Aktuellt om läs- och skrivsvårigheter från Föräldraföreningen för Dyslektiska Barn 4/2013

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Aktuellt om läs- och skrivsvårigheter från Föräldraföreningen för Dyslektiska Barn 4/2013"

Transkript

1 FDB:s FDB:s NYHETER 4/2013 nyheter Aktuellt om läs- och skrivsvårigheter från Föräldraföreningen för Dyslektiska Barn 4/2013 DEBATT PÅ SKOLFORUM FÖLJER UPP DEMOSKOP- ENKÄTEN Sara Nordler: Varför leva som ett offer när du troligen kan bli hjälpt? Victoria: Nu hör jag skillnad på kort och lång vokal Järfälla och Västerås, två kommuner som arbetar planerat för att stödja elevers läs- och skrivutveckling 1 Jessicas mamma har uppfunnit en kul metod för glosinlärning

2 ORDFÖRANDEN HAR ORDET Foto: Stefan Knorn För fort, för summariskt och för bråttom. Som livet självt ibland. Ett förfluget ord som kan tas som en förmaning. Reaktionen är blixtsnabb, reptilhjärnan slår till och svaret är ilsket. Behandla mig inte som om jag vore handikappad. Hon ser den unga vuxna framför sig och inser att det här handlar om spår från en skoltid, som inte varit enkel. Säkert finns det lager av ogenomtänkta föräldragärningar också. Att hela tiden utgå från ett underläge och lätt bli missförstådd eller till och med misstrodd, stärker inte direkt jaget. Den felriktade inställningen från någon lärare, att det räcker med att satsa på godkänd-nivå, blir lätt kränkande för en ung elev, som vet att om orken och koncentrationen hade räckt, så hade prestationen och resultatet blivit bättre. Hon ser den unga vuxna framför sig och tänker i sitt stilla sinne, att aldrig, aldrig någonsin har jag uppfattat dig som handikappad. Tvärtom. Hon har sett en intelligent, självständig ung människa som haft svårt med läsning och stavning. Hon har inte ens tänkt funktionsnedsättning, även om dyslexi kanske är det? En ung kvinna står på scenen, hennes ögon glittrar när hon säger - att ha dyslexi är ju inte ett handikapp det är skolan som blir handikappande när inte rätt stöd och åtgärder finns. Just så. Därför var den stora demoskopundersökningen av Sveriges 100 största kommuner viktig. Den undersökte om kommunerna tar sitt ansvar, om en handlingsplan för hur man upptäcker och stödjer elever med läs- och skrivsvårigheter finns på alla skolor. Svaret är nej, det finns inte på alla skolor och inte i alla kommuner. Detta innebär ett kunskapslotteri för många elever. Syftet med undersökningen och det följande arbetet är att belysa och skapa opinion. Kommunerna behöver ta grepp om skolan, ge rätt stöd till sina lärare och rektorer och se till att kunskapslotteriet försvinner. Fakta om föreningen FDB är rikstäckande och öppen för alla. Föreningen vill främja samarbete mellan hem och skola, sprida information, ta del av forskning och bevaka barns och ungdomars lagstadgade rättigheter. FDB arbetar med rådgivning, studiecirklar, föreläsningar, barn- och ungdomsläger samt ger ut FDB:s NYHETER. Som medlem stöder du föreningens viktiga arbete! Kansli Susanne af Sandeberg Surbrunnsgatan 42, 1 tr.ö.g Stockholm Tfn , fax: Följ oss på facebook! Medlemsavgift Huvudmedlem: 200 kr/år Stödmedlem i familj: 25 kr/år Pensionär/student: 100 kr Skola/institution: 500 kr/år (får 5 ex av varje nummer) Betala till bankgiro , plusgiro Ange namn, adress och e-postadress. FDB:s styrelse Ordf: Eva Halldén, Västerbotten Kassör: Malin Bengtsson, Skåne Ledamöter: Åke Strand, Östergötland, Yvonne Ollman, Stockholm, Eva Fredlund, Skåne, Ann Karlsson, Södermanland, Jessica Nyberg Pettersson, Västra Götalands län. Suppleanter: Carina Falk, Västernorrland, Camilla Lund, Västra Götalands län, Agneta Wollert Stalder, Stockholm. FDB:s NYHETER Medlemstidningen ges ut 4 ggr/år Texten får kopieras, men ange källa. Redaktionskommitté: Lotta Person, Susanne af Sandeberg, Eva Halldén Redaktör: Lotta Person Sångarevägen 31, Sollentuna Tfn Ansvarig utgivare: Eva Halldén, tfn Tryckeri: Linderoths tryckeri Omslagsfoto: Lotta Person. På årets Skolforum arrangerade FDB Stockholm en debatt om kunskapslotteriet i den svenska skolan.

3 4 5 6 I detta nr! Möt specialläraren som lärde om. Sara Nordler lärde sig läsa när hon var 17 år. Eklidens skola erbjuder Wittingmetoden till sina elever. Febril aktivitet i kölvattnet av Demoskopenkäten Dalarna. Mats Hellström, ordförande i länsavdelningen, intervjuades i Dalarnas tidning, som även redovisade resultatet av undersökningen för Dalarnas räkning i en separat artikel. Mats lyfte fram Mockfjärdsskolan som en föredöme i lotteriet om bra skolgång och uppmanade andra skolor att ta efter dess arbetssätt. Han betonade också att det inte får vara så lotteribetonat att en ung människas framtid avgörs av vilken skola han eller hon hamnar i. Nu ska vi samarbeta för alla ungas bästa, sade han. Av de fyra dalakommuner som inbjudits att delta svarade endast Falun, som visade sig vara en av de kommuner som saknar handlingsplan. Västernorrland. Under Dyslexiveckan anordnades temadag på biblioteket i Sollefteå tillsammans med Dyslexiförbundet FLMS och Sollefteås Resurscentrum. Temadagen uppmärksammades i Västernorrlands allehanda där även vikten av fortbildning för lärare betonades. I en debattartikel i Sundsvalls tidning uppmanade länsavdelningen, med ordförande Carina Falk i spetsen, länets skolor att skrota kunskapslotteriet: Alla elever har rätt till en bra start i livet mamma Många kommuner saknar handlingplaner. Järfälla och Västerås är två undantag. Så här jobbar de. Kan Kattmodellen verkligen ta bort alla läs- och skrivproblem? FDB granskar. Jessica höll på att bli tokig på glosläxorna. Då uppfann hennes en kul metod. KALLELES TILL FDB RIKS ÅRSMÖTE 2014 Tid: 5 april 2014 Plats: City konferens, Örebro Spännande föreläsningar under dagen. Anmälan görs till kansliet, där årsmöteshandlingarna kommer att finnas tillgängliga. Motioner ska vara kansliet tillhanda före januari månads utgång. Välkommen hälsar styrelsen för FDB Riks Värmland. Undersökningen visade att bland annat Karlstads kommun saknar en samlad handlingsplan för hur grundskolan ska arbeta med läs- och skrivsvårigheter. Arvika däremot har en sammanhållen strategi för skolornas arbete, som också följs upp. Under Dyslexiveckan arrangerades program varje dag på biblioteket i Hagfors. På biblioteket i Kristinehamn ordnades ett informationsmöte för intresserade med målet att starta ett föräldranätverk, något som efterfrågas på flera orter. Inför veckan hade ett omfattande material även skickats ut till samtliga bibliotek i Värmland, med bland annat ABC kring läs- och skrivsvårigheter samt kontaktuppgifter till föreningen. Västra Götaland. Göteborgstidningen tog in en debattartikel där resultaten från Demoskopundersökningen hade brutits ner till att gälla just Göteborg. Undersökningen visar att bara 5 av 13 Göteborgskommuner genomför screening i förskoleklass eller i årskurs 1 och tillgången på inlästa läromedel och andra hjälpmedel varierar stort. Endast hälften av kommunerna säkerställer att alla elever med behov får tillgång till dator och bara 4 av 13 kommuner säkerställer tillgången på inlästa läromedel. Stockholm. I Stockholm, slutligen, medverkade FDB vid utbildningsmässan Skolforum både som utställare och som arrangör av en debatt med politiker, sakkunniga och lärare. Läs mer på sidan 8. 3

4 METODEN SOM BÖRJAR Vilken aha-upplevelse! Som ny speciallärare på högstadiet mötte jag mina egna elever från lågstadiet. Brita Hjelm-Brännström skrattar och fortsätter: Och jag som trodde att jag lärt dem läsa och skriva! Året är Brita Hjelm- Brännström har precis tackat ja till en tjänst som speciallärare för högstadiet på Ursviksskolan utanför Skellefteå, där hon är en av de mer erfarna lågstadielärarna. Möter sina gamla elever På plats hamnar hon öga mot öga med några av sina gamla elever som hon släppt vidare i tron att de var på väg att lära sig läsa och skriva. Elever som fortfarande låg långt efter sina jämnåriga klasskamrater trots att de gnetade och slet. I mötet med dem begrep jag att jag faktiskt aldrig förstått på djupet vad läsinlärning var. separat. Två färdigheter som annars bakas ihop i läsning och som många barn behöver träna enskilt innan de kan göra det samtidigt. Funkar även för nybörjarläsare Metoden kan användas både vid nybörjarläsning och som en metod för ominlärning för äldre elever. I det sistnämna fallet träffas lärare och elev tre till fyra gånger i veckan, tjugo minuter varje gång, ibland upp till två, tre år. Halva tiden ägnar de åt avkodning/avlyssning, halva tiden åt språkbearbetning och förståelse. När man tränar ominlärning med Wittingmetoden ska man så långt det är möjligt undvika att läsa med ögonen, för att inte störa inlärningen av den nya tekniken. Det kan skolan enkelt ordna genom inlästa läromedel. Har tydlig arbetsgång Vid avlyssningen sitter elev och lärare emot varandra. Eleven tittar läraren i ögonen för att signalera att han är redo. Läraren säger en stavelse, till exempel li. Eleven lyssnar, repeterar stavelsen högt, tänker och skriver ner den. Kontrollerar därefter själv att det blivit rätt innan det är dags för nästa stavelse. Eleven börjar alltid träna de ljud Fick kollega som handledare Brita kontaktade en kollega som varit på fortbildning i något för Brita helt obekant, Wittingmetoden. Den kontakten ledde till att Brita började arbeta på ett nytt sätt med sina gamla elever. Läsningens delar tränas separat Wittingmetoden är ett sätt att arbeta med läs- och skrivinlärning genom att träna avkodning och förståelse FAKTA I KORTHET 4 WITTINGMETODEN Wittingmetoden har utarbetats av Maja Witting. Hon menar att den passar i stort sett alla oavsett ålder, bakgrund och begåvningsnivå, såväl nybörjare som äldre elever där den första läsinlärningen på något sätt gått snett. Även elever med svenska som andra språk har nytta av metoden. Wittingföreningen utbildar lärare i metoden. Läs mer på

5 FRÅN BÖRJAN Wittingmetoden gör bland annat eleven uppmärksam på hur det känns att nästan kunna något och vilja träna mer, och på hur det känns att behärska något och välja att gå vidare. Elevansvar helt enkelt. Det förklarar Brita Hjälm-Brännström, som arbetat med metoden i många år. och symboler som han är helt säker på, så att han äntligen får känna hur det är att lyckas. Därifrån plockar läraren in ett nytt ljud i taget. Arbetet går framåt i små steg. Allt ska automatiseras. Redan efter ett par månader börjar eleven läsa sina egna stavelser för att när ominlärningen är färdig läsa vanliga texter på egen hand. Får tid att bli säkra För en utomstående kan avlyssningsskrivningen låta trist, men Brita försäkrar att eleverna älskar detta moment för äntligen får de en chans att stegvis, i sin egen takt, befästa kopplingen bokstav-ljud. Som en elev uttryckte det: Förut var y min fiende, jag visste aldrig när jag skulle använda den. Nu är y min vän. Det kreativa lika viktigt Lika viktig som avlyssningsskrivningen är den mer kreativa delen, språkbearbetningen. Utifrån en vald ljudkombination ska eleven komma på så många ord som möjligt. Tillsammans vrider och vänder lärare och elev sedan på orden, undersöker deras betydelse och form, skriver meningar och berättelser. I början är läraren sekreterare, efter ett tag skriver eleven själv. Tillsammans utforskar vi språket och lär oss mycket nytt, berättar Brita. När en elev erbjuds ominlärning börjar det alltid med ett samtal. Lärare och elev hjälps åt att reda ut vad som är svårt och vad som är lätt. Andra lärare och föräldrar sitter med, men det är eleven och wittingläraren som pratar. Därefter presenterar jag metoden, fortsätter Brita, och ber eleven fundera en vecka innan han bestämmer sig. Får stöd i nya läroplanen Eleven måste med andra ord ta ansvar för sin inlärning, något som nya läroplanen, Lgr 11, betonar. Samtidigt behöver läraren hitta en ny roll i mötet med eleven, eftersom metoden utgår från det eleven idag behärskar och att det är eleven som anger takten, avslutar hon. 5 I NÄSTAN TIO ÅR GICK SARA OMKRING MED EN BESTÄMD UPP- FATTNING OM SIG SJÄLV: KORKAD Sara Nordler började ettan med ungefär samma inställning som de flesta nybörjare, en blandning av pirr och förväntan. I tvåan drabbades hon av hjärnhinneinflammation och fick hemundervisning i närmare en termin. Så kom hon tillbaka till skolan i trean. Då började problemen. Jag kunde knappt stava och läste fel. Ord och bokstäver blev en enda röra. Jag förstod inte att det var just läsa och skriva jag inte kunde, utan jag kände mig bara dum jämfört med mina kamrater. Känslan höll i sig Känslan av att vara korkad höll i sig genom åren. Stötvisa insatser från skolans sida gjorde ingen skillnad. Sara var ofta sjuk när det blev dags för prov, en strategi för att få tid att lära sig allting utantill för att inte misslyckas. Trots allt gav Sara inte upp utan gick ut högstadiet med betyg över genomsnittet och började på gymnasiet. Där tog det dock stopp.

6 Man kan ha grav dyslexi fast det inte är så uppenbart för andra, som då inte heller förstår hur jobbigt man har det. Det menar Sara Nordler, som önskar att andra kan få samma hjälp som hon att bli av med sina läs- och skrivsvårigheter. Kraven var mycket högre och lärarna oförstående när hon behövde hjälp vid proven. De sade bara åt mig att inte stressa upp mig när jag förklarade att jag inte förstod frågorna. Saras styvfar började på allvar misstänka att allt inte stod rätt till och genom skolans rektor mötte Sara en specialpedagog som testade henne. Utredningen visade att Sara hade grav dyslexi. Satsade flera år Specialläraren erbjöd Sara att ominlära med hjälp av Wittingmetoden. Sara tackade ja och påbörjade en flera år lång resa. Under tiden skulle hon inte läsa någonting på vanligt sätt, och oj vad hon märkte att det mesta i livet går ut på att kunna läsa. Allt ifrån tidningar och böcker till trafikskyltar, menyer och textremsan på teve. Efter två år hade jag kommit så långt att jag kunde börja på Komvux, berättar hon. Parallellt fortsatte jag träningen hos speciallärare. Jag fick satsa många år men det var det värt. Det är så oerhört mycket i vårt samhälle som går ut på att man ska kunna läsa och skriva så det är värt hur mycket som helst att kunna göra det också. Så kan det bli: Så ska en slipsten dras blev för Sara Nordler Så ska slipsen dras Idag är Sara Nordler utbildad jurist. På jobbet har hon inga problem med att läsa och skriva. På fritiden lyssnar hon helst på talböcker men det beror inte på att hon har problem med att läsa utan för att det passar henne bäst. Går att arbeta bort Flera gånger har hon ställt upp på intervjuer om sin dyslexi och hur hon arbetat bort den, nu senast i Radio Uppland under Dyslexiveckan. Jag vet inte om det beror på okunskap eller något annat men det gör mig besviken att så få har fått samma hjälp som jag. Min önskan är att det ska bli allmänt känt att det går att bli av med läs- och skrivsvårigheter. Ingen skulle väl acceptera att en ögonläkare sa: visst, du har problem med synen men jag tycker du kan strunta i glasögon. Det finns inte så mycket intressant att se i alla fall. Varför leva som ett offer när man med största sannolikhet kan bli hjälpt? Lång adress till intervjun med Sara &artikel= Då kör vi. Victoria håller på med avlyssningsskrivning. Hon tittar stint på sin lärare. Åf, säger läraren. Det är knäpptyst. Victoria tänker på ljuden och ser bokstäverna framför sig. Åf, upprepar hon sedan. Pennan raspar. Victoria skriver det hon hört, uppepar det och tänker det. Sedan granskar hon det. När hon är nöjd tittar hon upp, redo för en ny ljudkombination. Det är långlunch på Eklidens skola. Victoria och hennes skolkamrat som vi kan kalla Agnes tränar Wittingmetoden inne hos läraren Lotta Anvret. Inne på andra året De kommer samtidigt denna dag men tränar i vanliga fall en och en, flera gånger i veckan. Båda två går i nian och är inne på andra året med metoden. Det är inte det roligaste jag vet, ler Agnes, men jag känner ju att det ger resultat, och det sporrar mig.

7 JAG BLIR SÄKRARE DET SPORRAR MIG Eklidens skola erbjuder Wittingmetoden till sina elever. Genom uppfinningsrikedom och flexibilitet hittar skolan den tid som behövs. Victoria och Agnes är båda intensiva tjejer som gärna pratar i munnen på varandra. De beskriver hur de idag funderar inne i huvudet hur bokstäverna i ett ord ska se ut innan de skriver. Nu hör jag skillnad, till exempel på ful och full, berättar Victoria. Förut hörde jag inte skillnad på kort och lång vokal. Och det är så roligt att det blir rätt varje gång, säger Agnes. Deras lärare Lotta Anvret är legitimerad lärare i svenska och svenska som andra språk. Den utbildningen har hon byggt på med specialutbildning i läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. Jobbar strikt enligt metoden Sommaren 2012 utökade hon sin utbildning med en veckokurs i Wittingföreningens regi. I enlighet med metoden börjar vi alltid arbeta med de säkra ljuden/ bokstäverna innan vi inför ett nytt osäkert ljud/bokstav i taget, förklarar hon. Det är oerhört viktigt att eleverna är helt säkra på ett moment innan de går vidare. De tycker också att det är så skönt att få uppleva känslan av att fullt ut behärska något, efter många år av misslyckanden i skolan. Två lika viktiga delar ingår Wittingmetoden består av två lika viktiga delar, avlyssning och det mer kreativa fria associerandet. Det kan man arbeta med på många olika sätt. Just denna dag utgår Lotta och hennes elever från en burk där Lotta lagt lappar med olika ljudkombinationer. Victoria drar en lapp och får upp en som det står bi på. Bil, biff, bisexuell och bira, föreslår hon. Eleven letar i lugn och ro fram orden ur sitt passiva och aktiva ordförråd utan att jag lägger mig i och serverar ord, fortsätter Lotta. Sedan leker vi med orden, använder dem på en mängd olika sätt, till 7 exempel genom att skriva berättelser. Ren språkglädje, och dessutom bra förberedelse för god läsförståelse. När Victoria och Agnes ska gå tittar de båda lite uppfordrande på sin lärare och provtrycker en aning: Hörrö du Lotta, vi tycker att vi är rätt säkra på det här med tvåingar nu (övningar med två ljud, redaktörens anmärkning). Det känns faktiskt lite lame. Vi vill gå vidare. När ska vi börja mer treingar? Lotta Anvret ler. HITTA TIDEN Wittingmetoden förutsätter att lärare och elev möts tre till fyra pass i veckan, tjugo minuter per gång. Eklidens skola löser det genom att bland annat använda klassens informationstid, långa luncher, ledig tid efter skolan samt inte minst språkvalspassen.

8 I kölvattnet av Demoskop: två handlingsplaner för elevernas två GODA exempel Tidig upptäckt är avgörande för ett barns språkutveckling. Trots det är det bara hälften av landets största kommuner som har någon form av handlinglingsplan för hur elever med läs- och skrivsvårigheter ska få den undervisning de har rätt till. Det visar den undersökning som FDB med fl era låtit göra. På årets Skolforum debatterades detta faktum med representanter för kommuner, myndigheter och organisationer. Seminariet arrangerades av FDB Stockholm som inledningsvis slog fast att utan screening riskerar elever i behov av stöd att inte upptäckas. Och om de inte upptäcks kan inte undervisningen anpassas efter deras behov. Två kommuner som har tagit sitt ansvar och arbetar strukturerat är Järfälla och Västerås. I Järfälla har politikerna bestämt att öronmärka en viss mängd pengar varje år till Järfälla barn- och elevhälsa. Den kommunövergripande verksamheten rymmer bland annat läs- och skrivutvecklare, Skoldatateket, samt special- och talpedagoger. Den vänder sig till kommunens samtliga grundskolor, 24 stycken i både kommunal och privat regi. Vi vill säkerställa att alla barn får en likvärdig skolgång. Det berättar Lena Elfvingsson, biträdande skolchef. Nätverk driver arbetet Läs- och skrivutvecklaren driver ett nätverk med minst en läs- och skrivsamordnare från varje skola. Tillsammans har de arbetat fram en strategi och en handlingsplan för hur kommun och skola ska arbeta med stöd till elever med läs- och skrivsvårigheter. I handlingsplanen ingår till exempel att alla barn ska screenas i årskurserna 2, 4 och 7. Åtgärderna efter screningen planeras på respektive skola och man samarbetar med Barn- och elevhälsan för att på bästa sätt tillgodose elevernas behov. Samfinansierar kommunlicenser Annat samfinansieras på skolornas eget initiativ, genom att varje skola skjuter till en viss summa pengar. Det kan till exempel bli aktuellt när vissa programvaror ska köpas in eftersom kommunlicenser är billigare än enskilda skollicenser. Följer också upp arbetet Satsningen på läs- och skrivutveckling följs upp genom det systematiska kvalitetsarbete som kommunen arbetar med. Skolorna berättar i planer hur de tänker arbeta och arbetet följs upp både i resultatredovisningar och i verksamhetsberättelser. Vi redovisar både hårda och mjuka fakta, säger Lena Elfvingson, såsom både betygssnitt och resultat 8 på nationella prov som attityder. Dessutom finns det många mål som följs upp, både kommunala och nationella. Kräver bra kommunikation En tuff utmaning med arbetet är det kontinuerliga växelspelet mellan politiska beslut och konkret genomförande, i vilket ingår att nå ut till varje enskild lärare med aktuell information. Bra kommunikation mellan beslutsfattare och verksamhet är a och o för att detta ska lyckas, säger Lena Elfvingsson och berättar om kommunens intranät med ett intensivt nyhetsflöde. Hela kommunens ansvar Detta, tillsammans med nätverk som samlar pedagoger i olika ämnen på olika stadier ska underlätta kunskapsöverföringen och kommunikationen. I Järfälla är läs- och skrivutveckling ett prioriterat område. Det är inte enskilda skolor och skolledare som arbetar med stöd, vi samarbetar.

9 exempel på kommuner med läs- och skrivutveckling FDB:s NYHETER 4/2013 FDB:s NYHETER 4/2013 Västerås stad har utarbetat en handlingsplan som gäller för alla skolor i hela Västerås. Det har samtliga verksamhetschefer inom skolområdet bestämt. Ska följa utvecklingen över tid Planen ska följa läs- och skrivutvecklingen över tid för alla elever. Den ska också vara ett redskap för arbetet med elever i behov av särskilt stöd i sin språk-, läs- och skrivutveckling. Dessutom ska den underlätta samarbetet mellan lärare och pedagogisk ledning i skolan och på kommunnivå. Omfattar hela grundskolan I planen finns en tabell som omfattar förskoleklass till och med årskurs 9. Tabellen belyser både vad lärarna ska uppmärksamma i det dagliga arbetet och ger förslag på diagnostiskt arbetssätt, normerade tester/ screening samt förslag på lämpliga tidpunkter för olika insatser. Rubrikerna Ansvar och Åtgärder finns också med. Dels för att betona hur viktigt det är att adekvata åtgärder sätts in tidigt. Dels för att göra ansvaret tydligt vem ska göra vad för att underlätta för eleven? Idébank med förslag En idébank ger förslag på hur lärare och elev kan arbeta med bland annat språkutveckling, ordavkodning, fonologisk medvetenhet, läsflyt och läsförståelse. Planen ger också förslag på olika alternativa verktyg (kallas här lärverktyg) som passar bäst för olika typer av kompensation. Vidare lyfter planen hur viktigt det är att varje elev hittar en personlig, fungerande studieteknik och att elev och lärare tillsammans pratar om hur man lär sig och vad det innebär att kunna något. Berör organisation Den tar också upp bra frågor att ställa sig när det gäller hur skolan organiserar sitt arbete och kring hur lärmiljön ser ut. Ordlistan som hör till är omfångsrik och begriplig, och titlarna i litteraturlistan för vidare läsning verkar valda med omsorg. Rubrikerna i Västerås stads handlingsplan. Den ska följa läs- och skrivutvecklingen över tid för alla elever och vara ett redskap för lärarna i deras arbete med elever som behöver extra stöd i sin språkutveckling. Ur handlingsplanen om alternativa verktyg: En elev som har låga resultat på ett läshastighetsprov bör få möjlighet att använda inläst litteratur, både i skolans läroämnen och vid läsning av skönlitteratur. Detta gör det möjligt för eleven att tillägna sig kunskaper utan att hejdas av sina läs- och skrivproblem. //...// Kompensation kan och ska ges till eleven oavsett läs- och skrivutredning eller inte. Någon diagnos krävs ej. Alternativa verktyg är alltid ett komplement och kan aldrig ersätta en personlig och individuell kontakt med pedagogen. FAKTA KONTAKT Frågor? Kontakta Kerstin Hyrefelt, special- och dyslexi-pedagog i Västerås, 9

10 FDB granskar Kattmodellen och ger Är det hållbart att memorera ord? Kattmodellen utlovar att ung som gammal kan slippa sin dyslexi, och bli helt fri från läs- och skrivproblem. Modellen går ut på att du memorerar ord en till tre minuter varje dag i sex månader. Strategin lärs ut vid endagskurser som kostar kronor. Patrick Lindblad, huvudtränare, kan du beskriva Kattmodellen? Kattmodellen är ett sätt att lära sig ord på. När du har blivit bra på att memorera orden så behöver du i princip bara ha kontakt med ett nytt ord och sedan kan du det, på samma sätt som de som kan läsa och skriva obehindrat. Du lär dig stava de ord du har kontakt med, och lär dig läsa orden du lärt dig. Det innebär att du kan titta på dem och direkt förstå vad de betyder utan någon egentlig tolkning. På samma sätt som man kan titta på en dörr eller en kaffekopp och direkt vet vad det är utan att tänka eller att någon annan process sker. Det är därför det går att läsa hela meningar eller stycken i taget. Vi lär ut hur man gör korrekta mentala bilder för att internalisera ordet, göra det till sitt. För att dra nytta av modellen måste man kunna alfabetet men man behöver inte kunna alla bokstäverna i rätt ordning. Kattmodellen handlar helt enkelt om en typ av omprogrammering för att hantera skriven text. Går modellen att individualisera? Precis som att alla cyklar på samma sätt, oavsett om de bor i Kina eller Sverige, så är Kattmodellen lika för alla. Däremot kan man använda olika metaforer, olika mentala bilder, med olika barn, och ge dem olika ord att träna på, beroende på vilket intresse de har. Dessutom är det ju så att olika barn hanterar information olika fort. Mycket handlar om att göra det lätt och roligt för barnen. Jag möter så många barn som verkligen tycker illa om skolan. En stor del av jobbet handlar om att få barnen att förknippa inlärning med något positivt. Med Kattmodellen däremot, har vissa av dem till och med lärt sig stava baklänges. Vilka strategier behövs vid läsning, enligt ert sätt att se? Det handlar inte bara om glosor utan om att bygga upp en ny strategi. När du väl gör rätt så lär du dig nya ord automatiskt. Precis som någon som aldrig har haft några bekymmer. Men om du kan 500 ord, som bilder, och ska läsa en text som innehåller ord, där hälften är okända. Hur ska du då nalkas den texten? Det handlar om att lära in orden, plugga in dem. Eller slå upp dem. 10 Jag har aldrig förstått detta med fonologisk medvetenhet. Många dyslektiker vill till exempel ha muntliga prov. Om de har fonologiska svårigheter, hur kan det då bli enklare att få en text uppläst istället? Och barn som har fonologiska svårigheter borde även ha svårt att prata och förstå, inte bara svårt att läsa som man ju gör med ögonen. Många ord har dessutom ljudstridig stavning, du kan inte skilja dem åt enbart med hjälp av ljud. Vissa stavar Patrik med /k/, andra med / ck/. Eller ta orden gjort/hjort. Hur de låter avslöjar inte hur de stavas. Men första gången man ser ett ord kan man ju behöva ljuda ut det. Eller be någon som kan ordet att säga vilket ord det är. Förmågan att ljuda samman ord inuti huvudet, det vi kallar subvokalisering, behövs egentligen inte när du ska läsa. Orkar hjärnan verkligen minnas alla ord som bilder? Att lära sig ord som bilder är mer effektivt än att lära sig ord som ljud. Det är därför de som tävlar i minne använder bilder. FDB kommenterar på sidan 11.

11 basfakta om läsningens grunder Läsning består av många delar Memorerar man ett antal ord, så kan man läsa en text som innehåller just de orden. Men man klarar inte att läsa ord man aldrig tidigare stött på. För att få en väl fungerande läsning bör man träna många olika moment. Här följer en kort sammanfattning. Alla barn är olika Om ett barn har problem med läsningen är det viktigt att först göra en kartläggning. Därefter kan man sätta in individanpassad träning utifrån barnets behov. Viktigt vara säker på bokstavsljud För att kunna läsa bra är det viktigt att vara säker på bokstävers utseende bokstävers språkljud läsriktningen vänster - höger. Ljudning och ordbilder När man avkodar brukar man använda två tekniker: ljudning (fonologisk läsning) ordbilder (ortografisk läsning). Om man läser texter med hjälp av ljudning ett antal gånger kommer man efter en tid känna igen vissa ord/ orddelar, direkt. De har lagrats i långtidsminnet som bilder. Då klarar man att läsa hela ordet/orddelen direkt och läsningen går snabbare. Växlar mellan olika tekniker En van läsare växlar automatiskt mellan att läsa kända ord/orddelar direkt och ljuda okända ord. Vissa ord uttalas inte som de skrivs, till exempel ordet och. De orden måste man lära sig som ordbilder direkt. Det räcker inte att enbart kunna läsa ordbilder Minnet sätter stopp, man klarar inte att memorera alla ord Man klarar inte att läsa ord som man inte stött på tidigare. Man gissar, eller utelämnar ord. Läsförståelsen blir bristfällig. Korta texter kan missförstås, och avancerade texter blir omöjliga att klara. När man vant sig vid att gissningsläsa är det svårt att vänja sig av med denna felaktiga läsvana. Behöver hjälp att knäcka koden Vissa barn lär sig läsa nästan av sig själv. Men en del barn klarar inte att knäcka den alfabetiska koden på egen hand. De måste få hjälp, och mycket tid, för att bli säkra på bokstävernas utseende och snabbt koppla dem till rätt språkljud. Fler moment behöver tränas För att utveckla läsningen behöver man även få bygga upp ett stort ordförråd. lära sig att upptäcka mönster i språket. Då kan man upptäcka ordstammar som bil, bil-en, bil-ar-na. Man förstår att ordet byggt stavas med //G// fast det låter som //K//, eftersom det kommer från ordet bygga. öva upp sitt läsflyt. öva stategier för läsförståelse. Text: Susanne af Sandeberg, utvecklingsledare FDB Fil.mag. i läs- och skrivsvårigheter/dyslexi LÄS MER TIPS FDB:s Nyheter nr 1/2010 sid 4-5, Intervju med Maj-Gun Johansson Grunderna i läs- och skrivinlärning, Inger Fridolfsson, Studentlitteratur Glada kliv, Ingegärd Hemmingsson, Kimga HB 2004 God läsutveckling, Ingvar Lundberg & Katarina Herrlin, Natur och kultur 2006 Förebygg och åtgärda läs- och skrivsvårigheter, Birgit Druid Glentow, Natur och kultur

12 POSttIDnInG FDB:s NYHETER B 4/2013 FDB FDB Surbrunnsgatan 42, 1 tr.ö.g. Surbrunnsg. SE STOCKHOLM 42, 1 tr.ö.g. SE STHLM recept PÅ ANNORLUNDA GLOStrÄnInG innehåller ett glosord. Inför varje radslut stannar hon, så att Jessica vet att det är dags för ett glosord, och då ska hon säga det aktuella ordet på engelska, inte hela meningen. Eftersom ordet då har satts i ett sammanhang är det betydligt enklare för henne att minnas glosordet. Till slut tränar de stavningen. Jessica skriver helt sonika av orden ett och ett, flera gånger. Märker Jessica att hon tjuvkikar extra mycket på ett ord skriver hon ordet ytterligare några gånger tills hon inte behöver snegla på stavningen längre. Att skriva utan krav avdramatiserar det ytterligare. Annika Perslids dotter Jessica går i femman. Precis som för många andra med dyslexi, känns glosläxorna i engelska ofta som hopplösa. Trots att hon ägnar mycket tid åt dem, och verkligen anstränger sig, så ger det ingen utdelning. Behövde pröva något nytt En vecka kände Annika att läget började bli desperat: nu var det dags att prova ett nytt, lite roligare, sätt att träna. Sagt och gjort, Annika tog veckans glosor och satte ihop dem till en kort berättelse. - Det gör inget om den blir lite knäpp, förklarar hon. Det viktigaste är att glosinlärningen avdramatiseras. Skriver egen berättelse Först skriver Annika en berättelsen.sedan läser hon den högt på engelska för sin dotter, som följer med i den skrivna texten samtidigt. Varje glosord är markerat med en annan färg. Sedan pratar de om orden i texten. De läser, ljudar, härmar och repeterar. Därefter läser mamma Annika den svenska texten högt. Hon delar upp meningarna så att varje rad Fick alla rätt Första gången de tränat på detta sätt fick dottern alla rätt på glostestet i klassen. Det hade aldrig hänt tidigare. Ibland använder de även talsyntesen i datorn. Då kan de samtidigt lyssna till olika engelska dialekter. De repeterar också glosorna mer traditionellt genom att använda appen Flashcardreader. Can you believe! Suddenly I saw a tiny flower against a wall. It grew across the ground. Amazing! Kan du tro! Plötsligt såg jag en pytteliten blomma mot en vägg. Den växte tvärs över marken. Fantastiskt! TILL SIST LÄS FDB:S remissvar PÅ WeBBen I oktober lämnade FDB remissvar till regeringens förslag om att kravet på att upprätta åtgärdsprogram ska tas bort. FDB var, liksom bland annat samtliga skolmyndigheter, negativ till förslaget som nu kommer att omarbetas. FDBs remissvar finns att läsa på PS. Följ FDB på Facebook! 12 Surbrunnsgatan 42, 1 tr.ö.g Stockholm Telefon: Fax: E:post:

Förebyggande handlingsplan. Läs- och skrivsvårigheter 2013/2014. Utvärderas och revideras mars 2014

Förebyggande handlingsplan. Läs- och skrivsvårigheter 2013/2014. Utvärderas och revideras mars 2014 Förebyggande handlingsplan Läs- och skrivsvårigheter 2013/2014 Utvärderas och revideras mars 2014 Gefle Montessoriskola AB www.geflemontessori.se telefon: 026-661555 kontor Sofiagatan 6 rektor: Elisabet

Läs mer

läs- och skrivutveckling HANDLINGSPLAN FÖR ARBETE MED ELEVER

läs- och skrivutveckling HANDLINGSPLAN FÖR ARBETE MED ELEVER läs- och skrivutveckling HANDLINGSPLAN FÖR ARBETE MED ELEVER 1 Att kunna läsa och skriva Verksamhetsområde Utbildning genomgick år 2007 en organisationsförändring med syfte att underlätta för verksamheten

Läs mer

Åtgärdsplan Hur vi förebygger läs och skrivsvårigheter

Åtgärdsplan Hur vi förebygger läs och skrivsvårigheter Dingtuna skolor 2008 06 10 Åtgärdsplan Hur vi förebygger läs och skrivsvårigheter Mål Elever i Västerås ska i år 3 kunna läsa, skriva och räkna. I de fall som tillräckliga kunskaper inte erhållits ska

Läs mer

Förebyggande handlingsplan. Läs- och skrivsvårigheter 2012/2013

Förebyggande handlingsplan. Läs- och skrivsvårigheter 2012/2013 Förebyggande handlingsplan Läs- och skrivsvårigheter 2012/2013 Gefle Montessoriskola, reviderad september 2012 Utvärderas och revideras september 2013 Gefle Montessoriskola AB www.geflemontessori.se telefon:

Läs mer

Handlingsplan. Trollbäckens skolors handlingsplan i syfte att skapa förutsättningar för en god läs-och skrivutveckling

Handlingsplan. Trollbäckens skolors handlingsplan i syfte att skapa förutsättningar för en god läs-och skrivutveckling Handlingsplan Trollbäckens skolors handlingsplan i syfte att skapa förutsättningar för en god läs-och skrivutveckling 0 Tyresö 2014 (Reviderad 2016) Anna Refors Grundskolelärare med specialpedagogisk kompetens

Läs mer

Ljungbackens skola Föräldrafrukost Tisdagen den 27 september 2016

Ljungbackens skola Föräldrafrukost Tisdagen den 27 september 2016 Ljungbackens skola Föräldrafrukost Tisdagen den 27 september 2016 Hur arbetar skolan med läs- och skrivinlärning? Hur kan du som förälder på bästa sätt stötta ditt barn i sin läs- och skrivutveckling?

Läs mer

Språkutveckling och Läslyft i Katrineholms kommun

Språkutveckling och Läslyft i Katrineholms kommun Språkutveckling och Läslyft i Katrineholms kommun Ett försök till helhetsgrepp för ökad måluppfyllelse i alla ämnen Annika Mindedal, språkutvecklare Läroplaner + Få syn på språket FÖRSKOLA FÖRSKOLEKLASS

Läs mer

Handlingsplan för kvalitetssäkring av barns/elevers språk- läs- och skrivutveckling

Handlingsplan för kvalitetssäkring av barns/elevers språk- läs- och skrivutveckling Handlingsplan för kvalitetssäkring av barns/elevers språk- läs- och skrivutveckling 1. KUSK, Kungsbacka Utvecklar Språk och Kommunikation. 2. Elevers fonologiska medvetenhet i början av årskurs 1. 3. KUL,

Läs mer

Boken om mig själv. En film om läs- och skrivsvårigheter/dyslexi för elever 7 12 år. Speltid: 12 minuter.

Boken om mig själv. En film om läs- och skrivsvårigheter/dyslexi för elever 7 12 år. Speltid: 12 minuter. Boken om mig själv En film om läs- och skrivsvårigheter/dyslexi för elever 7 12 år. Speltid: 12 minuter. Det finns flera informationsfilmer om dyslexi, men vi har saknat en film som kan förklara för yngre

Läs mer

hjklzxcvbnmqwertyuiopasdfg-

hjklzxcvbnmqwertyuiopasdfg- qwertyuiopasdfghjklzxcvbnmqwertyuiopasdfghjklzxcvbnmqwertyuiopasdfghjklzxcvbnmqwertyuiopasdfghjklzxcvbnmqwertyuiopasdfg Handlingsplan Trollbäckens skolors handlingsplan i syfte att skapa förutsättningar

Läs mer

Hur stödjer vi lärares lärande och professionalitet i ämnet svenska

Hur stödjer vi lärares lärande och professionalitet i ämnet svenska Hur stödjer vi lärares lärande och professionalitet i ämnet svenska Skolans värdegrund och uppdrag Lgr 11 s.9 En viktig uppgift för skolan är att ge överblick och sammanhang. Skolan ska stimulera elevernas

Läs mer

Bornholmsmodellen ett metodiskt sätt att göra elever läsberedda. Utbildningsförvaltningen

Bornholmsmodellen ett metodiskt sätt att göra elever läsberedda. Utbildningsförvaltningen Bornholmsmodellen ett metodiskt sätt att göra elever läsberedda Bornholmsprojektet 1985-1989 Kan man: Specifikt stimulera språklig medvetenhet? Bekräfta ett positivt samband mellan fonologisk medvetenhet

Läs mer

LAGERSBERGSSKOLAN HANDLINGSPLAN FÖR LÄS-,SKRIV- OCH MATEMATIKUTVECKLING. Elevhälsoteamet Lagersbergsskolan 2012-08-22

LAGERSBERGSSKOLAN HANDLINGSPLAN FÖR LÄS-,SKRIV- OCH MATEMATIKUTVECKLING. Elevhälsoteamet Lagersbergsskolan 2012-08-22 LAGERSBERGSSKOLAN HANDLINGSPLAN FÖR LÄS-,SKRIV- OCH MATEMATIKUTVECKLING Mål vi uppmärksammar och stödjer aktivt de elever som är i behov av särskilt stöd vi har en gemensam helhetssyn där eleverna respekteras

Läs mer

PIL - Patientforum i Lund 2009 10 08. Cecilia Sjöbeck, specialpedagog Gunvor Damsby, leg logoped

PIL - Patientforum i Lund 2009 10 08. Cecilia Sjöbeck, specialpedagog Gunvor Damsby, leg logoped Det blir bäst om man gör rätt från början PIL - Patientforum i Lund 2009 10 08 Cecilia Sjöbeck, specialpedagog Gunvor Damsby, leg logoped Skånes Kunskapscentrum för Elever med Dyslexi Rådgivning och stöd

Läs mer

Inledning, Lästrumpet

Inledning, Lästrumpet Inledning, Lästrumpet Läsfärdighet är ett av den nutida människans viktigaste verktyg. På Vallatorpsskolan arbetar vi medvetet och målinriktat för att varje elev ska utveckla sin läsförmåga på bästa möjliga

Läs mer

Läs- och skrivsvårigheter och dyslexi

Läs- och skrivsvårigheter och dyslexi Läs- och skrivsvårigheter och dyslexi Christina Gunnarsson Hellberg Leg. logoped Konsultativt stöd Vad är läsning? Läsning = Avkodning x Förståelse L = A x F Avkodningsförmåga Fonologisk Barnet använder

Läs mer

Nyheter. FDB:s. Vera Nord. - sjunger om dyslexin. Anna ger hopp s. 8-9 Ta tekniken till hjälp s. 7 Verktygen för självkänslan s. 11.

Nyheter. FDB:s. Vera Nord. - sjunger om dyslexin. Anna ger hopp s. 8-9 Ta tekniken till hjälp s. 7 Verktygen för självkänslan s. 11. FDB:s FDB:s Nyhter Nr 2 2014 Nyheter Aktuellt om läs- och skrivsvårigheter från Föräldraföreningen för Dyslektiska barn Foto: Klara Börjeson Vera Nord - sjunger om dyslexin Anna ger hopp s. 8-9 Ta tekniken

Läs mer

Fredag 23 oktober 2015

Fredag 23 oktober 2015 9.30-10.45 Fredag 23 oktober 2015 Vi reserverar oss för eventuella ändringar Kongressalen Asperö Saltö Inledningspass Dyslexiförbundet FMLS ordförande Bengt-Erik Johansson Karin Pleijel, ordförande i utbildningsnämnden

Läs mer

Riktlinjer för stöd till elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi

Riktlinjer för stöd till elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi Riktlinjer för stöd till elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi Läsförmåga är en nyckel för inkludering både i skolan och i samhället. Att kunna läsa är elevens viktigaste redskap för att lyckas

Läs mer

Lokal läs- och skrivplan för Ekenässkolan läsåret 2015-2016

Lokal läs- och skrivplan för Ekenässkolan läsåret 2015-2016 STENUNGSUNDS KOMMUN Lokal läs- och skrivplan för Ekenässkolan läsåret 2015-2016 Ekenässkolans plan för förebyggande, upptäckande och åtgärdande insatser gällande läsutveckling i skolår F-6 Språk, lärande

Läs mer

Uppföljning och diagnosticering av läs- och skrivfärdighet. ann.pihlgren@isd.su.se

Uppföljning och diagnosticering av läs- och skrivfärdighet. ann.pihlgren@isd.su.se Uppföljning och diagnosticering av läs- och skrivfärdighet ann.pihlgren@isd.su.se Frågor Allt Praktiska tips, metoder, varför de är bra Hur förklarar man att bokstäver låter och heter olika och hur de

Läs mer

Med läslust mot målen

Med läslust mot målen Med läslust mot målen Tidiga medvetna insatser för högre måluppfyllelse Norra Ängby skolor Vultejusv 20 16856 Bromma Kontaktperson Ingrid Engback 08-170300 ingrid.engback@utbildning.stockholm.se Bakgrund

Läs mer

Ansökan till Pedagogpriset. Bakgrund

Ansökan till Pedagogpriset. Bakgrund Ansökan till Pedagogpriset Bakgrund Hösten 2013 skulle det komma en större grupp ettor till oss på Slottsskolan. Detta gjorde att ledningen beslutade att vi skulle övergå till ett tre-parallellt system

Läs mer

För att undervisningen skulle fungera var det nödvändigt att arbeta i mindre grupper. Då kunde barnen jobba i sin egen takt.

För att undervisningen skulle fungera var det nödvändigt att arbeta i mindre grupper. Då kunde barnen jobba i sin egen takt. 68 Årskurslöst är min modell Det blev roligare att vara lärare under 80-talet. Eleverna blev mer öppna och spontana. När den nya läroplanen kom 1980 ökade också den pedagogiskafriheten. Jag fick lättare

Läs mer

Handlingsplan. För språk-, läs- och skrivutveckling 2014-06-23

Handlingsplan. För språk-, läs- och skrivutveckling 2014-06-23 Handlingsplan För språk-, läs- och skrivutveckling 2014-06-23 Handlingsplan för språk-, läs- och skrivutveckling i Sotenäs kommun Målsättning I Sotenäs kommun ska ingen elev med språk-, läsoch skrivsvårigheter

Läs mer

Motion om screening av läs- och skrivutveckling hos barn och elever. KS

Motion om screening av läs- och skrivutveckling hos barn och elever. KS Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 2017-01-24 9 Motion om screening av läs- och skrivutveckling hos barn och elever. KS 2016-439 KS, KF Beslut Arbetsutskottet

Läs mer

Modell för en fungerande studiesituation

Modell för en fungerande studiesituation Modell för en fungerande studiesituation Att hitta en fungerande studiemodell för unga vuxna med dåliga erfarenheter från tidigare skolgång bygger på att identifiera verksamma framgångsfaktorer. Frågan

Läs mer

Nyheter. FDB:s. Dyslexiutredningar s. 4-6. - Sofia Grunér berättar s. 4

Nyheter. FDB:s. Dyslexiutredningar s. 4-6. - Sofia Grunér berättar s. 4 FDB:s Nr 4 2014 Nyheter Aktuellt om läs- och skrivsvårigheter från Föräldraföreningen för Dyslektiska Barn Dyslexiutredningar s. 4-6 - Sofia Grunér berättar s. 4 Karin Taube - om högre utbildning s. 8

Läs mer

Frågeguide Kvalitetsgranskning Läs- och skrivsvårigheter/dyslexi (2010)

Frågeguide Kvalitetsgranskning Läs- och skrivsvårigheter/dyslexi (2010) 1 (17) Dnr 40-2010:119 Frågeguide Kvalitetsgranskning Läs- och skrivsvårigheter/dyslexi (2010) 2 (17) Huvudmannen 1.1 Förvaltningschef (eller motsvarande) m.fl. Inledning Hur uppfattar ni att det fungerar

Läs mer

En värld av möjligheter. Studiehäfte

En värld av möjligheter. Studiehäfte En värld av möjligheter Studiehäfte Detta studiehäfte har tagits fram av LÄSK-projektet ( LÄSK = läs och skriv) med ekonomiskt stöd från Allmänna arvsfonden. Studiehäftet är avsett att användas i studiecirklar

Läs mer

Alternativa verktyg och studieteknik

Alternativa verktyg och studieteknik Alternativa verktyg och studieteknik Åsa Öfors asa.ofors@utb.tyreso.se Tyresö Skoldatatek & Språkotek Skoldatateket startade hösten 2007. Från HT 2010 har vi även en språkoteksverksamhet Totalt 1,75 tjänster:

Läs mer

man kan lyssna på vad de betyder man kan lyssna efter hur de låter utan att bry sig om vad de betyder.

man kan lyssna på vad de betyder man kan lyssna efter hur de låter utan att bry sig om vad de betyder. LJUDLEK Vad är språklig medvetenhet? Små barn använder språket för kommunikation HÄR och NU, och det viktiga är vad orden betyder. Man kan säga att orden är genomskinliga, man ser igenom dem på den bakomliggande

Läs mer

StoCKK Stockholm Center för Kommunikativt och Kognitivt stöd. Tips på appar för träning av tidig läs- och skrivförmåga

StoCKK Stockholm Center för Kommunikativt och Kognitivt stöd. Tips på appar för träning av tidig läs- och skrivförmåga StoCKK Stockholm Center för Kommunikativt och Kognitivt stöd Tips på appar för träning av tidig läs- och skrivförmåga Oktober 2015 Appar för träning av tidig läs- och skrivförmåga Flertalet appar som nämns

Läs mer

Handlingsplan för barn/elevers språk- läs- och skrivutveckling inom Strövelstorps rektorsområde.

Handlingsplan för barn/elevers språk- läs- och skrivutveckling inom Strövelstorps rektorsområde. Handlingsplan för barn/elevers språk- läs- och skrivutveckling inom Strövelstorps rektorsområde. Reviderad December 2013 Ängelholms kommun 262 80 Ängelholm Tel: 0431-870 00 E-post: info@engelholm.se www.engelholm.se

Läs mer

Läsglädje med lek och musik

Läsglädje med lek och musik Katarina Södra Skola Katarina Bangata 41 116 39 STOCKHOLM Kontaktperson Kerstin Wärngård 08-508 42 412 kerstin.warngard@utbildning.stockholm.se Läsglädje med lek och musik Har du ibland elever som trots

Läs mer

Individanpassad pedagogik Vägen till kunskap. Simon klarade skolan mot alla odds

Individanpassad pedagogik Vägen till kunskap. Simon klarade skolan mot alla odds Individanpassad pedagogik Vägen till kunskap Simon klarade skolan mot alla odds Fotografering, ljud- eller bildinspelning under föreläsningen är inte tillåtet. Presentationen är skyddad enligt upphovsrättslagen

Läs mer

Tro på dig själv Lärarmaterial

Tro på dig själv Lärarmaterial sidan 1 Författare: Eva Robild och Mette Bohlin Vad handlar boken om? Den här boken handlar om hur du kan få bättre självkänsla. Om du har bra självkänsla så blir du mindre stressad. I boken får du tips

Läs mer

Elever som zappar skolan 131011

Elever som zappar skolan 131011 Elever som zappar skolan 131011 Projekt på Almåsskolan 2007-2010 Titti Ljungdahl Skolutvecklare Bakgrund Våren 2007 c:a 10 elever med mycket stor frånvaro, de flesta flickor. Tidigare skolgång hade fungerat

Läs mer

Språkutvecklingsplan. Reviderad 2013-06-17

Språkutvecklingsplan. Reviderad 2013-06-17 Språkutvecklingsplan Reviderad 2013-06-17 1 Vi ska klara alla barn och elever! Som rubrik för Nässjö kommuns skolplan finns devisen Lärande ger glädje och möjligheter. Detta bör genomsyra allt vårt arbete

Läs mer

I Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS

I Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS Barn- och ungdomsförvaltningen Resurscentrum TINS - LättLäst I Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS Barnen får språkträning varje dag, på flera olika sätt och i

Läs mer

Pedagogisk utredning av läs och skrivsvårigheter/dyslexi Växjö 11 augusti 2015

Pedagogisk utredning av läs och skrivsvårigheter/dyslexi Växjö 11 augusti 2015 Pedagogisk utredning av läs och skrivsvårigheter/dyslexi Växjö 11 augusti 2015 En likvärdig utbildning för alla tillsammans gör vi det möjligt Britt-Lis Persson &Evelinn Fagerberg Rådgivare Pedagogisk

Läs mer

Språkutveckling i förskolan med sikte på åk 9

Språkutveckling i förskolan med sikte på åk 9 Språkutveckling i förskolan med sikte på åk 9 Varför språk-, läs- och skrivutvecklande förhållningssätt? Språkets betydelse i samhället kan inte nog betonas. Ca 20% av alla elever riskerar inte kunna vara

Läs mer

Nyheter. FDB:s. Den flytande skolan. - läger med segling och engelska s. 12. Stöd och anpassningar En läsande klass. Nr 3 2014

Nyheter. FDB:s. Den flytande skolan. - läger med segling och engelska s. 12. Stöd och anpassningar En läsande klass. Nr 3 2014 FDB:s Nr 3 2014 Nyheter Foto: Klara Börjeson Aktuellt om läs- och skrivsvårigheter från Föräldraföreningen för Dyslektiska Barn Den flytande skolan - läger med segling och engelska s. 12 Stöd och anpassningar

Läs mer

Isak är en hjälte VAD HANDLAR BOKEN OM? LGR 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS ELEVERNA TRÄNAR FÖLJANDE FÖRMÅGOR LGRS 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS

Isak är en hjälte VAD HANDLAR BOKEN OM? LGR 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS ELEVERNA TRÄNAR FÖLJANDE FÖRMÅGOR LGRS 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS EMMA ASKLING Sidan 1 Isak är en hjälte Lärarmaterial VAD HANDLAR BOKEN OM? Boken handlar om Isak som ska tävla i simning tillsammans med några klasskamrater. Isak är en snabb simmare och ska simma första

Läs mer

Du har valt att jobba med trafik med hjälp av Storyline. Denna Storyline vänder sig till årskurs F-3

Du har valt att jobba med trafik med hjälp av Storyline. Denna Storyline vänder sig till årskurs F-3 Storyline Hjulius Du har valt att jobba med trafik med hjälp av Storyline. Denna Storyline vänder sig till årskurs F-3 Eleverna får träffa Hjulius som är en hasselmus. Han bor i området och har helt plötsligt

Läs mer

Kvalitetsanalys. Björnens förskola

Kvalitetsanalys. Björnens förskola Kvalitetsanalys Björnens förskola Innehållsförteckning et av årets verksamhet... 3 Normer och värden... 3 Verksamhetens resultat... 4 Inflytande/delaktighet... 7 Arbete i verksamheten... 7 Övriga mål enligt

Läs mer

Utvecklingen av FonoMix Munmetoden

Utvecklingen av FonoMix Munmetoden Utvecklingen av FonoMix Munmetoden av Gullan Löwenbrand Jansson Efter att ha arbetat som lågstadielärare och därefter speciallärare i många år, påbörjade jag 1992 pedagogiska studier vid Linköpings universitet

Läs mer

Reggio Emilia, en stad med ca invånare i norra Italien. Den är känd för sin pedagogiska filosofi som växte fram efter andra världskriget.

Reggio Emilia, en stad med ca invånare i norra Italien. Den är känd för sin pedagogiska filosofi som växte fram efter andra världskriget. Reggio Emilia Reggio Emilia, en stad med ca 150 000 invånare i norra Italien. Den är känd för sin pedagogiska filosofi som växte fram efter andra världskriget. Kärnan i verksamheten är ca 35 förskolor

Läs mer

Så här gör du för att. vuxna ska. lyssna på dig. Läs våra tips

Så här gör du för att. vuxna ska. lyssna på dig. Läs våra tips Så här gör du för att vuxna ska lyssna på dig Läs våra tips Vuxna kan lära sig mycket av oss. Vi tänker på ett annat sätt och vet grejer som de inte tänkt på. Det här är en tipsbok Du träffar många vuxna

Läs mer

F Ö G L Ö G R U N D S K O L A 2010 FÖR ELEVER MED LÄS- OCH SKRIVSVÅRIGHETER DYSLEXI DYSKALKYLI INLÄRNINGSPROBLEM

F Ö G L Ö G R U N D S K O L A 2010 FÖR ELEVER MED LÄS- OCH SKRIVSVÅRIGHETER DYSLEXI DYSKALKYLI INLÄRNINGSPROBLEM F Ö G L Ö G R U N D S K O L A 2010 HANDLINGSPLAN FÖR ELEVER MED LÄS- OCH SKRIVSVÅRIGHETER DYSLEXI DYSKALKYLI INLÄRNINGSPROBLEM 1 I N N E H Å L L S F Ö RTECKNING 1. Förebyggande arbete 3 2. Läsinlärning

Läs mer

Läs- och skrivutredningar. 31 augusti 2015, Stöd- och hälsoenheten

Läs- och skrivutredningar. 31 augusti 2015, Stöd- och hälsoenheten Läs- och skrivutredningar 31 augusti 2015, Stöd- och hälsoenheten Läs- och skrivutredningar Region Skåne och Skånes kommuner/ Tips! SKED ger läs- och skrivutredningskurs Pedagogisk kartläggning Tar reda

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning 2013-09-19 Kvalitetsredovisning Folkasboskolans Fritidshem ansvar lärande, språket, miljö, beteende kommunikati on läsa, skriva, tala, lyssna, diskutera, muntligt framföra, argumentera, förklara Generella

Läs mer

Informationsbrev oktober 2015

Informationsbrev oktober 2015 Informationsbrev oktober 2015 Hej alla föräldrar! Nu har terminen varit igång i några veckor och vi börjar lära känna varandra i de olika grupperna. Eftersom föräldramötet inte blev av så bifogar vi ett

Läs mer

NYHETER. Aktuellt om läs- och skrivsvårigheter från Föräldraföreningen för Dyslektiska Barn 3/2013

NYHETER. Aktuellt om läs- och skrivsvårigheter från Föräldraföreningen för Dyslektiska Barn 3/2013 FDB:s FDB:s NYHETER 3/2013 NYHETER Aktuellt om läs- och skrivsvårigheter från Föräldraföreningen för Dyslektiska Barn 3/2013 Ordföranden bemöter regeringens förslag om slopat krav på åtgärdsprogram Lyckade

Läs mer

Att utveckla läromedel

Att utveckla läromedel Att utveckla läromedel för elever med lindrig utvecklingsstörning Att utveckla läromedel för elever med lindrig utvecklingsstörning Tillgänglighet Varje läromedel har en viss grad av tillgänglighet. Tillgängligheten

Läs mer

få barn/ elever barn/elever med språk-, läsoch/eller barn/elever med svårigheter vid språk- läs- och skrivinlärning alla barn/elever

få barn/ elever barn/elever med språk-, läsoch/eller barn/elever med svårigheter vid språk- läs- och skrivinlärning alla barn/elever Nivå 4 utökat EHT få barn/ elever utredning Nivå 3 EHT barn/elever med språk-, läsoch/eller skrivsvårigheter förslag fördjupad pedagogisk kartläggning vid läs- och skrivsvårigheter Nivå 2 arbetslaget speciallärare

Läs mer

ATT LETA SIG UT UR BIBLIOTEKET. Bokleffe i Älvdalen

ATT LETA SIG UT UR BIBLIOTEKET. Bokleffe i Älvdalen ATT LETA SIG UT UR BIBLIOTEKET Bokleffe i Älvdalen 1 Det är såklart viktigt att alla människor läser, inte bara unga män. Men denna kategori ligger extra risigt till när det gäller läsning. 2 3 Bokleffe

Läs mer

Helsingborgs Läs- och skrivutvecklare

Helsingborgs Läs- och skrivutvecklare Helsingborgs Läs- och skrivutvecklare Läs- och skrivutvecklarnas uppdrag syftar till att främja tidig läs- och skrivutveckling inom Kunskapsstaden Helsingborg. Margaret Berglund Lågstadielärare, Specialpedagog/Talpedagog

Läs mer

Här följer exempel på vad som kan belysas och redovisas i utredning om elevens pedagogiska och sociala situation:

Här följer exempel på vad som kan belysas och redovisas i utredning om elevens pedagogiska och sociala situation: 1 (4) PEDAGOGISK OCH SOCIAL BEDÖMNING, SKOLA En pedagogisk bedömning för elever i grundskolan skall visa om eleven har förutsättningar att nå grundskolans kunskapsmål. Bedömningen görs av klasslärare/

Läs mer

SPRÅKSTÖRNING UTREDNING HANDLEDNING UTBILDNING. Vi utreder också DYSLEXI OCH DYSKALKYLI

SPRÅKSTÖRNING UTREDNING HANDLEDNING UTBILDNING. Vi utreder också DYSLEXI OCH DYSKALKYLI SPRÅKSTÖRNING UTREDNING HANDLEDNING UTBILDNING Vi utreder också DYSLEXI OCH DYSKALKYLI Kyrkbacksgatan 13, 722 15 Västerås Tel 021-13 94 55, 070-546 11 46 Vad är språkstörning? Språkstörning eller specifika

Läs mer

Rindö skolas förskoleklass Nyckelpigan

Rindö skolas förskoleklass Nyckelpigan Rindö skolas förskoleklass Nyckelpigan När vi tar emot nya barn på hösten kommer de från flera olika ställen. Vår viktigaste uppgift då är att få ihop gruppen och introducera barnen sakta men säkert i

Läs mer

Vilka rutiner finns för identifiering/kartläggning?

Vilka rutiner finns för identifiering/kartläggning? Karlshamns kommun Elever i behov av stöd (2) feb 2015 Det finns fungerande rutiner för att fånga upp elever i behov av stöd. Halvera lägsta nivån och öka den andel som når högsta nivån. Del A Vilka rutiner

Läs mer

Att skriva sig till läsning. Tina Sundberg It-pedagog Tina.sundberg@rfss.se Twitter:@tinasundberg www.avmkr.se

Att skriva sig till läsning. Tina Sundberg It-pedagog Tina.sundberg@rfss.se Twitter:@tinasundberg www.avmkr.se Att skriva sig till läsning Tina Sundberg It-pedagog Tina.sundberg@rfss.se Twitter:@tinasundberg www.avmkr.se Arne Trageton Forskning kring barns tidiga läs- och skrivinlärning: Utgångspunkt: det är enklare

Läs mer

Hör och härma. Röda boken lite lättare. Uttalsträning för nybörjare i svenska som andraspråk. Unni Brandeby

Hör och härma. Röda boken lite lättare. Uttalsträning för nybörjare i svenska som andraspråk. Unni Brandeby Hör och härma Röda boken lite lättare Uttalsträning för nybörjare i svenska som andraspråk Unni Brandeby spår 1 FÖRORD till den studerande Den här boken är till dig som just ska börja lära dig svenska.

Läs mer

Handlingsplan. För tidig upptäckt av läs-, skriv- och matematiksvårigheter Åk F-6, Mellanvångsskolan Staffanstorp

Handlingsplan. För tidig upptäckt av läs-, skriv- och matematiksvårigheter Åk F-6, Mellanvångsskolan Staffanstorp MELLANVÅNGSSKOLAN Handlingsplan För tidig upptäckt av läs-, skriv- och matematiksvårigheter Åk F-6, Mellanvångsskolan Staffanstorp Omarbetad i aug 2014 av Ulrika Odin Persson specialpedagog Alexandra Lundquist

Läs mer

Intervjusvar Bilaga 2

Intervjusvar Bilaga 2 49 Intervjusvar Bilaga 2 Fråga nummer 1: Vad säger ordet motivation dig? Motiverade elever Omotiverade elever (gäller även de följande frågorna) (gäller även de följande frågorna) Att man ska vilja saker,

Läs mer

Läsförståelsen sjunker dramatiskt. Kan vi göra något?

Läsförståelsen sjunker dramatiskt. Kan vi göra något? Läsförståelsen sjunker dramatiskt. Kan vi göra något? Läsförståelsen sjunker dramatiskt. Kan vi göra något? Många elever i den svenska skolan klarar av att lära sig läsa ordentligt på de vanliga sätten.

Läs mer

BEDÖMNINGSSTÖD till TUMMEN UPP! svenska åk 3

BEDÖMNINGSSTÖD till TUMMEN UPP! svenska åk 3 BEDÖMNINGSSTÖD till TUMMEN UPP! svenska åk 3 Det här är ett BEDÖMNINGSSTÖD till Tummen upp! svenska som hjälper dig att göra en säkrare bedömning av elevernas kunskaper i årskurs 3. Av tradition har man

Läs mer

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010

Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Hip Hip hora Ämne: Film Namn: Agnes Olofsson Handledare: Anna & Karin Klass: 9 Årtal: 2010 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Bakrund.2 Syfte,frågeställning,metod...3 Min frågeställning..3 Avhandling.4,

Läs mer

Europeiska Dyslexiveckan 5-11 oktober, 2015 Eventkalender i Stockholm

Europeiska Dyslexiveckan 5-11 oktober, 2015 Eventkalender i Stockholm Europeiska Dyslexiveckan 5-11 oktober, 2015 Eventkalender i Stockholm Måndag 5 oktober, 2015 Aktivitet MINImässan Biblioteket Sundbyberg Kl. 15:00-18:00, Esplanaden 10, Sundbyberg - Dyslexiförbundet har

Läs mer

Forskning om läs- och skrivundervisning. Tarja Alatalo 11 oktober 2014 tao@du.se

Forskning om läs- och skrivundervisning. Tarja Alatalo 11 oktober 2014 tao@du.se Forskning om läs- och skrivundervisning 11 oktober 2014 tao@du.se Vem är jag? Grundskollärare 1-7 sv /so 1998 Magister i pedagogik 2005 Doktor i pedagogiskt arbete 2011 Undervisade i åk 1-3 i 10 år Föreläsningens

Läs mer

FDB:s NYHETER 1/2009. nyheter. Aktuellt om läs- och skrivsvårigheter från Föräldraföreningen för Dyslektiska Barn 2/2009

FDB:s NYHETER 1/2009. nyheter. Aktuellt om läs- och skrivsvårigheter från Föräldraföreningen för Dyslektiska Barn 2/2009 FDB:s FDB:s NYHETER 1/2009 nyheter Aktuellt om läs- och skrivsvårigheter från Föräldraföreningen för Dyslektiska Barn 2/2009 - Dyslexi reser hinder, trots styrkor i varje liten unge Alla ungar kommer till

Läs mer

2 0 1 5-2 0 1 6 Å K 6-9

2 0 1 5-2 0 1 6 Å K 6-9 2015-2016 ÅK 6-9 VARJE ELEV TILL NÄSTA NIVÅ! INNEHÅLL Vi på JENSEN grundskola brinner för ditt barns rätt till en bra skola. Vi ger eleverna det de behöver för att klara grundskolan med goda resultat och

Läs mer

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: SIDAN 1 Boken handlar om: Olle är åtta år. Han är kär i Isa. Amir och Olle går i samma klass. Amir är också kär i Isa. Båda två tror, att Isa är kär i just honom. En dag kommer de båda, samtidigt, till

Läs mer

LäsFlyt Metodhandledning

LäsFlyt Metodhandledning LäsFlyt Metodhandledning Copyright Softogram AB LäsFlyt är skyddat i enlighet med upphovsmannarättslagen och programmet, bilderna, texterna liksom denna manual tillhör Softogram AB. LäsFlyt är ett registrerat

Läs mer

Att påverka lärande och undervisning

Att påverka lärande och undervisning Camilla Skoglund Elevers medskapande i lärprocessen 7,5 p Att påverka lärande och undervisning 2008-02-11 Inledning Jag har intervjuat fyra elever, i den klass som jag är klassföreståndare för, kring vad

Läs mer

Viktigt att tidigt arbeta med språkets innehåll

Viktigt att tidigt arbeta med språkets innehåll På Björkestaskolan i Nykvarn knäcker alla barn läskoden senast i årskurs ett. Ett strukturerat arbetssätt i små, flexibla elevgrupper redan från förskoleklassen, och noggrann uppföljning av varje elevs

Läs mer

ÄLTA SKOLAS LOKALA KURSPLAN

ÄLTA SKOLAS LOKALA KURSPLAN 1(6) Förskoleklass mål för förskoleklass Exempel på genomförande Strävansmål mot år 2 få fonologisk medvetenhet känna lust att lära genom att LÄSA få möjlighet till att LYSSNA, TALA och BERÄTTA utveckla

Läs mer

Jag vill forma goda läsare

Jag vill forma goda läsare Fackuppsats Antonia von Etter Jag vill forma goda läsare Hur lätt är det att plocka ut det viktigaste ur en lärobokstext, som när man läser den inför ett prov till exempel? Jag minns att många av mina

Läs mer

Fredag 23 oktober 2015

Fredag 23 oktober 2015 9.30-10.45 Fredag 23 oktober 2015 Vi reserverar oss för eventuella ändringar Kongressalen Asperö Saltö Inledningspass Dyslexiförbundet FMLS ordförande Bengt-Erik Johansson Karin Pleijel, ordförande i utbildningsnämnden

Läs mer

Äventyrskväll hos Scouterna är skoj, ska vi gå tillsammans?

Äventyrskväll hos Scouterna är skoj, ska vi gå tillsammans? Äventyrskväll hos Scouterna är skoj, ska vi gå tillsammans? Det finns många spännande aktiviteter som scouterna kan bjuda in sina kompisar till. Att följas till scoutmötet känns kul och tryggt. Att ha

Läs mer

Förebyggande handlingsplan

Förebyggande handlingsplan Förebyggande handlingsplan För elever med läs- och skrivsvårigheter, dyslexi, matematiksvårigheter och dyskalkyli 2014/2015 Utvärderas och revideras mars 2015 Gefle Montessoriskola AB www.geflemontessori.se

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2011:8. Läs- och skrivsvårigheter /dyslexi i grundskolan

Sammanfattning Rapport 2011:8. Läs- och skrivsvårigheter /dyslexi i grundskolan Sammanfattning Rapport 2011:8 Läs- och skrivsvårigheter /dyslexi i grundskolan 1 Sammanfattning Kvalitetsgranskningen omfattar 21 grundskolor och deras huvudmän. Skolorna är geografiskt spridda över landet.

Läs mer

Läs och skrivsvårigheter är inte synonymt med dyslexi. Ur boken Barn utvecklar sitt språk 2010) redaktörer Louise Bjar och Caroline Liberg

Läs och skrivsvårigheter är inte synonymt med dyslexi. Ur boken Barn utvecklar sitt språk 2010) redaktörer Louise Bjar och Caroline Liberg Läs och skrivsvårigheter är inte synonymt med dyslexi Ur boken Barn utvecklar sitt språk 2010) redaktörer Louise Bjar och Caroline Liberg Dyslexi vad är det? Dyslexi innebär bl.a. svårigheter att urskilja

Läs mer

Följande program utvecklades av BITTECH. De flesta såldes via Elevdata, Frölunda Data och VetaMer. De finns inte längre till försäljning.

Följande program utvecklades av BITTECH. De flesta såldes via Elevdata, Frölunda Data och VetaMer. De finns inte längre till försäljning. Programvaror utvecklade av BITTECH under åren 1990 till 2004 Följande program utvecklades av BITTECH. De flesta såldes via Elevdata, Frölunda Data och VetaMer. De finns inte längre till försäljning. Meteor

Läs mer

Sandåkerskolans plan för elevernas utveckling av den metakognitiva förmågan

Sandåkerskolans plan för elevernas utveckling av den metakognitiva förmågan 1(7) 2011-08-29 s plan för elevernas utveckling av den metakognitiva förmågan 18 august-20 december Steg 1: Ämnesläraren dokumenterar Syfte synliggöra utvecklingsbehov Ämnesläraren dokumenterar elevens

Läs mer

Anna Fouganthine Doktorand i Specialpedagogik Stockholms universitet. anna.fouganthine@specped.su.se

Anna Fouganthine Doktorand i Specialpedagogik Stockholms universitet. anna.fouganthine@specped.su.se Anna Fouganthine Doktorand i Specialpedagogik Stockholms universitet anna.fouganthine@specped.su.se Innehåll Organisation av det särskilda stödet Handlingsplan/kartläggningsrutiner Exempel på läs- och

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning 2012-09-07 Kvalitetsredovisning Folkasboskolans Fritidshem ansvar lärande, språket, miljö, beteende kommunikati on läsa, skriva, tala, lyssna, diskutera, muntligt framföra, argumentera, förklara Generella

Läs mer

GEMENSAM ELEVENKÄT ÅK 9

GEMENSAM ELEVENKÄT ÅK 9 GEMENSAM ELEVENKÄT ÅK 9 Elevenkät databas ge29e1.sav HUR ÄR DET PÅ VÅR SKOLA? Skolor kan vara mycket olika. Du ska nu få tala om hur Du tycker att din skola är. Så här ska det gå till: Nedan följer några

Läs mer

om läxor, betyg och stress

om läxor, betyg och stress 2 126 KP-läsare om läxor, betyg och stress l Mer än hälften av KP-läsarna behöver hjälp av en vuxen hemma för att kunna göra läxorna. l De flesta tycker att det är bra med betyg från 6:an. l Många har

Läs mer

Plan för specialundervisningen vid Brändö grundskola

Plan för specialundervisningen vid Brändö grundskola Plan för specialundervisningen vid Brändö grundskola För varje elev som intagits eller överförts till specialundervisning uppgörs en individuell plan för hur undervisningen skall ordnas (IP) inom ramen

Läs mer

Kvalitetsdokument 2013/2014

Kvalitetsdokument 2013/2014 Kvalitetsdokument 2013/2014 Anita Haglunds Familjedaghem Pedagogisk omsorg Anita Haglunds Familjedaghem är en liten verksamhet som jag sedan hösten 2013 driver på en avdelning på Prästkragen som jag hyr

Läs mer

Hoppas ni får en underbar sommar!

Hoppas ni får en underbar sommar! juni 2015 Till alla Klippan-sektioner Hej alla vänner i Klippan-sektionerna! brev Bild från Almedalen Foto: Mikael Svedberg Nu kanske ni inte träffas så ofta när sommaren är här? Då kan du ta med nyhetsbrevet

Läs mer

Läsa och skriva. ann.pihlgren@isd.su.se

Läsa och skriva. ann.pihlgren@isd.su.se Läsa och skriva ann.pihlgren@isd.su.se Frågor Allt Praktiska tips, metoder, varför de är bra Hur förklarar man att bokstäver låter och heter olika och hur de låter? Elever med svårigheter hur lär de sig

Läs mer

Språkutvecklande arbetssätt

Språkutvecklande arbetssätt Snösätraskolan Vallhornsgatan 21 124 61 Bandhagen Kontaktperson Marianne Bloch 08-508 49 210 marianne.bloch@utbildning.stockholm.se Språkutvecklande arbetssätt Snösätraskolans elevunderlag har under åren

Läs mer

Läsa- skriva- räkna projektet i Ljungby

Läsa- skriva- räkna projektet i Ljungby Läsa- skriva- räkna projektet i Ljungby Lite kort om Ljungby Invånarantal: 27 411 varav drygt hälften i Ljungby stad Yta: 2 000 kvkm Sjöar och vattendrag: 178 I Ljungby kommun finns 13 kommunala grundskolor

Läs mer

Januari en månad av reflektion, eftertanke och planer framåt!

Januari en månad av reflektion, eftertanke och planer framåt! Januari en månad av reflektion, eftertanke och planer framåt! Tänk ändå vad fort ett verksamhetsår går och vad mycket som hänt på förskolan. Vi har haft två pedagoger iväg till Italien på fortbildning

Läs mer

Handlingsplan. för Herrestorpsområdets. barn/elever i behov av särskilt stöd. med utgångspunkt från våra styrdokument

Handlingsplan. för Herrestorpsområdets. barn/elever i behov av särskilt stöd. med utgångspunkt från våra styrdokument M-nämnden Herrestorps platschefsområde Meta Mac Donald 040 425020 2009-12-10 Handlingsplan för Herrestorpsområdets barn/elever i behov av särskilt stöd med utgångspunkt från våra styrdokument Våra styrdokument:

Läs mer

Handlingsplan för elever i behov av särskilt stöd

Handlingsplan för elever i behov av särskilt stöd Handlingsplan för elever i behov av särskilt stöd Handlingsplanen ligger till grund för att Irstaskolans elever i behov av särskilt stöd ska få bästa möjliga hjälp. Irstaskolan läsåret 2015-2016 Reviderad

Läs mer