1. Introduktion. Uppmärksamhetens neurala bas. Vad är uppmärksamhet. Uppmärksamhet har en global intensitetsdimension (vakenhet, alertness )

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "1. Introduktion. Uppmärksamhetens neurala bas. Vad är uppmärksamhet. Uppmärksamhet har en global intensitetsdimension (vakenhet, alertness )"

Transkript

1 Psykologprogrammet, KI Experimentell psykologi Föreläsning Arne Öhman 1. Introduktion Uppmärksamhetens neurala bas Vad är uppmärksamhet En neurobiologisk funktion som gör det möjligt att välja ut de viktigaste och/eller mest intressanta händelserna i den yttre och inre miljön för vidare analys. Uppmärksamhet har en global intensitetsdimension (vakenhet, alertness ) Purves Fig

2 Den globala vakenhetsnivån kan mätas med hjälp av elektroencefalografi (EEG) Registrering av EEG Hjärnans spontana elektriska aktivitet mäts med hjälp av EEG där små (mikrovoltnivå) elektriska förändringar plockas upp av elektroder fästa på skalpen, förstärks, digitaliseras,och analyseras i datorer. Denna aktivitet ger en (grov) bild av hjärnans vakenhetsnivå. Purves Fig P3.4 Uppmärksamhetens viktigaste kännetecken är dess selektivitet. the taking possession of the mind, in clear an vivid form, of one of what seems several simultaneously possible objects or trains of thought. (William James [1890], sid 251 i Purves) GIM Fig.4.24 Uppmärksamhet innebär alltså ett val att fokusera på ett av flera möjliga alternativ W. W. Norton 2

3 Valet innebär att neural (och mental) bearbetning fokuseras på det valda Egenskaper hos neural bearbetning av en stimulus kan utläsas med hjälp av avancerad elektrofysiologisk metodik I den spontana EEG-aktiviteten döljs systematiska responser till stimuli, eventrelated potentials (ERPs), som kan plockas fram med hjälp av medelvärdesbildning. Med ERPs kan man följa förlopp i hjärnan på millisekundnivå, men den spatiala precisionen är låg. Cerebrala system för uppmärksamhet Purves Fig Registrering av ERPs ERP-responser till tonstimuli Purves Fig 3.5 W. W. Norton 3

4 Styrning av uppmärksamhet 2. Selektionsnivå Endogen Konceptuellt styrd Top-down Exogen Stimulus-styrd Bottom-up På vilken nivå av bearbetning opererar uppmärksamhet? Skuggning 4

5 Auditiva ERPs möjliggör analys av på vilken nivå selektionen sker Auditiva ERPs påvisar early attention selection : Experimentell metod Purves Fig A Auditiva ERPs påvisar två typer av ujppmärksamhetseffekter Ingen effekt av uppmärksamhet på hjärnstamspotentialer Purves Fig B&C Purves Fig A 5

6 Uppmärksamhetseffekt på tidiga cortikala komponenter (P20-50) Anatomisk lokalisering of P20-50 effekten av uppmärksamhet Purves Fig C Purves Fig B Mismatch negativity (MMN) Sammanfattning av ERP-förändringar relaterade till auditiv uppmärksamhet Purves Fig Utlöses av varje avvikelse från auditivastandardstimulus Ursprung i auditiv cortex Ökar med skillnad mellan avvikande och steandardstimulus Tröskel överenstämmer med perceptuell tröskel Beskrevs först of prog Risto Näätänen vid Helsingfors universitet Purves Fig

7 Slutsatser om selektionsnivå 3. Spatial uppmärksamhet ERP-studier visar att uppmärksamhet inte påverkar hjärnstamspotentialer men det modulerar tidiga cortikala responser (P20-50, N1) Detta innebär att en sensorisk kanal blir känslligare för att upptäcka alla inkommande information på den kanalen. Stämmer med teorier om tidig selektion En annan potentialkomponent, MMN, reagerar på skillnader mellan target och bakgrundsstimuli En tredje komponent, P300, ger information om att en target identifierats Uppmärksamhet är spatialt förankrad Fundamentalt för organismers anpassning är att hjärnan bygger en bild av den yttre (och inre) verkligheten som ger rumsliga koordinater för händelser Uppmärksamhet är förankrad i sådana koordinater. Vi dirigeras ofta vår uppmärksamhet till en punkt i den rymd som omger oss Sådan spatial uppmärksamhet har framför allt studerats i visuella experiment Schematisk översikt av det visuella systemet GIM Fig

8 Experiment för studium av spatial visuell uppmärksamhet: Metod Experiment för studium av spatial visuell uppmärksamhet: Resultat Hjärnavbildning (PET) av spatial visuell uppmärksamhet Lokalisering av spatial visuell uppmärksamhet m hj a PET och ERP Purves 11.8.A 8

9 Retinotopisk organisation av uppmärksamhetseffekter Sammanfattning spatial visuell uppmärksamhet ERP-studier visar en prominent P1 respons med ca 100 ms latens, ofta följd av en N1 Detta komplex har sitt ursprung i tidiga områden av visuell cortex där man finner en retinotropisk organisation av uppmärksamhetseffekter 4. Uppmärksamhet skärper sensoriska analyssystem Uppmärksamhet sensiterar responser hos neuron i V4 9

10 Uppmärksamhet ökar kontrastkänsligheten hos visuella neuron (i V4) hos apor Cerebrala effekter av uppmärksamhet En signal som förebådar en uppgiftsrelevant stimulus genererar cortikala aktiveringar liknande dem som utlöses när uppgiftsrelevant stimulus (target) sedan presenteras. Signalen underlättar och förstärker därigenom hjärnans respons till target. Signal föregriper respons till target Slutsatser om ökad känslighet i visuell cortex som funktion av uppmärksamhet Uppmärksamhet resulterar i ökad avfyrning av neuron i visuell cortex (spec V4) Uppmärksamhet ökar kontrast-känsligheten hos visuella neuron Föregripande reaktioner i visuella områden underlättar senare response till förväntade stimuli 10

11 5. Kontrollsystem för uppmärksamhet Högersidigt ventralt system för uppmärksamhetsskiften System för bottom-up kontroll av uppmärksamhet System för top-down kontroll av uppmärksamhet Spatial reorientation to unattended target FEF=frontal eyefield alps=anterior intraparietal sulcus plps=posterios IPs vips=ventral IPs MT+=middle temporal complex Fus=fusiform cortex IPs=intraparietal sulcus FEF=frontal eyefield TPJ=temporoparietal junction IFg=inferior fronttal gyrus MFg=middle frontal gyrus MTg=middle temporal gyrus 11

12 Samspel mellan kontrollsystem Kontrollsystem och neglekt Slutsatser om kontroll av uppmärksamhet Uppmärksamheten styrs av två distinkta cortikala system Ett system inkluderar bilaterala övre parietala och dorsolaterala områden och styr endogent kontrollerad uppmärksamhet Ett andra system inkluderar högra inferiora parietala områden på gränsen mellan parietal och temporallober och ventrolaterala områden av frontallobernas högra sida. Det omdirigerar uppmärksamheten i enlighet med förändrade externa stimuli De två systemen interagerar nära med varandra. Det andra systemet fungerar t ex som en Circuit breaker vis a vis det första 6. Hjärnskada och uppmärksamhet 12

13 Neglektsyndrom Test för spatial neglekt A relatively common brain lesion that results in striking atttentional deficits arises from strokes, tumors, or traumatic injury to the right parietal lobe.. (It) causes deficits in spatial attention to the left side of personal and extrapersonal space. patients tend to ignore stimuli in their left visual field Neglect syndrome Behavioral pattern exhibited by neurological patients with lesions to the forebrain, in which they fail or are slowed in acknowledging that objects or events exist in the hemispace opposite their lesion. Most closely associated with right parietal cortex damage. Extinction: the failure to perceive or respond to a stimulus contralateral to the lesion when presented simultaneously with a stimulus ipsilateral to the lesion Extinction 13

14 Cuing task used with neglect patient Cuing task in neglect patient Sammanfattning Uppmärksamhetseffekter kan dokumenteras med hjälp av elektriska potentialer från tidiga sensoriska auditiva och visuella områden i hjärnan, vars känslighet moduleras till uppmärksammade stimuli Vilka perceptuella system som aktiveras bestäms av samspelet mellan kortikala kontrollsystem för för endogen och extern styrning av uppmärksamheten. Skador i dessa system kan ge upphov till neglektsyndrom 14

Kognitiv psykologi. Kognition och hjärnan. Hjärnans struktur 2012-10-15. Neurokognition Kap 2

Kognitiv psykologi. Kognition och hjärnan. Hjärnans struktur 2012-10-15. Neurokognition Kap 2 Kognitiv psykologi Neurokognition Kap 2 Tobias Johansson Tobias.Johansson@hkr.se www.distans.hkr.se/joto/index.html Kognition och hjärnan Hur är kognition relaterat till hjärnans struktur och funktion?

Läs mer

Neuropsykologi och kognitiv neurovetenskap, 15hp, ht16 Läsanvisningar till respektive föreläsning

Neuropsykologi och kognitiv neurovetenskap, 15hp, ht16 Läsanvisningar till respektive föreläsning Neuropsykologi och kognitiv neurovetenskap, 15hp, ht16 Läsanvisningar till respektive föreläsning Sidor inom parentes läses kursivt Introduktion neuropsykologi Kap.1. The Development of Neuropsychology

Läs mer

Vad kan biologiskt plausibla modeller säga oss?

Vad kan biologiskt plausibla modeller säga oss? Förra föreläsningen Vad kan biologiskt plausibla modeller säga oss? Beräkningsmässig kognitiv neurovetenskap Simulering av modeller kan ge insikt i mänskligt tänkande Kognitiva fenomen Simulering beräkningsprinciper

Läs mer

Perceptuell Störning

Perceptuell Störning Perceptuell Störning Maria Levander Docent/specialist i neuropsykologi Leg psykolog/leg psykoterapeut med KBT-inriktning/handledare maria.levander@gmail.com Agenda 1) Synstörningar 2) Perceptuella störningar

Läs mer

Visuell perception och synsinnets neurofysiologi

Visuell perception och synsinnets neurofysiologi Visuell perception och synsinnets neurofysiologi The spectrum of electromagnetic energy Mål redogöra för hur våra sinnesorgan och vår hjärna tolkar omvärlden i psykologiskt meningsfulla enheter och olika

Läs mer

Neurovetenskap. Centrala teman med relevans för f kognitionsvetenskap

Neurovetenskap. Centrala teman med relevans för f kognitionsvetenskap Neurovetenskap Centrala teman med relevans för f kognitionsvetenskap Hjärnans evolution Hjärnstammen Mellanhjärnan Limbiska systemet Stora hjärnan (Cerebrum) Lilla hjärnan (Cerebellum) Cortex? Hjärnans

Läs mer

uppmärksamhet Riktad och delad Riktad Relationships between attentional concepts and general states of arousals Selective attention

uppmärksamhet Riktad och delad Riktad Relationships between attentional concepts and general states of arousals Selective attention Relationships between attentional concepts and general states of arousals Uppmärksamhet: Psykologiska perspektiv http://viscog.beckman.uiuc.edu/flashmovie/15.php Riktad och delad uppmärksamhet Selective

Läs mer

Affektlivets Neuropsykologi del 2 Den nya forskningen

Affektlivets Neuropsykologi del 2 Den nya forskningen Affektlivets Neuropsykologi del 2 Den nya forskningen Håkan Fischer, Professor Psykologiska Institutionen Lisa Feldman Barrett Den Emotionella Hjärnan Litteratur How emotions are made: The secret life

Läs mer

Hjärnbruket 2012-08-09

Hjärnbruket 2012-08-09 forskaren antingen ett varmkorvstecken eller ett tecken för ingen mat forskarna antingen ett varmkorvstecken respektive ett tecken för ingen mat Forskaren gav tecken för korv:. Båda hundarna visade stor

Läs mer

Kapitel 1 Om affekter, emotioner och känslor

Kapitel 1 Om affekter, emotioner och känslor Kapitel 1 Om affekter, emotioner och känslor 1 Emotioner en viktig del i våra upplevelser De finns alltid närvarande i våra liv de färgar och skapar mening i vår tillvaro och våra relationer. Ibland är

Läs mer

KOGNITION. Beata Terzis Med.dr, leg.psykolog

KOGNITION. Beata Terzis Med.dr, leg.psykolog KOGNITION Beata Terzis Med.dr, leg.psykolog DISPOSITION Kognition Kognitiva funktioner Kognitiv svikt KOGNITION Kognition = Informationsbearbetning Kognitiva förmågor behövs för informationsbearbetning

Läs mer

Behandling av långvarig smärta

Behandling av långvarig smärta Behandling av långvarig smärta Psykologiska behandlingsmetoder Marianne Kristiansson spec anestesiologi, spec smärtlindring, spec rättspsykiatri med dr, adj lektor inst klin neurovetenskap, KI chefsöverläkare

Läs mer

Selektiv uppmärksamhet. Klassiska teorier. Sidan 1. Översikt. Vad är uppmärksamhet? Människan har ansetts ha. Filtrering. Vad är uppmärksamhet?

Selektiv uppmärksamhet. Klassiska teorier. Sidan 1. Översikt. Vad är uppmärksamhet? Människan har ansetts ha. Filtrering. Vad är uppmärksamhet? Översikt Selektiv uppmärksamhet Vad är uppmärksamhet? Vardagsdefinition På vilket sätt märks den i psykologiska experiment? Dess roll i mänsklig informationsbearbetning Äldre synsätt Moderna teorier Samverkan

Läs mer

Kapitel 5 Affektiv kommunikation och empati

Kapitel 5 Affektiv kommunikation och empati Kapitel 5 Affektiv kommunikation och empati 1 Från enpersonsperspektiv till samspelsperspektiv De fyra första kapitlen i boken har handlat om emotioner hos den enskilda individen: om basaffekterna och

Läs mer

Linköpings universitet

Linköpings universitet Översikt Kognitionsvetenskaplig introduktionskurs Föreläsning 4 Informationsbearbetningsmodeller Vad är kognitionsvetenskap? Kort bakgrund/historik Representation och bearbetning av information Vetenskapliga

Läs mer

Emotionell inlärning. En fallstudie av traumarelaterad amnesi. Fallstudie (2) Fallstudie (1) Arne Öhman Psykologprogrammet, KI Emotion, 2009-12-09

Emotionell inlärning. En fallstudie av traumarelaterad amnesi. Fallstudie (2) Fallstudie (1) Arne Öhman Psykologprogrammet, KI Emotion, 2009-12-09 Emotionell inlärning En fallstudie av traumarelaterad amnesi Arne Öhman Psykologprogrammet, KI Emotion, 2009-12-09 Fallstudie (1) En ung kvinna, kallad CM, hittas i ett jogginspår av en annan joggare,

Läs mer

Hjärnans Plasticitet. Lars Nyberg. Strålningsvetenskaper & Integrativ Medicinsk Biologi Umeå Universitet. http://www.umeabrainimaging.

Hjärnans Plasticitet. Lars Nyberg. Strålningsvetenskaper & Integrativ Medicinsk Biologi Umeå Universitet. http://www.umeabrainimaging. Hjärnans Plasticitet Lars Nyberg Strålningsvetenskaper & Integrativ Medicinsk Biologi Umeå Universitet http://www.umeabrainimaging.com Plasticitet capacity of the nervous system to change Utvecklingsförändringar

Läs mer

Neural bas för kognition

Neural bas för kognition Kommunikation Neural bas för kognition stimulerande, retande inhiberande, förhindrande depolarisation vid tillräckligt mycket retning blir hela neuronen för en stund positivt laddad, då har en SPIKE uppnåtts

Läs mer

Språkmöte främjar hjärnan. Emanuel Bylund Centrum för tvåspråkighetsforskning Stockholm universitet

Språkmöte främjar hjärnan. Emanuel Bylund Centrum för tvåspråkighetsforskning Stockholm universitet Språkmöte främjar hjärnan Emanuel Bylund Centrum för tvåspråkighetsforskning Stockholm universitet I vilken utsträckning formas hjärnans förmåga av erfarenheter? Taxiförare i London är hela tiden sysselsatta

Läs mer

Kognitiv neurovetenskap

Kognitiv neurovetenskap Översikt Kognitiv neurovetenskap Cognitive neuroscience (CNS) Svårt att relatera kognitiva funktioner till hjärnans olika områden Lashley, Luria Hjärnans sätt att beräkna Ex. bearbetning av visuella intryck

Läs mer

VISUELL PERCEPTION. Helén Cardesten Nygren, psykolog

VISUELL PERCEPTION. Helén Cardesten Nygren, psykolog VISUELL PERCEPTION Helén Cardesten Nygren, psykolog 080312 Kognition och perception Perception är inifrån och utifrån kommande stimuli (via syn, hörsel, lukt, känsel, smak) som bearbetas och får mening

Läs mer

Elia Psouni: Emotionell utveckling och förmåga till emotionell självreglering

Elia Psouni: Emotionell utveckling och förmåga till emotionell självreglering Utveckling - resultat negativ positiv Nervsystemets struktur Strukturella påverkan Interaktion med omgivningen Elia Psouni, Leg Psykolog Docent, Utvecklingspsykologi 1 Kortikal Omgivningens deficit - lokaliserad

Läs mer

Emotionell inlärning Fallet rädsla. Arne Öhman Psykologprogrammet, KI Emotion,

Emotionell inlärning Fallet rädsla. Arne Öhman Psykologprogrammet, KI Emotion, Emotionell inlärning Fallet rädsla Arne Öhman Psykologprogrammet, KI Emotion, 2011-12-06 En fallstudie av traumarelaterad amnesi Fallstudie (1) En ung kvinna, kallad CM, hittas i ett jogginspår av en annan

Läs mer

PC2129, Neuropsykologi och kognitiv neurovetenskap, 15 högskolepoäng

PC2129, Neuropsykologi och kognitiv neurovetenskap, 15 högskolepoäng Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden PC2129, Neuropsykologi och kognitiv neurovetenskap, 15 högskolepoäng Neuropsychology and Cognitive Neuroscience (15 higher education credits) Avancerad nivå (Second

Läs mer

Kapitel 4 Emotionell reglering

Kapitel 4 Emotionell reglering Kapitel 4 Emotionell reglering 1 Vad är emotionell reglering? Spontant väckta emotionella responser kräver oftast en modifiering för att främja anpassning till den aktuella situationen såväl som till mer

Läs mer

Kognitionsvetenskapliga programmet, åk 1

Kognitionsvetenskapliga programmet, åk 1 Telefonjour: Ulrik Olofsson, 09-10, 0702-646392 Kognitionsvetenskapliga programmet, åk 1 Kognitiv psykologi Skrivningsdatum 061102 Skrivtid 08-12 Inga hjälpmedel Skriv namn och personnummer överst på varje

Läs mer

Second handbook of research on mathematics teaching and learning (NCTM)

Second handbook of research on mathematics teaching and learning (NCTM) Second handbook of research on mathematics teaching and learning (NCTM) The effects of classroom mathematics teaching on students learning. (Hiebert & Grouws, 2007) Inledande observationer Undervisningens

Läs mer

CHANGE WITH THE BRAIN IN MIND. Frukostseminarium 11 oktober 2018

CHANGE WITH THE BRAIN IN MIND. Frukostseminarium 11 oktober 2018 CHANGE WITH THE BRAIN IN MIND Frukostseminarium 11 oktober 2018 EGNA FÖRÄNDRINGAR ü Fundera på ett par förändringar du drivit eller varit del av ü De som gått bra och det som gått dåligt. Vi pratar om

Läs mer

Fysisk aktivitet och hjärnan

Fysisk aktivitet och hjärnan 1 Fysisk aktivitet och hjärnan Professor Ingibjörg H. Jónsdóttir Hälsan och stressmedicin, VGR Institutionen för kost och idrottsvetenskap Göteborgs Universitet Kvinnlig simultankapacitet troligen en myt

Läs mer

APRAXI Steg 1: Teori kring praxisförmåga Steg 2: Evidensbaserade interventioner Steg 3: Svårigheter och träning i vardagens aktiviteter

APRAXI Steg 1: Teori kring praxisförmåga Steg 2: Evidensbaserade interventioner Steg 3: Svårigheter och träning i vardagens aktiviteter APRAXI Steg 1: Teori kring praxisförmåga Steg 2: Evidensbaserade interventioner Steg 3: Svårigheter och träning i vardagens aktiviteter Kristina Sargénius Landahl Specialistarbetsterapeut, Doktorand KI

Läs mer

Den anpassningsbara hjärnan efter stroke

Den anpassningsbara hjärnan efter stroke Den anpassningsbara hjärnan efter stroke Lars Nyberg Strålningsvetenskaper & IMB (fysiologi) Umeå Center for Functional Brain Imaging (UFBI) Studera hjärnans funktionella organisation med fmri Kartläggning

Läs mer

Exekutiva funktioner. Johan Eriksson Institutionen för Integrativ Medicinsk Biologi, fysiologisektionen (UFBI)

Exekutiva funktioner. Johan Eriksson Institutionen för Integrativ Medicinsk Biologi, fysiologisektionen (UFBI) Exekutiva funktioner Johan Eriksson Institutionen för Integrativ Medicinsk Biologi, fysiologisektionen Umeå center for Functional Brain Imaging (UFBI) Exekutiva funktioner Generella kontrollfunktioner

Läs mer

Neurovetenskap 30/08/2013. Kognitiv neurovetenskap. Lober. Olika färg, olika vävnadsstruktur. Hjärnbarken

Neurovetenskap 30/08/2013. Kognitiv neurovetenskap. Lober. Olika färg, olika vävnadsstruktur. Hjärnbarken 729G01 Kognitionsvetenskaplig introduktionskurs: Kognitiv neurovetenskap och kognitiv modellering Rita Kovordanyi, Institutionen för datavetenskap (IDA) rita.kovordanyi@liu.se Kognitiv neurovetenskap Baseras

Läs mer

Placebo och självläkning som

Placebo och självläkning som Placebo och självläkning som friskfaktorer 2011-03-23 Docent Mats Lekander, Stressforskningsinstitutet och Osher centrum för integrativ medicin, Karolinska Institutet Innehåll 1. Exempel på placeboeffekter

Läs mer

SMART Swedish Memory and Attention Re Training

SMART Swedish Memory and Attention Re Training SMART Swedish Memory and Attention Re Training Kursdag i 2013-06-19 Ingrid van t Hooft Neuropsykolog/PhD Neuropediatriska Rehabiliteringen» Astrid Lindgrens Barnsjukhus» Karolinska Universitets Sjukhuset/Karolinska

Läs mer

Artificiell intelligens, eller Kommer din dator att bli klokare än dig? (eller kanske är den redan det?)

Artificiell intelligens, eller Kommer din dator att bli klokare än dig? (eller kanske är den redan det?) Artificiell intelligens, eller Kommer din dator att bli klokare än dig? (eller kanske är den redan det?) 1.a November 2011 Innan vi börjar R.I.P. John McCarthy (1924 2011) Grundare av ämnet artificiell

Läs mer

HUR HJÄRNAN ARBETAR ELLER HUR BETER VI OSS EGENTLIGEN? Sig-Britt Jutblad, leg. psykolog, specialist i neuropsykologi, leg.

HUR HJÄRNAN ARBETAR ELLER HUR BETER VI OSS EGENTLIGEN? Sig-Britt Jutblad, leg. psykolog, specialist i neuropsykologi, leg. HUR HJÄRNAN ARBETAR ELLER HUR BETER VI OSS EGENTLIGEN? Sig-Britt Jutblad, leg. psykolog, specialist i neuropsykologi, leg. psykoterapeut EXEKUTIVA FUNKTIONER KAPTENEN PÅ KOMMANDOBRYGGAN EXEKUTIVA FUNKTIONER

Läs mer

Vad händer idag? Diskussion kring artiklar, introduktion Perception Övning metaforer och perception <1>

Vad händer idag? Diskussion kring artiklar, introduktion Perception Övning metaforer och perception <1> Vad händer idag? Diskussion kring artiklar, introduktion Perception Övning metaforer och perception Perception Vad är perception? Hur fungerar det? Vad ger det för möjligheter och begränsningar vid

Läs mer

Kognitiv psykologi. Kognitiv psykologi. Kognitiv psykologi. Kognitiv psykologi. Kognitiv psykologi. Kognitiv psykologi

Kognitiv psykologi. Kognitiv psykologi. Kognitiv psykologi. Kognitiv psykologi. Kognitiv psykologi. Kognitiv psykologi TNMK31 Användbarhet HIIA20 Användbarhet med kognitiv psykologi Begreppet kognition syftar på processerna som gör att vi kan inhämta kunskaper: hur vi tar emot information från omgivningen hur hjärnan bearbetar

Läs mer

Spatiala funktioner. och parietalloben Psykologiska Institutionen

Spatiala funktioner. och parietalloben Psykologiska Institutionen Spatiala funktioner Psykologiska Institutionen Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet Institutionen för neurovetenskap o fysiologi The Epilepsy Research Group Stroke Research Group Centrumbildning:

Läs mer

Behind the Mind Så reagerar hjärnan på fysisk och digital kommunikation.

Behind the Mind Så reagerar hjärnan på fysisk och digital kommunikation. NORDENS FÖRSTA NEUROMARKETINGSTUDIE Behind the Mind Så reagerar hjärnan på fysisk och kommunikation. En unik reklamstudie Världens första neuromarketingundersökning om fysisk och reklam baserad på verkliga

Läs mer

Emotioner: aversion, belöning

Emotioner: aversion, belöning Emotioner: aversion, belöning Emotion, känsloupplevelse, men mer än den medvetna känslan Innehåller ett element av värdering av företeelser Styr våra beslut och våra handlingar Viktigt för individens och

Läs mer

KOGNITION HJÄRNTRÖTTHET

KOGNITION HJÄRNTRÖTTHET KOGNITION OCH HJÄRNTRÖTTHET BIRGITTA JOHANSSON birgitta.johansson@neuro.gu.se www.mf.gu.se Docent, psykolog, specialist i neuropsykologi, Rehabiliteringsmedicin, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg

Läs mer

Om uppmärksamhetsfunk0oner.

Om uppmärksamhetsfunk0oner. Om uppmärksamhetsfunk0oner. Neuroutbildarna 2019-04- 10 Siegbert Warken0n, sen. prof. Linnéuniversitetet siegbert.warken0n@lnu.se SyHet med denna föreläsning är aj ge en kort summarisk överblick över kunskapsutvecklingen

Läs mer

Långtidsminnekunskapsrepresentation

Långtidsminnekunskapsrepresentation Frågor som kursen besvarar Långtidsminnekunskapsrepresentation Är kreativitet medfött? Går det att styra vilka beslut vi fattar? Varför är det svårt att minnas vissa saker? Vilken del av hjärnan är den

Läs mer

ADHD-symptom och mogenhet: redovisning av en tioårig uppföljningsstudie

ADHD-symptom och mogenhet: redovisning av en tioårig uppföljningsstudie ADHD-symptom och mogenhet: redovisning av en tioårig uppföljningsstudie Gustafsson P, Holmström E, Besjakov J, Karlsson MK. ADHD symptoms and maturity a follow-up study in school children. Acta Paediatrica

Läs mer

Tentamens-/instuderingsfrågor

Tentamens-/instuderingsfrågor PC1244, Kognitiv psykologi och utvecklingspsykologi Delkurs: Kognitiv psykologi Höstterminen 2015 Ulf Dahlstrand Tentamens-/instuderingsfrågor 1) Beskriv den visuella informationens väg från näthinna till

Läs mer

30/10/2016. Fysisk aktivitet som smärtmodulering. Fysisk aktivitet och smärta när är det läge för FaR? Stockholm 26 october

30/10/2016. Fysisk aktivitet som smärtmodulering. Fysisk aktivitet och smärta när är det läge för FaR? Stockholm 26 october Fysisk aktivitet som smärtmodulering Fysisk aktivitet och smärta när är det läge för FaR? Stockholm 26 october Tom Arild Torstensen,B.Sc.,PT., M.Sc., specialist in manipulative therapy. Ph.D student, Karolinska

Läs mer

Kognitiv psykologi. Kognitiv psykologi. Kognitiv psykologi. Kognitiv psykologi. Kognitiv psykologi. Kognitiv psykologi

Kognitiv psykologi. Kognitiv psykologi. Kognitiv psykologi. Kognitiv psykologi. Kognitiv psykologi. Kognitiv psykologi TNMK31 Användbarhet TNMK23 - Användargränssnitt Begreppet kognition syftar på processerna som gör att vi kan inhämta kunskaper: hur vi tar emot information från omgivningen hur hjärnan bearbetar och lagrar

Läs mer

Vad är autism? Lotsen Centralt skolstöd. Cecilia Ljungström. Malin Nilsson. Specialpedagog

Vad är autism? Lotsen Centralt skolstöd. Cecilia Ljungström. Malin Nilsson. Specialpedagog Vad är autism? Cecilia Ljungström Specialpedagog cecilia.ljungstrom@ Malin Nilsson Specialpedagog malin.d.nilsson@ Lotsen Centralt skolstöd Specialpedagoger och logopeder Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Läs mer

Perception och grav språkstörning Konferens Uppsala 2015-09-16. Annika Flenninger

Perception och grav språkstörning Konferens Uppsala 2015-09-16. Annika Flenninger Perception och grav språkstörning Konferens Uppsala 2015-09-16 Perception (bearbetning och tolkning) Sinnesintrycken måste bearbetas, tolkas och integreras för att kunna användas (sensorisk integration-kognition):

Läs mer

Visuell perception. Sidan 1. Översikt. Sammanfattning av förra föreläsningen. Kognitiv arkitektur. Visuella systemet: översikt.

Visuell perception. Sidan 1. Översikt. Sammanfattning av förra föreläsningen. Kognitiv arkitektur. Visuella systemet: översikt. Översikt Visuell perception Visuella systemets övergripande arkitektur Informationsbearbetningsstegen Första steg: visuella sensoriska minnet Begränsad kapacitet, tidsspann Visuell bearbetning Särdag Mer

Läs mer

Om intellektuell funktionsnedsättning

Om intellektuell funktionsnedsättning Om intellektuell funktionsnedsättning SvenOlof Dahlgren E-post: svenolof@huh.se GRUNDFÖRUTSÄTTNINGAR Litet forskningsunderlag Barn, ungdomar och vuxna med Intellektuell funktionsnedsättning (If) oftast

Läs mer

Pre exam I PATHOLOGY FOR MEDICAL STUDENTS

Pre exam I PATHOLOGY FOR MEDICAL STUDENTS Pre exam I PATHOLOGY FOR MEDICAL STUDENTS 2003-11-04 Max 42 credit points Pass 27 credit points NAME:.. Good Luck! 1 Define metaplasia. Provide 3 clinical examples of common metaplastic changes. 4 p Vad

Läs mer

Exekutiv(a) funktion(er) - en okänd sida av kognitiv funktion? Caisa Hofgren, Leg psykolog, Med.Dr Habilitering&Hälsa

Exekutiv(a) funktion(er) - en okänd sida av kognitiv funktion? Caisa Hofgren, Leg psykolog, Med.Dr Habilitering&Hälsa Exekutiv(a) funktion(er) - en okänd sida av kognitiv funktion? Caisa Hofgren, Leg psykolog, Med.Dr Habilitering&Hälsa Exekutiv(a) funktion(er) - en okänd sida av kognitiv funktion? Exekutiv funktion (EF)

Läs mer

*************************************************************************** Studentens namn: Studentens personnummer:

*************************************************************************** Studentens namn: Studentens personnummer: 1 KOD: Kurskod: PM1609 Kursnamn: Biologisk psykologi Provmoment: Kognitiv neurovetenskap, 9 hp Ansvarig lärare: Stefan Hansen Tentamensdatum: 10 januari 2015 Tillåtna hjälpmedel: Inga ***************************************************************************

Läs mer

Psykologiska institutionen tillämpar anonymitet i samband med tentor i skrivsal, som går till så här:

Psykologiska institutionen tillämpar anonymitet i samband med tentor i skrivsal, som går till så här: Kurskod: PC2130, Kursnamn: Neurovetenskap-Neuropsykologi, 15hp Provmoment: Tentamen del 1, Omtentamen Ansvarig lärare: Hans Samuelsson (0704216266) Tentamensdatum: 2010-11-24 Tillåtna hjälpmedel: Inga

Läs mer

Hur vägleda elever med utmanande beteende? Nicklas Kurkio Sakkunnig inom barn- och familjearbete

Hur vägleda elever med utmanande beteende? Nicklas Kurkio Sakkunnig inom barn- och familjearbete Hur vägleda elever med utmanande beteende? Nicklas Kurkio Sakkunnig inom barn- och familjearbete Innehåll Vi som vägledare Orsaker till utmanande beteende Konkreta verktyg i vardagen Andra stadiets studerande

Läs mer

Psykologiska institutionen tillämpar anonymitet i samband med tentor i skrivsal, som går till så här:

Psykologiska institutionen tillämpar anonymitet i samband med tentor i skrivsal, som går till så här: Göteborgs Universitet Psykologiska institutionen Kurskod: PM 1609 Kursnamn: Biologisk psykologi (Psykologprogrammet) Provmoment: Kognitiv neurovetenskap Ansvarig lärare: Stefan Hansen Tentamensdatum: 30

Läs mer

Visuospatial neglekt. Mesulam s test. Test ur BIT

Visuospatial neglekt. Mesulam s test. Test ur BIT Visuospatial neglekt Mesulam s test Test ur BIT 1 Ex Patient What are the characteristic key symptoms of neglect? 1) Initial ipsi-lesional bias 2) Inattention 3) An asymmetric inattention 4) Unawareness

Läs mer

Giltig legitimation/pass är obligatoriskt att ha med sig. Tentamensvakt kontrollerar detta. Tentamensresultaten anslås med hjälp av kodnummer.

Giltig legitimation/pass är obligatoriskt att ha med sig. Tentamensvakt kontrollerar detta. Tentamensresultaten anslås med hjälp av kodnummer. KOD: Kurskod: PC2129 Kursnamn: Neuropsykologi och kognitiv neurovetenskap Provmoment: Ansvarig lärare: Hans Samuelsson Tentamensdatum: 2012-03-21 Tillåtna hjälpmedel: Inga OBS! Detta är en anonym tenta.

Läs mer

Den anpassningsbara hjärnan

Den anpassningsbara hjärnan Den anpassningsbara hjärnan Lars Nyberg, professor i psykologi Fortfarande är hjärnans funktioner ett stort mysterium, men lite har vi lärt oss genom åren, och Figur 1 visar var några viktiga hjärnfunktioner

Läs mer

Psykologiska institutionen tillämpar anonymitet i samband med tentor i skrivsal, som går till så här:

Psykologiska institutionen tillämpar anonymitet i samband med tentor i skrivsal, som går till så här: Göteborgs Universitet Psykologiska institutionen Kurskod: PM 1609 Kursnamn: Biologisk psykologi (Psykologprogrammet) Provmoment: Kognitiv neurovetenskap Ansvarig lärare: Stefan Hansen Tentamensdatum: 27

Läs mer

*************************************************************************** Studentens namn: Studentens personnummer:

*************************************************************************** Studentens namn: Studentens personnummer: 1 KOD: Kurskod: PM 1609 Kursnamn: Biologisk psykologi Provmoment: Kognitiv neurovetenskap, 9 hp Ansvarig lärare: Stefan Hansen Tentamensdatum: 11 januari 2014 Tillåtna hjälpmedel: Inga ***************************************************************************

Läs mer

KIT 104 Kognitiva processer

KIT 104 Kognitiva processer KIT 104 Kognitiva processer Thomas Porathe, Tekn.Dr Informationsdesign / mux Lab Akademin för innovation, design och teknik Mälardalens Högskola Maritime Human Factors gruppen Institutionen för sjöfart

Läs mer

Examensarbete Introduk)on - Slutsatser Anne Håkansson annehak@kth.se Studierektor Examensarbeten ICT-skolan, KTH

Examensarbete Introduk)on - Slutsatser Anne Håkansson annehak@kth.se Studierektor Examensarbeten ICT-skolan, KTH Examensarbete Introduk)on - Slutsatser Anne Håkansson annehak@kth.se Studierektor Examensarbeten ICT-skolan, KTH 2016 Anne Håkansson All rights reserved. Svårt Harmonisera -> Introduktion, delar: Fråga/

Läs mer

Affektlivets Neuropsykologi del 1 Den klassiska forskningen

Affektlivets Neuropsykologi del 1 Den klassiska forskningen Affektlivets Neuropsykologi del 1 Den klassiska forskningen Håkan Fischer, Professor Psykologiska Institutionen Disposition - Affekt - Vad är emotioner - Varför har vi emotioner - Emotionella komponenter

Läs mer

Teenage Brain Development

Teenage Brain Development Teenage Brain Development In adults, various parts of the brain work together to evaluate choices, make decisions and act accordingly in each situation. The teenage brain doesn't appear to work like this.

Läs mer

COGAIN Communication by Gaze Interaction

COGAIN Communication by Gaze Interaction COGAIN Communication by Gaze Interaction Ett projekt om ögonstyrning Eva Holmqvist Specialistarbetsterapeut www.dart-gbg.org Margret Buchholz Specialistarbetsterapeut Mats Lundälv Datapedagog www.dart.gbg-org

Läs mer

Auditiv mismatch negativity (MMN) under hög och låg visuell belastning. Nedal Abu Qouta

Auditiv mismatch negativity (MMN) under hög och låg visuell belastning. Nedal Abu Qouta Auditiv mismatch negativity (MMN) under hög och låg visuell belastning Nedal Abu Qouta Auditive mismatch negativity (MMN) under high and low visual load Handledare: Stefan Wiens Vetenskaplig Undersökning,

Läs mer

Korttidsminne-arbetsminne

Korttidsminne-arbetsminne Översikt Korttidsminne-arbetsminne Klassiska teorier om korttidsminnet 7 ± 2 platser Rollen av repetition Lagringskapacitet beror på tid att repetera Arbetsminne Inkluderar repetitionsloopar Störningar

Läs mer

Visualisering. Mental visualisering Föreställ dig en blå elefant för ditt inre. Föregående var ett exempel på mental visualisering.

Visualisering. Mental visualisering Föreställ dig en blå elefant för ditt inre. Föregående var ett exempel på mental visualisering. Visualisering Tobias.Johansson@hkr.se Föreställ dig en blå elefant för ditt inre. Svara nu på följande frågor: Åt vilket håll tittar elefanten? Är elefanten mörk-, mellan-, eller ljusblå? Mental visualisering

Läs mer

Reliability of Visual Assessment of Medial Temporal Lobe Atrophy

Reliability of Visual Assessment of Medial Temporal Lobe Atrophy Reliability of Visual Assessment of Medial Temporal Lobe Atrophy Lena Cavallin Neuroradiolog Överläkare Röntgenkliniken Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge Mediala temporalloben? Lena Cavallin September

Läs mer

*************************************************************************** Studentens namn: Studentens personnummer:

*************************************************************************** Studentens namn: Studentens personnummer: 1 KOD: Kurskod: PM 1609 Kursnamn: Biologisk psykologi Provmoment: Kognitiv neurovetenskap, 9 hp Ansvarig lärare: Stefan Hansen Tentamensdatum: 31 oktober 2014 Tillåtna hjälpmedel: Inga ***************************************************************************

Läs mer

bild sidan 454 purves.

bild sidan 454 purves. Vecka 9 Basala ganglier och lillhjärnan Beskriva lillhjärnans viktigaste förbindelser och synaptiska organisation samt förklara lillhjärnans roll i motorik och inlärning Beskriva de basala gangliernas

Läs mer

Nobelpriset i fysiologi eller medicin år 2014. John O Keefe. May Britt Moser och Edvard I. Moser

Nobelpriset i fysiologi eller medicin år 2014. John O Keefe. May Britt Moser och Edvard I. Moser PRESSMEDDELANDE 2014 10 06 Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet har idag beslutat att Nobelpriset i fysiologi eller medicin år 2014 skall utdelas med ena hälften till John O Keefe och den andra

Läs mer

2. I klassisk betingning, är återkomsten av en tidigare släckt CR efter en viloperiod och utan nytt lärande kallas

2. I klassisk betingning, är återkomsten av en tidigare släckt CR efter en viloperiod och utan nytt lärande kallas Uppsamlingstenta i Inlärning (PS3100:0371), den 17augusti 2016 Örebro universitet, Institutionen för JPS Ansv. lärare: Reza Kormi-Nouri Det finns både en svensk och en engelsk version for frågorna. Men

Läs mer

Anders Jönsson Teknisk Audiolog Lunds universitet

Anders Jönsson Teknisk Audiolog Lunds universitet Anders Jönsson Teknisk Audiolog Lunds universitet Hej konferensdeltagare! Detta är bilder gjorda att tala till, så några kan vara svårtolkade utan talet. Men jag hoppas att de kan vara ett gott minnesstöd

Läs mer

Gränslandet Psykiatri - Neurologi

Gränslandet Psykiatri - Neurologi Gränslandet Psykiatri - Neurologi SPK 2012 idus martiae Peter Berglund, med. dr., överläkare Neuropsykiatriska Kliniken Sahlrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Disposition Introduktion och definitioner

Läs mer

Varför behövs psykosocial behandling?

Varför behövs psykosocial behandling? Varför behövs psykosocial behandling? Kristiansand februari 2013 Thomas Lundqvist Leg psykolog & docent i psykologi Rådgivningsbyrån i narkotikafrågor i Lund Psykiatri Skåne Psykologiska institutionen,

Läs mer

EMOTION. Armita Golkar Doktorand

EMOTION. Armita Golkar Doktorand EMOTION Armita Golkar Doktorand Lärande mål Kunna definiera och diskutera begreppet emotion. Kunna jämföra och ge exempel på empiriskt stöd för olika emotionsteorier. Kunna ge exempel på forskning kring

Läs mer

Beteendegenetik. Vårt genetiska kod. Koden överförs vid celldelning. Handlar om hur psykologiska förmågor och möjliga beteenden ärvs i DNA

Beteendegenetik. Vårt genetiska kod. Koden överförs vid celldelning. Handlar om hur psykologiska förmågor och möjliga beteenden ärvs i DNA Beteendegenetik Handlar om hur psykologiska förmågor och möjliga beteenden ärvs i DNA Handlar också om samspelet mellan arv och miljö Viktigt att skilja på Genotyp den specifika genetiska koden vi har

Läs mer

Neurovetenskap. Sidan 1. Översikt. Struktur och funktion hänger ihop. Mänskligt tänkande. Antagandet om lokalisering. Två sätt att studera hjärnan

Neurovetenskap. Sidan 1. Översikt. Struktur och funktion hänger ihop. Mänskligt tänkande. Antagandet om lokalisering. Två sätt att studera hjärnan Översikt Neurovetenskap Våtvaran Neuroanatomi Hjärnans vävnader och struktur Neurofysiologi Processer i hjärnan Hjärnscanning Vilka metoder finns Varför det är svårt att tolka resultaten Mänskligt tänkande

Läs mer

EMOTION 9/12/2011. Lärande mål. Emotioners olika komponenter. En funktionell definition.. Emotion och fysiologi Arousal. Arousal - prestation

EMOTION 9/12/2011. Lärande mål. Emotioners olika komponenter. En funktionell definition.. Emotion och fysiologi Arousal. Arousal - prestation Lärande mål Kunna definiera och diskutera begreppet emotion. Armita Golkar Doktorand Kunna jämföra och ge exempel på empiriskt stöd för olika emotionsteorier. Kunna ge exempel på forskning kring specifika

Läs mer

OBS! Vi har nya rutiner.

OBS! Vi har nya rutiner. 1 KOD: Kurskod: PM1609 Kursnamn: Biologisk psykologi Provmoment: Kognitiv neurovetenskap, 9 hp Ansvarig lärare: Stefan Hansen Tentamensdatum: 16 januari 2016 Tillåtna hjälpmedel: Inga ***************************************************************************

Läs mer

1/23/2017. Metoder för morfologisk och funktionell hjärnavbildning. Jarl Risberg Neuroutbildarna i Lund. René Descartes ( )

1/23/2017. Metoder för morfologisk och funktionell hjärnavbildning. Jarl Risberg Neuroutbildarna i Lund. René Descartes ( ) Metoder för morfologisk och funktionell hjärnavbildning Jarl Risberg Neuroutbildarna i Lund Specialistkurs i Neurovetenskaper 26/1 2017 Arne Brun René Descartes (1596-1650) Tallkottkörteln (epifysen) Corpus

Läs mer

Sjukdoms- och läkemedelsrelaterad neuroanatomi

Sjukdoms- och läkemedelsrelaterad neuroanatomi Sjukdoms- och läkemedelsrelaterad neuroanatomi 2016-09-16 + 2016-09-19 Magnus Johnsson ST-läkare neurologi Mål: Skapa intresse och nyfikenhet! Få ett hum om hur nervsystemet funkar (mer eller mindre hum..)

Läs mer

Kristina Sargénius Landahl Specialistarbetsterapeut

Kristina Sargénius Landahl Specialistarbetsterapeut Kristina Sargénius Landahl Specialistarbetsterapeut 2015-11-09 Nedsatt primär visuell förmåga Nedsatt ackommodation Nedsatt vergens Synfältsbortfall Nedsatt visuell skärpa Nedsatt spatial kontrastsensitivitet

Läs mer

Om koncentra,on och uppmärksamhet

Om koncentra,on och uppmärksamhet Om koncentra,on och uppmärksamhet Siegbert Warken,n Professor i Psykologi/Neurokogni,on Linnéuniversitetet siegbert.warken,n@lnu.se William James (1842-1910) Everyone knows what aoen,on is. It is the taking

Läs mer

Inlärning Psykologprogrammet, termin 1

Inlärning Psykologprogrammet, termin 1 Inlärning Psykologprogrammet, termin 1 Erik Hedman & Brjánn Ljótsson Leg. Psykologer, Internetpsykiatrienheten & Ångestmottagningen, Psykiatri Sydväst Doktorander, Karolinska Institutet Erik.hedman.2@ki.se

Läs mer

Kognitiv psykologi. Vad är psykologi? Psykologi som vetenskap. Vetenskapliga grunder och metoder

Kognitiv psykologi. Vad är psykologi? Psykologi som vetenskap. Vetenskapliga grunder och metoder Kognitiv psykologi Vetenskapliga grunder och metoder Anders Jansson Vad är psykologi? The scientific study of behavior and the mind Observerbara handlingar och reaktioner Icke observerbara handlingar och

Läs mer

Claudius Galen (~200 f.kr.) Hjärnan central för tänkande! inte alltid varit självklart }

Claudius Galen (~200 f.kr.) Hjärnan central för tänkande! inte alltid varit självklart } Akademiskt område som fokuserar på vetenskapliga studier kring de biologiska substrat som ligger till grund för kognition -Gazzaniga et al (2002) Aristoteles (~350 f.kr.) Kenny Skagerlund 2014-09-04 Kognitiv

Läs mer

Om kommunikation vid kommunikation om kommunikation.

Om kommunikation vid kommunikation om kommunikation. Om kommunikation vid kommunikation om kommunikation. Andreas Jönsson Silviasjuksköterska, Äldrepedagog VE Minnessjukdomar, Skånes Universitetssjukvård We communicate with individuals based on what we know

Läs mer

Percep&onens betydelse för lärandet Matema&ksvårigheter en pedagogisk utmaning Stockholm 9 september Annika Flenninger

Percep&onens betydelse för lärandet Matema&ksvårigheter en pedagogisk utmaning Stockholm 9 september Annika Flenninger Percep&onens betydelse för lärandet Matema&ksvårigheter en pedagogisk utmaning Stockholm 9 september 2016 Hjärnan får via alla sinnen mottaga en konstant ström av stimuli, både från omvärlden och inifrån

Läs mer

Introduktion till Perceptionspsykologi

Introduktion till Perceptionspsykologi Experimentell psykologi (15hp) Experimentell psykologi (15hp) Tre moment m1: Perception och uppmärksamhet (5hp) m2: Emotion och motivation (5hp) m3: Experimentell metod och grundläggande statistik (5hp)

Läs mer

Vad utmärker ett bra gränssnitt?

Vad utmärker ett bra gränssnitt? Vad utmärker ett bra gränssnitt? Kommunikation med användarna Feedback och Pliancy Excise kontra Flow GUI = Graphical User Interface GUIn, eller grafiska gränssnitt hittar vi på alla sorters skärmar I

Läs mer

Transkranial magnet-stimulering (TMS).

Transkranial magnet-stimulering (TMS). CHALMERS Göteborgs Universitet H. Tobias Johansson Institutionen för tillämpad IT. 800520-4956 TIG043 Neurokognition Transkranial magnet-stimulering (TMS). Diskussion kring artiklarna: Cracco R. Q., Cracco

Läs mer

Kapitel 3 Motivationella, emotionella och kognitiva processer på olika nivåer i hjärnan

Kapitel 3 Motivationella, emotionella och kognitiva processer på olika nivåer i hjärnan Kapitel 3 Motivationella, emotionella och kognitiva processer på olika nivåer i hjärnan 1 I hjärnan möts information från yttervärlden och från den biologiska organismen Information från yttervärlden,

Läs mer

Barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Maria Unenge Hallerbäck

Barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Maria Unenge Hallerbäck Barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Maria Unenge Hallerbäck Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Attention Deficit Hyperactivity Disorder ADHD /ADD Autismspektrumtillstånd autism, atypisk

Läs mer

Könsfördelningen inom kataraktkirurgin. Mats Lundström

Könsfördelningen inom kataraktkirurgin. Mats Lundström Könsfördelningen inom kataraktkirurgin Mats Lundström Innehåll Fördelning av antal operationer utveckling Skillnader i väntetid Effekt av NIKE Skillnader i synskärpa före operation Skillnader i Catquest-9SF

Läs mer