Kvalitativ kunskap. Därför ska både det skriftliga omdömet och betyget bygga på en bedömning av det sätt som eleven använder ämnesinnehållet på.

Transkript

1

2 Kvalitativ kunskap Nuvarande och kommande läroplaner bygger på en kvalitativ syn på kunskap. Förenklat innebär det att det inte är fakta- ämneskunskaper i sig som definieras som kunskap Fakta- ämneskunskaper definieras som kunskap när de används som intellektuella, kommunikativa eller praktiskt/estetiska verktyg. Därför ska både det skriftliga omdömet och betyget bygga på en bedömning av det sätt som eleven använder ämnesinnehållet på.

3 Bedömningsforskning Formativ bedömning är ingen metod för bedömning utan ett syftet med bedömningen. Nya begrepp har skapats: Summativ bedömning Formativ bedömning Pedagogisk bedömning Analytisk bedömning Handlar om syftet med bedömningen En bedömningsmetod

4 Syftet med bedömning Två olika syften med bedömning 1. Summativ bedömning. Elevens styrkor och svagheter summeras till en sammanfattande värdering ett omdöme eller betyg 2. Formativ bedömning. Elevens styrkor och utvecklingsbehov analyseras för att: 1. ge läraren information om vad som måste betonas i undervisningen för att eleven ska utvecklas vidare mot målen 2. ge eleven information om hur han/hon kan fortsätta att arbeta för att utvecklas mot målen.

5 Syftet med bedömning 3. Pedagogisk bedömning. Idag är inte det primära syftet med bedömning att värdera för att sätta betyg. Bedömning ses primärt som ett pedagogiskt verktyg för att öka elevens lärande. Huvudsyftet är alltså inte att skapa ett betygsunderlag eller sätta betyg. Ur det perspektivet hör planering, undervisning, elevens arbete och bedömning samman.

6 Syftet med bedömning I en formativ bedömning försöker man: först beskriva vilken nivå en elev uppnått i arbetet mot målen d v s beskriva vad det är som är bra i ett arbete och vilka styrkor eleven har beskriva elevens kompetens därefter pekar man ut det som eleven kan utveckla vidare

7 Syftet med bedömning Formativ bedömning är alltså en konstruktiv återkoppling med råd för det fortsatta arbetet. Dvs ge eleven respons. Denna typ av bedömning är inget som ska ske när ett projekt eller tema är slutfört, utan det ska hela tiden pågå parallellt med arbetet

8 Bedömning för lärande Ingen annan känd strategi för att förbättra utbildningskvalitet har så stor effekt som utvecklingen av formativ bedömning Black&William

9 Metoder för bedömning Kvalitativ kunskap har tre dimensioner. A. Färdigheter Storbokstav, Avprickningsschema interpunktion, osv B. Innehåll. Fakta, Kvantitativ begrepp, sammanhang, bedömning osv Diagnostiska prov C. Intellektuella Dra slutsatser, Kvalitativ jämföra, Bedömning förmågor. kommunicera, Bedömningsmatriser värdera osv.

10 Bedöma genom att jämföra Kunskap på högre kognitiva nivåer kvalitativ kunskap är inte möjlig att mäta genom prov Alla bedömningar av kunskapskvaliteter förmågor bygger på jämförelser. Elevens prestation jämförs med ett antal kriterier bedömningsaspekter som beskriver olika kvalitativa nivåer.

11 Formativ bedömning En grundläggande tanke är att lärare alltid har kunnat bedöma kvalitativ kunskap, men att denna bedömarförmåga varit intuitiv. Vi lärare känner igen god kvalitet när vi ser det, men vi har mycket svårt att i förväg beskriva det..

12 Elevens självvärdering Eftersom den formativa bedömningens primära syfte är att stimulera ett ökat lärande hos eleven måste denne involveras aktivt. Det råder en total enighet bland bedömningsforskare att: den viktigaste och för lärandet mest effektiva formen av bedömning är elevens självvärdering.

13

14 Vägen till bedömningsmatriser Hur skapas bedömningsmatriser? Bedömningsmatriser hör ihop med den kvalitativa synen på kunskap och den formativa synen på bedömning. Med bedömningsmatriser bedömer vi förmåga att använda kunskaper. Mål undervisning elevens arbete bedömning Måste bilda en sammanhängande kedja.

15 Vägen till bedömningsmatriser Finns inte en planering med tydliga och konkreta mål kan man inte heller göra en tydlig bedömning. Vägen till bedömningsmatriser börjar med att tolka och konkretisera de nationella målen till tydliga undervisningsmål.

16 Analytisk bedömning En bedömning med hjälp av en bedömningsmatris är en analytisk bedömning Ett kunnande kan ses som en legomodell. I en matris analyseras kunnandet plockas legomodellen isär. Ett antal bedömningsaspekter måste definieras

17 Analytisk bedömning Enligt Nordstedts synonymordbok betyder analys upplösning, uppdelning eller sönderdelning i beståndsdelar bestämning av ett ämnes beståndsdelar särskiljande av egenskaper Denna uppdelning av ett kunnande i de beståndsdelar byggstenar som bygger upp kunnandet bildar matrisens vänstra kolumn. I kursplanerna kan man urskilja fyra olika typer av mål som beskriver det sätt som eleven ska kunna förstå och använda sig av ett faktainnehåll inom ett ämne.

18 Analytisk bedömning Kategori 1 (Söka sovra) Första kategorin av mål handlar om att elever ska kunna arbeta med källor. Det kan gälla: Förstå den information som finns i källorna. Det visar eleven genom att välja ut central och relevant information för att i nästa steg t ex sammanfatta återge eller dra slutsatser göra jämförelser förklara. Värdera källor och deras innehåll

19 Analytisk bedömning Kategori 2 (Återge) En kategori av mål består i att eleven ska förstå kunskapsinnehållet, d v s de fakta, begrepp, teorier, modeller, sammanhang, o s v, som studeras inom ett arbetsområde. I kursplanerna finns formuleringar som; förstå helhet och sammanhang, uppfatta helheter, helhetsbild, förstå samband mellan detalj och helhet. Elevens förståelse är något som i sig är osynligt eftersom det är en inre mental process. För att förståelse ska bli synlig måste den uttryckas och visas. I kursplanerna finns flera uttryck för hur eleverna ska visa sin förståelse, t ex beskriva, sammanfatta, redogöra eller återge.

20 Analytisk bedömning Kategori 3 (Motivera) En annan kategori av mål består i att elevens ska kunna arbeta med innehållet med hjälp av olika s k kunskapskvaliteter. Begreppet kunskapskvalitet definieras i Skolverkets kommentarmaterial som en intellektuell, kommunikativ eller praktiskt/estetisk förmåga. I kursplanerna finns verb som; använda information, argumentera, bestämma, dra slutsatser, granska, jämföra, förklara, lösa problem, pröva, relatera, se samband. ta ställning, upptäcka, utforska, värdera. Dessa verb representerar de förmågor som eleverna ska utveckla och kunna använda

21 Analytisk bedömning Kategori 4 (Struktur) En fjärde kategori av mål består i att eleverna ska kunna kommunicera sin förståelse och sin användning av förmågorna. I kursplanerna finns verb som; kommunicera, redovisa, presentera arbetet. Men vissa av de förmågor som eleverna ska utveckla innebär i sig kommunikation. Exempel på sådana förmågor är beskriva, redogöra, återge, förklara och argumentera. Det centrala i bedömningen är att beskriva hur eleven ordnar sina tankegångar så att en röd tråd skapas.

22 Analytisk bedömning En redovisning där eleven ska bearbeta en problemställning och dra egna slutsatser eller förklara företeelser och fenomen kan byggas upp av följande aspekter: 1. Söka sovra. Arbeta med källor 2. Återge. Förmåga att sammanfatta och ge en helhetsbild 3. Motivera. Med hjälp av fakta, begrepp, teorier eller modeller föra ett underbyggt resonemang t ex dra slutsatser eller skapa förklaringar 4. Struktur. Muntligt eller skriftligt kommunicera sina resultat med en tydlig struktur

23 Analytisk bedömning En bedömningsaspekt kan delas in i underaspekter. T ex aspekten Söka - sovra kan delas in i: Typ av källor: Urval av fakta: Värdera och redovisa källor: Läsförståelse källors svårighetsgrad Förmåga att välja ut relevanta fakta ur källorna Källförteckning och resonemang om källors trovärdighet

24 Principer för en bedömningsmatris Söka - sovra Typ av källor Källorna består av enkla texter. Källorna är anpassade till elevens ålder. Använder även svårare källor som inte är anpassade till elevens ålder. Val av fakta Väljer ut fakta men de hör inte till ämnesområdet eller behöver hjälp med att välja. Väljer ut fakta men har svår att skilja mellan det som är viktigt och oviktigt Väljer ut relevanta fakta som belyser ämnesområdet ur ett perspektiv. Värdering av källorna Samlar information från olika källor, men märker inte när fakta skiljer sig åt i olika källor. Samlar information från olika källor och kommenterar när fakta skiljer sig åt i olika källor men för inte resone-mang om tänkbara orsaker. Samlar information från olika källor och kommenterar när fakta skiljer sig åt i olika källor och resonerar över tänkbara orsaker.

25 Årskurs 2-3 Årskurs 4-6 Årskurs 7-9, Gy Söka - sovra Urval av fakta Söka - sovra Typ av källor Urval av fakta Förmåga att använda en eller flera källor Värdera källor Söka - sovra Typ av källor Använda Internet Urval av fakta Förmåga att använda en eller flera källor Värdera källor

26 Söka - sovra välja ut fakta Behöver lärarstöd för att välja fakta ur källorna. Väljer ut fakta ur källorna men har svår att skilja mellan viktigt och oviktigt. Väljer ut relevanta fakta ur källorna.

27 Söka - sovra Typ av källor Källorna består av enkla texter. Använder källor som är anpassade för elevens ålder. Använder svårare källor som t ex tidningar, facklitteratur eller uppslagsböcker Använda grafer, tabeller statistik eller specialkartor Använder inte spontant statistiskt material Använder skolanpassat statistiskt material eller specialkartor Använder statistiskt material eller specialkartor som inte är förenklat för skolbruk Urval av fakta Behöver hjälp med att hitta relevant information i källorna. Kan på egen hand hitta relevant information källor. Sammanställer och redogör för information från olika källor genom att ett parti hämtas från en källa och ett annat från en annan källa. Kombinerar och väver ihop information från olika källor.

28 Söka - sovra Använda Internet Söker inte information på Internet Behöver lärarstöd för att hitta relevant information på Internet. Sitter länge vid datorn utan att hitta relevant information på Internet Försöker lära sig att formulera och avgränsa sökbegrepp på Internet. Hittar ibland relevant inforation och ibland inte. Kan formulera och avgränsa sökbegrepp på Internet för att ta fram trovärdig och relevant information. Använder ofta datorn för att leka, chatta eller spela. Låter arbetet med Internet ta för mycket tid. Använder tiden vid datorn väl.

29 Visa Disposition Texten har ingen tydlig inledning eller avslutning I texten finns ett försök till inledning och/eller avslutning I texten finns en inledning som leder in läsaren i texten och en avslutning som knyter ihop textens innehåll Röd tråd Textens tankegång går att urskilja men det saknas en "röd tråd. Texten hoppar fritt mellan olika saker. I texten finns ett försökt till att ordna tankegångarna, men samma tanke kan på ett ologiskt sätt återkomma på olika ställen i texten. I texten finns en medveten ordning så det ena naturligt länkar till det andra. Styckeindelning Det finns ingen styckeindelning i texten. Det finns en styckeindelning i texten men den är inte logiskt utan gör texten mer svårläst. Det finns en logisk styckeindelning i texten men den behöver i några fall bearbetas. Det finns en logisk styckeindelning i texten som gör texten mer lättläst. Rubriker Det finns inga underrubriker i texten. Det finns underrubriker i texten men dessa stämmer inte alltid med innehållet. Det finns underrubriker i texten och dessa stämmer med innehållet. Underrubrikerna stämmer med innehållet i texten och skapar intresse för denna.

30 VAD ska eleven kunna Det skriftliga omdömet Eventuellt innehåll i en IUP Mål(sättning) Förståelse för källtexterna Skriver ofta av eller omformulerar källorna. Avskrifter eller omformuleringar förekommer Texten avspeglar elevens egen förståelse, men källorna styr textens struktur. Texten avspeglar till alla delar elevens egen förståelse. Bedömning av elevens utvecklingsnivå Utvecklingsområde för: 1. Undervisningen 2. Elevens målsättningar HUR ska eleven kunna det

31 Påbörjat Tillämpar ibland Tillämpar ofta Behärskar Använder punkt och stor bokstav rätt 25 jan maj 09 3 okt 09 Använder s i 3:de person singularis. X 6:ans multiplikationstabell X

32 Beskriva - sammanfatta IG5 G10 VG15 MVG 20 Använda källor Dra slutsatser Presentera arbetet Förmåga att förbättra arbetet Förmåga att ta ansvar och planera

33 Råd för att skapa matriser Faktakunskaper I vilken grad eleven har faktakunskaper bedöms inte i en matris. Det är elevens förmåga att använda faktakunskaper som ska bedömas i matrisen. Två alternativ: 1. Elevens visar sina faktakunskaper genom att Sammanfatta / beskriva. 2. Likaså måste eleven ha faktakunskaper för att kunna dra slutsatser, förklara eller argumentera.

34 Råd för att skapa matriser Förstå, analysera och tolka Förståelse, analysförmåga och förmåga att tolka är något som händer inne i elevens huvud. Hur väl eleven gör detta syns inte direkt. Kvaliteten kommer till uttryck indirekt genom t ex förmågan att välja ut relevanta och central fakta för att beskriva, sammanfatta, dra slutsatser, förklara, argumentera osv. Dessa förmågor bedöms alltså indirekt.

35 Råd för att skapa matriser Reflektion Begreppet reflektion är mångtydigt och används av olika lärare i flera skiftande betydelser. I många ämnens kursplaner finns även förmågan att reflektera som mål. Tyvärr används även i kursplanerna begreppet reflektera i olika betydelser.

36 Råd för att skapa matriser Vi har sett att på en och samma skola betyder reflektion: Tänka efter lite djupare Se tillbaka på sitt eget lärande Använda kunskapskvaliteter När elever går från lärare till lärare möter de begreppet reflektion i helt olika betydelser.

37 Råd för att skapa matriser Förstå ett innehåll Det finns två typer av förmågor i kursplanerna som handlar om att förstå ett ämnesinnehåll. Beskriva / sammanfatta eller redogöra / återge. Förmågan innebär att eleven ur källor väljer ut central och viktig information för att sammanställa den till en beskrivning / sammanfattning / redogörelse. Vad som kan bedömas i är: hur väl eleven kan välja ut centrala och viktiga fakta ur källor hur heltäckande sammanfattningen är och hur väl den balanserar mellan detaljer och helhet.

38 Råd för att skapa matriser Resonemang Jag har redan nämnt att det i kursplanerna finns ett antal kunskapskvaliteter som eleverna ska kunna tillämpa och använda. Dessa kunskapskvaliteter presenteras i kursplanerna som verb. Exempel på sådana kunskapskvaliteter verb är; använda information, argumentera, bestämma, dra slutsatser, granska, förklara, lösa problem, pröva, relatera, se samband. ta ställning, upptäcka, värdera. Alla dessa har gemensamt att eleven ska föra ett underbyggt motiverat resonemang. Resonemanget innehåller ett påstående som motiveras med hjälp av fakta. De går därför att bedöma på ett likartat sätt.

39 Råd för att skapa matriser Resonemang forts. Resonemanget innehåller ett påstående som motiveras med hjälp av fakta. De går därför att bedöma på ett likartat sätt. ett påstående jag uppfattar att det är på följande sätt (slutsats) det förhåller sig på följande sätt (förklaring) jag anser att det förhåller sig på följande sätt (argument) En underbyggnad motivering jag uppfattar att det är på följande sätt därför att det förhåller sig på följande sätt därför att jag anser att det förhåller sig på följande sätt därför att

40 Råd för att skapa matriser Jämföra När förmågan att jämföra bedöms bör man dels bedöma hur eleven kan välja ut relevanta fakta som belyser både skillnader och likheter och sedan bedöma om eleven utifrån dessa kan föra ett jämförande resonemang där eleven t ex drar egna slutsatser, värderar osv.

41 Råd för att skapa matriser I Skolverkets skrift Bedömning och betygssättning Kommentarer med frågor och svar förs ett diskussion om hur den intellektuella nivån på en elevs resonemang kan beskrivas. På sidorna kan man läsa: Användningen av kvalitet som begrepp för att ange krav på kunskaper har således en dubbel innebörd: kvalitet står både för en artskillnad (sort) och en gradskillnad (värde, halt, lödighet).

42 Råd för att skapa matriser Krav på högsta nivån årskurs 9 A. i vilken grad elever kan väva ihop egna kunskaper med kunskaper i aktuellt arbetsområde B. i vilken grad eleven kan urskilja att problem och frågeställningar kan belysas ur olika perspektiv och C. i vilken grad eleven utifrån dessa perspektiv kan börja se mönster och generella drag

43 Råd för att skapa matriser Krav på högsta nivån årskurs 6 A. i vilken grad elever kan väva ihop egna kunskaper med kunskaper i aktuellt arbetsområde B. i vilken grad eleven kan urskilja att problem och frågeställningar kan belysas ur olika perspektiv

44 Råd för att skapa matriser I Bloms taxonomi finns följande progression: 1. Använda fakta i resonemang 2. Använda fakta och begrepp i resonemang 3. Använda fakta, begrepp och teorier, modeller eller principer i resonemang

45 Råd för att skapa matriser Nivåerna ska vara så generella att sambandet med övergripande mål framgår. Nivåer som endast gäller en bestämd uppgift blir visserligen mer konkreta och lättare att tillämpa. Men de skymmer lätt det övergripande mål för vilket uppgiften konstruerats och kan i onödan inkräkta på elevers och lärares handlingsutrymme. Nivåerna ska vara beskrivande. Det innebär att de beskriver unika och typiska kännetecken för kompetens på olika nivåer. De bör, för att vara informativa, avstå från ett enbart jämförande och värderande språkbruk av typen ovanligt god komposition eller tråkig komposition.

46 Råd för att skapa matriser Nivåerna ska beskrivas med parallella termer. Beskrivningarna skall vara sådana att elever förstår att värderingen grundar sig på samma kriterium; man får inte uttalat eller underförstått föra in nya bedömningsgrunder vid övergången från en nivå till en annan. Nivåerna ska varken vara för många eller för få. De ska vara tillräckligt många för att särskilja betydelsefulla kvaliteter, men de får inte vara så många att de blir omöjliga att hålla isär. Ur pedagogisk synpunkt är tre nivåer fullt tillräckligt, säger Peter Elbow (1997), som anser att det väsentliga är att bedömningen är flerdimensionell, inte att den är fingraderad.

47 En ny läroplan Exempel från Samhällskunskapens nya kursplan Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 / Eleven beskriver och ger exempel på några viktiga samhällsfunktioner och förklarar varför dessa finns. /. Vidare ger eleven exempel på varför gemensamma normer och regler behövs i olika sammanhang samt beskriver vad ett demokratiskt arbetssätt är.

48 En ny läroplan Exempel från Samhällskunskapens nya kursplan Kunskapskrav för betyget A i slutet av årskurs 6 Eleven kan beskriva samhällets strukturer för välfärd, ekonomi, politik, rättsskipning eller media. Dessa beskrivningar utgår från elevens vardag och tydliggör begrepp, funktioner och samband mellan olika delar. Med utgångspunkt i komplexa frågeställningar utreder eleven samhällsfrågor som rör identitetsbyggande, minoriteter, jämställdhet, resursfördelning eller politik ur olika perspektiv, visar på orsakssamband och drar slutsatser. Eleven använder konkreta och abstrakta begrepp på ett nyanserat sätt.

49 En ny läroplan Exempel från Samhällskunskapens nya kursplan Kunskapskrav för betyget A i slutet av årskurs 9 Eleven kan tydliggöra centrala funktioner i samhällets sociala, mediala, rättsliga, ekonomiska och politiska strukturer. I sina förklaringar använder eleven ett flertal konkreta och abstrakta begrepp på ett nyanserat sätt för att utreda hur olika strukturer är uppbyggda. Strukturerna framställs som sammanhängande helheter, med tydliga samband mellan ett flertal faktorer. Dessutom identifierar eleven viktiga samband mellan olika strukturer i samhället. Eleven resonerar om hur samhällsstrukturerna kan påverka individer, och problematiserar möjligheter och begränsningar för individer att påverka inom ramarna för strukturerna.

50 En ny läroplan Exempel från Svenskans nya kursplan Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 Eleven kan tala och samtala om i förväg bearbetade texter och frågor. I sådana situationer beskriver eleven känslor och tankar som dessa texter väcker. Eleven berättar också om vardagliga händelser så att innehåll och handling tydligt framgår. Genom att lyssna på den som talar och ge egna kommentarer bygger eleven vidare på samtalet. Eleven följer muntliga instruktioner.

51 En ny läroplan Exempel från Svenskans nya kursplan Kunskapskrav för betyget A i slutet av årskurs 6 Eleven kan, med språklig säkerhet, tala och samtala om olika ämnen utifrån frågeställningar som utvecklas när samtalet pågår. I sådana situationer anpassar eleven språket och innehållet till mottagare och sammanhang. Eleven planerar och genomför muntliga presentationer för olika syften på ett självständigt sätt och talar då med säkerhet inför en större grupp. Eleven tar del av andras presentationer, tankar och åsikter och bidrar till utveckling och fördjupning genom att lyssna, ställa frågor, förklara och argumentera.

52 En ny läroplan Exempel från Svenskans nya kursplan Kunskapskrav för betyget A i slutet av årskurs 9 Eleven kan med precision tala, samtala och diskutera frågor av vitt skild karaktär och också leda samtal och diskussioner och håller då tydligt fokus på innehållet. I sådana situationer uttrycker eleven åsikter med tydligt samband till ämnet. När så behövs ställer eleven relevanta frågor och granskar egna och andras argument på ett sätt som fördjupar samtalets innehåll. Elevens tankar framgår tydligt och de argument och motargument som framförs är väl underbyggda med faktauppgifter hämtad från varierade källor. Vid muntliga och skriftliga presentationer resonerar eleven tydligt så att tankelinje, detaljer och komplexa sammanhang framgår. Presentationerna kännetecknas av att eleven uttrycker sig säkert och välformulerat samt utnyttjar de möjligheter som finns att kombinera tal, skrift, bild och ljud. Eleven producerar och använder dessutom digitala texter.

53 Mål i skolan Kriterier för betyget Väl godkänt Svenska B Eleven söker uppslagsrikt på egen hand relevant material för skriftlig och muntlig framställning samt granskar och värderar informationen. Eleven planerar i tal och skrift sin framställning väl och förmedlar med stilistisk säkerhet i olika sammanhang erfarenheter, kunskaper och underbyggda åsikter på ett intresseväckande och övertygande sätt. Eleven analyserar och tolkar självständigt litterära texter och använder sig av litterära begrepp. Eleven reflekterar vid läsningen av texter över de samhälleliga och kulturella faktorer som format texten och över textens giltighet för vår tid.