LUNK. Lunds ungdomsenkät Resultat och slutsatser. Inger Aldrin barn- och skolförvaltning Lund Öster

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "LUNK. Lunds ungdomsenkät 2015. Resultat och slutsatser. Inger Aldrin barn- och skolförvaltning Lund Öster"

Transkript

1 LUNK Lunds ungdomsenkät 2015 Resultat och slutsatser 1 Inger Aldrin barn- och skolförvaltning Lund Öster Emma Möller barn- och skolförvaltning Lunds stad Maria Olsson utbildningsförvaltningen

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 3 GENOMFÖRANDE OCH ARBETSGRUPP... 4 SAMMANFATTNING... 5 UTVECKLING OCH LÄRANDE... 7 HÄLSA KRÄNKNINGAR OCH DISKRIMINERING

3 INLEDNING År 2005 genomförde Lunds kommun Ungdomsstyrelsens enkät Lokal uppföljning av ungdomspolitiken (LUPP). Resultaten från LUPP-enkäten presenterades i rapporten På väg mot en kunskapsbaserad ungdomspolitik. LUPP-undersökningen inspirerade till att genomföra en egen lokal ungdomsenkät. Detta kom att bli Lunds ungdomsenkät, LUNK. Undersökningen är ett samarbete mellan barn- och skolförvaltning Lund Öster respektive Lunds stad, utbildningsförvaltningen samt kultur- och fritidsförvaltningen. Enkäten utvecklas kontinuerligt och frågor som visat sig svåra att besvara tas bort eller formuleras om. Den består dels av återkommande frågor, och dels av årligen nya frågor för att få kunskap inom nya områden Enkäten innehåller frågor kring skola, fritid och hälsa. Enkäten har flera syften. Ett viktigt syfte är att svaren ska komma skolorna till direkt nytta genom att ge en bild av elevernas synpunkter i viktiga frågor. Svaren analyseras och diskuteras på den enskilda skolan och är en del av det systematiska kvalitetsarbetet. Några av frågorna ingår även som indikatorer i kommunfullmäktiges uppföljning av måluppfyllelse. Denna rapport har å andra sidan som syfte att ge en mer allmän bild av Lund som kommun ur ungas perspektiv. Den är en del i förvaltningarnas arbete med att utveckla skolan samt kulturoch fritidsverksamheterna. 3

4 GENOMFÖRANDE Enkäten riktas till elever i åk 5, åk 8 och gymnasieskolans år 2. Alla kommunala grund- och gymnasieskolor i Lunds kommun deltar och de fristående skolorna erbjuds att delta, vilket en handfull skolor också väljer att göra. I denna rapport redovisas enbart resultatet från de kommunala skolorna. Enkäten besvaras digitalt och anonymt under några veckor i februari. Lärare och skolledare planerar för enkätens genomförande och gör ett fantastiskt jobb med att försöka få en så hög svarsfrekvens som möjligt. Svarsfrekvensen totalt på skolorna i Lund är i år 87 procent. En av de vanligaste anledningarna till bortfall är att elever är sjuka när enkäten genomförs. Antal svar och svarsfrekvens Antal elever Antal svar Svarsfrekvens Åk % Åk % GY år % ARBETSGRUPP Årets LUNK-resultat har analyserats av följande arbetsgrupp: Inger Aldrin, barn- och skolförvaltning Lund Öster Emma Möller, barn- och skolförvaltning Lunds stad Maria Olsson, utbildningsförvaltningen Formgivning Åse Lindberg, barn- och skolförvaltning Lund Öster 4

5 SAMMANFATTNING Nedan görs en kort övergripande sammanfattning av 2015 års LUNK som visar vad eleverna sammantaget i åk 5, 8 och Gy år 2 svarar Stämmer mycket bra/ganska bra när det gäller: Trivsel och trygghet Majoriteten av eleverna trivs och känner trygghet på sin skola. 88 % trivs i skolan och 94 % tycker att det är en positiv stämning på skolan. 96 % känner sig trygga på lektioner, 95 % på rasterna och 96 % känner sig trygga på sin fritid. Det är marginella skillnader mellan flickor och pojkars svar. Inflytande Majoriteten av eleverna vill ha inflytande. 86 % av eleverna vill påverka hur de ska arbeta i till exempel grupparbeten, projekt eller enskilt. 70 % vill påverka reglerna i skolan och 87 % vill påverka sina läxor. Pojkarna vill i något lägre grad än flickorna påverka hur de ska arbeta respektive påverka regler eller läxor. Det är fler elever som vill kunna påverka än de som upplever att de kan det. 66 % anser att de kan påverka hur de ska arbeta i till exempel grupparbeten, projekt eller enskilt. Mindre än hälften (37 %) svarar att de kan påverka reglerna i skolan. Knappt hälften (49 %) anser sig kunna påverka läxor. Fler pojkar än flickor tycker att de kan påverka sina läxor. I övrigt är det marginella skillnader mellan flickor och pojkars svar. 78 % av eleverna anser att lärarna låter dem vara med och utvärdera undervisningen och 86 % svarar att lärarna bryr sig om vad eleven säger. Lite drygt hälften (59 %) upplever att lärarna låter eleverna vara med och planera undervisningen. Det är marginella skillnader mellan flickor och pojkars svar. Digitala verktyg 73 % av eleverna svarar att de dagligen använder dator eller lärplatta i sitt skolarbete. 79 % använder digitala ytor för samarbete i skolan. Det eleverna främst svarar att de använder dem till är att söka information (95 %), skriva texter, ordbehandling (92 %) och att göra presentationer i till exempel MS PowerPoint, Keynote (81 %). I lägre omfattning svarar eleverna att de använder sig av digitala ytor för att dokumentera sitt arbete, fotografera och skriva om sina arbeten/sin utveckling (58 %) och spela in filmer, podcasts, ljudinspelningar (41 %). Det är 28 % som gör beräkningar i till exempel MS Excel och Numbers. Minst använder eleverna dem till att skriva, blogga, twittra (14 %) respektive koda, göra egna spel (10 %). 5

6 Pojkar svarar i något högre grad än flickor att de använder digitala ytor för att göra beräkningar i MS Excel, Numbers respektive koda, göra egna spel. I övrigt är det marginella skillnader mellan flickor och pojkars svar. Bemötande En klar majoritet (93 %) svarar att deras lärare bemöter eleverna med respekt på deras skola. Något lägre andel anser att eleverna bemöter lärarna med respekt på deras skola (85 %). Majoriteten av eleverna tycker att lärarna behandlar flickor och pojkar lika, men pojkarna tycker det i något lägre grad än flickorna. Kunskap för framtiden Det är 83 % av eleverna som tycker att skolan ger dem kunskaper som de har nytta av i framtiden. Det är marginella skillnader mellan flickor och pojkars svar. Skolarbetet i förhållande till fritid Skolarbetet tar för mycket av deras fritid anser 66 % av eleverna. Av dem är 73 % flickor som tycker att det förhåller sig så och 59 % pojkar. Fritid 60 % av eleverna är med i en eller flera föreningar och det är främst i idrottsförening (81 %) och därefter kommer kulturförening (16 %). Det är 79 % som sysslat med någon fritidsaktivitet som de slutat med och de skäl som flest anger är: tappade intresset (58 %) eller att det tog för mycket tid (34 %). På frågan om de brukar besöka en fritidsgård/mötesplats på deras fritid svarar 66 % att de inte har något intresse av det. Av eleverna i åk 8 är det 54 %. Eleverna träffas främst hemma hos varandra (88 %) eller utomhus (39 %) när de träffar kompisar på fritiden. 25 % träffas på café, 17 % på nätet och 6 % träffas på fritidsgård/mötesplats eller liknande. På följande sidor redovisas fördjupningar kring de delar av enkätfrågorna som rör: utveckling och lärande (främst kommunens satsning på Bedömning för lärande), hälsa, stress och livsstil samt kränkningar och diskriminering. 6

7 UTVECKLING OCH LÄRANDE Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska också förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Skollagen 1 kap Bedömning och betyg Betyget uttrycker i vad mån den enskilda eleven har uppnått de nationella kunskaps krav som finns för respektive ämne. Som stöd för betygssättningen finns ämnesspecifika kunskapskrav för olika betygssteg. Skolans mål är att varje elev: utvecklar ett allt större ansvar för sina studier, och utvecklar förmågan att själv bedöma sina resultat och ställa egen och andras bedöm ning i relation till de egna arbetsprestationerna och förutsättningarna. Ur Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 Lunds tre skolförvaltningar och framför allt skolor/gymnasieskolor har sedan 2012 arbetat med utvecklingsområdet bedömning för lärande (BFL). I samband med satsningen utökades LUNKen med nedanstående frågeställningar (fråga 1-3) med förhoppningen att frågorna skulle svara för en del av utvärderingen av BFL-satsningen. En formativ bedömningsprocess kännetecknas av att målet för undervisningen tydliggörs, att information söks om var eleven befinner sig i förhållande till målet och att återkoppling ges som talar om hur eleven ska komma vidare mot målet. Forskning har visat att formativ bedömning ökar elevernas lärande. Frågorna/påståendena som är kopplade till BFL-satsningen är: 1. Mina lärare tydliggör målen med undervisningen 2. Mina lärare ger mig feedback/återkoppling på mina arbeten/prov så att jag vet vad jag kan göra bättre 3. I skolan får vi elever ge varandra feedback/kamratåterkoppling på våra arbeten så att jag vet vad jag kan göra bättre 4. Skolan ger mig den hjälp jag behöver i skolarbetet 5. Skolan ger mig kunskaper som jag har nytta av i framtiden 7

8 Mina lärare tydliggör målen med undervisningen På påståendet Mina lärare tydliggör målen med undervisningen är det överlag pojkarna som tycker att lärarna tydliggör målen med undervisningen. För åk 8 och Gy år 2 är fördelningen nästan identisk mellan både kön och årskurser. 78 % av flickorna i åk 8 och 80 % av flickorna i Gy år 2 anser att påståendet Mina lärare tydliggör målen med undervisningen stämmer ganska eller mycket bra. När det gäller pojkarna så tycker 86 % både i åk 8 och Gy år 2 samma sak. Även för åk 5 är det fler pojkar (94 %) än flickor (92 %) som anser att påståendet Mina lärare tydliggör målen med undervisningen stämmer ganska eller mycket bra, men det skiljer inte lika mycket som i de två högre årskurserna. 8

9 Mina lärare ger mig feedback/återkoppling på mina arbeten/prov så att jag vet vad jag kan göra bättre Även avseende påståendet Mina lärare ger mig feedback/återkoppling på mina arbeten/prov så att jag vet vad jag kan göra bättre är det fler pojkar än flickor i de olika årskurserna som anser att det stämmer ganska eller mycket bra. I åk 8 var det 82 % av pojkarna och i Gy år 2 var det 87 % av pojkarna som instämde. Detta kan jämföras med att av flickorna i åk 8 är det endast 74 % respektive 79 % av flickorna i Gy år 2 som anser att det stämmer ganska eller mycket bra att Mina lärare ger mig feedback/återkoppling på mina arbeten/prov så att jag vet vad jag kan göra bättre. Även här är flickor och pojkar i åk 5 eniga med varandra och 91 % av flickorna och 92 % av pojkarna instämmer i påståendet. 9

10 I skolan får vi elever ge varandra feedback/kamratåterkoppling på våra arbeten så att jag vet vad jag kan göra bättre När det gäller påståendet I skolan får vi elever ge varandra feedback/kamratåterkoppling på våra arbeten så att jag vet vad jag kan göra bättre så är det fortfarande stabilt för eleverna i åk 5. Det är 92 % av flickorna och 90 % av pojkarna som anser att påståendet stämmer ganska eller mycket bra. När det gäller de två tidigare påståendena har pojkarna varit mer positiva än flickorna i åk 5 men här är det 2 % fler flickor än pojkar som instämmer. Vid de två tidigare påståendena har åk 8 och Gy år 2 haft samstämmiga svar men här skiljer det sig mellan årskurserna. För åk 8 så är det även denna gång flest pojkar (79 %) som anser att det stämmer ganska eller mycket bra att I skolan får vi elever ge varandra feedback/kamratåterkoppling på våra arbeten så att jag vet vad jag kan göra bättre men endast 73 % av flickorna i åk 8 instämmer med pojkarna. För Gy år 2 är det också fortfarande pojkarna som instämmer mest i ovanstående påstående men den här gången är det endast 65 % av pojkarna som instämmer i påståendet och ännu färre flickor, endast 57 % av flickorna instämmer i att I skolan får vi elever ge varandra feedback/kamratåterkoppling på våra arbeten så att jag vet vad jag kan göra bättre. 10

11 Skolan ger mig den hjälp jag behöver i skolarbetet Resultatet på påståendet Skolan ger mig den hjälp jag behöver i skolarbetet visar på nytt att eleverna i åk 8 och Gy år 2 har svarat överensstämmande med varandra. När det gäller pojkarna i åk 8 anser 86 % att det stämmer ganska eller mycket bra att Skolan ger mig den hjälp jag behöver i skolarbetet, motsvarande siffra för pojkar i Gy år 2 är 89 %. Avseende flickorna är det 78 % som instämmer i påståendet både i åk 8 och Gy år 2. Eleverna i åk 5 även här en hög andel av både pojkar (95 %) och flickor (94 %) som anser att det stämmer ganska eller mycket bra att Skolan ger mig den hjälp jag behöver i skolarbetet. Skolan ger mig kunskaper som jag har nytta av i framtiden 11

12 Även avseende påstående Skolan ger mig kunskaper som jag har nytta av i framtiden visar eleverna i åk 5 att de fortsatt är positiva och 95 % av både pojkar och flickor anser att nämnda påstående stämmer ganska eller mycket bra. Det är positivt att det är så många som instämmer men det bör ändå noteras att 5 % av eleverna i åk 5 inte tycker att skolan kan ge dem kunskaper de har nytta av i framtiden. Flickorna i åk 8 sticker ut lite och skiljer sig från både pojkarna i åk 8 och båda könen i Gy år 2. Av flickorna i åk 8 är det 73 % som anser att det stämmer ganska eller mycket bra att Skolan ger mig kunskaper som jag har nytta av i framtiden. Hela 27 % av flickorna tycker det motsatta. Pojkarna i åk 8 (79 %), pojkarna i Gy år 2 (80 %) och flickorna i Gy år 2 (78 %) har mer lika uppfattning avseende påstående 13. Kommentarer Genomgående är det pojkarna i alla tre stadierna som i högre grad än flickorna anser att lärarna tydliggör målen med undervisningen, ger feedback på skolarbetet, ger den hjälp eleven behöver i skolarbetet samt ger kunskaper eleven har nytta av i framtiden. Det är ett intressant resultat eftersom flickor nationellt genomgående har högre betyg än pojkar. Vid nästa års mätning går det att se om det är en försiktig trend eller endast ett resultat för ett enstaka år. Flickorna och pojkarna i åk 8 och Gy år 2 har i stort sett samma resultat på alla påståenden utom I skolan får vi elever ge varandra feedback/kamratåterkoppling på våra arbeten så att jag vet vad jag kan göra bättre. Feedback/kamratåterkoppling verkar inte ske i lika hög utsträckning på gymnasiet som i grundskolan. Det som skiljer sig mellan åk 8 och Gy år 2 är istället fördelningen mellan stämmer mycket bra och stämmer ganska bra. Åk 8 har fler stämmer mycket bra än Gy år 2 även om det sammanlagda resultatet ofta hamnar i närheten av varandra. 12

13 HÄLSA Generellt hälsoläge För att eleverna ska kunna få möjlighet att lära och utvecklas måste de må bra och få hjälp att hitta en balans mellan skolarbete och fritid. Detta avsnitt kommer att behandla elevernas upplevda hälsa, levnadsvanor och stress. På frågan Hur upplever du oftast din hälsa? bedömer genomsnittet av alla elever att deras upplevda hälsa är nästan 8 (7,8) av 10 på en skala 1-10 där 10 står för utmärkt och 1 för dåligt. Som diagrammet nedan visar är det främst eleverna i åk 5 som uppger att de oftast mår utmärkt och att den upplevda hälsan blir gradvis sämre desto äldre eleverna blir. 35% Hur upplever du oftast din hälsa? 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Gy Observera att skalan i diagrammet ovan inte går från %. Kommunfullmäktige i Lund har ett mål att skolan och förskolan ska utvecklas på ett hållbart sätt. En av indikatorerna för detta är hur stor andel av eleverna som svarar 6 eller högre på frågan om hur de oftast upplever sin hälsa. I åk 5 är det 94 % av eleverna som svarar 6 eller högre. Motsvarande siffra i åk 8 är 90 % och för Gy åk 2 är det 84 %. Genomsnittet för hur eleverna upplever sin hälsa jämfört med undersökningarna 2013 och 2011 redovisas i tabellen nedan. Åk 5 och åk 8 ligger på ungefär samma nivå som tidigare år medan eleverna i åk 2 i gymnasieskolan upplever sin hälsa som något sämre än tidigare undersökningar. 13

14 Hur upplever du oftast din hälsa? Genomsnittet när eleverna får skatta sin egen hälsa på en skala från 1 (dåligt) till 10 (utmärkt). Åk 5 Åk 8 Gy år ,2 7,9 7, ,4 7,8 7, ,3 7,9 7,3 Jämförelseåren 2013 och 2011 används då Gy åk 2 endast genomför LUNK vartannat år. Jämförelse flickor - pojkar Det finns stora skillnader mellan flickor och pojkar vad gäller upplevd hälsa. Det är framför allt hos de äldsta eleverna som skillnaden är som mest markant. Det är till exempel 24 % fler av pojkarna i Gy åk 2 (68 %) som svarar att de upplever sin hälsa som 8 eller högre jämfört med flickorna (44 %). Det är också dubbelt så stor andel av flickorna (12 % jämfört med 6 %) som svarar 4 eller lägre på frågan jämfört med pojkarna. Skillnaden i svaren är tydlig även i åk 8 där andelen av pojkarna som svarar 8 eller högre är 73 % jämfört med 60 % för flickorna. När det gäller eleverna i åk 5 är det dock knappt någon skillnad alls även om det är en något större andel av pojkarna (81 % mot 78 %) som svarar 8 eller högre. Psykisk ohälsa och psykosomatiska besvär Psykisk ohälsa används ofta i dagligt tal om olika typer av tillstånd som exempelvis nedstämdhet, oro och sömnsvårigheter. Värk som till exempel huvudvärk, ont i magen och ont i ryggen kan också innefattas då det många gånger kan vara tecken på en psykologisk belastning. Dessa psykiska och somatiska besvär är med andra ord ofta två sidor av samma mynt. Frågor om hur ofta eleverna har huvudvärk, ont i magen, har svårt att sova samt hur ofta de är stressade har i LUNK valts ut som indikatorer på ohälsa och psykosomatiska besvär. I tabellen nedan visas hur många procent av eleverna i de olika årskurserna som upplever dessa besvär varje dag, flera gånger i veckan samt en gång i veckan. I tabellen redovisas resultaten från årets LUNK samt för 2013 och

15 Hur ofta under det senaste halvåret har du varit drabbad av följande besvär? Svaren är i procent och inkluderar varje dag / flera gånger i veckan / en gång i veckan Åk 5 Åk 8 Gy år 2 Huvudvärk Ont i magen Svårt att sova Stressad 28 * *2013 utelämnades frågan Hur ofta har du känt dig stressad under det senaste halvåret? för åk 5 och svaret saknas därför i tabellen. Jämförelseåren 2013 och 2011 används då Gy åk 2 endast genomför LUNK vartannat år. Som tabellen ovan visar är det främst på frågan om hur ofta eleverna har svårt att sova som det har skett en tydlig förändring jämfört med de senaste åren. Det är 6 % fler av eleverna i både åk 5 samt i Gy åk 2 som i årets LUNK uppger att de minst en gång i veckan har svårt att sova jämför med tidigare år. Bland eleverna i åk 8 är ökningen 10 % från 36 % till 46 %. På övriga frågor är det relativt små förändringar även om det generellt sett har blivit något fler elever som uppger att de har haft besvär av huvudvärk, magont, svårigheter att sova och/eller stress under det senaste halvåret. Störst skillnad mellan årskurserna är det på frågan om stress där 61 % respektive 71 % av eleverna i åk 8 samt i Gy åk 2 uppger att de är stressade en gång i veckan, flera gånger i veckan eller varje dag mot endast 32 % av eleverna i åk 5. Jämförelse flickor pojkar Det är ingen markant skillnad mellan flickor och pojkar i åk 5 även om flickorna generellt sett svarar att de något oftare upplever besvären än vad pojkarna gör. Det är däremot stora skillnader i åk 8 samt i gymnasiet. Framför allt gäller det på frågorna om hur ofta eleverna har haft huvudvärk respektive hur ofta de har känt sig stressade under det senaste halvåret. Det är 15 % fler av flickorna än pojkarna i åk 8 som uppger att de har haft huvudvärk minst en gång i veckan det senaste halvåret och i gymnasiet är samma siffra 23 %. Skillnaden i gymnasiet mellan flickor och pojkar är 31 % och i åk 8 ligger siffran på 30 %. Stress och skola Den europiska arbetsmiljöbyrån beskriver att stress är något som människor upplever när de känner att det finns en obalans mellan de krav som ställs på dem och de resurser de har till sitt förfogande för att klara av dessa krav. Upplevelsen av stress är visserligen psykologisk men stress påverkar också människors fysiska hälsa. I rapporten SOU 2006:77 Ungdomar, stress och psykisk ohälsa intervjuades ett antal ungdomar om deras syn på stress, orsaker och åtgärder. De allra flesta av dessa skiljer på press och stress. Press är enligt ungdomarna något som är nödvändigt och kul medan stress 15

16 enbart är negativt. Press handlar om att man har mycket att göra medan stress istället är att ha för mycket att göra på för lite tid. Tidigare enkätundersökningar har visat att elevernas stressnivå har ökat över tid. Detta är något som tas på allvar och det har resulterat i satsningar på bland annat stresshantering och studieteknik. I avsnittet Psykisk ohälsa och psykosomatiska besvär beskrevs bland annat hur eleverna svarade på frågan om hur ofta de har känt sig stressade det senaste halvåret. I årets LUNK ställdes dock även frågor om hur ofta eleverna har känt sig stressade i skolan samt hur ofta de har känt sig stressade över skoluppgifter efter skoltid det senaste halvåret. Det är i stort sett ingen skillnad alls på elevernas svar vad gäller hur ofta de har känt sig stressade i skolan jämfört med hur ofta de har känt sig stressade överlag. Den enda skillnaden är att eleverna i årskurs 5 tycks vara något mindre stressade i skolan jämfört med hur ofta de känner sig stressade överlag (73 % svarar sällan eller aldrig samt någon gång i månaden på den förstnämnda frågan jämfört med 68 % på den andra). I diagrammet här nedan visas hur eleverna har svarat på frågan om hur ofta de har känt sig stressade över skoluppgifter efter skoltid det senaste året. Diagrammet visar igen med all tydlighet att skolstressen ökar markant med stigande ålder. 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Hur ofta har du haft känt dig stressad på grund av skoluppgifter efter skoltid (t.ex. läxor, prov och inlämningar) under det senaste halvåret? Sällan eller aldrig Någon gång i månaden En gång i veckan Flera gånger i veckan Varje dag 5 8 Gy Observera att skalan i diagrammet ovan inte går från %. Det är som diagrammet visar relativt få (17 %) av de svarande eleverna i åk 5 som uppger att de känt sig stressade varje dag eller flera gånger i veckan på grund av skoluppgifter efter skoltid det senaste halvåret. I åk 8 är det nästan hälften av alla elever (47 %) som svarar samma sak och i Gy år 2 är det en majoritet av eleverna (57 %) som känner sig stressade så pass ofta. Om även de elever som 16

17 har svarat en gång i veckan räknas in så är det nästan tre av fyra (74 %) i Gy år 2 som upplever stress över skolarbetet efter skoltid varje vecka. Jämförelse skolor och program samt mellan flickor och pojkar Det är stor skillnad på hur eleverna upplever stress kopplat till skolan beroende på vilken skola och/eller program eleven går på. Det är framför allt eleverna som läser på de högskoleförberedande programmen som upplever mest stress i skolan. I diagrammet nedan framgår hur eleverna på de större högskoleförberedande programmen svarade på frågan hur ofta de har känt sig stressade i skolan det senaste halvåret. Som syns i diagrammet här nedan är det en majoritet av eleverna på humanistiska, estetiska, ekonomiska och samhällsvetenskapliga programmet som har känt sig stressade varje dag eller flera gånger i veckan det senaste halvåret. På teknik- och naturvetenskapsprogrammet än andelen som känner sig stressade färre. Hur ofta har du känt dig stressad i skolan under det senaste halvåret? De elever som har svarat varje dag samt flera gånger i veckan redovisas i diagrammet. På yrkesprogrammen verkar eleverna inte uppleva samma stress. Det är dock en majoritet på hantverksprogrammet (frisör), barn- och fritidsprogrammet samt handel- och administrationsprogrammet som svarar varje dag eller flera gånger i veckan. På övriga yrkesprogram, som har haft tio eller fler svarande, är det mellan % som upplever stress i skolan i samma utsträckning. 17

18 Hur ofta har du känt dig stressad i skolan under det senaste halvåret? De elever som har svarat varje dag samt flera gånger i veckan redovisas i diagrammet. Det som är gemensamt för samtliga program där en majoritet av eleverna upplever stress i skolan ofta är att det är betydligt fler flickor än pojkar i programmen. Sammantaget är det 67 % av flickorna i Gy år 2 som svarar att de är stressade i skolan varje dag eller flera gånger i veckan mot endast 32 % av pojkarna. Mellan flickorna och pojkarna i åk 5 är det ingen större skillnad även om flickorna är något mer stressade (16 % mot 12 %). I åk 8 är det precis som i gymnasieskolan en väldigt stor skillnad mellan flickor och pojkar och det är 28 % fler av flickorna (54 % mot 26 %) som är stressade i skolan varje dag eller flera gånger i veckan. Samma trend går att se på frågan om hur ofta eleverna känner sig stressade av skoluppgifter efter skoltid, se tabellen här nedan. Hur ofta har du känt dig stressad i skolan under det senaste halvåret? Svaren är i procent och inkluderar svaren varje dag/flera gånger i veckan. Stressad på grund av skoluppgifter efter skoltid Flickor åk 5 Pojkar åk 5 Flickor åk 8 Pojkar åk 8 Flickor Gy Pojkar Gy Det är i stort sett mer än dubbelt så många flickor som pojkar i åk 8 respektive Gy år 2 som uppger att de under det senaste halvåret har varit stressade av skoluppgifter efter skoltid varje dag eller flera gånger i veckan. 18

19 Livsstilsfrågor Varje år ingår ett antal livsstilsfrågor i LUNK. I år har frågor ställts om elevernas alkoholvanor, snusning, narkotika och rökning. Andel elever i procent som svarat "ja" på frågorna nedan: Har du någon gång under det senaste halvåret druckit öl, alkoläsk, stark cider, vin eller sprit så att du känt dig berusad? Åk 8 Gy år Snusar du regelbundet? 3 6 Har du någon gång prövat narkotika? 5 17 Frågorna ställs endast till årskurs 8 och Gy år 2. Tabellen ovan säger inte så mycket utan en jämförelse med hur det har sett ut i tidigare LUNK-undersökningar. Vid en jämförelse med tidigare år går det att konstatera att andelen som har provat narkotika respektive som snusar regelbundet ligger kvar på i stort sett samma nivå. Den stora skillnaden över åren har skett vad gäller elevernas alkoholvanor. Tabellen nedan visar en jämförelse mellan årets undersökning och LUNK 2013 samt Andel elever i procent som under det senaste halvåret har druckit sig berusade Åk Gy år Som tabellen visar så har andelen elever i åk 8 som anger att de någon gång under senaste halvåret druckit öl, alkoläsk, starkcider eller sprit så du känt dig berusad minskat från 23 % till 10 % på fyra år. Även andelen elever på gymnasiet som druckit sig berusade det senaste halvåret har på fyra år minskat med 13 % från 76 % i LUNK 2011 till 63 % i årets undersökning. Det är en mycket positiv trend trots att det fortfarande är en stor majoritet av gymnasieeleverna i åk 2 som fortsatt svarar att de har druckit sig berusade det senaste halvåret. I årets LUNK fick eleverna även svara på frågan Hur får du vanligen tag på alkohol? Av eleverna i åk 8 svarade 87 % att de inte dricker alkohol och i Gy åk 2 svarade 33 % samma sak. De vanligaste alternativen för eleverna i åk 8 för att få tag på alkohol är antingen annat sätt, där eleverna själva i fritext har fått ange hur de går tillväga som till exempel att de får alkoholen från en langare, som 5 % har svarat, eller från kompisar eller kompisars syskon som hamnar på 4 %. 19

20 Från kompisar eller kompisars syskon är det klart vanligaste sättet för eleverna i åk 2 att få tag i alkohol med över 33 %. Det näst vanligaste sättet, var femte elev svarade det, är från en annan vuxen som köper ut. När det gäller rökning går det inte riktigt att göra en jämförelse med tidigare år då alternativen till årets LUNK har förändrats. Tidigare har eleverna bara svarat ja eller nej på frågan om de röker regelbundet men i årets undersökning har de även fått ange vad de röker. I diagramet nedan visas resultatet. Röker du regelbundet? Nej Ja, spice Ja, e-cigaretter Ja, cannabis Ja, tobak 0% 20% 40% 60% 80% 100% Gy 8 Som tabellen ovan visar är det främst tobak som eleverna röker. På gymnasiet är det 12 % av eleverna som uppger att de röker tobak och samma siffra i åk 8 är knappt 3 %. Det är en relativt liten andel som röker cannabis, e-cigaretter eller spice, men värt att notera är att det är en något större andel elever från åk 8 än från Gy år 2 som uppger att de gör det. Jämförelse flickor pojkar Det är ungefär lika stor andel av flickorna och pojkarna (12 %) i gymnasieskolan som röker tobak men det är en något större andel av pojkarna som röker cannabis, e-cigaretter eller spice. Även på frågan om alkoholberusning är det liten skillnad mellan könen. De större skillnaderna finns vad gäller regelbundet snusande där 10 % av pojkarna svarar ja mot endast 3 % av flickorna. På frågan om eleven har prövat narkotika svarar 20 % av pojkarna ja mot 15 % av flickorna. När det gäller eleverna i åk 8 är det ingen större skillnad på frågan om alkoholberusning. Det är däremot fler pojkar än flickor som både röker, snusar och som har prövat narkotika. Det är bland annat 7 % av pojkarna som har testat narkotika mot endast 3 % av flickorna. 20

21 Kommentar Årets LUNK visar precis som tidigare år att andelen elever som känner sig stressade ökar i takt med stigande ålder. Flickorna är i större utsträckning mer stressade än vad pojkarna är och det gäller framför allt i gymnasieskolan. Dessa resultat stämmer väl överens med andra undersökningar som har gjorts till exempel Attityder till skolan 2012 som Skolverket har sammanställt. I den undersökningen framkommer det att 38 % av de svarande eleverna i gymnasieskolan oftast eller alltid känner sig stressade i skolan. Motsvarande siffra för grundskoleeleverna i undersökningen är 26 %. Flickor i gymnasieskolan är de som upplever sig mest stressade och 48 % uppger att de alltid eller oftast känner sig stressade i skolan mot 27 % av pojkarna. En tydlig trend är dock att pojkarna, i både årskurs 7-9 samt i gymnasieskolan, blir allt mer stressade medan flickorna snarare i en något lägre grad än tidigare års undersökningar svarar att de alltid eller oftast är stressade i skolan. Undersökningen visar även att elever som går på högskoleförberedande program i gymnasieskolan är mer stressade på grund av läxor och hemuppgifter, prov samt egna krav än elever på yrkesförberedande program. Den stora skillnaden mellan Attityder till skolan 2012 och årets LUNK-resultat är dock att eleverna i Lund uppger att de är mer stressade än vad eleverna nationellt generellt sett uppger. I Rädda barnens rapport Ung röst 2014 för Lund framkommer det också att elever i Lund generellt är något mer stressade över skolarbetet än elever i övriga landet. När Rädda barnens rapport Ung röst 2011 släpptes intervjuades Anna Sandkull, ansvarig för Rädda barnens läxhjälp i Lund, samt Anette Åkesson, kurator på Polhemskolan, av Sydsvenskan för att ge sina tankar om varför elever i Lund är så pass stressade. Några förklaringar som nämndes då var att elever, föräldrar och lärare i Lund har en hög ambitionsnivå, att det krävs prestationer på en mycket hög nivå för att man ska kunna komma in på högskola eller universitet samt att eleverna numer måste göra allt fler val tidigare och att dessa val i hög grad kan påverka framtida studiemöjligheter. Det är troligt att ovanstående faktorer fortfarande kan vara en del av förklaringen till varför stressnivån är så pass hög bland eleverna i Lund. I slutbetänkandet SOU 2006:77 Ungdomar, stress och psykisk hälsa nämns att ungdomar själva framhåller att den stora valfriheten som finns i dagens samhälle genererar mycket stress. Media och reklam är också en källa till stress och framför allt flickor påverkas av de tre S:en det vill säga att man ska vara snygg, smal och sexig. Målet att få höga betyg är en annan stressfaktor för många elever på gymnasieskolans högskoleförberedande program och överlag är skolan det som stressar svenska elever mest. Skolstressen beror bland annat på att många elever upplever att man har så mycket läxor att göra att man inte hinner med varken fritidsintressen eller vänner. Det är också många elever som blir stressade av att de upplever att lärarna varken förstår mål eller kriterier och att de därför tolkar dessa godtyckligt. Eleverna upplever att det i sin tur leder till att kunskapsnivån i ett ämne skiljer sig åt både på klass- och skolnivå. Lunds skolor arbetar aktivt med att minska elevers stress men det finns helt uppenbart mycket mer arbete att göra på det området. 21

LUNK 2014. Lunds ungdomsenkät. Resultat och slutsatser. Anja Ritzau Olle Nessow Barn- och skolförvaltning Lunds stad

LUNK 2014. Lunds ungdomsenkät. Resultat och slutsatser. Anja Ritzau Olle Nessow Barn- och skolförvaltning Lunds stad LUNK 2014 Lunds ungdomsenkät Resultat och slutsatser Anja Ritzau Olle Nessow Barn- och skolförvaltning Lunds stad Inger Aldrin Barn- och skolförvaltning Lund Öster Tor Ohlsson Anna Sigurgeirsdóttir Kultur-

Läs mer

Likabehandlingsplan för Solgläntans förskola okt okt 2015

Likabehandlingsplan för Solgläntans förskola okt okt 2015 Likabehandlingsplan för Solgläntans förskola okt 2014- okt 2015 Varför en likabehandlingsplan? Det finns två lagar som styr en skolas likabehandlingsarbete, skollagen och diskrimineringslagen. Syftet med

Läs mer

Kortversion av Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår 2015/2016

Kortversion av Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår 2015/2016 Kortversion av Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår 2015/2016 Gärsnäs skola Förskoleklass Årskurs 1-6 Skolbarnomsorg Plan mot diskriminering och kränkande behandling Målinriktat arbete

Läs mer

Förskolan Västanvinden

Förskolan Västanvinden Förskolan Västanvinden PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Denna plan gäller till och med 31/12-15 Innehåll Vår plan Mål och vision Bakgrund Definition av centrala begrepp (enligt JämO) Ansvarsfördelning

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 LIV & HÄLSA UNG 2014 Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 Vad är liv & hälsa ung? Syftet är att beskriva ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Skolår 7 och 9, år 2 på gymnasiet Undersökningen genomförs

Läs mer

Likabehandlingsplan. Bäckaskolan åk 1-6

Likabehandlingsplan. Bäckaskolan åk 1-6 ! Likabehandlingsplan Bäckaskolan åk 1-6 Lag (2008:567) Om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. 1 Denna lag har till ändamål att främja barns och elevers lika rättigheter

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. HT 2015/VT 2016 /Sundlerhälsan 2015-06-12 1 Innehållsförteckning Värdegrund...3 Varför behövs en plan mot diskriminering och kränkande...3 behandling?...3

Läs mer

Kortversion av Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår 2014/2015

Kortversion av Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår 2014/2015 Kortversion av Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår 2014/2015 Piratenskolan och Fritidshemmet i Kivik Plan mot diskriminering och kränkande behandling, Målinriktat arbetet med att främja

Läs mer

Likabehandlingsplan och årlig plan förskolan Sjöstugan

Likabehandlingsplan och årlig plan förskolan Sjöstugan Januari 2014 Likabehandlingsplan och årlig plan förskolan Sjöstugan ht 2013/vt 2014 Vår vision: På Sjöstugan ska alla barn och vuxna trivas och känna sig trygga, få vara engagerad och bemötas med respekt.

Läs mer

SOLHEMS FÖRSKOLA. Likabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling

SOLHEMS FÖRSKOLA. Likabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling SOLHEMS FÖRSKOLA Likabehandlingsplan/ Plan mot kränkande behandling INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING BAKGRUND DEFINITION VISION MÅL FÖREBYGGANDE ARBETE ÅTGÄRDER UTVÄRDERING INLEDNING Likabehandlingsarbete

Läs mer

Likabehandlingsplan/ årlig plan för Sandviks förskolor

Likabehandlingsplan/ årlig plan för Sandviks förskolor Likabehandlingsplan/ årlig plan för Sandviks förskolor 2010-2011 Diskrimineringslag (2008:567) Skolan ska vara en trygg miljö för alla barn och elever. Lagen ska därför främja barns och elevers rättigheter

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors Verksamhetsåret 2013/2014 Inledning Planen mot diskriminering och kränkande behandling handlar om att främja elevers lika

Läs mer

Likabehandlingsplan. Läsåret 09/10 Farkostens gymnasium

Likabehandlingsplan. Läsåret 09/10 Farkostens gymnasium Likabehandlingsplan Läsåret 09/10 Farkostens gymnasium Innehållsförteckning 2 Målsättning 3 Planens syfte 3 Definitioner vad betyder orden? 3 Förebyggande arbete 4 Att upptäcka 4 Att utreda 4 Att åtgärda

Läs mer

Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011

Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011 Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011 Diskrimineringslag ( 2008:567 ) Skolan ska vara en trygg miljö för alla barn och elever. Lagen ska därför främja barns och elevers rättigheter

Läs mer

1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan. 3 Hur trivs du. 4 Vad tycker du om följande i din skola?

1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan. 3 Hur trivs du. 4 Vad tycker du om följande i din skola? 1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan Gymnasieskolan Går inte i grund- eller gymnasieskola. Du behöver inte svara på fler frågor. Viktigt, skicka ändå in blanketten!

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKNANDE BEHANDLING

LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKNANDE BEHANDLING LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKNANDE BEHANDLING Montessoriförskolan Makrillen 1 (7) INNEHÅLL VÅRA BARNS RÄTTIGHETER OCH SKYLDIGHETER... 3 DEFINITIONER... 3 1. Kränkande behandling... 3 2. Diskriminering...

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Förskolan Delfinen

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Förskolan Delfinen LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Förskolan Delfinen Hösten 2016 och våren 2017 2(8) INLEDNING Den 1 april 2006 trädde lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling

Läs mer

Likabehandlingsplan 2013/2014 Transtenskolan

Likabehandlingsplan 2013/2014 Transtenskolan 2014-01-09 Likabehandlingsplan 2013/2014 Transtenskolan Transtenskolan arbetar utifrån fyra ledord, kunskap, lust, bemötande och respekt. Skolan har två uppdrag enligt läroplanen, ett demokratiuppdrag

Läs mer

Trygghetsplan 2011-2012. Förskolan Alsalam. Inledning:

Trygghetsplan 2011-2012. Förskolan Alsalam. Inledning: Trygghetsplan 2011-2012 Förskolan Alsalam Inledning: 1 En av målsättningarna på Alsalam förskola är att både barn och vuxna, känner sig trygga. Vi tar avstånd mot alla former av kränkningar och trakasserier

Läs mer

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 För information om likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling gå in på Skolverkets hemsida www.skolverket.se

Läs mer

Rapport Helsingborg stad Förskole- och skolundersökning. CMA Research AB Ågatan 31 Rimbogatan Linköping Stockholm

Rapport Helsingborg stad Förskole- och skolundersökning. CMA Research AB Ågatan 31 Rimbogatan Linköping Stockholm CMA Research AB Sid 1 (30) Helsingborg stad Förskole- och skolundersökning Rapport 2015 CMA Research AB Ågatan 31 Rimbogatan 8 582 22 Linköping 114 32 Stockholm Organisationsnummer: 556525-4256 CMA Research

Läs mer

Likabehandlingsplan - Plan mot kränkande behandling Sunne kulturskola

Likabehandlingsplan - Plan mot kränkande behandling Sunne kulturskola Datum Sida 2014-03-12 1 (11) Likabehandlingsplan - Plan mot kränkande behandling Sunne kulturskola Upprättad 20140312 Dokumentägare Tuula Dajén Kulturchef Giltighetstid: Tillsvidare Postadress Besöksadress

Läs mer

Lärcentrum Malung-Sälen Kommun. Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling läsår 2014-2015

Lärcentrum Malung-Sälen Kommun. Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling läsår 2014-2015 Lärcentrum Malung-Sälen Kommun Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling läsår 2014-2015 Mål Skolväsendet vilar på demokratins grund och alla som jobbar och finns inom skolan skall jobba för

Läs mer

Likabehandlingsplan Hammarns förskola, Hjo Läsåret 2015/2016

Likabehandlingsplan Hammarns förskola, Hjo Läsåret 2015/2016 Likabehandlingsplan Hammarns förskola, Hjo Läsåret 2015/2016 LIKABEHANDLINGSPLAN, HAMMARNS FÖRSKOLA läsåret 2015/2016 Vår vision på Hammarns förskola är att vi ska vara en arbetsplats för barn och vuxna

Läs mer

Likabehandlingsplanen

Likabehandlingsplanen 1 Likabehandlingsplanen 1. Inledning 1.1 Verksamhetens ställningstagande 1.2 Till dig som vårdnadshavare 2. Syfte och åtgärder 2.1 Syftet med lagen 2.2 Aktiva åtgärder 2.3 Ansvarsfördelning 2.4 Förankring

Läs mer

Likabehandlingsplan Härjedalens gymnasium 2010-2011

Likabehandlingsplan Härjedalens gymnasium 2010-2011 Likabehandlingsplan Härjedalens gymnasium 2010-2011 Bildning, fritid och kultur Innehåll Policy för att främja elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014. Bofinkens förskola Medåker

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014. Bofinkens förskola Medåker Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Bofinkens förskola Medåker 2012 Styrdokument Skollagen (6 kap. Åtgärder mot kränkande behandling) Förskolans huvudman ska se till att förskolan:

Läs mer

Att vara ung i Hylte kommun

Att vara ung i Hylte kommun Att vara ung i Hylte kommun 2 Fritid 4 5 Skola 6 7 Inflytande 8 9 Hälsa 11 Trygghet 12 13 Arbete & framtid 14 LUPP står för lokal uppföljning av ungdomspolitiken och är en enkät som innehåller runt 8 frågor

Läs mer

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv 2010-06-08:13 Vår vision Alla ska känna sig trygga. Alla ska visa varandra hänsyn och respekt. Alla ska ta ansvar. Alla ska känna en framtidstro. Innehåll 1. Framsida

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Elevversion PLUGGPARADISET Vad betyder Plan mot diskriminering och kränkande behandling? Plan mot diskriminering och kränkande behandling är ett dokument

Läs mer

Likabehandlingsplan/ plan mot kränkande behandling. Yllestad förskola Läsåret 2012/2013

Likabehandlingsplan/ plan mot kränkande behandling. Yllestad förskola Läsåret 2012/2013 20120921 Likabehandlingsplan/ plan mot kränkande behandling Yllestad förskola Läsåret 2012/2013 Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling Lagar och förordningar: Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet

Läs mer

LIV & HÄLSA UNG 2014. Seminarium norra Örebro län 3 okt 2014 Församlingshemmet Nora

LIV & HÄLSA UNG 2014. Seminarium norra Örebro län 3 okt 2014 Församlingshemmet Nora LIV & HÄLSA UNG 2014 Seminarium norra Örebro län 3 okt 2014 Församlingshemmet Nora SYFTE MED DAGEN Ge kunskap om hur barn och unga i länsdelen och kommunerna beskriver sina livsvillkor, levnadsvanor och

Läs mer

Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Vargön 2014-10-27 Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan 2014/ 2015 Näckrosvägens förskola Ett målinriktat arbete för att motverka diskriminering främja barns

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Hammarnskolan, Hjo läsåret 2015/16 PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING HAMMARNSKOLAN Läsåret 2015/2016 Visionen för Hammarnskolan är att det

Läs mer

Årlig plan för likabehandling Vänerparkens förskola 2015/ 2016 Ett målinriktat arbete för att

Årlig plan för likabehandling Vänerparkens förskola 2015/ 2016 Ett målinriktat arbete för att Årlig plan för likabehandling Vänerparkens förskola 2015/ 2016 Ett målinriktat arbete för att motverka diskriminering främja barns och elevers lika rättigheter förebygga och förhindra trakasserier och

Läs mer

NÅGON ATT VÄNDA SIG TILL.

NÅGON ATT VÄNDA SIG TILL. 1 Töreboda kommun Töreboda kommun NÅGON ATT VÄNDA SIG TILL. I år 9 hade ofta flickor och pojkar lika lätt att vända sig till olika personer. Det var bara fler flickor än pojkar i år 9 som ansåg att de

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Solbackens förskola (I enlighet med 6 kap. 8 i skollagen och 3 kap. 16 i diskrimineringslagen) Mål Alla barn på förskolan Solbacken skall känna

Läs mer

Likabehandlingsplan Småfötternas förskola

Likabehandlingsplan Småfötternas förskola 1 Likabehandlingsplan Småfötternas förskola Vår vision på Småfötternas förskola är att alla visar varandra omtanke att alla tar ansvar att alla skall känna sig trygga att alla skall känna en framtidstro

Läs mer

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2014/2015

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2014/2015 Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2014/2015 Lapplands Gymnasium Hjalmar Lundbohmsskolan Enhet1, Enhet2, Enhet3 och Enhet4 http://www.kommun.kiruna.se/barn-ochutbildning/ Gymnasieskola

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan för kränkande behandling Tävelsås förskolor 2016/2017

Likabehandlingsplan och plan för kränkande behandling Tävelsås förskolor 2016/2017 Likabehandlingsplan och plan för kränkande behandling Tävelsås förskolor 2016/2017 Inledning Denna likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling gäller för Tävelsås förskola. Vision Förskolan ska

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling år 2016

Plan mot diskriminering och kränkande behandling år 2016 Logårdens förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling år 2016 Bakgrund Denna plan bygger på diskrimineringslagen, skollagens förbud mot kränkande behandling samt Skolverkets allmänna råd

Läs mer

Likabehandlingsplan för Ramdala förskola Jämjö skolområde 2014/2015. Öppenhet Ärlighet Förtroende Tydlighet Dialog

Likabehandlingsplan för Ramdala förskola Jämjö skolområde 2014/2015. Öppenhet Ärlighet Förtroende Tydlighet Dialog Likabehandlingsplan för Ramdala förskola Jämjö skolområde 2014/2015 Öppenhet Ärlighet Förtroende Tydlighet Dialog Jämjö, oktober 2014 1. Inledning Den 1 januari 2009 trädde diskrimineringslagen (SFS 2008:567)

Läs mer

FÖRSKOLAN LINDEN. Trygghetsplan. Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling

FÖRSKOLAN LINDEN. Trygghetsplan. Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling FÖRSKOLAN LINDEN Trygghetsplan Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 2015-2016 INNEHÅLL Innehåll... 2 1. Inledning... 4 2. Styrdokument... 4 2.1 Diskrimineringslagen... 4 2.2 Skollagen

Läs mer

Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-11- 19 Klubbgärdet/Munksunds Förskole enheter, Piteå kommun Likabehandlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling Skollagen och diskrimineringslagen är två lagar, som ligger till grund till

Läs mer

Likabehandlingsplan Medåkers skola

Likabehandlingsplan Medåkers skola Förskoleklass och Medåkers fritidshem en plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013/2014 V s vision Vårt viktigaste mål är att alla på vår skola ska trivas och komma hit med glädje. Detta förutsätter

Läs mer

Målsättning, vision och kärnvärden

Målsättning, vision och kärnvärden Målsättning, vision och kärnvärden På Skanör Falsterbo Montessoriskola är visionen att utbilda morgondagens världsmedborgare. All personal på skolan arbetar aktivt för att förhindra varje form av diskriminering

Läs mer

Trygghetsplan (Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan.)

Trygghetsplan (Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan.) Trygghetsplan (Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan.) s fritidshem Läsåret 2015/16 Vision På är atmosfären sådan att alla barn och vuxna känner trygghet, trivsel och respekt för varandra.

Läs mer

Solglimtens. Likabehandlingsplan. En plan mot kränkande behandling. Våga vara

Solglimtens. Likabehandlingsplan. En plan mot kränkande behandling. Våga vara Solglimtens Likabehandlingsplan En plan mot kränkande behandling Våga vara Jag vill som en blomma stark tränga tyst igenom asfaltsvägenshårda mark att slå ut i blom. Våga vara den du är och våga visa vad

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING MALUNGSFORS SKOLA

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING MALUNGSFORS SKOLA PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING MALUNGSFORS SKOLA Verksamhetsåret 2015/2016 Inledning Planen mot diskriminering och kränkande behandling handlar om att främja elevers lika rättigheter

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Fågelbo och fritidshemmet Smultronstället 24 januari 2013 Plan mot diskriminering och kränkande behandling förskolan Fågelbo och fritidshemmet

Läs mer

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016 Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016 Lapplands Gymnasium Hjalmar Lundbohmsskolan Enhet1, Enhet2, Enhet3 och Enhet4 http://www.kommun.kiruna.se/barn-ochutbildning/ Gymnasieskola

Läs mer

Årlig plan för likabehandling Fridhems Förskola 2011/ 2012

Årlig plan för likabehandling Fridhems Förskola 2011/ 2012 Page 1 of 5 Årlig plan för likabehandling Fridhems Förskola 2011/ 2012 Ett målinriktat arbete för att motverka diskriminering främja barns och elevers lika rättigheter förebygga och förhindra trakasserier

Läs mer

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Stigtomta förskolor 2015/2016 Innehållsförteckning 1. Grunduppgifter 2. Syfte 3. Bakgrund 4. Centrala begrepp 5. Förskolans vision 6. Delaktighet 7.

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012 Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Resultat från enkätundersökning 2012 Att börja med Barns och ungdomars hälsa är en viktig angelägenhet för alla. I Kronobergs län är barns hälsa generellt sett

Läs mer

Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten)

Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten) Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten) Deltagande Det är den 8:e enkäten som genomförts med elever i f-klass, åk 4 och 7 i grundskolan och åk1 på gymnasiet. Svarsfrekvensen

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Inledning I skollagen och i läroplanerna slås det fast att den svenska förskolan och skolan vilar på demokratisk grund.

Läs mer

Årskurs 2-enkät 2014. Kurt Westlund

Årskurs 2-enkät 2014. Kurt Westlund Årskurs 2-enkät 2014 Kurt Westlund Elevernas trivsel och trygghet ligger konstant på en fortsatt hög nivå. Färre elever upplever sig dåligt bemötta, kränkta, utsatta för hot eller våld. Däremot försvagas

Läs mer

Handlingsplan mot diskriminering, kränkande behandling och f ör likabehandling

Handlingsplan mot diskriminering, kränkande behandling och f ör likabehandling BÅSTADS KOMMUN Västra Karups skola, förskoleklass och fritidshem. Beslutad 2013-11-27 Handlingsplan mot diskriminering, kränkande behandling och f ör likabehandling Läsåret 2013-2014 Västra Karups Skola,

Läs mer

Plan mot kränkande behandling år 2015, Logården

Plan mot kränkande behandling år 2015, Logården Logårdens förskola Plan mot kränkande behandling år 2015, Logården Bakgrund Denna plan bygger på diskrimineringslagen, skollagens förbud mot kränkande behandling samt Skolverkets allmänna råd om arbetet

Läs mer

Lindgårdens förskola

Lindgårdens förskola Lindgårdens förskola 1. Inledning Det här är Vingåkers kommuns likabehandlingsplan. Vi vill med vår likabehandlingsplan informera om hur vi arbetar med frågor som rör diskriminering och annan kränkande

Läs mer

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2013 OCH VÅREN 2014

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2013 OCH VÅREN 2014 KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2013 OCH VÅREN 2014 För information om likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling gå in på Skolverkets hemsida www.skolverket.se

Läs mer

Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling gällande för Lorensberga skolan åk 4-9 läsåret

Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling gällande för Lorensberga skolan åk 4-9 läsåret Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling gällande för Lorensberga skolan åk 4-9 läsåret 2010-2011 Likabehandlingsarbetet regleras i Diskrimineringslagen (likabehandlingsplanen) Skollagen 14 kapitel

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING

LIKABEHANDLINGSPLAN PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LIKABEHANDLINGSPLAN PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING för skolor och fritidshem i Flyinge och Harlösa läsåret 2015-2016 Flyingeskolan och Harlösa skolas Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling och

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Bakgrund Från och med 2009-01-01regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk: diskrimineringslagen och 14 a kap. i skollagen. De har ersatt den

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Förskolan Kullalyckan

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Förskolan Kullalyckan LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Förskolan Kullalyckan Hösten 2016 och våren 2017 2(8) INLEDNING Den 1 april 2006 trädde lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling

Läs mer

Plan mot kränkande behandling. Sandbyhovs förskolor

Plan mot kränkande behandling. Sandbyhovs förskolor Plan mot kränkande behandling Sandbyhovs förskolor Läsåret 2010/2011 Likabehandlingsplan Innehåll: 1. Inledning Bakgrund och syfte Hur är planen framtagen Definitioner av diskriminering och kränkande behandling

Läs mer

Årliga planer gällande Kränkande behandling och diskriminering Förskola/Lofsdalens skola. Likabehandlingsplan. Hästhagens Förskola

Årliga planer gällande Kränkande behandling och diskriminering Förskola/Lofsdalens skola. Likabehandlingsplan. Hästhagens Förskola Årliga planer gällande Kränkande behandling och diskriminering Förskola/Lofsdalens skola Likabehandlingsplan Hästhagens Förskola Östra skoldistriktet År 2009 2011/12 Barn, Utbildning och Fritid Barn, 2011

Läs mer

Från ax till limpa Thomas Falk Samhällsmedicin

Från ax till limpa Thomas Falk Samhällsmedicin Från ax till limpa Thomas Falk Samhällsmedicin 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 22% Ju fler skyddsfaktorer desto bättre hälsa 32% 33% 35% 48% 59% Andel (%) med god hälsa fördelat på antal skyddsfaktorer

Läs mer

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008 Illustration av Matilda Damlin, 7c Bengtsgården SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008 RESULTAT FRÅN LUPP UNDERSÖKNINGEN UNDERSÖKNINGEN GÄLLANDE UNGDOMARI ÅRSKURS 8 SAMT ÅRSKURS 2 PÅ GYMNASIET Förord

Läs mer

Mio Förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling.

Mio Förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Mio Förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling. December 2013, utvärderad september 2014 Inledning Förskolan/skolan har länge haft i uppdrag att förebygga och motverka kränkande behandling.

Läs mer

Smögens förskolas årliga plan mot kränkande behandling 2013/2014

Smögens förskolas årliga plan mot kränkande behandling 2013/2014 Smögens förskolas årliga plan mot kränkande behandling 2013/2014 Bakgrund: Det finns i Sverige två lagar som har ett gemensamt syfte: Att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande

Läs mer

Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling.

Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling. 1 Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling. ProAros vision: Alltid bästa möjliga möte. Definitioner: Diskriminering innebär att ett barn eller en elev missgynnas, direkt eller indirekt, av

Läs mer

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola.

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplanen gäller för barn och personal vid Sätuna förskola. Planen

Läs mer

LULEÅ KOMMUN 1 (25) Stadsbyggnadskontoret. Drogvaneundersökning 2005

LULEÅ KOMMUN 1 (25) Stadsbyggnadskontoret. Drogvaneundersökning 2005 LULEÅ KOMMUN 1 (25) Stadsbyggnadskontoret Drogvaneundersökning 2005 Maria Strömgren Barbro Müller April 2006 2 3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING...3 BAKGRUND...5 VARFÖR DROGVANEUNDERSÖKNINGAR?...5

Läs mer

Hur mår barn och unga i Skåne?

Hur mår barn och unga i Skåne? Hur mår barn och unga i Skåne? Resultat från Folkhälsoenkät Barn och Unga i Skåne 2016 Birgit Modén: Samhällsanalys, Region Skåne Folkhälsorapportering i Region Skåne Folkhälsorapport Barn och Föräldrar

Läs mer

Likabehandlingsplan Skurholmens förskola

Likabehandlingsplan Skurholmens förskola Likabehandlingsplan Skurholmens förskola 2016-2017 Vad säger lagen? Skollagen Sedan den 1 januari 2009 regleras arbetet mot diskriminering och kränkande behandling i både diskrimineringslagen och skollagen.

Läs mer

Götlunda skolas likabehandlingsplan en plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 2015-2016

Götlunda skolas likabehandlingsplan en plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 2015-2016 LIKABEHANDLINGSPLAN 1 (7) Barn- och utbildningsförvaltningen Götlunda skola Datum 2015-08-28 Götlunda skolas likabehandlingsplan en plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 2015-2016

Läs mer

Likabehandlingsplan, plan mot kränkande behandling Åryds förskola

Likabehandlingsplan, plan mot kränkande behandling Åryds förskola Likabehandlingsplan, plan mot kränkande behandling 2015-2016 Åryds förskola VARFÖR EN PLAN FÖR LIKABEHANDLING OCH MOT KRÄNKANDE BEHANDLING? Syftet med planen är att främja barns lika rättigheter oavsett

Läs mer

ANDT-undersökning 2015 Karlshamns kommun

ANDT-undersökning 2015 Karlshamns kommun ANDT-undersökning 215 Karlshamns kommun För att på ett strategiskt sätt kunna arbeta med det drogförebyggande arbetet i Karlshamns kommun har en kartläggning genomförts bland kommunens ungdomar mellan

Läs mer

Plan för likabehandling, mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Plan för likabehandling, mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling OVANÅKERS KOMMUN 2016-09-30 Barn- och utbildning Rotebergs skola Chris Sommar Plan för likabehandling, mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Vår målsättning: Alla ska trivas i skolan.

Läs mer

NORDMARK SKOLAS PLAN FÖR

NORDMARK SKOLAS PLAN FÖR NORDMARK SKOLAS PLAN FÖR FÖRSKOLEKLASSEN GRUNDSKOLAN FRITIDSHEMMET FÖR ATT FRÄMJA LIKABEHANDLING OCH FÖREBYGGA SAMT ÅTGÄRDA DISKRIMINERING, TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Planen gäller för läsåret

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015 Rättviks kommuns förskolor och pedagogisk omsorg Vision På förskolan förekommer inga former av diskriminering, trakasserier, eller kränkande behandling.

Läs mer

Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet

Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet Det främjande arbetet Gemensamt förhållningssätt Tid för samtal Informella miljöer Höja kompetensen Tydliga mål som utvärderas Den egna situationen Tydlig och synlig

Läs mer

Grundsärskolan på Haganässkolan och Björnekullaskolan

Grundsärskolan på Haganässkolan och Björnekullaskolan Bildningsförvaltningen Grundsärskolan Reviderad 2016 02 15 Grundsärskolan på Haganässkolan och Björnekullaskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2 (11) Innehållsförteckning: Regelverk

Läs mer

Förskolan Akvarellen

Förskolan Akvarellen Likabehandlingsplan och handlingsplan mot kränkande behandling Förskolan Akvarellen Upprättad november 2013 Innehållsförteckning Vision sid. 3 Syfte sid. 4 Vad står de olika begreppen för sid. 5 Förklaring

Läs mer

Smögens förskolas- Avdelning Kaprifolens årliga plan mot kränkande behandling

Smögens förskolas- Avdelning Kaprifolens årliga plan mot kränkande behandling Smögens förskolas- Avdelning Kaprifolens årliga plan mot kränkande behandling Bakgrund: Det finns i Sverige två lagar som har ett gemensamt syfte: Att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier

Läs mer

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasieskolans år 2. Ambjörn Thunberg

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasieskolans år 2. Ambjörn Thunberg Enkätundersökning Ungdomars användning av droger Gymnasieskolans år 2 2015 Ambjörn Thunberg 1 2 Börjar din tonåring gymnasiet? Prata med din tonåring om alkohol Syftet med drogvaneundersökningen är att

Läs mer

Plan för arbete med likabehandling Öppna förskolan 2015-2016

Plan för arbete med likabehandling Öppna förskolan 2015-2016 Plan för arbete med likabehandling Öppna förskolan 2015-2016 Inledning På Öppna förskolan ska alla känna sig välkomna och lika värda. Vi ser olikheter som en tillgång och ingen ska bli utsatt för kränkande

Läs mer

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Solrosens förskola

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Solrosens förskola Solrosens förskola 2015 Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Solrosens förskola 2015-01-20 Inledning Det demokratiska värdet ska utgöra grunden för all verksamhet i förskolan och skolan.

Läs mer

Plan mot kränkande behandling/likabehandlingsplan. Björnungens förskola

Plan mot kränkande behandling/likabehandlingsplan. Björnungens förskola Plan mot kränkande behandling/likabehandlingsplan Björnungens förskola Enligt 14 a kap. 8 skollagen och 3 kap. 16 diskrimineringslagen Gäller under tiden 20100901 20110831 Handlingsplanens främsta syfte

Läs mer

Likabehandlingsplan Bergsgårdens Förskola

Likabehandlingsplan Bergsgårdens Förskola Likabehandlingsplan Bergsgårdens Förskola Ledningsdeklaration På Bergsgårdens Förskola ska ingen kränkande behandling förekomma vara sig i barn eller personalgrupp. Alla ska känna sig trygga, glada och

Läs mer

Kungsmarksskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kungsmarksskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Kungsmarksskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015/2016 Gäller från augusti 2015 till juni 2016 Reviderad 2015-12-21 Ansvarig för planen: Yvonne Andersson rektor Värdegrundsgruppen:

Läs mer

Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne. - Hässleholm 2012

Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne. - Hässleholm 2012 Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne - Hässleholm 2012 Introduktion Våren 2012 genomfördes Folkhälsoenkäten Barn och Unga i Skåne 2012, bland skolelever i årskurs 6, årskurs 9 och gymnasiets

Läs mer

Om mig 2014. Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön

Om mig 2014. Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön Om mig 2014 Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön Om mig är en webbaserad enkät om ungdomars hälsa och livsstil som genomfördes för första gången under hösten 2014. Enkäten är ett samarbete mellan

Läs mer

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Högtofta Förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Högtofta Förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling Högtofta Förskola Juni 2015 Juni 2016 Ansvarig förskolechef: Åsa Gerthsson-Nilsson 1 Innehåll Inledning... 3 Definition... 3 Skollagen (2010:800)... 3 Lpfö

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Östrabo Yrkes Fordons- och transportprogrammet Läsår 2017 Innehåll Introduktion och bakgrund... 3 Vision... 3 Grundläggande begrepp... 3 Diskriminering...

Läs mer

Likabehandlingsplan Linnéans förskola Ht Vt- 2015

Likabehandlingsplan Linnéans förskola Ht Vt- 2015 Likabehandlingsplan Linnéans förskola Ht- 2014- Vt- 2015 0 Innehåll Likabehandlingsplan... 2 Syfte... 2 Utvärdering från Likabehandlingsplanen Ht 2013 Vt 2014... 3 Mål och ansvar... 4 Arbete för att främja

Läs mer

Kärr Äventyrsförskolas plan mot diskriminering och annan kränkande behandling

Kärr Äventyrsförskolas plan mot diskriminering och annan kränkande behandling Kärr Äventyrsförskolas plan mot diskriminering och annan kränkande behandling Kärrs förskolas Vision: Ett lustfullt lärande i trygg miljö Kärrs förskolas Mål: En förskola fri från kränkningar där alla

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Norrskenets förskola 2015/2016

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Norrskenets förskola 2015/2016 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Norrskenets förskola 2015/2016 Inledning Förskolan ska aktivt och medvetet inkludera likabehandlingsplanen i den dagliga verksamheten. Alla som vistas

Läs mer