Surfplattan öppnar en helt ny värld! Utvärdering av projekt esenior. Lisbeth Lindahl

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Surfplattan öppnar en helt ny värld! Utvärdering av projekt esenior. Lisbeth Lindahl"

Transkript

1 Surfplattan öppnar en helt ny värld! Utvärdering av projekt esenior Lisbeth Lindahl Rapport 1:2014 1

2 2

3 Surfplattan öppnar en helt ny värld! Utvärdering av projekt esenior Lisbeth Lindahl 3

4 Kvalitetskriterier för FoU-rapporter vid FoU i Väst/GR En FoU-rapport vid FoU i Väst/GR ska: - vara relevant för praktiskt verksamma och politiker inom välfärdsområdet, - sätta studien i ett vidare sammanhang och vända sig till en bredare målgrupp än de som är direkt berörda, - vara utvecklingsorienterad, - anknyta till relevant forskning/kunskapsutveckling inom området, - innehålla en beskrivning av metod och tillvägagångssätt samt en genom arbetad analys, - vara tillgänglig, välstrukturerad och kännetecknas av god språkbehandling, - före publicering granskas av forskare och anställda inom Göteborgsregionens kommunal förbund och Västra Götalandsregionen. FoU i Väst/GR Första upplaga augusti Layout: Infogruppen GR. Omslagsbild: Cornelia Schmidt. Foto: Lisbeth Lindahl om inte annat anges. Tryckeri: Sandstens, Göteborg. ISBN: FoU i Väst Göteborgsregionens kommunalförbund Box 5073, Göteborg e-post: 4

5 Innehållsförteckning FÖRORD...6 SAMMANFATTNING BAKGRUND...11 Läsanvisning...11 Ord- och teckenförklaringar...11 Projekt esenior...12 Projektets samhällsrelevans PROJEKTETS ANTAGANDEN OM EFFEKTER...16 Självständighet, trygghet, delaktighet och minskad ensamhet TIDIGARE FORSKNING OM IKT BLAND ÄLDRE...18 Att ta till sig ny teknik på äldre dar...18 Finns det risker med internet?...19 Samband mellan IKT och sociala kontakter...19 Internet som intervention mot social isolering bland äldre...20 Surfplattans betydelse för anhöriga OM FÖLJEFORSKNINGEN...23 Syfte och metod RESULTAT...25 Seniorernas perspektiv på ipad-projektet...25 Personalens perspektiv på ipad-projektet...42 Inspirationsmiljön...49 Smarthemstekniken...60 Projektledningens perspektiv DISKUSSION...71 ipad-projektet...71 Inspirationsmiljön...74 Smarthemstekniken...75 Projektledningens lärdomar SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER REFERENSLISTA BILAGOR...82 Bilaga 1. Metod...82 Bilaga 2. Övrigt resultat seniorernas perspektiv på ipad-projektet Bilaga 3. Lokalisering av inspirationsmiljöer...92 Bilaga 4. Granskare av rapporten

6 Förord EU-medel för att utveckla tekniklösningar I samarbete med de tre norska kommunerna Oslo, Fredrikstad och Sarpsborg ville Göteborgs Stad hitta nya lösningar för att göra vardagen enklare och tryggare för seniorer i eget hem. När vi beviljades EU-medel från Interreg IV, A-programmet till projekt esenior, skapades en unik möjlighet att utveckla, testa och implementera nya tekniklösningar med våra samarbetspartners. eseniors arbetssätt har varit att respektive kommun arbetat med de utvecklingsfrågor som har varit mest angelägna i den enskilda kommunen och sedan delat med sig av dessa kunskaper till samarbetspartnerna. Genom detta arbetssätt så har vi fått en större kunskapsbredd och samtidigt mer gemensam kunskap. Resultatet från esenior består alltså av en mångfald av erfarenheter. Vår ambition med detta arbetssätt har också varit att bidra till den ekonomiska tillväxten i Kattegatt/Skagerack-området (KASK) genom att efterfrågan på tekniktjänster skulle öka. I rapporten Surfplattan öppnar en helt ny värld! kan du läsa om resultatet från Göteborgs Stads del i esenior, vilken har handlat om att förebygga och senarelägga behovet av vård och omsorgsinsatser genom att utveckla och testa olika former av teknikstöd. Här kan du läsa om surfplattor och hur dessa kan bidra till större delaktighet i samhället och ge ökad trygghet. Du kan också ta del av resultatet från tester med smarthusteknik där syftet har varit att testa olika tekniklösningar för att minska risken för fall i eget hem. Vidare redovisas erfarenheterna från visningsmiljöer där man informerat om tekniska produkter ( smarta ting ) för ökad självständighet och för att underlätta vardagen. När du läser denna rapport så är min förhoppning att du får mer kunskap och nya insikter för att förbättra seniorers livssituation, genom att använda teknikprodukter och tjänster för att göra seniorers vardag enklare och tryggare. Sist men inte minst vill jag tacka de medverkande seniorerna i stadsdelarna Majorna-Linné och Östra Göteborg som har delgett sina synpunkter på vad som kan, och vad som inte kan, bidra till ökad självständighet, trygghet, delaktighet och minskad ensamhet genom att pröva surfplatta och olika former av smarthusteknik. Jag vill också tacka de undersköterskor som har arbetat som handledare för seniorerna 6

7 i ipad-projektet. Avslutningsvis vill jag tacka Lisbeth Lindahl, FoU i Väst/GR, som i denna rapport har sammanställt alla synpunkter och bearbetat dessa till värdefull kunskap så att vi ska kunna fortsätta att utveckla nya arbets-former och tekniktjänster för att öka seniorers självständighet och delaktighet i samhället. Kerstin Karlsson Göteborgs Stads utvecklingsenhet, Senior Göteborg 7

8 Sammanfattning Många äldre saknar kunskap om och tillgång till internet, vilket minskar deras möjlighet till samhällsinformation och delaktighet i det moderna samhället. Detta kan ställas mot de förhoppningar som ställs på IT-samhället i framtiden där tekniska innovationer förväntas effektivisera äldrevården. Den här rapporten redovisar resultat från följeforskning av den svenska delen av ett EU-projekt projekt esenior. Syftet med projektet var att bidra till ökad trygghet, delaktighet och självständighet samt minskad ensamhet hos seniorer. För att uppnå det använde projektet sig av tekniska lösningar av olika slag. Projektet innebar att seniorer (personer över 65 år) fick lära sig använda surfplatta, testa smarthemsteknik, ta del av en inspirationsmiljö med smarta ting, testa en robot med mera. De delar av projektet som handlade om surfplatta, smarthemsteknik och inspirationsmiljö har utvärderats. Utvärderingen av hur seniorer lär sig använda surfplatta bygger på enkäter och intervjuer med 64 seniorer. Resultatet visar att deltagarna var i genomsnitt 78 år och att 81 procent var kvinnor. Hälften av dem bodde i stadsdelen Östra Göteborg och den andra hälften i Majorna-Linné. De flesta saknade dator och hade begränsad erfarenhet av datorer. Gruppen bestod till största del av personer som inte hade något behov av hjälp i vardagen. Deltagarna fick utbildning individuellt i hemmet eller i grupp. Cirka ett halvår efter grundutbildningen hade de flesta lärt sig att skicka e-post, fotografera och titta på TV på nätet. Tio till elva månader senare använde sju av tio surfplattan flera gånger om dagen. Surfplattan upplevdes främst som ett roligt tidsfördriv och att den bidrog till ökad delaktighet (ökad information, känsla av att följa med i det som händer i samhället och påverkansmöjlighet). Surfplattan bidrog i mindre utsträckning till ökad trygghet, självständighet, sociala kontakter och minskad ensamhet. Men flertalet personer upplevde sig som socialt aktiva, trygga och självständiga redan innan projektet, vilket kan ha påverkat detta resultat. Arton undersköterskor i hemtjänsten var handledare för seniorerna. Hälften av dem deltog i en fokusgrupp när projektet närmade sig sitt slut. Samtliga tyckte att projektet hade varit roligt och lärorikt och flera upplevde att de hade växt i sin 8

9 yrkesroll som ett resultat av detta arbete. Handledarskapet hade inneburit både utmaningar och glädjestunder. Utmaningarna handlade om att kunna bemöta seniorer som kräver mycket uppmärksamhet. Glädjen handlade om att kunna bidra till seniorers lärande och att få ta del av deras nyfikenhet och glädje. Personalen uppfattade att dylika arbetsuppgifter minskade arbetsbelastningen och gjorde arbetet i äldreomsorgen mer attraktivt. Projektet byggde även upp en inspirationsmiljö i form av en lägenhet med smarthemsteknik och smarta prylar. Denna miljö placerades i anslutning till en träffpunkt i Östra Göteborg och fick god medial uppmärksamhet som lockade besökare. De saker som väckte störst intresse hos besökarna var de smarta prylar som kunde användas i köket. Intervjuer visade att besökarna ofta kom dit för att de var intresserade av något specifikt, men fick upp ögonen för ytterligare saker när de var på plats. I mötet med fixaren 1 som arbetade med inspirationsmiljön fick de råd om fallförebyggande åtgärder och praktiska lösningar som förenklade tillvaron i hemmet. Intervjupersonerna upplevde att smarta prylar underlättade tillvaron samt bidrog till ökad självständighet och trygghet. Fixaren såg synergieffekter mellan arbetet med miljön och det ordinarie arbetet som fixare. Projektet innehöll även en del med smarthemsteknik, vilket testades av 13 seniorer (11 kvinnor och 2 män). Samtliga besvarade den första enkäten som skickades ut innan tekniken installerades. Resultatet visade att drygt hälften av gruppen behövde hjälp från hemtjänsten och att fem hade erfarenhet av en fallolycka under de senaste två åren. Förväntningarna på tekniken handlade om ökad trygghet, att den skulle underlätta tillvaron, att de skulle slippa dubbelkolla saker innan de gick hemifrån och att tekniken skulle förebygga fallolyckor. På frågan om de hade problem med det som tekniken var tänkt att lösa, visade det sig dock att de sällan upplevde sådana problem. Efter cirka ett halvår besvarade 10 av 12 en uppföljningsenkät. Resultatet visade att varje person hade testat i genomsnitt 3,56 produkter. De vanligaste produkterna var nattlig ljusväg och påminnare om att kylskåpsdörren var öppen. Nästan lika vanligt var att ha prövat en påminnare om påslagna elektriska apparater. Det viktigaste värdet av den testade tekniken var att slippa dubbelkolla saker innan man gick hemifrån. För övrigt varierade upplevelserna av vad tekniken hade gett. Attityden till den teknik som hade testats var positiv även om den inte alltid hade fungerat. Flertalet upplevde sig inte vara i behov av den här typen av teknik i dagsläget. Mot slutet av projektperioden, reflekterade projektledningen kring hur projektet hade utvecklats. Arbetet med projektet hade påverkats av att projektledaren 1. Med fixare menas här den eller de personer som har en så kallad fixartjänst. De erbjuder gratis hjälp till äldre personer i kommunen i förebyggande syfte, till exempel för att motverka fallolyckor. Exempel på tjänster är byte av glödlampor och gardiner. 9

10 inte hade skrivit projektansökan och av att de saknade personlig förankring i äldreomsorgen. Projektledningen upplevde ändå att de hade lyckats fullfölja det mesta som planerat och att det mesta hade utvecklats i positiv riktning. Under projektets gång hände oväntade saker som påverkade processerna så som en överklagad upphandling och att den norska projektägaren gick i konkurs. Projektet hade fått mycket uppmärksamhet i media, men vissa delar hade varit svårare att kommunicera på grund av att de inte är lika synliga (smarthemsteknik). Lärdomarna från projektet handlade om hur viktig en surfplatta kan bli för äldre personer. Dessutom hade det gett kunskaper om EU-projekt samt näringslivet. Farhågor inför framtiden handlade om vem som skulle ta över kunskaper från projektet. Inspirationsmiljön och ipad-caféerna skulle leva vidare i ordinarie verksamhet. Men för kunskaperna i övrigt fanns det inte någon självklar mottagare. 10

11 1. Bakgrund Läsanvisning Den här rapporten innehåller en beskrivning av resultatet från följeforskning av projekt esenior som genomfördes under esenior var ett EU-projekt som genomfördes i både Sverige och Norge. Syftet med följeforskningen var att undersöka den svenska delen av projektet och främst om informations- och kommunikationsteknologi bidrog till seniorers självständighet, trygghet, delaktighet och minskad ensamhet. Ett delsyfte var att undersöka projektets betydelse för de undersköterskor som arbetade som handledare för seniorerna i ipad-projektet. Innehållet i rapporten är dock bredare än syftet, då den även är tänkt att bidra till kunskaper för dem som vill starta liknande projekt. Därför har erfarenheter från utbildningen och projektledningens perspektiv på projektet tagits med. Det finns dock mycket kunskap om projektet som saknas i denna skrift. De som vill veta mer om projektet kan ta kontakt med Senior Göteborg (www.goteborg.se). För att öka rapportens läsbarhet har delar av metodavsnittet och resultatet lagts som bilagor. Fler uppgifter om metod och resultat kan erhållas av författaren. Författaren ansvarar för innehållet i rapporten. Delar av rapporten har skrivits av projektet (projektbeskrivningen samt bilaga 3). En granskning av rapporten har genomförts av en läsgrupp bestående av extern forskare och praktiker (se bilaga 4). Ord- och teckenförklaringar IKT ipad Surfplatta Smarthemsteknik Senior Informations- och kommunikationsteknologi. En 9,7 tums surfplatta som marknadsförs av Apple. Är en handdator med pekskärm som styrs med hjälp av fingertopparna. Den är avsedd att kunna hållas i en hand. Olika tillverkare. Synonym till smarthusteknik. Exempel på det är påminnelsefunktioner och automatisk justering av persienner. Person över 65 år. 11

12 Pensionär Äldre personer / / n Frekvens Person över 65 år, vilket är en traditionell gräns för ålderspension. Personer över 65 år. En mindre del av ett citat har tagits bort. Flera ord eller meningar av ett citat har tagits bort. Antal personer som har besvarat en enkätfråga. Antalet kan variera mellan frågor beroende på ett selektivt bortfall. I tabeller används ordet frekvens, vilket betyder antal personer. Projekt esenior Projekt esenior var ett gränsöverskridande, skandinaviskt samarbetsprojekt delfinansierat av EU-medel via Interreg IV A-programmet. Bakgrunden till det ekonomiska stödet var att projektet skulle bidra till att stärka en bärkraftig ekonomisk tillväxt i regionen Kattegatt/Skagerack (KASK). Projektet innebar ett partnerskap med Norge. De tre norska kommunerna Oslo, Sarpsborg och Fredrikstad deltog tillsammans med Göteborg i projektet (se bild). I Göteborgs Stad deltog två stadsdelar i pilotprojektet: Majorna-Linné och Östra Göteborg. Avsikten med projektet var att utveckla, testa och implementera nya lösningar (produkter, tjänster och processer) som skulle göra vardagen enklare och tryggare för äldre och omsorgstagare i eget hem. Försök och tester genomfördes i nära samarbete med äldre, anhöriga, leverantörer och omsorgspersonal för att säkerställa god kvalitet, användbara lösningar och skapa ekonomiskt hållbara IKTlösningar som stödjer äldres självständighet, bekvämlighet och trygghet att bo kvar i eget hem. Projektets inriktning I Göteborgs Stad har man tidigare testat andra former av välfärdsteknologi så som GPS-larm, nyckelfria lås och nattillsyn med kamera, vilket låg till grund för vad esenior skulle lägga sitt fokus på. En arbetsgrupp skapades med olika yrkeskategorier och representanter från de båda stadsdelarna, där följande fråga diskuterades: Vad gör vi idag som vi skulle kunna göra med ny teknik? Med erfarenhet från hela omsorgskedjan fastnade man för tre olika områden som inte fungerade optimalt eller där man såg en stor utvecklingspotential. Sociala kontakter, matinköp och fallförebyggande valdes ut som intressanta områden att arbeta vidare med. Göte borgs Stad skulle även utifrån projektansökan bygga upp en inspirationsmiljö lokalt som kunde användas för att öka kunskapen hos äldre och personal kring tekniska lösningar. Målgruppen som valdes ut till projektet var äldre med litet eller inget omsorgsbehov. Tanken var att arbeta förebyggande så att personer som ännu inte hade 12

13 något omsorgsbehov skulle klara sig längre tid utan stöd med hjälp av teknik. Goda sociala kontakter, minskade fallolyckor och god nutrition är faktorer som enligt erfarenhet ifrån stadsdelarna bidrar till ökad livskvalitet och bättre hälsa. Projektets olika delar Projektet omfattade olika delar: ett handlade om att lära seniorer använda surfplatta, ett om att bygga upp en inspirationsmiljö och ett om test av smarthemsteknik. Ytterligare delar omfattade matinköp på distans, robot på distans med mera. Användning av surfplattor För att möta behovet av sociala kontakter lånade projektet ut surfplattor till 75 personer över 65 år, jämnt fördelat mellan stadsdelarna. Intresseförfrågningar lämnades ut via pensionärsföreningar, stadsdelarnas personal och bibliotek. Av dem som ansökte kom nästan samtliga med. De som helt saknade erfarenhet av dator/ internet prioriterades och därefter gjordes en utlottning av de sista platserna. Arton undersköterskor från hemtjänsten utbildades för att kunna vara stöd och support till deltagarna i den här delen av projektet. Kurser sattes samman och supporttider erbjöds. Föreningen Senior Net anlitades för inledande grundutbildningar och kompletterade med individuellt anpassade utbildningar för dem som önskade det. Utbildning och stöd erbjöds både enskilt och i grupp av undersköterskorna fram till i juni Efter detta valde projektet att även låta seniorer som inte var projektdeltagare gå introduktionskurser med lånade surfplattor på stadsdelens båda träffpunkter. Drop-in-tillfällen för support startades på tisdagar på en träffpunkt i Östra Göteborg, där man kunde samlas och få hjälp av varandra och av personalen. Detta kommer även att fortsätta efter projektets slut. Matinköp på distans Matinköp är idag en svår uppgift för staden att lösa. Dels är det svårt för den äldre att bestämma vad de vill ha i förtid, dels blir de uppbundna och kan inte göra andra saker den dag då maten ska levereras. Då det idag finns en privat marknad för att beställa mat via internet, så tyckte projektet att det vore intressant att testa om det var möjligt även för en äldre målgrupp. Efter möten med leverantörer av hemkörda livsmedel och en kartläggning av inköpsprocessen visade det sig dock att leverantörerna behöver kunder som handlar för minst 500 kronor. Många av de äldre som idag får hjälp av kommunen handlar sällan varor för över 250 kronor per inköp. Projektet fick därför lägga ner planerna på att pilottesta matinköp även om tankarna på en sådan lösning var intressant. 13

14 Fallförebyggande För att arbeta fallförebyggande i äldres egna hem togs kontakt med två bostadsbolag i staden. Poseidon och Bostadsbolaget tillfrågades om fastigheter där det bor många äldre för test av smarthusteknik i ett avgränsat geografiskt område. Hyresgäster över 65 år i två fastigheter fick ett erbjudande om att pilottesta teknik i sina hem. Av cirka 30 intresseanmälningar var det 15 hyresgäster som kunde tänka sig att pilottesta den nya tekniken. En upphandling hade gjorts dessförinnan, där teknik som kunde lösa belysning nattetid, påminnelsefunktioner för spis, kylskåp, frys, dörrar, fönster med mera, samt fjärrstyra persienner och elektroniskt tittöga efterfrågades. Det skulle också finnas möjlighet att styra all teknik med knappar eller med app på någon form av display. Inspirationsmiljö Inspirationsmiljön byggdes upp i stadsdelen Östra Göteborg tillsammans med eseniors metodutvecklare och personal ifrån stadsdelens förebyggandeenhet. Inspirationsmiljön kommer att lämnas över till stadsdelen och drivas i deras regi efter projektets slut. Miljön ligger i en liten lägenhet i anslutning till en befintlig träffpunktsverksamhet vilket gör det enkelt för stadsdelen att hålla den i drift inom ordinarie verksamhet. Här visas smarthusteknik och många andra smarta prylar, digitala som analoga, som kan vara ett stöd för äldre som bor hemma. Foto: Johanna Westerlind 14

15 Robot för videobesök Under projektets gång har andra intressanta tekniska lösningar dykt upp och prövats. En robot ifrån USA som såg ut att kunna vara ett alternativ till Giraffen 2 för digital tillsyn hemma köptes in. Tyvärr visade sig roboten Double Robotics inte vara lika funktionell i syftet att utöva digital tillsyn som Giraffen, men visade sig ha andra användningsområden. Double Robotics är inte skapad i syfte att fungera som en tillsynsrobot, utan är skapad för videobesök/videosamtal i andra situationer. Tillsammans med Stadsmuseet i Göteborg gjorde projektet några distansbesök med roboten på en av deras utställningar. Projektet bjöd in till visning på lokala träffpunkter och kunde via en surfplatta kopplad till projektor och högtalare köra runt roboten på Stadsmuseet där deras guide visade och berättade om en pågående utställning. Detta kommer att fortsätta efter projektets slut. Projektets samhällsrelevans Vi står inför en alltmer åldrande befolkning, vilket har lett till diskussioner om hur välfärden ska kunna säkras i framtiden. Socialstyrelsens prognoser visar bristande resurser såväl finansiellt som kompetensförsörjningsmässigt (SKL, 2010). Till den diskussionen hör förhoppningar om att en del av framtidens behov av vård och omsorg kommer att ske med hjälp av ny teknik. Internet kan bidra med hälsoinformation och göra hälsovården mer tillgänglig på landsbygden, bidra till hembaserad hälsovård och medicinsk omvårdnad (White m fl., 1999). Projekt esenior kan tänkas bidra till detta då användning av IKT med hjälp av äldreomsorgens personal har testats. Projektet byggde på antagandet att en ökad användning av IKT skulle kunna bidra till att bryta social isolering, otrygghet och bristande delaktighet i samhället. Samhällsutvecklingen mot en allt större användning av elektroniska tjänster bland såväl myndigheter som privata näringsidkare riskerar bidra till ett utanförskap för de grupper som inte har tillgång till datorer och internet. Enligt färsk statistik saknar 46 procent av gruppen över 75 år dator i hemmet och ungefär lika många saknar internet. Denna siffra är högre bland kvinnor än män (SCB, 2014). Enligt en artikel i Dagens Samhälle står en halv miljon pensionärer utanför e-samhället på grund av att de saknar internet (Skarsgård, 2014). En anledning till detta är att många äldre varken har kunskap om eller prioriterar ny teknik (Nilsson, Sonn & Dahlin Ivanoff, 2010). Projekt esenior byggde även på en idé att IKT skulle kunna bidra till att förebygga och skjuta upp behovet av hemtjänst. För personal inom äldreomsorgen skulle användningen av IKT kunna bidra till kompetensutveckling och nya arbetsuppgifter, vilket förväntades bidra till högre status. Enligt framtidsprognoser kommer det att bli svårt att rekrytera kvalificerad personal till äldreomsorgen (Socialdepartementet, 2010). 2. Giraff är en mobil robot skapad för att underlätta äldres kontakt med omvärlden. Den är fjärrstyrd, rullar fram och har en videoskärm som ansikte. Se 15

16 2. Projektets antaganden om effekter Självständighet, trygghet, delaktighet och minskad ensamhet Projektet grundade sig på ett antal antaganden till exempel att IKT skulle kunna bidra till ökad självständighet för seniorer. Begreppet självständighet kopplas i vårdforskningen ofta samman med förmåga att självständigt utföra olika aktiviteter i sin dagliga livsföring. Det är vanligt att en ADL-taxonomi används av arbetsterapeuter för att bedöma detta (Sonn, 1995), men det finns inget enhetligt sätt att mäta självständighet på. Dessa bedömningar ger inte heller någon bild av upplevelsen av självständighet. Användningen av IKT förväntades även bidra till ökad trygghet. Det är ett begrepp med många innebörder. WHO menar att det finns en objektiv och en subjektiv dimension av tryggheten (Maurice m fl., 1988). En liknande uppdelning har gjorts av Kerstin Andersson (1984) i hennes avhandling som bygger på intervjuer med patienter. Hon delar in trygghetskänslan i en inre och en yttre trygghet där den yttre beror på faktorer utanför individen såsom materiell trygghet (bostad, arbete, pengar, sjukvård), miljötrygghet (djur, musik och natur), trygghet i relationer (nätverk runt individen som familj, vänner och omsorgspersonal) samt kunskaps- och kontrolltrygghet. Den inre tryggheten, självtryggheten, menar hon påverkas av barndomsupplevelser, men kan också utvecklas hos vuxna genom nya erfarenheter och bearbetning av känslor av otrygghet. Den inre tryggheten kan även bygga på en förankring i tro. Ett tredje antagande var att IKT skulle kunna bidra till ökad delaktighet. Begreppet delaktighet beskrivs i svenska akademiens ordlista med ord som medverkan, inblandad, utföra (något) och att vara lierad, i gemenskap med någon (www.svenskaakademien.se/ordlista). I vårdsammanhang används ofta WHO:s definition av delaktighet som finns med i ICF (International Classification of Functioning, Disability and Health). Här förekommer delaktighet tillsammans med komponenten aktivitet och omfattar ett brett spektrum av faktorer. Delaktighet beskrivs här som en persons engagemang i en livssituation (Socialstyrelsen, 2003, s.14). Inskränkningar i 16

17 delaktighet (och aktivitet) omfattar till exempel förmågan att delta i samhällslivet (Socialstyrelsen, 2003). I sammanhang som beskriver patienters eller brukares delaktighet nämns ofta delaktighetsstegen eller delaktighetstrappan. Delaktighetstrappan bygger på Arnsteins stege och innehåller fem steg: information, konsultation, dialog, inflytande och medbeslutande (Castell, 2013). Detta perspektiv ligger nära begreppet empowerment som beskriver individers inflytande över sin egen livssituation (Östlund, 2013). Sist men inte minst, utgick projektet från ett antagande om att IKT skulle kunna bidra till minskad ensamhet. Ensamhet kan delas in i en objektiv och en subjektiv del där den objektiva handlar om tillgång till socialt nätverk och umgänge, medan den subjektiva ensamheten handlar om upplevelser av ensamhet. Den subjektiva aspekten innehåller en mer existentiell dimension som innebär att man kan känna sig ensam även när man är tillsammans med andra (Ettema m fl., 2010). Ensamhet beskrivs även omfatta en emotionell och en social del (Baarsen m fl., 2001) och till skillnad från begreppet social isolering har begreppet ensamhet både positiva, negativa och neutrala associationer (Graneheim & Lundman, 2010). Begreppet social isolering har däremot en tydligt negativ koppling till ofrivillig ensamhet i socialt hänseende. 17

18 3. Tidigare forskning om IKT bland äldre Att ta till sig ny teknik på äldre dar Det finns hinder som gör att äldre personer inte tar till sig IKT. Wressle (2009) konkluderar i sin rapport att drygt hälften av 86-åringarna i en populationsstudie hade mobiltelefon och att knappt en femtedel hade dator. Pensionärer över 85 år hade både mindre tillgång till mobil och dator än yngre pensionärer. Den viktigaste faktorn för att den nya tekniken skulle användas, var att den införlivades i de dagliga göromålen (Wressle, 2009; Larsson, 2009). Att tekniken är inordnad i vardagslivet betyder att den ingår i de vanliga rutinerna och därför inte kräver extra uppmärksamhet (Östlund, 2013). Det verkar finnas en åldersfaktor som gör att äldre inte tar till sig ny teknik. De verkar ha en mer pragmatisk inställning till ny teknik (Larsson, 2009). Andra menar att det snarare är utbildningsnivån än åldern som påverkar datoranvändningen. En amerikansk studie visade att cirka femtio procent av personerna över 75 år med högskoleutbildning hade en egen dator (White m fl., 1999). Tidigare studier visar att följande faktorer ökar användningen av IKT: att vara man, yngre pensionär, högutbildad, gift och inte långvarigt sjuk (Nilsson, Sonn & Dahlin, 2010). Några forskare menar att dagens IKT inte är tillräckligt attraktivt för äldre personer och att försämrad inlärningsförmåga och bristande motivation påverkar intresset. Funktionsnedsättningar av syn, hörsel och kognition påverkar. Äldre personer har kapacitet att lära sig, men förutsättningarna varierar mellan individer. Några blir överstimulerade medan andra blir uttråkade av att lära sig ny teknik (Nilsson, Sonn & Dahlin, 2010). En svårighet som drabbar pensionärer är att ny teknik introduceras i sammanhang som de inte är en del av och därför inte automatiskt får kunskap om. Självbilden, att de som äldre står utanför samhället, är onyttiga med mera, bidrar också till att många väljer bort det nya. Marknadsföringen av ny teknik riktar sig till yngre människor. Det finns flera studier som visar att äldre behöver mer tid för att lära sig IKT. Även om tidigare datorerfarenhet har viss påverkan har ändå åldern betydelse. Detta antas hänga samman med de kognitiva förändringar som sker i åldrandet, 18

19 vilka påverkar arbetsminne, processhastighet med mera. Undervisningsgrupper bör därför vara små om äldre personer ska kunna styra takten och få den hjälp de behöver (White m fl., 1999). Finns det risker med internet? Forskning om de sociala effekterna av internetanvändning går i olika riktning. Vissa studier visar minskad social aktivitet till följd av internet medan andra visar på det motsatta. Kvaliteter som är unika i det mellanmänskliga mötet som handlar om ögonkontakt, delande av känslor och fysisk beröring kan inte ersättas med ett telefonsamtal eller möten på nätet. Norman (2001) som har gått igenom ett antal studier på området menar att människor verkar ha mer frekvent kontakt via epost men att kontakten mellan människor kanske blir ytligare. När ny teknologi införs bidrar det både till önskade och oönskade effekter. Han lyfter fram det faktum att användningen av internet sker oavsett tid på dygnet, vilket potentiellt sett kan leda till minskade arenor för personliga möten (Norman, 2001). Samband mellan IKT och sociala kontakter Tidigare forskning föreslår att starka sociala nätverk kan ha positiva hälsoeffekter. Det finns emellertid inga entydiga resultat som visar att internet bidrar till sociala nätverk (Hogeboom m fl., 2013). I en undersökning som studerade samband mellan internet- och mobiltelefonanvändning och kontakt med sociala nätverk intervjuades vuxna i USA. Resultatet visade inga samband mellan användning av mobil och internet och social isolering. Det var bara sex procent av dem som besvarade frågorna som kunde sägas vara socialt isolerade. Tillgången till mobil och internet var associerat med större och mer varierat nätverk. De som var aktiva användare av sociala medier hade dessutom mer kontakter utanför den egna etniska gruppen. Att vara aktiv på nätet verkade inte heller begränsa aktiviteterna i lokalsamhället (Grenade & Boldy, 2008). En studie av Hogeboom med flera (2013) fann inga skillnader i nära relationer mellan dem som använde eller inte använde internet, däremot skillnader i antalet kontakter. Studien bygger på enkätsvar från personer över 50 år. Ett resultat var en signifikant skillnad mellan internetanvändare och icke-användare i hur mycket kontakt de hade med vänner och familj. De som använde internet hade oftare kontakt, vilket tolkades som att internet bidrog till att stärka sociala nätverk. Samtidigt visade studien att internetanvändarna träffade närstående utanför familjen mer sällan än icke-användarna. Internetanvändning var oftare förknippat med att personerna var engagerade i organisationer och samhälle. Forskarna fann inte några ålderseffekter på sambanden mellan internetanvändning och sociala kontakter. 19

20 Internet som intervention mot social isolering bland äldre Att bli äldre förknippas ofta med ensamhet trots att de som är äldre inte upplever sig mer ensamma än vad yngre gör (Tornstam m fl., 2010). De flesta över 65 år har god kontakt med barn och barnbarn, många bor tillsammans med en partner och ingår i ett socialt nätverk. Olika mätningar visar samtidigt att cirka procent i alla åldrar ofta eller ibland känner sig ensamma (Östlund, 2013). En undersökning av svenska folkets levnadsförhållanden visar att mellan femtio och sextio procent av gruppen över 65 år träffar anhöriga varje vecka och att de gör det i högre utsträckning än hela gruppen vuxna över 16 år. Däremot är det färre bland pensionärerna som träffar vänner varje vecka. Samtidigt finns det en större grupp äldre som uppger att de saknar umgänge med nära anhöriga eller saknar en nära vän. Ibland gruppen över 85 år är det trettiofem procent som saknar en nära vän och tjugoen procent saknar umgänge med en nära anhörig. Bland åringarna är det framför allt männen som uppger det (SCB, 2013). Orsaker till ensamhet varierar och det är viktigt att skilja mellan självvald och ofrivillig ensamhet. Det finns människor som av ett eller annat skäl väljer att ha minimal kontakt med andra. Att bli änka/änkling, leva ensam, ha sämre hälsa och ha upplevt svåra livshändelser verkar ha samband med ensamhet. För hälsan är det viktigt att ha någon att anförtro sig till (Grenade & Boldy, 2008). Visuell nedsättning, hörselnedsättning, svårigheter att gå och kronisk smärta är några av de faktorer som påverkar möjligheterna till socialt samspel. De sociala kontakterna reduceras också på grund av pensionering, dödsfall och omflyttningar bland familj och vänner. Social isolering drabbar framför allt dem som flyttar till ett äldreboende (White m fl., 1999). Det finns omfattande forskning som handlar om äldres ensamhet.att känna sig ensam har samband med låg självkänsla (Andersson, 2011). Social isolering har även visat sig hänga samman med depression, högt blodtryck och ökad risk för demens (Findlay, 2003). Det finns studier som visar på risk för förtidig död på grund av social isolering. Brist på positivt engagemang i familj, vänner och sociala grupper ökar dessutom risken för självmord på äldre dar (Mellqvist Fässberg m fl., 2012). Jämfört med många andra interventioner är användningen av internet ett lågkostnadsalternativ (White m fl., 1999). En grupp forskare följde upp ett program med en grupp äldre som tillhörde a retirement community (pensionärssamhälle) som fick lära sig använda internet. Samhället bistod med transporter, måltider, städning samt schemalagda aktiviteter. Femton personer med en genomsnittsålder på 77 år deltog i programmet. Dessutom deltog åtta personer i en kontrollgrupp. De som deltog i försöks- och kontrollgrupp hade ingen eller lite datorerfarenhet sedan tidigare. Det var inga skillnader i ålder och kön mellan försöksgruppen och kontrollgruppen, men kontrollgruppen hade bättre upplevd hälsa. 20

Rubrik, Calibri 36 pkt Svensk introduktion

Rubrik, Calibri 36 pkt Svensk introduktion Rubrik, Calibri 36 pkt Svensk introduktion Punkter/text, Calibri 24 pkt Emma Axelsson, projektledare esenior Utvecklingsenheten Senior Göteborg emma.axelsson @stadshuset.goteborg.se Tel: +46 72 710 34

Läs mer

PTS studie: Vilka använder inte internet - och varför?

PTS studie: Vilka använder inte internet - och varför? PROMEMORIA Datum Vår referens Sida 2012-03-21 PTS-ER-2012:18 1(6) Konsumentmarknadsavdelningen Teresia Widigs Ahlin teresia.widigs-ahlin@pts.se Bilaga 3 PTS studie: Vilka använder inte internet - och varför?

Läs mer

TEKNIKSTÖD FÖR ÄLDRE. innocare

TEKNIKSTÖD FÖR ÄLDRE. innocare TEKNIKSTÖD FÖR ÄLDRE innocare För EU projektet Innocare handlade det om att ge sig ut på oplöjd mark och börja skapa något nytt. Mänskliga möten Innovativ teknik Trygghet i hemmet Ledorden i rubriken speglar

Läs mer

Våra liv. som gamla OUR LIFE AS ELDERLY 2004 2006

Våra liv. som gamla OUR LIFE AS ELDERLY 2004 2006 Våra liv OUR LIFE AS ELDERLY 2004 2006 som gamla Att bli gammal alla har vi både farhågor och förhoppningar för vår egen del när vi tänker på oss själva som pensionärer. Finns det något skyddsnät när jag

Läs mer

SÅ KAN VI MINSKA ENSAMHETEN BLAND ÄLDRE

SÅ KAN VI MINSKA ENSAMHETEN BLAND ÄLDRE SÅ KAN VI MINSKA ENSAMHETEN BLAND ÄLDRE Varför blir äldre ensamma? Ensamhet kan komma plötsligt eller långsamt. Att råka ut för en förlust på äldre dagar som att förlora vänner, make/maka, husdjur eller

Läs mer

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan

Sammanfattning. Tillgång till IT i hemmet och skolan. Användning av IT. Datoranvändning i skolan. Internetanvändning i skolan 117 4 Sammanfattning Tillgång till IT i hemmet och skolan Lärare och elever har god tillgång till IT i hemmet. Tillgången till IT-verktyg i hemmet hos lärare, skolledare och elever är hög. Nästan samtliga

Läs mer

Intervjuer med personal till brukare med personligt stöd enligt LSS, före installation av digitalt stöd i hemmet

Intervjuer med personal till brukare med personligt stöd enligt LSS, före installation av digitalt stöd i hemmet Intervjuer med personal till brukare med personligt stöd enligt LSS, före installation av digitalt stöd i hemmet Projektmedverkande från OF (omsorg om personer med funktionsnedsättning) i Hultsfreds kommun

Läs mer

Framtidens hemtjänst?

Framtidens hemtjänst? Framtidens hemtjänst? Om valfrihet, inflytande, förenklad biståndsbedömning och nya yrkesroller 1 FoU i Väst/GRs utvärdering av Askimsmodellen kortversion 2 Vem som helst kan städa ett golv, men vem som

Läs mer

Inspireras av design och teknik

Inspireras av design och teknik Vision Bo Äldre Till vänster: Tage och Harriet är på besök hos Amelia. Överst: Tage sover lugnt, under tillsyn av trygghetskameran. Ovan vänster: Gps- larm som smyckar handleden. Ovan höger: Amelia får

Läs mer

Enkät om IT-stress 600 yrkesarbetande svenskar om psykisk belastning på grund av IT. Genomförd oktober 2011.

Enkät om IT-stress 600 yrkesarbetande svenskar om psykisk belastning på grund av IT. Genomförd oktober 2011. Enkät om IT-stress 600 yrkesarbetande svenskar om psykisk belastning på grund av IT. Genomförd oktober 2011. 600 svenskar tillfrågade om IT-stress I en unik enkät har 600 yrkesarbetande svenskar svarat

Läs mer

Så här vill patienter berätta för sjukvården om sina levnadsvanor. Resultat av en befolkningsundersökning 2016

Så här vill patienter berätta för sjukvården om sina levnadsvanor. Resultat av en befolkningsundersökning 2016 Så här vill patienter berätta för sjukvården om sina levnadsvanor Resultat av en befolkningsundersökning 2016 Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge

Läs mer

Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende

Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende 1 Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Tierp 16 januari 2014 Regeringsuppdraget Bo bra på äldre dar Kunskap, kreativitet

Läs mer

Handlingsplan för anhörigstöd i Strömsunds

Handlingsplan för anhörigstöd i Strömsunds 1 (7) Typ: Plan Giltighetstid: 2015 Version: 1.0 Fastställd: SN 2013-02-21 Uppdateras: 1:a kvartalet 2014 Handlingsplan för anhörigstöd i Strömsunds kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning 2. Bestämmelser

Läs mer

Vårdplanering med hjälp video jämfört med ordinarie vårdplanering. patienten/brukarens perspektiv

Vårdplanering med hjälp video jämfört med ordinarie vårdplanering. patienten/brukarens perspektiv Vårdplanering med hjälp video jämfört med ordinarie vårdplanering. För och nackdelar ur patienten/brukarens perspektiv Utvärderingsarbete - Johan Linder Leg Sjuksköterska, Fil mag Vänersborgs kommun FoU

Läs mer

Den gränslösa arbetsplatsen

Den gränslösa arbetsplatsen Manpower Work life Rapport 2011 Den gränslösa arbetsplatsen Tidigare Work Life studier visar att gränsen mellan privat och professionellt liv suddas ut på arbetsmarknaden, mycket tack vare sociala mediers

Läs mer

Bo bra på äldre dar. Eldre og bolig, Bergen 16 oktober 2013. Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se

Bo bra på äldre dar. Eldre og bolig, Bergen 16 oktober 2013. Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Bo bra på äldre dar 1 Eldre og bolig, Bergen 16 oktober 2013 Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Bakgrund 2 Nästan 20% av Sveriges befolkning har fyllt 65 år och antal och andel

Läs mer

Kort om välfärdsteknologi och e-hemtjänst. baserat på erfarenheter från Västerås stad

Kort om välfärdsteknologi och e-hemtjänst. baserat på erfarenheter från Västerås stad Kort om välfärdsteknologi och e-hemtjänst baserat på erfarenheter från Västerås stad Denna skrift är en kort version av Att införa e-hemtjänst erfarenheter från Västerås stad, art.nr 12366. Ladda ner den

Läs mer

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011

Kommittédirektiv. Framtidens stöd till konsumenter. Dir. 2011:38. Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Kommittédirektiv Framtidens stöd till konsumenter Dir. 2011:38 Beslut vid regeringssammanträde den 5 maj 2011 Sammanfattning En särskild utredare ska se över det befintliga stödet till konsumenter i form

Läs mer

Planering och rapportering via mobilen minskar stressen i hemtjänsten

Planering och rapportering via mobilen minskar stressen i hemtjänsten Planering och rapportering via mobilen minskar stressen i hemtjänsten Sammanfattning Hemtjänsten i Göteborg ville effektivisera sin administration och komma bort från trasslet med lösa lappar för schemautskrifter

Läs mer

En viktig mässa för alla

En viktig mässa för alla Gunilla Südow Mölnlycke bibliotek, Härryda kommun gunilla.sudow@harryda.se 2013 En viktig mässa för alla I dagens läge, med en snabb teknikutveckling, inte minst inom den digitala sfären, behöver vi förr

Läs mer

Slutrapport och utvärdering av Folkuniversitetets projekt Digital delaktighet för personer i digitalt utanförskap i Uppsala

Slutrapport och utvärdering av Folkuniversitetets projekt Digital delaktighet för personer i digitalt utanförskap i Uppsala Slutrapport och utvärdering av Folkuniversitetets projekt Digital delaktighet för personer i digitalt utanförskap i Uppsala 1. Inledning Som en del av vår integrationssatsning samarbetar Folkuniversitetet

Läs mer

BILAGA TILL FOU-RAPPORT 2014:1. Hemsjukvården ur patientperspektiv, Sundsvalls kommun

BILAGA TILL FOU-RAPPORT 2014:1. Hemsjukvården ur patientperspektiv, Sundsvalls kommun BILAGA TILL FOU-RAPPORT 2014:1 Hemsjukvården ur patientperspektiv, Sundsvalls kommun KOMMUNFÖRBUNDET VÄSTERNORRLAND Kommunförbundet; FoU Västernorrland Järnvägsgatan 2 871 45 Härnösand Tfn: 0611-55 54

Läs mer

E-kampanj 2009. Ett diskussionsunderlag

E-kampanj 2009. Ett diskussionsunderlag E-kampanj 2009 Ett diskussionsunderlag Bakgrund! Syfte med e-kampanjen 2008 Öka användningen av bibliotekens e-tjänster Marknadsföra östgötabibliotekens e- tjänster under gemensamt begrepp Biblioteket

Läs mer

LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR. Verksamhetstillsyn av hemtjänsten i sex kommuner i Kalmar län. Meddelande 2005:17

LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR. Verksamhetstillsyn av hemtjänsten i sex kommuner i Kalmar län. Meddelande 2005:17 LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR Verksamhetstillsyn av hemtjänsten i sex kommuner i Kalmar län Meddelande 2005:17 Verksamhetstillsyn av hemtjänsten i sex kommuner i Kalmar län Utgiven av: Meddelande

Läs mer

Digital delaktighet i Rättviks kommun. Brygga som möjlighet

Digital delaktighet i Rättviks kommun. Brygga som möjlighet Digital delaktighet i Rättviks kommun Brygga som möjlighet Foto: Elika Persson, Sara Hansson och Yvonné Öhrnell 3 3 Inledning Informationsteknik har blivit en självklar arena i dagens samhälle. Vi kan

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS

UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll Personlig assistans består av just dessa två delar, uppdraget och yrkesrollen. Det är en beskrivning

Läs mer

Att resa i kollektivtrafiken med funktionsnedsättningar

Att resa i kollektivtrafiken med funktionsnedsättningar Att resa i kollektivtrafiken med funktionsnedsättningar vad görs för att det skall funka? Lisbeth Lindahl Mötesplats funktionshinder 12 nov 2008 Bakgrund Ingen ny fråga När kollektivtrafiken planeras skall

Läs mer

Verksamhetsplan för Bryggarens hemtjänstområde

Verksamhetsplan för Bryggarens hemtjänstområde Verksamhetsplan2009-2011 för Bryggarens hemtjänstområde Reviderad 20110104 Till grund för enhetens verksamhet är Förvaltningen för omsorg och hälsas verksamhetsplan 2009-2011 Vision Vi är till för att

Läs mer

Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun

Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun Innehåll Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun sid 3 Befolkningsprognos för äldre i Alingsås kommun sid 4 Att bo tryggt sid 5 Stöd för ett gott åldrande sid

Läs mer

Örebro län. Örebro län. Projektredovisning DIGITAL DELAKTIGHET

Örebro län. Örebro län. Projektredovisning DIGITAL DELAKTIGHET Örebro län Roy Andersson Köpmangatan 54, 702 23 Örebro, Telefon: 019-140427, Mobil: 070-5332528, E-post: roy@orebrolan.pro.se, Hemsida: www.orebro-lan.pro.se Örebro län Projektredovisning DIGITAL DELAKTIGHET

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Anställningsbar i tid

Anställningsbar i tid Anställningsbar i tid En sammanfattning av Eva Sennermarks rapport På bara två år kan nyanlända tekniker och ingenjörer med utländsk bakgrund komma ut i arbetslivet eller gå vidare till högre studier.

Läs mer

Företagarens vardag 2014

Företagarens vardag 2014 En rapport om de viktigaste frågorna för svenska företagare nu och framöver. Företagarens vardag 2014 3 av 10 Många företagare tycker att det har blivit svårare att driva företag under de senaste fyra

Läs mer

Anhöriga som ger omsorg till närstående omfattning och konsekvenser

Anhöriga som ger omsorg till närstående omfattning och konsekvenser Anhöriga som ger omsorg till närstående omfattning och konsekvenser en befolkningsstudie 2012 Susanna Dellans Lennarth Johansson Dagens presentation Bakgrund Omsorgens omfattning Omsorgens riktningar Omsorgens

Läs mer

Tillsammans är man mindre ensam en utvärdering av träffpunkters betydelse för äldres hälsa och välbefinnande

Tillsammans är man mindre ensam en utvärdering av träffpunkters betydelse för äldres hälsa och välbefinnande Tillsammans är man mindre ensam en utvärdering av träffpunkters betydelse för äldres hälsa och välbefinnande Mostphotos Lisbeth Lindahl, 14 juni 2016. Seminarium GR. 1 Äldres hälsa och det hälsofrämjande

Läs mer

BO-IT ett samverkansprojekt för att möta utmaningen i en åldrande befolkning

BO-IT ett samverkansprojekt för att möta utmaningen i en åldrande befolkning BO-IT ett samverkansprojekt för att möta utmaningen i en åldrande befolkning Teknik för självständighet, social samvaro och trygghet. Individer önskar i de allra flesta fall klara sig själva så långt det

Läs mer

Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen - en students analys om implementering av Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen

Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen - en students analys om implementering av Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen - en students analys om implementering av Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen Inledning Bakgrunden till denna utvärdering av Partnerskapet är att

Läs mer

Digital delaktighet - Vilken roll har biblioteket? Anne Hederén & Sofia Larsson Jönköping 2010-09-29

Digital delaktighet - Vilken roll har biblioteket? Anne Hederén & Sofia Larsson Jönköping 2010-09-29 Digital delaktighet - Vilken roll har biblioteket? Anne Hederén & Sofia Larsson Jönköping 2010-09-29 Bibliotek och digital delaktighet i Östergötland Några steg på vägen Hur kom vi hit? - IT-utveckling

Läs mer

Vänner kan man bli hela livet!

Vänner kan man bli hela livet! Vänner kan man bli hela livet! Vänner kan man tydligen bli hela livet, men är man riktigt gammal och rätt så ensam behöver man ibland lite hjälp på traven (deltagaren Marianne 88 år med nya väninnan Ansa

Läs mer

Eget val och brukares uppfattningar om kvalitet i hemtjänsten

Eget val och brukares uppfattningar om kvalitet i hemtjänsten Eget val och brukares uppfattningar om kvalitet i hemtjänsten En sammanfattning av utvärderingen av införandet av Eget val ur ett brukarperspektiv Bo Davidson Linköpings universitet och FoU-centrum Under

Läs mer

Stö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna

Stö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna Stö d fö r lökalt inflytande i PRIO-pröcesserna I 2014 års PRIO-överenskommelse vill Regeringen och SKL att patienters, brukares och anhörigas delaktighet ökar individuellt och på organisationsnivå. Det

Läs mer

Vardagsteknologi för de allra äldsta Delstudie inom interventionsstudien Äldre i riskzon. Synneve Dahlin Ivanoff Kristina Nilsson

Vardagsteknologi för de allra äldsta Delstudie inom interventionsstudien Äldre i riskzon. Synneve Dahlin Ivanoff Kristina Nilsson Vardagsteknologi för de allra äldsta Delstudie inom interventionsstudien Äldre i riskzon Synneve Dahlin Ivanoff Kristina Nilsson Från prevention till palliativ vård Äldre i riskzon Vänder sig till hemmaboende

Läs mer

HEMTJÄNST - MÖJLIGHET ATT VÄLJA LEVERANTÖR. Godkända leverantörer i Kungälvs kommun

HEMTJÄNST - MÖJLIGHET ATT VÄLJA LEVERANTÖR. Godkända leverantörer i Kungälvs kommun HEMTJÄNST - MÖJLIGHET ATT VÄLJA LEVERANTÖR Godkända leverantörer i Kungälvs kommun Möjlighet att välja leverantör inom hemtjänsten Kungälvs kommun har ett valfrihetssystem inom hemtjänsten. Det innebär

Läs mer

Gruppbostad. - VAD ÄR DET? - Lättläst. Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se

Gruppbostad. - VAD ÄR DET? - Lättläst. Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se Gruppbostad - VAD ÄR DET? - Lättläst Vad är en gruppbostad? Här får du information om vad en gruppbostad är och hur det kan fungera att bo i en gruppbostad. Här får du veta vilka rättigheter och skyldigheter

Läs mer

Värdet av tillgänglighet

Värdet av tillgänglighet Värdet av tillgänglighet Fil dr., leg. psykolog Lisbeth Lindahl Folkets hus, Göteborg 2013-12-05 Bakgrund Johannes Grén, Formverkstan Gbg Framtida utmaning hur ska välfärden klaras? Andelen äldre ökar

Läs mer

Vad är god kvalité i mötet med din biståndsbedömare Älvsjö stadsdelsområde?

Vad är god kvalité i mötet med din biståndsbedömare Älvsjö stadsdelsområde? Vad är god kvalité i mötet med din biståndsbedömare Älvsjö stadsdelsområde? Rapport från en fokusgrupp April 2016 stockholm.se Vad är god kvalitet i mötet med din biståndsbedömare i Älvsjö stadsdelsområde?

Läs mer

Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping

Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping Det är vård- och omsorgsnämnden som har ansvar för kommunens äldre- och handikappomsorg. Vård- och omsorgsnämnden

Läs mer

Kvalitetsundersökning inom Rågsveds Äldrecentrum 2005

Kvalitetsundersökning inom Rågsveds Äldrecentrum 2005 Äldre- och handikappomsorgen V A N T Ö R S S T A D S D E L S F Ö R V A L T N I N G Sid 1 Kvalitetsundersökning inom Rågsveds Äldrecentrum 2005 Enkätundersökning till boende inom Rågsveds Äldrecentrum,

Läs mer

Brevvanor 2008. en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information

Brevvanor 2008. en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information Posten AB - 1 Förord På drygt ett decennium har sätten vi kommunicerar med varandra på förändrats i grunden. Från

Läs mer

Under rubriken Kommentarer har vi lagt in viktiga påpekanden från volontärerna.

Under rubriken Kommentarer har vi lagt in viktiga påpekanden från volontärerna. 1 Enkätstudie 214 Riktat till volontärer inom IM Vid 214 års enkätstudie har ca 7 personer haft möjlighet att besvara ett stort antal frågor som rör dem som personer, deras syn på stödet från IM samt hur

Läs mer

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre LILLA EDETS KOMMUN KommunRehab Sjukgymnastik/Arbetsterapi En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre Nytt arbetssätt för att förbättra kvaliteten på rehabiliteringen riktat mot personer

Läs mer

Förslag till lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen i Järfälla kommun

Förslag till lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen i Järfälla kommun Förslag till lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen i Järfälla kommun Inledning Den nationella värdegrunden för äldreomsorgen ligger till grund för lokalavärdighets - garantier i Järfälla kommun.

Läs mer

Göteborg 2 mars 2011. Sofia Larsson Länsbibliotek Östergötland

Göteborg 2 mars 2011. Sofia Larsson Länsbibliotek Östergötland Göteborg 2 mars 2011 Sofia Larsson Länsbibliotek Östergötland Bibliotek och digital delaktighet i Östergötland Några steg på vägen Hur kom vi hit? - IT-utveckling av bibliotek 2001-2004 - Equal Biblioteken

Läs mer

Delta på distans med hjälp av IT-teknik

Delta på distans med hjälp av IT-teknik TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) Sociala nämndernas förvaltning 2015-04-13 Dnr: 2015/97-ÄN-700 Christina Becker - am282 E-post: christina.becker@vasteras.se Kopia till Christine Wäneskog, proaros Vård och omsorg

Läs mer

Servicebostad. -VAD ÄR DET? -Lättläst. Östra Göinge kommun www.ostragoinge

Servicebostad. -VAD ÄR DET? -Lättläst. Östra Göinge kommun www.ostragoinge Servicebostad -VAD ÄR DET? -Lättläst Vad är en servicebostad? Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter och

Läs mer

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011

Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Sammanställning av utvärdering av projekt Utsikten, mars 2009 - juni 2011 Inledning Projekt Utsikten har följts av Leif Drambo, utvärderare från ISIS Kvalitetsinstitut AB, från augusti 2009 till januari

Läs mer

Servicebostad - VAD ÄR DET? Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se

Servicebostad - VAD ÄR DET? Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se Servicebostad - VAD ÄR DET? Vad är en servicebostad? Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter och skyldigheter

Läs mer

80+ i ett nötskal Kommunals förslag om seniorservice

80+ i ett nötskal Kommunals förslag om seniorservice 80+ i ett nötskal Kommunals förslag om seniorservice Kommunal. 1 Kommunal föreslår Seniorsevice Det är inte rimligt att gamla människor, som inte anses behöva någon vård och omsorg, inte ska få någon som

Läs mer

Gruppbostad - VAD ÄR DET? Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se

Gruppbostad - VAD ÄR DET? Östra Göinge kommun www.ostragoinge.se Gruppbostad - VAD ÄR DET? Vad är en gruppbostad? Här får du information om vad en gruppbostad är och hur det kan fungera att bo i en gruppbostad. Här får du veta vilka rättigheter och skyldigheter som

Läs mer

Omvårdnad. Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och

Omvårdnad. Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och Högskolan i Halmstad Sektionen för hälsa och samhälle 2012 Omvårdnad Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och forskningsområde. Inom forskningsområdet omvårdnad

Läs mer

Vård och omsorg, Staffanstorps kommun

Vård och omsorg, Staffanstorps kommun RAPPORT Vård och omsorg, Staffanstorps kommun Datum: 2014-09-15 Susanne Bäckström, enhetschef Alexandra Emanuelsson, kvalitetsutvecklare Gustav Blohm, kvalitetsutvecklare 2(13) Intervjuer med boende Genomförande

Läs mer

är centralt för att den äldre ska få vård och omsorg av

är centralt för att den äldre ska få vård och omsorg av 2 problem för välfärdens finansiering. Att vi lever längre är inte ett problem, det är en glädjande utveckling. Men samtidigt som andelen äldre ökar blir fler blir den andel som ska stå för välfärdens

Läs mer

Delaktighetsmodellen en väg mot empowerment

Delaktighetsmodellen en väg mot empowerment Delaktighetsmodellen en väg mot empowerment Göteborg den 30 oktober 2014 Ann-Christine Gullacksen 1 Delaktighetsmodellen en väg mot empowerment Göteborg den 30 oktober 2014 Ann-Christine Gullacksen 2 Delaktighetstrappan

Läs mer

Delrapport. Attityder till brott och straff på nätet. Svenska Stöldskyddsföreningen 2011-01-25

Delrapport. Attityder till brott och straff på nätet. Svenska Stöldskyddsföreningen 2011-01-25 Delrapport Attityder till brott och straff på nätet Svenska Stöldskyddsföreningen 2011-01-25 Om undersökningen 2 Om undersökningen Huvudsakliga syftet med undersökningen var att ta reda på svenska ungdomars

Läs mer

Befolkning. & välfärd nr 2. Tema: Utbildning. Vuxnas deltagande i utbildning. SCB, Stockholm SCB, Örebro

Befolkning. & välfärd nr 2. Tema: Utbildning. Vuxnas deltagande i utbildning. SCB, Stockholm SCB, Örebro Befolkning & välfärd 2007 nr 2 Tema: Utbildning Vuxnas deltagande i utbildning SCB, Stockholm 08-506 940 00 SCB, Örebro 019-17 60 00 www.scb.se Tema: Utbildning Vuxnas deltagande i utbildning Statistics

Läs mer

Övrig kostnad: Porto, transporter, hårdvara/mjukvara,lokaler uppskattas till 10000 kr

Övrig kostnad: Porto, transporter, hårdvara/mjukvara,lokaler uppskattas till 10000 kr Projektidé It- teknik coach. Projektet syftar till att hjälpa äldre med vardagstekniken. Finansiering Projektledare: Lidköping 240 timmar: (beräknat på 15 timmar per vecka i 16 veckor) Övriga projektdeltagare:

Läs mer

MedUrs Utvärdering & Följeforskning

MedUrs Utvärdering & Följeforskning MedUrs Utvärdering & Följeforskning Preliminära uppgifter Fort Chungong & Ove Svensson Högskolan i Halmstad Wigforssgruppen för välfärdsforskning Förväntningar verkar stämma överens med upplevt resultat

Läs mer

Äldreboende i Stockholms län

Äldreboende i Stockholms län Foto: Sofia Urby Faktablad 2008:01 Äldreboende i Stockholms län Allt fler äldre erbjuds en värdig bostad då de flyttar till äldreboende. Men många har små möjligheter att påverka innehållet i sin dag.

Läs mer

1(6) Slutrapport förprojektering. Sammanfattning

1(6) Slutrapport förprojektering. Sammanfattning 1(6) Sammanfattning Förstudien i projektet SpråkSam har, som tidigare rapporterats förlängts genom att Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum har finansierat vissa aktiviteter som projektets parter sett

Läs mer

Servicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Servicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Servicebostad VAD ÄR DET? VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Vad är en servicebostad? Här får du information om vad en servicebostad är och hur det kan fungera att bo i en servicebostad. Här får du veta vilka rättigheter

Läs mer

Kvalitetsmätning inom äldreboende i Ale kommun 2008

Kvalitetsmätning inom äldreboende i Ale kommun 2008 Kvalitetsmätning inom äldreboende i Ale kommun 2008 November 2008 2 Innehåll Sammanfattning... 4 1 Inledning... 5 2 Metod... 5 3 Redovisning av resultat... 5 4 Resultat... 6 4.1 Svarsfrekvens... 6 4.2

Läs mer

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede Team : Gällivare Kommun Syfte med deltagandet i Genombrott Att öka välbefinnande och livskvalitet hos vårdtagare, med tyngdpunkt på att lindra smärta och oro vid livets slut. Teammedlemmar Kerstin Nilsson-Johansson,

Läs mer

Uppdraget Delegationen skall ha i uppdrag att följa och analysera utvecklingen av boendefrågor för äldre både inom den ordinarie bostadsmarknaden

Uppdraget Delegationen skall ha i uppdrag att följa och analysera utvecklingen av boendefrågor för äldre både inom den ordinarie bostadsmarknaden Kommittédirektiv Delegationen för utveckling av bostäder och boende för äldre personer Dir. 2006:63 Beslut vid regeringssammanträde den 24 maj 2006. Sammanfattning av uppdraget En särskild delegation tillkallas

Läs mer

januari 2015 Vision om en god introduktion

januari 2015 Vision om en god introduktion januari 2015 Vision om en god introduktion Vision om en god introduktion januari 2015 Vision om en god introduktion Inledning Under hösten 2014 genomförde Vision en enkät till drygt 10 000 av våra medlemar

Läs mer

Institutionen för psykologi Psykologprogrammet. Utvärdering av projekt Växthus Bjäre

Institutionen för psykologi Psykologprogrammet. Utvärdering av projekt Växthus Bjäre Institutionen för psykologi Psykologprogrammet Utvärdering av projekt Växthus Bjäre Lisa Haraldsson och Maria Johansson Den 3/5 2011 1 Inledning Under våren har två psykologstudenter vid Lunds universitet

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013 Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden 2013 Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan,

Läs mer

Att arbeta med våld i nära relationer. Ingrid Hjalmarson Eva Norman

Att arbeta med våld i nära relationer. Ingrid Hjalmarson Eva Norman Att arbeta med våld i nära relationer Ingrid Hjalmarson Eva Norman Utvärderingar om Våld i nära relationer Kommunernas och hälso- och sjukvårdens ansvar för insatser mot våld SoL 5 kap reglerar insatserna

Läs mer

Vem lånar e-böcker från bibliotekens hemsidor? Sammanställning av elibs webbenkät på bibliotekens hemsidor.

Vem lånar e-böcker från bibliotekens hemsidor? Sammanställning av elibs webbenkät på bibliotekens hemsidor. Vem lånar e-böcker från bibliotekens hemsidor? Sammanställning av elibs webbenkät på bibliotekens hemsidor. Bakgrund elib, producent och distributör av e-böcker och leverantör av system för e-boksutlåning,

Läs mer

Projektmaterial. ABF Södra Lappmarken

Projektmaterial. ABF Södra Lappmarken Projektmaterial Sammanställning ENKÄTER - INFORMATIONSTEKNOLOGI FÖR ÄLDRE ABF Södra Lappmarken Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 73 11 34 Stockholm 8-412 48 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

En undersökning om vad svenskarna tycker om reklam. DR-monitorn. DR-akademien

En undersökning om vad svenskarna tycker om reklam. DR-monitorn. DR-akademien En undersökning om vad svenskarna tycker om reklam DR-monitorn DR-akademien Vi har låtit TNS Sifo genomföra en telefonundersökning om svenskarnas inställning till reklam. Här bjuder vi på ett axplock ur

Läs mer

Acceleration i företagen på Leia Accelerator

Acceleration i företagen på Leia Accelerator Acceleration i företagen på Leia Accelerator Baserat på enkäter genomförda bland de företag som hyr kontor på Leia Accelerator Sammanställningen är gjord av av Malin Lindberg, Luleå tekniska universitet

Läs mer

Uppsökande verksamhet bland äldre slutrapport från

Uppsökande verksamhet bland äldre slutrapport från BILAGA 1 2009-10-19 Uppsökande verksamhet bland äldre slutrapport från uppsökaren Helen Westergren Tyresö kommun har genomfört en uppsökande verksamhet bland personer 80 år och äldre i Tyresö, personer

Läs mer

Merservice inom LSS och särskilda boenden

Merservice inom LSS och särskilda boenden Merservice inom LSS och särskilda boenden Anställningsenheten, JobbMalmö Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2015-01-22 1.2 Jahangir Hosseinkhah Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen

Läs mer

Chefens roll & betydelse vid förbättringsarbete. Förbättringsarbete med hjälp av BPSD-registret. Avsnitt

Chefens roll & betydelse vid förbättringsarbete. Förbättringsarbete med hjälp av BPSD-registret. Avsnitt Chefens roll & betydelse vid förbättringsarbete Förbättringsarbete med hjälp av BPSD-registret Avsnitt 1 Vilken roll & betydelse har chefen i ett förbättringsarbete? Att leda ett arbete är ingen enkel

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE

UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll - boende är en beskrivning av vad det innebär att arbeta med stöd och service till personer med funktionsnedsättning

Läs mer

Pilotprojekt Pict-O-Stat i Fagersta kommun

Pilotprojekt Pict-O-Stat i Fagersta kommun 1 2011-09-02 Socialförvaltningen Pilotprojekt Pict-O-Stat i Fagersta kommun Inledning Företaget Neonova AB i Järvsö har tagit fram enkätverktyget Pict -O-Stat. Med hjälp av Pictogramsymboler, fotografier

Läs mer

Personalchefsbarometern 2012

Personalchefsbarometern 2012 Personalchefsbarometern 2012 Personalchefsbarometern 2012 Inledning Det här är Visions återkommande personalchefsbarometer. Vision har under flera år drivit på i frågan om att kommunerna måste kunna locka

Läs mer

Behovsanalys. Åsa Wall Attraktiv hemtjänst Strategiledare Införa välfärdsteknik. Kommunstyrelsen gav uppdrag att utreda hemtjänsten

Behovsanalys. Åsa Wall Attraktiv hemtjänst Strategiledare Införa välfärdsteknik. Kommunstyrelsen gav uppdrag att utreda hemtjänsten 2017 02 01 Behovsanalys Åsa Wall Attraktiv hemtjänst Strategiledare Införa välfärdsteknik Rehabilitering med teknikens utmaningar och möjligheter 170131 Bakgrund Personer med hemtjänst missnöjda med hemtjänsten

Läs mer

HJÄLP OCH STÖD. för dig som är äldre eller har funktionsnedsättning

HJÄLP OCH STÖD. för dig som är äldre eller har funktionsnedsättning HJÄLP OCH STÖD för dig som är äldre eller har funktionsnedsättning 1 Lomma kommun har ansvar för att du som bor eller vistas i kommunen, får det stöd och den hjälp du behöver, allt enligt Socialtjänstlagen

Läs mer

Sammanfattning. intervjustudie om verksamhetsstyrning i den svenska äldreomsorgen

Sammanfattning. intervjustudie om verksamhetsstyrning i den svenska äldreomsorgen Sammanfattning En väl fungerande omsorg om gamla människor står högt på den politiska dagordningen i Sverige. Äldreomsorg är en tung post i Sveriges samlade offentliga utgifter. År 2011 uppgick kommunernas

Läs mer

Anor från 1700-talet

Anor från 1700-talet Anor från 1700-talet Vegahusen Änggårdsbacken Otium Fattighuset Kommunfullmäktige utser Tre Stiftelsers styrelse Resurs för hela Göteborg Samma förutsättningar som Göteborgs andra äldreboenden 360 boende,

Läs mer

Brukarundersökning Bostad med särskild service

Brukarundersökning Bostad med särskild service Brukarundersökning Bostad med särskild service 2016-01-14 KS 2016.356-1 UNDERRUBRIK Brukarundersökning Finspångs 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33 E-post: @finspang.se Webbplats: www.finspang.se

Läs mer

Koll på kvaliteten hur kan vi arbeta utifrån vad brukaren tycker är kvalitet i äldreomsorgen?

Koll på kvaliteten hur kan vi arbeta utifrån vad brukaren tycker är kvalitet i äldreomsorgen? Koll på kvaliteten hur kan vi arbeta utifrån vad brukaren tycker är kvalitet i äldreomsorgen? 151022, Aros Congress Center, Västerås Lena Karlsson, VKL Karina Tilling, VKL Välkommen! Dagens syfte Ett steg

Läs mer

Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg. Sammanfattning från femte mötet i de blandade lokala lärande nätverken

Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg. Sammanfattning från femte mötet i de blandade lokala lärande nätverken Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg I februari 2011 startade arbetet med nya blandade lokala lärande nätverk inom det prioriterande området: Kombinera förvärvsarbetet och anhörigomsorg.

Läs mer

Medför lagstadgad personlig assistans verklig delaktighet och ett självständigt liv?

Medför lagstadgad personlig assistans verklig delaktighet och ett självständigt liv? Medför lagstadgad personlig assistans verklig delaktighet och ett självständigt liv? 10 september 2015, Hanaholmen The Capital of Scandinavia Riitta-Leena Karlsson Funktionshinderombudman i Stockholms

Läs mer

Förord. Programmet ska främja samverkan mellan föreningsliv och den kommunala äldreomsorgen. Alla förslag i programmet är lika viktiga.

Förord. Programmet ska främja samverkan mellan föreningsliv och den kommunala äldreomsorgen. Alla förslag i programmet är lika viktiga. 1 Förord Det här är Linköpings kommuns program för utveckling av det sociala innehållet i vardagen för personer som är äldre. Programmet beskriver hur Linköping ska arbeta för att möta äldres sociala behov.

Läs mer

Sammanfattning 2 Om att vara volontär 3 Framtiden 10 Vilka har svarat 12 Om Volontärbyrån 13

Sammanfattning 2 Om att vara volontär 3 Framtiden 10 Vilka har svarat 12 Om Volontärbyrån 13 1 Innehåll Sammanfattning 2 Om att vara volontär 3 Framtiden 10 Vilka har svarat 12 Om Volontärbyrån 13 Volontärbarometern är sammanställd av Vanja Höglund på Volontärbyrån våren 2014. Om du vill komma

Läs mer

Attitydmätning Tvärförbindelse Södertörn 2016

Attitydmätning Tvärförbindelse Södertörn 2016 Attitydmätning Tvärförbindelse Södertörn Kännedom Årets totala kännedom på ungefär samma nivå som närboende vilket antyder att totala kännedomen ökat. Kännedomen är störst i Huddinge (fyra av tio) och

Läs mer

Slutrapport projektet YouTube, Twitter och Google för seniorer

Slutrapport projektet YouTube, Twitter och Google för seniorer Föreningen Kulturstorm Rådhusesplanaden 10-12 903 28 Umeå Slutrapport projektet YouTube, Twitter och Google för seniorer 1. Projektbeskrivning Idén med projektet är att introducera internet på ett lekfullt

Läs mer

Projektplan. (Pensionär, Polis, Ungdom)

Projektplan. (Pensionär, Polis, Ungdom) Projektplan (Pensionär, Polis, Ungdom) 1 Bakgrund: Under min uppväxt har jag sett att ungdomarnas syn på polis och pensionärer ofta varit negativ. Många har haft en bild av polisen som inte alltid stämt

Läs mer