Rapportering av arbetet med miljö och hållbar utveckling

Transkript

1 Rapportering av arbetet med miljö och hållbar utveckling Avser verksamhetsår: 2014 Avser fakultet: Konstnärliga fakulteten Arbetet med miljö och hållbar utveckling regleras av Göteborgs universitets miljöpolicy. Vidare styrs arbetet även av bland annat Högskolelagens (1992:1434) 1 kap. 5, Förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter samt miljöcertifieringen enligt ISO14001 och registreringen enligt EMAS. Blanketten syftar till att samla in de uppgifter som krävs från fakulteterna för att universitetet ska kunna återrapportera det årliga miljö- och hållbarhetsarbetet. Hållbar utveckling tolkas här enligt definitionen i Högskolelagen. Fakultetens svar skall bestå av institutionernas sammanställda svar. Ansvar och organisation Beskrivning krig hur miljöarbetet är organiserat vid Konstnärliga fakulteten finns på sid Forskning Beskriv några exempel på åtgärder och aktiviteter som genomförts vid fakulteten under 2014 i syfte att främja forskning inom hållbar utveckling (till exempel forskarluncher, seminarier, information om forskningsmedel). Akademin Valand: Utställning i samarbete med Grenna Museum som en del av VR-projektet 10 maj - 31 december, Utställning: Refotografi: dialog med historia i ett arktiskt landskap. Tyrone Martinsson har inom ett forskningsprojekt återvänt till nordvästra Spetsbergen med utgångspunkt från historiskt fotografiskt material. Det blev ett möte mellan då och nu i ett förändrat arktiskt landskap. Påträngande glaciärer, gnistrande färger och skönhet. Men som i mötet med t.ex. Enwalls bilder från 1872 kan väcka förundran och oro. I det historiska materialet finns också Nils Strindbergs bilder (Grenna Museum) från Vernissage lördag 10 maj kl I samarbete med Akademin Valand, Göteborgs Universitet.

2 2 / 11 HDK: Aktiviteter: HDK var med och arrangerade och deltog i programpunkt under GUs Global Week: Participation through art and design processes for development of health care. Forskare från HDK har också deltagit och gjort presentationer på Almedalsveckan samt i samarbete med Chalmers, Göteborgs Stad, VGR organiserat en temadag med fokus på barn och unga, medskapande och hälsovård riktat mot yrkesverksamma praktiker. Inom Critical Heritage Studies/Urban Heritage har HDK genomfört en seminarieserie med fokus på commons (publikation i slutet av december) och har även delat seed money med avseende på stadsutveckling/kulturarv och hållbar utveckling. HDK har även deltagit en Marie Curie-ansökan med en work-package med fokus på stadsutveckling/kulturarv/museer och hållbar utveckling. Inom ramen för Critical Heritage Studies har HDK också genomfört olika seminarier med avseende på frågan bl a kring antropocen. Forskningsansökningar: HUGU ansökan Sustainable Development at the University of Gothenburg (HUGU) som var fakultetsöverskridande och skickades in till GU. Ansökan till Sida tillsammans med Ardhi universitetet, Tanzania, tema Kök och hälsa samt marknadsplatser. Ansökan under bedömning HDK föreslagen koordinator. Humanities and Environment, ansökan till MISTRA, fakultetsöverskridande Two waterfront Cities Gothenburg in Kisumu, Kenya. Under bedömning. UGOT och globala utmaningar; en huvudansökan och deltar i flera andra. SUHFS och Sveriges universitets satsningar i Afrika. Maria Nyström är med i planeringskommittén för första mötet (hållbarhet, kompetensuppbyggande). Postdoc: Postdoc Evren Uzer von Busch (inom ramen Urban Heritage/Critical Heritage Studies) har förläst flera gånger på Pratt Institute, Programs for Sustainable Planning and Development (PSPD), New York och medverkat i en kurs om Urban Transformation i Turkiet, Istanbul Technical University Faculty of Architecture. Doktorandprojekt: Två doktorander, delvis externfinansierade genom Mistra Urban Futures, med projekt i Kisumu, Kenya med fokus på hållbar utveckling och inriktningar på ekoturism och marknadplatser. Huvudhandledare är professor Maria Nyström. Forskningen handlar om deltagande design. Forskare och doktorander samarbetar med kommun och invånare i Kisumu för att tillsammans skapa ny kunskap och praktiska resultat bl.a. genom gemensamma workshops och presentationer. HSM: Ett seminarium om El Sistema (Social hållbar utveckling) hölls för doktoranderna den 20

3 3 / 11 februari med Monica Lindgren och Åsa Bergman. Utbildning Hur har fakulteten under 2014 arbetat med integrering av hållbar utveckling i utbildningen på grundnivå och avancerad nivå? Akademin Valand: Hållbar utveckling integreras som en del av vår handlingsplan inom utbildning och arbetet drivs av utbildningsrådet. HDK: Den sociala dimensionen av hållbarhetsbegreppet är mycket närvarande i stort sett samtliga kurser på design på HDK. Det kan röra sig om allt ifrån att identifiera områden att arbeta med till seminarier och föreläsningar om genus, intersektionalitet, likabehandling och delaktighet. Vi arbetar i flera kurser med så kallad co-design eller brukarmedverkan. Miljöaspekterna är också närvarande i de flesta kurser. Frågan om hållbar utveckling och miljö pågår inom konsthantverksutbildningarna där det är relevant. Möbeldesignutbildningen vid Steneby gjorde projektet Un-desirables som var ett projekt där man återvann oönskat material i tillverkning av möbler. Under hösten gör Möbeldesign projektet Big Idea där man ställer frågor runt överlevnad på vår planet. HSM: I kursplanerna ingår följande: Jämställdhet, jämlikhet och mångfald ska beaktas i alla kurser på Högskolan för scen och musik. Utgångspunkten är alla människors lika värde och möjlighet till delaktighet, såväl inom skolans verksamhet som i det omgivande samhället. Likaså ska Högskolan för scen och musik i alla sina kurser beakta frågor om hållbar Utveckling. Samverkan med det omgivande samhället Beskriv de samverkansaktiviteter som fakulteten har genomfört med fokus på hållbar utveckling under 2014 (föreläsningar, seminarier, möten med externa parter, TV-inslag med mera). Ange antal. Akademin Valand (1): Se samarbete med Grenna Museum under rubriken Forskning. HDK (1): I ett flertal kurser på samtliga av våra utbildningar har vi samverkan och i flera av dem fokuserar vi på hållbarhetsaspekter. Kurserna handlar exempelvis om interventionistiska metoder, bland annat baserat på gestaltning, för att komma nära boendes/vuxnas och barns behov, önskningar och drömmar - för att som metoder i förändrings- /stadsutvecklingsprocesser m.m. bidra till att dessa processer resulterar i mer socialt hållbara

4 4 / 11 resultat. Kan också ha bäring på ekologisk hållbarhet. Viktigt är att komma bortom språkets begränsningar, och att arbeta medvetet ur ett maktperspektiv, inklusive att problematisera och vara kritiskt medveten i förhållande till den egna rollen som designer i den här typen av processer - det diskuteras mycket baserat på reflektion liksom teori/texter. Frågan om hållbar utveckling och miljö pågår inom konsthantverksutbildningarna där det är relevant. Möbeldesign vid Steneby ställde ut projektet Undesirables på Stockholm Furniture Fair och Furniture fair in Milan. Totalt: 3 st. Studentmedverkan Beskriv de aktiviteter och samverkansprojekt inom hållbar utveckling för studenterna som har genomförts under 2014 (till exempel gett stöd till studentinitiativ inom hållbar utveckling, anordnat cykelfixardag, tagit hjälp av studenter i konkreta projekt som energisparkampanjer, förbättrad källsortering mm). HDK: Examensutställningen genomfördes med ett mångfaldsperspektiv inkluderat allt från inbjudningar till trycksaker. HSM: En städdag anordnades den 28 november där alla studenter och personal fick en praktisk möjlighet att källsortera i våra soprum. Alla plastmuggar har tagits bort från toaletterna på Artisten under hösten för att minska miljöpåverkan. Kompetensutveckling Har fakulteten arrangerat egen kompetensutveckling inom miljö och hållbar utveckling under 2014? Bifoga i så fall beskrivning av utbildningen samt antal deltagare. Fakultetskansliet: Den 15 april -14 höll Johan Lind ifrån Medieteknik på GU en presentation av och utbildning i videokonferenssystemet Jabber. 6 personer ifrån fakultetskansliet deltog i utbildningen. Alla chefer inom HSM skall genomgå en utbildning i hållbar utveckling enligt Institutionens handlingsplan för Detta har genomförts i stor utsträckning. Resor och transporter Om fakulteten har egna fordon, ange hur mycket av följande drivmedel som förbrukades under Bensin (l): 1107 liter (Valand) Diesel (l): 390 liter (HSM)

5 5 / 11 Om fakulteten har egna båtar och fartyg, ange hur mycket av följande drivmedel som förbrukades under Om fakulteten har egna fordon, har något av dessa utrustats med alkolås under 2014? Bensin (l): Klicka här för att ange text. Alkylatbensin (l): Klicka här för att ange text. Diesel (l): Klicka här för att ange text. Olja (l): Klicka här för att ange text. Nej. Energi Om fakulteten har någon reservgenerator ange hur mycket bränsle som förbrukades under Bensin (l): Klicka här för att ange text. Diesel (l): Klicka här för att ange text. Farliga kemikalier Beskriv de substitutioner av farliga kemikalier och/eller laboratoriemetoder som har genomförts under 2014 i syfte att minska miljöpåverkan. HDK: HDK har inte genomfört några substitutioner HDK arbetar kontinuerligt med att använda kemikalier som har så lite miljöpåverkan som möjligt. Det vi har är optimerat. Miljörisker Har det skett någon incident (till exempel spill, kemikalier i avlopp, olycka, utsläpp, brand) vid fakulteten under det gångna året med negativa konsekvenser för miljön? Har fakulteten genomfört någon förebyggande åtgärd under det gångna året i syfte att minska risk för incidenter (till exempel genomförda riskanalyser, utbildningsinsatser, temadagar, säkrare utrustning)? Valand: Tredje året i rad vi mäter avloppsvattnet för halter av tungmetaller väntar svar ifrån 2014 års mätning. Vi har sett en utveckling där kadmiumhalten har sjunkit från 2012 till 2013 och halten av krom har ökat. Vi har därför inventerat kemikalierna som används i verkstäder och haft genomgång av kemikalierutiner med de ansvariga. HDK: Nej HSM: Nej Valand: Vi har investerat i nya slam-avskiljare i penseltvättstationer för att förebygga ev. utsläpp av tungmetaller. Var penseltvättstationerna finns har förtydligats på studentkarta och information i studenthandboken för att öka medvetenheten bland studentgruppen.

6 6 / 11 HDK: Hösten 2014 infördes en ny form av obligatorisk informationsgenomgång för första års studenter gällande arbetsmiljö, miljörisker samt säkerhet på HDK. Inför inköp av 3D printer Object 30 Pro där vaxet Object support SUP 705 (en akrylförening) används, tog tekniker kontakt med GU s miljöenhet för att stämma av säkerhetsdatabladet. HSM: Miljörevisorer har genomfört en intern miljörevision på HSM den 13 oktober inför den externa miljörevisionen våren I rapporten finns en del avvikelser men också en lista på förbättringsmöjligheter.

7 7 / 11 Miljöarbetets organisation vid Konstnärliga fakulteten Syfte Syftet är att identifiera olika aktörer samt klargöra fördelning av ansvar och befogenheter för konstnärliga fakultetens miljöledningsarbete. Denna skrivning följer det normerande beslutet (Dnr V2012/796) Roller, ansvar och befogenheter inom miljöledningssystemet. Omfattning och avgränsning Denna instruktion och organisatoriska struktur gäller för roller, ansvar och befogenheter på fakultetsnivå och institutionsnivå. Miljöledningssystemet vid Konstnärliga fakulteten omfattar samtliga verksamheter inom fakulteten; forskning, utbildning, samverkan med det omgivande samhället, administration och tekniskt underhåll vid följande institutioner: Akademin Valand, Vasagatan 50 i Göteborg HSM - Högskolan för scen och musik, Fågelsången 1 i Göteborg HDK - Högskolan för design och konsthantverk, Kristinelundsgatan 6-8 i Göteborg, Nääs i Floda Steneby, Dals Långed Aktörer För att klargöra det operativa miljöarbetets organisation vid fakulteten används nedanstående beskrivningar av delegerade arbetsuppgifter och ansvarsområden. Rektor, är högsta ledning för det universitetsgemensamma miljöledningssystemet. Det operativa miljöarbetet på institutionerna är under respektive prefekts ansvar. Prefekten utser en miljörepresentant som har i uppgift att samordna miljöarbetet på institutionsnivå. På institutioner med verkstadsarbete utses även verkstadsansvarig/kemikalieansvarig för respektive verkstad. Fakultetens miljöråd, som består av miljösamordnare och miljörepresentanter, utgör det samordnande organet när det gäller fakultetens miljöledningsarbete. Roller och ansvar Dekan har ansvaret för uppföljning av miljöledningsarbetet inom fakulteten.

8 8 / 11 Dekan Dekan beslutar om miljöledningssystem i fråga om fakultetskansliet, samt ansvarar för att följa upp arbetet med hållbar utveckling/ miljöledningssystem årligen enligt Arbetsordning (dnr V2011/155). Detta innebär konkret att dekanen ansvarar för: Att sammanställa och analysera institutionernas checklista för efterlevnad av miljölagstiftning. Att sammanställa och analysera institutionernas uppföljning av genomförda aktiviteter inom miljö och hållbar utveckling i institutionernas verksamhetsplaner. Att sammanställa och analysera institutionernas återrapportering avseende GU:s miljömål och handlingsplan. Dekan beslutar om åtgärder med anledning av uppföljning av verksamheten inom de ansvarsområden som delegeras från rektor till prefekterna, enligt Delegationsordning (Dnr V2011/155) Detta innebär konkret att dekanen ansvarar för: Prefekt Att följa upp och ta ansvar för att avvikelser från interna och externa miljörevisioner åtgärdas. Prefekt beslutar om miljöledningssystemet på institutionsnivå enligt Delegationsordning (dnr V2011/155). Detta innebär konkret att prefekten ansvarar för: Att bemanna funktioner för miljöhänsyn och miljöledningsarbete inom institutionen. Att utse miljörepresentant/-er för institutionen i omfattning utifrån verksamhetens behov. Att säkerställa att varje person, som utför arbetsuppgifter som kan orsaka betydande miljöpåverkan, har kompetens grundad på lämplig teoretisk och praktisk utbildning och erfarenhet. Att vid större förändringar i verksamheten, eller minst var tredje år, utvärdera vilka av institutionens miljöaspekter som är betydande. Att integrera hållbar utveckling i utbildningen på grundnivå och avancerad nivå. Hållbar utveckling i enlighet med definitionen i Högskolelagen 1 kap 5 Att tillämpa universitetets gemensamma och eventuellt utarbetade regler och rutiner för det löpande/operativa miljöarbetet samt för arbetsmoment som kan orsaka miljöpåverkan eller överträdelse av miljölagstiftning på institutionen. Att utifrån institutionens betydande miljöaspekter samt universitetets Handlingsplan för miljö och hållbar utveckling , planera, genomföra och följa upp egna aktiviteter för miljö och hållbar utveckling och skriva in dessa i institutionens verksamhetsplan.

9 9 / 11 Att ansvara för att institutionen genomför miljörevisioner i enlighet med universitetets miljörevisionsplan. Samt ifråga om uppföljning: Att följa upp institutionens betydande miljöaspekter årligen. Att följa upp aktiviteter inom miljö och hållbar utveckling i verksamhetsplanen. Att rapportera enligt universitetets checklista för efterlevnad av miljölagstiftning. Att ansvara för institutionens avvikelse-/incidentrapportering inom miljöledning/hållbar utveckling. Att följa upp och åtgärda avvikelser från interna och externa miljörevisioner. Att årligen ha en genomgång med institutionens miljörepresentant och gå igenom årets resultat samt sprida resultaten till institutionens medarbetare. Att årligen lämna underlag till universitetets hållbarhetsredovisning och rapportering till regeringskansliet i en skriftlig rapport till dekan enligt Arbetsordning (dnr V 2011/155). Prefekten ansvarar, förutom ovanstående, för att universitetsgemensamma beslut, regler och policys inom miljöledning/hållbar utveckling följs inom institutionen. För praktiskt genomförande av ovanstående ansvar bör prefekten fördela nedanstående arbetsuppgifter på relevanta funktioner: Att kommunicera arbetet med miljöledning och hållbar utveckling till institutionens medarbetare och studenter. Att vara prefektens stöd i arbetet med miljöledning och hållbar utveckling och rapportera till denne hur miljöledningsarbetet fortlöper. Att leda och samordna det operativa arbetet med miljöledning och hållbar utveckling inom institutionen. Att sammanställa den årliga redovisningen av institutionens arbete med miljöledning och hållbar utveckling. Att samarbeta med miljörepresentanterna vid universitetet, samt ingå i fakultetens miljöråd. Att samordna avvikelse-/incidentrapporteringen vid institutionen. Att planera, samordna och ta fram underlag för interna och externa miljörevisioner.

10 10 / 11 Fakultetens miljösamordnare Fakultetens miljösamordnare har till uppgift att sköta samordningen och genomförandet av det operativa miljöledningsarbetet, det innebär: Att samordna upprätthållandet och uppföljningen av universitetets miljöledningssystem vid fakulteten. Att i samverkan med institutionernas miljörepresentanter genomföra det operativa miljöarbetet vid fakulteten. Att planera och ta fram underlag inför interna och externa miljörevisioner vid fakulteten och dess institutioner. Att samordna hantering av avvikelser, samt vidtagande och dokumentation av korrigerande och förebyggande åtgärder. Att vara kontaktperson och stöd till institutionerna när det gäller miljöledningssystemet. Att ingå som fakultetens representant i Miljösamordnarnas råd vid universitetet. Att vara sammankallande i fakultetens miljöråd. Att underhålla och uppdatera fakultetens miljöhandbok. Institutionernas miljörepresentant Miljörepresentant/miljörepresentanterna är utsedd av prefekt och har till uppgift: Att vara prefektens stöd i arbetet med miljöledning och hållbar utveckling och rapportera till denne hur miljöledningsarbetet fortlöper. Att leda och samordna det operativa arbetet med miljöledning och hållbar utveckling inom institutionen. Att sammanställa den årliga redovisningen av institutionens arbete med miljöledning och hållbar utveckling. Att samarbeta med miljörepresentanterna vid universitetet, samt ingå i fakultetens miljöråd Att planera, samordna och ta fram underlag för interna och externa miljörevisioner. Verkstadsansvarig/Kemikalieansvarig Verkstadsansvarig/kemikalieansvarig vid aktuell institution har till uppgift: Att årligen inventera i verkstäderna och uppdatera kemikaliehanteringssystemet KLARA.

11 11 / 11 Att uppdatera de verkstadspärmar som ska finnas i varje ateljé/verkstad med aktuella säkerhetsdatablad. Att samordna arbetet med riskbedömningar för olika arbetsmoment i verkstaden Att ansvara för att information om regler och rutiner för verkstadsarbetet ges till nya medarbetare och studenter Att ansvara för att inköp av kemikalier sker i enlighet med universitetets regler samt tillämplig lagstiftning. Att eftersträva substitution av kemikalier och minskning av kemikalieanvändningen.