- Verktyg för enkel formativ bedömning -

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "- Verktyg för enkel formativ bedömning -"

Transkript

1 - Verktyg för enkel formativ bedömning - - Tekniker för att kontrollera förståelse och/eller bearbeta kunskap 1. Indexkort/ sammanfattande frågor Dela ut små kort (bitar av papper) och be eleverna att skriva på båda sidor: instruktioner: (på ena sidan) Om du tänker på vad den här lektionen har handlat om skriv ner något som du har lärt dig (på andra sidan) Skriv ner något från den här lektionen som du inte förstår än eller fråga du har om något vi har gått igenom. 2. Handsignaler Be eleverna att visa en på förhand bestämd handsignal för att ange sin förståelse av en något specifik koncept, princip eller process: - Jag förstod och kan förklara det. (t.ex. tummen upp som tecken) - Jag har ännu inte förstått (t.ex. tummen ner som tecken). - Jag är inte helt säker på (t.ex. handflata åt sidan som tecken). 3. Enminuts-uppsats En enminuts-uppsats är en koncentrerad fråga med en specifik Mål. Den kan besvaras inom en minut eller två genom att skriva en förklaring eller ett svar på en lapp. 4. Förklaringssatsen Be eleverna förklara något med hjälp av en förutbestämd förklaringssats. (En utsedd koncept, princip eller process t.ex. ett historiskt skeende ett matematikproblem eller en orsaksföljd) är som därför att. 5. Begreppskarta Be eleverna använd sig av bilder eller grafiska former, t.ex. tankekarta genom att ge dem nyckelord (begrepp) att utgå ifrån. Kan användas för att utveckla en förståelse för att se samband, utforska ny information och olika relationer. Det visar på vilka för- eller efterkunskaper som eleven har. Det kan användas för att samla ny och mer kunskap samt information och det kan också vara ett sätt att dela kunskap och information och hur det hänger ihop. Utgå från en allmän eller specifik gemensamt begrepp, fråga eller problem och låt eleverna tänka fritt utifrån sina kunskaper. I ett andra läge (eller om man väljer det från början) kan man låta eleverna samarbeta två och två eller i grupp. Uppmuntra eleverna att använda olika färger och former för att tydliggöra skillnader på olika typer av information. (T.ex. blått för fakta och grönt för åsikt.) Be

2 eleverna att tydligt markera osäkerheter, men uppmuntra till egna tankar på eventuella svar eller lösningar. Eleverna kan hjälpa till att hitta utgångspunkten genom att identifiera de centrala begreppen, frågan eller problemet som tankekartan byggs kring. Markera med särskild färg. 6. Kontroll av missuppfattningar Ge eleven olika alternativ med felaktiga slutledningar och/eller samband. Be dem ta ställning till om det du säger är en bra slutledning (alternativt bra samband) eller inte. Be dem också förklara varför de tror eller inte tror på dina påståenden. Du kan också välja att ge eleverna flera v/svar. 7. Enminuts-konferens Ha en kort konversation med en eller flera elever för att kontrollera deras förståelse av något. Alternativt låt eleverna ha enminuts-konferens med varandra två och två eller i grupp. 8. Treminuters-paus En treminuter paus ger eleverna en chans att stanna och reflektera över begrepp eller idéer som just har införts/redovisats. Anknyt till tidigare kunskap eller erfarenheter och be eleverna att hitta något eller några saker som tydliggör det som är nytt. Eleverna kan få färdig meningar att fylla på t.ex. Jag har ändrat åsikt angående därför att. Jag har blivit mer medveten om att. Jag blev förvånad när jag upptäckte att. Jag tycker/funderar på. Jag gjorde en jämförelse med. Jag håller med om att därför att. 9. Observation Sitt inte still. Gå runt i klassrummet och observera och lyssna till eleverna när de arbetar för se och höra deras lärande. Bestäm dig i förväg för om du vill studera något särskilt eller om du ska notera allt som dyker upp. Använd dig gärna av anteckningar eller avbockningslistor för att underlätta i stunden och för att samla information för att kunna hjälpa om eleverna i deras formativa process. 10. Självbedömning En process där eleverna själva samlar in information om sitt eget lärande, analysera vad de ser för framsteg och planerade sina egna fortsätta mål för lärande. Det här kräver att kunskapskraven är väldigt tydliga för eleverna och kan behöva tränas med hjälp av lärarens formativa feedback. 11. Exit card Avsluta lektionen eller aktiviteten med att eleverna svarar på en eller flera frågor. Ställ frågorna så att du kan se vad eleverna har lärt sig eller missuppfattat, men utan att det kräver alltför lång tid att skriva ner. Samla in korten innan eleverna går. Gå igenom korten och formulera din nästa lektion utifrån det eleverna har skrivit.

3 Du kan också utgå ifrån färdiga mallfrågor som t.ex Jag har lärt mig att. Jag förstod inte. Be eleverna vara tydliga och poängtera gärna att informationen du får in kan hjälpa dig att förbättra din undervisning. 12. Portfolio-kontroll Om du använder portfolio till eleverna så låt eleverna gå igenom den med jämna mellanrum och inte enbart i slutet av läsåret. Gör det på egen hand, tillsammans med eleverna eller låt dem göra det själva. En portfölj bör innehålla daterande arbeten så att det tydligt går att följa utvecklingen. Det är också en fördel om eleven har skrivit reflektioner kring sitt arbete där eleven förklarar varför något har lagts i portfolion. Vad var eleven extra nöjd med och hur kan arbetena i relation till varandra visa på växande färdigheter och förmågor? 13. Enkel frågesport Enkel frågesport bedömer elevernas uppfattning om faktainehåll, koncept och begrepp. Du kan antingen använda dig av att det finns ett rätt svar även om några är snarlika eller så kan du ha mer öppna svarsmöjligheter, men där du ber eleven förklara sitt val av svar. Några exempel på olika frågesporter är: Flervalsfrågor Sant eller falskt Korta svar (där eleven bara får säga ett eller ett fåtal ord) Snabbt svar nedskrivet på en lapp eller muntligt. (Beroende på hur eleverna kan hantera kort betänketid. Ibland kanske du bara vill veta vad eleverna först associerar till. Vilka hör ihop? Matcha begrepp och förklaringar. Fem myror Vilken ska bort? Utförligare svar skriftligt eller muntligt, men ge eleverna tillräckligt med tid att tänka. Även de som behöver mer tid än de flesta andra. 14. Loggbok Låt eleverna skriva ner vad de har lärt sig i en loggbok (analog eller digital). De kan skriva in frågor de får längs med tiden (vilka de kan gå tillbaka och svara på senare), de kan reflektera över sin egen förståelse av ett ämne eller ämnesområde, skriva ner sina reflektioner efter en lektion (eventuellt med förutbestämda frågor). Läraren går igenom loggboken för att se om vad eleven har för förståelse för kunskapsområdet eller lektionen. 15. A B C Varje elev i klassen tilldelas en bokstav i alfabetet och de måste välja ett ord som börjar på den bokstaven som är relaterade till lektionen och lärandet som just har gåtts igenom.

4 16. Reflektion En snabb reflektion som görs direkt efter ett moment för att antingen förankra något eller för att ge tillfälle att göra jämförelser och/eller granska det inlärda. Kan ledas av läraren men kan också göras i form av att eleverna ställer frågor (som de själva vet svaret på) till varandra istället för att läraren gör det. 17. Idésnurran Gör en snurra, märk upp tärningar eller använd något annat sätt att låta slumpen avgöra ett av de fyra orden: förutsäg (t.ex. Vad tror du händer sen i boken/ i historien/hur räknar du vidare ) förklara (t.ex. begrepp, orsak och verkan ) sammanfatta (t.ex. de bärande elementen i det vi just gått igenom) utvärdera (t.ex. Vad tycker du är viktigast i det vi nyss har lärt oss?) När du gått igenom något nytt använder du något av ovanstående och orden och ställer din fråga utifrån det. 18. Speed-dating Låt elever berätta för varandra två och två vad de har lärt sig. Som stöd skriver de ner frågor som de frågar varandra. Låt varje par få några minuter på sig att gå igenom sina frågor. Byt partner och gör om samma sak igen. Utvärdera tillsammans om de fick svar på sina frågor, om de fick olika svar och/eller om det finns frågor som återstår. 19. Drama-text Låt eleverna göra en mycket enkel dramatiserad redovisning av ett kortare stycke som de just har läst. 20. En mening Be eleverna skriva en enda sammanfattande mening inom kunskapsområdet som svarar på frågorna Vem? Vad? Var? När? Varför? Hur? 21. Summerande mallar Förslag på mallar att utgå ifrån. Beskriv: En är en slags som. Jämför: och är lika/olika därför att. Problem/lösning: Problemet är att och mitt förslag på lösning är att. Orsak/verkan: händer/hände därför att. 22. Ett ord som sammanfattar Välj ett (eller uppfinn ett nytt) ord som bäst sammanfattar ett kunskapsområde. 23. Tänk par - dela Ge eleverna en ingångsfråga eller ett ingångsproblem. Eleverna tänker först själva och formulerar sedan sitt eget svar.

5 Därefter delger eleverna varandra sina svar i par eller grupp. Gå sedan igenom alla eller några slumpvis utvalda gruppers svar tillsammans i klassen. Det kan göras skriftligt i en första del för att sedan gås igenom muntligt (och mer anonymt) om man vill. 24. Tala är silver att lyssna är guld Dela in eleverna i par. Den eleven får ett ledord i form av t.ex. begrepp. Eleven som har sett ledordet ska, utan att avslöja ordet, ge sin kompis ledtrådar som gör att hen kommer fram till rätt begrepp (eller vad som nu står på kortet). 25. Utfrågningen Det här är olika mallar som läraren kan använda sig av för att på så sätt tydliggöra elevernas kunskaper. Frågorna kan också ställas av eleverna till varandra. - Hur är liknar / skiljer sig från? - Vilka är egenskaperna / delarna av? - På vilka andra sätt kan vi visa visa / illustrera? - Vilken är den stora idén/nyckelbegreppen/kärnan i? - Vilket är sambandet mellan och? - Vilka idéer / detaljer kan du lägga till? - Ge ett exempel på? - Vad är det för fel/bristen med? - Vilka slutsatser kan dras från? - Vilken fråga försöker vi svara? - Vilket problem försöker vi lösa? - Vad gör du för antagande om? - Vad skulle hända om? - Vilka kriterier skulle du använda för att bedöma / utvärdera? - Vilka bevis stöder? - Hur kan vi bevisa / bekräfta? - Hur kan kunna ses ur ett annat perspektiv? - Vilka alternativ bör övervägas angående? - Vilken strategi eller metod kan du använda för att? 26. Luffarschack En samling av aktiviteter som eleverna kan välja att göra för att visa sin förståelse. Gör ett rutnät med nio rutor. I varje ruta finns ett begrepp att förklara, en händelse att utreda eller ett problem att lösa. Elevernas uppgift är att klara av tre i rad. Variera innehållet för at träna de olika kunskapsförmågorna. 27. Fyrhörningen Eleverna väljer ett hörn baserat på sin kunskapsnivå i ett visst ämne eller kunskapsområde. Låt eleverna välja själva. Med tanke på dina kunskaper om, vilket hörn skulle du välja?

6 Hörn 1 Jag vill gärna ha hjälp att hitta fram. Hörn 2 - Det går ganska bra, men det finns saker jag inte riktigt förstår. Hörn 3 Jag känner mig ganska säker, men skulle vilja ha lite hjälp just nu. Hörn 4 Jag vet precis hur jag ska ta mig vidare och kan lätt hjälpa någon annan. När eleverna står i det hörn som de har valt får de i varje hörn diskutera med varandra hur de ska ta sig vidare. Stötta upp i det hörn som känns osäkert och/eller där det finns få deltagare. Låt eleverna dela sina idéer med varandra och uppmuntra att varje hörn skriver ner eventuella frågor. Besvara frågorna så snart du kan. Hörn ett kan paras ihop med hörn tre ihop med Corner tre. Hörn två kan paras ihop med hörn fyra för att arbeta med kamratlärande (peer instruction). 28. Väderprognosen Fråga eleverna i slutet av lektionen vilken del av lektionen som var dimmigast (svårast att förstå och hitta rätt i). Vilken del av lektionen hade klart väder där de kunde se och förstå allt? Finns det någon väderförändring, d.v.s. något som kan hjälpa till att förändra sikten - elevens förståelse? Be eleverna förklara varför de inte förstod eller vad som var krångligt om de kan. Det går också att ställa specifika frågor. 29. Magneterna Gör tre gubbar i slutet av lektionen på en whiteboard. En glad, en med neutralt uttryck och en ledsen smiley. Innan eleverna går sätter de varsin magnet vid en gubbe. Du kan smygkika om du vill se hur det har gått för specifika elever eller bara se sammanfattningsvis hur eleverna har uppfattat lektionen Be eleverna Skriva 3 frågor om texten (främmande ord, förvirrande passager eller idéer) Skriva 2 förutsägelser baserade på texten (vad som kommer att hända härnäst baserat på det som har läst och/eller diskuterats) Göra 1 jämförelse baserat på texten (anslut till något du vet eller har erfarenhet av) Exempel : 3 saker du fick reda på 2 intressanta saker 1 fråga du som du fortfarande har 3 skillnader mellan och 2 effekter av 1 fråga du fortfarande har om kunskapsområdet 3 viktiga fakta

7 2 intressanta idéer 1 insikt om dig själv som en elev 3 nyckelord 2 nya idéer 1 tanke att tänka på 31. Kuben Ge eleverna sex numrerade frågor om ämnesinnehållet under lektionen som precis har genomförts. Låt eleverna arbeta i grupper om fyra. Varje grupp har en tärning. Varje elev slår tärningen och svarar på frågan med motsvarande antal prickar. Om ett nummer kommer upp mer än en gång får den eleven utveckla det föregående svaret eller slå om. De andra lyssnar på den som talar. Vill man ändra något som tärningskastaren säger görs det när denne har talat färdigt. Gruppen ska vara överens om svaret eller kunna klargöra sina olika ställningstaganden. Svaren kan också skrivas ner. 32. Rangordna Låt eleverna i två (eller högst fem) minuter rangordning de viktigaste delarna från en lektion. Låt dem sedan sammanfatta punkterna i en enda mening (och eventuellt avsluta med en fråga som de vill ha svar på). Till slut ber du eleverna knyta sina tankar till ämnesområdets kunskapsmål. (Som du givetvis har tydliggjort redan tidigare.) 33. Skrivmallar Problem / Lösning är/var ett problem eftersom. Problemet är. Det är/var ett problem på grund av att. En lösning är/var möjligt med hjälpa av. För att lösa problemet är/var det nödvändigt att. Lösningen innebar/innebär att - Jämförelser Det finns flera skillnader mellan och. I motsats till har. Till skillnad från har inte. fungerar så här, men fungerar så här. Beskrivning Har du någonsin? Hur gjorde du då? har de intressanta egenskaper att. Det här har vilket innebär att. förbättrar därför att -. Orsak och verkan påverkas av eftersom hände och det fanns

8 förutsättningar för. var en följd av att. ger förklaring till. Påverkan av innebar/innebär att. 34. Argumentera Ge eleverna 3-5 påståenden att fundera över som inte är givet sant eller falskt, men samtidigt är något som kan diskuteras. Syftet är att hjälpa eleverna att reflektera över en text och delta i diskussioner med sina klasskompisar efteråt. Det behöver inte finnas direkta svar, utan tanken är istället att eleverna ska våga pröva egna tankar, analysera och värdera information. Be eleverna placera påståendena på en skala med exempelvis håller med jättemycket håller med i stort sett håller inte med håller verkligen inte med på något sätt Be eleverna välja ut något av påståenden och låt dem argumentera för eller emot. Låt gärna två av motsatt åsikt tala efter varandra, men det är inte meningen att eleverna ska påpeka vad den andre säger som är fel. Bara argeumentera för eller emot påståendet. 35. Jag har en fråga vem har svaret? Gör två uppsättningar av kort. En uppsättning innehåller frågor till om kunskapsområdet och den andra innehåller svaren på frågorna. Dela ut svarskorten till eleverna. Läs själv frågorna eller ge ut både fråge- och svarskort. Alla elever kontrollerar sina kort för att se om de har det rätta svaret. En variant är att göra kort som en kedja med både en fråga och ett svar på varje kort. Eleven som börjar fråga läser sitt kort högt och Eleven med rätt svar på sitt kort läser då först upp svaret för att sedan fortsätta med att läsa upp nästa fråga. Spelet fortsätter tills alla korten är lästa läses och den första eleven får läsa det sista svaret på sitt kort. Övningen kan också göra i form av Jeopardy där svaret först läses för att sedan följas av en fråga. 36. Bocka 3 Läraren ställer en fråga. Eleverna svarar på frågan individuellt med minst tre olika tankar/svar/påståenden. När de har gjort det ställer sig alla upp. En elev väljs slumpvis ut och får välja att dela ett av sina svar på frågan med övriga klassen. Om någon annan har samma svar bockar de av det på sin egen lista. Sedan väljs en annan elev och samma sak görs om. Ifall man får alla sina tre svar avbockade så får man sätta sig ner. När alla sina svar/tankar har delats med gruppen har läraren fått en uppfattning om det finns en generell förståelse i gruppen eller om det kvarstår luckor.

9 37. Sortera ord Skriv upp ett antal ord eller begerepp och be eleverna sortera dem i givna eller skapa sina egna kategorier. Diskutera hur eleverna har diskuterat sina ord i grupper eller i helklass. 38. Trafikljus Använd olikfärgade plastmuggar eller gör kort med de tre färgerna. Låt eleverna lägga upp ett rött kort jag förstår inte gult kort jag förstår i stort sett, men vill ha hjälp grönt kort jag förstår Korten kan antingen användas pågående under en lektion eller som sammanfattning efteråt. 39. Spara skicka vidare Aktiviteten används för att samla gruppens samlade information. Den förste i gruppen skriver ett svar eller tanke på en fråga och skickar sedan lappen vidare till nästa person i gruppen. Samma lapp går runt till alla och efter det sammanfattar och diskuterar gruppen vad de tillsammans har kommit fram till. 40. Veckologg Ett sätt att låta eleverna se och följa sitt eget lärande. Använd t.ex. en anteckningsbok där eleverna varje vecka svarar på frågorna: Var är jag nu? Vart är jag på väg? Hur kommer jag dit? 41. Post it Eleverna är indelade i två lag för att identifiera korrekta svar på frågor som ges av lärare. Eleverna använder Post-It lappar för att sätta upp sina svar på en vägg. Jämför och diskutera. 42. Turas om att leda Läs en text eller se en film gemensamt. Ge eleverna frågor att fundera kring och låt dem diskutera i grupp hur de bäst vill svara på frågorna. Eleverna turas om att leda diskussionerna i gruppen genom att de t.ex. får ansvaret som ordförande vid en fråga var. Ordföranden fördelar ordet och sammanfattar vad gruppen kommit fram till skriftligt och/eller muntligt. 43. Flagga det som är viktigt 44. Cirkel - triangel - kvadrat En strategi som används för att markera vad som är viktigt inom ett kunskapsområde. Låt eleverna skriva ner vad de tycker är viktigt på Post-It lappar. En sak på varje lapp. Efter det låter du antingen eleverna sortera/gruppera lapparna själva på en vägg eller också så ger du eleverna givna ämnen att sortera sina lappar under. Låt eleverna rita de tre figurerna på ett papper. Berätta vad de olika figurerna står för och koppla till det kunskapsområde som ni arbetar med. Låt sedan eleverna skriva något vid varje figur: Cirkel något som fortfarande snurrar runt i ditt huvud och som du funderar på

10 Triangel - något som du tycker var en spets, något speciellt Kvadrat - något som stämde överens med din egen box, dvs ditt eget tänkande 45. Fyra snabba redovisningar Eleverna delas in i grupper om fyra. Varje elev får reflektera över något inom kunskapsområdet och ritar sedan en visuell bild av sin tolkning. Därefter redovisar och förklarar varje elev sina bild och sina tankar inför de andra i gruppen i tur och ordning. Redovisningarna kan tidsbegränsas för att eleverna inte ska sväva ut för mycket och för att de ska träna sig i att fokusera på vad som är viktigt (eller det de vill framföra som viktigt). 46. Ringar på vattnet Eleverna bildar två ringar där de står emot varandra. Läraren ställer en fråga och eleverna ges tid att svara eller förklara för sin kompis. Därefter roterar den inre ringen en person åt vänster. Läraren ställer en annan fråga och det hela upprepas. Växla mellan yttre och inre ring i turordning för att svara på frågorna och så att alla har fått svara på en fråga. I stora grupper kan två dubbla ringar göras ifall man vill spara lite tid eller om man har få frågor. 47. Tänk ensam tänk tillsammans Låt eleverna börja med att göra en individuell tankekarta. Låt dem sedan arbeta i grupp och jämföra sina anteckningar. Det är fritt att fylla på sådant man hade glömt eller annat som man inte tänkte på eller visste. Se till att alla kommer till tals i gruppen och får redovisa sina tankekarta för sina kompisar, eventuellt genom att använda turordning. När gruppen känner sig redo så sammanfattar de sin information i en gemensam eller en förbättrad individuell tankekarta. 48. Eleverna sitter i grupper och varje gruppmedlem får ett nummer. (Eventuellt utan att läraren vet vem som har vilket nummer. Läraren ger eleverna ett problem eller en fråga. Eleverna diskuterar i sina grupper. Läraren säger ett nummer och den elev som har numret får redovisa gruppens gemensamma tankar och svar. Alla med samma siffra turas om att inför de andra redovisa gruppens svar för hela klassen. Fortsätt med nästa fråga och siffra. 49. Spionera mera Dela in klassen i grupper och ge eleverna en fråga eller något att diskutera. När grupperna har diskuterat färdigt utses en av eleverna till spion. Varje spion besöker en annan grupp och får höra vad den gruppen har kommit fram till. Spionen återvänder sedan till sin grupp och fler på med idéer, tankar och svar från den grupp som hen besökte. Gruppen väljer ut den information som de tycker kan utveckla och förbättra de egna tankarna och svaret. Gruppen ska kunna motivera varför man väljer (eller inte väljer) att låna någon annans svar eller tankar. Sen får nästa spion besöka nästa grupp och

11 proceduren upprepas tills alla grupper har haft en spion som har besökt alla grupper. Gruppen sammanfattar då sina svar och tankar på ett stort papper som kan sättas upp på väggen och ses av alla. Redovisa muntligt vad gruppen har valt ut och varför de har gjort valt att ta med vissa saker och inte andra till sitt papper på väggen. 50. Eleverna tilldelas ett kapitel eller kortare text för att läsa och sedan skapa tre frågor, tankar eller kommentar utifrån sin text. Det kan också göras som läxa. Sedan träffas eleverna i smågrupper eller i helklass för att diskutera. Varje elev ska redovisa minst en tanke eller. Om diskussionen görs i smågrupper kan grupperna byta sammansättning en eller flera gånger tills eleverna har fått svar på eller möjlighet att diskutera alla sina tankar. I helklass kan den som kan svara på första personens fråga få ställa nästa fråga eller dela en tanke som någon annan får svara på osv.

Lärarhandledning del 3a Högstadiet och gymnasiet. En lektionsaktivitet med fokus på matematikens begrepp

Lärarhandledning del 3a Högstadiet och gymnasiet. En lektionsaktivitet med fokus på matematikens begrepp Lärarhandledning del 3a Högstadiet och gymnasiet En lektionsaktivitet med fokus på matematikens begrepp Del 3a Fokus på matematikens begrepp Lektionsaktivitet I lektionsaktiviteten med fokus på matematikens

Läs mer

Constanta Olteanu, Linnéuniversitetet och Anna-Lena Ekdahl, Högskolan i Jönköping

Constanta Olteanu, Linnéuniversitetet och Anna-Lena Ekdahl, Högskolan i Jönköping Modul: Algebra Del 3: Bedömning för utveckling av undervisningen i algebra Intervju Constanta Olteanu, Linnéuniversitetet och Anna-Lena Ekdahl, Högskolan i Jönköping I en undervisning kan olika former

Läs mer

Bedömning i matematikklassrummet

Bedömning i matematikklassrummet Modul: Algebra Del 3: Bedömning för utveckling av undervisningen i algebra Bedömning i matematikklassrummet Anna-Lena Ekdahl, Högskolan i Jönköping och Constanta Olteanu, Linnéuniversitetet Bedömning är

Läs mer

V.A.T lärstilstest och studieteknik

V.A.T lärstilstest och studieteknik Namn Mål och syfte V.A.T lärstilstest och studieteknik o Ökad motivation till skolarbete. o Ökad självinsikt o Ökad kunskap om studieteknik o Ökad insikt om egna behov för bäst lärande. Förslag till ämne

Läs mer

Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll. (SV åk 1 3)

Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll. (SV åk 1 3) TORSTEN BENGTSSON SIDAN 1 Lärarmaterial VAD HANDLAR BOKEN OM? Lea tycker om att spela trummor. Hon spelar på pappas trummor som hon fått. Pappa bor i en annan stad och Lea träffar honom sällan. En dag

Läs mer

Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll. (SV åk 1 3)

Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll. (SV åk 1 3) SIDAN 1 Lärarmaterial VAD HANDLAR BOKEN OM? Rolf är med i en film. Han spelar en enkel roll, en man som är ute och går. Regissören Lukas är inte så nöjd med Rolf då det händer en massa saker runt honom

Läs mer

Observationsschema. Bakgrundsuppgifter. Skola: Observation nr: Årskurs/-er: Datum: Total lektionstid enligt schema (min):

Observationsschema. Bakgrundsuppgifter. Skola: Observation nr: Årskurs/-er: Datum: Total lektionstid enligt schema (min): 1 (7) akgrundsuppgifter Skola: Årskurs/-er: Observation nr: Datum: Total lektionstid enligt schema (min): Lärarens utbildning: ehörig lärare: J/N Lärarerfarenhet (antal år): ntal elever i klassen/gruppen:

Läs mer

Det finns en del tomma rutor där det är fritt fram att fylla på med egna idéer och upptäcker. Lycka till som utbildare!

Det finns en del tomma rutor där det är fritt fram att fylla på med egna idéer och upptäcker. Lycka till som utbildare! En liten verktygslåda med metoder för utbildaren Här nedan följer en liten övningsbank kring pedagogiska verktyg & metoder som ni bidragit till. Övningarna är indelade i följande kategorier: Presentationsövningar

Läs mer

mattetankar Reflektion kring de olika svaren

mattetankar Reflektion kring de olika svaren Reflektion kring de olika svaren Taluppfattning och tals användning 15 Skriv trehundrasju Reflektion: 31007 tyder på att eleven tolkar talet som 3, 100, 7 3007 tyder på att eleven tolkar talet som 300,

Läs mer

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: SIDAN 1 Boken handlar om: Olle är åtta år. Han är kär i Isa. Amir och Olle går i samma klass. Amir är också kär i Isa. Båda två tror, att Isa är kär i just honom. En dag kommer de båda, samtidigt, till

Läs mer

Ekvationen. www.grul.se

Ekvationen. www.grul.se Ekvationen Ekvationen Speldesign: Niklas Lindblad Carl Heath Version 1.0 Tack till: Alexander Hallberg Tidsåtgång: Ca 50 minuter inklusive efterdiskussion Antal deltagare Fungerar bäst i grupper om 2-4

Läs mer

Lgr 11 Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Lgr 11 Centralt innehåll och förmågor som tränas: SIDAN 1 Författare: Torsten Bengtsson Boken handlar om: Erik ska vara ensam hemma, medan hans pappa är på arbetet. Han måste lova sin pappa att inte hitta på något bus, och ringa om något skulle hända.

Läs mer

LÄGGA GRUNDEN ATT BÖRJA PRATA OM SEXUALITET

LÄGGA GRUNDEN ATT BÖRJA PRATA OM SEXUALITET LÄGGA GRUNDEN Det är viktigt att avsätta tid för den startsträcka som ofta behövs för att sätta sexualundervisningen i ett sammanhang och skapa förtroende. I detta kapitel finns tips och metoder för att

Läs mer

Behåll, utveckla, avveckla, övrigt

Behåll, utveckla, avveckla, övrigt Avsluta Oavsett om det är en kort aktivitet eller en verksamhet som pågår under en längre tid så är det viktigt att regelbundet stämma av vad deltagarna tycker och koppla tillbaka till de syftet, mål och

Läs mer

Förmågor i naturvetenskap, åk 1-3

Förmågor i naturvetenskap, åk 1-3 Förmågor i naturvetenskap, åk 1-3 I Lgr11 betonas att eleverna ska använda sina naturvetenskapliga kunskaper på olika sätt. Det formuleras som syften med undervisningen och sammanfattas i tre förmågor.

Läs mer

Bedömning. Utvärdering 1. Utvärdering 2. Utvärdering 3. Bedömning under studierna

Bedömning. Utvärdering 1. Utvärdering 2. Utvärdering 3. Bedömning under studierna Bedömning Bedömning under studierna Enligt läroplansgrunderna ska huvudparten av bedömning under studierna vara formativ och ingå som en del av den dagliga undervisningen. Själv- och kamratbedömning är

Läs mer

Fakta om robotar VAD HANDLAR BOKEN OM? LGR 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS ELEVERNA TRÄNAR FÖLJANDE FÖRMÅGOR. Lärarmaterial EVA MOSEGAARD AMDISEN

Fakta om robotar VAD HANDLAR BOKEN OM? LGR 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS ELEVERNA TRÄNAR FÖLJANDE FÖRMÅGOR. Lärarmaterial EVA MOSEGAARD AMDISEN SIDAN 1 Lärarmaterial VAD HANDLAR BOKEN OM? I boken får vi en presentation av robotar. Det finns många olika sorters robotar med olika funktioner och utseende. Det som alla robotar har gemensamt är att

Läs mer

Låt eleverna reflektera enskilt eller i grupp kring följande frågor. Samla sedan eleverna och diskutera frågorna.

Låt eleverna reflektera enskilt eller i grupp kring följande frågor. Samla sedan eleverna och diskutera frågorna. TORSTEN BENGTSSON Sidan 1 Lea och snöbollskriget Lärarmaterial VAD HANDLAR BOKEN OM? Lea brukar ha följe med Erik till skolan men idag är Erik sjuk. När Lea kommer till skolan, står Hugo och kastar snöbollar,

Läs mer

Observationsprotokoll för lektionsbesök

Observationsprotokoll för lektionsbesök Observationsprotokoll för lektionsbesök Datum och tidpunkt för observationen: Observerad lärare: Skola: Antal närvarande elever i klassen/gruppen: Årskurs/årskurser: Lektionens ämne: Lektionens huvudsakliga

Läs mer

NOKflex. Smartare matematikundervisning

NOKflex. Smartare matematikundervisning NOKflex Smartare matematikundervisning Med NOKflex får du tillgång till ett heltäckande interaktivt matematikläromedel som ger stöd både för elevens individuella lärande och för lärarledd undervisning.

Läs mer

Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll. (SV åk 1 3)

Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll. (SV åk 1 3) SIDAN 1 Lärarmaterial VAD HANDLAR BOKEN OM? I boken presenteras vårt solsystem med dess åtta planeter och vår livsviktiga sol. Vi får veta hur länge vårt solsystem har funnits och hur man tror att det

Läs mer

Ett namn på sina problem Omgivningen Förståelse för sig själv Möjlighet att få rätt stöd Tänka funktionshinder istället för lat, slarvig, en ökad tro

Ett namn på sina problem Omgivningen Förståelse för sig själv Möjlighet att få rätt stöd Tänka funktionshinder istället för lat, slarvig, en ökad tro Hade du känt mig hade du inte dömt mig Hade jag hjälpt dig hade du aldrig glömt mig Hade du ta t dig tid hade du kanske fattat Hade jag vågat hade vi kanske snackat Hade vi bara haft mer tid Hade jag kanske

Läs mer

Lärarhandledning del 2a Högstadiet och gymnasiet. Dela och jämför lösningar

Lärarhandledning del 2a Högstadiet och gymnasiet. Dela och jämför lösningar Lärarhandledning del 2a Högstadiet och gymnasiet Dela och jämför lösningar Del 2a Dela och jämför lösningar Skicka in en lösning Till varje övning i NOKflex kan eleverna fotografera eller skriva en egen

Läs mer

Samtalsmodeller och verktyg för handledningssamtal och kollegialt lärande. Läslyftet Handledarutbildning 2018/19

Samtalsmodeller och verktyg för handledningssamtal och kollegialt lärande. Läslyftet Handledarutbildning 2018/19 Samtalsmodeller och verktyg för handledningssamtal och kollegialt lärande Läslyftet Handledarutbildning 2018/19 Utvärdering av Läslyftet har visat Viktigt att handledaren: Skapar struktur för samtalen

Läs mer

Se mig Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål och förmågor från Lgr 11. Eleverna tränar på följande förmågor. Författare: Bente Bratlund

Se mig Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål och förmågor från Lgr 11. Eleverna tränar på följande förmågor. Författare: Bente Bratlund sidan 1 Författare: Bente Bratlund Vad handlar boken om? Jonna och Sanna var bästa kompisar och gjorde allt tillsammans. De pratade om killar, viskade och skrattade tillsammans, och hade ett hemligt språk

Läs mer

Minifakta om traktorer

Minifakta om traktorer SIDAN 1 Lärarmaterial VAD HANDLAR BOKEN OM? Boken handlar om att traktorer. Här får du lära dig hur man gjorde innan det fanns traktorer och du får också läsa om lika sorters traktorer och vad en traktor

Läs mer

Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll. (SV åk 1 3)

Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll. (SV åk 1 3) SIDAN 1 Lärarmaterial VAD HANDLAR BOKEN OM? Leas klass ska springa en tävling. Lea tycker mycket om att träna och hon spelar både hockey och fotboll på fritiden. I starten tränger sig Hugo, en kille i

Läs mer

Lässtrategier för att förstå och tolka texter, samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll. (SV åk 1 3)

Lässtrategier för att förstå och tolka texter, samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll. (SV åk 1 3) SIDAN 1 Lärarmaterial VAD HANDLAR BOKEN OM? Boken handlar om Abdi, som har fått i läxa att läsa hemma varje dag. Abdi gillar bara att läsa för klassens bokhund Kajsa. När mamma säger att Abdi ska läsa

Läs mer

Arbeta med nyheter Klas Tambour

Arbeta med nyheter Klas Tambour Arbeta med nyheter Klas Tambour Att arbeta med nyheter och aktuella samhällsfrågor är kanske kärnan i samhällskunskapsstudierna. De flesta lärare utvecklar nog efterhand sina egna arbetssätt, men ibland

Läs mer

Kängurutävlingen Matematikens hopp 2010 Cadet för elever i åk 8 och 9

Kängurutävlingen Matematikens hopp 2010 Cadet för elever i åk 8 och 9 Till läraren Välkommen till Kängurutävlingen Matematikens hopp 2010 Cadet för elever i åk 8 och 9 Kängurutävlingen genomförs den 18 mars. Om den dagen inte passar kan hela veckan 19 26 mars användas, däremot

Läs mer

Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll. (SV åk 1 3)

Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll. (SV åk 1 3) SIDAN 1 Lärarmaterial VAD HANDLAR BOKEN OM? Olle vill ha en mobil. Alla hans vänner har mobiler. De spelar, fotar och ringer på sina mobiler och Olle känner sig utanför. När Olle kommer hem, upptäcker

Läs mer

Moa Wikner Biologi åk 6 Livet HT15

Moa Wikner Biologi åk 6 Livet HT15 Moa Wikner Biologi åk 6 Livet HT15 Vad är biologi? Det känns kanske självklart, vad som är levande och vad som inte är levande objekt. På den här bilden ovanför ser du en sjöstjärna, lever den? Sanden

Läs mer

Hur man använder ordböcker och andra hjälpmedel för stavning och ordförståelse. (SV åk 4 6)

Hur man använder ordböcker och andra hjälpmedel för stavning och ordförståelse. (SV åk 4 6) SOFIE BERTHET SIDAN 1 Lärarmaterial Vad handlar boken om? Mateo ska byta skola. Fast han vill inte. Mateo har dyslexi och tycker det är svårt med ord, både att läsa dem och att stava till dem. I den nya

Läs mer

Tummen upp! Svenska ÅK 3

Tummen upp! Svenska ÅK 3 Tummen upp! Svenska ÅK 3 Tummen upp! är ett häfte som kartlägger elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven i Lgr 11. PROVLEKTION: RESONERA OM BUDSKAP I EN TEXT Provlektion Följande provlektion

Läs mer

2013-08-27. Gymnasielärare Doktorand, Linköpings universitet

2013-08-27. Gymnasielärare Doktorand, Linköpings universitet Gymnasielärare Doktorand, Linköpings universitet Simon Hjort Från forskningsöversikt till undervisningspraktik: Hur förbättra elevers studieresultat i skolan? Vilka faktorer påverkar elevers studieprestationer

Läs mer

TOLERANS 5 GRÄNSLÖSA RELATIONER

TOLERANS 5 GRÄNSLÖSA RELATIONER SIDA 1/8 WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: TOLERANS LÄRARMANUAL I det här dokumentet finns allt du behöver veta för att hålla workshopen. Här ser du också tydligt i vilka moment du använder det arbets- och

Läs mer

BEDÖMNINGSSTÖD till TUMMEN UPP! svenska åk 3

BEDÖMNINGSSTÖD till TUMMEN UPP! svenska åk 3 BEDÖMNINGSSTÖD till TUMMEN UPP! svenska åk 3 Det här är ett BEDÖMNINGSSTÖD till Tummen upp! svenska som hjälper dig att göra en säkrare bedömning av elevernas kunskaper i årskurs 3. Av tradition har man

Läs mer

Att argumentera i olika samtalssituationer och beslutsprocesser. (SV åk 4 6)

Att argumentera i olika samtalssituationer och beslutsprocesser. (SV åk 4 6) SIDAN 1 Lärarmaterial VAD HANDLAR BOKEN OM? Hannes och Sara har varit ett par sedan den där dagen i juli. I morgon är det dags för skolstart och de ska gå dit ihop. Nu sitter de vid kiosken och äter glass

Läs mer

ÖVNINGAR KRING KOMMUNIKATION OCH PARRELATION

ÖVNINGAR KRING KOMMUNIKATION OCH PARRELATION ÖVNINGAR KRING KOMMUNIKATION OCH PARRELATION I detta dokument finns olika exempel på övningar ni kan göra i gruppen. Det krävs tid och man kan behöva pröva flera gånger för att bli bekväm i en övning.

Läs mer

Extramaterial till Matematik X

Extramaterial till Matematik X LIBR PROGRMMRING OH DIGITL KOMPTNS xtramaterial till Matematik X NIVÅ TT NIVÅ TVÅ NIVÅ TR Geometri LÄRR I den här uppgiften får du och dina elever bekanta er med det digitala verktyget Geoboard. leverna

Läs mer

BOKHATAREN Lärarmaterial

BOKHATAREN Lärarmaterial Lärarmaterial SIDAN 1 Författare: Christina Wahldén Vad handlar boken om? Boken handlar om Olle som går i en klass där ingen gillar att läsa och skriva. En dag får de en ny lärare i svenska som svär, vilket

Läs mer

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: SIDAN 1 Författare: Carsten Flink Vad handlar boken om? Boken handlar om Alvin som hjälper sin farfar att flytta. Alvin hittar en vas på vinden. På vasen finns en bild av ett lejon. Alvins farfar ville

Läs mer

Bästa vänner RIKKE DYRHAVE

Bästa vänner RIKKE DYRHAVE SIDAN 1 Boken handlar om: Vilma och Sara är bästa vänner. De gillar att dansa, men Vilma har skadat foten. Hon kan inte dansa, när de är på fritids. Niklas, som jobbar på fritids, föreslår att Vilma ska

Läs mer

Sannolikheten att vinna ett spel med upprepade myntkast

Sannolikheten att vinna ett spel med upprepade myntkast Matematik Gymnasieskola Modul: Matematikundervisning med digitala verktyg Del 7: Matematiska undersökningar med kalkylprogram Sannolikheten att vinna ett spel med upprepade myntkast Håkan Sollervall, Malmö

Läs mer

Henke och bokstäverna som hoppar

Henke och bokstäverna som hoppar SIDAN 1 Lärarmaterial VAD HANDLAR BOKEN OM? Henke tycker att det är jobbigt att läsa. Bokstäverna hoppar och gör inte som han vill. Det verkar så lätt för alla andra i klassen, men Henke tycker att det

Läs mer

Extramaterial till Matematik Y

Extramaterial till Matematik Y LIBR PROGRAMMRING OCH DIGITAL KOMPTNS xtramaterial till Matematik Y NIVÅ TT Geometri LÄRAR Desmos Geometry är ett matematikverktyg som bland annat kan hjälpa dig att avbilda geometriska figurer och göra

Läs mer

Av: Annika Löthagen Holm. Sluka svenska! Lärarhandledning

Av: Annika Löthagen Holm. Sluka svenska! Lärarhandledning Av: Annika Löthagen Holm Sluka svenska! Lärarhandledning SLUKA SVENSKA! Serien Sluka svenska! riktar sig till elever som läser svenska som andraspråk på låg- och mellanstadiet. Innehållet fokuserar på

Läs mer

Formativ bedömning. Länna 26 mars 2013

Formativ bedömning. Länna 26 mars 2013 Formativ bedömning Länna 26 mars 2013 2 Det här är bedömning för mig 3 CorkboardMe https://corkboard.me/hnexsjwth9 De här svårigheterna upplever jag med bedömning. 4 Syfte Fördjupning i formativ bedömning

Läs mer

LPP för årskurs 2, Matte V.46-51 HT12

LPP för årskurs 2, Matte V.46-51 HT12 LPP för årskurs 2, Matte V.46-51 HT12 Värdegrund och uppdrag Skolan ska vara öppen för skilda uppfattningar och uppmuntra att de förs fram. Den ska framhålla betydelsen av personliga ställningstaganden

Läs mer

Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll. (SV åk 1 3)

Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll. (SV åk 1 3) SIDAN 1 Lärarmaterial Vad handlar boken om? Olle ska sova över hos Amir. Hans pappa går med honom till Amir. När Emir och Olle har ätit mat får de titta på film, äta chips och dricka läsk. Mycket läsk!

Läs mer

Provverktyg för elever instruktioner [SE]

Provverktyg för elever instruktioner [SE] Provverktyg för elever instruktioner [SE] Innehållsförteckning 1 Inledning 3 2 Göra proven 3 2.1 Logga in 3 2.2 Kontrollera ljudet för hörförståelseprovet 5 2.3 Göra ett prov 5 3 Uppgifterna 7 3.1 Uppgifter

Läs mer

Minifakta om kattungar

Minifakta om kattungar SIDAN 1 Lärarmaterial VAD HANDLAR BOKEN OM? I boken får vi lära oss om katter och speciellt om kattungar. Visste du till exempel att en kattunge varken kan se eller höra när den föds och att den bara sover

Läs mer

Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll. (SV åk 1 3)

Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll. (SV åk 1 3) THOMAS HALLING SIDAN 1 Leka tre (Olle 8) Lärarmaterial VAD HANDLAR BOKEN OM? Amir ska följa med Olle hem efter fritids. De bestämmer att de ska leka med lego och spela tevespel. Olles pappa kommer till

Läs mer

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare

IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare. Riktlinjer för lärare Fibonacci / översättning från engelska IBSE Ett självreflekterande(självkritiskt) verktyg för lärare Riktlinjer för lärare Vad är det? Detta verktyg för självutvärdering sätter upp kriterier som gör det

Läs mer

Extramaterial till Matematik X

Extramaterial till Matematik X LIBR PROGRAMMRING OCH DIGITAL KOMPTNS xtramaterial till Matematik X NIVÅ TT Samband och förändring LÄRAR I den här uppgiften får du och dina elever bekanta er med det digitala verktyget Desmos. leverna

Läs mer

Minifakta om djurungar på fjället

Minifakta om djurungar på fjället SIDAN 1 Lärarmaterial VAD HANDLAR BOKEN OM? I boken får vi lära oss om några olika sorters djurungar som bor på fjället. Vi får bland annat lära oss hur de ser ut, vad de äter, hur de bor, när ungarna

Läs mer

Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll. (SV åk 1 3)

Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll. (SV åk 1 3) SIDAN 1 Lärarmaterial VAD HANDLAR BOKEN OM? Sara är så glad. Äntligen har hon fått sin nya mobil och hon längtar efter att få visa den för sina vänner. I skolan får de inte använda sina mobiler och man

Läs mer

Tro på dig själv Lärarmaterial

Tro på dig själv Lärarmaterial sidan 1 Författare: Eva Robild och Mette Bohlin Vad handlar boken om? Den här boken handlar om hur du kan få bättre självkänsla. Om du har bra självkänsla så blir du mindre stressad. I boken får du tips

Läs mer

NÄRMARE VARANDRA. Övningshäfte till NIO VECKOR TILL EN STARKARE PARRELATION. Natur & Kultur

NÄRMARE VARANDRA. Övningshäfte till NIO VECKOR TILL EN STARKARE PARRELATION. Natur & Kultur MARIA BURMAN ANNA-KARIN NORLANDER PER CARLBRING GERHARD ANDERSSON Övningshäfte till NÄRMARE VARANDRA NIO VECKOR TILL EN STARKARE PARRELATION Natur & Kultur VALENTINSKALAN 1. Jag kan samarbeta väl och lösa

Läs mer

Ma7-Per: Geometri. Det tredje arbetsområdet handlar om geometri.

Ma7-Per: Geometri. Det tredje arbetsområdet handlar om geometri. Ma7-Per: Geometri Det tredje arbetsområdet handlar om geometri. Syftet med undervisningen är att du ska utveckla din förmåga att: - formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda

Läs mer

Gemensam pedagogisk grund för pedagoger på Ektorpsringen läsåret 17/18

Gemensam pedagogisk grund för pedagoger på Ektorpsringen läsåret 17/18 EKTORPSRINGEN Gemensam pedagogisk grund för pedagoger på Ektorpsringen läsåret 17/18 Område Jag... reflektion Exempel: Jag... 1. Trygg, stödjande och uppmuntrande lärandemiljö 1 skapar en positiv atmosfär

Läs mer

Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll. (SV åk 1 3)

Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll. (SV åk 1 3) SIDAN 1 Lärarmaterial VAD HANDLAR BOKEN OM? Ville och hans kompisar är i skaparverkstaden, redo för att skapa. När Jill kommer in med inspiration i form av en modell av Mars så förflyttas de snabbt bakåt

Läs mer

Addition, subtraktion, summa, differens, algebra, omgruppering, ental, tiotal, multiplikation, division, rimlighet, uppskatta

Addition, subtraktion, summa, differens, algebra, omgruppering, ental, tiotal, multiplikation, division, rimlighet, uppskatta LPP Matematik räknesätten År 2 Beskrivning av arbetet Addition och subtraktion 0 200 - med utelämnat tal - algebra - med omgruppering och tiotalsövergång Addition och subtraktion med hela 100-tal Se likheter

Läs mer

Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll. (SV åk 1 3)

Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll. (SV åk 1 3) THOMAS HALLING SIDAN 1 Lärarmaterial VAD HANDLAR BOKEN OM? Olle ska åka till sin farmor. Han ska ta tåget alldeles själv, men farmor ska möta honom på stationen. Efter en stund på tåget blir han kissnödig,

Läs mer

Måns och Mahdi Bus eller godis

Måns och Mahdi Bus eller godis SIDAN 1 Lärarmaterial VAD HANDLAR BOKEN OM? Måns och Mahdi är hemma hos Måns. De gör sig redo för att gå en halloweenrunda. De pratar om alla bus de ska göra om de inte får godis och hur de ska ta godis

Läs mer

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas:

Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas: SIDAN 1 Författare: Michael Dahl Vad handlar boken om? Boken handlar om Erik, som ständigt drömmer mardrömmar om att han är en drake. En dag när han vaknar ur sin mardröm, hör han en röst som han inte

Läs mer

Jobba med läsförståelse i skolan ett tipsmaterial

Jobba med läsförståelse i skolan ett tipsmaterial Jobba med läsförståelse i skolan ett tipsmaterial AV EMMA FREY-SKÖTT med bidrag från Facebookgruppen En bok för alla Lärare F 6 som brinner för läsning Läs och arbeta med boken Varför är det så viktigt

Läs mer

5 MINUTER. 3 minuter tänk på tre saker som du har gjort bra den senaste tiden (veckan, dagen etc).

5 MINUTER. 3 minuter tänk på tre saker som du har gjort bra den senaste tiden (veckan, dagen etc). 5 MINUTER Denna övning tränar självkännedom. Klocka Övningen passar framförallt för barn från 10år. Avsätt 5 minuter i slutet av en lektion. Mät tiden. 3 minuter tänk på tre saker som du har gjort bra

Läs mer

Fakta om Sarah Sjöström

Fakta om Sarah Sjöström SIDAN 1 Lärarmaterial VAD HANDLAR BOKEN OM? I boken presenteras Sarah Sjöström. Sarah Sjöström är en riktig talang på simning. Hon säger dock själv att när hon var barn var hon lat och hon tyckte inte

Läs mer

Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll. (SV åk 1 3)

Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll. (SV åk 1 3) SIDAN 1 Lärarmaterial VAD HANDLAR BOKEN OM? Alf och Bo ska titta på film. Denna gång är det Bos tur att välja film och han vill se Hajen. Alf tycker att hajar är läskiga. Efter stund går Alf upp till badrummet.

Läs mer

Ger bilder stöd för förståelsen av och förmågan att minnas kunskapskraven?

Ger bilder stöd för förståelsen av och förmågan att minnas kunskapskraven? Ger bilder stöd för förståelsen av och förmågan att minnas kunskapskraven? Inledning Många elever har svårt att förstå och minnas kunskapskraven. I utvärderingar av min undervisning får ofta frågor kopplade

Läs mer

Dinosaurier och livet på jorden

Dinosaurier och livet på jorden SIDAN 1 Lärarmaterial Vad handlar boken om? I boken får vi följa utvecklingen av liv på jorden, från det att jorden skapades för 4 miljarder år sedan tills idag. Vi får följa livets utveckling, från små

Läs mer

Handledarguide. Jag är unik! Följ med Wilda och Walter på äventyr.

Handledarguide. Jag är unik! Följ med Wilda och Walter på äventyr. Handledarguide Jag är unik! Följ med Wilda och Walter på äventyr. Inledning Vill du få barnen aktiva att själva lära och reflektera, vara involverade i planering och genomförande utifrån sina egna förutsättningar

Läs mer

Arbeta med resultatet Steg 2: Involvera teamet. En guide i hur du involverar teamet när du arbetar med resultatet

Arbeta med resultatet Steg 2: Involvera teamet. En guide i hur du involverar teamet när du arbetar med resultatet Arbeta med resultatet Steg 2: Involvera teamet En guide i hur du involverar teamet när du arbetar med resultatet Arbeta med resultatet Guide 1 Guide 3 Guide 2 Du är här! Reflektera över resultat Detta

Läs mer

Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor och stödord. (SV åk 4 6)

Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor och stödord. (SV åk 4 6) SIDAN 1 Lärarmaterial VAD HANDLAR BOKEN OM? Boken handlar om att vara speciell. Varför är man speciell? Är det för att man inte gillar samma sorts kläder som andra i klassen eller är det för att man gillar

Läs mer

B. Vad skulle man göra för att vara bättre förberedd inför en lektion i det här ämnet?

B. Vad skulle man göra för att vara bättre förberedd inför en lektion i det här ämnet? Studieteknik STUDIEHANDLEDNING Syftet med dessa övningar är att eleverna själva ska fördjupa sig i olika aspekter som kan förbättra deras egen inlärning. arna görs med fördel i grupp eller parvis, och

Läs mer

Rapport av genomförd "Lesson study" av en lektion med temat ekvationer i gymnasiets B-kurs. Bultar, muttrar och brickor

Rapport av genomförd Lesson study av en lektion med temat ekvationer i gymnasiets B-kurs. Bultar, muttrar och brickor Rapport av genomförd "Lesson study" av en lektion med temat ekvationer i gymnasiets B-kurs Bultar, muttrar och brickor Vågad problemlösning Förberedelser Ekvationssystem i matematik B ger progression från

Läs mer

Förberedelser: Sätt upp konerna i stigande ordningsföljd (första inlärningen) eller i blandad ordningsföljd (för de elever som kommit längre).

Förberedelser: Sätt upp konerna i stigande ordningsföljd (första inlärningen) eller i blandad ordningsföljd (för de elever som kommit längre). Räkna till 10 Mål: Eleverna skall kunna räkna till 10, i stigande och sjunkande ordningsföljd. Antal elever: minst 10 elever. Koner med talen 1 till 10.( använd konöverdrag och skriv 10 på en lapp på 0-käglan)

Läs mer

Nyheter sprids i raketfart Till läraren

Nyheter sprids i raketfart Till läraren Lektionen är en introduktion till digital källkritik. Lektionsförfattare: Kristina Alexanderson Till läraren 1. Titta på bilden 2. Sammanfatta 3. Fortsätt med nästa lektion En digital lektion från https://digitalalektioner.iis.se

Läs mer

Delprov A, muntligt delprov Lärarinformation

Delprov A, muntligt delprov Lärarinformation Delprov A, muntligt delprov Lärarinformation Beskrivning av det muntliga delprovet Det muntliga delprovet kan genomföras fr.o.m. vecka 10 och resten av vårterminen. Det muntliga delprovet handlar om att

Läs mer

PBL Hållbar utveckling. HT 2015. Vecka 35-36

PBL Hållbar utveckling. HT 2015. Vecka 35-36 PBL Hållbar utveckling. HT 2015. Vecka 35-36 Uppgift Arbetet ska vara datorskrivet och varje grupp ska skriva 5-6 A4 sidor. Texten ska vara skriven i Times new roman storlek 12. Normalt radavstånd och

Läs mer

Vad innebär för dig att vara lycklig? Hur var det när du var lycklig, beskriv situationen? Hur kändes det när du var lycklig, sätt ord på det?

Vad innebär för dig att vara lycklig? Hur var det när du var lycklig, beskriv situationen? Hur kändes det när du var lycklig, sätt ord på det? Vad innebär för dig att vara lycklig? Hur var det när du var lycklig, beskriv situationen? Hur kändes det när du var lycklig, sätt ord på det? Finns det grader av lycka? ICF s 11 färdigheter Etik och

Läs mer

8B Ma: Procent och bråk

8B Ma: Procent och bråk 8B Ma: Procent och bråk Det fjärde arbetsområdet handlar om procent och bråk. Syftet med undervisningen är att du ska utveckla din förmåga att: - formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt

Läs mer

7G,H och D matematik planering Syftet med undervisningen är att du ska utveckla din förmåga att:

7G,H och D matematik planering Syftet med undervisningen är att du ska utveckla din förmåga att: Åsö grundskola VT2018 7G,H och D matematik planering Syftet undervisningen är att du ska utveckla din förmåga att: - formulera och lösa problem hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,

Läs mer

Skapa bilder med digitala och hantverksmässiga tekniker och verktyg samt med olika material.

Skapa bilder med digitala och hantverksmässiga tekniker och verktyg samt med olika material. SIDAN 1 Erik och Lea spökar Lärarmaterial VAD HANDLAR BOKEN OM? Boken handlar om Erik som är hemma och har tråkigt. Plötsligt ringer det på dörren och han hör något som låter BU! Ett litet spöke hoppar

Läs mer

STUDIETEKNIK. Till eleven

STUDIETEKNIK. Till eleven STUDIETEKNIK Till eleven Tro på dig själv! För att du ska lyckas riktigt bra med dina studier, måste du tro på din egen förmåga. Försök tänka på något som du är bra på, för då stärker du ditt självförtroende

Läs mer

Sverige under Gustav Vasa

Sverige under Gustav Vasa Sverige under Gustav Vasa Detta lektionsupplägg är planerat och genomfört av Daniel Feltborg. Upplägget är ett resultat av en praktiskt tillämpad uppgift i kursen Historiedidaktik då, nu och sedan, Malmö

Läs mer

Minifakta om elefanter

Minifakta om elefanter SIDAN 1 Lärarmaterial VAD HANDLAR BOKEN OM? Boken handlar om elefanter. Du får bland annat lära dig mer om var elefanter lever, hur stora de kan bli och om hur vi människor använder elefanterna. LGR 11

Läs mer

Att stödja exekutiva funktioner i praktiken

Att stödja exekutiva funktioner i praktiken Specialpedagogik Grundskola åk 1-9 Modul: Inkludering och delaktighet uppmärksamhet, samspel och kommunikation Del 7: Variation i perception och kognitiv förmåga Att stödja exekutiva funktioner i praktiken

Läs mer

Värderingsövning -Var går gränsen?

Värderingsövning -Var går gränsen? OBS! jag har lånat grundidén till dessa övningar från flera ställen och sedan anpassat så att man kan använda dem på högstadieelever. Värderingsövning -Var går gränsen? Detta är en övning i att ta ställning

Läs mer

DEMOKRATI 3 DEMOKRATINS VILLKOR

DEMOKRATI 3 DEMOKRATINS VILLKOR SIDA 1/7 WORKSHOP I KLASSRUMMET TEMA: DEMOKRATI LÄRARMANUAL I det här dokumentet finns allt du behöver för att hålla workshopen och i vilka moment du använder arbets- och visningsmaterial som ingår. Workshopen

Läs mer

Det nya landet startar i skolan Instruktioner till lärare (halvdagsupplägg) p.1(8)

Det nya landet startar i skolan Instruktioner till lärare (halvdagsupplägg) p.1(8) Det nya landet startar i skolan Instruktioner till lärare (halvdagsupplägg) p.1(8) p.2(8) Hej! Du läser nu en instruktion för genomförandet av en halvdag på temat Det nya landet startar i skolan. Materialet

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING. Maja Lidbeck & Ida Karlsson LGSV40. Att arbeta med noveller av Hjalmar Söderberg i gymnasieskolan

LÄRARHANDLEDNING. Maja Lidbeck & Ida Karlsson LGSV40. Att arbeta med noveller av Hjalmar Söderberg i gymnasieskolan Förslag på uppgifter och arbetsupplägg utifrån novellerna Pälsen och Kyssen. Maja Lidbeck & Ida Karlsson LGSV40 LÄRARHANDLEDNING Att arbeta med noveller av Hjalmar Söderberg i gymnasieskolan Introduktion

Läs mer

Extramaterial till Matematik X

Extramaterial till Matematik X LIBER PROGRMMERING OH DIGITL KOMPETENS Extramaterial till Matematik X NIVÅ TRE Sannolikhet LÄRRE Nu ska du och dina elever få bekanta er med Google Kalkylark. I den här uppgiften får eleverna öva sig i

Läs mer

9A Ma: Geometri. Det tredje arbetsområdet handlar om geometri.

9A Ma: Geometri. Det tredje arbetsområdet handlar om geometri. 9A Ma: Geometri Det tredje arbetsområdet handlar om geometri. Syftet med undervisningen är att du ska utveckla din förmåga att: - formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier

Läs mer

Laborativ matematik som bedömningsform. Per Berggren och Maria Lindroth 2014-06-17

Laborativ matematik som bedömningsform. Per Berggren och Maria Lindroth 2014-06-17 Laborativ matematik som bedömningsform Per Berggren och Maria Lindroth 2014-06-17 Vad är mönstret värt? Lika eller olika Vilka förmågor tränas Problemlösning (Förstå frågan i en textuppgift, Använda olika

Läs mer

Lärarhandledning. Tidningsskaparna. åk 3 5

Lärarhandledning. Tidningsskaparna. åk 3 5 Lärarhandledning Tidningsskaparna åk 3 5 Tidningsskaparna I Berättarministeriets program Tidningsskaparna får eleverna inblick i hur en journalistisk process kan se ut och blir medskapare till en tidskrift.

Läs mer

Vi i klassen lektion (75min) SJÄLVKÄNSLA

Vi i klassen lektion (75min) SJÄLVKÄNSLA 1. Inledning Vi i klassen lektion (75min) SJÄLVKÄNSLA Eleverna får välja ett kort (picture this/vykort) som på något sätt beskriver vem de är. Sedan får alla i tur och ordning presentera sina kort. 2.

Läs mer

Du har valt att jobba med trafik med hjälp av Storyline. Denna Storyline vänder sig till årskurs F-3

Du har valt att jobba med trafik med hjälp av Storyline. Denna Storyline vänder sig till årskurs F-3 Storyline Hjulius Du har valt att jobba med trafik med hjälp av Storyline. Denna Storyline vänder sig till årskurs F-3 Eleverna får träffa Hjulius som är en hasselmus. Han bor i området och har helt plötsligt

Läs mer

Upprepade mönster (fortsättning från del 1)

Upprepade mönster (fortsättning från del 1) Modul: Algebra Del 2: Resonemangsförmåga Upprepade mönster (fortsättning från del 1) Anna-Lena Ekdahl och Robert Gunnarsson, Högskolan i Jönköping Ett viktigt syfte med att arbeta med upprepade mönster

Läs mer