Ny handlingsplan för bättre klinisk handledning av studenter Gemensamt projekt vid Hälsouniversitet och landstinget i Östergötland

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ny handlingsplan för bättre klinisk handledning av studenter Gemensamt projekt vid Hälsouniversitet och landstinget i Östergötland"

Transkript

1 utbildning och forskning Ny handlingsplan för bättre klinisk handledning av studenter Gemensamt projekt vid Hälsouniversitet och landstinget i Östergötland MATS HAMMAR, professor, dekanus, överläkare, vid tiden för projektarbetet ansvarig för externa placeringar inom läkarutbildningen MALIN ASP, examinerad läkare, vid tiden för projektarbetet studentrepresentant GÖSTA BERLIN, professor, chefläkare med ansvar för forsknings- och utvecklingsfrågor ULF DAHLSTRÖM, professor, ansvarig för stadium III inom läkarutbildningen CHRISTINA EINTREI, professor, tidigare programstudierektor vid läkarutbildningen ANNE EKDAHL, verksamhetschef, geriatriska kliniken TORBJÖRN LEDIN, universitetslektor, programstudierektor läkarutbildningen ROLF MALLER, docent, verksamhetschef, infektionskliniken; samtliga vid Hälsouniversitetet eller Universitetssjukhuset i Linköping Under sin läkarutbildning skall studenten inhämta omfattande kunskaper, där klinisk verksamhet tjänar som stimulans, motivation och inspiration för både teoretiska, basvetenskapliga och kliniska kunskaper. Genom införandet av nya pedagogiska metoder har Hälsouniversitetet (HU, den medicinska fakulteten i Linköping), som sjösattes 1986, betytt ett stort steg framåt för den medicinska utbildningen i Sverige [1, 2]. Ett studentcentrerat arbetssätt med användande av problembaserat lärande (PBL), utgående från verkliga eller konstruerade men realistiska fall, innebär att studierna inte begränsas till enskilda ämnen, utan man studerar organsystem, funktioner och mekanismer oberoende av ämne; s k horisontell integration [3, 4]. Vidare finns såväl prekliniska/basvetenskapliga som kliniska inlärningsmål genom hela utbildningen, och kliniska och prekliniska studier bedrivs parallellt, s k vertikal integration [5]. Samtidigt avser utbildningen att utveckla studenternas vetenskapliga förhållningssätt, med bl a strukturerad träning i litteratursökning och egna fördjupningsarbeten [6, 7]. Många moment inom läkarutbildningen, liksom vårdutbildningarna inom HU, lägger stor vikt vid att stödja studentens personliga utveckling under studietiden (Fakta 1). Här ingår t ex utvecklingssamtal, strukturerad träning i samtalskonst [8], multiprofessionell integration, där vi t ex utvecklade den första»undervisningsavdelningen«[9, 10], ledarskapsträning [11], liksom en humanistisk»strimma«. Probleminventering och arbetssätt Trots många nya pedagogiska idéer inom läkarutbildningen vid HU har den kliniska handledningen fortgått med relativt traditionella metoder. Kritik och önskemål om förbättringar har framförts från studenter vid HU och läkarutbildningar runt om i Sverige [12]. Kritiken berör frågor som bristande engagemang i handledningen, avsaknad av introduktion, svårigheter att»komma till«och pröva praktiska moment på grund av stora studentgrupper, etc. Studenter som använder PBL som arbetsmetod är vana att ta egna initiativ, ifrågasätta och söka svaren på sina frågor. Detta innebär också andra krav på den kliniska handledningen. För att råda bot på dessa brister skapades en arbetsgrupp med representation från såväl studenterna som fakultets-, klinik- och sjukhusledning. Arbetet inleddes med en probleminventering genomförd som en»brainstorming«utifrån vilken gruppen sorterade och grupperade problemen (Fakta 2). Vi fann problem på många nivåer, alltifrån otydlighet från klinik- och terminsledningar, bristande kommunikation mellan universitet och sjukvård gällande pedagogiska metoder och terminsmål, otillräcklig introduktion i undervisningsfrågor av nya medarbetare såväl på landstings- som på universitetssidan till dåligt planerade placeringar för studenterna på klinikerna. Problemen började bearbetas successivt. Goda exempel inhämtades från olika placeringar vid sluten- och öppenvård och från andra utbildningar vid HU. Sådant som av studenterna spontant eller i kursvärderingar påpekats välfungerande samlades, och så småningom utkristalliserades en rad åtgärder som uppfattats kunna minska problemen och påtagligt förbättra värdet av de kliniska placeringarna. Vi tog också fram en strategi för hur vi skulle få sanktion för vårt program samt spridning och implementering ute i verksamheten. Vi anser att vi påtagligt kan förbättra den kliniska handledningen genom följande åtgärder: Införa och tydliggöra uppgifter för några nyckelpersoner vid kliniken; den studentansvarige läkaren och den personlige handledaren. Förbättra kommunikationen mellan klinikledningar, HU och studenterna med övergripande åtgärder. Höja kompetensen inom klinisk handledning för alla involverade, såväl akademiska lärare som landstingsanställd personal, med utbildningsinsatser. Dessa olika åtgärdsförslag diskuteras närmare nedan. Vi vill sammanfattat Läkarutbildningen vid Hälsouniversitetet i Linköping har fått nationellt och internationellt genomslag, men den kliniska handledningen har fortgått med relativt traditionella metoder. Berättigad kritik har framförts från studenterna. För att råda bot på dessa brister skapades en arbetsgrupp med representation från såväl fakultets-, klinik- som sjukhusledning och med studentrepresentation. Arbetet har lett fram till ett dokument som förankrats inom fakulteten och sjukvårdsorganisationen och vars innehåll sprids genom återkommande utbildningar av kliniskt verksamma läkare runt om i Östergötland och sjukvårdsregionen. Kontinuitet i handledningen med hjälp av en studentansvarig läkare vid varje klinik och personliga handledare för studenterna ses som viktiga principer liksom studentledda speciella mottagningstillfällen. läkartidningen nr volym

2 fakta 1 Exempel på moment i läkarutbildningen vid Hälsouniversitetet som stöder studentens personliga utveckling: Samtalskonst och förhållningssätt testas i terminsoch stadieexamina. Utvecklingssamtal med lärare erbjuds alla studenter under T4. Studenter utbildas till och är mentorer för yngre studenter. Undervisning och träning i ledarskap. Multiprofessionell integration (T1, 8 veckor helt integrerade basgrupper tillsammans med alla andra vårdutbildningar vid HU). Under T9 sköter studenter från alla utbildningar tillsammans en speciell»undervisningsavdelning«. Humanistisk strimma, där man läser skönlitteratur, studerar etik och skriver en novell. påpeka att många andra undervisningskomponenter pågår parallellt med den kliniska handledningen, såsom arbete med basgruppsfall enligt PBL, deltagande i s k erbjudanden med exempelvis laboratorieövningar, träning i kommunikation etc. En studentansvarig läkare bör finnas vid varje enhet/avdelning/klinik. Vid varje enhet (klinik, avdelning, vårdcentral) som handleder studenter bör det finnas en studentansvarig läkare. En undervisningsintresserad läkare får mandat att utöva ett antal uppgifter under helst flera terminer och har arbetstid avsatt för denna viktiga uppgift. Att vara studentansvarig läkare skall betraktas som en merit och tränar både pedagogisk kompetens och ledarskap. Över tiden kan man växla mellan att vara studentansvarig och personlig handledare. Den studentansvarige läkaren har ett antal tydliga uppgifter: Att ge strukturerad introduktion till varje ny studentgrupp, lämpligen under placeringens första dag. Klinikens olika verksamheter presenteras, och förslag ges om vilka verksamheter som torde vara mest värdefulla för studenterna under placeringen. Ofta visar det sig fördelaktigt att studenterna själva, efter introduktionen och genomgången av vilka moment som är viktigast och mest givande, skapar sin plan och sitt schema för placeringen. Att ge en viss geografisk introduktion, t ex i form av en rundvandring med presentation av den nya studentgruppen för personal på olika enheter. Att, i de fall studenternas praktiska arbete innehåller uppgifter som skall göras med hjälp av klinikens datasystem, introducera studenterna i hur de kan komma åt detta system. Minst en dator bör finnas tillgänglig för studenterna. Vidare bör personsökare finnas för de studenter som tjänstgör vid kliniken, detta för att man snabbt skall kunna samla studenterna till exempelvis en intressant patientdemonstration. Att bland kollegerna rekrytera en personlig handledare per student (se nedan). Om endast en eller ett par studenter är placerade på avdelningen är detta inte nödvändigt, eftersom den studentansvarige läkaren då själv kan ikläda sig denna roll för de båda studenterna. Att se till att minst två timmar per vecka schemaläggs för gruppvis klinisk undervisning»bedside«eller i seminarieform baserad på fall studenterna mött under placeringen. Dessa diskussioner kan ledas av den studentansvarige läkaren men också av en lärare med kombinationstjänst eller av annan läkare vid kliniken. Att se till att övriga handledare och andra medarbetare på kliniken har ett tydligt måldokument för terminens innehåll och för placeringen. fakta 2 Sammanfattning av den inledande probleminventeringen: Vissa kliniska placeringar får mycket dålig kritik av studenterna, ger bristande handledning, visar dåligt engagemang från lärarna, ger ingen introduktion etc. De flesta verksamhetschefer anser undervisning vara högt prioriterad, men när det kommer till konkreta åtgärder prioriteras undervisning ofta lågt. Många läkare/kliniska handledare anser sig inte hinna/vara utbildade att handleda, de känner inte till målen för handledningen, vet inte hur mycket man kan kräva av studenter när det gäller närvaro, kompetens etc. Det finns en bristande kommunikation mellan klinikledning/ämnesansvariga angående klinisk undervisning, t ex för att förbereda när det kommer nya studenter till kliniken, hur många studenter som kommer etc. Många nya medarbetare både vid sjukhusen inom landstinget och HU behöver»inskolning«när det gäller HUs pedagogiska principer och arbetsmetoder. Det finns bristande kunskaper om de ekonomiska ersättningssystemen som finns för insatser inom grundutbildningen. Att se till att klinikens handledning följs upp baserat på studenternas utvärdering. Ett problem är ofta hur och på vilket sätt en utvärdering når fram till berörda. Den studentansvarige för tillbaka till klinikchef och ämnesansvarig vad som kan ändras i klinikens organisation för att förbättra placeringen. Vi har också föreslagit att studenternas utvärdering av handledningen skall ingå i klinikens verksamhetsberättelse som ett kvalitetsmått, lika viktigt som andra mått som oftast berör vårdens produktion, kvalitet m m. Att minst en gång per termin arrangera, lämpligen tillsammans med ämnesansvarig lärare och studenter placerade på kliniken, en vidareutbildningsträff om klinisk handledning för klinikens läkare. Klinisk handledning är ett uppdrag för sjukvården, på samma sätt som genomförande och utveckling av sjukvård. Vi anser att man skall ägna vidareutbildning åt klinisk handledning och utbildningsfrågor, t ex utgående från terminens målbeskrivning eller studenternas utvärderingar, lika gärna som åt nya utrednings- eller behandlingsformer. Man kan också relatera till dokument som studentkårer i Sverige arbetat fram angående kriterier för en god klinisk placering i studenternas perspektiv (Fakta 3 visar den variant som används vid HU). 650 Olika nivåer av klinisk handledning och»studentmottagning«klinisk handledning kan ske på en rad olika sätt. Vi har definierat olika nivåer för klinisk handledning, där studentens egen aktivitet ökar för varje nivå. Den lägsta nivån (nivå 1) är när studenten endast observerar hur handledaren t ex bedriver sin mottagning. Studenten är passiv och riskerar att snart förlora intresse och engagemang. Nivå 2 innebär att handledaren då och då kommenterar eller frågar studenten men i huvudsak ändå sköter mottagningsbesöket själv. Då studenten exempelvis på akutmottagningen först själv tar upp anamnes och undersöker patienten, sedan redogör för sina fynd och tolkningar för handledaren och därefter deltar när handledaren kompletterar undersökningen sker handledningen på nivå 3. Den högsta och mest aktiverande nivån, nivå 4, innebär att studenten tar upp anamnes, undersöker och avslutar besöket med handledaren i huvudsak som observatör. En viktig komponent är att handledaren efteråt ger synpunkter och återkoppling på det hon/han observerat, vilket är en av de mest effektiva metoderna att stärläkartidningen nr volym 103

3 läkartidningen nr XX 2006 volym

4 652 läkartidningen nr XX 2006 volym 103

5 fakta 3 Kriterier för god klinisk placering ur studentens perspektiv. Läkarutbildningen, HU, Linköping: All personal på en placering skall känna till placeringens mål. All personal kan/skall delta i undervisningen. All personal skall veta vad PBL är (och vad PBL inte är).»inte servera allt diskutera runt studenten söker sitt eget svar återkommer.lära sig var de hittar kunskap och lära sig värdera kunskapen.«studenterna skall ha tillgång till omklädningsrum, personsökare, kandidatexpedition med dator, lösenord för inloggning på datornätverket, skriftlig information om klinikens verksamhet innan placeringen påbörjas (t ex e-post, brev). Under placeringens första dag skall ansvarig handledare presentera studenten för övrig personal, visa lokaler, introducera den personlige handledaren (läkare eller annan personal, barnmorska, narkossköterska). För varje student skall tid avsättas för undervisning, t ex i seminarieform/frågestund. Varje student skall ha tillgång till en kontaktperson (ansvarig handledare för placeringen träffar studenten två gånger/vecka). Vid slutet av placeringen skall den ansvarige handledaren tillsammans med studenten utvärdera placeringen. Den ansvarige skall även finnas tillgänglig under placeringen för att man skall kunna diskutera sådant som fungerar mindre bra. Den personlige handledaren skall ge kontinuerlig feedback på det moment studenten utför under sin placering, såsom exempelvis journalskrivning, patientkontakt och kliniska färdigheter. samarbetat tidigare blir detta samspel lättare och effektivare. Kontinuitet i handledningen och en personlig, kontinuerlig relation har visats ha stor betydelse för inlärning och utveckling och ger möjlighet för handledaren att både stödja och utmana sin adept [16]. Medicine studerandes förbund i Sverige har uttalat sig om att man önskar en personlig handledare under sina placeringar [12], något som HU har eftersträvat under många år, men som på många placeringar ändå inte har genomförts. Vi har därför beslutat att införa personlig handledare som ett»normaltillstånd«vid kliniska placeringar omfattande minst tre veckor och där minst tre studenter samtidigt tjänstgör. Detta möjliggör att svårighetsgraden i studentens uppgifter kan stegras i takt med att studentens kompetens ökar. Den personlige handledaren ger studenten råd i planeringen för den kliniska placeringen och arbetar tillsammans med studenten i så många sammanhang som är lämpligt, men tipsar också studenten om andra moment som är värdefulla. Ett informellt»kontrakt«görs upp för placeringen. Student och personlig handledare genomför»studentmottagning«vid minst ett tillfälle, gärna fler. Vid en sådan»studentmottagning«bör nivå 4 uppnås. Den personlige handledaren ger individuell och gärna strukturerad återkoppling efter»studentmottagningen«och vid placeringens slut. Även om en bra klinisk placering och god handledning är den bästa försäkringen för att studenterna är närvarande har den personlige handledaren goda möjligheter att följa upp studentens närvaro enligt det informella»kontraktet«. Vid problem med närvaron, som trots återkoppling till studenten inte lett till förbättring, bör den studentansvarige och den som är terminsansvarig involveras. Den personlige handledaren bör också föra tillbaka till studentansvarig vad som kan förbättras i klinikens organisation för att förbättra placeringen. ka inlärning [13] och för att kunna bedöma studentens kliniska kompetens [14]. Viktigt är också att efterfråga studentens egna synpunkter på hur hon/han genomförde samtal och undersökning. Handledning på nivå 4 är svår att uppnå rutinmässigt i den kliniska vardagen, det krävs att mer tid avsätts för t ex ett mottagningspass. Ändå har det visats att handledare som är mycket produktiva sjukvårdsmässigt kan få mycket goda utvärderingar för sin handledning av studenterna [15]. En viktig uppgift för den studentansvarige är att det arrangeras»studentmottagning«vid minst ett tillfälle per student och placering, gärna fler. Om enstaka studenter är placerade på avdelningen kan den genomföras av den studentansvarige läkaren själv, annars av den personlige handledaren. Lämpligen används inskrivning av patienter på vårdavdelningen eller speciella mottagningstillfällen för detta ändamål, och i kallelsen till patienten kan skrivas in att besöket kommer att ledas av en läkarstudent med en namngiven läkare närvarande. Det är viktigt att klargöra situationen för patienten, som annars, åtminstone i inledningsskedet, tenderar att vända sig till läkaren vid samtalet. Varje student har en egen personlig handledare Handledning innebär vanligen att en mer erfaren och kunnig person hjälper en annan person att öka sina kunskaper och färdigheter. Den handledde har alltid vissa kunskaper och färdigheter, och det gäller att bygga på ytterligare från den nivå man redan uppnått. Handledaren måste därför ha en uppfattning om den nivå den handledde befinner sig på för att kunna anpassa uppgifterna så att de blir tillräckligt utmanande och leder till fortsatt utveckling. Ofta kan man lösa detta med ett kort samtal om vad den handledde varit med om hittills under placeringen, men om man redan känner varandra och har Bättre kommunikation sjukvård universitet Vår inledande probleminventering visade att det fanns brister i kommunikationen mellan fakulteten och sjukvården avseende t ex pedagogiska metoder och terminsmål och otillräcklig introduktion av nya medarbetare på både universitets- och landstingssidan när det gäller undervisningsfrågor. Vi tror att liknande problem finns på många studieorter och är av generell art. Tydliga mål för placeringen är viktiga för både studenter och handledare [16, 17] men når inte alltid fram till berörda handledare. Ett antal olika förslag till åtgärder har tagits fram för att försöka lindra eller lösa dessa problem. Ansvaret för dessa åtgärder vilar på olika personer i huvudsak inom fakulteten, såsom ämnesansvariga (akademiska lärare), terminsansvariga, läkarutbildningens ledning etc. Introduktion av alla nya verksamhets-/klinikchefer om grundutbildningen och högkvalitativ klinisk handledning är synnerligen viktig. Att undervisning och handledning är en del av tjänsten för alla anställda inom landstinget bör vara självklart, men kunskap om och engagemang i undervisningsfrågor får större genomslag om ledningen stöttar detta. En genomgång om vilka förväntningar HU och landstinget har på kliniken och klinikledningen avseende grundutbildningsinsatser och klinisk handledning bör erbjudas varje ny klinikchef och klinikledning. Vårt dokument om klinisk handledning har visat sig vara en bra utgångspunkt vid genomgången. Vi diskuterar också läkarutbildningens upplägg, studieplan och pedagogiska principer. Dessutom ingår en genomgång av ALF-avtalets innebörd. Det är viktigt att förtydliga vad kliniken får för sin handledning, nämligen inte bara goodwill, en stimulerande verksamhet och möjligheter till framtida rekrytering, utan också en inte obetydlig ekonomisk ersättning. Idag för varje student med sig ca kr per vecka till den klinik man är placerad vid för att kompensera för de undervisningsinsatser som klinikens medarbetare bistår med. Detta in- läkartidningen nr volym

6 nebär att en klinik som har t ex 10 studenter under en månad får ca kr. Denna ersättning bör mer än väl kompensera för den strukturerade kliniska handledning som kliniken enligt vårt program skall ge. Vi anser alltså inte att ersättningen bör ökas utan snarare att handledningen enligt vårt program uppnår den kvalitet som den goda ersättningen redan ger förutsättningar för. För att upprätthålla engagemang för undervisningsfrågor är det överenskommet att en universitetsrepresentant skall finnas med i centrum- och klinikledningsgrupper. Vidare bör kliniken regelbundet ägna vidareutbildningstillfällen åt pedagogiska frågor och klinisk handledning. På liknande sätt som för nya verksamhetschefer bör en introduktion i klinisk handledning ges till alla nya professorer/lektorer. Här ingår att diskutera vilka förväntningar som finns på den nya läraren i detta avseende. Vi rekommenderar att alla kliniska lärare (professor/lektor) bör vara kliniskt verksamma för att ge trovärdighet, fortsatt kompetens etc. Introduktionen görs i samverkan mellan landsting och programstudierektor för läkarutbildningen på i huvudsak samma sätt som för nya klinikchefer. Implementering och ökad kompetens i undervisningsfrågor Eftersom i princip varje läkare och många andra medarbetare i landstinget kommer att bedriva handledning ligger ett stort utbildningsansvar på HU. Här gäller det att utbilda och inspirera alla nya läkarkolleger och gärna också sköterskor och paramedicinare i klinisk handledning efter HUs pedagogiska koncept. Den kliniska handledningen bör vara en självklar del i all sjukvård. Seminarier om klinisk handledning för sjukhusläkare har visat sig signifikant förbättra studenters värdering av sin kliniska placering [18]. I en historisk genomgång av läkarutbildning i USA poängteras att inte bara de medicinska fakulteterna har betydelse, utan sjukvårdens engagemang och intresse för undervisningsfrågor avgör i lika hög grad hur framgångsrika de kliniska placeringarna blir [19]. Vårt program för förbättrad klinisk handledning har tagits upp och accepterats i alla delar av sjukhusets ledningsgrupp och också fått sanktion vid övriga sjukhus och vårdcentraler i Östergötland. Vi har därefter haft genomgångar om programmet med alla centrumledningsgrupper vid universitetssjukhuset och senare med alla klinikledningsgrupper eller hela läkargrupper vid samtliga kliniker som handleder studenter. Därvid har vi vanligen fått stöd för programmet, men man har också identifierat lokala svårigheter som vi gemensamt försökt finna lösningsförslag till. En stor utmaning har varit den»breddutbildning«om handledning, som vi har satt igång i form av halvdagsseminarier öppna för alla medarbetare. Dessa har innehållit teoretiska avsnitt om inlärning och kunskapssyn men framför allt har de varit baserade på fall eller scenarier som skapats av de studentrepresentanter som deltagit i seminarierna. Studenterna har illustrerat typiska handledningssituationer, och vi har därefter låtit deltagarna själva i basgruppsform få bearbeta dessa»situationer«. Grupperna har sedan redogjort för vart de nått, och studenter/lärare har givit synpunkter och avslutningsvis återkopplat och sammanfattat. Det program om handledning som vi arbetat fram har gåtts igenom och delats ut till alla deltagare. Eftersom en ansenlig del av handledningen vid HU sker vid sjukhus utanför universitetssjukhuset, såväl inom som utanför Östergötland, har vi också arrangerat seminarier om handledning vid flera sjukhus i regionen. Uppföljning av programmet Eftersom sjukvården med viss regelbundenhet organiseras om och nya medarbetare tillkommer måste introduktion och undervisning om klinisk handledning ständigt fortgå. Vi kommer att behöva besöka kliniker och deras ledningsgrupper och hålla seminarier om handledning återkommande vid och utanför universitetssjukhuset. Vidare kommer vi att följa upp resultaten av våra åtgärder i första hand genom att jämföra om studenternas utvärderingar ändras efter det att programmet sjösatts. Att förbättra den kliniska handledningen ser vi som en mycket angelägen uppgift för att möta våra»nya«studenters krav och förväntningar och självklart stödja dem i att bli kvalificerade medarbetare inom vår framtida sjukvårdsorganisation. Förhoppningsvis innebär det program som landsting och universitet i Östergötland tagit fram ett steg i denna riktning. Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Inga uppgivna. REFERENSER 1. Areskog NH. The new medical education at the Faculty of Health Sciences, Linköping University A challenge for both students and teachers. Scandinavian Journal of Social Medicine 1992;2: Bergdahl B, Koch M, Ludvigsson J, Wessman J. The Linköping medical programme: A curriculum for student-centred learning. Annals of Community-Oriented Education 1994;7: Schmidt HG. Foundations of problem-based learning: some explanatory notes. Medical Education 1993;27: Vernon D, Blake R. Does problembased learning work? A meta-analysis of evaluation research. Academic Medicine 1993;68: Dahle LO, Brynhildsen J, Behrbohm Fallsberg M, Rundquist I, Hammar M. Pros and cons of vertical integration between clinical medicine and basic science within a problem-based undergraduate medical curriculum: examples and experiences from Linköping, Sweden. Medical Teacher 2002;24: Bergdahl B, Koch M, Svedin CG, Wasteson Å. Early phase examination based on clinical performance and problem-based reasoning. In: Bender W, Hiemstra R, Schirpbier A, Zwierstra R, editors. Teaching and assessing clinical competence. Groningen, The Netherlands: Boekwerk Publications; p Hammar M, Forsberg P, Loftås P. An innovative examination ending the medical curriculum. Medical Education 1995;29: Svedin CG, Koch M. Early clinical contact, holistic view and interpersonal skills. In: Bender W, Hiemstra R, Schirpbier A, Zwierstra R, editors. Teaching and assessing clinical competence. Groningen, The Netherlands: Boekwerk Publications; p Areskog NH. Multiprofessional education at the undergraduate level the Linköping model. Journal of Interprofessional Care 1994;8: Wahlström O, Sandén I, Hammar M. Multiprofessional education in the medical curriculum. Medical Education 1997;31: Hammar M, Gustavsson P, Svedin CG, Domeij D, Heijl A. Personal and professional development in the training of communication and leadership in undergraduate medical eduaction. Educ Health (Abingdon)1997;10: Åhsberg H. Läkarstudenters kliniska handledning måste förbättras. Läkartidningen 2005;102: Richardson BK. Feedback. Acad Emerg Med 2004;12: Hasnain M, Connell KJ, Downing SM, Olthoff A, Yudkowsky R. Toward meaningful evaluation of clinical competence: the role of direct observation in clerkship ratings. Acad Med 2004;79(10 suppl):s Berger TJ, Ander DS, Terrell ML, Berle DC. The impact of the demand for clinical productivity on student teaching in academic emergency departments. Acad Emerg Med 2004;11: Tiberius RG, Sinai J, Flak EA. The role of teacher-learner relationship in medical education. In: Norman GR, van der Vleuten CPM, Newble DI, editors. International handbook of research in medical education. Dordrecht: Kluwer Academic Publishers; p Burke WM, Williams JA, Fenner DE, Hammoud MM. The obstetrics and gynecology clerkship: building a better model from past experience. Am J Obstet Gynecol 2004;191: Hammoud MM, Haefner HK, Schigelone A, Gruppen LD. Teaching residents how to teach improves quality of clerkship. Am J Obstet Gynecol 2004;191: Ludmerer KM. The clinical experience in medical education: past, present, future. Mo Med 2004;101: läkartidningen nr volym 103

Handledning för kliniska handledare

Handledning för kliniska handledare Handledning för kliniska handledare Om jag vill lyckas med att föra en människa mot ett bestämt mål, måste jag först finna henne där hon är och börja just där. Den som inte kan det lurar sig själv när

Läs mer

Bakgrund Utgångspunkten för uppdragsbeskrivningen är de för Landstinget i Östergötland och Hälsouniversitetet gemensamma dokumenten:

Bakgrund Utgångspunkten för uppdragsbeskrivningen är de för Landstinget i Östergötland och Hälsouniversitetet gemensamma dokumenten: Uppdragsbeskrivning för verksamhetsförlagd utbildningsansvarig läkare (VFUansvarig läkare) inom Landstinget i Östergötland avseende läkarutbildningen vid Hälsouniversitetet. Uppdragsbeskrivningen för VFU-ansvarig

Läs mer

Mötet läkare patient fundamentet i läkekonsten

Mötet läkare patient fundamentet i läkekonsten Om de manliga läkarstudenterna brister i empati (1): Inför i så fall stödundervisning! Om det verkligen förhåller sig så, att manliga läkarstuderande i högre grad än kvinnliga förlorar sin empatiska förmåga

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 2014-06-10 Västmanlands sjukhus Västerås Fysiologkliniken Sjukhus Ort Klinik Madeleine Lindqvist-Beckman och Eva Persson Inspektörer Gradering

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. För AT-handledare. Checklista med bakgrund och centrala begrepp

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. För AT-handledare. Checklista med bakgrund och centrala begrepp ÖREBRO LÄNS LANDSTING För AT-handledare Checklista med bakgrund och centrala begrepp Checklista Förberedelse Acceptera åtagandet som handledare. Se handledarens ansvar. Kontakta aktuell AT-läkare innan

Läs mer

Rapport från processledargruppen för professionell utveckling på läkarprogrammet vid Sahlgrenska akademin

Rapport från processledargruppen för professionell utveckling på läkarprogrammet vid Sahlgrenska akademin Rapport från processledargruppen för professionell utveckling på läkarprogrammet vid Sahlgrenska akademin Projekttid VT11-HT13 Liisa Carlzon Katarina Jood Elisabet Lönnermark Mats Wahlqvist Anders Ågård

Läs mer

Från student till docent

Från student till docent VECKAN 2015 Från student till docent Handlingsplan för att underlätta för medarbetare att göra en parallell klinisk och akademisk karriär. Mats Hammar, KK, Linköpig VECKAN 2015 Jävsdeklaration: Jag har

Läs mer

KVALITETSKRITERIER FÖR AT PÅ SÄS/primärvård

KVALITETSKRITERIER FÖR AT PÅ SÄS/primärvård 1 januari 2007 KVALITETSKRITERIER FÖR AT PÅ SÄS/primärvård Socialstyrelsens föreskrifter om allmäntjänstgöring för läkare (SOSFS 1999:5) som också innehåller en målbeskrivning är grunden för AT-tjänstgöringens

Läs mer

Handlingsplan Biomedicinska analytikerprogrammet i Hälsouniversitetet

Handlingsplan Biomedicinska analytikerprogrammet i Hälsouniversitetet 2010-10-17 Handlingsplan NSI 2010 Dnr LiU-2010-01387 0(6) Bilaga 2:2 Handlingsplan Biomedicinska analytikerprogrammet i Hälsouniversitetet Nöjd Student Index 2010 1(6) Innehåll 1. Introduktion... 2 1.1.

Läs mer

Centrum för Klinisk Utbildning (CKU) En för KI och SLL gemensam samverkansstruktur för den kliniska utbildningen i Stockholms län

Centrum för Klinisk Utbildning (CKU) En för KI och SLL gemensam samverkansstruktur för den kliniska utbildningen i Stockholms län Centrum för Klinisk Utbildning (CKU) En för KI och SLL gemensam samverkansstruktur för den kliniska utbildningen i Stockholms län CKU Nordost CKU Nordväst CKU Sydväst CKU Sydost Ett CKU Fyra geografiska

Läs mer

Bakgrund till fasgruppsordförandenas uppdrag om fas II och III

Bakgrund till fasgruppsordförandenas uppdrag om fas II och III Bakgrund till fasgruppsordförandenas uppdrag om fas II och III 2004-02-06 Göran Thomé Nämnden för läkarutbildning (NLU) har 2003 gett fasgruppsordförandena i fas II och III i uppdrag att föreslå förändringar

Läs mer

Programmet för kompletterande utbildning för läkare med utländsk examen

Programmet för kompletterande utbildning för läkare med utländsk examen Programmet för kompletterande utbildning för läkare med utländsk examen 60 högskolepoäng Utbildningsplan Dnr LiU-2014-00409 Fastställd av fakultetsstyrelsen för medicinska fakulteten 2014-03-06. Ersätter

Läs mer

Portfölj (portfolio): ett redskap för lärande och utveckling. PELU, Helen Setterud HT-12

Portfölj (portfolio): ett redskap för lärande och utveckling. PELU, Helen Setterud HT-12 Portfölj (portfolio): ett redskap för lärande och utveckling Utveckling Lärande Bedömning Resa mot en professionell identitet Kort bakgrund Ursprung inom konstnärliga professioner, (visa upp sina alster).

Läs mer

1 Appendix till riktlinjer för anställning som professor eller lektor 2008-04-01 för bedömning av pedagogiska meriter

1 Appendix till riktlinjer för anställning som professor eller lektor 2008-04-01 för bedömning av pedagogiska meriter 1 Appendix till riktlinjer för anställning som professor eller lektor 2008-04-01 för bedömning av pedagogiska meriter MEDICINSKA FAKULTETEN, LUNDS UNIVERSITET Underlag för bedömning av den pedagogiska

Läs mer

ríäáäçåáåöëéä~å=ñ ê== mêçöê~ããéí=ñ ê=âçãéäéííéê~åçé=ìíäáäçåáåö= Ñ ê=ä â~êé=ãéç=ìíä åçëâ=éñ~ãéå= SM=Ü ÖëâçäÉéç åö=

ríäáäçåáåöëéä~å=ñ ê== mêçöê~ããéí=ñ ê=âçãéäéííéê~åçé=ìíäáäçåáåö= Ñ ê=ä â~êé=ãéç=ìíä åçëâ=éñ~ãéå= SM=Ü ÖëâçäÉéç åö= ríäáäçåáåöëéä~åñ ê aåêdontunulnm mêçöê~ããéíñ êâçãéäéííéê~åçéìíäáäçåáåö Ñ êä â~êéãéçìíä åçëâéñ~ãéå SMÜ ÖëâçäÉéç åö `çãéäéãéåí~êómêçöê~ããéñçêmüóëáåá~åëïáíü~ jéçáå~äaéöêééñêçãçìíëáçéíüébrlbbp~åç pïáíòéêä~åç

Läs mer

Pedagogisk portfölj. Elisabeth Liljeroth Leg, sjuksköterska, Lektor, PMI, Karolinska Universitetssjukhuset

Pedagogisk portfölj. Elisabeth Liljeroth Leg, sjuksköterska, Lektor, PMI, Karolinska Universitetssjukhuset Pedagogisk portfölj Elisabeth Liljeroth Leg, sjuksköterska, Lektor, PMI, Karolinska Universitetssjukhuset Ann-Charlotte Falk Leg. Sjuksköterska, Docent, Omvårdnadsansvarig PMI, Karolinska Universitetssjukhuset

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 20-21 maj 2015 Lasarettet i Motala Motala Medicinkliniken Sjukhus Ort Klinik Ola Ohlsson och Bengt Sallerfors Inspektörer Gradering A Socialstyrelsens

Läs mer

Läkarutbildningen i Linköping förnyas Problembaserat lärande, basvetenskap och folkhälsa förstärks

Läkarutbildningen i Linköping förnyas Problembaserat lärande, basvetenskap och folkhälsa förstärks Björn Bergdahl, professor i internmedicin bjobe@imv.liu.se Christina Eintrei, professor i anestesi, programstudierektor för läkarutbildningen Anna Fyrenius, examinerad läkare, med lic, universitetsadjunkt,

Läs mer

Portfölj (portfolio), T1, Stadium I, Läkarprogrammet, Örebro Universitet. Portfölj. Termin 1, Stadium I

Portfölj (portfolio), T1, Stadium I, Läkarprogrammet, Örebro Universitet. Portfölj. Termin 1, Stadium I Portfölj Termin 1, Stadium I Portföljen i korthet (gäller samtliga terminer) Vad är en portfölj? Portfölj (portfolio) är ett redskap som du som student använder för att synliggöra din lärandeprocess och

Läs mer

Utveckling av en ny utmaningsbaserad kurs i laboratoriemedicinsk diagnostik (18 hp) för blivande biomedicinska analytiker studenter

Utveckling av en ny utmaningsbaserad kurs i laboratoriemedicinsk diagnostik (18 hp) för blivande biomedicinska analytiker studenter Utveckling av en ny utmaningsbaserad kurs i laboratoriemedicinsk diagnostik (18 hp) för blivande biomedicinska analytiker studenter Tove.sandberg@mah.se Anna.gustafsson@mah.se Gabriela.enggren@mah.se Bakgrund

Läs mer

Utvärdering av laboration i genteknik. för kemiingenjörer, VT 2002

Utvärdering av laboration i genteknik. för kemiingenjörer, VT 2002 Miniprojekt, pedagogisk kurs för universitetslärare II, ht 2002. Maria Andrén och Anna Lindkvist, Inst för genetik och patologi Utvärdering av laboration i genteknik för kemiingenjörer, VT 2002 Introduktion

Läs mer

Riktlinjer för. Klinikstudierektorer. vid Universitetssjukhuset i Örebro

Riktlinjer för. Klinikstudierektorer. vid Universitetssjukhuset i Örebro Riktlinjer för Klinikstudierektorer vid Universitetssjukhuset i Örebro Denna folder utgör ett utdrag ur sjukhusledningsbeslut 110309 Riktlinjer för klinikstudierektorer vid Universitetssjukhuset i Örebro

Läs mer

Medicinska Föreningens verksamhetsplan 15-16

Medicinska Föreningens verksamhetsplan 15-16 Verksamhetsplan 15-16 s verksamhetsplan 15-16 Denna verksamhetsplan beskriver en grundläggande målsättning för föreningens verksamhet. Den antas av fullmäktige och blir därmed en uppdragsbeskrivning från

Läs mer

Klinisk baskurs 1, inriktning medicin

Klinisk baskurs 1, inriktning medicin Medicinska fakulteten Umeå universitet, 901 87 Umeå Telefon: 090-786 50 00 Läkarprogrammet www.umu.se Kursplan Dnr 513-1592-12 Sid 1 (5) Klinisk baskurs 1, inriktning medicin Clinical sciences 1, medicine

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SMMNFTTNE EÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 24-25 oktober 2016 Gävle sjukhus Gävle Klinisk fysiologi Sjukhus Ort Klinik Karin Rodmar och Eva Persson Inspektörer Gradering Socialstyrelsens föreskrifter

Läs mer

Utvärderingar VFU läsåret 2014/2015. 151002 Katja Cederholm

Utvärderingar VFU läsåret 2014/2015. 151002 Katja Cederholm Utvärderingar VFU läsåret 2014/2015 151002 Katja Cederholm Studentens utvärdering i samband med avslutande av VFU placering Planering och genomförande av din VFU Lärandemål bedömning Patientfokuserad handledning

Läs mer

Handledning av AT-läkare PRAKTISK MANUAL

Handledning av AT-läkare PRAKTISK MANUAL Handledning av AT-läkare PRAKTISK MANUAL Handledning av AT-läkare PRAKTISK MANUAL MATERIALET ÄR FRAMTAGET AV: Arbetsgruppen för handledning, huvudansvarig Richard Börjesson, AT-läkare, Caterina Finizia,

Läs mer

Prevention inom reproduktiv, perinatal och sexuell hälsa, 12hp. Prevention in Reproductive, Perinatal and Sexual Health, 12 credits

Prevention inom reproduktiv, perinatal och sexuell hälsa, 12hp. Prevention in Reproductive, Perinatal and Sexual Health, 12 credits 1(5) 8BAA33 Prevention inom reproduktiv, perinatal och sexuell hälsa, 12hp Prevention in Reproductive, Perinatal and Sexual Health, 12 credits Programkurs Medicinska fakulteten Gäller från: Höstterminen

Läs mer

Marina Moraes de Mello, AT- läkare Sahlgrenska Universitetssjukhuset Februari 2011. Ur Learning to teach in higher education. Ramsden; 2003.

Marina Moraes de Mello, AT- läkare Sahlgrenska Universitetssjukhuset Februari 2011. Ur Learning to teach in higher education. Ramsden; 2003. Slutredovisning av förbättringsprojekt om studenthandledning och projekt om klinisk handledning av medicinstuderande på medicinsk akutmottagning Sahlgrenska Universitetssjukhus område Mölndal Marina Moraes

Läs mer

Mänsklig kommunikation ur medicinskt, psykologiskt och språkligt perspektiv I, 30.0 hp

Mänsklig kommunikation ur medicinskt, psykologiskt och språkligt perspektiv I, 30.0 hp 8LOG12 Mänsklig kommunikation ur medicinskt, psykologiskt och språkligt perspektiv I, 30.0 hp Human Communication from Medical, Psychological and Linguistic Perspectives I Programkurs Medicinska fakulteten

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN FÖR SPECIALISERINGSTJÄNSTGÖRING (ST) ORTODONTI

UTBILDNINGSPLAN FÖR SPECIALISERINGSTJÄNSTGÖRING (ST) ORTODONTI UTBILDNINGSPLAN FÖR SPECIALISERINGSTJÄNSTGÖRING (ST) ORTODONTI STV ORTODONTI LINKÖPING FOLKTANDVÅRDEN LANDSTINGET I ÖSTERGÖTLAND Två platser godkända av Socialstyrelsen 1995-01-26 Dnr: 524-7071/94 Tredje

Läs mer

- Vad ligger i TIDEN?

- Vad ligger i TIDEN? Centrum för Klinisk Utbildning (CKU) - Vad ligger i TIDEN? CKU en för KI och SLL gemensam samverkansstruktur för den kliniska utbildningen i Stockholms län CKU Nordost CKU Nordväst CKU Sydväst CKU Sydost

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 2015-05-26 Vrinnevisjukhuset Norrköping Kvinnokliniken Sjukhus Ort Klinik René Bangshöj & Anne Ekeryd Andalen Inspektörer Gradering A Socialstyrelsens

Läs mer

Observationsprotokoll för lektionsbesök

Observationsprotokoll för lektionsbesök Observationsprotokoll för lektionsbesök Datum och tidpunkt för observationen: Observerad lärare: Skola: Antal närvarande elever i klassen/gruppen: Årskurs/årskurser: Lektionens ämne: Lektionens huvudsakliga

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 2015-05-05--06 Norrlands universitetssjukhus Umeå Infektionskliniken Sjukhus Ort Klinik Pia Forsberg, Professor, Infektionskliniken Östergötland,

Läs mer

PBL-guiden. Handbok i problembaserat lärande för studenter och lärare vid Medicinska fakulteten

PBL-guiden. Handbok i problembaserat lärande för studenter och lärare vid Medicinska fakulteten PBL-guiden Handbok i problembaserat lärande för studenter och lärare vid Medicinska fakulteten Vision Linköpings universitet har som vision att vara ett universitet med internationell lyskraft - där människor

Läs mer

Hälsa Sjukvård Tandvård. AT-läkare. Allmäntjänstgöring som läkare vid Hallands sjukhus Varberg

Hälsa Sjukvård Tandvård. AT-läkare. Allmäntjänstgöring som läkare vid Hallands sjukhus Varberg Hälsa Sjukvård Tandvård AT-läkare Allmäntjänstgöring som läkare vid Hallands sjukhus Varberg Organisation Från årsskiftet 2010/11 är Halland en egen region. I samband med bildandet av Region Halland omorganiseras

Läs mer

Att arbeta tillsammans Grupparbete, projekt och allt sånt

Att arbeta tillsammans Grupparbete, projekt och allt sånt Översikt Att arbeta tillsammans Grupparbete, projekt och allt sånt Vad är en grupp? Hur utvecklas en grupp? Vad är ett projekt? Hur funkar projektet i den här kursen? Föreläsning 4 i perspektivkurserna

Läs mer

Studiehandledning Omvårdnad med.- o kir. sjukdomstillstånd, O0056H Omvårdnad, 15 Hp

Studiehandledning Omvårdnad med.- o kir. sjukdomstillstånd, O0056H Omvårdnad, 15 Hp Institutionen för hälsovetenskap Avdelningen för omvårdnad Studiehandledning Omvårdnad med.- o kir. sjukdomstillstånd, O0056H Omvårdnad, 15 Hp Sjuksköterskeprogrammet Termin 6: ht 2012 Kursansvarig: Åsa

Läs mer

Riktlinjer för anställning och befordran av lärare samt för antagning av docent och av excellent lärare vid teknisknaturvetenskapliga

Riktlinjer för anställning och befordran av lärare samt för antagning av docent och av excellent lärare vid teknisknaturvetenskapliga TEKNAT 2013/6 Riktlinjer för anställning och befordran av lärare samt för antagning av docent och av excellent lärare vid teknisknaturvetenskapliga vetenskapsområdet Fastställda av teknisk-naturvetenskapliga

Läs mer

Handledning av AT-läkare Region Gävleborg

Handledning av AT-läkare Region Gävleborg Handledning av AT-läkare Region Gävleborg Att handleda introduktion Handledning innebär professionell vägledning, och innefattar tre nivåer Instruktion: Något all sjukvårdspersonal är skyldig att bidra

Läs mer

Kroppsstruktur och funktion i relation till aktivitet och miljö, 30.0 hp. Body Structure and Function in Relation to Occupation and Environment

Kroppsstruktur och funktion i relation till aktivitet och miljö, 30.0 hp. Body Structure and Function in Relation to Occupation and Environment 8ATG24 Kroppsstruktur och funktion i relation till aktivitet och miljö, 30.0 hp Body Structure and Function in Relation to Occupation and Environment Programkurs Medicinska fakulteten Gäller från: 2017

Läs mer

NYA TIDER KRÄVER NYTT LEDARSKAP I VÅRDEN

NYA TIDER KRÄVER NYTT LEDARSKAP I VÅRDEN NYA TIDER KRÄVER NYTT LEDARSKAP I VÅRDEN LIV HJÄLPER DIG BLI EN MER EFFEKTIV LEDARE En bra ledare är stödjande, ansvarstagande och tydlig i sin kommunikation. Han eller hon utvecklar dessutom bättre patientkontakter.

Läs mer

RIKTLINJER SPUR- Klinisk Neurofysiologi

RIKTLINJER SPUR- Klinisk Neurofysiologi RIKTLINJER för poängsättning vid SPUR- inspektioner inom Klinisk Neurofysiologi 2004-11-08 SPUR-riktlinjer Neurofys.doc 1(11) Riktlinjer för poängsättning vid SPUR-inspektioner inom Klinisk neurofysiologi

Läs mer

Institutionen för kvinnors och barns hälsa Enheten för reproduktiv hälsa Barnmorskeprogrammet STUDIEHANDLEDNING

Institutionen för kvinnors och barns hälsa Enheten för reproduktiv hälsa Barnmorskeprogrammet STUDIEHANDLEDNING Institutionen för kvinnors och barns hälsa Enheten för reproduktiv hälsa Barnmorskeprogrammet STUDIEHANDLEDNING Kurs: Barnmorskeledd graviditets-, förlossnings- och eftervård 7,5 hp 1 Mål Se kursplan Innehåll

Läs mer

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy Sahlgrenska Universitets sjukhuset chefspolicy Reviderad 2002 Denna chefspolicy är ett av flera policydokument som finns som ett stöd för att leda arbetet inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Den anger

Läs mer

Välkommen till USÖ Det personliga universitetssjukhuset

Välkommen till USÖ Det personliga universitetssjukhuset Välkommen till USÖ Det personliga universitetssjukhuset Välkommen till det personliga universitetssjukhuset USÖ är ett personligt universitetssjukhus med uppdrag att bedriva avancerad sjukvård, forskning

Läs mer

Riktlinjer för anställning och befordran av lärare samt för antagning av docent och av excellent lärare vid teknisknaturvetenskapliga

Riktlinjer för anställning och befordran av lärare samt för antagning av docent och av excellent lärare vid teknisknaturvetenskapliga TEKNAT 2014/214 Riktlinjer för anställning och befordran av lärare samt för antagning av docent och av excellent lärare vid teknisknaturvetenskapliga vetenskapsområdet Fastställda av teknisk-naturvetenskapliga

Läs mer

RAPPORT FÖR UTVÄRDERING AV AVSLUTAD KURS/DELKURS

RAPPORT FÖR UTVÄRDERING AV AVSLUTAD KURS/DELKURS UPPSALA UNIVERSITET Institutionen för musikvetenskap RAPPORT FÖR UTVÄRDERING AV AVSLUTAD KURS/DELKURS Kurs: Musikteori 1/Musikvetenskap A Delkurs: Satslära/funktionsanalys Termin: VT 211 Totalt besvarade

Läs mer

Observationsschema. Bakgrundsuppgifter. Skola: Observation nr: Årskurs/-er: Datum: Total lektionstid enligt schema (min):

Observationsschema. Bakgrundsuppgifter. Skola: Observation nr: Årskurs/-er: Datum: Total lektionstid enligt schema (min): 1 (7) akgrundsuppgifter Skola: Årskurs/-er: Observation nr: Datum: Total lektionstid enligt schema (min): Lärarens utbildning: ehörig lärare: J/N Lärarerfarenhet (antal år): ntal elever i klassen/gruppen:

Läs mer

Instruktion till särskilt utvalda utbildare

Instruktion till särskilt utvalda utbildare Instruktion till särskilt utvalda utbildare Det här är en instruktion till dig som ska ge utbildning och färdighetsträning i bedömning och behandling av depression och värdera och hantera självmordsrisk

Läs mer

Fakultetsnämnden för Naturvetenskap, teknik och medier

Fakultetsnämnden för Naturvetenskap, teknik och medier Fakultetsnämnden för Naturvetenskap, teknik och medier Kvalitetskriterier för utnämning till docent vid fakulteten för naturvetenskap, teknik och medier vid Mittuniversitetet. Riktlinjer fastställda av

Läs mer

Kunskapsbaserad och ändamålsenlig Säker Respekt för f r individen Effektiv Jämlik Vård i rimlig tid

Kunskapsbaserad och ändamålsenlig Säker Respekt för f r individen Effektiv Jämlik Vård i rimlig tid God vårdv Kunskapsbaserad och ändamålsenlig Säker Respekt för f r individen Effektiv Jämlik Vård i rimlig tid Vårdskador USA 3,2 5,4% Australien 10,6 16,6% Storbritannien 11,7% Danmark 9% Nya Zeeland 12,9%

Läs mer

Specialistsjuksköterska med inriktning mot hälso- och sjukvård för barn och ungdomar 60 högskolepoäng Utbildningsplan

Specialistsjuksköterska med inriktning mot hälso- och sjukvård för barn och ungdomar 60 högskolepoäng Utbildningsplan Specialistsjuksköterska med inriktning mot hälso- och sjukvård för barn och ungdomar 60 högskolepoäng Utbildningsplan Fastställd av fakultetsstyrelsen för Hälsouniversitetet 2009-05-06 Dnr LiU2009-00557

Läs mer

Att rusta för framtidens vård

Att rusta för framtidens vård Att rusta för framtidens vård Studenters verksamhetsförlagda utbildning VFU integreras i verksamheternas uppdrag och i deras förbättringsarbete Utvecklingskraft 19 maj 2011 Karin Thörne Studierektor för

Läs mer

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Sammanställning av kartläggningen Chef i vården som genomfördes av Sveriges läkarförbund 2009. Kartläggning av läkares chefsskap Läkarförbundet anser att

Läs mer

8MEA07. Medicinsk genetik, 7,5 hp. Medical Genetics. Programkurs. Medicinska fakulteten. Gäller från: 2017 HT PRELIMINÄR. Kursplan

8MEA07. Medicinsk genetik, 7,5 hp. Medical Genetics. Programkurs. Medicinska fakulteten. Gäller från: 2017 HT PRELIMINÄR. Kursplan 8MEA07 Medicinsk genetik, 7,5 hp Medical Genetics Programkurs Medicinska fakulteten Gäller från: 2017 HT PRELIMINÄR Kursplan Fastställd av Grundutbildningsnämnden Fastställandedatum 2012-12-07 Reviderad

Läs mer

Synpunkter på rapporten Vägen till svensk legitimation för personer med hälso- och sjukvårdsutbildning från tredje land

Synpunkter på rapporten Vägen till svensk legitimation för personer med hälso- och sjukvårdsutbildning från tredje land 1 Synpunkter på rapporten Vägen till svensk legitimation för personer med hälso- och sjukvårdsutbildning från tredje land Läkarutbildningen vid Sahlgrenska akademin vill avge följande yttrande: Bakgrund

Läs mer

Hälsa och Biologisk funktion, grundnivå, 60hp

Hälsa och Biologisk funktion, grundnivå, 60hp Kursnamn Hälsa och Biologisk funktion, grundnivå, 60hp Kurskategori Programkurs Huvudområde Medicin - MCA Ämnesområde Medicin - MCA Kurskod 8LAG10 Mål Inledning Hälsa och biologisk funktion ges som den

Läs mer

2009-07-17. Inst f neurovetenskap Enheten för sjukgymnastik KVALITETSKRITERIER. för den verksamhetsförlagda utbildningen i sjukgymnastprogrammet

2009-07-17. Inst f neurovetenskap Enheten för sjukgymnastik KVALITETSKRITERIER. för den verksamhetsförlagda utbildningen i sjukgymnastprogrammet Inst f neurovetenskap Enheten för sjukgymnastik 2009-07-17 KVALITETSKRITERIER för den verksamhetsförlagda utbildningen i sjukgymnastprogrammet Kvalitetskriterier under den verksamhetsförlagda utbildningen

Läs mer

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016 UFV 2011/1998 och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland Fastställd av konsistoriet 2013-06-03 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Förord 3 Uppsala universitet Campus Gotland 3 Ett

Läs mer

Utbildningsplan för masterprogrammet i folkhälsovetenskap

Utbildningsplan för masterprogrammet i folkhälsovetenskap Utbildningsplan för masterprogrammet i folkhälsovet 4FH17 Inrättad av Styrelsen för utbildning 2006-11-22 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2016-05-10 Sid 2 (6) 1. Basdata 1.1. Programkod 4FH17 1.2.

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SMMNFTTNE EÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 161128--29 Falu lasarett Falun Ortopedkliniken Sjukhus Ort Klinik Eva Samnegård, Erica omeij rverud och Olle Nilsson Inspektörer Gradering Socialstyrelsens

Läs mer

Chalmers Pedagogiska Portfölj

Chalmers Pedagogiska Portfölj Chalmers Pedagogiska Portfölj Nedan är ett utdrag ur Chalmers arbetsordning vad gäller definition och föreskrifter om pedagogisk skicklighet ( 4.2.2). Därefter följer instruktioner för utformning av den

Läs mer

Vårdgivardirektiv angående läkarnas specialiseringstjänstgöring (ST)

Vårdgivardirektiv angående läkarnas specialiseringstjänstgöring (ST) Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Vårdgivardirektiv 1 5 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Marie-Louise Mauritzon övergripande studierektor Vårdgivardirektiv angående

Läs mer

ST-KONTRAKT i. Överenskommelse om specialiseringstjänstgöring i Landstinget i Värmland enligt SOSFS 2015:8. ST- läkare.

ST-KONTRAKT i. Överenskommelse om specialiseringstjänstgöring i Landstinget i Värmland enligt SOSFS 2015:8. ST- läkare. 1 ST-KONTRAKT 5 sidor ST-KONTRAKT i Överenskommelse om specialiseringstjänstgöring i Landstinget i Värmland enligt SOSFS 2015:8 Kontraktsparter ST- läkare Huvudhandledare Verksamhetschef Studierektor Mål

Läs mer

Januari 2015. På gång. pedagogiska profil, Problem Baserat Lärande, och leds av de pedagogiska utvecklarna Marie Lidskog och Helen Setterud.

Januari 2015. På gång. pedagogiska profil, Problem Baserat Lärande, och leds av de pedagogiska utvecklarna Marie Lidskog och Helen Setterud. PELU-bladet Nyhetsbrev från Pedagogiska Enheten, LäkarUtbildningen Januari 2015 Nyhetsbrevet sänds ut från PELU 1 en gång per månad under terminstid, och riktar sig till ILUanställda och andra med nära

Läs mer

Akutmedicin som medicinsk specialitet i Sverige, uddannelsesaspekter

Akutmedicin som medicinsk specialitet i Sverige, uddannelsesaspekter Akutmedicin som medicinsk specialitet i Sverige, uddannelsesaspekter Maaret Castrén Professor in Emergency Medicine Institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset, Karolinska Institutet

Läs mer

1(6) Patricia Staaf BESLUT. 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621. Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010

1(6) Patricia Staaf BESLUT. 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621. Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010 MAH /Centrum för kompetensbreddning 1(6) 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621 Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010 Inledning Malmö högskola hade redan vid starten 1998 ett uttalat uppdrag att locka

Läs mer

Medicine Studerandes Förbunds handledningsenkät 2010

Medicine Studerandes Förbunds handledningsenkät 2010 Medicine Studerandes Förbunds handledningsenkät 2010 Introduktion Under mitten av 2000-talet fattades beslut om att kraftigt utöka antalet platser på den svenska läkarutbildningen. Utbyggnaden beräknas

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Specialistsjuksköterska inom psykiatrisk vård, 40 poäng Graduate Diploma in Specialist Nursing in Psychiatric Care, 60 ECTS

UTBILDNINGSPLAN. Specialistsjuksköterska inom psykiatrisk vård, 40 poäng Graduate Diploma in Specialist Nursing in Psychiatric Care, 60 ECTS Grundutbildningsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap Dnr 413/2006-510 UTBILDNINGSPLAN Specialistsjuksköterska inom psykiatrisk vård, 40 poäng Graduate Diploma in Specialist Nursing in Psychiatric

Läs mer

UAL:en. Utvecklings- och arbetsplan för lärare 2013 2015 Komvux Malmö Södervärn

UAL:en. Utvecklings- och arbetsplan för lärare 2013 2015 Komvux Malmö Södervärn UAL:en Utvecklings- och arbetsplan för lärare 2013 2015 Komvux Malmö Södervärn Innehållsförteckning: Inledning 2 Förväntningar och förhoppningar 3 Årscykel 5 Lärarens egen utvecklingsplan 5 Medarbetarsamtal

Läs mer

PDA107, Kvalitetsarbetet genom aktionsforskning, 7,5 högskolepoäng Action Research for Quality Improvement, 7.5 higher education credits

PDA107, Kvalitetsarbetet genom aktionsforskning, 7,5 högskolepoäng Action Research for Quality Improvement, 7.5 higher education credits UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN PDA107, Kvalitetsarbetet genom aktionsforskning, 7,5 högskolepoäng Action Research for Quality Improvement, 7.5 higher education credits Avancerad nivå/second

Läs mer

Ledning av verksamhet fokus på forskning och evidensbaserat arbetssätt

Ledning av verksamhet fokus på forskning och evidensbaserat arbetssätt Ledning av verksamhet fokus på forskning och evidensbaserat arbetssätt Raija Tyni-Lenné, PT, PhD Verksamhetschef vid Karolinska Universitetssjukhuset Associated professor vid Karolinska Institutet 2 Solna

Läs mer

Inst f experimentell medicinsk vetenskap dokument uppdaterat maj 2007

Inst f experimentell medicinsk vetenskap dokument uppdaterat maj 2007 1 Inst f experimentell medicinsk vetenskap dokument uppdaterat maj 2007 Utvecklingssamtal - ett strukturerat samtal Forskarutbildningsprocessen Hur har utbildningen fortskridit i förhållande till studieplanen?

Läs mer

TANDLÄKARPROGRAMMETS ÅTGÄRDSPLAN Förslag presenterat för Styrelsen för utbildning 7/3 2014

TANDLÄKARPROGRAMMETS ÅTGÄRDSPLAN Förslag presenterat för Styrelsen för utbildning 7/3 2014 TANDLÄKARPROGRAMMETS ÅTGÄRDSPLAN Förslag presenterat för Styrelsen för utbildning 7/3 2014 Programdirektor Tandläkarprogrammet PN 10 1 UKÄs utlåtande 26 februari, forts Bedömargruppen anser att de självständiga

Läs mer

8FA224. Medicinsk genetik, 7,5 hp. Medical Genetics. Fristående kurs. Medicinska fakulteten. Gäller från: 2014 HT. Kursplan

8FA224. Medicinsk genetik, 7,5 hp. Medical Genetics. Fristående kurs. Medicinska fakulteten. Gäller från: 2014 HT. Kursplan 8FA224 Medicinsk genetik, 7,5 hp Medical Genetics Fristående kurs Medicinska fakulteten Gäller från: 2014 HT Kursplan Fastställd av Grundutbildningsnämnden Fastställandedatum 2013-10-30 Reviderad Diarienummer

Läs mer

Vi utbildar för församlingarnas uppdrag

Vi utbildar för församlingarnas uppdrag Hej! Du som får det här dokumentet har nyligen träffat en människa som är intresserad av Akademi för Ledarskap och Teologi (ALT). Den personen vill antingen ha dig som mentor eller er församling som utbildningsplats.

Läs mer

ILS 2014-03-11 SFVH UMEÅ. Tandvårdshögskolan Malmö

ILS 2014-03-11 SFVH UMEÅ. Tandvårdshögskolan Malmö ILS 2014-03-11 SFVH UMEÅ Tandvårdshögskolan Malmö Hygienansvarig/Tandsköterska Ingegärd Lundgren Svensson Malmö högskola, odontologiska fakulteten avd för oral protetik 205 06 Malmö Tel: 040 665 85 10

Läs mer

Information och handledning för utvecklingssamtal och lönesamtal

Information och handledning för utvecklingssamtal och lönesamtal 2013-09-25 Personalavdelningen Information och handledning för utvecklingssamtal och lönesamtal 1 (7) Utvecklingssamtal Utvecklingssamtal ska vara ett återkommande samtal som sker i dialog mellan medarbetare

Läs mer

Time Cares tjänsteerbjudande

Time Cares tjänsteerbjudande Time Cares tjänsteerbjudande Time Cares tjänsteerbjudande Time Care tjänsteerbjudande Hur utbildar och stöttar vi våra chefer att leda verksamheter där varje krona har en berättelse och varje minut ett

Läs mer

8LAG31. Hälsa och sjukdom 1, 30.0 hp. Health and Disease 1. Programkurs. Medicinska fakulteten. Gäller från: 2018 VT PRELIMINÄR.

8LAG31. Hälsa och sjukdom 1, 30.0 hp. Health and Disease 1. Programkurs. Medicinska fakulteten. Gäller från: 2018 VT PRELIMINÄR. 8LAG31 Hälsa och sjukdom 1, 30.0 hp Health and Disease 1 Programkurs Medicinska fakulteten Gäller från: 2018 VT PRELIMINÄR Kursplan Fastställd av Utbildningsnämnden för grund- och avancerad nivå Fastställandedatum

Läs mer

PBL på distans. Hälsouniversitetets erfarenheter av basgruppsarbete över nät. Presentation på Netlearning 2006. Arne Rehnsfeldt Christine Persson

PBL på distans. Hälsouniversitetets erfarenheter av basgruppsarbete över nät. Presentation på Netlearning 2006. Arne Rehnsfeldt Christine Persson PBL på distans Hälsouniversitetets erfarenheter av basgruppsarbete över nät. Presentation på Netlearning 2006 Arne Rehnsfeldt Christine Persson Anne- Problembaserat lärande Information Kommunikation Kunskap

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 2014-05-06--07 Västmanlands sjukhus Västerås Medicinkliniken Sjukhus Ort Klinik Ola Ohlsson och Bengt Sallerfors Inspektörer Gradering A Socialstyrelsens

Läs mer

Handledning av. AT-läkare i Region. Kronoberg. Praktisk Manual

Handledning av. AT-läkare i Region. Kronoberg. Praktisk Manual Handledning av AT-läkare i Region Kronoberg Praktisk Manual Innehållsförteckning Sida 3. Inledande information Sida 4. Första mötet Sida 5. Fortsatta handledningssamtal Sida 6. Feedback Sida 7. Tid för

Läs mer

Allmän sjukdomslära, utvecklingsbiologi och bioentreprenörskap, 30 hp. General Pathology, Developmental Biology and Bioentrepreneurship

Allmän sjukdomslära, utvecklingsbiologi och bioentreprenörskap, 30 hp. General Pathology, Developmental Biology and Bioentrepreneurship 8BKG55 Allmän sjukdomslära, utvecklingsbiologi och bioentreprenörskap, 30 hp General Pathology, Developmental Biology and Bioentrepreneurship Programkurs Medicinska fakulteten Gäller från: 2018 HT PRELIMINÄR

Läs mer

OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND.

OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND. 1 OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND. VARFÖR REGELBUNDNA UTVECKLINGSSAMTAL? Att förena olika krav Att förena kraven på kvalitet, effektivitet, kreativitet och arbetstillfredsställelse

Läs mer

Handledning av blivande handledare inom hälso och sjukvård Pedagogiskt docenturarbete

Handledning av blivande handledare inom hälso och sjukvård Pedagogiskt docenturarbete Handledning av blivande handledare inom hälso och sjukvård Pedagogiskt docenturarbete Agneta Andersson DATUM 2016-01-07 MEDICINSKA FAKULTETEN PEDAGOGISK REFLEKTION Handledning av blivande handledare inom

Läs mer

PATIENTFOKUSERAD HANDLEDNING

PATIENTFOKUSERAD HANDLEDNING 2013-05-27, rev 2013-09-16 Akademin för hälsa, vård och välfärd PATIENTFOKUSERAD HANDLEDNING Att vårda och lära utifrån patienten Mälardalens högskola är en av Sveriges största högskolor. Nära samarbete

Läs mer

Hälsa och Sjukdom, grundnivå, 90hp

Hälsa och Sjukdom, grundnivå, 90hp Kursnamn Hälsa och Sjukdom, grundnivå, 90hp Kurskategori Programkurs Huvudområde Medicin - MCA Ämnesområde Medicin - MCA Kurskod 8LAG20 Mål Inledning Hälsa och sjukdom ges som den andra av tre kurser inom

Läs mer

8LOG12. Medicinska fakulteten. Gäller från: höstterminen Diarienummer. Kursplan. Utbildningsnämnden för grund- och avancerad nivå

8LOG12. Medicinska fakulteten. Gäller från: höstterminen Diarienummer. Kursplan. Utbildningsnämnden för grund- och avancerad nivå 1(5) 8LOG12 Mänsklig kommunikation ur medicinskt, psykologiskt och språkligt perspektiv I, 30 hp Human Communication from Medical, Psychological and Linguistic Perspectives, I, 30 credits Programkurs Medicinska

Läs mer

Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015

Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015 Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015 utvecklingssamtal 3 Utvecklingssamtal vägledning och riktlinjer Utvecklingssamtal är ett förberett

Läs mer

Examensarbete och kvalitetsarbete

Examensarbete och kvalitetsarbete Examensarbete och kvalitetsarbete Psykologprogrammet Linköpings Universitet Gunvor Larsson Abbad, lektor i psykologi Programansvarig Psykologprogrammet Kursansvarig bl. a. universitetspedagogik Psykologprogrammet

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 2015-02-14 Skaraborgs Sjukhus Skövde Medicinkliniken Sjukhus Ort Klinik Ola Ohlsson och Bengt Sallerfors Inspektörer Gradering A B C D Socialstyrelsens

Läs mer

SIPU-styrgruppen för interprofessionella utbildnings aktiviteter

SIPU-styrgruppen för interprofessionella utbildnings aktiviteter SIPU-styrgruppen för interprofessionella utbildnings aktiviteter Uppdrag Förvalta och utveckla KUA Utveckla och etablera nya interprofessionella aktiviteter inom ramen för VFU,KUV, KUM Följa utvecklingen

Läs mer

KVALITETSKRITERIER. för den verksamhetsförlagda utbildningen gällande sjuksköterske-, röntgen och specialistsjuksköterskeprogrammen.

KVALITETSKRITERIER. för den verksamhetsförlagda utbildningen gällande sjuksköterske-, röntgen och specialistsjuksköterskeprogrammen. KVALITETSKRITERIER för den gällande sjuksköterske-, röntgen och specialistsjuksköterskeprogrammen. Uppsala kommun och Uppsala Universitet 2009 01 01 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida Inledning.. 3 Studentcentrerat

Läs mer

SVK Kirurgisk vård i Kina T7 2LK064 ht Jag uppfattar att jag genom denna kurs utvecklat värdefulla kunskaper /färdigheter.

SVK Kirurgisk vård i Kina T7 2LK064 ht Jag uppfattar att jag genom denna kurs utvecklat värdefulla kunskaper /färdigheter. SVK Kirurgisk vård i Kina T7 2LK64 ht 215 respondenter: 15 : Svarsfrekvens: 7, % Jag uppfattar att jag genom denna kurs utvecklat värdefulla kunskaper /färdigheter. Jag uppfattar att jag genom denna kurs

Läs mer

1. Hur många timmar per vecka har du i genomsnitt lagt ner på kursen (inklusive schemalagd tid)?

1. Hur många timmar per vecka har du i genomsnitt lagt ner på kursen (inklusive schemalagd tid)? Smådjurskirurgi och -medicin VM0076, 10243.1112 15 Hp Studietakt = 50% Nivå och djup = Avancerad Kursledare = Helene Hamlin Värderingsresultat Värderingsperiod: 2011-09-05-2012-02-14 Antal svar 16 Studentantal

Läs mer

Introduktion till ämnet kvalitetsutveckling. av Åsa Muntlin

Introduktion till ämnet kvalitetsutveckling. av Åsa Muntlin Introduktion till ämnet kvalitetsutveckling av Åsa Muntlin Vad är kvalitet? Värde, egenskap, sort Kvalitet förknippas som något positivt och önskvärt En definition av vårdkvalitet Att fullt ut svara mot

Läs mer

UNDERLAG FÖR KVALITETSBEDÖMNING

UNDERLAG FÖR KVALITETSBEDÖMNING UNDERLAG FÖR KVALITETSBEDÖMNING Denna utgåva är en provisorisk anpassning till den revidering som beslutades vid SPUREX den 2014-01-23. INLEDNING Inspektionen gäller dels strukturen (resurserna för utbildning),

Läs mer