Hela denna bilaga är en annons från Naturskyddsföreningen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hela denna bilaga är en annons från Naturskyddsföreningen"

Transkript

1 ! En bilaga från Naturskyddsföreningen Naturl gtvis Klas Eklund, SEB:s Senior Economist, om en sär deles dyr affär. Sid 11 Foto: Lina Alriksson/DN/Scanpix Sid medlemmar skapar resultat! Julklappstips Vem ska bort? Ny bok som provocerar. Sid 8 Naturen bjuder på gratisskydd. Vad ger vi tillbaka? Intervju med generalsekreterare Svante Axelsson. Sid 2 KOCKEN CAROLA Fixar godare, billigare och nyttigare lunch till barnen. Sid 12 Modeskaparen OM HAVSDEMONER OCH JULES VERNE SOM INSPIRATION FÖR HÅLLBART MODE Bea SzenfeldSid 6 7 Foto: Bea Szenfeld Fashion Team Gröna gaffeln Naturskyddsföreningen hjälper dig att äta mer grönt på lunchen. Sid 13 Blunda och föreställ dig att din finaste naturupplevelse vore omöjlig för dina barn eller barnbarn. Mikael Karlsson på Naturskyddsföreningens höstkonferens. Sid Distribueras med Dagens Nyheter Frågor besvaras av Naturskyddsföreningens kommunikationschef Maria Ling,

2 Företag sponsrar miljön Hundratals företag har valt att visa sitt miljöengagemang genom att sponsra Naturskyddsföreningen. Ge din personal en miljösmart julklapp genom att bli miljösponsor; naturskyddsforeningen.se/sponsor? varför ekologiskt? Om du handlar ekologiskt bidrar du bland annat till: 1. Mindre gifter 2. Naturliga kretslopp Visste du att en vindruva kan innehålla rester av 26 olika bekämpningsmedel? Välj ekologiskt, så undviker du giftrester både i maten och i naturen. Ekologiska gårdar odlar själva det mesta av djurens mat sedan bjuder djuren på gödsel som tack! Forts. sid. 7 ] Skogen som klassrum Forskning visar att barn som vistas mycket utomhus är friskare, mindre stressade och mer koncentrerade än andra barn. Därför utbildar Naturskyddsföreningen just nu 1300 lärare i att använda skogen som klassrum. Det innebär att minst barn i 22 kommuner har chansen att lära sig matte, engelska och svenska utomhus. Naturen får jobba gratis Ozonskiktet ger oss skydd mot cancer. Men trots att det är en av naturens livsviktiga gratistjänster, har vi varit på väg att förstöra det. Svante Axelsson menar att prislappar på naturens tjänster kan vara en nyckel till att rädda vår planet. Text: Håkan Årblom Foto: T. Busch-Christensen Hjälp till! Stöd vårt viktiga miljöarbete. Sms:a MEDLEM till så skickar vi en avi hem till dig. Medlemskapet kostar 24 kr/mån. Skogen runt knuten en hälsokick Skog som ligger nära människor är av stor betydelse. Den renar luft och vatten, och ger oss bättre hälsa. Det är i närskogen som människor får rekreation i vardagen och chans att lära känna vilda växter och djur. Naturskyddsföreningen ville ta reda på vilka kommuner som värnar den tätortsnära skogen. Vi skickade ut en enkät till landets alla kommuner och poängsatte svaren. Här är de kommuner som fått högst poäng: 1. Sollentuna 31 poäng 2. Hagfors 25 poäng 3. Botkyrka 24 poäng 3. Norrköping 24 poäng 4. Lycksele 23 poäng 4. Sundbyberg 23 poäng 4. Täby 23 poäng 5. Nacka 22 poäng 5. Västerås 22 poäng 6. Aneby 21 poäng 6. Boxholm 21 poäng 6. Helsingborg 21 poäng 6. Lomma 21 poäng Max var 34 poäng. Bli medlem i dag Det är ett slags uppvaknande, att förstå att naturen gör många gratisjobb åt oss. Ett tydligt exempel är pollinering. Om bina inte befruktar blommorna blir det inga skördar av frukt och bär. I vissa områden i Kina måste människor numera pollinera äppelträd för hand, eftersom bekämpningsmedel tagit död på insekterna, berättar Naturskyddsföreningens generalsekreterare Svante Axelsson. Det är ett tydligt exempel på vad som händer när naturens gratistjänster slutar fungera. Ozonskiktet är en annan tjänst som naturen bjuder på, ett cancerskydd som fungerade, men som vi höll på att förstöra innan vi insåg skadan. Nu verkar ozonskiktet sakta börja läka efter att naturvården slog larm och politiker agerat tillsammans på internationell nivå. Vi människor behöver helt enkelt en fungerande natur som kan förse oss med gratistjänster. Vad behöver vi göra för att skydda de här gratistjänsterna? För det första måste vi se klart att naturen är i kris och vi är beroende av den, mer än vad vi tror. Allt levande på planeten hänger ihop och påverkar varandra. När en art rycks bort eller en livsmiljö förstörs kan det få förödande konsekvenser och kedjeeffekter. När de insikterna infunnit sig uppstår ett slags vördnad och respekt för naturen. Det är inte vettigt att vi skadar alla våra medarbetare i naturen i stället borde vi börja samarbeta med dem. Har vi inte fattat att det är så illa ställt? Mångfald är något som är svårt att ta till sig. De flesta tycker att det är kul att det finns mängder med olika växter och djur. Men att den biologiska mångfalden är grundläggande för samhällsekonomin, jobben och hela vår välfärd tror jag inte att många har fattat. Hur ska vi då fixa det här? Framför allt genom styrmedel och prissättning av naturens gratistjänster. Visst kostar det att åtgärda miljöproblemen, men priset blir många gånger högre om vi inte agerar. Den insikten fick många politiker i och med Sternrapporten, där världens ekonomer beräknade vad klimatförändringarna kostar om vi inte gör något. FN har gjort en liknande beräkning för mångfalden. När naturen värderas i kronor och ören når vårt budskap om att rädda naturen fram till en ny målgrupp Vi har maximerat BNP, men förlorat i naturkapital. Det är stora pengar det handlar om, säger Svante Axelsson, generalsekreterare på Naturskyddsföreningen. de som rent krasst kan se att det är stora pengar som står på spel. Men någon ska väl också betala höga böter? Ja, de som förstör för oss alla ska betala. Naturen är ett gemensamt kapital. Den grundprincipen har accepterats, men praktiseras allt för sällan. Om gratistjänsterna får prislappar, blir det lättare att beräkna vad de som förstör ska betala det måste åtminstone vara i nivå med hur mycket naturkapitalet minskar. Ska vi kanske offra vissa arter till förmån för andra arters överlevnad? Nej, vi tycker inte det. Det finns forskare som har tagit fram listor med prioriterade arter som sannolikt är viktiga för att bära upp olika ekologiska system. Haken är att det finns arter som vi fortfarande vet väldigt lite om, men som kanske är oerhört viktiga. Och det finns andra värden än de som går att mäta i form av nytta. Att naturen är vacker, ger oss ro och gör oss lyckliga är ju också ett värde som inte syns i dagens bokföring. Fem enkla saker du kan göra för den biologiska mångfalden: Odla timjan och lavendel på balkongen Låt en del av gräsmattan bli en blomsteräng Välj så mycket ekologiskt och miljömärkt som möjligt Plantera en sälg Återvinn allt papper Vid frågor om innehållet, kontakta: Bli vår kompis på Facebook: Intelligent kommunikation sedan Projektledare: Anders Ekstedt Textansvarig: Ulrica Segersten Texter: Håkan Årblom Grafisk formgivare: Tove Engström Repro: InPress Tryck: Bold Printing Group För information om intelligent kommunikation, kontakta Anders Ekstedt, , 2 Naturligtv!s

3 Vi är bäst på tätortsnära natur Människor mår bra av att vistas i naturen, det har vi i Sollentuna tagit fasta på. Möjligheterna att möta den biologiska mångfalden är stora. Här finns allt från skogen runt knuten till den mer svårtillgängliga vildmarken, det historiska odlingslandskapet och glittrande sjöar. Vill du möta skogens fågelliv eller ängarnas blomster? Välkommen när du vill att uppleva tystnaden, kravlösheten, skönheten, dofterna, ljuden, slingrande grusvägar, kontrasterna och närheten till historien. Om du inte har möjlighet att besöka Sollentunas natur redan idag går det bra att läsa mer på under rubriken Se & göra/ut i naturen. FOTO: STEFAN ÖRTENBLAD Enorm möjlighet att påverka Pensionen är det största kapital de flesta människor någonsin kommer att ha. Att placera dem i verksamheter som bidrar till ett hållbart samhälle är en enorm möjlighet att påverka. Vi vill att våra kunder ska ha en bra värld när det är dags att gå i pension, säger Stina Billinger, samhällsansvarsstrateg på SPP. Den som letar efter etiska fonder hos SPP får leta länge. Här genomsyras alla pensionsförsäkringar av samma höga standard: inga pensionspengar investeras i verksamheter som inte når upp till SPP:s högt ställda krav på miljö och hållbarhet. Fakta SPP avstår från att investera i företag som medverkar till: kränkningar av de mänskliga rättigheterna korruption allvarlig miljöskada produktion av landminor, klusteroch atomvapen produktion av tobak SPP undviker också de sämsta bolagen på miljöarbete och samhällsansvar i högriskindustrier. Kunderna ska känna sig trygga i att deras pengar bidrar till en bättre värld medan vi förvaltar dem. Många tänker kanske inte på vilken otrolig möjlighet att påverka pensionspengarna är det kan röra sig om flera miljoner per person. Att låta pengarna investeras i goda verksamheter är ett enkelt sätt att göra stor nytta, säger Stina Billinger. I SPP:s noggranna analys där cirka 90 olika parametrar vägs in, sållas de bolag som är bland de sämsta 10 procenten på att ta samhällsansvar ut. Inte heller de bolag som är sämst på klimatinsatser i de industrier som har störst utsläpp av växthusgaser, får vara med i pensionsportföljen. De bolag som rankas högst blir premierade. Vi uppmuntrar, lyfter fram och investerar i dem. Vi vill att det ska bli en morot inte bara för dem, utan även för de bolag som inte håller måttet, att de ska inspirera till förbättringar hos andra, menar Stina Billinger. Följ SPP:s arbete med Samhällsansvar på Twitter: stinabillinger Att låta pensionspengarna investeras i goda verksamheter är ett enkelt sätt att göra stor nytta, säger Stina Billinger, samhällsansvarsstrateg på SPP. Men det gäller också att föra en dialog med de bolag som har miljömässiga utmaningar. Som ägare i Statoil har SPP ställt krav på att företaget ska ta avstånd från oljesandsutvinningen i Kanada, en verksamhet som inte bara är extraordinärt energikrävande, utan också utarmar marken och gör den obeboelig i framtiden. Vi vill utöva vår makt som ägare på ett positivt sätt. Brott mot våra krav om miljöarbete och samhällsansvar kan leda till att vi säljer våra aktier och obligationer i det aktuella bolaget. Det är ett starkt incitament för att få i gång en diskussion, säger Stina Billinger. Många miljömedvetna handlingar innebär att vi som kunder får betala lite mer. Med SPP:s fonder är det precis tvärt om. Långsiktiga företag som jobbar systematiskt med miljöansvar är mer lönsamma på lång sikt. Genom att väga in miljöaspekterna tryggar vi den värld som våra kunder ska leva i efter pensionen. SPP:s starka miljö- och hållbarhetsprofil gäller även den egna verksamheten. Grundprincipen för miljöarbetet är att i möjligaste mån reducera utsläpp och påverkan. Det som inte kan reduceras klimatkompenserar SPP för. Naturligtv!s 3

4 Mums med musslor Att äta odlade musslor är inte bara gott, det är miljösmart också. Blåmusslor renar havet på näringsämnen, vilket gör att vi får friskare hav. Visste du att... förödelsen efter tsunamin i Sydostasien 2004 troligtvis skulle ha varit mindre om jätteräkodlingarna inte hade funnits? Är fisken i disken grön? Med fiskväljaren i Grön Guide kan du kolla upp fisken när du står i butiken och ska handla inför julen. Ladda ner den gratis till din iphone. Nu finns guiden också för Android. Mangrove efter räkodling Mangrove före Räkodling Mangroveskogarna är ett av världens viktigaste ekosystem, som nu håller på att förstöras av jätteräkan. Foto: Susanne Walström Våga vägra jätteräka Den slår ut allt i sin väg. Värdefulla ekosystem skövlas och lokalbefolkningen trängs bort. Dessutom bär den på ett virus som hotar att knäcka våra svenska skaldjur. Dags att sätta stopp för jätteräkan. Text: Håkan Årblom J ätteräkan är på väg att förstöra ett av världens mest värdefulla ekosystem mangroveskogarna. Orsaken till att ungefär hälften av ekosystemen redan är borta, är odlingarna där jätteräkan föds upp. Följderna är katastrofala för både natur och människor. Mangroveekosystemet har i dag en viktig funktion ur flera aspekter: det fungerar som barnkammare åt fiskar, skaldjur och andra organismer. Det är en av världens viktigaste förvaringsplatser av kol. Det skyddar mot stormar och hindrar havet från att förstöra byar. Dessutom fungerar det som reningsfilter för vattnet, säger Kajsa Garpe, handläggare för marina ekosystem och fiske på Natur skyddsföreningen. När mangroveekosystemet sätts ur spel, får det enorma konsekvenser för den omgivande miljön. Lokalbefolkningen drabbas hårt. Miljontals människor förlorar inte bara tillträde till områden som försett dem med Det finns flera skäl till att sluta köpa jätteräkor. Både ur ett socialt och ekologiskt perspektiv är räkodlingarna ohållbara, säger Kajsa Garpe. virke, ved, fisk och skaldjur de får även mindre fiskfångster eftersom miljön där fiskarna växer upp har förstörts. Kajsa Garpe berättar om stora kustområden som har ödelagts: först har människor tvingats flytta på grund av räkindustrins framfart. Sedan har odlingarna tvingats flytta vidare på grund av att de har kollapsat. Kvar lämnas stora landområden som förlorat sitt värde. Räkorna odlas väldigt tätt och då sprids ofta ett virus som slår ut odlingarna trots att jätteräkorna får en hel del antibiotika och andra kemikalier med jämna mellanrum. Gifterna läcker sedan ut i hav och grundvatten. Lokalbefolkningens mark går inte att bruka längre och människor måste ibland vandra flera kilometer för att hämta rent vatten. Men tro nu inte att problemen är över efter att jätteräkorna anlänt till Sverige. De kan nämligen ta med sig ett virus som kan angripa samtliga skaldjur i Sverige. Många av de tropiska jätteräkor som ligger i våra frysdiskar kan vara smittade med ett virus som spridits från Sydostasien till alla räkproducerande länder utom Australien. Om någon använder en räka som agn, eller slänger skal i sjön eller i havet, kan smittan vara ett faktum även hos oss, säger Kajsa Garpe. Hur ska vi förebygga att viruset sprids? Köp inga jätteräkor. Du som redan har jätteräkor i kyl eller frys se till att varken räkor eller skal hamnar i vatten. Ditt råd är alltså att vi bör sluta köpa jätteräkor? Ja. Att köpa jätteräkor är inte ett bra miljöval i dag. Ur ett ekologiskt och socialt perspektiv är räkodlingarna ohållbara. Även mängden kemikalier som används bör avskräcka. Själv skulle jag aldrig stoppa i mig en jätteräka. Tänk gärna på: Scampi, tigerräkor, gambas alla är jätteräkor. Undvik dem, så gör du en stor insats för miljön. Byt ut räkan på sushin. Skippa även ekologiska eller miljömärkta jätteräkor. Det finns inga jätteräkor som odlats på ett schyst sätt i dag. Naturskyddsföreningen återplanterar mangrove och arbetar för att förhindra expansionen av jätteräkodlingar. 4 Naturligtv!s

5 Naturen i stadens famn Närhet till naturen, även för dem som bor i staden. Det har Västerås stad för ögonen när en handlingsplan tar sikte på framtiden. A xlarna sjunker ner. Stressen rinner av. Luften känns renare och hjärnan piggnar till. Det handlar om de omätbara värdena som den tätortsnära naturen ger att lätt komma ut och ta den där sista kvällspromenaden, berättar Liv Lötberg som är stadsbiolog i Västerås stad. Vi står i en park på Djäkneberget, bara någon minut från stadens köpstråk. I den där dammen där borta, pekar hon, finns det både mindre och större vattensalamandrar, tusentals grodor och paddor på vårarna. Då är det ett riktigt skådespel här för Västeråsbor och turister. Liv Lötberg tar oss sedan ut på en rundtur i stadens omgivningar, i och förbi olika grönområden, och hamnar till slut på Björnön, ett av kommunens naturreservat. Här finns en stor badplats, flera motionsspår och inte minst prunkande grönska med flera gigantiska tallar och ekar. Ändå är vi bara några minuter från stadskärnan. Det är just de här gröna värdena som vi i staden vill tillgängligöra för allt fler Västeråsbor. Vi vet sedan länge att naturen har en positiv inverkan på människor ur folkhälsosynvinkel både fysiskt och psykiskt. Därför ska det vara enkelt för alla att komma ut och ta den där promenaden, även om man bor i stan, säger Liv Lötberg, som är uppriktigt stolt över att man i kommunen har insett att stadens natur- och kulturmiljöer är en fantastisk resurs. Tillgången på strövområden och vacker natur är en viktig faktor att tillvarata för att locka människor att vilja bo i och besöka Västerås. Behovet av områden för friskvård och rekreation står högt i kurs hos kommuninvånarna och är något som bör uppmärksammats i större grad vid utvecklingen av staden. Därför är det glädjande att Västerås nu har tagit fram en handlingsplan för att fortsätta arbetet med att värna, vårda och visa kommunens rika natur-, kultur- och friluftsvärden. Mot mer För det finns verkligen gott om gröna ytor runt staden. Förutom stora arealer skyddade reservat som Ängsö, Asköviken-Tidö, Häst holm arna, Ridö-Sundbyholms arki pelagen och Gäddeholms herrgård, finns det flera stadsnära skogar och grönområden. tätortsnära natur i Västerås Västerås kommun har cirka invånare. Kommunens skogsinnehav är cirka hektar, varav tätortsnära skogar och natur/kulturreservat är cirka hektar. Besök gärna Naturskolan vid Asköviken, se/naturskolanaskoviken och få en av Sveriges vackraste naturupplevelser lades ett förslag till en handlingsplan för natur- och kulturmiljön fram. Planen gäller för perioden Västeråsbon Marlene Odell besöker Björnön fyra, fem gånger i veckan för att promenera eller jogga. Det här är mitt smultronställe i Västerås. Härligt med frisk luft, vacker natur och närheten till Mälaren, säger hon. De stadsnära skogarna och parkerna fungerar som viktiga naturkorridorer för rekreation, men är även viktiga för bevarandet av biologisk mångfald. De blir en möjlighet för växter och djur att kunna förflytta sig mellan barrskogarna i norr till Mälaren i söder. Just de här kilarna vill Liv Lötberg värna lite extra om. I takt med att skogs- och odlingslandskapet förändrats till mer storskalig produktion, har nödvändiga strukturer som gamla grova träd, död ved och blomrika marker blivit något av en bristvara. Dessa strukturer finns däremot kvar i till exempel parker, stadsnära skogar och på kyrkogårdar, vilket har resulterat i att många av våra ovanligaste skogs- och odlingslandskapsarter i dag framför allt påträffas inne i städer. Här har myndigheter och invånare, enligt Liv Lötberg, ett ansvar att värna om dessa värden så att arterna kan leva kvar. Det är viktigt att skydda de områden vi redan har, men vi måste också skapa fler. Det handlar om att utveckla även de mindre skogs- och naturområden som bara täcker en hektar, eller som vi också kallar tätortsnära skogar. Dessa grönområden fungerar inte bara som viktiga närströvområden och för att bevara biologisk mångfald, utan har även samhällsekonomiska och ekologiska funktioner. Vi står på en strand i utkanten av Björnön och blickar ut över vattnet in mot staden, som är väl synlig. Lite fågelkvitter i bakgrunden. Lövprassel i träden, som för länge sedan skiftat färg. En joggare lunkar förbi med ett nöjt leende. Det är lätt att förstå de där omätbara värdena som Liv Lötberg pratar om. Jag känner verkligen hur viktigt det Västerås får därmed ett värdefullt redskap för dem som jobbar med natur- och kulturmiljövård. Västerås stad arbetar med Västerås baro metern, ett webbverktyg för att få bättre koll på miljö- och folkhälsomålen, vilka delvis baseras på de nationella miljömålen. I Västerås finns sammanlagt 18 naturreservat och 1 kulturreservat. På kan du läsa mer om reservaten och hur du hittar dem. är att jobba för att Västeråsbor na ska få uppleva och se de gröna värden som finns här. Det är något att vara stolt över. Det ska vara lätt att komma ut i naturen även för stadsbor, menar Liv Lötberg som är stadsbiolog i Västerås stad. Naturligtv!s 5

6 Hallå, jag har varit medlem i Naturskyddsföreningen. Selma Lagerlöf Jag med! Anders Zorn Gör som Selma och Anders gjorde stöd vårt viktiga miljöarbete. Sms:a MEDLEM till så skickar vi en avi hem till dig. Medlemskapet kostar 24 kr/mån. Världens tuffaste miljömärkning Bra Miljöval är Naturskyddsföreningens miljömärkning. Visste du att den miljöfarliga tensiden LAS i princip har försvunnit från svenska tvättmedel, tack vare att så många valt tvättmedel märkta med Bra Miljöval? Det är unikt i världen! Jag vill att finansministern ska se mitt departement som en tillgång i statsbudgeten inte som en utgift. På upptäcktsresa Miljöminister Andreas Carlgren på FN-mötet om biologisk mångfald i Nagoya, Japan Visste du att... Taxi 020 utbildar en del av sina förare i sparsam körning? Tänk om alla bilförare skulle köra sparsamt, då skulle vi slippa ton koldioxidutsläpp per år. Det motsvarar svenska bilisters årliga bilresande! Massor av tips på hur du blir en smart bilist finns på naturskyddsforeningen.se/ gronguide Den sista gammelskogen Alla älskar att vistas i skogen. Men skogen vi älskar, den verkligt fina och gamla, är på väg att försvinna. Vi vill att skogen ska brukas på ett förnuftigt sätt. Vill du hjälpa oss? Bli miljöfadder för 75 kr/mån och välj skogen som ändamål. Sms:a Fadder till så kontaktar vi dig. Gå med i Skogsnätverket. Som medlem kan du engagera dig i skogsfrågan på flera sätt. Läs mer på vår hemsida. Bli skogsväktare. Många gånger avverkas skog trots dokumenterade värden. Som skogsväktare hjälper du oss att bevaka och stoppa avverkning av värdefull skog. Läs mer på vår hemsida naturskyddsforeningen.se Mys i en stuga Foto: Gunnar Seijbold Bli medlem och hyr en av Naturskyddsföreningens stugor. Välj mellan torp, gårdar och skärgårdshus eller kanske vår fjällstuga vid Sarek, Sveriges mäktigaste nationalpark. På bilden syns vårt skärgårdshus i naturreservatet Stora Sandböte. under havet med Bea Szenfeld B Foto: Ann-Sofi Rosenkvist/DN/Scanpix Hon inspireras av sjöstjärnor, blåsfiskar och stjärnkoraller. Dessutom tar modeskaparen Bea Szenfeld intryck av Jules Vernes havsdemoner i En världsomsegling under havet när hennes strandkollektion Sur la Plage kommer upp till ytan. En kollektion tillverkad helt i papper. Bea Szenfeld är på språng mellan uppdragen med andan i halsen. Inte att undra på. Förra veckan var hon i Los Angeles på möten med olika gallerister om hennes kommande utställning. Nu förbereder hon en föreläsning i Liljevalchs konsthall om konstnären Einar Jolin. Bea Szenfeld är en gräns överskridande modeskapare som blandar och ger. Som när artisten Björk bar hennes pappersklänning på Polarprisutdelningen. Men mest uppmärksamhet har hon fått genom att spränga gränserna för mode och design. Kläder i pasta, plåt och nu senast i papper. Det låter inte som de mest självklara materialvalen i modevärlden. Men när hon slutade med att göra kommersiella klädkollektioner var det ett naturligt steg att ta: För att komma bort från en märkeshets, att allt måste vara dyrt och exklusivt. Nu designar hon för olika företag och har hittills gjort fyra egna kollektioner haute papier kläder tillverkade i papper. Jag började arbeta med papper för att jag blev trött på modevärlden. Sedan tycker jag om utmaningen att jobba med ett så bångstyrigt material som papper. Det ställer krav på att kunna jobba tredimensionellt med arkitektoniska silhuetter och intressanta strukturer. Gränsen mellan konst och mode är för Bea Szenfeld hårfin. Kollektionen Sur la Plage är handgjord och tog ett år att tillverka, en kavaj tog tre månader. En strandkollektion med glansiga paljetter, enorma Vi måste lära oss att ställa krav på våra butiker och tillverkare. Foto: Text: Håkan Årblom Foto: pärlor och tidlösa baddräkter i fjällig volang svårt att greppa innan man känner på plaggen. Det prasslar, frasar och känns krispigt, lite kantigt och vasst. Som ett korallrev ungefär. Hur gick det till när du fick inspiration till kollektionen? Först och främst var vatten huvudinspirationen till Sur la Plage -kollektionen. Jag letade både ovanför och under vatten, och hittade otroligt intressanta djurarter och växter. Dessutom träffade jag fascinerande människor som har starka band till havet. Bea har också hämtat inspiration från Jules Vernes generösa vidder och fantasifulla undervattensvärld med havs demoner och sjömansfolklore. Varför just papper? Man kan skapa kläder av vad som helst och göra dem helt för hand. Jag vill öppna dörrar för nya perspektiv, ändra människors dagliga liv och hur de relaterar till objekt i deras vardag; ändra deras sätt att se på mode. Bort med pekpinnar för hur saker och ting ska se ut, fram med lekfullhet i stället. Ett sätt att avväpna modet är att skapa i mer vardagliga material, anser jag. Ska vårt förhållande till kläder och andra saker ses ur ett eko logiskt och ekonomiskt perspektiv? Det är alltid kul med återvinning, och att förädla ett material är mycket intressant vare sig det Bea Szenfeld, modeskapare Modeskaparen och konstnären Bea Szenfeld återanvänder gärna material och hittar helt nya användningsområden. Björk (bilden t.h.) tog emot Polarpriset i Beas kreation. 6 Naturligtv!s

7 ? varför ekologiskt? Om du handlar ekologiskt bidrar du bland annat till: 3. Fler fåglar & blommor Kring en ekologisk gård finns 30 procent mer fåglar, insekter och växter, eftersom inga kemiska bekämpningsmedel används. Forts. sid. 10 ] Kärlek till havet Följ med på en hisnande resa i havets salta, våta värld. Beställ Planeten Havet på naturskyddsforeningen.se/butiken Vi tycker till om skogsvårdslagen Fler konstnärer som värnat naturen Konstnärer som Albert Engström, Isaac Grünewald och Bruno Liljefors hade runt förra sekelskiftet tröttnat på stor stadens snobberi och uppblåsthet. De lyfte gärna fram kärleken till naturen och stödde aktivt Naturskyddsföreningens arbete. Gör som Bea Szenfeld bli Naturskydds föreningens kompis på Facebook! Det är redan som följer oss. Klart man ska vara med i Naturskyddsföreningens Facebook-grupp. Det är ett enkelt sätt att hålla sig uppdaterad om vad som händer runt omkring oss, säger Bea Szenfeld. är papper, metall, mode eller konst. Det viktigaste är att vi alltid har med oss tanken att återanvända och återvinna. Tyvärr styr det ekonomiska våra liv allt för mycket, men så länge det ekologiska tänket finns nära till hands, tror och hoppas jag på en förändring i våra köp- och levnadsbeteenden. Kan mode få oss att ta ett större miljö ansvar? Det är köparens marknad. Finns det ingen efterfrågan försvinner produkten från marknaden. Vi måste lära oss att ställa krav på våra butiker och tillverkare. De kommer aldrig själva engagera sig i att klädfabrikerna belastar miljön hårt och låter människor jobba under oacceptabla förhållanden, om inte vi hotar med att sluta köpa deras produkter. Därför tycker jag att människor måste sluta tro att det alltid är någon annan som tar ansvar för de här problemen. Ge några tips för den som gillar mode och samtidigt bryr sig om miljön och hälsan. Gå igenom garderoben ofta. Släng aldrig, utan spara för de flesta modestilarna kommer tillbaka fortare än man tror och önskar. Eller skänk de plagg som du inte vill ha till välgörenhet. Planera dina inköp, för spontanköp hamnar oftast oanvända längst in i garderoben. Köp så mycket ekologiskt som det går. Ställ frågor och prata med butikschefer eller inköpare; kassaexpediter har oftast ingen makt att kunna påverka inköpen. Satsa på kvalitet och kläder som håller länge, då spar du också på miljön. En fjällig skönhet. Bea Szenfeld rör sig fritt mellan kläddesign, konst och berättelser. Hon hämtar inspiration under och ovan vattnet och hos Jules Vernes. Flera skogsbolag avverkar värdefulla naturskogar med rödlistade arter. Då bryter de mot regler i skogsvårdslagen som de har gått med på att följa. Om deras avverkning fortsätter, riskerar vi att förlora biotoper som är avgörande för att kunna bevara den biologiska mångfalden. Varför tycker Naturskyddsföreningen att skogsvårdslagen ska ändras? Vi anser att markägare inte ska kunna bryta mot skogsvårdslagens regler om hänsyn till natur- och kulturvärden utan påföljder. Lagen är allt för svag, men de regler som finns ska åtminstone följas, säger Jonas Rudberg, skogshandläggare på Naturskyddsföreningen. Så här tycker partierna om en sanktionsavgift för företag som bryter mot lagkraven på naturhänsyn. Irene Oskarsson (KD) Det kan finnas skäl till att införa sanktionsavgift. Samtidigt ser jag också stora problem när det gäller lagstiftning, bland annat hur objektiva kriterier ska utformas. Frågan kräver mer utredning om hur en sådan sanktion skulle utformas för att få önskad effekt. Åsa Romson (MP) Sveriges ansvar för biologisk mångfald kräver att större miljöhänsyn tas vid avverkning av skog. Ett minimum är att de krav som redan ställts följs. Det är känt att ungefär en fjärdedel av avverkningarna inte når upp till lagkraven och vi kräver därför skärpning. Anita Brodén (FP) Folkpartiet anser att det inte är acceptabelt att hela 30 procent av skogsbolagen inte lever upp till lagkraven. Vi vill därför inom ramen för en fortsatt dialog se över vilka åtgärder och vilken förändring av lagstiftningen som kan behövas för ett hållbart brukande, för att förbättra och stärka efterlevnaden och tillsynen av skogsvårdslagens hänsynsparagrafer. Forts. följer på sid. 10 Naturligtv!s 7

8 Vem ska bort? lyfter fram en ödesfråga som hamnat i skymundan: bevarandet av jordens biologiska mångfald. Det är så illa att ekologer diskuterar vilka arter som är viktigast att rädda och vilka som kan offras, säger Mats Ottosson som är redaktör för Naturskyddsföreningens bok. Text: Håkan Årblom Foto: Gabriella Dahlman, Thron Ullberg Mångfald är Smart och vackert enfald dumt Biologisk mångfald. Livet i alla dess former. En ofattbar mängd djur och växter som vi tar för givna. Om dem handlar boken Vem ska bort?. Om skönheten och nyttan som naturen kan ge oss, och om att vi hör ihop; vad som händer de andra arterna angår även oss. Naturskyddsföreningen ville inte bara framföra hur vackert och trevligt det är med alla växt- och djurarter vi har runt omkring oss. Det har gjorts förut. Nu ville man också ställa saken på sin spets, därav den provokativa titeln: Vem ska bort? Det säger frilansjournalisten Mats Ottosson som tillsammans med Åsa Ottosson är redaktör för boken. Det är en förfärlig fråga som man inte gärna vill ställa och än mindre svara på. Men mänskligheten har försatt sig i en situation där frågan tyvärr är högaktuell för tusentals växt- och djurarter. Poängen med boken är att få oss att vakna upp. Ut arm ningen av den biologiska mångfalden skulle ha hejdats i år, hade politikerna bestämt. Men satsning arna har varit för små, sjukdomsinsikten för liten. Det är hjärtskärande. Ingen vill väl att vi i framtiden ska behöva välja mellan gullviva, mandelblom, kattfot och blå viol? Förhoppningen med att ställa frågan Vem ska bort?, är att sätt att undvika gifter 5Gift i nappflaskor. Bly i läppstift. Bebisar med kemikalier i blodet. Det är lätt att få kemikalienoja om man följer nyheterna. Här är fem enkla sätt att undvika gifter: Köp så mycket miljömärkt som möjligt. Köp så mycket ekologiska livsmedel som möjligt. man inom sig ska känna svaret: Ingen! Bevarandet av den biologiska mångfalden angår inte bara dem som betraktar sig som naturmänniskor, eller dem som vill ha det Vi vill se oss som solospelare, men vi tillhör alla samma lag. Tvätta nya kläder innan du använder dem. Använd dina saker länge. Köp gärna begagnat. Många giftiga ämnen lakas och tvättas ur med tiden, därför kan gamla produkter innehålla en mindre mängd farliga kemikalier än nya. trivsamt på söndagsutflykterna, säger Mats Ottosson. Natur vård handlar inte om att naturnissar som jag ska ha en massa roliga och udda arter att titta på. Den här boken är en påminnelse om att det handlar om vår egen välfärd. Rent vatten, luft att andas, ett stabilt klimat och näring i jorden så att vi kan Mats Ottosson, frilansjournalist. odla kommer inte av sig själv, påpekar Mats Ottosson. Det är de andra arterna som ordnar det åt oss. Gratis. Men vi har en tendens att glömma bort det och tro att vi är ensamma om att sköta den här showen. Vi vill gärna se oss som solospelare, men den här boken påminner oss om att vi alla tillhör samma lag. Något annat som slår dig när du har arbetat med boken? Ja, med allt detta sagt om bokens allvar, så måste jag säga: den är väldigt livsbejakande och vacker. Sällan har vi haft ett så fint bildmaterial till vårt förfogande, eller fått så fina texter om den nytta, glädje, inspiration och känsla av samhörighet som Bli fadder i dag! Stöd oss! Som miljöfadder stödjer du Naturskyddsföreningen som månadsgivare. Sms:a FADDER till , så kontaktar vi dig. Vi ger dig värme märkt Bra Miljöval. Norrenergi förser invånare och företagare i Solna, Sundbyberg och omnejd med miljömärkt värme och kyla. Vi satsar på förnybar energi och all vår fjärrvärme och fjärrkyla är märkt med Naturskyddsföreningens Bra Miljöval. 8 Naturligtv!s

På Garant tänker vi varje sekund på miljön, vare sig det handlar om våra butiker eller de varor vi säljer.

På Garant tänker vi varje sekund på miljön, vare sig det handlar om våra butiker eller de varor vi säljer. Garant = Sant! Ekologiskt På Garant tänker vi varje sekund på miljön, vare sig det handlar om våra butiker eller de varor vi säljer. Idag har vi cirka 90 ekologiska, smaktestade och noga utvalda produkter

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Vaddå ekologisk mat?

Vaddå ekologisk mat? Vaddå ekologisk mat? Klöver i hyllorna! Vår egen miljösignal, treklövern, är inte en officiell miljömärkning, utan en vägvisare i butiken som gör det lättare för dig att hitta de miljömärkta varorna.

Läs mer

FRÄSCHA FrUKtER & GRÖNSAKER

FRÄSCHA FrUKtER & GRÖNSAKER På vilket sätt tror du att nyckelpigan kan hjälpa ekobonden? FRÄSCHA FrUKtER & GRÖNSAKER PÅ RIKTIGt Nyckelpigor, parningsdofter och annat smart När äpplen eller annan frukt odlas kan det komma insekter

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

Din kompis: Vaddå ekologiskt vin från Australien, hur ekologiskt är det med något från andra sidan jordklotet?

Din kompis: Vaddå ekologiskt vin från Australien, hur ekologiskt är det med något från andra sidan jordklotet? Din kompis: Vaddå ekologiskt vin från Australien, hur ekologiskt är det med något från andra sidan jordklotet? Du: Ekologiskt har inget med frakten att göra. Att vinet är ekologiskt betyder bland annat

Läs mer

Bevara barnens skogar

Bevara barnens skogar Bevara barnens skogar Verksamhetsriktlinjer STÄMMANS BESLUT OM RIKTLINJER 2011-2014 Naturskyddsföreningen ska verka för: att barn- och familjeverksamhet på sikt bedrivs av minst hälften av kretsarna en

Läs mer

Lektion nr 3 Matens resa

Lektion nr 3 Matens resa Lektion nr 3 Matens resa Copyright ICA AB 2011. Matens resa nu och då 1. Ta reda på: Hur kom mjölken hem till köksbordet för 100 år sedan? Var producerades den, hur transporterades och hur förpackades

Läs mer

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Nationellt kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg De offentliga måltidernas

Läs mer

Koka upp citronsaft, salt och socker, reducera till hälften. Rör ner citronskal och olja, mixa slät med stavmixer.

Koka upp citronsaft, salt och socker, reducera till hälften. Rör ner citronskal och olja, mixa slät med stavmixer. Viktor Westerlind, Årets Kock 2009 Tävlingsuppgift 2: Naturlighet möter teknik, 4 portioner Havsvattenrimmad mjölkbakad sejrygg med citronette, knaperstekt slag och krispigt skinn. Mörkokt fänkålshjärta

Läs mer

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Stockholms stad behöver hjälp De senaste 20 åren har Stockholms luft och vatten blivit mycket renare. Ändå är miljöfrågorna viktigare än någonsin. Alla

Läs mer

Miljömåltider i Göteborgs Stad

Miljömåltider i Göteborgs Stad Miljömåltider i Göteborgs Stad LAGA MAT EFTER SÄSONG! I Göteborgs Stad arbetar vi för att alla måltider som serveras ska vara miljömåltider. En miljömåltid är baserad på miljömärkta råvaror, är säsongsanpassad,

Läs mer

Nyfiken på ekologisk mat?

Nyfiken på ekologisk mat? Nyfiken på ekologisk mat? Västra Götalandsregionen äter för miljön Det finns ett nationellt, och även regionalt, konsumtionsmål på 25 procent ekologiska livsmedel i offentlig sektor år 2010. Under 2008

Läs mer

MAT OCH MILJÖ TEMA: MAT OCH MILJÖ

MAT OCH MILJÖ TEMA: MAT OCH MILJÖ MAT OCH MILJÖ DET HÄR FAKTABLADET ÄR FRAMTAGEN TILL ÖVNINGARNA HEJ SKOLMAT. HELA MATERIALET FINNS FÖR NEDLADDNING PÅ WWW.LIVSMEDELSVERKET.SE Mat och måltider spelar en viktig roll i våra liv. Mat kan vara

Läs mer

Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011.

Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011. Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011. Hej! Häng med på upptäcktsfärd bland coola frukter och bli klimatschysst! Hej! Kul att du vill jobba med frukt och grönt och bli kompis med

Läs mer

hållbar affärsmodell för framtiden

hållbar affärsmodell för framtiden hållbar affärsmodell för framtiden Vår affärsmodell bygger på det vi tror är rätt i ett långsiktigt perspektiv. Långsiktigheten följer den tradition som Södras medlemmar i generationer har arbetat efter

Läs mer

Unga röster om ek om e o

Unga röster om ek om e o Unga röster om eko Unga röster om eko Här i Sverige jobbar få människor som bönder. Men i många fattiga länder på södra halvklotet ser det annorlunda ut. Här bor de flesta på landet och arbetar inom lantbruket.

Läs mer

Nyblivna föräldrar om ekologiska livsmedel

Nyblivna föräldrar om ekologiska livsmedel Hållbar utveckling Nyblivna föräldrar om ekologiska livsmedel Tekla Mattsson.9c Gunnesboskolan 2010-05- 21 Innehållsförteckning: Inledning...3 Bakgrund...3 Syfte/ frågeställning...4 Metod...4 Hypotes...4

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

SPP skapar möjligheter. Hållbara pensionslösningar för företag och anställda

SPP skapar möjligheter. Hållbara pensionslösningar för företag och anställda SPP skapar möjligheter Hållbara pensionslösningar för företag och anställda Du behöver inte kunna allt. Det gör vi. SPP hjälper dig att ta bra beslut om pensioner. Att ha hand om människors pensionspengar

Läs mer

Program för biologisk mångfald på motorbanor. Motorbanan som miljöresurs - Ett projekt i samarbete med Prof. Nils Ryrholm

Program för biologisk mångfald på motorbanor. Motorbanan som miljöresurs - Ett projekt i samarbete med Prof. Nils Ryrholm Program för biologisk mångfald på motorbanor Motorbanan som miljöresurs - Ett projekt i samarbete med Prof. Nils Ryrholm SVEMO:s och motorsportens miljöutmaningar SVEMO vill bidra till en hållbar utveckling

Läs mer

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös Miljöpåverkan från mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? De svenska miljömålen Växthuseffekten Källa: Wikipedia Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

FACIT En hållbar tipspromenad

FACIT En hållbar tipspromenad FACIT En hållbar tipspromenad Fråga 1 1. Vem bestämmer priset på en Fairtrade-märkt vara i en butik i Sverige? Rätt svar: 2 Butiken Priset på en Fairtrade-märkt vara bestäms alltid av den som säljer den.

Läs mer

2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan

2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös Enkla råd är svåra att ge Matproduktion genom tiderna Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 8, Konsum8onens klimatpåverkan 1 Växthuseffekten De

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

Framtiden. är här. valmanifest på lättläst svenska

Framtiden. är här. valmanifest på lättläst svenska Framtiden är här valmanifest på lättläst svenska De val vi gör i dag är viktiga för våra liv i framtiden. Miljöpartiet vill skydda djuren, naturen, miljön, världen och människorna. Vi vill ha ett miljövänligare

Läs mer

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen!

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! På vilka sätt är vi beroende av naturen och vad är ekosystemtjänster? Eleverna får i denna uppgift definiera ekosystemtjänster samt fundera på vilka tjänster vi

Läs mer

Miljövänliga Veckan 2013 Ekokampanjen

Miljövänliga Veckan 2013 Ekokampanjen Miljövänliga Veckan 2013 Ekokampanjen På följande sidor finns tips, idéer och förslag på aktiviteter som man kan göra under Miljövänliga Veckan 2013 med tema ekologisk mat. Om du inte har möjlighet att

Läs mer

Badankornés hållbara kokbok för hajk och läger

Badankornés hållbara kokbok för hajk och läger Badankornés hållbara kokbok för hajk och läger Tjenahoppsan! Vi är Badankorné. Ett utmanarlag i Mälarscouterna som ville bidra till en bättre miljö på något sätt. Så vi bestämde oss för att skriva en hajkkokbok

Läs mer

Världen idag och i morgon

Världen idag och i morgon Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den

Läs mer

Vår Verklighet. Vi har en vision. Grönsakshallen Sorunda. ska med glädje och passion skapa växtrikedom för våra kunder och oss själva.

Vår Verklighet. Vi har en vision. Grönsakshallen Sorunda. ska med glädje och passion skapa växtrikedom för våra kunder och oss själva. Vår Verklighet Vår Verklighet Gunnar Netz, vd Grönsakshallen Sorunda Vi har en vision Grönsakshallen Sorunda ska med glädje och passion skapa växtrikedom för våra kunder och oss själva. Det var en gång..

Läs mer

Bokashi. Kökskompostering med Bokashi. bokashi.se

Bokashi. Kökskompostering med Bokashi. bokashi.se Bokashi Kökskompostering med Bokashi bokashi.se Gör jord av ditt matavfall Matjord istället för sopor Jord är något vi tar för givet, något som bara finns. Men egentligen har vi inte så mycket odlingsjord

Läs mer

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika?

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Globala resurser Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Ojämnt fördelade naturresurser (t ex vatten). Orättvist utvinnande (vinstindrivande) av naturresurser (t ex olja). Pga.

Läs mer

Ekomat i Malmö stad så funkar det

Ekomat i Malmö stad så funkar det Ekomat i Malmö stad så funkar det Det handlar om omsorg! Därför ska vi köpa ekologiskt och rättvisemärkt. Det handlar om omsorg om barnen, eftersom ekologiskt och rättvisemärkt bland mycket annat innebär

Läs mer

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Stockholm 19 mars 2010 Jan Eksvärd, LRF jan.eksvard@lrf.se Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Innehåll: Vad är LRF? Vad innebär hållbar utveckling?

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

JORDEN SEDD FRÅN HIMLEN AV YANN ARTHUS-BERTRAND UNDERVISNINGSMATERIAL PRAKTISKA ÖVNINGAR

JORDEN SEDD FRÅN HIMLEN AV YANN ARTHUS-BERTRAND UNDERVISNINGSMATERIAL PRAKTISKA ÖVNINGAR JORDEN SEDD FRÅN HIMLEN AV YANN ARTHUS-BERTRAND UNDERVISNINGSMATERIAL PRAKTISKA ÖVNINGAR I. DE NATURLIGA MILJÖERN II. RESURSERNA 1) SÖTVATTNET 2) MARKEN 3) SKOGEN 4) HAVEN OCH OCEANERNA III. MÄNNISKAN

Läs mer

Våra nordiska smådjur

Våra nordiska smådjur SKANSEN SVERIGES STÖRSTA KLASSRUM! Våra nordiska smådjur Åk4 - Åk6 Lektion på Lill-Skansen Innehåll Inledning... 1 Innan... 1 Notebook Smartboard... 1 Power Point... 1 Under lektionen.... 2 Efter lektionen...

Läs mer

Kebabspett med couscous, vitlökssås och kåsallad

Kebabspett med couscous, vitlökssås och kåsallad Kebabspett med couscous, vitlökssås och kåsallad 4 port coscous 600 g blandfärs 0,5 röd lök 0,25 vitlök 1 tsk salt 0,5 tsk sambal oelek 0,5 tsk mald spiskummin 2msk mjölk Sås: 3 dl gräddfil 2 msk chilisås

Läs mer

Odling Från havet Odlingsområden Jordbruksområden Miljöeffekter

Odling Från havet Odlingsområden Jordbruksområden Miljöeffekter Tigerräkor Från havet till tallriken I Sydamerika och Asien arbetar en stor del av befolkningen med tigerräkodling. Under de senaste årtiondena har de fått stor konkurrens av västerländska företag efter

Läs mer

En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige

En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige Kort om mig och gården Den svenska ekomarknaden går som tåget Forskarkritik

Läs mer

Elsas klimatsmarta skafferi - UNT.se

Elsas klimatsmarta skafferi - UNT.se Publicerad: 2011-12-01 09:34, senaste uppdaterad: 2011-12-08 15:12 Läs upp Elsa Fries Foto: Emma Eriksson + Visa bildtexten Elsas klimatsmarta skafferi Hon är helt övertygad om att det spelar stor roll

Läs mer

3 dagar. Ingredienser v 34. Recept. Hej! Veckans meny: Bra att ha hemma v 34. Köp gärna med fler matvaror!

3 dagar. Ingredienser v 34. Recept. Hej! Veckans meny: Bra att ha hemma v 34. Köp gärna med fler matvaror! dagar v 4 Recept Potatis/ris/pasta 900 gram potatis pkt pasta Grönsaker gul lök vitlök chilipeppar äpplen avokado 400 gram grönkål 500 gram morötter purjolök salladshuvud 50 gram cocktailtomater broccolihuvuden,,,,

Läs mer

Unga röster om eko. Lärarhandledning åk 4-8. På naturskyddsforeningen.se/skola hittar du allt material!

Unga röster om eko. Lärarhandledning åk 4-8. På naturskyddsforeningen.se/skola hittar du allt material! Unga röster om eko Ett skolmaterial om ekologisk odling och mat baserat på broschyren Unga röster om eko och filmen Byt till eko. På naturskyddsforeningen.se/skola hittar du allt material! Lärarhandledning

Läs mer

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER , De följande sidorna är en introduktion för er som vill vara med och påverka för ett en mer klimatsmart och rättvis värld. Vi börjar nu i klassrummet! Att vända sig

Läs mer

Jordbrukets tekniska utveckling.

Jordbrukets tekniska utveckling. /BOD Inläsningsfrågor i ämnet: Jordbrukets tekniska utveckling. För cirka 6000 år sedan började de första invånarna i Sverige bruka jorden. Dess för innan var de jakt och samlare. Då började de även bli

Läs mer

Bevara barnens skogar. lek och lär i skogen runt knuten

Bevara barnens skogar. lek och lär i skogen runt knuten Bevara barnens skogar lek och lär i skogen runt knuten Foto: Fredrik Ericsson Skogen ger friska och smarta barn Skogen är ett favorittillhåll för många barn, det är kul att se växter och djur på riktigt

Läs mer

Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå.

Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. Bussarna kommer gå (allting rullar på). Dagen då mitt hjärta slutar slå. ALBUM: NÄR JAG DÖR TEXT & MUSIK: ERICA SKOGEN 1. NÄR JAG DÖR Erica Skogen När jag dör minns mig som bra. Glöm bort gången då jag somna på en fotbollsplan. När jag dör minns mig som glad inte sommaren då

Läs mer

Hållbar konsumtion. - Vad är det? Bli en stolt, medveten konsument!

Hållbar konsumtion. - Vad är det? Bli en stolt, medveten konsument! Hållbar konsumtion - Vad är det? Bli en stolt, medveten konsument! Hållbar konsumtion Vad är det? Hållbar utveckling Det pratas mycket om hållbarhet. Hållbar utveckling, hållbar konsumtion, hållbart samhälle.

Läs mer

Naturskyddsföreningens kampanj för att minska matens miljöpåverkan.

Naturskyddsföreningens kampanj för att minska matens miljöpåverkan. Naturskyddsföreningens kampanj för att minska matens miljöpåverkan. Om alla svenskar bytte kött mot grönsaker två gånger i veckan skulle det motsvara koldioxidutsläppet från 233 000 bilar under ett helt

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Augusti. Minska på kemikalierna. 1.Välj ekologisk mat. 2. Dra ned på snabbmat och halvfabrikat

Augusti. Minska på kemikalierna. 1.Välj ekologisk mat. 2. Dra ned på snabbmat och halvfabrikat Augusti Minska på kemikalierna Tänk igenom vad som är nödvändigt i kemikalieskåpet och undvik onödig närkontakt med skadliga ämnen och kemikalier. Vi möter många kemikalier varje dag, och tyvärr är det

Läs mer

MAT I NATUREN LÄRARHANDLEDNING TEMA: MATEN I VÅRA LIV SYFTE GENOMFÖRANDE CENTRALT INNEHÅLL

MAT I NATUREN LÄRARHANDLEDNING TEMA: MATEN I VÅRA LIV SYFTE GENOMFÖRANDE CENTRALT INNEHÅLL LÄRARHANDLEDNING Ämne: Hem- och konsumentkunskap, Idrott och hälsa, Biologi Årskurs: 4-6 SYFTE Syftet med övningen är att eleverna lär sig mer om att planera proviant för en längre utflykt i skog och natur

Läs mer

Välj godare råvaror till ditt kök

Välj godare råvaror till ditt kök KRAV-CERTIFIERA DIN RESTAURANG Välj godare råvaror till ditt kök Receptet på godare mat VASA ALLÉ GÖTEBORG Restaurang Wasa Allé ligger mitt i Vasastaden i Göteborg. Här är ambitionsnivån skyhög, inte minst

Läs mer

Mål & Åtgärder för 2013 års Smaka på Stockholm

Mål & Åtgärder för 2013 års Smaka på Stockholm Mål & Åtgärder för 2013 års Smaka på Stockholm Ur vår miljöpolicy: "Miljöfrågorna är en självklar och viktig del av evenemanget och för våra samarbetspartners". Vårt miljöarbete tar sin utgångspunkt i

Läs mer

Vattnet finns överallt även inuti varje människa.

Vattnet finns överallt även inuti varje människa. Bygg en karusell tillsammans. Ställ er i en ring och kroka fast i varandras armar. När karusellen inte får energi står den still. En av er låtsas sätta i kontakten. Karusellen börjar snurra. Dra ut kontakten.

Läs mer

Livsmedelsverkets miljösmarta matval

Livsmedelsverkets miljösmarta matval Livsmedelsverkets miljösmarta matval Anna-Karin Johansson, Miljöstrateg www.slv.se se e/matomiljo Livsmedelsverket ts vision i Alla känner matgläd dje och mår bra av mat ten. Vi vill dela visionen med

Läs mer

ASC-, MSC- & KRAV-märkta fiskar och skaldjur

ASC-, MSC- & KRAV-märkta fiskar och skaldjur ASC-, MSC- & KRAV-märkta fiskar och skaldjur Martin & Servera erbjuder fiskar och skaldjur märkta med certifieringarna ASC, MSC och KRAV. Genom att välja certifierade fiskar och skaldjur bidrar du till

Läs mer

Nyttig mat på 20 minuter

Nyttig mat på 20 minuter Nyttig mat på 20 minuter I en tid där vi har allt mer att göra och vi stressar mellan jobb och aktiviteter blir lusten att göra mat ofta mindre och matvanorna sämre. Genom planering och bra recept kan

Läs mer

Välkommen till Trähusets mathörna.

Välkommen till Trähusets mathörna. Välkommen till Trähusets mathörna. Ni undrar säkert varför vi öppnar en mathörna på ett företag som tillverkar småhus! Förklaring följer. Trähuset har nio anställda i varierande åldrar från 26-63 år. Av

Läs mer

Vi slänger allt mer. Ett halvt ton per person Idag kastar varje person i Sverige nästan 500 kilo sopor per år. Tänk efter ett halvt ton!

Vi slänger allt mer. Ett halvt ton per person Idag kastar varje person i Sverige nästan 500 kilo sopor per år. Tänk efter ett halvt ton! Vi slänger allt mer Hur mycket grejer slänger du och din familj varje vecka? Gamla förpackningar, matrester, slitna kläder, batterier, värmeljus, tidningar Ja, om du tänker efter så kan det vara en hel

Läs mer

Hem- och konsumentkunskap år 7

Hem- och konsumentkunskap år 7 Hem- och konsumentkunskap år 7 följa ett recept planera och organisera arbetet vid matlagning (bli färdig med måltidens delar i ungefär samma tid) baka med jäst och bakpulver tillaga en måltid (koka och

Läs mer

3 dagar. Ingredienser v 43. Recept. Hej! Veckans meny: * Bra att ha hemma v 43. Köp gärna med fler matvaror!

3 dagar. Ingredienser v 43. Recept. Hej! Veckans meny: * Bra att ha hemma v 43. Köp gärna med fler matvaror! dagar v 4 Recept Kött/fisk Ca 500 gram nötfärs Ca 00 gram räkor Ca 700 gram tvådelad kycklingfilé Potatis/ris/pasta mm pkt glasnudlar Hej! Välkomna till en ny vecka fylld av spännande smaker från världens

Läs mer

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas miljömål Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas lokala miljömål är de övergripande målsättningarna som ska uppnås inom en generation. Av de 16 miljömål som Sveriges riksdag beslutat

Läs mer

Swedish 2014 PUBLIC EXAMINATION. Continuers Level. Transcript. Section 1: Listening and Responding

Swedish 2014 PUBLIC EXAMINATION. Continuers Level. Transcript. Section 1: Listening and Responding 2014 PUBLIC EXAMINATION Swedish Continuers Level Section 1: Listening and Responding Transcript 2014 Board of Studies, Teaching and Educational Standards NSW Section 1, Part A Text 1 Angelica, om vi vill

Läs mer

Malmborgs Miljöpolicy

Malmborgs Miljöpolicy Malmborgs Miljöpolicy 1 Kvalitets- och miljöpolicy Kvalitets- och miljöpolicy ICA Malmborgs vill vara och uppfattas som ansvarsfulla och framåtsträvande i kvalitetsoch miljöarbetet. Vi söker ny kunskap

Läs mer

SAMSAM 1b 01 ekonomi.notebook. January 16, 2015. Vad är ekonomi?

SAMSAM 1b 01 ekonomi.notebook. January 16, 2015. Vad är ekonomi? Vad är ekonomi? 1 Vi har bara en jord. Dess resurser är begränsade. Ekonomi är hushållning av begränsade resurser. pengar, arbetskraft, miljö, råvaror, energi Vad ska produceras? Vad ska vi lägga vår energi

Läs mer

Av: Helen Ljus Klass 7. vt-10

Av: Helen Ljus Klass 7. vt-10 Av: Helen Ljus Klass 7. vt-10 Recept...3 Dokumentation blåbärs pannkaka 8 Dokumentation klassisk svensk pannkaka 9 Pannkakans historia.10 Min egen pannkakas berättelse..11 Källförteckning..13 2 Blåbärspannkaka

Läs mer

MÄRKNINGAR SOM GÖR DET LÄTTARE ATT VÄLJA RÄTT

MÄRKNINGAR SOM GÖR DET LÄTTARE ATT VÄLJA RÄTT MÄRKNINGAR SOM GÖR DET LÄTTARE ATT VÄLJA RÄTT För dig som bryr dig om schysst produktion Axfood bedriver handel med dagligvaror inom detalj- och partihandeln i Sverige. Anders Strålman, vd Axfood AB Vår

Läs mer

Vecka 47,4 port. Monikas 3-dagarskasse! Recept. Ingredienser. Bra att ha hemma! 1 2,3 1 1 1,3 2 2 1

Vecka 47,4 port. Monikas 3-dagarskasse! Recept. Ingredienser. Bra att ha hemma! 1 2,3 1 1 1,3 2 2 1 Vecka 47,4 port Monikas -dagarskasse! Varmt välkomna till en riktigt god, lättlagad och spännande vecka! Här finns vardagsfavoriter som kyckling, färsbiffar och fisk fast på lite annorlunda vis. De baconlindade

Läs mer

Slutet gott, allting gott!

Slutet gott, allting gott! Slutet gott, allting gott! Vi har väl alla varit med om månader när bankomaten hånskrattar sitt Uttag medges ej och vi letar förtvivlat efter bortglömda mynt i burkar och fickor därhemma. Det är då vi

Läs mer

Klimat och ekosystem i förändring

Klimat och ekosystem i förändring Klimat och ekosystem i förändring Jakob Lundberg, fil. dr. Albaeco & Stockholm Resilience Centre, Stockholms universitet Anthropocene - en mänskligt dominerad värld Image Källa: IGBP Storskaliga störningar

Läs mer

Ät S.M.A.R.T. Det finns en utställning och ett omfattande OH-paket om Ät S.M.A.R.T. Läs mer på www.sll.se/ctn under Mat och miljö.

Ät S.M.A.R.T. Det finns en utställning och ett omfattande OH-paket om Ät S.M.A.R.T. Läs mer på www.sll.se/ctn under Mat och miljö. Hur hälsosam var egentligen maten du åt till lunch? Och hur påverkade den miljön? Många känner osäkerhet inför konsekvenserna av vad vi äter. Ät -modellen är ett verktyg som hjälper oss att äta hälsosamt

Läs mer

Kungsträdgården 1-6 juni 2011

Kungsträdgården 1-6 juni 2011 20 år! Kungsträdgården 1-6 juni 2011 Miljöutbildning 3 maj, 2011 Presentation 11-05-05 1 20 år med smakprover! År 1991 startades Restaurangernas Dag som ett evenemang för att inspirera stockholmarna att

Läs mer

Djuren på safarin flyttar in i matsalen

Djuren på safarin flyttar in i matsalen Djuren på safarin flyttar in i matsalen Djuren på safarin flyttar in i matsalen Under 2009 uppmanar vi er att genomföra en spännande och inspirerande temavecka i safarins tecken. Den ursprungliga formen

Läs mer

Det finns också en utställning och ett omfattande. på www.folkhalsoguiden.se/mat.

Det finns också en utställning och ett omfattande. på www.folkhalsoguiden.se/mat. Hur hälsosam var egentligen maten du åt till lunch? Och hur påverkade den miljön? Många känner osäkerhet inför konsekvenserna av vad vi äter. Ät - modellen är ett verktyg som hjälper oss att äta hälsosamt

Läs mer

God mat + Bra miljö = Sant

God mat + Bra miljö = Sant God mat + Bra miljö = Sant Vad vi äter spelar roll - både för hälsan och miljön! Här berättar vi mer om hur vår mat påverkar miljön och hur du själv kan bidra med dina beslut Sju smarta regler för maten

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C) Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

Förslag på en programkväll OM KLIMAT /HÅLLBARHET

Förslag på en programkväll OM KLIMAT /HÅLLBARHET Förslag på en programkväll OM KLIMAT /HÅLLBARHET Kom igång med klimatsamtal! Det här häftet är tänkt som en hjälp och inspiration för dig som är ledare och vill skapa en programkväll kring klimatfrågan.

Läs mer

Grön flagg för Vallaskolan

Grön flagg för Vallaskolan Vallaskolan Grön flagg för Vallaskolan Tema: Konsumtion Rapporten godkänd: 2010-06-14 14:59:51 Mål 1: Vi ska få insikt om hur olika sätt att leva påverkar jordens vattenresurser. Aktiviteter som har genomförts

Läs mer

Lammkorv med linser och rostad potatis. vecka 42

Lammkorv med linser och rostad potatis. vecka 42 Lammkorv med linser och rostad potatis vecka 42 familj Lammkorv med linser och rostad potatis cirka 40 min a Näringsinnehåll/portion: Energi: 2527 kj/ 606 kcal. Protein 25,6 g. Fett 28,1 g. Kolhydrater

Läs mer

Asp - vacker & värdefull

Asp - vacker & värdefull Asp - vacker & värdefull Asp blir alltmer sällsynt i Sverige. I den här foldern berättar vi hur du med några enkla åtgärder kan hjälpa aspen. Du känner nog till hur en asp ser ut. Aspen lyser som en brinnande

Läs mer

Våra tre huvudmål för vår verksamhet med fokus på hållbarhet utveckling Vi personal ställde oss frågan; Vad är det viktigaste att ge våra barn i dag

Våra tre huvudmål för vår verksamhet med fokus på hållbarhet utveckling Vi personal ställde oss frågan; Vad är det viktigaste att ge våra barn i dag Våra tre huvudmål för vår verksamhet med fokus på hållbarhet utveckling Vi personal ställde oss frågan; Vad är det viktigaste att ge våra barn i dag i den värld vi lever med miljöförstöring, stress, konflikter

Läs mer

Sammanställning rådgivare/handläggare

Sammanställning rådgivare/handläggare Bilaga 3 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning rådgivare/handläggare 1. Vad anser du om att vi har använt demonstrationsgårdar inom projektet Mångfald på slätten? Medelvärde 4,63

Läs mer

Hållbara perspektiv. Etappmål

Hållbara perspektiv. Etappmål Hållbara perspektiv I Borås Stad finns kunskap och engagemang i hållbarhetsfrågor. Kunskap ger grund för hållbara val vid konsumtion av varor och tjänster. Strukturerat miljöarbete skapar delaktighet och

Läs mer

3 dagar. Ingredienser v 17. Recept. Hej! Veckans meny: * Bra att ha hemma v 17. Köp gärna med fler matvaror!

3 dagar. Ingredienser v 17. Recept. Hej! Veckans meny: * Bra att ha hemma v 17. Köp gärna med fler matvaror! 3 dagar Ingredienser v 7 Recept Kött/fisk 500 gram nötfärs Ca 650 gram kycklingfilé Ca 800 gram torskrygg 3 Hej! Den här veckan hittar du en spännande rätt med raw currysås och grönsakspasta på menyn.

Läs mer

Sremska med avokadoröra. vecka 13

Sremska med avokadoröra. vecka 13 Sremska med avokadoröra och salsa vecka 13 familj Sremska med avokadoröra och salsa cirka 30 min a Näringsinnehåll/portion: Energi: 2632 kj/629 kcal. Protein 18,4 g. Fett 34,4 g. Kolhydrater 59,7 g. Ingredienser:

Läs mer

Emmas Grand Finale Meny

Emmas Grand Finale Meny Emmas Grand Finale Meny En meny som tar gästerna genom smaker från zucchini, getost, citron, olivolja, havsabborre, rosmarin, lagerblad, fänkål, vitt vin, potatis, morötter, jordgubbar, apelsin, rött vin

Läs mer

Det Lilla Världslöftet

Det Lilla Världslöftet Filmfakta Ämne: Livskunskap/Levnadslära, Miljö Ålder: Från 6 år (L, M) Speltid: 8 x 5 minuter Svenskt tal Producent: Little Animation, Kanada Syfte/strävansmål att på ett enkelt sätt förmedla grundläggande

Läs mer

TEMA: BYT till EKO! Det är MILJÖVÄNLIGA VECKAN. FRÅGA 1: FRUKT VUXEN I vilken frukt har man hittat flest bekämpningsmedel? 1 banan

TEMA: BYT till EKO! Det är MILJÖVÄNLIGA VECKAN. FRÅGA 1: FRUKT VUXEN I vilken frukt har man hittat flest bekämpningsmedel? 1 banan 4 23 60 89 TEMA: BYT till EKO! Det är MILJÖVÄNLIGA VECKAN SNF har komponerat fem-sex frågor i ämnet. FRÅGA 1: FRUKT VUEN I vilken frukt har man hittat flest bekämpningsmedel? 1 banan citrusfrukter 2 vindruvor

Läs mer

Temagruppernas ansvarsområde

Temagruppernas ansvarsområde Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en

Läs mer

HÅLLBAR MAT I KOMMUNER & LANDSTING

HÅLLBAR MAT I KOMMUNER & LANDSTING HÅLLBAR MAT I KOMMUNER & LANDSTING KURSPROGRAM 2014 Kursprogrammet Hållbar mat i kommuner och landsting bygger på lång och gedigen erfarenhet av utbildningar för personal i offentlig sektor. Våra utbildningar

Läs mer

Bra mat en fråga om obligatorisk ursprungsmärkning

Bra mat en fråga om obligatorisk ursprungsmärkning Maj 2006 Bra mat en fråga om obligatorisk ursprungsmärkning Rapport inför miljöpartiets kongress 25-28 maj Innehåll Inledning. 3 Om ursprungsmärkning.. 5 Om betydelsen av att kunna göra medvetna val..

Läs mer

DJUNGELPOSTEN 1, 2013. Nytt från Serraniagua i Colombia

DJUNGELPOSTEN 1, 2013. Nytt från Serraniagua i Colombia DJUNGELPOSTEN 1, 2013 Vi hoppas att du haft en härlig sommar och fått ny energi inför hösten. I detta nyhetsbrev bjuder vi på korta notiser om föreningens arbete och framförallt det viktiga arbete våra

Läs mer

Sammanställning regionala projektledare

Sammanställning regionala projektledare Bilaga 1 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning regionala projektledare 1. Hur nöjd är du med att arbeta i projektet? Samtliga var nöjda med att ha jobbat i projektet och tycker att

Läs mer

Mat och klimat Vilka val har egentligen betydelse? Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik Göteborg 20 mars 2014

Mat och klimat Vilka val har egentligen betydelse? Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik Göteborg 20 mars 2014 Mat och klimat Vilka val har egentligen betydelse? Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik Göteborg 20 mars 2014 Ett branschforskningsinstitut för livsmedelskedjan med uppgift

Läs mer

Hur jag personligen blev rånad med Google Adwords

Hur jag personligen blev rånad med Google Adwords 1 Hur jag personligen blev rånad med Google Adwords Visste du att anledningen till att de flesta inte tjänar pengar med Adwords är för att du troligtvis fallit offer för alla de lögner som cirkulerar på

Läs mer

Märkvärdigt En guide i märkningsdjungeln

Märkvärdigt En guide i märkningsdjungeln Märkvärdigt En guide i märkningsdjungeln EU-ekologiskt Baseras på EU:s förordning för ekologiskt jordbruk. Ekologisk odling betyder att inte kemiska bekämpningsmedel eller konstgödsel används. Märkningen

Läs mer