Surfplattan öppnar en helt ny värld! Utvärdering av projekt esenior. Lisbeth Lindahl

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Surfplattan öppnar en helt ny värld! Utvärdering av projekt esenior. Lisbeth Lindahl"

Transkript

1 Surfplattan öppnar en helt ny värld! Utvärdering av projekt esenior Lisbeth Lindahl Rapport 1:2014 1

2 2

3 Surfplattan öppnar en helt ny värld! Utvärdering av projekt esenior Lisbeth Lindahl 3

4 Kvalitetskriterier för FoU-rapporter vid FoU i Väst/GR En FoU-rapport vid FoU i Väst/GR ska: - vara relevant för praktiskt verksamma och politiker inom välfärdsområdet, - sätta studien i ett vidare sammanhang och vända sig till en bredare målgrupp än de som är direkt berörda, - vara utvecklingsorienterad, - anknyta till relevant forskning/kunskapsutveckling inom området, - innehålla en beskrivning av metod och tillvägagångssätt samt en genom arbetad analys, - vara tillgänglig, välstrukturerad och kännetecknas av god språkbehandling, - före publicering granskas av forskare och anställda inom Göteborgsregionens kommunal förbund och Västra Götalandsregionen. FoU i Väst/GR Första upplaga augusti Layout: Infogruppen GR. Omslagsbild: Cornelia Schmidt. Foto: Lisbeth Lindahl om inte annat anges. Tryckeri: Sandstens, Göteborg. ISBN: FoU i Väst Göteborgsregionens kommunalförbund Box 5073, Göteborg e-post: 4

5 Innehållsförteckning FÖRORD...6 SAMMANFATTNING BAKGRUND...11 Läsanvisning...11 Ord- och teckenförklaringar...11 Projekt esenior...12 Projektets samhällsrelevans PROJEKTETS ANTAGANDEN OM EFFEKTER...16 Självständighet, trygghet, delaktighet och minskad ensamhet TIDIGARE FORSKNING OM IKT BLAND ÄLDRE...18 Att ta till sig ny teknik på äldre dar...18 Finns det risker med internet?...19 Samband mellan IKT och sociala kontakter...19 Internet som intervention mot social isolering bland äldre...20 Surfplattans betydelse för anhöriga OM FÖLJEFORSKNINGEN...23 Syfte och metod RESULTAT...25 Seniorernas perspektiv på ipad-projektet...25 Personalens perspektiv på ipad-projektet...42 Inspirationsmiljön...49 Smarthemstekniken...60 Projektledningens perspektiv DISKUSSION...71 ipad-projektet...71 Inspirationsmiljön...74 Smarthemstekniken...75 Projektledningens lärdomar SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER REFERENSLISTA BILAGOR...82 Bilaga 1. Metod...82 Bilaga 2. Övrigt resultat seniorernas perspektiv på ipad-projektet Bilaga 3. Lokalisering av inspirationsmiljöer...92 Bilaga 4. Granskare av rapporten

6 Förord EU-medel för att utveckla tekniklösningar I samarbete med de tre norska kommunerna Oslo, Fredrikstad och Sarpsborg ville Göteborgs Stad hitta nya lösningar för att göra vardagen enklare och tryggare för seniorer i eget hem. När vi beviljades EU-medel från Interreg IV, A-programmet till projekt esenior, skapades en unik möjlighet att utveckla, testa och implementera nya tekniklösningar med våra samarbetspartners. eseniors arbetssätt har varit att respektive kommun arbetat med de utvecklingsfrågor som har varit mest angelägna i den enskilda kommunen och sedan delat med sig av dessa kunskaper till samarbetspartnerna. Genom detta arbetssätt så har vi fått en större kunskapsbredd och samtidigt mer gemensam kunskap. Resultatet från esenior består alltså av en mångfald av erfarenheter. Vår ambition med detta arbetssätt har också varit att bidra till den ekonomiska tillväxten i Kattegatt/Skagerack-området (KASK) genom att efterfrågan på tekniktjänster skulle öka. I rapporten Surfplattan öppnar en helt ny värld! kan du läsa om resultatet från Göteborgs Stads del i esenior, vilken har handlat om att förebygga och senarelägga behovet av vård och omsorgsinsatser genom att utveckla och testa olika former av teknikstöd. Här kan du läsa om surfplattor och hur dessa kan bidra till större delaktighet i samhället och ge ökad trygghet. Du kan också ta del av resultatet från tester med smarthusteknik där syftet har varit att testa olika tekniklösningar för att minska risken för fall i eget hem. Vidare redovisas erfarenheterna från visningsmiljöer där man informerat om tekniska produkter ( smarta ting ) för ökad självständighet och för att underlätta vardagen. När du läser denna rapport så är min förhoppning att du får mer kunskap och nya insikter för att förbättra seniorers livssituation, genom att använda teknikprodukter och tjänster för att göra seniorers vardag enklare och tryggare. Sist men inte minst vill jag tacka de medverkande seniorerna i stadsdelarna Majorna-Linné och Östra Göteborg som har delgett sina synpunkter på vad som kan, och vad som inte kan, bidra till ökad självständighet, trygghet, delaktighet och minskad ensamhet genom att pröva surfplatta och olika former av smarthusteknik. Jag vill också tacka de undersköterskor som har arbetat som handledare för seniorerna 6

7 i ipad-projektet. Avslutningsvis vill jag tacka Lisbeth Lindahl, FoU i Väst/GR, som i denna rapport har sammanställt alla synpunkter och bearbetat dessa till värdefull kunskap så att vi ska kunna fortsätta att utveckla nya arbets-former och tekniktjänster för att öka seniorers självständighet och delaktighet i samhället. Kerstin Karlsson Göteborgs Stads utvecklingsenhet, Senior Göteborg 7

8 Sammanfattning Många äldre saknar kunskap om och tillgång till internet, vilket minskar deras möjlighet till samhällsinformation och delaktighet i det moderna samhället. Detta kan ställas mot de förhoppningar som ställs på IT-samhället i framtiden där tekniska innovationer förväntas effektivisera äldrevården. Den här rapporten redovisar resultat från följeforskning av den svenska delen av ett EU-projekt projekt esenior. Syftet med projektet var att bidra till ökad trygghet, delaktighet och självständighet samt minskad ensamhet hos seniorer. För att uppnå det använde projektet sig av tekniska lösningar av olika slag. Projektet innebar att seniorer (personer över 65 år) fick lära sig använda surfplatta, testa smarthemsteknik, ta del av en inspirationsmiljö med smarta ting, testa en robot med mera. De delar av projektet som handlade om surfplatta, smarthemsteknik och inspirationsmiljö har utvärderats. Utvärderingen av hur seniorer lär sig använda surfplatta bygger på enkäter och intervjuer med 64 seniorer. Resultatet visar att deltagarna var i genomsnitt 78 år och att 81 procent var kvinnor. Hälften av dem bodde i stadsdelen Östra Göteborg och den andra hälften i Majorna-Linné. De flesta saknade dator och hade begränsad erfarenhet av datorer. Gruppen bestod till största del av personer som inte hade något behov av hjälp i vardagen. Deltagarna fick utbildning individuellt i hemmet eller i grupp. Cirka ett halvår efter grundutbildningen hade de flesta lärt sig att skicka e-post, fotografera och titta på TV på nätet. Tio till elva månader senare använde sju av tio surfplattan flera gånger om dagen. Surfplattan upplevdes främst som ett roligt tidsfördriv och att den bidrog till ökad delaktighet (ökad information, känsla av att följa med i det som händer i samhället och påverkansmöjlighet). Surfplattan bidrog i mindre utsträckning till ökad trygghet, självständighet, sociala kontakter och minskad ensamhet. Men flertalet personer upplevde sig som socialt aktiva, trygga och självständiga redan innan projektet, vilket kan ha påverkat detta resultat. Arton undersköterskor i hemtjänsten var handledare för seniorerna. Hälften av dem deltog i en fokusgrupp när projektet närmade sig sitt slut. Samtliga tyckte att projektet hade varit roligt och lärorikt och flera upplevde att de hade växt i sin 8

9 yrkesroll som ett resultat av detta arbete. Handledarskapet hade inneburit både utmaningar och glädjestunder. Utmaningarna handlade om att kunna bemöta seniorer som kräver mycket uppmärksamhet. Glädjen handlade om att kunna bidra till seniorers lärande och att få ta del av deras nyfikenhet och glädje. Personalen uppfattade att dylika arbetsuppgifter minskade arbetsbelastningen och gjorde arbetet i äldreomsorgen mer attraktivt. Projektet byggde även upp en inspirationsmiljö i form av en lägenhet med smarthemsteknik och smarta prylar. Denna miljö placerades i anslutning till en träffpunkt i Östra Göteborg och fick god medial uppmärksamhet som lockade besökare. De saker som väckte störst intresse hos besökarna var de smarta prylar som kunde användas i köket. Intervjuer visade att besökarna ofta kom dit för att de var intresserade av något specifikt, men fick upp ögonen för ytterligare saker när de var på plats. I mötet med fixaren 1 som arbetade med inspirationsmiljön fick de råd om fallförebyggande åtgärder och praktiska lösningar som förenklade tillvaron i hemmet. Intervjupersonerna upplevde att smarta prylar underlättade tillvaron samt bidrog till ökad självständighet och trygghet. Fixaren såg synergieffekter mellan arbetet med miljön och det ordinarie arbetet som fixare. Projektet innehöll även en del med smarthemsteknik, vilket testades av 13 seniorer (11 kvinnor och 2 män). Samtliga besvarade den första enkäten som skickades ut innan tekniken installerades. Resultatet visade att drygt hälften av gruppen behövde hjälp från hemtjänsten och att fem hade erfarenhet av en fallolycka under de senaste två åren. Förväntningarna på tekniken handlade om ökad trygghet, att den skulle underlätta tillvaron, att de skulle slippa dubbelkolla saker innan de gick hemifrån och att tekniken skulle förebygga fallolyckor. På frågan om de hade problem med det som tekniken var tänkt att lösa, visade det sig dock att de sällan upplevde sådana problem. Efter cirka ett halvår besvarade 10 av 12 en uppföljningsenkät. Resultatet visade att varje person hade testat i genomsnitt 3,56 produkter. De vanligaste produkterna var nattlig ljusväg och påminnare om att kylskåpsdörren var öppen. Nästan lika vanligt var att ha prövat en påminnare om påslagna elektriska apparater. Det viktigaste värdet av den testade tekniken var att slippa dubbelkolla saker innan man gick hemifrån. För övrigt varierade upplevelserna av vad tekniken hade gett. Attityden till den teknik som hade testats var positiv även om den inte alltid hade fungerat. Flertalet upplevde sig inte vara i behov av den här typen av teknik i dagsläget. Mot slutet av projektperioden, reflekterade projektledningen kring hur projektet hade utvecklats. Arbetet med projektet hade påverkats av att projektledaren 1. Med fixare menas här den eller de personer som har en så kallad fixartjänst. De erbjuder gratis hjälp till äldre personer i kommunen i förebyggande syfte, till exempel för att motverka fallolyckor. Exempel på tjänster är byte av glödlampor och gardiner. 9

10 inte hade skrivit projektansökan och av att de saknade personlig förankring i äldreomsorgen. Projektledningen upplevde ändå att de hade lyckats fullfölja det mesta som planerat och att det mesta hade utvecklats i positiv riktning. Under projektets gång hände oväntade saker som påverkade processerna så som en överklagad upphandling och att den norska projektägaren gick i konkurs. Projektet hade fått mycket uppmärksamhet i media, men vissa delar hade varit svårare att kommunicera på grund av att de inte är lika synliga (smarthemsteknik). Lärdomarna från projektet handlade om hur viktig en surfplatta kan bli för äldre personer. Dessutom hade det gett kunskaper om EU-projekt samt näringslivet. Farhågor inför framtiden handlade om vem som skulle ta över kunskaper från projektet. Inspirationsmiljön och ipad-caféerna skulle leva vidare i ordinarie verksamhet. Men för kunskaperna i övrigt fanns det inte någon självklar mottagare. 10

11 1. Bakgrund Läsanvisning Den här rapporten innehåller en beskrivning av resultatet från följeforskning av projekt esenior som genomfördes under esenior var ett EU-projekt som genomfördes i både Sverige och Norge. Syftet med följeforskningen var att undersöka den svenska delen av projektet och främst om informations- och kommunikationsteknologi bidrog till seniorers självständighet, trygghet, delaktighet och minskad ensamhet. Ett delsyfte var att undersöka projektets betydelse för de undersköterskor som arbetade som handledare för seniorerna i ipad-projektet. Innehållet i rapporten är dock bredare än syftet, då den även är tänkt att bidra till kunskaper för dem som vill starta liknande projekt. Därför har erfarenheter från utbildningen och projektledningens perspektiv på projektet tagits med. Det finns dock mycket kunskap om projektet som saknas i denna skrift. De som vill veta mer om projektet kan ta kontakt med Senior Göteborg (www.goteborg.se). För att öka rapportens läsbarhet har delar av metodavsnittet och resultatet lagts som bilagor. Fler uppgifter om metod och resultat kan erhållas av författaren. Författaren ansvarar för innehållet i rapporten. Delar av rapporten har skrivits av projektet (projektbeskrivningen samt bilaga 3). En granskning av rapporten har genomförts av en läsgrupp bestående av extern forskare och praktiker (se bilaga 4). Ord- och teckenförklaringar IKT ipad Surfplatta Smarthemsteknik Senior Informations- och kommunikationsteknologi. En 9,7 tums surfplatta som marknadsförs av Apple. Är en handdator med pekskärm som styrs med hjälp av fingertopparna. Den är avsedd att kunna hållas i en hand. Olika tillverkare. Synonym till smarthusteknik. Exempel på det är påminnelsefunktioner och automatisk justering av persienner. Person över 65 år. 11

12 Pensionär Äldre personer / / n Frekvens Person över 65 år, vilket är en traditionell gräns för ålderspension. Personer över 65 år. En mindre del av ett citat har tagits bort. Flera ord eller meningar av ett citat har tagits bort. Antal personer som har besvarat en enkätfråga. Antalet kan variera mellan frågor beroende på ett selektivt bortfall. I tabeller används ordet frekvens, vilket betyder antal personer. Projekt esenior Projekt esenior var ett gränsöverskridande, skandinaviskt samarbetsprojekt delfinansierat av EU-medel via Interreg IV A-programmet. Bakgrunden till det ekonomiska stödet var att projektet skulle bidra till att stärka en bärkraftig ekonomisk tillväxt i regionen Kattegatt/Skagerack (KASK). Projektet innebar ett partnerskap med Norge. De tre norska kommunerna Oslo, Sarpsborg och Fredrikstad deltog tillsammans med Göteborg i projektet (se bild). I Göteborgs Stad deltog två stadsdelar i pilotprojektet: Majorna-Linné och Östra Göteborg. Avsikten med projektet var att utveckla, testa och implementera nya lösningar (produkter, tjänster och processer) som skulle göra vardagen enklare och tryggare för äldre och omsorgstagare i eget hem. Försök och tester genomfördes i nära samarbete med äldre, anhöriga, leverantörer och omsorgspersonal för att säkerställa god kvalitet, användbara lösningar och skapa ekonomiskt hållbara IKTlösningar som stödjer äldres självständighet, bekvämlighet och trygghet att bo kvar i eget hem. Projektets inriktning I Göteborgs Stad har man tidigare testat andra former av välfärdsteknologi så som GPS-larm, nyckelfria lås och nattillsyn med kamera, vilket låg till grund för vad esenior skulle lägga sitt fokus på. En arbetsgrupp skapades med olika yrkeskategorier och representanter från de båda stadsdelarna, där följande fråga diskuterades: Vad gör vi idag som vi skulle kunna göra med ny teknik? Med erfarenhet från hela omsorgskedjan fastnade man för tre olika områden som inte fungerade optimalt eller där man såg en stor utvecklingspotential. Sociala kontakter, matinköp och fallförebyggande valdes ut som intressanta områden att arbeta vidare med. Göte borgs Stad skulle även utifrån projektansökan bygga upp en inspirationsmiljö lokalt som kunde användas för att öka kunskapen hos äldre och personal kring tekniska lösningar. Målgruppen som valdes ut till projektet var äldre med litet eller inget omsorgsbehov. Tanken var att arbeta förebyggande så att personer som ännu inte hade 12

13 något omsorgsbehov skulle klara sig längre tid utan stöd med hjälp av teknik. Goda sociala kontakter, minskade fallolyckor och god nutrition är faktorer som enligt erfarenhet ifrån stadsdelarna bidrar till ökad livskvalitet och bättre hälsa. Projektets olika delar Projektet omfattade olika delar: ett handlade om att lära seniorer använda surfplatta, ett om att bygga upp en inspirationsmiljö och ett om test av smarthemsteknik. Ytterligare delar omfattade matinköp på distans, robot på distans med mera. Användning av surfplattor För att möta behovet av sociala kontakter lånade projektet ut surfplattor till 75 personer över 65 år, jämnt fördelat mellan stadsdelarna. Intresseförfrågningar lämnades ut via pensionärsföreningar, stadsdelarnas personal och bibliotek. Av dem som ansökte kom nästan samtliga med. De som helt saknade erfarenhet av dator/ internet prioriterades och därefter gjordes en utlottning av de sista platserna. Arton undersköterskor från hemtjänsten utbildades för att kunna vara stöd och support till deltagarna i den här delen av projektet. Kurser sattes samman och supporttider erbjöds. Föreningen Senior Net anlitades för inledande grundutbildningar och kompletterade med individuellt anpassade utbildningar för dem som önskade det. Utbildning och stöd erbjöds både enskilt och i grupp av undersköterskorna fram till i juni Efter detta valde projektet att även låta seniorer som inte var projektdeltagare gå introduktionskurser med lånade surfplattor på stadsdelens båda träffpunkter. Drop-in-tillfällen för support startades på tisdagar på en träffpunkt i Östra Göteborg, där man kunde samlas och få hjälp av varandra och av personalen. Detta kommer även att fortsätta efter projektets slut. Matinköp på distans Matinköp är idag en svår uppgift för staden att lösa. Dels är det svårt för den äldre att bestämma vad de vill ha i förtid, dels blir de uppbundna och kan inte göra andra saker den dag då maten ska levereras. Då det idag finns en privat marknad för att beställa mat via internet, så tyckte projektet att det vore intressant att testa om det var möjligt även för en äldre målgrupp. Efter möten med leverantörer av hemkörda livsmedel och en kartläggning av inköpsprocessen visade det sig dock att leverantörerna behöver kunder som handlar för minst 500 kronor. Många av de äldre som idag får hjälp av kommunen handlar sällan varor för över 250 kronor per inköp. Projektet fick därför lägga ner planerna på att pilottesta matinköp även om tankarna på en sådan lösning var intressant. 13

14 Fallförebyggande För att arbeta fallförebyggande i äldres egna hem togs kontakt med två bostadsbolag i staden. Poseidon och Bostadsbolaget tillfrågades om fastigheter där det bor många äldre för test av smarthusteknik i ett avgränsat geografiskt område. Hyresgäster över 65 år i två fastigheter fick ett erbjudande om att pilottesta teknik i sina hem. Av cirka 30 intresseanmälningar var det 15 hyresgäster som kunde tänka sig att pilottesta den nya tekniken. En upphandling hade gjorts dessförinnan, där teknik som kunde lösa belysning nattetid, påminnelsefunktioner för spis, kylskåp, frys, dörrar, fönster med mera, samt fjärrstyra persienner och elektroniskt tittöga efterfrågades. Det skulle också finnas möjlighet att styra all teknik med knappar eller med app på någon form av display. Inspirationsmiljö Inspirationsmiljön byggdes upp i stadsdelen Östra Göteborg tillsammans med eseniors metodutvecklare och personal ifrån stadsdelens förebyggandeenhet. Inspirationsmiljön kommer att lämnas över till stadsdelen och drivas i deras regi efter projektets slut. Miljön ligger i en liten lägenhet i anslutning till en befintlig träffpunktsverksamhet vilket gör det enkelt för stadsdelen att hålla den i drift inom ordinarie verksamhet. Här visas smarthusteknik och många andra smarta prylar, digitala som analoga, som kan vara ett stöd för äldre som bor hemma. Foto: Johanna Westerlind 14

15 Robot för videobesök Under projektets gång har andra intressanta tekniska lösningar dykt upp och prövats. En robot ifrån USA som såg ut att kunna vara ett alternativ till Giraffen 2 för digital tillsyn hemma köptes in. Tyvärr visade sig roboten Double Robotics inte vara lika funktionell i syftet att utöva digital tillsyn som Giraffen, men visade sig ha andra användningsområden. Double Robotics är inte skapad i syfte att fungera som en tillsynsrobot, utan är skapad för videobesök/videosamtal i andra situationer. Tillsammans med Stadsmuseet i Göteborg gjorde projektet några distansbesök med roboten på en av deras utställningar. Projektet bjöd in till visning på lokala träffpunkter och kunde via en surfplatta kopplad till projektor och högtalare köra runt roboten på Stadsmuseet där deras guide visade och berättade om en pågående utställning. Detta kommer att fortsätta efter projektets slut. Projektets samhällsrelevans Vi står inför en alltmer åldrande befolkning, vilket har lett till diskussioner om hur välfärden ska kunna säkras i framtiden. Socialstyrelsens prognoser visar bristande resurser såväl finansiellt som kompetensförsörjningsmässigt (SKL, 2010). Till den diskussionen hör förhoppningar om att en del av framtidens behov av vård och omsorg kommer att ske med hjälp av ny teknik. Internet kan bidra med hälsoinformation och göra hälsovården mer tillgänglig på landsbygden, bidra till hembaserad hälsovård och medicinsk omvårdnad (White m fl., 1999). Projekt esenior kan tänkas bidra till detta då användning av IKT med hjälp av äldreomsorgens personal har testats. Projektet byggde på antagandet att en ökad användning av IKT skulle kunna bidra till att bryta social isolering, otrygghet och bristande delaktighet i samhället. Samhällsutvecklingen mot en allt större användning av elektroniska tjänster bland såväl myndigheter som privata näringsidkare riskerar bidra till ett utanförskap för de grupper som inte har tillgång till datorer och internet. Enligt färsk statistik saknar 46 procent av gruppen över 75 år dator i hemmet och ungefär lika många saknar internet. Denna siffra är högre bland kvinnor än män (SCB, 2014). Enligt en artikel i Dagens Samhälle står en halv miljon pensionärer utanför e-samhället på grund av att de saknar internet (Skarsgård, 2014). En anledning till detta är att många äldre varken har kunskap om eller prioriterar ny teknik (Nilsson, Sonn & Dahlin Ivanoff, 2010). Projekt esenior byggde även på en idé att IKT skulle kunna bidra till att förebygga och skjuta upp behovet av hemtjänst. För personal inom äldreomsorgen skulle användningen av IKT kunna bidra till kompetensutveckling och nya arbetsuppgifter, vilket förväntades bidra till högre status. Enligt framtidsprognoser kommer det att bli svårt att rekrytera kvalificerad personal till äldreomsorgen (Socialdepartementet, 2010). 2. Giraff är en mobil robot skapad för att underlätta äldres kontakt med omvärlden. Den är fjärrstyrd, rullar fram och har en videoskärm som ansikte. Se 15

16 2. Projektets antaganden om effekter Självständighet, trygghet, delaktighet och minskad ensamhet Projektet grundade sig på ett antal antaganden till exempel att IKT skulle kunna bidra till ökad självständighet för seniorer. Begreppet självständighet kopplas i vårdforskningen ofta samman med förmåga att självständigt utföra olika aktiviteter i sin dagliga livsföring. Det är vanligt att en ADL-taxonomi används av arbetsterapeuter för att bedöma detta (Sonn, 1995), men det finns inget enhetligt sätt att mäta självständighet på. Dessa bedömningar ger inte heller någon bild av upplevelsen av självständighet. Användningen av IKT förväntades även bidra till ökad trygghet. Det är ett begrepp med många innebörder. WHO menar att det finns en objektiv och en subjektiv dimension av tryggheten (Maurice m fl., 1988). En liknande uppdelning har gjorts av Kerstin Andersson (1984) i hennes avhandling som bygger på intervjuer med patienter. Hon delar in trygghetskänslan i en inre och en yttre trygghet där den yttre beror på faktorer utanför individen såsom materiell trygghet (bostad, arbete, pengar, sjukvård), miljötrygghet (djur, musik och natur), trygghet i relationer (nätverk runt individen som familj, vänner och omsorgspersonal) samt kunskaps- och kontrolltrygghet. Den inre tryggheten, självtryggheten, menar hon påverkas av barndomsupplevelser, men kan också utvecklas hos vuxna genom nya erfarenheter och bearbetning av känslor av otrygghet. Den inre tryggheten kan även bygga på en förankring i tro. Ett tredje antagande var att IKT skulle kunna bidra till ökad delaktighet. Begreppet delaktighet beskrivs i svenska akademiens ordlista med ord som medverkan, inblandad, utföra (något) och att vara lierad, i gemenskap med någon (www.svenskaakademien.se/ordlista). I vårdsammanhang används ofta WHO:s definition av delaktighet som finns med i ICF (International Classification of Functioning, Disability and Health). Här förekommer delaktighet tillsammans med komponenten aktivitet och omfattar ett brett spektrum av faktorer. Delaktighet beskrivs här som en persons engagemang i en livssituation (Socialstyrelsen, 2003, s.14). Inskränkningar i 16

17 delaktighet (och aktivitet) omfattar till exempel förmågan att delta i samhällslivet (Socialstyrelsen, 2003). I sammanhang som beskriver patienters eller brukares delaktighet nämns ofta delaktighetsstegen eller delaktighetstrappan. Delaktighetstrappan bygger på Arnsteins stege och innehåller fem steg: information, konsultation, dialog, inflytande och medbeslutande (Castell, 2013). Detta perspektiv ligger nära begreppet empowerment som beskriver individers inflytande över sin egen livssituation (Östlund, 2013). Sist men inte minst, utgick projektet från ett antagande om att IKT skulle kunna bidra till minskad ensamhet. Ensamhet kan delas in i en objektiv och en subjektiv del där den objektiva handlar om tillgång till socialt nätverk och umgänge, medan den subjektiva ensamheten handlar om upplevelser av ensamhet. Den subjektiva aspekten innehåller en mer existentiell dimension som innebär att man kan känna sig ensam även när man är tillsammans med andra (Ettema m fl., 2010). Ensamhet beskrivs även omfatta en emotionell och en social del (Baarsen m fl., 2001) och till skillnad från begreppet social isolering har begreppet ensamhet både positiva, negativa och neutrala associationer (Graneheim & Lundman, 2010). Begreppet social isolering har däremot en tydligt negativ koppling till ofrivillig ensamhet i socialt hänseende. 17

18 3. Tidigare forskning om IKT bland äldre Att ta till sig ny teknik på äldre dar Det finns hinder som gör att äldre personer inte tar till sig IKT. Wressle (2009) konkluderar i sin rapport att drygt hälften av 86-åringarna i en populationsstudie hade mobiltelefon och att knappt en femtedel hade dator. Pensionärer över 85 år hade både mindre tillgång till mobil och dator än yngre pensionärer. Den viktigaste faktorn för att den nya tekniken skulle användas, var att den införlivades i de dagliga göromålen (Wressle, 2009; Larsson, 2009). Att tekniken är inordnad i vardagslivet betyder att den ingår i de vanliga rutinerna och därför inte kräver extra uppmärksamhet (Östlund, 2013). Det verkar finnas en åldersfaktor som gör att äldre inte tar till sig ny teknik. De verkar ha en mer pragmatisk inställning till ny teknik (Larsson, 2009). Andra menar att det snarare är utbildningsnivån än åldern som påverkar datoranvändningen. En amerikansk studie visade att cirka femtio procent av personerna över 75 år med högskoleutbildning hade en egen dator (White m fl., 1999). Tidigare studier visar att följande faktorer ökar användningen av IKT: att vara man, yngre pensionär, högutbildad, gift och inte långvarigt sjuk (Nilsson, Sonn & Dahlin, 2010). Några forskare menar att dagens IKT inte är tillräckligt attraktivt för äldre personer och att försämrad inlärningsförmåga och bristande motivation påverkar intresset. Funktionsnedsättningar av syn, hörsel och kognition påverkar. Äldre personer har kapacitet att lära sig, men förutsättningarna varierar mellan individer. Några blir överstimulerade medan andra blir uttråkade av att lära sig ny teknik (Nilsson, Sonn & Dahlin, 2010). En svårighet som drabbar pensionärer är att ny teknik introduceras i sammanhang som de inte är en del av och därför inte automatiskt får kunskap om. Självbilden, att de som äldre står utanför samhället, är onyttiga med mera, bidrar också till att många väljer bort det nya. Marknadsföringen av ny teknik riktar sig till yngre människor. Det finns flera studier som visar att äldre behöver mer tid för att lära sig IKT. Även om tidigare datorerfarenhet har viss påverkan har ändå åldern betydelse. Detta antas hänga samman med de kognitiva förändringar som sker i åldrandet, 18

19 vilka påverkar arbetsminne, processhastighet med mera. Undervisningsgrupper bör därför vara små om äldre personer ska kunna styra takten och få den hjälp de behöver (White m fl., 1999). Finns det risker med internet? Forskning om de sociala effekterna av internetanvändning går i olika riktning. Vissa studier visar minskad social aktivitet till följd av internet medan andra visar på det motsatta. Kvaliteter som är unika i det mellanmänskliga mötet som handlar om ögonkontakt, delande av känslor och fysisk beröring kan inte ersättas med ett telefonsamtal eller möten på nätet. Norman (2001) som har gått igenom ett antal studier på området menar att människor verkar ha mer frekvent kontakt via epost men att kontakten mellan människor kanske blir ytligare. När ny teknologi införs bidrar det både till önskade och oönskade effekter. Han lyfter fram det faktum att användningen av internet sker oavsett tid på dygnet, vilket potentiellt sett kan leda till minskade arenor för personliga möten (Norman, 2001). Samband mellan IKT och sociala kontakter Tidigare forskning föreslår att starka sociala nätverk kan ha positiva hälsoeffekter. Det finns emellertid inga entydiga resultat som visar att internet bidrar till sociala nätverk (Hogeboom m fl., 2013). I en undersökning som studerade samband mellan internet- och mobiltelefonanvändning och kontakt med sociala nätverk intervjuades vuxna i USA. Resultatet visade inga samband mellan användning av mobil och internet och social isolering. Det var bara sex procent av dem som besvarade frågorna som kunde sägas vara socialt isolerade. Tillgången till mobil och internet var associerat med större och mer varierat nätverk. De som var aktiva användare av sociala medier hade dessutom mer kontakter utanför den egna etniska gruppen. Att vara aktiv på nätet verkade inte heller begränsa aktiviteterna i lokalsamhället (Grenade & Boldy, 2008). En studie av Hogeboom med flera (2013) fann inga skillnader i nära relationer mellan dem som använde eller inte använde internet, däremot skillnader i antalet kontakter. Studien bygger på enkätsvar från personer över 50 år. Ett resultat var en signifikant skillnad mellan internetanvändare och icke-användare i hur mycket kontakt de hade med vänner och familj. De som använde internet hade oftare kontakt, vilket tolkades som att internet bidrog till att stärka sociala nätverk. Samtidigt visade studien att internetanvändarna träffade närstående utanför familjen mer sällan än icke-användarna. Internetanvändning var oftare förknippat med att personerna var engagerade i organisationer och samhälle. Forskarna fann inte några ålderseffekter på sambanden mellan internetanvändning och sociala kontakter. 19

20 Internet som intervention mot social isolering bland äldre Att bli äldre förknippas ofta med ensamhet trots att de som är äldre inte upplever sig mer ensamma än vad yngre gör (Tornstam m fl., 2010). De flesta över 65 år har god kontakt med barn och barnbarn, många bor tillsammans med en partner och ingår i ett socialt nätverk. Olika mätningar visar samtidigt att cirka procent i alla åldrar ofta eller ibland känner sig ensamma (Östlund, 2013). En undersökning av svenska folkets levnadsförhållanden visar att mellan femtio och sextio procent av gruppen över 65 år träffar anhöriga varje vecka och att de gör det i högre utsträckning än hela gruppen vuxna över 16 år. Däremot är det färre bland pensionärerna som träffar vänner varje vecka. Samtidigt finns det en större grupp äldre som uppger att de saknar umgänge med nära anhöriga eller saknar en nära vän. Ibland gruppen över 85 år är det trettiofem procent som saknar en nära vän och tjugoen procent saknar umgänge med en nära anhörig. Bland åringarna är det framför allt männen som uppger det (SCB, 2013). Orsaker till ensamhet varierar och det är viktigt att skilja mellan självvald och ofrivillig ensamhet. Det finns människor som av ett eller annat skäl väljer att ha minimal kontakt med andra. Att bli änka/änkling, leva ensam, ha sämre hälsa och ha upplevt svåra livshändelser verkar ha samband med ensamhet. För hälsan är det viktigt att ha någon att anförtro sig till (Grenade & Boldy, 2008). Visuell nedsättning, hörselnedsättning, svårigheter att gå och kronisk smärta är några av de faktorer som påverkar möjligheterna till socialt samspel. De sociala kontakterna reduceras också på grund av pensionering, dödsfall och omflyttningar bland familj och vänner. Social isolering drabbar framför allt dem som flyttar till ett äldreboende (White m fl., 1999). Det finns omfattande forskning som handlar om äldres ensamhet.att känna sig ensam har samband med låg självkänsla (Andersson, 2011). Social isolering har även visat sig hänga samman med depression, högt blodtryck och ökad risk för demens (Findlay, 2003). Det finns studier som visar på risk för förtidig död på grund av social isolering. Brist på positivt engagemang i familj, vänner och sociala grupper ökar dessutom risken för självmord på äldre dar (Mellqvist Fässberg m fl., 2012). Jämfört med många andra interventioner är användningen av internet ett lågkostnadsalternativ (White m fl., 1999). En grupp forskare följde upp ett program med en grupp äldre som tillhörde a retirement community (pensionärssamhälle) som fick lära sig använda internet. Samhället bistod med transporter, måltider, städning samt schemalagda aktiviteter. Femton personer med en genomsnittsålder på 77 år deltog i programmet. Dessutom deltog åtta personer i en kontrollgrupp. De som deltog i försöks- och kontrollgrupp hade ingen eller lite datorerfarenhet sedan tidigare. Det var inga skillnader i ålder och kön mellan försöksgruppen och kontrollgruppen, men kontrollgruppen hade bättre upplevd hälsa. 20

Rubrik, Calibri 36 pkt Svensk introduktion

Rubrik, Calibri 36 pkt Svensk introduktion Rubrik, Calibri 36 pkt Svensk introduktion Punkter/text, Calibri 24 pkt Emma Axelsson, projektledare esenior Utvecklingsenheten Senior Göteborg emma.axelsson @stadshuset.goteborg.se Tel: +46 72 710 34

Läs mer

TEKNIKSTÖD FÖR ÄLDRE. innocare

TEKNIKSTÖD FÖR ÄLDRE. innocare TEKNIKSTÖD FÖR ÄLDRE innocare För EU projektet Innocare handlade det om att ge sig ut på oplöjd mark och börja skapa något nytt. Mänskliga möten Innovativ teknik Trygghet i hemmet Ledorden i rubriken speglar

Läs mer

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan 117 4 Sammanfattning Tillgång till IT i hemmet och skolan Lärare och elever har god tillgång till IT i hemmet. Tillgången till IT-verktyg i hemmet hos lärare, skolledare och elever är hög. Nästan samtliga

Läs mer

Slutrapport och utvärdering av Folkuniversitetets projekt Digital delaktighet för personer i digitalt utanförskap i Uppsala

Slutrapport och utvärdering av Folkuniversitetets projekt Digital delaktighet för personer i digitalt utanförskap i Uppsala Slutrapport och utvärdering av Folkuniversitetets projekt Digital delaktighet för personer i digitalt utanförskap i Uppsala 1. Inledning Som en del av vår integrationssatsning samarbetar Folkuniversitetet

Läs mer

Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun

Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun Innehåll Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun sid 3 Befolkningsprognos för äldre i Alingsås kommun sid 4 Att bo tryggt sid 5 Stöd för ett gott åldrande sid

Läs mer

BO-IT ett samverkansprojekt för att möta utmaningen i en åldrande befolkning

BO-IT ett samverkansprojekt för att möta utmaningen i en åldrande befolkning BO-IT ett samverkansprojekt för att möta utmaningen i en åldrande befolkning Teknik för självständighet, social samvaro och trygghet. Individer önskar i de allra flesta fall klara sig själva så långt det

Läs mer

Ett gott liv på äldre dar i Eksjö kommun. Äldrepolitiskt program 2012-2025. Fastställt av kommunfullmäktige 2013-06-19, 130

Ett gott liv på äldre dar i Eksjö kommun. Äldrepolitiskt program 2012-2025. Fastställt av kommunfullmäktige 2013-06-19, 130 Ett gott liv på äldre dar i Eksjö kommun Fastställt av kommunfullmäktige 2013-06-19, 130 Fotografer: Duo Fotografi, Johan Lindqvist, Annelie Sjöberg, Inger Nilsson, Laila Mikaelsen, Therese Pettersson,

Läs mer

Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende

Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende 1 Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Tierp 16 januari 2014 Regeringsuppdraget Bo bra på äldre dar Kunskap, kreativitet

Läs mer

Projekt BRA-grupper - för att öka det sociala innehållet för äldre i ordinärt boende 2011-2012

Projekt BRA-grupper - för att öka det sociala innehållet för äldre i ordinärt boende 2011-2012 Vård- och omsorgsförvaltningen Projekt BRA-grupper - för att öka det sociala innehållet för äldre i ordinärt boende 2011-2012 Slutrapport Mölndals stad December 2012 Lotta Malm Projektledare Projekt BRA-grupper

Läs mer

Enkät om IT-stress 600 yrkesarbetande svenskar om psykisk belastning på grund av IT. Genomförd oktober 2011.

Enkät om IT-stress 600 yrkesarbetande svenskar om psykisk belastning på grund av IT. Genomförd oktober 2011. Enkät om IT-stress 600 yrkesarbetande svenskar om psykisk belastning på grund av IT. Genomförd oktober 2011. 600 svenskar tillfrågade om IT-stress I en unik enkät har 600 yrkesarbetande svenskar svarat

Läs mer

Brevvanor 2008. en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information

Brevvanor 2008. en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information Posten AB - 1 Förord På drygt ett decennium har sätten vi kommunicerar med varandra på förändrats i grunden. Från

Läs mer

Bo bra på äldre dar. Eldre og bolig, Bergen 16 oktober 2013. Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se

Bo bra på äldre dar. Eldre og bolig, Bergen 16 oktober 2013. Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Bo bra på äldre dar 1 Eldre og bolig, Bergen 16 oktober 2013 Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Bakgrund 2 Nästan 20% av Sveriges befolkning har fyllt 65 år och antal och andel

Läs mer

Örebro län. Örebro län. Projektredovisning DIGITAL DELAKTIGHET

Örebro län. Örebro län. Projektredovisning DIGITAL DELAKTIGHET Örebro län Roy Andersson Köpmangatan 54, 702 23 Örebro, Telefon: 019-140427, Mobil: 070-5332528, E-post: roy@orebrolan.pro.se, Hemsida: www.orebro-lan.pro.se Örebro län Projektredovisning DIGITAL DELAKTIGHET

Läs mer

HJÄLP OCH STÖD. för dig som är äldre eller har funktionsnedsättning

HJÄLP OCH STÖD. för dig som är äldre eller har funktionsnedsättning HJÄLP OCH STÖD för dig som är äldre eller har funktionsnedsättning 1 Lomma kommun har ansvar för att du som bor eller vistas i kommunen, får det stöd och den hjälp du behöver, allt enligt Socialtjänstlagen

Läs mer

Kort om välfärdsteknologi och e-hemtjänst. baserat på erfarenheter från Västerås stad

Kort om välfärdsteknologi och e-hemtjänst. baserat på erfarenheter från Västerås stad Kort om välfärdsteknologi och e-hemtjänst baserat på erfarenheter från Västerås stad Denna skrift är en kort version av Att införa e-hemtjänst erfarenheter från Västerås stad, art.nr 12366. Ladda ner den

Läs mer

Vårdplanering med hjälp video jämfört med ordinarie vårdplanering. patienten/brukarens perspektiv

Vårdplanering med hjälp video jämfört med ordinarie vårdplanering. patienten/brukarens perspektiv Vårdplanering med hjälp video jämfört med ordinarie vårdplanering. För och nackdelar ur patienten/brukarens perspektiv Utvärderingsarbete - Johan Linder Leg Sjuksköterska, Fil mag Vänersborgs kommun FoU

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE

UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll - boende är en beskrivning av vad det innebär att arbeta med stöd och service till personer med funktionsnedsättning

Läs mer

Äldres behov i centrum (ÄBIC) och Behov Av Stöd (BAS)

Äldres behov i centrum (ÄBIC) och Behov Av Stöd (BAS) Äldres behov i centrum (ÄBIC) och Behov Av Stöd (BAS) Ann-Kristin Granberg Elizabeth Åhsberg 2014-06-02 och 03 ÄBIC och BAS? Gemensamt Stöd för biståndshandläggare Behovsinriktat arbetssätt Gemensamt språk

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS

UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll Personlig assistans består av just dessa två delar, uppdraget och yrkesrollen. Det är en beskrivning

Läs mer

Slutrapport projekt Våga klicka Våga surfa

Slutrapport projekt Våga klicka Våga surfa Slutrapport projekt Våga klicka Våga surfa Sökande: ABF Borlänge Nedansiljan - kommun Rättvik, Studieförbundet Vuxenskolan Rättvik, Kulturenheten Rättviks kommun. Uppdragstagare: ABF Borlänge Nedansiljan,

Läs mer

Den gränslösa arbetsplatsen

Den gränslösa arbetsplatsen Manpower Work life Rapport 2011 Den gränslösa arbetsplatsen Tidigare Work Life studier visar att gränsen mellan privat och professionellt liv suddas ut på arbetsmarknaden, mycket tack vare sociala mediers

Läs mer

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Kommittédirektiv Framtidens stöd till konsumenter Dir. 2011:38 Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Sammanfattning En särskild utredare ska se över det befintliga stödet till konsumenter i form

Läs mer

Välfärdsteknologi inom äldreomsorgen i Munkedals kommun

Välfärdsteknologi inom äldreomsorgen i Munkedals kommun Välfärdsteknologi inom äldreomsorgen i Munkedals kommun Sammanfattning Den demografiska utvecklingen innebär att andelen äldre med omsorgsbehov kommer att öka, samtidigt som det kommer att bli svårt och

Läs mer

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund Så vill vi ha Flens kommuns äldreomsorg i framtiden 2008 2012 Är du intresserad av en god äldreomsorg i Flen? Vi politiker hoppas att du som bor i Flens kommun

Läs mer

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre LILLA EDETS KOMMUN KommunRehab Sjukgymnastik/Arbetsterapi En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre Nytt arbetssätt för att förbättra kvaliteten på rehabiliteringen riktat mot personer

Läs mer

Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013

Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013 Ungdomars kommentarer om psykisk ohälsa Våren 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnsättsstrateg

Läs mer

Kvalitetsbarometern LSS 2013:2

Kvalitetsbarometern LSS 2013:2 Sammanfattning med tabeller WEBBVERSION Kvalitetsbarometern LSS 2013:2 Upplevd kvalitet i bostad med särskild service och i daglig verksamhet Nacka kommun Bo Engström UTREDNINGSSPECIALISTEN November 2013

Läs mer

augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna

augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna augusti 2012 Välfärden behöver de bästa ekonomerna En undersökning om hur ekonomichefer i landets kommuner ser på organisationens förmåga att nyrekrytera ekonomer Välfärdssektorn behöver de bästa ekonomerna

Läs mer

Brukarundersökningar 2009 äldreomsorg, bistånd och anhörigstöd

Brukarundersökningar 2009 äldreomsorg, bistånd och anhörigstöd sida 1 (9) Brukarundersökningar 2009 äldreomsorg, bistånd och anhörigstöd sida 2 (9) SAMMANFATTNING... 3 BAKGRUND... 3 METOD... 3 RESULTAT... 3 HEMTJÄNST... 3 SÄRSKILT BOENDE OCH VÄXELVÅRD... 4 NÖJD-KUND-INDEX

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningen. Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund

Vård- och omsorgsförvaltningen. Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund Vård- och omsorgsförvaltningen Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund Kvalitetsmätning 2010 2 Inledning 3 Syfte 3 Målgrupp 3 Arbetsprocess 3 Enkätens uppbyggnad 3 Svarsfrekvens och bortfall

Läs mer

2006 Sammanfattning. IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN

2006 Sammanfattning. IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN 26 Sammanfattning IT i skolan Attityder, tillgång och användning EN RAPPORT FRÅN KK-STIFTELSEN Författare: CMA (Centrum för Marknadsanalys AB). Copyright: Upphovsrätten tillkommer KK-stiftelsen. Materialet

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

HEMTJÄNST - MÖJLIGHET ATT VÄLJA LEVERANTÖR. Godkända leverantörer i Kungälvs kommun

HEMTJÄNST - MÖJLIGHET ATT VÄLJA LEVERANTÖR. Godkända leverantörer i Kungälvs kommun HEMTJÄNST - MÖJLIGHET ATT VÄLJA LEVERANTÖR Godkända leverantörer i Kungälvs kommun Möjlighet att välja leverantör inom hemtjänsten Kungälvs kommun har ett valfrihetssystem inom hemtjänsten. Det innebär

Läs mer

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Inledning Projekt Utsikten har följts av Leif Drambo, utvärderare från ISIS Kvalitetsinstitut AB, från augusti 2009 till januari

Läs mer

Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping

Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping Det är vård- och omsorgsnämnden som har ansvar för kommunens äldre- och handikappomsorg. Vård- och omsorgsnämnden

Läs mer

Projekt tillgänglig publik kunskapsdelning

Projekt tillgänglig publik kunskapsdelning Projekt tillgänglig publik kunskapsdelning Organisation Grimslövs folkhögskola Projektledare Sofie Sjöstrand e-postadress sofie.sjostrand@natverketsip.se Telefon 0470-223 40 Syfte och deltagare 2. Projektets

Läs mer

En undersökning om vad svenskarna tycker om reklam. DR-monitorn. DR-akademien

En undersökning om vad svenskarna tycker om reklam. DR-monitorn. DR-akademien En undersökning om vad svenskarna tycker om reklam DR-monitorn DR-akademien Vi har låtit TNS Sifo genomföra en telefonundersökning om svenskarnas inställning till reklam. Här bjuder vi på ett axplock ur

Läs mer

Projekt Hitta och jämför hjälpmedel

Projekt Hitta och jämför hjälpmedel Projekt Hitta och jämför hjälpmedel Konferens nikola.nu 2014-10-23 Innehåll 1. Om projektet 2. Hjälpmedelsdatabas 3. Tema hjälpmedel 4. När projektet är slut OM PROJEKTET ehälsa och Strategisk IT Bakgrund

Läs mer

Delrapport. Attityder till brott och straff på nätet. Svenska Stöldskyddsföreningen 2011-01-25

Delrapport. Attityder till brott och straff på nätet. Svenska Stöldskyddsföreningen 2011-01-25 Delrapport Attityder till brott och straff på nätet Svenska Stöldskyddsföreningen 2011-01-25 Om undersökningen 2 Om undersökningen Huvudsakliga syftet med undersökningen var att ta reda på svenska ungdomars

Läs mer

Ungas internetvanor och intressen 2015

Ungas internetvanor och intressen 2015 Ungas internetvanor och intressen 2015 Rapport av Anna Falkerud Ung i Kungsbacka har gjort en enkätundersökning där 184 ungdomar i åldrarna 13 20 år deltagit. Undersökningen handlade om ungas internetvanor

Läs mer

Ledarnas Chefsbarometer 2012. Chefen och jämställdhet

Ledarnas Chefsbarometer 2012. Chefen och jämställdhet Ledarnas Chefsbarometer 2012 Chefen och jämställdhet Innehåll Inledning... 2 Rapporten i korthet... 3 Jämställda arbetsplatser?... 4 Chefens chef är en man såväl i privat som offentlig sektor... 5 En chef,

Läs mer

Kultur Skåne Bibliotek, bildning och media

Kultur Skåne Bibliotek, bildning och media Kultur Skåne Bibliotek, bildning och media Biblioteksundersökning Höör Användare Sammanställning 110106 Jema Kulturundersökningar Bakgrund Jema Kulturundersökningar har på uppdrag av Kultur Skåne under

Läs mer

Gäller fr o m 1 januari 2006. Brevvanor. - en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information

Gäller fr o m 1 januari 2006. Brevvanor. - en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information Gäller fr o m 1 januari 2006 Brevvanor - en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information Pappret i det papperslösa samhällets tidevarv Ett brev betyder så mycket.

Läs mer

Anställningsbar i tid

Anställningsbar i tid Anställningsbar i tid En sammanfattning av Eva Sennermarks rapport På bara två år kan nyanlända tekniker och ingenjörer med utländsk bakgrund komma ut i arbetslivet eller gå vidare till högre studier.

Läs mer

TCO GRANSKAR: vidareutbildning #6/09. Stort behov av vidareutbildning i lågkonjunkturens Sverige. 2009-04-21

TCO GRANSKAR: vidareutbildning #6/09. Stort behov av vidareutbildning i lågkonjunkturens Sverige. 2009-04-21 TCO GRANSKAR: vidareutbildning behövs i kristid #6/09 Stort behov av vidareutbildning i lågkonjunkturens Sverige. 2009-04-21 Författare Jana Fromm Utredare Avdelningen för samhällspolitik och analys, TCO

Läs mer

Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011

Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011 Slutredovisning förbättringsprojekt; Handledarmanual för primärvården Frida Jarl AT-läkare 2011 Bakgrund Primärvårdsblocket kommer sist under AT-tjänstgöringen och på många sätt skiljer det sig från slutenvårdsplaceringarna.

Läs mer

Syfte En god munhälsa betyder mycket för välbefinnandet. I samband med sjukdom och funktionshinder ökar risken för skador i munnen.

Syfte En god munhälsa betyder mycket för välbefinnandet. I samband med sjukdom och funktionshinder ökar risken för skador i munnen. 20130101 Uppsökande verksamhet och Nödvändig tandvård Bakgrund Ett ekonomiskt stöd för tandvård i samband med sjukdom och funktionshinder infördes den 1 januari 1999. Detta stöd administreras av landstinget.

Läs mer

Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning

Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning Stöd till chefer vid implementering av lokal uppföljning inom missbruksoch beroendevården Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning av verksamheternas resultat

Läs mer

Survey and analysis of morningpapers

Survey and analysis of morningpapers Institutionen för Naturvetenskap, miljö och teknik Rapport 1,5 HP JMM Höstterminen 2014 Survey and analysis of morningpapers En enkätundersökning av medievanor på morgonen. Är papperstidningen på väg att

Läs mer

Utredning av tjänsten Nattfrid tillsyn nattetid med webbkamera

Utredning av tjänsten Nattfrid tillsyn nattetid med webbkamera Utredning av tjänsten Nattfrid tillsyn nattetid med webbkamera Jenny Sjöberg September 2013 Dnr Son 2013/658 2013-09-11 1 (8) Innehåll 1. BAKGRUND OCH SYFTE... 2 2. METOD... 2 3. NATTFRID I JÄRFÄLLA...

Läs mer

En av fyra tror på omfattande automatisering

En av fyra tror på omfattande automatisering Manpower Work Life Rapport 2015 Manpower Work Life Rapport 2015 Många studier har under det senaste året visat att den snabba tekniska utvecklingen gör att ungefär hälften av alla jobb kommer kunna automatiseras

Läs mer

Innehåll. 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15

Innehåll. 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15 Innehåll Förord 9 1. INLEDNING 13 Sluta gasa! Börja spinna! 13 Syften med boken 14 Att delta i ett projekt och om att skriva en bok 15 2. VAD GJORDE DEN LÅNGVARIGA STRESSEN MED OSS? 20 Stressade människor

Läs mer

SENIORNET SWEDEN Grundat 1997 7 500 medlemmar Opolitisk För att hjälpa äldre in i IT-världen Äldre skall lära äldre

SENIORNET SWEDEN Grundat 1997 7 500 medlemmar Opolitisk För att hjälpa äldre in i IT-världen Äldre skall lära äldre SENIORNET SWEDEN Grundat 1997 7 500 medlemmar Opolitisk För att hjälpa äldre in i IT-världen Äldre skall lära äldre Det livslånga åldrandet 1913 - pension 67- år kvinnor 58, män 56 år 1976 - pension 65

Läs mer

Äldreprogram för Sala kommun

Äldreprogram för Sala kommun Äldreprogram för Sala kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2008-10-23 107 Revideras 2011 Innehållsförteckning Sid Inledning 3 Förebyggande insatser 3 Hemtjänsten 3 Hemtjänst och hemsjukvård ett nödvändigt

Läs mer

Sammanfattning. intervjustudie om verksamhetsstyrning i den svenska äldreomsorgen

Sammanfattning. intervjustudie om verksamhetsstyrning i den svenska äldreomsorgen Sammanfattning En väl fungerande omsorg om gamla människor står högt på den politiska dagordningen i Sverige. Äldreomsorg är en tung post i Sveriges samlade offentliga utgifter. År 2011 uppgick kommunernas

Läs mer

Servicebostad - VAD ÄR DET? Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se

Servicebostad - VAD ÄR DET? Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se Servicebostad - VAD ÄR DET? Vad är en servicebostad? Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter och skyldigheter

Läs mer

Vad får vi för pengarna? Omsorgsnämnd Äldrenämnd

Vad får vi för pengarna? Omsorgsnämnd Äldrenämnd Vad får vi för pengarna? Omsorgsnämnd Äldrenämnd Omsorgsnämnd Förebyggande insatser samt insatser till personer med psykosocial problemtik samt psykisk eller fysisk funktionsnedsättning. Ungefär 7 500

Läs mer

Anor från 1700-talet

Anor från 1700-talet Anor från 1700-talet Vegahusen Änggårdsbacken Otium Fattighuset Kommunfullmäktige utser Tre Stiftelsers styrelse Resurs för hela Göteborg Samma förutsättningar som Göteborgs andra äldreboenden 360 boende,

Läs mer

En länssammanställning av brukarinflytande inom socialtjänsten Vad säger resultaten i Öppna Jämförelser?

En länssammanställning av brukarinflytande inom socialtjänsten Vad säger resultaten i Öppna Jämförelser? Arbetsrapport 2014:1 En länssammanställning av brukarinflytande inom socialtjänsten Vad säger resultaten i Öppna Jämförelser? Agneta Morelli En länssammanställning av brukarinflytande inom socialtjänsten

Läs mer

Levnadsberättelse. Eventuellt foto

Levnadsberättelse. Eventuellt foto Levnadsberättelse Eventuellt foto Innehållsförteckning Innehåll Sid Inledning... 3 Levnadsberättelse... 4 Personuppgifter... 4 Barndomstid... 4 Ungdomstid... 8 Vuxenliv... 9 Familj, kärlek och vänskap...

Läs mer

Delta på distans med hjälp av IT-teknik

Delta på distans med hjälp av IT-teknik TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) Sociala nämndernas förvaltning 2015-04-13 Dnr: 2015/97-ÄN-700 Christina Becker - am282 E-post: christina.becker@vasteras.se Kopia till Christine Wäneskog, proaros Vård och omsorg

Läs mer

RAPPORT ÖGONSJUKDOMAR, DECEMBER 2013

RAPPORT ÖGONSJUKDOMAR, DECEMBER 2013 RAPPORT ÖGONSJUKDOMAR, DECEMBER 2013 Helena Björck Tel: 0720 700418 helena.bjorck@novus.se Annelie Önnerud Åström Tel: 0739 403761 annelie.astrom@novus.se Målgrupp, genomförande och nedbrytningar MÅLGRUPP

Läs mer

Ungas attityder till företagande

Ungas attityder till företagande Ungas attityder till företagande Entreprenörskapsbarometern Fakta & statistik 2013 Fler exemplar av broschyren kan beställas eller laddas hem som PDF-fil på www.tillvaxtverket.se/publikationer Beställningar

Läs mer

Teknikstöd för äldre. Förslag till beslut. Sammanfattning 2014-05-05 TJÄNSTESKRIVELSE SÄN 2014/308-739. Social och äldrenämnden

Teknikstöd för äldre. Förslag till beslut. Sammanfattning 2014-05-05 TJÄNSTESKRIVELSE SÄN 2014/308-739. Social och äldrenämnden 2014-05-05 1 (8) TJÄNSTESKRIVELSE SÄN 2014/308-739 Social och äldrenämnden Teknikstöd för äldre Förslag till beslut 1. Social- och äldrenämnden påbörjar införandet av teknikstöd för äldre under 2015. 2.

Läs mer

LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER

LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER Sammanfattning av rapport av SPF Seniorerna och Hissförbundet, november 2015 LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER Inledning Allt fler äldre bor i flerbostadshus med bristande tillgänglighet och riskerar att

Läs mer

Gruppbostad. - VAD ÄR DET? - Lättläst. Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se

Gruppbostad. - VAD ÄR DET? - Lättläst. Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se Gruppbostad - VAD ÄR DET? - Lättläst Vad är en gruppbostad? Här får du information om vad en gruppbostad är och hur det kan fungera att bo i en gruppbostad. Här får du veta vilka rättigheter och skyldigheter

Läs mer

Servicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Servicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Servicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Vad är en servicebostad? Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter

Läs mer

Att skapa trygghet i mötet med brukaren

Att skapa trygghet i mötet med brukaren NATIONELL VÄRDEGRUND Utbildning med Egon Rommedahl Att skapa trygghet i mötet med brukaren November 2014 Instruktioner till träff 2, Hösten 2014, Värdighetsgarantierna i Mölndal stad. Del 1 Att skapa trygghet

Läs mer

Kvalitetsmätning inom äldreboende i Ale kommun 2008

Kvalitetsmätning inom äldreboende i Ale kommun 2008 Kvalitetsmätning inom äldreboende i Ale kommun 2008 November 2008 2 Innehåll Sammanfattning... 4 1 Inledning... 5 2 Metod... 5 3 Redovisning av resultat... 5 4 Resultat... 6 4.1 Svarsfrekvens... 6 4.2

Läs mer

Kognition-Teknik. Inga-Lill Boman leg arbetsterapeut, med dr Rehabiliteringsmedicinska universitetskliniken Danderyds sjukhus AB

Kognition-Teknik. Inga-Lill Boman leg arbetsterapeut, med dr Rehabiliteringsmedicinska universitetskliniken Danderyds sjukhus AB Kognition-Teknik Inga-Lill Boman leg arbetsterapeut, med dr Rehabiliteringsmedicinska universitetskliniken Danderyds sjukhus AB Tekniska hjälpmedel för kognition Nytt begrepp Definieras som en teknisk

Läs mer

Projektet Liv & Rörelse

Projektet Liv & Rörelse Projektet Liv & Rörelse sammanfattning av slutrapport 1 Bakgrund Undersökningar av barns och ungas levnadsvanor visar att vardagsmotionen har minskat, datortid och tv-tittande har ökat och att barn äter

Läs mer

Svenskarna och sparande 2012. Resultatrapport

Svenskarna och sparande 2012. Resultatrapport Svenskarna och sparande 2012 Resultatrapport Innehåll Inledning 3 Om undersökningen 4 Sammanfattning av resultaten 5 Svenskarnas sparande idag 8 Svenskarnas attityder till sparande 9 Icke-spararna 13 Spararna

Läs mer

Box 16355 103 26 Stockholm www.famna.org. Famnas kvalitetsrapport 2013

Box 16355 103 26 Stockholm www.famna.org. Famnas kvalitetsrapport 2013 Box 16355 103 26 Stockholm www.famna.org Famnas kvalitetsrapport 2013 Famnas kvalitetsrapport 2013 Om Famna Famna startade 2004 genom att åtta idéburna organisationer tog ett gemensamt initiativ till att

Läs mer

Omvårdnadsförvaltningen

Omvårdnadsförvaltningen Omvårdnadsförvaltningen Datum 2006-10-17 Rev: 2007-09-12 Rev: 2009-10-15 Arbetsgrupp 2006 Arbetsgrupp 2009 Marie Fasth-Pettersson Lisbeth Eriksson Katarina Schuurman Ulrika Hernant Anita Jäderskog Caroline

Läs mer

Rapport Passivhusdagarna 2009

Rapport Passivhusdagarna 2009 Rapport Passivhusdagarna 2009 Förord: Den 6-8 november anordnades Passivhusdagarna 2009 i Västra Götaland. Passivhusdagarna är från början ett tyskt initiativ och genomfördes för första gången av IG Passivhaus

Läs mer

Digital delaktighet - Vilken roll har biblioteket? Anne Hederén & Sofia Larsson Jönköping 2010-09-29

Digital delaktighet - Vilken roll har biblioteket? Anne Hederén & Sofia Larsson Jönköping 2010-09-29 Digital delaktighet - Vilken roll har biblioteket? Anne Hederén & Sofia Larsson Jönköping 2010-09-29 Bibliotek och digital delaktighet i Östergötland Några steg på vägen Hur kom vi hit? - IT-utveckling

Läs mer

Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst

Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst Jämställdhet innebär att kvinnor och män har lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom livets alla områden. Lycksele kommun arbetar sedan 2009

Läs mer

LSS. Här kan du läsa om... Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS. Här kan du läsa om... Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Här kan du läsa om... LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade "Det rör sig inte om människor med särskilda behov, utan om människor med alldeles vanliga, normala behov som måste tillgodoses

Läs mer

Varumärket Doro. Uppgift 2: Varumärkesstrategi och design av Johan Dahlin

Varumärket Doro. Uppgift 2: Varumärkesstrategi och design av Johan Dahlin Varumärket Doro Uppgift 2: Varumärkesstrategi och design av Johan Dahlin Doros identitet och position Vision? Doros vision är att bli varumärket Varifrån? Doro är en svensk världsmedborgare med 35 års

Läs mer

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk

05 Kommunikation. och sociala nätverk. kapitel 5: kommunikation och sociala nätverk kapitel : kommunikation och sociala nätverk 0 Kommunikation och sociala nätverk Möjligheten att skicka brev elektroniskt var en av drivkrafterna till att internet utvecklades och har sedan dess utgjort

Läs mer

Gruppbostad - VAD ÄR DET? Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se

Gruppbostad - VAD ÄR DET? Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se Gruppbostad - VAD ÄR DET? Vad är en gruppbostad? Här får du information om vad en gruppbostad är och hur det kan fungera att bo i en gruppbostad. Här får du veta vilka rättigheter och skyldigheter som

Läs mer

FöretagarFörbundet analyserar. Småföretagare med utländsk bakgrund

FöretagarFörbundet analyserar. Småföretagare med utländsk bakgrund analyserar Småföretagare med utländsk bakgrund maj 2008 Småföretagare med utländsk bakgrund Sammanfattning FöretagarFörbundet har tillsammans med SEB genomfört en telefonundersökning av företagares bakgrund.

Läs mer

Värdig äldreomsorg Västeråsmoderaternas äldreprogram för 2014-2018

Värdig äldreomsorg Västeråsmoderaternas äldreprogram för 2014-2018 Värdig äldreomsorg Västeråsmoderaternas äldreprogram för 2014-2018 1 Värdig äldreomsorg Västeråsarna blir allt äldre. Tack vare sjukvården kan vi bota allt fler sjukdomar och många får möjligheten att

Läs mer

Kartläggning av svenska skolors internationella kontakter. Temoundersökning genomförd 2001

Kartläggning av svenska skolors internationella kontakter. Temoundersökning genomförd 2001 4 Kartläggning av svenska skolors internationella kontakter Temoundersökning genomförd 2001 Internationella programkontoret Kartläggning av svenska skolors internationella kontakter Genomförd april 2001

Läs mer

Barns och ungdomars syn på skärmtid

Barns och ungdomars syn på skärmtid 213-9-9 Barns och ungdomars syn på skärmtid Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnsättsstrateg 79-844

Läs mer

HFD 2014 ref 5. Lagrum: 2 a kap. 8 socialtjänstlagen (2001:453)

HFD 2014 ref 5. Lagrum: 2 a kap. 8 socialtjänstlagen (2001:453) HFD 2014 ref 5 En 94-årig kvinna med vissa fysiska sjukdomsbesvär i förening med känslor av otrygghet och ensamhet har ansökt om insats enligt socialtjänstlagen inför en flyttning till annan kommun. Fråga

Läs mer

Slutrapport projektet YouTube, Twitter och Google för seniorer

Slutrapport projektet YouTube, Twitter och Google för seniorer Föreningen Kulturstorm Rådhusesplanaden 10-12 903 28 Umeå Slutrapport projektet YouTube, Twitter och Google för seniorer 1. Projektbeskrivning Idén med projektet är att introducera internet på ett lekfullt

Läs mer

Sammanfattning 2 Om att vara volontär 3 Framtiden 10 Vilka har svarat 12 Om Volontärbyrån 13

Sammanfattning 2 Om att vara volontär 3 Framtiden 10 Vilka har svarat 12 Om Volontärbyrån 13 1 Innehåll Sammanfattning 2 Om att vara volontär 3 Framtiden 10 Vilka har svarat 12 Om Volontärbyrån 13 Volontärbarometern är sammanställd av Vanja Höglund på Volontärbyrån våren 2014. Om du vill komma

Läs mer

Servicebostad. -VAD ÄR DET? -Lättläst. Östra Göinge kommun www.ostragoinge

Servicebostad. -VAD ÄR DET? -Lättläst. Östra Göinge kommun www.ostragoinge Servicebostad -VAD ÄR DET? -Lättläst Vad är en servicebostad? Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter och

Läs mer

Slutrapport av projektet Internetbaserad habilitering för unga med Aspergers syndrom

Slutrapport av projektet Internetbaserad habilitering för unga med Aspergers syndrom Slutrapport av projektet Internetbaserad habilitering för unga med Aspergers syndrom Handläggare: Regnr: Gäller fr.o.m.: Gunilla Keith-Bodros 2013-10-30 Godkänd/Signatur: Ersätter tidigare dokument: Gäller

Läs mer

Barns tidiga språk- och matematikutveckling med bilden som utgångspunkt.

Barns tidiga språk- och matematikutveckling med bilden som utgångspunkt. Barns tidiga språk- och matematikutveckling med bilden som utgångspunkt. Rapport från Förskolan Regnbågen, Emmaboda. Emmaboda 2008-2009 1 Slutrapport/utvärdering: Barns tidiga språk- och matematikutveckling

Läs mer

Projektspecifikation. Terminologi. Versionshantering av dokumentet. Refererande dokument

Projektspecifikation. Terminologi. Versionshantering av dokumentet. Refererande dokument Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(8) 2010/08/27 Projektspecifikation Projekt: Sociala Innehållet 2264 Beställare: Äldreomsorgsförvaltningen Skriven av: Wera Ekholm Datum: 091229 Godkänd av: Datum:

Läs mer

Hälsorobotar. Robotar som hjälper och vårdar

Hälsorobotar. Robotar som hjälper och vårdar Hälsorobotar Robotar som hjälper och vårdar Hälsorobotar behövs för att bygga framtiden Hälsorobotar kan hjälpa personer med funktionsnedsättning och äldre till ett mer självständigt och oberoende liv.

Läs mer

Burnout in parents of chronically ill children

Burnout in parents of chronically ill children Burnout in parents of chronically ill children Caisa Lindström Kurator, med.lic. Barn- och ungdomskliniken, Universitetssjukhuset, Örebro 2013-04-25 Publicerade artiklar Att vara förälder till ett barn

Läs mer

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Livsmiljön i Dalarna En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Sammanfattning Region Dalarna har utfört en stor enkätstudie som undersöker hur människor i Dalarna

Läs mer

Tryggve. Vård Omvårdnad Prevention Rehabilitering Oberoende av tid och plats. EUROPEAN UNION Structural Funds

Tryggve. Vård Omvårdnad Prevention Rehabilitering Oberoende av tid och plats. EUROPEAN UNION Structural Funds Tryggve Vård Omvårdnad Prevention Rehabilitering Oberoende av tid och plats EUROPEAN UNION Structural Funds Tryggve är ett utvecklings- och forskningsprojekt inom området distansöverbryggande teknik för

Läs mer

Ung Företagsamhet Vad hände sedan? Sida 1

Ung Företagsamhet Vad hände sedan? Sida 1 Ung Företagsamhet Vad hände sedan? Sida 1 Sammanfattning 13% av UF-deltagarna har startat eget efter utbildningen. 19% av respondenterna över 28 år har företagarerfarenhet. Andelen med företagarerfarenhet

Läs mer

Projekt Lärandeorganisation i Älvsjö stadsdel

Projekt Lärandeorganisation i Älvsjö stadsdel Projekt Lärandeorganisation i Älvsjö stadsdel Slutrapport 2009-01-09 Hans Stavrot Hans Stavrot arbetade vid tidpunkten för projektet som regionchef på Omsorgshuset i Älvsjö stadsdel. Projektet handleddes

Läs mer

Rapport 2004:19 Hjälp i hemmet

Rapport 2004:19 Hjälp i hemmet Rapport 24:19 Hjälp i hemmet Vissa bistånds- och serviceinsatser inom äldre- och handikappsomsorgen i Västra Götalands län Inledning I förarbetena till den nya socialtjänstlagen (21:43), som trädde i kraft

Läs mer

Är primärvården för alla?

Är primärvården för alla? Länsförbundet Rapport 2011 i Stockholms län Är primärvården för alla? Medicinskt Ansvariga Sjuksköterskor (MAS) om primärvården för personer med utvecklingsstörning och autism I n l e d n i n g Våra medlemmar

Läs mer