Vägen fortsätter fram t!

Transkript

1 FFI:s konferens 20 november 2012 Vägen fortsätter fram t! Ingemar Skogö För att nå olika delmål krävs dessutom att nödvändig lagstiftning har tagits fram och att det finns testanläggningar för nya koncept. Lärosäten och forskningsinstitut har börjat stämma av sig mot färdplanerna som visar hur framtidens innovationssystem behöver se ut. En omvärldsanalys har också gjorts och en kartläggning av forskning och kompetens har startat. Allt det kräver samverkan i nya former och öppenhet mellan olika aktörer, förklarade Ebba Lindegren från FFI:s kansli. Dagen inleddes med en film där förskolebarn fick drömma om framtidens bilar, som de tror kommer ha fötter, se ut som bollar och flyga dit man vill eller gå att tanka med köttbullar. En glimt av morgondagen bjöds också i en utställning under konferensen där resultat från FFI och tidigare fordonsforskningsprogram presenterades. Nya personbilar, lastbilar och motorer för elcyklar visades upp, liksom yttre krockkuddar som skyddar fotgängare, värmekameror som upptäcker djur på vägen och nya konstruktionsmaterial. Hur fordonsindustrin och myndigheter nu samarbetar med akademin kring strategisk forskning och innovation presen terades på FFI:s konferens i Stockholm. Arbetet går fram åt med färdplanerna för framtidens fordonskoncept med energisnåla och säkra fordon. Ingemar Skogö, FFI:s styrelseordförande, välkomnande alla till dagen med att förklara att resultat från fordonsforskningen redan syns i form av nya produkter i linje med färdplanerna. Torbjörn Biding från FFI:s kansli berättade därefter att arbetet efter en lite trevande start har hittat en lyckad form där man samarbetar kring koncept, inte produkter. Till år 2025 ska fordonen kunna interagera med varandra och infrastrukturen, för att till exempel bilda energisnåla fordonskolonner. De långsiktiga färdplanerna visar vad som behöver finnas framme inom forskning och kompetens vid olika tidpunkter för att det ska vara möjligt. 1

2 Gemensamt arbete för att utveckla färdplanerna den, vilket gör att FFI:s forskning måste koppla upp sig mot det som sker i omvärlden. Dessutom blir multidisciplinärt arbete allt viktigare för att lösa komplexa utmaningar inom till exempel klimat och energiförsörjning. IT och kommunikationsteknik har till exempel en central roll. För utbildningen ser Björn Birgisson en vinst med en nära länk till industrin så att studenter kan få reella problem att arbeta med. Hur används FFI:s färdplaner? Harald Ludanek, nybliven chef för forskning och utveckling på Scania, berättade att företaget har tagit fram en teknisk plattform till 2030 som är basen för deras samarbete kring färdplanerna. FFI är ett exempel på framgångsrik samverkan mellan industri, akademi och inte minst myndigheter som kan förmedla samhällsmål för utvecklingen. Harald Ludanek pekade på hur krav från omvärlden tidigare har påverkat teknikutvecklingen inom fordonsbranschen och gett innovationer för allt från lägre bränsleförbrukning till ökad trafiksäkerhet. Samarbetet inom FFI är en styrka för Scania och investeringar görs nu i Södertälje, bland annat byggs en vindtunnel som blir störst i Europa. Även akademin har börjat arbeta med färdplanerna förklarade Björn Birgisson, vicerektor för forskning vid KTH. Nyckelområden som vi ser är tjänster riktade till individer, liksom att se helheten i transportsystemet. Det är också viktigt att ta med ett samhällsperspektiv i forskningen, något Sverige är bra på. Han lyfte också att med globaliseringen känner kunskapen inga gränser och den fördubblas vart femte år inom vissa områ- Harald Ludanek 2 Björn Birgisson

3 Hur ska vi samla rätt forskning och kompetens? Gunnar Malm, generaldirektör för Trafikverket, höll med om utmaningen att få ingenjörsyrket mer attraktivt och såg ett behov av att lyfta fram hjältar för att få bort nördstämplen. Att sätta teknikutvecklingen i ett samhällsperspektiv kan också vara ett sätt att bredda intresset och bland annat nå fler kvinnor, förklarade Erik Brandsma, generaldirektör för Energimyndigheten. Han påminde också om att ha en global syn och inte vara rädda för att ta in kompetens utifrån. Lars Stenqvist från Scania var inne på samma linje. Han förklarade att företaget delvis tänkt om från att försöka rekrytera rätt kompetens, till att fokusera på att ha tillgång till den genom att bygga upp nätverk med viktiga miljöer. Framtidens studenter i form av klass 7 från Hölöskolan utanför Södertälje dök också upp och berättade om ganska dåliga villkor för teknikundervisning. Några elever var ändå intresserade av ingenjörsyrket så det finns hopp. FFI har börjat kartlägga befintliga forskningsmiljöer och hur de bidrar till färdplanerna. Även kompetensförsörj ningen inventeras, med extra fokus på utbildning inom nyckelområdet elektronik och IT. Arbetet beräknas vara klart om ett år. Målet är att se vad vi gör idag, vilka de kommande behoven är och vilka luckor som finns, förklarade Roland Larsson från Luleå tekniska universitet som presenterade arbetet med Mikael Nybacka från KTH. En paneldiskussion tog därefter upp kompetensförsörjning och Sven-Erik Svensson från Volvo Personvagnar berättade att det finns stora tekniska utmaningar inom bland annat batteriteknik, motorutveckling och IT. Att vi måste hålla världsklass är ingen floskel, och det kräver i sin tur att det finns utbildningar med rätt inriktning och att ungdomar vill läsa dem. 3

4 Samverkan skapar tillväxt och arbetstillfällen kan stärkas diskuterades av en panel med företrädare från FFI. Monica Bellgran från Mälardalens högskola har lett ett projekt för hållbar produktion där miljöeffekter har mätts och följts upp. Mixen av olika partners och en gemensam metodutveckling i projektet har varit otroligt stimulerande. I arbetet med färdplanerna såg hon en potential i att ta med akademin mer, eftersom forskare är vana att blicka framåt. Vad en litet företag kan vinna på att delta i FFI berättade Bård Lindström, teknisk chef på ReformTech som tagit fram en katalytisk motor- och kupévärmare. Som en liten leverantör var det helt avgörande att ha med Scania och andra partners för att kunna svara mot krav och behov hos fordonstillverkarna och marknaden. Fredrik Sidahl, vd för FKG, pekade på att branschen består av många liknande småföretag, något bland annat VINNOVAs nya klusteranalys visar. Fler måste växa och bli större. FFI kan bli bättre på att ge småföretag information och kanske anpassa villkoren till deras verklighet, då kan vi få med många kluriga företag. Hasse Johansson, styrelseordförande för VINNOVA, lyfte fram att småföretag som vill bli mer konkurrenskraftiga ska satsa på att bli bättre på det de kan, inte bredda sig. Istället kan de samarbeta med andra. Fredrik Sidahl såg även ett behov av att nå ut till fler före tag och forskare, och förklarade att fordonsindustrin tar fram lösningar som gynnar många andra branscher. Monica Bellgran efterlyste att öppna upp FFI för bredare samarbeten, och tog som exempel att ABB varit en viktig partner i projektet om gröna produktionssystem. Samarbetet inom FFI är en framgångsrik modell för forsk ning, produktutveckling och sysselsättning. Det både stär ker företagens konkurrenskraft och bidrar till samhälls ut vecklingen. Volvos nya lastbil FH har banbrytande teknik inom säkerhet och miljöpåverkan. Olof Persson, vd för AB Volvo, förklarade att ett tjugotal projekt från FFI och tidigare fordonsforskning har bidragit till konstruktionen av en säkrare förarhytt, motorutveckling samt smarta system för automatisk inbromsning och snål körning. Det har gett unik säkerhet, tio procent lägre bränsleförbrukning och att vi når de kommande utsläppskraven Euro 6. Genom samarbetet får vi bättre produkter att sälja och samtidigt nås viktiga samhällsmål. Volvo satsar många gånger mer på forskning och utveckling än FFI:s budget, men projekten är ändå viktiga eftersom de skapar utbyte med andra. Idag deltar mer än 60 akademiska forskningsmiljöer och över 200 doktorander inom FFI. En stark forskningsmiljö i Sverige är viktig för att Volvo ska fortsätta att investera här. Vi lägger mer än hälften av forskningen i Sverige, men har en femtedel av våra anställda och fem procent av vår marknad här, förklarade Olof Persson. För att göra Sverige än mer attraktivt efterlyste han demoanläggningar för att testa de allt mer komplexa systemen där tekniker ska fungera ihop, till exempel infrastruktur och uppkopplade fordon. De skulle enligt Olof Persson dessutom vara en bra bas för att locka hit fler världsledande aktörer. Hur samverkan över gränser och leverantörernas medverkan Olof Persson 4

5 Så lyfter vi Sverige som innovationsland liksom att se över hur statens olika former av riskkapital kan användas effektivare. Kompetensförsörjningen är dessutom en ödesfråga. Bland annat måste fordonsindustrin locka fler kvinnor så att vi nyttjar allas innovativa förmåga. Halva marknaden är dessutom kvinnor, och de behöver vara med och utveckla framtidens produkter för att de ska bli framgångsrika. I en paneldiskussion om arbetet framåt för FFI lyfte Anna Dubois, styrkeområdesledare vid Chalmers, att akademin nu är med på banan. Hon poängterade vikten av långsiktigt arbete. Lars Stenqvist från Scania förklarade att grunden i samarbetet är att fokusera på att bygga upp nya breda koncept. Att dessutom kunna testa sådana komplexa system blir allt viktigare. Nya demoanläggningar kan bli skyltfönster för industrin och nya lösningar. Vi skulle till exempel bli först i Europa om vi satsade på att testa effektiva bussar i BRT-system. Fredrik Sidahl från FKG såg att vi gör alla delar i Sverige, från grundforskning till tillämpad forskning och demonstration. Problemet är bättre samordning behövs så att bra lösningar inte stoppas upp mellan de olika delarna. Panelen där även Sven-Erik Svensson från Volvo Personvagnar och Gunnar Malm från Trafikverket ingick fick som avslutning spå om framtidens transporter. Den samlade bilden var att FFI kan bidra till att Sverige som första land kan bryta sambanden mellan ökade transporter och klimatutsläpp. System för elektrifierade vägar och uppkopplade fordon som är en del i hela transportsystemet ska ta oss närmare målet om en fossiloberoende fordonsflotta år Regeringen har säkrat finansieringen för FFI som ska fort sätta att stärka Sveriges konkurrenskraft inom energi och miljö samt trafiksäkerhet. Samtidigt finns det potential för att utveckla programmet. Fordonsindustrin är ofantligt viktig för tillväxt, konkurrenskraft och jobb liksom för andra industrier enligt närings minister Annie Lööf. Men för att lyckas i hårdnande konkurrens och vikande efterfrågan krävs samarbete mellan akademi och företag. En fördel är att vi ligger i täten inom viktiga områden som klimat, miljö och säkerhet. Regeringen har växlat upp tidigare satsningar inom området genom ökade resurser till FFI och större frihet för deltagande aktörer att utforma programmet. Arbetet inom FFI är i linje med regeringens nya innovationsstrategi som kopplar forskning med innovation för att få fram produkter och tjänster. Ett tecken på att FFI gör rätt saker är enligt Annie Lööf att industrin är med och finansierar till mer än hälften. Samtidigt har VINNOVA fått i uppdrag att analysera om FFI kan bli ännu mer effektivt. Vi måste kavla upp ärmarna och stärka Sveriges innovationskraft i konkurrens med Kina och andra länder som satsar stort. Andra innovationssatsningar är bland annat test- och demoanläggningar samt goda ramvillkor i form av bolagskatt och regelförenklingar. Det finns också förslag på FoU-avdrag för att få fler företag att satsa och ta sig högre i värdekedjan, Annie Lööf 5

6 Färdplaner för kompetens, miljö och säkerhet n Energi och miljö: Energieffektivare fordon, dels sett till rullmotstånd och vikt, dels till optimerade drivlinor. Allt mer eldrift i vissa fordon, till exempel sopbilar. n Hållbar produktionsteknik: Konkurrens kraftig produktion som kapar ledtider och går mot miljöneutral produktion sett till råvaror och avfall. n Transporteffektivitet: Samarbete i transportkedjor för att få ut så mycket som möjligt ur det befintliga transport systemet, bland annat genom att välja det alternativ som är bäst för uppgiften sett till exempelvis fyllnadsgraden. n Fordons- och trafiksäkerhet: Allt fler sensorer och system för att hjälpa föraren, vilket i sin tur kräver mycket ny kunskap för att fordonet ska kunna tolka signaler och fatta rätt beslut n Energi och miljö: Allt mer eldrift, i personbilar tillsammans med en liten förbränningsmotor som räckvidds förlängare och i tunga fordon som hybriddrift. Citybussar finns som pluginhybrider. n Energi och miljö: Elfordon med räckvidd som dagens personbilar. Tunga elfordon kan få elmatning direkt från vägen och dessutom köras automatiskt i konvojer med andra fordon för att ge energieffektivare transporter. n Hållbar produktionsteknik: Olika driv linor och varianter av fordon kan tillverkas effektivt genom system för att hantera viktig information hela vägen från utveck ling till produktion. Mer lättviktsmaterial i fordon kräver metoder för att foga, forma och till slut återvinna materialen. n Hållbar produktionsteknik: Virtuella verktyg för simulering och optimering av produktionssteg och tillverkning av många olika fordonstyper och drivlinor. n Transporteffektivitet: Fordonen är upp kopplade och kan kommunicera med varandra. System för att integrera olika transportsystem och nya affärsmodeller i transportkorridorer med hög servicegrad. n Fordons- och trafiksäkerhet: Fler sensorer och uppkopplade fordon som kommuni cerar med omgivningen ger mer informa tion att ta hand om och tolka, där det centrala är att förstå hur människan bakom ratten agerar i olika situationer. n Transporteffektivitet: Uppkopplade fordon gör att alla aktörer i transport kedjan kan kommunicera med varandra. Varje transport kan då ske med de for don och längs den väg som är bäst vid just det tillfället, sett bland annat till leve ranstider och aktuell trafiksituation. n Fordons- och trafiksäkerhet: System för automatisk körning gör att vi kan välja om vi vill köra själva eller låta fordonet transportera oss på ett säkert sätt genom att kommunicera med andra fordon och infrastrukturen. Fotografer: Anette Andersson och Bengt Larsson