Demensförbundets anhörigenkät

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Demensförbundets anhörigenkät"

Transkript

1 Sammanställning av Demensförbundets anhörigenkät Mars 2003

2 Demensförbundets anhörigenkät sammanställning Mars 2003 Sammanfattning Demensförbundet har gjort en enkätundersökning bland medlemmarna med syftet att ta reda på hur mycket tid och pengar anhöriga uppskattningsvis avsätter för att vårda eller besöka sina nära som drabbats av någon demenssjukdom. Målet med enkätundersökningen är att med större kraft kunna klargöra för politiker och beslutsfattare hur livssituationen för anhöriga ser ut så att de sociala och ekonomiska förhållandena ska kunna förbättras. Enkäten har utformats i två versioner beroende på om den demenssjuka bor hemma (enkät A) eller på särskilt boende (enkät B). Av 9500 utskickade enkäter har 2568 besvarats, 894 av enkätalternativ A och 1674 av enkätalternativ B. Av dem som besvarat enkäten är 71 % kvinnor och 27 % män. Resultaten i alternativ A visar att 71 % av de anhöriga avsätter mer än 10 timmar/vecka på att vårda den demenssjuka. Dessa 71 % är fördelade på kategorierna timmar/vecka (19 %), timmar/vecka (14 %), timmar/vecka (8 %), timmar/vecka (9 %) och mer än 100 timmar/vecka (21 %). Det är 20 % av dem som svarat som avsätter upp till 10 timmar/vecka och 9 % har inte svarat på frågan. Samhället sparar pengar på att anhöriga avsätter tid för att vårda den demenssjuka, för att få fram en kostnad har vi beräknat ett medelvärde på antalet timmar som avsätts och multiplicerat det med en timpenning på 100 kronor. Resultatet visa att totalt sparar samhället ca 3,9 miljoner kronor/vecka på de 888 personer som lägger mellan 5 och 100 timmar/vecka på att vårda den demenssjuka. När det gäller pengar så har ca 39 % merkostnader på mindre än 500 kr/månad, 21 % på ca 1000 kr/månad och 10 % på ca 2000 kr/månad, 8 % har merkostnader på ca 3000 kr eller mer/månad. 22 % har inte svarat på frågan. Många anhöriga har extra utgifter på grund av den demenssjuka, men det är ett fåtal (12 %) som får anhörigersättning från kommunen eller är anställda av kommunen som anhörigvårdare (5 %). Resultaten från enkät B visar att 18 % av de anhöriga besöker den demenssjuka varje dag, och 67 % besöker minst en gång i veckan, 12 % ca 1 gång i månaden och 2 % ca 1 gång/halvår, 1 % har inte svarat på frågan. Räknat på timmar är det 41 % som avsätter mindre än 5 timmar/vecka, 34 % avsätter ca 10 timmar/vecka och 12 % avsätter ca 20 timmar/vecka för att besöka den demenssjuka. När det gäller merkostnader för att vårda/hjälpa/besöka den demenssjuka har 70 % kostnader på mindre än 500 kr/månad och 16 % merkostnader på ca 1000 kr/månad. Endast 5 % har kostnader på 2000 kr eller mer. Andelen kvinnor som svarat på enkäten är ca 2/3, detta återspeglas när svaren på frågorna grupperats efter den anhörigas kön och relation till den demenssjuka. 2

3 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING... 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 3 BAKGRUND... 4 SYFTE OCH MÅL... 4 AVGRÄNSNING... 4 METOD... 4 ENKÄTENS UTFORMNING... 5 Enkät A... 5 Enkät B... 7 RESULTAT... 9 ENKÄT A... 9 Hur mycket tid avsätter du som anhörig/närstående uppskattningsvis för att vårda/hjälpa den demenssjuka? Vilken hjälp får du som anhörig för att underlätta situationen? Vilka merkostnader har du för att vårda/hjälpa din demenssjuka per månad? Får du anhörigersättning även kallat kontant-/hemvårdnadsbidrag från kommunen? Är du anställd av kommunen som anhörigvårdare? Har den demenssjuka genomgått en demensutredning och fått någon diagnos? Använder den demenssjuka någon av följande mediciner? Har du som anhörig blivit kallad till vårdplanering för den demenssjuka? Har kommunen informerat dig om att det finns speciella hjälpmedel? Öppen fråga ENKÄT B Hur bor den demenssjuka? Är du nöjd med den demenssjukas boende? Hur ofta besöker du uppskattningsvis den demenssjuka? Du som ofta besöker den demenssjuka. Hur mycket tid avsätter du uppskattningsvis? Vilka merkostnader har du för att vårda/hjälpa/besöka den demenssjuka per månad? Har den demenssjuka gått igenom en demensutredning och fått diagnos? Använder den demenssjuka någon av följande mediciner? Har du som anhörig blivit kallad till vårdplanering för den demenssjuka? Öppen fråga SLUTSATSER ENKÄT A ENKÄT B

4 Inledning Demensförbundet har gjort en enkätundersökning bland sina medlemmar som berör situationen för anhöriga/närstående till demenssjuka. Enkäten riktar sig till anhöriga som vårdar den demenssjuka hemma och till dem där den sjuka bor på någon typ av särskilt boende. Bakgrund Anhöriga/närstående till demenssjuka tar idag ett stort ansvar för vården av den sjuka. Trenden i samhället är att demenssjuka skall bo kvar hemma längre vilket kan innebära att ännu större ansvar kommer att läggas över på anhöriga/närstående. Det finns undersökningar som visar att närmare 50 % av kvinnor som lever med en demenssjuk lider av en depression till följd av den psykiska press det innebär. Ann-Britt Mossberg Sand skriver i sin doktorsavhandling Ansvar, kärlek och försörjning Om anställda anhörigvårdare i Sverige : Eftersom många omsorgsuppgifter ligger kvar inom familjen påverkar det individens möjligheter till förvärvsarbete. Informell vård har enligt tradition varit obetald och räknats till privatlivet och till kvinnors ansvarsområde. Att utföra ett omfattande omsorgsarbete för en närstående kan bl a medföra en försämrad situation för vårdaren, dels genom svårigheterna i att kunna förvärvsarbeta dels att som obetald vårdare stå utanför socialförsäkringssystemet. Syfte och mål Syftet med enkäten är att ta reda på hur situationen för anhöriga/närstående till demenssjuka ser ut. Särskilt med avseende på hur mycket tid och pengar de avsätter för att vårda eller besöka sina närstående. Enkäten tar även upp frågor som berör användandet av bromsmediciner och om de anhöriga är nöjda med det stöd de får. Syftet är även att visa anhöriga att deras synpunkter är viktiga. Målet är att förbättra de sociala och ekonomiska förhållandena för anhöriga. Resultaten från enkätundersökningen kommer att användas för att tydliggöra för politiker och beslutsfattare hur anhörigas/närståendes situation ser ut. Avgränsning Enkäten har skickats ut till medlemmar i Demensförbundet. Resultaten gäller endast för dem som svarat på enkäten och inte generellt för alla anhöriga till demenssjuka. 4

5 Metod 9500 enkäter har skickats ut via Demensförbundets medlemstidning. Svaren har analyserats av StudentConsulting AB. Av alla svar som kom in står det angivet på ca 90 st. av dem att den demenssjuka avlidit. Enkäten har ändå registrerats i databasen eftersom den anhöriga har svarat efter hur förhållandena var under tiden den sjuka levde. Enkätens utformning Enkäten är utformad i två versioner beroende på om den demenssjuka bor kvar hemma (Alternativ A) eller bor på ett särskilt boende (alternativ B). Nedan följer en genomgång av alla frågor och kommentarer till hur de kommer att redovisas. Enkät A Fråga 1. Kön, ålder och kommuntillhörighet för den demenssjuka och den anhöriga Diagram för de två grupperna som visar fördelningen mellan köns- och åldersgrupper. Kommuntillhörighet kommer inte att redovisas, kommunerna kommer att finnas med i bilaga. Fråga 2. Vilken relation har du till den demenssjuka? I den här frågan har svarskategorierna barnbarn, annan släkt och vän lagts samman till alternativet övriga. Svaren kommer att redovisas i ett diagram med fördelningen mellan de olika kategorierna. Fråga 3. Om ni inte bor i samma kommun/kommundel. Hur många km är det mellan er? Avståndet har delats in i kategorierna 0 15, 16 50, samt 101 km. Frågan vänder sig till dem som inte bor i samma kommun eller kommundel, men många som bor i samma kommun har ändå svarat. De som inte har svarat på frågan kan antas bo i samma kommun som den demenssjuka men redovisas ändå som Inget svar. I Alternativ A bor den demenssjuka hemma och därför redovisas inte svaret på frågan. Fråga 4. Hur mycket tid avsätter du som anhörig/närstående uppskattningsvis för att vårda/hjälpa den demenssjuka? Detta är en av de viktigare frågorna i enkäten. Det är av intresse att veta hur mycket tid den anhöriga lägger beroende på kön, relation till den demenssjuka och ålder. Resultatet kommer att redovisas i diagram med fördelningen för alla svarande mellan de olika svarsalternativen och diagram som visar fördelningen beroende på anhörigs relation till den sjuka och ålder. Fråga 5. Vilken hjälp får du som anhörig för att underlätta situationen? Även i denna fråga är det av intresse att se om den hjälp som erhålls skiljer sig åt beroende på anhörigs kön och relation till den sjuka. Eftersom antalet kommuner är många har de inte gått att redovisa i tabellform utan dessa kommer att finnas med som bilaga. Fråga 6. Vilka merkostnader har du för att vårda/hjälpa din demenssjuka per månad? Förutom den totala fördelningen mellan de olika svarsalternativen kommer kostnaderna för den anhöriga redovisas beroende på relation till den demenssjuka och ålder. 5

6 Fråga 7. Får du anhörigersättning även kallat kontantbidrag/hemvårdnads-bidrag från kommunen? Den första delen av frågan har svarsalternativen ja och nej. Det kommer att redovisas dels för alla svarande och beroende av anhörigs kön. Den andra delen av frågan berör storleken på ersättningen. Ersättningen har delats in i kategorierna <1000, ~2000, ~3000, >3000 kr. Här redovisas förhållandet mellan ersättningsstorlekarna. Kommuner redovisas genom att för de fem kommuner som haft flest antal svarande beräknas procentsatsen av de som svarat Ja. Fråga 8. Är du anställd av kommunen som anhörigvårdare? Denna fråga redovisas på samma sätt som första delen i fråga 7. Anledningen till att ersättningsstorleken inte redovisas är att antalet svarande var litet. Fråga 9. Får du annat ekonomiskt stöd? Fråga 9 är struken eftersom svarsfrekvensen var mycket låg. Fråga 10. Har den demenssjuka genomgått en demensutredning och fått någon diagnos? Frågan redovisas i relation till den demenssjukas kön, ålder och kommuntillhörighet. Kommunerna redovisas som tidigare med antal procent av de fem största kommunerna som svarat Ja. Fråga 11. Använder den demenssjuka någon av följande mediciner? Frågan gäller bromsmediciner som i vissa fall tillåter att den sjuka bor hemma längre. Svaren kommer att redovisas som i fråga 10, d.v.s. med avseende på den demenssjukas kön. Fråga 12. Har du som anhörig blivit kallad till vårdplanering för den demenssjuka? I den första delen av frågan där svarsmöjligheterna är ja eller nej kommer redovisningen att ske med avseende på den anhörigas relation till den sjuka och kommuntillhörighet. Den andra delen av frågan kommer enbart att redovisa förhållandet mellan de olika svarskategorierna, d.v.s. vilka personer som medverkat vid vårdplaneringen. Fråga 13. Har kommunen informerat dig om att det finns speciella hjälpmedel? Svaren till denna fråga redovisas med andel som svarat ja eller nej och i relation till kommuntillhörighet. Fråga 14. Öppen fråga För att kunna redovisa den öppna frågan lästes först ett antal (ca 200 st.) enkäter igenom och de mest vanligt förekommande kommentarerna noterades. För att svaren ska redovisas måste minst 4 % av de svarande ha skrivit samma kommentar. Kategorierna är följande: 1. Den anhöriga blir bunden till hemmet, har svårigheter att lämna den demenssjuka mer än korta stunder. 2. Ekonomiska svårigheter p.g.a. minskad el. ingen möjlighet till arbete eller dyr vård i kombination med ingen ekonomisk ersättning. 3. Den anhöriga vill ha mer eller annan form av stöd. 4. Brister i information från kommun, landsting, vårdgivare, läkare. 5. Hemtjänst/dagverksamhet/korttidsboende/läkarkontakt fungerar bra. 6. Hemtjänst/dagverksamhet/korttidsboende/läkarkontakt fungerar dåligt. 7. Övrigt, t.ex. beskrivning av situation eller andra kommentarer som förekommer sällan. 6

7 Enkät B Fråga 1. Kön, ålder och kommuntillhörighet för den demenssjuka och den anhöriga Diagram för de två grupperna som visar fördelningen mellan köns- och åldersgrupper. Kommuntillhörighet kommer inte att redovisas, kommunerna kommer att finnas med i bilaga. Fråga 2. Vilken relation har du till den demenssjuka? I den här frågan har svarskategorierna barnbarn, annan släkt och vän lagts samman till alternativet övriga. Svaren kommer att redovisas i ett diagram med fördelningen mellan de olika kategorierna. Fråga 3. Om ni inte bor i samma kommun/kommundel. Hur många km är det mellan er? Avståndet har delats in i kategorierna 0 15, 16 50, samt 101 km. Frågan vänder sig till dem som inte bor i samma kommun eller kommundel, men många som bor i samma kommun har ändå svarat. De som inte har svarat på frågan kan antas bo i samma kommun som den demenssjuka men redovisas ändå som Inget svar. Fråga 4. Hur bor den demenssjuka? Resultatet redovisas i relation till den demenssjukas kön. Fråga 5. Är du nöjd med den demenssjukas boende? Denna fråga skrevs för att ta reda på om den boende är nöjd med vården på boendet, den syftar inte till det fysiska boendet. Med tanke på kommentarerna som förekommit i enkäterna har många uppfattat frågan som att den handlar om det fysiska boendet, kryssat ja men sedan kommenterat att de inte är nöjda med vården på boendet. Många har även kryssat både ja och nej och därmed har svaret inte registrerats. Frågan borde ha formulerats tydligare och även haft en graderad alternativskala. Frågan redovisas ändå, men bara i hur många procent som svarat ja eller nej. Fråga 6. Hur ofta besöker du uppskattningsvis den demenssjuka? Det är av intresse att veta hur mycket tid den anhöriga lägger beroende på kön och relation till den demenssjuka. Resultatet kommer att redovisas i diagram med fördelningen mellan de olika svarsalternativen och diagram som visar fördelningen dels beroende på anhörigs relation till den sjuka och dels på ålder. Fråga 7. Du som ofta besöker den demenssjuka. Hur mycket tid avsätter du uppskattningsvis? Det är av intresse att veta hur mycket tid den anhöriga lägger beroende på kön och relation till den demenssjuka. Resultatet kommer att redovisas i diagram med fördelningen mellan de olika svarsalternativen och diagram som visar fördelningen dels beroende på anhörigs relation till den sjuka och dels på ålder. Fråga 8. Vilka merkostnader har du för att vårda/hjälpa/besöka den demenssjuka per månad? Det är av intresse att veta hur mycket tid den anhöriga lägger beroende på kön och relation till den demenssjuka. Resultatet kommer att redovisas i diagram med fördelningen mellan de olika svarsalternativen och diagram som visar fördelningen dels beroende på anhörigs relation till den sjuka och dels på ålder. 7

8 Fråga 9. Har den demenssjuka gått igenom en demensutredning och fått diagnos? Frågan gäller bromsmediciner som i vissa fall tillåter att den sjuka bor hemma längre. Svaren kommer att redovisas med avseende på den demenssjukas kön. Fråga 10. Använder den demenssjuka någon av följande mediciner? Frågan gäller bromsmediciner som i vissa fall tillåter att den sjuka bor hemma längre. Frågan kommer att redovisas som fråga 9, d.v.s. med avseende på den demenssjukas kön, ålder och kommuntillhörighet. Fråga 11. Har du som anhörig blivit kallad till vårdplanering för den demenssjuka? I den första delen av frågan där svarsmöjligheterna är ja eller nej kommer redovisningen att ske med avseende på den anhörigas relation till den sjuka och kommuntillhörighet. Den andra delen av frågan kommer enbart att redovisa förhållandet mellan de olika svarskategorierna. Fråga 12. Öppen fråga För att kunna redovisa den öppna frågan lästes först ett stort antal enkäter igenom och de mest vanligt förekommande kommentarerna noterades. För att de ska redovisas måste minst 4 % ha skrivit detta i sin kommentar. Kategorierna är följande: 1. Personalbrist på boendet. 2. Brist på sysselsättning och promenader för de boende. 3. Brist på utbildad personal. 4. Brist på sjukgymnastik och arbetsterapi. 5. Oengagerad personal, dålig tillsyn och omvårdnad. 6. Stor personalomsättning. 7. Dålig kontakt med vårdpersonal. 8. Försämrad ekonomi, gäller både boende och anhörig. 9. Brist i information/kommunikation läkare/ledning/personal/anhörig. 10. Bra boende och bra personal. 11. Övrigt, t.ex. beskrivning av situation eller andra kommentarer som förekommer sällan. 8

9 Resultat Av 9500 utskickade enkäter har 2568 personer svarat. Av dessa är 71 % kvinnor och 27 % män, 2 % av de svarande har inte angett kön. Eftersom enkäterna A och B är riktade till två olika grupper kommer de att redovisas var för sig. I båda enkäterna är andelen kvinnor större än män, det gäller både bland relationerna maka/make och dotter/son, det gör att procentsatser som är beräknade på alla svarande blir markant högre för kvinnor, särskilt vad gäller förhållandet dotter/son. Siffrorna är korrekt beräknade av antalet svarande, men läsaren bör ha i åtanke att den verkliga situationen kan se annorlunda ut. När inte annat anges är procentsatsen beräknad på det totala antalet svarande. Procentsatserna är avrundade till heltal vilket medför att den sammanlagde procentsumman ibland inte uppgår till 100 % utan kanske 99 % eller 101 %. Enkät A Av 894 registrerade enkäter är 73 % av de anhöriga kvinnor och 26 % är män, 2 % har inte angett kön. Hos den demenssjuka var motsvarande andel 46 % kvinnor och 53 % män. En del av frågorna har redovisats i relation till kommuntillhörighet. Eftersom det är ett stort antal kommuner som bara har ett par svarande har de kommuner som haft 20 eller fler svarande tagits med. Det är bara fem kommuner som uppfyller det kriteriet, och det är Göteborg, Skellefteå, Stockholm, Umeå och Västerås. Åldersfördelningen hos de anhöriga visas i diagram 1a och motsvarande för de demenssjuka i diagram 1b. Fördelningen mellan de anhörigas relation till den demenssjuka finns redovisat i diagram 1c. 27% 3%3% 41% Inget svar Bland de anhöriga är nästan hälften upp till 65 år, det hänger samman med den stora andelen döttrar (23 %). Ungefär en fjärdedel vardera av de anhöriga är år och år. Bland de demenssjuka finns de flesta i kategorin år, det är få som är under 65 år. 26% Diagram 1a. Diagrammet visar åldersfördelningen bland de anhöriga. 41 % är under 65 år, 26 % år, 27 % år, 3 % över 85 år och 3 % där anhörig inte angett ålder. 9

10 9% 14% 3% % Inget svar 52% Diagram 1b. Diagrammet visar åldersfördelningen bland de demenssjuka. 9 % är under 65 år, 22 % år, 52 % år, 14 % över 85 år och 3 % där anhörig inte angett ålder. Nästan hälften av dem som svarat på enkäten tillhör gruppen maka, kategorierna make och dotter är nästan lika stora. Eftersom andelen dementa kvinnor är 46 % kan det tyckas att andelen make skulle vara större, men de utgör endast 21 % av de svarande. 4% 4% 1% maka/sambo 23% 47% make/sambo dotter son 21% annan släkt eller vän Inget svar Diagram 1c. Diagrammet visar fördelningen mellan de anhörigas relation till den demenssjuka. 47 % till hör kategorin maka/sambo, 21 % make/sambo, 23 % dotter, 4 % son, 4 % annan släkt eller vän och slutligen 1 % som inte angett relation. 10

11 Hur mycket tid avsätter du som anhörig/närstående uppskattningsvis för att vårda/hjälpa den demenssjuka? Den anhöriga har besvarat frågan genom att välja en av sex kategorier med det antal timmar som passar bäst. Diagram 2 visar fördelningen mellan de olika kategorierna oavsett den anhörigas ålder och relation till den sjuka. Diagrammet visar att de anhöriga som avsätter upp till 10 timmar/vecka är ungefär lika många som de som avsätter och mer än 100 timmar/vecka på att hjälpa och vårda den demenssjuka, d.v.s. ungefär 20 %. Det är en stor andel av 21% 9% dem som svarat som avsätter mer än 100 timmar/vecka. Det märks även bland de kommentarer som förekommit i enkäten där det många som anser sig ha svårt att lämna hemmet eftersom den demenssjuka inte kan vara ensam. 8% 9% 14% 20% 19% upp till 10 tim/vecka tim/vecka tim/vecka tim/vecka tim/vecka mer än 100 tim/veckan Inget svar Diagram 2. Diagrammet visar hur de svarande är fördelade mellan de olika tidskategorierna. 20 % av de svarade avsätter upp till 10 timmar/vecka, 19 % timmar, 14 % timmar, 8 % timmar, 9 % timmar och 21 % mer än 100 timmar/vecka. 9 % har inte svarat på frågan. Det är intressant att se hur fördelningen ser ut inom var och en av dessa grupper med avseende på anhörigs relation till den demenssjuka och anhörigs ålder. Detta redovisas i digram 3 och 4. 25% 20% 15% 10% annan släkt eller vän son dotter make/sambo maka/sambo 5% 0% upp till till till till till 100 mer än 100 timmar/vecka Diagram 3. Diagrammet visar hur de olika relationskategorierna är fördelade inom respektive tidsområde. Stapelns slut visar den totala procentsatsen, andelen dotter i första stapeln är 11 % och son 3. %. Alla enskilda siffror finns presenterade i bilaga 1. 11

12 Tittar man på förhållanden inom respektive relationskategori visar diagram 3 att grupperna maka och make ökar med antalet timmar som avsätts för att vårda den demenssjuka. För grupperna dotter och son råder det omvända förhållandet, ju fler timmar som avsätts desto mer minskar dessa grupper. Tittar vi på fördelningen av relationskategorierna inom de olika alternativen visar diagrammet att av dem som avsätter upp till 10/vecka tillhör de flesta gruppen dotter, sedan kommer maka. Make, son och annan släkt förekommer i ungefär lika stor utsträckning. I nästa kategori är andelen dotter och maka ungefär lika stor, andelen make har ökat samtidigt som son har minskat. Eftersom antalet män är få i förhållande till kvinnorna blir deras förekomst liten i diagrammet. Det tycks ändå som att döttrar i större utsträckning än söner avsätter tid på sina föräldrar eftersom sönerna inte alls förekommer i kategorierna 51 till 76 och mer än 100 timmar/ vecka. Bland maka och make är fördelningen mer jämn, de är uppdelade på ungefär samma sätt inom de olika alternativen. En liknande fördelning har gjorts i diagram 4 med avseende på den anhörigas ålder. I diagrammet kan vi se att andelen anhöriga upp till 65 år sjunker allt eftersom den avsatta tiden ökar samtidigt som de andra ålderskategorierna ökar. Det stämmer väl överens med resultatet i diagram 3 där andelen söner och döttrar sjönk, och i de flest fall är det dem som ingår i ålderskategorin upp till 65 år. 25% 20% 15% över 85 år år år upp till 65 år 10% 5% 0% upp till till till till till 100 mer än 100 timmar/vecka Diagram 4. Diagrammet visar hur ålderskategorierna fördelar sig över mängden avsatt tid. Diagrammet avläses på samma sätt som diagram 3. Siffrorna redovisas i Bilaga 1. 12

13 Eftersom de anhöriga avsätter mycket tid på att vårda den demenssjuka sparar samhället pengar. För att ta reda på hur mycket pengar som sparas har vi beräknat ett medelvärde på antalet timmar inom varje kategori. Antalet timmar multipliceras med antalet personer som svarat inom respektive kategori. För att få fram en kostnad har vi använt oss av en timpenning på 100 kronor som multiplicerats med antalet timmar. Resultatet visa att totalt sparar samhället ca 3,9 miljoner kronor/vecka på de 888 personer som lägger mellan 5 och 100 timmar/vecka på att vårda den demenssjuka. Se tabell nedan. På ett helt år blir det över 200 miljoner kronor. Timmar medelvärde för kategorierna) Antal personer Totalt antal timmar Kostnad (100 kr/timme) ,00 kr ,00 kr ,00 kr ,00 kr ,00 kr ,00 kr Summa ,00 kr 13

14 Vilken hjälp får du som anhörig för att underlätta situationen? Den här frågan handlar om hjälp som den anhöriga får från kommunen eller annan organisation, den anhöriga har kunnat ange ett eller flera alternativ. I diagram 5 visas fördelningen mellan de olika alternativen. I diagrammet syns inte hur de har kombinerats utan de vanligaste kombinationerna visas i diagram 6. Diagram 5 visar att Dagverksamhet och Hemtjänst är de två vanligaste alternativen, därefter kommer Korttidsboende (Avlösning utanför hemmet). Kategorin Inget svar utgör en stor andel, troligtvis eftersom det inte fanns något Nej-alternativ, Inget svar kan då tolkas som att den anhöriga inte får något stöd. 18% Diagram 5. Diagrammet visar hur fördelningen ser ut bland de 2% olika hjälpkategorierna. Diagrammet visar bara hur ofta den enskilda kategorin förekommer och inte något om 24% hur de är kombinerade med varandra i svaren. Avlösning utanför hemmet (korttidsboende) 13 %, Avlösning i hemmet 6 %, Dagverksamhet 31 %, kontakt/ stödperson 6 %, Hemtjänst 24 %, Frivilligorganisation 2 % och Inget svar 18 %. 6% 13% 6% 31% Avlösning utanför hemmet Avlösning i hemmet Dagverksamhet Kontakt/Stödperson Hemtjänst Stöd från frivilligorganisation Inget svar Den vanligast förekommande kombinationen är enbart Inget svar (26 %), d.v.s. den anhöriga får ingen hjälp för att underlätta sin situation. Därefter kommer enbart Dagverksamhet, enbart Hemtjänst och den fjärde mest förekommande kombinationen är Hemtjänst och Dagverksamhet. Inget svar 5% 5% 20% Diagram 6. Diagrammet visar de vanligaste 12% kombinationerna av de olika alternativen. Ingen hjälp 26 %, enbart Dagverksamhet 20 % enbart Hemtjänst 12 %, Hemtjänst och Dagverksamhet 12 %, enbart Korttidsboende5 %, Korttidsboende och Dagverksamhet 5 % och övriga kombinationer 20 %. 20% 26% 12% enbart Hemtjänst enbart Dagverksamhet Hemtjänst och dagverksamhet Korttidsboende Korttidsboende och dagverksamhet Övriga kombinationer 14

15 Även i denna fråga har varje hjälpkategori delats upp med avseende på anhörigs relation till den sjuka, detta redovisas i diagram 7. Diagram 7 visar att bland maka så får de flesta hjälp via Dagverksamhet och därefter Avlösning utanför hemmet, d.v.s. korttidsboende. Bland kategorin make får de flest hjälp via Dagverksamhet och därefter Hemtjänst. Bland dotter, son och annan släkt får de i första hand hjälp av Hemtjänst och därefter Dagverksamhet. 40% 30% 20% annan släkt eller vän son dotter make maka 10% 0% Avlösning utanför hemmet Avlösning i hemmet Dagverksamhet Kontakt/Stödperson Hemtjänst Stöd från frivilligorganisation Diagram 7. Diagrammet visar hur relationskategorierna är fördelade bland de olika typer av hjälp som finns att tillgå. Siffrorna finns i bilaga 1. Utöver de alternativ som finns har många av de svarande (ca 70 st) har skrivit att de får hjälp av annan anhörig, t.ex. barn eller syskon. 15

16 Vilka merkostnader har du för att vårda/hjälpa din demenssjuka per månad? 4% 4% 22% 10% 21% 39% mindre än 500 kr/mån ca 1000 kr/mån ca 2000 kr/mån ca 3000 kr/mån mer än 3000 kr/mån Inget svar Diagram 8. Diagrammet visar fördelningen mellan de olika merkostnadskategorierna. 41 % har merkostnader på mindre än 500 kr/mån, 21 % ca 1000, 10 % ca 2000, 4 % ca 3000 och 4 % mer än 3000 kr/ månad. 22 % har inte svarat på frågan. I frågan har den anhöriga fått välja mellan 5 alternativ, från mindre än 500 kr/månad till mer än 3000 kr/ månad. Fördelningen mellan de olika kategorierna redovisas i diagram 8. Diagrammet visar att nästan 40 % av dem som svarat på enkäten har merkostnader på mindre än 500 kr/månad för att hjälpa den demenssjuka. Därefter följer kategorin ca 1000 kr/månad. Andelen som inte svarat på frågan är hög, 22 %, efter att ha läst kommentarerna i enkäterna verkar det dels bero på att många har svårt att uppskatta kostnaden och dels på att de som inte har några merkostnader inte har svarat på frågan. Diagram 9 visar hur merkostnaderna inom respektive kategori är fördelade på den anhörigas relation till den demenssjuka. Alla relationsgrupper minskar tydligt Efter det första alternativet. Bland makarna är det nästan lika stor del som ligger inom de två första kategorierna det gäller både män och kvinnor. Däremot blir differensen stor för son, dotter och annan släkt mellan kategorierna mindre än 500 och ca 1000 kr/månad. Sönerna förekommer inte alls från ca 2000 kr och uppåt. 40% 35% 30% 25% 20% annan släkt eller vän son 15% dotter 10% make/sambo maka/sambo 5% 0% mindre än 500 kr/mån ca 1000 kr/mån ca 2000 kr/mån ca 3000 kr/mån mer än 3000 kr/mån Diagram 9. Diagrammet visar hur merkostnaderna ser ut för de olika relationskategorierna. Siffror finns i bilaga 1. 16

17 Får du anhörigersättning även kallat kontant-/hemvårdnadsbidrag från kommunen? Här har de anhöriga fått svara Ja eller Nej och även angett hur stor ersättning de får. Diagram 10 visar att det är få av de anhöriga som erhåller anhörigbidrag, av alla svarande är det endast 12 %. Diagrammet visar även att män får bidrag i högre utsträckning än kvinnor, 15 % av männen jämfört med 11 % av kvinnorna. När det gäller dem som får bidrag har det gjorts en fördelning beroende på den anhörigas relation till den demenssjuka. Av de 107 personer som får anhörigbidrag är 62 % maka och 32 % make, det är bara 8 % som tillhör någon av de övriga kategorierna. Bland båda makarna får 77 % mindre än 1000 eller ca 2000 kr/månad i anhörigersättning. 100% 80% 60% 40% Man Kvinna Totalt 20% 0% Ja Nej Inget svar Diagram 10. Diagrammet visar den totala fördelningen mellan de olika svarskategorierna och även hur fördelningen ser ut beroende på anhörigs kön. Av alla svarande är det 12 % som får anhörigersättning, 83 % som inte får och 5 % som inte svarat. För kvinnor är det 11 % som svarat Ja, 78 % Nej och 2 % som inte svarat, motsvarande siffror för män är 15 %, 78 % och 6 %. Den här frågan har även redovisats beroende på kommuntillhörighet. Av de fem kommuner med flest antal svarande tycks situationen vara bäst i Göteborg där 32 % av de svarande erhållit anhörigersättning, i Stockholm är motsvarande siffra 27 %, i Umeå 7 %, Västerås 5 % och sämst tycks det vara i Skellefteå där 0 % av de svarande får anhörigersättning. 17

18 Är du anställd av kommunen som anhörigvårdare? Denna fråga är uppbyggd på samma sätt som den tidigare frågan förutom att i de fall den anhöriga är anställd av kommunen finns det inga kategorier för ersättningsnivå utan svaren är enbart Ja eller Nej. Fördelningen redovisas mellan alla svarande och uppdelat mellan kvinnor och män i diagram 11. Det är fortfarande männen som får mer ersättning även om skillnaden är liten. 6 % av männen har svarat Ja och bland kvinnorna är motsvarande siffra 5 %. 71 % av dem som svarat ja tillhör kategorin maka eller make. 23 % är döttrar, ingen av sönerna är anställd av kommunen som anhörigvårdare. Kommunerna har behandlats som i den tidigare frågan, d.v.s. andel av de fem vanligaste kommunerna där anhörig svarat Ja. På Ja-svaret är Umeå störst med 14 %, sedan kommer Stockholm med 6 %, Västerås 5 % och Göteborg och Skellefteå med vardera 3 %. 100% 80% 60% 40% Kvinnor Män Totalt 20% 0% Ja Nej Inget svar Diagram 11. Diagrammet visar att av alla svarande är det endast 5 % som svarat Ja, 88 % som svarat Nej och 7 % som inte svarat alls. Av kvinnorna är det 5 % som svarat Ja, 90 % som svarat Nej och 5 % som inte svarat, för männen är motsvarande siffror 6 %, 83 % och 11 %. 18

19 Har den demenssjuka genomgått en demensutredning och fått någon diagnos? Diagram 12. Diagrammet visar fördelningen mellan svarsalternativen för alla svarande och uppdelat på män och kvinnor. Av alla svarande har 86 % svarat Ja, 9 % Nej och 5 % har inte svarat. Av kvinnorna har 84 % svarat Ja, 10 % Nej, av männen är motsvarande siffra 88 % och 8 %. Den anhöriga har i denna fråga svarat Ja eller Nej. I den här frågan handlar det om den demenssjuka personen, det innebär att fördelningen mellan kön och ålder görs på de uppgifter som finns om den dementa. Bland de sjuka är fördelningen mellan könen mer jämn än bland de anhöriga (46 % kvinnor och 53 % män) vilket innebär att det är lättare att dra slutsatser om skillnader mellan könen. Diagram 12 visar att de flesta bland både män och kvinnor genomgår en demensundersökning. Det är något fler män än kvinnor som svarat Ja på frågan (4 %). Diagram 13a och b visar hur åldern är fördelad bland alla dem som svarat Ja respektive Nej. Av dem som svarat Ja på frågan om demensundersökning (diagram 13a) är den största delen i åldern år. Det är minst av personer upp till 65 år och över 85 år. Av dem som svarat Nej är andelen under 65 år fortfarande låg men de över 85 år har ökat från 13 % till 38 %. Anledningen till att andelen 85- år blir större bland dem som svarat Nej kan vara att de kan anses vara för gamla för att det ska vara nödvändigt med en utredning. En annan anledning kan vara att på den tiden de blev sjuka så var det inte så vanligt att utförda demensundersökningar. Av de fem flest förekommande kommunerna ser andelen Ja-svarare ut som följer; Göteborg 82 %, Skellefteå 94 %, Stockholm 92 %, Umeå 96 % och Västerås 75 % 13% 10% 4% 16% 53% 24% % 42% Diagram 13a. Diagrammet visar åldersfördelningen bland dem som svarat Ja på frågan om demensundersökning. Andelen 65 år är 10 %, år 24 %, år 53 % och %. Diagram 13b. Diagrammet visar åldersfördelningen bland dem som svarat Nej på frågan om demensundersökning.-65 år 4 %, år 16 %, år 42 % och 85- år 38 %. 19

20 Använder den demenssjuka någon av följande mediciner? I den här frågan har den anhöriga kunnat markera en eller flera av följande mediciner: Aricept, Exelon, Reminyl eller Ebixa. Vi har bara tittat på hur ofta respektive medicin förekommer och inte hur dessa har kombinerats med varandra. På frågan om den demenssjuka äter någon av medicinerna har 54 % av 894 st. svarat att de äter någon av medicinerna, återstående 46 % har svarat Nej eller inte svarat alls, p.g.a. databasens uppbyggnad går det inte att se hur många som svarat Nej och hur många som inte svarat på frågan. Av dem som svarat Ja är 53 % män och 47 % kvinnor, bland dem som inte äter någon av medicinerna är fördelningen mellan män och kvinnor 50 %. Diagram 14 visar fördelningen av respektive medicin. Ungefär hälften av alla som äter medicin äter Aricept, fördelningen bland män och kvinnor ser i stort sett lika dan ut, men det är fler kvinnor än män som äter Aricept och fler män än kvinnor som äter Exelon och Reminyl. 60% 50% 40% 30% 20% Kvinna Man Totalt 10% 0% Aricept Exelon Reminyl Ebixa Diagram 14. Diagrammet visar hur fördelningen är mellan de olika medicinerna. Av alla svarande äter 50 % Aricept, 25 % Exelon, 16 % Reminyl och 10 % Ebixa. Av kvinnorna äter 55 % Aricept, 21 % Exelon, 14 % Reminyl och 10 % Ebixa. Av männen äter 45 % Aricept, 27 % Exelon, 18 % Reminyl och 10 % Ebixa. 20

Målavstämning 2014, Anhörigstöd

Målavstämning 2014, Anhörigstöd TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) Sociala nämndernas förvaltning 2015-02-04 Dnr: 2015/82-ÄN-012 Christina Becker - am282 E-post: christina.becker@vasteras.se Kopia till Annelie Näsman, enhetschef proaros Mona Eriksson,

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningen. Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund

Vård- och omsorgsförvaltningen. Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund Vård- och omsorgsförvaltningen Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund Kvalitetsmätning 2010 2 Inledning 3 Syfte 3 Målgrupp 3 Arbetsprocess 3 Enkätens uppbyggnad 3 Svarsfrekvens och bortfall

Läs mer

Kvalitetsmätning inom äldreboende i Ale kommun 2008

Kvalitetsmätning inom äldreboende i Ale kommun 2008 Kvalitetsmätning inom äldreboende i Ale kommun 2008 November 2008 2 Innehåll Sammanfattning... 4 1 Inledning... 5 2 Metod... 5 3 Redovisning av resultat... 5 4 Resultat... 6 4.1 Svarsfrekvens... 6 4.2

Läs mer

Värdig äldreomsorg Västeråsmoderaternas äldreprogram för 2014-2018

Värdig äldreomsorg Västeråsmoderaternas äldreprogram för 2014-2018 Värdig äldreomsorg Västeråsmoderaternas äldreprogram för 2014-2018 1 Värdig äldreomsorg Västeråsarna blir allt äldre. Tack vare sjukvården kan vi bota allt fler sjukdomar och många får möjligheten att

Läs mer

Tolkning och jämförelse av enkätresultat - enkät riktad till personer som vårdar eller stödjer en närstående

Tolkning och jämförelse av enkätresultat - enkät riktad till personer som vårdar eller stödjer en närstående Vetlanda kommun Vård- och omsorgsförvaltningen Tolkning och jämförelse av enkätresultat - enkät riktad till personer som vårdar eller stödjer en närstående 94 personer har svarat på enkäten vilket var

Läs mer

Information om Äldreomsorgen i Borlänge kommun

Information om Äldreomsorgen i Borlänge kommun Information om Äldreomsorgen i Borlänge kommun När du behöver hjälp När du behöver hjälp eller stöd vänder du dig till den behovsbedömare som ansvarar för det område där du bor. För det mesta gör behovsbedömaren

Läs mer

Redovisning av brukarenkät inom hemtjänsten (Ä-O) 2006

Redovisning av brukarenkät inom hemtjänsten (Ä-O) 2006 Redovisning av brukarenkät inom hemtjänsten (Ä-O) 2006 Bakgrund I ett av de mål som formulerades i Socialplanen framhölls vikten av att undersöka vad äldreomsorgens brukare tycker om de insatser som ges.

Läs mer

Ekonomi och anhörigomsorg NkA hösten 2012 Göteborg, Sundsvall, Västerås, Lund

Ekonomi och anhörigomsorg NkA hösten 2012 Göteborg, Sundsvall, Västerås, Lund Ekonomi och anhörigomsorg NkA hösten 2012 Göteborg, Sundsvall, Västerås, Lund Ann-Britt Sand Stockholms universitet/nationellt kompetenscentrum Anhöriga Pågående forskning: Anhörigomsorgens pris. Marta

Läs mer

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård 2008-06-16 Reviderad 2013-01-03 Riktlinjer Demensvård 2(9) Innehållsförteckning Riktlinjer Demensvård... 1 Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Demenssjukdom... 3 Befolkningsstruktur 4 Demensvård.4

Läs mer

Mentorsundersökning Enkät till studenter med mentorsstöd våren 2014

Mentorsundersökning Enkät till studenter med mentorsstöd våren 2014 Mentorsundersökning Enkät till studenter med mentorsstöd våren 14 Lina Collin All 15/236 Särskilt utbildningsstöd Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) fördelar särskilt utbildningsstöd till universitet

Läs mer

Riks-Stroke 1-årsuppföljning

Riks-Stroke 1-årsuppföljning 7707 iks-stroke -årsuppföljning Kvalitetsregistret iks-stroke kartlägger hur omhändertagandet efter strokeinsjuknandet fungerar. Frågorna i enkäten inriktas på hälsa och stöd efter sjukhusvistelsen samt

Läs mer

Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg. Sammanfattning från tredje mötet i de blandade lokala lärande nätverken

Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg. Sammanfattning från tredje mötet i de blandade lokala lärande nätverken Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg I februari 2011 startade arbetet med nya blandade lokala lärande nätverk inom det prioriterande området: Kombinera förvärvsarbetet och anhörigomsorg.

Läs mer

Centrum. I tabeller nedan anges svar från kunder i gemener och svar från personal i versaler. Livssituation. Bilaga 1. Ålder. Hushåll / familjebild 6%

Centrum. I tabeller nedan anges svar från kunder i gemener och svar från personal i versaler. Livssituation. Bilaga 1. Ålder. Hushåll / familjebild 6% Centrum Kön 38% Ålder 38% 6% Hushåll / familjebild 6% 62% 56% M an Kvinna < 65 år 66-79 år >80 år 94% Samman boende ensam 3,50 30,0 3,00 25,0 Centrum 2,50 2,00 1,50 1,00 0,50 0,00 1. Livssituation 2. Personlig

Läs mer

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Version 13.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2013-01-01 och därefter. RIKS-STROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer

Läs mer

Riks-Stroke 1 års-uppföljning

Riks-Stroke 1 års-uppföljning RIKS-STROKE The Swedish Stroke Register Riks-Stroke 1 års-uppföljning Årligen insjuknar cirka 30 000 personer i stroke i Sverige. Det är mycket betydelsefullt att de som drabbas av stroke får en så bra

Läs mer

Behovsinventering. Kartläggning av individers behov av arbetslivsinriktad rehabilitering. Anna Holmgren

Behovsinventering. Kartläggning av individers behov av arbetslivsinriktad rehabilitering. Anna Holmgren Behovsinventering Kartläggning av individers behov av arbetslivsinriktad rehabilitering 2013 01 18 Anna Holmgren Kompetenscentrum för hälsa, Landstinget Västmanland Innehållsförteckning BAKGRUND 3 METOD

Läs mer

TILL DIG SOM ÄR ANHÖRIG ELLER NÄRSTÅENDE Har du en anhörig eller närstående som är sjuk, gammal eller funktionshindrad?

TILL DIG SOM ÄR ANHÖRIG ELLER NÄRSTÅENDE Har du en anhörig eller närstående som är sjuk, gammal eller funktionshindrad? ANHÖRIGSTÖD INFORMATION OCH STÖD TILL DIG SOM VÅRDAR EN ANHÖRIG ANHÖRIGSTÖD 2 TILL DIG SOM ÄR ANHÖRIG ELLER NÄRSTÅENDE Har du en anhörig eller närstående som är sjuk, gammal eller funktionshindrad? Du

Läs mer

Vård och omsorg. Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård

Vård och omsorg. Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård e c i v r e S i t n a r a g Vård och omsorg Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård Servicegaranti Vård och omsorg Äldreomsorg Du som har kontakt med oss skall möta en kunnig och vänlig personal,

Läs mer

RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING

RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Version 14.0 Används vid registrering av alla som insjuknar i akut stroke 2015-01-01 och därefter. RIKSSTROKE - 3 MÅNADERS - UPPFÖLJNING Dessa uppgifter fylls i av vårdpersonalen på strokeenheten Personnummer

Läs mer

Pressmeddelande inför äldrenämndens sammanträde

Pressmeddelande inför äldrenämndens sammanträde 2011-02-17 Pressmeddelande Pressmeddelande inför äldrenämndens sammanträde Ärende 2 Aktuell kösituation Den 28 januari hade 18 personer väntat på vårdbostad i mer än tre månader. Tre personer hade väntat

Läs mer

MEDBORGARPANEL Nummer 4 februari 2014 Journal på nätet

MEDBORGARPANEL Nummer 4 februari 2014 Journal på nätet MEDBORGARPANELEN 2014 Rapport 4 Journal på nätet MEDBORGARPANEL Nummer 4 februari 2014 Journal på nätet Enkät nummer fyra är nu slutförd Vilket resultat! Tack alla medborgare för ert engagemang och era

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009 Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009 Pernilla Edström, Göteborgsregionen Helena Mårdstam, Göteborgsregionen Anders Paulin, Fyrbodal Kerstin Sjöström, Skaraborg Yvonne Skogh

Läs mer

Sociala nämndernas förvaltning 2015-02-11 Dnr: 2015/161-IFN-012 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se

Sociala nämndernas förvaltning 2015-02-11 Dnr: 2015/161-IFN-012 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Sociala nämndernas förvaltning 2015-02-11 Dnr: 2015/161-IFN-012 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se Kopia till Gunilla Westberg Individ- och familjenämnden

Läs mer

i Jönköping Ett unikt samarbete mellan kommun och landsting

i Jönköping Ett unikt samarbete mellan kommun och landsting 1 (6) i Jönköping Ett unikt samarbete mellan kommun och landsting 2 (6) Presentation Demensteamet i Jönköping har ett unikt arbetssätt där samarbetet mellan landsting och kommun är den stora hörnstenen.

Läs mer

Resultat av enkäten om datorvanor och spelande

Resultat av enkäten om datorvanor och spelande Resultat av enkäten om datorvanor och spelande Mellan den 4:e juli 2012 och 10:e mars 2013 har 312 personer svarat på den enkät som vi på GameOver haft uppe hemsidan. Ett stort tack till alla er som bidragit

Läs mer

Anhörigpulsen (UAL) Frågeenkät. Uppföljning av Anhörigas Livssituation

Anhörigpulsen (UAL) Frågeenkät. Uppföljning av Anhörigas Livssituation Frågeenkät Uppföljning av Anhörigas Livssituation Anhörigpulsen (UAL) Angående databehandling av personuppgifter Ditt deltagande i denna uppföljning är frivillig och anonym. Syftet med denna databehandling

Läs mer

Riktlinjer för närståendestöd

Riktlinjer för närståendestöd Riktlinjer för närståendestöd 709:1 Riktlinjer för närståendestöd Antaget av Kommunfullmäktige 16 maj 2002 ändrat 21 augusti 2003 samt 26 27 november 2008 Gäller från 27 november 2008 1 Inledning Enligt

Läs mer

Svårt att minnas, Demens... Har du en demenssjukdom? Eller är orolig för att ha drabbats?

Svårt att minnas, Demens... Har du en demenssjukdom? Eller är orolig för att ha drabbats? Svårt att minnas, Demens... Har du en demenssjukdom? Eller är orolig för att ha drabbats? Vad är demens? Demens är ett samlingsnamn på olika demenssjukdomar som kan drabba människor i olika åldrar. Sjukdomen

Läs mer

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre LILLA EDETS KOMMUN KommunRehab Sjukgymnastik/Arbetsterapi En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre Nytt arbetssätt för att förbättra kvaliteten på rehabiliteringen riktat mot personer

Läs mer

Om bloggar. InternetExplorers Delrapport 3. Håkan Selg Nationellt IT-användarcentrum NITA. Redovisning av enkätsvar Juni 2008

Om bloggar. InternetExplorers Delrapport 3. Håkan Selg Nationellt IT-användarcentrum NITA. Redovisning av enkätsvar Juni 2008 Delrapport 3 Om bloggar Håkan Selg Redovisning av enkätsvar Juni 2008 Internetanvändare i svenska universitet och högskolor 2007 En framsyn av morgondagens Internetanvändning Ett projekt finansierat av

Läs mer

SMEDJEBACKENS KOMMUN 2010-04-16 Socialförvaltningen Anita Jernberg Utredningssekreterare Telefon: 0240-66 03 39

SMEDJEBACKENS KOMMUN 2010-04-16 Socialförvaltningen Anita Jernberg Utredningssekreterare Telefon: 0240-66 03 39 SMEDJEBACKENS KOMMUN 2010-04-16 Socialförvaltningen Anita Jernberg Utredningssekreterare Telefon: 0240-66 03 39 Socialnämnden Brukarundersökning hemtjänsttagare med daglig hjälp november 2009 Sammanfattning

Läs mer

Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst

Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst Jämställdhet innebär att kvinnor och män har lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom livets alla områden. Lycksele kommun arbetar sedan 2009

Läs mer

ABF Huddinges kvalitetsmätning av studiecirklar 2011. Inger Sahlin ABF Huddinge Kommunalvägen 26 141 61 Huddinge

ABF Huddinges kvalitetsmätning av studiecirklar 2011. Inger Sahlin ABF Huddinge Kommunalvägen 26 141 61 Huddinge ABF Huddinges kvalitetsmätning av studiecirklar 211 Inger Sahlin ABF Huddinge Kommunalvägen 26 141 61 Huddinge Huddinge, september 211 1 SAMMANFATTNING Redovisningen av ABF Huddinges kvalitetsmätning av

Läs mer

Vad tycker du om bemanningen i demensvården?

Vad tycker du om bemanningen i demensvården? Vad tycker du om bemanningen i demensvården? Resultat av Socialstyrelsens webbenkät 14 september 7 november 2011 2011-11-08 Om enkäten Enkäten har genomförts som en webbenkät under perioden 14 september

Läs mer

Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg

Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg Intervjufrågor - Kommunal vård och omsorg Frågorna ställs som öppna och de svarsalternativ som presenteras nedan är avsedda för att snabbt kunna markera vanligt förekommande svar. Syftet är alltså inte

Läs mer

Enkät - Återvinningscentraler 2006 2006-11-20

Enkät - Återvinningscentraler 2006 2006-11-20 RAPPORT ÅTERVINNINGSCENTRALER I UMEÅ OCH LYCKSELE 2006 EN UNDERSÖKNING UTFÖRD I SYFTE ATT - FÖLJA TRENDER - ANPASSA SERVICENIVÅN - FÖRBÄTTRA INFORMATIONEN 2006-11-20 Enkät - Återvinningscentraler 2006

Läs mer

STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN

STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN Stöd & Service STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN STÖD OCH SERVICE till dig som har en psykisk funktionsnedsättning -Team Psykiatri- STÖD OCH SERVICE till dig som har en intellektuell funktionsnedsättning

Läs mer

För det mesta fungerar det bra

För det mesta fungerar det bra För det mesta fungerar det bra en enkätundersökning om att ha personlig assistans Enkätundersökningen är genomförd av Susanne Sunnermark, programsekreterare Gunnel Dagh, koordinator personlig assistans

Läs mer

Stödplan för anhörig är en länsgemensam stödplan framtagen av Örebro läns nätverk för anhörigstöd, med stöd av Regionförbundet Örebro.

Stödplan för anhörig är en länsgemensam stödplan framtagen av Örebro läns nätverk för anhörigstöd, med stöd av Regionförbundet Örebro. Stödplan för anhörig Stödplan för anhörig är en länsgemensam stödplan framtagen av Örebro läns nätverk för anhörigstöd, med stöd av Regionförbundet Örebro. Stödplanen Stödplanen för anhörig upprättas i

Läs mer

Din rätt till vård och omsorg en vägvisare för äldre

Din rätt till vård och omsorg en vägvisare för äldre Din rätt till vård och omsorg en vägvisare för äldre VEM KAN FÅ HJÄLP? Socialtjänstlagen ger Dig rätt till hjälp i hemmet, äldreboende, dagverksamhet och annat bistånd om Du inte själv kan tillgodose Dina

Läs mer

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING HJÄLP OCH STÖD I HEMMET Svedala kommun har enligt Socialtjänstlagen (SoL) ansvar för att personer som bor eller vistas i kommunen

Läs mer

Utvärdering av anhöriggrupp riktad mot Parkinsonssjukas anhöriga

Utvärdering av anhöriggrupp riktad mot Parkinsonssjukas anhöriga Utvärdering av anhöriggrupp riktad mot Parkinsonssjukas anhöriga Elisabeth Davidsson Mars 2008 Utvärdering av anhöriggrupp - riktad mot Parkinsonssjukas anhöriga Bakgrund Det övergripande syftet med projekt

Läs mer

Redovisning av brukarenkät gällande hemtjänsten i Nordanstigs Kommun

Redovisning av brukarenkät gällande hemtjänsten i Nordanstigs Kommun Redovisning av brukarenkät gällande hemtjänsten i Nordanstigs Kommun Dokumenttyp Dokumentnamn Rapport Brukarenkät 2008 Dokumentägare Dokumentansvarig OA-förvaltningen Berit Burman Dokumentinformation Redovisning

Läs mer

Resultat från brukarundersökning inom funktionshinder, Mölndals stad, 2014

Resultat från brukarundersökning inom funktionshinder, Mölndals stad, 2014 Resultat från brukarundersökning inom funktionshinder, Mölndals stad, 2014 Kvalitet- och beställarenheten Helena Bertilsson, verksamhetsutvecklare 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Om undersökningen...

Läs mer

2015:1. Jobbhälsobarometern. 350 000 personer i svenskt arbetsliv känner psykiskt obehag inför att gå till jobbet flera gånger i veckan

2015:1. Jobbhälsobarometern. 350 000 personer i svenskt arbetsliv känner psykiskt obehag inför att gå till jobbet flera gånger i veckan 2015:1 Jobbhälsobarometern 350 000 personer i svenskt arbetsliv känner psykiskt obehag inför att gå till jobbet flera gånger i veckan Delrapport 2015:1 Sveriges Företagshälsor 2015--10-05 Leder obehagskänslor

Läs mer

Kvalitet inom äldreomsorgen

Kvalitet inom äldreomsorgen Revisionsrapport* Kvalitet inom äldreomsorgen Mora kommun Februari 2009 Inger Kullberg Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning och bakgrund...4 2.1 Revisionsfråga...5 2.2 Revisionsmetod...5

Läs mer

Stöd och omvårdnad. Avgifter för äldre och personer med funktionsnedsättning

Stöd och omvårdnad. Avgifter för äldre och personer med funktionsnedsättning Stöd och omvårdnad Avgifter för äldre och personer med funktionsnedsättning Gäller från 1 januari 2015 2 Information om avgifter Från och med 1 januari 2015 till och med 31 december 2015 Du som har svårt

Läs mer

TONÅRINGARNA OCH DERAS PENGAR VI

TONÅRINGARNA OCH DERAS PENGAR VI TONÅRINGARNA OCH DERAS PENGAR VI Madelén Falkenhäll Institutet för Privatekonomi September 2013 Månad År Institutet för Privatekonomi 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 4 NÅGRA SLUTSATSER... 5 SAMMANFATTNING...

Läs mer

Mora kommun Socialförvaltningen Prostgatan 7 792 80 Mora Tfn. 0250-264 00

Mora kommun Socialförvaltningen Prostgatan 7 792 80 Mora Tfn. 0250-264 00 Mora kommun Socialförvaltningen Prostgatan 7 792 80 Mora Tfn. 0250-264 00 Information om vård och omsorg i Mora kommun Reviderad 2014-08-04 Socialförvaltningen Innehåll Sida Välkommen 3 Gången är följande

Läs mer

Så sparar svenska folket

Så sparar svenska folket Så sparar svenska folket Undersökning om svenska folkets vanor och beteenden när de gäller sparande April 2011 SBAB Bank Box 27308 102 54 Stockholm Tel. 0771 45 30 00 www.sbab.se Inledning SBAB Bank har

Läs mer

Stöd enligt socialtjänstlagen (SoL)

Stöd enligt socialtjänstlagen (SoL) Stöd enligt socialtjänstlagen (SoL) Omsorg, stöd och service för dig som har en funktionsnedsättning och som bor i Huddinge. Vart vänder jag mig? Du som bor eller vistas i Huddinge kommun, är under 65

Läs mer

Krogar mot Knark Attitydundersökning ATTITYD I KARLSTAD AB 2013

Krogar mot Knark Attitydundersökning ATTITYD I KARLSTAD AB 2013 Krogar mot Knark Attitydundersökning ATTITYD I KARLSTAD AB 2013 Innehållsförteckning Bakgrund... 4 Syfte... 4 Genomförande... 4 Statistikbeskrivning... 4 Bakgrundsvariabler... 5 Resultat... 8 Narkotika

Läs mer

INTRESSET FÖR TRYGGHETSBOSTÄDER I HUDDINGE

INTRESSET FÖR TRYGGHETSBOSTÄDER I HUDDINGE INTRESSET FÖR TRYGGHETSBOSTÄDER I HUDDINGE ENKÄT MED KOMMUNINVÅNARE I ÅLDERN 65 80 ÅR USK AB Hans-Åke Gustavsson 08-508 35 066 2011-06-29 hans-ake.gustavsson@uskab.se Intresse för trygghetsbostäder i Huddinge

Läs mer

Välkomna till Tuvängen 3 Adress och telefonnummer 3 Boendet 4 Allmän information 5 Kontaktperson 6 Besök 7 Måltider 7 Checklista 8

Välkomna till Tuvängen 3 Adress och telefonnummer 3 Boendet 4 Allmän information 5 Kontaktperson 6 Besök 7 Måltider 7 Checklista 8 Tuvängen Innehållsförteckning Välkomna till Tuvängen 3 Adress och telefonnummer 3 Boendet 4 Allmän information 5 Kontaktperson 6 Besök 7 Måltider 7 Checklista 8 2 Välkomna till Tuvängen Tuvängen är ett

Läs mer

Tips och råd inför val av äldreboende. En guide för dig som ska välja äldreboende

Tips och råd inför val av äldreboende. En guide för dig som ska välja äldreboende Tips och råd inför val av äldreboende En guide för dig som ska välja äldreboende Inledning SPF arbetar med ett långsiktigt program kring ålderism, d.v.s. diskriminering på grund av ålder. Inom detta program

Läs mer

Undersökning Sjukgymnastik PUK. Tidpunkt 2014-04

Undersökning Sjukgymnastik PUK. Tidpunkt 2014-04 Sammanfattande rapport VO Aktiv Fysioterapi Södra Undersökning Sjukgymnastik PUK Tidpunkt Ansvarig projektledare Anne Jansson Introduktion Om Institutet för kvalitetsindikatorer (Indikator) Indikator har

Läs mer

Beslut - enkätundersökningen LUPP 2013

Beslut - enkätundersökningen LUPP 2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Barn- och utbildningsförvaltningen 2014-03-31 Dnr: 2013/103-UAN-010 Daniel Berr - bh114 E-post: daniel.berr@vasteras.se Kopia till Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Beslut -

Läs mer

HJÄLP OCH STÖD. för dig som är äldre eller har funktionsnedsättning

HJÄLP OCH STÖD. för dig som är äldre eller har funktionsnedsättning HJÄLP OCH STÖD för dig som är äldre eller har funktionsnedsättning 1 Lomma kommun har ansvar för att du som bor eller vistas i kommunen, får det stöd och den hjälp du behöver, allt enligt Socialtjänstlagen

Läs mer

Så tycker brukarna om Vård och omsorg i Mölndals stad

Så tycker brukarna om Vård och omsorg i Mölndals stad Så tycker brukarna om Vård och omsorg i Mölndals stad Enkätundersökning genomförd hösten 2009 Resultatet sammanställt mars 2010 Vård och omsorg Kvalitet och verksamhetsutveckling Helena Bertilsson Lena

Läs mer

Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 11 2015

Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 11 2015 Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 11 215 www.umea.se/kommun Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Inledning 3 Syfte 3 Metod 4 Val av färdmedel

Läs mer

Enkätundersökning i samarbete med MSN

Enkätundersökning i samarbete med MSN Riksförbundet BRIS Enkätundersökning i samarbete med MSN I samarbete med MSN genomförde BRIS under våren 2007 en webbaserad enkät bland 14-17- åringar. Syftet var att skaffa ett bredare underlag än det

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

_êìâ~êé=çã=ëáå=çéä~âíáöüéí=á= ippjü~åçä ÖÖ~êå~ë=ìíêÉÇåáåÖ=

_êìâ~êé=çã=ëáå=çéä~âíáöüéí=á= ippjü~åçä ÖÖ~êå~ë=ìíêÉÇåáåÖ= _êìâ~êé=çã=ëáå=çéä~âíáöüéí=á= ippjü~åçä ÖÖ~êå~ë=ìíêÉÇåáåÖ= båâ íìåçéêë âåáåö=ü ëíéå=omnm båâ íìåçéêë âåáåöéå= ê=öéåçãñ êç=~î= `~í~êáå~=hìäääéêöi=ìíêéçåáåöë~ëëáëíéåí=ãóåçáöüéíëìí îåáåöéå Innehållsförteckning

Läs mer

Arbetsmarknadsöversikt vård och omsorg om äldre

Arbetsmarknadsöversikt vård och omsorg om äldre Arbetsmarknadsöversikt vård och omsorg om äldre Rekryteringsläget tredje kvartalet 2007 Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är en lägesbeskrivning. Det innebär att

Läs mer

2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03

2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03 2013:1 Jobbhälsobarometern Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 4 Bara 2 av 10 kvinnor

Läs mer

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING HJÄLP OCH STÖD I HEMMET Svedala kommun har enligt Socialtjänstlagen (SoL) ansvar för att personer som bor eller vistas i kommunen

Läs mer

Hemtjänst Demensdagverksamhet Avlösning i hemmet Växelvård/Korttidsvård Särskilt boende med demensinriktning

Hemtjänst Demensdagverksamhet Avlösning i hemmet Växelvård/Korttidsvård Särskilt boende med demensinriktning Bilaga 1 Demensvårdens organisation i Trosa kommun Initiativ till minnesutredning kan tas av den enskilde, anhörig, personal inom kommun, primärvård eller annan person. Den medicinska utredningen utförs

Läs mer

Tonåringarna och deras pengar V

Tonåringarna och deras pengar V Tonåringarna och deras pengar V Maria Ahrengart Institutet för privatekonomi September 2008 Sammanfattning... 3 Månadspeng... 3 Köpkraftsförändring 1998-2008... 4 Sommarjobb... 4 Sammanlagda inkomster...

Läs mer

Hjälp och stöd till äldre i Västerås

Hjälp och stöd till äldre i Västerås Hjälp och stöd till äldre i Västerås Hjälp och stöd till äldre i Västerås Du som är äldre och bor i Västerås kan få hjälp och stöd. I den här broschyren kan du läsa om olika former av stöd och insatser

Läs mer

Ändrade krav på stöd i hemmet för demenssjuka

Ändrade krav på stöd i hemmet för demenssjuka Team: Flen, ett samverkansprojekt mellan kommun och primärvård. Syfte med deltagandet i Genombrott: Att höja tryggheten för de personer som har demenssjukdom och deras anhöriga i Flens Kommun. Att kommun

Läs mer

Psoriasisförbundet. Enkätundersökning bland medlemmar i Stockholm. September-oktober 2006

Psoriasisförbundet. Enkätundersökning bland medlemmar i Stockholm. September-oktober 2006 Psoriasisförbundet Enkätundersökning bland medlemmar i Stockholm September-oktober 2006 Bakgrund Psoriasis är en allvarlig kronisk sjukdom som drabbar hud och leder och ny forskning visar att psoriasis

Läs mer

Omvårdnad Gävle 2013. Kunder och närstående om äldreomsorg och verksamhet för personer med funktionsnedsättning. November 2013

Omvårdnad Gävle 2013. Kunder och närstående om äldreomsorg och verksamhet för personer med funktionsnedsättning. November 2013 Markör Marknad & Kommunikation AB Stockholm Omvårdnad Gävle 2013 Kunder och närstående om äldreomsorg och verksamhet för personer med funktionsnedsättning November 2013 Uppdrag: Kund- och närståendeenkäter

Läs mer

SERVICE TILL DIG SOM ÄR ÄLDRE I NACKA KOMMUN

SERVICE TILL DIG SOM ÄR ÄLDRE I NACKA KOMMUN 20 5 SERVICE TILL DIG SOM ÄR ÄLDRE I NACKA KOMMUN Äldreenheten Förtroende och respekt för människors kunskap och egen förmåga samt för deras vilja att ta ansvar. Innehåll Service till dig som är äldre

Läs mer

Uppföljning av boende för vuxna och daglig verksamhet, LSS 2010

Uppföljning av boende för vuxna och daglig verksamhet, LSS 2010 sida 1 (9) Socialförvaltningen Planeringsavdelningen Eva Jonsson Uppföljning av boende för vuxna och daglig verksamhet, LSS 2010 sida 2 (9) Innehållsförteckning Uppföljning av boendet för vuxna och daglig

Läs mer

Rapport Brukarundersökning personer med funktionsnedsättning (LSS) 2012

Rapport Brukarundersökning personer med funktionsnedsättning (LSS) 2012 www.ljungby.se Rapport Brukarundersökning personer med funktionsnedsättning (LSS) 2012 Innehållsförteckning Innehållsförteckning...2 Brukarundersökning personer med funktionsnedsättning (LSS) 2012...3

Läs mer

ledningssystemet Beslutad av Förvaltningschef Medicinskt ansvarig sjuksköterska

ledningssystemet Beslutad av Förvaltningschef Medicinskt ansvarig sjuksköterska Rutin för egenvård Gäller för Personal inom omsorgsförvaltningen Samverkan Plats i ledningssystemet Beslutad av Förvaltningschef Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Gäller från datum 2014-10-13

Läs mer

Äldreomsorgen - För dig med demenssjukdom

Äldreomsorgen - För dig med demenssjukdom Äldreomsorgen - För dig med demenssjukdom Socialförvaltningen Äldreomsorgen Våra lokala värdighetsgarantier Delaktighet och inflytande Klippans Kommuns Äldreomsorg garanterar dig regelbundna samtal med

Läs mer

Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörn

Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörn Ale Kommun Diarienr: 2015/013-003 Kungälvs Kommun Stenungsunds Kommun Tjörns Kommun Arbetsförmedlingen Försäkringskassan Västra Götalandsregionen Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörn

Läs mer

Jämställdhetsanalys av biståndsbeslut enligt SoL och LSS Malmö stad

Jämställdhetsanalys av biståndsbeslut enligt SoL och LSS Malmö stad Jämställdhetsanalys av biståndsbeslut enligt SoL och LSS Malmö stad Upprättad: Datum:2013-01-31 Enhet: Vård och omsorg Projektledare: Sara Makboul Innehållsförteckning Jämställdhetsanalys av biståndsbeslut

Läs mer

Handlingsplan inom Demensvård i Marks Kommun

Handlingsplan inom Demensvård i Marks Kommun Handlingsplan inom Demensvård i Marks Kommun För att kunna ge en bra vård till personer med Demenssjukdom behöver du arbeta utifrån följande lagar: hälso- och sjukvårdslagen(hsl), socialtjänstlagen(sol)

Läs mer

Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen

Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen Riktlinje Antagen den 12 februari 2014 Korttidsboende Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen VON 2014/0068-6 003 Riktlinjen är fastställd av vård- och omsorgsnämnden den

Läs mer

Sammanställning lärande nätverk Samverkan och partnerskap i stöd och hjälp till anhöriga

Sammanställning lärande nätverk Samverkan och partnerskap i stöd och hjälp till anhöriga Sammanställning lärande nätverk Samverkan och partnerskap i stöd och hjälp till anhöriga Tema A: Samverkan andra mötet samarbete kommun och landsting Samarbete mellan kommun och landsting idag Samarbetet

Läs mer

INFORMATION FRÅN ENHETEN FÖR BISTÅND OCH STÖD VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET

INFORMATION FRÅN ENHETEN FÖR BISTÅND OCH STÖD VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET INFORMATION FRÅN ENHETEN FÖR BISTÅND OCH STÖD VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET SOCIALTJÄNSTLAGEN (SOL) 4 KAPITLET RÄTTEN TILL BISTÅND 1 Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda

Läs mer

Brukarundersökningar 2009 äldreomsorg, bistånd och anhörigstöd

Brukarundersökningar 2009 äldreomsorg, bistånd och anhörigstöd sida 1 (9) Brukarundersökningar 2009 äldreomsorg, bistånd och anhörigstöd sida 2 (9) SAMMANFATTNING... 3 BAKGRUND... 3 METOD... 3 RESULTAT... 3 HEMTJÄNST... 3 SÄRSKILT BOENDE OCH VÄXELVÅRD... 4 NÖJD-KUND-INDEX

Läs mer

Socialförvaltningen Information om omsorg till äldre och personer med funktionsnedsättning 2014

Socialförvaltningen Information om omsorg till äldre och personer med funktionsnedsättning 2014 Socialförvaltningen Information om omsorg till äldre och personer med funktionsnedsättning 2014 Innehållsförteckning Omsorg är vår uppgift 2 Grunden bistånd (hjälp) enligt socialtjänstlagen 3 Särskilt

Läs mer

Medel. Definition. Antal dagar. Antal dagar. 9 Ånge 08. Antal dagar. Medel 2010/ Index 1-100. Antal personer. Barn/ personal

Medel. Definition. Antal dagar. Antal dagar. 9 Ånge 08. Antal dagar. Medel 2010/ Index 1-100. Antal personer. Barn/ personal Kommunens Kvalitet i Korthet 160 kommuner deltog 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Din kommuns tillgänglighet Hur många av medborgare som skickar in en enkel fråga via e-post får svar inom två arbetsdagar? Definition

Läs mer

Ung Företagsamhet Vad hände sedan? Sida 1

Ung Företagsamhet Vad hände sedan? Sida 1 Ung Företagsamhet Vad hände sedan? Sida 1 Sammanfattning 13% av UF-deltagarna har startat eget efter utbildningen. 19% av respondenterna över 28 år har företagarerfarenhet. Andelen med företagarerfarenhet

Läs mer

Riksidrottsförbundets Kostnadsundersökning

Riksidrottsförbundets Kostnadsundersökning Riksidrottsförbundets Kostnadsundersökning Mars 2009 Genomförd av CMA Research AB RF Kostnadsundersökning 2009, sid 1 Innehåll Sammanfattning sid. 2 Fakta om undersökningen sid. 5 Undersökningens resultat

Läs mer

Vård- och omsorgstaxa

Vård- och omsorgstaxa Vård- och omsorgstaxa Gäller från och med 1:a januari 2015 1 Innehåll Förutsättningar vid beräkning av avgifter 3 Garanterad levnadsnivå Individuella tillägg på förbehållsbeloppet 4 Avdrag på förbehållsbeloppet

Läs mer

BRUKARUNDERSÖKNING 2008

BRUKARUNDERSÖKNING 2008 sida 1 (10) BRUKARUNDERSÖKNING 2008 SOCIALFÖRVALTNINGEN Falkenbergs Kommuns sida 2 (10) SAMMANFATTNING... 3 METOD... 4 RESULTAT HEMTJÄNST... 4 RESPEKT... 4 SJÄLVBESTÄMMANDE... 4 TRYGGHET... 5 PERSONALKONTINUITET...

Läs mer

Äldreomsorgsverksamheten

Äldreomsorgsverksamheten Äldreomsorgsverksamheten Lagar Det två viktigaste lagarna som styr vård och omsorg är Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) samt Socialtjänstlagen (SOL). Hälso- och sjukvårdslagen reglerar all verksamhet inom

Läs mer

Personlig omvårdnad. Service. Städning. Snöröjning

Personlig omvårdnad. Service. Städning. Snöröjning Individuell prövning Alla insatser inom äldreomsorgen prövas individuellt och utgår från dina specifika behov. Varje område har en biståndshandläggare som utreder dina behov vid hembesök och/eller vårdplanering.

Läs mer

Vård- och omsorgsboende för äldre i Falu kommun

Vård- och omsorgsboende för äldre i Falu kommun falun.se/omvårdnadsförvaltningen Trygghet Inflytande Gott bemötande Vård- och omsorgsboende för äldre i Falu kommun Innehåll Anvisning av lägenhet...5 Att ansöka om och få lägenhet...4 Att bo i vård- och

Läs mer

Dnr: VON-176/2013 003. Anhörigstöd. Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen

Dnr: VON-176/2013 003. Anhörigstöd. Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen Dnr: VON-176/2013 003 Anhörigstöd Riktlinjer för utredning, beslut och utförande enligt socialtjänstlagen GODKÄND AV LEDNINGSGRUPPEN 2013-04-08 OCH FASTSTÄLLD AV VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDEN DEN 14 MAJ 2013

Läs mer

Om du får ett negativt beslut kan du överklaga. För mer information, ring mottagningsgruppen på 011-15 27 37.

Om du får ett negativt beslut kan du överklaga. För mer information, ring mottagningsgruppen på 011-15 27 37. Hemtjänst i Norrköping Det är vård- och omsorgsnämnden som har ansvar för kommunens äldre- och handikappomsorg. Vård- och omsorgsnämnden erbjuder stöd, omsorg och omvårdnad i livets olika skeden. I vård-

Läs mer

Riktlinje för insatser enligt SoL 0.5.

Riktlinje för insatser enligt SoL 0.5. Antagen av Omsorgsnämnden 2011-03-02 Inledning Följande riktlinjer skall utgöra stöd och vägledning vid bedömning och beslut om beviljande av insatser avseende bistånd enligt Socialtjänstlagen (SoL) i

Läs mer

E-handeln 2012- miljarder riskerar gå upp i rök SILENTIUM AB COPYRIGHT WWW.SILENTIUM.SE

E-handeln 2012- miljarder riskerar gå upp i rök SILENTIUM AB COPYRIGHT WWW.SILENTIUM.SE E-handeln 2012- miljarder riskerar gå upp i rök Presentationsupplägg Fakta om undersökningen Sammanfattning Undersökningsresultat FAKTA OM UNDERSÖKNINGEN Denna undersökning är gjord av Silentium 1 7 mars

Läs mer

2014:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2014:1 Sveriges Företagshälsor 2014-09-09

2014:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2014:1 Sveriges Företagshälsor 2014-09-09 2014:1 Jobbhälsobarometern Delrapport 2014:1 Sveriges Företagshälsor 2014-09-09 Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 5 Arbetslinjen till

Läs mer

BILAGA 2 : STATISTISK ANALYS

BILAGA 2 : STATISTISK ANALYS BILAGA 2 : STATISTISK ANALYS Fördelningen av klienter per kommun (sedan start) 2003 Enligt verksamhetsberättelsen för den personliga ombudsverksamheten år 2003 såg fördelningen av klienter per kommun (sedan

Läs mer