Från isvak till robofold

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Från isvak till robofold"

Transkript

1 Från isvak till robofold Kvinnor, arbete och tvätt under 100 år Gunilla Lundgren En bok i serien Nytt liv i Sverige LOs kraftsamling för integration

2 Från isvak till robofold Gunilla Lundgren

3 Tack: Olle Magnusson, Hagalunds Tvätterimuseum, Algot Slät, Karl-Gunnar Slät, Sven Svärd, Estlandssvenskarnas kulturförening, arkivgruppen, Maria Sarberg, Elvine Smedberg. Lars Eurén, Huddinge Hembygdsförening. KUJ-arkivet, Köping. Lars Göran Karlsson, Berendsen Textil Service AB, Torup, Janice Enström, Bengt Eriksson, Leif Lövegard, Helen Svedgaard, Kerstin Gidfors, Jaak Saving, Gudrun Glennert, Leif Lundgren, Märta Andersson, Kalle Bodin, Leif Eriksson, Bernt Andersson, Emma, Wilhelm och David Sato, Maja och Tage Nilsson, Göran Nilsson, Inger Öhrn-Karlsson, Margareta Holmqvist Landsorganisationen i Sverige och Gunilla Lundgren Redaktör: María-Paz Acchiardo Foto speciellt för denna bok: Malcolm Jacobson Omslagsfoto: Malcolm Jacobson och privata bilder Språkkonsult: Petra Vainionpää Projektledare för Nytt Liv i Sverige: Luis Pascual Ariño Grafi sk form: MacGunnar Information & Media Tryck: Elanders Berlings AB, Malmö 2005 ISBN

4 Innehåll Förord...5 Från isvak till robofold...7 Sofia Charlotta från tvättarbostället Hagalund...10 Maria kom som båtflykting...17 Lillie tvättade i uppsågad isvak...33 Ett hembiträdes dag i slutet av 1930-talet...46 Birgitta, dubbelarbetande småbarnsmamma...49 En dag på tvättinrättning i slutet av 1940-talet...60 Sonja, en uppkäftig tvättkärring...63 En tvättkärrings arbetsdag i september Kärleken förde Ditas till Sverige...75 Dagbok december Shqipe arbetar för alla människors lika värde...95 Dagbok april Fakta om tvätteriarbetare och facket Efterord Innehåll 3

5 4 Från isvak till robofold

6 Förord Den bok du håller i din hand tar oss genom en tidsresa både i hem- och industrimiljö i sällskap med sju hårt arbetande kvinnor. Samtidigt får vi en inblick i en betydelsefull del av svensk industrihistoria. Industrifackets medlemmar på tvätterierna förser sjukhus, hotell och företag med rena kläder och textilier. Arbetsinsatser som är helt avgörande för att vård, omsorg och annan service ska fungera. Industrifacket kan se tillbaka på en lång kamp för rättvisa arbetsvillkor i branschen. Trots låglönesatsningar återfinns våra medlemmar på tvätterierna fortfarande bland de sämst avlönade inom industrin. Numera domineras marknaden av ett fåtal stora tvättindustrier. Företagen ändrar struktur, små enheter avvecklas till förmån för stora enheter. De tillfälliga anställningarna ökar och på många orter är det svårt att hitta ersättningsarbeten. Från den fackliga organisationen ser vi med oro hur kommuner och landsting vänder blicken utanför Sveriges gränser. Syftet är att hitta billigare alternativ för tvätt av till exempel lakan, örngott och handdukar. På det sättet ställs våra lågavlönade medlemmar mot arbetare i länder där arbetsvillkoren är ännu sämre. I den kostnadsjakten finns bara förlorare I den här boken möter du kvinnor från olika generationer som trots många problem och bakslag vågar ta strid för rättvisa. Deras berättelser är väl värda att läsa och ta till sig. Leif Ohlsson Förbundsordförande Industrifacket Förord 5

7 6 Från isvak till robofold Malcolm Jacobson

8 Från isvak till robofold Så göra vi när vi tvätta våra kläder, sjöng mina kamrater och jag på julgransplundringarna i min barndom på 1950-talet. Vi stod i ring runt granen och låtsades gnugga kläder på ett tvättbräde. Sångleken hade lika många verser som veckans dagar. På måndagen tvättade vi, på tisdagen sköljde vi, därefter klappade, hängde och strök vi vår tvätt. På lördagen skurade vi golv och när vi kom till sjunde versen hade det blivit söndag. Då tog vi varandra i armkrok och sjöng Så göra vi när till kyrkan vi gå. Jag visar rörelserna för en grupp barn och låter dem gissa vad de föreställer. Du tränar, föreslår en pojke. Gör armhävningar, tror en annan. Då jag sköljer tvätten tror de att jag drar in ett rep, kanske från ett vikingaskepp. En flicka tror att jag simmar. I fortsättningen tror de att jag visar grodhopp, målar, leker följa John och går med käpp. När barnen själva ska visa hur man tvättar handlar pantomimen om att stoppa in tvätt i en tvättmaskin och sedan tryckta på knappar. I dagens moderna tvättindustri tvättar man ofta i stora datoriserade tvättrör. Principen är att tvättgodset transporteras i en riktning medan vattnet strömmar i motsatt riktning. Blötläggning, förtvätt, huvudtvätt och sköljning sker utan avbrott. Det finns datoriserade vattenpressar, torktumlare, ångtunnlar och till och med robofolds, robotar som klarar av att vika och bunta blusar, skjortor och rockar. Det har hänt mycket på femtio år, tänker jag. Ytterligare femtio år tillbaka i tiden, år 1905, startade torparhustrun Sofia Charlotta Johansson en liten tvätterirörelse vid Albysjöns strand i Vårby. Sofia Charlotta är en av tvätterskorna som vi berättar om i den här boken. Kapitlet om henne är skrivet Från isvak till robofold 7

9 Sonja Bodin och Ditas Enström samtalar om tvätterskan Maria Slät. Malcolm Jacobson av Olle Magnusson konstnär, etnolog och skapare av Sveriges första tvätterimuseum i Vårby utanför Stockholm. Utmed Albysjöns stränder etablerades med tiden flera små och stora tvättinrättningar. AB Fittja Familjetvätt startade vid Alby Gård i början av 1920-talet. Här arbetade estlandssvenskan Maria Slät, född på ön Ormsö Maria kom som båtflykting till Sverige från Estland 1944 tillsammans med fyra av sina fem barn. Lillie Nyström var hembiträde på en bondgård i Bergslagen på 1930-talet. För en månadslön på trettiofem kronor skötte hon gårdens hushåll, lagade mat, diskade, tvättade och tog hand om barnen. Av alla sysslor var tvätten den tyngsta. Det går väl an att tvätta på sommaren, men på vintern är det inte roligt, skriver hon i sin dagbok. Händerna domnande av kylan i den uppsågade isvaken. Birgitta Holmberg var bara fjorton år när hon började arbeta på en tvättinrättning i Västmanland på 1950-talet. Liksom andra nyanställda tvättbiträden tilldelades hon sysslor som var fysiskt ansträngande, hon körde tungt lastade vagnar och lyfte våt tvätt. Arbetsmiljöfrågor, yrkesskador och fackförening var okända begrepp 8 Från isvak till robofold

10 för henne. Att jag skulle kunna protestera mot missförhållanden eller kräva förbättringar för egen del vad gäller lön eller arbetsvillkor var främmande, berättar hon. Så var det inte för Sonja Bodin, som kallar sig uppkäftig tvättkärring från Småland. Sonja blev fackligt aktiv på 1960-talet då hon förstod att det var farligt att stå i kemtvättens ångor utan vare sig skyddsmask eller handskar. När Sonja mötte motstånd eller blev tystad växte hennes kamplust. År 1982 valdes hon, som första kvinna, till ordförande i LO-distriktet i Jönköpings län, ett distrikt med medlemmar. Ditas Enström kom till Sverige från Filippinerna Ett år senare började hon arbeta på AB Tvättman i Danderyd. Ditas brinner för kultur och integrationsfrågor. Hon är ledamot i styrelsen för Industrifacket, avdelning 16, och hon är politiskt aktiv i sin hemkommun. Hennes nuvarande arbetsplats ligger i Huddinge, nära Albysjön där Sofia Charlotta tvättade för hundra år sedan. Shqipe Haxhiu arbetar som tvättbiträde på Berendsen Textil Service AB i Torup i Halland. Hon är ungdomsansvarig i Halmstad för avdelning 5 på Industrifacket. Vi är medlemmar i Industrifacket som är under trettio år, säger hon, och vi unga kan betyda mycket om vi engagerar oss. Från isvak till robofold berättar om sju kvinnor och deras slit med andras smutstvätt. Samtidigt skildras Sverige under hundra år. År 1905 tvättade Sofia Charlotta i isvak inte långt från den moderna tvättindustri där Ditas arbetar Marias yngsta barn Algot var tio år när han kom till Sverige som flykting från Estland Lika gammal var Shqipe när hennes familj flydde från krigets Kosovo Lillie, Birgitta och Sonja skildrar arbetarkvinnors liv i Sverige från 1930-talet till 1990-talet. Tvätterskor under hundra år, vad har de gemensamt? Vad kan vi lära av dem? Hur för vi vidare deras erfarenheter? För mig har drivkraften under skrivandet varit att hylla dem. Gunilla Lundgren Från isvak till robofold 9

11 Sofia Charlotta från tvättarbostället Hagalund Allt sedan Stockholms medeltid har tvätterskor slitit vid den växande stadens stränder och bryggor. Under andra hälften av 1800-talet började tvättandet att flytta ut ur staden. Dalkullor på säsongsarbete vid Lunda gård på Lovön i Mälaren fotvandrade redan på 1860-talet med dragkärror in till Stockholm för att hämta smutstvätt. Märkligt nog finns ännu i dag en tvättinrättning vid Lunda. Men Stockholms nutida tvätterskor har ofta ett betydligt mer avlägset ursprung än Dalarna. Stadstvättaren Slitsamt och fattigt var torparnas liv på Södertörn, strax söder om Tvättskjuts i Stockholm omkring Huddinge Hembygdsförening 10 Från isvak till robofold

12 Stockholm. I ett torparkontrakt från Orlångsjötorp under Ågesta Gård i Huddinge talas år 1898 om de villkor som gäller för torparfamiljens tvättning av främmande kläder. Herrgården krävde ett antal extra dagsverken i ersättning för att torpet utnyttjade egendomens vattentillgångar. Genom de smala dalgångarna på Södertörn har regnvatten och smältande snö funnit sina vägar åter mot havet. Här, längs de många vattendragen och sjöarna, blev de gamla dagsverkstorpen röjda under 1600-, och 1800-tal. Här avstyckades också tidiga 1900-talets små egnahemsjordbruk, på avstånd från herrgårdarnas öppnare och bördigare omgivningar. Egnahemmarna fortsatte torparnas tvättartradition. Hundratals var de stadstvättare som i början av 1900-talet bildade långa hästdragna tvättkaravaner från Södertörn in mot Stockholm. En dag i veckan gjordes stadsresan med den rengjorda tvätten in till familjer och strykinrättningar i stenstaden. Tidigt om lördagsmorgnarna for de iväg med sina tvättlass från torpställen och egnahem. Strykinrättningarna och mangelbodarna var inlämningsställen där stadsborna kunde lämna in sin smutstvätt ungefär som dagens alla små kemtvättar. Från dessa inlämningsställen hämtade sedan stadstvättarna sitt rengöringsarbete för den kommande veckan. Isvaken För torpare och egnahemmare var stadstvätten en uppgift som man fick lov att hjälpas åt med i familjen mor, far och ungarna även om huvudansvaret säkert oftast var kvinnans. Vid hemkomsten efter den dagslånga utflykten lades smutstvätten först i blöt. Efter något dygn följde behandlingen i stötan en handdriven tvättmaskin som gungades fram och tillbaka. Efter vaggandet i stötan skulle vittvätten kokas i en lut som gammalt tillbaks gjordes av björkaska. Luten sköljdes sedan ur tvätten, och varje plagg synades och gnuggades på tvättbrädan med såpa eller borstades till dess att all smuts hade lossnat. Den slutliga Sofia Charlotta från tvättarbostället Hagalund 11

13 sköljningen gjordes från en brygga i sjön eller i det vattendrag man höll till vid. Om vintern var det vid en isvak. I en hink med ljummet vatten kunde man då emellanåt värma sina fingrar. För lång tid sedan använde man ett klappträ för att banka det smutsiga lutvattnet ur tvätten. Då användes också metoden att ösa tvätten med lagom hett vatten istället för att koka den. De inhemska linnefibrerna var känsliga för det kokheta, medan den importerade bomullen tålde högre värme. När tvätten hade runnit av skulle den hängas på tork. Det skedde vid fint torkväder utomhus, men annars skedde det vanligen i de torklador som hörde till varje liten torptvätt. Om vintern frös de våta kläderna och blev stela som is. Torkladorna för tvätt var förr en vanlig syn på Södertörn, men tidens gång har varit obarmhärtig särskilt som de inte ens från början var särskilt stabila byggnadsverk. Genom kommunal upprustning i Huddinge har dock en av dessa torklador fått förlängt liv Tvättning av kragar. Malcolm Jacobson 12 Från isvak till robofold

14 Malcolm Jacobson Tvättbrygga. som Sveriges första och hittills enda tvätterimuseum. Hagalunds Tvätterimuseum vid Albysjön i Vårby firade tioårs jubileum Sofia Charlotta Johansson Till tvättarbostället Hagalund i Vårby kom tvättarfamiljen Sofia Charlotta och August Wilhelm Johansson De hade då just tvingats lämna ett annat torp. Ofta kombinerade tvättorparna ett litet jordbruk med tvättverksamheten. Så var kanske fallet på deras gamla torpställe, men inte vid Hagalund. Ingen jord hörde till. Kanske hade August Wilhelm extrainkomster från arbete vid någon av traktens grusgropar eller pråmvarv? Ändå krävde säkert tvättandet familjens gemensamma arbetsinsatser. August Wilhelm skulle förmodligen hugga veden, såga upp isvaken om morgonen och köra tvättlasset till och från stan. När han avled på 1920-talet upphörde verksamheten. Sedan dess Sofia Charlotta från tvättarbostället Hagalund 13

15 har byggnaderna på Hagalund använts till annat, men nu är de åter fyllda med gamla tvättredskap till minne av Sofia Charlotta och andra tvättarbetare. Jobba på tvätten Runt Albysjön och Mälaren i Vårby, Fittja och Alby, i Huddinge och Botkyrka kommuner, etablerades under första hälften av talet ett antal tvätterier. Några var små enkla handtvättar som Hagalund, andra var stora ångtvättar med upp till ett trettiotal anställda. Istället för att bli hembiträden inne i Stockholm kunde statar- och torparflickorna stanna kvar i bygden och jobba på tvätten. Tvätteriepoken på Södertörn anses ha haft sin höjdpunkt under andra världskriget. Något längre lyckades man vara framgångsrika just i Vårby och Fittja, på grund av de stora företag som då var Tvättarbostället Hagalund med torkladan, det blivande tvätterimuseet till höger, före renoveringen, Olle Magnusson 14 Från isvak till robofold

16 Malcolm Jacobson Hagalunds Tvätterimuseum, verksamma där. Men i mitten av 1960-talet förmådde inte heller de klara konkurrensen från hyreshusens gemensamma tvättstugor och användandet av lättskötta tvättmaskiner i hushållen. En helt annan tid stod då för dörren i den gamla tvätteribygden. Det gamla herrgårdslandskapet söder om Stockholm fylldes av förortsbebyggelse. Olle Magnusson Föreståndare för Hagalunds Tvätterimuseum Sofia Charlotta från tvättarbostället Hagalund 15

17 Maria Slät i Estland på 1920-talet. Familjen Släts privata fotoalbum 16 Från isvak till robofold

18 Maria kom som båtflykting I vardagsrummet hemma hos Algot Slät i Huddinge står en rödoch blåvitmålad träkista. Det är mammas brudkista, berättar Algot. Den fick hon med sig från Estland och den följde med henne resten av livet. I den hade hon sin lilla handdrivna symaskin, några mattor, lakan, täcken och kläder, allt hemvävt och handstickat. Algot Slät är pensionerad modellsnickare. Han kom till Sverige 1944 tillsammans med sin mamma Maria och fyra syskon. Familjen Slät tillhörde den svensktalande minoriteten som bott på öarna utanför Estlands kust i århundraden. Det finns dokument om svensk bosättning på dessa öar och i Estlands kusttrakter ända från slutet av tolvhundratalet. Under andra världskriget flydde nästan hela denna befolkning, närmare personer, till Sverige. Familjen Släts privata fotoalbum Maria med make och barn i trädgården Maria kom som båtflykting 17

19 I slutet av 1944 beräknar man att det dessutom fanns andra flyktingar från Estland i Sverige. Jag minns flykten till Sverige som ett äventyr, säger Algot Slät. Jag var tio år och låg tillsammans med min klasskamrat Olle på fördäck i den öppna båten. När Stockholm dök upp flödade staden av ljus och husen blänkte som om vi var på väg mot kungens slott. Jag som kom från en grå timrad stuga hade aldrig sett en sådan glans. För Algots mamma Maria kändes det säkert annorlunda. Hon hade lämnat sin gård Stoas på Ormsö och fick aldrig återse den. Småjordbrukare i Estland Maria Slät föddes på ön Ormsö i Estland På Ormsö var nästan alla svensktalande, berättar Algot. Det var ett ålderdomligt samhälle, vi levde i stort sett på självhushåll. Jorden brukades enligt gamla metoder och jag tror att det bara Sviby, Ormsö, Estland i början av 1930-talet. Estlandssvenska kulturföreningen 18 Från isvak till robofold

20 fanns en traktor på hela ön. Jordbruken var små med fem, sex kor, några grisar, höns, får och hästar. I vår familj hade vi tre hästar, Trixi, Ella och Sicke. Familjerna på öarna levde sina liv i ganska stor avskildhet från det övriga Estland. Varje ö hade sin dialekt och i skolan undervisade man på rikssvenska. Maria förstod estniska men hon talade det sällan. Andra världskriget År 1940 besattes Estland av sovjetiska trupper, var landet ockuperat av tyska trupper och 1944 återerövrades Estland av Sovjetunionen. Algot minns hur de främmande soldaterna inkvarterades i granngården. Kulorna ven, trädgrenar knäcktes, barnen vande sig vid att söka skydd bakom stenar och buskar. Vår gård låg i skottgluggen. En lördagseftermiddag, när vi som vanligt skulle bada bastu, var min storebror Hjalmar och jag lite ostyriga. Vi sprang omkring på gårdsplanen och jagade varandra istället för att gå in i bastun. Eftersom männen alltid badade först fick kvinnorna vänta, så mamma och mina systrar kom och tjatade på oss att skynda på. Då small det till! En kanonkula slog ner precis vid bastuväggen och förstörde den. Vår olydighet räddade våra liv. Estlandssvenska kulturföreningen Minor som blåst iland kunde användas av bönderna som bykkar. Ormsö 1930-talet. Maria kom som båtflykting 19

21 Maria var redan änka. Barnens pappa hade ramlat ner från ladugårdsstegen och fick ingen vård på grund av kriget. Han dog hemma på gården. Äldste sonen Alexander var sjutton år och mobiliserad mot sin vilja, först av ryssarna, sedan av tyskarna och sedan av ryssarna igen. Ensam kvar var Maria med ansvaret för fyra barn. Flykten till Sverige Klockan tre på eftermiddagen den tjugonde juli 1944 tar Maria med sig barnen Linda, Elfrida, Hjalmar och Algot och skyndar till Sviby brygga på Ormsö. När kriget bröt ut ville alla estlandssvenskar på Ormsö komma till Sverige, berättar Algot. Mamma hade ansökt om tillstånd och fått papper som tillät henne att lämna Estland tillsammans med mina systrar och mig. Jag var yngste sonen. Men båda mina storebröder hade fyllt femton år och fick därför inget utresetillstånd. Maria var beredd på uppbrottet, brudkistan var packad med det nödvändigaste. Den tjugonde juli höll hon på att hänga tvätt när Segelskutan som förde Ormsöborna från Sviby brygga till Rohuküla på estländska fastlandet. Estlandssvenska kulturföreningen 20 Från isvak till robofold

22 Estlandssvenska kulturföreningen Ombord på M/S Juhan. Denna båt gjorde nio resor från 21 juni till 11 september 1944 mellan Estland och Sverige. Omkring estlandssvenskar evakuerades. en grannkvinna kom springande och ropade: Ska du inte med? De andra byarna har gett sig av! Maria lämnade genast vad hon hade för händer, samlade ihop barnen och tog farväl av gården. Det var hemskt att lämna djuren vind för våg. Och Alexander som var på slagfältet! Och Hjalmar som hade fyllt femton! Men i villervallan som utbröt lyckades mamma få en annan familj att säga att Hjalmar var deras son och på så vis kom också han med båten. Klockan sex samma dag lämnade en fullastad segelbåt Sviby brygga mot estländska fastlandet. I Rohuküla väntade sedan familjerna på motorskonaren M/S Juhan som förde dem till Sverige. Den 22 juli steg de iland i Värtahamnen i Stockholm. Flykten var över. Båtflyktingarna fördes till Johannesskolan i Stockholm. Eftersom det var sommarlov stod skolsalarna tomma. Vi sov på madrasser på golvet i långa rader. Jag fick sova bredvid mamma och mina systrar men Hjalmar måste sova i ett klassrum med bara karlar. Maria kom som båtflykting 21

23 Flyktingarna steg i land i Värtahamnen i Stockholm. Maria Häggblom (med barnvagnen) arbetade senare tillsammans med Maria Slät på AB Fittja Familjetvätt. Estlandssvenska kulturföreningen Vid läkarundersökningen som följde upptäcktes att äldsta dottern Linda hade en hjärntumör. Hon lades in på sjukhus medan Estlandssvenska kvinnor på flyktingförläggningen i Doverstorp. Estlandssvenska kulturföreningen resten av familjen skickades till en flyktingförläggning i Doverstorp utanför Finspång i Östergötland. Jag var bara tio år, men nu var det inte tal om att få sova ihop med mamma längre. Jag fick klättra upp i en våningssäng i en av mansbarackerna. Fast jag kände mig trygg ändå. Under mig sov brevbäraren från min by och han varnade mig, lite skämtsamt, att han skulle slå knut på mig om jag kissade på mig. 22 Från isvak till robofold

24 Köksbiträde på Ånga herrgård Efter en och en halv månad på flyktingförläggningen skickades familjen Slät till Ånga herrgård utanför Nyköping. Det var en stor lantbruksegendom som ägdes och drevs av familjen Palme von Born. Maria, som hade ägt och brukat sin egen jord, blev nu köksbiträde. Dottern Elfrida fick hjälpa till i serveringen och Hjalmar blev dräng. När inte Algot gick i skolan utförde han olika sysslor på gården, som att gallra betor, samla maskrosblad till hönsen eller rensa ogräs. Familjen fick två små tjänsterum i huvudbyggnaden. Algot minns den här tiden som lycklig. Det fanns andra barn på gården, några var statarbarn och familjen Palme hade tagit hand om finska krigsbarn också, så det fanns många barn att leka med. Men Maria vantrivdes. Frun i huset, Hanna Palme von Born, var Olof Palmes farmor. Det var en bestämd kvinna, fast mamma klagade inte på henne. Familjen Släts privata fotoalbum Ånga Gård i Sörmland. Gården tillhörde och drevs av familjen Palme von Born. Maria kom som båtflykting 23

25 Värre var det med kokerskan. Mamma måste arbeta under henne i köket och det var bråk och ovett dagarna i ända. Mamma som var van att ta ansvar själv måste underordna sig, lyda, tiga och lida. Bäst trivdes hon de dagar hon fick gå i skogen och plocka bär och svamp. Kumla Gård. Ett vindsrum på Kumla Gård Efter tre år på Ånga herrgård såg Maria en möjlighet att flytta. Under ett besök i Stockholm hade hon träffat några estlandssvenskar som bodde och arbetade i Fittja utanför Stockholm. De hjälpte henne med kontakter och Maria lyckades ordna ett arbete åt sig som tvätterska på AB Fittja Familjetvätt. Hon blev också lovad en bostad, ett möblerat rum på Kumla Gård som låg i närheten av tvätten. Algot sörjde när hans mamma packade ner familjens få tillhörigheter i brudkistan. Vi åkte lastbil till Fittja, berättar han och blir lite blank i ögonen. Mamma och Elfrida satt i förarhytten. Jag satt på flaket och såg kamraterna försvinna. Tryggheten togs ifrån mig igen. Ankomsten till Kumla Gård blev en besvikelse. Detta var sannerligen ingen vacker herrgård, det var ett äldre förfallet tvåvåningshus med några tillhörande uthus. Gården var uppdelad på fem lägenheter som fungerade som genomgångsbostäder för estlandssvenska flyktingar. Maria och barnen tilldelades ett rum på vinden. Algot skakar tankfullt på huvudet. Algot Slät Möblerna som vi blivit lovade såg vi inget av. Jag gick till vedboden och hämtade några huggkubbar som vi 24 Från isvak till robofold

26 kunde sitta på och mamma tog upp sina mattor ur brudkistan. Hon bredde ut dem på golvet och där sov vi sedan. Nästa morgon var Marias och barnens armar fulla av röda prickar. Först trodde vi att vi hade blivit smittade av någon sjukdom, men sedan förstod vi att det var insektsbett för det kliade förfärligt. Algot skämdes i skolan och försökte dölja sin rödprickiga kropp. Särskilt besvärligt var det på gymnastiken då betten lyste som stoppsignaler på hans nakna armar och ben. Maria gjorde allt för att rummet skulle bli av med vägglössen. Det var nästan omöjligt, de levde och förökade sig bakom de trasiga tapeterna. Inte heller i Estland hade familjen Slät haft vatten och avlopp inomhus, men de hade haft sin egen bastu, brunn med friskt vatten och eget välskött dass. Här på Kumla Gård var både huvudbyggnaden och uthusen förfallna och familjen delade detta förfall med minst tjugo andra estlandssvenskar. Här var trångt och lyhört, i trappan stod illaluktande slaskhinkar. Algot minns med en rysning hur det var att gå ut med slasken. Det fanns en stor slaskgrop utomhus. När man slängde i sitt avfall fullkomligt vällde råttorna upp. Jag har varken förr eller senare sett så många och så feta råttor. Hjalmar Slät Algot Slät Maria i vindsrummet på Kumla Gård, I vindsrummet, Elfrida med Karl-Gunnar i sitt knä, Maria och Algot. Maria kom som båtflykting 25

27 AB Fittja Familjetvätt Bara en dag efter ankomsten till Kumla Gård började Maria arbeta som tvätterska på Fittja Familjetvätt. Där arbetade redan flera av estlandssvenskarna som bodde på Kumla Gård. Algot kan inte svara på frågan om hans mor trivdes med sitt nya arbete eller ej. Hon tänkte nog att hon måste trivas, svarar han nyktert. Det fanns inget annat val. Men att Maria trivdes bättre som tvätterska än som piga är han övertygad om. På Fittja Familjetvätt slapp hon bli utskälld och hunsad och där hade hon arbetskamrater som delade hennes öde. Jag hörde aldrig mamma klaga, säger Algot. Det låg inte för henne. Hon ville framför allt försörja sig själv och inte ligga någon människa, eller det svenska samhället, till last. Hon gick upp tidigt på morgnarna, tände eld i spisen och kokade gröt till frukost. Sedan gick hon till tvätten. Visst var hon trött på kvällarna efter att ha stått och strukit en hel dag, men hon var nöjd med att hon gjorde rätt för sig. Lönen var låg, men inte heller den klagade Maria på. I början av 1950-talet tjänade hon omkring 300 kronor i veckan. Då arbetade hon från måndag morgon Maria vid strykbordet på AB Fittja Familjetvätt. Slutet av 1940-talet. till lördag eftermiddag. Hagalunds Tvätterimuseum i Vårby 26 Från isvak till robofold

28 Mamma var van att hushålla med pengar, minns Algot. Något hon uppskattade på Kumla Gård var att hon kunde gräva upp ett potatisland i trädgården. Det var högtid hemma hos oss när vi satte oss till bords med vår egen nyskördade potatis. Genom andra estlandssvenskar som bodde på Kumla Gård fick Maria också nyheter från Estland. I tre år hade hon levt i ovisshet om äldsta sonen Alexanders öde, men nu fick hon veta att han levde. Livrädd för fackförening och politik I mammas svenska främlingspass stod det att hon inte fick ta del i politisk propaganda i Sverige. Det tog mamma bokstavligt, säger Algot, så bokstavligt att hon var livrädd också för fackföreningsrörelsen, ABF och SSU. Utdrag ur främlingspasset: Längst bak i passet finns en lista på erhållen klädutrustning. I passet finns också en stämpel med följande text: Visering beviljad under förutsättning att passinnehavaren icke i Sverige tager del i politisk propaganda. Maria kom som båtflykting 27

29 Algot berättar hur han kom hem en eftermiddag och glatt talade om att han hade anmält sig till ett fotbollslag. Jag tyckte om att sparka boll och de andra grabbarna i Fittja och Norsborg var med i SSU:s lag. Mamma blev hysterisk och befallde mig att genast gå tillbaka och säga upp min anmälan. Hon trodde att vi skulle kunna bli utvisade för att jag gjort något så politiskt. Likadant var det när Algot ville ha en estländsk liten bordsflagga. Han bad sin storasyster Elfrida att sy en åt honom. Hon tvekade in i det längsta, tänk om vi kom i klammeri med den svenska staten? Till slut gav Elfrida upp inför Algots tjat och tog fram sin mammas symaskin från brudkistan. Av några blå, svarta och vita lappar sydde hon ihop en liten flagga. Algot lovade på hedersord att absolut inte visa flaggan för någon enda människa. SSU:s fotbollslag måste han dock avstå från. Även Elfrida arbetade på Fittja Familjetvätt. Med tiden kände sig mor och dotter tryggare och båda gick med i facket. Elfrida utvecklades till en mycket aktiv facklig medlem inom Fabriks. Mormor, barn och barnbarn som tvätteriarbetare Maria arbetade på Fittja Familjetvätt fram till sin pensionering. Elfrida arbetade där i tolv år, ända tills företaget gick i konkurs Därefter arbetade hon på andra tvättanläggningar i Huddinge. Elfridas son Karl-Gunnar arbetade också på sin mormors och mammas arbetsplatser under sina skollov. Han beskriver den dåliga arbetsmiljön: Från mitten till slutet av 1960-talet var allting gammalt och utslitet. Det var överslag i de livsfarliga elledningarna, det var mögligt och ruttet eftersom bra ventilation saknades. Elfrida arbetade mestadels med sortering av smutstvätten. Karl- Gunnar som var en ung man fick sköta tvättmaskinerna. Han skämdes när han upptäckte att han hade högre lön än sin mor, fastän hon hade tyngre arbetsuppgifter och hade arbetat längre. 28 Från isvak till robofold

30 Hagalunds Tvätterimuseum i Vårby Marias dotter Elfrida, till höger, arbetar med utslagning av den våta tvätten före varmmanglingen. AB Fittja Familjetvätt 1950-talet. Maria behöll sitt modersmål Maria bodde på Kumla Gård tills fastigheten revs i början av talet. De sista veckorna bodde hon och barnbarnet Karl-Gunnar ensamma kvar i det förfallna boningshuset. Karl-Gunnar minns hur han och Maria sov på trasmattor på golvet. Vi stannade för att jag skulle slippa byta skola mitt i terminen. Det är underligt att tänka att när mormor flyttade in på Kumla gård sov hon på trasmattor och när hon flyttade ut tjugofem år senare var det likadant. Maria flyttade till en lägenhet på ett rum och kök i Tumba. Där bodde hon till sin död Mamma klarade sig själv in i det sista, berättar Algot. Hon var Maria kom som båtflykting 29

31 Maria, till vänster, tillsammans med en granne på en parkbänk i Tumba i mitten av 1970-talet. Algot Slät nöjd med att inte ha någon överhet som kontrollerade henne. Hon åkte till Estland en gång för att träffa Alexander, men hon kom aldrig tillbaka till Ormsö. Nog längtade hon dit. Från en parksoffa i Tumba följde Maria årstidernas växlingar. Hon saknade korna, hästarna, ängarna, blommorna, slåttern, skördetiden och hon saknade livet på det lilla jordbruket. När tjälen gick ut marken på våren sa hon alltid: Nu har he blive vår å jorde har blive varm, så om ve vare tär haim nu, tå skuld ve säte toflar.* Gunilla Lundgren * Nu har det blivit vår och jorden är varm, så om vi vore där hemma nu, då skulle vi sätta potatis. 30 Från isvak till robofold

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert

Hubert såg en gammal gammal gubbe som satt vid ett av tälten gubben såg halv död ut. - Hallå du, viskar Hubert Ökpojken Mitt i natten så vaknar Hubert han är kall och fryser. Han märker att ingen av familjen är där. Han blir rädd och går upp och kollar ifall någon av dom är utanför. Men ingen är där. - Hallå är

Läs mer

Selma Fingal, torparhustru och tvätterska

Selma Fingal, torparhustru och tvätterska Selma Fingal, torparhustru och tvätterska I Glimtar från 2005 finns en artikel som bygger på en intervju med Selma Fingal som gjordes på Hagagården 1982 av Elsie Lindholm och Ulla Nygren Selma som barn,

Läs mer

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget 1 Kapitel 1 Drakägget Hej jag heter Felicia och är tio år. Jag bor på en gård i södra Sverige och jag har ett syskon som heter Anna. Hon är ett år äldre än mig. Jag har även en bror som är ett år, han

Läs mer

MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA

MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA MANUS: HUSAN ANNAS HISTORIA Bild 1: Annas bakgrund Anna växte upp i en fattig familj. Många syskon, trångt och lite mat. Föräldrarna arbetade båda två, och även Annas äldre syskon. Anna fick börja arbeta

Läs mer

lyckades. Jag fick sluta på dagis och mamma blev tvungen att stanna hemma från jobbet ibland, eftersom jag inte tyckte om de barnflickor som mina

lyckades. Jag fick sluta på dagis och mamma blev tvungen att stanna hemma från jobbet ibland, eftersom jag inte tyckte om de barnflickor som mina Förlåt mig mamma! D et finns bara en människa här på jorden som älskar mig och det är min mamma. Jag är en svår och besvärlig person som jag ofta är fruktansvärt trött på, en människa jag tycker riktigt

Läs mer

Prov svensk grammatik

Prov svensk grammatik Prov svensk grammatik Markera det alternativ som du anser vara rätt i meningarna nedan. Det är bara ett av alternativen som är rätt i varje mening. 1. När farfar hade ätit åt har ätit, sov han middag.

Läs mer

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra

Huset på gränsen. Roller. Linda Hanna Petra. Dinkanish. Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Huset på gränsen Roller Linda Hanna Petra Dinkanish Pan Näcken Skogsrå Troll Älva Häxa Vätte Hydra Scen 1 Linda, Hanna och Petra kommer in och plockar svamp som dom lägger i sina korgar - Kolla! Minst

Läs mer

Enkel dramatisering Lilla Thérèse av Jesusbarnet Festdag 1 oktober

Enkel dramatisering Lilla Thérèse av Jesusbarnet Festdag 1 oktober Enkel dramatisering Lilla Thérèse av Jesusbarnet Festdag 1 oktober Bakgrund Den 1 oktober firar kyrkan S:ta Teresa av Jesusbarnet, även kallad Thérese av Lisieux, jungfru och kyrkolärare. I dagens samling

Läs mer

Minns du: Att tvätta. Användarhandledning. En del av Landstinget Sörmland

Minns du: Att tvätta. Användarhandledning. En del av Landstinget Sörmland Minns du: Att tvätta Användarhandledning En del av Landstinget Sörmland En del av landstinget Sörmland Box 314 611 26 Nyköping Tel 0155-24 57 00 Fax 0155-28 55 42 Bokning 0155 24 57 02 E-post info.museet@dll.se

Läs mer

S0_264 Mä rtä Johänsson g Lo fgren

S0_264 Mä rtä Johänsson g Lo fgren Märta Viola föddes tisdagen den 11 maj 1909 som tredje barn till Augusta och Carl Sigfrid. De båda äldre barnen var tvillingar, och de föddes före äktenskapet. Båda dog efter tre dagar. Hon växte således

Läs mer

Då märkte prinsen, att han hade blivit lurad än en gång och red tillbaka med den andra systern.

Då märkte prinsen, att han hade blivit lurad än en gång och red tillbaka med den andra systern. ASKUNGEN Det var en gång en rik man, som en lång tid levde nöjd tillsammans med sin hustru, och de hade en enda dotter. Men så blev hustrun sjuk och när hon kände att slutet närmade sig, ropade hon till

Läs mer

Förvandlingen. Jag vågade inte släppa in honom utan frågade vad han ville. Jag trodde att du behövde mig, sa gubben och log snett.

Förvandlingen. Jag vågade inte släppa in honom utan frågade vad han ville. Jag trodde att du behövde mig, sa gubben och log snett. Förvandlingen Det var sent på kvällen och jag var ensam hemma. Jag måste upp på vinden och leta efter något kul och läskigt att ha på mig på festen hos Henke. Det skulle bli maskerad. Jag vet att jag inte

Läs mer

Får jag lov? LÄSFÖRSTÅELSE KIRSTEN AHLBURG ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN

Får jag lov? LÄSFÖRSTÅELSE KIRSTEN AHLBURG ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN LÄSFÖRSTÅELSE STORA SÄCKAR väckarklocka (sida 3, rad 1), alarm när man måste vakna brevbärare (sida 3, rad 9), den som delar ut post sorterar (sida 4, rad 7), lägger på rätt

Läs mer

Insekternas värld Jorden i fara, del 1. KG Johansson

Insekternas värld Jorden i fara, del 1. KG Johansson Insekternas värld Jorden i fara, del 1 KG Johansson SMAKPROV Publicerad av Molnfritt Förlag Copyright 2014 Molnfritt Förlag Den fulla boken har ISBN 978-91-87317-31-6 Boken kan laddas ned från nätbutiker

Läs mer

Anna Siverbo 5B Ht-15

Anna Siverbo 5B Ht-15 1 Drakägget Kapitel 1 Hej jag heter Maja jag är 9 år. Jag och min familj bor på en bondgård. När jag går ut från vårat hem så kommer jag till en marknad som heter Rikedall. Så min familj brukar gå dit

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina!

Du är klok som en bok, Lina! Du är klok som en bok, Lina! Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen, men på

Läs mer

Kyss aldrig en groda ROLLER MAMMA JULIA FAMILJEN PÅ SLOTTET PAPPA MAMMA FINA FAMILJEN I STUGAN PAPPA MAMMA MARIA GILLION GRODJÄGARNA

Kyss aldrig en groda ROLLER MAMMA JULIA FAMILJEN PÅ SLOTTET PAPPA MAMMA FINA FAMILJEN I STUGAN PAPPA MAMMA MARIA GILLION GRODJÄGARNA Kyss aldrig en groda En liten bredvidberättelse om jakten på en groda att kyssa till prins ROLLER FAMILJEN PÅ SLOTTET FAMILJEN I STUGAN GRODJÄGARNA DOM ONDA MAKTERNA TROLLKARLEN BORROR (GRODAN / HÄSTEN)

Läs mer

Rödluvan Med bilder av Mati Lepp

Rödluvan Med bilder av Mati Lepp Rödluvan Med bilder av Mati Lepp Det var en gång en liten flicka som var så söt och rar att alla människor tyckte om henne. Den som älskade henne allra mest var hennes gamla mormor. Alltid när hon kom

Läs mer

Från bokvagn såg jag att det var ganska mörkt ute sen sprang jag till

Från bokvagn såg jag att det var ganska mörkt ute sen sprang jag till 1 De mystiska drakägget Kapitel 1 Jag vaknade upp tidigt jag vaknade för att det var så kallt inne i vår lila stuga. Jag var ganska lång och brunt hår och heter Ron. Jag gick ut och gick genom byn Mjölke

Läs mer

Elevuppgifter till Spöket i trädgården. Frågor. Kap. 1

Elevuppgifter till Spöket i trädgården. Frågor. Kap. 1 Elevuppgifter till Spöket i trädgården Frågor Kap. 1 1. Varför vaknade Maja mitt i natten? 2. Berätta om när du vaknade mitt i natten. Varför vaknade du? Vad tänkte du? Vad gjorde du? Kap 2 1. Varför valde

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen,

Läs mer

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA Daniel Lehto 2011 daniellehto@yahoo.se Till Julia PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO Pappa jobbar på ett boende för gamla människor. Det är ett roligt

Läs mer

Kapitel 1 - Hej Hej! Jag heter Lola. Och jag är 10 år och går på vinbärsskolan som ligger på Gotland. Jag går i skytte och fotboll. Jag älskar min bästa vän som heter Moa. Jag är rädd för våran mattant

Läs mer

SJÖODJURET. Mamma, vad heter fyren? sa Jack. Jag vet faktiskt inte, Jack, sa Claire, men det bor en i fyren.

SJÖODJURET. Mamma, vad heter fyren? sa Jack. Jag vet faktiskt inte, Jack, sa Claire, men det bor en i fyren. SJÖODJURET Klockan var 10 på förmiddagen en solig dag. Det var en pojke som letade efter stenar på stranden medan mamma solade. Stranden var tom. Vinden kom mot ansiktet. Det var skönt. Pojken hette Jack.

Läs mer

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land.

hade. Många har nationella konflikter med andra länder vilket drabbar invånarna och det sitter kvar även om de har kommit till ett annat land. Jag träffade Elmir för att prata om hans flykt från Bosnien till Sverige när kriget bröt ut och belägringen av Sarajevo inträffade i början på 1990-talet. Han berättade hur det var precis innan det bröt

Läs mer

Kärleken gör dig hel

Kärleken gör dig hel Kärleken gör dig hel Jag frågade den där kallaste torsdagen i februari, vad är kärlek? Det hade bildats rimfrost på mina fönsterrutor den här morgonen och jag tittade inte ens på termometern innan jag

Läs mer

Det var en kylig vårmorgon år 1916. Tre barn från den

Det var en kylig vårmorgon år 1916. Tre barn från den Det var en kylig vårmorgon år 1916. Tre barn från den lilla bergsbyn Aljustrel nära Fatima i Portugal märkte ingenting ovanligt. Som vanligt hade de gått upp före gryningen, ätit frukost och vallat föräldrarnas

Läs mer

Sara och Sami talar ut Arbetsmaterial för läsaren Författare: Tomas Dömstedt

Sara och Sami talar ut Arbetsmaterial för läsaren Författare: Tomas Dömstedt Sara och Sami talar ut Arbetsmaterial för läsaren Författare: Tomas Dömstedt Om arbetsmaterialet Det här arbetsmaterialet följer sidorna i boken. Till varje sida finns det ordförklaringar och frågor att

Läs mer

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Maria bodde i en liten stad som hette Nasaret. Den låg i Israel. En ängel kom till Maria och sa: Maria, du ska få ett barn. Barnet

Läs mer

Vem vävde och sydde vikingarnas kläder? Hur gjorde vikingarna garn? Hur var pojkar och män klädda på vikingatiden? Vad hade männen på

Vem vävde och sydde vikingarnas kläder? Hur gjorde vikingarna garn? Hur var pojkar och män klädda på vikingatiden? Vad hade männen på Vikingarnas kläder Vem vävde och sydde vikingarnas kläder? Hur gjorde vikingarna garn? Hur var pojkar och män klädda på vikingatiden? Vad hade männen på huvudet när de inte krigade? Vad hade männen på

Läs mer

Idag ska jag till djurparken! Wow vad kul det ska bli. Det var 2 år sedan jag var där sisst? Hur gammal var Rut då?

Idag ska jag till djurparken! Wow vad kul det ska bli. Det var 2 år sedan jag var där sisst? Hur gammal var Rut då? MATTE PÅ ZOO HEJSAN! Jag heter Mattias och jag är 8 år. Jag kallas Matte, det har jag gjort sedan jag var väldigt liten. Jag har tre syskon. Elin, Matilda och Rut. Elin är två år mindre än mig. Matilda

Läs mer

Joana startar eget ORDFÖRSTÅELSE TEXTFÖRSTÅELSEFRÅGOR CARITA ANDERSSON ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN

Joana startar eget ORDFÖRSTÅELSE TEXTFÖRSTÅELSEFRÅGOR CARITA ANDERSSON ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN CARITA ANDERSSON ORDFÖRSTÅELSE privata hem (s 6, rad 1), hemma hos familjer, inte företag sällan (s 6, rad 3), nästan aldrig, inte ofta envis (s 7, rad 7), ger inte upp uppdrag

Läs mer

Max, var är du? LÄSFÖRSTÅELSE MARIA FRENSBORG ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN

Max, var är du? LÄSFÖRSTÅELSE MARIA FRENSBORG ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN MARIA FRENSBORG LÄSFÖRSTÅELSE kapitel 1 scouterna(sid 3, rad 8), grupp för ungdomar som tycker om naturen försvunnen (sid 3, rad10), borta parkeringen (sid 4, rad 1), där man

Läs mer

Sju små sagor. i urval av Annika Lundeberg

Sju små sagor. i urval av Annika Lundeberg Lilla Sju små sagor i urval av Annika Lundeberg Bockarna Bruse Med bilder av Christina Alvner Det var en gång tre bockar, som skulle gå till sätern och äta sig feta och alla tre hette de Bruse. Vägen till

Läs mer

Scary Movie. Den här vilan är ingen vanlig! I 2000år har vilan varit ägd av en person. (För 2000år sedan )

Scary Movie. Den här vilan är ingen vanlig! I 2000år har vilan varit ägd av en person. (För 2000år sedan ) Scary Movie Den här vilan är ingen vanlig! I 2000år har vilan varit ägd av en person. (För 2000år sedan ) Det var en varm morgon då personen byggde denna vila. Hans son fyllde 18år idag. Han skulle få

Läs mer

Du är klok som en bok, Lina!

Du är klok som en bok, Lina! Du är klok som en bok, Lina! Den här boken handlar om hur det är när man har svårt att vara uppmärksam och har svårt att koncentrera sig. Man kan ha svårt med uppmärksamheten och koncentrationen, men på

Läs mer

meddelanden från bangladesh 2012

meddelanden från bangladesh 2012 meddelanden från bangladesh 2012 Vi tycker om fabriken. Det är bra ljus och luft där. Vi skulle vilja att det ser ut så hemma. Fast lönen är för liten. Och vi jobbar för långa dagar! Vi vill bli befordrade

Läs mer

Sagan om Nallen Nelly

Sagan om Nallen Nelly Sagan om Nallen Nelly Titel Författare Det var en gång en flicka som hette Lisa som bodde i Göteborg. Lisa tog med sig skolans nalle Nelly på resan till mormor som bodde i Kiruna. Lisa åkte tåg med Nelly

Läs mer

Min försvunna lillebror

Min försvunna lillebror 3S Ida Norberg Sa1a Min försvunna lillebror Vi hade precis sålt vårt hus och flyttat in i världens finaste hus, det var stort, väldigt stort, det fanns nästan allt där, pool, stor trädgård och stort garage.

Läs mer

INDISKA BERÄTTELSER DEL 8 MANGOTRÄDET av Lena Gramstrup Olofgörs intervju och berättelse. Medverkande: Arvind Chander Pallavi Chander

INDISKA BERÄTTELSER DEL 8 MANGOTRÄDET av Lena Gramstrup Olofgörs intervju och berättelse. Medverkande: Arvind Chander Pallavi Chander INDISKA BERÄTTELSER DEL 8 MANGOTRÄDET av Lena Gramstrup Olofgörs intervju och berättelse Medverkande: Arvind Chander Pallavi Chander Uppläsning av Cecilia Frode Indiska Berättelser del 8 Hej Jag heter

Läs mer

Lärarrummet för lättläst lattlast.se/larare

Lärarrummet för lättläst lattlast.se/larare Kampen mot klockan - funderingsfrågor, diskussion om tid och skrivövning Ämne: Svenska, SVA, Årskurs: 7-9 Lektionstyp: reflektion, diskussion, skrivövning Lektionsåtgång: 2-5 Upp och hoppa! hojtar mamma.

Läs mer

Får jag lov? LÄSFÖRSTÅELSE KIRSTEN AHLBURG ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN

Får jag lov? LÄSFÖRSTÅELSE KIRSTEN AHLBURG ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN KIRSTEN AHLBURG LÄSFÖRSTÅELSE STORA SÄCKAR väckarklocka (sida 3, rad 1), alarm när man måste vakna brevbärare (sida 3, rad 9), den som delar ut post sorterar (sida 4, rad 7),

Läs mer

Livets lotteri, Indien

Livets lotteri, Indien Livets lotteri, Indien Jag heter Rashmika Chavan och bor i Partille, men mitt ursprung är Indien (Mumbai). Jag, min mamma Angirasa och lillebror Handrian flydde till Sverige när jag var 11 år. Nu är jag

Läs mer

Spöket i Sala Silvergruva

Spöket i Sala Silvergruva Spöket i Sala Silvergruva Hej! Jag har hört att du jobbar som smådeckare och jag skulle behöva hjälp av dig. Det är bäst att du får höra vad jag behöver hjälp med. I Sala finns Sala Silvergruva, den har

Läs mer

med mig lite grejer som jag kunde använda till att bygga en hydda med. Jag hittade löv några stockar och träd.

med mig lite grejer som jag kunde använda till att bygga en hydda med. Jag hittade löv några stockar och träd. Kapitel 1 Resan Jag har väntat länge på att göra denna resan. Jag heter Hanna och är 23 år. Jag ska åka båt till en Ön Madagaskar. Jag kommer ha med mig en hel besättning. Vi tog med oss väldigt mycket

Läs mer

Rödluvan. Med bilder av Mati Lepp

Rödluvan. Med bilder av Mati Lepp Rödluvan Med bilder av Mati Lepp Det var en gång en liten flicka som var så söt och rar att alla människor tyckte om henne. Den som älskade henne allra mest var hennes gamla mormor. Alltid när hon kom

Läs mer

19688 Rödluvan/Hans och Greta/Tre små grisar

19688 Rödluvan/Hans och Greta/Tre små grisar 19688 Rödluvan/Hans och Greta/Tre små grisar Rödluvan Det var en gång, en vacker solig dag, en liten flicka som hette Rödluvan. Hon lekte utomhus i sin trädgård. Hon kallades Rödluvan för hon hade en röd

Läs mer

Halvmånsformade ärr. Något osynligt trycker mot mitt bröst. Jag vänder mitt ansikte mot fläkten, blundar åt den

Halvmånsformade ärr. Något osynligt trycker mot mitt bröst. Jag vänder mitt ansikte mot fläkten, blundar åt den Halvmånsformade ärr Något osynligt trycker mot mitt bröst. Jag vänder mitt ansikte mot fläkten, blundar åt den kalla luften. Det är inte så varmt längre. Dagen har börjat sjunka in i natten. Mamma talar

Läs mer

FEBRUARI 2012. JVM-Distans. den 22 februari 2012

FEBRUARI 2012. JVM-Distans. den 22 februari 2012 FEBRUARI 2012 JVM-Distans den 22 februari 2012 Då var första tävlingen avklarad för oss äldre igår, resultatet från min egen sida var inte alls suveränt, faktiskt inte ens i närheten.. Men med tanke på

Läs mer

Barnboksförlaget Nimmi Östergatan 4b Simrishamn nimmi.se. Copyright texter Mi Tyler 2014 Copyright bilder Malin Ahlin 2014

Barnboksförlaget Nimmi Östergatan 4b Simrishamn nimmi.se. Copyright texter Mi Tyler 2014 Copyright bilder Malin Ahlin 2014 Barnboksförlaget Nimmi Östergatan 4b 272 31 Simrishamn nimmi.se Copyright texter Mi Tyler 2014 Copyright bilder Malin Ahlin 2014 Tryckt i EU 2014 ISBN: 978-91-87955-00-6 Mammas Liv av Mi Tyler med illustrationer

Läs mer

Jim till kamera Det är viktigt att vakna i tid så att man inte missar dagen.

Jim till kamera Det är viktigt att vakna i tid så att man inte missar dagen. - manus ver.2 INT Sovrum dag En kille ligger och sover i hans väldigt städade, prydliga rum. Det är JIM. Ett foto av hans mor och en väckarklocka syns på nattduksbordet. Han sätter sig upp nöjd 2 sekunder

Läs mer

Sömngångare. Publicerat med tillstånd Förvandlad Text Mårten Melin Bild Emma Adbåge Rabén & Sjögren. I_Förvandlad2.indd 7 2011-01-26 15.

Sömngångare. Publicerat med tillstånd Förvandlad Text Mårten Melin Bild Emma Adbåge Rabén & Sjögren. I_Förvandlad2.indd 7 2011-01-26 15. Sömngångare När jag vaknade la jag genast märke till tre konstiga saker: 1. Jag var inte hungrig. Det var jag annars alltid när jag vaknade. Fast jag var rejält törstig. 2. När jag drog undan täcket märkte

Läs mer

Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en

Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en Den magiska sjön. (Saga från Chile) Det var en gång en mycket mäktig kung som bara hade en enda son. Pojken skulle en dag få ärva hela kungariket, men han var så sjuklig och svag att kungen undrade om

Läs mer

Danielle hängde av sig kläderna och satte på lite musik, gick in i badrummet och började fylla upp vatten i

Danielle hängde av sig kläderna och satte på lite musik, gick in i badrummet och började fylla upp vatten i Ensamhet Danielle hade precis slutat jobbet och var på väg hemåt för en lugn och stilla fredagskväll för sig själv. Hon hade förberett med lite vin och räkor, hade inhandlat doftljus och köpt några bra

Läs mer

Facit Spra kva gen B tester

Facit Spra kva gen B tester Facit Spra kva gen B tester En stressig dag B 1 Pappan (mannen) låser dörren. 2 Han handlar mat efter jobbet. 3 Barnen gråter i affären. 4 Han diskar och tvättar efter maten. 5 Han somnar i soffan. C 1

Läs mer

Gårdarna runt Mörtsjön

Gårdarna runt Mörtsjön 1 Gårdarna runt Mörtsjön Uthuset Munter-Gustav byggde av locken från salttunnorna vid Morshyttans station 2 När farsan, Sten Bylén, fyllde 90 år, den 12 juni 2004, lovade jag honom en utflykt till Mörtsjön,

Läs mer

Eva Bernhardtson Louise Tarras. Min mening. Bildfrågor (diskutera)

Eva Bernhardtson Louise Tarras. Min mening. Bildfrågor (diskutera) Eva Bernhardtson Louise Tarras Min mening Bildfrågor (diskutera) Folkuniversitetets förlag Box 2116 SE-220 02 Lund tel. 046-14 87 20 www.folkuniversitetetsforlag.se info@folkuniversitetetsforlag.se Information

Läs mer

Camilla Läckberg. Återberättad av Åsa Sandzén ÄNGLAMAKERSKAN

Camilla Läckberg. Återberättad av Åsa Sandzén ÄNGLAMAKERSKAN Camilla Läckberg Återberättad av Åsa Sandzén ÄNGLAMAKERSKAN Personer i berättelsen Helga Änglamakerskan Dagmar Helgas dotter Laura Dagmars dotter Hermann Göring Tysk pilot och senare nazistledare Carin

Läs mer

De gröna demonerna. Jorden i fara, del 2

De gröna demonerna. Jorden i fara, del 2 De gröna demonerna Jorden i fara, del 2 KG Johansson SMAKPROV Publicerad av Molnfritt Förlag Copyright 2014 Molnfritt Förlag Den fulla boken har ISBN 978-91-87317-35-4 Boken kan laddas ned från nätbutiker

Läs mer

En berättelse om mina förfäder Tecknad av Eva Eriksson, född Karlsson, Räveln, Sör-Nedansjö

En berättelse om mina förfäder Tecknad av Eva Eriksson, född Karlsson, Räveln, Sör-Nedansjö En berättelse om mina förfäder Tecknad av Eva Eriksson, född Karlsson, Räveln, Sör-Nedansjö Min mormor Maria Kangas föddes 1872 i byn Lajkola i Finland. Min morfar Johan Erik Kangas var två år yngre och

Läs mer

kapitel 1 Publicerat med tillstånd Dilsa och den falska förälskelsen Text Petrus Dahlin Bild Sofia Falkenem Rabén & Sjögren 2013

kapitel 1 Publicerat med tillstånd Dilsa och den falska förälskelsen Text Petrus Dahlin Bild Sofia Falkenem Rabén & Sjögren 2013 kapitel 1 I morgon börjar sommarlovet och vi ska åka till Gröna Lund. Om sommaren fortsätter på det här sättet kommer det att bli den bästa i mitt liv. Jag sitter hemma på rummet och har just berättat

Läs mer

Linnéa M 5A Ht-15. Kapitel 1 Drakägget

Linnéa M 5A Ht-15. Kapitel 1 Drakägget 1 Kapitel 1 Drakägget Jag heter Sara. Jag är 10 år gammal. Jag har en lillasyster. Hon är 3 år. Hon heter Linda. Jag har en mamma och pappa också. Vi är en fattig familj. Vi bor i ett litet hus på landet.

Läs mer

Beredd på det värsta Arbetsmaterial för läsaren Författare: Lou Allin

Beredd på det värsta Arbetsmaterial för läsaren Författare: Lou Allin Beredd på det värsta Arbetsmaterial för läsaren Författare: Lou Allin Arbeta med ord Beskrivande ord 1) Gör en lista med de ord från ordlistan (se slutet av det här materialet) som du använder för att

Läs mer

en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum

en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum en lektion från Lärarrumet för lättläst - www.lattlast.se/lararrum Mor gifter sig - högläsning med uppgifter, läs- och funderingsfrågor Det här är en serie lektioner som utgår från den lättlästa versionen

Läs mer

Mamma Mu gungar. Det var en varm dag på sommaren. Solen sken, fåglarna kvittrade och flugorna surrade. Alla korna gick och betade i hagen.

Mamma Mu gungar. Det var en varm dag på sommaren. Solen sken, fåglarna kvittrade och flugorna surrade. Alla korna gick och betade i hagen. 1 Mamma Mu gungar Det var en varm dag på sommaren. Solen sken, fåglarna kvittrade och flugorna surrade. Alla korna gick och betade i hagen. Utom Mamma Mu. Mamma Mu smög iväg och hoppade över staketet.

Läs mer

Sol och vår ORDLISTA LÄSFÖRSTÅELSE ÅSA ÖHNELL ARBETSMATERIAL FÖR ELEVEN

Sol och vår ORDLISTA LÄSFÖRSTÅELSE ÅSA ÖHNELL ARBETSMATERIAL FÖR ELEVEN ARBETSMATERIAL FÖR ELEVEN ÅSA ÖHNELL ORDLISTA otrogen (sida 6, rad 10) träffat andra kvinnor (eller män) efterlyste (sida 6, rad 16) sökte efter, frågade efter, kanske på teve och i tidningar inte råd

Läs mer

Om hur jag kom till Kvarsebo. En sommarbo s berättelse genom tre generationer.

Om hur jag kom till Kvarsebo. En sommarbo s berättelse genom tre generationer. Om hur jag kom till Kvarsebo. En sommarbo s berättelse genom tre generationer. Året är 1916 Min mormor Gunhild Persson (1885-1975) och min morfar Karl Persson (1880-1940), bild enligt nedan, kommer för

Läs mer

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå.

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå. Solen har gått ner Solen har gått ner, mörkret faller till, inget kan gå fel, men ser vi efter får vi se För det är nu de visar sig fram. Deras sanna jag, som ej får blomma om dan, lyser upp som en brand.

Läs mer

Kockumsslingan. Rosengårds herrgård. Svedin Karström

Kockumsslingan. Rosengårds herrgård. Svedin Karström Kockumsslingan Rosengårds herrgård Svedin Karström Första gången platsen kallas Rosengård är 1811 då en man som hette Svedin Karström köpte marken. Det fanns en gård som tillhörde marken och låg sidan

Läs mer

Inplaceringstest A1/A2

Inplaceringstest A1/A2 SVENSKA Inplaceringstest A1/A2 Välj ett ord som passar i meningen. Skriv inte det! Ring in bokstaven med det passande ordet! Exempel: Smöret står i kylskåpet. a) om b) på c) i d) från Svar c) ska ringas

Läs mer

Kapitel 1. Lina. Innehållsförteckning: Kapitel 1: sid 1 Kapitel 2: sid 2 Kapitel 3: sid 3 Kapitel 4: sid 5 Kapitel 5: sid 7 Kapitel 6: sid 10

Kapitel 1. Lina. Innehållsförteckning: Kapitel 1: sid 1 Kapitel 2: sid 2 Kapitel 3: sid 3 Kapitel 4: sid 5 Kapitel 5: sid 7 Kapitel 6: sid 10 Innehållsförteckning: Kapitel 1: sid 1 Kapitel 2: sid 2 Kapitel 3: sid 3 Kapitel 4: sid 5 Kapitel 5: sid 7 Kapitel 6: sid 10 Lina Kapitel 1 Lina var 10 år och satt inne med sina två vänner Gustav och Caroline.

Läs mer

S1_005 Hildur Nilsson g Petersson

S1_005 Hildur Nilsson g Petersson Hildur Elisabeth Nilsson föddes i nr. 2 Gamla Köpstad i Träslövs församling fredagen den 30 april 1909. Hon var det näst yngsta av 6 syskon. Fyra bröder och två systrar. En av bröderna, Oskar Gottfrid

Läs mer

Den magiska dörren. Av: Daniela Marjasin.

Den magiska dörren. Av: Daniela Marjasin. Den magiska dörren. Av: Daniela Marjasin. Hej! Hej! Jag heter Lisa och jag är 11 år. Jag går på Valnötsskolan i Malmö. Min bästa kompis heter Vera. Hon är den bästa kompis man kan ha. Hon är så snäll och

Läs mer

Ellie och Jonas lär sig om eld

Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Ellie och Jonas lär sig om eld Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Textbearbetning: Boel Werner och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Grafisk form: Per

Läs mer

Men ingen svarar. Han är inte här, säger Maja. Vi går ut och kollar.

Men ingen svarar. Han är inte här, säger Maja. Vi går ut och kollar. Mannen som äger campingen, förklarar Maja. Han sa det när jag ringde. Fråga bara efter Gunnarsson, sa han. De går in i huset. Där inne står konserv burkar och paket på olika hyllor. Hallå, ropar Lasse.

Läs mer

Hotell Två systrar ORD TEXTFÖRSTÅELSEFRÅGOR MARTIN PALMQVIST ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN

Hotell Två systrar ORD TEXTFÖRSTÅELSEFRÅGOR MARTIN PALMQVIST ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN MARTIN PALMQVIST ORD tvillingar (s 5, rad 1), syskon födda samtidigt änkor (s 5, rad 3), gifta kvinnor med döda män. (En änka) En gift man meden död fru är en änkling. pumpas

Läs mer

Lingmyren i Skarvtjärn. Här föddes Jenny och hennes syster Gunhild. Bilden tagen i nutid.

Lingmyren i Skarvtjärn. Här föddes Jenny och hennes syster Gunhild. Bilden tagen i nutid. Lingmyren i Skarvtjärn. Här föddes Jenny och hennes syster Gunhild. Bilden tagen i nutid. Jennys barndom Jenny föddes på en gård som heter Lingmyren i Skarvtjärn, Harmångers socken en 16 juli 1901.Tre

Läs mer

Kom och tita! Världens enda indiska miniko. 50 cent titen.

Kom och tita! Världens enda indiska miniko. 50 cent titen. En ko i garderoben j! är jag här igen, Malin från Rukubacka. Det har hänt He Det en hel del sedan sist och isynnerhet den här sommaren då vi lärde känna en pianotant. Ingenting av det här skulle ha hänt

Läs mer

Ragnar Åkerström. Minnen från Norra Skoga. Min skoltid och min bäste kamrat Lars

Ragnar Åkerström. Minnen från Norra Skoga. Min skoltid och min bäste kamrat Lars Ragnar Åkerström Minnen från Norra Skoga Jag har bott i Norra Skoga i hela mitt liv. Både jag och min mamma är födda i en äldre stuga som ligger på min nuvarande tomt bara 20 m från det hus som jag nu

Läs mer

Lärarrummet för lättläst lattlast.se/larare

Lärarrummet för lättläst lattlast.se/larare Kungsgatan - funderingsfrågor, tips på högläsning och fördjupningsuppgifter Ämne: Svenska, SVA Årskurs: 7-9, Gymn, Vux Lektionstyp: reflektion och diskussion, skrivövning Lektionsåtgång: 2-5 Introduktion

Läs mer

Ska vi till Paris? ORDLISTA LÄSFÖRSTÅELSE KIRSTEN AHLBURG ARBETSMATERIAL FÖR ELEVEN

Ska vi till Paris? ORDLISTA LÄSFÖRSTÅELSE KIRSTEN AHLBURG ARBETSMATERIAL FÖR ELEVEN ARBETSMATERIAL FÖR ELEVEN KIRSTEN AHLBURG ORDLISTA pall (sida 10, rad 3) en liten stol utan ryggstöd och armstöd baguette (sida 14, rad 12) franskt, vitt bröd LÄSFÖRSTÅELSE Vid dagens slut sida 5 Vilken

Läs mer

NIVÅER A1-A2. 1. Gunnar söker jobb. ett IT- företag kommer din fru? Från Italien jag röka? Nej, tyvärr det är förbjudet!

NIVÅER A1-A2. 1. Gunnar söker jobb. ett IT- företag kommer din fru? Från Italien jag röka? Nej, tyvärr det är förbjudet! NIVÅER A1-A2 1. Välj rätt alternativ 1. Gunnar söker jobb. ett IT- företag. A. i B. på C. till D. om 2. -. kommer din fru? Från Italien. A. Vart B. Var C. Varifrån D. Vad 3. Vad kör du bil? En Volvo. A.

Läs mer

Flod våg Art nr

Flod våg Art nr Anne Rooney av Anne Rooney Översättning Maria Holst 8 Kapitel 1 Långt där nere var vattnet mörkt och vilt. Danny svingade sig upp på räcket som löpte längs däcket. Skulle han dyka eller bara hoppa i?

Läs mer

Donny Bergsten. Skifte. vintern anlände i natt den har andats över rosor och spindelnät en tunn hinna av vit rost

Donny Bergsten. Skifte. vintern anlände i natt den har andats över rosor och spindelnät en tunn hinna av vit rost Donny Bergsten Skifte vintern anlände i natt den har andats över rosor och spindelnät en tunn hinna av vit rost bäcken syr sitt täcke igelkotten luktar på vinden ute på havet seglar ett skepp mot horisonten

Läs mer

Min resa till Tanzania

Min resa till Tanzania Min resa till Tanzania Jag har för andra gången i mitt liv varit i Tanzania. Jag är nu mer förtjust än jag var sist. Resan gjorde jag med min pappa, John. Min bror Markus var redan där. Första gången jag

Läs mer

25 Publicerat med tillstånd Stora boken om Sandvargen Text Åsa Lind Bild Kristina Digman Rabén & Sjögren 2006

25 Publicerat med tillstånd Stora boken om Sandvargen Text Åsa Lind Bild Kristina Digman Rabén & Sjögren 2006 Zackarina hade målat en tavla, med vattenfärger. Den hade inget namn, men den var stor och fin och lysande blå, med stänk och prickar i gult och rött, och nu ville hon sätta upp den på väggen. Jag måste

Läs mer

Noa går på taket. Han leker att han flyger. En takpanna lossnar. Noa ramlar. Hjälp! ropar Noa. ISBN 978-91-86651-97-8. HEGAS www.hegas.

Noa går på taket. Han leker att han flyger. En takpanna lossnar. Noa ramlar. Hjälp! ropar Noa. ISBN 978-91-86651-97-8. HEGAS www.hegas. Frågor Noa på taket av Noa går på taket. Han leker att han flyger. En takpanna lossnar. Noa ramlar. Hjälp! ropar Noa. NOA PÅ TAKET på taket ISBN 978-91-86651-97-8 www.hegas.se noa_paa_taket_oms.indd 1

Läs mer

BARN, BAD OCH VAtten.

BARN, BAD OCH VAtten. BARN, BAD OCH VAtten. ingen ska drunkna Varje år drunknar nio barn i Sverige. Många av olyckorna i vatten händer nära barnens hem. Alla vuxna tänker inte på att det kan finnas farliga platser för barn

Läs mer

ABC klubben. Historiestund med mormor Asta. Av Edvin Bucht. Djuptjärnsskolan Kalix

ABC klubben. Historiestund med mormor Asta. Av Edvin Bucht. Djuptjärnsskolan Kalix ABC klubben Historiestund med mormor Asta Av Edvin Bucht 3a Djuptjärnsskolan Kalix Nu är Lea, Jacob och Dennis på väg till sin mormor, Asta som hon heter. Dom körde från orten Kalix, till deras mormor,

Läs mer

Göteborg för att hämta sin familj ifrån flygplatsen. Det var så kul att kolla på flygplan från nära håll tyckte Mahdi. Nu var det inte långt kvar

Göteborg för att hämta sin familj ifrån flygplatsen. Det var så kul att kolla på flygplan från nära håll tyckte Mahdi. Nu var det inte långt kvar Mötet med det okända I en av de små byarna i Ghazni som ligger i östra Afghanistan bodde det fattiga familjer. Byn kallades för ''Nawdeh''. De flesta män i byn var jordbrukare, affärsmän, bönder och vissa

Läs mer

Först till häcken... en berättelse om vad som hände innan prinsen kysste prinsessan ROLLER HÄCK-IRÈN MAMMA OLE DOLE DOFF

Först till häcken... en berättelse om vad som hände innan prinsen kysste prinsessan ROLLER HÄCK-IRÈN MAMMA OLE DOLE DOFF Först till häcken... en berättelse om vad som hände innan prinsen kysste prinsessan ROLLER HÄCK-IRÈN D sovande flicka mamma lat son lat son lat son flitig gårdskarl gift med Ingvild flitig gårdsfru gift

Läs mer

När vi kom dit nästa dag såg vi ett BREV. Jag ropade till Alice: -Titta, ett BREV. Jag tog upp brevet och där stog DET:

När vi kom dit nästa dag såg vi ett BREV. Jag ropade till Alice: -Titta, ett BREV. Jag tog upp brevet och där stog DET: ANGELINA SJÖBERG Kapitel 1 I SKOLAN Hej! Jag heter Lina och jag är 10 år och jag går på Nivirena skolan. Min bästa kompis heter Alice. Jag har långt brunt hår och jag är 1,37 meter hög. Jag är rädd för

Läs mer

Vilda kommer till stan

Vilda kommer till stan 1 2 Vilda kommer till stan Mitt i Tuvebo ligger en vacker liten sjö vid namn Gerdsken. Runt sjön slingrar sig en promenadväg och utmed den ligger det små hus och en och annan gräsplätt. Rätt många badplatser

Läs mer

Vokalprogrammet Sara Wiberg Hanna Hägerland

Vokalprogrammet Sara Wiberg Hanna Hägerland Vokalprogrammet Sara Wiberg Hanna Hägerland Filmer och diktamen Till detta häfte finns en internetsida. Där hittar du filmer om vokalerna. Du kan också träna diktamen. vokalprogrammet.weebly.com Titta

Läs mer

istället, och reser än hit och än dit i tankarna. På en halv sekund kan han flyga iväg som en korp, bort från

istället, och reser än hit och än dit i tankarna. På en halv sekund kan han flyga iväg som en korp, bort från Reslust Tulugaq tycker att det är tråkigt att öva bokstäverna på tavlan. De gör det så ofta. Varje dag faktiskt! Så han ser ut genom fönstret istället, och reser än hit och än dit i tankarna. På en halv

Läs mer

2 Han berättar om rollen han vill ha och varför han måste gå ner i vikt för att få den.

2 Han berättar om rollen han vill ha och varför han måste gå ner i vikt för att få den. Flawless av Alexandra Loonin Tre kvinnor. Jag sitter på en bar med en kompis som har slutat äta. Han berättar om rollen han vill ha och varför han måste gå ner i vikt för att få den. Han säger att han

Läs mer

KAPITEL 2. Publicerat med tillstånd Bankrånet Text Anna Jansson Bild Mimmi Tollerup Rabén & Sjögren 2010. Bankrånet inl.indd 18 2010-08-24 10.

KAPITEL 2. Publicerat med tillstånd Bankrånet Text Anna Jansson Bild Mimmi Tollerup Rabén & Sjögren 2010. Bankrånet inl.indd 18 2010-08-24 10. KAPITEL 2 De hade knappt kommit ut på gatan förrän Emil fick syn på Söndagsförstöraren. Tant Hulda brukade komma och hälsa på varje söndag, fast Vega som bott i huset före familjen Wern hade flyttat för

Läs mer

Slutsång. Slut för idag, tack för idag. Vi ska ses på torsdag. och ha det så bra!

Slutsång. Slut för idag, tack för idag. Vi ska ses på torsdag. och ha det så bra! Slutsång Melodi: "Tack ska du ha, Kalle heter jag, vad du heter gör detsamma tack ska du ha!" Slut för idag, tack för idag. Vi ska ses på torsdag och ha det så bra! En liten båt En liten båt blir ofta

Läs mer

Stall Flitige Lise. Resan. Boende

Stall Flitige Lise. Resan. Boende Stall Flitige Lise Jag hade min praktik med Klara Winkler, vi åkte ner till Holland, till stall Flitige Lise. Stall Flitige Lise är ett försäljnings och tillridningsstall. De flesta av hästarna ägs av

Läs mer

sid.1 RÖDLUVAN OCH VARGEN Av Daniel Wallentin och Janne Widmark Film i Dalarna Version 3 Kaserngården 13 2008-02-28 791 40 FALUN 023-262 82

sid.1 RÖDLUVAN OCH VARGEN Av Daniel Wallentin och Janne Widmark Film i Dalarna Version 3 Kaserngården 13 2008-02-28 791 40 FALUN 023-262 82 sid.1 OCH Av Daniel Wallentin och Janne Widmark Film i Dalarna Version 3 Kaserngården 13 2008-02-28 791 40 FALUN 023-262 82 sid.2 EXT. I SKOGEN/ÅN DAG SCEN 1 (10 år) - en söt liten flicka med en röd luva

Läs mer