Rapport Enkät om förslag till ändring av KRAVs regler för djurhållning
|
|
- Inga Gunnarsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 /Eva-Lena Rådberg Rapport Enkät om förslag till ändring av KRAVs regler för djurhållning Sammanfattning Mjölkkor 74% anser att beteskravet är viktigt för mjölkens mervärde. 60 % av producenterna som har robot tycker kraven på betesintag är viktiga, jämfört med 90 % av de som har uppbundet. 72 % tycker att det går bra att följa nu gällande regler om beteskrav, medan 25 % inte tycker att det går bra. Det är framför allt producenter med robot eller mjölkningsgrop som tycker att det är problematiskt. 62 % av de svarande ansåg att förslaget till ändring i reglerna om förebyggande hälsoarbete är bra. 91 % av dem var anslutna till Kokontrollen, jämfört med 88 % av alla som svarat. Alla nötkreatur 54 % tycker att ändrad utformning av reglerna om inomhus- och utomhusytor gör dem tydligare, men 41 % har ingen åsikt i frågan. Får och getter 58 % tycker att omarbetningen av reglerna för ytor inom- och utomhus gör dem tydligare, medan 27 % tycker att förslaget är otydligt. 44 % tycker att det är bra att införa en ny regel om avskildhet vid lamning/killning, 40 % är emot. Grisar Ingen av de fem grisproducenter som svarat är emot förslaget att ge möjlighet att hålla grisarna inne tre veckor efter grisning. Tre tycker att det finns behov av att förkorta betesperiodlängden för grisproduktion i de nordligaste länen, men det finns inget entydligt svar angående hur landet ska delas in. Fjäderfä 92 % tycker att det är tydligt i förslaget vad som gäller för utevistelse under olika delar av året. 52 % anser att förslaget till ändrad regel om utevistelse för nyinsatta höns är bra, medan 32 % tycker att det inte är bra. 66% av de svarande tycker att ändringarna i detaljkraven för värphönsens rastgård är bra. 52 % tycker att det är bra att gå före EU och ställa krav på att det högst får vara 15 meter till närmasteutgångshål redan nu för nya hus. 22 % tycker inte det är bra. Generella frågor om djurreglerna 82 % tycker att den föreslagna strukturen med indelning efter olika djurslag är bra. 62 % upplever att reglerna blivit tydligare, 34 % vet inte. Det finns 4 lantbrukare som kan vara intresserade av certifiering av hjortuppfödning inom tre år. RÅDBERG KONSULT Kungsgatan 16, SE UPPSALA TEL E-POST: eva-lena@radberg-konsult.se - WEBBPLATS:
2 Insamling av synpunkter En webenkät mejlades ut till alla djurhållare som KRAV har e-postadress till i början av februari. KRAV informerade också om enkäten i Nyhetsbrev och i Ekoweb, och ett fåtal som inte fått enkäten i första omgången skickade in sina e-postadresser. Totalt skickades enkäter till lantbrukare. Enkäterna anpassades till djurslag och fyra olika enkäter skickades ut till nöt-, får-&get-, grisrespektive fjäderfäproducenter. Efter två påminnelser hade 392 producenter svarat då enkäten stängdes den 15 mars. Svarsfrekvensen var i genomsnitt 26 % och de fördelar sig jämnt över olika djurslag, utom för gris där svarsfrekvensen bara var 12 % (endast 5 producenter). Att så få grisproducenter svarade gör att det är svårt att dra några slutsatser när det gäller ändringar som specifikt rör grisproduktionen Nöt Får & Get Gris Fjäderfä Samtliga Antal utskickade enkäter Antal svar Svarsfrekvens 27 % 24 % 12 % 25 % 26 % Producenter med nötkreatur Av svaren kom 40 % (114 st.) från producenter med mjölkproduktion, och 60 % (169 st.) hade köttproduktion. Köttproducenterna dirigerades om, och hade inte möjlighet att svara på frågor om de regler som specifikt berör mjölkproduktionen. Producenter med mjölkkor Mjölkningssystem och anslutning till Kokontrollen Hälften av mjölkproducenterna hade robotsystem, ungefär en fjärde del mjölkade i grop, och lika många hade uppbundna kor. Endast en mjölkproducent hade karusell. De allra flesta var anslutna till kokontrollen. 2
3 Resultat mjölkproduktion Fråga: Tycker du att krav på mjölkkornas betesintag och tid på bete är viktiga för den KRAV-certifierade mjölkens mervärde? En övervägande del av producenterna, 74%, anser att beteskravet är viktigt för mjölkens mervärde. Om vi delar in de svarande i kategorier utifrån mjölkningssystem, som ju också kopplar till stallsystemet, kan vi se att de som har robot värderar beteskravet betydligt lägre än de med mjölkningsgrop eller uppbundna kor. Endast 60 % av producenter med robot tycker kraven på betesintag är viktiga, jämfört med 90 % av de som har uppbundet. Kommentarer från lantbrukare Av de 35 lantbrukare som har lämnat kommentarer, har 23 robot. Det är alltså en större andel av de med robot som lämnat kommentarer. De vanligaste kommentarerna är likartade oavsett om den 3
4 svarande tycker att det är beteskravet är viktigt eller ej. Den vanligaste åsikten är att regeln bör vara mera flexibel och kunna anpassas till vädret för kons bästa, samt att lantbrukaren själv bör få avgöra. Den kommentaren kommer framför allt från lantbrukare med robot. Den näst vanligaste kommentaren är att tiden på betet är viktig, men att kravet på betesintag bör tas bort, antinget för att det är svårt att mäta eller svårt att uppfylla under torrperioder. Många kommenterar att kor lider av värme och inte betar så mycket dagtid när det är varmt. Fråga: Tycker du att det går bra att förstå och följa de nu gällande kraven, dvs. minst 6 kg ts och mer än 12 timmar per dygn på bete under betesperioden, på din gård? De flesta producenterna, 72 %, tycker att det går bra att följa nu gällande regler avseende beteskravet. Men det är en relativt stor andel, 25 %, som inte tycker att det går bra. Det är framför allt producenter med robot och mjölkningsgrop som tycker att det är problematiskt med beteskravet, medan 90 % av de med uppbundna kor inte har problem med det. Eftersom det delvis följer mönstret från Fråga 4, tycks det finnas ett samband. Jag tolkar det som att de som har problem med att uppfylla regeln om beteskrav, tenderar att i större utsträckning anse att det inte är viktigt för mjölkens mervärde. Det finns ett samband mellan mjölknings- och stallsystem och storlek på besättningen, även om de inte framkommer i den här undersökningen. De med uppbundet får enligt reglerna ha högst 45 mjölkande kor. Robot är vanligast i medelstora besättningar, och mjölkningsgrop vanligast i de stora besättningarna. Att de med grop hart större problem med att uppfylla regeln än de med uppbundet, tror jag enbart beror på storleken på besättningen. 4
5 Kommentarer från lantbrukare Totalt fick vi 46 kommentarer på denna fråga. Lite mer än hälften kommer från gårdar med robotar. Många, även de som svarar att det går bra att förstå och följa regeln, uttrycker att det kan vara svårt att uppfylla kravet under delar av betesperioden när det är varmt och torrt, eller när det kommit mycket regn, och det gäller oavsett system. 7 av 11 med robot som säger att det går bra att följa reglerna, svarar ändå att det är svårt att veta hur länge varje individ varit ute på betet, och vissa även att det är svårt att bedöma betesintaget. Av de med robot som upplever att det är svårt att följa regeln är den vanligaste kommentaren att det är svårt att uppnå ett intag på 6 kg ts/ko och dag. Av lantbrukare med grop och uppbundet är den vanligaste kommentaren att betesintaget kan vara svårt att bedöma. Fråga: Har du förslag på andra sätt som detta mervärde skulle kunna behållas eller stärkas? Vi har fått sammanlagt 34 kommentarer på denna fråga. 9 av dem tycker att KRAV ska ta bort kravet på betesintag. Några av dem förespråkar enbart ett arealkrav, andra enbart tid på betet. 10 uttrycker på olika sätt att regeln borde vara med flexibel och att man borde låta korna välja själva om de vill gå ut och beta. Fråga: Tycker du att förslaget till ändring av reglerna för förebyggande hälsoarbete är bra? Det blev ett fel i det första utskicket av enkäter, som gjorde att frågan hoppades över. Det är därför bara 47 som besvarat frågan. 62 % av de svarande ansåg att förslaget till ändring är bra. 43 av dessa (91 %) var anslutna till Kokontrollen, jämfört med 88 % av alla som svarat. 5
6 Producenter med köttproduktion Vilken typ av nötköttsproduktion har du? Av 169 köttproducenter hade 86 % integrerad produktion med dikor. 13 % hade endast ungdjursuppfödning. En producent avelsuppfödning av utrotningshotade raser och en uppfödning av mjölkkvigor, vilket markerats som Annan produktion. Det fanns inga specifika frågor till köttproducenterna. Endast uppfödning av ungdjur/stutar 13% Vilken typ av nötköttsproduktion har du? Annan nötköttsproduk tion 1% Dikoproduktion 86% Frågor till alla producenter med nötkreatur Nedan följer de frågor som besvarade av såväl mjölk- som köttproducenter. Fråga: Tycker du att ovanstående förslag till ändringar gör reglerna för ytor inomhus och utomhus tydligare? Av de 158 lantbrukare som besvarade frågan tycker 54 % att ändringarna gör reglerna tydligare, men en stor andel, 41 %, har ingen åsikt i frågan. 6
7 Kommentarer från lantbrukare Totalt 14 kommentarer. De flesta, oavsett om de tycker att ändringen förtydligar eller ej, tycker att det är för mycket detaljregler och fortfarande krångligt att förstå. Ingen av de som svarar Vet inte har lämnat kommentar, vilket jag tolkar som att många i den gruppen inte har satt sig in i regeln. Producenter med får eller getter Typ av produktion Totalt svarade 80 lantbrukare på enkäten. Av dem hade 76 lammproduktion och 4 hade getmjölksproduktion. Mått i stallar för får och getter Tabell 2 som finns i nuvarande regler har gjorts om i förslaget och anger nu enbart minsta mått för ytor inomhus respektive utomhus. Hur ytan ska beräknas om djuren har ligghall under stallperioden framgår i en separat regel, efter tabellen. Fråga:Tycker du att reglerna för yta inomhus och utomhus för får och getter är tydliga? De flesta, 58 %, tycker att reglerna är tydliga, men det är en relativt stor andel, 27 %, som tycker att de är otydliga. 7
8 Kommentarer från lantbrukare Det finns 19 kommentarer på frågan, de flesta från de som svarat nej på frågan. Av kommentarerna framgår att många inte förstått att måtten i Tabell 2 enbart avser stall med rastgård, medan den separata regeln med exempel gäller för djur som hålls i ligghall. Några förstår inte heller förkortningen SL i exemplet. Fråga:Är det bra att vi inför en regel med krav på avskildhet vid lamning/killning, som motsvarar de regler som redan finns för andra djurslag? Det är ungefär lika många som tycker att det är bra att införa en regel om avskildhet, som de som inte tycker att det är bra. Kommentarer från lantbrukare Vi har fått 35 kommentarer på denna fråga, 27 av dem kommer från de som är negativa till regeln. Några (8 st) stycken att det är en helt onödig regel, redan praxis och negativt med ökad detaljstyrning. Många (11st) menar att det stressar moderdjuren att skilja dem från flocken när de ska till att lamma eller killa, och att det kan komplicera förlossningen. Tre av fyra getmjölksproducenter påpekar detta. Samtliga dessa menar dock att man vid behov som det står i regelförslaget bör avskilja get/tacka med eller utan ungar. Även bland de som är positiva till att regeln införs, kommenterar många att det ska vara flexibelt och betonar vid behov. Några andra (7 st) menar att det är omöjligt att bevaka alla lamningar dygnet runt, och att det ibland är svårt att förutse att en tacka snart ska lamma. Producenter med grisar Endast 5 producenter har besvarat enkäten, 2 av dem har smågrisuppfödning, 3 har integrerad produktion. Innevistelse förlängd till högst 3 veckor vid grisning Av de som svarat tycker 4 av 5 producenter att förslaget att ge möjlighet att hålla grisarna inne tre veckor, i stället för som nu två veckor, efter grisning är bra. Två av de svarande anger att de med den föreslagna ändringen kommer att hålla sugga och smågrisar inne upp till 3 veckor och de bedömer att den föreslagna ändringen kommer att öka välfärden för smågrisarna. 8
9 En har svarat vet inte, men säger ändå i kommentaren att det är bra med valfrihet, även om de själva även fortsättningsvis kommer att släpp ut sugga med smågrisar efter 10 dagar. Övriga regler om tillfällig innevistelse under betesperioden I övriga regler om innevistelse är det inga ändringar i sak, men vi har försökt att göra det tydligare av vilka olika skäl grisar får hållas inne under betesperioden. Av de svarande tycker 3 att det blivit tydligare av vilka skäl och hur länge som grisarna får hållas inne från betet, och 2 har svarat att det inte vet. Fråga: Tycker du att det kan finnas behov att förkorta betesperiodlängden för grisproduktion i de nordligaste länen? På frågan har 3 svarat ja, 1 svarat nej. Den femte har inte svarat alls, vilket har tolkats som Vet inte i diagrammet. Fråga: Tycker du att indelningen av landet i förslaget är bra? Förslaget är: Minst 3 månader i länen: Västernorrland, Jämtland, Västerbotten och Norrbotten, och minst 4 månader i övriga landet. Ingen av de svarande bedriver uppfödningen i de nordliga länen som anges. 1 tycker att indelningen är bra, 2 har svarat att de inte vet. 1 har svarat nej, och kommenterar att det är svårt att ha smågrisar ute under senhösten, vilket krävs för att de ska klara 4 månaders utevistelse på bete. Gården ligger i Dalarna. Producenten föreslår därför undantag för grisar yngre än 12 veckor. Producenter med fjäderfä Typ av produktion Totalt svarade 24 lantbrukare på enkäten. Av dem hade 21 äggproduktion och 3 uppfödning av slaktkyckling. Bete och utevistelse för fjäderfän Vi föreslår ändringar i flera av reglerna för bete och utevistelse. Syftet är att göra reglerna tydligare, att stimulera till mera utevistelse och bättre utnyttjande av betet/rastgården. 9
10 Nuvarande regler är mest inriktade på äggproduktion, och i förslaget har vi gjort det tydligare att reglerna även gäller andra fjäderfän. Fråga: Är det tydligt i förslaget vad som gäller för utevistelse under olika delar av året? 92 % svarar att det är tydligt. Endast 2 personer har svarat att det är otydligt. Kommentarer från lantbrukarna: Vi har fått fem kommentarer. Av de som svarat Ja påpekar tre att att lantbrukaren måste få förtroendet att avgöra när det är lämpliga förhållanden för att ha hönsen ute. En som svarat Nej, menar däremot att uttrycket när väder och markförhållanden är lämpliga är otydligt. Utevistelse efter insättning av unghöns Förslag till ny regel: Utevistelse efter insättning Du ska ge unghöns tillgång till utevistelse så snart som möjligt, och allra senast 4 veckor efter insättning. Unghönsen kan vänjas vid utevistelsen successivt och behöver inte vistas ute större delen av dygnet inledningsvis även om de sätts in under maj till september. Senast vid 25 veckors ålder ska dock stallet vara öppet mer än 12 timmar varje dag. Fråga: Är förslaget till regel för nyinsatta höns bra? Drygt hälften anser att förslaget är bra, medan 32 % inte tycker att det är ett bra förslag. 10
11 Kommentarer från lantbrukarna Vi har fått 8 kommentarer. Av de som svarat nej påpekar flera det inte bör vara tvingande att släppa ut unghönsen under vinterhalvåret, och att detta måste framgå av regeln. En tycker att det är för tidigt med vecka 25. Rastgårdens utformning I förslaget har vi skrivit regeln i punktform, lagt till en punkt om passager och gjort några andra mindre ändringar. Fråga: Är regeln tydligare efter ändringarna? Är tilläggen och ändringarna bra? Två tredjedelar av de svarande tycker att ändringarna är bra, medan 4 (17%) svarade nej på frågan och lika många svarade att de inte vet. Kommentarer från lantbrukarna Kommentarerna från de som svarat nej skiljer sig, och de påpekar olika otydligheter som jag uppfattar fanns även före ändringear. Två har kommentararer om flaskhalsar, den ena att de inte bör gälla riktigt små besättningar, och den andra att det bara bör gälla vid nybyggnation. Detaljkrav för värphönsens rastgård Vi har gjort några mindre ändringar för att betona funktionen mer än detaljerna, och för att göra intentionen med regeln tydligare. Utevistelsen för hönsen är ett viktigt mervärde och en bärande princip i den KRAVcertifierade äggproduktionen. Det viktiga är att arbeta med utformningen av rastgården för att på så sätt säkerställa att den nyttjas fullt ut. Fråga: Är de föreslagna ändringarna bra? Av de svarande är 58 % positiva till ändringarna som föreslås, men hälften så många är negativa. 11
12 Kommentarer från lantbrukarna Några av de som svarat nej kommer med förslag till omformuleringar, och två har reagerat mot formuleringen Du ska kunna visa. Avstånd inomhus till rastgård I förslaget till ny EU-förordning finns krav på att det högst får vara 15 meter till närmaste utgångshål. Fråga: Är det bra att KRAV går före EU och ställer detta krav redan nu för nya hus? Drygt hälften tycker att det är bra att gå före. Kommentarer från lantbrukarna Av de som svarat nej på frågan har två kommenterat att det kommer att bli dyrare, och två att de inte förstår syftet med regeln. Sandbad och grovfoder Vi föreslår att reglerna ändras så att sandbad och grovfoder kan finnas utomhus under sommaren. Bete räknas som grovfoder. Ändringarna är tillägg i nuvarande regeltext. Nästan alla är positiva till ändringen, som gör reglerna mera tillåtande. Kommentarer från lantbrukarna Endast en kommentar. Den enda som svarat nej på frågan tycker att sandbad ska specificeras bättre i fråga om material och hur stor yta som krävs. 12
13 Nattvila och veranda som tillgänglig stallyta För att förtydliga vad som krävs för att ge fjäderfä en bra dygnsrytm av ljus och nattvila, och vad som gäller för att få räkna in veranda i minimiytan, har vi gjort två tillägg. De flesta, 58 %, tycker att ändringen är bra, men nästan en tredjedel tycker inte att den är det. Kommentarer från lantbrukarna Av de som svarat nej anser två att det är helt fel att verandan får räknas som inomhusyta överhuvudtaget, vilket egentligen inte berör ändringen. Om man räknar bort dessa två svar, är det 67% som tycker att regeln är tydligare efter ändringarna. Tre andra har reagerat mot tillägget Under nattvilan ska stallet vara mörklagt, som de tolkar som att ljusinsläpp ska täckas för under sommarnätterna. Generella frågor om djurreglerna Tre frågor i enkäterna gällde djurreglerna i allmänhet och var alltså inte kopplade till någon specifikt produktion. Dessa frågor ställdes till alla producenter och de redovisas inte per djurslag eller produktion. Sammanlagt har % av de som fått enkäten svarat på dessa frågor, vilket är något mindre än på de produktionsspecifika frågorna. Fråga: Tycker du att det är bra med indelningen i gemensamma regler för sig, och regler för olika djurslag i egna avsnitt? En stor majoritet, 82 %, tycker att den ändrade strukturen är bra. Resultatet skiljer sig inte beroende på djurslag. Endast några enstaka lantbrukare tycker att det är bättre med nuvarande struktur. 13
14 Fråga: Upplever du att reglerna blivit tydligare? På frågan omreglerna blivit tydligare är det en stor andel som svarat att de inte vet, men majoriteten är ändå positiv till de förändringar i utformningen som gjorts. Fråga: Hur sannolikt är det att du skulle certifiera hjortuppfödning inom 3 år? KRAV har sedan flera år tillbaka ingen som är certifierad för hjortuppfödning och överväger därför att ta bort det regelavsnittet. I den här undersökningen har 3 lantbrukare uppgett att de har planer på att starta hjortuppfödning och eventuellt certifiera den. En har hjortuppfödning idag, och planerar att certifiera den. Det finns alltså sammanlagt 4 som bör vara intresserade av att reglerna behålls. 14
Hjälp oss att göra våra regler bättre!
Remiss, förslag till nya regler för Djurhållning, kapitel 5 2015-01-30 Svara senast 31 mars 2015 Svara till regler@krav.se Hjälp oss att göra våra regler bättre! KRAVs styrka är vår breda förankring bland
Läs merFör dig som har värphöns gäller avsnitten 5.1 och 5.5 i kapitel 5 Djurhållning tillsammans med kapitel 2, 3 och 4 i KRAVs regler.
Egenkontroll Äggproduktion 2016 Detta är en checklista för dig som har KRAV-certifierad äggproduktion. Här har vi samlat de viktigaste reglerna ur kapitel 5 Djurhållning som berör din produktion. Du kan
Läs merReglerna i remissen inte är i ordningsföljd vad gäller numrering. Placeringen är dock rätt.
Fjäderfä Läsinstruktion Detta är förslaget till nya regler för delavsnitt Fjäderfä i kapitel 5, Djurhållning. Observera att numreringen av reglerna ännu inte är klar. Istället har vi har valt att behålla
Läs merRemiss, förslag till nya regler i kapitel 16 Import och införsel:
1 februari 2016 Remiss, förslag till nya regler i kapitel 16 Import och införsel: - Korrigering av tilläggskrav för animalieproduktion Svara senast 31 mars till regler@krav.se Hjälp oss att göra våra regler
Läs merProjektrapport. www.lansstyrelsen.se/orebro. Mjölkkor på bete, planerad kontroll 2011. Foto: Thomas Börjesson. Publ. nr 2012:3
Projektrapport Mjölkkor på bete, planerad kontroll 2011 www.lansstyrelsen.se/orebro Foto: Thomas Börjesson Publ. nr 2012:3 Sammanfattning Under sommaren 2011 genomförde Länsstyrelsen ett kontrollprojekt
Läs merEgenkontroll Ägg 2014
KRAV ekonomisk förening Box 1037-751 40 UPPSALA, Tel 018-15 89 00, regler@krav.se, www.krav.se Egenkontroll Ägg 2014 Om KRAVs syn på djurhållning Att våra husdjur ska ha det bra och leva så naturligt som
Läs merUtredning och ändringsförslag kring utrymmesmått för nötkreatur och får/get i KRAV-produktion
Utredning och ändringsförslag kring utrymmesmått för nötkreatur och får/get i KRAV-produktion Uppdragsgivare: Kontaktperson: Utredningen sammanställd av: KRAV ekonomisk förening Paula Quintana Fernandez
Läs merUppföljning av förbudet mot uppbundna djur och undantaget för små besättningar
Uppdragsrapport 2014-07-01 Uppföljning av förbudet mot uppbundna djur och undantaget för små besättningar Bakgrund Det har funnits mycket oro kring vilka effekter förbudet mot uppbundna djur och kravet
Läs merOmläggning till ekologisk äggproduktion Skövde 2011-01-27. Åsa Odelros
Omläggning till ekologisk äggproduktion Skövde 2011-01-27 Åsa Odelros Omläggning till ekoäggproduktion Anmäl till KRAV Planera foder, utevistelse och bete Anpassa byggnaden efter ekologiskt regelverk NEJ
Läs merEgenkontroll Slaktkycklingproduktion
Egenkontroll Slaktkycklingproduktion 2016 Detta är en checklista för dig som har KRAV-certifierade slaktkycklingar. Här har vi samlat de viktigaste reglerna ur kapitel 5 Djurhållning som berör din produktion.
Läs mer1. Det har i debatten framförts förslag om att sänka dieselskatten för jordbrukare. Vad tycker du?
Enkät till svenska mjölkbönder 2015 1. Det har i debatten framförts förslag om att sänka dieselskatten för jordbrukare. Vad tycker du? 10 9 93.3% 8 7 2.9% 3.8% 1 2 3 1 Sänk dieselskatten 2 Sänk inte dieselskatten
Läs merReglerna i remissen inte är i ordningsföljd vad gäller numrering. Placeringen är dock rätt.
Får och Get Läsinstruktion Detta är förslaget till nya regler för delavsnitt Får och Get i kapitel 5, Djurhållning. Observera att numreringen av reglerna ännu inte är klar. Istället har vi har valt att
Läs merFrågor och svar om tillämpningen av beteslagen
2012-07-06 1 (5) Frågor och svar om tillämpningen av beteslagen 1. Vad innebär det att alla svenska kor ska gå ut på bete? Djurskyddsförordningen säger att nötkreatur för mjölkproduktion och som är äldre
Läs merFAKTABLAD. Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra!
FAKTABLAD Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra! Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra! sida 2 Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra! Friska
Läs merFoto: Åsa Odelros Foto: Uffe Andersson Starta eko Ägg Jordbruksinformation 4 2012
Foto: Åsa Odelros Foto: Uffe Andersson Starta eko Ägg Jordbruksinformation 4 2012 Börja med ekologisk äggproduktion Text och foto: Åsa Odelros, Åsa Odelros AB om inte annat anges Att producera ägg ekologiskt
Läs merEkologisk mjölk- och grisproduktion
Ekologisk mjölk- och grisproduktion Introduktionskurs för rådgivare Linköping, 2015-10-13 Niels Andresen Jordbruksverket Box 12, 230 53 Alnarp niels.andresen@jordbruksverket.se 040-415216 Utvecklingen
Läs merFAKTABLAD. Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra!
FAKTABLAD Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra! Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra! sida 2 Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra! Friska
Läs merEkologisk djurproduktion
Ekologisk djurproduktion Introduktionskurs för rådgivare Uppsala, 2016-01-20 Niels Andresen Jordbruksverket Box 12, 230 53 Alnarp niels.andresen@jordbruksverket.se 040-415216 Mjölk loket i den ekologiska
Läs merNya betesregler för mjölkgårdar
Nya betesregler för mjölkgårdar Nu har du bättre möjligheter att anpassa betet efter djurens och din gårds förutsättningar. Den här broschyren berättar vad som gäller hos dig för dina mjölkkor och rekryteringsdjur.
Läs merPolicy Brief Nummer 2013:5
Policy Brief Nummer 2013:5 Varför välja mjölkrobot? en analys av ett investeringsbeslut Användningen av ny teknik gör produktionen effektivare och ökar tillväxttakten i ekonomin. Det är därför viktigt
Läs merDjurhållning 5.4 Grisar
Djurhållning 5.4 Grisar 5.4 Grisar I detta avsnitt finns de djurslagsspecifika reglerna för KRAV-certifierade grisar, som du ska följa och tillämpa tillsammans med avsnitt 5.1 (Gemensamma regler för alla
Läs merdjurhållning Med KRAV på grönbete tema:
tema: djurhållning Med KRAV på grönbete Det är sommar och smågrisarna busar med varandra i gröngräset medan suggorna bökar i jorden eller tar sig ett gyttjebad. På en annan gård går korna lugnt och betar.
Läs merEgenkontroll Grisproduktion
Egenkontroll Grisproduktion Detta är en checklista för dig som har KRAV-certifierad grisproduktion. Här har vi samlat de viktigaste reglerna ur kapitel 5 Djurhållning som berör din produktion. Du kan enkelt
Läs merEkologisk djurhållning och grundläggande foderplanering för ekologisk mjölk-, kött- och grisproduktion
Ekologisk djurhållning och grundläggande foderplanering för ekologisk mjölk-, kött- och grisproduktion Niels Andresen Jordbruksverket Box 12, 230 53 Alnarp niels.andresen@jordbruksverket.se 040-415216
Läs merReglerna i remissen inte är i ordningsföljd vad gäller numrering. Placeringen är dock rätt.
Gris Läsinstruktion Detta är förslaget till nya regler för delavsnitt Gris i kapitel 5, Djurhållning. Observera att numreringen av reglerna ännu inte är klar. Istället har vi har valt att behålla gällande
Läs merBeteskrav inga problem! Men hur löser vi det.
Beteskrav inga problem! Men hur löser vi det. (Foto Per Persson) Betesföreningen och Skånesemin anordnade en betesdag på Gunnaröd för att visa att det går att få till en bra betesdrift även om man har
Läs merAntalet nötkreatur fortsätter att minska. Färre svinföretag men betydligt högre besättningsstorlekar. Anders Grönvall,
JO 20 SM 0601 Husdjur i juni 2005 Slutlig statistik Livestock in June 2005 I korta drag Antalet nötkreatur fortsätter att minska Totala antalet nötkreatur uppgick i juni 2005 till 1 604 900, en minskning
Läs merReglerna i remissen inte är i ordningsföljd vad gäller numrering. Placeringen är dock rätt.
Nötkreatur Läsinstruktion Detta är förslaget till nya regler för delavsnitt Nötkreatur i kapitel 5, Djurhållning. Observera att numreringen av reglerna ännu inte är klar. Istället har vi har valt att behålla
Läs merTACK SLU! Samhällsdebattör-häftigt! Tillsammans, Omsorg, säkra svensk Mat
TACK SLU! Samhällsdebattör-häftigt! Tillsammans, Omsorg, säkra svensk Mat GE INTE UPP! Djurskyddslag 1988:534 Grundläggande bestämmelser om hur djur skall hållas och skötas 2 Djur skall behandlas väl
Läs merLantbrukscertifierade: logga in och rapportera produktionsuppgifter i Mitt KRAV
Lantbrukscertifierade: logga in och rapportera produktionsuppgifter i Mitt KRAV Du ska årligen lämna uppgifter om din produktion till KRAV och säkerställa att de är aktuella och korrekta. Det kan göras
Läs merKonsekvensanalys kriterier för en hållbar foderanvändning
Konsekvensanalys kriterier för en hållbar foderanvändning 1. 100 % av foderstaten ska vara svenskodlad a) Kravet kan antingen uppfyllas genom egen eller närliggande foderproduktion eller genom att välja
Läs merDjurhållning 5.2 Nötkreatur
Djurhållning 5.2 Nötkreatur 5.2 Nötkreatur I detta avsnitt finns de djurslagsspecifika reglerna för KRAV-certifierade nötkreatur, som du ska följa och tillämpa tillsammans med avsnitt 5.1 (Gemensamma regler
Läs merAntal förprövade platser för olika djurslag under 2014
1(7) 215-2-2 Stabsenheten Harald Svensson Enheten för idisslare och gris Gunnar Palmqvist Antal förprövade platser för olika djurslag under 214 Jordbruksverket ställer årligen samman uppgifter om antalet
Läs merHjälp oss göra våra regler bättre!
Remiss, nya regler för slakt, kapitel 10, få ändringar i djurreglerna, kapitel 5 Svara senast 31 mars 2013 Svara till regler@krav.se Hjälp oss göra våra regler bättre! KRAVs styrka är en bred förankring
Läs merI korta drag. Husdjur i juni Slutlig statistik JO 20 SM 1101
JO 20 SM 1101 Husdjur i juni 2010 Slutlig statistik Livestock in June 2010 Final Statistics I korta drag Fler nötkreatur än svin I juni 2010 fanns det totalt 1 536 700 nötkreatur att jämföra med 1 519
Läs merSTÖD FÖR HUSDJURSSKÖTSEL 2015 - Bidrag för nötkreatur
STÖD FÖR HUSDJURSSKÖTSEL 2015 - Bidrag för nötkreatur - Bidrag för får och getter - Stöd för svin- och fjäderfähushållning - Kompensationsersättningens husdjursförhöjning - Hästar - Uppfödning av lantraser
Läs merKorastning javisst, men hur?
Korastning javisst, men hur? Jordbruksinformation 12 2002 Korastning javisst, men hur? Motionera mera det kommer sannolikt att bli mottot för landets uppbundna ekologiska kor. Detta gäller inte bara mjölkkor
Läs mer6 Husdjur Husdjur
6 Husdjur 79 6 Husdjur I kapitel 6 redovisas statistik över antal husdjur och antal företag med husdjur av olika slag samt om besättningsstorlekar. Statistik lämnas rörande nötkreatur, får, svin, höns,
Läs merKalvgömmor. i dikostallar. www.taurus.mu
Kalvgömmor i dikostallar www.taurus.mu Kalvgömmor i dikostallar Anna Jarander- LG Husdjurstjänst Inledning I lösdriftsstallar där kalvarna går tillsammans med korna ska det finns tillgång till kalvgömma,
Läs merEgenkontroll Nötköttsproduktion
Egenkontroll Nötköttsproduktion Detta är en checklista för dig som har KRAV-certifierad nötköttsproduktion. Här har vi samlat de viktigaste reglerna ur kapitel 5 Djurhållning som berör produktion av nötkött.
Läs mer1. Hur många timmar per vecka har du i genomsnitt lagt ner på kursen (inklusive schemalagd tid)?
Animalieproduktion I BI1168, 10289.1112 20 Hp Studietakt = 65% Nivå och djup = Grund Kursledare = Madeleine Magnusson Värderingsresultat Värderingsperiod: 2012-01-09-2012-03-15 Antal svar 32 Studentantal
Läs merBevakning av regeländringar i EUförordningen
Bevakning av regeländringar i EUförordningen -uppdrag av referensgrupp fjäderfä i KRAVs pågående översyn av regler för djurhållning Åsa Odelros AB Åsa Odelros Österåkersvägen 21 810 40 HEDESUNDA 0706-97
Läs merStabil utveckling av antalet djur
1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 JO 20 SM 1701 Husdjur i juni 2016 Slutlig statistik Livestock in June 2016 Final Statistics
Läs merOmläggning till ekologisk svinproduktion
Omläggning till ekologisk svinproduktion Ingela Löfquist HS Kristianstad Tel 0708-945351 www.hush.se/l Vilka mål finns inom ekologisk svinproduktion *Växtodling och djurhållning i harmoni, integrerad produktion.
Läs merEKOHUSDJURSKURS. Anskaffning av djur ProAgria 2015
EKOHUSDJURSKURS Anskaffning av djur ProAgria 2015 Ekologiska djur Skall i regel härstamma från ekologisk produktion => inga begränsningar på anskaffning (gällande antal eller ålder) när djurens omläggningsskede
Läs merI korta drag. Husdjur i juni Slutlig statistik JO 20 SM Antalet svin ökade Livestock in June 2013 Final Statistics
1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 JO 20 SM 1401 Husdjur i juni 2013 Slutlig statistik Livestock in June 2013 Final Statistics I korta drag Antalet
Läs mer6 Lantbrukets djur Lantbrukets djur
6 Lantbrukets djur 81 6 Lantbrukets djur I kapitel 6 redovisas statistik över antal husdjur och antal företag med husdjur av olika slag samt om besättningsstorlekar. Statistik lämnas rörande nötkreatur,
Läs merIdentifiera dina kompetenser
Sida: 1 av 6 Identifiera dina kompetenser Har du erfarenheter från ett yrke och vill veta hur du kan använda dina erfarenheter från ditt yrkesliv i Sverige? Genom att göra en självskattning får du en bild
Läs merGårdsanpassad kalvningstidpunkt
Gårdsanpassad kalvningstidpunkt Anett Seeman & Helena Stenberg, Gård & Djurhälsan Aktiviteten är delfinansierad med EU-medel via Länsstyrelsen i Skåne Gårdsanpassad kalvningstidpunkt Målet i dikalvsproduktionen
Läs merSlakt. Regler för krav-certifierad produktion utgåva 2013
10 Slakt Regler för krav-certifierad produktion utgåva 2013 167 Alla som hanterar KRAV-certifierade djur ansvarar för att varje djur mår bra och för att djuren ska kunna bete sig naturligt. Det är viktigt
Läs merKommentarer till Nyköpings parkenkät 2012
Kommentarer till Nyköpings parkenkät 2012 Under sommaren 2012 gjordes en enkätundersökning bland Nyköpings befolkning angående stadens parker. Totalt fick man in 188 svar. Detta dokument är ett tillägg
Läs mer96 Jordbruksföretag utan djur År 2010 var antalet företag utan nötkreatur, får, svin eller höns År 1980 var motsvarande siffra, för företag me
95 I kapitel 6 redovisas statistik över antal husdjur och antal företag med husdjur av olika slag samt om besättningsstorlekar. Statistik lämnas rörande nötkreatur, får, getter, svin, höns, kycklingar,
Läs merOMSORG OM MÅNGA DJUR Högt ställda krav på djuromsorgen i ekologisk produktion hur går det ihop med många djur och anställda som ska sköta dem?
OMSORG OM MÅNGA DJUR Högt ställda krav på djuromsorgen i ekologisk produktion hur går det ihop med många djur och anställda som ska sköta dem? ANN-HELEN MEYER von BREMEN HUR GÖR MAN EGENTLIGEN för att
Läs merEkologiska Lantbrukarnas svar på KRAVs remiss kapitel 5
CARL-ERIK EHRENKRONA 073-381 45 30 carl-erik.ehrenkrona@ekolantbruk.se 24 mars 2011 KRAV ekonomisk förening Uppsala Ekologiska Lantbrukarnas svar på KRAVs remiss kapitel 5 Vårt arbete med att svara på
Läs merDjurhållningsplats för får och get
EKOHUSDJURSKURS ProAgria 2015 Förhållanden, skötsel och byggnader FÅR OCH GETTER Djurhållningsplats för får och get Till den ekologiska husdjursproduktionens minimikrav hör att alltid iaktta lagstiftning
Läs merVad tjänar vi på att ha kor på bete ur ett djurvälfärdsperspektiv? Betesdrift miljö, ekonomi och djurhälsa Höglandet Nässjö 6 mars 2013 Jonas
Vad tjänar vi på att ha kor på bete ur ett djurvälfärdsperspektiv? Betesdrift miljö, ekonomi och djurhälsa Höglandet Nässjö 6 mars 2013 Jonas Carlsson Djurhälsoveterinär Växa Sverige DISPOSITION 1988 års
Läs merSvar på remiss om ny EUförordning
jordbruksverket@jordbruksverket.se Ert dnr: 4.7.21-1335/14. 2014-05-09 Svar på remiss om ny EUförordning om ekologisk produktion Övergripande kommentarer Betoning på djurskydd och beteendebehov Det är
Läs merRAPPORT Datum för utfärdandet
Utredande veterinär RAPPORT Datum för utfärdandet Utdelningsadress Ortsadress (postnummer och postort) Telefonnummer (även riktnummer) Skickas till länsveterinären. Länsstyrelsen vidarebefordrar en kopia
Läs mer6 Husdjur. Sammanfattning. Antal djur och antal företag. Jordbruksföretag utan djur
6 Husdjur 105 6 Husdjur I kapitel 6 redovisas statistik över antal husdjur och antal företag med husdjur av olika slag samt om besättningsstorlekar. Statistik lämnas rörande nötkreatur, får, getter, svin,
Läs merDet är inne att vara ute Skara 20-21 nov 2012 Parasiter i grisproduktionen - rådgivarperspektiv. Maria Alarik
Det är inne att vara ute Skara 20-21 nov 2012 Parasiter i grisproduktionen - rådgivarperspektiv Maria Alarik Vad säger regelverket för ekologisk produktion? Ekologisk grisproduktion: Permanent tillgång
Läs merChecklista Gödseltillsyn
April 2016 Checklista Gödseltillsyn Administrativa uppgifter Fastighetsbeteckning Besöksdatum Fastighetsägare Verksamhetsnamn Verksamhetsutövare Pers/orgnummer Adress Mejladress Telefon Verksamhet inom
Läs merPolicy Brief Nummer 2014:1
Policy Brief Nummer 2014:1 Svenska nötköttsproducenter kan minska sina kostnader Den svenska nötköttsproduktionen minskar och lönsamheten är låg. I denna studie undersöker vi hur mycket svenska nötköttsproducenter
Läs merChecklista. Personalstyrkan är tillräcklig och den har lämpliga färdigheter och kunskaper samt yrkesskicklighet. Ej aktuell.
Checklista 1(10) Värphöns och unghöns färre än 350 Personal 3 Personalstyrkan är tillräcklig och den har lämpliga färdigheter och kunskaper samt yrkesskicklighet. DL 3-4, L111 1kap. 8 Kontroll REK 4 Daglig
Läs merInventering av ektoparasiter i KRAV-besättningar
Inventering av ektoparasiter i KRAV-besättningar SJV dnr 25-777/4 Metod, enkät Från en adresslista över befintliga dikobesättningar anslutna till KRAV slumpades besättningar ut. Dessa tillsändes en enkät
Läs merChecklista. Ej aktuell. Besättningen ansluten till av Jordbruksverket godkänt kontrollprogram som påverkar tillåten beläggningsgrad.
Checklista 1(8) Värphöns fler än 350 Kontroll REK 4 RAP Daglig tillsyn sker normalt av alla djur. DL 3, L100 1kap. 5 1 esättningen ansluten till av Jordbruksverket godkänt kontrollprogram som påverkar
Läs mer6 Husdjur. Sammanfattning. Antal djur och antal företag
105 I kapitel 6 redovisas statistik över antal husdjur och antal företag med husdjur av olika slag samt om besättningsstorlekar. Statistik lämnas rörande nötkreatur, får, getter, svin, höns, kycklingar,
Läs merFler grisar men färre får i jordbruket
1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 JO 20 SM 1801 Lantbrukets djur i juni 2018 Farm animals in June 2018 I korta drag
Läs merSammanställning av uppgifter från lärarenkät vid kursprov i svenska 1 och svenska som andraspråk 1, VT 2014
Sammanställning av uppgifter från lärarenkät vid kursprov i svenska 1 och svenska som andraspråk 1, VT 2014 I anslutning till vårterminens kursprov i svenska 1 och svenska som andraspråk 1 har en lärarenkät
Läs merSvarsblankett till REMISS /17
1(12) Datum 2019-04-08 Remissinstansens dnr: 5.2.17-7727/17 Remissinstans Svenska Djurskyddsföreningen Svarsblankett till REMISS 5.2.17-7727/17 Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd om hållande
Läs merDenna konsekvensutredning följer Tillväxtverkets mall.
1(5) KONSEKVENS- UTREDNING Dnr 19-5984/12 2012-07-09 Miljöersättningsenheten Konsekvensutredning med anledning av förslag till ändring av Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2007:42) om kompensationsbidrag,
Läs merEgenkontroll Mjölkproduktion
Egenkontroll Mjölkproduktion Detta är en checklista för dig som har KRAV-certifierad mjölkproduktion. Här har vi samlat de viktigaste reglerna ur kapitel 5 Djurhållning som berör produktion av mjölk. Du
Läs merRegelverket inom ekologisk produktion
Regelverket inom ekologisk produktion www.jordbruksverket.se/ekoregler www.ifoam.org www.organic-farming.eu ann-marie.dock-gustavsson@jordbruksverket.se niels.andresen@jordbruksverket.se Disposition Regelverket
Läs merDjurenhetskoefficienterna i samband med ersättningen för djurens välbefinnande 1. VILLKOREN FÖR ERSÄTTNING FÖR NÖTKREATURS VÄLBEFINNANDE
Utbildning i ansökan om jordbrukarstöd, våren 2015 ERSÄTTNING FÖR DJURENS VÄLBEFINNANDE Ersättning för djurens välbefinnande kan sökas senast 30.4.2015 i VIPU-tjänsten eller med Landsbygdsverkets blankett
Läs merRapport Enkät om förslag till ändring av KRAVs regler för import/införsel
2015-03-24/Eva-Lena Rådberg Rapport Enkät om förslag till ändring av KRAVs regler för import/införsel Sammanfattning 65 % av de svarande ser ett mervärde i att reglerna för socialt ansvar stärks. Ingen
Läs merJordbruksinformation Starta eko. gris
Jordbruksinformation 24 2015 Starta eko gris Foto: Jonas Ivarsson Börja med ekologisk grisproduktion Text: Ingela Löfquist HIR Skåne AB Det är brist på ekologiskt griskött i svenska butiker. Efterfrågan
Läs merEn problemfri start i nya stallet? Conny Karlsson, Hede gård Gunilla Blomqvist, Växa Sverige Torbjörn Lundborg, Växa Sverige
En problemfri start i nya stallet? Conny Karlsson, Hede gård Gunilla Blomqvist, Växa Sverige Torbjörn Lundborg, Växa Sverige Från en dräktig kviga till 3 VMS på 12 månader Bakgrund Hedegård Gården brukar
Läs merBidrag och ersättning för djurens välbefinnande/får och getter Stödinfo gällande husdjur
Bidrag och ersättning för djurens välbefinnande/får och getter 2017 Stödinfo gällande husdjur 24.1.2017 Antal får och getter i registret 11.1.2017 i Finland i Egentliga Finland Antal får 148 619 17 913
Läs merÖversikt över ändringar i KRAVs regler 2014 och olika versioner
Senast ändrad 16 maj 2014 Översikt över ändringar i KRAVs regler 2014 och olika versioner Nedan finns datum och vilka ändringar som gjorts sedan Regler för KRAV-certifierad produktion, utgåva 2014 trycktes.
Läs merFör lantbruk eller hästverksamhet Checklista för egenkontroll och inför tillsynsbesök
För lantbruk eller hästverksamhet Checklista för egenkontroll och inför tillsynsbesök Det här är en lista på frågor som inspektören kommer att ställa till dig vid tillsynsbesöket. Läs gärna igenom frågorna
Läs merJordbruksinformation10 2013. Starta eko Kyckling
Jordbruksinformation10 2013 Starta eko Kyckling Starta eko kyckling Text och foto: Åsa Odelros Kyckling är mager och nyttig mat och konsumtionen av kycklingkött ökar stadigt. De ekologiska kycklingarna
Läs mer2. Uppgifter om livsmedelsföretagaren, anläggningen/primärproduktionsplatsen: Livsmedelsföretagarens namn (sökanden):
Insänds till Länsstyrelsen i ditt län 1 (5) 1. Anmälan för registrering av livsmedelsanläggning i primärproduktionen Nyanmälan Ändring Avregistrering 2. Uppgifter om livsmedelsföretagaren, anläggningen/primärproduktionsplatsen:
Läs merJordbruksinformation Starta eko. dikor
Jordbruksinformation 1 2016 Starta eko dikor Foto: Urban Wigert Börja med ekologisk dikoproduktion Text: Dan-Axel Danielsson, Jordbruksverket Allt fler vill köpa ekologiskt kött. Därför ökar efterfrågan
Läs merMottagarmakt Kundinsikt 2014 SÅ VILL DINA KUNDER KOMMUNICERA
Mottagarmakt Kundinsikt 2014 SÅ VILL DINA KUNDER KOMMUNICERA Om rapporten Denna rapport bygger på resultaten från två separata undersökningar om attityder till fysisk och elektronisk kommunikation. I PostNords
Läs merDe gröna företagarnas syn på EU och EU-valet
LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Jan Lorentzson De gröna företagarnas syn på EU och EU-valet LRF Företagarundersökningar Rapport #3 2014-05-13 1(17) Innehållsförteckning 1. LRF Företagarundersökningar... 2 1.1
Läs merAnge den yrkeskategori du tillhör Veterinär Husdjurstekniker Djurtransportör Rådgivare Inspektör Annan Om annan, ange vilken:
Ange den yrkeskategori du tillhör Veterinär Husdjurstekniker Djurtransportör Rådgivare Inspektör Annan Om annan, ange vilken: Hur gammal är du? Ange vilket åldersintervall (siffror i år) du befinner dig
Läs merJordbruksinformation 10-2010. Bra bete på ekologiska mjölkgårdar
Jordbruksinformation 10-2010 Bra bete på ekologiska mjölkgårdar Bra bete på ekologiska mjölkgårdar Text: Margareta Dahlberg LG Husdjurstjänst AB Foto omslag: Anna Jarander Mycket bete i foderstaten är
Läs merAntalet djur i jordbruket ökar
1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 JO 20 SM 1702 Husdjur i juni 2017 Livestock in June 2017 I korta drag Antalet djur i jordbruket
Läs merKRAV-MÄRKT ÄR. Godare för djuren. Receptet på godare mat
KRAV-MÄRKT ÄR djuren Receptet på godare mat ATT FÅ BÖKA OCH BETA KRAV-godkända djur får gå ute för att beta, få frisk luft och motion. Målet är att de ska få leva ett så naturligt djurliv som möjligt.
Läs merGotlands Slagteri ABs (GSAB) krav på kvalitetssäkring i uppfödningen
Allmänna leveransvillkor Gotlands Slagteri ABs (GSAB) krav på kvalitetssäkring i uppfödningen Nedan följer det program i nio punkter som ligger till grund för det långsiktiga arbetet för en god djuromsorg.
Läs merAntalet ekologiskt hållna mjölkkor ökade Antalet värphöns minskar efter flera års uppgång. Fler slaktkycklingar och grisar men färre får
JO 26 SM 1801 Ekologisk djurhållning 2017 Organic livestock in 2017 I korta drag Antalet ekologiskt hållna mjölkkor ökade 2017 I juni 2017 var 52 900 mjölkkor omställda till ekologisk produktion, vilket
Läs merInspektionen verkställd av Tjänsteställning Vet.nr Tel.nr. Aktörens FO-nummer eller personnummer eller RF-nummer
Försummelserna i de med kursiv märkta punkterna kan leda till stödavdrag. DJURSKYDDSINSPEKTION KALV OCH NÖTKREATUR ÖVER 6 MÅN I 48 i djurskyddslagen (247/1996) avsedd utredning om iakttagande av minimikraven
Läs mer1(6) Insändes till: Söderköpings kommun Samhällsbyggnadsnämnden 614 80 SÖDERKÖPING ANMÄLAN AVSER. VERKSAMHETSUTÖVARE Organisationsnummer/personnummer
1(6) ANMÄLAN - miljöfarlig verksamhet Jordbruk eller annan djurhållande verksamhet med mer än 100 de men högst 400 de, 1.20 C. Enligt 9 kap. 6 miljöbalken samt 21 förordningen (1998:899) om miljöfarlig
Läs mer11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Ekologiskt odlade arealer. Ekologisk trädgårdsodling
165 I kapitel 11 redovisas uppgifter från KRAV om ekologisk odling inom jordbruk och trädgård samt ekologisk djurhållning. Statistik rörande miljöstöd för ekologisk odling redovisas i kapitel 9. Sammanfattning
Läs merSammanfattande rapport av chefsenkät 2014
Innehåll 1. Bakgrund... 2 Syfte... 2 Sammanfattning... 2 2. Om enkäten... 2 Svarsfrekvens... 3 3. Om de svarande... 4 Verksamhetsområden... 4 4. Hur nöjd är du med ditt medlemskap idag?... 5 5. Tycker
Läs merMinnesanteckningar från referensgruppsmöte 27 januari 2015
Minnesanteckningar från referensgruppsmöte 27 januari 2015 Deltagare: Jordbruksverket: Sara Gabrielsson, Jackis Lannek, Göran Ekbladh KRAV: Paula Quintana Fernandez LRF/NR: Magdalena Presto (anteckningar)
Läs mer6 Husdjur. Sammanfattning. Antal djur och antal företag. Jordbruksföretag utan djur. Nötkreatur
6 Husdjur 77 6 Husdjur I kapitel 6 redovisas statistik över antal husdjur och antal företag med husdjur av olika slag samt om besättningsstorlekar. Statistik lämnas rörande nötkreatur, får, svin, höns
Läs mer6 Husdjur 95 6 Husdjur I kapitel 6 redovisas statistik över antal husdjur och antal företag med husdjur av olika slag samt om besättningsstorlekar. St
6 Husdjur 95 6 Husdjur I kapitel 6 redovisas statistik över antal husdjur och antal företag med husdjur av olika slag samt om besättningsstorlekar. Statistik lämnas rörande nötkreatur, får, getter, svin,
Läs mer96 rande siffra, för företag med mer än 2,0 hektar åker (tabell 6.2). Nötkreatur Antal djur, besättningar (tabellerna 6.1 7) Trenden med färre
95 I kapitel 6 redovisas statistik över antal husdjur och antal företag med husdjur av olika slag samt om besättningsstorlekar. Statistik lämnas rörande nötkreatur, får, getter, svin, höns, kycklingar,
Läs merChecklista. Personalstyrkan är tillräcklig och den har lämpliga färdigheter och kunskaper samt yrkesskicklighet. Ej aktuell.
Checklista 1(6) Fjäderfä övriga Personal 3 Personalstyrkan är tillräcklig och den har lämpliga färdigheter och kunskaper samt yrkesskicklighet. DL 3-4, L100 1kap. 5 Kontroll 4 Daglig tillsyn sker normalt
Läs merMjölkproduktion Får, get Nöt Annat produktionsdjur
Insänds till Länsstyrelsen i ditt län 1 (5) 1. Anmälan för registrering av livsmedelsanläggning i primärproduktionen Anmälan Ändring Avregistrering 2. Uppgifter om livsmedelsföretagaren, anläggningen/primärproduktionsplatsen:
Läs mer