Uppföljning av energikrav i byggprocessen. Bättre klimatskärm

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Uppföljning av energikrav i byggprocessen. Bättre klimatskärm"

Transkript

1 Detta är en artikel i en serie som heter Energiverktygslådan och består av en förkortad populärversion av skrifterna Hela vägen fram uppföljning av energikrav i byggprocessen och Bättre klimatskärm att ställa krav och följa upp. Hela vägen fram Uppföljning av energikrav i byggprocessen Bättre klimatskärm Att ställa krav och följa upp Offentliga fastighetsorganisationer är oftast bra på att ställa detalj- och funktionskrav vid beställning av byggnader. Däremot brister det när de ska följa upp de levererade funktionerna och vid kontrollerna av att de har fått den prestanda de har köpt. Det finns tyvärr allt för många exempel på detta, inte minst när det gäller energikrav och energiprestanda i byggprocessen. Det finns mycket som kan förbättras när det gäller att systematiskt följa upp funktioner och kvalitet både i nybyggnation och i befintligt bestånd. Orsaken till att uppföljningen är dålig beror på flera saker, bland annat: Att hela byggprocessen från program till färdig anläggning är komplicerad och de rent tekniska aspekterna utgör endast en del. Det finns en mängd aktörer inom olika områden och ibland är inte ansvarsfrågorna klarlagda. Processen kan pågå under flera år, förutsättningar förändras och ansvariga slutar etcetera. Det är svårt att kvantifiera kvaliteten för en hel byggnad med en mängd olika funktioner. Men att inte göra en uppföljning av energikraven i byggprocessen kan leda till negativa konsekvenser under hela byggnadens livslängd. Det kan bland annat medföra att inomhusmiljön påverkas negativt och leda till onödigt höga driftkostnader. För att komma till rätta med detta krävs verktyg för uppföljning och verifiering av de energikrav som har ställts på byggnaden och dess klimatskal. I skrifterna Hela vägen fram uppföljning av energikrav i byggprocessen och Bättre klimatskärm att ställa krav och följa upp beskrivs metoder och rutiner för uppföljning av byggnadstekniska energikrav. Där redovisas vilka moment som är avgörande för att lyckas i ett processperspektiv och det ges exempel på konkreta verktyg och checklistor. 1

2 Varför är det viktigt med uppföljning av byggnadstekniska krav gällande energi? Framförallt för att följa upp och kontrollera att man fått det som man har beställt och att det fungerar som det ska. Att inte följa upp kan också få negativa konsekvenser för såväl inomhusmiljön som för den egna ekonomin. Svaret på denna fråga kan kännas självklar, men erfarenheter visar att uppföljningsarbetet på energisidan är långt ifrån givet. I skriften Bättre klimatskärm att ställa krav och följa upp beskrivs varnande exempel från Hammarby sjöstad, Understenshöjden i Björkhagen samt Moderna Museet och Arkitekturmuseet, samtliga i Stockholm. Gemensamt för dessa exempel är att om de haft en effektiv uppföljning och kontroll av funktionskraven under byggprocessen, så hade flera av de fel som senare uppdagades kunnat undvikas. Här beskrivs exemplet från Hammarby sjöstad: Ett särskilt miljöprogram för Hammarby sjöstad upprättades av Stockholms stad och utgjorde en del av avtalet med exploatörerna av området. Området var tänkt att fungera som förebild för ekologisk planering och ligga i frontlinjen för hållbar utveckling av stadsmiljö. Det mål man först satte upp för byggnadernas energiprestanda, 60 kwh/kvadratmeter och år, var något som byggherrarna inte ville anpassa sig efter. Målet reviderades senare till 100 kwh/kvadratmeter och år. Enligt en utredning från Kungliga tekniska högskolan i Stockholm KTH 2009 Slutrapport för utvärderingen av Hammarby sjöstads miljöprofilering konstaterades att energianvändningen varierade kraftigt mellan fastigheterna där man som sämst låg på hela 220 kwh/ kvadratmeter. Snittet har till slut hamnat på cirka 140 kwh/kvadratmeter och år. Det är inte bara högre än det uppsatta målet, utan också högre än nuvarande byggnorms kravvärde på 110 kwh/kvadratmeter och år. Frågor som diskuterats som skäl till den alltför höga energianvändningen är bland annat: Målformuleringen: Hur har inriktningsmålen formulerats och påverkat arbetet? Hur har måluppfyllelse beräknats och beskrivits? Finansiering och styrning: Hur har stadens styrning av projektet sett ut? Samarbetet med aktörer: Vilka viktiga erfarenheter finns från samarbetsprocessen mellan Stockholms stad, byggherrar, entreprenörer, arkitekter och miljöteknikföretag? Upphandling? Implementering? Stadsplanering: Vilken betydelse har stadsplaneringen och den arkitektoniska utformningen haft för miljöanpassningen? Flera av frågorna är fortfarande obesvarade men vikten av fortlöpande uppföljning under byggprocessen bekräftas. Vad är orsaken till att uppföljningen brister? Det brister ofta i uppföljningen, trots att det finns utvecklade kravspecifikationer. Skälen till detta är flera, framförallt följande: Hela byggprocessen från program till färdig anläggning är komplicerad och de rent tekniska aspekterna utgör endast en del. Det finns en mängd aktörer inom olika områden. Processen kan pågå under flera år, förutsättningar förändras, ansvariga slutar etcetera. Det finns brister i kommunikationen mellan olika aktörer och processetapper. Återkoppling sker sällan. Det är svårt att kvantifiera kvaliteten för en hel byggnad med en mängd olika funktioner. Begreppet energiprestanda som kwh/kvadratmeter är ofta ett alldeles för grovt mått för komplexa anläggningar med olika verksamheter som dessutom varierar över tiden. Systemet för tillsyn och kontroll enligt Plan- och bygglagen brister. Den kommunala granskningen och byggherrens granskning överlappar varandra och har lett till oklara ansvarsförhållanden. 2

3 För att byggnadsarbeten, som kräver bygganmälan, ska få påbörjas ska byggherren utse en eller flera kvalitetsansvariga. Den kvalitetsansvarige ska bland annat se till att kontrollplanen följs. Detta system har inte fungerat så bra i praktiken, eftersom den kvalitetsansvariges roll är oklar och byggnadsnämndernas resurser att utöva tillsyn över byggandet är otillräckliga. Vad ska ingå i uppföljning och kontroll av energikraven i byggprocessen? Energikraven omfattar klimatskärmen och byggnadens tekniska installationer. Inomhusmiljön ingår inte, men samtidigt är inomhusklimatet ett resultat av hur anläggningen har dimensionerats och fungerar. Vilka är de svaga punkterna i byggandet sett ur ett energiperspektiv? Det finns ett antal kritiska moment och svaga punkter när man ska säkerställa och följa upp en byggnads energiprestanda under byggprocessen. Beräkningar av energi och effekt måste vara genomarbetade och resultaten ska vara spårbara. Rent byggnadstekniskt gäller det att valda produkter verkligen används på det sätt som ligger till grund för beräkningarna. Köldbryggor och luftläckage utgör en allt större del av byggnadens energiförluster när den totala energianvändningen minskar. Fuktproblematiken blir ännu viktigare. Trenden med allt större fönster måste mötas med ökad kunskap om effekterna på det termiska klimatet inomhus och dess påverkan på värme- och kylbehov. Detaljer som entréer och dörrpartier måste konstrueras på ett genomtänkt sätt. Dessa svagheter beskrivs mer i detalj nedan och tydliggörs också i illustrationen. Fukt Värmeisolering Köldbryggor Solavskärmning Planering och dokumentation Luftläckage Entréer och dörrpartier Figuren visar några svaga punkter för uppföljningen av byggnadens energiprestanda och klimatskärm. Köldbryggor En köldbrygga är normalt en konstruktionsdetalj av ett material med låg värmeisolering som lokalt bryter igenom ett material med bättre isolering, exempelvis fästen till balkonger eller fönsterkarmar. Andra exempel på köldbryggor är anslutningar mellan betongbjälklag eller mellanväggar och yttervägg. Reglar i regelväggar är konstruktiva köldbryggor som ska beaktas vid beräkning av U-värdet. Man får en högre värmetransport och förhållandevis kalla invändiga ytor som förutom ökad energianvändning försämrar den termiska komforten. Smutspartiklar i luften avsätter sig snabbare på en kall yta än en varm. Sänkt temperatur i konstruktionen kan dessutom medföra kondens med eventuell mögelbildning som följd. Köldbryggor delas upp i linjära och punktformiga köldbryggor och i olika kategorier utifrån vad de orsakas av. Geometriska utformningar som exempelvis ytter- och innerhörn. Konstruktiva och byggnadstekniska lösningar som reglar och karmar. Genomföringar av olika slag som rörledningar och kablage. 3

4 I byggreglerna finns inga specifika krav på köldbryggor då dessa ska inkluderas i det övergripande kravet på hela byggnadens energiprestanda. Då köldbryggorna kan komma att utgöra en allt större del av de totala värmeförlusterna med ökade krav på värmeisolering finns goda skäl att tydliggöra och specificera kraven vid projektering. Ett flertal beräkningsprogram har stöd för detta. Luftläckage Luftläckage ökar energianvändningen i en byggnad. Luft som läcker in i isoleringen och ökar luftcirkulationen minskar värmemotståndet hos isoleringen. Transmissionsförlusterna ökar. Obalans i ventilationen reducerar möjligheten att återvinna värme ur frånluften. Ventilationsförlusterna ökar, särskilt i exponerade lägen när det är kallt och blåsigt. Otätheterna är ofta lokaliserade till fogar mellan olika byggnadselement som exempelvis golv- och takvinklar och fogar mellan fönsterkarm och ytterväggskonstruktion. Mellanbjälklag av trä eller trä/betongelement har stora hålrum. Med otäta anslutningar mot ytterväggar kan kall uteluft läcka genom mellanbjälklagen i flera plan. Då den största delen av mellanbjälklaget finns i byggnadens uppvärmda delar kan värmeförlusterna bli stora. I höga byggnader blir lufttrycksskillnaderna större än i en låg byggnad och läckaget ökar. Ventilationssystemet påverkas mer i en otät hög byggnad än i en otät lägre byggnad. Luftläckage kan, förutom att ge onödiga värmeförluster, leda till svåra skador och förkorta hela byggnadens livslängd. I Boverkets byggregler finns ingen angiven nivå för lufttäthet, men det ställs ett övergripande funktionskrav på byggnadens energianvändning. Man menar att kravet på energihushållning kan uppfyllas på många olika sätt, till exempel med mer eller mindre värmeisolering, olika tekniska installationer etcetera. Därmed behövs inget detaljkrav på klimatskärmens täthet. Klimatskärmen behöver dock vara så tät att byggnaden kan uppfylla de krav som ställs på energianvändning, installerad eleffekt, ventilation, fuktsäkerhet, termisk komfort och buller. Hur tät klimatskärmen behöver vara får avgöras från fall till fall av byggherren/projektören beroende på val av ventilationssystem, lösningar för energihushållning med mera. Fukt i byggnader Det finns flera risker med felaktig hantering av fuktfrågorna, inte minst gällande mögel och andra skadliga mikroorganismer som är beroende av fukt. Avseende uppföljning av energianvändning i byggprocessen är det framförallt uttorkning under byggnadens första år som påverkar resultatet. För uttorkning av fukt krävs energi. Under byggnadens första år kan därför energianvändningen vara högre än normalt. Detta måste beaktas när man gör en utvärdering av byggnadens energiprestanda i samband med nyproduktion. Låt konstruktören kalkylera hur mycket fukt som kommer att torka ut under de två första värmesäsongerna. Detta kan då kvantifieras som extra värmebehov (kwh/kvadratmeter). Solavskärmning Samtidigt som man vill utnyttja solvärmen via fönstren för att reducera uppvärmningsbehovet, framförallt under höst och vår, kan solvärmen ge upphov till stora kylbehov. Detta gäller särskilt moderna välisolerade byggnader med stora glasytor. Solavskärmning är nödvändigt för att reducera kylbehovet. Samtidigt får inte dagsljusinsläppet påverkas så att behovet av belysning ökar. För soltransmission, det vill säga den andel solvärme som tillförs rummet, används begreppet g-värde med enheten procent. Soltransmissionens värde beror i första hand på glasets konstruktion, skuggning och typ av solskydd. 4

5 Entréer och dörrpartier Värmeförluster genom portar och dörrar kan vara betydande. Flera typer av verksamheter ställer krav på lätt tillgänglig passage från gatumiljö. Kombinationen med långa öppettider, stort antal passager och kraftigt slitage kan leda till höga värmekostnader och dåligt termiskt klimat i anslutning till entréer och dörrpartier. Det finns dessutom risk för att detta åtgärdas genom installation av extra värmekällor istället för åtgärder på portar eller dörrar. Hur följer man upp och kontrollerar byggprocessen på ett bra sätt? En förutsättning för att lyckas är att arbetet med uppföljning förankrats i företagets ledning och att någon har ett uttalat projektansvar för detta. Arbetet med uppföljning kommer, som tidigare konstaterats, initialt att kosta mer pengar än normalt och det måste finnas en budget för detta. Underlaget för uppföljningen måste anpassas till behovet i varje delprocess och för varje teknikområde på ett sådant sätt att projektansvarig, konsulter och entreprenörer har direkt nytta av detta i sin egenkontroll. Det är viktigt att uppdraget integreras med den övriga byggprocessen på ett rationellt sätt så att det blir ett stöd istället för ett nytt, tidskrävande moment. Finns det några tidpunkter i byggprocessen då resultat från uppföljningen måste redovisas? Ja, det finns några kritiska tidpunkter då man ska redovisa resultat. Det är framförallt vid följande fyra tillfällen: Efter utredning av planerad byggnation måste arbetet med uppföljningen beskrivas i en verifikationsplan. Där formuleras energikraven och beskrivs översiktligt vad som ska följas upp och vem som har ansvaret. Under projekteringen ska lösningar tas fram för att uppfylla dessa krav. När anläggningen projekterats i detalj och det finns dimensionerande data för olika systemdelar ska ett underlag för provdrift tas fram innan entreprenaden kan handlas upp och arbetet med installationerna påbörjas. Under utförandet ska varje systemdel kontrolleras enligt ett särskilt framtaget underlag för provning och kontroll. Provning och kontroll ska genomföras så tidigt som möjligt för att inte försvåra åtgärder för att rätta till eventuella fel och brister. Inför överlämnandet redovisas resultaten från provdriften och jämförs med beräknade värden. Samordnad prestandamätning i verklig drift vid olika driftfall utförs under garantitiden enligt en särskilt framtagen plan. Under garantitiden är det lämpligt att följa upp inomhusmiljöns kvalitet med hjälp av standardiserade enkäter. Beräkningar och provresultat dokumenteras och samlas i ett gemensamt dokument en systemmanual. Detta dokument utgör sedan grunden för uppföljning av energianvändningen i drift- och förvaltningsskedet. Arbetet med uppföljning av energikrav kan ingå i det ordinarie kvalitetsarbetet, men måste beskrivas specifikt. Finns det några bra verktyg för uppföljning av energikrav? Det finns många metoder för uppföljning av energikrav, både tekniska och administrativa. Lite förenklat kan man säga att mättekniken i sig är välutvecklad, men metodik och projekthantering har inte hängt med i utvecklingen. I skriften Bättre klimatskärm att ställa krav och följa upp ges beskrivningar av de viktigaste verktygen för kvalitetssäkring och för att nå hela vägen fram. Ett urval av dessa beskrivs här i en kortare version. 5

6 Energi- och miljöledningssystem Grunden för arbetet med energiuppföljning är att det är förankrat i företagets ledning och att det finns en tydlig målbeskrivning avseende miljö, energi och ekonomi. Ledningssystemet klargör vem som ansvarar för att rätt förutsättningar skapas, att mål sätts upp, åtgärder genomförs och att resultat och erfarenheter sammanställs. Arbetet måste kunna spridas på många händer och många nivåer i organisationen. För detta krävs en tydlig ansvarsfördelning och rutiner. Allra bäst är det om ledningssystemet utformas enligt anvisningarna för ett miljö- eller energiledningssystem. Ett sådant ledningssystem följer fastställda rutiner och skapar en inre logik som kan hålla processen levande, genom att resultaten alltid ska följas upp och nya mål formuleras. Om sedan ledningssystemet ska vara certifierat (med granskning av oberoende part) eller drivas som ett internt ledningssystem är en fråga som bäst avgörs av den egna organisationen och beror på hur viktig trovärdigheten är i den externa kommunikationen. Om arbetet ska bedrivas enligt någon form av standardiserat ledningssystem är en fråga som ledningen ska ta ställning till. Kravspecifikationer för energiprestanda Man måste skilja på övergripande krav på byggnadens energiprestanda (uttryckt i kwh/ kvadratmeter och år) och funktionskrav för olika byggnadsdelar och installationer. Hela byggnadens energiprestanda avser normalårskorrigerad uppmätt energianvändning för hela byggnaden fördelad per Atemp vilket i sig också är ett myndighetskrav. För att uppnå byggnadens förväntade energiprestanda måste också funktionskraven för alla delar vara uppfyllda. Med funktionskrav menas ett verifierbart krav på egenskap hos byggnad, del av byggnad, produkt eller delsystem vid bestämd användning. Kravnivån kan bestämmas genom mätning och provning relaterad till angiven mät- och kontrollmetod. Funktionen specificeras i mätbara termer. I tidiga skeden kan man välja olika vägar för att bedöma kostnader för olika energitekniska lösningar. Man kan med hjälp av schablonvärden ansätta värden som motsvarar energieffektiva lösningar, ekonomiska förutsättningar etcetera och därmed få en uppfattning om kostnadsnivåer. En grov tidsplan och budget för uppföljningen av energikraven kan upprättas baserat på typ av konstruktionslösningar och typ av provning. Verifikationsplan Uppföljningen måste planeras och ansvarsfördelas så tidigt som möjligt. Det som inte finns beskrivet i program- och systemskedet kommer sannolikt inte att bli gjort. Beskrivningen av hur uppföljningen ska genomföras sammanställs i en verifikationsplan som blir en viktig del i projektets övergripande kontrollplan. Verifikationsplanen beskriver vilka aktiviteter som ska utföras, vem som är ansvarig och hur de ska dokumenteras och kommuniceras. I verifikationsplanen redovisas översiktligt vad som ska verifieras på byggnadsnivå och för de olika delsystemen. Det är också viktigt att ha en uppfattning om när kontrollerna ska göras. Energiverifikat en relationshandling Dokumentation av genomförandet enligt verifikationsplanen sammanställs i ett energiverifikat. Energiverifikatet är ett kvalitetsdokument som följer med och uppdateras genom hela byggprocessen för att slutligen utgöra en relationshandling. Energiverifikatet ska bland annat innefatta kravspecifikationer, genomförda energiberäkningar med särskilt redovisade indata, resultat från provning, kontroller och besiktning, besiktningsresultat samt strategiskt viktig information om systemet med sökvägar och hänvisning till all relevant information. Energiverifikatet är underlaget för återföring av erfarenheter från projektet som en del i det övergripande arbetet med kvalitetssäkring och ständig förbättring. 6

7 Energiberäkningar med specificerade indata Enligt SVEBY-projektet (Standardisering och verifiering av energiprestanda i byggnader) kommer energiberäkningar att vara en central del i uppföljningen och de genomfördes lämpligen vid flera strategiska tidpunkter i byggprocessen. Energiberäkningen kan då följa processen som en stafettpinne och utgöra en sammanfattande dokumentation för uppföljningen av energiprestandan. För att detta ska vara möjligt måste indata för verksamheten som drifttider och temperaturkrav, vara lika för de olika beräkningstillfällena. Konsekvenser av förändringar, avvikelser och fel sammanfattas i energiberäkningarna, om dessa dokumenteras på ett korrekt sätt. Energiberäkningarna utförs därför vid minst tre tillfällen och de ska innehålla så kallade metadata som beskriver typ av dokument, datum, typ av beräkningsprogram, versionsnummer, ansvarig med mera. Genom att använda metadata görs uppföljning, tolkning, sökning och sortering enklare och effektivare. Provningar och kontroller Som underlag för provning och kontroll av byggnadens klimatskal är det lämpligt att använda de indata som ligger till grund för genomförda energiberäkningar. Besiktningar För att besiktningsmannen ska kunna utföra sitt uppdrag måste dokumenterade resultat från provningar och kontroller finnas framme i god tid. Det kan exempelvis vara beräkningsresultat från energiberäkningar och resultat från provningar och kontroller sammanställda i energiverifikatet. Hur hanterar man avvikelser som visar att det finns brister i klimatskärmen? Om provning och kontroll av klimatskärmen visar att det finns brister som försämrar byggnadens energiprestanda jämfört med genomförd energiberäkning ska bristerna i första hand åtgärdas. I vissa fall är det uppenbart att felen ska åtgärdas som exempelvis åtkomliga läckage, men i andra fall kan det var för sent att åtgärda fel utan att kostnaden för åtgärderna blir orimligt höga. Det kan också finnas fel som exempelvis vissa köldbryggor som beror på själva konstruktionslösningen och helt enkelt inte går att åtgärda i efterhand. I avtalet mellan beställare och entreprenör måste mål och kravnivåer vara mycket tydligt beskrivna och dokumenterade såväl som accepterade feltoleranser. Detta gäller oavsett om uppnådd energiprestanda ligger till grund för vite eller eventuell bonus. Hur uppföljningen ska göras ska framgå i kvalitets- och verifikationsplanen. I energiuppföljningen ingår också de tekniska installationerna i byggnaden. Hur kan dessa följas upp på ett bra sätt? Här behövs en systemmanual som beskriver alla tekniska installationer. Idag är det faktiskt ovanligt med samlad och lättillgänglig dokumentation där anläggningen beskrivs i sin helhet. I dokumentationen ska det, förutom övergripande systembeskrivning, finnas tekniska specifikationer av de olika delsystemen kopplade till resultat från provdrift och funktionsprov. Framtagningen av dokumentation kommer att pågå under hela byggprocessen, vilket innebär att någon måste ha ett särskilt ansvar för detta. Då byggprocessen ofta spänner över långa tidsperioder kan man inte vänta flera år innan energikraven verifieras. Förutsättningarna för verksamheten kan ha ändrats, entreprenören kan ha gått i konkurs etcetera. I detta sammanhang måste man därför använda andra 7

8 mått än energi för uppföljningen. Det kan exempelvis vara temperaturskillnader fram och retur för ett givet system vid ett givet driftfall eller pumpeffekt per liter och sekund. Energianvändning per år kan då beräknas som ett jämförelsetal baserat på antagna driftfall med specificerade drifttider och effektbehov. Vad bör systemmanualen innehålla? Systemmanualen ska innefatta strategiskt viktig information om systemet med sökvägar och hänvisning till all relevant information. Vilken dokumentation som bör ingå beskrivs i Hela vägen fram uppföljning av energikrav i byggprocessen. En kortare genomgång av innehållet beskrivs nedan. Miljömål, tekniska funktionskrav och prestandakrav på delsystem I systemmanualen ska miljömål, tekniska funktionskrav och prestandakrav på delsystem vara beskrivna som underlag för driftstrategier och förvaltning. Miljömål kan gälla såväl yttre miljö, uttryckt i till exempel koldioxidekvivalenter, som parametrar för inomhusmiljön. Reviderad övergripande systembeskrivning Efter projektering, genomförande och samordnade prestandamätningar under garantitiden ska den ursprungliga systembeskrivningen revideras så att den stämmer med verkligheten, en form av relationshandling. Beskrivning av delsystem Beskrivningen av delsystem ska revideras på motsvarande sätt som den övergripande systembeskrivningen inklusive tekniska specifikationer. Beskrivning av referensvärden för driftuppföljning Referensvärden som till exempel börvärden och uppföljningsbara energiparametrar ska vara dokumenterade på ett översiktligt sätt som underlag för driftskedet. Uppmätta tekniska prestanda Uppmätta prestanda och resultat från provning och kontroll för delsystemen ska redovisas i systemmanualen. Verifikationer/protokoll över prestanda Protokoll från provning och kontroll ska finnas i systemmanualen. Översikt driftinstruktioner Översikt och länkar/referenser till driftinstruktioner, fabrikantdata och annan relevant dokumentation ska finnas i manualen. Beskrivning, hantering, uppföljning i styr- och övervakningssystem I systemmanualen beskrivs hur energistatus ska följas upp och hur avvikelser från beräknade värden ska hanteras. Förslag till kontrollmätningar för att försäkra sig om att systemen inte tappar effektivitet över tid bör ingå. Vilka kostnader medför energiuppföljningen? Arbetet med uppföljning kommer initialt att kosta mer pengar än normalt. Men om man ser till alternativet, det vill säga att vad brister i energiuppföljningen kostar, så är det ändå en vinst. Energikostnaderna för olika brister i klimatskärmen och tekniska installationer kan nämligen bli avsevärda, förutom termiska komfortproblem som i sig kan leda till mycket höga kostnader i form av minskad produktivitet och ohälsa. Det gäller såväl som- 8

9 mar som vinter med alltför höga temperaturer, för låga temperaturer, drag med mera. Bristande komfort har dessutom ett pris i form av minskad arbetsprestation, ökad frånvaro, avbrott i arbetet, arbetstidens längd, arbetets kvalitet med mera. Hur ska man nå ut med att energiuppföljning är viktigt till alla involverade i ett byggprojekt? För att nå ut till alla som berörs av energiuppföljning i ett byggprojekt så behövs information och utbildning. Utbildningsbehovet inom branschen och olika områden är stort. Byggherren måste ha god kunskap om vilka krav som gäller och om att det finns bra metoder för uppföljning. Projektledningen måste känna till vilka metoder för uppföljning som kan användas i olika sammanhang. Projektörer och konstruktörer måste ta fram underlag för provningar och kontroller. För entreprenören måste det vara en självklarhet att utföra tillförlitliga och väl dokumenterade egenkontroller. Driftorganisationen måste få god inblick i anläggningens funktion i samband med övertagandet som ett underlag för framtida drift och optimering. Det är framförallt bygg- och projektledning som snabbast kan driva utvecklingen av arbetet med uppföljning och de är därför den viktigaste målgruppen för utbildningsinsatser. Hur hanterar man all information på ett effektivt sätt? Eftersom det rör sig om stora mängder information, som ska hanteras av många och oftast under lång tid, är det viktigt att hanteringen av informationen sker på ett rationellt sätt. Delar av informationen kan genereras direkt av byggnadens datoriserade styr- och övervakningssystem. Annan information erhålls från olika aktörer och vid olika tillfällen i processen. All denna information hanteras lämpligast digitalt. Innehållet kan då revideras fortlöpande och återanvändas på en mängd sätt. Exempel på detta är underlag för kommande energideklarationer, underlag för enkätundersökningar, referenser till uppföljning samt analys av prestanda i driftskedet. Ett bra IT-stöd är ett effektivt instrument under byggprocessen och för hela företagets affärsverksamhet. Information som genereras under bygget och vid drift och underhåll av fastigheten är en del i helheten när det gäller att driva företaget. Allmänt kan dock sägas att informationshanteringen kring energi- och driftsfrågor är underutvecklad om man jämför med andra redovisningsobjekt i fastighetsförvaltningen; till exempel ekonomi, projekt och uppdrag. För att underlätta hanteringen av förvaltningsinformation har ett antal branschföretag bildat Föreningen för förvaltningsinformation. Föreningen har arbetat med en gemensam standard för datautbyte mellan olika databaser för att till exempel underlätta kopplingar mellan energileverantörernas och förvaltningens databaser. Att styr- och övervakningssystem (SÖ) kan kommunicera enligt denna standard bör vara ett viktigt krav att ställa vid upphandlingen. SÖ-systemet bör inte längre ses som ett slutet system enbart för den som är driftansvarig. Det bör heller inte krävas specialutbildning i leverantörens system för att komma åt strategiska data eller bygga upp nya sidor. Den datainformation man vill kunna skicka vidare ska följa den gemensamma standarden. Därmed möjliggörs integrering av en rad andra strategiska förvaltningsdata, som ska kunna hämtas från andra interna eller externa databaser. Ett konkret sätt att använda IT-teknik för uppföljning av energikraven är att lägga ut en webbaserad uppföljningsmall där strategiskt viktiga energiparametrar kan fyllas i under projektets gång. Detta ger projektansvarig en god överblick över projektets utveckling och av hur kraven uppfylls. Ett viktigt dokument som kommer att revideras fortlöpande är den systemmanual som ska levereras i samband med garantibesiktningen. 9

10 Finns det stöd för arbetet med energiuppföljning? Det finns olika system och metoder som stöd för arbetet med energiuppföljning, men också för energieffektivisering och klassning av byggnaders energiprestanda, vilket också kan vara en viktig hjälp i detta arbete. Exempel på dessa beskrivs här i korthet. Allmän Material- och Arbetsbeskrivning AMA, lanserades i sin första tappning I AMA finns tusentals aktuella beprövade krav på framför allt utförande och material, som kan användas i dokumentationen och kommunikationen genom byggprocessen från förfrågningsunderlag till färdiga bygghandlingar. Kraven på energianvändning och uppföljning behöver däremot utvecklas. I SVEBY-programmet (Standardisera och verifiera specifik energianvändning i nya byggnader) tas branschgemensamma riktlinjer för avtal, beräkning, mätning och verifiering fram för att säkerställa att krav på energianvändning vid drift i färdig byggnad uppfylls. Syftet är bland annat att ena branschens aktörer om definitioner och terminologi för kravspecifikation, upphandling och verifiering. Med anledning av lagkravet på energideklarationer har Swedish Standards Institute (SIS) tagit fram en handbok. Boken beskriver bland annat hur man tar fram faktaunderlag till energideklarationer, hur energibesiktningen kan förberedas, hur och vad som ska besiktigas, hur energiberäkningar kan göras samt hur kostnadseffektiva energiåtgärder beräknas. Boken innehåller ett flertal checklistor som underlag för besiktningar. Miljöklassningssystemet Bygga- Bo-Dialogen, numera benämnt Miljöklassningen har utvecklats sedan Projektets målsättning har varit att ta fram ett system för miljöklassning av byggnader där hänsyn tagits till såväl nationell som internationell forskning samt branschens behov av enkelhet och entydighet. Andra förutsättningar har varit att beakta livscykelperspektivet, ta tillvara nationella och internationella erfarenheter och fokusera på de viktigaste miljö- och hälsoaspekterna. LEED är ett av världens ledande system för miljöcertifiering av byggnader. Här tas ett större grepp och man tittar inte enbart på byggnadens energianvändning. Resursanvändning, byggnadens läge, utformning och inomhusklimat är några av de kriterier som ligger till grund för en LEED-klassificering. Breeam har funnits i nästan 20 år och är ett av de äldsta miljöklassningssystemen. Det bygger på olika utvärderingsverktyg och manualer för skilda typer av byggnader, vilka kan användas för såväl befintliga byggnader som under projektering. Byggnadernas miljöprestanda bedöms inom ett antal olika områden och det finns minimikrav vad gäller bland annat byggnadens energianvändning. GreenBuilding-klassningen berör enbart byggnadens energianvändning och innebär minst 25 procents lägre energianvändning än vad reglerna föreskriver. 10

11 Utveckling av fastighetsföretagande i offentlig sektor (Ufos) Utveckling av fastighetsföretagande i offentlig sektor (Ufos) Mer information Om din organisation är med i någon av våra utvecklingsfonder kan du kostnadsfritt ladda hem skrifterna Hela vägen fram uppföljning av energikrav i byggprocessen och Bättre klimatskärm att ställa krav och följa upp i PDF-format. Skrifterna kan också beställas på webbutik.skl.se eller på Utveckling av fastighetsföretagande i offentlig sektor (UFOS) webbplats Där finns ytterligare skrifter om energispararbete. Bättre klimatskärm Att ställa krav och följa upp I denna skrift kan du läsa om metoder och rutiner för uppföljning av byggnadstekniska energikrav. det finns skäl att ställa höga krav på energiprestanda när det ska byggas nytt. dessa krav behöver kontrolleras och följas upp, vilket leder till frågeställningar om kostnader, hinder och möjligheter. dessa frågeställningar diskuteras i denna skrift. därutöver kan du tillgodogöra dig erfarenheter om vad som krävs för att klara uppföljning, provning och kontroll av klimatskärmen. skriften vänder sig till projektledare och energiansvariga i byggprocessen. den kan också användas som utbildningsmaterial för verksamma som behöver mer kunskap om energikrav och klimatskärm. skriften har tillkommit och finansierats genom samarbetsprojektet Utveckling av fastighetsföretagande i offentlig sektor (Ufos). stöd har även getts från statens energimyndighet. skriften är en del av Ufos energibibliotek. rapporten beställs på eller på tfn , fax isbn: BÄTTRE KLIMATSKÄRM UFOS Bättre klimatskärm Att ställa krav och följa upp 11

Metod för kvalitetssäkring av Energieffektiva byggnader

Metod för kvalitetssäkring av Energieffektiva byggnader Metod för kvalitetssäkring av Energieffektiva byggnader ByggaF L E www.fuktcentrum.se www.lufttathet.se Finansiärer till ByggaE ByggaE utvecklas i samverkan med företagen inom FoU Väst. Finansieras av:

Läs mer

Svebyprogrammet. Energiverifikat. Version 1.0 2012-10-10. uppföljning av energikrav under byggprocessen

Svebyprogrammet. Energiverifikat. Version 1.0 2012-10-10. uppföljning av energikrav under byggprocessen Energiverifikat uppföljning av energikrav under byggprocessen Svebyprogrammet Version 1.0 2012-10-10 Sveby Stockholm 2012 Förord I föreliggande handledning beskrivs riktlinjer och rutiner för uppföljning

Läs mer

Svebyprogrammet ENERGIVERIFIKAT09 -uppföljning av energikrav under byggprocessen

Svebyprogrammet ENERGIVERIFIKAT09 -uppföljning av energikrav under byggprocessen Svebyprogrammet ENERGIVERIFIKAT09 -uppföljning av energikrav under byggprocessen Projektrapport 091231 Förord I föreliggande handledning beskrivs riktlinjer och rutiner för uppföljning av energikrav under

Läs mer

ENERGISAMORDNAREN SPINDELN I NÄTET

ENERGISAMORDNAREN SPINDELN I NÄTET N VVS ARKITEKT KONSTRUKTÖR KVALITETSSÄKRING AV HANDLINGAR EL BYGGHERRE PROJEKTLEDARE KVALITETSSÄKRING AV BYGGPROCESS ENTREPRENÖR UPPFÖLJNING UTBILDNING/STÖD AV PROJEKTGRUPP ENERGISAMORDNAREN SPINDELN I

Läs mer

Kursprogram. Uppdragsutbildning Fuktsäkerhet i byggprocessen

Kursprogram. Uppdragsutbildning Fuktsäkerhet i byggprocessen Uppdragsutbildning Fuktsäkerhet i byggprocessen Kursprogram Bakgrund Skärpta regler för fukt i byggnader gäller i BBR sedan 2007. Byggnader ska utformas så att fukt inte orsakar skador, elak lukt eller

Läs mer

STYRDOKUMENT ENERGI OCH BYGG

STYRDOKUMENT ENERGI OCH BYGG Reviderad: Fastställd: 2008-04-08 : STYRDOKUMENT Fastighet, Östersunds kommun 2 (5) INNEHÅLL 1 ALLMÄNT 4 2 ENERGIBEHOV 4 3 U-VÄRDEN 4 4 TÄTHET 5 5 ÖVRIGT 5 3 (5) FÖRKLARING TILL STYRDOKUMENT Detta dokument

Läs mer

Vem vill bo i en plastpåse? Det påstås ibland att byggnader måste kunna andas. Vad tycker ni om det påståendet?

Vem vill bo i en plastpåse? Det påstås ibland att byggnader måste kunna andas. Vad tycker ni om det påståendet? Lufttäta byggnader I exemplet diskuterar och förklarar vi varför det är bra att bygga lufttätt och vilka risker som finns med byggnader som läcker luft. Foto: Per Westergård Vem vill bo i en plastpåse?

Läs mer

L U N D S U N I V E R S I T E T. Kvalitets- och miljöledning

L U N D S U N I V E R S I T E T. Kvalitets- och miljöledning Kvalitets- och miljöledning 1 Kvalitet som begrepp Den internationella standarden för kvalitetsledning ger nedanstående definition i ISO 9000:2005 Ledningssystem för kvalitet Principer och terminologi:

Läs mer

Frågeställningar. Varför energideklarering? Energideklarering av byggnader. Beräkningsmetodik. Energicertifiering av byggnader

Frågeställningar. Varför energideklarering? Energideklarering av byggnader. Beräkningsmetodik. Energicertifiering av byggnader Energideklarering av byggnader Energicertifiering av byggnader Beräkningsmetodik Minimikrav för energiprestanda Direktiv 2002/91/EG Kontroller av värmepannor Kontroller av luftkonditioneringssystem Frågeställningar

Läs mer

STYRDOKUMENT ENERGI OCH BYGG

STYRDOKUMENT ENERGI OCH BYGG Reviderad: 2012-01-17 Fastställd: 2008-04-08 : STYRDOKUMENT Fastighet, Östersunds kommun 2 (6) INNEHÅLL 1 ENERGIBEHOV 4 2 KRAV PÅ BYGGNADSDELAR 5 3 TÄTHET 5 4 MILJÖKLASSNING 5 5 ÖVRIGT 6 3 (6) FÖRKLARING

Läs mer

Varför luften inte ska ta vägen genom väggen

Varför luften inte ska ta vägen genom väggen Varför luften inte ska ta vägen genom väggen Arne Elmroth Professor em. Byggnadsfysik, LTH Lunds Universitet Några Begrepp Lufttäthet- Förhindrar luft att tränga igenom byggnadsskalet Vindtäthet- Förhindrar

Läs mer

Brf Utsikten i Rydebäck

Brf Utsikten i Rydebäck 2009-05-08 Upprättad av JM AB 169 82 Stockholm : Tel nr:08-782 85 52 S 2 av 12 SAMMANFATTNING 3 1. Bakgrund 3 Syfte med energideklarationen 3 Tillgängligt underlag 3 Förutsättningar för upprättande av

Läs mer

vid renovering av flerbostadshus Pilotprojektet Brogården i Alingsås Kristina Mjörnell and Peter Kovacs SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

vid renovering av flerbostadshus Pilotprojektet Brogården i Alingsås Kristina Mjörnell and Peter Kovacs SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Kvalitetssäkring t i för förbättrad inomhusmiljö och energiprestanda vid renovering av flerbostadshus Pilotprojektet Brogården i Alingsås Kristina Mjörnell and Peter Kovacs SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Läs mer

Detta vill jag få sagt!

Detta vill jag få sagt! Kv Jöns Ols, Energisnålt med konventionell teknik 28 oktober 2004 Byggherrens betydelse Catarina Warfvinge Univ lekt i Installationsteknik vid LTH Uppdragsledare på WSP Byggnadsfysik Detta vill jag få

Läs mer

FEBY12. Nollenergihus Passivhus Minienergihus. Sammanfattning av kravspecifikationer för bostäder

FEBY12. Nollenergihus Passivhus Minienergihus. Sammanfattning av kravspecifikationer för bostäder FEBY12 Denna broschyr är en sammanfattning. Fullständiga kriterier och en webbversion finns på www.nollhus.se. Nollenergihus Passivhus Minienergihus Sammanfattning av kravspecifikationer för bostäder Inledning

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Tolered 37:4

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Tolered 37:4 Utgåva 1:1 2015-02-02 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Tolered 37:4 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Beräkning av U-värden och köldbryggor enligt Boverkets byggregler, BBR

Beräkning av U-värden och köldbryggor enligt Boverkets byggregler, BBR Beräkning av U-värden och köldbryggor enligt Boverkets byggregler, BBR 1 Boverkets Byggregler, BBR I Boverkets Byggregler, BBR ställs i avsnitt 9 krav på energihushållning i nya byggnader och tillbyggnader.

Läs mer

Per Levin och Yogesh Kumar 110907

Per Levin och Yogesh Kumar 110907 Per Levin och Yogesh Kumar 110907 Sveby referensgruppsmöte 11-09-07 Presentationer av projektresultat och diskussionspunkter med ungefärliga hålltider: 1200 Samling med lättare lunch 1245 Inledning, programläget

Läs mer

Enkätundersökning Hur jobbar företagen internt med fuktsäkerhetsfrågor? Fuktsäkerhetsprojektering Erfarenheter från Sverige

Enkätundersökning Hur jobbar företagen internt med fuktsäkerhetsfrågor? Fuktsäkerhetsprojektering Erfarenheter från Sverige Fuktsäkerhetsprojektering Erfarenheter från Sverige Jesper Arfvidsson Byggnadsfysik, Fuktcentrum Lunds universitet, LTH Enkätundersökning Hur jobbar företagen internt med fuktsäkerhetsfrågor? Viljan att

Läs mer

RIKTLINJE LCC - LIVSCYKELKOSTNAD

RIKTLINJE LCC - LIVSCYKELKOSTNAD RIKTLINJE LCC - LIVSCYKELKOSTNAD KARLSTADS KOMMUN REVIDERINGAR Nedan redovisas de fem viktigaste revideringarna sedan den förra utgåvan. X X X X X Senaste revidering markeras med vertikal linje i vänstermarginalen

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Alva Rangsarve 1:25

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Alva Rangsarve 1:25 Utgåva 1:1 2014-05-21 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Alva Rangsarve 1:25 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Remiss av ändringsreglerna, dnr: 1101-751/2009

Remiss av ändringsreglerna, dnr: 1101-751/2009 Remiss av ändringsreglerna, dnr: 1101-751/2009 Svar mailas till registraturen@boverket.se Datum 2011-01-31 Remisslämnare Organisation Kontaktperson E-postadress Adress Telefon Swedisol Conny Pettersson

Läs mer

Byggprocessen och hur komma igång

Byggprocessen och hur komma igång Byggprocessen och hur komma igång Byggprocessen och hur komma igång Innehåll Mål och ambitioner, förankringsprocess Egna erfarenheter börja bygga kunskap nu Skapa förutsättningar budget, organisation Använd

Läs mer

Exploateringsnämndens handlingsplan. Stadens energikrav vid markanvisningar

Exploateringsnämndens handlingsplan. Stadens energikrav vid markanvisningar Exploateringsnämndens handlingsplan Stadens energikrav vid markanvisningar Bakgrund Staden ska vara pådrivande i utvecklingen av en hållbar stadsutveckling genom sitt eget agerande och genom att samarbeta

Läs mer

Remissvar avseende Näringsdepartementets promemoria avseende omarbetat direktiv om byggnaders energiprestanda. N2011/5600/E daterad 2011-09-22

Remissvar avseende Näringsdepartementets promemoria avseende omarbetat direktiv om byggnaders energiprestanda. N2011/5600/E daterad 2011-09-22 Conny Pettersson 2011-11-24 Remissvar avseende Näringsdepartementets promemoria avseende omarbetat direktiv om byggnaders energiprestanda. N2011/5600/E daterad 2011-09-22 Remisslämnare Organisation Swedisol

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Jordärtskockan 1

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Jordärtskockan 1 Utgåva 1:1 2015-01-16 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Jordärtskockan 1 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Rapport Energideklaration

Rapport Energideklaration Datum för besiktning: 20/2-2015 Fastighetsbeteckning: Drängsered 2:145 Adress /ort: Timotejv 5, Floda Byggnaden är besiktigad av: Nils Eriksson Sammanfattning I denna rapport presenteras nuvarande energianvändning

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Vintergatan 5

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Vintergatan 5 Utgåva 1:1 2014-02-07 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Vintergatan 5 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Isover Multi-Comfort House Bättre komfort i en hållbar framtid

Isover Multi-Comfort House Bättre komfort i en hållbar framtid Isover Multi-Comfort House Bättre komfort i en hållbar framtid 2006-01 God komfort i harmoni m Samtidigt som världens befolkning växer och energiförbrukningen ökar så minskar tillgången till de vanligaste

Läs mer

En kort introduktion till projektet EnergiKompetent Gävleborg fastighetssektorn, och energianvändning i flerbostadshus.

En kort introduktion till projektet EnergiKompetent Gävleborg fastighetssektorn, och energianvändning i flerbostadshus. Till dig som är fastighetsägare En kort introduktion till projektet EnergiKompetent Gävleborg fastighetssektorn, och energianvändning i flerbostadshus. Ingen vill betala för energi som varken behövs eller

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Millegarne 2:36

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Millegarne 2:36 Utgåva 1:1 2013-03-22 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Millegarne 2:36 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Kvalitetssäkringssystem

Kvalitetssäkringssystem Kvalitetssäkringssystem för förbättrad inomhusmiljö och energiprestanda vid renovering av flerbostadshus 1 Kvalitetssäkring vid renovering av flerbostadshus 2 Kvalitetssäkringssystemet - Överblick 3 Fem

Läs mer

Passivhusutbildningar skapar kompetens och säkerställer byggnadskvalitet. Konferens 27-28 november 2014

Passivhusutbildningar skapar kompetens och säkerställer byggnadskvalitet. Konferens 27-28 november 2014 www.igpassivhus.se Passivhusutbildningar skapar kompetens och säkerställer byggnadskvalitet EnergiRådgivarnas Konferens 27-28 november 2014 En kompetent beställare kan fatta hållbara beslut och skapar

Läs mer

Otätheten suger. Konsekvenser Kostnader Krav

Otätheten suger. Konsekvenser Kostnader Krav Otätheten suger Konsekvenser Kostnader Krav Information från projektet Lufttäthetsfrågorna i byggprocessen Etapp B. Tekniska konsekvenser och lönsamhetskalkyler Otätheten suger 1 Lufttätt informationsmaterial

Läs mer

Boverkets nya energikrav BBR, avsnitt 9 Energihushållning

Boverkets nya energikrav BBR, avsnitt 9 Energihushållning Boverkets nya energikrav BBR, avsnitt 9 Energihushållning Några nyheter i BBR avsnitt 9 Energihushållning Skärpning av kraven på specifik energianvändning för byggnader med annat uppvärmningssätt än elvärme.

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Finneskog 21:13

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Finneskog 21:13 Utgåva 1:1 2013-02-12 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Finneskog 21:13 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Miljöklassning av byggnader

Miljöklassning av byggnader Miljöklassningssystemet en hjälp att förbättra miljön och människors hälsa samt att spara energi och pengar Miljöklassning av byggnader Bidra till en hållbar bygg- och fastighetssektor. Hushålla med energi,

Läs mer

TA HAND OM DITT HUS Renovera och bygga nytt. Örebro 2011-10-25

TA HAND OM DITT HUS Renovera och bygga nytt. Örebro 2011-10-25 TA HAND OM DITT HUS Renovera och bygga nytt Örebro 2011-10-25 Kristina Landfors KanEnergi Sweden AB Tel: 076-883 41 90 På dagordningen Helhetssyn Renovera och bygga till Klimatskal och isolering Fukt Ventilation

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Odalbonden 12

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Odalbonden 12 Utgåva 1:1 2014-05-14 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Odalbonden 12 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Digitala leveranser av förvaltningsinformation

Digitala leveranser av förvaltningsinformation ICT Digitala leveranser av Digitala leveranser av Version: 080902, Ändrad: ICT- Industrigruppen för informations- och kommunikationsteknologi i bygg och fastighet 3 (13) FÖRORD Den tekniska utvecklingen

Läs mer

BILAGA ENERGI KÄRNFASTIGHETERS PROJEKTERINGSANVISNINGAR

BILAGA ENERGI KÄRNFASTIGHETERS PROJEKTERINGSANVISNINGAR Version: 1a 2014-10-01 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING BEHOVSANALYS... 3 KRAVSPECIFIKATIONER... 3 Lokal- och funktionsprogram... 3 Lokal- Fastighets- tomtutredning och plananalys... 3 Byggnadsprogram... 4 BESLUTSUNDERLAG

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Adamsberg 7:68

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Adamsberg 7:68 Utgåva 1:1 2015-02-11 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Adamsberg 7:68 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Ulf Edvardsson, Fastighetskontoret Västerås stad

Ulf Edvardsson, Fastighetskontoret Västerås stad Ulf Edvardsson, Fastighetskontoret Västerås stad Gäddeholm Västerås stad förvärvade egendomen Gäddeholm 2003 Avsikten var att skapa en ny stadsdel Svårt att skapa tillräckligt med byggbar mark runt Västerås

Läs mer

LCC-analyser som beslutsunderlag i praktiken - en fallstudie av ett flerbostadshus.

LCC-analyser som beslutsunderlag i praktiken - en fallstudie av ett flerbostadshus. LCC-analyser som beslutsunderlag i praktiken - en fallstudie av ett flerbostadshus. Författare: Daniel Ryman, Lunds Tekniska Högskola. Fokus på livscykelkostnader Debatten i media om långsiktigt hållbart

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Västerhejde Vibble 1:362

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Västerhejde Vibble 1:362 Utgåva 1:1 2014-10-24 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Västerhejde Vibble 1:362 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Projekteringsanvisning Energiberäkning FÖR PROJEKTÖRER OCH ENTREPRENÖRER UTGÅVA! " JUNI "$%& %% SIDOR

Projekteringsanvisning Energiberäkning FÖR PROJEKTÖRER OCH ENTREPRENÖRER UTGÅVA!  JUNI $%& %% SIDOR Projekteringsanvisning Energiberäkning FÖR PROJEKTÖRER OCH ENTREPRENÖRER UTGÅVA! " JUNI "$%& %% SIDOR Innehåll Läs detta först viktig information... 2 Inledning... 3 Syfte... 3 Att tänka på... 3 Miljöbyggnad...

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Ålsta 3:197

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Ålsta 3:197 Utgåva 1:1 2013-04-11 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Ålsta 3:197 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

1:7. Hur Sverige ska nå energi- och klimatmålen inom bebyggelsen

1:7. Hur Sverige ska nå energi- och klimatmålen inom bebyggelsen 1:7 Hur Sverige ska nå energi- och Vi står inför vår tids största utmaning att på kort tid ställa om vår energianvändning till en nivå som skapar förutsättningar för ett långsiktigt hållbart samhälle.

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Frötjärn 6

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Frötjärn 6 Utgåva 1:1 2014-12-02 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Frötjärn 6 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Linus Söderman 2015-09-24. Energideklaration Havstruten 2 Galeasvägen 15 Vaxholm

Linus Söderman 2015-09-24. Energideklaration Havstruten 2 Galeasvägen 15 Vaxholm Linus Söderman Energideklaration Galeasvägen 15 Vaxholm Innehållsförteckning Energideklaration... 1 Syfte... 2 Genomförande... 2 Beskrivning av föreslagna åtgärder... 4 1. Montera flödesbegränsare på vattenarmaturerna...

Läs mer

Handledning. Svebys material är gratis och finns för fri nedladdning på hemsidan: www.sveby.org

Handledning. Svebys material är gratis och finns för fri nedladdning på hemsidan: www.sveby.org Handledning 20140901 Sveby står för Standardisera och verifiera energiprestanda i byggnader och är ett branschöverskridande initiativ för att ta fram frivilliga hjälpmedel för överenskommelser om energianvändning.

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Ugglum 147:1

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Ugglum 147:1 Utgåva 1:1 2014-03-01 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Ugglum 147:1 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Källsätter 1:9

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Källsätter 1:9 Utgåva 1:1 2014-08-01 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Källsätter 1:9 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Bygga nytt. Påverka energianvändningen i ditt nya hem

Bygga nytt. Påverka energianvändningen i ditt nya hem 1 Bygga nytt Påverka energianvändningen i ditt nya hem Du som bygger nytt har chansen att göra rätt från början, vilket är mycket lättare än att korrigera efteråt. Den här broschyren är tänkt att ge en

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Vågbro 26:1

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Vågbro 26:1 Utgåva 1:1 2012-10-23 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Vågbro 26:1 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Energieffektivisering. Slutrapport

Energieffektivisering. Slutrapport Fastighetskontoret Tjänsteutlåtande Utvecklingsavdelningen DNR 4.1-069/2013 Sida 1 (6) 2014-02-20 Tommy Waldnert 08-508 275 30 tommy.waldnert@stockholm.se Till Fastighetsnämnden 2014-03-18 Energieffektivisering.

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Barlingbo Lillåkre 1:24

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Barlingbo Lillåkre 1:24 Utgåva 1:1 2014-05-27 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Barlingbo Lillåkre 1:24 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

4.2.3 MINERGIE URSPRUNG OCH ORGANISATION

4.2.3 MINERGIE URSPRUNG OCH ORGANISATION Som tidigare beskrivits, beräknas den aktuella byggnadens energiprestanda och jämförs med kraven för det valda Minergie-klassningssystemet. Beräkningarna skickas till en Minergie-handläggare som bemyndigats

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Sädeskornet 57

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Sädeskornet 57 Utgåva 1:1 2014-03-04 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Sädeskornet 57 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

byggnad så effektivt som möjligt, rekommenderar vi att ni genomför de åtgärder som vi ger förslag på.

byggnad så effektivt som möjligt, rekommenderar vi att ni genomför de åtgärder som vi ger förslag på. ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa Fastighetsbeteckning Uppsala Årsta 11:127 Byggnadens adress Vinbärsgatan 6 75449 Uppsala Datum 2015-03-27 Utetemperatur 7 Energiexpert Peter Sundmark Sammanfattning

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Tubberöd 1:273

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Tubberöd 1:273 Utgåva 1:1 2014-09-25 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Tubberöd 1:273 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Annestorp 27:45

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Annestorp 27:45 Utgåva 1:1 2014-03-24 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Annestorp 27:45 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Rindö 3:42

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Rindö 3:42 Utgåva 1:1 2014-08-19 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Rindö 3:42 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Fuktsäkerhet i projekteringsfasen - erfarenheter från Sverige

Fuktsäkerhet i projekteringsfasen - erfarenheter från Sverige Fuktsäkerhet i projekteringsfasen - erfarenheter från Sverige Kristina Mjörnell SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Fuktskador drabbar byggbranschen Obehag och ohälsa för brukarna Stora kostnader för

Läs mer

REKOMMENDATIONER FRÅN URBAN TRANSITION ÖRESUND - RIKTLINJER FÖR HÅLLBART BYGGANDE

REKOMMENDATIONER FRÅN URBAN TRANSITION ÖRESUND - RIKTLINJER FÖR HÅLLBART BYGGANDE REKOMMENDATIONER FRÅN URBAN TRANSITION ÖRESUND - RIKTLINJER FÖR HÅLLBART BYGGANDE Genom projektet Urban Transition Öresund har kommunala riktlinjer och krav studerats. Syftet var att undersöka om det är

Läs mer

Referensgruppsmöte 2013-11-19 Välkomna!

Referensgruppsmöte 2013-11-19 Välkomna! Referensgruppsmöte 2013-11-19 Välkomna! Sveby 2013 1 Agenda 1. Inledning 2. Kravställning energi 3. Nya brukarindata & BBR-krav 4. Fika och diskussion 1: kravställning, beräkning, hjälpmedel 5. Verifiering

Läs mer

Energihushållning i boverkets byggregler vid nybyggnad

Energihushållning i boverkets byggregler vid nybyggnad Nybyggnad Energihushållning i boverkets byggregler vid nybyggnad Idag gäller BBR när en byggnad uppförs. för tillbyggda delar när en byggnad byggs till. för ändring av byggnad men med hänsyn till varsamhets-

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Björnäs 12:11

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Björnäs 12:11 Utgåva 1:1 2014-03-28 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Björnäs 12:11 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Byggnadens material som en del av de tekniska systemen Bengt-Göran Karsson, Sweco AB

Byggnadens material som en del av de tekniska systemen Bengt-Göran Karsson, Sweco AB Byggnadens material som en del av de tekniska systemen Bengt-Göran Karsson, Sweco AB Solinstrålning Värmeeffekt, W Solenergin lagras Solvärme genom fönster Motsvarande solvärme till rummet Klockslag Fortfarande

Läs mer

Rapport Energideklaration

Rapport Energideklaration Datum för besiktning: 12/6-2015 Fastighetsbeteckning: Fåle 1:109 Adress /ort: Lindv 4, Limmared Byggnaden är besiktigad av: Nils Eriksson Sammanfattning I denna rapport presenteras nuvarande energianvändning

Läs mer

Nya energikrav i BBR. Peter Johansson FSB:s Informations- och utbildningsdagar 30 maj 2012, Gävle

Nya energikrav i BBR. Peter Johansson FSB:s Informations- och utbildningsdagar 30 maj 2012, Gävle Nya energikrav i BBR Peter Johansson FSB:s Informations- och utbildningsdagar 30 maj 2012, Gävle BBR 19 (BFS 2011:26) 5. Brandskydd 9. Energihushållning Regler för ändring av byggnader 2012-06-18 Sida

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Bö 36:20

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Bö 36:20 Utgåva 1:1 2013-05-06 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Bö 36:20 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE ENERGIDEKLARATION

Läs mer

Uppföljning av lufttäthet i klimatskalet ett år efter första mätningen

Uppföljning av lufttäthet i klimatskalet ett år efter första mätningen Finnängen Husarv. 57, Ljungsbro Datum 2012-02-02 Rapportnummer 12-157 S 1 av ( 8 ) Uppföljning av lufttäthet i klimatskalet ett år efter första mätningen Ansvarig:!!! Fuktsakkunnig, Certifierad Energiexpert

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: BLIDÖ 1:251 Besiktningsuppgifter Datum: 2015-08-27 Byggnadens adress: FÖRÄNGSUDDEN 47 76017 BLIDÖ Utetemperatur: 22 C Expert: Richard

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration - Villa. Byggnadsuppgifter. Besiktningsuppgifter

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration - Villa. Byggnadsuppgifter. Besiktningsuppgifter ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration - Villa Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: LYFTSAXEN 10 Adress: VIVSTAVARVSVÄGEN 196 12243 ENSKEDE Besiktningsuppgifter Datum: 2010-05-18 Byggnaden är besiktigad av:

Läs mer

Kompetensinsatser gällande ny plan- och bygglag M 2010:01. Innehållsförteckning

Kompetensinsatser gällande ny plan- och bygglag M 2010:01. Innehållsförteckning Kompetensinsatser gällande ny plan- och bygglag M 2010:01 Innehållsförteckning Nyheter i den nya plan- och bygglagen... 1 Innan ansökan om bygglov... 2 Efter det att du har fått bygglov... 2 Här nedan

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: Foss-Hede 1:27 Besiktningsuppgifter Datum: 2015-05-06 Byggnadens adress: Övre Krokklevsvägen 3 45534 Munkedal Utetemperatur: 13

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Rindö 3:286

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Rindö 3:286 Utgåva 1:1 2014-05-19 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Rindö 3:286 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

krav för energi 2010 och mål Övergripande miljömål för energieffektiva lösningar och val av förnybara energislag i nybyggnadsprojekt

krav för energi 2010 och mål Övergripande miljömål för energieffektiva lösningar och val av förnybara energislag i nybyggnadsprojekt krav för energi 2010 och mål Övergripande miljömål för energieffektiva lösningar och val av förnybara energislag i nybyggnadsprojekt Bakgrund Målsättningen med att tillämpa miljömål för energieffektiva

Läs mer

Energideklaration. Brf Tidplanen. EVU Energi & VVS Utveckling AB. Brf Tidplanen. Haninge Ålsta 3:119. Anders Granlund

Energideklaration. Brf Tidplanen. EVU Energi & VVS Utveckling AB. Brf Tidplanen. Haninge Ålsta 3:119. Anders Granlund Typ av Energideklaration 2009-04-06 Anders Granlund 1(8) Projekt nr: 101694,000 Haninge Ålsta 3:119 Anders Granlund Annedalsvägen 9, 227 64 LUND Tel 046-19 28 00. Fax 046-32 00 39 Organisationsnr 556471-0423,

Läs mer

Fönster - Vilka energikrav gäller idag och vilka kan komma gälla i framtiden?

Fönster - Vilka energikrav gäller idag och vilka kan komma gälla i framtiden? Fönster - Vilka energikrav gäller idag och vilka kan komma gälla i framtiden? Mats Rönnelid Energi och miljöteknik Högskolan Dalarna Presentation vid nätverksträff 1 februari 2012 Fönster viktiga för byggnadens

Läs mer

International Passive House Association

International Passive House Association www.igpassivhus.se Passivhusutbildningar skapar kompetens och säkerställer byggnadskvalitet International Passive House Association Plattform för kompetens, utbildning, projekt och komponenter IG Passivhus

Läs mer

BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: xxx

BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: xxx BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: xxx REMISSUTGÅVA 2006-06-29 Kompletterande föreskrifter gällande byggnader som använder el för uppvärmnings- och kyländamål. Föreslagna ändringar är markerade med

Läs mer

Uppföljning av 3H projektets resultat

Uppföljning av 3H projektets resultat Roger Corner 2009-09-03 Uppföljning av 3H projektets resultat Utgångspunkter Underlagen för uppföljning av 3H är: 1. Beslut från MHN 2009-05-16, 10 2. Den sammanfattande rapporten Stockholms väg mot Hälsomässigt

Läs mer

Energieffektivisering lägesrapport 4

Energieffektivisering lägesrapport 4 Fastighetskontoret Tjänsteutlåtande Utvecklingsavdelningen DNR 4.1-069/2013 Sida 1 (6) 2013-05-15 Tommy Waldnert 08-508 275 30 tommy.waldnert@stockholm.se Till Fastighetsnämnden 2013-06-18 Energieffektivisering

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Villa Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: NÄVEKVARN 7:350 Besiktningsuppgifter Datum: 2013-02-14 Byggnadens adress: SJÖSKOGSVÄGEN 26 61176 NÄVEKVARN Utetemperatur:

Läs mer

Gemensamma arbeten Energi-minimering på byggarbetsplatsen

Gemensamma arbeten Energi-minimering på byggarbetsplatsen 97 AFJ Gemensamma arbeten Energi-minimering på byggarbetsplatsen Energieffektiv Byggarbets- plats Förutsättningar Förarbete Egenkontroll Genomförande Denna arbetsinstruktion är utformad för att användas

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration Radhus. Fastighetsbeteckning Luthagen 60:17. Byggnadens adress. Datum 2015-04-18. Utetemperatur 7.

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration Radhus. Fastighetsbeteckning Luthagen 60:17. Byggnadens adress. Datum 2015-04-18. Utetemperatur 7. ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Radhus Fastighetsbeteckning Luthagen 60:17 Byggnadens adress Blomgatan 11A 75231 Uppsala Datum 2015-04-18 Utetemperatur 7 Energiexpert Peter Sundmark Tel: 072-860 37 89

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration villa. Fastighetsbeteckning Uppsala Storvreta 47:112. Byggnadens adress Lingonvägen 5.

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration villa. Fastighetsbeteckning Uppsala Storvreta 47:112. Byggnadens adress Lingonvägen 5. ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration villa Fastighetsbeteckning Uppsala Storvreta 47:112 Byggnadens adress Lingonvägen 5 74340 STORVRETA Datum 2015-05-16 Utetemperatur 14 Energiexpert Peter Sundmark Tel: 072-860

Läs mer

3.4.6 GREEN STAR URSPRUNG OCH ORGANISATION

3.4.6 GREEN STAR URSPRUNG OCH ORGANISATION 3.4.6 GREEN STAR URSPRUNG OCH ORGANISATION Som tidigare nämnts lanserades GBCA 2002 och det första klassningssystemet Green Star Office introducerades 2003. GBCA är en nationell, icke vinstdrivande organisation

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: HÖGA 3:2 Besiktningsuppgifter Datum: 2015-09-14 Byggnadens adress: HÖGA 470 44696 HÅLANDA Utetemperatur: 15 C Expert: Mikael Abrahamsson

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration

ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: TRYNTORP 3:1 Besiktningsuppgifter Datum: 2015-08-31 Byggnadens adress: TRYNTORPS GÅRD 64050 BJÖRNLUNDA Utetemperatur: 13 C Expert:

Läs mer

Inga krav utöver ISO 14001

Inga krav utöver ISO 14001 Förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Relaterat till motsvarande krav i ISO 14001 och EMAS De krav som ställs på miljöledningssystem enligt EMAS utgår från kraven i ISO 14001. Dessutom

Läs mer

Vad är ett passivhus?

Vad är ett passivhus? Vad är ett passivhus? Komfortabelt Miljövänligt Lönsamt Lättskött Vad är ett passivhus? Passivhus har god komfort med bra luft och inget drag eller kallras. Passivhus är prisvärda. Små extrakostnader kompenseras

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Fullblodet 42

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Fullblodet 42 Utgåva 1:1 2014-09-22 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Fullblodet 42 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer

Energieffektivisering i lokaler Energy Performance Contracting

Energieffektivisering i lokaler Energy Performance Contracting Energieffektivisering i lokaler Energy Performance Contracting Bakgrund Landstinget i Östergötland arbetar med energifrågan på många olika sätt. Dels genomförs energiprojekt, både stora och små, dels satsas

Läs mer

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration. Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: Besiktningsuppgifter Datum: Källby 6:163. Byggnadens adress:

ÅTGÄRDSRAPPORT. Energideklaration. Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: Besiktningsuppgifter Datum: Källby 6:163. Byggnadens adress: ÅTGÄRDSRAPPORT Energideklaration Byggnadsuppgifter Fastighetsbeteckning: Besiktningsuppgifter Datum: Källby 6:163 Byggnadens adress: 2014-03-13 Utetemperatur: Björsgårdsvägen 2E 53373 Källby 11 C Besiktningstekniker/ort:

Läs mer

Lågenergibyggnader. Hur fungerar traditionella hus? Uppvärmning, varmvatten o hushållsel >2014-02-03. Karin Adalberth

Lågenergibyggnader. Hur fungerar traditionella hus? Uppvärmning, varmvatten o hushållsel >2014-02-03. Karin Adalberth Lågenergibyggnader Karin Adalberth Sveriges Miljömål ang. God bebyggd miljö Delmål 6: Energianvändning i byggnader Energianvändningen skall minska med > 20% till 2020 > 50% till 2050 > 2020 ha 50% förnyelsebar

Läs mer

Rapportering 2015 av energiuppgifter för 2014

Rapportering 2015 av energiuppgifter för 2014 Redovisning av miljöledningsarbete Dnr: Af-2015/074617 Datum: 2015-02-20 Rapportering 2015 av energiuppgifter för 2014 Myndighet: Arbetsförmedlingen Organisationsnr: 202100-2114 sid 1 av 5 Denna rapportering

Läs mer

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Blomkålssvampen 2

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Blomkålssvampen 2 Utgåva 1:1 2014-08-27 BESIKTNINGSRAPPORT Energideklaration Blomkålssvampen 2 INDEPENDIA ENERGI AB SISJÖ KULLEGATA 8 421 32 VÄSTRA FRÖLUNDA TEL :031-712 98 00/08-446 22 00 FAX: 031-712 98 10 WWW.INDEPENDIA.SE

Läs mer