Läs mer

Västra Vrams strategi för 2015-2016

Västra Vrams strategi för 2015-2016 Västra Vrams strategi för 2015-2016 Västra Vrams förskola den lilla förskolan med det stora hjärtat 1 Vår vision Lek, lärande och utveckling i ett positivt, välkomnande, tryggt och öppet klimat och i en

Läs mer

Vuxenutbildningen i Strängnäs. Utbildning på vuxnas villkor. Kommunal Vuxenutbildning. Komvux. Campus Strängnäs - för det livslånga lärandet

Vuxenutbildningen i Strängnäs. Utbildning på vuxnas villkor. Kommunal Vuxenutbildning. Komvux. Campus Strängnäs - för det livslånga lärandet Vuxenutbildningen i Strängnäs Utbildning på vuxnas villkor 2013 Kommunal Vuxenutbildning Komvux Campus Strängnäs - för det livslånga lärandet 2 /KOMVUX Katalog 2011/2012 Välkommen till Vuxenutbildningen

Läs mer

8. Allmänt om medarbetarsamtal. Definition

8. Allmänt om medarbetarsamtal. Definition 8. Allmänt om medarbetarsamtal Definition En förberedd regelbundet återkommande dialog mellan chef och medarbetare syftande till att utveckla verksamhet och individ och som präglas av ömsesidighet. (A

Läs mer

Hur motiveras och inkluderas elever i matematik i årskurs 6?

Hur motiveras och inkluderas elever i matematik i årskurs 6? Hur motiveras och inkluderas elever i matematik i årskurs 6? En intervjustudie med lärare och elever Jenny Callin Thomas Åberg Examensarbete i matematik Vt 2013 Handledare: Katalin Földesi Examinator:

Läs mer

Publiceringsår Diskussionsfrågor. Undervisningssituationen för elever som är mottagna i grundsärskolan och får sin undervisning i grundskolan

Publiceringsår Diskussionsfrågor. Undervisningssituationen för elever som är mottagna i grundsärskolan och får sin undervisning i grundskolan Publiceringsår 2016 Diskussionsfrågor Undervisningssituationen för elever som är mottagna i grundsärskolan och får sin undervisning i grundskolan 2 (5) Förslag på diskussionsfrågor Såväl lärare som rektor

Läs mer

Verksamhetsplanen för särskolan Tornhagsskolan 2009/2010

Verksamhetsplanen för särskolan Tornhagsskolan 2009/2010 Verksamhetsplanen för särskolan Tornhagsskolan 2009/2010 1 Verksamhetsplan för särskolan Tornhagsskolan i Linköping Verksamhetsåret 2009/2010 Samverkan personal/elever/föräldrar: Särskolan har sedan två

Läs mer

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 2015 har 10 åringen nått statens och våra mål men framförallt sina egna och har tagit ansvar för sin egen utveckling med stöd av vuxna. 10 åringen tror på sig själv

Läs mer

Humanistiska programmet (HU)

Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) ska utveckla elevernas kunskaper om människan i samtiden och historien utifrån kulturella och språkliga perspektiv, lokalt och globalt, nationellt

Läs mer

Organisationsbeskrivning

Organisationsbeskrivning Organisationsbeskrivning Organisation Organisationen kring Individuella programmet (IV) på Österlengymnasiet i Simrishamn består av en studie-och yrkesvägledare, en specialpedagog, fyra pedagoger och en

Läs mer

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,

Läs mer

Pedagogisk vision och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem

Pedagogisk vision och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem Barn- och utbildningsnämnden 2015-08-24 1 (9) Barn- och utbildningsförvaltningen Förvaltningskontoret Anna Landehag, 016-710 10 62 och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem Eskilstuna kommun

Läs mer

Distansutbildning via lärplattform - en överlevnadsstrategi? Uppfattningar inom Sveriges naturbruksgymnasier

Distansutbildning via lärplattform - en överlevnadsstrategi? Uppfattningar inom Sveriges naturbruksgymnasier Sammanfattning av D-uppsats i Utbildningsdesign Distansutbildning via lärplattform - en överlevnadsstrategi? Uppfattningar inom Sveriges naturbruksgymnasier Malin Seeger Annika Åström Linköpings universitet

Läs mer

YH Stödpedagog, 200 poäng Utbildningsnummer: Utbildningsomgång 1 & 2 Ht 2016 tom. Vt 2019

YH Stödpedagog, 200 poäng Utbildningsnummer: Utbildningsomgång 1 & 2 Ht 2016 tom. Vt 2019 Kursplaner YH Stödpedagog, 200 poäng Utbildningsnummer: 201500540 Utbildningsomgång 1 & 2 Ht 2016 tom. Vt 2019 Utbildningen består av sju kurser om totalt 200 YH-poäng och genomförs som en distansutbildning

Läs mer

Fastställande. Allmänna uppgifter. Samhällsvetenskapliga fakulteten

Fastställande. Allmänna uppgifter. Samhällsvetenskapliga fakulteten Samhällsvetenskapliga fakulteten SIMM41, Samhällsvetenskap: Samhällsvetenskaplig forskningsmetod, 15 högskolepoäng Social Science: Methods for Research in the Social Sciences, 15 credits Avancerad nivå

Läs mer