Från isvak till robofold

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Från isvak till robofold"

Transkript

1 Från isvak till robofold Kvinnor, arbete och tvätt under 100 år Gunilla Lundgren En bok i serien Nytt liv i Sverige LOs kraftsamling för integration

2 Från isvak till robofold Gunilla Lundgren

3 Tack: Olle Magnusson, Hagalunds Tvätterimuseum, Algot Slät, Karl-Gunnar Slät, Sven Svärd, Estlandssvenskarnas kulturförening, arkivgruppen, Maria Sarberg, Elvine Smedberg. Lars Eurén, Huddinge Hembygdsförening. KUJ-arkivet, Köping. Lars Göran Karlsson, Berendsen Textil Service AB, Torup, Janice Enström, Bengt Eriksson, Leif Lövegard, Helen Svedgaard, Kerstin Gidfors, Jaak Saving, Gudrun Glennert, Leif Lundgren, Märta Andersson, Kalle Bodin, Leif Eriksson, Bernt Andersson, Emma, Wilhelm och David Sato, Maja och Tage Nilsson, Göran Nilsson, Inger Öhrn-Karlsson, Margareta Holmqvist Landsorganisationen i Sverige och Gunilla Lundgren Redaktör: María-Paz Acchiardo Foto speciellt för denna bok: Malcolm Jacobson Omslagsfoto: Malcolm Jacobson och privata bilder Språkkonsult: Petra Vainionpää Projektledare för Nytt Liv i Sverige: Luis Pascual Ariño Grafi sk form: MacGunnar Information & Media Tryck: Elanders Berlings AB, Malmö 2005 ISBN

4 Innehåll Förord...5 Från isvak till robofold...7 Sofia Charlotta från tvättarbostället Hagalund...10 Maria kom som båtflykting...17 Lillie tvättade i uppsågad isvak...33 Ett hembiträdes dag i slutet av 1930-talet...46 Birgitta, dubbelarbetande småbarnsmamma...49 En dag på tvättinrättning i slutet av 1940-talet...60 Sonja, en uppkäftig tvättkärring...63 En tvättkärrings arbetsdag i september Kärleken förde Ditas till Sverige...75 Dagbok december Shqipe arbetar för alla människors lika värde...95 Dagbok april Fakta om tvätteriarbetare och facket Efterord Innehåll 3

5 4 Från isvak till robofold

6 Förord Den bok du håller i din hand tar oss genom en tidsresa både i hem- och industrimiljö i sällskap med sju hårt arbetande kvinnor. Samtidigt får vi en inblick i en betydelsefull del av svensk industrihistoria. Industrifackets medlemmar på tvätterierna förser sjukhus, hotell och företag med rena kläder och textilier. Arbetsinsatser som är helt avgörande för att vård, omsorg och annan service ska fungera. Industrifacket kan se tillbaka på en lång kamp för rättvisa arbetsvillkor i branschen. Trots låglönesatsningar återfinns våra medlemmar på tvätterierna fortfarande bland de sämst avlönade inom industrin. Numera domineras marknaden av ett fåtal stora tvättindustrier. Företagen ändrar struktur, små enheter avvecklas till förmån för stora enheter. De tillfälliga anställningarna ökar och på många orter är det svårt att hitta ersättningsarbeten. Från den fackliga organisationen ser vi med oro hur kommuner och landsting vänder blicken utanför Sveriges gränser. Syftet är att hitta billigare alternativ för tvätt av till exempel lakan, örngott och handdukar. På det sättet ställs våra lågavlönade medlemmar mot arbetare i länder där arbetsvillkoren är ännu sämre. I den kostnadsjakten finns bara förlorare I den här boken möter du kvinnor från olika generationer som trots många problem och bakslag vågar ta strid för rättvisa. Deras berättelser är väl värda att läsa och ta till sig. Leif Ohlsson Förbundsordförande Industrifacket Förord 5

7 6 Från isvak till robofold Malcolm Jacobson

8 Från isvak till robofold Så göra vi när vi tvätta våra kläder, sjöng mina kamrater och jag på julgransplundringarna i min barndom på 1950-talet. Vi stod i ring runt granen och låtsades gnugga kläder på ett tvättbräde. Sångleken hade lika många verser som veckans dagar. På måndagen tvättade vi, på tisdagen sköljde vi, därefter klappade, hängde och strök vi vår tvätt. På lördagen skurade vi golv och när vi kom till sjunde versen hade det blivit söndag. Då tog vi varandra i armkrok och sjöng Så göra vi när till kyrkan vi gå. Jag visar rörelserna för en grupp barn och låter dem gissa vad de föreställer. Du tränar, föreslår en pojke. Gör armhävningar, tror en annan. Då jag sköljer tvätten tror de att jag drar in ett rep, kanske från ett vikingaskepp. En flicka tror att jag simmar. I fortsättningen tror de att jag visar grodhopp, målar, leker följa John och går med käpp. När barnen själva ska visa hur man tvättar handlar pantomimen om att stoppa in tvätt i en tvättmaskin och sedan tryckta på knappar. I dagens moderna tvättindustri tvättar man ofta i stora datoriserade tvättrör. Principen är att tvättgodset transporteras i en riktning medan vattnet strömmar i motsatt riktning. Blötläggning, förtvätt, huvudtvätt och sköljning sker utan avbrott. Det finns datoriserade vattenpressar, torktumlare, ångtunnlar och till och med robofolds, robotar som klarar av att vika och bunta blusar, skjortor och rockar. Det har hänt mycket på femtio år, tänker jag. Ytterligare femtio år tillbaka i tiden, år 1905, startade torparhustrun Sofia Charlotta Johansson en liten tvätterirörelse vid Albysjöns strand i Vårby. Sofia Charlotta är en av tvätterskorna som vi berättar om i den här boken. Kapitlet om henne är skrivet Från isvak till robofold 7

9 Sonja Bodin och Ditas Enström samtalar om tvätterskan Maria Slät. Malcolm Jacobson av Olle Magnusson konstnär, etnolog och skapare av Sveriges första tvätterimuseum i Vårby utanför Stockholm. Utmed Albysjöns stränder etablerades med tiden flera små och stora tvättinrättningar. AB Fittja Familjetvätt startade vid Alby Gård i början av 1920-talet. Här arbetade estlandssvenskan Maria Slät, född på ön Ormsö Maria kom som båtflykting till Sverige från Estland 1944 tillsammans med fyra av sina fem barn. Lillie Nyström var hembiträde på en bondgård i Bergslagen på 1930-talet. För en månadslön på trettiofem kronor skötte hon gårdens hushåll, lagade mat, diskade, tvättade och tog hand om barnen. Av alla sysslor var tvätten den tyngsta. Det går väl an att tvätta på sommaren, men på vintern är det inte roligt, skriver hon i sin dagbok. Händerna domnande av kylan i den uppsågade isvaken. Birgitta Holmberg var bara fjorton år när hon började arbeta på en tvättinrättning i Västmanland på 1950-talet. Liksom andra nyanställda tvättbiträden tilldelades hon sysslor som var fysiskt ansträngande, hon körde tungt lastade vagnar och lyfte våt tvätt. Arbetsmiljöfrågor, yrkesskador och fackförening var okända begrepp 8 Från isvak till robofold

10 för henne. Att jag skulle kunna protestera mot missförhållanden eller kräva förbättringar för egen del vad gäller lön eller arbetsvillkor var främmande, berättar hon. Så var det inte för Sonja Bodin, som kallar sig uppkäftig tvättkärring från Småland. Sonja blev fackligt aktiv på 1960-talet då hon förstod att det var farligt att stå i kemtvättens ångor utan vare sig skyddsmask eller handskar. När Sonja mötte motstånd eller blev tystad växte hennes kamplust. År 1982 valdes hon, som första kvinna, till ordförande i LO-distriktet i Jönköpings län, ett distrikt med medlemmar. Ditas Enström kom till Sverige från Filippinerna Ett år senare började hon arbeta på AB Tvättman i Danderyd. Ditas brinner för kultur och integrationsfrågor. Hon är ledamot i styrelsen för Industrifacket, avdelning 16, och hon är politiskt aktiv i sin hemkommun. Hennes nuvarande arbetsplats ligger i Huddinge, nära Albysjön där Sofia Charlotta tvättade för hundra år sedan. Shqipe Haxhiu arbetar som tvättbiträde på Berendsen Textil Service AB i Torup i Halland. Hon är ungdomsansvarig i Halmstad för avdelning 5 på Industrifacket. Vi är medlemmar i Industrifacket som är under trettio år, säger hon, och vi unga kan betyda mycket om vi engagerar oss. Från isvak till robofold berättar om sju kvinnor och deras slit med andras smutstvätt. Samtidigt skildras Sverige under hundra år. År 1905 tvättade Sofia Charlotta i isvak inte långt från den moderna tvättindustri där Ditas arbetar Marias yngsta barn Algot var tio år när han kom till Sverige som flykting från Estland Lika gammal var Shqipe när hennes familj flydde från krigets Kosovo Lillie, Birgitta och Sonja skildrar arbetarkvinnors liv i Sverige från 1930-talet till 1990-talet. Tvätterskor under hundra år, vad har de gemensamt? Vad kan vi lära av dem? Hur för vi vidare deras erfarenheter? För mig har drivkraften under skrivandet varit att hylla dem. Gunilla Lundgren Från isvak till robofold 9

11 Sofia Charlotta från tvättarbostället Hagalund Allt sedan Stockholms medeltid har tvätterskor slitit vid den växande stadens stränder och bryggor. Under andra hälften av 1800-talet började tvättandet att flytta ut ur staden. Dalkullor på säsongsarbete vid Lunda gård på Lovön i Mälaren fotvandrade redan på 1860-talet med dragkärror in till Stockholm för att hämta smutstvätt. Märkligt nog finns ännu i dag en tvättinrättning vid Lunda. Men Stockholms nutida tvätterskor har ofta ett betydligt mer avlägset ursprung än Dalarna. Stadstvättaren Slitsamt och fattigt var torparnas liv på Södertörn, strax söder om Tvättskjuts i Stockholm omkring Huddinge Hembygdsförening 10 Från isvak till robofold

12 Stockholm. I ett torparkontrakt från Orlångsjötorp under Ågesta Gård i Huddinge talas år 1898 om de villkor som gäller för torparfamiljens tvättning av främmande kläder. Herrgården krävde ett antal extra dagsverken i ersättning för att torpet utnyttjade egendomens vattentillgångar. Genom de smala dalgångarna på Södertörn har regnvatten och smältande snö funnit sina vägar åter mot havet. Här, längs de många vattendragen och sjöarna, blev de gamla dagsverkstorpen röjda under 1600-, och 1800-tal. Här avstyckades också tidiga 1900-talets små egnahemsjordbruk, på avstånd från herrgårdarnas öppnare och bördigare omgivningar. Egnahemmarna fortsatte torparnas tvättartradition. Hundratals var de stadstvättare som i början av 1900-talet bildade långa hästdragna tvättkaravaner från Södertörn in mot Stockholm. En dag i veckan gjordes stadsresan med den rengjorda tvätten in till familjer och strykinrättningar i stenstaden. Tidigt om lördagsmorgnarna for de iväg med sina tvättlass från torpställen och egnahem. Strykinrättningarna och mangelbodarna var inlämningsställen där stadsborna kunde lämna in sin smutstvätt ungefär som dagens alla små kemtvättar. Från dessa inlämningsställen hämtade sedan stadstvättarna sitt rengöringsarbete för den kommande veckan. Isvaken För torpare och egnahemmare var stadstvätten en uppgift som man fick lov att hjälpas åt med i familjen mor, far och ungarna även om huvudansvaret säkert oftast var kvinnans. Vid hemkomsten efter den dagslånga utflykten lades smutstvätten först i blöt. Efter något dygn följde behandlingen i stötan en handdriven tvättmaskin som gungades fram och tillbaka. Efter vaggandet i stötan skulle vittvätten kokas i en lut som gammalt tillbaks gjordes av björkaska. Luten sköljdes sedan ur tvätten, och varje plagg synades och gnuggades på tvättbrädan med såpa eller borstades till dess att all smuts hade lossnat. Den slutliga Sofia Charlotta från tvättarbostället Hagalund 11

13 sköljningen gjordes från en brygga i sjön eller i det vattendrag man höll till vid. Om vintern var det vid en isvak. I en hink med ljummet vatten kunde man då emellanåt värma sina fingrar. För lång tid sedan använde man ett klappträ för att banka det smutsiga lutvattnet ur tvätten. Då användes också metoden att ösa tvätten med lagom hett vatten istället för att koka den. De inhemska linnefibrerna var känsliga för det kokheta, medan den importerade bomullen tålde högre värme. När tvätten hade runnit av skulle den hängas på tork. Det skedde vid fint torkväder utomhus, men annars skedde det vanligen i de torklador som hörde till varje liten torptvätt. Om vintern frös de våta kläderna och blev stela som is. Torkladorna för tvätt var förr en vanlig syn på Södertörn, men tidens gång har varit obarmhärtig särskilt som de inte ens från början var särskilt stabila byggnadsverk. Genom kommunal upprustning i Huddinge har dock en av dessa torklador fått förlängt liv Tvättning av kragar. Malcolm Jacobson 12 Från isvak till robofold

14 Malcolm Jacobson Tvättbrygga. som Sveriges första och hittills enda tvätterimuseum. Hagalunds Tvätterimuseum vid Albysjön i Vårby firade tioårs jubileum Sofia Charlotta Johansson Till tvättarbostället Hagalund i Vårby kom tvättarfamiljen Sofia Charlotta och August Wilhelm Johansson De hade då just tvingats lämna ett annat torp. Ofta kombinerade tvättorparna ett litet jordbruk med tvättverksamheten. Så var kanske fallet på deras gamla torpställe, men inte vid Hagalund. Ingen jord hörde till. Kanske hade August Wilhelm extrainkomster från arbete vid någon av traktens grusgropar eller pråmvarv? Ändå krävde säkert tvättandet familjens gemensamma arbetsinsatser. August Wilhelm skulle förmodligen hugga veden, såga upp isvaken om morgonen och köra tvättlasset till och från stan. När han avled på 1920-talet upphörde verksamheten. Sedan dess Sofia Charlotta från tvättarbostället Hagalund 13

15 har byggnaderna på Hagalund använts till annat, men nu är de åter fyllda med gamla tvättredskap till minne av Sofia Charlotta och andra tvättarbetare. Jobba på tvätten Runt Albysjön och Mälaren i Vårby, Fittja och Alby, i Huddinge och Botkyrka kommuner, etablerades under första hälften av talet ett antal tvätterier. Några var små enkla handtvättar som Hagalund, andra var stora ångtvättar med upp till ett trettiotal anställda. Istället för att bli hembiträden inne i Stockholm kunde statar- och torparflickorna stanna kvar i bygden och jobba på tvätten. Tvätteriepoken på Södertörn anses ha haft sin höjdpunkt under andra världskriget. Något längre lyckades man vara framgångsrika just i Vårby och Fittja, på grund av de stora företag som då var Tvättarbostället Hagalund med torkladan, det blivande tvätterimuseet till höger, före renoveringen, Olle Magnusson 14 Från isvak till robofold

16 Malcolm Jacobson Hagalunds Tvätterimuseum, verksamma där. Men i mitten av 1960-talet förmådde inte heller de klara konkurrensen från hyreshusens gemensamma tvättstugor och användandet av lättskötta tvättmaskiner i hushållen. En helt annan tid stod då för dörren i den gamla tvätteribygden. Det gamla herrgårdslandskapet söder om Stockholm fylldes av förortsbebyggelse. Olle Magnusson Föreståndare för Hagalunds Tvätterimuseum Sofia Charlotta från tvättarbostället Hagalund 15

17 Maria Slät i Estland på 1920-talet. Familjen Släts privata fotoalbum 16 Från isvak till robofold

18 Maria kom som båtflykting I vardagsrummet hemma hos Algot Slät i Huddinge står en rödoch blåvitmålad träkista. Det är mammas brudkista, berättar Algot. Den fick hon med sig från Estland och den följde med henne resten av livet. I den hade hon sin lilla handdrivna symaskin, några mattor, lakan, täcken och kläder, allt hemvävt och handstickat. Algot Slät är pensionerad modellsnickare. Han kom till Sverige 1944 tillsammans med sin mamma Maria och fyra syskon. Familjen Slät tillhörde den svensktalande minoriteten som bott på öarna utanför Estlands kust i århundraden. Det finns dokument om svensk bosättning på dessa öar och i Estlands kusttrakter ända från slutet av tolvhundratalet. Under andra världskriget flydde nästan hela denna befolkning, närmare personer, till Sverige. Familjen Släts privata fotoalbum Maria med make och barn i trädgården Maria kom som båtflykting 17

19 I slutet av 1944 beräknar man att det dessutom fanns andra flyktingar från Estland i Sverige. Jag minns flykten till Sverige som ett äventyr, säger Algot Slät. Jag var tio år och låg tillsammans med min klasskamrat Olle på fördäck i den öppna båten. När Stockholm dök upp flödade staden av ljus och husen blänkte som om vi var på väg mot kungens slott. Jag som kom från en grå timrad stuga hade aldrig sett en sådan glans. För Algots mamma Maria kändes det säkert annorlunda. Hon hade lämnat sin gård Stoas på Ormsö och fick aldrig återse den. Småjordbrukare i Estland Maria Slät föddes på ön Ormsö i Estland På Ormsö var nästan alla svensktalande, berättar Algot. Det var ett ålderdomligt samhälle, vi levde i stort sett på självhushåll. Jorden brukades enligt gamla metoder och jag tror att det bara Sviby, Ormsö, Estland i början av 1930-talet. Estlandssvenska kulturföreningen 18 Från isvak till robofold

20 fanns en traktor på hela ön. Jordbruken var små med fem, sex kor, några grisar, höns, får och hästar. I vår familj hade vi tre hästar, Trixi, Ella och Sicke. Familjerna på öarna levde sina liv i ganska stor avskildhet från det övriga Estland. Varje ö hade sin dialekt och i skolan undervisade man på rikssvenska. Maria förstod estniska men hon talade det sällan. Andra världskriget År 1940 besattes Estland av sovjetiska trupper, var landet ockuperat av tyska trupper och 1944 återerövrades Estland av Sovjetunionen. Algot minns hur de främmande soldaterna inkvarterades i granngården. Kulorna ven, trädgrenar knäcktes, barnen vande sig vid att söka skydd bakom stenar och buskar. Vår gård låg i skottgluggen. En lördagseftermiddag, när vi som vanligt skulle bada bastu, var min storebror Hjalmar och jag lite ostyriga. Vi sprang omkring på gårdsplanen och jagade varandra istället för att gå in i bastun. Eftersom männen alltid badade först fick kvinnorna vänta, så mamma och mina systrar kom och tjatade på oss att skynda på. Då small det till! En kanonkula slog ner precis vid bastuväggen och förstörde den. Vår olydighet räddade våra liv. Estlandssvenska kulturföreningen Minor som blåst iland kunde användas av bönderna som bykkar. Ormsö 1930-talet. Maria kom som båtflykting 19

21 Maria var redan änka. Barnens pappa hade ramlat ner från ladugårdsstegen och fick ingen vård på grund av kriget. Han dog hemma på gården. Äldste sonen Alexander var sjutton år och mobiliserad mot sin vilja, först av ryssarna, sedan av tyskarna och sedan av ryssarna igen. Ensam kvar var Maria med ansvaret för fyra barn. Flykten till Sverige Klockan tre på eftermiddagen den tjugonde juli 1944 tar Maria med sig barnen Linda, Elfrida, Hjalmar och Algot och skyndar till Sviby brygga på Ormsö. När kriget bröt ut ville alla estlandssvenskar på Ormsö komma till Sverige, berättar Algot. Mamma hade ansökt om tillstånd och fått papper som tillät henne att lämna Estland tillsammans med mina systrar och mig. Jag var yngste sonen. Men båda mina storebröder hade fyllt femton år och fick därför inget utresetillstånd. Maria var beredd på uppbrottet, brudkistan var packad med det nödvändigaste. Den tjugonde juli höll hon på att hänga tvätt när Segelskutan som förde Ormsöborna från Sviby brygga till Rohuküla på estländska fastlandet. Estlandssvenska kulturföreningen 20 Från isvak till robofold

22 Estlandssvenska kulturföreningen Ombord på M/S Juhan. Denna båt gjorde nio resor från 21 juni till 11 september 1944 mellan Estland och Sverige. Omkring estlandssvenskar evakuerades. en grannkvinna kom springande och ropade: Ska du inte med? De andra byarna har gett sig av! Maria lämnade genast vad hon hade för händer, samlade ihop barnen och tog farväl av gården. Det var hemskt att lämna djuren vind för våg. Och Alexander som var på slagfältet! Och Hjalmar som hade fyllt femton! Men i villervallan som utbröt lyckades mamma få en annan familj att säga att Hjalmar var deras son och på så vis kom också han med båten. Klockan sex samma dag lämnade en fullastad segelbåt Sviby brygga mot estländska fastlandet. I Rohuküla väntade sedan familjerna på motorskonaren M/S Juhan som förde dem till Sverige. Den 22 juli steg de iland i Värtahamnen i Stockholm. Flykten var över. Båtflyktingarna fördes till Johannesskolan i Stockholm. Eftersom det var sommarlov stod skolsalarna tomma. Vi sov på madrasser på golvet i långa rader. Jag fick sova bredvid mamma och mina systrar men Hjalmar måste sova i ett klassrum med bara karlar. Maria kom som båtflykting 21

23 Flyktingarna steg i land i Värtahamnen i Stockholm. Maria Häggblom (med barnvagnen) arbetade senare tillsammans med Maria Slät på AB Fittja Familjetvätt. Estlandssvenska kulturföreningen Vid läkarundersökningen som följde upptäcktes att äldsta dottern Linda hade en hjärntumör. Hon lades in på sjukhus medan Estlandssvenska kvinnor på flyktingförläggningen i Doverstorp. Estlandssvenska kulturföreningen resten av familjen skickades till en flyktingförläggning i Doverstorp utanför Finspång i Östergötland. Jag var bara tio år, men nu var det inte tal om att få sova ihop med mamma längre. Jag fick klättra upp i en våningssäng i en av mansbarackerna. Fast jag kände mig trygg ändå. Under mig sov brevbäraren från min by och han varnade mig, lite skämtsamt, att han skulle slå knut på mig om jag kissade på mig. 22 Från isvak till robofold

24 Köksbiträde på Ånga herrgård Efter en och en halv månad på flyktingförläggningen skickades familjen Slät till Ånga herrgård utanför Nyköping. Det var en stor lantbruksegendom som ägdes och drevs av familjen Palme von Born. Maria, som hade ägt och brukat sin egen jord, blev nu köksbiträde. Dottern Elfrida fick hjälpa till i serveringen och Hjalmar blev dräng. När inte Algot gick i skolan utförde han olika sysslor på gården, som att gallra betor, samla maskrosblad till hönsen eller rensa ogräs. Familjen fick två små tjänsterum i huvudbyggnaden. Algot minns den här tiden som lycklig. Det fanns andra barn på gården, några var statarbarn och familjen Palme hade tagit hand om finska krigsbarn också, så det fanns många barn att leka med. Men Maria vantrivdes. Frun i huset, Hanna Palme von Born, var Olof Palmes farmor. Det var en bestämd kvinna, fast mamma klagade inte på henne. Familjen Släts privata fotoalbum Ånga Gård i Sörmland. Gården tillhörde och drevs av familjen Palme von Born. Maria kom som båtflykting 23

25 Värre var det med kokerskan. Mamma måste arbeta under henne i köket och det var bråk och ovett dagarna i ända. Mamma som var van att ta ansvar själv måste underordna sig, lyda, tiga och lida. Bäst trivdes hon de dagar hon fick gå i skogen och plocka bär och svamp. Kumla Gård. Ett vindsrum på Kumla Gård Efter tre år på Ånga herrgård såg Maria en möjlighet att flytta. Under ett besök i Stockholm hade hon träffat några estlandssvenskar som bodde och arbetade i Fittja utanför Stockholm. De hjälpte henne med kontakter och Maria lyckades ordna ett arbete åt sig som tvätterska på AB Fittja Familjetvätt. Hon blev också lovad en bostad, ett möblerat rum på Kumla Gård som låg i närheten av tvätten. Algot sörjde när hans mamma packade ner familjens få tillhörigheter i brudkistan. Vi åkte lastbil till Fittja, berättar han och blir lite blank i ögonen. Mamma och Elfrida satt i förarhytten. Jag satt på flaket och såg kamraterna försvinna. Tryggheten togs ifrån mig igen. Ankomsten till Kumla Gård blev en besvikelse. Detta var sannerligen ingen vacker herrgård, det var ett äldre förfallet tvåvåningshus med några tillhörande uthus. Gården var uppdelad på fem lägenheter som fungerade som genomgångsbostäder för estlandssvenska flyktingar. Maria och barnen tilldelades ett rum på vinden. Algot skakar tankfullt på huvudet. Algot Slät Möblerna som vi blivit lovade såg vi inget av. Jag gick till vedboden och hämtade några huggkubbar som vi 24 Från isvak till robofold

26 kunde sitta på och mamma tog upp sina mattor ur brudkistan. Hon bredde ut dem på golvet och där sov vi sedan. Nästa morgon var Marias och barnens armar fulla av röda prickar. Först trodde vi att vi hade blivit smittade av någon sjukdom, men sedan förstod vi att det var insektsbett för det kliade förfärligt. Algot skämdes i skolan och försökte dölja sin rödprickiga kropp. Särskilt besvärligt var det på gymnastiken då betten lyste som stoppsignaler på hans nakna armar och ben. Maria gjorde allt för att rummet skulle bli av med vägglössen. Det var nästan omöjligt, de levde och förökade sig bakom de trasiga tapeterna. Inte heller i Estland hade familjen Slät haft vatten och avlopp inomhus, men de hade haft sin egen bastu, brunn med friskt vatten och eget välskött dass. Här på Kumla Gård var både huvudbyggnaden och uthusen förfallna och familjen delade detta förfall med minst tjugo andra estlandssvenskar. Här var trångt och lyhört, i trappan stod illaluktande slaskhinkar. Algot minns med en rysning hur det var att gå ut med slasken. Det fanns en stor slaskgrop utomhus. När man slängde i sitt avfall fullkomligt vällde råttorna upp. Jag har varken förr eller senare sett så många och så feta råttor. Hjalmar Slät Algot Slät Maria i vindsrummet på Kumla Gård, I vindsrummet, Elfrida med Karl-Gunnar i sitt knä, Maria och Algot. Maria kom som båtflykting 25

27 AB Fittja Familjetvätt Bara en dag efter ankomsten till Kumla Gård började Maria arbeta som tvätterska på Fittja Familjetvätt. Där arbetade redan flera av estlandssvenskarna som bodde på Kumla Gård. Algot kan inte svara på frågan om hans mor trivdes med sitt nya arbete eller ej. Hon tänkte nog att hon måste trivas, svarar han nyktert. Det fanns inget annat val. Men att Maria trivdes bättre som tvätterska än som piga är han övertygad om. På Fittja Familjetvätt slapp hon bli utskälld och hunsad och där hade hon arbetskamrater som delade hennes öde. Jag hörde aldrig mamma klaga, säger Algot. Det låg inte för henne. Hon ville framför allt försörja sig själv och inte ligga någon människa, eller det svenska samhället, till last. Hon gick upp tidigt på morgnarna, tände eld i spisen och kokade gröt till frukost. Sedan gick hon till tvätten. Visst var hon trött på kvällarna efter att ha stått och strukit en hel dag, men hon var nöjd med att hon gjorde rätt för sig. Lönen var låg, men inte heller den klagade Maria på. I början av 1950-talet tjänade hon omkring 300 kronor i veckan. Då arbetade hon från måndag morgon Maria vid strykbordet på AB Fittja Familjetvätt. Slutet av 1940-talet. till lördag eftermiddag. Hagalunds Tvätterimuseum i Vårby 26 Från isvak till robofold

28 Mamma var van att hushålla med pengar, minns Algot. Något hon uppskattade på Kumla Gård var att hon kunde gräva upp ett potatisland i trädgården. Det var högtid hemma hos oss när vi satte oss till bords med vår egen nyskördade potatis. Genom andra estlandssvenskar som bodde på Kumla Gård fick Maria också nyheter från Estland. I tre år hade hon levt i ovisshet om äldsta sonen Alexanders öde, men nu fick hon veta att han levde. Livrädd för fackförening och politik I mammas svenska främlingspass stod det att hon inte fick ta del i politisk propaganda i Sverige. Det tog mamma bokstavligt, säger Algot, så bokstavligt att hon var livrädd också för fackföreningsrörelsen, ABF och SSU. Utdrag ur främlingspasset: Längst bak i passet finns en lista på erhållen klädutrustning. I passet finns också en stämpel med följande text: Visering beviljad under förutsättning att passinnehavaren icke i Sverige tager del i politisk propaganda. Maria kom som båtflykting 27

29 Algot berättar hur han kom hem en eftermiddag och glatt talade om att han hade anmält sig till ett fotbollslag. Jag tyckte om att sparka boll och de andra grabbarna i Fittja och Norsborg var med i SSU:s lag. Mamma blev hysterisk och befallde mig att genast gå tillbaka och säga upp min anmälan. Hon trodde att vi skulle kunna bli utvisade för att jag gjort något så politiskt. Likadant var det när Algot ville ha en estländsk liten bordsflagga. Han bad sin storasyster Elfrida att sy en åt honom. Hon tvekade in i det längsta, tänk om vi kom i klammeri med den svenska staten? Till slut gav Elfrida upp inför Algots tjat och tog fram sin mammas symaskin från brudkistan. Av några blå, svarta och vita lappar sydde hon ihop en liten flagga. Algot lovade på hedersord att absolut inte visa flaggan för någon enda människa. SSU:s fotbollslag måste han dock avstå från. Även Elfrida arbetade på Fittja Familjetvätt. Med tiden kände sig mor och dotter tryggare och båda gick med i facket. Elfrida utvecklades till en mycket aktiv facklig medlem inom Fabriks. Mormor, barn och barnbarn som tvätteriarbetare Maria arbetade på Fittja Familjetvätt fram till sin pensionering. Elfrida arbetade där i tolv år, ända tills företaget gick i konkurs Därefter arbetade hon på andra tvättanläggningar i Huddinge. Elfridas son Karl-Gunnar arbetade också på sin mormors och mammas arbetsplatser under sina skollov. Han beskriver den dåliga arbetsmiljön: Från mitten till slutet av 1960-talet var allting gammalt och utslitet. Det var överslag i de livsfarliga elledningarna, det var mögligt och ruttet eftersom bra ventilation saknades. Elfrida arbetade mestadels med sortering av smutstvätten. Karl- Gunnar som var en ung man fick sköta tvättmaskinerna. Han skämdes när han upptäckte att han hade högre lön än sin mor, fastän hon hade tyngre arbetsuppgifter och hade arbetat längre. 28 Från isvak till robofold

30 Hagalunds Tvätterimuseum i Vårby Marias dotter Elfrida, till höger, arbetar med utslagning av den våta tvätten före varmmanglingen. AB Fittja Familjetvätt 1950-talet. Maria behöll sitt modersmål Maria bodde på Kumla Gård tills fastigheten revs i början av talet. De sista veckorna bodde hon och barnbarnet Karl-Gunnar ensamma kvar i det förfallna boningshuset. Karl-Gunnar minns hur han och Maria sov på trasmattor på golvet. Vi stannade för att jag skulle slippa byta skola mitt i terminen. Det är underligt att tänka att när mormor flyttade in på Kumla gård sov hon på trasmattor och när hon flyttade ut tjugofem år senare var det likadant. Maria flyttade till en lägenhet på ett rum och kök i Tumba. Där bodde hon till sin död Mamma klarade sig själv in i det sista, berättar Algot. Hon var Maria kom som båtflykting 29

31 Maria, till vänster, tillsammans med en granne på en parkbänk i Tumba i mitten av 1970-talet. Algot Slät nöjd med att inte ha någon överhet som kontrollerade henne. Hon åkte till Estland en gång för att träffa Alexander, men hon kom aldrig tillbaka till Ormsö. Nog längtade hon dit. Från en parksoffa i Tumba följde Maria årstidernas växlingar. Hon saknade korna, hästarna, ängarna, blommorna, slåttern, skördetiden och hon saknade livet på det lilla jordbruket. När tjälen gick ut marken på våren sa hon alltid: Nu har he blive vår å jorde har blive varm, så om ve vare tär haim nu, tå skuld ve säte toflar.* Gunilla Lundgren * Nu har det blivit vår och jorden är varm, så om vi vore där hemma nu, då skulle vi sätta potatis. 30 Från isvak till robofold

Prov svensk grammatik

Prov svensk grammatik Prov svensk grammatik Markera det alternativ som du anser vara rätt i meningarna nedan. Det är bara ett av alternativen som är rätt i varje mening. 1. När farfar hade ätit åt har ätit, sov han middag.

Läs mer

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Huset på gränsen Roller Linda Hanna Petra Dinkanish Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Scen 1 Linda, Hanna och Petra kommer in och plockar svamp som dom lägger i sina korgar - Kolla! Minst

Läs mer

MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA

MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA Bild 1: Annas bakgrund Anna växte upp i en fattig familj. Många syskon, trångt och lite mat. Föräldrarna arbetade båda två, och även Annas äldre syskon. Anna fick börja arbeta

Läs mer

Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en

Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en Den magiska sjön. (Saga från Chile) Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en dag få ärva hela kungariket, men han var så sjuklig och svag att kungen undrade om

Läs mer

SJÖODJURET. Mamma, vad heter fyren? sa Jack. Jag vet faktiskt inte, Jack, sa Claire, men det bor en i fyren.

SJÖODJURET. Mamma, vad heter fyren? sa Jack. Jag vet faktiskt inte, Jack, sa Claire, men det bor en i fyren. SJÖODJURET Klockan var 10 på förmiddagen en solig dag. Det var en pojke som letade efter stenar på stranden medan mamma solade. Stranden var tom. Vinden kom mot ansiktet. Det var skönt. Pojken hette Jack.

Läs mer

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA Daniel Lehto 2011 daniellehto@yahoo.se Till Julia PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO Pappa jobbar på ett boende för gamla människor. Det är ett roligt

Läs mer

Insekternas värld Jorden i fara, del 1. KG Johansson

Insekternas värld Jorden i fara, del 1. KG Johansson Insekternas värld Jorden i fara, del 1 KG Johansson SMAKPROV Publicerad av Molnfritt Förlag Copyright 2014 Molnfritt Förlag Den fulla boken har ISBN 978-91-87317-31-6 Boken kan laddas ned från nätbutiker

Läs mer

Sagan om Nallen Nelly

Sagan om Nallen Nelly Sagan om Nallen Nelly Titel Författare Det var en gång en flicka som hette Lisa som bodde i Göteborg. Lisa tog med sig skolans nalle Nelly på resan till mormor som bodde i Kiruna. Lisa åkte tåg med Nelly

Läs mer

Rödluvan. Med bilder av Mati Lepp

Rödluvan. Med bilder av Mati Lepp Rödluvan Med bilder av Mati Lepp Det var en gång en liten flicka som var så söt och rar att alla människor tyckte om henne. Den som älskade henne allra mest var hennes gamla mormor. Alltid när hon kom

Läs mer

Göteborg för att hämta sin familj ifrån flygplatsen. Det var så kul att kolla på flygplan från nära håll tyckte Mahdi. Nu var det inte långt kvar

Göteborg för att hämta sin familj ifrån flygplatsen. Det var så kul att kolla på flygplan från nära håll tyckte Mahdi. Nu var det inte långt kvar Mötet med det okända I en av de små byarna i Ghazni som ligger i östra Afghanistan bodde det fattiga familjer. Byn kallades för ''Nawdeh''. De flesta män i byn var jordbrukare, affärsmän, bönder och vissa

Läs mer

Tvättarbostället Hagalund Hagalunds Tvätterimuseum 20 år 1994-2014

Tvättarbostället Hagalund Hagalunds Tvätterimuseum 20 år 1994-2014 Tvättarbostället Hagalund Hagalunds Tvätterimuseum 20 år 1994-2014 Vid Albysjöns strand i Vårby, Huddinge kommun, på gränsen till Botkyrka, öppnades 1994 Sveriges första tvätterimuseum. Platsen var ett

Läs mer

Sju små sagor. i urval av Annika Lundeberg

Sju små sagor. i urval av Annika Lundeberg Lilla Sju små sagor i urval av Annika Lundeberg Bockarna Bruse Med bilder av Christina Alvner Det var en gång tre bockar, som skulle gå till sätern och äta sig feta och alla tre hette de Bruse. Vägen till

Läs mer

Vad betyder ett eget hem för dig? Är det lätt eller svårt att få en egen bostad där du bor?

Vad betyder ett eget hem för dig? Är det lätt eller svårt att få en egen bostad där du bor? Denna lektion är hämtad ur Ord och lästräning av Lena Sundberg Holmberg och Kristina Asker. Ord och lästräning består av fyra häften som övar och repeterar ord tematiskt inför det nationella provet i sfi.

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina!

Du är klok som en bok, Lina! Du är klok som en bok, Lina! Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen, men på

Läs mer

Buslus. 1. Buslus flyttar inomhus

Buslus. 1. Buslus flyttar inomhus Buslus 1. Buslus flyttar inomhus Det var en gång en liten lus som hette Buslus. Hon bodde i ett träd med sin storebror och sin lillasyster. Deras mamma och pappa fanns inte längre, de hade hoppat upp på

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen,

Läs mer

Max, var är du? LÄSFÖRSTÅELSE MARIA FRENSBORG ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN

Max, var är du? LÄSFÖRSTÅELSE MARIA FRENSBORG ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN MARIA FRENSBORG LÄSFÖRSTÅELSE kapitel 1 scouterna(sid 3, rad 8), grupp för ungdomar som tycker om naturen försvunnen (sid 3, rad10), borta parkeringen (sid 4, rad 1), där man

Läs mer

Sömngångare. Publicerat med tillstånd Förvandlad Text Mårten Melin Bild Emma Adbåge Rabén & Sjögren. I_Förvandlad2.indd 7 2011-01-26 15.

Sömngångare. Publicerat med tillstånd Förvandlad Text Mårten Melin Bild Emma Adbåge Rabén & Sjögren. I_Förvandlad2.indd 7 2011-01-26 15. Sömngångare När jag vaknade la jag genast märke till tre konstiga saker: 1. Jag var inte hungrig. Det var jag annars alltid när jag vaknade. Fast jag var rejält törstig. 2. När jag drog undan täcket märkte

Läs mer

sid.1 RÖDLUVAN OCH VARGEN Av Daniel Wallentin och Janne Widmark Film i Dalarna Version 3 Kaserngården 13 2008-02-28 791 40 FALUN 023-262 82

sid.1 RÖDLUVAN OCH VARGEN Av Daniel Wallentin och Janne Widmark Film i Dalarna Version 3 Kaserngården 13 2008-02-28 791 40 FALUN 023-262 82 sid.1 OCH Av Daniel Wallentin och Janne Widmark Film i Dalarna Version 3 Kaserngården 13 2008-02-28 791 40 FALUN 023-262 82 sid.2 EXT. I SKOGEN/ÅN DAG SCEN 1 (10 år) - en söt liten flicka med en röd luva

Läs mer

Ljusets barn. en resa mot självständighet

Ljusets barn. en resa mot självständighet Ljusets barn en resa mot självständighet 1 2 Ljusets barn - en resa mot självständighet Copyright 2012, Eva Lager Ansvarig utgivare: Eva Lager Omslagsbilder: Viktoria Wigenstam (Glommersträsk) Framställt

Läs mer

kapitel 1 Publicerat med tillstånd Dilsa och den falska förälskelsen Text Petrus Dahlin Bild Sofia Falkenem Rabén & Sjögren 2013

kapitel 1 Publicerat med tillstånd Dilsa och den falska förälskelsen Text Petrus Dahlin Bild Sofia Falkenem Rabén & Sjögren 2013 kapitel 1 I morgon börjar sommarlovet och vi ska åka till Gröna Lund. Om sommaren fortsätter på det här sättet kommer det att bli den bästa i mitt liv. Jag sitter hemma på rummet och har just berättat

Läs mer

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land.

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land. Jag träffade Elmir för att prata om hans flykt från Bosnien till Sverige när kriget bröt ut och belägringen av Sarajevo inträffade i början på 1990-talet. Han berättade hur det var precis innan det bröt

Läs mer

2 Han berättar om rollen han vill ha och varför han måste gå ner i vikt för att få den.

2 Han berättar om rollen han vill ha och varför han måste gå ner i vikt för att få den. Flawless av Alexandra Loonin Tre kvinnor. Jag sitter på en bar med en kompis som har slutat äta. Han berättar om rollen han vill ha och varför han måste gå ner i vikt för att få den. Han säger att han

Läs mer

Latte i lådan Mette Vedsø

Latte i lådan Mette Vedsø Lärarmaterial SIDAN 1 Boken handlar om: Kamal vill gärna ha ett eget marsvin, men hans mamma tycker inte att man ska ha djur i bur. Nu ska Kamal ta hand om Klaras marsvin, Lotto. Han är jätteglad för det.

Läs mer

Idag ska jag till djurparken! Wow vad kul det ska bli. Det var 2 år sedan jag var där sisst? Hur gammal var Rut då?

Idag ska jag till djurparken! Wow vad kul det ska bli. Det var 2 år sedan jag var där sisst? Hur gammal var Rut då? MATTE PÅ ZOO HEJSAN! Jag heter Mattias och jag är 8 år. Jag kallas Matte, det har jag gjort sedan jag var väldigt liten. Jag har tre syskon. Elin, Matilda och Rut. Elin är två år mindre än mig. Matilda

Läs mer

en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum

en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum Mor gifter sig - högläsning med uppgifter, läs- och funderingsfrågor Det här är en serie lektioner som utgår från den lättlästa versionen

Läs mer

2012 Trollhättan Energi AB Förrådsgatan 2 Box 933 461 29 Trollhättan Tel 020-89 90 00 www.trollhattanenergi.se

2012 Trollhättan Energi AB Förrådsgatan 2 Box 933 461 29 Trollhättan Tel 020-89 90 00 www.trollhattanenergi.se 2012 Trollhättan Energi AB Förrådsgatan 2 Box 933 461 29 Trollhättan Tel 020-89 90 00 www.trollhattanenergi.se Trollhättans Stad Tekniska Förvaltningen Renhållningen Tingvallavägen 36 461 32 Trollhättan

Läs mer

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå.

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå. Solen har gått ner Solen har gått ner, mörkret faller till, inget kan gå fel, men ser vi efter får vi se För det är nu de visar sig fram. Deras sanna jag, som ej får blomma om dan, lyser upp som en brand.

Läs mer

Böcker för barn 1 år. Låna böcker gratis på biblioteket. Köp dem i bokhandeln. På nätet. I mataffären. Barn älskar böcker

Böcker för barn 1 år. Låna böcker gratis på biblioteket. Köp dem i bokhandeln. På nätet. I mataffären. Barn älskar böcker Böcker för barn 1 år Låna böcker gratis på biblioteket. Köp dem i bokhandeln. På nätet. I mataffären. Barn älskar böcker Knacka på! Av Anna-Clara Tidholm Alfabeta Lalo trummar Av Eva Susso och Benjamin

Läs mer

Lätt att läsa för vuxna

Lätt att läsa för vuxna Lätt att läsa för vuxna Lätt att läsa för vuxna är ett lästräningsmaterial omfattande 10 häften. Följande titlar ingår i serien: Amina och Dallila Mats bakar Erik och Ali spelar fotboll Evas halsband Fatima

Läs mer

RÖdens kartongskola hade varit stängd länge. Dels hade hans elever tröttnat på att lära sig hundsaker, dels orkade han inte slicka läroböckerna lika

RÖdens kartongskola hade varit stängd länge. Dels hade hans elever tröttnat på att lära sig hundsaker, dels orkade han inte slicka läroböckerna lika RÖdens kartongskola hade varit stängd länge. Dels hade hans elever tröttnat på att lära sig hundsaker, dels orkade han inte slicka läroböckerna lika noga längre. Och sedan Pricknallen flyttat in fanns

Läs mer

Sånger och ramsor Öppna förskolan Sävsjö

Sånger och ramsor Öppna förskolan Sävsjö Sånger och ramsor Öppna förskolan Sävsjö 1. När man sjunger så blir man så glad När man sjunger så blir man så glad. När man sjunger så blir man så glad. Så det vill man göra varendaste dag, ja, det vill

Läs mer

Dubbelt utsatt. Berättelser om våld mot kvinnor med funktionsnedsättning

Dubbelt utsatt. Berättelser om våld mot kvinnor med funktionsnedsättning Dubbelt utsatt Berättelser om våld mot kvinnor med funktionsnedsättning Kvinnor berättar om sina liv Det här är en lättläst version av boken Dubbelt Utsatt. Den handlar om kvinnor med funktionsnedsättning

Läs mer

De gröna demonerna. Jorden i fara, del 2

De gröna demonerna. Jorden i fara, del 2 De gröna demonerna Jorden i fara, del 2 KG Johansson SMAKPROV Publicerad av Molnfritt Förlag Copyright 2014 Molnfritt Förlag Den fulla boken har ISBN 978-91-87317-35-4 Boken kan laddas ned från nätbutiker

Läs mer

Ett. j a g s i t t e r e n stund med pennan mot papperet innan det

Ett. j a g s i t t e r e n stund med pennan mot papperet innan det Ett Jag har älskat tre män. Tobias var den förste. Han gav mig Gud. Den andre, Christer, gav mig kärlek. Och ett barn han aldrig ville veta av. Den tredje mannen heter Bengt. Han kom med döden. j a g s

Läs mer

barnhemmet i muang mai fredag 6 maj - tisdag 17 maj

barnhemmet i muang mai fredag 6 maj - tisdag 17 maj barnhemmet i muang mai fredag 6 maj - tisdag 17 maj Nu händer det så mycket hos oss på barnhemmet att vi knappt själva hänger med. Det har kommit många nya barn. Det har varit skolstart och sjukdomsfall.

Läs mer

Flyttade. Isak den 21e dec 2011. Nilstorp. För 3 år sen köpte vi Nilstorp. Det tog 1 timme att åka dit. När vi kom fram plockade jag och Anton blåbär.

Flyttade. Isak den 21e dec 2011. Nilstorp. För 3 år sen köpte vi Nilstorp. Det tog 1 timme att åka dit. När vi kom fram plockade jag och Anton blåbär. Vi i klass 3 A har gjort tidslinjer och prickat in viktiga händelser i våra liv. Dessa händelser har vi skrivit berättelser om. Här är våra berättelser som vi gjort under hösten 2011. Flyttade Innan vi

Läs mer

Vokalprogrammet Sara Wiberg Hanna Hägerland

Vokalprogrammet Sara Wiberg Hanna Hägerland Vokalprogrammet Sara Wiberg Hanna Hägerland Filmer och diktamen Till detta häfte finns en internetsida. Där hittar du filmer om vokalerna. Du kan också träna diktamen. vokalprogrammet.weebly.com Titta

Läs mer

Ellie och Jonas lär sig om eld

Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Textbearbetning: Boel Werner och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Grafisk form: Per

Läs mer

25 Publicerat med tillstånd Stora boken om Sandvargen Text Åsa Lind Bild Kristina Digman Rabén & Sjögren 2006

25 Publicerat med tillstånd Stora boken om Sandvargen Text Åsa Lind Bild Kristina Digman Rabén & Sjögren 2006 Zackarina hade målat en tavla, med vattenfärger. Den hade inget namn, men den var stor och fin och lysande blå, med stänk och prickar i gult och rött, och nu ville hon sätta upp den på väggen. Jag måste

Läs mer

Kardía. fåglar en sol. ett berg en gungställning. ett träd. en bro. gräs. en å. Substantiv. Hanna Hägerland

Kardía. fåglar en sol. ett berg en gungställning. ett träd. en bro. gräs. en å. Substantiv. Hanna Hägerland Kardía fåglar en sol ett berg en gungställning ett träd en bro gräs en å Substantiv Hanna Hägerland Innehåll Vad är substantiv? 2 Substantivens ordlista 3 Ringa in substantiv 4 Substantiv i bestämd form

Läs mer

Emigration betyder att man flyttar från sitt land. Vi säger, att man emigrerar från sitt land. Man kan också säga, att man utvandrar från sitt land.

Emigration betyder att man flyttar från sitt land. Vi säger, att man emigrerar från sitt land. Man kan också säga, att man utvandrar från sitt land. Människor har flyttat i alla tider För två miljoner år sedan uppkom de första människorna i Afrika. Allt sedan dess har människor spritt sig över hela jorden. I alla tider har människor också flyttat från

Läs mer

Ellie och Jonas lär sig om eld

Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Textbearbetning: Boel Werner Illustrationer: Per Hardestam 2005 Räddningsverket, Karlstad Enheten för samhällsinriktat säkerhetsarbete Beställningsnummer:

Läs mer

hennes kompisar, dom var bakfulla. Det första hon säger när jag kommer hem är: -Vart har du varit? - På sjukhuset Jag blev så ledsen så jag började

hennes kompisar, dom var bakfulla. Det första hon säger när jag kommer hem är: -Vart har du varit? - På sjukhuset Jag blev så ledsen så jag började Blodfrost Värsta samtalet jag någonsin fått. Det hände den 19 december. Jag kunde inte göra någonting, allt stannade, allt hände så snabbt. Dom berättade att han var död, och allt började så här: Det var

Läs mer

Slutsång. Slut för idag, tack för idag. Vi ska ses på torsdag. och ha det så bra!

Slutsång. Slut för idag, tack för idag. Vi ska ses på torsdag. och ha det så bra! Slutsång Melodi: "Tack ska du ha, Kalle heter jag, vad du heter gör detsamma tack ska du ha!" Slut för idag, tack för idag. Vi ska ses på torsdag och ha det så bra! En liten båt En liten båt blir ofta

Läs mer

OM ATT VARA HUND. Jag heter faktiskt Brandy Brandt, är ärlig, snäll och talar sant. Jag är en hund av ädel sort med krullig päls och svansen kort.

OM ATT VARA HUND. Jag heter faktiskt Brandy Brandt, är ärlig, snäll och talar sant. Jag är en hund av ädel sort med krullig päls och svansen kort. 1 OM ATT VARA HUND Jag heter faktiskt Brandy Brandt, är ärlig, snäll och talar sant. Jag är en hund av ädel sort med krullig päls och svansen kort. H ar du någon gång undrat över hur det är att vara en

Läs mer

En dag så gick vi runt på skolan och pratade. Då så såg vi en konstig dörr. Den var vit och hade en svart ruta och den luktade inte gott.

En dag så gick vi runt på skolan och pratade. Då så såg vi en konstig dörr. Den var vit och hade en svart ruta och den luktade inte gott. Hej! Hej! Jag heter Peter och jag är tio år. Jag går på Tallbergskolan. Det finns många snälla på våran skola, men våran vaktmästare är jag väldigt rädd för. Han ser sur ut. Jag har en bästis som heter

Läs mer

...som små ljus. i huvudet. Marika Sjödell

...som små ljus. i huvudet. Marika Sjödell ...som små ljus i huvudet Marika Sjödell ...som små ljus i huvudet Copyright 2012, Marika Sjödell Ansvarig utgivare: Marika Sjödell Illustratör: Åsa Wrange Formgivare: Patrik Liski Framställt på vulkan.se

Läs mer

BARN, BAD OCH VAtten.

BARN, BAD OCH VAtten. BARN, BAD OCH VAtten. ingen ska drunkna Varje år drunknar nio barn i Sverige. Många av olyckorna i vatten händer nära barnens hem. Alla vuxna tänker inte på att det kan finnas farliga platser för barn

Läs mer

HISTORIEN OM KARIN OCH GUNNAR GUNNAR

HISTORIEN OM KARIN OCH GUNNAR GUNNAR HISTORIEN OM KARIN OCH GUNNAR GUNNAR 1905 för mer än 100 år sedan födde Vilma Grahn en pojke som fick namnet Johan Gunnar. Gunnar var min far. Vilma hette Forsberg som ogift, men var nu gift med Frans

Läs mer

Inplaceringstest A1/A2

Inplaceringstest A1/A2 SVENSKA Inplaceringstest A1/A2 Välj ett ord som passar i meningen. Skriv inte det! Ring in bokstaven med det passande ordet! Exempel: Smöret står i kylskåpet. a) om b) på c) i d) från Svar c) ska ringas

Läs mer

Tvätta rätt, det är lätt som en plätt!

Tvätta rätt, det är lätt som en plätt! Äsch, det går bort i tvätten! Tvätta rätt, det är lätt som en plätt! Känslan av nytvättat! Det finns få känslor som går upp mot att krypa ner mellan rena lakan. Eller för den delen, ta på sig en nytvättad

Läs mer

Kapitel 3. Här är en karta över ön

Kapitel 3. Här är en karta över ön Kap 1 Skeppet Jag var på en färja och jag skulle över till Danmark och spela Champions League finalen som är det bästa man kan vinna i fotbollsvärlden. Jag spelar i FC Liverpool och vi ska möta Bayern

Läs mer

funderings- och diskussionsfrågor samt fördjupningsuppgifter

funderings- och diskussionsfrågor samt fördjupningsuppgifter Axel var idiot funderings- och diskussionsfrågor samt fördjupningsuppgifter Ämne: SO, Historia Årskurs: 7-9, gymn Lektionstyp: reflektion, diskussion, informationssökning, presentation, skrivuppgift Lektionsåtgång:

Läs mer

ABC klubben. Historiestund med mormor Asta. Av Edvin Bucht. Djuptjärnsskolan Kalix

ABC klubben. Historiestund med mormor Asta. Av Edvin Bucht. Djuptjärnsskolan Kalix ABC klubben Historiestund med mormor Asta Av Edvin Bucht 3a Djuptjärnsskolan Kalix Nu är Lea, Jacob och Dennis på väg till sin mormor, Asta som hon heter. Dom körde från orten Kalix, till deras mormor,

Läs mer

Babybojen. Bad i hemmet för små barn

Babybojen. Bad i hemmet för små barn Babybojen Bad i hemmet för små barn Att bada med små barn Fler tips: Att göra före badet 1. Vattenvana - övningar i badet för de minsta När kan min bebis bada Att tänka på Tips när ni badar 2. Övningar

Läs mer

1. Han heter Tim. 2. Hon heter Lisa. 3. Hon heter Malin.

1. Han heter Tim. 2. Hon heter Lisa. 3. Hon heter Malin. Facit Extra! 1 s. 5 penna 3. papper 4. lexikon 5. dator 6. stol 7. elev 8. suddgummi 9. block 10. klocka 11. bord 1 bok s. 6 en penna 3. ett suddgummi 4. ett papper 5. en dator 6. en stol 7. ett block

Läs mer

KEA FIRAR LIVET D et var en spänd stämning i skolan den där dagen när resgruppen skulle utses. De hade jobbat så länge med projektet, och nu skulle till slut resan bli av. Fyra elever i fyran och två lärare,

Läs mer

istället, och reser än hit och än dit i tankarna. På en halv sekund kan han flyga iväg som en korp, bort från

istället, och reser än hit och än dit i tankarna. På en halv sekund kan han flyga iväg som en korp, bort från Reslust Tulugaq tycker att det är tråkigt att öva bokstäverna på tavlan. De gör det så ofta. Varje dag faktiskt! Så han ser ut genom fönstret istället, och reser än hit och än dit i tankarna. På en halv

Läs mer

Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall

Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall Nationalmuseums samlingar kan användas på många olika sätt i undervisningen i bland annat svenska, historia, samhällskunskap och bild. Möt konsten i en visning

Läs mer

Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5

Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5 Gjord av Kapitel 1 - Hej! Sid: 4-5 Kapitel 2 - Brevet 6-7 Kapitel 3 - Nycklarna 8-9 Kapitel 4 - En annan värld 10-11 Albin Kapitel 5 - En annorlunda vän 12-13 Kapitel 6 - Mitt uppdrag 14-15 Kapitel 7 -

Läs mer

BYRÅN SE OM DU KAN LÖSA GÅTAN! LÄMPLIGT FRÅN 7 ÅR OCH UPPÅT - TIDSÅTGÅNG: CA 20 MINUTER

BYRÅN SE OM DU KAN LÖSA GÅTAN! LÄMPLIGT FRÅN 7 ÅR OCH UPPÅT - TIDSÅTGÅNG: CA 20 MINUTER SE OM DU KAN LÖSA GÅTAN! LÄMPLIGT FRÅN 7 ÅR OCH UPPÅT - TIDSÅTGÅNG: CA 20 MINUTER Cindy Sherman är nästan alltid själv med i sina fotografier. Hon klär ut sig och spelar olika roller framför kameran. I

Läs mer

Jag har legat vaken hela natten, sa hon, och bara tänkt på honom. Hon fnissade till. Hon vände sig mot mig och det lyste om henne.

Jag har legat vaken hela natten, sa hon, och bara tänkt på honom. Hon fnissade till. Hon vände sig mot mig och det lyste om henne. Del 1 Det är jag som är kvar. Det är jag som ska berätta. Jag kände dem båda två, kände till hur de levde och hur de dog. Det är inte länge sedan det hände. Jag är ung, som de. Som de? Kan det vara möjligt?

Läs mer

KAPITEL 2. Publicerat med tillstånd Bankrånet Text Anna Jansson Bild Mimmi Tollerup Rabén & Sjögren 2010. Bankrånet inl.indd 18 2010-08-24 10.

KAPITEL 2. Publicerat med tillstånd Bankrånet Text Anna Jansson Bild Mimmi Tollerup Rabén & Sjögren 2010. Bankrånet inl.indd 18 2010-08-24 10. KAPITEL 2 De hade knappt kommit ut på gatan förrän Emil fick syn på Söndagsförstöraren. Tant Hulda brukade komma och hälsa på varje söndag, fast Vega som bott i huset före familjen Wern hade flyttat för

Läs mer

Min lillasyster Prim är världens bästa syster, det är hon jag oftast är med. Vi har till och med en massa hemligheter som vi inte har berättat för

Min lillasyster Prim är världens bästa syster, det är hon jag oftast är med. Vi har till och med en massa hemligheter som vi inte har berättat för Av: Sonja Det här är jag, Tris 16 September Kära dagbok, jag önskar att livet var mer som en film. Mer actionfyllt, kärlek. Istället så är livet bara tråkigt, stressat och en massa läxor hela tiden, dåligt

Läs mer

Balen börjar klockan sju. Farmor tycker om att titta på människorna på slottet. Kvinnorna har så vackra klänningar på sig.

Balen börjar klockan sju. Farmor tycker om att titta på människorna på slottet. Kvinnorna har så vackra klänningar på sig. Kapitel 14 Sjuk Aktivering 14.1. Självständighetsmiddag hos farmor, del 1 och 2. Vi lär oss om olika sjukdomar på svenska samt repeterar imperfekt. På väggen finns plansch/affisch med verb samt verbkort.

Läs mer

SMÅLAND. Kapitel 1. - Jag har en ide vi kan väl resa genom Sverige, till. - Jaa det är en jätte bra ide men, vad ska vi göra med min

SMÅLAND. Kapitel 1. - Jag har en ide vi kan väl resa genom Sverige, till. - Jaa det är en jätte bra ide men, vad ska vi göra med min Kapitel 1 SMÅLAND Vi är hemma i Malmö hos min kompis Stephanie och vi satt och tittade på tv och så tittade vi på ett program om Sveriges landskap. Sen kom Stephanie på en ide, hon sa - Jag har en ide

Läs mer

Första kapitlet. I vilket den första snön faller och den första snöbollen hamnar just där den inte ska.

Första kapitlet. I vilket den första snön faller och den första snöbollen hamnar just där den inte ska. Första kapitlet I vilket den första snön faller och den första snöbollen hamnar just där den inte ska. I detsamma hördes steg. Ingo vände sig om och fick se Roger komma gående mot hotellet i en sådan fart

Läs mer

Aktivering 6.1. Frukter och grönsaker. Vi lär oss vad olika frukter och grönsaker heter på svenska.

Aktivering 6.1. Frukter och grönsaker. Vi lär oss vad olika frukter och grönsaker heter på svenska. Kapitel 6 Boende Aktivering 6.1. Frukter och grönsaker. Vi lär oss vad olika frukter och grönsaker heter på svenska. Kursledaren har en bunt med substantivkort som föreställer grönsaker och frukter, så

Läs mer

Kapitel 3 ÖN. Ön jag bor på är ganska bergig. På vissa ställen är det slätter.

Kapitel 3 ÖN. Ön jag bor på är ganska bergig. På vissa ställen är det slätter. ÖN Kapitel 1 Jag heter sir Lincon och jag är en uppfinnare och en kapten. Jag är 42år gammal och jag föddes 1895 i Sverige. Jag har uppfunnit flygplanet, luftskeppet och robotfågeln. Mitt fartyg heter

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

Texter om mitt liv 1/8

Texter om mitt liv 1/8 Texter om mitt liv 1/8 Texter om mitt liv 2/8 Innehållsförteckning 1. Mitt namn... 3 2. Det här är jag... 4 3. Jag och min familj... 4 4. Jag som litet barn... 5 5. Den dagen glömmer jag aldrig... 6 6.

Läs mer

Gå vidare. Elsa Söderberg åk 6 Österbyskolan

Gå vidare. Elsa Söderberg åk 6 Österbyskolan Gå vidare Elsa Söderberg åk 6 Österbyskolan Förutom smärtan och sjukhuset så känns det rätt konstigt. Hela min familj sitter runt mig, tittar på mig och är bara tysta. Mitt namn är Lyra Locker och jag

Läs mer

Ställ er i en stor ring och håll varandra i händerna under hela dansleken.

Ställ er i en stor ring och håll varandra i händerna under hela dansleken. Flickorna de små 1. Flickorna de små uti ringen de gå, de tänka just som så, en vän jag kunde få, 2. och om du vill bli allra kärastes min så bjuder jag dig att i dansen 3. träda in. 4. För bomfaderalla,

Läs mer

Genomförandeplan Personlig omsorg

Genomförandeplan Personlig omsorg Fastställd 300 Vad ska göras Morgon Personlig hygien Klädsel Bäddning Diskning Sophantering När ska det göras Ca 8.30 Detta gör jag själv Jag går med min rollator bredvid dig till toaletten. Under tiden

Läs mer

Måndag 27 december. Publicerat med tillstånd Vingmuttern - min allra bästa vän Text Viveca Lärn Bild Eva Eriksson Rabén & Sjögren 2007

Måndag 27 december. Publicerat med tillstånd Vingmuttern - min allra bästa vän Text Viveca Lärn Bild Eva Eriksson Rabén & Sjögren 2007 Måndag 27 december Så fort jag vaknade i morse, tänkte jag: Jag är så glad. Så särskilt glad. Varför är jag så glad idag? Julaftonen var ju över för tusen år sen. Inte hade jag tappat några nya tänder.

Läs mer

Stall Flitige Lise. Resan. Boende

Stall Flitige Lise. Resan. Boende Stall Flitige Lise Jag hade min praktik med Klara Winkler, vi åkte ner till Holland, till stall Flitige Lise. Stall Flitige Lise är ett försäljnings och tillridningsstall. De flesta av hästarna ägs av

Läs mer

Musikstopp* Sätt på musik och alla skall springa (alt dansa, gå, hoppa...) när den stoppas skall alla stå still.

Musikstopp* Sätt på musik och alla skall springa (alt dansa, gå, hoppa...) när den stoppas skall alla stå still. Kom alla mina gymnaster * Alla ställer upp vid en linje och skall sedan ta sig över till motsatt sida som nedan... - Kom alla mina gymnaster, ropar ledaren. - Som vaddå?, svarar gymnsterna - Som... långa

Läs mer

Elever vid Kista folkhögskola berättar om. Min första tid i. Sverige

Elever vid Kista folkhögskola berättar om. Min första tid i. Sverige Elever vid Kista folkhögskola berättar om Min första tid i Sverige Baarlin berättar om första tiden i Sverige Jag heter Baarlin. Jag kom till Sverige i juli 2005. Jag åkte till Finland. Jag satt i arrest

Läs mer

Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han

Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han Någon som redan hade växt, det var Björnkram. Men han hade växt under vintern. Han hade alltid varit större än Springer Med Vinden men nu var han huvudet längre och nästan dubbelt så bred. Springer Med

Läs mer

Hörmanus till elevboken (sfi D)

Hörmanus till elevboken (sfi D) 1 Nyheter Lyssna på nyheterna. Vilka påståenden stämmer med nyheterna. Det blir fyra bokstäver över. 1 Elever som byter gymnasieskola eller program får räkna med att de ibland måste studera fyra till fem

Läs mer

Ensam och fri. Bakgrund. Om boken. Arbetsmaterial LÄSAREN. Författare: Kirsten Ahlburg. www.viljaforlag.se

Ensam och fri. Bakgrund. Om boken. Arbetsmaterial LÄSAREN. Författare: Kirsten Ahlburg. www.viljaforlag.se Arbetsmaterial LÄSAREN Ensam och fri Författare: Kirsten Ahlburg Bakgrund Ensam och fri är en berättelse om hur livet plötsligt förändras på grund av en skilsmässa. Vi får följa Lena och hennes tankar

Läs mer

Att skriva ner din livshistoria och vad som varit viktigt för dig genom livet är en gåva både till dig själv och till dina närmaste.

Att skriva ner din livshistoria och vad som varit viktigt för dig genom livet är en gåva både till dig själv och till dina närmaste. 1 Ditt liv din historia Ditt liv är viktigt och har stor betydelse för alla omkring dig! Att skriva ner din livshistoria och vad som varit viktigt för dig genom livet är en gåva både till dig själv och

Läs mer

Jonna Lindberg 2011. Min egen ö

Jonna Lindberg 2011. Min egen ö Min egen ö Tror du på gud? Han svarade inte genast. Fortsatte bara framåt i den djupa snön. Den var tung och blöt, som om den legat där i flera år och bara blivit tjockare. Säkert skulle det ta lång tid

Läs mer

III Den första stora ungdomskärleken

III Den första stora ungdomskärleken III Den första stora ungdomskärleken Nu hade Åkes mor i gengäld bjudit ut sin väninna och hennes två döttrar till sitt hem, Hon var visst stormförtjust i dessa, tyckte Åke, som också tyckte, att det skulle

Läs mer

Historiska rollspel. Ungdomars egna röster från en rollspelsdag

Historiska rollspel. Ungdomars egna röster från en rollspelsdag Historiska rollspel Ungdomars egna röster från en rollspelsdag Museets personal samlar gruppen av "skeptiska" tonåringar Alla byter om till tidsenliga kläder "Alla var vi väl skeptiska när vi på morgonkvisten

Läs mer

Om författaren. Om boken. Namn Aron Ålder 9 år Intressen Fotboll och mat Klass 3b Tack till Love Dohns Josef Sahlin

Om författaren. Om boken. Namn Aron Ålder 9 år Intressen Fotboll och mat Klass 3b Tack till Love Dohns Josef Sahlin Om författaren Namn Aron Ålder 9 år Intressen Fotboll och mat Klass 3b Tack till Love Dohns Josef Sahlin Om boken Klara är elva år och har en kompis som heter Amanda. Det finns en dum kille som heter Tobias.

Läs mer

lampor Grupp två är Svenska en-ord och grupp tre är en-ord som kommer från andra språk.

lampor Grupp två är Svenska en-ord och grupp tre är en-ord som kommer från andra språk. Lampa Lampor Det finns fem verb grupper. Grupp ett är en-ord som slutar på -a. Grupp två är Svenska en-ord och grupp tre är en-ord som kommer från andra språk. som inte slutar på vokal. En Grupp 1 En lampa

Läs mer

barnhemmet i muang mai tisdag 24 maj - måndag 30 maj

barnhemmet i muang mai tisdag 24 maj - måndag 30 maj barnhemmet i muang mai tisdag 24 maj - måndag 30 maj Veckan har varit lugn men den har bestått av många Hej då och många Hej. Veckan har i stort sett varit lugn. Vi har kommit in i våra nya rutiner, som

Läs mer

Haki Gud behöver våra. händer och fötter

Haki Gud behöver våra. händer och fötter Haki Gud behöver våra händer och fötter Ett förslag på aktivitet till exempelvis en gudstjänst för att presentera BIAL och BIALs resedocka Haki. Mål: Att barnen får höra missionsbefallningen. Att barnen

Läs mer

Men Zackarina hade inte tid, för hon var upptagen med sin cykel. Hon försökte göra ett

Men Zackarina hade inte tid, för hon var upptagen med sin cykel. Hon försökte göra ett Nere på stranden vid havet var Sandvargen och Zackarina mycket upptagna, var och en med sitt. Sandvargen var upptagen med att plaska runt i vattenkanten. Det sa plosch och det sa pläsch, och han stänkte

Läs mer

KÖPTIPS. Lennarts TRÖST

KÖPTIPS. Lennarts TRÖST Det betyder att fler vill köpa aktien, vilket i sin tur antagligen leder till att uppgången blir större. Låt inte aktierna ligga i ett bankfack, utan följ med i vad som händer och placera om enligt din

Läs mer

Rebecka 5A Ht-15. Kapitel 1 Drakägget

Rebecka 5A Ht-15. Kapitel 1 Drakägget Kapitel 1 Drakägget Jag vaknade en morgon i mitt hem, jag bodde på landet i en liten by i riket Siltarp. Mitt hem bestod av tre rum där jag, mina sju syskon samt far och mor bodde. I samma sekund kommer

Läs mer

Extratips. Lärarhandledningen är gjord av Ulf Nilsson, lärare i svenska och SO på Skönadalsskolan.

Extratips. Lärarhandledningen är gjord av Ulf Nilsson, lärare i svenska och SO på Skönadalsskolan. Extratips Lärarhandledningen är gjord av Ulf Nilsson, lärare i svenska och SO på Skönadalsskolan. Boken finns som ljudbok, inläst av Astrid Lindgren. Låt eleverna lyssna på något eller några av kapitlen.

Läs mer

Babysång Öppna förskolan Sävsjö

Babysång Öppna förskolan Sävsjö Babysång Öppna förskolan Sävsjö 1. Hej, hej på dej Hej, hej på dej, hej, hej på dej, jag kan klappa händerna hela da n. Hej, hej på dej, hej, hej på dej, jag kan klappa händerna hela da n 2. Jag kan klappa

Läs mer

Äldreboende, en själslig dödsdom

Äldreboende, en själslig dödsdom Källa: www.knut98.com När resurserna minskar krävs fantasi, inlevelse och prioritering. Hela syftet med äldrevård måste vara att skapa möjligheter till meningsfullt liv. Allt kan bli fel om vi glömmer

Läs mer

ELFTE K A P I T L E T OM VAD SOM H A N D E UTE I S K O G E N MEDAN B R U M M E L M A N SATT I N S T A N G D I VISTHUSBODEN

ELFTE K A P I T L E T OM VAD SOM H A N D E UTE I S K O G E N MEDAN B R U M M E L M A N SATT I N S T A N G D I VISTHUSBODEN ELFTE K A P I T L E T OM VAD SOM H A N D E UTE I S K O G E N MEDAN B R U M M E L M A N SATT I N S T A N G D I VISTHUSBODEN olycklig: - Oj oj oj, var bar min egen lilla snalla bjornpojke tagit vagen, sa

Läs mer

Julvandring 1. Julvandring 1 ur Jul- och påskvandringar Lotta Sundberg och Argument Förlag, 2010

Julvandring 1. Julvandring 1 ur Jul- och påskvandringar Lotta Sundberg och Argument Förlag, 2010 Julvandring 1 8 Roller Guide... Station 1: Maria... Ängel... Station 2: Josef... INTRODUKTION Guiden kan introducera vandringen ungefär så här: Välkomna! Nu ska vi göra en speciell resa en tidsresa! Vi

Läs mer

Ja jag la bort den sa mamma. Den ligger i mitt rum sa mamma. Kan du vara kvar i luren? En liten stund sa mamma. Men pappa är ju borta i en månad och

Ja jag la bort den sa mamma. Den ligger i mitt rum sa mamma. Kan du vara kvar i luren? En liten stund sa mamma. Men pappa är ju borta i en månad och Jag och min morbror. Jag var hemma själv och satt i soffan. Jag har inget och göra. Vart är tv kontrollen någonstans? Har mamma tagit bort kontrollen? Jag får väl leta sa jag med en suck. Ring ring, är

Läs mer