INFORMATION FÖR PERSONAL SOM ERHÅLLIT DELEGERING

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "INFORMATION FÖR PERSONAL SOM ERHÅLLIT DELEGERING"

Transkript

1 Bjurholmskommun Flik 9.2. INFORMATION FÖR PERSONAL SOM ERHÅLLIT DELEGERING För vissa hälso- och sjukvårdsuppgifter Vid särskilda boende Bjurholms kommun

2 Välkommen till Bjurholmskommuns äldre- och handikappomsorg som hälsosjukvårdspersonal! ÖVERLÄMNANDE AV LÄKEMEDEL När du har fått delegerings introduktion av din delegerande sjuksköterska är du på väg att ta på dig en del hälsosjukvårdsinsatser. Vid det laget har du - lärt känna de boende, anhöriga, sjukvårds och omsorgs personal, - fått teoretisk och praktiskt undervisning i läkemedelshantering - dokumenterat på Magna Cura och planerat och kvitterat insatser på Kontrollera - rapporterat avvikelser - förstått rutiner och arbetsprocesser, - kan hitta rätt information på nätet och i Kvalitetshandboken - att vända dig till sjuksköterska vid funderingar och bedömningsbehov - att läkemedel överlämnas till individen alltid på hans/hennes rum och när personen sitter eller står ÖVRIGA HÄLSOSJUKVÅRDS UPPGIFTER Hälsosjukvårdsrutiner och metoder Uppgifter som kan utföras av personal på sjuksköterskans/sjukgymnastens/arbetsterapeutens ordination. Till hälsosjukvårdsuppgifter som kan utföras av reellt kompetent personal räknas: - puls och blodtryckskontroll - okomplicerad sårbehandling t ex rengöring och förbandsbyte - stomiskötsel - observationer av den enskildes hälsotillstånd - trycksårprofylax, kontrakturprofylax - kateterfunktion, byte av urinpåse, spolning, urinmätning, - rötgenförberedelse, lavemang, - provtagning för kontroll av socker i blod och urin - venprovtagning, ej blodgruppering, ej blododling, - andningsgymnastik enl ordination, inhalation, skötsel av syrgaskoncentrat, - nutritionskontroll, sondmatning, matning vid sväljsvårigheter, - terminal vård - omhändertagande av avliden - hantering av avfall (riskavfall, miljöfarligt och annat) - desinfektion sterilisering rengöring - hantering av sterilt material - beställning av inkontinensprodukter - träning på sjukgymnastens ordination - insulin

3 INSULINGIVNING Beslut om att delegera ansvar för insulingivning kan göras av sjuksköterska om detta är förenligt med god och säker vård. I delegeringen ingår undervisning, teoretisk och praktiskt. Med hänsyn till kravet på god kvalité och hög patientsäkerhet ställer varje delegeringsbeslut mycket stora anspråk på gott omdöme, goda kunskaper och noggrannhet hos såväl den som delegerar som den som genom delegering mottar en hälsosjukvårds arbetsuppgift. Rutiner vid insulingivning: Det får inte råda någon tvekan om vem som har uppgiften! Arbetsgruppen måste veta vem som ger insulin till vilka individer och på vilka tider så att åtgärd sätts in så fort en oklarhet förekommit, Kontrollera skärmen inte kvitterats eller individen själv behöver träffa den som skulle ge honom spruta för ev planering. Innan du förbereder insulinspruta kontrollera alltid på signeringslistan på individens rum att inte någon annan redan har utfört uppgiften. Titta på och prata med personen, gör en bedömning om personen mår bra enligt delegeringsutbildning. Vid minsta tveksamhet kontrollera blodsockret och kontakta sjuksköterskan. Ta fram ordinationshandling och förbered injektionen efter kontroll av dos, kontrollera alltid namn på insulinpenna samt dos mot original handling (edoskort eller medicinlista) innan du drar upp insulinet. Kontrollera även efter att du dragit upp. Är det rätt person som ska få insulin, rätt sort av insulin, rätt dos och rätt klockslag? Ge insulinet och signera. Använd speciell nålavatagshylsa (safe-clip)! När insulinpenna håller på att bli tom ta fram nästa insulinförpackning från kylskåpet så den tempereras innan nästa injektionstillfälle. Det är olämpligt att ta insulin från kylen och ge direkt. Kallt insulin gör ont och är vävnadsretande. Om det inte är du som skall ge måltiden efter insulinet så ta ansvar för att den som skall göra det få veta när insulinet gavs. Måltiden bör serveras inom en halv timme från insulingivning. Du ska kunna skillnader mellan långverkande och snabbverkande insuliner. Om det finns få förpackningar av insulinet kvar, rapportera till sjuksköterskan så att hon kan göra beställningen i tid. Blodsockerkontroller Kan göras dels i anslutning till insulingivning dels för att se hur sockret ligger i allmänhet. Det är aldrig fel att kontrollera sockernivån hos en diabetiker som av någon anledning inte mår bra. T ex kan infektioner rubba blodsockernivåerna. Tänk på att kalibrera blodsockermätare när du bryter av ny förpackning på glucometerstickor. Kontrollserier kan göras efter läkar- eller sjuksköterskeordination. En serie innebär att man kontrollerar blodsocker i regel 4 gånger innan och ibland även 2 timmar efter måltider. Dokumentera uppmätt värde efter varje prov. Om du mäter upp onormalt blodsocker rapporteras det utan fördröjning till sjuksköterskan. Ge inte insulin eller annat då förrän du talat med sjuksköterskan. Urinen Hos en person med för högt blodsocker blir urinen kladdig och kan lukta starkt. Kontroll av urinsocker kan göras utan kontakt med sjuksköterska. Visar urinen socker sparas provet så att sjuksköterskan kan se det. Rapportera till sjuksköterskan utan fördröjning. Rapportering av eventuella avvikelser hos en diabetiker är viktigt. Infektioner och mediciner kan rubba blodsockret. Dokumentera. Skriv din signatur på kontrollistan. Provresultat skall alltid skrivas i journalen, samt meddelas sjuksköterskan.

4 URINPROVER Urinprover av olika slag kan göras efter läkar- eller sjuksköterskeordinationen eller när du misstänker att det kan vara fråga om en infektion. Om du gör en kontroll som visar på en eventuell infektion, spara urinprovet i ett provrör i kylen hos hyresgästen eller om möjligt bär det till sjuksköterskan. Om provet inte används för odling tar du ansvar för att det kommer bort ur kylen. Dokumentera i journalen. Urinodling. Dokumentera som ovan. För över urin i provrör avsett för urinodling, förslut noga. Urinprovet skall märkas med ID uppgifter. Om du har fått remiss för urinodling ta sträckkod från baksidan av remissen och klistra på urinröret. Provet samt remissen läggs i en plastpåse och på plastpåsen skrivs BAKT LAB. Provet ska lämnas till sjuksköterskan eller till vårdcentralen då du ska ha kontrollerat att alla uppgifter finns på remissen. Använd alltid handskar när du hanterar prover. Urinvägsinfektioner hos äldre människor kan uppvisa andra symptom än hos yngre. Förutom att det kan svida när man kissar, ge smärta i nedre delen av magen, illamående, yrsel, huvudvärk, feber, inkontinens etc kan det hos äldre orsaka förvirring. Dokumentera i MC resultat av urinstickor och andra eventuella iakttagelser, t ex någon speciell lukt eller utseende, förvirring, desorientering etc. VEN PROVER Ven prover tas alltid först efter läkarordination. Kontrollera utgångsdatum på provrören som du skall använda. Gamla rör kastas i gul plastburk för använda kanyler. Kontrollera vilka prover är kryssade, har du motsvarande antal provrör och remisser. Kontrollera att det är rätt person och att personnummer stämmer. Prover med fel i personnummer kasseras på laboratoriet och avvikelseanmäls. Prover tas på rummet och på den tid som är lämplig för personen. - Fråga om det är rätt tillfälle att ta prover och förklara vad du tänker göra. Se efter att du verkligen har allt som du behöver innan du påbörjar arbete, - se till att du sitter bekvämt och att den du skall ta proverna på ligger eller sitter bra - använd alltid handskar - ta tid på dig att hitta en lämplig ven - använd ren vacutainer och sterila nålar - sprita insticks ställe och släpp stasen strax efter att röret börjat fyllas på - vänd upp och ner provrör som innehåller vätska så snart provet är taget - be patienten lyfta på armen i någon minut efter att du plåstrat om insticks ställe - använd Vacutainer Systems vingnålar när du tar prov på tunna blodkärl på händerna - använd avtagningshylsa för nålen så att du inte sticker dig - lyckas du inte med provtagningen på tre försök överlämna det till sjuksköterskan - kontrollera att provrören är märkta med rätt etikett med sträckkod från baksidan av remissen. Kryssa för datum och klockslag på remissen. Skriv in datum. Skriv under på provtagare. Lämna prover till Vårdcentralen innan kl Om du skulle sticka dig på den använda kanylen kontakta tjänstgörande sjusköterska och arbetsledare som hjälper dig med arbetsskadeanmälan, samt att bedöma om avvikelserapport ska skrivas. Blodprov ska tas både från den aktuella patienten och från den som stuckit sig.

5 Hos personer med smittsamma sjukdomar tas blodprover av sjuksköterska. I övrigt omvårdnadsarbete och kontakt med den sjuke skall det ske i samråd med sjuksköterska, hygiensjuksköterska och smittskyddsläkare. SPOLNING AV KAD Före spolning kontrolleras att man har rätt vätska och att utgångsdatum inte passerats. Spolning med klorhexidinlösning görs bara efter läkarordination. Vätskan får inte vara kallare än rumstemperatur. Kalla vätskor smärtar. Kontrollera att omgivande vävnader runt KAD är retningsfria och ser normala ut. Se efter hur mycket urin som kommit i urinpåsen. Om det är mycket urin i påsen är det lämpligt att byta till en ny, är det litet kan man markera mängden med ett streck på påsen. För långsamt in spolvätskan. Observera patienten noggrant. Blir han/hon besvärad eller oroad delas mängden upp i två portioner. Låt den första rinna ut innan nästa tillförs. Kontrollera utseendet på vätskan som rinner ut. Observera urinen. Notera att mängden i urinpåsen ökat med minst den mängd spolvätska som tillförts. Vid upplevelse av smärta avbryts behandlingen och sjuksköterska tillkallas. Om spolvätskan inte kommer tillbaka kontaktas sjuksköterskan. KAD kan vara tilltäppt och behöva bytas ut. KATETERSÄTTNING PÅ KVINNOR OCH REN INTERMITTENT TAPPNING HOS KVINNOR Efter speciell delegering kan undersköterska göra tappningar och sätta kateter på kvinnor efter läkarordintion. Tappning görs när en kvinna inte kan kissa eller när man misstänker att blåsan inte töms fullständigt. Med ren menas att den inte görs under sterila förhållanden. MEN det är mycket viktigt att man inte berör katetern med fingrarna eller med handskar som man tagit i andra saker med. När man för in katetern med pincett eller med handskar på händerna så skall pincetten respektive handskarna inte ha varit i kontakt med något annat. Ta med dig och duka upp allt som behövs så att du inte måste gå ifrån och hämta något när du påbörjat arbetet. När du kommer så långt att du tar på dig handskarna skall du bara behöva beröra pincetten och katetern. Utför kateteriseringen/katetersättningen. Kontrollera utseendet på urinen som kommer. Mät mängden vid kateteriseringen. Dokumentera: vid ren intermittent tappning noteras urinmängt på tappningslista. SÅRVÅRD Sårvård kan göras på många sätt, men det finns vissa gemensamma nämnare mellan de olika metoderna. 1. Ett sår får aldrig kylas ner. Redan rumstemperaturen stör läkningen. Därför skall man alltid göra omläggningen så effektiv som möjligt. Det innebär att man ser till att all utrustning finns på plats innan man påbörjar arbetet. Det är mycket bra om man har värmt förpackningen av spolvätska som skall användas i en skål med varmt vatten. När det gäller väteperoxid får man nöja sig med rumstemperatur. Den kan inte värmas upp för den förångas då. I ett nerkylt sår avstannar läkningen i flera timmar. 2. Sårytan får aldrig torka ut! Det nybildade sårepitelet förstörs lätt, t ex av kompresser som fastnat pg a för torrt bandage. När det händer börjar sårläkningen om varje gång. Först när sårytan är läkt kan torrt skyddsförband användas. För all sårvård gäller det att man skall prata så lite som möjligt över det öppna såret. Från munnen kommer bakterier i en för ögat osynlig dusch även när man är frisk. 3. Ordna utrustningen runt dig på ett rent bord eller motsvarande. Sätt dig bekvämt. Lossa patientens kläder och gamla bandage. Om nödvändigt överväg att lösa upp bandagen i fotbad. Inspektera såret. Har det förändrats? Hur mycket pus (var) finns

6 det? Tänk på att sårvätskan i sig är gul. Luktar såret? Är det rodnat eller svullet runt såret? Klagar patienten över smärta? Rengör såret inifrån och ut. Börja med att avlägsna sårvätska och pus. Spola sedan generöst med den sårtvätt vätska som ordinerats. Kör inte runt med t ex rundtorken i såret. Det skadar mer än det gör nytta. Efter renbaddning kan du gärna spola ytterliggare. Efter sista spolningen rör man inte såret. Tänk på att sårytan är hyperkänslig för beröring. Den nya vävnaden förstörs lätt och läkningen förhindras på så sätt. Tvätta huden runt såret, långt ut! På huden finns bakterier från såret och omgivningen. Dessa kryper ner i såret om man inte rengör huden. Frisk hud kan rengöras med tvål och vatten. Den friska huden skall smörjas med något mjukgörande. Tänk på att den friska huden annars kan klia under bandaget, eller att såret lättare blir större om omgivande hud skadas. Använd ordinerade preparat på såret. Dokumentera: 1. Kontrollera i dokumentation om förändring har skett 2. Alla förändringar i sårets status och omläggningsordination skall dokumenteras 3. Eventuella antibiotika behandlingar skall dokumenteras 4. Signera varje omläggning på Behandlingsblad BANDAGERING Bandagering kan man behöva göra t ex vid svullnader, som förberedelse för protes, som stöd och för värme. Gemensamt för all bandagering är att det skall ske efter ordination av läkare, sjuksköterska eller sjukgymnast. Den som har ordinerat ger även praktiskt instruktion. För att eventuell svullnad skall kunna avhjälpas måste bandagering ske efter viss metod. Felaktig bandagering kan förvärra besvären. Det är farligt att dra till ett bandage för mycket. Cirkulationen kan strypas eller försämras och resultatet kan bli förödande. Det finns många typer av bandageringsmaterial och många metoder. Varje ny bandagering måste följas av en ny instruktion. Kompressionsstrumpor är en form av bandagering. Behandlig med kompression (sammanpressning) inriktar sig på de orsaker som ligger bakom cirkulationsbesvären. Genom en riktig behandling med kompression på benen kan man förbättra blodets återflöde till hjärtat. Kompressionsstrumpor tas på redan i sängen före uppstigandet. Har patienten hunnit stiga upp ska han/hon ombes att lägga sig 15 minuter med benen i upphöjt läge innan man tar på kompressionsstrumpor. Är benen mycket svullna inleder man behandling med lindade ben och övergår senare till strumpor. Strumporna är indelade i kompressionsklasser. Det som varierar mellan strumporna är trycket. Trycket väljs utifrån graden av problem. Val av strumpa kan göras med hjälp av sjukgymnast, sjuksköterska eller läkare. SÅRODLING Sårodling görs efter ordination. Såret rengörs först. Om man odlar på sårsekret, får man med sig döda vita blodkroppar, döda bakterier samt växt på sårbakterierna. Man får alltså inte med sig tillräckligt av de bakterier som ursprungligen orsakat infektion. En steril sårpinne (ser ut som en lång tops) förs runt, gärna under sårkanterna. För ner pinnen med sårsekret i odlingsröret med gel (stewartmedium). Bryt av den utstickande pinnen. Skruva på korken och märk röret med ID-uppgifter (om du inte har remiss till hands). Kontrollera personnummer. Lägg provet tillsammans med remissen i en plastpåse och märk påsen med BAKT LAB. I väntan på transport skall provet förvaras i kylskåpet.

7 PULS OCH BLODTRYCKSMÄTNING Puls och blodtrycksmätning ordineras av sjuksköterska och läkare och när behov föreligger. Manschetten kan klämma, en del människor tycker att det är obehagligt eller att det gör direkt ont. En del personer har ömma vävnader. Då får man vara så effektiv och snabb som det går. Var noga att förklara vad du gör och varför. Det är värdefullt om patienten känner till sina tidigare blodtrycksvärden av flera anledningar. Dels behöver du inte pumpa upp manschetten onödigt mycket, dels har du något att jämföra med när du gör din mätning. Kom ihåg att blodtrycket kan variera. Det varierar naturligt över dygnet. Det varierar om man har sovit eller är aktiv, om man är ledsen eller glad, mätt eller hungrig och även beroende på vem som gör undersökningen. Det är i regel bäst att ta blodtrycket på höger överarm. Placera manschetten så att du kan få plats med stetoskopet över blodkärl i armvecket. Överarmen ska vara i samma höjd som hjärtat. Be patienten att andas lugnt, att inte prata och inte röra på sig under blodtrycksmätningen. Helst skall man ta det vid samma tid på dygnet när kontroll görs upprepade gånger. Patienten skall ha vilat om inte annat har sagts. Börja med ett liggande tryck och om det är ordinerat så skall det följas av stående tryck. När det liggande trycket är taget får patienten ställa sig upp. Vänta 2 minuter och ta sedan ett nytt tryck. Vid upprepad blodtrycksmätning måste blodkärl vila sig mellan gångerna och luft ska släppas ut ur manschetten direkt efter mätningen. PULSMÄTNING Pulsmätning görs på handledens insida på tumsidan. Använd ditt pek- eller långfinger. Gör ett lätt tryck över den plats där du tror att pulsen skall kännas. Trycker du för hårt kläms kärlet ihop och pulsen går inte att känna. Räkna pulsen med hjälp av klocka som har sekundvisare. Räkna alltid en hel minut. Puls kan vara bland annat oregelbunden, snabb eller långsam. Dokumentera pulsvärde och pulsegenskaper. LÄKEMEDELSBEHANDLING MED WARAN För att behandla och förebygga blodpropp finns läkemedlet Waran. Vissa personer tar Waran under en period, andra resten av livet. Doserna varierar från person till person. Det är viktigt att tabletterna tas vid samma tidpunkt varje dag. Om man genom olyckshändelse blir försenad med en dos kontaktas sjuksköterska omedelbart och hon ger vidare instruktioner. Patienten kontrolleras med blodprov regelbundet på ordination av ansvarig läkare. Vissa läkemedel är olämpliga att använda i samband med Waran. Kontakta sjuksköterskan när extra läkemedel och hälsokostpreparat används. Läkemedlet Waran kan ge vissa milda biverkningar. Ett mindre håravfall, hudförändringar och diarré kan förekomma. Vid varje form av blödning kontaktas sjuksköterskan, som i sin tur kontaktar läkaren. Näsblod t ex kan tyda på att dosen Waran är för hög och behöver regleras. För den som har svullna ben och dålig cirkulation kan ett par stödstrumpor vara en god hjälp. (Enligt apotekets broschyr om Waranbehandling). Personer med Waranbehandling bör alltid bära sin Waranbricka. Varje tillbud med fall och liknande måste ovillkorligen rapporteras till sjusköterska eftersom inre blödningar kan uppstå. ÖGONDROPPAR OCH ÖGONSALVOR Ögondroppar och ögonsalvor av olika slag har olika effekter. Mediciner som är till för att användas i ögonen kan ge s k systemeffekt. Det innebär att det verksamma ämnet påverkar hela kroppen. Biverkningar kan därför visa sig på annat sätt än i själva ögat. Hos äldre människor kan ögondroppe orsaka yrsel och förvirring.

8 När man applicerar salva eller droppar i ögat är det viktigt att tänka på: - tvätta händer - kontrollera utgångsdatum på förpackningen - skriv datum på en förpackning innan du bryter förslutningen - använd absolut inte kylskåpskalla preparat - informera den du skall hjälpa om vad du gör - torka en gång inifrån ögonvrån och utåt, kasta sudden, ta en ny och upprepa tills det är bra. Torkar man flera gånger med samma sudd för man in bakterier i ögat och förlänger en eventuell infektion i värsta fall skapas det en ny infektion - överdosera inte, droppa enl ordination - be personen att se upp i taket om det är möjligt - dra försiktigt ner det undre ögonlocket, passa på att inspektera ögats och slemhinnans utseende. Rapportera det du tror är en avvikelse - applicera droppen eller salvan i undre ögonlocket så att det inte faller ner på ögat - be personen att sluta ögat - lämna över en ren kompress att torka av överflöd med eller gör det åt personen om han/hon inte kan själv - vänta lugnt tills du ser att ögat kan öppnas igen och att allt är OK - vissa personer använder flera sorters ögondroppar. De skall inte ges i omedelbar följd. Kontrollera med sjuksköterskan hur lång tid du skall vänta mellan de olika preparaten och i vilken ordning de ska ges. - beställ nya förpackningar redan när du tar fram den sista. ATT TÄNKA PÅ VID ARBETE HOS PERSON SOM BEHANDLAS MED CELLGIFT Ur Arbetarskyddstyrelsens författningssamling: Med cytostatika avses läkemedel som Socialstyrelsen i samband med registrering, klinisk läkemedelsprövning eller licensförskrivning angivit som cytostatika. Gravida kvinnor ska inte hantera cytostatika eller avfall och förorenade material. Paragrafen i författningssamlingen lyder: kvinnlig arbetstagare som arbetar med cytostatika skall upplysas om de risker för foster som exposition för cytostatika kan innebära. Avfall skall placeras i behållare som märks Riskavfall. Cytostatika i tablettform får inte krossas. Damm kan tas upp via munnen, ögonen och huden. All hantering av cytostatika eller avfall med cytostatikarester skall ske efter information av sjuksköterska. SMÅ TIPS I VÅRDEN AV DEMENTA Samtala som vanligt: Om man lever i gamla tider glöm inte att det är en vuxen människa du talar med. Försök inte att rätta den demente: t ex du kan inte göra så där, det blir ju fel förstår du väl Fånga deras känslor och rådbråka inte deras minne : säg inte minns du vad vi gjorde idag? säg istället idag var vi ute och gick och plockade vitsippor som var så vackra. Övervaka inte den demente i tid och otid: han/hon kan uppleva det som kränkande att vara förföljd och påpassad, ingrip bara om det kan skada den demente eller att den hamnar i en situation som kan upplevas som förnedrande. När du känner att ilskan kommer hos dig: det är klart att man kan bli arg, men visa inte den demente det, gå ifrån och låt det rinna av dig någon annanstans.

9 Om den demente råkar bete sig olämpligt: påpeka inte för den demente att det var olämpligt, förmodligen kommer han/hon inte ihåg händelsen och ett sådan påpekande kan skapa olustkänslor, men inte någon förståelse varför. Prata inte förbi den demente, påpeka inte dennes brister inför andra människor: dementas känsloliv fungerar bättre än de intellektuella förmågorna, ingen vill göra bort sig inför andras ögon. Om du inser att den demente inte klarar av situation, visa inte det för honom/henne: t ex säg inte vänta lite så skall jag hjälpa dig så går det bättre eller om jag gör det där så blir det bättre. Försök inte att leda den demente om den vill något annat, var följsam och försök att styra honom/henne i rätt riktning. T ex du vill föra den demente till bords, men han/hon vill gå en tur i korridoren, locka med känslor, kanske oj vad det skall bli gott med köttbullar eller nu skulle det smaka gott med köttbullar, skall vi se om det finns några. Ta reda på sådant som den demente inte tycker om, sådant som förr skapat obehagskänslor och försök att undvika detta: t ex om man inte känner till det som skapar olust och obehag, kan det i sin tur skapa irritation och kanske aggression hos den demente om den blir utsatt för detta, kanske också att detta kan skapa sådan oro att han/hon vill gå hem (gå ifrån). Försök att använda din fingertoppkänsla i kontakten med demente: med andra ord sunt bondförnuft. Hur kan den demente tänkas reagera och känna inför det ja säger, eller vill att han/hon skall utföra. Är det min önskan eller den dementes som är drivkraften? G O D OCH S Ä K E R V Å R D Värdigt bemötande innebär: Att vårdtagarens integritet och självbestämmande respekteras av vårdpersonalen! Att vårdpersonalen arbetar enligt en gemensam värdegrund där alla människors lika värde och lika rätt poängteras! Att vårdpersonalen, utifrån den gemensamma värdegrunden, i en vårdideologi beskriver hur målen för verksamheten ska uppfyllas! Att vårdpersonalen har tagit ställning till hur olika livsåskådningar bland vårdtagarna ska respekteras! Att vårdpersonalen har kommit överens om hur övergrepp mot och emellan vårdtagare kan förebyggas och har formulerat detta i en handlingsplan. Delaktighet i vården innebär: Att vårdtagaren har tillgång till information och undervisning om sitt hälsotillstånd och olika vårdinsatser. Att vårdtagaren kan påverka val av boendeform. Att vårdtagaren vet vart man ska vända sig för information om vilka tjänster man har rätt till och får uppgifter om hur beslut som rör boendet eller omsorgen kan överklagas. Att vårdtagaren är införstådd med innebörden av biståndsbeslutet och vilka avgifterna blir, samt hur beslutet kommer att följas upp och utvärderas. Att närstående ses som en resurs i vård- och omsorgsarbetet. Att vårdtagaren ses som en resurs i vård och omsorgsarbetet. Att vårdtagaren, vid behov, har tillgång till en namngiven kontaktperson, biståndshandläggare, en omvårdnadsansvarig sjuksköterska och en fast läkarkontakt.

10 Att det finns system för hantering av klagomål och att all vårdpersonal vet hur de ska hantera sådana. Bra vårdplanering innebär: Att vårdtagarens vård- och omsorgsbehov bedöms och utvärderas regelbundet, så att insatserna kan anpassas därefter. Att planeringen sker tillsammans med vårdtagaren, kontaktpersonen och annan berörd personal. Att vårdtagarens vård och behandling dokumenteras så att kontinuitet och säkerhet i vården kan upprätthållas. Att vårdtagaren har möjlighet att ta del av innehållet i sin journal. Bra aktivering och rehabilitering innebär: Att vårdtagaren stimuleras att använda sin förmåga att klara sig själv. Att vårdtagaren har möjlighet att upprätthålla kontakt med släkt och vänner. Att vårdtagaren har möjlighet att ta del av olika kulturella evenemang eller andra personliga intressen. Att vårdtagaren har möjlighet att vila vid behov flera gånger om dagen. Att vårdtagaren har tillgång till rehabiliteringspersonal. Att vårdtagarens närstående samt vårdpersonal ges stöd och handledning av samlad rehabiliteringskompetens i hur vårdtagarens rehabiliteringsbehov bäst tillgodoses. Att samarbete med frivilligorganisationer uppmuntras och insatserna samordnas med vården och omsorgen i övrigt. Bra boendemiljö innebär: Att särskilt boende, så lång som möjligt, är utformat på ett för vårdtagaren bekant sätt, med förutsättningar att knyta an till sitt tidigare liv. Att vårdtagaren i särskilt boende har rätt till eget rum och hygienutrymme. Att det i särskilda boenden finns plats för gemensam samvaro med såväl närstående som andra vårdtagare. Att miljon är planerad så att vårdtagaren kan ta del av årstidernas växlingar och regelbundet har möjlighet att vistas ute. Att boendet ger förutsättningar för aktivering och rehabilitering. Att kommunen informerar om regler, väntetider och bidrag för bostadsanpassning. Att kommunen informerar om hu olyckor i hemmiljön kan förebyggas. Bra läkemedelshantering innebär: Att vårdtagaren har rätt att regelbundet få information om sin läkemedelsbehandling. Att vårdtagaren får rätt läkemedel och rätt dos i rätt tid. Att vårdtagarens läkemedelsbehandling ses över regelbundet. Att de riktlinjer för läkemedelshantering som upprättats av MAS följs. Bra vård vid sömnproblem, oro och ångest innebär: Att vårdtagaren har rätt att sova, följa sin dygnsrytm och vakna utvilad. Att vårdtagaren ska få hjälp att hantera eventuell oro och ångest. Att vårdpersonal, tillsammans med vårdtagaren, kartlägger orsakerna till eventuella sömnproblem samt oro och ångest.

11 Att vårdtagaren har tillgång till personal med äldrepsykiatrisk kompetens. Att de åtgärder som vidtas mot sömnproblem samt oro och ångest är föremål för en regelbundet återkommande utvärdering. Bra vård vid smärta och smärtbehandling innebär: Att vårdtagaren i möjligaste mån inte upplever smärta. Att smärtbehandlingen är individuellt anpassad. Att vårdpersonalen ges kontinuerlig fortbildning i smärta och smärtbehandling. Att det finns riktlinjer för analys, bedömning, behandling och utvärdering av smärta bland vårdtagare i ordinärt och särskilt boende. Bra vård vid inkontinens innebär: Att vårdtagaren är ren och inte luktar urin eller avföring. Att vårdtagaren har möjlighet att gå på toaletten dygnet runt. Att vårdtagaren stimuleras att upprätthålla sin kontinens och att toalettbesök inte ersätts av inkontinenshjälpmedel. Att orsakerna till inkontinens är kartlagda och dokumenterade. Att det finns personal med specialistkunskaper om inkontinens och olika inkontinenshjälpmedel. Att det finns riktlinjer för förebyggande och behandling av förstoppning. Att det finns riktlinjer för utredning och behandling av urininkontinens. Bra vård vid förebyggande och behandling av trycksår innebär: Att trycksår inte förekommer. Att vårdtagaren erhåller effektiv behandling om trycksår trots allt uppstår. Att vårdpersonalen har utbildning på området. Att det finns tillgång till personal med specialistkunskaper inom sårvård. Att det finns riktlinjer för prevention och behandling av trycksår. Bra vård för att förebygga fall och fallskador innebär: Att varje vårdtagare riskbedöms. Att vården och vårdmiljön anpassas för att undvika att vårdtagaren faller. Att det finns riktlinjer för att förebygga fall och fallskador. Att riktlinjerna anger hur rutiner ska tillämpas för användning av bälte mm Bra hörsel, tand och fotvård innebär: Att vårdtagaren ges möjlighet att behålla kommunikationen med sina närstående och med vårdgivare. Att vårdtagaren har tillgång till professionell hörsel, tand och fotvård. Att vara ren i öronen och ha fungerande hörhjälpmedel. Att samtal förs i största möjliga mån med vårdtagaren. Att eventuell demensutredning innehåller en hörselutredning. Att det finns dokumenterade uppgifter om vårdtagarens behov av mun- och tadvårdshygien. Bra vård vid demenssjukdom innebär:

12 Att det finns tillgång till personal med specifik kompetens för vård vid demenssjukdom. Att vårdtagare med symtom på demenssjukdom utreds i syfte att fastställa den bakomliggande orsaken. Att vårdtagare vid behov erbjuds särskilt demensboende. Att det finns riktlinjer för vård och behandling av personer med demenssjukdom. Att närstående till person med demenssjukdom särskilt uppmärksammas och ges stöd samt, i ordinärt boende, erbjuds avlastning. Bra vård i livets slutskede innebär: Att vårdtagaren får en värdig död. Att vårdtagaren har rätt att välja vårdmiljö den sista tiden i livet. Att vårdtagaren inte ska behöva dö ensam. Att det finns forum där vårdpersonalen vid behov kan reflektera och diskutera kring vården av döende. Att det finns riktlinje för vård och omsorg i livet slutskede.

Kvalitetskrav för vård, rehabilitering och omsorg av äldre

Kvalitetskrav för vård, rehabilitering och omsorg av äldre Kvalitetskrav för vård, rehabilitering och omsorg av äldre Förord Vad kännetecknar god vård och omsorg av äldre? Det är en viktig fråga som kräver genomtänkta svar. Därför har vi i BraVå sammanställt modern

Läs mer

KUNSKAPSTEST Namn:. Flik 9.5. Insulingivning

KUNSKAPSTEST Namn:. Flik 9.5. Insulingivning KUNSKAPSTEST Namn:. Flik 9.5. Insulingivning Datum:. 1. Har man insulinbrist vid diabetes? Rätt Fel Vet Ej 2. Finns det tabletter som sänker blodsockret? Rätt Fel Vet Ej 3. Kan du kontrollera på signeringslistan

Läs mer

Läkemedelsdelning. Dospåsar Dosett Originalförpackning

Läkemedelsdelning. Dospåsar Dosett Originalförpackning Läkemedelsdelning Dospåsar Dosett Originalförpackning Vad innebär dosexpedition, Apodos? Läkemedlet delas upp i doser av apotek och levereras i regel för två veckor i taget Dosrecept ersätter recept och

Läs mer

MAS Riktlinje Delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter

MAS Riktlinje Delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter MAS Riktlinje Delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter 1 Delegering måste vara förenligt med god och säker vård I 6 kap Patientsäkerhetslagen 1 om skyldigheter för hälso- och sjukvårdspersonalen 2 regleras

Läs mer

Rutin för delegering. Syfte. Definitioner

Rutin för delegering. Syfte. Definitioner Ansvarig Gunilla Marcusson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Dokumentnamn Delegering Upprättad av Gunilla Marcusson Ledningssystem enligt SOSFS 2011:9 Berörda verksamheter Stöd & Omsorg Handbok för hälso-

Läs mer

Delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter riktlinje

Delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter riktlinje Delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter riktlinje Inledning Delegering innebär att en person som är legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal genom beslut överlåter en eller flera arbetsuppgifter till

Läs mer

Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning

Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning 1 Diabetes Faste P-glucos 7,0 mmol/l eller högre = diabetes. Provet bör upprepas Folksjukdom: mer än 10 000 diabetiker i Dalarna 4-5% av Sveriges befolkning

Läs mer

KAN DELEGERAS TILL REELLT KOMPETENT OMVÅRDNADSPERSONAL

KAN DELEGERAS TILL REELLT KOMPETENT OMVÅRDNADSPERSONAL 2015-04-14 VÄGLEDNING VID DELEGERING - Följande arbetsuppgifter räknas som hälso- och sjukvårdsuppgifter. Före avsteg från denna vägledning ska medicinskt ansvarig sjuksköterska kontaktas för godkännande.

Läs mer

Riktlinje för delegering av hälso-och sjukvårdsuppgifter

Riktlinje för delegering av hälso-och sjukvårdsuppgifter Dokumenttyp: Dokumentet gäller för, personalkategori: Fastställt av, befattning och namn: Riktlinje Fastställelsedatum: 2015-03-25 Dokumentansvarig, befattning och namn: Senast uppdaterat: All personal

Läs mer

7.1 Riktlinje för delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter

7.1 Riktlinje för delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter 1(10) 7.1 Riktlinje för delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter I 6 kap Patientsäkerhetslagen 1 om skyldigheter för hälso- och sjukvårdspersonalen 2 regleras att hälsooch sjukvårdspersonalen ska utföra

Läs mer

Diabetes. Britt Lundahl 2014-09-24

Diabetes. Britt Lundahl 2014-09-24 Diabetes Britt Lundahl 2014-09-24 Vad är diabetes? Diabetes är en kronisk sjukdom, som karaktäriseras av för högt blodsocker. Orsaken är brist på hormonet insulin eller nedsatt känslighet för insulinet.

Läs mer

Kunskapstest inför delegering

Kunskapstest inför delegering Kunskapstest inför delegering Namn: Arbetsplats: Ringa in rätt svar 1. Du är hälso- och sjukvårdspersonal när Du efter delegering handhar läkemedel. 2. En delegering är frivillig. 3. En delegering kan

Läs mer

DÄR KUNSKAP & ANSVAR & TRYGGHET

DÄR KUNSKAP & ANSVAR & TRYGGHET DELEGERING DÄR KUNSKAP & ANSVAR & TRYGGHET GÅR HAND I HAND 1 Strängnäs kommun Ett utbildningskompendium sammanställt av: Cecilia Wineström sjuksköterska. & Katarina Thörne sjuksköterska på Riagården Antaget

Läs mer

Riktlinjer för delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter

Riktlinjer för delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter Vår ref: Ingrid Björkman medicinskt ansvarig sjuksköterska Datum: justerat 2011-03-24 Riktlinjer för delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter Gällande författningar Patientsäkerhetslag (SFS 2011:1)

Läs mer

Inläsningsmaterial och instuderingsfrågor - läkemedelsutbildning (inför delegering)

Inläsningsmaterial och instuderingsfrågor - läkemedelsutbildning (inför delegering) Sid 1(6) VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Tillsynsenheten Karlstad 2015-06-23 Medicinsk ansvarig sjuksköterska Inläsningsmaterial och instuderingsfrågor - läkemedelsutbildning (inför delegering) Hälso- och

Läs mer

Namn:... Datum och tid för del:... Plats:...

Namn:... Datum och tid för del:... Plats:... Namn:......... Datum och tid för del:...... Plats:...... Allmän och Specifik omvårdnad Syftet med omvårdnad är att stärka och/eller återställa hälsa, förebygga sjukdom och minska lidande. Omvårdnaden utgår

Läs mer

Delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter i kommunal hälso- och sjukvård Kommunerna i Kronobergs län

Delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter i kommunal hälso- och sjukvård Kommunerna i Kronobergs län Diarienummer: Hälso- och sjukvård Rutin Delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter i kommunal hälso- och sjukvård Kommunerna i Kronobergs län Gäller från: 2012-06-01 Gäller för: Socialförvaltningen Fastställd

Läs mer

Bjurholmskommun 9.7. Äldre- och handikappomsorg Utbildningshäftet. Delegering av läkemedelshantering

Bjurholmskommun 9.7. Äldre- och handikappomsorg Utbildningshäftet. Delegering av läkemedelshantering Bjurholmskommun 9.7. Äldre- och handikappomsorg Utbildningshäftet Delegering av läkemedelshantering Avsnitt för delegering 1. Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2009:6) om bedömning av en hälso- och

Läs mer

Undervisningsmaterial inför delegering. Insulingivning Reviderat den 23 maj 2014. Materialet får användas fritt, men hänvisning ska ske till källan

Undervisningsmaterial inför delegering. Insulingivning Reviderat den 23 maj 2014. Materialet får användas fritt, men hänvisning ska ske till källan Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning Reviderat den 23 maj 2014 Materialet får användas fritt, men hänvisning ska ske till källan Diabetes Faste P-glukos 7,0 mmol/l eller högre = diabetes.

Läs mer

Regel för Hälso- och sjukvård: Urininkontinens/ blåsfunktionsstörning

Regel för Hälso- och sjukvård: Urininkontinens/ blåsfunktionsstörning Region Stockholms Innerstad Sida 1 (9) MEDICINSKT ANSVARIGA 2014-04-07 SJUKSKÖTERSKOR OCH MEDICINSKT ANSVARIG FÖR REHABILTERING Regel för Hälso- och sjukvård: Urininkontinens/ blåsfunktionsstörning MAS

Läs mer

ledningssystemet Beslutad av Förvaltningschef Medicinskt ansvarig sjuksköterska

ledningssystemet Beslutad av Förvaltningschef Medicinskt ansvarig sjuksköterska Rutin för egenvård Gäller för Personal inom omsorgsförvaltningen Samverkan Plats i ledningssystemet Beslutad av Förvaltningschef Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Gäller från datum 2014-10-13

Läs mer

DELEGERING. Regel för hälso- och sjukvård Sida 1 (7) 2015-08-25

DELEGERING. Regel för hälso- och sjukvård Sida 1 (7) 2015-08-25 Sida 1 (7) 2015-08-25 DELEGERING MAS/MAR stadsdelsförvaltningarna Kungsholmen, Norrmalm, Södermalm och Östermalm. www.stockholm.se/masmarinnerstaden Sida 2 (7) Innehåll Inledning... 3 Definitioner... 3

Läs mer

Social dokumentation - Riktlinjer för Vård- och omsorgspersonal

Social dokumentation - Riktlinjer för Vård- och omsorgspersonal 1 ( 7) Social dokumentation - Riktlinjer för Vård- och omsorgspersonal Innehåll Sida Om dokumentation 2 Individuell planering 2 Därför är dokumentation viktigt 2 Vi kan ta del av dokumentationen 2 Förberedelser

Läs mer

Celsite implanterbara injektionsportar

Celsite implanterbara injektionsportar Celsite implanterbara injektionsportar Patientinformation gällande Celsite injektionsportar. Innehåll Innehåll Beskrivning av injektionsporten Celsite Inledning Ordlista CELSITE injektionsport - Därför

Läs mer

När kontaktas sjuksköterska, arbetsterapeut & sjukgymnast?

När kontaktas sjuksköterska, arbetsterapeut & sjukgymnast? När kontaktas sjuksköterska, arbetsterapeut & sjukgymnast? Riktlinje för omvårdnadspersonal, Stöd och Omsorg Lerums kommun Gäller för brukare inskrivna i kommunal hälso- & sjukvård För brukare som ej är

Läs mer

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS:

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS: Region Stockholms innerstad Sida 1 (7) 2014-05-16 Sjuksköterskor REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS: Sida 2 (7) INNEHÅLLSFÖRTECKNING REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD

Läs mer

Riktlinjer för delegering av enklare hälso- och sjukvårdsuppgifter.

Riktlinjer för delegering av enklare hälso- och sjukvårdsuppgifter. Omvårdnadsförvaltningen SID 1 (13) Ansvar för rutin Medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från 2015-08-07 Revideras 2017-08-07 Riktlinjer för delegering av enklare

Läs mer

Riktlinje. för läkemedelshantering inom kommunal hälso- och sjukvård

Riktlinje. för läkemedelshantering inom kommunal hälso- och sjukvård Malmö stad Fastställd: 2000-05-11 Medicinskt ansvariga sjuksköterskor Reviderad: 2007-02-16 Riktlinje för läkemedelshantering inom kommunal hälso- och sjukvård INNEHÅLLSFÖRTECKNING Riktlinjer för läkemedelshantering...3

Läs mer

INFORMATION FÖR DIG SOM SKA BEHANDLAS MED QUTENZA

INFORMATION FÖR DIG SOM SKA BEHANDLAS MED QUTENZA INFORMATION FÖR DIG SOM SKA BEHANDLAS MED QUTENZA Den här broschyren är riktad till dig som ska behandlas med QUTENZA (kapsaicin). Här kan du läsa om vad QUTENZA är, hur det fungerar och hur behandlingen

Läs mer

Till dig som ska genomgå operation av din fot i dagkirurgi

Till dig som ska genomgå operation av din fot i dagkirurgi Till dig som ska genomgå operation av din fot i dagkirurgi Välkommen till den dagkirurgiska operationsavdelningen vid Akademiska sjukhuset På dagkirurgiska operationsavdelningen görs operationer som inte

Läs mer

Celsite Implanterbara injektionsportar

Celsite Implanterbara injektionsportar Celsite Implanterbara injektionsportar Patientinformation Patientinformation Patientens namn: Patientens adress: Telefonnummer: Sjukhus: Sjukhusadress: Telefonnummer: Läkare: Läkarens telefonnummer: Injektionsportens

Läs mer

DJURVÅRD INOM DJURENS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

DJURVÅRD INOM DJURENS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD DJURVÅRD INOM DJURENS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Ämnet djurvård inom djurens hälso- och sjukvård behandlar omvårdnadsarbete med sjuka och friska djur. I ämnet behandlas också sjukdomslära samt lagar och andra

Läs mer

Generella rutiner gällande diabetes och delegering vid diabetesvård inom Katrineholms kommun

Generella rutiner gällande diabetes och delegering vid diabetesvård inom Katrineholms kommun RUTINER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Sid 1 (6) Generella rutiner gällande diabetes och delegering vid diabetesvård inom Katrineholms kommun Baskunskaper All personal som arbetar inom kommunens äldre- och handikappomsorg

Läs mer

Rutin vid delegering av medicinska arbetsuppgifter

Rutin vid delegering av medicinska arbetsuppgifter Rutin vid delegering av medicinska arbetsuppgifter Denna delegeringsrutin används när någon som tillhör hälso- och sjukvårdspersonalen och som är formellt kompetent för en medicinsk arbetsuppgift överlåter

Läs mer

Det här händer på operationsavdelningen

Det här händer på operationsavdelningen Det här händer på operationsavdelningen DEN NYA TIDENS SPECIALISTVÅRD Välkommen till oss på Operationsavdelningen! Vårt mål är att ge dig bästa möjliga vård och omhändertagande inför och under din operation.

Läs mer

Uppföljning av Bostad med särskild service enligt LSS

Uppföljning av Bostad med särskild service enligt LSS Uppföljning av Bostad med särskild service enligt LSS Ansvarig för uppföljningen: Uppföljningen genomförd den: Föregående uppföljning den: Nästa uppföljning den: Verksamhetens namn Verksamhetens platsantal

Läs mer

Hemsjukvård i Genk, Belgien

Hemsjukvård i Genk, Belgien Hanna Eriksson Sjuksköterskeprogrammet SJSA 26 VT 2012 Hemsjukvård i Genk, Belgien Vecka 1, inledning Jag har nu gjort min första vecka här i Genk inom hemsjukvården i området Genk norra. Till att börja

Läs mer

DELEGERING SONDHANTERING

DELEGERING SONDHANTERING DELEGERING SONDHANTERING Fastställt av: 2015-05-28 MAS-enheten Dokumentet framtaget av: MAS-enheten För revidering ansvarar: MAS-enheten Dokumentet gäller till och med: Tillsvidare 1 SONDHANTERING Grunden

Läs mer

Dokumentnamn: Berörd verksamhet: Upprättad av: Godkänd av: Giltigt från: Riktlinje för delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter

Dokumentnamn: Berörd verksamhet: Upprättad av: Godkänd av: Giltigt från: Riktlinje för delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter Dokumentnamn: Riktlinje för delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter Berörd verksamhet: Sektor Välfärd Upprättad av: Godkänd av: Giltigt från: Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) MAS 2015-05-25

Läs mer

Riktlinje för Delegering av hälso och sjukvårdsuppgift inom den kommunala hälso och sjukvården i Nyköpings kommun

Riktlinje för Delegering av hälso och sjukvårdsuppgift inom den kommunala hälso och sjukvården i Nyköpings kommun Riktlinjer utarbetade för: Vård- och Omsorgsnämnden Kvalitetsområde: Hälso- och sjukvård Framtagen av ansvarig tjänsteman: Medicinskt ansvarig sjuksköterska Annika Jansson Giltig f o m: 2015-03-01 Lagstiftning,

Läs mer

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf Till dig som ska utföra arbetsuppgifter på delegering i kommunal hälso-

Läs mer

DELEGERING HÄLSO- & SJUKVÅRD. Uppdaterad 2015-06-17 DOKUMENT ANSVARIG: MEDICINSKT ANSVARIG SJUKSKÖTERSKA

DELEGERING HÄLSO- & SJUKVÅRD. Uppdaterad 2015-06-17 DOKUMENT ANSVARIG: MEDICINSKT ANSVARIG SJUKSKÖTERSKA HÄLSO- & SJUKVÅRD DOKUMENT ANSVARIG: MEDICINSKT ANSVARIG SJUKSKÖTERSKA Uppdaterad 2015-06-17 HÄLSO & SJUKVÅRDSUPPGIFTER 2 (10) INNEHÅLLSFÖRTECKNING ALLMÄNT... 3 BEGREPPSFÖRKLARING... 4 FORMELL KOMPETENS...

Läs mer

Rutin delegering, Falkenbergs kommun

Rutin delegering, Falkenbergs kommun Rutin delegering, Falkenbergs kommun HSL-pärm, avsnitt Delegering av Hälso- och sjukvård FALKENBERGS KOMMUN Innehåll RUTIN VID DELEGERING AV MEDICINSKA ARBETSUPPGIFTER... 2 ARBETSUPPGIFTER... 2 TIDSBEGRÄNSNING...

Läs mer

Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM

Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM Till dig som behandlas med Waran WARFARINNATRIUM 3 Innehåll Några inledande ord...3 Är du anhörig?...3 Varför behöver jag Waran?...5 Hur länge behöver jag ta Waran?...5 Hur ofta och när ska jag ta Waran?...6

Läs mer

Sondmatning. PEG, Knapp, Jejunostomi. Inför delegering

Sondmatning. PEG, Knapp, Jejunostomi. Inför delegering Sondmatning PEG, Knapp, Jejunostomi Inför delegering Utbildningsteamet 2013-09-01 Materialet granskat och godkänt av; Mari Eriksson / MAS Kristianstads Kommun Mag-tarmkanalen Grunden för all kost och nutritionsbehandling

Läs mer

Utbildningsmaterial diabetes

Utbildningsmaterial diabetes Utbildningsmaterial diabetes Diabetes kallas en grupp ämnesomsättningssjukdomar som gör att blodet innehåller för mycket socker, glukos. Insulin bildas i bukspottkörteln För att kroppen ska fungera behövs

Läs mer

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf Till dig som ska utföra ghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjk arbetsuppgifter

Läs mer

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård 2008-06-16 Reviderad 2013-01-03 Riktlinjer Demensvård 2(9) Innehållsförteckning Riktlinjer Demensvård... 1 Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Demenssjukdom... 3 Befolkningsstruktur 4 Demensvård.4

Läs mer

Rutiner vid Enteral Nutrition för Gävleborgs kommuner

Rutiner vid Enteral Nutrition för Gävleborgs kommuner Rutiner vid Enteral Nutrition för Gävleborgs kommuner Upprättat av Ansvarig Fastställt datum Barbro Karelius leg. dietist Barbro Karelius 2012-06-28 Maria Almström Svensson leg. dietist Giltig t.o.m leg.

Läs mer

Riktlinje för god inkontinensvård

Riktlinje för god inkontinensvård RIKTLINJE Version Datum Utfärdat av Godkänt 1 2014-01-02 Eva Franzén Förvaltningsledningen 2 2014-01-17 Eva Franzén Förvaltningsledningen Riktlinje för god inkontinensvård Styrdokument Hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation

Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation Tanken med denna information är att ni som får era halsmandlar opererade ska må så bra som möjligt efter operationen och återgå till normal kost

Läs mer

Riktlinjer för läkemedelshantering inom särskilt boende/dagverksamhet

Riktlinjer för läkemedelshantering inom särskilt boende/dagverksamhet Riktlinjer för läkemedelshantering inom särskilt boende/dagverksamhet Lagar och föreskrifter som ligger till grund för riktlinjerna SOSFS 2000:1 ändrad och omtryckt i 2001:17 Läkemedelshantering inom hälso-

Läs mer

Freka Belly Button. Gastrostomiport - Allmänna råd och anvisningar

Freka Belly Button. Gastrostomiport - Allmänna råd och anvisningar Gastrostomiport - Allmänna råd och anvisningar FAKTA OM KNAPPEN Freka Belly Button är en säker och diskret gastrostomiport för långtidsanvändning. Den finns i många olika längder och tjocklekar och passar

Läs mer

Rutin för delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter samt egenvård

Rutin för delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter samt egenvård SOCIALFÖRVALTNINGEN Beslutsdatum: 2005-06-01 Gäller från och med: 2015-03-01 Beslutad av (namn och titel): Framtagen av (namn och titel): Reviderad av (namn och titel): Reviderad den: Jeanette Brink, medicinsk

Läs mer

Vidare se MAS riktlinjer för delegering av enklare hälso- och sjukvårdsuppgifter

Vidare se MAS riktlinjer för delegering av enklare hälso- och sjukvårdsuppgifter 1 Ansvar för dokument Medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från 2015-08-07 Revideras 2017-08-07 Insulin skall endast delegeras efter en noga övervägd riskbedömning

Läs mer

Inför delegering av insulin

Inför delegering av insulin GÄLLIVARE KOMMUN SOCIALFÖRVALTNINGEN RUTINER OCH RIKTLINJER FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD 2013 04 27 Inför delegering av insulin 2 Delegering av insulin Checklista vid delegering av insulingivning Diabetes Mellitus

Läs mer

Information till närstående

Information till närstående Information till närstående Tanken med den här informationen är att ge råd så att ditt barn ska må så bra som möjligt efter halsmandeloperationen och kunna återgå till normal kost och normala aktiviteter

Läs mer

Margretelundskliniken Ortopedi & Idrottsmedicin. Din Operationsdag

Margretelundskliniken Ortopedi & Idrottsmedicin. Din Operationsdag Margretelundskliniken Ortopedi & Idrottsmedicin Din Operationsdag I Hemmet DESCUTANTVÄTT, FASTA, LÄKEMEDEL Det är viktigt att du läser igenom dokumentet Förberedelser inför din operation och att du följt

Läs mer

Här får du se några sidor av VIP-boken min kropp. Hela boken är på 24 sidor och kan beställas via www.ltdalarna.se/vip VIP min kr opp

Här får du se några sidor av VIP-boken min kropp. Hela boken är på 24 sidor och kan beställas via www.ltdalarna.se/vip VIP min kr opp VIP min kropp 1 Den här boken handlar om din kropp. Här finns lite fakta om kroppen och om hur du sköter den. Längd och viktkurva kan du fylla i själv efter eller under ditt besök hos skolsköterskan. Likaså

Läs mer

Att förebygga blodproppar efter höft- eller knäledsplastik

Att förebygga blodproppar efter höft- eller knäledsplastik Att förebygga blodproppar efter höft- eller knäledsplastik Det här häftet innehåller information till dig som har ordinerats ELIQUIS (apixaban) efter höft- eller knäledsplastik Läs alltid bipacksedeln

Läs mer

Värt att veta om urinvägsinfektion

Värt att veta om urinvägsinfektion Värt att veta om urinvägsinfektion Hej! Denna broschyr handlar om urinvägsinfektion, ett vanligt besvär som drabbar cirka 400 000 kvinnor varje år. Här får du bland annat reda på vad sjukdomen beror på,

Läs mer

Apotekets råd om. Magbesvär och mask hos barn

Apotekets råd om. Magbesvär och mask hos barn Apotekets råd om Magbesvär och mask hos barn Besvär som till exempel diarré, kräkningar och mask är vanligare hos barn än hos vuxna. I den här broschyren har vi samlat sådant som är bra att veta som förälder

Läs mer

Värt att veta om Din gastrostomi

Värt att veta om Din gastrostomi Värt att veta om Din gastrostomi Gastrostomi är ingen ny kirurgisk teknik utan har funnits i över 100 år. Den används när inte tillräckligt med mat kan ätas på vanligt sätt eller i samband med operation.

Läs mer

Kvalitetsuppföljnings resultat inom Vård och omsorg, våren 2012

Kvalitetsuppföljnings resultat inom Vård och omsorg, våren 2012 Sektor för socialtjänst MAS/MAR Kvalitetsuppföljnings resultat inom Vård och omsorg, våren 2012 Bakgrund I det medicinska ansvaret ingår att kontinuerligt följa upp kvaliteten avseende hälso- och sjukvården

Läs mer

PATIENTER OCH NÄRSTÅENDE

PATIENTER OCH NÄRSTÅENDE MRSA INFORMATION PATIENTER OCH NÄRSTÅENDE STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Denna broschyr är framtagen oktober 2010 av Smittskydd Stockholm i Stockholms läns landsting Om du vill beställa broschyren eller få

Läs mer

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A.

Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Uppgift 1. Vad gör du och hur bemöter du kvinnan? Svar. Jag går framtill henne och säger att jag är undersköterska och säger mitt namn, och frågar vad det är,

Läs mer

PATIENTINFORMATION. Til dig som fått Lyxumia

PATIENTINFORMATION. Til dig som fått Lyxumia PATIENTINFORMATION Til dig som fått Lyxumia Den här broschyren har du fått för att du ska börja medicinera med Lyxumia (lixisenatid). Lyxumia är ett komplement till din tidigare diabetesbehandling och

Läs mer

Riktlinjer för läkemedelshantering inom kommunal hälso- och sjukvård

Riktlinjer för läkemedelshantering inom kommunal hälso- och sjukvård 2013-07-18 1 (5) RIKTLINJE Riktlinjer för läkemedelshantering inom kommunal hälso- och sjukvård Utgångspunkten för läkemedelshanteringen i kommunal verksamhet är att den enskilde i första hand själv ansvarar

Läs mer

Skallskador (lindrig och allvarlig hjärnskakning)

Skallskador (lindrig och allvarlig hjärnskakning) Skallskador (lindrig och allvarlig hjärnskakning) Betrakta alltid en skallskada som allvarlig Avbryt träning eller tävling! Kontrollera puls andning fria luftvägar pupiller (ge konstgjord andning vid behov)

Läs mer

Kungälvs kommun 2013-11-26 Sektor vård- och äldreomsorg Sektor arbetsliv och stöd

Kungälvs kommun 2013-11-26 Sektor vård- och äldreomsorg Sektor arbetsliv och stöd Kungälvs kommun 2013-11-26 Sektor vård- och äldreomsorg Sektor arbetsliv och stöd Riktlinjer för Delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter Inledning Delegering innebär att en person som är legitimerad

Läs mer

Behandlingsdagbok: Registrera biverkningar under behandlingen. Denna broschyr har du fått av din behandlande läkare

Behandlingsdagbok: Registrera biverkningar under behandlingen. Denna broschyr har du fått av din behandlande läkare Denna broschyr har du fått av din behandlande läkare Behandlingsdagbok: Registrera biverkningar under behandlingen Detta läkemedel är föremål för utökad övervakning. Detta kommer att göra det möjligt att

Läs mer

Rutiner vid stick- och skärskador på Skellefteå lasarett. Lena Lindberg Hygiensjuksköterska 2013 02 27

Rutiner vid stick- och skärskador på Skellefteå lasarett. Lena Lindberg Hygiensjuksköterska 2013 02 27 Rutiner vid stick- och skärskador på Skellefteå lasarett Lena Lindberg Hygiensjuksköterska 2013 02 27 Bakgrund Stick- och skärskador utgör den största risken för överföring av blodburen smitta i sjukvården.

Läs mer

LÄR UT Bättre läkemedelshantering för äldre

LÄR UT Bättre läkemedelshantering för äldre Marie Elm LÄR UT Bättre läkemedelshantering för äldre RAPPORT FRÅN FOU SJUHÄRAD VÄLFÄRD Figur 17 62 LÄR UT Bättre läkemedelshantering för äldre Figur 17 62 Marie Elm Fördelning av symtomskattningar efter

Läs mer

Riktlinjer för delegering av arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvården

Riktlinjer för delegering av arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvården Riktlinjer för delegering av arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvården Skara den 21 november 2011 Anna-Lill Karlsson Medicinskt ansvarig sjuksköt. Innehållsförteckning DELEGERING... 3 Personalplanering...

Läs mer

efter knä- eller höftledsoperation

efter knä- eller höftledsoperation PA T I E N T I N F O R M A T I O N T I L L D I G S O M F ÅT T P R A D A X A efter knä- eller höftledsoperation Innehåll: Inledning 3 Vad är en blodpropp? 4 Behandling med Pradaxa 6 Ordlista 8 Doseringsanvisningar

Läs mer

1. När inträffade avvikelsen? (datum) (klockslag) Om avvikelsen pågått under längre tid (från) (till)

1. När inträffade avvikelsen? (datum) (klockslag) Om avvikelsen pågått under längre tid (från) (till) Avvikelserapport 1. När inträffade avvikelsen? (datum) (klockslag) Om avvikelsen pågått under längre tid (från) (till) 2. Var inträffade avvikelsen? (avd/boende/hemtjänstgrp.) 3. Vårdtagarens namn: Personnummer:

Läs mer

Välkommen till äldreomsorgens Vård- och omsorgsboenden

Välkommen till äldreomsorgens Vård- och omsorgsboenden Välkommen till äldreomsorgens Vård- och omsorgsboenden Namn: Enhetschefen är: telefon: Handledare på avd är: Sjuksköterskor är: Arbetsterapeut är: Sjukgymnast är: Vi vill med detta introduktionshäfte ge

Läs mer

Apotekets råd om. Ögonbesvär

Apotekets råd om. Ögonbesvär Apotekets råd om Ögonbesvär Om du ofta känner dig trött i ögonen och tycker att det skaver, svider och kliar kan det bero på att ögonen är för torra. Det kan bero på att du har brist på tårvätska, eller

Läs mer

En ny behandlingsform inom RA

En ny behandlingsform inom RA En ny behandlingsform inom RA Du som lever med reumatoid artrit har antagligen redan genomgått en hel del olika behandlingsformer. Nu har din läkare ordinerat MabThera (rituximab) för din RA. Din läkare

Läs mer

Hälsovård, sjukvård och tandvård för dig som söker asyl

Hälsovård, sjukvård och tandvård för dig som söker asyl Hälsovård, sjukvård och tandvård för dig som söker asyl Om du är sjuk Ring vårdcentralen om du är sjuk och behöver vård. Ring vårdcentralen även när ditt barn är sjukt. Du kan ringa dygnet runt. Har det

Läs mer

Din guide till. Eylea används för att behandla synnedsättning till följd av diabetiska makulaödem (DME)

Din guide till. Eylea används för att behandla synnedsättning till följd av diabetiska makulaödem (DME) Din guide till Eylea används för att behandla synnedsättning till följd av diabetiska makulaödem (DME) 1 Din ögonklinik är: Kontakt: Telefon: Adress: E-post: 2 Välkommen till din Eylea-guide Din läkare

Läs mer

Namn: Kurs: Övat Laboration. Dat Namn

Namn: Kurs: Övat Laboration. Dat Namn Sjuksköterskeprogrammet Verksamhetsförlagd utbildning Checklista för omvårdnadstekniska moment Namn: Kurs: Alla moment utföres utifrån etisk, estetisk, empirisk och personlig kunskap (Carper, 1978) Allmän

Läs mer

Din guide till. (aflibercept injektionsvätska, lösning) (aflibercept injektionsvätska, lösning)

Din guide till. (aflibercept injektionsvätska, lösning) (aflibercept injektionsvätska, lösning) Din guide till Bayer Pharma AG, D-13342 Berlin, Germany Copyright 2012 Bayer Pharma AG www.bayerhealthcare.com Innehåll Sid Vad är Eylea?... 4 Åldersförändringar i gula fläcken... 5 Innan du får en injektion

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

Riktlinje och rutin för läkemedelshantering

Riktlinje och rutin för läkemedelshantering Riktlinje och rutin Rev. 2013-09-17 Vård- och omsorgsförvaltningen Dnr VON 127/10 Lena Jadefeldt Slattery Godkänd av förvaltningschef Riktlinje och rutin för läkemedelshantering 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Karlskoga lasarett. Handledsbrott. - Patientinformation

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Karlskoga lasarett. Handledsbrott. - Patientinformation ÖREBRO LÄNS LANDSTING Karlskoga lasarett Handledsbrott - Patientinformation Information till dig som fått ett handledsbrott Allmän information Handledsbrott uppkommer när man ramlar och tar emot sig med

Läs mer

Riktlinje för läkemedelshantering inom särskilt boende/ dagverksamhet i Haninge kommun

Riktlinje för läkemedelshantering inom särskilt boende/ dagverksamhet i Haninge kommun Riktlinje för läkemedelshantering inom särskilt boende/ dagverksamhet i Haninge kommun Allmänt Inom öppen hälso- och sjukvård är det patienten/ boende som i första hand ansvarar för sin läkemedelsbehandling.

Läs mer

Instruktioner för åtgärder i samband med dödsfall. Väntat dödsfall i hemsjukvård och särskilda boendeformer

Instruktioner för åtgärder i samband med dödsfall. Väntat dödsfall i hemsjukvård och särskilda boendeformer Åtgärder i samband med dödsfall Sida 1 (5) 1. Dokumenttyp 2. Fastställande/upprättad Instruktion 2011-05-31 av Vård- och omsorgschefen 3. Senast reviderad 4. Detta dokument gäller för 5. Giltighetstid

Läs mer

VIMMERBY KOMMUN OMSORGSFÖRVALTNINGEN BA 090504. Riktlinjer för läkemedelshanteringen inom hemsjukvården i Vimmerby kommun.

VIMMERBY KOMMUN OMSORGSFÖRVALTNINGEN BA 090504. Riktlinjer för läkemedelshanteringen inom hemsjukvården i Vimmerby kommun. VIMMERBY KOMMUN OMSORGSFÖRVALTNINGEN BA 090504 Riktlinjer för läkemedelshanteringen inom hemsjukvården i Vimmerby kommun. För läkemedelshanteringen inom Vimmerby kommun gäller föreskriften SOSFS 2001:17

Läs mer

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA Daniel Lehto 2011 daniellehto@yahoo.se Till Julia PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO Pappa jobbar på ett boende för gamla människor. Det är ett roligt

Läs mer

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den VARFÖR BEHÖVER ÄLDRE MÄNNISKOR MER LÄKEMEDEL ÄN YNGRE? Den biologiska klockan går inte att stoppa hur mycket vi än skulle vilja. Mellan 70 och 75 år börjar vår kropp åldras markant och det är framför allt

Läs mer

Scheriproct finns receptfritt på ditt apotek både som suppositorier och rektalsalva. www.scheriproct.se. för mer information och länk till webbshop

Scheriproct finns receptfritt på ditt apotek både som suppositorier och rektalsalva. www.scheriproct.se. för mer information och länk till webbshop Scheriproct finns receptfritt på ditt apotek både som suppositorier och rektalsalva L.SE.12.2014.1480 December 2014 Information om HEMORROJDER, TILLHÖRANDE KLÅDA OCH IRRITATION SAMT YTLIGA SPRICKBILDNINGAR

Läs mer

Det här händer på operationsavdelningen

Det här händer på operationsavdelningen Det här händer på operationsavdelningen Välkommen till oss på operationsavdelningen! Den här broschyren är tänkt att ge dig en kortfattad information om vad som kommer att ske under din vistelse hos oss.

Läs mer

Handledning självskattning av basala hygienrutiner på Älvsbyns kommuns äldreboende, omsorgen, hemtjänst och personliga assistenter

Handledning självskattning av basala hygienrutiner på Älvsbyns kommuns äldreboende, omsorgen, hemtjänst och personliga assistenter Handledning självskattning av basala hygienrutiner på Älvsbyns kommuns äldreboende, omsorgen, hemtjänst och personliga assistenter Undersökningen är ett verktyg för att sätta mått på följsamheten till

Läs mer

Jakten på Hillevis behandling

Jakten på Hillevis behandling Jakten på Hillevis behandling Under fyra år levde Hillevi med sin inkontinens utan att våga be om hjälp. Hon skämdes så fruktansvärt över att helt okontrollerat och utan förvarning kissa på sig flera gånger

Läs mer

Hur verkar Fludara. En informativ guide för patienter och sjukvårdspersonal. There s more to life with Fludara

Hur verkar Fludara. En informativ guide för patienter och sjukvårdspersonal. There s more to life with Fludara Hur verkar Fludara En informativ guide för patienter och sjukvårdspersonal There s more to life with Fludara Innehåll Sidan Introduktion 4 Vad är kronisk lymfatisk leukemi (KLL)? 4 Hur verkar Fludara?

Läs mer

ENTERAL NUTRITION. Att få mat genom PEG. Allmänna råd och anvisningar

ENTERAL NUTRITION. Att få mat genom PEG. Allmänna råd och anvisningar ENTERAL NUTRITION Att få mat genom PEG Allmänna råd och anvisningar Med denna broschyr vill vi ge dig en presentation av Fresenius Kabis PEG (Perkutan Endoskopisk Gastrostomi). Fresenius Kabi har lång

Läs mer

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 Barnen och sjukdomen Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 I familjer där förälder eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 )

Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 ) 1(7) Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 ) Grunden till ansvarsfördelningen finns i nedan

Läs mer

LÄS DESSA ANVISNINGAR NOGA INNAN DU BÖRJAR ANVÄNDA NOVOSEVEN

LÄS DESSA ANVISNINGAR NOGA INNAN DU BÖRJAR ANVÄNDA NOVOSEVEN Bruksanvisning för NovoSeven LÄS DESSA ANVISNINGAR NOGA INNAN DU BÖRJAR ANVÄNDA NOVOSEVEN NovoSeven levereras i form av ett pulver. Före injektion (administrering) måste det lösas upp i spädningsvätskan

Läs mer