Åbo Akademis datacentral. Verksamhetsberättelsen DC:s uppgifter, datadirektionen. Datacentralens uppgifter (ur instruktionen)

Transkript

1 datacentralen Åbo Akademis datacentral Verksamhetsberättelsen 1999 DC:s uppgifter, datadirektionen Instruktionen för de fristående institutionerna förnyades under året, som en följd av att Akademins förvaltningsinstruktion förnyats tidigare. Kansler fastställde instruktionen den Datacentralens uppgifter (ur instruktionen) Datacentralens uppgift är att främja utnyttjandet av informationsteknik (nedan IT) i forskningen, undervisningen och förvaltningen vid Åbo Akademi, inbegripet Österbottens högskola, genom: 1) att samordna, planera och ta initiativ för att utveckla utnyttjandet av IT inom informationsbehandlingen och informationsförvaltningen samt kommunikationen vid akademin, 2) att erbjuda IT-resurser och IT-sakkunskap åt akademins institutioner och enheter, deras anställda och studerande, 3) att ansvara för akademins datanät och datasäkerhet, 4) att samordna och utfärda direktiv för anskaffningar, samt handha underhåll av IT-utrustning och basprogramvara för akademins institutioner och enheter, samt 5) att handha övriga uppgifter som faller inom dess verksamhetsområde. Datadirektionen, Törn, Aimo prof.,ordförande (prof. Joakim von Wright) Fagervik, Kaj prof., viceordf. (FM Jörgen Bergman) Carlsson, Christer prof. (prof. Ole Björkqvist) Viemerö, Vappu timlärare (prof. Matti Hotokka) Nyback-Alanen,Harriet informatiker (bibl. Egil Gersow) Laaksonen, Jussi äldre plan. (till.plan.niklas Henriksson) Lassus, Malena kamrer (studiesekr. Harriet Kurtén) */ Sarelin, Birgitta ass. (aman. Tom Björkfors) Fagerström, Kerstin plan. (plan. Mårten Saarinen) Eriksson, Niklas stud. (stud. Sten Nordström) 1

2 */ från Tom Björkfors, med Siv Lundström som suppleant Föredraganden: Stig-Göran Lindqvist (Anne Adel), i vissa ärenden Carl- Erik Kniivilä. Ur datadirektionens verksamhet Direktionen sammanträdde 3 gånger under året för totalt 8 ärenden. (1998 var det 5 möten för 18 ärenden). Två av ärendena gällde datormissbruk, där de avstängda användarna önskade föra föreståndarens beslut till omprövning i direktionen. Övriga ärenden var mera traditionella, behandling av budgeten och utnämningsbeslut. Datormissbruket ökade allvarligt (se nästa avsnitt). Avtalsförhandlingarna med rektor hölls den Diskussionsämnen var, förutom budgetfrågorna för år 2000, förverkligandet av AkademinsgamlaIT-utvecklingsplanochuppgörandetavennyplanunder nästa år. Datacentralens verksamhet, en översikt Datormissbruket ökade alltså allvarligt. Säkerhetshålen i de olika operativsystemen såsom Sun Solaris, Windows NT och Linux blir allt flera och mera allvarliga samtidigt som de blivit svårare eller omöjliga att lappa. Attacker utifrån internet registreras dagligen. Fyra ÅAinterna fall ledde till tillfällig indragning av användarrättigheterna och två fall är under polisutredning. Förutom IT-säkerhetschefen och ledningsgruppen för IT-säkerhet sysselsätts även de olika systemansvariga alltmera dels av preventivt jobb och dels av utredningsarbete kring inträffade incidenter. Bland de preventiva åtgärderna kan nämnas att datatrafiken från internet filtreras, i första hand av den centrala routern och senare förmodligen med hjälp av brandmurar. T.ex. spärras utifrån initierad terminalaccess (Telnet) och filöverföring (FTP) mot alla utom en för ändamålet upprättad server. Antalet tjänster som visas utåt internet minskades och minskas kraftigt, t.ex. förmedlas e-post- och webbtrafik endast till vissa registrerade servers. En viktig åtgärd i detta sammanhang var också skapandet av en ÅAintern Linuxstandard, en arkitektur där onödiga funktioner plockats bort (sådana tjänster som inte används och som därför utgör tacksamma mål för crackers) och en del säkerhetshål lappats. Samtidigt kan alla ÅA-Linuxdatorer systemadministreras över datanätet av Unix-sektionen. 2

3 datacentralen Y2k-problematiken (dvs år2000- eller millennieskiftes-problematiken) förorsakade en hel del beredningsarbete. Under hösten 1998 byttes lönesystemet ut. Det gamla systemet skulle inte ha klarat av millennieskiftet, men moderniseringen skedde också av andra orsaker, bl.a. kunde personaldatabasen nu anslutas till lönerna och man slapp det parallella personregistret. Under samma höst byttes också biblioteksdatorn ut och dess VTLS-programvara (VTLS står för Virginia Tech Library System) uppdaterades. Den gamla datorn var ej kompatibel med Y2k-skiftet, men den direkta orsaken för bytet var en nödvändig kapaci-tetsökning, som bl.a. följde av att Åbo yrkeshögskola lade sin biblioteksdatabas på ÅA:s dator. Av Akademins egna system förorsakade Fortbildningscentralens studieregister Kurre ett större uppdateringsarbete. Datacentralen lappade serverdatorernas operativsystem och hjälpprogram. Beträffande ÅA:s persondatorpark genomfördes under våren testkörningar i samarbete med institutionernas IT-kontaktpersoner. DC informerade via en artikelserie i ÅA-meddelanden och upprättade en Y2k-webbsida med bl.a. lappar för de vanligaste pc-operativsystemen och kontorstillämpningarna. Äldre datorer kunde förväntas få klockproblem, som dock i de flesta fall torde kunna åtgärdas enkelt. Problematisk var PC/TCP-programvaran med vilka gamla Windows baserade pc:s kommunicerar med serverdatorerna. Leverantören garanterade inte Y2k-kompatibilitet för den kommunikationen. Windows 3.11 snurrade/snurrar närmast på Pentium 100 MHz eller äldre pc:s, vars kapacitet inte räcker till för att köra NT-systemet på. Då det också p.g.a. användarvänlighet och systemunderhåll var och är skäl att övergå till NT genomfördes under senhösten en kampanj under vilken flera än 110 gamla pentium-pc:s uppgraderades förmånligt. Äldre pc:s med en processor av typ 386 eller 486 blev däremot ouppgraderade. Uppgraderingen kostade mk per dator och sponsorerades till en del av DC. Med facit i hand vid millennieskiftet kunde vi konstatera att de stora systemen, unix- och NT-serversystemen, datanätet och databaserna fungerade väl, liksom de flesta persondatorer. Mindre problem blev det med: Den del av bokföringssystemet (Kokopankki) som handhar kommunikationen mot banken, klarade ej av utlandsbetalningar. Felet berörde Turun kauppakorkeakoulus bokföring, som körs på ÅA:s och TuKKK:s gemensamma server. Programleverantören, Analyste, informerade om felet den (!) och skickade en ny programversion efter en och en halv vecka. Bibliotekssystemet VTLS visade sig, trots leverantörens löften, ej vara felfritt. Beställningsmodulen fungerade inte. Felet var globalt och korri- 3

4 gerades av VTLS under årets första dagar. Diverse udda programvara uppvisade så som man kunde vänta sig en underlig datumsättning. Beträffande pc:na noterades inga större omedelbara fel. Olika felsituationer kan dock dyka upp ännu under de närmaste månaderna. En ATM-baserad videomötesutrustning, den andra för Åbos del, skaffades till förvaltningsämbetets mötesrum närmast för de flitiga kontakterna mot Vasa. Det tidigare samarbetet mellan Åbo-högskolornas datacentraler har fortsatt på bred front, liksom samarbetet med Åbo yrkeshögskola kring driften av biblioteksdatorn. Diakonihögskolans Åbo-enhet anslöt sig till Funet via DC. Antalet fast (eller långtids-) anställda vid DC uppgick till 30 personer. 4

5 datacentralen Datacentralens arbetsuppgifter och verksamhet sektionsvis: DC:s administration består av en byråsekreterare och en direktör. Förutom rent administrativa uppgifter handhar byråsekreteraren förmedlingen av adb-material (disketter, manualer m.m.) och programvara (bl.a. Microsofts program, Corel WordPerfect och SPSS), samt om bokningen av datorklasser och datorutlåningen. Förmedlingen av laserkasetter till institutionerna överfördes under året till Teknisk Service. Direktören leder inrättningens verksamhet. Han svarar bl.a. för föredragningen inför DC:s direktion, för DC:s information, och för frågor kring Akademins IT-arkitektur och koordineringen samt utvecklandet av IT-strategier. Databassektionen sköter om det tekniska underhållet, utvecklandet och optimeringen av relationsdatabassystemet Ingres, textdatabassystemet Trip och bibliotekssystemet VTLS, samt om tillämpningarna som grundar sig på dessa. Hit hör bl.a. personal-, studie- och ekonomiförvaltningens system. Det tekniska underhållet av Akademins Webb hörtillsektionens ansvarsområde. Ingres- och Prositdatabassystemen och -datorerna är gemensamma med TuKKK, Trip-systemet med TuY och VTLS-systemet med Åbo yrkeshögskola. (Prosit är bokföringssystemet) Databassystemet Ingres uppgraderades i maj till den senaste versionen, Ingres II. Det riksomfattande sökande- och studierättssystemet HAREK togs i bruk i samband med antagningen av nya studerande för läsåret Detta medförde en del anpassningsarbete i akademins egna antagningssystem. minsture-tillämpningen, möjligheten att via e-post få ett utdrag över sina studieprestationer från Sture-databasen, blev allt populärare. Antalet utdrag uppgick 1999 till (+13%). Trip-systemets webb-gränssnitt utnyttjas vid sökning i allt flera databaser, vilket betydligt underlättat användningen. Storanvändare vid ÅA är bl.a. inst. för informationsförvaltning, biblioteket, förvaltningsämbetet, Rättsvetenskap och inst. för mänskliga rättigheter, Etnologi samt Folkloristik. Nya cd-rom databaser skaffades av biblioteket och installerades på cdserverdatorn. Det finns ett 20-tal referens- och faktadatabaser. De två serverdatorerna ersattes under året med en ny Linux-baserad dator. Via det nationella FinELib-projektet har ÅAB tillgång till internationella uppslagsverk, referensdatabaser och tidskrifter i elektronisk form. Webben. Antalet exporterade webbdokument (lästa sidor) ut från Åboservern uppgick år 1999 till miljoner och från miljoner, totalt en ökning på 53% jämfört med 5

6 1998. Den exporterade datamängden från Åbo motsvarar 166 miljarder tecken (+26%), eller några hyll-km böcker. En tredjedel av av informationssökningen är ÅA-intern, 28% görs från övriga Finland, medan 38% är internationell. Sektionen för datakommunikation Sektionen svarar för Akademins datanät Anette, dess arkitektur, protokoll och utrustning (routers och broar, switchar, hubbar, terminalservers, repeaters, nätanalysatorer, filtrering av trafiken m.m), samt för nätets kopplingar utåt mot övriga Funet och Internet, samt andra nät. Den gamla terminalservertjänsten från 1985, via vilken apparater anslutits till datanätet från sin serieport, har blivit för opålitlig och en broms för utvecklandet av Akademins datanät i övrigt. Tjänsten avses därför att tas ur bruk kring årsskiftet 1999/2000. Detta innebär att alla terminaler blir oanvändbara och seriekopplade pc:s måste förses med ethernetkort. Terminaler finns idag närmast på biblioteken. De byts kring årsskiftet ut mot pc:s. För specialbehov kan modernare terminalservers skaffas. ATM-kapaciteten i det lokala datanätet utvecklades vidare. ATMstamnätet omspänner i Åbo nu ASA-, Axelia-, Gadolinia, City- och FÄkvarteren och bjuder på hastigheten 155 Mb/s. Alla viktiga serverdatorer har en snabb ATM-anslutning. Experimentet med fasta xdsl-linjer hem utvidgades. DSL (Digital Subscriber Line) är en teknik för att uppnå höga hastigheter i klassen flera Mb/s över en vanlig telefonlinje, dock endast på avstånd upp till c:a 5 eller 10 km. Vid årsskiftet hade DC:s personal 7 anslutningar. ADSL ersattes av SDSL. En anslutningsmöjlighet för övriga ÅAanställda och studerande förbereddes. Åbo-universitetens gemensamma Funet-anslutning är nu på 155 Mb/s mot såväl Esbo som Vasa (Funet är ju det finländska universitetsdatanätet). Åbo yrkeshögskolas anslutning på DC uppsnabbades. Diakoniyrkeshögskolan anslöts till Funet via kopplings-punkten på DC. En andra internetanslutning på 2 Mb/s öppnades mot teleoperatören Saunalahti. Denna linje, som är gemensam med Turun yliopistos datacentral, kan användas bl.a. av Akademins kommersiella samarbetspartners. Filtrering av datatrafiken från internet infördes. Den sköts i första skedet av den centrala routern och senare förmodligen via brandmurar. Antalet tjänster på Akademins datorer, som är öppna utåt minskades radikalt. Avsikten är att utåt endast visa upp sådana tjänster som (datasäkerhetsmässigt) är välskötta och behövliga. T.ex. spärras utifrån initierad terminalaccess (Telnet-protokollet), filöverföring (FTP) och e-posttrafik mot alla utom en för ändamålet upprättad server. Webbtrafiken (HTTP) släpps igenom endast till registrerade webbservers. Under året ingicks avtal med Vasa Läns Telefon angående modemservice. Avsikten är att nedmontera DC:s egna service och helt övergå till 6

7 datacentralen VLT:s. DC samarbetar med Vaasan yliopisto och Svenska Handelshögskolan kring detta. I Åbo drivs Åbo-datacentralernas gemensamma modemserver av TY:s adb-central. H:fors-servicen var delvis ur funktion en stor del av året på grund av tekniska problem. Alla modemservers tar också emot ISDN-uppkopplingar. Sammanlagda antalet uppkopplingar via modemservicen på de tre orterna var (+37%) och förbindelsetiden timmar (-18%). Sessionernas längd minskade såsom eftersträvat, från 26 till 16 minuter. Labbet Labbet svarar för kabelnätets utbyggnad och underhåll samt för hårdvaru-underhållet av Akademins datorutrustning. Den egna reparationsservicen medför kostnadsinbesparingar och framförallt snabbare service samt hårdvaru-knowhow. Under 1999 reparerades 256 ÅA-apparater av vilka 64% pc:s, 22% laserskrivare och 9% monitorer. Antalet åtgärder utförda på labbet har ökat med 19% från En fjärdedel av reparationerna var garantireparationer, vars kostnader ersattes av tillverkaren. Labbets personal har deltagit i ICL:s monitorkurser (om Nokia-monitorer). Labbet är auktoriserad servicepunkt för Osborne, Pinus och Toshiba, vilket bl.a. medför tillgång till värdefull teknisk info och till reservdelar. Toshiba-samarbetet har fördjupats genom ett nytt avtal under året. Labbet har under året omkablerat delar av Gadolinia och Datacity med tvinnad parkabel. Bibliotekets läsesal är försedd med 24 st. plug-in anslutningar till Akademins datanät för bärbara pc:s. Aulan i Axelia är också försedd med några uttag. Datorn bör ha ett ethernetkort. IP-adresser har reserverats för ändamålet. Kårhems datanät togs i produktionsbruk. Pc-sektionen underhåller och utvecklar pc-serverdatorernas olika tjänster. Den rationaliserar pc-användarens rutinarbete t.ex. genom att automatisera programuppdateringar, installationer och säkerhetskopieringar, samt erbjuder funktioner som institutionsgemensamma skivor, cd-servers m.m. Pchome-servicen med personliga skivområden (hemmaområden) för användarna är en av de viktigaste funktionerna. Pc-sektionen åtgärdar pc-problem som sakkunnighjälp för närstödsplanerarna och institutionernas IT-kontaktpersoner, samt handhar en betydande informationsverksamhet. Under utveckling är att kunna sköta ytterligare en större del av användarrådgivningen och åtgärdandet av fel över datanätet. NT-servermiljön förnyades under hösten. En ny pchome -server skaffades. Den erbjuder hemmaområden för användarens e-postlådor, dokument och annat sådant material som användaren vill kunna 7

8 komma åt från olika datorer och/eller som man önskar ha med i datacentralens automatiska säkerhetskopieringssystem. Den nya servern har c:a tio gånger mera skivutrymme än den gamla, och användarkvoten ökades till 50 MB. Skivutrymmet ligger på ett RAID-system som gör att systemet kan köra vidare även efter en eventuell skivkrasch (RAID står för Redundant Array of Inexpensive Disks). Samtidigt skaffades en reserv - pchome, med en praktiskt taget identisk arkitektur, som med kort varsel kan ersätta den egentliga pchome-servern vid större problemsituationer. Reservdatorn, pcpub, används till vardags som allmän program- och filserver. Antalet NT-datorer inom NT-området (domänen) Akademi i Åbo är c:a 900, och i Vasa -domänen drygt 200. Sektionen förmedlar persondatorer och monitorer i första hand åt institutionerna och enheterna och bistår även vid privata anskaffningar. År 1999 förmedlades 190 monitorer (46 st 19 och resten var av märket Nokia och resten Sony). Antalet pc:s var 320 (246 Osborne och 72 Pinus). 73 st pc-uppgraderingar som beställdes på 1999 men betalades på 2000 är inräknade i siffrorna. Antalet förmedlade bärbara var 72 (64 st Toshiba och 5 IBM). Totala värdet på de förmedlade datorerna var c:a 4.1 Mmk. Av ekonomisk betydelse för Akademin (flera mk sparas årligen) är campuslicens-avtalen som sektionen ordnar för institutionerna, och även åt personalen och studenterna för hemmabruk. År 1999 förmedlades bl.a. 556 Microsoft-licenser (av vilka 196 Office-licenser) och 46 SPSS-licenser. Ett Campusavtal ingicks med Corel. Det omspänner bl.a. WP och Corel Draw och täcker även personalens hemmabruk. Unix-sektionen underhåller och utvecklar serverdatorerna, deras basprogramvara och administration (bl.a. Aton, Ra, databasdatorer såsom Aura och Onassis, pc-serverdatorerna och Alpha-superarbetsstationerna). Den stöder Akademins unix-arbetsstations- och terminalanvändare, samt ger basprogramservice åt DC:s övriga sektioner. Den svarar för Akademins datanät-laserskrivare (196 st) och för rådgivningen kring textsättningsprogramvara (FrameMaker, PostScript). Sektionen handhar även sådana allt viktigare uppgifter som utvecklandet och övervakningen av datanätets och serverdatorernas säkerhet, och rapporteringen av all datoranvändning och dess kostnader per resultatenhet. Administrationen av Akademins datoranvändare (användarnamnen för såväl unix- som NT-miljöerna, filområden, e-postservicen o.dyl) utgör en betydande arbetsbörda. Antalet aktiva användare är c:a Ett Linux-koncept för ÅA utvecklades i samarbete med inst. för informationsbehandling för att sprida Linux-kulturen samt för att förbättra datasäkerheten. I arkitekturen har onödiga funktioner plockats bort (sådana tjänster som inte används och som därför utgör tacksamma 8

9 datacentralen mål för crackers) och en del säkerhetshål lappats. Samtidigt kan alla ÅA-Linuxdatorer systemadministreras över datanätet av Unix-sektionen. En ny superarbetsstation av typ Alpha XP1000 med en beräkningskraft på 65 SPECfp95 skaffades för att förstärka farmen av beräkningsdatorer. Den placerades i maskinrummet. Datorposten har redan i ett och ett halvt decennium nått så gott som alla anställda och studerande vid Akademin. Efter några lugnare år ökade volymen utdelade brev igen ifjol med 29%. Akademins datorpostservers delade ut e-brev (Åbo) och (Vasa). Antalet avsända e-brev från abo.fi-adresser var (Åbo) och (Vasa). Sektionen sköter anskaffningen av nätlaserskrivare. Under året inköptes 15 skrivare. Införandet av utskriftsdebiteringen sysselsatte sektionen, som utvecklade programvaran. Antalet utskrifter var ifjol med sammanlagt sidor. Utskrifterna sköts nu av en central printserver med LPR NG -systemet (Line Printer, New Generation) på en Linuxdator, varvid systemkontrollen förbättrats. Vid en eventuell datorkrasch kan servern snabbt ersättas med en reservdator. Samba-konceptet (SMB-protokollet för filöverföring inom NT- och unixmiljöerna) har fått en allt större roll. SMB är i viss mån säkrare än det gamla NFS-protokollet. Samba används för printningssystemet och för filåtkomst mot NT- och unixservers. Vasa-sektionen svarar för de lokala resurserna i Vasa och för den lokala rådgivningen med stöd av Åbo-sektionerna. I Vasa och Jakobstad har Akademin drygt 500 apparater anslutna till datanätet. Enhetens specialområde är utvecklandet av den datorstödda undervisningen och den datorbaserade multimediatekniken i samarbete med institutionerna i Vasa, men också för Åbo-institutionerna och bl.a. med Fortbildningscentralen. Under året testades olika slag av videomötesutrustning. Det ATM-baserade videomötessystemet mellan Åbo och Vasa var i livligt bruk. Barnträdgårdslärarutbildningen i Jakobstad är ansluten till datanätet och till adb-servicefunktionerna via DC i Vasa. Under året fortsatte utvecklandet av NT-konceptet. NT-domänen Vasa har nu 247 pc:s registrerade av vilka över 200 kör med NT. Övningsskolans domain Vos har över 100 maskiner. Antalet användarnamn är 2271 resp En videoserverfunktion påbörjades på en av NT-servrarna. Avsikten är att institutionerna kan lägga upp video- och annat multimediamaterial på servern för distribution över datanätet. Mediahuset hör till de första 9

10 användarna. Under året ingicks avtal med Vasa Läns Telefon angående modemservice. Avsikten är att nedmontera DC:s egna service och helt övergå till VLT:s. DC samarbetar med VY och SHH kring detta. Närstödet hade sitt första hela verksamhetsår. 15 planerare (10 i Åbo och 5 i Vasa) deltar i systemet med ett varierande antal arbetstimmar (max 50% av arbetstiden). Därtill deltar tillfällig personal såsom praktikanter och civiltjänstgörare. Systemet är nu inkört och efterfrågan överstiger klart resurserna. Det finns en tendens att användarna utnyttjar närstödare även för sådant man lätt kunde göra själv, och å andra sidan en tendens att närstödarna sätter ned mera än den allokerade tiden på närstödet. Balansen mellan motiverad efterfrågan och tillräckliga resurser har ännu inte nåtts. 10

11 datacentralen Personalen 1999 Fast och långtidsanställd personal DC:s administration (2 st.) direktör Stig-Göran Lindqvist byråsekreterare Anne-Maj Adel Databas-sektionen (4 st.) IT-specialplanerare Susanne Olin, viceförest., sektionschef äldreplanerare Margita Myllyniemi IT-planerare + Harri Sylvander chefsplanerare+ M-L. Lindström (Bibliotekets adb, till 22.9) IT-planerare + Joakim Björklund (Bibliotekets adb, fr. 4.10) Datakommunikationen (3 st.) Labbet (3 i Åbo + 1 i Vasa) Persondator-sektionen (7 + 1 på BTC) tillämpningsplanerare Niklas Henriksson, sektionschef IT-planerare + N. Forsén (tjänstledig till 15.7, från 6.9 i Vasa) IT-planerare + Jan Wennström (tjänstledig ) IT-planerare + Thomas Backa chefsplanerare Leif Basilier sektionschef äldreplanerare Mats Lipkin (Vasa) IT-planerare Thomas Nylund IT-instruktörI Heikki Laasonen IT-specialplanerare Jan-Eric Flück sektionschef äldreplanerare + Jussi Laaksonen tillämpningsplanerare +Kim Lindell tillämpningsplanerare Antti Karru IT-planerare + Nicklas Karlsson IT-planerare + Dan Holm IT-planerare + Sami Laihorinne tillämpningsplanerare Nils Kullberg (Bioteknikcentret) Unix-sektionen (5 st.) IT-specialplanerare Matti Huvila sektionschef IT-specialplanerare Barbro Sjöblom tillämpningsplanerare Niklas Sjöström äldreplanerare Markus Talaslahti IT-planerare + Robert Ståhl (från 11.1 till 31.12) IT-planerare + Niclas Södergård (från 4.10) Vasa-enheten ( 5 + labbtjänsten + en delad tjänst) IT-specialplanerare + Stefan Levander sektionschef 11

12 chefsplanerare + Jens Granlund tillämpningsplanerare +Petri Vuorinen (stiftelsemedel) äldre planerare + Johan Boholm (tjänstledig från 1.6) IT-planerare+ N. Forsén (från 6.9 i Vasa) avdelningssekreterare Susanne Wahlman (anställd av ÖH) äldre planerare + Mats Lipkin, se labbet Närstödet De med + märkta deltar i närstödet (10 i Åbo och 5 i Vasa). Ansvarig för närstödet i Åbo är Barbro Sjöblom och i Vasa Stefan Levander. För kortare tid anställd personal projektanställd personal Tapio Tihilä, IT-instruktör, labbet, kableringen och fr. 1.9 civiltjänstgörare Kim Fredenberg, pc-sektionen (till 14.4) Jarmo Malinen, unix-sektionen (från 31.10) praktikanter och korttidsanställda Annika Storbacka, pc-sektionen, ( ) Mattias Eriksson, användaradministrationen (1-30.9) Peter Ekholm, pc-sektionen (från 22.11) Jan-Anders Österblad, Vasa (c:a ) Arbetsinsatsen totalt Totalt utförde den fasta och långtidsanställda personalen 31 arbetsår ( år) och den korttidsanställda 1 år 6 mån. 12

13 datacentralen Institutionernas IT-kontaktpersoner acceleratorlaboratoriet Jörgen Bergman - analytisk kemi Mikael Wasberg - anläggningsteknik Kurt Lundqvist - barnträdgårdslärarutbildn. Krister Andersson - biblioteket Egil Gersow - biokemi Jussi Meriluoto - biologi Thomas Bymark - bioteknikcentret Rolf Sara - donnerska Björn Dahla - ekonomibyrån Mona Dahlström - ekonomisk geografi Monica Nyholm - engelska Lena Koski, Brita Wårvik - esf:s kansli Carita Isaksson - etnologi John Hackman - exegetik Karl-Gustav Sandelin - filosofi Benjamin Donner, Björn Törnroth - inst. finlandssv. samhällsforsk. Fjalar Finnäs - finska Sebastian Lindqvist - folkloristik Lena Marander-Eklund - fortbildningscentralen M. Saarinen, K. Fagerström - franska och klassiska Andrea Fellman - fysik Kjell-Mikael Källman - fysikalisk kemi Matti Hotokka - företagsekonomi Krokfors,Lindblom,Öhman - förbränningsteknik Rainer Backman, Paul Söderholm - förvaltningsbyrån Benita Qvarnström - förvaltningsämbetet Bengt Sandell - geologi Leif Bergman, Fredrik Strandman - hf:s kansli Maja Anckar - historia Kaj Sandberg - iamsr-projektet Fredrik Bärg - informationsbehandling M.Aspnäs, G.Selen, Å.Gustavson - informationsförvaltning Gunilla Widén-Wulff - informationssystem Fredrik Bärg - kemisk träförädling Robert Gyllenberg - konstvetenskap Siv Österlund - ktf:s kansli Ulla Bäckström - kvinnoforskning Monica Nylund - kyrkohistoria (pr.teologi) Siv Lundström - litteraturvetenskap John Sundholm - lärarutbildning E.Sundell, Röj-Lindberg - matematik Niclas Karlsson - mnf:s kansli Hillevi Karjalainen - musikvetenskap, sibeliusm. Johannes Brusila - mänskliga rättigheter Harriet Nyback-Alanen - offentlig förvaltning Marina Hamberg, Marko Joas - oorganisk kemi Kaj Fröberg, Clifford Ekholm - organisk kemi Juha Stranden - papperskemi Kjell Nyfors 13

14 14 - parasitologi Harry Björklund - pedagogik Elsbeth Träskelin - praktisk teologi (kyrkohist) Siv Lundström - psykologi Benita Blomqvist - reglerteknik Stefan Rönnblad - religionsvetenskap Anne Holmberg - ryska Martina Björklund - rättsvetenskap Harriet Nyback-Alanen - skogsprodukternas kemi Jarl Hemming - skärgårdsinstitutet Margareta Nybacka-Willner - sociologi Solveig Bystedt - språktjänst Kenneth Sjölund, H.Nordström - samhällsekonomi och statistik Mattias Lindroth, Ralf Eriksson - statskunskap Marina Hamberg, K. Grönlund - statskunskap med masskomm. Göran Djupsund - studiebyrån Harriet Kurten - svenska Martin Haastrup-Ström - systematisk teologi Tage Kurten - teknisk kemi Kari Eränen - teknisk polymerkemi Juha Stranden - tryckeriet Martti Salminen - tyska Marita Törnqvist-Pesonen - vårdvetenskap Marina Aittamäki - värmeteknik Alf Hermanson

15 datacentralen Ekonomin DC:s budget 1999, per anslagskälla och beslut, en översikt anslag 1000 mk förverkligat 1000 mk 4658 (+1.3%) 4853 Löner ordinarie löner löner, Stiftelsen (Vasaplanerare, webmaster) del av närstödet, via anskaffningsanslag 1953 (+0.1%) 2005 Driftsutgifter 1772 (+19%) 1453 Anskaffningar datorer till institutionerna, rest från Övrig rest från (+30%) 160 Kundtjänstinkomster pc-planerare 8945 (-9.3%) 8581 Totalt Siffrorna i detta avsnitt är DC:s egna inofficiella och preliminära bokslut för Inom parentes visas ökningen/minskningen i procent jämfört med Lönerna för 3 anställda i Vasa saknas här. De är inkluderade i Österbottens högskolas bokföring. Totalt-raden uppvisar en minskning jämfört med 1998, som närmast beror på att man 1998 satsade 2 Mmk på datorutrustning och närstöd till institutionerna. Om man korrigerar för denna anskaffning visar totalbudgeten en tillväxt på 7.2%. Den tillväxten består dels av en ökning av anskaffningsanslaget för central datorutrustning och dels av ökningen i löneanslaget för närstödet, som 1999 för första gången snurrade i full utsträckning. Beträffande driftskostnaderna finns det två poster som vuxit med c:a mk var. Den ena är underhållskostnaderna för ÅA:s datanäts komponenter (ATM-switcharna, routern) och övergången från tunn ethernetkablering till tvinnad parkabel. Den andra är Funet-avgiften, där i synnerhet utlandstrafikens avgifter stiger. Prognosen för bokslutet 1999 uppvisar sålunda ett överskott i bokföringen på c:a mk. 15

16 Driftsanslaget 1999 bokslut -98 bokslut -99 institutionsanslag och diverse serviceutgifter, inkl. kabelnätet datakommunikation programvara datacentralernas samarbete IT-material IT-utrustning av ringa värde DC:s personals utrustning, datorrummen totalt En finare uppdelning av några utgifter Serviceutgifter bokslut -98 bokslut -99 serviceavtal, serverdatorer service av bordsdatorer, kringutr., verktyg datanätet, service (routers, switchar) kabelnätet diverse 23 8 totalt datakommunikation bokslut -98 bokslut -99 H:fors telefonf. (modem, linjer) 3 3 Vasa Läns Telefon (modem, linjer) Tele, datapak Funet modembanker totalt programvara bokslut -98 bokslut -99 basprogramvara, Sun, Sun-kompatibla 33*/ 69 basprogramvara, DEC basprogramvara, HP pc-basprogramvara 7 44 databaser, Ingres, Trip övriga tillämpningsprogram, underhållsavtal programvara, nyanskaffningar totalt */ TuKKK betalar därtill mk för sin användning 16

17 datacentralen Anskaffningarna 1998 bokslut -98 bokslut -99 Serverdatorer superarbetsstationer datorklasserna datanätet, labbet specialutrustning, möbler, m.m totalt Serverdatorsumman innehåller bl.a. två NT-servers med RAID-skivsystem till Åbo, en ny printerserver samt skivor och nya UPS:ar för obruten elförsörjning. Pedagogiska fakultetens pc-klass förnyades och Datacity fick en Linuxklass. Videomötesutrustningen för Åbo-Vasa -möten vidareutvecklades. Summan för datanätet består av ATM-utrustning samt DSL-utrustning. Den externa finansieringen 1998 Den bokföringstekniska inkomsten från kundtjänsten och från förmedlingsverksamheten torde bli c:a mk ( mk 1997). Överskottet har huvudsakligen använts för löneutgifter för en pc-planerare samt för att täcka underskottet i drifts- och löneanslagen. De största posterna har varit inkomsten från printer- och modemservicen, c:a mk, från TuKKK:s användning av de administrativa datorerna c:a mk, från datorklassernas uthyrning c:a , linjeanslutningar , Kåren och från konsulttjänster Den interna förmedlingsverksamheten Förmedlingen av utrustning, material, programvara och tjänster till Akademins institutioner och enheter uppgick ifjol till 4.1Mmk (1998: 3.1 Mmk), uppdelat enligt nedan. Åtminstone beträffande ethernätkort, Microsoft- och Corel-program, samt nät-laserskrivare torde siffrorna ge en god bild av hela Akademins utgifter. Förmedlingen av laserkasetter överfördes till Teknisk Service. 17

18 pc-bordsdatorer c:a unix-arbetsstationer 104 c:a 151 bärbara pc:s 440 c:a 870 monitorer 463 c:a 470 nät-laserskrivare 160 c:a 150 övrig utrustning minneskretsar, simm ethernetkort skivminnen, diskettstationer arbeten 29 5 linjehyror MicroSoft program, manualer Corel program (WP m.m.) 40 3 övrig programvara, manualer disketter, diskettboxar, cd:s m.m laserkasetter papper, färgband, färgutskrifter, m.m. 9 9

19 datacentralen DC:s kontakter, samarbete, information Medlemskap Samarbete Datacentralen, eller dess anställda, är medlemmar i bl.a: - ACM (Association for Computing Machinery, USA) och i dess underorganisationer - IEEE (Institute of Electrical and Electronics Engineers, USA) - ISOC (Internet Society) - EUNIS (European University Information Systems Organisations), gruppmedlemskap - TUG (TeX Users Group, USA) - ASSESS (SPSS Users Group) - EXUG (European X Users Group) - ISI, IASC (International Association for Statistical Computing) - FIUA (Finnish Ingres Users Association) - FUUG (Finnish Unix Users Group) - FISUG (Finnish Sun Users Group) - FINUG (Finnish HP National Users Group) - TTL/VSTKY (Tietotekniikan liitto) - Suomen laatuyhdistys (kvalitetsmetoder och -utveckling) DC:s samarbete med de övriga högskoledatacentralerna i landet omfattar så gott som dagliga informella kontakter. Därtill noteras att: - högskolornas adb-dagar hölls i Kuopio. DC representerades av 12 personer. Dagen innan hölls säkerhetsgruppens möte, Huvila deltog med föredrag. Gruppen möttes även i januari i Otnäs. - datacentralernas direktörer ordnade 2 möten under året, den i Otnäs gemensamt med högskolornas överbibliotekarier och den i St:Karins med Åbo-direktörerna som värdar. - datacentralerna bekostar fortsättningsvis en samarbetsperson, generalsekreteraren. Under större delen av 1999 sköttes posten av direktör Lars Backström från Helsingfors universitet. - DC är medlem i Funetklubben för Funets medlemsorganisationer. - DC är medlem i datacentralernas CERT-säkerhetsgrupp och i arbetsgruppen för utvecklandet av en organisationsmodell för datasäkerheten vid ett universitet. ÅA hör till pionjärerna (CERT står för Computer Emergency Response Team). - Åbo-högskolornas datacentralers samarbete fortsätter vardagligt. Direktörerna träffas varje vecka. - Vasa-datacentralerna samarbetar. - Ekonomiförvaltningens system vidareutvecklades i samarbete med TuKKK (Sylvander). Bl.a. krävde Y2k-problemet tillsyn. - VTLS-samarbetet mellan biblioteken och datacentralerna (Lindström/Berglund/Lindqvist) fortsatte. Det nationella projektet för val av ett nytt bibliotekssystem fortskred. 19

20 På nordisk nivå är datacentralen med i det nordiska universitetsadministratörs-samarbetet NUAS, dess IT-grupp (Lindqvist). Inom det regionala samarbetet noteras att - DC driver en serverdator för bibliotekstillämpningarna, som är gemensam för ÅA och Åbo yrkeshögskola. - arbetet inom landskapsförbundets kompetenscenter, området för informationsteknik och elektronik, avslutades under året. Inom ÅA deltog DC bl.a. i - projektet det virtuella universitetet (Levander, Lindqvist) som inlämnade sin slutrapport i januari den av rektor år 1996 utnämnda ledningsgruppen för datasäkerhet, där Huvila såsom datasäkerhetschef är ordförande och där Levander och Sjöström är medlemmar. - en arbetsgrupp för utvecklandet av förvaltningens webbsidor (Lindqvist) - uppgörandet av typografiska rekommendationer för ÅA (Sylvander, Talaslahti) - ledningsgruppen för ÅA:s tryckeri (Lindqvist) - en arbetsgrupp för digitaliseringen av ÅA:s doktorsavhandlingar (Lindqvist) - miljösamarbetet (Basilier) - Fortbildningscentralens projekt planering för kvalitet (Holm) - ProLinux-projektet med institutionen för informationsbehandling för uppgörandet av en ÅA-arkitektur för Linux-systemadministration för att sprida utnyttjandet av Linux vid ÅA samt för att förbättra Linuxdatorernas säkerhet. (Sjöström, Södergård). Resor, fortbildning DC:s personal företog c:a 75 resor under året (105 året förut), av dessa var 12 st. mellan Vasa och Åbo, och 6 till Jakobstad. Videomötessystemet mellan DC i Åbo och Vasa var hela året ibruk och användes flitigt. DC:s personal deltog i utbildning kring bl.a. operativsystemet NT, ATM (Fores utrustning), nya bibliotekssystemet, lokalnät- och kabelteknik, reparation av monitorer och i möten kring det nationella gemensamma studentantagningssystemet Harek. Pc-sektionen och labbet har regelbundna teknikpalavers med huvudleverantörerna Mikrolog och Pinus. Under 1999 inleddes motsvarande palavers med Toshiba. ÖH:s nya verksamhetspunkt på Sandellsgatan i H:fors föranledde flera besök. De finländska datacentralerna, och konkret TKK, stod värd för Eunis 99 i Esbo (Eunis står för European University Information Systems Organisations). DC representerades av Flück och Lindqvist. 20