Internetförmedlad kognitiv beteendeterapi vid tvångssyndrom: en kontrollerad klinisk prövning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Internetförmedlad kognitiv beteendeterapi vid tvångssyndrom: en kontrollerad klinisk prövning"

Transkript

1 Institutionen för psykologi Psykologexamensuppsats, 30 hp Vårterminen 2011 Internetförmedlad kognitiv beteendeterapi vid tvångssyndrom: en kontrollerad klinisk prövning Per Andrén & Jesper Enander Handledare Timo Hursti Biträdande handledare Erik Andersson Gerhard Andersson Granskare Tomas Furmark

2 Sammanfattning Tvångssyndrom består av tvångstankar och tvångshandlingar och drabbar cirka två procent av befolkningen. Forskning har visat att kognitiv beteendeterapi (KBT) är en effektiv behandling av denna sjukdom. Då tillgången av KBT i stora delar av landet är begränsad kan det anses vara motiverat att undersöka hur man kan öka tillgängligheten. En tänkbar väg till detta är behandling via Internet. Föreliggande studie är en enkelblind kontrollerad klinisk prövning där 101 deltagare randomiserats till antingen tio veckor Internetförmedlad KBT eller stödkontakt. Fyra deltagare i behandlingsgruppen föll bort under behandlingens gång. Eftermätningsdata på det primära utfallsmåttet Yale Brown Obsessive Compulsive Scale samlades in från 100 av 101 deltagare. Intent-to-treatanalyser visade på signifikanta interaktionseffekter mellan grupp och tid på studiens alla fem utfallsmått då behandlings-gruppen förbättrats mer än kontrollgruppen. Den kontrollerade effektstorleken var för det primära utfallsmåttet stor (1.12) och för de sekundära utfallsmåtten små till måttliga ( ). Åtta deltagare bedömdes vid behandlingens slut ej längre uppfylla diagnosen för tvångssyndrom och 28 deltagare i behandlingsgruppen blev kliniskt signifikant förbättrade. Behandlarnas tidsåtgång var i genomsnitt 13 minuter per deltagare och vecka. Slutsatsen är att Internetförmedlad KBT har en starkt symptomreducerande effekt på personer diagnostiserade med tvångssyndrom vilket gör behandlingsformatet värt att vidare studera. Nyckelord: Tvångssyndrom, kognitiv beteendeterapi, Internetbehandling, kontrollerad klinisk prövning.

3 Innehållsförteckning 1. Introduktion Tvångssyndrom Symptom Diagnostisering Prevalens Komorbiditet Etiologi Biologiska förklaringsmodeller Genetik Neuroanatomi Neurokemi Psykologiska förklaringsmodeller Beteendeteoretiska modeller Kognitiva modeller Behandling Psykologisk behandling Beteendeterapi (BT) Kognitiv terapi (KT) Andra terapiformer Kognitiv beteendeterapi (KBT) och läkemedelsbehandling Självhjälp Självhjälp vid tvångssyndrom Biblioterapi Självhjälp via telefon Självhjälp via videokonferens Självhjälp med stöd av dator Internetförmedlad behandling Internetförmedlad behandling vid tvångssyndrom Syfte 9 2. Metod Design Deltagare Urval Demografi Material Klinikeradministrerade formulär Structured Clinical Interview for DSM-IV Axis I Disorders 14 (SCID-I) Mini International Neuropsychiatric Interview Swedish 14 Version 6.0.0b (M.I.N.I 6.0.0b) Clinical Global Impressions Scale (CGI) Global Assessment of Functioning (GAF) 14

4 Yale-Brown Obsessive Compulsive Scale (Y-BOCS) Självrapporteringsformulär Obsessive-Compulsive Inventory-Revised (OCI-R) Dimensional Obsessive-Compulsive Scale (DOCS) Montgomery-Åsberg Depression Rating Scale, Self- 15 assessment (MADRS-S) EuroQol EQ-5D Alcohol Use Disorders Identification Test (AUDIT) Drug Use Disorders Identification Test (DUDIT) Behandling Behandlingsgrupp Kontrollgrupp Behandlare Självhjälpsmaterial Procedur Rekrytering Samtycke Screening Diagnostisk telefonintervju Randomisering Mättillfällen Förmätning Veckomätningar Eftermätning Onlineadministration av mätinstrument Statistiska analyser Analysmetoder Effektstorlekar Klinisk signifikans Resultat Primärt utfallsmått: Y-BOCS Sekundära utfallsmått OCI-R DOCS MADRS-S EQ-5D Klinisk signifikans Övriga resultat CGI-S CGI-I GAF Avklarade moduler och tidsåtgång Diskussion Resultatsammanfattning 28

5 4.2 Resultatdiskussion Primärt utfallsmått: Y-BOCS Sekundära utfallsmått Övriga resultat Metoddiskussion Design Deltagare Material Procedur Framtida forskning Slutsatser Referenser Bilagor Bilaga 1: Annons Bilaga 2: Patientinformation 46

6 Vi vill tacka: Alla deltagare i studien! Christian Rück för kvalitetssäkringen vid inklusionsprocessen samt all annonsering. Elin Elveling och Maja Ågren för era insatser under screeningen, behandlingen och eftermätningen. Erik Andersson för din handledning i uppsatsskrivande och Internetbehandling. Gerhard Andersson för att du möjliggjorde projektet. Jan Bergström för den kliniska handledningen. Mikael Hedlund för att du läste in behandlingen som ljudbok. OCD-förbundet Ananke för annonsering av studien på er hemsida. Per Carlbring för annonsen på Personalen vid M46 för trevligt umgänge de gånger vi hälsat på! Timo Hursti för din handledning i uppsatsskrivandet. Per vill tacka: Jesper för en smittande drivkraft från start till mål! Jesper vill tacka: Per för ditt fantastiska arbete under hela projektets gång. Kicki, Elias och Oskar för visad förståelse när nätterna varit långa.

7 1. Introduktion 1.1 Tvångssyndrom Världshälsoorganisationen (WHO, 2001) har rankat tvångssyndrom som en av de mest handikappande psykiatriska sjukdomarna. År 2000 uppskattades diagnosen vara bland de 20 vanligaste orsakerna till sjukdomsrelaterad funktionsnedsättning bland 15 till 44-åringar. Personer med tvångssyndrom upplever ofta relationsproblem och sjukdomen påverkar studieoch arbetsförmåga negativt (Koran, 2000). Flera studier rörande livskvalitet pekar på ett negativt samband mellan svårighetsgrad i symptom och livskvalitet (Eisen et al., 2006; Lack et al., 2009). I en studie av Bobes et al. (2001) fann man att tvångssyndrom näst efter schizofreni var det tillstånd där patienterna rapporterade lägst livskvalitet Symptom Tvångssyndrom består av tvångstankar och tvångshandlingar varav vanligast är att bägge företeelser förekommer samtidigt (Foa & Kozak, 1995). Tvångstankar är påträngande, repetitiva obehagliga tankar eller impulser vilka upplevs som egoinkongruenta och ger upphov till ångest eller obehag. Exempel på tvångstankar är tankar om att ha blivit smittad av en sjukdom, tankar eller bilder av att skada andra, tvivel om man låst dörrar eller stängt av elektrisk apparatur samt sexuella tankar som väcker obehag. Tvångshandlingar, också kallade för ritualer, utförs i sin tur för att förhindra eller minska det obehag som tvångstankarna orsakar. Dessa kan vara upprepade overta beteenden (till exempel att tvätta händerna, kontrollera om man låst dörren eller söka försäkringar hos andra) eller koverta beteenden (till exempel tvångsmässigt räknande eller att tänka en god tanke för att ersätta en dålig). Det är också vanligt att personer med tvångssyndrom undviker situationer som utlöser tvångstankar eller tvångshandlingar i syfte att undfly obehag och lidande (Abramowitz, 2006b). Tvångssyndrom karaktäriseras av dess heterogenitet vad gäller symptombild, vilket tar sig uttryck i att innehållet i tvångstankar och tvångshandlingar varierar stort från person till person (Rasmussen & Eisen, 1992). För att få en överblick har faktoranalys använts för att kategorisera innehåll av tvångstankar och tvångshandlingar, vilket enligt Stewart et al. (2008) resulterat i fyra olika kategorier: (1) tvångstankar kring sex, våld, religion och somatik samt kontrolleringsritualer; (2) tvångstankar kring symmetri samt arrangerings-, upprepnings- och räkneritualer; (3) tvångstankar kring smitta samt tvätt- och rengöringsritualer; och (4) hoarding (samlarbeteende). Det har dock på senare tid diskuterats om hoarding bör utgöra en separat diagnos i den kommande upplagan av Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders (DSM; Abramowitz, Wheaton & Storch, 2008; Mataix-Cols et al., 2010) Diagnostisering Tvångssyndrom tillhör gruppen ångestsyndrom i DSM, fjärde upplagan, textrevision, (DSM-IV-TR; American Psychiatric Association [APA], 2002). För att uppfylla diagnosen måste personen ha återkommande tvångstankar eller tvångshandlingar vilka orsakar ett påtagligt lidande, tar mer än en timme om dagen i anspråk eller i betydande grad försämrar funktionsförmågan i vardagslivet. Någon gång under sjukdomsförloppet måste också personen ha haft insikt i att tvångstankarna och tvångshandlingarna är överdrivna eller orimliga. Insikt är dock inte ett krav för att diagnosen ska kunna ställas på barn. Om någon annan Axel-I diagnos förekommer ska innehållet i tvångstankarna eller tvångshandlingarna inte vara begränsat till denna (till exempel fixering vid mat vid en ätstörning). Störningen ska ej heller bero på några direkta effekter av en substans eller somatisk sjukdom. 1

8 1.2 Prevalens Någon svensk epidemiologisk studie har i dagsläget inte genomförts, men i en studie av Weissman et al. (1994) där data från sju länder jämfördes beräknades prevalensen till två procent. Sjukdomen beräknas påverka män och kvinnor lika, förutom hos barn då förekomsten är dubbelt så vanlig bland pojkar (Geller, 2006). Symptomen är desamma världen över, men innehållet i tvångstankarna tenderar att ha en kulturell prägling (Akhtar et al., 1975). Debut av symptom sker ofta i ung ålder (Rasmussen & Eisen, 1988). I en stor studie med 512 patienter beräknades insjuknandet i genomsnitt ske i 21-årsåldern för män, respektive årsåldern för kvinnor. En tredjedel av patienterna rapporterade symptom före 15-, två tredjedelar före 25- och endast en femtedel efter 35-årsåldern (Rasmussen & Eisen, 1992). Endast i sällsynta fall sker insjuknandet efter 50-årsåldern (Rasmussen & Tsuang, 1986). Insjuknandet sker ofta gradvis och när debut skett i barndomen rapporterar cirka hälften fortfarande symptom i vuxen ålder (Thomsen, 1994). Rasmussen och Tsuang (1984) rapporterar att patienter i genomsnitt haft symptom i tio års tid innan de söker vård. Spontan remission är ovanligt och sjukdomsförloppet är vanligen kroniskt om obehandlat med en ökning av symptom i samband med stressfyllda livshändelser (Cromer, Schmidt & Murphy, 2007). I en svensk långtidsstudie av Skoog och Skoog (1999), vilken löpte över 40 år, uppvisade 58 % av de 144 deltagarna fortfarande symptom vid det sista bedömningstillfället. 1.3 Komorbiditet Personer med tvångssyndrom löper även risk för att lida av annan Axel I eller Axel II sjukdom. Epidemiologiska studier uppskattar förekomsten av en eller flera komorbida psykiatriska sjukdomar till över 50 %, varav de vanligaste tillstånden återfinns bland ångestoch förstämningssyndromen (Steketee & Barlow, 2002; Torres et al., 2006). Allra vanligast är förekomsten av egentlig depression. Tvångssyndromet föregår oftast depressionen vilket skulle indikera att depressionstillståndet utlöses av det lidande som tvångssyndromet bidrar med (Abramowitz, 2006b). Alkoholberoende eller missbruk är också mer vanligt förekommande än i normalpopulationen (Torres et al., 2006). I ett kliniskt sampel av 323 deltagare uppnådde 27 % kriterierna för att någon gång ha lidit av substansberoende eller substansmissbruk. Av dessa rapporterade 70 % att tvångssyndromet föregått beroendet eller missbruket med minst ett år (Mancebo, Grant, Pinto, Eisen & Rasmussen, 2009). Även personlighetsstörningar är vanligt förekommande hos personer med tvångssyndrom. I ett sampel bestående av 420 patienter med tvångssyndrom mötte 20.7 % kriterierna för personlighetsstörning i kluster C, 9.7 % i kluster B och 1.4 % i kluster A. De vanligast förekommande diagnoserna var tvångsmässig- och osjälvständig personlighets-störning (Denys, Tenney, van Megen, de Geus & Westenberg, 2004). 1.4 Etiologi Det finns ett flertal biologiska och psykologiska teorier som försöker förklara uppkomsten av tvångssyndrom, men i dagsläget kan ingen bidra med ett fullständigt svar angående orsak (Abramowitz, 2006b; Maia, Cooney & Peterson, 2008). Gängse uppfattning är att det rör sig om en kombination av biologi och miljö vilka tillsammans leder till en sårbarhet för att utveckla tvångssyndrom. Ur ett kognitivt beteendeterapeutiskt (KBT) perspektiv är däremot orsakerna till uppkomst mindre viktiga än de faktorer som vidmakthåller problematiken, då en KBT-behandling inriktar sig på att bryta och förändra vidmakthållande mekanismer (Abramowitz, 2006b). Nedan presenteras huvuddragen i några biologiska och psykologiska förklaringsmodeller som bidrar till förståelse av etiologin. 2

9 1.4.1 Biologiska förklaringsmodeller Genetik Mycket talar för att en genetisk komponent bidrar till etiologin av tvångssyndrom. Över 60 kandidatgener har studerats, men ingen har uppnått så kallad genome wide-signifikans (konservativ signifikansnivå) och endast i en studie har resultaten replikerats. Svårigheter med att identifiera specifika gener tillskrivs sjukdomens heterogena natur (Pauls, 2008). De bevis som talar för en genetisk komponent är: (a) tvillingstudier som visar på en högre konkordans (likhet i förekomst av egenskap) hos monozygota (MZ) tvillingar jämfört med dizygota (DZ) tvillingar samt (b) familjestudier vilka uppvisar en signifikant förhöjning av symptom jämfört med förekomsten hos populationen i stort (Pauls, 2008). Konkordans hos MZ tvillingar diagnostiserade med tvångssyndrom uppskattas till mellan 50 och 60 % jämfört med 10 % hos DZ tvillingar (Rasmussen & Tsuang, 1986; Gottesman, 1981). I en stor tvilling- och syskonstudie med 5983 tvillingar och ytterligare 1304 syskon beräknades genetiska faktorer förklara 47 % av variansen i symptombilden (van Grootheest, Cath, Beekman, Boomsma, 2007). När debut av symptom skett i barndomen estimerades ärftligheten vara 45 till 65 % (van Grootheest, Cath, Beekman & Boomsma, 2005). Förstagradssläktingar till individer med tvångssyndrom löper större risk att själva drabbas jämfört med en normalpopulation. I en metaanalys bestående av 1209 förstagradssläktingar till tvångssyndromsprobander uppvisade anhöriga en förhöjd risk på 8.2 % jämfört med 2 % i kontrollgruppen (Hettema, Neale & Kendler, 2001). Med andra ord är sannolikheten fyra gånger större att en individ med tvångssyndrom även har en familjemedlem med tvångssyndrom jämfört med individer utan denna diagnos. Genetiska faktorer tycks också spela en större roll när tvångssyndromet debuterar i barndomen. Förekomst av anhörig med nämnda diagnos uppskattas i dessa fall till mellan 11 och 23 % (Markarian et al., 2010), jämfört med 8.2 % då debut skett i vuxen ålder Neuroanatomi Strukturella och funktionella avvikelser i specifika områden i hjärnan ligger enligt de neuroanatomiska modellerna till grund för tvångssyndrom. Whiteside, Port och Abramowitz (2004) fann i en metaanalys av funktionella hjärnavbildningsstudier konsekventa skillnader i orbitofrontala kortex och nucleus caudatus mellan friska kontroller och patienter med tvångssyndrom. Hyperaktivitet under vila hos individer med tvångssyndrom, jämfört med friska kontroller, har också påvisats i hjärnbanor vilka inkluderar orbitofrontala kortex, främre cinguli och nucleus caudatus (Maia, Cooney & Peterson, 2008). En föreslagen hypotes rör dysfunktion i ovan nämnda orbitofrontala och subkortikala kretsar, vilka sammankopplar informationsprocessbearbetning med beteendeaktivering. Dessa kretsar består av en kortare och en längre bana, vilka skiljs åt av att den längre banan även passerar basala ganglierna innan den via talamus återvänder till kortex. En överaktivitet i den kortare banan antas leda till två av de vanligast förekommande symptomen vid tvångssyndrom, nämligen repetitivt beteende och överdriven osäkerhet (Abramowitz, Taylor & McKay, 2009) Neurokemi Serotonin-, dopamin- och glutamatsystemet har alla föreslagits som viktiga medierande orsaker till utvecklingen av tvångssyndrom, där serotoninhypotesen är den mest utforskade. De bevis som rör serotoninets inverkan vid tvångssyndrom har främst kommit från kliniska studier där effektiviteten av selektiva serotoninåterupptagshämmare (SSRI) har dokumenterats (Abramowitz, Taylor & McKay, 2009). Husted, Shapira och Goodman (2005) föreslår att individer med tvångssyndrom har förhöjd baslinjeaktivitet på glutamaterga 3

10 neuron. På dessa har serotonin en inhiberande effekt, vilket leder till en förhöjd serotoninnivå i orbitofrontala kortex och i sin tur en minskning av de symptom som före-kommer vid tvångssyndrom. Även om det serotonerga systemet tycks vara viktigt vid tvångssyndrom har inga konkreta avvikelser kunnat påvisas (Stein, 2002) Psykologiska förklaringsmodeller Psykologiska förklaringsmodeller av tvångssyndrom grundar sig dels i inlärningsteori och dels i kognitiva modeller, vilka redogörs för nedan Beteendeteoretiska modeller Den beteendeteoretiska modellen grundar sig i Mowrers tvåfaktormodell (Mowrer, 1960), vilken förklarar uppkomst och vidmakthållande av beteenden genom respondent och operant inlärning. Tvångssyndrom uppkommer enligt denna modell när (1) ett tidigare neutralt stimulus genom respondent betingning associeras med ett aversivt stimulus vilket leder till en betingad rädslorespons, och (2) genom operant betingning då undvikanden och tvångshandlingar syftar till att neutralisera tvångstankarna. Dessa beteenden leder till ångestreduktion och är negativt förstärkande, vilket bidrar till tvångshandlingarnas vidmakthållande. Den operanta delen i tvåfaktormodellen har gott empiriskt stöd (Rackman & Hodgson, 1980) och ger en förklaring till vidmakthållandet av tvångssyndromet. Den respondenta delen av modellens förklaringsvärde har inte lika starkt stöd och patienter rapporterar ofta inte en traumatisk händelse som lett till betingningen. Insjuknandet sker ofta gradvis och förändringar i symptombilden (såsom uppkomsten av nya tvångsbeteenden) kan inte förklaras med hjälp av generalisering. Den beteendeteoretiska modellen ligger till grund för exponering med responsprevention (ERP), vilken utgör hörnstenen i nästan all psykologisk behandling av tvångssyndrom (Abramowitz, 2006a) Kognitiva modeller Flertalet kognitiva modeller har presenterats och de bygger alla på antagandet att påträngande tankar och impulser är normalt förekommande i populationen (Rachman & de Silva, 1978). Personer som utvecklar tvångssyndrom antas tillskriva dessa tankar större mening och upplever dem i större utsträckning som hotande. Obsessive Compulsive Cognitions Working Group (1997) har identifierat en rad kognitiva teman vilka antas ligga till grund för de tolkningar som är vanligt förekommande vid tvångssyndrom. Dessa är: (a) överdrivet ansvar (övertygelsen att man är personligt ansvarig och har förmågan att förhindra oönskade händelser), (b) thought-action-fusion (föreställningen att tankar kan påverka händelser i den verkliga världen), (c) behov att kontrollera sina tankar (föreställningen att total kontroll över ens tankar är både möjligt och önskvärt), (d) katastroftänkande (föreställningen att det är hög risk att katastrofala händelser förknippade med tvångstankar inträffar), (e) perfektionism (svårigheter att tolerera misstag) och (f) behov av absolut säkerhet (föreställningen att det är möjligt att helt förhindra oönskade händelser från att inträffa). Som tidigare nämnts skiljer sig inte innehållet i tvångstankar från tankar som förekommer i normalpopulationen. De dysfunktionella antagandena leder till att tankarna eller impulserna misstolkas som meningsfulla och hotande vilket utlöser ångest. För att bli av med ångesten och stävja det upplevda hotet använder sig personen av undvikanden och tvångshandlingar, vilket i sin tur leder till ångestreduktion. Vidare leder detta till att dysfunktionella antaganden förstärks och att nyinlärning förhindras, då de katastrofala händelser som personen tror ska inträffa aldrig får möjlighet att diskonfirmeras. Tvångshandlingen tillskrivs istället egenskapen att förhindra det upplevda hotet (Abramowitz, 2006b). 4

11 1.5 Behandling Psykologisk behandling Tvångssyndrom ansågs fram till mitten av 1960-talet i hög grad vara resistent mot behandling. De då vanligt förekommande psykoanalytiska och psykodynamiska tillvägagångssätten kunde inte med någon större effektivitet reducera förekomsten av symptom (Abramowitz, 2006b). Det var istället först i och med utvecklandet av beteendeterapin (BT) som en bibehållen reduktion kunde uppvisas (Meyer, 1966). Nedan redogörs för några av de behandlingsformer som visat sig effektiva vid tvångssyndrom Beteendeterapi (BT) Beteendeterapi vid tvångssyndrom består huvudsakligen av en sammanfogning av teknikerna exponering och responsprevention (Statens beredning för medicinsk utvärdering [SBU], 2005), samt psykoedukation. Terapeuten samlar inledningsvis information om patientens symptom, vilket mynnar ut i en beteendeanalys och en behandlingsplan. Under terapisessionerna är målet att patienten ska utsätta sig för det hon fruktar (exponering) samtidigt som hon avstår från att genomföra neutraliserande och tillfälligt ångestsänkande tvångshandlingar (responsprevention). Enligt denna modell kommer patienten genom en habitueringseffekt att uppleva successivt minskad ångest vid upprepad ERP. BT kombineras ofta med kognitiva inslag, till exempel kognitiv omstrukturering, och får i dessa fall istället benämningen kognitiv beteendeterapi. KBT används i Sverige ofta synonymt med BT (SBU, 2005). En mängd internationella studier har visat ERP vara en effektiv metod för behandling av tvångssyndrom (Deacon & Abramowitz, 2004). Abramowitz (2006a) beskriver hur randomiserade kontrollerade prövningar (randomized controlled trial; RCT) visat ERP vara överlägsen kontrollbetingelser som progressiv avslappning, ångesthanteringsträning (anxiety management training) och placebo. ERP har i tidigare studier givit omkring 50 till 60 procentiga reduktioner på skattningsformuläret Yale Brown Obsessive Compulsive Scale (Y- BOCS), men patienter upplever sällan fullständig symptomreduktion (ibid.). Effekten av BT/ERP beskrivs ytterligare av SBU (2005), vilka sammanfattar att i genomsnitt 55 % av deltagare med overta tvångshandlingar förbättras avsevärt. Patienter som istället huvudsakligen lider av tvångstankar eller koverta tvångshandlingar utesluts emellertid ofta ur beteendeterapeutiska studier, vilket medför att evidensen för denna terapiform är som starkast vid typer som tvätt- och kontrolltvång (ibid.) Kognitiv terapi (KT) Delvis som en reaktion mot beteendeterapin utvecklades under 1970-talet ett ökande intresse för kognitionspsykologi och kognitiv teori, vilket kom att ligga till grund för den kognitiva terapin (KT). Man ansåg bland annat att den beteendeteoretiska modellen var bristfällig då den inte tog hänsyn till tankar och tolkningar som viktiga aspekter (Melin, 2006). Deacon och Abramowitz (2004) har sammanställt resultaten från tre metaanalyser som jämför KT med ERP. Van Balkom et al. (1994) redovisar inga direkta jämförelser mellan KT och ERP, men effektstorlekarna indikerar att ERP skulle vara något mer effektivt. I Abramowitz (1997) egen metaanalys framstår KT och ERP som lika effektivt, förutom i vissa fall då KT framstår som något effektivare än ERP. I den tredje metaanalysen (Abramowitz, Foa & Franklin, 2002) visar resultaten att det inte tycks finnas någon skillnad i effektivitet mellan KT och ERP. Deacon och Abramowitz (2004) finner detta förvånande då ERP uppvisat starkare effekt än KT vid jämförelse med väntelista. En tänkbar förklaring som läggs fram är att beteendeexperiment inom KT innehållit inslag som delvis överlappat ERP, i 5

12 kombination med att ERP ofta endast givits som hemuppgifter och ej kunnat genomföras optimalt i närvaro av en erfaren terapeut. Det saknas idag forskning som jämför optimalt genomförd ERP med KT utan inslag av beteendeexperiment och därmed är det också oklart vilken metod som faktiskt är effektivast (ibid.) Andra terapiformer En terapiform som på senare år fått mycket uppmärksamhet är Acceptance and Commitment Therapy (ACT), vilken Twohig et al. (2010) studerat som behandling vid tvångssyndrom. Resultaten visade en okontrollerad effektstorlek i ACT-gruppen på I jämförelse med kontrollbetingelsen progressiv avslappning fann man dessutom att ACT i högre grad åstadkom kliniskt signifikant symptomreducering, vilket ledde författarna till slutsatsen att ACT är värt att vidare studeras som behandlingsalternativ vid tvångssyndrom. Psykoanalys eller psykodynamisk terapi har aldrig systematiskt studerats vid tvångssyndrom, men enligt gängse uppfattning är effekten tveksam (SBU, 2005; Socialstyrelsen 2010) Kognitiv beteendeterapi (KBT) och läkemedelsbehandling Som förstahandsval av behandling vid tvångssyndrom rekommenderar Socialstyrelsen (2010) psykologisk behandling med KBT, vilket grundas i att redovisade effekter i metaanalyser genomgående är stora (d > 0.8), samt att det även finns dokumenterade långtidseffekter. I andra hand rekommenderas läkemedelsbehandling med tricykliska antidepressiva, av vilka klomipramin är det mest studerade (Socialstyrelsen, 2010; Wilhelm & Steketee, 2006). Att klomipramin bidrar med symptomreduktion har visats i flertalet större dubbelblindade studier (Group TCCS, 1991; Katz, DeVeaugh-Geiss & Landau, 1990) och Foa et al., (2005) rapporterar en kontrollerad effektstorlek på 0.77 i jämförelse med placebo. En generell återkommande uppfattning är dock att effekten försvinner då behandlingen avslutas (Abramowitz, 2006b; Bejerot, 1999; SBU, 2005; Wilhelm & Steketee, 2006). I jämförelse med klomipramin har också KBT visat sig vara mer effektivt (Foa et al., 2005). Trots att en kombination av psykoterapi och läkemedel är ett vanligt inslag i den kliniska vardagen är inte forskningen entydig huruvida detta är att föredra framför vardera behandlingsformen var för sig (Abramowitz, 2006b). Vissa studier har indikerat att kombinationen är bättre än endast medicinering, men på samma gång inte signifikant bättre än endast KBT (Cottraux et al., 1990; Foa et al., 2005; Franklin, Abramowitz, Bux, Zoellner & Feeny, 2002; van Balkom et al., 1998). Andra studier har istället rapporterat kombinationen vara mer effektiv än KBT ensam (Hohagen et al., 1998), i alla fall då sjukdomsbilden dominerats av tvångstankar (och inte tvångshandlingar) eller då depression förekommit som komorbiditet. Flertalet studier har också visat att KBT är effektivt även för patienter som tidigare inte svarat på läkemedelsbehandling (Kampman, Keijsers, Hoogduin & Verbank, 2002; Simpson, Gorfinkle & Liebowitz, 1999; Tolin, Maltby, Diefenbach, Hannan & Worhunsky, 2004) Självhjälp Självhjälp definieras som en tillräckligt beskriven behandling, vilken en individ kan utföra delvis utan professionell hjälp (Cuijpers, 1997). Williams (2001) nämner en rad fördelar med självhjälp, till exempel att behandlingen är mer tillgänglig, att patienten kan arbeta i sin egen takt och att patientens integritet och anonymitet är bättre skyddad. Självhjälpsformatet har även nackdelar och en betydande sådan är tendensen att en del patienter inte fullföljer hela behandlingsprogrammet, vilket har visats i flertalet studier som drabbats av höga bortfall. Att självhjälpsprogram i regel förutsätter en viss utbildningsnivå och läsförmåga kan också verka uteslutande (ibid.). 6

13 Det har gjorts ett flertal metaanalyser som sammanställer studier av självhjälpsbehandling för olika syndrom. Gould och Clum (1993) fann utifrån 40 studier en genomsnittlig kontrollerad effektstorlek på 0.76 vid avslutad behandling, vilket sedan sjönk till 0.53 vid uppföljning. Författarna fann samtidigt inte några signifikanta skillnader mellan självhjälpsformatet och traditionell psykoterapi. I en senare metaanalys av den Boer, Wiersma och van den Bosch (2004) fann man utifrån 14 studier ännu starkare kontrollerade effektstorlekar (0.84 respektive 0.76 vid uppföljning), vilket ytterligare talar för självhjälp som format Självhjälp vid tvångssyndrom Självhjälp vid tvångssyndrom har studerats i en rad olika former, vilket beskrivs i följande avsnitt Biblioterapi Forskningen kring biblioterapi vid tvångssyndrom är högst begränsad, men någon enstaka studie finns (Mataix-Cols & Marks, 2006). Fritzler, Hecker och Losee (1997) visade hur nio patienter signifikant förbättrades efter att ha använt en självhjälpsbok (Steketee & White, 1990), genomgått fem sessioner à upp till 60 minuter vardera med en terapeut, samt på egen hand genomfört ERP. Tre av dessa nio uppfyllde dessutom de uppsatta kriterierna för klinisk signifikant förbättring. I en studie av Frödell och Nasri (2005) genomgick 21 deltagare KBTbehandling utifrån en självhjälpsmanual och en begränsad terapeutkontakt via telefon. Den åtta veckor långa studien genererade goda resultat i form av en okontrollerad effektstorlek på 1.48 utifrån Y-BOCS Självhjälp via telefon I en studie av Lovell et al. (2006) jämfördes korta ERP-instruktioner via telefon med traditionell KBT-behandling. Totalt 72 patienter randomiserades till två betingelser, ERP via telefon respektive ERP på sedvanligt vis, och genomgick en session per vecka under totalt tio veckor. Resultaten visade att bägge behandlingar hade likvärdig effekt. En ytterligare studie genomfördes av Taylor et al. (2003) där 33 patienter med tvångssyndrom genomgick tolv veckor av KBT-behandling via telefon. Den okontrollerade effektstorleken var 1.07 och 45 % av patienterna uppfyllde inte längre kriterierna för tvångssyndrom efter behandlingen. Dessa resultat ansågs likvärdiga med studier av sedvanlig ERP (Mataix-Cols & Marks, 2006) Självhjälp via videokonferens I en pilotstudie av Himle et al. (2006) genomgick tre patienter med tvångssyndrom KBTbehandling via webbkamera i format av en videokonferens. Resultaten visade på en 44 till 55 procentig förbättring på Y-BOCS, vilket är jämförbart med förbättringsgraden inom motsvarande sedvanlig KBT-behandling (Abramowitz, 1997) Självhjälp med stöd av dator Flertalet studier har undersökt effekten av datorstödd självhjälp vid tvångssyndrom. En av de första studierna gjordes av Kirkby et al. (2000), vilka utvecklade ett datorprogram ämnat att lära patienter om ERP samt motivera till påbörjad självhjälpsbehandling. Användaren navigerades runt i ett grafiskt gränssnitt och guidades genom ERP av en digital patient med tvättritualer. Programmets effektivitet utvärderades i en studie med 13 patienter med tvätteller kontrolltvång, vilka alla använde programmet 45 minuter per vecka under totalt tre veckor (Clark, Kirkby, Daniels & Marks, 1998; Kirkby et al., 2000). Resultaten visade en icke-signifikant sänkning av Y-BOCS. 7

14 Behaviour therapy steps (BTSteps) var ett datorprogram som utvecklades under slutet av 1990-talet och som varit föremål för en rad studier rörande datorstödd självhjälp vid tvångssyndrom (Mataix-Cols & Marks, 2006). Guidad av en arbetsbok ringde deltagarna upp till en dator som gav instruktioner om hur man självrapporterar symptom och genomför ERP. BTSteps ämnade att hjälpa patienten analysera sin tvångsproblematik på tillräckligt detaljerad nivå för att kunna genomföra daglig ERP, skatta sin framgång samt motverka återfall. BTSteps utvärderades till att börja med i två studier med inomgruppsdesign, vilka bägge visade på signifikanta effekter sett till de deltagare som under behandlingen kommit igång med ERP (Bachofen et al., 1999; Greist et al., 1998; Nakagawa et al., 2000). För att bättre kunna studera programmets effektivitet genomfördes i början av 2000-talet en RCT där 218 deltagare randomiserades till de tre betingelserna BTSteps, traditionell KBT samt avslappningsövningar (Greist et al., 2002). Utöver tillgången till arbetsbok och datorprogram hade deltagarna 15 minuter långa samtal med en kliniker vid vecka noll, två, sex och tio av den totalt tio veckor långa behandlingen. Vid behandlingens slut var förbättringen på Y- BOCS som störst för gruppen som erhållit traditionell KBT (d = 1.22), därefter BTSteps (d = 0.84) och avslappning (d = 0.35). Traditionell KBT var signifikant bättre än BTSteps och både KBT och BTSteps var signifikant bättre än avslappning. Om man endast ser till de patienter som genomgått åtminstone en ERP session (65 %) fanns inte någon signifikant skillnad mellan grupperna sedvanlig KBT och BTSteps. Detta visar att trots att fler patienter möjligen blir mer motiverade till att genomföra ERP vid sedvanlig KBT än vid BTSteps, förbättras de som väl kommer igång med ERP lika mycket i bägge fall. I en ytterligare RCT undersökte man närmare hur patientens följsamhet till BTSteps påverkades av typen av terapeutkontakt (Kenwright, Marks, Graham, Franses & Mataix-Cols, 2005). Fyrtiofyra patienter randomiserades till två olika grupper, varav den ena gruppen erbjöds korta i förväg inbokade telefonsamtal med en terapeut, medan den andra erbjöds möjligheten att på eget initiativ ringa sin terapeut. Resultaten visade signifikanta förbättringar på Y-BOCS för bägge grupper, en förbättring som var signifikant större för gruppen med i förväg inbokade telefonsamtal. Samma grupp uppvisade också signifikant färre avhopp från programmet, vilket ger en antydan till vilken roll terapeutkontakten har för följsamheten Internetförmedlad behandling Ett format som har kommit att bli allt vanligare de senaste åren är behandling förmedlad via Internet. En exakt definition av detta format är dock inte helt enkel, då det finns flera olika konkurrerande konceptualiseringar och synsätt. Det som skiljer synsätten åt är i mångt och mycket i vilken utsträckning det finns en aktivt närvarande terapeut, samt på vilket sätt denne kommunicerar med sina patienter (Andersson, 2009). Det har i Sverige gjorts flertalet studier av Internetförmedlad KBT för olika ångest- och förstämningssyndrom (Andersson, 2009), i vilka patienterna i regel guidats genom ett självhjälpsmaterial av en terapeut (Andersson et al., 2008). Sådan guidad Internetförmedlad behandling beskrivs kombinera fördelarna av ett strukturerat självhjälpsmaterial, ett tillgängligt Internetformat samt en terapeut som medför stöd, uppmuntran och terapeutiska råd via e-post (Postel, de Haan, & De Jong, 2008). I ett försök att kartlägga terapeutens inverkan vid guidad Internetförmedlad behandling fann Palmqvist et al. (2007) utifrån 15 studier en stark korrelation (rho = 0.75) mellan mängden kontakt med terapeut räknat i minuter och mellangruppseffektstorlek. I studier av depression har det vidare visats att mindre eller ingen terapeutkontakt tenderar att öka bortfallet samt minska effekten av behandlingen (Christensen et al., 2006). Andersson (2009) menar att det är för tidigt att helt utelämna terapeuten och att denne fyller en viktig funktion i Internetförmedlad behandling. I en metaanalys av totalt 92 studier av Internetförmedlad behandling för flertalet olika syndrom beräknades den genomsnittliga effektstorleken till 0.53, vilket är jämförbart med 8

15 sedvanlig terapi (Barak, Hen, Boniel-Nissim & Shapira, 2008). Fjorton av dessa 92 studier jämförde dessutom på egen hand Internetförmedlad behandling med traditionell KBT utan att finna några signifikanta skillnader. Reger och Gahm (2009) undersökte i en ytterligare metaanalys effekten av 19 randomiserade kontrollerade studier av Internetförmedlad KBT, där interventionen visade sig överlägsen kontrollgruppen (d = ), samt på samma gång likvärdig med sedvanlig behandling. Författarna sammanfattar med att små sampelstorlekar, sällsynt användning av kontrollgrupp samt andra metodologiska problem gör att ytterligare studier krävs för att kunna fastslå effekten av Internetförmedlad KBT Internetförmedlad behandling vid tvångssyndrom Till författarnas kännedom finns det i skrivande stund inga publicerade studier av Internetförmedlad behandling vid tvångssyndrom. Vad som finns att tillgå är en psykologexamensuppsats av Asplund och Lundgren (2005) där 27 deltagare randomiserades till Internetförmedlad KBT respektive väntelista. Likt många av studierna nämnda i föregående stycke bestod behandlingen i grunden av en självhjälpstext samt e-postkontakt mellan patient och terapeut. Behandlingen visade på måttlig effekt sett till förändring på Y- BOCS mellan grupperna (d = 0.73). Under 2010 och 2011 har det vid Karolinska Institutet genomförts en pilotstudie avsedd att förbereda för kommande studier av Internetförmedlad KBT vid tvångssyndrom (Andersson et al., 2011). Denna studie är av inomgruppsdesign, med 23 deltagare från Stockholmsområdet samt ännu opublicerad. Det främsta målet har varit att utvärdera en nyskriven självhjälpsmanual och på det sättet bereda väg för den större nationella behandlingsstudie som denna examensuppsats avser. Preliminära resultat visar på statistiskt signifikanta skillnader mellan för- och eftermätning på Y-BOCS (d = 1.64). 1.6 Syfte Mataix-Cols och Marks (2006) lyfter fram en brist på tillgängliga KBT-terapeuter som en starkt bidragande orsak till att många individer med tvångssyndrom erhåller bristfällig behandling eller helt förblir obehandlade. Utifrån vetskapen att cirka två procent av landets befolkning beräknas lida av tvångssyndrom, samtidigt som tillgången till KBT-behandling i stora delar av landet är begränsad (Weissman et al., 1994; Larsson, Kaldo & Broberg, 2009), kan det anses vara motiverat att undersöka hur man kan göra KBT mer tillgängligt. Ett exempel på detta är Internetförmedlad KBT, vilket har uppvisat jämförbara effekter med traditionell KBT-behandling för flertalet olika syndrom (Barak, Hen, Boniel-Nissim & Shapira, 2008). Mer specifikt för tvångssyndrom finns indikationer på goda effekter (Andersson et al., 2011; Asplund och Lundgren, 2005), men i dagsläget finns inga publicerade studier. Syftet med denna studie är således att undersöka effekten av Internetförmedlad KBT vid tvångssyndrom. Frågeställningen som undersöks är ifall experimentgrupp som ges Internetförmedlad KBT kommer att erhålla en statistiskt signifikant skillnad från för- till eftermätning vad gäller symptomlindring jämfört med kontrollgrupp bestående av stödkontakt. De riktade hypoteserna är: 1. Experimentgrupp minskar signifikant mer än kontrollgrupp sina symptom mätt med Yale Brown Obsessive Compulsive Scale (Y-BOCS; Goodman et al., 1989). 2. Experimentgrupp minskar signifikant mer än kontrollgrupp sina symptom mätt med Obsessive Compulsive Inventory-Revised (OCI-R; Foa et al., 2002). 9

16 3. Experimentgrupp minskar signifikant mer än kontrollgrupp sina symptom mätt med Dimensional Obsessive-Compulsive Scale (DOCS; Abramowitz et al., 2010) 4. Experimentgrupp minskar signifikant mer än kontrollgrupp sina symptom mätt med Montgomery-Åsberg Depression Rating Scale, Self-assessment (MADRS-S; Svanborg & Åsberg, 1994). 5. Experimentgrupp ökar signifikant mer än kontrollgrupp sin livskvalitet mätt med EuroQol EQ-5D (The EuroQol Group, 1990). 10

17 2. Metod 2.1 Design Studien var en experimentell randomiserad kontrollerad prövning. De oberoende variablerna utgjordes av en mellangruppsvariabel (grupp) med de två betingelserna experimentgrupp och kontrollgrupp, samt en inomgruppsvariabel (tid) med de två betingelserna förmätning och eftermätning. Studiens primära utfallsmått var tvångssymptom mätt med Y-BOCS. Sekundära utfallsmått var tvångssymptom mätt med OCI-R och DOCS, depressionssymptom mätt med MADRS-S och upplevd livskvalitet mätt med EQ-5D. Samtliga mått administrerades före och efter behandling utöver OCI-R som dessutom administrerades veckovis. 2.2 Deltagare Urval För att bli inkluderad i studien behövde deltagarna lida av tvångssyndrom enligt DSM-IV- TR. I samband med anmälan och screening framgick det dessutom att man behövde vara minst 18 år, behärska talad och skriven svenska, ha tillgång till dator, Internet och en e- postadress, ha tid att engagera sig cirka 6-7 timmar i veckan under den tio veckor långa behandlingsperioden, ha möjlighet att läsa sidor text i veckan samt ha möjlighet att utföra praktiska övningar i sin egen vardag. De exklusionskriterier som tillämpades var (a) annan primär Axel-I diagnos, (b) substansberoende/missbruk under de senaste sex månaderna, (c) nuvarande eller tidigare psykossjukdom eller bipolär sjukdom, (d) aktuell suicidrisk (definierat som >3 poäng på item 9 på MADRS-S), (e) Axel-II diagnos som påtagligt skulle försvåra deltagande, (f) påbörjad eller justerad farmakologisk behandling mot tvångssyndrom eller annan psykiatrisk diagnos de senaste två månaderna, (g) annan pågående psykologisk behandling, (h) genomgången KBT vid tvångssyndrom de senaste två åren (definierat som minst sex strukturerade sessioner med sedvanliga KBT-komponenter såsom psykoedukation med påföljande ERP), (i) allvarlig somatisk sjukdom, (j) Y-BOCS >31 samt (k) primär problematik utgörs av samlarbeteenden (hoarding). Genomförda powerberäkningar visade att givet 80 % power behövdes 100 forskningspersoner med 50 deltagare i vardera betingelse för att hitta en signifikant kontrollerad effektstorlek på 0.5 (α =.05; Clark-Carter, 2010). 11

18 Figur 1. Deltagarflöde ¹ = Deltog i klinikeradministrerad eftermätning med Y-BOCS. ² = Deltog i Internetadministrerad eftermätning med OCI-R, DOCS, MADRS-S och EQ-5D. Y-BOCS: Yale-Brown Obsessive Compulsive Scale; OCI-R: Obsessive-Compulsive Inventory-Revised; MADRS-S: Montgomery-Åsberg Depression Rating Scale Selfassessment; EQ-5D: EuroQol. 12

19 2.2.2 Demografi I tabell 1 redovisas demografiska data över deltagarna. Inga statistiskt signifikanta skillnader återfanns mellan grupperna på någon av variablerna. Tabell 1. Demografi Behandlingsgrupp Kontrollgrupp Totalt Variabel (n = 50) (n = 51) (N = 101) Kön Män (%) 17 (50) 17 (50) 34 (100) Kvinnor (%) 33 (49) 34 (51) 67 (100) Ålder Medel (SD) (11.64) (13.66) (12.69) Min-Max Median Antal år med symptom Medel (SD) (12.13) (13.13) (12.59) Min-Max Median Civilstånd Gift/har pojkvän eller flickvän, med barn (%) 14 (47) 16 (53) 30 (100) Gift/har pojkvän eller flickvän, utan barn (%) 12 (41) 17 (59) 29 (100) Ensamstående med barn (%) 1 (25) 3 (75) 4 (100) Ensamstående utan barn (%) 23 (61) 15 (39) 38 (100) Utbildning Förgymnasial utbildning, minst 9 år (%) 2 (100) - 2 (100) Gymnasial utbildning, högst 2 år (%) 1 (33) 2 (67) 3 (100) Gymnasial utbildning, 3 år (%) 12 (50) 12 (50) 24 (100) Eftergymnasial utbildning, kortare än 3 år (%) 11 (52) 10 (48) 21 (100) Eftergymnasial utbildning, 3 år eller längre (%) 24 (47) 27 (53) 51 (100) Sysselsättning Inom kommunal sektor (%) 14 (70) 6 (30) 20 (100) Inom landstingssektorn (%) 1 (25) 3 (75) 4 (100) Inom statlig sektor (%) 3 (37) 5 (63) 8 (100) Inom privat sektor (arbetare) (%) 3 (33) 6 (67) 9 (100) Inom privat sektor (tjänsteman) (%) 10 (53) 9 (47) 19 (100) Arbetssökande (%) 3 (37) 5 (63) 8 (100) Student (%) 11 (58) 8 (42) 19 (100) Pensionär (%) 1 (50) 1 (50) 2 (100) Annat (%) 4 (33) 8 (67) 12 (100) Datorvana Mycket stor (%) 26 (57) 20 (43) 46 (100) Ganska stor (%) 11 (33) 22 (67) 33 (100) Medelstor (%) 9 (50) 9 (50) 18 (100) Ganska liten (%) 3 (100) - 3 (100) Mycket liten (%) 1 (100) - 1 (100) Komorbiditet Egentlig depression tidigare (%) 22 (48) 24 (52) 46 (100) Egentlig depression pågående (%) 3 (50) 3 (50) 6 (100) Paniksyndrom med agorafobi pågående (%) 1 (20) 4 (80) 5 (100) Social fobi (%) 7 (47) 8 (53) 15 (100) Generaliserat ångestsyndrom (%) 12 (50) 12 (50) 24 (100) Antal deltagare med minst en komorbiditet (%) 18 (46) 21 (54) 39 (100) 13

20 2.3 Material Klinikeradministrerade formulär Structured Clinical Interview for DSM-IV Axis I Disorders (SCID-I) SCID-I (First et al., 1998) är en semistrukturerad diagnostisk intervju ämnad att förenkla fastställandet av diagnos utifrån DSM-IV. Intervjun är uppbyggd utifrån ett hierarkiskt system och tillåter intervjuaren att ställa såväl förutbestämda som spontana frågor. I denna studie begränsades användningen till det avsnitt som rör tvångssyndrom utifrån den något nedkortade kliniska versionen SCID-I-CV. SCID-I har visat sig vara ett reliabelt instrument för fastställande av Axel I-diagnoser utifrån tidigare upplagan DSM-III-R (Segal, Hersen & Van Hasselt, 1994). För nuvarande upplaga rapporterar First et al. (1998) en interbedömarreliabilitet enligt Cohens κ mellan.70 och Mini International Neuropsychiatric Interview Swedish Version 6.0.0b (M.I.N.I 6.0.0b) M.I.N.I 6.0.0b (Sheehan et al., 1998) är en strukturerad diagnostisk intervju avsedd till att enklare och effektivare diagnostisera utifrån exempelvis DSM-IV-TR. Intervjun består av 16 fristående avsnitt varav samtliga förutom det om tvångssyndrom användes i föreliggande studie. M.I.N.I har i flertalet studier visat hög diagnostisk konkordans med andra vanligen använda diagnostiska instrument, som exempelvis SCID-I (Lecrubier et al., 1997; Sheehan et al., 1997; Sheehan et al., 1998) Clinical Global Impressions Scale (CGI) CGI (Guy, 1976) är ett mätinstrument ämnat att mäta en patients helhetsförändring från före till efter en behandling samt symptombörda. Instrumentet består av tre delar, varav delarna Severity of Illness (CGI-S) och Global Improvement (CGI-I) användes i denna studie. CGI har aldrig specifikt validerats för en tvångssyndromspopulation, men studier har visat på god reliabilitet och validitet för diagnoser som social fobi och depression (Kadouri, Corruble & Falissard, 2007; Zaider, Heimberg, Fresco, Schneier & Liebowitz, 2003) Global Assessment of Functioning (GAF) GAF (APA, 2002) är ett instrument avsett att mäta psykologisk, social och yrkesmässig funktionsförmåga. Instrumentet består av en numerisk skala från 0 till 100, vilken ses som ett hypotetiskt kontinuum med psykisk sjukdom respektive psykisk hälsa som motpoler. Till sin hjälp i skattningen har klinikern tio intervall med tillhörande beskrivningar av symptom. Det har gjorts flertalet valideringsstudier av GAF utifrån vilka en rad skilda slutsatser är dragna. GAF har menats ha god reliabilitet och validitet (Jones, Thornicroft, Coffey & Dunn, 1995), god interbedömarreliabilitet för kliniker som tränats på mätinstrumentet (Vatnaland, Vatnaland, Friis & Opjordsmoen, 2007), dålig interbedömarreliabilitet vid rutinmässig användning i vården (ibid.) samt vara användbart för mätning av förändring på grupp- men ej individnivå (Söderberg, Tungström & Armelius, 2005). En fjärde studie ifrågasätter värdet av GAF och efterfrågar samtidigt fler studier som undersöker vilken påverkan träning i skattning har på reliabiliteten (Moos, Nichol & Moos, 2002) Yale Brown Obsessive Compulsive Scale (Y-BOCS) Y-BOCS (Goodman et al., 1989) är ett skattningsformulär som mäter svårighetsgrad vid tvångssyndrom oberoende av innehåll i tvångstankar eller tvångshandlingar. Instrumentet finns både i en längre klinikeradministrerad version och en kortare självskattningsversion. Y- BOCS består av tio items med fyra svarsalternativ vilka sträcker sig från 0 (inga symptom) till 14

En broschyr om Tvångssyndrom

En broschyr om Tvångssyndrom En broschyr om Tvångssyndrom Riksförbundet för Social och Mental Hälsa Förekomst Tvångssyndrom är en form av psykiska besvär som över 2 % av befolkningen har. Man talar därför om det som en folksjukdom.

Läs mer

FRÅGOR OCH SVAR OM OCD

FRÅGOR OCH SVAR OM OCD FRÅGOR OCH SVAR OM OCD INNEHÅLLSFÖRTECKNING Vad är OCD?... 1 Varför får man OCD?... 1 Vilka drabbas?... 2 Kan man bli frisk?... 2 Hur många lider av OCD?... 2 Hur behandlar man tvång?... 2 Finns det fler

Läs mer

Martina Datavs Johansson Ann-Sofie Kardell. Utvärdering av KBT i grupp för personer med depression Vid psykiatrisk mottagning 2, allmänpsyk Uppsala

Martina Datavs Johansson Ann-Sofie Kardell. Utvärdering av KBT i grupp för personer med depression Vid psykiatrisk mottagning 2, allmänpsyk Uppsala Martina Datavs Johansson Ann-Sofie Kardell Utvärdering av KBT i grupp för personer med depression Vid psykiatrisk mottagning 2, allmänpsyk Uppsala BAKGRUND Vid psykiatrisk mottagning 2, (tidigare mottagningen

Läs mer

E-hälsa med fokus på ångest och andra psykiatriska tillstånd inklusive beroende. Självhjälp på terapikartan

E-hälsa med fokus på ångest och andra psykiatriska tillstånd inklusive beroende. Självhjälp på terapikartan E-hälsa med fokus på ångest och andra psykiatriska tillstånd inklusive beroende Per Carlbring Leg Psykoterapeut Leg Psykolog Professor Självhjälp på terapikartan 1 2 3 1. Ren självhjälp 2. Väggledd självhjälp

Läs mer

Beteendeanalys Positiv och negativ förstärkning KBT i praktiken Exemplet paniksyndrom KBT vid depression KBT vid kroniska tillstånd Nya trender

Beteendeanalys Positiv och negativ förstärkning KBT i praktiken Exemplet paniksyndrom KBT vid depression KBT vid kroniska tillstånd Nya trender Innehåll: Beteendeanalys Positiv och negativ förstärkning KBT i praktiken Exemplet paniksyndrom KBT vid depression KBT vid kroniska tillstånd Nya trender Människan är rationell! Men vi gör ju så dumma

Läs mer

Agenda. Bakgrund. Diagnos och behandling vid ångest och depression. Bakgrund. Diagnostik. Depression. Ångestsyndrom. Sammanfattning- take-home message

Agenda. Bakgrund. Diagnos och behandling vid ångest och depression. Bakgrund. Diagnostik. Depression. Ångestsyndrom. Sammanfattning- take-home message Diagnos och behandling vid ångest och depression Louise Hamark Distriktsläkare och KBT-terapeut Uppsala Agenda Bakgrund Diagnostik Depression Sammanfattning- take-home message Bakgrund 1/3 av primärvårdens

Läs mer

F2 Ångestsyndrom 2011-06-01. Upplägg. Kämpa eller fly? kämpa? stressor. fly? Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp

F2 Ångestsyndrom 2011-06-01. Upplägg. Kämpa eller fly? kämpa? stressor. fly? Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp F2 Ångestsyndrom Cecilia Eriksson Grundläggande psykiatri, 7.5 hp 1 Upplägg Sammanfattning av föreläsningen Stress Paniksyndrom Generaliserat ångestsyndrom (GAD) Tvångssyndrom (OCD) Fobier Posttraumatiskt

Läs mer

EMOTION REGULATION GROUP THERAPY (ERGT) OCH BEHANDLING AV UNGDOMAR MED ICKE-SUICIDALT SJÄLVSKADEBETEENDE VIA INTERNET (ERITA)

EMOTION REGULATION GROUP THERAPY (ERGT) OCH BEHANDLING AV UNGDOMAR MED ICKE-SUICIDALT SJÄLVSKADEBETEENDE VIA INTERNET (ERITA) EMOTION REGULATION GROUP THERAPY (ERGT) OCH BEHANDLING AV UNGDOMAR MED ICKE-SUICIDALT SJÄLVSKADEBETEENDE VIA INTERNET (ERITA), leg psykolog, doktorand Centrum för Psykiatriforskning Institutionen för klinisk

Läs mer

Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa?

Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa? Ångest, oro, rädsla, panik. Vad är vad och hur kan vi hjälpa? Lisa Boutz Leg. psykolog Barn- och ungdomspsykiatri Ångest = ett sinnestillstånd som karaktäriseras av oro och rädsla och som påverkar oss

Läs mer

Datorbaserad kognitiv beteendeterapi vid ångestsyndrom eller depression

Datorbaserad kognitiv beteendeterapi vid ångestsyndrom eller depression sbu alert utvärdering av nya metoder inom hälso- och sjukvården Datorbaserad kognitiv beteendeterapi vid ångestsyndrom eller depression sbu alert-rapport nr 2007-03 2007-06-20 www.sbu.se/alert Sammanfattning

Läs mer

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig

Läs mer

Innehåll. Förord... 7. Inledning... 9. Vardagsångest och hur man hanterar den... 65. kapitel 1 Vad är ångest?... 11. kapitel 2 Teorier om ångest...

Innehåll. Förord... 7. Inledning... 9. Vardagsångest och hur man hanterar den... 65. kapitel 1 Vad är ångest?... 11. kapitel 2 Teorier om ångest... Innehåll Förord.... 7 Inledning.... 9 kapitel 1 Vad är ångest?... 11 kapitel 2 Teorier om ångest.... 27 kapitel 3 Arv eller miljö?... 51 kapitel 4 Michael Palin och Graham Taylor: Vardagsångest och hur

Läs mer

KBT. Kognitiv Beteendeterapi.

KBT. Kognitiv Beteendeterapi. KBT Kognitiv Beteendeterapi. Inledning. KBT är en förkortning för kognitiv beteendeterapi, som är en psykoterapeutisk behandlingsmetod med rötterna i både kognitiv terapi och beteendeterapi. URSPRUNGLIGEN

Läs mer

KBT- sömnbehandling på internet i NSÖ

KBT- sömnbehandling på internet i NSÖ - KBT- sömnbehandling på internet i NSÖ Informationsmaterial till personal på vårdcentraler i NSÖ. Uppdaterad januari 2012. Du hittar även information om projektet på www.susanneprojektet.info Hanna Tillgren

Läs mer

Introduktion till KBT. - Det bara verkar dumt för att vi inte förstår vad i konsekvensen som är belönande. Introduktion till KBT

Introduktion till KBT. - Det bara verkar dumt för att vi inte förstår vad i konsekvensen som är belönande. Introduktion till KBT Människan är rationell! Innehåll: analys Positiv och negativ förstärkning KBT i praktiken Exemplet paniksyndrom KBT vid depression KBT vid kroniska tillstånd Nya trender Men vi gör ju så dua saker? Det

Läs mer

Evidensrapport - kognitiv beteendeterapi för social fobi

Evidensrapport - kognitiv beteendeterapi för social fobi UMEÅ UNIVERSITET Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering Arbetsterapi 901 87 UMEÅ Evidensrapport - kognitiv beteendeterapi för social fobi Studentens namn AT 2/08 VT 2011 Kursansvarig: Britt-Inger

Läs mer

SOFIE-projektet: En jämförelse av Internetbaserad kognitiv beteendeterapi och Internetbaserad tillämpad avslappning för behandling av social fobi

SOFIE-projektet: En jämförelse av Internetbaserad kognitiv beteendeterapi och Internetbaserad tillämpad avslappning för behandling av social fobi UPPSALA UNIVERSITET Institutionen för psykologi Psykologexamensuppsats, 20 p Höstterminen 2005 SOFIE-projektet: En jämförelse av Internetbaserad kognitiv beteendeterapi och Internetbaserad tillämpad avslappning

Läs mer

Evidens och riktlinjer kring behandling av depression och ångest Professor Lars von Knorring. Mellansvenskt läkemedelsforum, 3 februari 2010

Evidens och riktlinjer kring behandling av depression och ångest Professor Lars von Knorring. Mellansvenskt läkemedelsforum, 3 februari 2010 Preliminär version 4 mars 2009 Regionala seminarier Remissförfarande t.o.m. 8 juni 2009 Definitiv version presenteras 16 mars 2010. Nationella riktlinjer för depressionssjukdom och ångestsyndrom!"#$"#%&"#'()*+,"$-&))+!"#$%&##&'(#)*

Läs mer

2. DIAGNOSTIK. Definition Diagnostiska system Problem och utveckling. 22.8.2011 Rasmus Isomaa

2. DIAGNOSTIK. Definition Diagnostiska system Problem och utveckling. 22.8.2011 Rasmus Isomaa 2. DIAGNOSTIK Definition Diagnostiska system Problem och utveckling Definition: Med ätstörning avses en ihållande störning i ätbeteende, som påtagligt försämrar fysisk hälsa eller psykosocialt fungerande.

Läs mer

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Solveig Olausson Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, fil. dr. i psykologi Beroendekliniken Sahlgrenska universitetssjukhuset Göteborg Psykiska problem hos

Läs mer

ÅNGESTHJÄLPEN. David Brohede, leg. psykolog david.brohede@psykologpartners.se. www.psykologpartners.se www.kbtonline.se

ÅNGESTHJÄLPEN. David Brohede, leg. psykolog david.brohede@psykologpartners.se. www.psykologpartners.se www.kbtonline.se ÅNGESTHJÄLPEN David Brohede, leg. psykolog david.brohede@psykologpartners.se www.psykologpartners.se www.kbtonline.se ÅNGESTHJÄLPEN David Brohede, leg. psykolog david.brohede@psykologpartners.se www.psykologpartners.se

Läs mer

Internetbaserad behandling

Internetbaserad behandling Internetbaserad behandling Vad är internetbaserad behandling? Historia Forskningsläget Internetbaserad behandling Vad är internetbaserad behandling? Historia Forskningsläget Vad är internetbaserad behandling?

Läs mer

Screening av psykisk ohälsa - ett enkelt första instrument

Screening av psykisk ohälsa - ett enkelt första instrument Screening av psykisk ohälsa - ett enkelt första instrument Arne Gerdner Professor i socialt arbete Doktor i psykiatri Internationellt certifierad alkohol- och drogbehandlare 1 Utredningar i ärenden om

Läs mer

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING INTERNETFÖRMEDLAD PSYKOLOGISK BEHANDLING VID ÅNGEST- OCH FÖRSTÄMNINGSSYNDROM Ulf Jonsson Leg psykolog, Med Dr, Projektledare på SBU ulf.jonsson@sbu.se Varför

Läs mer

Internetbaserad psykologisk behandling

Internetbaserad psykologisk behandling Internetbaserad psykologisk behandling Föreläsning vid Psykiatrins dag, Eskilstuna 3 november 2014 Gerhard Andersson, professor Linköpings Universitet och Karolinska Institutet www.gerhardandersson.se

Läs mer

Ätstörningar vid fetma

Ätstörningar vid fetma Ätstörningar vid fetma Diagnos och samsjuklighet 1 Diagnostik enligt DSM Diagnostic and Statistical Manual of mental disorders Deskriptiva kriterier Systematisk och pedagogisk Stöd för psykiatrisk diagnostik

Läs mer

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort

Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort från den Ottosson & d`elia. (2008). Rädsla, oro, ångest

Läs mer

Självhjälps-KBT i Primärvården. Jonas Almlöv Psykolog Närsjukvården i Östergötland

Självhjälps-KBT i Primärvården. Jonas Almlöv Psykolog Närsjukvården i Östergötland Självhjälps-KBT i Primärvården Jonas Almlöv Psykolog Närsjukvården i Östergötland Syfte Att behandla patienter med egentlig depression Syfte Att behandla patienter med egentlig depression Med kognitiv

Läs mer

KBT behandling vid spelberoende

KBT behandling vid spelberoende KBT behandling vid spelberoende RFMA konferens om spel och spelmissbruk 2011-02-02 Henrik Josephson Psykolog, Beroendecentrum Stockholm Doktorand, Karolinska Institutet, CNS missbruk/beroende henrik.josephson@ki.se

Läs mer

Exponering med responsprevention för tvångssyndrom i ett kliniskt sammanhang

Exponering med responsprevention för tvångssyndrom i ett kliniskt sammanhang Uppsala universitet Institutionen för psykologi Psykologexamensuppsats VT 2012 Exponering med responsprevention för tvångssyndrom i ett kliniskt sammanhang - en behandlingsutvärdering på OCD-Centret i

Läs mer

NOVA-PROJEKTET Effekten av ett Internetbaserat självhjälpsprogram med e-poststöd vid behandling av ångeststörningar

NOVA-PROJEKTET Effekten av ett Internetbaserat självhjälpsprogram med e-poststöd vid behandling av ångeststörningar NOVA-PROJEKTET Effekten av ett Internetbaserat självhjälpsprogram med e-poststöd vid behandling av ångeststörningar Fanny Estling Ebba Jakobsson Linköpings universitet Institutionen för beteendevetenskap

Läs mer

Välkommen till Fördjupningen!

Välkommen till Fördjupningen! ADDIS Utbildning Välkommen till Fördjupningen! ADDIS och ADDIS-ung Föreläsare Birgitta Imanius Utbildningsmodell för ADDIS/-Ung Grundutbildning Fördjupning: Learning Transfer : Föreläsning, Ppt-presentation

Läs mer

Psykiatrisk tilläggsproblematik hos unga vuxna med autismspektrumtillstånd

Psykiatrisk tilläggsproblematik hos unga vuxna med autismspektrumtillstånd Psykiatrisk tilläggsproblematik hos unga vuxna med autismspektrumtillstånd Vad är det och vad kan man göra? Linköping 2012-11-07 Tove Lugnegård, överläkare, med dr, Vuxenhabiliteringen i Värmland Exempel

Läs mer

Trauma, PTSD & beroendesjukdom Integrerad behandling & pågående forskning inom BCS EWA/VERA-mottagningen

Trauma, PTSD & beroendesjukdom Integrerad behandling & pågående forskning inom BCS EWA/VERA-mottagningen Trauma, PTSD & beroendesjukdom Integrerad behandling & pågående forskning inom BCS EWA/VERA-mottagningen Anna Persson, legitimerad psykolog, BCS Åsa Magnusson, överläkare, BCS, Med.dr, adjunkt, KI Specifik

Läs mer

Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri

Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri + Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri + Förekomst av psykisk störning hos barn och ungdomar DSM-IV kriterier 41% DSM-IV kriterier

Läs mer

Formulär som skickas med kallelsen

Formulär som skickas med kallelsen Sammanställning av tolkning av skattningsskalor Formulär som skickas med kallelsen Funktionsnivå: Sheehan disability scale Summera poängen på de tre skalorna. Totalpoäng 0-30 (ej funktionshindrad mycket

Läs mer

BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN

BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN Malin Gren Landell Fil dr, Leg psykolog, leg psykoterapeut Avd för klinisk psykologi och socialpsykologi BLYGA OCH ÄNGSLIGA BARN Ladda ned/beställ från www.sos.se/publikationer Vikten av kunskap om blyghet

Läs mer

Selektiv mutism och dess behandling

Selektiv mutism och dess behandling Selektiv mutism och dess behandling Selektiv mutism och dess behandling Första ärenden 1996 Barnorienterad familjeterapi (BOF) - den använda behandlingsmetoden utveckling och anpassning av metoden till

Läs mer

Att inte våga synas kan vara tecken på social fobi

Att inte våga synas kan vara tecken på social fobi Att inte våga synas kan vara tecken på social fobi Social fobi Information till drabbade och anhöriga Går du ständigt omkring med en stark rädsla för att göra bort dig inför andra människor? Brukar du

Läs mer

Psykiatrisk anamnes och tidigare behandlingar

Psykiatrisk anamnes och tidigare behandlingar Fall: bakgrund, konceptualisering, behandlingsplan och utvärdering Fri omarbetning efter Beck Institute for Cognitive Therapy and Research. Svensk översättning Makower&Skön. Bearbetning Irena Makower.

Läs mer

Åsa Österlund. Introduktion till KBT -att förståbeteende är grunden till förändring. Upplägg. Målsättning

Åsa Österlund. Introduktion till KBT -att förståbeteende är grunden till förändring. Upplägg. Målsättning Åsa Österlund Introduktion till KBT -att förståbeteende är grunden till förändring Legitimerad sjukgymnast Gruppledarutbildning i KBT med inriktning sömn, stress och smärta. Basutbildning i psykoterapi

Läs mer

Utvärdering av självhjälpsbehandling med tillägg av mobiltelefonapplikationen Challenger vid social fobi

Utvärdering av självhjälpsbehandling med tillägg av mobiltelefonapplikationen Challenger vid social fobi Utvärdering av självhjälpsbehandling med tillägg av mobiltelefonapplikationen Challenger vid social fobi Rikard Blomdahl Charlotte Lundén Handledare: Per Carlbring Examinator: Ewa Mörtberg PSYKOTERAPEUTPROGRAMMET,

Läs mer

Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt

Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt 12 mars 2015 www.attention-utbildning.se 1 Dagens agenda 9.30 10.45 Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar från DSM-IV till DSM-5 Marie Adolfsson

Läs mer

Mats Jacobson Ingrid Almgren. Beteendeanalys. en praktisk guide. Verksam Psykologi

Mats Jacobson Ingrid Almgren. Beteendeanalys. en praktisk guide. Verksam Psykologi Mats Jacobson Ingrid Almgren Beteendeanalys en praktisk guide Verksam Psykologi Detta är en kort praktisk guide till hur du kan göra en klinisk beteendeanalys. Diagnos Om du kan sätta en klar DSM-IV diagnos

Läs mer

Allmänt: Sammanfatta kort den bakgrundsinformation som insamlats vid bedömning av patienten inför behandling. Var koncis i beskrivningen!

Allmänt: Sammanfatta kort den bakgrundsinformation som insamlats vid bedömning av patienten inför behandling. Var koncis i beskrivningen! Fall: bakgrund, konceptualisering, behandlingsplan och utvärdering Utvecklad på Beck Institute for Cognitive Therapy and Research. www.beckinstitute.org Svensk översättning Skön&Zuber&Nowak I. Bakgrund

Läs mer

Ärendeansvarig* Patientens personnr* Patientens namn*

Ärendeansvarig* Patientens personnr* Patientens namn* Ärendeansvarig* Patientens personnr* Patientens namn* Informationsdatum* (ÅÅÅÅ-MM-DD) Vid det datum som anges ska övriga uppgifter som registreras varit gällande (aktuella) * = Obligatorisk fråga Ange

Läs mer

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom Psykiatriska problem och behandling av unga 1. Utgångspunkter i den barnpsykiatriska behandlingen 2. Behandling inom ungdomspsykiatrin 3. Mentaliseringsbegreppet 4. Depression/Ångest 5. Terapiformerna

Läs mer

Underlag för psykiatrisk bedömning

Underlag för psykiatrisk bedömning 1 Underlag för psykiatrisk bedömning 1. Orsak till bedömningen (Remiss? Sökt själv? Huvudproblem?).. (TC: kontaktorsak) 2. Långsiktigt förlopp (Kartlägg förlopp från uppgiven symtomdebut. Ange besvärsperioder,

Läs mer

det psykologiska perspektivet

det psykologiska perspektivet För den som lider av psykisk ohälsa finns en rad behandlingsmetoder, främst olika former av samtalsoch läkemedelsbehandling. Ofta används en kombination. Grundläggande är att man har med sig både det medicinska,

Läs mer

Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra?

Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra? Ungdomar med missbruksproblem hur ser det ut och vad ska vi göra? Anders Tengström Docent i psykologi, Leg psykolog Karolinska Institutet Varför utvecklar en del ungdomar missbruk och beroende av alkohol/droger

Läs mer

FFT Funktionell familjeterapi

FFT Funktionell familjeterapi Texten nedan är hämtade från riktlinjerna för missbruk- och beroendevård som uppdaterats med en preliminär version 2014-03-31. FFT Funktionell familjeterapi Tillstånd: Användning, missbruk eller beroende

Läs mer

Patologiskt samlande ny diagnos i DSM-5 Volen Ivanov

Patologiskt samlande ny diagnos i DSM-5 Volen Ivanov Patologiskt samlande ny diagnos i DSM-5 Volen Ivanov Leg.psykolog, Ångestenheten Doktorand, Karolinska Institutet rucklab.com Lukas 12:15-21 Akta er för allt habegär. En människas liv beror inte av överflöd

Läs mer

Internetförmedlad psykologisk. behandling har vid ångest- och förstämningssyndrom

Internetförmedlad psykologisk. behandling har vid ångest- och förstämningssyndrom Internetförmedlad psykologisk behandling vid ångest- och förstämningssyndrom sbu alert-rapport nr 2013-02 2013-08-28 www.sbu.se/alert Sammanfattning och slutsatser Psykologisk behandling rangordnas högt

Läs mer

PC2275, Kognitiv beteendeterapi, 30 högskolepoäng

PC2275, Kognitiv beteendeterapi, 30 högskolepoäng Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden PC2275, Kognitiv beteendeterapi, 30 högskolepoäng Avancerad nivå Cognitive behaviour therapy, 30 credits, Second Cycle 1. Fastställande Kursplanen har fastställts

Läs mer

Screening och utredning av alkohol- och drogproblem

Screening och utredning av alkohol- och drogproblem Screening och utredning av alkohol- och drogproblem Sven-Eric Alborn Leg.Psykolog/Leg.Psykoterapeut Kliniksamordnare Beroendekliniken SU Sven-eric.alborn@vgregion.se Att anpassa behandling - kartläggning

Läs mer

Tourette syndrom (TS)

Tourette syndrom (TS) Komplettering Fördjupningskurs NPF 24 oktober 2013 Kursledare: Urban Leijon www.attention-utbildning.se Tourette syndrom (TS) Motoriska + vokala tics > 1år Ticsen orsakar lidande eller försämrad funktion

Läs mer

Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå. Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland

Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå. Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland Barn- och ungdomspsykiatri på primärvårdsnivå Håkan Jarbin, chöl, med dr BUP Halland Förekomst av psykiska problem hos barn- och unga 1/3 har sömnsvårigheter minst en gång i veckan ¼ har huvudvärk 1/5

Läs mer

Stepwise 2005-2011 Capio Anorexi Center AB

Stepwise 2005-2011 Capio Anorexi Center AB Stepwise 5-11 Capio Anorexi Center AB Dessa resultat gäller Capio Anorexi Center i Stockholm och Varberg. Vår ambition är att följa upp varje patient efter efter initialregistrering och vi följer riktlinjerna

Läs mer

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut. anna.norlen@rb.se

Små barn och trauma. Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut. anna.norlen@rb.se Små barn och trauma Anna Norlén Verksamhetsledare Leg Psykolog Leg Psykoterapeut anna.norlen@rb.se Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 Trauma En extremt påfrestande

Läs mer

Ärendeansvarig* Patientens personnr* Patientens namn*

Ärendeansvarig* Patientens personnr* Patientens namn* Ärendeansvarig* Patientens personnr* Patientens namn* Informationsdatum* (ÅÅÅÅ-MM-DD) Vid det datum som anges ska övriga uppgifter som registreras varit gällande (aktuella) * = Obligatorisk fråga Ange

Läs mer

Bilaga 4. Forskningsperson-information: Studie om internetförmedlad kognitiv beteendeterapi för ungdomar med IBS.

Bilaga 4. Forskningsperson-information: Studie om internetförmedlad kognitiv beteendeterapi för ungdomar med IBS. I. Forskningspersonsinformation Vårdnadshavare Vill du och ditt barn delta i en forskningsstudie med syfte att utforma och utvärdera behandling med kognitiv beteendeterapi (KBT) för ungdomar med irritable

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

UPPFÖLJNINGSREGISTRERING version 2013-12-01

UPPFÖLJNINGSREGISTRERING version 2013-12-01 Ärendeansvarig* Patientens personnummer* Patientens namn* Informationsdatum* (ÅÅÅÅ-MM-DD) Datum då nedanstående uppgifter har inhämtats. Vid det datum som anges ska övriga uppgifter som registrerats varit

Läs mer

5 enkla steg att bota 80 % av dina ångestpatienter

5 enkla steg att bota 80 % av dina ångestpatienter 5 enkla steg att bota 80 % av dina ångestpatienter Christian Rück, överläkare, med dr Mottagningen för Tvångssyndrom, Internetpsykiatrienheten Psykiatri Sydväst Karolinska Institutet, Rucklab.com christian.ruck@ki.se

Läs mer

Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården!

Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården! Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården! De olika depressiva tillstånden vanliga symtom och diagnostik Suicidriskbedömning och när patienten behöver vidare kontakt till psykiatrin Vid

Läs mer

Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman christina.dalman@ki.se

Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman christina.dalman@ki.se 1 Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga Christina Dalman christina.dalman@ki.se 2 Begrepp Förekomst: nuläge, köns skillnader, trender, jämförelse med andra

Läs mer

Barn med ökad sårbarhet vuxnas ansvar - Om barn med ADHD

Barn med ökad sårbarhet vuxnas ansvar - Om barn med ADHD Barn med ökad sårbarhet vuxnas ansvar - Om barn med ADHD Björn Kadesjö UPP-centrum, Socialstyrelsen, Stockholm och ö. l. Barnneuropsykiatri, Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Göteborg, Björn

Läs mer

Barn med psykisk ohälsa

Barn med psykisk ohälsa Barn med psykisk ohälsa Vilka är de? Vem skall hjälpa dem och hur? Mia Ramklint Barn med psykisk ohälsa Barn som bråkar Ängsliga barn Ledsna barn Barn som inte tänker som andra Barn som far illa Spektrum:

Läs mer

Börja med resultatet om du vill designa en lyckad klinisk studie

Börja med resultatet om du vill designa en lyckad klinisk studie PI 15 Design klinisk studie Sidan 1 av 5 Pharma Industry 1/2015 Börja med resultatet om du vill designa en lyckad klinisk studie Design av kliniska studier är en tvärvetenskaplig disciplin där det behövs

Läs mer

SOFIE III: Internetbaserad självhjälpsbehandling för studenter med social fobi

SOFIE III: Internetbaserad självhjälpsbehandling för studenter med social fobi UPPSALA UNIVERSITET Institutionen för psykologi Psykologexamensuppsats, 20 p Höstterminen 2004 SOFIE III: Internetbaserad självhjälpsbehandling för studenter med social fobi - en undersökning av exponeringssessioners

Läs mer

Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra!

Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra! Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra! Susanne Bejerot: Ur Vem var det du sa var normal? Paniksyndrom utan agorafobi (3-5%)

Läs mer

Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem?

Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem? Ungdomar med psykosociala svårigheter varför är det så svårt att lyckas hjälpa dem? Anders Tengström Leg psykolog, Docent i psykologi Verkligheten Hur går det för ungdomar med psykosociala svårigheter?

Läs mer

SOFIE-projektet: internetbaserad kognitiv beteendeterapi vid social fobi administrerad individuellt eller i grupp

SOFIE-projektet: internetbaserad kognitiv beteendeterapi vid social fobi administrerad individuellt eller i grupp UPPSALA UNIVERSITET Institutionen för psykologi Psykologexamensuppsats, 20 p Höstterminen 2005 SOFIE-projektet: internetbaserad kognitiv beteendeterapi vid social fobi administrerad individuellt eller

Läs mer

Psykosocial behandling av (met)amfetaminberoende (avhengighet)

Psykosocial behandling av (met)amfetaminberoende (avhengighet) Psykosocial behandling av (met)amfetaminberoende (avhengighet) Anders, Med dr, Leg Psykoterapeut Karolinska Institutet Sektionen för beroendeforskning Beroendecentrum Stockholm Centrum för Psykiatriforskning

Läs mer

Barn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd?

Barn o ungas psykiska ohälsa. Hur kan familjerna få stöd? Barn o ungas psykiska ohälsa Hur kan familjerna få stöd? Ylva Benderix leg psykoterapeut, dr i vårdvetenskap 1 Psykisk ohälsa bland unga undersöktes under 2013 av Socialstyrelsen. Barn och unga`s hälsa,

Läs mer

- Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda.

- Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda. 1 PSYKOTERAPI ALA PETRI - Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda. - Definition av psykoterapi: Psykoterapi är en behandlingsmetod väl förankrad i psykologisk

Läs mer

UTVÄRDERING VANLIGA PROBLEM. Mats Fridell TYPER AV UTVÄRDERINGAR. (1) Utvärdering när projektet redan slutförts

UTVÄRDERING VANLIGA PROBLEM. Mats Fridell TYPER AV UTVÄRDERINGAR. (1) Utvärdering när projektet redan slutförts UTVÄRDERING Lund den 25:e februari 2009 Mats Fridell Institutionen för psykologi VANLIGA PROBLEM (1) Utvärdering när projektet redan slutförts (2) Avsaknad av systematiskt insamlade data (3) Alltför ospecifik

Läs mer

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05

15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 15-metoden en ny modell för alkoholbehandling i förhållande till nya riktlinjer missbruk, beroende 2015 Uppsala 2015-02-05 Agneta Öjehagen Professor, leg.psykoterapeut, socionom Sakkunnig uppgradering

Läs mer

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Bakgrund Collskog Konferenser AB har under flera år arrangerat konferenser och fortbildningskurser för bl. a. psykologer. 2011 gavs en kurs i psykofarmakologi

Läs mer

Kognitiv beteendeterapi jämförd med interpersonell terapi förmedlad via smarttelefon vid social fobi vad har betydelse för behandlingsutfallet?

Kognitiv beteendeterapi jämförd med interpersonell terapi förmedlad via smarttelefon vid social fobi vad har betydelse för behandlingsutfallet? Institutionen för psykologi Psykologprogrammet Kognitiv beteendeterapi jämförd med interpersonell terapi förmedlad via smarttelefon vid social fobi vad har betydelse för behandlingsutfallet? Louise Öberg

Läs mer

Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21

Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21 Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21 Agneta Öjehagen Professor, socionom, leg.psykoterapeut Avdelningen psykiatri Institutionen kliniska vetenskaper - Lund Äldre och alkoholberoende Riskbruk beroendeutveckling

Läs mer

Depressions och ångestbehandling

Depressions och ångestbehandling Depressions och ångestbehandling NU sjukvården, maj 2010 Ebba Holmberg överläkare psyk klin, leg psykoterapeut Gunilla Kenne, psykolog. leg psykoterapeut Frekvens ångest och depression Minst 25% av alla

Läs mer

Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut

Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut Fides Schückher Doktorand PFC, APEC Överläkare Beroendecentrum USÖ Kajsamottagningen Speciellt inriktad på kvinnor med alkohol

Läs mer

Autism en introduktion

Autism en introduktion Autism en introduktion SvenOlof Dahlgren svenolof@huh.se Ulrika Långh ulrika.langh@sll.se DIAGNOSTIK Brytningstid: Två diagnostiska system ICD-10 (WHO:s) och DSM 5 (APA) som inte är matchade med varandra

Läs mer

Kognitiv beteendeterapi (KBT) vid behandling av alkohol- och narkotikaberoende

Kognitiv beteendeterapi (KBT) vid behandling av alkohol- och narkotikaberoende Kognitiv beteendeterapi (KBT) vid behandling av alkohol- och narkotikaberoende Anders Hammarberg, Med dr, Leg Psykoterapeut Karolinska Institutet Sektionen för beroendeforskning Beroendecentrum Stockholm

Läs mer

SKILLSS. LSS verksamheter

SKILLSS. LSS verksamheter SKILLSS - En ny evidensbaserad 1 kvalitetssäkringsmetod för LSS verksamheter SKILLSS är en strukturerad, Kvalitetssäkrad, Innovativ och Lärande metod för LSS verksamheter. SKILLSS har som syfte att utveckla

Läs mer

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp. Tentamenskod: Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare

Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp. Tentamenskod: Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare Klinisk medicin: Psykisk ohälsa och sjukdom 4,5 hp Provmoment: TEN1 Ladokkod: 61SÄ01 Tentamen ges för: Gsjuk13v samt tidigare Tentamenskod: (kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje sida) Tentamensdatum:

Läs mer

DISA Din Inre Styrka Aktiveras

DISA Din Inre Styrka Aktiveras Din Inre Styrka Aktiveras En metod att förebygga nedstämdhet bland tonårsflickor Varför? Hur? Resultat Varför Disa? Internationella studier visar att yngre individer löper större risk att utveckla depressiva

Läs mer

HÄLSA och SJUKDOM i KULTURELLT PERSPEKTIV

HÄLSA och SJUKDOM i KULTURELLT PERSPEKTIV HÄLSA och SJUKDOM i KULTURELLT PERSPEKTIV 14 april 2015 Batja Håkansson Leg läk, fil kand International Health Care Services, Stockholm TRAUMA Många olika betydelser Grekiska: Sår, skada (ursprungligen

Läs mer

Medicinering av barn vid OCD

Medicinering av barn vid OCD Texten är fritt översatt från http://www.ocfoundation.org/what-is-ocd.html Medicinering av barn vid OCD När ska man överväga att medicinera barn med OCD? Medicinering ska bara övervägas när barnet upplever

Läs mer

DEPRESSION OCH DIABETES. Åke Sjöholm Professor, Överläkare

DEPRESSION OCH DIABETES. Åke Sjöholm Professor, Överläkare DEPRESSION OCH DIABETES Åke Sjöholm Professor, Överläkare Epidemiologi av depression och diabetes Patienter med diabetes har en prevalens för depressiva symptom på 31% och egentlig depression på 11%. Patienter

Läs mer

Koncentrationssvårigheter. Luckan 6.10.2009, Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening

Koncentrationssvårigheter. Luckan 6.10.2009, Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Koncentrationssvårigheter Luckan 6.10.2009, Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Struktur 1. Koncentrationssvårigheter vad är det? 2. Olika typer av koncentrationssvårigheter 3. Typiska problem

Läs mer

PEX Psychotherapy Expectations and Experiences Questionnaire. En kort introduktion. David Clinton och Rolf Sandell 2003

PEX Psychotherapy Expectations and Experiences Questionnaire. En kort introduktion. David Clinton och Rolf Sandell 2003 PEX Psychotherapy Expectations and Experiences Questionnaire En kort introduktion David Clinton och Rolf Sandell 2003 PEX är ett självskattningsformulär som har utvecklats av David Clinton och Rolf Sandell,

Läs mer

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar från DSM-IV till DSM-5 25 mars 2015 www.attention-utbildning.se 1 DSM 5 (Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders) En handbok för psykiatrin, som innehåller

Läs mer

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Agneta Öjehagen Definition Förekomst Samverkan Metoder Riskbruk och psykisk sjukdom Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet

Läs mer

Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt stor grupp med ett stort lidande.

Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt stor grupp med ett stort lidande. Dubbeldiagnoser: missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa/sjukdom Definitioner Personer med dubbeldiagnoser dvs. missbruk/beroende av droger och en samtidig psykisk ohälsa är en relativt

Läs mer

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18 Definition Beroende/missbruk och samtidig diagnos av psykisk sjukdom eller personlighetsstörning Socialstyrelsen: Nationella riktlinjer 2006 Definition Beroende/missbruk och oberoende psykisk sjukdom enligt

Läs mer

Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap. Utbildningsplan. Mastersprogram i psykologi med inriktning kognitiv beteendeterapi.

Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap. Utbildningsplan. Mastersprogram i psykologi med inriktning kognitiv beteendeterapi. Dnr HS 2013/164 Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Utbildningsplan Masterprogram i psykologi med inriktning kognitiv beteendeterapi (KBT) Programkod: Programmets benämning: Beslut om inrättande:

Läs mer