Skyddsanalys. Kv. Orren 9, Västerås. Ändring av detaljplan för bostäder. Fire and Risk Engineering Nordic AB Version nr: Ver-1 Ver-2

Transkript

1 Kv. Orren 9, Västerås Ändring av detaljplan för bostäder Version nr: Ver-1 Ver-2 Datum: Ändring: - Mindre justeringar Uppdragsnummer: Handläggare: Joachim Johansson, Västerås Fire and Risk Engineering Nordic AB En Uppsala: Hamnplan 11, Västerås: Kopparbergsvägen 8, Borlänge: Forskargatan 3,

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING 3 1 UPPDRAGSBESKRIVNING Syfte Omfattning Avgränsning Underlag 4 2 METODBESKRIVNING 5 3 OMRÅDESBESKRIVNING 6 4 RÄDDNINGSTJÄNSTENS FÖRUTSÄTTNINGAR 7 5 INVENTERING 7 6 GROVANALYS Dimensionerande skadehändelser Bedömning 10 7 VÄRDERING 12 8 ÅTGÄRDSFÖRSLAG Ventilation Skyddsavstånd Åtgärdsförslag 13 9 SLUTLIG VÄRDERING REFERENSER 15 Sidan 2 av 15

3 Sammanfattning en syftar till att undersöka riskbilden för kv. Orren 9, detaljplanenummer Den verksamhet som ska tillåtas på området enligt nytt förslag är bostadshus. Analysen omfattar hur riskkällan farligt godstransporter på Vasagatan påverkar människor på detaljplaneområdet. Utifrån detta ska förslag på lämpliga skyddsåtgärder ges för att uppnå en acceptabel risknivå. Riktlinjer för skyddsanalyser avseende olycksrisker framtagna av Mälardalens Brand- och Räddningsförbund (MBR) har använts i analysen för att erhålla en lagomnivå gällande risknivåbegränsning. Med utgångspunkt för de risker som identifierats och grovanalysen anses en acceptabel risknivå uppnås med följande riskreducerande åtgärder: - Ett helt bebyggelsefritt avstånd på 40 meter från vägkant till planområdet bör vidhållas. - Komplementbyggnader och parkeringar godtas inom meter från vägkant. - Avstängningsbar ventilation bör installeras. - Bostadshus bör placeras 60 meter från vägkant om inte åtgärder enligt nedan vidtas: Bostadshus som placeras inom meter från vägkant bör utföras så att det finns utrymningsmöjlighet förlagd bort ifrån Vasagatan. Fönsterutrymning enligt Boverkets byggregler bedöms vara en godtagbar utrymningsmöjlighet. Vidare bör bostadshus som är placerade meter från vägkant utföras med obrännbara taktäckningar. Ytterväggar för dessa bostadshus som vetter mot Vasagatan bör även utföras obrännbara. Risknivåbegränsningen bedöms med dessa förslag vara tillräcklig eftersom åtgärderna innebär minskade risker för samtliga skadehändelser enligt grovanalysen. Sidan 3 av 15

4 1 Uppdragsbeskrivning Denna handling är upprättad av Fire and Risk Engineering Nordic AB (Fire AB) på uppdrag av Per Widerstedt, Bostads AB Mimer. Uppdragsansvarig: Granskning: Handläggare: Egenkontroll: Johan Hallencreutz Joachim Johansson Granskning: Mattias Jönsson Syfte en syftar till att undersöka riskbilden för kv. Orren 9, detaljplanenummer 1806, i Västerås inför detaljplaneärende där tillåten användning av området ska förändras. Analysen ska utreda om föreslagen användning av området är acceptabel med avseende på risknivån för personer på planområdet. 1.2 Omfattning Området är för närvarande omfattat av befintlig detaljplan men den tillåtna användningen av området önskas förändras med en ny detaljplan. Den verksamhet som ska tillåtas på området enligt nytt förslag är bostadshus. Analysen omfattar hur riskkällan farligt godstransporter på Vasagatan påverkar människor på detaljplaneområdet. Utifrån detta ska förslag på lämpliga skyddsåtgärder ges för att uppnå en acceptabel risknivå. Riktlinjer för skyddsanalyser avseende olycksrisker framtagna av Mälardalens Brand- och Räddningsförbund har använts i analysen för att erhålla en lagomnivå gällande risknivåbegränsning /1/. 1.3 Avgränsning en avser nu gällande förhållanden för planområdets omgivning och planerad verksamhet på planområdet, förändras dessa är resultatet ej giltigt och en ny skyddsanalys bör genomföras. 1.4 Underlag Skiss upprättad av Sweco Architects AB daterad Grundkarta över Orren 9, dp 1806 upprättad av Lantmäteriförvaltningen Västerås stad (kartans riktighet bestyrktes ) Sidan 4 av 15

5 2 Metodbeskrivning Metoden för utarbetandet av skyddsanalysen bygger på en etablerad arbetsmetod vid riskanalyser. Analysen utförs stegvis där varje moment bygger på resultaten från de föregående. Detaljgraden i analysen ökar för varje steg tills en nivå erhålls där det är möjligt att göra riskvärderingar och avgöra behov av riskreducerande åtgärder. Vid bestämda moment finns möjligheten att göra avsteg från arbetsgången och genomföra en begränsad variant av den utförliga analysen. Detta görs då det inte bedöms möjligt eller nödvändigt att genomgå den kompletta arbetsgången för att kunna dra slutsatser och föreslå åtgärder för att uppnå en acceptabel risknivå. Exakt innehåll och tillvägagångssätt i varje moment avgörs med utgångspunkt i vad som skall analyseras. en utförs enligt metod presenterad i figur 1. Områdesbeskrivning Inventering Grovanalys Avsteg A Riskkällor påverkar uppenbart inte utredningsområde Avsteg B Grovanalys visar att risknivån är acceptabel Värdering Avsteg C Risknivån blir acceptabel med erkänt riskreducerande åtgärder Detaljerad analys Värdering Åtgärdsförslag Slutlig värdering Figur 1. Arbetsgång för skyddsanalys. Sidan 5 av 15

6 3 Områdesbeskrivning Planområdet ligger cirka 400 meter norr om Europaväg 18 och cirka 950 meter söder om Norrleden. I anslutning till Kv. Orren 9 ligger Vasagatan som en primär farligt godsled. I höjdled med planområdet ligger Rocklundarondellen, se figur 2. Inom planområdet finns i dagsläget Vegaskolan vilken är belägen cirka 80 meter från Vasagatan. I närområdet av planområdet ligger radhus och villor. Längs Vasagatan mellan Norrleden och E18 ligger flertalet av dessa bostadshus på ett ungefärligt avstånd på 60 meter från Vasagatan. Närmaste avstånd mellan bostadshus och Vasagatan uppgår till cirka 50 meter. Mellan planområde och Vasagatan ligger ett grönområde med träd. Planområdet ligger på maximalt två meters högre höjd än Vasagatan varför höjdskillnaden inte kommer vara en nämnvärd skadebegränsande faktor. Figur 2. Aktuellt planområde inringat med rött. Sidan 6 av 15

7 4 Räddningstjänstens förutsättningar Med utgångspunkt i MBRF:s Handlingsprogram för räddningstjänst /2/ görs följande bedömning av räddningstjänstens förutsättningar. Räddningstjänsten i Västerås består av bland annat två heltidsstationer inom centralorten med en framkörningstid till det aktuella området på cirka 5 minuter. Vid ett utsläpp av farligt ämne har heltidsstyrkorna utrustning och kunskap för att genomföra kemdykarinsats vid förekommande ämnen. Räddningstjänsten har även goda förutsättningar vad gäller ledning och samordning av större insatser. Förstärkningsmöjligheter från angränsande kommuner/räddningstjänstförbund finns också. Vid en större kemikalieolycka bedöms det troligt att räddningstjänsten i de allra flesta fall har tillräckliga resurser för att i ett inledande skede åtminstone kunna begränsa olyckans utbredning och påverkan på omgivningen. 5 Inventering Vasagatan löper cirka 40 meter väst om planområdet och är en primär transportled för farligt gods inom och genom Västerås. I höjdled med planområdet finns Rocklundarondellen (Arenamotet). I figur 3 presenteras planförslaget. Figur 3. Visar aktuellt planförslag för Orren 9. Förekomsten av en korsning i närheten av planområdet kan möjligen innebära en ökad olycksfrekvens jämfört med om det hade varit en oavbruten vägsträcka, men samtidigt bedöms det troligt att en rondell leder till lägre hastigheter och därmed mindre allvarliga olyckor. Detta är högst relevant vid en olycka med farligt gods eftersom det är troligare att ett läckage inträffar om olyckan sker i högre hastigheter som ger en kraftigare kollision. Sidan 7 av 15

8 Hastighetsbegränsningen på Vasagatan är 60 km/h. Dock begränsas hastigheten till 50 km/h cirka 200 meter innan rondellen, för vägfilen närmast planområdet, respektive 50 meter innan rondellen för den andra vägfilen. Vasagatan är en tvåfilig väg av typen stadsgata. Vägrenen består av en cykelbana och en gräsyta och mellan vägfilerna finns en gräsremsa med staket samt lyktstolpar. Då Vasagatan är avdelad med staket och gräsremsa minskar sannolikheten och även konsekvensen för en frontalolycka. Hinder som lyktstolpar och busskurer ökar risken för olyckor men rondellen medför dock relativt låga hastigheter. 6 Grovanalys Grovanalysen genomförs för att värdera de inventerade riskerna och för att avgöra vilka som måste undersökas vidare genom en detaljerad riskanalys. Om behovet av en detaljerad riskanalys ej bedöms vara nödvändig ligger grovanalysen till grund för en värdering av risker. Utgångspunkten i samtliga fall är att skadehändelsen orsakas av en trafikolycka med ämnet inblandat, någon annan orsak anses inte möjlig då ingen lastning/lossning eller liknande sker i anslutning till planområdet. 6.1 Dimensionerande skadehändelser Brandfarliga gaser Ett utsläpp av brandfarlig gas kan leda till stora konsekvenser framförallt om ett gasmoln driver in över planområdet och antänds. Detta kräver dock att ett flertal faktorer uppfylls samtidigt: ett större utsläpp, vindriktning mot planområdet, att antändbar koncentration uppnås inom planområdet samt att något antänder gasmolnet. En sådan händelse är i princip omöjlig att skydda sig mot genom riskreducerande åtgärder, om inte ett skyddsavstånd på flera hundra meter ordnas. Att samtliga dessa faktorer skulle uppfyllas bedöms däremot som så osannolikt att det ej kan anses som dimensionerande. Troligare scenario är att utsläppet antänds i närmare anslutning till olyckan med exempelvis en jetflamma som följd, detta är därmed ett dimensionerande olycksscenario. Påverkan på omgivningen av en jetflamma består av direkt värmestrålning eller antändning av brännbara material. En annan risk som måste beaktas är eventuell kärlsprängning med framförallt splitterpåverkan på personer och byggnader på planområdet, denna risk hanteras inte separat utan antas ingå under explosiva ämnen som behandlas senare eftersom olycksförloppet och konsekvenserna bedöms snarlika. Sidan 8 av 15

9 6.1.2 Brandfarliga vätskor Detta utgör den vanligaste grupp av ämnen som transporteras i form av exempelvis diesel, bensin och eldningsolja. Förutom transporter på Vasagatan finns ingen verksamhet i anslutning till planområdet som medför ökad risk för olyckor med denna ämnesklass inblandad. Påverkan på omgivningen i händelse av ett utsläpp som antänds är huvudsakligen värmestrålning Explosiva ämnen Under denna rubrik behandlas dels ämnesklassen explosiva ämnen och dels den risk för kärlsprängning som kan uppstå vid en olycka med gasflaskor inblandade. De ämnen som klassas som explosiva delas in i ett flertal undergrupper beroende på egenskaperna (huvudsakligen deras känslighet, explosionsrisk och splitterproduktion). Beroende på vilken typ av ämne som avses varierar risken för skador på människor (utomhus eller inomhus) och byggnader kraftigt. De allra känsligaste ämnena kan i princip orsaka en massexplosion med tryckvåg och/eller splitter som följd redan vid mekanisk påverkan (exempelvis vid en trafikolycka). Andra kan orsaka explosion på grund av brandpåverkan medan de allra okänsligaste ämnena inte orsakar en explosion vid de typer av påverkan som bedöms rimliga vid en trafikolycka. Påverkan på personer på planområdet kan huvudsakligen ske genom ett en detonation alstrar en tryckvåg eller producerar splitter. Utifrån det kriteriet bedöms det huvudsakligen vara underklasserna 1.1 och 1.2 som kan ha påverka på personer på planområdet. Splitter kan orsakas antingen av det transporterade ämnet i sig (grovkalibrig ammunition, granater osv) eller genom att det transporterande fordonet slits sönder vid en detonation, ett ämne som inte är klassat som splitterproducerande utan endast med risk för massexplosion kan alltså ändå orsaka splitter. Förutom vid en omfattande massexplosion som påverkar byggnadskonstruktioner så att sammanstörtning sker (detta bedöms som mycket osannolikt) anses det i de allra flesta fall vara splitter som är den huvudsakliga faran för personer på planområdet Frätande ämnen Konsekvensen av ett utsläpp av frätande ämne är till stor del beroende på vilken typ av ämne det handlar om. Framförallt är det avgörande om ämnet huvudsakligen sprids som vätska eller gas. Vid ett vätskeutsläpp med begränsad förångning är risken för skador utanför det omedelbara utsläppet liten, medan kraftig förångning kan orsaka skador på större avstånd. Sidan 9 av 15

10 6.1.5 Giftiga gaser Denna ämnesklass är den som kan orsaka störst konsekvenser vid ett större utsläpp. Beroende på vilket ämne som är inblandat kan väldigt låga koncentrationer räcka för att orsaka allvarliga skador, i värsta fall dödliga. Detta gör att riskavstånden kan bli extremt långa, upp till flera kilometer från olycksplatsen. Riskreducerande åtgärder kan i viss mån mildra konsekvenserna av en sådan olycka, men med rimliga åtgärder vidtagna kommer det fortfarande att vara en betydande risk. Huruvida detta är en risk som skall accepteras är upp till politiska beslutsfattare, men med tanke på hur infrastrukturen ser ut i Sverige verkar detta vara en risk som accepteras i dagens samhälle. Ett mindre utsläpp av giftiga gaser kan också tänkas vid en olycka, exempelvis på grund av en läckande ventil eller liknande. Ett mindre utsläpp ger däremot lägre koncentrationer och generellt mindre risk för skador vilket måste beaktas vid bedömning av konsekvensen. Gaser som kräver höga koncentrationer för att orsaka allvarliga skador bedöms vid ett utsläpp bli så utspädda innan de når planområdet att de inte kommer att innebära någon risk. 6.2 Bedömning Bedömningen görs för utsläpp som sker på Vasagatan i direkt anslutning till planområdet och den påverkan som sker på personer som befinner sig på planområdet. I denna bedömning tas ingen hänsyn till några riskreducerande åtgärder Brandfarliga gaser Vid ett utsläpp som leder till en jetflamma är storleken på denna beroende av dels storleken på utsläppet och dels om utsläppet sker som gas eller vätska. För bedömning motsvarar ett omfattande utsläpp en jetflamma med cirka meters längd och att allvarliga skador på oskyddade människor kan orsakas på ett avstånd på cirka meter från längdaxeln /3/. Eftersom oskyddade personer därmed kan utsättas för kritisk värmestrålning på ett avstånd på 50 meter från utsläppet bedöms risknivån enligt planförslaget inte vara acceptabel, även om sannolikheten bedöms vara låg. Sidan 10 av 15

11 6.2.2 Brandfarliga vätskor Beroende på omfattningen av utsläppet bedöms riskområdet för allvarliga skador för en pölbrand vara mindre än 50 meter /3/ /4/. Detta är även det generella initiala riskavståndet för oskyddade personer vid en räddningsinsats /5/. Eftersom oskyddade personer därmed kan utsättas för kritisk värmestrålning på ett avstånd på 50 meter från utsläppet bedöms risknivån enligt planförslaget inte vara acceptabel. Generellt i Sverige utgörs dessutom den största delen av transporter av farligt gods på väg av brandfarliga vätskor Explosiva ämnen Vid en olycka med ett okänsligt ämne inblandat bedöms det krävas extraordinära omständigheter för att påverkan på personer på planområdet ska ske. Huvudsakligen föreligger vid en sådan olycka en risk för personer i direkt anslutning till olyckan. Riskavståndet för denna typ av ämnen vid en insats är 50 meter om risk för explosion föreligger /5/. Vid en olycka med risk för massexplosion eller splitter kan påverkan på planområdet däremot bli desto större. En tillräckligt kraftig massexplosion kan rasera byggnadsdelar och splitter kan framförallt påverka oskyddade personer utomhus men kan även tränga in i byggnader. Initialt riskavstånd vid en räddningsinsats är vid en sådan olycka 800 meter då transporten sker med lastbil och 300 meter då den sker med personbil /5/. För dessa skadehändelser har ett skyddsavstånd på 75 eller 50 meter ringa betydelse varför risknivåbegränsning inte bedöms nödvändig för denna skadehändelse Frätande ämnen Risken för skador bedöms huvudsakligen kunna ske i direkt anslutning (inom cirka 20 meter) till utsläppet genom vätskestänk. Vid förångning blir riskområdet större, framförallt för oskyddade personer utomhus. Det initiala riskavståndet vid en räddningsinsats är 50 eller 100 meter beroende på omfattningen av förångning /4/. Riskreducerande åtgärder för denna skadehändelse bedöms därmed vara aktuellt Giftiga gaser Konsekvenserna av ett utsläpp av giftig gas är svåra att bedöma eftersom väldigt många faktorer spelar in, exempelvis läckagestorlek, giftighet, vindriktning, vindhastighet, bebyggelse och så vidare. Riskavstånd vid räddningsinsats är upp till 3 kilometer /4/ beroende på omständigheter. För denna skadehändelse har därmed ett skyddsavstånd på 75 eller 50 meter ringa betydelse varför risknivåbegränsning inte bedöms nödvändig för denna skadehändelse. Dock bör riskreducerande åtgärder för skadehändelse enligt avsnitt genomföras och dessa åtgärder kommer även minska risken för denna skadehändelse. Sidan 11 av 15

12 7 Värdering Grovanalysen visar att risknivån enligt planförslag inte är acceptabel utan riskreducerande åtgärder. Detta eftersom oskyddade personer kan utsättas för kritisk värmestrålning på 50 meter från vägkant och avståndet mellan vägkant och närmaste byggnad enligt förslag uppgår till 45 meter, se figur 3. Dessutom bör riskreducerande åtgärder göras mot frätande ämnen som förångas. Åtgärderna innebär även minskade risker vad gällande giftiga gaser. Vidare ligger majoriteten av befintliga bostadshus vid Vasagatan på ett avstånd på 60 meter från vägkant varför risknivån med avseende på avstånd inte bör försämras längs Vasagatan. Riskerna enligt grovanalysen anses dock inte behöva utredas vidare utan kan minimeras genom erkänt riskreducerande, skäliga åtgärder. Detta eftersom riskerna inte bedöms vara så stora att det krävs en detaljerad riskanalys och på grund av de många osäkerheter samt brist i dataunderlag. Med befintlig data skulle en sådan riskanalys ha en inneboende osäkerhet som bedöms så stor att värdet av analysen blir nästintill obefintligt. Det bedöms därför skäligt att göra Avsteg C enligt metodbeskrivningen med avseende på detaljerad riskanalys och istället, med utgångspunkt i grovanalysen, direkt föreslå åtgärder med erkänt riskreducerande effekt. 8 Åtgärdsförslag I följande avsnitt presenteras de riskreducerande åtgärder som anses lämpliga för planområdet och den effekt dessa har på konsekvensen för tidigare beskrivna skadehändelser. 8.1 Ventilation För bostadshus inom planområdet bör åtgärder avseende ventilation genomföras. Avstängningsbar ventilation bör installeras för att minska sannolikheten för att gaser sprids in i byggnaderna. Åtgärden bedöms även reducera konsekvenser av utsläpp av giftiga och brännbara gaser. 8.2 Skyddsavstånd Ett helt bebyggelsefritt avstånd på 40 meter från vägkant till planområdet bör vidhållas. Detta avstånd gör att konsekvenserna för i princip samtliga dimensionerande olyckor minskar i högre eller lägre grad. Med det befintliga grönområdet mellan vägen och planområdet uppnås detta och inget ytterligare bebyggelsefritt område på själva planområdet krävs. Utöver den bebyggelsefria zonen bör bostadshus inte uppföras närmare vägkant än 60 meter utan att åtgärder enligt avsnitt 8.3 genomförs. För mindre utsläpp minskar detta kraftigt konsekvenserna för samtliga dimensionerande Sidan 12 av 15

13 skadehändelser. För större utsläpp innebär det ytterligare en minskning av konsekvensen jämfört med endast bebyggelsefritt avstånd. Komplementbyggnader och parkeringar kan dock godtas inom meter från vägkant eftersom ett fåtal personer endast vistas kortare perioder vid dessa. 8.3 Åtgärdsförslag Om bostadshus inte placeras med ett skyddsavstånd på 60 meter från vägkant bör åtgärder enligt nedan genomföras. Avståndet från vägkant till närmaste bostadshus bör inte understiga 40 meter oavsett vilka åtgärder som genomförs. I figur 4 redovisas aktuella bostadshus enligt planförslag med avseende på skyddsavstånd. 40 meter 60 meter Figur 4. Visar skyddsavstånd för planförslag Utrymningsvägar Om en olycka inträffar där händelseförloppet är fördröjt (det vill säga utsläppet inte påverkar planområdet omedelbart då olyckan sker) är det möjligt att en utrymning av eventuella byggnader blir aktuell. Det bör finnas utrymningsmöjligheter förlagda bort från Vasagatan för de bostadshus som ligger inom meter från vägkant. Fönsterutrymning enligt Boverkets byggregler bedöms vara en godtagbar utrymningsmöjlighet. Detta ger möjlighet att minimera tiden då personer befinner sig i ett riskområde och dessutom erhålls värmestrålningsskydd av byggnaden under utrymningsförloppet Fasad och yttertak Bostadshus som är placerade meter från vägkant bör utföras med obrännbara taktäckningar. Ytterväggar för dessa bostadshus som vetter mot Vasagatan bör även utföras obrännbara. Sidan 13 av 15

14 9 Slutlig värdering Upprättandet av ett bebyggelsefritt område på 40 meter och ett område (40-60 meter från vägkant) med komplementbyggnader och parkeringar samt avstängningsbar ventilation för bostadshus bedöms minska risken till en acceptabel nivå för samtliga dimensionerande skadehändelser. Om skyddsavståndet mellan vägkant och bostadshus uppgår till meter bör åtgärder göras för utrymning, taktäckning, fasadmaterial och avstängningsbar ventilation. Risknivåbegränsningen bedöms med detta förslag vara tillräcklig eftersom åtgärderna innebär minskade risker för samtliga skadehändelser. Sidan 14 av 15

15 10 Referenser 1. Riktlinjer för skyddsanalys avseende olycksrisker. Mälardalens Brand- och Räddningsförbund (reviderad ). 2. Handlingsprogram för räddningstjänst. Mälardalens Brand- och Räddningsförbund Försvarets forskningsanstalt, FOA. (1998). Vådautsläpp av brandfarliga och giftiga gaser och vätskor. 4. Räddningsverket. (1998). Farligt gods på vägnätet underlag för samhällsplanering. 5. Svenska Brandförsvarsföreningen. (2002). Riskområde vid olycka med farligt gods. Sidan 15 av 15