LUNK. Lunds ungdomsenkät Resultat och slutsatser. Inger Aldrin barn- och skolförvaltning Lund Öster

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "LUNK. Lunds ungdomsenkät 2015. Resultat och slutsatser. Inger Aldrin barn- och skolförvaltning Lund Öster"

Transkript

1 LUNK Lunds ungdomsenkät 2015 Resultat och slutsatser 1 Inger Aldrin barn- och skolförvaltning Lund Öster Emma Möller barn- och skolförvaltning Lunds stad Maria Olsson utbildningsförvaltningen

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 3 GENOMFÖRANDE OCH ARBETSGRUPP... 4 SAMMANFATTNING... 5 UTVECKLING OCH LÄRANDE... 7 HÄLSA KRÄNKNINGAR OCH DISKRIMINERING

3 INLEDNING År 2005 genomförde Lunds kommun Ungdomsstyrelsens enkät Lokal uppföljning av ungdomspolitiken (LUPP). Resultaten från LUPP-enkäten presenterades i rapporten På väg mot en kunskapsbaserad ungdomspolitik. LUPP-undersökningen inspirerade till att genomföra en egen lokal ungdomsenkät. Detta kom att bli Lunds ungdomsenkät, LUNK. Undersökningen är ett samarbete mellan barn- och skolförvaltning Lund Öster respektive Lunds stad, utbildningsförvaltningen samt kultur- och fritidsförvaltningen. Enkäten utvecklas kontinuerligt och frågor som visat sig svåra att besvara tas bort eller formuleras om. Den består dels av återkommande frågor, och dels av årligen nya frågor för att få kunskap inom nya områden Enkäten innehåller frågor kring skola, fritid och hälsa. Enkäten har flera syften. Ett viktigt syfte är att svaren ska komma skolorna till direkt nytta genom att ge en bild av elevernas synpunkter i viktiga frågor. Svaren analyseras och diskuteras på den enskilda skolan och är en del av det systematiska kvalitetsarbetet. Några av frågorna ingår även som indikatorer i kommunfullmäktiges uppföljning av måluppfyllelse. Denna rapport har å andra sidan som syfte att ge en mer allmän bild av Lund som kommun ur ungas perspektiv. Den är en del i förvaltningarnas arbete med att utveckla skolan samt kulturoch fritidsverksamheterna. 3

4 GENOMFÖRANDE Enkäten riktas till elever i åk 5, åk 8 och gymnasieskolans år 2. Alla kommunala grund- och gymnasieskolor i Lunds kommun deltar och de fristående skolorna erbjuds att delta, vilket en handfull skolor också väljer att göra. I denna rapport redovisas enbart resultatet från de kommunala skolorna. Enkäten besvaras digitalt och anonymt under några veckor i februari. Lärare och skolledare planerar för enkätens genomförande och gör ett fantastiskt jobb med att försöka få en så hög svarsfrekvens som möjligt. Svarsfrekvensen totalt på skolorna i Lund är i år 87 procent. En av de vanligaste anledningarna till bortfall är att elever är sjuka när enkäten genomförs. Antal svar och svarsfrekvens Antal elever Antal svar Svarsfrekvens Åk % Åk % GY år % ARBETSGRUPP Årets LUNK-resultat har analyserats av följande arbetsgrupp: Inger Aldrin, barn- och skolförvaltning Lund Öster Emma Möller, barn- och skolförvaltning Lunds stad Maria Olsson, utbildningsförvaltningen Formgivning Åse Lindberg, barn- och skolförvaltning Lund Öster 4

5 SAMMANFATTNING Nedan görs en kort övergripande sammanfattning av 2015 års LUNK som visar vad eleverna sammantaget i åk 5, 8 och Gy år 2 svarar Stämmer mycket bra/ganska bra när det gäller: Trivsel och trygghet Majoriteten av eleverna trivs och känner trygghet på sin skola. 88 % trivs i skolan och 94 % tycker att det är en positiv stämning på skolan. 96 % känner sig trygga på lektioner, 95 % på rasterna och 96 % känner sig trygga på sin fritid. Det är marginella skillnader mellan flickor och pojkars svar. Inflytande Majoriteten av eleverna vill ha inflytande. 86 % av eleverna vill påverka hur de ska arbeta i till exempel grupparbeten, projekt eller enskilt. 70 % vill påverka reglerna i skolan och 87 % vill påverka sina läxor. Pojkarna vill i något lägre grad än flickorna påverka hur de ska arbeta respektive påverka regler eller läxor. Det är fler elever som vill kunna påverka än de som upplever att de kan det. 66 % anser att de kan påverka hur de ska arbeta i till exempel grupparbeten, projekt eller enskilt. Mindre än hälften (37 %) svarar att de kan påverka reglerna i skolan. Knappt hälften (49 %) anser sig kunna påverka läxor. Fler pojkar än flickor tycker att de kan påverka sina läxor. I övrigt är det marginella skillnader mellan flickor och pojkars svar. 78 % av eleverna anser att lärarna låter dem vara med och utvärdera undervisningen och 86 % svarar att lärarna bryr sig om vad eleven säger. Lite drygt hälften (59 %) upplever att lärarna låter eleverna vara med och planera undervisningen. Det är marginella skillnader mellan flickor och pojkars svar. Digitala verktyg 73 % av eleverna svarar att de dagligen använder dator eller lärplatta i sitt skolarbete. 79 % använder digitala ytor för samarbete i skolan. Det eleverna främst svarar att de använder dem till är att söka information (95 %), skriva texter, ordbehandling (92 %) och att göra presentationer i till exempel MS PowerPoint, Keynote (81 %). I lägre omfattning svarar eleverna att de använder sig av digitala ytor för att dokumentera sitt arbete, fotografera och skriva om sina arbeten/sin utveckling (58 %) och spela in filmer, podcasts, ljudinspelningar (41 %). Det är 28 % som gör beräkningar i till exempel MS Excel och Numbers. Minst använder eleverna dem till att skriva, blogga, twittra (14 %) respektive koda, göra egna spel (10 %). 5

6 Pojkar svarar i något högre grad än flickor att de använder digitala ytor för att göra beräkningar i MS Excel, Numbers respektive koda, göra egna spel. I övrigt är det marginella skillnader mellan flickor och pojkars svar. Bemötande En klar majoritet (93 %) svarar att deras lärare bemöter eleverna med respekt på deras skola. Något lägre andel anser att eleverna bemöter lärarna med respekt på deras skola (85 %). Majoriteten av eleverna tycker att lärarna behandlar flickor och pojkar lika, men pojkarna tycker det i något lägre grad än flickorna. Kunskap för framtiden Det är 83 % av eleverna som tycker att skolan ger dem kunskaper som de har nytta av i framtiden. Det är marginella skillnader mellan flickor och pojkars svar. Skolarbetet i förhållande till fritid Skolarbetet tar för mycket av deras fritid anser 66 % av eleverna. Av dem är 73 % flickor som tycker att det förhåller sig så och 59 % pojkar. Fritid 60 % av eleverna är med i en eller flera föreningar och det är främst i idrottsförening (81 %) och därefter kommer kulturförening (16 %). Det är 79 % som sysslat med någon fritidsaktivitet som de slutat med och de skäl som flest anger är: tappade intresset (58 %) eller att det tog för mycket tid (34 %). På frågan om de brukar besöka en fritidsgård/mötesplats på deras fritid svarar 66 % att de inte har något intresse av det. Av eleverna i åk 8 är det 54 %. Eleverna träffas främst hemma hos varandra (88 %) eller utomhus (39 %) när de träffar kompisar på fritiden. 25 % träffas på café, 17 % på nätet och 6 % träffas på fritidsgård/mötesplats eller liknande. På följande sidor redovisas fördjupningar kring de delar av enkätfrågorna som rör: utveckling och lärande (främst kommunens satsning på Bedömning för lärande), hälsa, stress och livsstil samt kränkningar och diskriminering. 6

7 UTVECKLING OCH LÄRANDE Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Utbildningen ska också förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället vilar på. Skollagen 1 kap Bedömning och betyg Betyget uttrycker i vad mån den enskilda eleven har uppnått de nationella kunskaps krav som finns för respektive ämne. Som stöd för betygssättningen finns ämnesspecifika kunskapskrav för olika betygssteg. Skolans mål är att varje elev: utvecklar ett allt större ansvar för sina studier, och utvecklar förmågan att själv bedöma sina resultat och ställa egen och andras bedöm ning i relation till de egna arbetsprestationerna och förutsättningarna. Ur Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 Lunds tre skolförvaltningar och framför allt skolor/gymnasieskolor har sedan 2012 arbetat med utvecklingsområdet bedömning för lärande (BFL). I samband med satsningen utökades LUNKen med nedanstående frågeställningar (fråga 1-3) med förhoppningen att frågorna skulle svara för en del av utvärderingen av BFL-satsningen. En formativ bedömningsprocess kännetecknas av att målet för undervisningen tydliggörs, att information söks om var eleven befinner sig i förhållande till målet och att återkoppling ges som talar om hur eleven ska komma vidare mot målet. Forskning har visat att formativ bedömning ökar elevernas lärande. Frågorna/påståendena som är kopplade till BFL-satsningen är: 1. Mina lärare tydliggör målen med undervisningen 2. Mina lärare ger mig feedback/återkoppling på mina arbeten/prov så att jag vet vad jag kan göra bättre 3. I skolan får vi elever ge varandra feedback/kamratåterkoppling på våra arbeten så att jag vet vad jag kan göra bättre 4. Skolan ger mig den hjälp jag behöver i skolarbetet 5. Skolan ger mig kunskaper som jag har nytta av i framtiden 7

8 Mina lärare tydliggör målen med undervisningen På påståendet Mina lärare tydliggör målen med undervisningen är det överlag pojkarna som tycker att lärarna tydliggör målen med undervisningen. För åk 8 och Gy år 2 är fördelningen nästan identisk mellan både kön och årskurser. 78 % av flickorna i åk 8 och 80 % av flickorna i Gy år 2 anser att påståendet Mina lärare tydliggör målen med undervisningen stämmer ganska eller mycket bra. När det gäller pojkarna så tycker 86 % både i åk 8 och Gy år 2 samma sak. Även för åk 5 är det fler pojkar (94 %) än flickor (92 %) som anser att påståendet Mina lärare tydliggör målen med undervisningen stämmer ganska eller mycket bra, men det skiljer inte lika mycket som i de två högre årskurserna. 8

9 Mina lärare ger mig feedback/återkoppling på mina arbeten/prov så att jag vet vad jag kan göra bättre Även avseende påståendet Mina lärare ger mig feedback/återkoppling på mina arbeten/prov så att jag vet vad jag kan göra bättre är det fler pojkar än flickor i de olika årskurserna som anser att det stämmer ganska eller mycket bra. I åk 8 var det 82 % av pojkarna och i Gy år 2 var det 87 % av pojkarna som instämde. Detta kan jämföras med att av flickorna i åk 8 är det endast 74 % respektive 79 % av flickorna i Gy år 2 som anser att det stämmer ganska eller mycket bra att Mina lärare ger mig feedback/återkoppling på mina arbeten/prov så att jag vet vad jag kan göra bättre. Även här är flickor och pojkar i åk 5 eniga med varandra och 91 % av flickorna och 92 % av pojkarna instämmer i påståendet. 9

10 I skolan får vi elever ge varandra feedback/kamratåterkoppling på våra arbeten så att jag vet vad jag kan göra bättre När det gäller påståendet I skolan får vi elever ge varandra feedback/kamratåterkoppling på våra arbeten så att jag vet vad jag kan göra bättre så är det fortfarande stabilt för eleverna i åk 5. Det är 92 % av flickorna och 90 % av pojkarna som anser att påståendet stämmer ganska eller mycket bra. När det gäller de två tidigare påståendena har pojkarna varit mer positiva än flickorna i åk 5 men här är det 2 % fler flickor än pojkar som instämmer. Vid de två tidigare påståendena har åk 8 och Gy år 2 haft samstämmiga svar men här skiljer det sig mellan årskurserna. För åk 8 så är det även denna gång flest pojkar (79 %) som anser att det stämmer ganska eller mycket bra att I skolan får vi elever ge varandra feedback/kamratåterkoppling på våra arbeten så att jag vet vad jag kan göra bättre men endast 73 % av flickorna i åk 8 instämmer med pojkarna. För Gy år 2 är det också fortfarande pojkarna som instämmer mest i ovanstående påstående men den här gången är det endast 65 % av pojkarna som instämmer i påståendet och ännu färre flickor, endast 57 % av flickorna instämmer i att I skolan får vi elever ge varandra feedback/kamratåterkoppling på våra arbeten så att jag vet vad jag kan göra bättre. 10

11 Skolan ger mig den hjälp jag behöver i skolarbetet Resultatet på påståendet Skolan ger mig den hjälp jag behöver i skolarbetet visar på nytt att eleverna i åk 8 och Gy år 2 har svarat överensstämmande med varandra. När det gäller pojkarna i åk 8 anser 86 % att det stämmer ganska eller mycket bra att Skolan ger mig den hjälp jag behöver i skolarbetet, motsvarande siffra för pojkar i Gy år 2 är 89 %. Avseende flickorna är det 78 % som instämmer i påståendet både i åk 8 och Gy år 2. Eleverna i åk 5 även här en hög andel av både pojkar (95 %) och flickor (94 %) som anser att det stämmer ganska eller mycket bra att Skolan ger mig den hjälp jag behöver i skolarbetet. Skolan ger mig kunskaper som jag har nytta av i framtiden 11

12 Även avseende påstående Skolan ger mig kunskaper som jag har nytta av i framtiden visar eleverna i åk 5 att de fortsatt är positiva och 95 % av både pojkar och flickor anser att nämnda påstående stämmer ganska eller mycket bra. Det är positivt att det är så många som instämmer men det bör ändå noteras att 5 % av eleverna i åk 5 inte tycker att skolan kan ge dem kunskaper de har nytta av i framtiden. Flickorna i åk 8 sticker ut lite och skiljer sig från både pojkarna i åk 8 och båda könen i Gy år 2. Av flickorna i åk 8 är det 73 % som anser att det stämmer ganska eller mycket bra att Skolan ger mig kunskaper som jag har nytta av i framtiden. Hela 27 % av flickorna tycker det motsatta. Pojkarna i åk 8 (79 %), pojkarna i Gy år 2 (80 %) och flickorna i Gy år 2 (78 %) har mer lika uppfattning avseende påstående 13. Kommentarer Genomgående är det pojkarna i alla tre stadierna som i högre grad än flickorna anser att lärarna tydliggör målen med undervisningen, ger feedback på skolarbetet, ger den hjälp eleven behöver i skolarbetet samt ger kunskaper eleven har nytta av i framtiden. Det är ett intressant resultat eftersom flickor nationellt genomgående har högre betyg än pojkar. Vid nästa års mätning går det att se om det är en försiktig trend eller endast ett resultat för ett enstaka år. Flickorna och pojkarna i åk 8 och Gy år 2 har i stort sett samma resultat på alla påståenden utom I skolan får vi elever ge varandra feedback/kamratåterkoppling på våra arbeten så att jag vet vad jag kan göra bättre. Feedback/kamratåterkoppling verkar inte ske i lika hög utsträckning på gymnasiet som i grundskolan. Det som skiljer sig mellan åk 8 och Gy år 2 är istället fördelningen mellan stämmer mycket bra och stämmer ganska bra. Åk 8 har fler stämmer mycket bra än Gy år 2 även om det sammanlagda resultatet ofta hamnar i närheten av varandra. 12

13 HÄLSA Generellt hälsoläge För att eleverna ska kunna få möjlighet att lära och utvecklas måste de må bra och få hjälp att hitta en balans mellan skolarbete och fritid. Detta avsnitt kommer att behandla elevernas upplevda hälsa, levnadsvanor och stress. På frågan Hur upplever du oftast din hälsa? bedömer genomsnittet av alla elever att deras upplevda hälsa är nästan 8 (7,8) av 10 på en skala 1-10 där 10 står för utmärkt och 1 för dåligt. Som diagrammet nedan visar är det främst eleverna i åk 5 som uppger att de oftast mår utmärkt och att den upplevda hälsan blir gradvis sämre desto äldre eleverna blir. 35% Hur upplever du oftast din hälsa? 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Gy Observera att skalan i diagrammet ovan inte går från %. Kommunfullmäktige i Lund har ett mål att skolan och förskolan ska utvecklas på ett hållbart sätt. En av indikatorerna för detta är hur stor andel av eleverna som svarar 6 eller högre på frågan om hur de oftast upplever sin hälsa. I åk 5 är det 94 % av eleverna som svarar 6 eller högre. Motsvarande siffra i åk 8 är 90 % och för Gy åk 2 är det 84 %. Genomsnittet för hur eleverna upplever sin hälsa jämfört med undersökningarna 2013 och 2011 redovisas i tabellen nedan. Åk 5 och åk 8 ligger på ungefär samma nivå som tidigare år medan eleverna i åk 2 i gymnasieskolan upplever sin hälsa som något sämre än tidigare undersökningar. 13

14 Hur upplever du oftast din hälsa? Genomsnittet när eleverna får skatta sin egen hälsa på en skala från 1 (dåligt) till 10 (utmärkt). Åk 5 Åk 8 Gy år ,2 7,9 7, ,4 7,8 7, ,3 7,9 7,3 Jämförelseåren 2013 och 2011 används då Gy åk 2 endast genomför LUNK vartannat år. Jämförelse flickor - pojkar Det finns stora skillnader mellan flickor och pojkar vad gäller upplevd hälsa. Det är framför allt hos de äldsta eleverna som skillnaden är som mest markant. Det är till exempel 24 % fler av pojkarna i Gy åk 2 (68 %) som svarar att de upplever sin hälsa som 8 eller högre jämfört med flickorna (44 %). Det är också dubbelt så stor andel av flickorna (12 % jämfört med 6 %) som svarar 4 eller lägre på frågan jämfört med pojkarna. Skillnaden i svaren är tydlig även i åk 8 där andelen av pojkarna som svarar 8 eller högre är 73 % jämfört med 60 % för flickorna. När det gäller eleverna i åk 5 är det dock knappt någon skillnad alls även om det är en något större andel av pojkarna (81 % mot 78 %) som svarar 8 eller högre. Psykisk ohälsa och psykosomatiska besvär Psykisk ohälsa används ofta i dagligt tal om olika typer av tillstånd som exempelvis nedstämdhet, oro och sömnsvårigheter. Värk som till exempel huvudvärk, ont i magen och ont i ryggen kan också innefattas då det många gånger kan vara tecken på en psykologisk belastning. Dessa psykiska och somatiska besvär är med andra ord ofta två sidor av samma mynt. Frågor om hur ofta eleverna har huvudvärk, ont i magen, har svårt att sova samt hur ofta de är stressade har i LUNK valts ut som indikatorer på ohälsa och psykosomatiska besvär. I tabellen nedan visas hur många procent av eleverna i de olika årskurserna som upplever dessa besvär varje dag, flera gånger i veckan samt en gång i veckan. I tabellen redovisas resultaten från årets LUNK samt för 2013 och

15 Hur ofta under det senaste halvåret har du varit drabbad av följande besvär? Svaren är i procent och inkluderar varje dag / flera gånger i veckan / en gång i veckan Åk 5 Åk 8 Gy år 2 Huvudvärk Ont i magen Svårt att sova Stressad 28 * *2013 utelämnades frågan Hur ofta har du känt dig stressad under det senaste halvåret? för åk 5 och svaret saknas därför i tabellen. Jämförelseåren 2013 och 2011 används då Gy åk 2 endast genomför LUNK vartannat år. Som tabellen ovan visar är det främst på frågan om hur ofta eleverna har svårt att sova som det har skett en tydlig förändring jämfört med de senaste åren. Det är 6 % fler av eleverna i både åk 5 samt i Gy åk 2 som i årets LUNK uppger att de minst en gång i veckan har svårt att sova jämför med tidigare år. Bland eleverna i åk 8 är ökningen 10 % från 36 % till 46 %. På övriga frågor är det relativt små förändringar även om det generellt sett har blivit något fler elever som uppger att de har haft besvär av huvudvärk, magont, svårigheter att sova och/eller stress under det senaste halvåret. Störst skillnad mellan årskurserna är det på frågan om stress där 61 % respektive 71 % av eleverna i åk 8 samt i Gy åk 2 uppger att de är stressade en gång i veckan, flera gånger i veckan eller varje dag mot endast 32 % av eleverna i åk 5. Jämförelse flickor pojkar Det är ingen markant skillnad mellan flickor och pojkar i åk 5 även om flickorna generellt sett svarar att de något oftare upplever besvären än vad pojkarna gör. Det är däremot stora skillnader i åk 8 samt i gymnasiet. Framför allt gäller det på frågorna om hur ofta eleverna har haft huvudvärk respektive hur ofta de har känt sig stressade under det senaste halvåret. Det är 15 % fler av flickorna än pojkarna i åk 8 som uppger att de har haft huvudvärk minst en gång i veckan det senaste halvåret och i gymnasiet är samma siffra 23 %. Skillnaden i gymnasiet mellan flickor och pojkar är 31 % och i åk 8 ligger siffran på 30 %. Stress och skola Den europiska arbetsmiljöbyrån beskriver att stress är något som människor upplever när de känner att det finns en obalans mellan de krav som ställs på dem och de resurser de har till sitt förfogande för att klara av dessa krav. Upplevelsen av stress är visserligen psykologisk men stress påverkar också människors fysiska hälsa. I rapporten SOU 2006:77 Ungdomar, stress och psykisk ohälsa intervjuades ett antal ungdomar om deras syn på stress, orsaker och åtgärder. De allra flesta av dessa skiljer på press och stress. Press är enligt ungdomarna något som är nödvändigt och kul medan stress 15

16 enbart är negativt. Press handlar om att man har mycket att göra medan stress istället är att ha för mycket att göra på för lite tid. Tidigare enkätundersökningar har visat att elevernas stressnivå har ökat över tid. Detta är något som tas på allvar och det har resulterat i satsningar på bland annat stresshantering och studieteknik. I avsnittet Psykisk ohälsa och psykosomatiska besvär beskrevs bland annat hur eleverna svarade på frågan om hur ofta de har känt sig stressade det senaste halvåret. I årets LUNK ställdes dock även frågor om hur ofta eleverna har känt sig stressade i skolan samt hur ofta de har känt sig stressade över skoluppgifter efter skoltid det senaste halvåret. Det är i stort sett ingen skillnad alls på elevernas svar vad gäller hur ofta de har känt sig stressade i skolan jämfört med hur ofta de har känt sig stressade överlag. Den enda skillnaden är att eleverna i årskurs 5 tycks vara något mindre stressade i skolan jämfört med hur ofta de känner sig stressade överlag (73 % svarar sällan eller aldrig samt någon gång i månaden på den förstnämnda frågan jämfört med 68 % på den andra). I diagrammet här nedan visas hur eleverna har svarat på frågan om hur ofta de har känt sig stressade över skoluppgifter efter skoltid det senaste året. Diagrammet visar igen med all tydlighet att skolstressen ökar markant med stigande ålder. 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% Hur ofta har du haft känt dig stressad på grund av skoluppgifter efter skoltid (t.ex. läxor, prov och inlämningar) under det senaste halvåret? Sällan eller aldrig Någon gång i månaden En gång i veckan Flera gånger i veckan Varje dag 5 8 Gy Observera att skalan i diagrammet ovan inte går från %. Det är som diagrammet visar relativt få (17 %) av de svarande eleverna i åk 5 som uppger att de känt sig stressade varje dag eller flera gånger i veckan på grund av skoluppgifter efter skoltid det senaste halvåret. I åk 8 är det nästan hälften av alla elever (47 %) som svarar samma sak och i Gy år 2 är det en majoritet av eleverna (57 %) som känner sig stressade så pass ofta. Om även de elever som 16

17 har svarat en gång i veckan räknas in så är det nästan tre av fyra (74 %) i Gy år 2 som upplever stress över skolarbetet efter skoltid varje vecka. Jämförelse skolor och program samt mellan flickor och pojkar Det är stor skillnad på hur eleverna upplever stress kopplat till skolan beroende på vilken skola och/eller program eleven går på. Det är framför allt eleverna som läser på de högskoleförberedande programmen som upplever mest stress i skolan. I diagrammet nedan framgår hur eleverna på de större högskoleförberedande programmen svarade på frågan hur ofta de har känt sig stressade i skolan det senaste halvåret. Som syns i diagrammet här nedan är det en majoritet av eleverna på humanistiska, estetiska, ekonomiska och samhällsvetenskapliga programmet som har känt sig stressade varje dag eller flera gånger i veckan det senaste halvåret. På teknik- och naturvetenskapsprogrammet än andelen som känner sig stressade färre. Hur ofta har du känt dig stressad i skolan under det senaste halvåret? De elever som har svarat varje dag samt flera gånger i veckan redovisas i diagrammet. På yrkesprogrammen verkar eleverna inte uppleva samma stress. Det är dock en majoritet på hantverksprogrammet (frisör), barn- och fritidsprogrammet samt handel- och administrationsprogrammet som svarar varje dag eller flera gånger i veckan. På övriga yrkesprogram, som har haft tio eller fler svarande, är det mellan % som upplever stress i skolan i samma utsträckning. 17

18 Hur ofta har du känt dig stressad i skolan under det senaste halvåret? De elever som har svarat varje dag samt flera gånger i veckan redovisas i diagrammet. Det som är gemensamt för samtliga program där en majoritet av eleverna upplever stress i skolan ofta är att det är betydligt fler flickor än pojkar i programmen. Sammantaget är det 67 % av flickorna i Gy år 2 som svarar att de är stressade i skolan varje dag eller flera gånger i veckan mot endast 32 % av pojkarna. Mellan flickorna och pojkarna i åk 5 är det ingen större skillnad även om flickorna är något mer stressade (16 % mot 12 %). I åk 8 är det precis som i gymnasieskolan en väldigt stor skillnad mellan flickor och pojkar och det är 28 % fler av flickorna (54 % mot 26 %) som är stressade i skolan varje dag eller flera gånger i veckan. Samma trend går att se på frågan om hur ofta eleverna känner sig stressade av skoluppgifter efter skoltid, se tabellen här nedan. Hur ofta har du känt dig stressad i skolan under det senaste halvåret? Svaren är i procent och inkluderar svaren varje dag/flera gånger i veckan. Stressad på grund av skoluppgifter efter skoltid Flickor åk 5 Pojkar åk 5 Flickor åk 8 Pojkar åk 8 Flickor Gy Pojkar Gy Det är i stort sett mer än dubbelt så många flickor som pojkar i åk 8 respektive Gy år 2 som uppger att de under det senaste halvåret har varit stressade av skoluppgifter efter skoltid varje dag eller flera gånger i veckan. 18

19 Livsstilsfrågor Varje år ingår ett antal livsstilsfrågor i LUNK. I år har frågor ställts om elevernas alkoholvanor, snusning, narkotika och rökning. Andel elever i procent som svarat "ja" på frågorna nedan: Har du någon gång under det senaste halvåret druckit öl, alkoläsk, stark cider, vin eller sprit så att du känt dig berusad? Åk 8 Gy år Snusar du regelbundet? 3 6 Har du någon gång prövat narkotika? 5 17 Frågorna ställs endast till årskurs 8 och Gy år 2. Tabellen ovan säger inte så mycket utan en jämförelse med hur det har sett ut i tidigare LUNK-undersökningar. Vid en jämförelse med tidigare år går det att konstatera att andelen som har provat narkotika respektive som snusar regelbundet ligger kvar på i stort sett samma nivå. Den stora skillnaden över åren har skett vad gäller elevernas alkoholvanor. Tabellen nedan visar en jämförelse mellan årets undersökning och LUNK 2013 samt Andel elever i procent som under det senaste halvåret har druckit sig berusade Åk Gy år Som tabellen visar så har andelen elever i åk 8 som anger att de någon gång under senaste halvåret druckit öl, alkoläsk, starkcider eller sprit så du känt dig berusad minskat från 23 % till 10 % på fyra år. Även andelen elever på gymnasiet som druckit sig berusade det senaste halvåret har på fyra år minskat med 13 % från 76 % i LUNK 2011 till 63 % i årets undersökning. Det är en mycket positiv trend trots att det fortfarande är en stor majoritet av gymnasieeleverna i åk 2 som fortsatt svarar att de har druckit sig berusade det senaste halvåret. I årets LUNK fick eleverna även svara på frågan Hur får du vanligen tag på alkohol? Av eleverna i åk 8 svarade 87 % att de inte dricker alkohol och i Gy åk 2 svarade 33 % samma sak. De vanligaste alternativen för eleverna i åk 8 för att få tag på alkohol är antingen annat sätt, där eleverna själva i fritext har fått ange hur de går tillväga som till exempel att de får alkoholen från en langare, som 5 % har svarat, eller från kompisar eller kompisars syskon som hamnar på 4 %. 19

20 Från kompisar eller kompisars syskon är det klart vanligaste sättet för eleverna i åk 2 att få tag i alkohol med över 33 %. Det näst vanligaste sättet, var femte elev svarade det, är från en annan vuxen som köper ut. När det gäller rökning går det inte riktigt att göra en jämförelse med tidigare år då alternativen till årets LUNK har förändrats. Tidigare har eleverna bara svarat ja eller nej på frågan om de röker regelbundet men i årets undersökning har de även fått ange vad de röker. I diagramet nedan visas resultatet. Röker du regelbundet? Nej Ja, spice Ja, e-cigaretter Ja, cannabis Ja, tobak 0% 20% 40% 60% 80% 100% Gy 8 Som tabellen ovan visar är det främst tobak som eleverna röker. På gymnasiet är det 12 % av eleverna som uppger att de röker tobak och samma siffra i åk 8 är knappt 3 %. Det är en relativt liten andel som röker cannabis, e-cigaretter eller spice, men värt att notera är att det är en något större andel elever från åk 8 än från Gy år 2 som uppger att de gör det. Jämförelse flickor pojkar Det är ungefär lika stor andel av flickorna och pojkarna (12 %) i gymnasieskolan som röker tobak men det är en något större andel av pojkarna som röker cannabis, e-cigaretter eller spice. Även på frågan om alkoholberusning är det liten skillnad mellan könen. De större skillnaderna finns vad gäller regelbundet snusande där 10 % av pojkarna svarar ja mot endast 3 % av flickorna. På frågan om eleven har prövat narkotika svarar 20 % av pojkarna ja mot 15 % av flickorna. När det gäller eleverna i åk 8 är det ingen större skillnad på frågan om alkoholberusning. Det är däremot fler pojkar än flickor som både röker, snusar och som har prövat narkotika. Det är bland annat 7 % av pojkarna som har testat narkotika mot endast 3 % av flickorna. 20

21 Kommentar Årets LUNK visar precis som tidigare år att andelen elever som känner sig stressade ökar i takt med stigande ålder. Flickorna är i större utsträckning mer stressade än vad pojkarna är och det gäller framför allt i gymnasieskolan. Dessa resultat stämmer väl överens med andra undersökningar som har gjorts till exempel Attityder till skolan 2012 som Skolverket har sammanställt. I den undersökningen framkommer det att 38 % av de svarande eleverna i gymnasieskolan oftast eller alltid känner sig stressade i skolan. Motsvarande siffra för grundskoleeleverna i undersökningen är 26 %. Flickor i gymnasieskolan är de som upplever sig mest stressade och 48 % uppger att de alltid eller oftast känner sig stressade i skolan mot 27 % av pojkarna. En tydlig trend är dock att pojkarna, i både årskurs 7-9 samt i gymnasieskolan, blir allt mer stressade medan flickorna snarare i en något lägre grad än tidigare års undersökningar svarar att de alltid eller oftast är stressade i skolan. Undersökningen visar även att elever som går på högskoleförberedande program i gymnasieskolan är mer stressade på grund av läxor och hemuppgifter, prov samt egna krav än elever på yrkesförberedande program. Den stora skillnaden mellan Attityder till skolan 2012 och årets LUNK-resultat är dock att eleverna i Lund uppger att de är mer stressade än vad eleverna nationellt generellt sett uppger. I Rädda barnens rapport Ung röst 2014 för Lund framkommer det också att elever i Lund generellt är något mer stressade över skolarbetet än elever i övriga landet. När Rädda barnens rapport Ung röst 2011 släpptes intervjuades Anna Sandkull, ansvarig för Rädda barnens läxhjälp i Lund, samt Anette Åkesson, kurator på Polhemskolan, av Sydsvenskan för att ge sina tankar om varför elever i Lund är så pass stressade. Några förklaringar som nämndes då var att elever, föräldrar och lärare i Lund har en hög ambitionsnivå, att det krävs prestationer på en mycket hög nivå för att man ska kunna komma in på högskola eller universitet samt att eleverna numer måste göra allt fler val tidigare och att dessa val i hög grad kan påverka framtida studiemöjligheter. Det är troligt att ovanstående faktorer fortfarande kan vara en del av förklaringen till varför stressnivån är så pass hög bland eleverna i Lund. I slutbetänkandet SOU 2006:77 Ungdomar, stress och psykisk hälsa nämns att ungdomar själva framhåller att den stora valfriheten som finns i dagens samhälle genererar mycket stress. Media och reklam är också en källa till stress och framför allt flickor påverkas av de tre S:en det vill säga att man ska vara snygg, smal och sexig. Målet att få höga betyg är en annan stressfaktor för många elever på gymnasieskolans högskoleförberedande program och överlag är skolan det som stressar svenska elever mest. Skolstressen beror bland annat på att många elever upplever att man har så mycket läxor att göra att man inte hinner med varken fritidsintressen eller vänner. Det är också många elever som blir stressade av att de upplever att lärarna varken förstår mål eller kriterier och att de därför tolkar dessa godtyckligt. Eleverna upplever att det i sin tur leder till att kunskapsnivån i ett ämne skiljer sig åt både på klass- och skolnivå. Lunds skolor arbetar aktivt med att minska elevers stress men det finns helt uppenbart mycket mer arbete att göra på det området. 21

LUNK 2014. Lunds ungdomsenkät. Resultat och slutsatser. Anja Ritzau Olle Nessow Barn- och skolförvaltning Lunds stad

LUNK 2014. Lunds ungdomsenkät. Resultat och slutsatser. Anja Ritzau Olle Nessow Barn- och skolförvaltning Lunds stad LUNK 2014 Lunds ungdomsenkät Resultat och slutsatser Anja Ritzau Olle Nessow Barn- och skolförvaltning Lunds stad Inger Aldrin Barn- och skolförvaltning Lund Öster Tor Ohlsson Anna Sigurgeirsdóttir Kultur-

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 LIV & HÄLSA UNG 2014 Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 Vad är liv & hälsa ung? Syftet är att beskriva ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Skolår 7 och 9, år 2 på gymnasiet Undersökningen genomförs

Läs mer

Kortversion av Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår 2015/2016

Kortversion av Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår 2015/2016 Kortversion av Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår 2015/2016 Gärsnäs skola Förskoleklass Årskurs 1-6 Skolbarnomsorg Plan mot diskriminering och kränkande behandling Målinriktat arbete

Läs mer

Att vara ung i Hylte kommun

Att vara ung i Hylte kommun Att vara ung i Hylte kommun 2 Fritid 4 5 Skola 6 7 Inflytande 8 9 Hälsa 11 Trygghet 12 13 Arbete & framtid 14 LUPP står för lokal uppföljning av ungdomspolitiken och är en enkät som innehåller runt 8 frågor

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors Verksamhetsåret 2013/2014 Inledning Planen mot diskriminering och kränkande behandling handlar om att främja elevers lika

Läs mer

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008 Illustration av Matilda Damlin, 7c Bengtsgården SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008 RESULTAT FRÅN LUPP UNDERSÖKNINGEN UNDERSÖKNINGEN GÄLLANDE UNGDOMARI ÅRSKURS 8 SAMT ÅRSKURS 2 PÅ GYMNASIET Förord

Läs mer

Kortversion av Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår 2014/2015

Kortversion av Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår 2014/2015 Kortversion av Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår 2014/2015 Piratenskolan och Fritidshemmet i Kivik Plan mot diskriminering och kränkande behandling, Målinriktat arbetet med att främja

Läs mer

Trygghetsplan 2011-2012. Förskolan Alsalam. Inledning:

Trygghetsplan 2011-2012. Förskolan Alsalam. Inledning: Trygghetsplan 2011-2012 Förskolan Alsalam Inledning: 1 En av målsättningarna på Alsalam förskola är att både barn och vuxna, känner sig trygga. Vi tar avstånd mot alla former av kränkningar och trakasserier

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING

LIKABEHANDLINGSPLAN PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LIKABEHANDLINGSPLAN PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING för skolor och fritidshem i Flyinge och Harlösa läsåret 2015-2016 Flyingeskolan och Harlösa skolas Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling och

Läs mer

Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011

Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011 Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011 Diskrimineringslag ( 2008:567 ) Skolan ska vara en trygg miljö för alla barn och elever. Lagen ska därför främja barns och elevers rättigheter

Läs mer

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013

KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 KULLALYCKANS LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR HÖSTEN 2012 OCH VÅREN 2013 För information om likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling gå in på Skolverkets hemsida www.skolverket.se

Läs mer

1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan. 3 Hur trivs du. 4 Vad tycker du om följande i din skola?

1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan. 3 Hur trivs du. 4 Vad tycker du om följande i din skola? 1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan Gymnasieskolan Går inte i grund- eller gymnasieskola. Du behöver inte svara på fler frågor. Viktigt, skicka ändå in blanketten!

Läs mer

NORDMARK SKOLAS PLAN FÖR

NORDMARK SKOLAS PLAN FÖR NORDMARK SKOLAS PLAN FÖR FÖRSKOLEKLASSEN GRUNDSKOLAN FRITIDSHEMMET FÖR ATT FRÄMJA LIKABEHANDLING OCH FÖREBYGGA SAMT ÅTGÄRDA DISKRIMINERING, TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Planen gäller för läsåret

Läs mer

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasieskolans år 2. Ambjörn Thunberg

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasieskolans år 2. Ambjörn Thunberg Enkätundersökning Ungdomars användning av droger Gymnasieskolans år 2 2015 Ambjörn Thunberg 1 2 Börjar din tonåring gymnasiet? Prata med din tonåring om alkohol Syftet med drogvaneundersökningen är att

Läs mer

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016 Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016 Lapplands Gymnasium Hjalmar Lundbohmsskolan Enhet1, Enhet2, Enhet3 och Enhet4 http://www.kommun.kiruna.se/barn-ochutbildning/ Gymnasieskola

Läs mer

Lärcentrum Malung-Sälen Kommun. Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling läsår 2014-2015

Lärcentrum Malung-Sälen Kommun. Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling läsår 2014-2015 Lärcentrum Malung-Sälen Kommun Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling läsår 2014-2015 Mål Skolväsendet vilar på demokratins grund och alla som jobbar och finns inom skolan skall jobba för

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för gymnasieskola med särskoleelever vid Hjalmar Strömerskolan.

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för gymnasieskola med särskoleelever vid Hjalmar Strömerskolan. Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för gymnasieskola med särskoleelever vid Hjalmar Strömerskolan läsåret 2012/13 Likabehandlingsplan för ungdoms och vuxenutbildningen vid Hjalmar Strömerskolan

Läs mer

Årskurs 2-enkät 2014. Kurt Westlund

Årskurs 2-enkät 2014. Kurt Westlund Årskurs 2-enkät 2014 Kurt Westlund Elevernas trivsel och trygghet ligger konstant på en fortsatt hög nivå. Färre elever upplever sig dåligt bemötta, kränkta, utsatta för hot eller våld. Däremot försvagas

Läs mer

FÖRSKOLAN LINDEN. Trygghetsplan. Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling

FÖRSKOLAN LINDEN. Trygghetsplan. Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling FÖRSKOLAN LINDEN Trygghetsplan Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 2015-2016 INNEHÅLL Innehåll... 2 1. Inledning... 4 2. Styrdokument... 4 2.1 Diskrimineringslagen... 4 2.2 Skollagen

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. förskola läsåret 2015/2016. Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för förskola läsåret 2015/2016 Diskrimineringslagen 2008:567 Skollagen 6 kap. 2011 Ett litet ord som en människa fäster sig vid kan verka i oräknelig tid

Läs mer

Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten)

Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten) Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten) Deltagande Det är den 8:e enkäten som genomförts med elever i f-klass, åk 4 och 7 i grundskolan och åk1 på gymnasiet. Svarsfrekvensen

Läs mer

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I ESKILSTUNA, 2008. årskurs 1 på gymnasiet

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I ESKILSTUNA, 2008. årskurs 1 på gymnasiet SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I ESKILSTUNA, 2008 Resultat tfå från Lupp undersökningen 2008 gällande ungdomar i årskurs 7 samt årskurs 1 på gymnasiet Förord öod De flesta människors vardag påverkas av beslut

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Solbackens förskola (I enlighet med 6 kap. 8 i skollagen och 3 kap. 16 i diskrimineringslagen) Mål Alla barn på förskolan Solbacken skall känna

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING FÖRSKOLAN I MÖLLTORP Trygghet Omtanke Delaktighet 2015/2016 I Lpfö 98 (reviderad 2010) står att: En viktig uppgift för verksamheten är att grundlägga och

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014. Bofinkens förskola Medåker

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014. Bofinkens förskola Medåker Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Bofinkens förskola Medåker 2012 Styrdokument Skollagen (6 kap. Åtgärder mot kränkande behandling) Förskolans huvudman ska se till att förskolan:

Läs mer

Barn, elever och vårdnadshavare i Landskrona tycker till om förskola, grundskola och fritidshem. Hösten 2009

Barn, elever och vårdnadshavare i Landskrona tycker till om förskola, grundskola och fritidshem. Hösten 2009 Barn, elever och vårdnadshavare i Landskrona tycker till om förskola, grundskola och fritidshem Hösten 2009 Resultatet av enkätundersökningen är sammanställt av Inger Johansson, Barn- och ungdomsnämndens

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Inledning I skollagen och i läroplanerna slås det fast att den svenska förskolan och skolan vilar på demokratisk grund.

Läs mer

Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne. - Hässleholm 2012

Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne. - Hässleholm 2012 Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne - Hässleholm 2012 Introduktion Våren 2012 genomfördes Folkhälsoenkäten Barn och Unga i Skåne 2012, bland skolelever i årskurs 6, årskurs 9 och gymnasiets

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015 Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014/2015 Förskolan Sikelvingen Antagen: 2014-11-05 1 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Syfte 3. Lagstiftning och styrdokument 4. Anmälningsskyldighet

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling - för likabehandling och delaktighet

Plan mot diskriminering och kränkande behandling - för likabehandling och delaktighet 2012-08-01 rev 130212 Plan mot diskriminering och kränkande behandling - för likabehandling och delaktighet Denna plan gäller för Krika Bygdeskolas elever och de elever som är inskrivna på Fritidshemmet

Läs mer

Vad innebär dessa begrepp? DISKRIMINERING TRAKASSERIER KRÄNKNINGAR MOBBNING

Vad innebär dessa begrepp? DISKRIMINERING TRAKASSERIER KRÄNKNINGAR MOBBNING LIKABEHANDLING Vad innebär dessa begrepp? DISKRIMINERING TRAKASSERIER KRÄNKNINGAR MOBBNING Diskrimineringsgrunderna 1. Kön 2. Könsöverskridande identitet eller uttryck 3. Etnisk tillhörighet 4. Religion

Läs mer

Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet

Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet Framgångsfaktorer för värdegrundsarbetet Det främjande arbetet Gemensamt förhållningssätt Tid för samtal Informella miljöer Höja kompetensen Tydliga mål som utvärderas Den egna situationen Tydlig och synlig

Läs mer

Hunnebostrands förskolas plan mot kränkande behandling

Hunnebostrands förskolas plan mot kränkande behandling Hunnebostrands förskolas plan mot kränkande behandling Bakgrund Det finns i Sverige två lagar som har ett gemensamt syfte: Att skydda barn mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Bestämmelsen

Läs mer

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola.

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplanen gäller för barn och personal vid Sätuna förskola. Planen

Läs mer

Har du frågor? Kontakta kommunens utbildningsförvaltning eller folkhälsoplanerare.

Har du frågor? Kontakta kommunens utbildningsförvaltning eller folkhälsoplanerare. Aktuell rapport bygger på en utförligare rapport, Gymnasieelevers psykiska hälsa i Skövde år 2, skriven av A. Boij AB - Idé och produktutveckling, ISBN 978-91-977837-5-6, vilka genomförde undersökningen.

Läs mer

Årlig plan för Likabehandling

Årlig plan för Likabehandling Årlig plan för Likabehandling Linneans förskola skolområde Östersund södra Alla barn/elever i skolområde Östersund Södra skall känna sig trygga, respekterade och värdefulla i förskolan/skolan. Områdets

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Uppdrag om nationella skolutvecklingsprogram

Uppdrag om nationella skolutvecklingsprogram Regeringsbeslut I:3 Utbildningsdepartementet 2015-07-09 U2013/02553/S Statens skolverk 106 20 Stockholm U2013/01285/S U2015/00941/S U2015/00299/S U2015/03844/S Uppdrag om nationella skolutvecklingsprogram

Läs mer

INNEHÅLL FÖRORD K APITEL 1 TRYGGHETSARBETET K APITEL 2 FORSKNING OCH ERFARENHET K APITEL 3 KVALITETSARBETE K APITEL 4

INNEHÅLL FÖRORD K APITEL 1 TRYGGHETSARBETET K APITEL 2 FORSKNING OCH ERFARENHET K APITEL 3 KVALITETSARBETE K APITEL 4 1 FÖRORD K APITEL 1 TRYGGHETSARBETET K APITEL 2 FORSKNING OCH ERFARENHET K APITEL 3 KVALITETSARBETE K APITEL 4 S STRUKTUR K APITEL 5 FRÄMJANDE ARBETE K APITEL 6 FÖREBYGGANDE ARBETE K APITEL 7 UPPTÄCKA

Läs mer

Likabehandlingsplan. Garvarens förskola Teckomatorp

Likabehandlingsplan. Garvarens förskola Teckomatorp Likabehandlingsplan förebyggande och åtgärdande handlingsplaner mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Garvarens förskola Teckomatorp Avser verksamhetsåret 2014-2015 Innehållsförteckning

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Bildning PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING EMYHILLS FÖRSKOLA 2014/2015 Till dig som förälder Värdeorden Öppenhet, Engagemang, Utveckling - tydliggör vilka värderingar Kävlinge kommun står

Läs mer

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Solrosens förskola

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Solrosens förskola Solrosens förskola 2015 Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling på Solrosens förskola 2015-01-20 Inledning Det demokratiska värdet ska utgöra grunden för all verksamhet i förskolan och skolan.

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015

LIKABEHANDLINGSPLAN. Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Sidan 1 2015-04-23 LIKABEHANDLINGSPLAN Stiftelsen Dunkers förskola och skola Läsåret 2014-2015 Likabehandlingsplan med förebyggande och åtgärdande handlingsplaner mot mobbning, diskriminering och annan

Läs mer

Lindgårdens förskola

Lindgårdens förskola Lindgårdens förskola 1. Inledning Det här är Vingåkers kommuns likabehandlingsplan. Vi vill med vår likabehandlingsplan informera om hur vi arbetar med frågor som rör diskriminering och annan kränkande

Läs mer

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Gimo skolområde Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsår 2015 Bakgrund Bestämmelser i diskrimineringslagen

Läs mer

Enkätundersökning inom förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Lidingö Stad, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun

Enkätundersökning inom förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Lidingö Stad, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun Rapport 2015 Enkätundersökning inom förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Lidingö Stad, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun Stockholm 2015-04-30 Beställare: Järfälla kommun, Lidingö Stad,

Läs mer

Likabehandlingsplan. Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde

Likabehandlingsplan. Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde Likabehandlingsplan Plan för arbetet mot diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling Gunnarsbo-/Sandhems förskoleområde Läsåret 2014-2015 Reviderad 2014-11-13 VISION Alla på förskolan skall

Läs mer

Vision Vår vision är att ingen på våra skolor ska bli eller känna sig diskriminerad, trakasserad eller utsatt för kränkande behandling.

Vision Vår vision är att ingen på våra skolor ska bli eller känna sig diskriminerad, trakasserad eller utsatt för kränkande behandling. Plan mot diskriminering och kränkande behandling Vederslöv skola Tävelsås skola Kalvsvik skola Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleklass, grundskola och skolbarnomsorg Vision Vår vision är

Läs mer

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv

Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv Likabehandlingsplan Förskolan Himlaliv 2010-06-08:13 Vår vision Alla ska känna sig trygga. Alla ska visa varandra hänsyn och respekt. Alla ska ta ansvar. Alla ska känna en framtidstro. Innehåll 1. Framsida

Läs mer

ÅRLIG PLAN FÖR ATT FRÄMJA LIKABEHANDLING, FÖREBYGGA DISKRIMINERING, TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Tallholma förskola

ÅRLIG PLAN FÖR ATT FRÄMJA LIKABEHANDLING, FÖREBYGGA DISKRIMINERING, TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Tallholma förskola ÅRLIG PLAN FÖR ATT FRÄMJA LIKABEHANDLING, FÖREBYGGA DISKRIMINERING, TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Tallholma förskola 2010 Den årliga planen syftar till att främja barnens lika rättigheter oavsett

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012 Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Resultat från enkätundersökning 2012 Att börja med Barns och ungdomars hälsa är en viktig angelägenhet för alla. I Kronobergs län är barns hälsa generellt sett

Läs mer

Likabehandlingsplan Verbala Stigar Förskolor AB 2011. Planer mot kränkande behandling och diskriminering

Likabehandlingsplan Verbala Stigar Förskolor AB 2011. Planer mot kränkande behandling och diskriminering Likabehandlingsplan Verbala Stigar Förskolor AB 2011 Planer mot kränkande behandling och diskriminering Innehållsförteckning Planer mot kränkande behandling och diskriminering... 3 Inledning... 3 Definition

Läs mer

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer

1. Bakgrund 2. Syfte 3. Definitioner

1. Bakgrund 2. Syfte 3. Definitioner Likabehandlingsplan Vrena Friskola 2013-2014 1. Bakgrund Alla barn och elever ska kunna känna sig trygga och bemötas och behandlas med respekt för sin personlighet. Det åligger de vuxna i skolan att motverka

Läs mer

DROGVANE- UNDERSÖKNING GYMNASIET ÅK 2

DROGVANE- UNDERSÖKNING GYMNASIET ÅK 2 DROGVANE- UNDERSÖKNING 25 GYMNASIET ÅK 2 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning/bakgrund...3 Sammanfattning av resultat...4,5 Enkätfråga 4 Rökning...6 Enkätfråga 5 Rökning...7 Enkätfråga 6 Rökning...8 Enkätfråga

Läs mer

Solhagens Förskolas årliga plan mot kränkande behandling

Solhagens Förskolas årliga plan mot kränkande behandling Solhagens Förskolas årliga plan mot kränkande behandling Bakgrund: Det finns i Sverige två lagar som har ett gemensamt syfte: Att skydda barn och elever mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Läs mer

ANDT-undersökning 2015 Karlshamns kommun

ANDT-undersökning 2015 Karlshamns kommun ANDT-undersökning 215 Karlshamns kommun För att på ett strategiskt sätt kunna arbeta med det drogförebyggande arbetet i Karlshamns kommun har en kartläggning genomförts bland kommunens ungdomar mellan

Läs mer

Plan för kränkande behandling på Humleängets förskola Hjoggböle

Plan för kränkande behandling på Humleängets förskola Hjoggböle Plan för kränkande behandling på Humleängets förskola Hjoggböle 1. VISION Hjoggböle är en plats att vara stolt över där alla behandlas med respekt och känner sig trygga. Där personal och barn känner arbetsglädje

Läs mer

Unga 16-19 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP HJTF29

Unga 16-19 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP HJTF29 X Unga 16-19 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP 2 0 1 5 HJTF29 Ungdomsenkäten Lupp Unga 16-19 år Till dig som ska fylla i enkäten Den här enkätundersökningen genomförs för att din NN ska få bättre kunskap om hur unga

Läs mer

Likabehandlingsplan. Förskolan Växthuset 2010-06-15

Likabehandlingsplan. Förskolan Växthuset 2010-06-15 Likabehandlingsplan Förskolan Växthuset 2010-06-15 Tankarna nedan utgör förskolans värdegrund och ska synas i det dagliga arbetet. De tillsammans med lagtexter (se nedan) bildar tillsammans grunden för

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Freinetskolan Hugin

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Freinetskolan Hugin Sidan 1 av 5 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Freinetskolan Hugin INLEDNING Bestämmelser i 1 skollagen och 2 diskrimineringslagen förbjuder diskriminering och kränkande behandling och ställer

Läs mer

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola

2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 2014-2015 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola 14 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sidan Vision 3 Diskrimineringsgrunder : 3-6 - Kön - Etnisk tillhörighet - Religion och annan

Läs mer

Brännans förskoleområde. PRÄSTBORDETS FÖRSKOLA, Mockasinen Förskolans namn

Brännans förskoleområde. PRÄSTBORDETS FÖRSKOLA, Mockasinen Förskolans namn Del 1 Brännans förskoleområde PRÄSTBORDETS FÖRSKOLA, Mockasinen Förskolans namn Läsåret 2013-2014 Gemensam plan för Brännans förskoleområde Mobackens förskolor, Sjungande Dalens förskolor, Förskolor område

Läs mer

Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159. Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten

Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159. Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159 Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten 2 (8) Förord Skolenkäten är en av de mest omfattande enkäter som görs i svensk skola. Utöver årsvisa sammanställningar och

Läs mer

Sammanställning av enkäten. Lust att lära. åk 8 och åk 2 på gymnasiet

Sammanställning av enkäten. Lust att lära. åk 8 och åk 2 på gymnasiet Sammanställning av enkäten Lust att lära åk 8 och åk 2 på gymnasiet VT - 2011 Barn- och ungdomssektorn (BUS) Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Metod... 4 Resultat... 6 Trivsel... 6 Trygghet...

Läs mer

Enerbackens förskola 2013-2014

Enerbackens förskola 2013-2014 Plan mot kränkande behandling Enerbackens förskola 2013-2014 Ansvariga för planen är: Förskolechef tillsammans med Enerbackens pedagoger Vilka omfattas av planen: Barn, föräldrar, pedagoger på Enerbackens

Läs mer

Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan

Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan Kinnarpsskolan 2015-09- 16 Kunskap för framtiden Livsstil Engagemang Kompetens Skolans trygghetsgrupp - Tommy Forsberg, rektor - Göran Fagerblom, kurator

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN och PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Gäller för Södervångskolans förskoleklass, grundskola och fritidshem 2012/2013

LIKABEHANDLINGSPLAN och PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Gäller för Södervångskolans förskoleklass, grundskola och fritidshem 2012/2013 LIKABEHANDLINGSPLAN och PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING Gäller för Södervångskolans förskoleklass, grundskola och fritidshem 2012/2013 Inledning/vision Det åligger samtliga vuxna vid Södervångskolan att

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Nolhagaskolan 141222

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Nolhagaskolan 141222 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Nolhagaskolan 141222 Bilaga 1 På vår skola ska alla känna att de utvecklar sina förmågor socialt och kunskapsmässigt i en trygg miljö. Vi respekterar varandras

Läs mer

HÄLSOSAMTALET I SKOLAN. Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 2013-2014. Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander

HÄLSOSAMTALET I SKOLAN. Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 2013-2014. Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander HÄLSOSAMTALET I SKOLAN Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 213-214 Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander % Hälsoläget i grund- och gymnasieskolan i Kramfors Läsåret (Lå) 13-14

Läs mer

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Grundskolan år 8. Ambjörn Thunberg

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Grundskolan år 8. Ambjörn Thunberg Enkätundersökning Ungdomars användning av droger Grundskolan år 8 2014 Ambjörn Thunberg 1 Tänk om fler föräldrar hjälptes åt att sätta gemensamma gränser kring tobak och alkohol. Syftet med drogvaneundersökningen

Läs mer

Om mig 2014. Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön

Om mig 2014. Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön Om mig 2014 Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön Om mig är en webbaserad enkät om ungdomars hälsa och livsstil som genomfördes för första gången under hösten 2014. Enkäten är ett samarbete mellan

Läs mer

relationer delaktighet möjligheter samverkan helhetstänkande värdegrund dialog Samsyn bemötande

relationer delaktighet möjligheter samverkan helhetstänkande värdegrund dialog Samsyn bemötande SÄFFLE KOMMUN Barn- och utbildningskontoret Likabehandlingsplan/Plan mot kränkande behandling Kortversion Herrgårdsgymnasiet och Särgymnasiet 2014/2015 relationer delaktighet möjligheter samverkan helhetstänkande

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 2013-2014 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Vision Mössebergs förskolas vision är Den hoppfulla förskolan som ger barn framtidstro. Grunden för detta är goda kunskaper, självkänsla,

Läs mer

Drogvaneundersökning. Vimmerby Gymnasium

Drogvaneundersökning. Vimmerby Gymnasium Drogvaneundersökning Vimmerby Gymnasium 29 Sammanfattning, drogvaneundersökning år två på gymnasiet Vimmerby kommun 29. Drogvaneundersökningen genomförs vartannat år i årskurs åtta och vartannat år i årskurs

Läs mer

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling SÅNGSVANENS FÖRSKOLA november 2012- november 2013 1. Vision I vår förskoleverksamhet

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLEVERKSAMHETEN

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLEVERKSAMHETEN LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLEVERKSAMHETEN Inledning Denna plan gäller för alla barn och vuxna som vistas i förskolans verksamhet i Degerfors kommun. Planen består av en gemensam del för samtliga förskolor

Läs mer

Plan mot kränkande behandling och diskriminering. Likabehandlingsplan 2013/2014 Gäller för Strömsunds Förskola

Plan mot kränkande behandling och diskriminering. Likabehandlingsplan 2013/2014 Gäller för Strömsunds Förskola Plan mot kränkande behandling och diskriminering Likabehandlingsplan 2013/2014 Gäller för Strömsunds Förskola Blomslingans förskola Reviderad oktober 2013 Vår hållning All personal på Strömsunds Förskolor,

Läs mer

Likabehandlingsplan läsåret 14-15

Likabehandlingsplan läsåret 14-15 Storängsskolan 2014-11-04 Likabehandlingsplan läsåret 14-15 Bakgrund Den 1 april 2006 trädde lagen i kraft som skall främja lika behandling. Lagen syftar till att främja elevers lika rättigheter oavsett

Läs mer

Likabehandlingsplan 2014

Likabehandlingsplan 2014 Referenser: Skolverket: Allmänna råd och kommentarer (2009) DO, BEO m fl: Förebygga diskriminerin och kränkande behandling - främja likabehandling Universitetskurs: Mobbning, kränkande behandling och diskriminering

Läs mer

X Unga 13-16 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP YR5U3

X Unga 13-16 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP YR5U3 X Unga 13-16 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP 2 0 1 3 YR5U3 Ungdomsenkäten LUPP Unga 13-16 år Till dig som ska fylla i enkäten I den här enkäten ställs frågor om boende, inflytande, arbete, hälsa, trygghet med mera.

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. Bäckby norra förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. Bäckby norra förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Bäckby norra förskola 2013-05/2014-05 Mónica Jansson Förskolechef Innehåll Vår vision... 3 Syftet... 3 Bäckby norra värdegrund... 3 Definitioner...

Läs mer

Årlig plan för Likabehandling

Årlig plan för Likabehandling Årlig plan för Likabehandling Parkskolan skolområde Östersund Södra 09/10 Alla barn/elever i skolområde Östersund Södra skall känna sig trygga, respekterade och värdefulla i förskolan/skolan. Skolans ledning

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Svarteborgs rektorsområde

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Svarteborgs rektorsområde Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Svarteborgs rektorsområde 2011/2012 Arbetsplan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Syftet

Läs mer

Bakgrund 2. Syfte 2. Metod 2. Alkohol 3-4. Narkotika 4-5. Tobak 6-7. Hälsofrämjande miljöer 7-8. Trivsel, frånvaro och psykisk hälsa 8.

Bakgrund 2. Syfte 2. Metod 2. Alkohol 3-4. Narkotika 4-5. Tobak 6-7. Hälsofrämjande miljöer 7-8. Trivsel, frånvaro och psykisk hälsa 8. AN D T Rapport 215 Jenny Andersson ANDT Strateg, Karlshamns kommun 17 augusti 215 Innehållsförteckning Bakgrund 2 Syfte 2 Metod 2 Resultat Alkohol 3-4 Narkotika 4-5 Tobak 6-7 Hälsofrämjande miljöer 7-8

Läs mer

Västerås Stads Skolverksamheter, Lövängsskolan Fritids. Handlingsplan Förebygga diskriminering - Främja likabehandling

Västerås Stads Skolverksamheter, Lövängsskolan Fritids. Handlingsplan Förebygga diskriminering - Främja likabehandling Västerås Stads Skolverksamheter, Lövängsskolan Fritids Handlingsplan Förebygga diskriminering - Främja likabehandling Handlingsplan Förebygga diskriminering - Främja likabehandling Datum: Maj 2011 Ansvariga:

Läs mer

Sida 1(7) Likabehandlingsplan. för Fågelviksgymnasiet och Fågelviks gymnasiesärskola

Sida 1(7) Likabehandlingsplan. för Fågelviksgymnasiet och Fågelviks gymnasiesärskola 1(7) Likabehandlingsplan för Fågelviksgymnasiet och Fågelviks gymnasiesärskola 2(7) Bakgrund Idag regleras diskriminering och kränkande behandling i diskrimineringslagen, skollagen, arbetsmiljölagstiftningen

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Hässleholms Tekniska Skola

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Hässleholms Tekniska Skola PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Hässleholms Tekniska Skola LÄSÅRET 2014/2015 INNEHÅLL 1. INLEDNING 2 2. DEFINITIONER..3 3. FRÄMJANDE INSATSER..6 4. SLUTSATSER AV KARTLÄGGNINGAR..7 5. FÖREBYGGANDE

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÄLADSGÅRDEN

VERKSAMHETSPLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÄLADSGÅRDEN VERKSAMHETSPLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÄLADSGÅRDEN Skolan tar avstånd från alla tendenser till kränkningar genom att arbetet på Fäladsgården genomsyras av att: elever och personal bemöter varandra med

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING KULLINGSBERGSSKOLAN Alingsås Augusti 2015 Definition av kränkande behandling Definitionen är hämtad ur boken Ny Skollag i praktiken, som gäller fr.o.m.

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Inledning Är det viktigt att må bra? De flesta barn och ungdomar svarar nog ja på den frågan. God hälsa är värt att sträva efter. Landstinget Kronoberg genomför

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Sundsgymnasiet 2013/2014

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Sundsgymnasiet 2013/2014 Sundsgymnasiet Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Sundsgymnasiet 2013/2014 Bästa möjliga livskvalité - bästa möjliga skolmiljö för alla i Sundsgymnasiets verksamhet. (Planen gäller maj

Läs mer

Likabehandlingsplan. Mosjö skola Skolförvaltning sydost. Diarienummer 227-06-004. Rektor Marine Rosenberg. reviderad 2008-08-26

Likabehandlingsplan. Mosjö skola Skolförvaltning sydost. Diarienummer 227-06-004. Rektor Marine Rosenberg. reviderad 2008-08-26 Likabehandlingsplan Mosjö skola Skolförvaltning sydost Diarienummer 227-06-004 reviderad 2008-08-26 Rektor Marine Rosenberg Inledning I både skollagen och läroplanen, Lpo 94, betonas betydelsen av att

Läs mer

Plan för likabehandling och mot kränkande behandling

Plan för likabehandling och mot kränkande behandling 2014-10-13 Barn- och utbildningsförvaltningen Plan för likabehandling och mot kränkande behandling Alla är olika och lika bra Läsåret 2014/2015 Förskolan Pärlan 1 Policy Mobbning, diskriminering, trakasserier

Läs mer

Elevernas likabehandlingsplan

Elevernas likabehandlingsplan Elevernas likabehandlingsplan Beringskolan augusti - 2011 Du och jag och alla barn har rätt att leva i trygghet. ALLA HAR RÄTT ATT VARA MED! Alla är lika viktiga oavsett ålder! Alla behövs! Vad kan du

Läs mer

LIKABEHANDLINGS- PLAN OCH ÅRLIG PLAN MOT K R Ä N K A N D E BEHANDLING

LIKABEHANDLINGS- PLAN OCH ÅRLIG PLAN MOT K R Ä N K A N D E BEHANDLING LIKABEHANDLINGS- PLAN OCH ÅRLIG PLAN MOT K R Ä N K A N D E BEHANDLING L Ä S Å R E T 2 0 1 4 2015 INNEHÅLL Inledning 3 D E L 1 : B A K G R U N D, B E G R E P P O C H R U T I N E R Skollagen och diskrimineringslagen

Läs mer

Lerums Gymnasiums likabehandlingsplan

Lerums Gymnasiums likabehandlingsplan LIKABEHANDLINGSPLAN 1 (8) Lärande Lerums Gymnasium Lerums Gymnasiums likabehandlingsplan Likabehandlingsplanen gäller för alla gymnasiets enheter (enhet 1, enhet 2, enhet 3, enhet 4 och enhet 5) På Lerums

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för KunDa

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för KunDa Plan mot diskriminering och kränkande behandling för KunDa Vision Alla bidrar till en öppen och positiv arbetsmiljö. Respekten för varje människa är ett självklart ställningstagande. En arbetsmiljö fri

Läs mer

Brinells högstadiums plan mot diskriminering och kränkande behandling

Brinells högstadiums plan mot diskriminering och kränkande behandling Brinells högstadiums plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: grundskolan 7-9, grundsärskolan, förberedelseklass 1 Grunduppgifter Verksamhetsformer som

Läs mer

Likabehandlingsplan & plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan & plan mot kränkande behandling Docksta Friskola Likabehandlingsplan & plan mot kränkande behandling Docksta friskola 2013-2014 Inledning Likabehandlingsplanens syfte är att främja likabehandling, alla människors lika rättigheter oavsett

Läs mer