Ny handlingsplan för bättre klinisk handledning av studenter Gemensamt projekt vid Hälsouniversitet och landstinget i Östergötland

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ny handlingsplan för bättre klinisk handledning av studenter Gemensamt projekt vid Hälsouniversitet och landstinget i Östergötland"

Transkript

1 utbildning och forskning Ny handlingsplan för bättre klinisk handledning av studenter Gemensamt projekt vid Hälsouniversitet och landstinget i Östergötland MATS HAMMAR, professor, dekanus, överläkare, vid tiden för projektarbetet ansvarig för externa placeringar inom läkarutbildningen MALIN ASP, examinerad läkare, vid tiden för projektarbetet studentrepresentant GÖSTA BERLIN, professor, chefläkare med ansvar för forsknings- och utvecklingsfrågor ULF DAHLSTRÖM, professor, ansvarig för stadium III inom läkarutbildningen CHRISTINA EINTREI, professor, tidigare programstudierektor vid läkarutbildningen ANNE EKDAHL, verksamhetschef, geriatriska kliniken TORBJÖRN LEDIN, universitetslektor, programstudierektor läkarutbildningen ROLF MALLER, docent, verksamhetschef, infektionskliniken; samtliga vid Hälsouniversitetet eller Universitetssjukhuset i Linköping Under sin läkarutbildning skall studenten inhämta omfattande kunskaper, där klinisk verksamhet tjänar som stimulans, motivation och inspiration för både teoretiska, basvetenskapliga och kliniska kunskaper. Genom införandet av nya pedagogiska metoder har Hälsouniversitetet (HU, den medicinska fakulteten i Linköping), som sjösattes 1986, betytt ett stort steg framåt för den medicinska utbildningen i Sverige [1, 2]. Ett studentcentrerat arbetssätt med användande av problembaserat lärande (PBL), utgående från verkliga eller konstruerade men realistiska fall, innebär att studierna inte begränsas till enskilda ämnen, utan man studerar organsystem, funktioner och mekanismer oberoende av ämne; s k horisontell integration [3, 4]. Vidare finns såväl prekliniska/basvetenskapliga som kliniska inlärningsmål genom hela utbildningen, och kliniska och prekliniska studier bedrivs parallellt, s k vertikal integration [5]. Samtidigt avser utbildningen att utveckla studenternas vetenskapliga förhållningssätt, med bl a strukturerad träning i litteratursökning och egna fördjupningsarbeten [6, 7]. Många moment inom läkarutbildningen, liksom vårdutbildningarna inom HU, lägger stor vikt vid att stödja studentens personliga utveckling under studietiden (Fakta 1). Här ingår t ex utvecklingssamtal, strukturerad träning i samtalskonst [8], multiprofessionell integration, där vi t ex utvecklade den första»undervisningsavdelningen«[9, 10], ledarskapsträning [11], liksom en humanistisk»strimma«. Probleminventering och arbetssätt Trots många nya pedagogiska idéer inom läkarutbildningen vid HU har den kliniska handledningen fortgått med relativt traditionella metoder. Kritik och önskemål om förbättringar har framförts från studenter vid HU och läkarutbildningar runt om i Sverige [12]. Kritiken berör frågor som bristande engagemang i handledningen, avsaknad av introduktion, svårigheter att»komma till«och pröva praktiska moment på grund av stora studentgrupper, etc. Studenter som använder PBL som arbetsmetod är vana att ta egna initiativ, ifrågasätta och söka svaren på sina frågor. Detta innebär också andra krav på den kliniska handledningen. För att råda bot på dessa brister skapades en arbetsgrupp med representation från såväl studenterna som fakultets-, klinik- och sjukhusledning. Arbetet inleddes med en probleminventering genomförd som en»brainstorming«utifrån vilken gruppen sorterade och grupperade problemen (Fakta 2). Vi fann problem på många nivåer, alltifrån otydlighet från klinik- och terminsledningar, bristande kommunikation mellan universitet och sjukvård gällande pedagogiska metoder och terminsmål, otillräcklig introduktion i undervisningsfrågor av nya medarbetare såväl på landstings- som på universitetssidan till dåligt planerade placeringar för studenterna på klinikerna. Problemen började bearbetas successivt. Goda exempel inhämtades från olika placeringar vid sluten- och öppenvård och från andra utbildningar vid HU. Sådant som av studenterna spontant eller i kursvärderingar påpekats välfungerande samlades, och så småningom utkristalliserades en rad åtgärder som uppfattats kunna minska problemen och påtagligt förbättra värdet av de kliniska placeringarna. Vi tog också fram en strategi för hur vi skulle få sanktion för vårt program samt spridning och implementering ute i verksamheten. Vi anser att vi påtagligt kan förbättra den kliniska handledningen genom följande åtgärder: Införa och tydliggöra uppgifter för några nyckelpersoner vid kliniken; den studentansvarige läkaren och den personlige handledaren. Förbättra kommunikationen mellan klinikledningar, HU och studenterna med övergripande åtgärder. Höja kompetensen inom klinisk handledning för alla involverade, såväl akademiska lärare som landstingsanställd personal, med utbildningsinsatser. Dessa olika åtgärdsförslag diskuteras närmare nedan. Vi vill sammanfattat Läkarutbildningen vid Hälsouniversitetet i Linköping har fått nationellt och internationellt genomslag, men den kliniska handledningen har fortgått med relativt traditionella metoder. Berättigad kritik har framförts från studenterna. För att råda bot på dessa brister skapades en arbetsgrupp med representation från såväl fakultets-, klinik- som sjukhusledning och med studentrepresentation. Arbetet har lett fram till ett dokument som förankrats inom fakulteten och sjukvårdsorganisationen och vars innehåll sprids genom återkommande utbildningar av kliniskt verksamma läkare runt om i Östergötland och sjukvårdsregionen. Kontinuitet i handledningen med hjälp av en studentansvarig läkare vid varje klinik och personliga handledare för studenterna ses som viktiga principer liksom studentledda speciella mottagningstillfällen. läkartidningen nr volym

2 fakta 1 Exempel på moment i läkarutbildningen vid Hälsouniversitetet som stöder studentens personliga utveckling: Samtalskonst och förhållningssätt testas i terminsoch stadieexamina. Utvecklingssamtal med lärare erbjuds alla studenter under T4. Studenter utbildas till och är mentorer för yngre studenter. Undervisning och träning i ledarskap. Multiprofessionell integration (T1, 8 veckor helt integrerade basgrupper tillsammans med alla andra vårdutbildningar vid HU). Under T9 sköter studenter från alla utbildningar tillsammans en speciell»undervisningsavdelning«. Humanistisk strimma, där man läser skönlitteratur, studerar etik och skriver en novell. påpeka att många andra undervisningskomponenter pågår parallellt med den kliniska handledningen, såsom arbete med basgruppsfall enligt PBL, deltagande i s k erbjudanden med exempelvis laboratorieövningar, träning i kommunikation etc. En studentansvarig läkare bör finnas vid varje enhet/avdelning/klinik. Vid varje enhet (klinik, avdelning, vårdcentral) som handleder studenter bör det finnas en studentansvarig läkare. En undervisningsintresserad läkare får mandat att utöva ett antal uppgifter under helst flera terminer och har arbetstid avsatt för denna viktiga uppgift. Att vara studentansvarig läkare skall betraktas som en merit och tränar både pedagogisk kompetens och ledarskap. Över tiden kan man växla mellan att vara studentansvarig och personlig handledare. Den studentansvarige läkaren har ett antal tydliga uppgifter: Att ge strukturerad introduktion till varje ny studentgrupp, lämpligen under placeringens första dag. Klinikens olika verksamheter presenteras, och förslag ges om vilka verksamheter som torde vara mest värdefulla för studenterna under placeringen. Ofta visar det sig fördelaktigt att studenterna själva, efter introduktionen och genomgången av vilka moment som är viktigast och mest givande, skapar sin plan och sitt schema för placeringen. Att ge en viss geografisk introduktion, t ex i form av en rundvandring med presentation av den nya studentgruppen för personal på olika enheter. Att, i de fall studenternas praktiska arbete innehåller uppgifter som skall göras med hjälp av klinikens datasystem, introducera studenterna i hur de kan komma åt detta system. Minst en dator bör finnas tillgänglig för studenterna. Vidare bör personsökare finnas för de studenter som tjänstgör vid kliniken, detta för att man snabbt skall kunna samla studenterna till exempelvis en intressant patientdemonstration. Att bland kollegerna rekrytera en personlig handledare per student (se nedan). Om endast en eller ett par studenter är placerade på avdelningen är detta inte nödvändigt, eftersom den studentansvarige läkaren då själv kan ikläda sig denna roll för de båda studenterna. Att se till att minst två timmar per vecka schemaläggs för gruppvis klinisk undervisning»bedside«eller i seminarieform baserad på fall studenterna mött under placeringen. Dessa diskussioner kan ledas av den studentansvarige läkaren men också av en lärare med kombinationstjänst eller av annan läkare vid kliniken. Att se till att övriga handledare och andra medarbetare på kliniken har ett tydligt måldokument för terminens innehåll och för placeringen. fakta 2 Sammanfattning av den inledande probleminventeringen: Vissa kliniska placeringar får mycket dålig kritik av studenterna, ger bristande handledning, visar dåligt engagemang från lärarna, ger ingen introduktion etc. De flesta verksamhetschefer anser undervisning vara högt prioriterad, men när det kommer till konkreta åtgärder prioriteras undervisning ofta lågt. Många läkare/kliniska handledare anser sig inte hinna/vara utbildade att handleda, de känner inte till målen för handledningen, vet inte hur mycket man kan kräva av studenter när det gäller närvaro, kompetens etc. Det finns en bristande kommunikation mellan klinikledning/ämnesansvariga angående klinisk undervisning, t ex för att förbereda när det kommer nya studenter till kliniken, hur många studenter som kommer etc. Många nya medarbetare både vid sjukhusen inom landstinget och HU behöver»inskolning«när det gäller HUs pedagogiska principer och arbetsmetoder. Det finns bristande kunskaper om de ekonomiska ersättningssystemen som finns för insatser inom grundutbildningen. Att se till att klinikens handledning följs upp baserat på studenternas utvärdering. Ett problem är ofta hur och på vilket sätt en utvärdering når fram till berörda. Den studentansvarige för tillbaka till klinikchef och ämnesansvarig vad som kan ändras i klinikens organisation för att förbättra placeringen. Vi har också föreslagit att studenternas utvärdering av handledningen skall ingå i klinikens verksamhetsberättelse som ett kvalitetsmått, lika viktigt som andra mått som oftast berör vårdens produktion, kvalitet m m. Att minst en gång per termin arrangera, lämpligen tillsammans med ämnesansvarig lärare och studenter placerade på kliniken, en vidareutbildningsträff om klinisk handledning för klinikens läkare. Klinisk handledning är ett uppdrag för sjukvården, på samma sätt som genomförande och utveckling av sjukvård. Vi anser att man skall ägna vidareutbildning åt klinisk handledning och utbildningsfrågor, t ex utgående från terminens målbeskrivning eller studenternas utvärderingar, lika gärna som åt nya utrednings- eller behandlingsformer. Man kan också relatera till dokument som studentkårer i Sverige arbetat fram angående kriterier för en god klinisk placering i studenternas perspektiv (Fakta 3 visar den variant som används vid HU). 650 Olika nivåer av klinisk handledning och»studentmottagning«klinisk handledning kan ske på en rad olika sätt. Vi har definierat olika nivåer för klinisk handledning, där studentens egen aktivitet ökar för varje nivå. Den lägsta nivån (nivå 1) är när studenten endast observerar hur handledaren t ex bedriver sin mottagning. Studenten är passiv och riskerar att snart förlora intresse och engagemang. Nivå 2 innebär att handledaren då och då kommenterar eller frågar studenten men i huvudsak ändå sköter mottagningsbesöket själv. Då studenten exempelvis på akutmottagningen först själv tar upp anamnes och undersöker patienten, sedan redogör för sina fynd och tolkningar för handledaren och därefter deltar när handledaren kompletterar undersökningen sker handledningen på nivå 3. Den högsta och mest aktiverande nivån, nivå 4, innebär att studenten tar upp anamnes, undersöker och avslutar besöket med handledaren i huvudsak som observatör. En viktig komponent är att handledaren efteråt ger synpunkter och återkoppling på det hon/han observerat, vilket är en av de mest effektiva metoderna att stärläkartidningen nr volym 103

3 läkartidningen nr XX 2006 volym

4 652 läkartidningen nr XX 2006 volym 103

5 fakta 3 Kriterier för god klinisk placering ur studentens perspektiv. Läkarutbildningen, HU, Linköping: All personal på en placering skall känna till placeringens mål. All personal kan/skall delta i undervisningen. All personal skall veta vad PBL är (och vad PBL inte är).»inte servera allt diskutera runt studenten söker sitt eget svar återkommer.lära sig var de hittar kunskap och lära sig värdera kunskapen.«studenterna skall ha tillgång till omklädningsrum, personsökare, kandidatexpedition med dator, lösenord för inloggning på datornätverket, skriftlig information om klinikens verksamhet innan placeringen påbörjas (t ex e-post, brev). Under placeringens första dag skall ansvarig handledare presentera studenten för övrig personal, visa lokaler, introducera den personlige handledaren (läkare eller annan personal, barnmorska, narkossköterska). För varje student skall tid avsättas för undervisning, t ex i seminarieform/frågestund. Varje student skall ha tillgång till en kontaktperson (ansvarig handledare för placeringen träffar studenten två gånger/vecka). Vid slutet av placeringen skall den ansvarige handledaren tillsammans med studenten utvärdera placeringen. Den ansvarige skall även finnas tillgänglig under placeringen för att man skall kunna diskutera sådant som fungerar mindre bra. Den personlige handledaren skall ge kontinuerlig feedback på det moment studenten utför under sin placering, såsom exempelvis journalskrivning, patientkontakt och kliniska färdigheter. samarbetat tidigare blir detta samspel lättare och effektivare. Kontinuitet i handledningen och en personlig, kontinuerlig relation har visats ha stor betydelse för inlärning och utveckling och ger möjlighet för handledaren att både stödja och utmana sin adept [16]. Medicine studerandes förbund i Sverige har uttalat sig om att man önskar en personlig handledare under sina placeringar [12], något som HU har eftersträvat under många år, men som på många placeringar ändå inte har genomförts. Vi har därför beslutat att införa personlig handledare som ett»normaltillstånd«vid kliniska placeringar omfattande minst tre veckor och där minst tre studenter samtidigt tjänstgör. Detta möjliggör att svårighetsgraden i studentens uppgifter kan stegras i takt med att studentens kompetens ökar. Den personlige handledaren ger studenten råd i planeringen för den kliniska placeringen och arbetar tillsammans med studenten i så många sammanhang som är lämpligt, men tipsar också studenten om andra moment som är värdefulla. Ett informellt»kontrakt«görs upp för placeringen. Student och personlig handledare genomför»studentmottagning«vid minst ett tillfälle, gärna fler. Vid en sådan»studentmottagning«bör nivå 4 uppnås. Den personlige handledaren ger individuell och gärna strukturerad återkoppling efter»studentmottagningen«och vid placeringens slut. Även om en bra klinisk placering och god handledning är den bästa försäkringen för att studenterna är närvarande har den personlige handledaren goda möjligheter att följa upp studentens närvaro enligt det informella»kontraktet«. Vid problem med närvaron, som trots återkoppling till studenten inte lett till förbättring, bör den studentansvarige och den som är terminsansvarig involveras. Den personlige handledaren bör också föra tillbaka till studentansvarig vad som kan förbättras i klinikens organisation för att förbättra placeringen. ka inlärning [13] och för att kunna bedöma studentens kliniska kompetens [14]. Viktigt är också att efterfråga studentens egna synpunkter på hur hon/han genomförde samtal och undersökning. Handledning på nivå 4 är svår att uppnå rutinmässigt i den kliniska vardagen, det krävs att mer tid avsätts för t ex ett mottagningspass. Ändå har det visats att handledare som är mycket produktiva sjukvårdsmässigt kan få mycket goda utvärderingar för sin handledning av studenterna [15]. En viktig uppgift för den studentansvarige är att det arrangeras»studentmottagning«vid minst ett tillfälle per student och placering, gärna fler. Om enstaka studenter är placerade på avdelningen kan den genomföras av den studentansvarige läkaren själv, annars av den personlige handledaren. Lämpligen används inskrivning av patienter på vårdavdelningen eller speciella mottagningstillfällen för detta ändamål, och i kallelsen till patienten kan skrivas in att besöket kommer att ledas av en läkarstudent med en namngiven läkare närvarande. Det är viktigt att klargöra situationen för patienten, som annars, åtminstone i inledningsskedet, tenderar att vända sig till läkaren vid samtalet. Varje student har en egen personlig handledare Handledning innebär vanligen att en mer erfaren och kunnig person hjälper en annan person att öka sina kunskaper och färdigheter. Den handledde har alltid vissa kunskaper och färdigheter, och det gäller att bygga på ytterligare från den nivå man redan uppnått. Handledaren måste därför ha en uppfattning om den nivå den handledde befinner sig på för att kunna anpassa uppgifterna så att de blir tillräckligt utmanande och leder till fortsatt utveckling. Ofta kan man lösa detta med ett kort samtal om vad den handledde varit med om hittills under placeringen, men om man redan känner varandra och har Bättre kommunikation sjukvård universitet Vår inledande probleminventering visade att det fanns brister i kommunikationen mellan fakulteten och sjukvården avseende t ex pedagogiska metoder och terminsmål och otillräcklig introduktion av nya medarbetare på både universitets- och landstingssidan när det gäller undervisningsfrågor. Vi tror att liknande problem finns på många studieorter och är av generell art. Tydliga mål för placeringen är viktiga för både studenter och handledare [16, 17] men når inte alltid fram till berörda handledare. Ett antal olika förslag till åtgärder har tagits fram för att försöka lindra eller lösa dessa problem. Ansvaret för dessa åtgärder vilar på olika personer i huvudsak inom fakulteten, såsom ämnesansvariga (akademiska lärare), terminsansvariga, läkarutbildningens ledning etc. Introduktion av alla nya verksamhets-/klinikchefer om grundutbildningen och högkvalitativ klinisk handledning är synnerligen viktig. Att undervisning och handledning är en del av tjänsten för alla anställda inom landstinget bör vara självklart, men kunskap om och engagemang i undervisningsfrågor får större genomslag om ledningen stöttar detta. En genomgång om vilka förväntningar HU och landstinget har på kliniken och klinikledningen avseende grundutbildningsinsatser och klinisk handledning bör erbjudas varje ny klinikchef och klinikledning. Vårt dokument om klinisk handledning har visat sig vara en bra utgångspunkt vid genomgången. Vi diskuterar också läkarutbildningens upplägg, studieplan och pedagogiska principer. Dessutom ingår en genomgång av ALF-avtalets innebörd. Det är viktigt att förtydliga vad kliniken får för sin handledning, nämligen inte bara goodwill, en stimulerande verksamhet och möjligheter till framtida rekrytering, utan också en inte obetydlig ekonomisk ersättning. Idag för varje student med sig ca kr per vecka till den klinik man är placerad vid för att kompensera för de undervisningsinsatser som klinikens medarbetare bistår med. Detta in- läkartidningen nr volym

6 nebär att en klinik som har t ex 10 studenter under en månad får ca kr. Denna ersättning bör mer än väl kompensera för den strukturerade kliniska handledning som kliniken enligt vårt program skall ge. Vi anser alltså inte att ersättningen bör ökas utan snarare att handledningen enligt vårt program uppnår den kvalitet som den goda ersättningen redan ger förutsättningar för. För att upprätthålla engagemang för undervisningsfrågor är det överenskommet att en universitetsrepresentant skall finnas med i centrum- och klinikledningsgrupper. Vidare bör kliniken regelbundet ägna vidareutbildningstillfällen åt pedagogiska frågor och klinisk handledning. På liknande sätt som för nya verksamhetschefer bör en introduktion i klinisk handledning ges till alla nya professorer/lektorer. Här ingår att diskutera vilka förväntningar som finns på den nya läraren i detta avseende. Vi rekommenderar att alla kliniska lärare (professor/lektor) bör vara kliniskt verksamma för att ge trovärdighet, fortsatt kompetens etc. Introduktionen görs i samverkan mellan landsting och programstudierektor för läkarutbildningen på i huvudsak samma sätt som för nya klinikchefer. Implementering och ökad kompetens i undervisningsfrågor Eftersom i princip varje läkare och många andra medarbetare i landstinget kommer att bedriva handledning ligger ett stort utbildningsansvar på HU. Här gäller det att utbilda och inspirera alla nya läkarkolleger och gärna också sköterskor och paramedicinare i klinisk handledning efter HUs pedagogiska koncept. Den kliniska handledningen bör vara en självklar del i all sjukvård. Seminarier om klinisk handledning för sjukhusläkare har visat sig signifikant förbättra studenters värdering av sin kliniska placering [18]. I en historisk genomgång av läkarutbildning i USA poängteras att inte bara de medicinska fakulteterna har betydelse, utan sjukvårdens engagemang och intresse för undervisningsfrågor avgör i lika hög grad hur framgångsrika de kliniska placeringarna blir [19]. Vårt program för förbättrad klinisk handledning har tagits upp och accepterats i alla delar av sjukhusets ledningsgrupp och också fått sanktion vid övriga sjukhus och vårdcentraler i Östergötland. Vi har därefter haft genomgångar om programmet med alla centrumledningsgrupper vid universitetssjukhuset och senare med alla klinikledningsgrupper eller hela läkargrupper vid samtliga kliniker som handleder studenter. Därvid har vi vanligen fått stöd för programmet, men man har också identifierat lokala svårigheter som vi gemensamt försökt finna lösningsförslag till. En stor utmaning har varit den»breddutbildning«om handledning, som vi har satt igång i form av halvdagsseminarier öppna för alla medarbetare. Dessa har innehållit teoretiska avsnitt om inlärning och kunskapssyn men framför allt har de varit baserade på fall eller scenarier som skapats av de studentrepresentanter som deltagit i seminarierna. Studenterna har illustrerat typiska handledningssituationer, och vi har därefter låtit deltagarna själva i basgruppsform få bearbeta dessa»situationer«. Grupperna har sedan redogjort för vart de nått, och studenter/lärare har givit synpunkter och avslutningsvis återkopplat och sammanfattat. Det program om handledning som vi arbetat fram har gåtts igenom och delats ut till alla deltagare. Eftersom en ansenlig del av handledningen vid HU sker vid sjukhus utanför universitetssjukhuset, såväl inom som utanför Östergötland, har vi också arrangerat seminarier om handledning vid flera sjukhus i regionen. Uppföljning av programmet Eftersom sjukvården med viss regelbundenhet organiseras om och nya medarbetare tillkommer måste introduktion och undervisning om klinisk handledning ständigt fortgå. Vi kommer att behöva besöka kliniker och deras ledningsgrupper och hålla seminarier om handledning återkommande vid och utanför universitetssjukhuset. Vidare kommer vi att följa upp resultaten av våra åtgärder i första hand genom att jämföra om studenternas utvärderingar ändras efter det att programmet sjösatts. Att förbättra den kliniska handledningen ser vi som en mycket angelägen uppgift för att möta våra»nya«studenters krav och förväntningar och självklart stödja dem i att bli kvalificerade medarbetare inom vår framtida sjukvårdsorganisation. Förhoppningsvis innebär det program som landsting och universitet i Östergötland tagit fram ett steg i denna riktning. Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Inga uppgivna. REFERENSER 1. Areskog NH. The new medical education at the Faculty of Health Sciences, Linköping University A challenge for both students and teachers. Scandinavian Journal of Social Medicine 1992;2: Bergdahl B, Koch M, Ludvigsson J, Wessman J. The Linköping medical programme: A curriculum for student-centred learning. Annals of Community-Oriented Education 1994;7: Schmidt HG. Foundations of problem-based learning: some explanatory notes. Medical Education 1993;27: Vernon D, Blake R. Does problembased learning work? A meta-analysis of evaluation research. Academic Medicine 1993;68: Dahle LO, Brynhildsen J, Behrbohm Fallsberg M, Rundquist I, Hammar M. Pros and cons of vertical integration between clinical medicine and basic science within a problem-based undergraduate medical curriculum: examples and experiences from Linköping, Sweden. Medical Teacher 2002;24: Bergdahl B, Koch M, Svedin CG, Wasteson Å. Early phase examination based on clinical performance and problem-based reasoning. In: Bender W, Hiemstra R, Schirpbier A, Zwierstra R, editors. Teaching and assessing clinical competence. Groningen, The Netherlands: Boekwerk Publications; p Hammar M, Forsberg P, Loftås P. An innovative examination ending the medical curriculum. Medical Education 1995;29: Svedin CG, Koch M. Early clinical contact, holistic view and interpersonal skills. In: Bender W, Hiemstra R, Schirpbier A, Zwierstra R, editors. Teaching and assessing clinical competence. Groningen, The Netherlands: Boekwerk Publications; p Areskog NH. Multiprofessional education at the undergraduate level the Linköping model. Journal of Interprofessional Care 1994;8: Wahlström O, Sandén I, Hammar M. Multiprofessional education in the medical curriculum. Medical Education 1997;31: Hammar M, Gustavsson P, Svedin CG, Domeij D, Heijl A. Personal and professional development in the training of communication and leadership in undergraduate medical eduaction. Educ Health (Abingdon)1997;10: Åhsberg H. Läkarstudenters kliniska handledning måste förbättras. Läkartidningen 2005;102: Richardson BK. Feedback. Acad Emerg Med 2004;12: Hasnain M, Connell KJ, Downing SM, Olthoff A, Yudkowsky R. Toward meaningful evaluation of clinical competence: the role of direct observation in clerkship ratings. Acad Med 2004;79(10 suppl):s Berger TJ, Ander DS, Terrell ML, Berle DC. The impact of the demand for clinical productivity on student teaching in academic emergency departments. Acad Emerg Med 2004;11: Tiberius RG, Sinai J, Flak EA. The role of teacher-learner relationship in medical education. In: Norman GR, van der Vleuten CPM, Newble DI, editors. International handbook of research in medical education. Dordrecht: Kluwer Academic Publishers; p Burke WM, Williams JA, Fenner DE, Hammoud MM. The obstetrics and gynecology clerkship: building a better model from past experience. Am J Obstet Gynecol 2004;191: Hammoud MM, Haefner HK, Schigelone A, Gruppen LD. Teaching residents how to teach improves quality of clerkship. Am J Obstet Gynecol 2004;191: Ludmerer KM. The clinical experience in medical education: past, present, future. Mo Med 2004;101: läkartidningen nr volym 103

Centrum för Klinisk Utbildning (CKU) En för KI och SLL gemensam samverkansstruktur för den kliniska utbildningen i Stockholms län

Centrum för Klinisk Utbildning (CKU) En för KI och SLL gemensam samverkansstruktur för den kliniska utbildningen i Stockholms län Centrum för Klinisk Utbildning (CKU) En för KI och SLL gemensam samverkansstruktur för den kliniska utbildningen i Stockholms län CKU Nordost CKU Nordväst CKU Sydväst CKU Sydost Ett CKU Fyra geografiska

Läs mer

Medicinska Föreningens verksamhetsplan 15-16

Medicinska Föreningens verksamhetsplan 15-16 Verksamhetsplan 15-16 s verksamhetsplan 15-16 Denna verksamhetsplan beskriver en grundläggande målsättning för föreningens verksamhet. Den antas av fullmäktige och blir därmed en uppdragsbeskrivning från

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN FÖR SPECIALISERINGSTJÄNSTGÖRING (ST) ORTODONTI

UTBILDNINGSPLAN FÖR SPECIALISERINGSTJÄNSTGÖRING (ST) ORTODONTI UTBILDNINGSPLAN FÖR SPECIALISERINGSTJÄNSTGÖRING (ST) ORTODONTI STV ORTODONTI LINKÖPING FOLKTANDVÅRDEN LANDSTINGET I ÖSTERGÖTLAND Två platser godkända av Socialstyrelsen 1995-01-26 Dnr: 524-7071/94 Tredje

Läs mer

Chalmers Pedagogiska Portfölj

Chalmers Pedagogiska Portfölj Chalmers Pedagogiska Portfölj Nedan är ett utdrag ur Chalmers arbetsordning vad gäller definition och föreskrifter om pedagogisk skicklighet ( 4.2.2). Därefter följer instruktioner för utformning av den

Läs mer

Rapport från processledargruppen för professionell utveckling på läkarprogrammet vid Sahlgrenska akademin

Rapport från processledargruppen för professionell utveckling på läkarprogrammet vid Sahlgrenska akademin Rapport från processledargruppen för professionell utveckling på läkarprogrammet vid Sahlgrenska akademin Projekttid VT11-HT13 Liisa Carlzon Katarina Jood Elisabet Lönnermark Mats Wahlqvist Anders Ågård

Läs mer

Riktlinjer för. Klinikstudierektorer. vid Universitetssjukhuset i Örebro

Riktlinjer för. Klinikstudierektorer. vid Universitetssjukhuset i Örebro Riktlinjer för Klinikstudierektorer vid Universitetssjukhuset i Örebro Denna folder utgör ett utdrag ur sjukhusledningsbeslut 110309 Riktlinjer för klinikstudierektorer vid Universitetssjukhuset i Örebro

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 2015-02-14 Skaraborgs Sjukhus Skövde Medicinkliniken Sjukhus Ort Klinik Ola Ohlsson och Bengt Sallerfors Inspektörer Gradering A B C D Socialstyrelsens

Läs mer

ILS 2014-03-11 SFVH UMEÅ. Tandvårdshögskolan Malmö

ILS 2014-03-11 SFVH UMEÅ. Tandvårdshögskolan Malmö ILS 2014-03-11 SFVH UMEÅ Tandvårdshögskolan Malmö Hygienansvarig/Tandsköterska Ingegärd Lundgren Svensson Malmö högskola, odontologiska fakulteten avd för oral protetik 205 06 Malmö Tel: 040 665 85 10

Läs mer

Handledning av AT-läkare PRAKTISK MANUAL

Handledning av AT-läkare PRAKTISK MANUAL Handledning av AT-läkare PRAKTISK MANUAL Handledning av AT-läkare PRAKTISK MANUAL MATERIALET ÄR FRAMTAGET AV: Arbetsgruppen för handledning, huvudansvarig Richard Börjesson, AT-läkare, Caterina Finizia,

Läs mer

Riktlinjer för studenthandledning i verksamhetsförlagd utbildning (VFU) under termin 5

Riktlinjer för studenthandledning i verksamhetsförlagd utbildning (VFU) under termin 5 Riktlinjer för studenthandledning i verksamhetsförlagd utbildning (VFU) under termin 5 I samarbete mellan Institutionen för Neurovetenskap och Fysiologi/ Rehabilitering/ Fysioterapi och sjukgymnaster inom

Läs mer

NYA TIDER KRÄVER NYTT LEDARSKAP I VÅRDEN

NYA TIDER KRÄVER NYTT LEDARSKAP I VÅRDEN NYA TIDER KRÄVER NYTT LEDARSKAP I VÅRDEN LIV HJÄLPER DIG BLI EN MER EFFEKTIV LEDARE En bra ledare är stödjande, ansvarstagande och tydlig i sin kommunikation. Han eller hon utvecklar dessutom bättre patientkontakter.

Läs mer

Student- och handledarinformation. Primärvård Termin 3 HT15. Läkarprogrammet Karolinska Institutet

Student- och handledarinformation. Primärvård Termin 3 HT15. Läkarprogrammet Karolinska Institutet Student- och handledarinformation Primärvård Termin 3 HT15 Läkarprogrammet Karolinska Institutet Innehållsförteckning sid 3 Introduktion sid 4-5 Målsättning för undervisning inom primärvården för termin

Läs mer

Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011

Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011 Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011 Bakgrund Primärvårdsblocket kommer sist under AT-tjänstgöringen och på många sätt skiljer det sig från slutenvårdsplaceringarna.

Läs mer

Den effektiva föreläsningen form och innehåll

Den effektiva föreläsningen form och innehåll Den effektiva föreläsningen form och innehåll Ulf Ekelund, Inst f Kliniska Vetenskaper, Lund Abstract I föreliggande arbete beskrivs kortfattat följande fördelar med föreläsningen som undervisningsform:

Läs mer

OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND.

OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND. 1 OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND. VARFÖR REGELBUNDNA UTVECKLINGSSAMTAL? Att förena olika krav Att förena kraven på kvalitet, effektivitet, kreativitet och arbetstillfredsställelse

Läs mer

STUDIEANVISNINGAR för Tillämpad biomedicinsk laboratorievetenskap Klinisk mikrobiologi BML 2 7,5hp

STUDIEANVISNINGAR för Tillämpad biomedicinsk laboratorievetenskap Klinisk mikrobiologi BML 2 7,5hp 2014-09-12 STUDIEANVISNINGAR för Tillämpad biomedicinsk laboratorievetenskap Klinisk mikrobiologi BML 2 7,5hp Kurskod: 1BA111 Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-Mail Karolinska Institutet Alfred

Läs mer

Instruktion till särskilt utvalda utbildare

Instruktion till särskilt utvalda utbildare Instruktion till särskilt utvalda utbildare Det här är en instruktion till dig som ska ge utbildning och färdighetsträning i bedömning och behandling av depression och värdera och hantera självmordsrisk

Läs mer

Förstår studenter vad jag säger? Svar på minuten. Att använda mobiltelefoner för direkt studentåterkoppling

Förstår studenter vad jag säger? Svar på minuten. Att använda mobiltelefoner för direkt studentåterkoppling Förstår studenter vad jag säger? Svar på minuten. Att använda mobiltelefoner för direkt studentåterkoppling Annika Andersson, Kalle Räisänen, Anders Avdic - Informatik, Handelshögskolan 2012-10-25 1 Agenda

Läs mer

Fakultetsnämnden för Naturvetenskap, teknik och medier

Fakultetsnämnden för Naturvetenskap, teknik och medier Fakultetsnämnden för Naturvetenskap, teknik och medier Kvalitetskriterier för utnämning till docent vid fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier vid Mittuniversitetet. Riktlinjer fastställda av

Läs mer

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Sammanställning av kartläggningen Chef i vården som genomfördes av Sveriges läkarförbund 2009. Kartläggning av läkares chefsskap Läkarförbundet anser att

Läs mer

PBL på distans. Hälsouniversitetets erfarenheter av basgruppsarbete över nät. Presentation på Netlearning 2006. Arne Rehnsfeldt Christine Persson

PBL på distans. Hälsouniversitetets erfarenheter av basgruppsarbete över nät. Presentation på Netlearning 2006. Arne Rehnsfeldt Christine Persson PBL på distans Hälsouniversitetets erfarenheter av basgruppsarbete över nät. Presentation på Netlearning 2006 Arne Rehnsfeldt Christine Persson Anne- Problembaserat lärande Information Kommunikation Kunskap

Läs mer

KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE

KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE Bilaga till kontrakt mellan vårdgivare i och Landstinget Blekinge gällande anställning av ST-läkare i allmänmedicin:....

Läs mer

Läkarprogrammet 2015/2016

Läkarprogrammet 2015/2016 Läkarprogrammet 2015/2016 330 HP UPPSALA CAMPUS 100% Förebygga, lindra och läka kraven på läkaren är höga. Du ska behärska vetenskapens senaste landvinningar men även kunna se och möta människan bakom

Läs mer

Landstingens uppgifter inom utbildning och forskning hur påverkas det när mångfalden ökar i utförarledet?

Landstingens uppgifter inom utbildning och forskning hur påverkas det när mångfalden ökar i utförarledet? PM 2009-05-05 Kerstin Sjöberg Avd för vård och omsorg Landstingens uppgifter inom utbildning och forskning hur påverkas det när mångfalden ökar i utförarledet? Bakgrund Landstingen är skyldiga att tillhandahålla

Läs mer

Varför Vinnvård? God Vård hälso- och sjukvård för populationen ska vara:

Varför Vinnvård? God Vård hälso- och sjukvård för populationen ska vara: Varför Vinnvård? God Vård hälso- och sjukvård för populationen ska vara: säker kunskapsbaserad och ändamålsenlig patientfokuserad effektiv jämlik i rimlig tid Turning ideas into action initial idea might

Läs mer

Hvordan lykkes vi ved Lunds Pedagogiske Akademi?

Hvordan lykkes vi ved Lunds Pedagogiske Akademi? Hvordan lykkes vi ved Lunds Pedagogiske Akademi? Thomas Olsson NOKUT 2015 Grieghallen, Bergen, Norge 20 maj 2015 LUNDS UNIVERSITET Lunds Tekniska Högskola 2015 Lunds universitet Grundat 1666 8 fakulteter

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 2014-11-26 Norra Älvsborgs Länssjukhus Trollhättan Infektionskliniken Sjukhus Ort Klinik Ann-Sofi Duberg och Nils Kuylenstierna Inspektörer

Läs mer

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016 UFV 2011/1998 och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland Fastställd av konsistoriet 2013-06-03 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Förord 3 Uppsala universitet Campus Gotland 3 Ett

Läs mer

Allmäntjänstgöring som läkare

Allmäntjänstgöring som läkare Hälsa Sjukvård Tandvård AT-läkare Allmäntjänstgöring som läkare vid Hallands sjukhus Halmstad och Varberg Organisation Från årsskiftet 2010/11 är Halland en egen region. I samband med bildandet av Region

Läs mer

Informationsteknologiprogrammet vid LiU och ProblemBaserad Inlärning

Informationsteknologiprogrammet vid LiU och ProblemBaserad Inlärning Några grundfakta: Start hösten 1995 Nominellt 30 platser Civilingenjörsutbildning, 180 poäng Utvecklingen stödd av grundutbildningsrådet => större andel kvinnliga sökande/antagna => problembaserad inlärning

Läs mer

För framtidens hälsa en ny läkarutbildning Gem2015/0112 Svar från SFAM (Svensk förenings för allmänmedicin) till Läkarutbildningsutredningen

För framtidens hälsa en ny läkarutbildning Gem2015/0112 Svar från SFAM (Svensk förenings för allmänmedicin) till Läkarutbildningsutredningen 2015-06-05 Sveriges läkarförbund Box 5610 11486 Stockholm kersti.johnson@slf.se För framtidens hälsa en ny läkarutbildning Gem2015/0112 Svar från SFAM (Svensk förenings för allmänmedicin) till Läkarutbildningsutredningen

Läs mer

Sammanfattning av projektplan för Nationella självskadeprojektet, Skånenoden

Sammanfattning av projektplan för Nationella självskadeprojektet, Skånenoden 2013-11-05 Sammanfattning av projektplan för Nationella självskadeprojektet, Skånenoden Projektet startade 2012 och finansieras av regeringen. Den består av en nationell del och av arbete i tre kunskapsnoder,

Läs mer

Medarbetarundersökning 2015 Jeane Scheiding Birgi.a Öberg

Medarbetarundersökning 2015 Jeane Scheiding Birgi.a Öberg Medarbetarundersökning 2015 Jeane Scheiding Birgi.a Öberg Linköpings Universitet Medicin och hälsa (IMH) ÖVERSIKT 07 Arbetsplatsindikator Övrigt Förutsättningar i organisationen Medarbetarsamtal och lönesamtal

Läs mer

1(6) Patricia Staaf BESLUT. 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621. Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010

1(6) Patricia Staaf BESLUT. 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621. Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010 MAH /Centrum för kompetensbreddning 1(6) 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621 Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010 Inledning Malmö högskola hade redan vid starten 1998 ett uttalat uppdrag att locka

Läs mer

Delmål nr Metoder för lärande Uppföljning

Delmål nr Metoder för lärande Uppföljning Utbildningsplan ST Bilaga 1 Utbildningsplanen är ett dokument som tillsammans med tjänstgöringsplan utgör ST-läkarens utbildningsprogram enligt 3 kap. 3 i Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd

Läs mer

Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI

Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI 1 Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI ST-läkare Klinik Handledare Verksamhetschef Studierektor Legitimationsdatum: 2 ALLMÄN INFORMATION Specialisttjänstgöring Den legitimerade läkare

Läs mer

Utredning av åsikter om HEL II (förbättringskunskap)

Utredning av åsikter om HEL II (förbättringskunskap) Utredning av åsikter om HEL II (förbättringskunskap) Niklas Westerberg 26 november 2011 Bakgrund Vårterminen 2011 genomfördes en stor förändring i del 2 av det programöverskridande utbildningsmomentet

Läs mer

Rapport om klinisk handledning vid Karolinska Institutet

Rapport om klinisk handledning vid Karolinska Institutet Rapport om klinisk handledning vid Karolinska Institutet Av Medicine Studerandes Förbund Stockholm 30 oktober 2011 Medicine Studerandes Förbund Stockholm - en del av Sveriges Läkarförbund www.msfstockholm.se

Läs mer

FÖRETAGSSKÖTERSKEUTBILDNING, 40 POÄNG

FÖRETAGSSKÖTERSKEUTBILDNING, 40 POÄNG HÄLSOVETENSKAPLIGA INSTITUTIONEN Utbildningsplan för uppdragsutbildning Dnr CF 50-37/2006 Sida 1 (5) FÖRETAGSSKÖTERSKEUTBILDNING, 40 POÄNG Occupational Health Nursing Programme, 40 points Utbildningsprogrammet

Läs mer

Kurs 6, delkurs 1; Omsorg, habilitering/rehabilitering och vård 10 poäng

Kurs 6, delkurs 1; Omsorg, habilitering/rehabilitering och vård 10 poäng Institutionen för hälsovetenskaper Sociala omsorgsprogrammet Studieplan SO8062 Socialt arbete med inriktning mot social omsorg (41-60) 20 p Kurs 6 delkurs 1 Omsorg, habilitering/rehabilitering och vård,

Läs mer

Politices kandidatprogram Bachelor Programme in Political Science and Economics 180 Högskolepoäng

Politices kandidatprogram Bachelor Programme in Political Science and Economics 180 Högskolepoäng Utbildningsplan för Politices kandidatprogram Bachelor Programme in Political Science and Economics 180 Högskolepoäng Politices kandidatprogrammet är ett utbildningsprogram på grundläggande nivå som leder

Läs mer

Terminsmål Målbeskrivningens struktur för Stadium I och II Domän A: Vetenskapligt förhållningssätt och lärande Stadiemål för Stadium I

Terminsmål Målbeskrivningens struktur för Stadium I och II Domän A: Vetenskapligt förhållningssätt och lärande Stadiemål för Stadium I Terminsmål Målbeskrivningens struktur för Stadium I och II Stadiemålen beskriver inriktning och nivå för den kompetens studenten skall uppnå under stadiet. De är indelade i fyra områden: Vetenskapligt

Läs mer

Patient- och närståendeutbildning

Patient- och närståendeutbildning Patient- och utbildning En uppdatering av PNU-processen med återkopplingsmodell för ömsesidigt lärande mellan patienter, och verksamheten. INTRODUKTION Välkommen och tack för att du tar dig tid att läsa

Läs mer

KVALITETSKRITERIER. för den verksamhetsförlagda utbildningen gällande sjuksköterske-, röntgen och specialistsjuksköterskeprogrammen.

KVALITETSKRITERIER. för den verksamhetsförlagda utbildningen gällande sjuksköterske-, röntgen och specialistsjuksköterskeprogrammen. KVALITETSKRITERIER för den gällande sjuksköterske-, röntgen och specialistsjuksköterskeprogrammen. Uppsala kommun och Uppsala Universitet 2009 01 01 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida Inledning.. 3 Studentcentrerat

Läs mer

FoU-enheternas roll i ST-läkarnas vetenskapliga arbeten

FoU-enheternas roll i ST-läkarnas vetenskapliga arbeten FoU-enheternas roll i ST-läkarnas vetenskapliga arbeten - en sammanfattning av en enkät Magnus Falk, distriktsläkare, FoU-handledare Elisabet Bergfors, distriktsläkare, FoU-handledare FoU-enheten,Linköping

Läs mer

2009-07-17. Inst f neurovetenskap Enheten för sjukgymnastik KVALITETSKRITERIER. för den verksamhetsförlagda utbildningen i sjukgymnastprogrammet

2009-07-17. Inst f neurovetenskap Enheten för sjukgymnastik KVALITETSKRITERIER. för den verksamhetsförlagda utbildningen i sjukgymnastprogrammet Inst f neurovetenskap Enheten för sjukgymnastik 2009-07-17 KVALITETSKRITERIER för den verksamhetsförlagda utbildningen i sjukgymnastprogrammet Kvalitetskriterier under den verksamhetsförlagda utbildningen

Läs mer

ST-läkare i allmänmedicin

ST-läkare i allmänmedicin ST-läkare i allmänmedicin Som ST-läkare är du tillsvidareanställd inom landstinget och har hela din lön från FoUavdelningen, Landstingets ledningskontor, oavsett var inom landstinget du tjänstgör. Din

Läs mer

Verksamhetsplan för Läkarsektionen 2015

Verksamhetsplan för Läkarsektionen 2015 för 2015 Sektionsordförande 2014: Theodor Hjortenhammar Vice sektionsordförande 2014: Awad Smew 1. Sammanfattning Sektionens verksamhet 2015 2. Framtidens läkarutbildning på NKS 3. Examinationer 4. Klinisk

Läs mer

Introduktion till tjänsteutbud inom förbättringskunskapsområdet

Introduktion till tjänsteutbud inom förbättringskunskapsområdet Introduktion till tjänsteutbud inom förbättringskunskapsområdet Välkommen att höra av dig till oss på Kvalitetsutveckling. Vi fungerar som stöd för dig/er i förbättringsarbetet! Förbättringskunskap Förbättringskunskap

Läs mer

Hälsa Sjukvård Tandvård. AT-läkare. Allmäntjänstgöring som läkare vid Hallands sjukhus Halmstad

Hälsa Sjukvård Tandvård. AT-läkare. Allmäntjänstgöring som läkare vid Hallands sjukhus Halmstad Hälsa Sjukvård Tandvård AT-läkare Allmäntjänstgöring som läkare vid Hallands sjukhus Halmstad Organisation Från årsskiftet 2010/11 är Halland en egen region. I samband med bildandet av Region Halland omorganiseras

Läs mer

Läkarprogrammet Umeå Universitet

Läkarprogrammet Umeå Universitet LÄKARPROGRAMMET 11 Terminer 330 Högskolepoäng Leder till LÄKAREXAMEN Cellen Organen A Organen B Sjukdomslära Kliniska Undersökningsmetoder, Farmakologi mm Termin 1 Umeå Termin 2 Umeå Termin 3 Umeå Termin

Läs mer

Patologi Robbins Basic Pathology

Patologi Robbins Basic Pathology Patologi Robbins Basic Pathology with Student Consult Online Access Kumar V, Abbas A.K, Aster J Saunders, 2013, 9 th ed. 923 sidor, 983 ill. 2014-01-19 En lärobok i allmän och systematisk patologi som

Läs mer

Sammanställning av utvärdering från utbildning för ledningsgrupper

Sammanställning av utvärdering från utbildning för ledningsgrupper Sammanställning av utvärdering från utbildning för ledningsgrupper REFLEKTIONER / TANKAR Jag gick in helt utan förutsättningar och har varit med om MÅNGA utbildningar av den här typen. Kort och norrländskt

Läs mer

SYLF - en del av Läkarförbundet

SYLF - en del av Läkarförbundet SYLF - en del av Läkarförbundet Sveriges Yngre Läkares Förening - underläkarnas förening: från läkarexamen till specialistbevis SYLF är en delförening (yrkesförening) En fristående intresseförening för

Läs mer

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy Sahlgrenska Universitets sjukhuset chefspolicy Reviderad 2002 Denna chefspolicy är ett av flera policydokument som finns som ett stöd för att leda arbetet inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Den anger

Läs mer

Webbaserad utbildning frälsningen för kardiologisk utbildning? Modiferad från Michelangelo, 1511

Webbaserad utbildning frälsningen för kardiologisk utbildning? Modiferad från Michelangelo, 1511 Mikael Nilsson ST-läkare, doktorand Akutkliniken, Solna Karolinska Universitetssjukhuset Institutionen för medicin, Solna Mikael.Nilsson@karolinska.se 0733-589910 Webbaserad utbildning frälsningen för

Läs mer

Arbetsplatslärande: Hur når vi långsiktiga effekter av våra insatser? Per-Erik Ellström www.liu.se/helix

Arbetsplatslärande: Hur når vi långsiktiga effekter av våra insatser? Per-Erik Ellström www.liu.se/helix Arbetsplatslärande: Hur når vi långsiktiga effekter av våra insatser? Per-Erik Ellström www.liu.se/helix Former för arbetsplatslärande formell utbildning (t ex olika slags kurser) icke-formell utbildning

Läs mer

tre pedagogiska perspektiv Lärandemodell för verksamhetsförlagd utbildning inom sjuksköterskeprogrammet

tre pedagogiska perspektiv Lärandemodell för verksamhetsförlagd utbildning inom sjuksköterskeprogrammet tre pedagogiska perspektiv Lärandemodell för verksamhetsförlagd utbildning inom sjuksköterskeprogrammet Starkare akademisk lärandemiljö Verksamhetsintegrerat lärande (VIL) är ett samlingsbegrepp för de

Läs mer

Manual för ST-handledare (nya ST- målbeskrivningen)

Manual för ST-handledare (nya ST- målbeskrivningen) Manual för ST-handledare (nya ST- målbeskrivningen) Inledning av handledningen och handledningsöverenskommelse Det är viktigt med en god relation med ST-läkaren. Ta därför god tid i början att lära känna

Läs mer

Tentamen på läkarprogrammet vid Linköpings universitet

Tentamen på läkarprogrammet vid Linköpings universitet Linköpings universitet Rektor Marie Stern Wärn BESLUT 2006-06-27 Reg.nr 31-4372-05 Tentamen på läkarprogrammet vid Linköpings universitet Anmälan NN har anmält Linköpings universitet till Högskoleverket

Läs mer

SFAMs remissvar: Framtidens närsjukvård finansiering, styrning och struktur

SFAMs remissvar: Framtidens närsjukvård finansiering, styrning och struktur Sveriges Läkarförbund Avdelningen för politik och profession Att. Susann Asplund Johansson Box 5610 114 86 STOCKHOLM SFAMs remissvar: Framtidens närsjukvård finansiering, styrning och struktur Sammanfattning

Läs mer

För dig som läser till världens bästa yrke: läkare.

För dig som läser till världens bästa yrke: läkare. För dig som läser till världens bästa yrke: läkare. Medicine Studerandes Förbund är studentförbundet inom Sveriges läkarförbund Bli medlem och påverka din framtid nu Vi vet att det är tufft när det känns

Läs mer

September 2014. På gång. pedagogiska profil, Problem Baserat Lärande, och leds av de pedagogiska utvecklarna Marie Lidskog och Helen Setterud.

September 2014. På gång. pedagogiska profil, Problem Baserat Lärande, och leds av de pedagogiska utvecklarna Marie Lidskog och Helen Setterud. PELU-bladet Nyhetsbrev från Pedagogiska Enheten, LäkarUtbildningen September 2014 Nyhetsbrevet sänds ut från PELU 1 en gång per månad under terminstid, och riktar sig till ILUanställda och andra med nära

Läs mer

Time Cares tjänsteerbjudande

Time Cares tjänsteerbjudande Time Cares tjänsteerbjudande Time Cares tjänsteerbjudande Time Care tjänsteerbjudande Hur utbildar och stöttar vi våra chefer att leda verksamheter där varje krona har en berättelse och varje minut ett

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 2013-11-26 Kungälvs sjukhus Kungälv Kirurgkliniken Sjukhus Ort Klinik Susanne Tumlin Ekelund och Göran Felländer Inspektörer A Verksamheten:

Läs mer

Deltagare (Akutsjukvård. Från nödnumret till akutmottagningen. (3hp)) Besvarad av: 11(16) (68%)

Deltagare (Akutsjukvård. Från nödnumret till akutmottagningen. (3hp)) Besvarad av: 11(16) (68%) Enkätresultat Enkät: SVK-specifika frågor Status: öppen Datum: 2015-07-01 13:49:42 Grupp: Deltagare (Akutsjukvård. Från nödnumret till akutmottagningen. (3hp)) Besvarad av: 11(16) (68%) 1) SVK: Tema-nära

Läs mer

Svenska Rättspsykiatriska Föreningens rekommendationer, version 2010-09-06. Delmål 1 Metoder för lärande Uppföljning Rekommendationer

Svenska Rättspsykiatriska Föreningens rekommendationer, version 2010-09-06. Delmål 1 Metoder för lärande Uppföljning Rekommendationer Målbeskrivningen i Rättspsykiatri Svenska Rättspsykiatriska Föreningens rekommendationer, version 2010-09-06 Delmål Medicinsk kompetens Delmål 1 Metoder för lärande Uppföljning Rekommendationer Att behärska

Läs mer

Lean Healthcare. förberedelser och uppstart. Konferensdag 19 november 2010, Stockholm Lean-spel 9 december 2010, Stockholm

Lean Healthcare. förberedelser och uppstart. Konferensdag 19 november 2010, Stockholm Lean-spel 9 december 2010, Stockholm Gå 4, betala för 3! Anmäl hela teamet: Lean Healthcare förberedelser och uppstart Vad är Lean Healthcare och vilka är vinsterna att arbeta efter Lean i sjukvården? Grunderna i Lean värderingar, principer,

Läs mer

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Regional Action Plan 7 YES Let s do it Förord 8 4 Det regionala utvecklingsprogrammet Regionförbundet

Läs mer

Genusmedveten kompetensförsörjning vid Luleå tekniska universitet

Genusmedveten kompetensförsörjning vid Luleå tekniska universitet Genusmedveten kompetensförsörjning vid Luleå tekniska universitet Ylva Fältholm Eira Andersson Eva Källhammer Avdelningen för arbetsvetenskap Luleå tekniska universitet Syfte Påverka den ojämna könsfördelningen

Läs mer

INTRODUKTION. för nyanställda läkare och. ST-läkare som bedriver sidotjänstgöring. vid minnesmottagningen i Lund

INTRODUKTION. för nyanställda läkare och. ST-läkare som bedriver sidotjänstgöring. vid minnesmottagningen i Lund INTRODUKTION för nyanställda läkare och ST-läkare som bedriver sidotjänstgöring vid minnesmottagningen i Lund Elisabeth Björnson, överläkare VO minnessjukdomar, Lund Uppdaterad version 2015-02-09 Ursprunglig

Läs mer

PC2275, Kognitiv beteendeterapi, 30 högskolepoäng

PC2275, Kognitiv beteendeterapi, 30 högskolepoäng Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden PC2275, Kognitiv beteendeterapi, 30 högskolepoäng Avancerad nivå Cognitive behaviour therapy, 30 credits, Second Cycle 1. Fastställande Kursplanen har fastställts

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (7) 2014-03-17 LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 Inledning Jansje hälsade välkommen och inledde dagen. Dagen om Ledarskap och medarbetarskap är en fortsättning på förmiddagen

Läs mer

Kursplan Marknadsföring och försäljning, 65 YH-poäng

Kursplan Marknadsföring och försäljning, 65 YH-poäng Kursplan Marknadsföring och försäljning, 65 YH-poäng Kursplanen är fastställd av ledningsgruppen för utbildningen den 18 augusti 2010 och gäller från och med hösten 2010. Syfte Innehåll Mål Kursens syfte

Läs mer

Kursplan Bransch- och möteskunskap, 55 YH-poäng

Kursplan Bransch- och möteskunskap, 55 YH-poäng Kursplan Bransch- och möteskunskap, 55 YH-poäng Kursplanen är fastställd av ledningsgruppen för utbildningen den 16 juni 2010 och gäller från och med hösten 2010. Syfte Innehåll Mål Kursens syfte är att

Läs mer

Att sätta lön 1 (15)

Att sätta lön 1 (15) Att sätta lön 1 (15) 2 (15) Innehåll Lönesättning... 3 Lönepolicy vid Stockholms universitet... 4 När sätts ny lön?... 6 Ansvar för lönesättning... 7 Lönerevision... 8 Lönekriterier... 9 Lönekriterier

Läs mer

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se Bedömning - i syfte att uppskatta, värdesätta och ge respons! Utveckla, analysera - jag kan, vill, vågar

Läs mer

2011-05-15. Yttrande angående PwC:s granskning av Aspenskolan

2011-05-15. Yttrande angående PwC:s granskning av Aspenskolan Dokumentnamn Yttande Datum 2011-05-15 Adress Kommunstyrelsen Diarienummer 1(4) Yttrande angående PwC:s granskning av Aspenskolan Initialt fördes ett samtal mellan PwC och produktionschef Peter Björebo

Läs mer

Mål inom forskarutbildning hur gör vi?

Mål inom forskarutbildning hur gör vi? Mål inom forskarutbildning hur gör vi? Ingeborg van der Ploeg, Central studierektor / koordinator för utbildning på forskarnivå Karolinska Institutet, Stockholm Ingeborg.Van.Der.Ploeg@ki.se November 25,

Läs mer

Lean Healthcare. förberedelser och uppstart. Konferensdag 19 maj 2010, Stockholm Workshop 20 maj 2010, Stockholm

Lean Healthcare. förberedelser och uppstart. Konferensdag 19 maj 2010, Stockholm Workshop 20 maj 2010, Stockholm Lean Healthcare förberedelser och uppstart Vad är Lean Healthcare och vilka är vinsterna att arbeta efter Lean i sjukvården? Grunderna i Lean värderingar, principer, verktyg och metoder Hur identifierar

Läs mer

KURSBESKRIVNING 1. Utbildningens titel Strålningsdosimetri vid röntgendiagnostik och interventionell radiologi

KURSBESKRIVNING 1. Utbildningens titel Strålningsdosimetri vid röntgendiagnostik och interventionell radiologi KURSBESKRIVNING 1. Utbildningens titel Strålningsdosimetri vid röntgendiagnostik och interventionell radiologi 2. Typ av utbildning CPD/ST-kurs 3. Ämnesområde Medicinsk radiofysik Röntgendiagnostik och

Läs mer

Välkommen till Cemus och kursen Hållbar utveckling A!

Välkommen till Cemus och kursen Hållbar utveckling A! Välkommen till Cemus och kursen Hållbar utveckling A! Upprop, registrering och kursstart Upprop sker måndag 1 september kl 08.15 i Lindahlsalen, EBC (Evolutionsbiologiskt centrum) Norbyvägen 18D. Kårlegitimation

Läs mer

Ledarutbildning för chefer i staten

Ledarutbildning för chefer i staten Ledarutbildning för chefer i staten Ledarutbildning för chefer i staten Riddarfjärden Ledarskap & Utveckling AB erbjuder Dig att delta i ett 6-dagars utvecklingsprogram speciellt riktat till Dig som är

Läs mer

KAROLINSKA INSTITUTETS UNIVERSITETSBIBLIOTEK, STADSBIBLIOTEKET I STOCKHOLM, STOCKHOLMS UNIVERSITETSBIBLIOTEK. Handledning

KAROLINSKA INSTITUTETS UNIVERSITETSBIBLIOTEK, STADSBIBLIOTEKET I STOCKHOLM, STOCKHOLMS UNIVERSITETSBIBLIOTEK. Handledning KAROLINSKA INSTITUTETS UNIVERSITETSBIBLIOTEK, STADSBIBLIOTEKET I STOCKHOLM, STOCKHOLMS UNIVERSITETSBIBLIOTEK Handledning till metoderna som använts i Hur gör jag? en utmanande 7 stegskur för medvetet bemötande

Läs mer

För dig som läkarstudent

För dig som läkarstudent För dig som läkarstudent Arbetsgivare Myndigheter Opinionsbildande organisationer Läkarförbundet Branschorganisationer MSF Beslutsfattare Regeringskansli Media Läkaresällskapet Medlemmar Allmänhet Politiker

Läs mer

Allmäntjänstgöring som läkare

Allmäntjänstgöring som läkare Hälsa Sjukvård Tandvård AT-läkare Allmäntjänstgöring som läkare vid Hallands sjukhus Halmstad och Varberg Organisation Från årsskiftet 2010/11 är Halland en egen region. I samband med bildandet av Region

Läs mer

Handledarprocessen. Umeå 8 maj 2015

Handledarprocessen. Umeå 8 maj 2015 Handledarprocessen Umeå 8 maj 2015 Dagens upplägg Kort presentation av Centrum för Klinisk Utbildning CKU Lärande och kunskap Handledarmodeller och dess olika delar Frågor Centrum för Klinisk Utbildning

Läs mer

Information och handledning för utvecklingssamtal och lönesamtal

Information och handledning för utvecklingssamtal och lönesamtal 2013-09-25 Personalavdelningen Information och handledning för utvecklingssamtal och lönesamtal 1 (7) Utvecklingssamtal Utvecklingssamtal ska vara ett återkommande samtal som sker i dialog mellan medarbetare

Läs mer

Consensus verksamhetsplan

Consensus verksamhetsplan Verksamhetsår Consensus verksamhetsplan 2013 2014 Consensus en kår nära dig Antagen av FUM 130320 Inledning Denna verksamhetsplan är något mindre betungande än tidigare års och samtidigt som vi har begränsat

Läs mer

2014-06-26. Rönnström, Niclas (2006) Kommunikativ naturalism. HLS Förlag. Kapitel 7.

2014-06-26. Rönnström, Niclas (2006) Kommunikativ naturalism. HLS Förlag. Kapitel 7. 1(5) 2014-06-26 Schema UCA433 Kommunikativt ledarskap, 7,5 hp Communicative leadership, 7,5 ECTS Vårtterminen 2014 Kursansvarig: Klas Roth Seminarium 1 (Klas) Tema: Introduktion: Presentation av kursens

Läs mer

KUA-Malmö, klinisk utbildningsavdelning, Skånes Universitetssjukhus, Malmö

KUA-Malmö, klinisk utbildningsavdelning, Skånes Universitetssjukhus, Malmö Malmö högskola Lunds universitet Region Skåne STUDIEHANDLEDNING KUA-Malmö, klinisk utbildningsavdelning, Skånes Universitetssjukhus, Malmö VT 2011 www.skane.se www.mah.se www.arb.lu.se www.sjukgym.lu.se

Läs mer

Religionskunskap 1 15 hp, delkurs 1 Religionshistorisk introduktion (7,5 hp)

Religionskunskap 1 15 hp, delkurs 1 Religionshistorisk introduktion (7,5 hp) Linköpings Universitet Institutionen för kultur och kommunikation IKK Religionsvetenskaplig grundkurs 790G01 Religionskunskap 1 15 hp, delkurs 1 Religionshistorisk introduktion (7,5 hp) Studiehandledning

Läs mer

ESCel. Anna Freyschuss, Karolinska, SCF Utbildningsutskott. SCF fortbildningsdagar 2015

ESCel. Anna Freyschuss, Karolinska, SCF Utbildningsutskott. SCF fortbildningsdagar 2015 ESCel Anna Freyschuss, Karolinska, SCF Utbildningsutskott ESCel ESC e-learning ESCel Webbaserad plattform i syfte att underlätta harmonisering av specialistutbildning i cardiologi - över subspecialiteter

Läs mer

Strategi för Örebro studentkårs utbildningsbevakning

Strategi för Örebro studentkårs utbildningsbevakning Strategi för Örebro studentkårs utbildningsbevakning Verksamhetsåren 2014/2015 och 2015/2016 Fastställd av Örebro studentkårs styrelse 2014-04-10 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING... 1 INLEDNING...

Läs mer

Till dig som LIA-handledare

Till dig som LIA-handledare Y Till dig som LIA-handledare Grattis! Du har tackat ja till uppgiften att vara handledare för en KY-student på din arbetsplats en uppgift som kan vara både lärorik, stimulerande och ansvarsfull. Inom

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Kattens läkargrupp och BVC i Trelleborg

Patientsäkerhetsberättelse för Kattens läkargrupp och BVC i Trelleborg Kattens Läkargrupp Västergatan 14B, 231 64 Trelleborg. Tel. 0410-456 70 Patientsäkerhetsberättelse för Kattens läkargrupp och BVC i Trelleborg År 2013 Datum och ansvarig för innehållet 2014-02-28 Eva-Christin

Läs mer

Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Handlingsplan Studierektorskansliet 1.0 8

Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Handlingsplan Studierektorskansliet 1.0 8 Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Handlingsplan Studierektorskansliet 1.0 8 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Rickard Carlhed Tobias Kjellberg 2015-06-11 2017-06-11

Läs mer

Instruktör spår steg 2

Instruktör spår steg 2 Instruktör spår steg 2 Inlärning till elitklass Mål Instruktör ska ha mycket god kunskap att utbilda och hjälpa hundägare och hund att lösa problem i spårupptag och spårarbete samt att utveckla denne till

Läs mer