Aktuellt om läs- och skrivsvårigheter från Föräldraföreningen för Dyslektiska Barn 4/2013

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Aktuellt om läs- och skrivsvårigheter från Föräldraföreningen för Dyslektiska Barn 4/2013"

Transkript

1 FDB:s FDB:s NYHETER 4/2013 nyheter Aktuellt om läs- och skrivsvårigheter från Föräldraföreningen för Dyslektiska Barn 4/2013 DEBATT PÅ SKOLFORUM FÖLJER UPP DEMOSKOP- ENKÄTEN Sara Nordler: Varför leva som ett offer när du troligen kan bli hjälpt? Victoria: Nu hör jag skillnad på kort och lång vokal Järfälla och Västerås, två kommuner som arbetar planerat för att stödja elevers läs- och skrivutveckling 1 Jessicas mamma har uppfunnit en kul metod för glosinlärning

2 ORDFÖRANDEN HAR ORDET Foto: Stefan Knorn För fort, för summariskt och för bråttom. Som livet självt ibland. Ett förfluget ord som kan tas som en förmaning. Reaktionen är blixtsnabb, reptilhjärnan slår till och svaret är ilsket. Behandla mig inte som om jag vore handikappad. Hon ser den unga vuxna framför sig och inser att det här handlar om spår från en skoltid, som inte varit enkel. Säkert finns det lager av ogenomtänkta föräldragärningar också. Att hela tiden utgå från ett underläge och lätt bli missförstådd eller till och med misstrodd, stärker inte direkt jaget. Den felriktade inställningen från någon lärare, att det räcker med att satsa på godkänd-nivå, blir lätt kränkande för en ung elev, som vet att om orken och koncentrationen hade räckt, så hade prestationen och resultatet blivit bättre. Hon ser den unga vuxna framför sig och tänker i sitt stilla sinne, att aldrig, aldrig någonsin har jag uppfattat dig som handikappad. Tvärtom. Hon har sett en intelligent, självständig ung människa som haft svårt med läsning och stavning. Hon har inte ens tänkt funktionsnedsättning, även om dyslexi kanske är det? En ung kvinna står på scenen, hennes ögon glittrar när hon säger - att ha dyslexi är ju inte ett handikapp det är skolan som blir handikappande när inte rätt stöd och åtgärder finns. Just så. Därför var den stora demoskopundersökningen av Sveriges 100 största kommuner viktig. Den undersökte om kommunerna tar sitt ansvar, om en handlingsplan för hur man upptäcker och stödjer elever med läs- och skrivsvårigheter finns på alla skolor. Svaret är nej, det finns inte på alla skolor och inte i alla kommuner. Detta innebär ett kunskapslotteri för många elever. Syftet med undersökningen och det följande arbetet är att belysa och skapa opinion. Kommunerna behöver ta grepp om skolan, ge rätt stöd till sina lärare och rektorer och se till att kunskapslotteriet försvinner. Fakta om föreningen FDB är rikstäckande och öppen för alla. Föreningen vill främja samarbete mellan hem och skola, sprida information, ta del av forskning och bevaka barns och ungdomars lagstadgade rättigheter. FDB arbetar med rådgivning, studiecirklar, föreläsningar, barn- och ungdomsläger samt ger ut FDB:s NYHETER. Som medlem stöder du föreningens viktiga arbete! Kansli Susanne af Sandeberg Surbrunnsgatan 42, 1 tr.ö.g Stockholm Tfn , fax: Följ oss på facebook! Medlemsavgift Huvudmedlem: 200 kr/år Stödmedlem i familj: 25 kr/år Pensionär/student: 100 kr Skola/institution: 500 kr/år (får 5 ex av varje nummer) Betala till bankgiro , plusgiro Ange namn, adress och e-postadress. FDB:s styrelse Ordf: Eva Halldén, Västerbotten Kassör: Malin Bengtsson, Skåne Ledamöter: Åke Strand, Östergötland, Yvonne Ollman, Stockholm, Eva Fredlund, Skåne, Ann Karlsson, Södermanland, Jessica Nyberg Pettersson, Västra Götalands län. Suppleanter: Carina Falk, Västernorrland, Camilla Lund, Västra Götalands län, Agneta Wollert Stalder, Stockholm. FDB:s NYHETER Medlemstidningen ges ut 4 ggr/år Texten får kopieras, men ange källa. Redaktionskommitté: Lotta Person, Susanne af Sandeberg, Eva Halldén Redaktör: Lotta Person Sångarevägen 31, Sollentuna Tfn Ansvarig utgivare: Eva Halldén, tfn Tryckeri: Linderoths tryckeri Omslagsfoto: Lotta Person. På årets Skolforum arrangerade FDB Stockholm en debatt om kunskapslotteriet i den svenska skolan.

3 4 5 6 I detta nr! Möt specialläraren som lärde om. Sara Nordler lärde sig läsa när hon var 17 år. Eklidens skola erbjuder Wittingmetoden till sina elever. Febril aktivitet i kölvattnet av Demoskopenkäten Dalarna. Mats Hellström, ordförande i länsavdelningen, intervjuades i Dalarnas tidning, som även redovisade resultatet av undersökningen för Dalarnas räkning i en separat artikel. Mats lyfte fram Mockfjärdsskolan som en föredöme i lotteriet om bra skolgång och uppmanade andra skolor att ta efter dess arbetssätt. Han betonade också att det inte får vara så lotteribetonat att en ung människas framtid avgörs av vilken skola han eller hon hamnar i. Nu ska vi samarbeta för alla ungas bästa, sade han. Av de fyra dalakommuner som inbjudits att delta svarade endast Falun, som visade sig vara en av de kommuner som saknar handlingsplan. Västernorrland. Under Dyslexiveckan anordnades temadag på biblioteket i Sollefteå tillsammans med Dyslexiförbundet FLMS och Sollefteås Resurscentrum. Temadagen uppmärksammades i Västernorrlands allehanda där även vikten av fortbildning för lärare betonades. I en debattartikel i Sundsvalls tidning uppmanade länsavdelningen, med ordförande Carina Falk i spetsen, länets skolor att skrota kunskapslotteriet: Alla elever har rätt till en bra start i livet mamma Många kommuner saknar handlingplaner. Järfälla och Västerås är två undantag. Så här jobbar de. Kan Kattmodellen verkligen ta bort alla läs- och skrivproblem? FDB granskar. Jessica höll på att bli tokig på glosläxorna. Då uppfann hennes en kul metod. KALLELES TILL FDB RIKS ÅRSMÖTE 2014 Tid: 5 april 2014 Plats: City konferens, Örebro Spännande föreläsningar under dagen. Anmälan görs till kansliet, där årsmöteshandlingarna kommer att finnas tillgängliga. Motioner ska vara kansliet tillhanda före januari månads utgång. Välkommen hälsar styrelsen för FDB Riks Värmland. Undersökningen visade att bland annat Karlstads kommun saknar en samlad handlingsplan för hur grundskolan ska arbeta med läs- och skrivsvårigheter. Arvika däremot har en sammanhållen strategi för skolornas arbete, som också följs upp. Under Dyslexiveckan arrangerades program varje dag på biblioteket i Hagfors. På biblioteket i Kristinehamn ordnades ett informationsmöte för intresserade med målet att starta ett föräldranätverk, något som efterfrågas på flera orter. Inför veckan hade ett omfattande material även skickats ut till samtliga bibliotek i Värmland, med bland annat ABC kring läs- och skrivsvårigheter samt kontaktuppgifter till föreningen. Västra Götaland. Göteborgstidningen tog in en debattartikel där resultaten från Demoskopundersökningen hade brutits ner till att gälla just Göteborg. Undersökningen visar att bara 5 av 13 Göteborgskommuner genomför screening i förskoleklass eller i årskurs 1 och tillgången på inlästa läromedel och andra hjälpmedel varierar stort. Endast hälften av kommunerna säkerställer att alla elever med behov får tillgång till dator och bara 4 av 13 kommuner säkerställer tillgången på inlästa läromedel. Stockholm. I Stockholm, slutligen, medverkade FDB vid utbildningsmässan Skolforum både som utställare och som arrangör av en debatt med politiker, sakkunniga och lärare. Läs mer på sidan 8. 3

4 METODEN SOM BÖRJAR Vilken aha-upplevelse! Som ny speciallärare på högstadiet mötte jag mina egna elever från lågstadiet. Brita Hjelm-Brännström skrattar och fortsätter: Och jag som trodde att jag lärt dem läsa och skriva! Året är Brita Hjelm- Brännström har precis tackat ja till en tjänst som speciallärare för högstadiet på Ursviksskolan utanför Skellefteå, där hon är en av de mer erfarna lågstadielärarna. Möter sina gamla elever På plats hamnar hon öga mot öga med några av sina gamla elever som hon släppt vidare i tron att de var på väg att lära sig läsa och skriva. Elever som fortfarande låg långt efter sina jämnåriga klasskamrater trots att de gnetade och slet. I mötet med dem begrep jag att jag faktiskt aldrig förstått på djupet vad läsinlärning var. separat. Två färdigheter som annars bakas ihop i läsning och som många barn behöver träna enskilt innan de kan göra det samtidigt. Funkar även för nybörjarläsare Metoden kan användas både vid nybörjarläsning och som en metod för ominlärning för äldre elever. I det sistnämna fallet träffas lärare och elev tre till fyra gånger i veckan, tjugo minuter varje gång, ibland upp till två, tre år. Halva tiden ägnar de åt avkodning/avlyssning, halva tiden åt språkbearbetning och förståelse. När man tränar ominlärning med Wittingmetoden ska man så långt det är möjligt undvika att läsa med ögonen, för att inte störa inlärningen av den nya tekniken. Det kan skolan enkelt ordna genom inlästa läromedel. Har tydlig arbetsgång Vid avlyssningen sitter elev och lärare emot varandra. Eleven tittar läraren i ögonen för att signalera att han är redo. Läraren säger en stavelse, till exempel li. Eleven lyssnar, repeterar stavelsen högt, tänker och skriver ner den. Kontrollerar därefter själv att det blivit rätt innan det är dags för nästa stavelse. Eleven börjar alltid träna de ljud Fick kollega som handledare Brita kontaktade en kollega som varit på fortbildning i något för Brita helt obekant, Wittingmetoden. Den kontakten ledde till att Brita började arbeta på ett nytt sätt med sina gamla elever. Läsningens delar tränas separat Wittingmetoden är ett sätt att arbeta med läs- och skrivinlärning genom att träna avkodning och förståelse FAKTA I KORTHET 4 WITTINGMETODEN Wittingmetoden har utarbetats av Maja Witting. Hon menar att den passar i stort sett alla oavsett ålder, bakgrund och begåvningsnivå, såväl nybörjare som äldre elever där den första läsinlärningen på något sätt gått snett. Även elever med svenska som andra språk har nytta av metoden. Wittingföreningen utbildar lärare i metoden. Läs mer på

5 FRÅN BÖRJAN Wittingmetoden gör bland annat eleven uppmärksam på hur det känns att nästan kunna något och vilja träna mer, och på hur det känns att behärska något och välja att gå vidare. Elevansvar helt enkelt. Det förklarar Brita Hjälm-Brännström, som arbetat med metoden i många år. och symboler som han är helt säker på, så att han äntligen får känna hur det är att lyckas. Därifrån plockar läraren in ett nytt ljud i taget. Arbetet går framåt i små steg. Allt ska automatiseras. Redan efter ett par månader börjar eleven läsa sina egna stavelser för att när ominlärningen är färdig läsa vanliga texter på egen hand. Får tid att bli säkra För en utomstående kan avlyssningsskrivningen låta trist, men Brita försäkrar att eleverna älskar detta moment för äntligen får de en chans att stegvis, i sin egen takt, befästa kopplingen bokstav-ljud. Som en elev uttryckte det: Förut var y min fiende, jag visste aldrig när jag skulle använda den. Nu är y min vän. Det kreativa lika viktigt Lika viktig som avlyssningsskrivningen är den mer kreativa delen, språkbearbetningen. Utifrån en vald ljudkombination ska eleven komma på så många ord som möjligt. Tillsammans vrider och vänder lärare och elev sedan på orden, undersöker deras betydelse och form, skriver meningar och berättelser. I början är läraren sekreterare, efter ett tag skriver eleven själv. Tillsammans utforskar vi språket och lär oss mycket nytt, berättar Brita. När en elev erbjuds ominlärning börjar det alltid med ett samtal. Lärare och elev hjälps åt att reda ut vad som är svårt och vad som är lätt. Andra lärare och föräldrar sitter med, men det är eleven och wittingläraren som pratar. Därefter presenterar jag metoden, fortsätter Brita, och ber eleven fundera en vecka innan han bestämmer sig. Får stöd i nya läroplanen Eleven måste med andra ord ta ansvar för sin inlärning, något som nya läroplanen, Lgr 11, betonar. Samtidigt behöver läraren hitta en ny roll i mötet med eleven, eftersom metoden utgår från det eleven idag behärskar och att det är eleven som anger takten, avslutar hon. 5 I NÄSTAN TIO ÅR GICK SARA OMKRING MED EN BESTÄMD UPP- FATTNING OM SIG SJÄLV: KORKAD Sara Nordler började ettan med ungefär samma inställning som de flesta nybörjare, en blandning av pirr och förväntan. I tvåan drabbades hon av hjärnhinneinflammation och fick hemundervisning i närmare en termin. Så kom hon tillbaka till skolan i trean. Då började problemen. Jag kunde knappt stava och läste fel. Ord och bokstäver blev en enda röra. Jag förstod inte att det var just läsa och skriva jag inte kunde, utan jag kände mig bara dum jämfört med mina kamrater. Känslan höll i sig Känslan av att vara korkad höll i sig genom åren. Stötvisa insatser från skolans sida gjorde ingen skillnad. Sara var ofta sjuk när det blev dags för prov, en strategi för att få tid att lära sig allting utantill för att inte misslyckas. Trots allt gav Sara inte upp utan gick ut högstadiet med betyg över genomsnittet och började på gymnasiet. Där tog det dock stopp.

6 Man kan ha grav dyslexi fast det inte är så uppenbart för andra, som då inte heller förstår hur jobbigt man har det. Det menar Sara Nordler, som önskar att andra kan få samma hjälp som hon att bli av med sina läs- och skrivsvårigheter. Kraven var mycket högre och lärarna oförstående när hon behövde hjälp vid proven. De sade bara åt mig att inte stressa upp mig när jag förklarade att jag inte förstod frågorna. Saras styvfar började på allvar misstänka att allt inte stod rätt till och genom skolans rektor mötte Sara en specialpedagog som testade henne. Utredningen visade att Sara hade grav dyslexi. Satsade flera år Specialläraren erbjöd Sara att ominlära med hjälp av Wittingmetoden. Sara tackade ja och påbörjade en flera år lång resa. Under tiden skulle hon inte läsa någonting på vanligt sätt, och oj vad hon märkte att det mesta i livet går ut på att kunna läsa. Allt ifrån tidningar och böcker till trafikskyltar, menyer och textremsan på teve. Efter två år hade jag kommit så långt att jag kunde börja på Komvux, berättar hon. Parallellt fortsatte jag träningen hos speciallärare. Jag fick satsa många år men det var det värt. Det är så oerhört mycket i vårt samhälle som går ut på att man ska kunna läsa och skriva så det är värt hur mycket som helst att kunna göra det också. Så kan det bli: Så ska en slipsten dras blev för Sara Nordler Så ska slipsen dras Idag är Sara Nordler utbildad jurist. På jobbet har hon inga problem med att läsa och skriva. På fritiden lyssnar hon helst på talböcker men det beror inte på att hon har problem med att läsa utan för att det passar henne bäst. Går att arbeta bort Flera gånger har hon ställt upp på intervjuer om sin dyslexi och hur hon arbetat bort den, nu senast i Radio Uppland under Dyslexiveckan. Jag vet inte om det beror på okunskap eller något annat men det gör mig besviken att så få har fått samma hjälp som jag. Min önskan är att det ska bli allmänt känt att det går att bli av med läs- och skrivsvårigheter. Ingen skulle väl acceptera att en ögonläkare sa: visst, du har problem med synen men jag tycker du kan strunta i glasögon. Det finns inte så mycket intressant att se i alla fall. Varför leva som ett offer när man med största sannolikhet kan bli hjälpt? Lång adress till intervjun med Sara &artikel= Då kör vi. Victoria håller på med avlyssningsskrivning. Hon tittar stint på sin lärare. Åf, säger läraren. Det är knäpptyst. Victoria tänker på ljuden och ser bokstäverna framför sig. Åf, upprepar hon sedan. Pennan raspar. Victoria skriver det hon hört, uppepar det och tänker det. Sedan granskar hon det. När hon är nöjd tittar hon upp, redo för en ny ljudkombination. Det är långlunch på Eklidens skola. Victoria och hennes skolkamrat som vi kan kalla Agnes tränar Wittingmetoden inne hos läraren Lotta Anvret. Inne på andra året De kommer samtidigt denna dag men tränar i vanliga fall en och en, flera gånger i veckan. Båda två går i nian och är inne på andra året med metoden. Det är inte det roligaste jag vet, ler Agnes, men jag känner ju att det ger resultat, och det sporrar mig.

7 JAG BLIR SÄKRARE DET SPORRAR MIG Eklidens skola erbjuder Wittingmetoden till sina elever. Genom uppfinningsrikedom och flexibilitet hittar skolan den tid som behövs. Victoria och Agnes är båda intensiva tjejer som gärna pratar i munnen på varandra. De beskriver hur de idag funderar inne i huvudet hur bokstäverna i ett ord ska se ut innan de skriver. Nu hör jag skillnad, till exempel på ful och full, berättar Victoria. Förut hörde jag inte skillnad på kort och lång vokal. Och det är så roligt att det blir rätt varje gång, säger Agnes. Deras lärare Lotta Anvret är legitimerad lärare i svenska och svenska som andra språk. Den utbildningen har hon byggt på med specialutbildning i läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. Jobbar strikt enligt metoden Sommaren 2012 utökade hon sin utbildning med en veckokurs i Wittingföreningens regi. I enlighet med metoden börjar vi alltid arbeta med de säkra ljuden/ bokstäverna innan vi inför ett nytt osäkert ljud/bokstav i taget, förklarar hon. Det är oerhört viktigt att eleverna är helt säkra på ett moment innan de går vidare. De tycker också att det är så skönt att få uppleva känslan av att fullt ut behärska något, efter många år av misslyckanden i skolan. Två lika viktiga delar ingår Wittingmetoden består av två lika viktiga delar, avlyssning och det mer kreativa fria associerandet. Det kan man arbeta med på många olika sätt. Just denna dag utgår Lotta och hennes elever från en burk där Lotta lagt lappar med olika ljudkombinationer. Victoria drar en lapp och får upp en som det står bi på. Bil, biff, bisexuell och bira, föreslår hon. Eleven letar i lugn och ro fram orden ur sitt passiva och aktiva ordförråd utan att jag lägger mig i och serverar ord, fortsätter Lotta. Sedan leker vi med orden, använder dem på en mängd olika sätt, till 7 exempel genom att skriva berättelser. Ren språkglädje, och dessutom bra förberedelse för god läsförståelse. När Victoria och Agnes ska gå tittar de båda lite uppfordrande på sin lärare och provtrycker en aning: Hörrö du Lotta, vi tycker att vi är rätt säkra på det här med tvåingar nu (övningar med två ljud, redaktörens anmärkning). Det känns faktiskt lite lame. Vi vill gå vidare. När ska vi börja mer treingar? Lotta Anvret ler. HITTA TIDEN Wittingmetoden förutsätter att lärare och elev möts tre till fyra pass i veckan, tjugo minuter per gång. Eklidens skola löser det genom att bland annat använda klassens informationstid, långa luncher, ledig tid efter skolan samt inte minst språkvalspassen.

8 I kölvattnet av Demoskop: två handlingsplaner för elevernas två GODA exempel Tidig upptäckt är avgörande för ett barns språkutveckling. Trots det är det bara hälften av landets största kommuner som har någon form av handlinglingsplan för hur elever med läs- och skrivsvårigheter ska få den undervisning de har rätt till. Det visar den undersökning som FDB med fl era låtit göra. På årets Skolforum debatterades detta faktum med representanter för kommuner, myndigheter och organisationer. Seminariet arrangerades av FDB Stockholm som inledningsvis slog fast att utan screening riskerar elever i behov av stöd att inte upptäckas. Och om de inte upptäcks kan inte undervisningen anpassas efter deras behov. Två kommuner som har tagit sitt ansvar och arbetar strukturerat är Järfälla och Västerås. I Järfälla har politikerna bestämt att öronmärka en viss mängd pengar varje år till Järfälla barn- och elevhälsa. Den kommunövergripande verksamheten rymmer bland annat läs- och skrivutvecklare, Skoldatateket, samt special- och talpedagoger. Den vänder sig till kommunens samtliga grundskolor, 24 stycken i både kommunal och privat regi. Vi vill säkerställa att alla barn får en likvärdig skolgång. Det berättar Lena Elfvingsson, biträdande skolchef. Nätverk driver arbetet Läs- och skrivutvecklaren driver ett nätverk med minst en läs- och skrivsamordnare från varje skola. Tillsammans har de arbetat fram en strategi och en handlingsplan för hur kommun och skola ska arbeta med stöd till elever med läs- och skrivsvårigheter. I handlingsplanen ingår till exempel att alla barn ska screenas i årskurserna 2, 4 och 7. Åtgärderna efter screningen planeras på respektive skola och man samarbetar med Barn- och elevhälsan för att på bästa sätt tillgodose elevernas behov. Samfinansierar kommunlicenser Annat samfinansieras på skolornas eget initiativ, genom att varje skola skjuter till en viss summa pengar. Det kan till exempel bli aktuellt när vissa programvaror ska köpas in eftersom kommunlicenser är billigare än enskilda skollicenser. Följer också upp arbetet Satsningen på läs- och skrivutveckling följs upp genom det systematiska kvalitetsarbete som kommunen arbetar med. Skolorna berättar i planer hur de tänker arbeta och arbetet följs upp både i resultatredovisningar och i verksamhetsberättelser. Vi redovisar både hårda och mjuka fakta, säger Lena Elfvingson, såsom både betygssnitt och resultat 8 på nationella prov som attityder. Dessutom finns det många mål som följs upp, både kommunala och nationella. Kräver bra kommunikation En tuff utmaning med arbetet är det kontinuerliga växelspelet mellan politiska beslut och konkret genomförande, i vilket ingår att nå ut till varje enskild lärare med aktuell information. Bra kommunikation mellan beslutsfattare och verksamhet är a och o för att detta ska lyckas, säger Lena Elfvingsson och berättar om kommunens intranät med ett intensivt nyhetsflöde. Hela kommunens ansvar Detta, tillsammans med nätverk som samlar pedagoger i olika ämnen på olika stadier ska underlätta kunskapsöverföringen och kommunikationen. I Järfälla är läs- och skrivutveckling ett prioriterat område. Det är inte enskilda skolor och skolledare som arbetar med stöd, vi samarbetar.

9 exempel på kommuner med läs- och skrivutveckling FDB:s NYHETER 4/2013 FDB:s NYHETER 4/2013 Västerås stad har utarbetat en handlingsplan som gäller för alla skolor i hela Västerås. Det har samtliga verksamhetschefer inom skolområdet bestämt. Ska följa utvecklingen över tid Planen ska följa läs- och skrivutvecklingen över tid för alla elever. Den ska också vara ett redskap för arbetet med elever i behov av särskilt stöd i sin språk-, läs- och skrivutveckling. Dessutom ska den underlätta samarbetet mellan lärare och pedagogisk ledning i skolan och på kommunnivå. Omfattar hela grundskolan I planen finns en tabell som omfattar förskoleklass till och med årskurs 9. Tabellen belyser både vad lärarna ska uppmärksamma i det dagliga arbetet och ger förslag på diagnostiskt arbetssätt, normerade tester/ screening samt förslag på lämpliga tidpunkter för olika insatser. Rubrikerna Ansvar och Åtgärder finns också med. Dels för att betona hur viktigt det är att adekvata åtgärder sätts in tidigt. Dels för att göra ansvaret tydligt vem ska göra vad för att underlätta för eleven? Idébank med förslag En idébank ger förslag på hur lärare och elev kan arbeta med bland annat språkutveckling, ordavkodning, fonologisk medvetenhet, läsflyt och läsförståelse. Planen ger också förslag på olika alternativa verktyg (kallas här lärverktyg) som passar bäst för olika typer av kompensation. Vidare lyfter planen hur viktigt det är att varje elev hittar en personlig, fungerande studieteknik och att elev och lärare tillsammans pratar om hur man lär sig och vad det innebär att kunna något. Berör organisation Den tar också upp bra frågor att ställa sig när det gäller hur skolan organiserar sitt arbete och kring hur lärmiljön ser ut. Ordlistan som hör till är omfångsrik och begriplig, och titlarna i litteraturlistan för vidare läsning verkar valda med omsorg. Rubrikerna i Västerås stads handlingsplan. Den ska följa läs- och skrivutvecklingen över tid för alla elever och vara ett redskap för lärarna i deras arbete med elever som behöver extra stöd i sin språkutveckling. Ur handlingsplanen om alternativa verktyg: En elev som har låga resultat på ett läshastighetsprov bör få möjlighet att använda inläst litteratur, både i skolans läroämnen och vid läsning av skönlitteratur. Detta gör det möjligt för eleven att tillägna sig kunskaper utan att hejdas av sina läs- och skrivproblem. //...// Kompensation kan och ska ges till eleven oavsett läs- och skrivutredning eller inte. Någon diagnos krävs ej. Alternativa verktyg är alltid ett komplement och kan aldrig ersätta en personlig och individuell kontakt med pedagogen. FAKTA KONTAKT Frågor? Kontakta Kerstin Hyrefelt, special- och dyslexi-pedagog i Västerås, 9

10 FDB granskar Kattmodellen och ger Är det hållbart att memorera ord? Kattmodellen utlovar att ung som gammal kan slippa sin dyslexi, och bli helt fri från läs- och skrivproblem. Modellen går ut på att du memorerar ord en till tre minuter varje dag i sex månader. Strategin lärs ut vid endagskurser som kostar kronor. Patrick Lindblad, huvudtränare, kan du beskriva Kattmodellen? Kattmodellen är ett sätt att lära sig ord på. När du har blivit bra på att memorera orden så behöver du i princip bara ha kontakt med ett nytt ord och sedan kan du det, på samma sätt som de som kan läsa och skriva obehindrat. Du lär dig stava de ord du har kontakt med, och lär dig läsa orden du lärt dig. Det innebär att du kan titta på dem och direkt förstå vad de betyder utan någon egentlig tolkning. På samma sätt som man kan titta på en dörr eller en kaffekopp och direkt vet vad det är utan att tänka eller att någon annan process sker. Det är därför det går att läsa hela meningar eller stycken i taget. Vi lär ut hur man gör korrekta mentala bilder för att internalisera ordet, göra det till sitt. För att dra nytta av modellen måste man kunna alfabetet men man behöver inte kunna alla bokstäverna i rätt ordning. Kattmodellen handlar helt enkelt om en typ av omprogrammering för att hantera skriven text. Går modellen att individualisera? Precis som att alla cyklar på samma sätt, oavsett om de bor i Kina eller Sverige, så är Kattmodellen lika för alla. Däremot kan man använda olika metaforer, olika mentala bilder, med olika barn, och ge dem olika ord att träna på, beroende på vilket intresse de har. Dessutom är det ju så att olika barn hanterar information olika fort. Mycket handlar om att göra det lätt och roligt för barnen. Jag möter så många barn som verkligen tycker illa om skolan. En stor del av jobbet handlar om att få barnen att förknippa inlärning med något positivt. Med Kattmodellen däremot, har vissa av dem till och med lärt sig stava baklänges. Vilka strategier behövs vid läsning, enligt ert sätt att se? Det handlar inte bara om glosor utan om att bygga upp en ny strategi. När du väl gör rätt så lär du dig nya ord automatiskt. Precis som någon som aldrig har haft några bekymmer. Men om du kan 500 ord, som bilder, och ska läsa en text som innehåller ord, där hälften är okända. Hur ska du då nalkas den texten? Det handlar om att lära in orden, plugga in dem. Eller slå upp dem. 10 Jag har aldrig förstått detta med fonologisk medvetenhet. Många dyslektiker vill till exempel ha muntliga prov. Om de har fonologiska svårigheter, hur kan det då bli enklare att få en text uppläst istället? Och barn som har fonologiska svårigheter borde även ha svårt att prata och förstå, inte bara svårt att läsa som man ju gör med ögonen. Många ord har dessutom ljudstridig stavning, du kan inte skilja dem åt enbart med hjälp av ljud. Vissa stavar Patrik med /k/, andra med / ck/. Eller ta orden gjort/hjort. Hur de låter avslöjar inte hur de stavas. Men första gången man ser ett ord kan man ju behöva ljuda ut det. Eller be någon som kan ordet att säga vilket ord det är. Förmågan att ljuda samman ord inuti huvudet, det vi kallar subvokalisering, behövs egentligen inte när du ska läsa. Orkar hjärnan verkligen minnas alla ord som bilder? Att lära sig ord som bilder är mer effektivt än att lära sig ord som ljud. Det är därför de som tävlar i minne använder bilder. FDB kommenterar på sidan 11.

11 basfakta om läsningens grunder Läsning består av många delar Memorerar man ett antal ord, så kan man läsa en text som innehåller just de orden. Men man klarar inte att läsa ord man aldrig tidigare stött på. För att få en väl fungerande läsning bör man träna många olika moment. Här följer en kort sammanfattning. Alla barn är olika Om ett barn har problem med läsningen är det viktigt att först göra en kartläggning. Därefter kan man sätta in individanpassad träning utifrån barnets behov. Viktigt vara säker på bokstavsljud För att kunna läsa bra är det viktigt att vara säker på bokstävers utseende bokstävers språkljud läsriktningen vänster - höger. Ljudning och ordbilder När man avkodar brukar man använda två tekniker: ljudning (fonologisk läsning) ordbilder (ortografisk läsning). Om man läser texter med hjälp av ljudning ett antal gånger kommer man efter en tid känna igen vissa ord/ orddelar, direkt. De har lagrats i långtidsminnet som bilder. Då klarar man att läsa hela ordet/orddelen direkt och läsningen går snabbare. Växlar mellan olika tekniker En van läsare växlar automatiskt mellan att läsa kända ord/orddelar direkt och ljuda okända ord. Vissa ord uttalas inte som de skrivs, till exempel ordet och. De orden måste man lära sig som ordbilder direkt. Det räcker inte att enbart kunna läsa ordbilder Minnet sätter stopp, man klarar inte att memorera alla ord Man klarar inte att läsa ord som man inte stött på tidigare. Man gissar, eller utelämnar ord. Läsförståelsen blir bristfällig. Korta texter kan missförstås, och avancerade texter blir omöjliga att klara. När man vant sig vid att gissningsläsa är det svårt att vänja sig av med denna felaktiga läsvana. Behöver hjälp att knäcka koden Vissa barn lär sig läsa nästan av sig själv. Men en del barn klarar inte att knäcka den alfabetiska koden på egen hand. De måste få hjälp, och mycket tid, för att bli säkra på bokstävernas utseende och snabbt koppla dem till rätt språkljud. Fler moment behöver tränas För att utveckla läsningen behöver man även få bygga upp ett stort ordförråd. lära sig att upptäcka mönster i språket. Då kan man upptäcka ordstammar som bil, bil-en, bil-ar-na. Man förstår att ordet byggt stavas med //G// fast det låter som //K//, eftersom det kommer från ordet bygga. öva upp sitt läsflyt. öva stategier för läsförståelse. Text: Susanne af Sandeberg, utvecklingsledare FDB Fil.mag. i läs- och skrivsvårigheter/dyslexi LÄS MER TIPS FDB:s Nyheter nr 1/2010 sid 4-5, Intervju med Maj-Gun Johansson Grunderna i läs- och skrivinlärning, Inger Fridolfsson, Studentlitteratur Glada kliv, Ingegärd Hemmingsson, Kimga HB 2004 God läsutveckling, Ingvar Lundberg & Katarina Herrlin, Natur och kultur 2006 Förebygg och åtgärda läs- och skrivsvårigheter, Birgit Druid Glentow, Natur och kultur

12 POSttIDnInG FDB:s NYHETER B 4/2013 FDB FDB Surbrunnsgatan 42, 1 tr.ö.g. Surbrunnsg. SE STOCKHOLM 42, 1 tr.ö.g. SE STHLM recept PÅ ANNORLUNDA GLOStrÄnInG innehåller ett glosord. Inför varje radslut stannar hon, så att Jessica vet att det är dags för ett glosord, och då ska hon säga det aktuella ordet på engelska, inte hela meningen. Eftersom ordet då har satts i ett sammanhang är det betydligt enklare för henne att minnas glosordet. Till slut tränar de stavningen. Jessica skriver helt sonika av orden ett och ett, flera gånger. Märker Jessica att hon tjuvkikar extra mycket på ett ord skriver hon ordet ytterligare några gånger tills hon inte behöver snegla på stavningen längre. Att skriva utan krav avdramatiserar det ytterligare. Annika Perslids dotter Jessica går i femman. Precis som för många andra med dyslexi, känns glosläxorna i engelska ofta som hopplösa. Trots att hon ägnar mycket tid åt dem, och verkligen anstränger sig, så ger det ingen utdelning. Behövde pröva något nytt En vecka kände Annika att läget började bli desperat: nu var det dags att prova ett nytt, lite roligare, sätt att träna. Sagt och gjort, Annika tog veckans glosor och satte ihop dem till en kort berättelse. - Det gör inget om den blir lite knäpp, förklarar hon. Det viktigaste är att glosinlärningen avdramatiseras. Skriver egen berättelse Först skriver Annika en berättelsen.sedan läser hon den högt på engelska för sin dotter, som följer med i den skrivna texten samtidigt. Varje glosord är markerat med en annan färg. Sedan pratar de om orden i texten. De läser, ljudar, härmar och repeterar. Därefter läser mamma Annika den svenska texten högt. Hon delar upp meningarna så att varje rad Fick alla rätt Första gången de tränat på detta sätt fick dottern alla rätt på glostestet i klassen. Det hade aldrig hänt tidigare. Ibland använder de även talsyntesen i datorn. Då kan de samtidigt lyssna till olika engelska dialekter. De repeterar också glosorna mer traditionellt genom att använda appen Flashcardreader. Can you believe! Suddenly I saw a tiny flower against a wall. It grew across the ground. Amazing! Kan du tro! Plötsligt såg jag en pytteliten blomma mot en vägg. Den växte tvärs över marken. Fantastiskt! TILL SIST LÄS FDB:S remissvar PÅ WeBBen I oktober lämnade FDB remissvar till regeringens förslag om att kravet på att upprätta åtgärdsprogram ska tas bort. FDB var, liksom bland annat samtliga skolmyndigheter, negativ till förslaget som nu kommer att omarbetas. FDBs remissvar finns att läsa på PS. Följ FDB på Facebook! 12 Surbrunnsgatan 42, 1 tr.ö.g Stockholm Telefon: Fax: E:post:

läs- och skrivutveckling HANDLINGSPLAN FÖR ARBETE MED ELEVER

läs- och skrivutveckling HANDLINGSPLAN FÖR ARBETE MED ELEVER läs- och skrivutveckling HANDLINGSPLAN FÖR ARBETE MED ELEVER 1 Att kunna läsa och skriva Verksamhetsområde Utbildning genomgick år 2007 en organisationsförändring med syfte att underlätta för verksamheten

Läs mer

PIL - Patientforum i Lund 2009 10 08. Cecilia Sjöbeck, specialpedagog Gunvor Damsby, leg logoped

PIL - Patientforum i Lund 2009 10 08. Cecilia Sjöbeck, specialpedagog Gunvor Damsby, leg logoped Det blir bäst om man gör rätt från början PIL - Patientforum i Lund 2009 10 08 Cecilia Sjöbeck, specialpedagog Gunvor Damsby, leg logoped Skånes Kunskapscentrum för Elever med Dyslexi Rådgivning och stöd

Läs mer

Handlingsplan för kvalitetssäkring av barns/elevers språk- läs- och skrivutveckling

Handlingsplan för kvalitetssäkring av barns/elevers språk- läs- och skrivutveckling Handlingsplan för kvalitetssäkring av barns/elevers språk- läs- och skrivutveckling 1. KUSK, Kungsbacka Utvecklar Språk och Kommunikation. 2. Elevers fonologiska medvetenhet i början av årskurs 1. 3. KUL,

Läs mer

Fredag 23 oktober 2015

Fredag 23 oktober 2015 9.30-10.45 Fredag 23 oktober 2015 Vi reserverar oss för eventuella ändringar Kongressalen Asperö Saltö Inledningspass Dyslexiförbundet FMLS ordförande Bengt-Erik Johansson Karin Pleijel, ordförande i utbildningsnämnden

Läs mer

Boken om mig själv. En film om läs- och skrivsvårigheter/dyslexi för elever 7 12 år. Speltid: 12 minuter.

Boken om mig själv. En film om läs- och skrivsvårigheter/dyslexi för elever 7 12 år. Speltid: 12 minuter. Boken om mig själv En film om läs- och skrivsvårigheter/dyslexi för elever 7 12 år. Speltid: 12 minuter. Det finns flera informationsfilmer om dyslexi, men vi har saknat en film som kan förklara för yngre

Läs mer

NYHETER. Aktuellt om läs- och skrivsvårigheter från Föräldraföreningen för Dyslektiska Barn 3/2013

NYHETER. Aktuellt om läs- och skrivsvårigheter från Föräldraföreningen för Dyslektiska Barn 3/2013 FDB:s FDB:s NYHETER 3/2013 NYHETER Aktuellt om läs- och skrivsvårigheter från Föräldraföreningen för Dyslektiska Barn 3/2013 Ordföranden bemöter regeringens förslag om slopat krav på åtgärdsprogram Lyckade

Läs mer

Ansökan till Pedagogpriset. Bakgrund

Ansökan till Pedagogpriset. Bakgrund Ansökan till Pedagogpriset Bakgrund Hösten 2013 skulle det komma en större grupp ettor till oss på Slottsskolan. Detta gjorde att ledningen beslutade att vi skulle övergå till ett tre-parallellt system

Läs mer

Med läslust mot målen

Med läslust mot målen Med läslust mot målen Tidiga medvetna insatser för högre måluppfyllelse Norra Ängby skolor Vultejusv 20 16856 Bromma Kontaktperson Ingrid Engback 08-170300 ingrid.engback@utbildning.stockholm.se Bakgrund

Läs mer

Nyheter. FDB:s. Den flytande skolan. - läger med segling och engelska s. 12. Stöd och anpassningar En läsande klass. Nr 3 2014

Nyheter. FDB:s. Den flytande skolan. - läger med segling och engelska s. 12. Stöd och anpassningar En läsande klass. Nr 3 2014 FDB:s Nr 3 2014 Nyheter Foto: Klara Börjeson Aktuellt om läs- och skrivsvårigheter från Föräldraföreningen för Dyslektiska Barn Den flytande skolan - läger med segling och engelska s. 12 Stöd och anpassningar

Läs mer

Modell för en fungerande studiesituation

Modell för en fungerande studiesituation Modell för en fungerande studiesituation Att hitta en fungerande studiemodell för unga vuxna med dåliga erfarenheter från tidigare skolgång bygger på att identifiera verksamma framgångsfaktorer. Frågan

Läs mer

FDB:s NYHETER 1/2009. nyheter. Aktuellt om läs- och skrivsvårigheter från Föräldraföreningen för Dyslektiska Barn 2/2009

FDB:s NYHETER 1/2009. nyheter. Aktuellt om läs- och skrivsvårigheter från Föräldraföreningen för Dyslektiska Barn 2/2009 FDB:s FDB:s NYHETER 1/2009 nyheter Aktuellt om läs- och skrivsvårigheter från Föräldraföreningen för Dyslektiska Barn 2/2009 - Dyslexi reser hinder, trots styrkor i varje liten unge Alla ungar kommer till

Läs mer

Europeiska Dyslexiveckan 5-11 oktober, 2015 Eventkalender i Stockholm

Europeiska Dyslexiveckan 5-11 oktober, 2015 Eventkalender i Stockholm Europeiska Dyslexiveckan 5-11 oktober, 2015 Eventkalender i Stockholm Måndag 5 oktober, 2015 Aktivitet MINImässan Biblioteket Sundbyberg Kl. 15:00-18:00, Esplanaden 10, Sundbyberg - Dyslexiförbundet har

Läs mer

Alternativa verktyg och studieteknik

Alternativa verktyg och studieteknik Alternativa verktyg och studieteknik Åsa Öfors asa.ofors@utb.tyreso.se Tyresö Skoldatatek & Språkotek Skoldatateket startade hösten 2007. Från HT 2010 har vi även en språkoteksverksamhet Totalt 1,75 tjänster:

Läs mer

F Ö G L Ö G R U N D S K O L A 2010 FÖR ELEVER MED LÄS- OCH SKRIVSVÅRIGHETER DYSLEXI DYSKALKYLI INLÄRNINGSPROBLEM

F Ö G L Ö G R U N D S K O L A 2010 FÖR ELEVER MED LÄS- OCH SKRIVSVÅRIGHETER DYSLEXI DYSKALKYLI INLÄRNINGSPROBLEM F Ö G L Ö G R U N D S K O L A 2010 HANDLINGSPLAN FÖR ELEVER MED LÄS- OCH SKRIVSVÅRIGHETER DYSLEXI DYSKALKYLI INLÄRNINGSPROBLEM 1 I N N E H Å L L S F Ö RTECKNING 1. Förebyggande arbete 3 2. Läsinlärning

Läs mer

man kan lyssna på vad de betyder man kan lyssna efter hur de låter utan att bry sig om vad de betyder.

man kan lyssna på vad de betyder man kan lyssna efter hur de låter utan att bry sig om vad de betyder. LJUDLEK Vad är språklig medvetenhet? Små barn använder språket för kommunikation HÄR och NU, och det viktiga är vad orden betyder. Man kan säga att orden är genomskinliga, man ser igenom dem på den bakomliggande

Läs mer

Att påverka lärande och undervisning

Att påverka lärande och undervisning Camilla Skoglund Elevers medskapande i lärprocessen 7,5 p Att påverka lärande och undervisning 2008-02-11 Inledning Jag har intervjuat fyra elever, i den klass som jag är klassföreståndare för, kring vad

Läs mer

Handlingsplan. Att förebygga läs och skrivsvårigheter. Nordanstigs kommun

Handlingsplan. Att förebygga läs och skrivsvårigheter. Nordanstigs kommun Handlingsplan Att förebygga läs och skrivsvårigheter Nordanstigs kommun Min stavning är bra Jag stavar egentligen bra, men det ruskar, så att alla bokstäver kommer på fel plats. Nalle Puh 2004/2005 Berit

Läs mer

Viktoriaskolans kursplan i Svenska I förskoleklass arbetar eleverna med:

Viktoriaskolans kursplan i Svenska I förskoleklass arbetar eleverna med: I förskoleklass arbetar eleverna med: År F - att lyssna och ta till sig enkel information i grupp (MI-tänk) - att delta i ett samtal - att lyssna på en saga och återberätta - att beskriva enklare bilder

Läs mer

Här följer exempel på vad som kan belysas och redovisas i utredning om elevens pedagogiska och sociala situation:

Här följer exempel på vad som kan belysas och redovisas i utredning om elevens pedagogiska och sociala situation: 1 (4) PEDAGOGISK OCH SOCIAL BEDÖMNING, SKOLA En pedagogisk bedömning för elever i grundskolan skall visa om eleven har förutsättningar att nå grundskolans kunskapsmål. Bedömningen görs av klasslärare/

Läs mer

Att skriva sig till läsning. Tina Sundberg It-pedagog Tina.sundberg@rfss.se Twitter:@tinasundberg www.avmkr.se

Att skriva sig till läsning. Tina Sundberg It-pedagog Tina.sundberg@rfss.se Twitter:@tinasundberg www.avmkr.se Att skriva sig till läsning Tina Sundberg It-pedagog Tina.sundberg@rfss.se Twitter:@tinasundberg www.avmkr.se Arne Trageton Forskning kring barns tidiga läs- och skrivinlärning: Utgångspunkt: det är enklare

Läs mer

Helsingborgs Läs- och skrivutvecklare

Helsingborgs Läs- och skrivutvecklare Helsingborgs Läs- och skrivutvecklare Läs- och skrivutvecklarnas uppdrag syftar till att främja tidig läs- och skrivutveckling inom Kunskapsstaden Helsingborg. Margaret Berglund Lågstadielärare, Specialpedagog/Talpedagog

Läs mer

Tro på dig själv Lärarmaterial

Tro på dig själv Lärarmaterial sidan 1 Författare: Eva Robild och Mette Bohlin Vad handlar boken om? Den här boken handlar om hur du kan få bättre självkänsla. Om du har bra självkänsla så blir du mindre stressad. I boken får du tips

Läs mer

Läs- och skrivinlärning

Läs- och skrivinlärning Läs- och skrivinlärning Qarin Franker GU FC ALEF HPF VOX Hélène Boëthius Hyllie Park Folkhögskola sigun.bostrom@hylliepark.se Utbildningen avseende läs- och skrivinlärning vänder sig till personer utan

Läs mer

Språklekar enligt Bornholmsmodellen Alfabetssånger Dramatiseringsövningar Trullematerialet Rim och ramsor

Språklekar enligt Bornholmsmodellen Alfabetssånger Dramatiseringsövningar Trullematerialet Rim och ramsor Strävansmål för förskoleklass Exempel på arbetsuppgifter Fridhemsskolans uppnåendemål för förskoleklass Läsa Skriva Kunna känna igen kamraternas namn på namnskyltar Känna igen enkla ordbilder Språklekar

Läs mer

Läsutveckling med talböcker

Läsutveckling med talböcker Läsutveckling med talböcker av Anita Hildén speciallärare Inledning Talböcker är inläsningar av tryckta böcker. Framställning och användning av talböcker regleras i 17 upphovsrättslagen. Elever med läshinder

Läs mer

Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet

Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet Hemligheterna med att kontakta kvinnor via nätet Jonathan Jensen Dejtinghandboken.com Innehåll Inledning... 3 Tips 1: Varför?... 4 Tips 2: Våga fråga... 6 Tips 3: Visa inte allt (på en gång)... 7 Tips

Läs mer

Så här gör du för att. vuxna ska. lyssna på dig. Läs våra tips

Så här gör du för att. vuxna ska. lyssna på dig. Läs våra tips Så här gör du för att vuxna ska lyssna på dig Läs våra tips Vuxna kan lära sig mycket av oss. Vi tänker på ett annat sätt och vet grejer som de inte tänkt på. Det här är en tipsbok Du träffar många vuxna

Läs mer

Att utveckla läromedel

Att utveckla läromedel Att utveckla läromedel för elever med lindrig utvecklingsstörning Att utveckla läromedel för elever med lindrig utvecklingsstörning Tillgänglighet Varje läromedel har en viss grad av tillgänglighet. Tillgängligheten

Läs mer

Handlingsplan. för Herrestorpsområdets. barn/elever i behov av särskilt stöd. med utgångspunkt från våra styrdokument

Handlingsplan. för Herrestorpsområdets. barn/elever i behov av särskilt stöd. med utgångspunkt från våra styrdokument M-nämnden Herrestorps platschefsområde Meta Mac Donald 040 425020 2009-12-10 Handlingsplan för Herrestorpsområdets barn/elever i behov av särskilt stöd med utgångspunkt från våra styrdokument Våra styrdokument:

Läs mer

ÄLTA SKOLAS LOKALA KURSPLAN

ÄLTA SKOLAS LOKALA KURSPLAN 1(6) Förskoleklass mål för förskoleklass Exempel på genomförande Strävansmål mot år 2 få fonologisk medvetenhet känna lust att lära genom att LÄSA få möjlighet till att LYSSNA, TALA och BERÄTTA utveckla

Läs mer

Handlingsplan för elever i behov av särskilt stöd

Handlingsplan för elever i behov av särskilt stöd Handlingsplan för elever i behov av särskilt stöd Handlingsplanen ligger till grund för att Irstaskolans elever i behov av särskilt stöd ska få bästa möjliga hjälp. Irstaskolan läsåret 2014-2015 20140825

Läs mer

nyheter Aktuellt om läs- och skrivsvårigheter från Föräldraföreningen för Dyslektiska Barn 2/2011

nyheter Aktuellt om läs- och skrivsvårigheter från Föräldraföreningen för Dyslektiska Barn 2/2011 FDB:s FDB:s NYHETER 2/2011 nyheter Aktuellt om läs- och skrivsvårigheter från Föräldraföreningen för Dyslektiska Barn 2/2011 Nya styrelsen säger Hej! Elever med läs- och skrivsvårigheter rekommenderas

Läs mer

Intervjusvar Bilaga 2

Intervjusvar Bilaga 2 49 Intervjusvar Bilaga 2 Fråga nummer 1: Vad säger ordet motivation dig? Motiverade elever Omotiverade elever (gäller även de följande frågorna) (gäller även de följande frågorna) Att man ska vilja saker,

Läs mer

Anna Fouganthine Doktorand i Specialpedagogik Stockholms universitet. anna.fouganthine@specped.su.se

Anna Fouganthine Doktorand i Specialpedagogik Stockholms universitet. anna.fouganthine@specped.su.se Anna Fouganthine Doktorand i Specialpedagogik Stockholms universitet anna.fouganthine@specped.su.se Innehåll Organisation av det särskilda stödet Handlingsplan/kartläggningsrutiner Exempel på läs- och

Läs mer

Kan man bli bra på att läsa och skriva med hjälp av appar? Idor Svensson IKEL 15 04 25

Kan man bli bra på att läsa och skriva med hjälp av appar? Idor Svensson IKEL 15 04 25 Kan man bli bra på att läsa och skriva med hjälp av appar? Idor Svensson IKEL 15 04 25 Vilken betydelse får läsförmågan i förhållande till övriga ämnen skoltiden överhuvudtaget? Självbild (skolsjälvbild)

Läs mer

Elever i behov av särskilt stöd

Elever i behov av särskilt stöd Elever i behov av särskilt stöd Handlingsplan för Ekebyhovskolan 2014 Ekebyhovskolan Ansvarig chef: Inga-Lill Håkansson INNEHÅLL SYFTE OCH MÅL...3 VÅRA STYRDOKUMENT...4 ELEVSTÖDSTRAPPAN...5 STÖDTEAMET...7

Läs mer

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja?

Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Lever du ditt liv fullt ut eller väntar du på att livet ska börja? Vi lever i en värld där mycket handlar om ägande och prestationer. Definitionen på att ha lyckats i sitt liv är att haft och gjort mycket,

Läs mer

Läsning. - en del av att vara människa! m. undervisning och ihärdig träning. är r en produkt av tre faktorer: A x F x M. God läsutveckling.

Läsning. - en del av att vara människa! m. undervisning och ihärdig träning. är r en produkt av tre faktorer: A x F x M. God läsutveckling. Läsning - en del av att vara människa! m Att lära l sig läsa l kräver för f r en del elever planmässig undervisning och ihärdig träning. God läsutveckling är r en produkt av tre faktorer: A x F x M Avkodning

Läs mer

Jag vill forma goda läsare

Jag vill forma goda läsare Fackuppsats Antonia von Etter Jag vill forma goda läsare Hur lätt är det att plocka ut det viktigaste ur en lärobokstext, som när man läser den inför ett prov till exempel? Jag minns att många av mina

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning 2013-09-19 Kvalitetsredovisning Folkasboskolans Fritidshem ansvar lärande, språket, miljö, beteende kommunikati on läsa, skriva, tala, lyssna, diskutera, muntligt framföra, argumentera, förklara Generella

Läs mer

Bibliotekets verksamhet med tillgängliga medier för barn. Anna Fahlbeck, bibliotekarie, Linköpings stadsbibliotek

Bibliotekets verksamhet med tillgängliga medier för barn. Anna Fahlbeck, bibliotekarie, Linköpings stadsbibliotek Bibliotekets verksamhet med tillgängliga medier för barn Anna Fahlbeck, bibliotekarie, Linköpings stadsbibliotek Agenda Introduktion Vem är jag? Hur jobbar jag: Samverka och nätverka Informationskampanjer

Läs mer

Del 1. Språkplan för Munkedals Kommun. Rutin och screening skapar goda förutsättningar för optimal språk-läs-och skrivutveckling

Del 1. Språkplan för Munkedals Kommun. Rutin och screening skapar goda förutsättningar för optimal språk-läs-och skrivutveckling Del 1 Språkplan för Munkedals Kommun Rutin och screening skapar goda förutsättningar för optimal språk-läs-och skrivutveckling Välfärdsförvaltningens område Barn & Utbildning 2015 Innehåll 1. Inledning:...1

Läs mer

ATT LETA SIG UT UR BIBLIOTEKET. Bokleffe i Älvdalen

ATT LETA SIG UT UR BIBLIOTEKET. Bokleffe i Älvdalen ATT LETA SIG UT UR BIBLIOTEKET Bokleffe i Älvdalen 1 Det är såklart viktigt att alla människor läser, inte bara unga män. Men denna kategori ligger extra risigt till när det gäller läsning. 2 3 Bokleffe

Läs mer

Hjälpreda. Före förskolan. Förskoletiden. Skoltiden Gymnasietiden. Ansvarsfördelning för personal kring barn och ungdomar med synnedsättning

Hjälpreda. Före förskolan. Förskoletiden. Skoltiden Gymnasietiden. Ansvarsfördelning för personal kring barn och ungdomar med synnedsättning Hjälpreda Före förskolan Ansvarsfördelning för personal kring barn och ungdomar med synnedsättning Förskoletiden Före förskolan Förskoletiden Skoltiden Gymnasietiden Skoltiden 2010-05-06 (rev 2011-11-01)

Läs mer

Talpedagogik i utveckling

Talpedagogik i utveckling Talpedagogik i utveckling Inbjudan till konferens i Stockholm den 23-24 mars 2011 TALARE Stockholms universitet Institutionen för lingvistik Ulla Sundberg Falu kommun SFFL Ann-Kristin Testad Vinnare av

Läs mer

Kort om Sociala berättelser och seriesamtal

Kort om Sociala berättelser och seriesamtal Kort om Sociala berättelser och seriesamtal Carol Gray, autismkonsulent vid Jenison Public Schools, Jenison i Michigan, USA har på 1990 talet utarbetat Social Stories och Comic Strip Conversation som pedagogiska

Läs mer

Läsförståelsen sjunker dramatiskt. Kan vi göra något?

Läsförståelsen sjunker dramatiskt. Kan vi göra något? Läsförståelsen sjunker dramatiskt. Kan vi göra något? Läsförståelsen sjunker dramatiskt. Kan vi göra något? Många elever i den svenska skolan klarar av att lära sig läsa ordentligt på de vanliga sätten.

Läs mer

Att nå ut till talboksläsande barn och unga. Anna Fahlbeck, Linköpings stadsbibliotek Tammerfors 2014-11-27

Att nå ut till talboksläsande barn och unga. Anna Fahlbeck, Linköpings stadsbibliotek Tammerfors 2014-11-27 Att nå ut till talboksläsande barn och unga Anna Fahlbeck, Linköpings stadsbibliotek Tammerfors 2014-11-27 Agenda Introduktion Vem är jag? Hur jobbar jag: Samverka och nätverka Informationskampanjer Kurs

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Helhetsanalys av Väskolans fritidshem Läsår 14 15

Systematiskt kvalitetsarbete Helhetsanalys av Väskolans fritidshem Läsår 14 15 2015-08-05 Systematiskt kvalitetsarbete Helhetsanalys av Väskolans fritidshem Läsår 14 15 Emma Niklasson, rektor Väskolan F-3 och fritidshem emma.niklasson@kristianstad.se 044-134060 1 Innehåll 1. Våra

Läs mer

... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER ...

... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER ... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER 1 Vi på Kung Saga gymnasium har som mål att arbeta med att ni elever ska få en bra förberedelse för ert vuxenliv, det tycker vi är det viktigaste. Andra mål som vi arbetar

Läs mer

GUBBÄNGSSKOLAN: Retorik utvecklar REPORTAGE FOTO MIKAEL M JOHANSSON GRUNDSKOLETIDNINGEN 6 / 2014

GUBBÄNGSSKOLAN: Retorik utvecklar REPORTAGE FOTO MIKAEL M JOHANSSON GRUNDSKOLETIDNINGEN 6 / 2014 GUBBÄNGSSKOLAN: Retorik utvecklar 32 FOTO MIKAEL M JOHANSSON tänkandet Retorikundervisningen blir en chans för eleverna att träna och utveckla sitt språk menar Linnéa Skogqvist-Kasurinen. Genom undervisning

Läs mer

Plan för elevhälsan, Torsbergsgymnasiet 2014/2015

Plan för elevhälsan, Torsbergsgymnasiet 2014/2015 Torsbergsgymnasiet 2015-04-29 Plan för elevhälsan, Torsbergsgymnasiet 2014/2015 Syfte Planen syftar till att ge en tydlig struktur för de olika typer av insatser och åtgärder som är tänkbara för att främja

Läs mer

Välkomnandet av den nya förskoleklassen

Välkomnandet av den nya förskoleklassen Välkomnandet av den nya förskoleklassen Ett samarbete för en mjukare övergång mellan förskola och förskoleklass Malmsjö skola- Förskolan Trollgården- Förskolan Trollet- Förskolan Älvan. Vt- 12 Emelie Vesterholm,

Läs mer

DD2458-224344 - 2014-12-19

DD2458-224344 - 2014-12-19 KTH / KURSWEBB / PROBLEMLÖSNING OCH PROGRAMMERING UNDER PRESS DD2458-224344 - 2014-12-19 Antal respondenter: 26 Antal svar: 18 Svarsfrekvens: 69,23 % RESPONDENTERNAS PROFIL (Jag är: Man) Det var typ en

Läs mer

Språkutvecklande arbetssätt

Språkutvecklande arbetssätt Snösätraskolan Vallhornsgatan 21 124 61 Bandhagen Kontaktperson Marianne Bloch 08-508 49 210 marianne.bloch@utbildning.stockholm.se Språkutvecklande arbetssätt Snösätraskolans elevunderlag har under åren

Läs mer

Välkomna! Skoldatatekskonferens för Västra Sverige 20 maj 2010. Gunilla Almgren Bäck gunilla.almgren-back@grkom.se. Lars Björn lars.bjorn@grkom.

Välkomna! Skoldatatekskonferens för Västra Sverige 20 maj 2010. Gunilla Almgren Bäck gunilla.almgren-back@grkom.se. Lars Björn lars.bjorn@grkom. Skoldatatekskonferens för Västra Sverige 20 maj 2010 Välkomna! Skoldatatek: En resurs i kommunens skolutveckling En naturlig del i kommunens elevstöd: - Verkar för inkluderande lösningar. I samverkan med

Läs mer

BEDÖMNINGSSTÖD till TUMMEN UPP! svenska åk 3

BEDÖMNINGSSTÖD till TUMMEN UPP! svenska åk 3 BEDÖMNINGSSTÖD till TUMMEN UPP! svenska åk 3 Det här är ett BEDÖMNINGSSTÖD till Tummen upp! svenska som hjälper dig att göra en säkrare bedömning av elevernas kunskaper i årskurs 3. Av tradition har man

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Kungsbacka kommun. Strategi för skolutveckling med hjälp av digitala verktyg för Förskola & Grundskola 2013-2016

Kungsbacka kommun. Strategi för skolutveckling med hjälp av digitala verktyg för Förskola & Grundskola 2013-2016 Strategi för skolutveckling med hjälp av digitala verktyg för Förskola & Grundskola 2013-2016 Fastställd i nämnden för Förskola & Grundskola 24 januari 2013 1 Strategin handlar om skolutveckling för att

Läs mer

Framgångsrik kunskapsutveckling

Framgångsrik kunskapsutveckling Åʦ k st e рнs för дn to a sär- h änssn! Framgångsrik kunskapsutveckling i särskolan Inbjudan till konferens i Stockholm den 8-9 februari 2011 TALARE FRÅN Stockholm Toura Hägnesten Ewa Ghazi Malin Sandlund

Läs mer

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Förord Barn- och utbildningsnämnden har gett förvaltningschefen i uppdrag att ta fram en strategi för att alla elever ska nå målen.

Läs mer

LÄSFÖRSTÅELSE - SÅ FUNKAR DET!

LÄSFÖRSTÅELSE - SÅ FUNKAR DET! LÄSFÖRSTÅELSE - SÅ FUNKAR DET! HÄR FÅR DU veta vad det är som gör att man verkligen förstår det man läser veta vad läsflyt är och hur du kan förbättra det veta hur man utökar sitt ordförråd lära känna

Läs mer

Östra skolområdets skolbiblioteksplan

Östra skolområdets skolbiblioteksplan Östra skolområdets skolbiblioteksplan Handlingsplan för hur målen i skolbiblioteksplanen ska uppnås. Planen utvärderas av skolbiblioteksrådet i slutet av varje läsår. Skolbiblioteksrådets deltagare hör

Läs mer

Barn och ungdomar vid misstanke om eller med specifika läs- och skrivsvårigheter/dyslexi

Barn och ungdomar vid misstanke om eller med specifika läs- och skrivsvårigheter/dyslexi Delregional överenskommelse Barn och ungdomar vid misstanke om eller med specifika läs- och skrivsvårigheter/dyslexi Antagen av Temagrupp Barn och Unga 22 maj 2014 Inledning LGS Temagrupp Barn och Unga

Läs mer

Innehållsförteckning. Installation Inledning Pedagogisk bakgrund Arbeta med Matematik Screening Basnivå Kalkylator Inställningar Namn Period.

Innehållsförteckning. Installation Inledning Pedagogisk bakgrund Arbeta med Matematik Screening Basnivå Kalkylator Inställningar Namn Period. 2 Resultat Innehållsförteckning Installation Inledning Pedagogisk bakgrund Arbeta med Matematik Screening Basnivå Kalkylator Inställningar Namn Period Screeningmoment Talserier Jämnt - udda Tal och obekanta

Läs mer

Kursplan i svenska. Mål att sträva mot för år F-5

Kursplan i svenska. Mål att sträva mot för år F-5 Kursplan i svenska En av skolans viktigaste uppgifter är att skapa goda möjligheter för elevernas språkutveckling. Skolans undervisning ska ge eleverna möjlighet att använda och utveckla sina färdigheter

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN Vilka entreprenöriella förmågor-/kompetenser anser du att förskolans barn behöver utveckla? Bergsnäs Förskola Tro på sig själv. Självkänsla. stärka barnens självförtroende - jag törs - jag vågar - jag

Läs mer

Föräldrar - en resurs för sina barn. Hur du kan hjälpa ditt barn när läsningen inte går som på räls

Föräldrar - en resurs för sina barn. Hur du kan hjälpa ditt barn när läsningen inte går som på räls Föräldrar - en resurs för sina barn Hur du kan hjälpa ditt barn när läsningen inte går som på räls Mer information Den ideella föreningen Kod-Knäckarna står bakom denna broschyr. Det finns även en utbildnings-cd

Läs mer

Hoppas ni får en underbar sommar!

Hoppas ni får en underbar sommar! juni 2015 Till alla Klippan-sektioner Hej alla vänner i Klippan-sektionerna! brev Bild från Almedalen Foto: Mikael Svedberg Nu kanske ni inte träffas så ofta när sommaren är här? Då kan du ta med nyhetsbrevet

Läs mer

Alternativa lärverktyg för lärplattor

Alternativa lärverktyg för lärplattor Varför är språk och läsning så viktigt? Alternativa lärverktyg för lärplattor Stockholm 23 september Johanna Kristensson Leg logoped Resurscentrum Kärnhuset, Halmstad & Oribi AB, Lund Språkets och läsningens

Läs mer

Röda tråden i svenska har vi delat in i fem större delmoment:

Röda tråden i svenska har vi delat in i fem större delmoment: Röda tråden i svenska för F-6 Röda tråden i svenska har vi delat in i fem större delmoment: Varje delmoment innehåller olika arbetsområden. Delmomenten rymmer i sin tur olika arbetsområden. Dessa arbetsområden

Läs mer

Integrera surfplatta i språkförskola. SPSM, Uppsala 150916 Lena Mattsson, leg. logoped

Integrera surfplatta i språkförskola. SPSM, Uppsala 150916 Lena Mattsson, leg. logoped Integrera surfplatta i språkförskola SPSM, Uppsala 150916 Lena Mattsson, leg. logoped Integrera surfplatta i språkförskola Bakgrund Skoldatatekets projekt 2012/2013 för förskola Hur, på vilket sätt och

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskoleklass

Kvalitetsredovisning Förskoleklass Kvalitetsredovisning Förskoleklass Läsåret 2012/2013 Edvinshemsskolan Område Väster Ansvarig rektor: Jonas Thun 1 Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole

Läs mer

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 BARN OCH UTBILDNING Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 Verksamhetsidé På vår skola ges alla elever möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar! Det viktiga för alla på skolan är att

Läs mer

Tolkhandledning 2015-06-15

Tolkhandledning 2015-06-15 Att använda tolk Syftet med denna text är att ge konkreta råd och tips om hur tolk kan användas i både enskilda möten och i grupp. För att hitta aktuell information om vad som gäller mellan kommun och

Läs mer

Sociala berättelser och seriesamtal

Sociala berättelser och seriesamtal Sociala berättelser och seriesamtal Claudia Chaves Martins, kurator Gun Persson Skoog, specialpedagog Autismcenter för barn & ungdom Agenda Presentation Bakgrund Seriesamtal Lunch Sociala berättelser Summering,

Läs mer

EFFEKTIVARE LÄSUTVECKLING MED HJÄLP AV GENSVAR?

EFFEKTIVARE LÄSUTVECKLING MED HJÄLP AV GENSVAR? EN UTVECKLINGSARTIKEL PUBLICERAD FÖR PEDAGOG STOCKHOLM EFFEKTIVARE LÄSUTVECKLING MED HJÄLP AV GENSVAR? Författare: Ingeborg Hull E-post: ingeborg. hull@stockholm.se Skola: Mälarhöjdens skola Artikelnummer:

Läs mer

Agneta, 20 år. grundskolan

Agneta, 20 år. grundskolan Agneta, 20 år Vi flyttade till Belgien när jag var två år gammal så jag var trespråkig från tvåårsåldern. Hemma talade vi alltid svenska och båda mina föräldrar är svenskspråkiga. Svenska är mitt modersmål.

Läs mer

Inkludering, utan exkludering, eller tack vare?

Inkludering, utan exkludering, eller tack vare? Inkludering, utan exkludering, eller tack vare? Sedan en tid tillbaka pågår det livliga diskussioner kring inkludering och exkludering i samband med att man funderar kring särskilda undervisningsgrupper

Läs mer

SÅ MYCKET MER. Det finns många uppfattningar om konfirmation, men det är bara en sak som vi törs säga med säkerhet: Konfirmation är så mycket mer.

SÅ MYCKET MER. Det finns många uppfattningar om konfirmation, men det är bara en sak som vi törs säga med säkerhet: Konfirmation är så mycket mer. R I F T A M N IO N 0 O 2 K 5 1 0 2 6 1 SÅ MYCKET MER. Det finns många uppfattningar om konfirmation, men det är bara en sak som vi törs säga med säkerhet: Konfirmation är så mycket mer. Så mycket mer än

Läs mer

Om kompetens och lärande

Om kompetens och lärande Om kompetens och lärande Vi bär på mycket mer kunskap än vi tror och kan så mycket mer än vi anar! När som helst i livet har du nytta och glädje av att bli medveten om delarna i din kompetens. Du funderar

Läs mer

Rettvisan. Nyhet 2013. QR kod? Kalendarium 2013. Svårt att se alla träden i appskogen. Familjevistelse på Ågrenska 4-8 november

Rettvisan. Nyhet 2013. QR kod? Kalendarium 2013. Svårt att se alla träden i appskogen. Familjevistelse på Ågrenska 4-8 november Rettvisan Julnumret 2012 Svårt att se alla träden i appskogen Nyhet 2013 Ridläger för UNGDOMAR med Rett syndrom Familjevistelse på Ågrenska 4-8 november 2013 Intervju med SANDRA SENBY personlig assistent

Läs mer

Handlingsplan för att upptäcka, utreda och stödja elever i behov av särskilt stöd på Himlaskolan.

Handlingsplan för att upptäcka, utreda och stödja elever i behov av särskilt stöd på Himlaskolan. Handlingsplan för att upptäcka, utreda och stödja elever i behov av särskilt stöd på Himlaskolan. Reviderad och upprättad 3/9-12 Inledning All personal på Himlaskolan ska arbeta för att motverka att barn

Läs mer

LÄSK-pärmen FDB, 2014

LÄSK-pärmen FDB, 2014 LÄSK-pärmen FDB, 2014 Materialet är skyddat av Lag (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk. Det är således endast tillåtet att utan särskilt medgivande från rättighetsinnehavaren

Läs mer

STARTA LOKALAVDELNING I SVENSKA KYRKANS UNGA SVENSKA KYRKANS UNGA. 75170 Uppsala tfn: 018-640 640 fax: 018-640 655 www.svenskakyrkansunga.

STARTA LOKALAVDELNING I SVENSKA KYRKANS UNGA SVENSKA KYRKANS UNGA. 75170 Uppsala tfn: 018-640 640 fax: 018-640 655 www.svenskakyrkansunga. STARTA LOKALAVDELNING I SVENSKA KYRKANS UNGA SVENSKA KYRKANS UNGA 75170 Uppsala tfn: 018-640 640 fax: 018-640 655 www.svenskakyrkansunga.se STARTA LOKALAVDELNING HEJ! Spännande att ni vill starta lokalavdelning

Läs mer

Pedagogisk utredning av läs- och skrivsvårigheter/dyslexi

Pedagogisk utredning av läs- och skrivsvårigheter/dyslexi Pedagogisk utredning av läs- och skrivsvårigheter/dyslexi Ett stödmaterial Den sjunde nordiska kongressen om dyslexiproblematik 14 augusti 2014 i Stockholm Innehåll Bakgrund till projektet Om SPSM Teoretisk

Läs mer

Språkutvecklingsplan FÖRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS OCH GRUNDSKOLA

Språkutvecklingsplan FÖRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS OCH GRUNDSKOLA Språkutvecklingsplan FÖRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS OCH GRUNDSKOLA SPRÅKUTVECKLINGSPLAN FÖRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS OCH GRUNDSKOLA Inledning Förskolans, förskoleklassens och grundskolans uppdrag är att lägga grunden

Läs mer

Elevhälsoplan Storvretaskolan 2014-15. Bakgrund. Elevhälsoplanens syfte. Styrdokument. Elevhälsans uppdrag

Elevhälsoplan Storvretaskolan 2014-15. Bakgrund. Elevhälsoplanens syfte. Styrdokument. Elevhälsans uppdrag Elevhälsoplan Storvretaskolan 2014-15 Bakgrund Skolan ska ge alla barn och elever den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling. Den ska ge eleverna möjlighet att

Läs mer

RADIOSKRIVARKLUBBEN LÄRARHANDLEDNING AV: ANDERS EDGREN ILLUSTRATION: VERONICA GRÖNTE/ PENNVÄSSAREN

RADIOSKRIVARKLUBBEN LÄRARHANDLEDNING AV: ANDERS EDGREN ILLUSTRATION: VERONICA GRÖNTE/ PENNVÄSSAREN RADIOSKRIVARKLUBBEN LÄRARHANDLEDNING AV: ANDERS EDGREN ILLUSTRATION: VERONICA GRÖNTE/ PENNVÄSSAREN 1 RADIOSKRIVARKLUBBEN Radioskrivarklubben är ett projekt som UR drivit sedan mitten av 1990-talet. Målet

Läs mer

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ 2013 22-28 APRIL Skellefteå skriver # 6 Hålet En berättelse från Skellefteå Författaren & Skellefteå berättarförening 2013 Tryck: Skellefteå Tryckeri, april 2013 Jag var ute

Läs mer

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Juridisk vägledning Reviderad maj 2015 Mer om Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Alla elever ska ges stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt. Vissa elever

Läs mer

Mitt USA I augusti 2013 flyttade jag till North Carolina, USA. Mitt enda mål var att bli en bättre simmerska, men det jag inte visste då var att mycket mer än min simning skulle utvecklas. Jag är född

Läs mer

Personer med autism lider ofta av stress

Personer med autism lider ofta av stress Artikel ur Specialpedagogik 1/06 Text och foto: Camilla Törngren Personer med autism lider ofta av stress Människor som blir utbrända får oftast stöd av sina kollegor, nära och kära. Men när personer med

Läs mer

Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 1

Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 1 Skolområde Väster Lokal Pedagogisk Planering Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 1 Avsnitt / arbetsområde: Ämnen som ingår: Undersöka med Hedvig Svenska/svenska som andraspråk, matematik, So, No,

Läs mer

INFÖR Läsåret 2014-2015 ÅK F - 9

INFÖR Läsåret 2014-2015 ÅK F - 9 INFÖR Läsåret 2014-2015 ÅK F - 9 Varje elev till nästa nivå 1 innehåll Välkommen till JENSEN - skolan som tränar eleverna för verkligheten! Vi på JENSEN grundskola brinner för ditt barns rätt till en bra

Läs mer

Uppdrag Lust att Läsa Läslyftet

Uppdrag Lust att Läsa Läslyftet 1 (6) Vår handläggare Jörgen Rüdeberg, verksamhetschef Marie Holmqvist, bibliotekschef Ert datum Er beteckning Uppdrag Lust att Läsa Läslyftet Ärendebeskrivning och bakgrund I april 2012 togs i Kultur

Läs mer

Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun

Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun 1. Elevhälsa och barn- och elevhälsoarbete 2 2. Allmänt om förskolans barnhälsoarbete 4 3. Allmänt om grundskolans och gymnasiets elevhälsoarbete. 5 Detta dokument

Läs mer

Att utveckla läromedel

Att utveckla läromedel Att utveckla läromedel för elever med rörelsehinder Att utveckla läromedel för elever med rörelsehinder Tillgänglighet Varje läromedel har en viss grad av tillgänglighet. För elever med rörelsehinder är

Läs mer