Enkäten Hur upplever vi Marieberg? En stark upplevelse!

Transkript

1 Enkäten Hur upplever vi Marieberg? En stark upplevelse! I december förra året fick alla hus i Marieberg en enkät uppsatt på sina ytterdörrars glasrutor. Där uppmanades vi, som bor i detta område att tycka till om vad vi har för upplevelser och uppfattningar om vår stadsdel. De av oss, som sedan gick in på enkätens hemsida, kunde sedan svara på ett stort antal frågor om vad vi kände och tyckte inför olika områden och frågor om Marieberg. Vi som gjorde det, gjorde det för att vi trodde att det skulle vara viktigt att göra det. MEN sällan har ett sådant s k samråd känts mer malplacerat och i förväg manipulerat! Varför? Jo, redan informationsbladets text anges ett antal ramar för vad vi skall få tycka: 1. Området har låg täthet, dvs relativt få boende på en stor yta, vilket begränsar möjligheten till lokal service, kultur och handel. Vi förstår inte detta påstående. I Marieberg, inom 500 meter, finns idag för allmän service, en vårdcentral och en tandvårdsklinik, tre skolor, ett antal dagis, ett Systembolag och tre banker. Vi har en av Stockholms innerstads största och bästa matvaruaffärer, Matpressen. Vidare finns här ett antal frisörer, en skönhetssalong, två tobaksaffärer, två kemtvättar, en skomakare med knivslipning, en ramaffär och en rörmokerifirma. Utanför DN-huset finns en korvkiosk som serverar all slags snabbmat och framför den finns en taxiparkering, som aldrig saknar väntande taxibilar. Vi har inom femhundra meters radie ett hotell av hög internationell klass, Marriot Courtyard Hotel med restaurangen Björk och därtill, sju restauranger, tre konditorier, en mycket fin blomsterhandel. Vi frågar oss vad det är för ytterligare samhällsservice, som skulle kunna läggas till detta om området ytterligare förtätas och önskar snarast få Stadsbyggnadskontorets precisering av vad man kan tänka sig av ytterligare lokal service, kultur och handel för detta område. Det som påstås i denna förutsättning får oss att undra om författaren överhuvudtaget varit i Marieberg. 2. Området är dåligt integreat (Er felstavning, inte vår!) mellan sina olika delar, men har starka kopplingar till både Södermalm och östra Kungsholmen. Det finns fog för detta påstående, men varför är det så? Detta beror helt på den rådande trafiksituationen och den kan ingen förtätning i världen rå på. Marieberg omges på alla håll av stora trafikleder. Mellan den övre delen av Marieberg och den nedre delen, Snöflingeområdet och Marriot Hotel, går Norr Mälarstrands fyrfiliga fortsättning, Rålambshovsleden. Mellan Konradsbergsparken och Thorildsområdet går Drottningholmsvägen och i tunnel under Fredhäll/Mariebergsområdet går Essingeleden. Tvärs över Rålambshovsparken går Lilla Västerbron. Det mesta av trafiken upp till Västerbron går på Gjörwellsgatan. Till del går nu också på denna lilla gata, trafiken upp på Essingeleden via Stora Essingen.

2 Skulle man verkligen förverkliga drömmen om ett mer attraktivt Marieberg, måste man ta sig an någon eller några av alla dessa motortrafikleder som avskiljer Marieberg från resten av Kungsholmen. Det skulle t ex kunna innebära att Lilla Västerbron grävs ned i en tunnel under Rålambshovsparken så att parken får en sammanhängande yta och/eller att man gör detsamma med Drottningholmsvägen mellan Konradsbergsparken och Thorildsområdet fram till Tranebergsbron. Då skulle man kunna vidga parken eller bygga hus ovanpå Drottningholmsvägen så att Konradsbergsparken förenas med Thorildsområdet. Man kunde också däcka över Essingeleden, där den går in i berget utefter Fredhäll och bygga nya hus ovanpå överdäckningen och på så sätt få en tystare miljö i Fredhäll och Marieberg. Vår fråga här är, finns det överhuvudtaget några planer på att gräva ned de stora trafiklederna, som avgränsar Marieberg från resten av Kungsholmen för att på så sätt föra detta område, där vi bor, närmare den östra delen av Kungsholmen? Innan vi fått en närmare beskrivning av vilka åtgärder, som planeras för förtätning och utveckling av nya, lokala serviceorgan, kulturella institutioner och förbättrade handelsmöjligheter är det svårt att ta till sig Ert yttrande, om att området har för dålig lokal service och att det är är dåligt integrerat. Vi tror heller inte att det finns andra lösningar för en bättre integration än att råda bot på den hårda trafiken, som idag avskärmar Marieberg från andra delar av Kungsholmen. Hur detta skall kunna ske endast genom en förtätning av bebyggelsen i Marieberg har vi svårt att förstå. 3. Marieberg bedöms ha stora utvecklingspotentialer och är utsett till att av de områden i Stockholm, som lämpar sig för höga hus. Denna fråga är mycket intressant ur flera perspektiv. Den första frågan gäller vilka, som har gjort denna bedömning. Är det stadsbyggnadskontoret, som har gjort bedömningen eller är detta en beställning från stadens skyskrapskramande politiker? För Mariebergs innevånare torde detta vara en grundläggande information, innan man kan fylla i den enkät som den, som vi uppmanats att ta ställning till. Så har inte skett. Tyckandet har klätts i en anonym dräkt. Vem är man? Vem skall vi som bor i Marieberg kommunicera med om detta ställningstagande? Den andra frågan gäller om Marieberg verkligen är ett område som är lämpligt att bygga höghus på. Marieberg ligger rakt under in- och utflygningsrutten för Brommas flygfält. Beroende på väder och vind, brukar landande och startande flygplan passera alldeles över DN-huset eller husen som ligger i backen på Gjörwellsgatan. Vår fråga är: Är Marieberg verkligen ett område som är lämpligt att bygga höga hus på så länge som det är en in- och utflygningsled för all flygtrafik från Bromma. Eller, kan det vara så att Stockholms politiker och stadsbyggnadskontoret räknar med att flygtrafiken till Bromma skall upphöra inom överskådlig framtid? Om så inte är fallet, anser vi att de, som skulle ta sådana beslut om höga hus i Marieberg tar på sig ett stort ansvar för flygsäkerheten både för flygpassagerare och för Mariebergs innevånare. Kommer de, som idag driver denna fråga, också om beslut i den vägen tas att vara beredda att offentligt ta ansvar för dess följder, om det skulle inträffa flygkatastrof i området?

3 Det torde vara svårt att föreställa sig den politiker, som har det moraliska modet, att efter en svår flygolycka att ställa sig upp och erkänna att Ja, det var jag som tog beslutet om att bygga höga hus under och i anslutning till inflygningsbanorna till Bromma flygfält. Jag trodde inte att något sådant skulle kunna hända. Jag tar på mig ansvaret för detta! Kanske det skulle vara en del av lösningen vad gäller höga hus in under inflygningsbanorna att som i Hongkong, lämna tillräckligt med utrymme, mellan husen så att planen kan flyga mellan dem? Eller tillåta lägre säkerhetsavstånd som i Lissabon, där man flyger in så lågt över husen att flygpassagerarna kan se, vad innevånarna på balkongerna under dem äter till middag. Vår ljudmiljö En ytterligare fråga vad gäller vår ljudmiljö vad gäller eventuella höga hus är det buller flygtrafiken kommer medföra. Vi, som bor i Marieberg, är redan idag mycket störda av bullret, framförallt från startande flygplan. Hur kommer det att bli, när flygplan med högsta gaspådrag måste satsa än mer än idag på att nå en säker flyghöjd över dessa nya, planerade höghus? Att bygga höga hus i ett redan bebyggt område Det bör också i detta sammanhang påpekas att om man bygger höghus mitt i ett redan bebyggt område, stjäl man både sol och ljus och därmed trivsel från dem, som redan bor där, till förmån för ett mindre antal nya boende i de högsta våningarna i de nya husen. Vad kommer det innebära för de boendes känslor för sitt område, just det som enkäten frågar om. Och, om så skulle ske, vilken ersättning kommer de som drabbas av att få för sin försämrade boendemiljö? Vi anser att denna fråga måste belysas, innan beslut om något ytterligare byggande tas. Det ovanstående är bara några frågor med anledning av den enkät som innevånarna i Marieberg har uppmanats att svara på, att ge sin syn på hur det känns runt ett antal platser i Mariebergsområdet. Man ber alltså att vi skall känna hur det känns vad gäller att antal platser och områden i Marieberg, men det redan i texten om förutsättningarna för enkäten anges att det finns planer på att göra de genomgripande förändringar, som anges ovan, och helt utan känslor av stadens planerare och politiker. Vi finner det mycket ohederligt med att beskriva enkäten som ett samråd om vår miljö. Dess like har väl knappast skådats förut! Det stora verkliga problemet är trafiken runt om och i Marieberg Vad gäller dessa de viktigaste sakfrågorna, kan vi inte vare sig i förutsättningarna för Mariebergs framtida skepnad, eller i enkäten, se någon som helst vision från stadsbyggnadskontoret, om hur man skall komma tillrätta med dem. Det stora problemet är ju faktiskt den växande biltrafiken i området. Före Essingeledens tillkomst, var Gjörwellsgatan-Västerbron och Gamla Stan-Slussen de enda större genomfarterna mellan norr och söder i Stockholm och på den tiden var bilköerna uppför Gjörwellsgatan mer eller mindre permanenta. Vi är många, som fortfarande minns det timslånga väntandet i backen upp mot Rålambsvägen och vi kände intensivt för dem, som då bodde i Marieberg och som tvingades bo och leva mitt i denna röra av stillastående bilar och avgaser.

4 Vi vill med denna skrivelse göra stadens politiker och stadsplanerare medvetna om, att vi nu snabbt är på väg tillbaka till denna vidriga situation. Trafiken på Gjörwellsgatan ökar åter snabbt och de långa köerna uppstår nu, allt oftare, även på dagtid. Detta finns inte alls med i Er enkät om hur vi skulle känna för vårt område. Är detta en miss eller ett medvetet utelämnande. Att bara bygga bostäder utan att ta hänsyn till trafik- och parkeringsfrågorna kommer att snabbt försämra boendemiljön för alla som bor i Marieberg. All förtätning med höga hus med många våningar ger ett stort tillskott av innevånare, de flesta kommer att ha bil. Det kommer att ytterligare försämra både trafikmiljön och vår närmiljö. Stadbyggnadskontoret har till del förutsett detta, ty i en planskiss som vi fått ta del av, finns en s k smitväg inritad som en förlängning av Lagerlöfsgatan genom Konradsbergsparken, upp till Rålambsvägen. Den är streckad och på kartan står ev., men likafullt finns den där. Lagerlöfsgatan ligger i backen av Gjörwellsgatan. Det är en liten gata med endast tre hus, men där ligger ett dagis vid gatan och ett annat i parken. Den tänkta dragningen av smitvägen går rakt igenom detta senare dagis. Den här, inritade, vägen befinner sig ännu i ett preliminärt stadium, men det är naturligtvis inte acceptabelt, att stadens styrande nu, som på 50- och 60-talen, skall börja ta av parkmark och flytta på daghem och förskolor för att ge plats för fler vägar och bilar, och därtill genom en park! Vad skulle kunna göras för att förbättra vår miljö. Den första och enklaste åtgärden skulle vara att återgå till endast en fil i backen upp mot Gjörwellsgatan, ända upp ca 50 meter före ljusen vid Rålambsvägen, så som det var när de rödgröna ledde Stockholm. Då kommer Lilla Västerbron att bli ett bättre alternativ. På längre sikt borde det viktigaste vara att se till att Gjörwellsgatan blir mer av en lokalgata för Marieberg/Fredhäll och Essingeöarna. Det kan göras genom att förbjuda vänstersväng in mot Västerbron och istället leda mer trafik över Lilla Västerbron, som idag är underutnyttjad. Detta i sin tur kräver att signalsystemet vid Mariebergsgatan görs om, en ganska liten åtgärd för en stor förbättring. På ännu längre sikt finns ingen annan åtgärd än att börja planera för att gräva ned några av de mest störande trafiklederna. Om inte trafiksituationen snarast åtgärdas, finner vi att en förtätning av Marieberg, bl a med höghus, kommer att ha katastrofala konsekvenser för de nu boendes välbefinnande. Ett allvarligt demokratiskt underskott i planeringsprocessen. Under tidigare kontakter med stadsbyggnadskontoret, då angående en möjlig förtätning i själva Rålambshovsparken, utefter Lilla Västerbron, kom en styrelsemedlem i en diskussion med en handläggare på, att det lär finnas utkast till bebyggelse på praktiskt taget varje fri yta i Stockholm, inklusive stadens parkmark. När han då bad att få ta del av sådana utkast till planer för Marieberg, blev svaret att det var internt arbetsmaterial och att det därför inte behövde göras offentligt, för, som handläggaren sade, de var ju så preliminära planer, att det bara skulle ställa till mer oro och irritation att sprida dem utanför den krets, som arbetade med dem. Allmänheten skulle kunna få ta del av dem först, när de var så färdiga, att de kunde föreläggas ansvariga politiker.

5 Vi finner att här föreligger ett stort demokratiskt underskott. Det är inte bra att all handläggning sker bakom ryggen på de boende i området och att de inte bereds att komma in med sina synpunkter på ett tidigt stadium, d v s inte förrän planerna är så fasta, att de i realiteten inte går att ändra på! Detta leder till en brist på förtroende både mot dem, som planerar och för de kommunala politiker de samarbetar med. Det leder också till kanske onödigt negativa reaktioner, om de boende inte kan få så mycket information, att de kan sätta alla olika planer i ett större perspektiv. Hur skall vi kunna gå vidare med dessa frågor? Vi skulle nu för att råda bot på detta demokratiska underskott önska att stadsbyggnadskontoret och ansvariga politiker så snart möjligt är, utlyser ett stort offentligt möte med deltagare från alla bostadsrättsföreningar, där den totala bilden för planerna för Marieberg presenteras och att möjlighet ges för diskussioner och förslag om, hur arbetet bäst skall föras vidare. För bostadsrättsföreningen Pendeluret 4 För bostadsrättsföreningen Taffelberget... För.osv