Surfplattan öppnar en helt ny värld! Utvärdering av projekt esenior. Lisbeth Lindahl

Transkript

1 Surfplattan öppnar en helt ny värld! Utvärdering av projekt esenior Lisbeth Lindahl Rapport 1:2014 1

2 2

3 Surfplattan öppnar en helt ny värld! Utvärdering av projekt esenior Lisbeth Lindahl 3

4 Kvalitetskriterier för FoU-rapporter vid FoU i Väst/GR En FoU-rapport vid FoU i Väst/GR ska: - vara relevant för praktiskt verksamma och politiker inom välfärdsområdet, - sätta studien i ett vidare sammanhang och vända sig till en bredare målgrupp än de som är direkt berörda, - vara utvecklingsorienterad, - anknyta till relevant forskning/kunskapsutveckling inom området, - innehålla en beskrivning av metod och tillvägagångssätt samt en genom arbetad analys, - vara tillgänglig, välstrukturerad och kännetecknas av god språkbehandling, - före publicering granskas av forskare och anställda inom Göteborgsregionens kommunal förbund och Västra Götalandsregionen. FoU i Väst/GR Första upplaga augusti Layout: Infogruppen GR. Omslagsbild: Cornelia Schmidt. Foto: Lisbeth Lindahl om inte annat anges. Tryckeri: Sandstens, Göteborg. ISBN: FoU i Väst Göteborgsregionens kommunalförbund Box 5073, Göteborg e-post: fou@grkom.se 4

5 Innehållsförteckning FÖRORD...6 SAMMANFATTNING BAKGRUND...11 Läsanvisning...11 Ord- och teckenförklaringar...11 Projekt esenior...12 Projektets samhällsrelevans PROJEKTETS ANTAGANDEN OM EFFEKTER...16 Självständighet, trygghet, delaktighet och minskad ensamhet TIDIGARE FORSKNING OM IKT BLAND ÄLDRE...18 Att ta till sig ny teknik på äldre dar...18 Finns det risker med internet?...19 Samband mellan IKT och sociala kontakter...19 Internet som intervention mot social isolering bland äldre...20 Surfplattans betydelse för anhöriga OM FÖLJEFORSKNINGEN...23 Syfte och metod RESULTAT...25 Seniorernas perspektiv på ipad-projektet...25 Personalens perspektiv på ipad-projektet...42 Inspirationsmiljön...49 Smarthemstekniken...60 Projektledningens perspektiv DISKUSSION...71 ipad-projektet...71 Inspirationsmiljön...74 Smarthemstekniken...75 Projektledningens lärdomar SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER REFERENSLISTA BILAGOR...82 Bilaga 1. Metod...82 Bilaga 2. Övrigt resultat seniorernas perspektiv på ipad-projektet Bilaga 3. Lokalisering av inspirationsmiljöer...92 Bilaga 4. Granskare av rapporten

6 Förord EU-medel för att utveckla tekniklösningar I samarbete med de tre norska kommunerna Oslo, Fredrikstad och Sarpsborg ville Göteborgs Stad hitta nya lösningar för att göra vardagen enklare och tryggare för seniorer i eget hem. När vi beviljades EU-medel från Interreg IV, A-programmet till projekt esenior, skapades en unik möjlighet att utveckla, testa och implementera nya tekniklösningar med våra samarbetspartners. eseniors arbetssätt har varit att respektive kommun arbetat med de utvecklingsfrågor som har varit mest angelägna i den enskilda kommunen och sedan delat med sig av dessa kunskaper till samarbetspartnerna. Genom detta arbetssätt så har vi fått en större kunskapsbredd och samtidigt mer gemensam kunskap. Resultatet från esenior består alltså av en mångfald av erfarenheter. Vår ambition med detta arbetssätt har också varit att bidra till den ekonomiska tillväxten i Kattegatt/Skagerack-området (KASK) genom att efterfrågan på tekniktjänster skulle öka. I rapporten Surfplattan öppnar en helt ny värld! kan du läsa om resultatet från Göteborgs Stads del i esenior, vilken har handlat om att förebygga och senarelägga behovet av vård och omsorgsinsatser genom att utveckla och testa olika former av teknikstöd. Här kan du läsa om surfplattor och hur dessa kan bidra till större delaktighet i samhället och ge ökad trygghet. Du kan också ta del av resultatet från tester med smarthusteknik där syftet har varit att testa olika tekniklösningar för att minska risken för fall i eget hem. Vidare redovisas erfarenheterna från visningsmiljöer där man informerat om tekniska produkter ( smarta ting ) för ökad självständighet och för att underlätta vardagen. När du läser denna rapport så är min förhoppning att du får mer kunskap och nya insikter för att förbättra seniorers livssituation, genom att använda teknikprodukter och tjänster för att göra seniorers vardag enklare och tryggare. Sist men inte minst vill jag tacka de medverkande seniorerna i stadsdelarna Majorna-Linné och Östra Göteborg som har delgett sina synpunkter på vad som kan, och vad som inte kan, bidra till ökad självständighet, trygghet, delaktighet och minskad ensamhet genom att pröva surfplatta och olika former av smarthusteknik. Jag vill också tacka de undersköterskor som har arbetat som handledare för seniorerna 6

7 i ipad-projektet. Avslutningsvis vill jag tacka Lisbeth Lindahl, FoU i Väst/GR, som i denna rapport har sammanställt alla synpunkter och bearbetat dessa till värdefull kunskap så att vi ska kunna fortsätta att utveckla nya arbets-former och tekniktjänster för att öka seniorers självständighet och delaktighet i samhället. Kerstin Karlsson Göteborgs Stads utvecklingsenhet, Senior Göteborg 7

8 Sammanfattning Många äldre saknar kunskap om och tillgång till internet, vilket minskar deras möjlighet till samhällsinformation och delaktighet i det moderna samhället. Detta kan ställas mot de förhoppningar som ställs på IT-samhället i framtiden där tekniska innovationer förväntas effektivisera äldrevården. Den här rapporten redovisar resultat från följeforskning av den svenska delen av ett EU-projekt projekt esenior. Syftet med projektet var att bidra till ökad trygghet, delaktighet och självständighet samt minskad ensamhet hos seniorer. För att uppnå det använde projektet sig av tekniska lösningar av olika slag. Projektet innebar att seniorer (personer över 65 år) fick lära sig använda surfplatta, testa smarthemsteknik, ta del av en inspirationsmiljö med smarta ting, testa en robot med mera. De delar av projektet som handlade om surfplatta, smarthemsteknik och inspirationsmiljö har utvärderats. Utvärderingen av hur seniorer lär sig använda surfplatta bygger på enkäter och intervjuer med 64 seniorer. Resultatet visar att deltagarna var i genomsnitt 78 år och att 81 procent var kvinnor. Hälften av dem bodde i stadsdelen Östra Göteborg och den andra hälften i Majorna-Linné. De flesta saknade dator och hade begränsad erfarenhet av datorer. Gruppen bestod till största del av personer som inte hade något behov av hjälp i vardagen. Deltagarna fick utbildning individuellt i hemmet eller i grupp. Cirka ett halvår efter grundutbildningen hade de flesta lärt sig att skicka e-post, fotografera och titta på TV på nätet. Tio till elva månader senare använde sju av tio surfplattan flera gånger om dagen. Surfplattan upplevdes främst som ett roligt tidsfördriv och att den bidrog till ökad delaktighet (ökad information, känsla av att följa med i det som händer i samhället och påverkansmöjlighet). Surfplattan bidrog i mindre utsträckning till ökad trygghet, självständighet, sociala kontakter och minskad ensamhet. Men flertalet personer upplevde sig som socialt aktiva, trygga och självständiga redan innan projektet, vilket kan ha påverkat detta resultat. Arton undersköterskor i hemtjänsten var handledare för seniorerna. Hälften av dem deltog i en fokusgrupp när projektet närmade sig sitt slut. Samtliga tyckte att projektet hade varit roligt och lärorikt och flera upplevde att de hade växt i sin 8

9 yrkesroll som ett resultat av detta arbete. Handledarskapet hade inneburit både utmaningar och glädjestunder. Utmaningarna handlade om att kunna bemöta seniorer som kräver mycket uppmärksamhet. Glädjen handlade om att kunna bidra till seniorers lärande och att få ta del av deras nyfikenhet och glädje. Personalen uppfattade att dylika arbetsuppgifter minskade arbetsbelastningen och gjorde arbetet i äldreomsorgen mer attraktivt. Projektet byggde även upp en inspirationsmiljö i form av en lägenhet med smarthemsteknik och smarta prylar. Denna miljö placerades i anslutning till en träffpunkt i Östra Göteborg och fick god medial uppmärksamhet som lockade besökare. De saker som väckte störst intresse hos besökarna var de smarta prylar som kunde användas i köket. Intervjuer visade att besökarna ofta kom dit för att de var intresserade av något specifikt, men fick upp ögonen för ytterligare saker när de var på plats. I mötet med fixaren 1 som arbetade med inspirationsmiljön fick de råd om fallförebyggande åtgärder och praktiska lösningar som förenklade tillvaron i hemmet. Intervjupersonerna upplevde att smarta prylar underlättade tillvaron samt bidrog till ökad självständighet och trygghet. Fixaren såg synergieffekter mellan arbetet med miljön och det ordinarie arbetet som fixare. Projektet innehöll även en del med smarthemsteknik, vilket testades av 13 seniorer (11 kvinnor och 2 män). Samtliga besvarade den första enkäten som skickades ut innan tekniken installerades. Resultatet visade att drygt hälften av gruppen behövde hjälp från hemtjänsten och att fem hade erfarenhet av en fallolycka under de senaste två åren. Förväntningarna på tekniken handlade om ökad trygghet, att den skulle underlätta tillvaron, att de skulle slippa dubbelkolla saker innan de gick hemifrån och att tekniken skulle förebygga fallolyckor. På frågan om de hade problem med det som tekniken var tänkt att lösa, visade det sig dock att de sällan upplevde sådana problem. Efter cirka ett halvår besvarade 10 av 12 en uppföljningsenkät. Resultatet visade att varje person hade testat i genomsnitt 3,56 produkter. De vanligaste produkterna var nattlig ljusväg och påminnare om att kylskåpsdörren var öppen. Nästan lika vanligt var att ha prövat en påminnare om påslagna elektriska apparater. Det viktigaste värdet av den testade tekniken var att slippa dubbelkolla saker innan man gick hemifrån. För övrigt varierade upplevelserna av vad tekniken hade gett. Attityden till den teknik som hade testats var positiv även om den inte alltid hade fungerat. Flertalet upplevde sig inte vara i behov av den här typen av teknik i dagsläget. Mot slutet av projektperioden, reflekterade projektledningen kring hur projektet hade utvecklats. Arbetet med projektet hade påverkats av att projektledaren 1. Med fixare menas här den eller de personer som har en så kallad fixartjänst. De erbjuder gratis hjälp till äldre personer i kommunen i förebyggande syfte, till exempel för att motverka fallolyckor. Exempel på tjänster är byte av glödlampor och gardiner. 9

10 inte hade skrivit projektansökan och av att de saknade personlig förankring i äldreomsorgen. Projektledningen upplevde ändå att de hade lyckats fullfölja det mesta som planerat och att det mesta hade utvecklats i positiv riktning. Under projektets gång hände oväntade saker som påverkade processerna så som en överklagad upphandling och att den norska projektägaren gick i konkurs. Projektet hade fått mycket uppmärksamhet i media, men vissa delar hade varit svårare att kommunicera på grund av att de inte är lika synliga (smarthemsteknik). Lärdomarna från projektet handlade om hur viktig en surfplatta kan bli för äldre personer. Dessutom hade det gett kunskaper om EU-projekt samt näringslivet. Farhågor inför framtiden handlade om vem som skulle ta över kunskaper från projektet. Inspirationsmiljön och ipad-caféerna skulle leva vidare i ordinarie verksamhet. Men för kunskaperna i övrigt fanns det inte någon självklar mottagare. 10

11 1. Bakgrund Läsanvisning Den här rapporten innehåller en beskrivning av resultatet från följeforskning av projekt esenior som genomfördes under esenior var ett EU-projekt som genomfördes i både Sverige och Norge. Syftet med följeforskningen var att undersöka den svenska delen av projektet och främst om informations- och kommunikationsteknologi bidrog till seniorers självständighet, trygghet, delaktighet och minskad ensamhet. Ett delsyfte var att undersöka projektets betydelse för de undersköterskor som arbetade som handledare för seniorerna i ipad-projektet. Innehållet i rapporten är dock bredare än syftet, då den även är tänkt att bidra till kunskaper för dem som vill starta liknande projekt. Därför har erfarenheter från utbildningen och projektledningens perspektiv på projektet tagits med. Det finns dock mycket kunskap om projektet som saknas i denna skrift. De som vill veta mer om projektet kan ta kontakt med Senior Göteborg ( För att öka rapportens läsbarhet har delar av metodavsnittet och resultatet lagts som bilagor. Fler uppgifter om metod och resultat kan erhållas av författaren. Författaren ansvarar för innehållet i rapporten. Delar av rapporten har skrivits av projektet (projektbeskrivningen samt bilaga 3). En granskning av rapporten har genomförts av en läsgrupp bestående av extern forskare och praktiker (se bilaga 4). Ord- och teckenförklaringar IKT ipad Surfplatta Smarthemsteknik Senior Informations- och kommunikationsteknologi. En 9,7 tums surfplatta som marknadsförs av Apple. Är en handdator med pekskärm som styrs med hjälp av fingertopparna. Den är avsedd att kunna hållas i en hand. Olika tillverkare. Synonym till smarthusteknik. Exempel på det är påminnelsefunktioner och automatisk justering av persienner. Person över 65 år. 11

12 Pensionär Äldre personer / / n Frekvens Person över 65 år, vilket är en traditionell gräns för ålderspension. Personer över 65 år. En mindre del av ett citat har tagits bort. Flera ord eller meningar av ett citat har tagits bort. Antal personer som har besvarat en enkätfråga. Antalet kan variera mellan frågor beroende på ett selektivt bortfall. I tabeller används ordet frekvens, vilket betyder antal personer. Projekt esenior Projekt esenior var ett gränsöverskridande, skandinaviskt samarbetsprojekt delfinansierat av EU-medel via Interreg IV A-programmet. Bakgrunden till det ekonomiska stödet var att projektet skulle bidra till att stärka en bärkraftig ekonomisk tillväxt i regionen Kattegatt/Skagerack (KASK). Projektet innebar ett partnerskap med Norge. De tre norska kommunerna Oslo, Sarpsborg och Fredrikstad deltog tillsammans med Göteborg i projektet (se bild). I Göteborgs Stad deltog två stadsdelar i pilotprojektet: Majorna-Linné och Östra Göteborg. Avsikten med projektet var att utveckla, testa och implementera nya lösningar (produkter, tjänster och processer) som skulle göra vardagen enklare och tryggare för äldre och omsorgstagare i eget hem. Försök och tester genomfördes i nära samarbete med äldre, anhöriga, leverantörer och omsorgspersonal för att säkerställa god kvalitet, användbara lösningar och skapa ekonomiskt hållbara IKTlösningar som stödjer äldres självständighet, bekvämlighet och trygghet att bo kvar i eget hem. Projektets inriktning I Göteborgs Stad har man tidigare testat andra former av välfärdsteknologi så som GPS-larm, nyckelfria lås och nattillsyn med kamera, vilket låg till grund för vad esenior skulle lägga sitt fokus på. En arbetsgrupp skapades med olika yrkeskategorier och representanter från de båda stadsdelarna, där följande fråga diskuterades: Vad gör vi idag som vi skulle kunna göra med ny teknik? Med erfarenhet från hela omsorgskedjan fastnade man för tre olika områden som inte fungerade optimalt eller där man såg en stor utvecklingspotential. Sociala kontakter, matinköp och fallförebyggande valdes ut som intressanta områden att arbeta vidare med. Göte borgs Stad skulle även utifrån projektansökan bygga upp en inspirationsmiljö lokalt som kunde användas för att öka kunskapen hos äldre och personal kring tekniska lösningar. Målgruppen som valdes ut till projektet var äldre med litet eller inget omsorgsbehov. Tanken var att arbeta förebyggande så att personer som ännu inte hade 12

13 något omsorgsbehov skulle klara sig längre tid utan stöd med hjälp av teknik. Goda sociala kontakter, minskade fallolyckor och god nutrition är faktorer som enligt erfarenhet ifrån stadsdelarna bidrar till ökad livskvalitet och bättre hälsa. Projektets olika delar Projektet omfattade olika delar: ett handlade om att lära seniorer använda surfplatta, ett om att bygga upp en inspirationsmiljö och ett om test av smarthemsteknik. Ytterligare delar omfattade matinköp på distans, robot på distans med mera. Användning av surfplattor För att möta behovet av sociala kontakter lånade projektet ut surfplattor till 75 personer över 65 år, jämnt fördelat mellan stadsdelarna. Intresseförfrågningar lämnades ut via pensionärsföreningar, stadsdelarnas personal och bibliotek. Av dem som ansökte kom nästan samtliga med. De som helt saknade erfarenhet av dator/ internet prioriterades och därefter gjordes en utlottning av de sista platserna. Arton undersköterskor från hemtjänsten utbildades för att kunna vara stöd och support till deltagarna i den här delen av projektet. Kurser sattes samman och supporttider erbjöds. Föreningen Senior Net anlitades för inledande grundutbildningar och kompletterade med individuellt anpassade utbildningar för dem som önskade det. Utbildning och stöd erbjöds både enskilt och i grupp av undersköterskorna fram till i juni Efter detta valde projektet att även låta seniorer som inte var projektdeltagare gå introduktionskurser med lånade surfplattor på stadsdelens båda träffpunkter. Drop-in-tillfällen för support startades på tisdagar på en träffpunkt i Östra Göteborg, där man kunde samlas och få hjälp av varandra och av personalen. Detta kommer även att fortsätta efter projektets slut. Matinköp på distans Matinköp är idag en svår uppgift för staden att lösa. Dels är det svårt för den äldre att bestämma vad de vill ha i förtid, dels blir de uppbundna och kan inte göra andra saker den dag då maten ska levereras. Då det idag finns en privat marknad för att beställa mat via internet, så tyckte projektet att det vore intressant att testa om det var möjligt även för en äldre målgrupp. Efter möten med leverantörer av hemkörda livsmedel och en kartläggning av inköpsprocessen visade det sig dock att leverantörerna behöver kunder som handlar för minst 500 kronor. Många av de äldre som idag får hjälp av kommunen handlar sällan varor för över 250 kronor per inköp. Projektet fick därför lägga ner planerna på att pilottesta matinköp även om tankarna på en sådan lösning var intressant. 13

14 Fallförebyggande För att arbeta fallförebyggande i äldres egna hem togs kontakt med två bostadsbolag i staden. Poseidon och Bostadsbolaget tillfrågades om fastigheter där det bor många äldre för test av smarthusteknik i ett avgränsat geografiskt område. Hyresgäster över 65 år i två fastigheter fick ett erbjudande om att pilottesta teknik i sina hem. Av cirka 30 intresseanmälningar var det 15 hyresgäster som kunde tänka sig att pilottesta den nya tekniken. En upphandling hade gjorts dessförinnan, där teknik som kunde lösa belysning nattetid, påminnelsefunktioner för spis, kylskåp, frys, dörrar, fönster med mera, samt fjärrstyra persienner och elektroniskt tittöga efterfrågades. Det skulle också finnas möjlighet att styra all teknik med knappar eller med app på någon form av display. Inspirationsmiljö Inspirationsmiljön byggdes upp i stadsdelen Östra Göteborg tillsammans med eseniors metodutvecklare och personal ifrån stadsdelens förebyggandeenhet. Inspirationsmiljön kommer att lämnas över till stadsdelen och drivas i deras regi efter projektets slut. Miljön ligger i en liten lägenhet i anslutning till en befintlig träffpunktsverksamhet vilket gör det enkelt för stadsdelen att hålla den i drift inom ordinarie verksamhet. Här visas smarthusteknik och många andra smarta prylar, digitala som analoga, som kan vara ett stöd för äldre som bor hemma. Foto: Johanna Westerlind 14

15 Robot för videobesök Under projektets gång har andra intressanta tekniska lösningar dykt upp och prövats. En robot ifrån USA som såg ut att kunna vara ett alternativ till Giraffen 2 för digital tillsyn hemma köptes in. Tyvärr visade sig roboten Double Robotics inte vara lika funktionell i syftet att utöva digital tillsyn som Giraffen, men visade sig ha andra användningsområden. Double Robotics är inte skapad i syfte att fungera som en tillsynsrobot, utan är skapad för videobesök/videosamtal i andra situationer. Tillsammans med Stadsmuseet i Göteborg gjorde projektet några distansbesök med roboten på en av deras utställningar. Projektet bjöd in till visning på lokala träffpunkter och kunde via en surfplatta kopplad till projektor och högtalare köra runt roboten på Stadsmuseet där deras guide visade och berättade om en pågående utställning. Detta kommer att fortsätta efter projektets slut. Projektets samhällsrelevans Vi står inför en alltmer åldrande befolkning, vilket har lett till diskussioner om hur välfärden ska kunna säkras i framtiden. Socialstyrelsens prognoser visar bristande resurser såväl finansiellt som kompetensförsörjningsmässigt (SKL, 2010). Till den diskussionen hör förhoppningar om att en del av framtidens behov av vård och omsorg kommer att ske med hjälp av ny teknik. Internet kan bidra med hälsoinformation och göra hälsovården mer tillgänglig på landsbygden, bidra till hembaserad hälsovård och medicinsk omvårdnad (White m fl., 1999). Projekt esenior kan tänkas bidra till detta då användning av IKT med hjälp av äldreomsorgens personal har testats. Projektet byggde på antagandet att en ökad användning av IKT skulle kunna bidra till att bryta social isolering, otrygghet och bristande delaktighet i samhället. Samhällsutvecklingen mot en allt större användning av elektroniska tjänster bland såväl myndigheter som privata näringsidkare riskerar bidra till ett utanförskap för de grupper som inte har tillgång till datorer och internet. Enligt färsk statistik saknar 46 procent av gruppen över 75 år dator i hemmet och ungefär lika många saknar internet. Denna siffra är högre bland kvinnor än män (SCB, 2014). Enligt en artikel i Dagens Samhälle står en halv miljon pensionärer utanför e-samhället på grund av att de saknar internet (Skarsgård, 2014). En anledning till detta är att många äldre varken har kunskap om eller prioriterar ny teknik (Nilsson, Sonn & Dahlin Ivanoff, 2010). Projekt esenior byggde även på en idé att IKT skulle kunna bidra till att förebygga och skjuta upp behovet av hemtjänst. För personal inom äldreomsorgen skulle användningen av IKT kunna bidra till kompetensutveckling och nya arbetsuppgifter, vilket förväntades bidra till högre status. Enligt framtidsprognoser kommer det att bli svårt att rekrytera kvalificerad personal till äldreomsorgen (Socialdepartementet, 2010). 2. Giraff är en mobil robot skapad för att underlätta äldres kontakt med omvärlden. Den är fjärrstyrd, rullar fram och har en videoskärm som ansikte. Se 15

16 2. Projektets antaganden om effekter Självständighet, trygghet, delaktighet och minskad ensamhet Projektet grundade sig på ett antal antaganden till exempel att IKT skulle kunna bidra till ökad självständighet för seniorer. Begreppet självständighet kopplas i vårdforskningen ofta samman med förmåga att självständigt utföra olika aktiviteter i sin dagliga livsföring. Det är vanligt att en ADL-taxonomi används av arbetsterapeuter för att bedöma detta (Sonn, 1995), men det finns inget enhetligt sätt att mäta självständighet på. Dessa bedömningar ger inte heller någon bild av upplevelsen av självständighet. Användningen av IKT förväntades även bidra till ökad trygghet. Det är ett begrepp med många innebörder. WHO menar att det finns en objektiv och en subjektiv dimension av tryggheten (Maurice m fl., 1988). En liknande uppdelning har gjorts av Kerstin Andersson (1984) i hennes avhandling som bygger på intervjuer med patienter. Hon delar in trygghetskänslan i en inre och en yttre trygghet där den yttre beror på faktorer utanför individen såsom materiell trygghet (bostad, arbete, pengar, sjukvård), miljötrygghet (djur, musik och natur), trygghet i relationer (nätverk runt individen som familj, vänner och omsorgspersonal) samt kunskaps- och kontrolltrygghet. Den inre tryggheten, självtryggheten, menar hon påverkas av barndomsupplevelser, men kan också utvecklas hos vuxna genom nya erfarenheter och bearbetning av känslor av otrygghet. Den inre tryggheten kan även bygga på en förankring i tro. Ett tredje antagande var att IKT skulle kunna bidra till ökad delaktighet. Begreppet delaktighet beskrivs i svenska akademiens ordlista med ord som medverkan, inblandad, utföra (något) och att vara lierad, i gemenskap med någon ( I vårdsammanhang används ofta WHO:s definition av delaktighet som finns med i ICF (International Classification of Functioning, Disability and Health). Här förekommer delaktighet tillsammans med komponenten aktivitet och omfattar ett brett spektrum av faktorer. Delaktighet beskrivs här som en persons engagemang i en livssituation (Socialstyrelsen, 2003, s.14). Inskränkningar i 16

17 delaktighet (och aktivitet) omfattar till exempel förmågan att delta i samhällslivet (Socialstyrelsen, 2003). I sammanhang som beskriver patienters eller brukares delaktighet nämns ofta delaktighetsstegen eller delaktighetstrappan. Delaktighetstrappan bygger på Arnsteins stege och innehåller fem steg: information, konsultation, dialog, inflytande och medbeslutande (Castell, 2013). Detta perspektiv ligger nära begreppet empowerment som beskriver individers inflytande över sin egen livssituation (Östlund, 2013). Sist men inte minst, utgick projektet från ett antagande om att IKT skulle kunna bidra till minskad ensamhet. Ensamhet kan delas in i en objektiv och en subjektiv del där den objektiva handlar om tillgång till socialt nätverk och umgänge, medan den subjektiva ensamheten handlar om upplevelser av ensamhet. Den subjektiva aspekten innehåller en mer existentiell dimension som innebär att man kan känna sig ensam även när man är tillsammans med andra (Ettema m fl., 2010). Ensamhet beskrivs även omfatta en emotionell och en social del (Baarsen m fl., 2001) och till skillnad från begreppet social isolering har begreppet ensamhet både positiva, negativa och neutrala associationer (Graneheim & Lundman, 2010). Begreppet social isolering har däremot en tydligt negativ koppling till ofrivillig ensamhet i socialt hänseende. 17

18 3. Tidigare forskning om IKT bland äldre Att ta till sig ny teknik på äldre dar Det finns hinder som gör att äldre personer inte tar till sig IKT. Wressle (2009) konkluderar i sin rapport att drygt hälften av 86-åringarna i en populationsstudie hade mobiltelefon och att knappt en femtedel hade dator. Pensionärer över 85 år hade både mindre tillgång till mobil och dator än yngre pensionärer. Den viktigaste faktorn för att den nya tekniken skulle användas, var att den införlivades i de dagliga göromålen (Wressle, 2009; Larsson, 2009). Att tekniken är inordnad i vardagslivet betyder att den ingår i de vanliga rutinerna och därför inte kräver extra uppmärksamhet (Östlund, 2013). Det verkar finnas en åldersfaktor som gör att äldre inte tar till sig ny teknik. De verkar ha en mer pragmatisk inställning till ny teknik (Larsson, 2009). Andra menar att det snarare är utbildningsnivån än åldern som påverkar datoranvändningen. En amerikansk studie visade att cirka femtio procent av personerna över 75 år med högskoleutbildning hade en egen dator (White m fl., 1999). Tidigare studier visar att följande faktorer ökar användningen av IKT: att vara man, yngre pensionär, högutbildad, gift och inte långvarigt sjuk (Nilsson, Sonn & Dahlin, 2010). Några forskare menar att dagens IKT inte är tillräckligt attraktivt för äldre personer och att försämrad inlärningsförmåga och bristande motivation påverkar intresset. Funktionsnedsättningar av syn, hörsel och kognition påverkar. Äldre personer har kapacitet att lära sig, men förutsättningarna varierar mellan individer. Några blir överstimulerade medan andra blir uttråkade av att lära sig ny teknik (Nilsson, Sonn & Dahlin, 2010). En svårighet som drabbar pensionärer är att ny teknik introduceras i sammanhang som de inte är en del av och därför inte automatiskt får kunskap om. Självbilden, att de som äldre står utanför samhället, är onyttiga med mera, bidrar också till att många väljer bort det nya. Marknadsföringen av ny teknik riktar sig till yngre människor. Det finns flera studier som visar att äldre behöver mer tid för att lära sig IKT. Även om tidigare datorerfarenhet har viss påverkan har ändå åldern betydelse. Detta antas hänga samman med de kognitiva förändringar som sker i åldrandet, 18

19 vilka påverkar arbetsminne, processhastighet med mera. Undervisningsgrupper bör därför vara små om äldre personer ska kunna styra takten och få den hjälp de behöver (White m fl., 1999). Finns det risker med internet? Forskning om de sociala effekterna av internetanvändning går i olika riktning. Vissa studier visar minskad social aktivitet till följd av internet medan andra visar på det motsatta. Kvaliteter som är unika i det mellanmänskliga mötet som handlar om ögonkontakt, delande av känslor och fysisk beröring kan inte ersättas med ett telefonsamtal eller möten på nätet. Norman (2001) som har gått igenom ett antal studier på området menar att människor verkar ha mer frekvent kontakt via epost men att kontakten mellan människor kanske blir ytligare. När ny teknologi införs bidrar det både till önskade och oönskade effekter. Han lyfter fram det faktum att användningen av internet sker oavsett tid på dygnet, vilket potentiellt sett kan leda till minskade arenor för personliga möten (Norman, 2001). Samband mellan IKT och sociala kontakter Tidigare forskning föreslår att starka sociala nätverk kan ha positiva hälsoeffekter. Det finns emellertid inga entydiga resultat som visar att internet bidrar till sociala nätverk (Hogeboom m fl., 2013). I en undersökning som studerade samband mellan internet- och mobiltelefonanvändning och kontakt med sociala nätverk intervjuades vuxna i USA. Resultatet visade inga samband mellan användning av mobil och internet och social isolering. Det var bara sex procent av dem som besvarade frågorna som kunde sägas vara socialt isolerade. Tillgången till mobil och internet var associerat med större och mer varierat nätverk. De som var aktiva användare av sociala medier hade dessutom mer kontakter utanför den egna etniska gruppen. Att vara aktiv på nätet verkade inte heller begränsa aktiviteterna i lokalsamhället (Grenade & Boldy, 2008). En studie av Hogeboom med flera (2013) fann inga skillnader i nära relationer mellan dem som använde eller inte använde internet, däremot skillnader i antalet kontakter. Studien bygger på enkätsvar från personer över 50 år. Ett resultat var en signifikant skillnad mellan internetanvändare och icke-användare i hur mycket kontakt de hade med vänner och familj. De som använde internet hade oftare kontakt, vilket tolkades som att internet bidrog till att stärka sociala nätverk. Samtidigt visade studien att internetanvändarna träffade närstående utanför familjen mer sällan än icke-användarna. Internetanvändning var oftare förknippat med att personerna var engagerade i organisationer och samhälle. Forskarna fann inte några ålderseffekter på sambanden mellan internetanvändning och sociala kontakter. 19

20 Internet som intervention mot social isolering bland äldre Att bli äldre förknippas ofta med ensamhet trots att de som är äldre inte upplever sig mer ensamma än vad yngre gör (Tornstam m fl., 2010). De flesta över 65 år har god kontakt med barn och barnbarn, många bor tillsammans med en partner och ingår i ett socialt nätverk. Olika mätningar visar samtidigt att cirka procent i alla åldrar ofta eller ibland känner sig ensamma (Östlund, 2013). En undersökning av svenska folkets levnadsförhållanden visar att mellan femtio och sextio procent av gruppen över 65 år träffar anhöriga varje vecka och att de gör det i högre utsträckning än hela gruppen vuxna över 16 år. Däremot är det färre bland pensionärerna som träffar vänner varje vecka. Samtidigt finns det en större grupp äldre som uppger att de saknar umgänge med nära anhöriga eller saknar en nära vän. Ibland gruppen över 85 år är det trettiofem procent som saknar en nära vän och tjugoen procent saknar umgänge med en nära anhörig. Bland åringarna är det framför allt männen som uppger det (SCB, 2013). Orsaker till ensamhet varierar och det är viktigt att skilja mellan självvald och ofrivillig ensamhet. Det finns människor som av ett eller annat skäl väljer att ha minimal kontakt med andra. Att bli änka/änkling, leva ensam, ha sämre hälsa och ha upplevt svåra livshändelser verkar ha samband med ensamhet. För hälsan är det viktigt att ha någon att anförtro sig till (Grenade & Boldy, 2008). Visuell nedsättning, hörselnedsättning, svårigheter att gå och kronisk smärta är några av de faktorer som påverkar möjligheterna till socialt samspel. De sociala kontakterna reduceras också på grund av pensionering, dödsfall och omflyttningar bland familj och vänner. Social isolering drabbar framför allt dem som flyttar till ett äldreboende (White m fl., 1999). Det finns omfattande forskning som handlar om äldres ensamhet.att känna sig ensam har samband med låg självkänsla (Andersson, 2011). Social isolering har även visat sig hänga samman med depression, högt blodtryck och ökad risk för demens (Findlay, 2003). Det finns studier som visar på risk för förtidig död på grund av social isolering. Brist på positivt engagemang i familj, vänner och sociala grupper ökar dessutom risken för självmord på äldre dar (Mellqvist Fässberg m fl., 2012). Jämfört med många andra interventioner är användningen av internet ett lågkostnadsalternativ (White m fl., 1999). En grupp forskare följde upp ett program med en grupp äldre som tillhörde a retirement community (pensionärssamhälle) som fick lära sig använda internet. Samhället bistod med transporter, måltider, städning samt schemalagda aktiviteter. Femton personer med en genomsnittsålder på 77 år deltog i programmet. Dessutom deltog åtta personer i en kontrollgrupp. De som deltog i försöks- och kontrollgrupp hade ingen eller lite datorerfarenhet sedan tidigare. Det var inga skillnader i ålder och kön mellan försöksgruppen och kontrollgruppen, men kontrollgruppen hade bättre upplevd hälsa. 20