Remissammanställning Kommissionens förslag till ny EU-förordning om ekologisk produktion

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Remissammanställning Kommissionens förslag till ny EU-förordning om ekologisk produktion"

Transkript

1 1(98) REMISSAMMANSTÄLLNING Dnr SJV /14 Dnr SLV Växt- och miljöavdelningen Ingrid Karlsson Göran Ekbladh Regelutvecklingsavdelningen Viveka Larsson Regeringskansliet Landsbygdsdepartementet Stockholm Remissammanställning Kommissionens förslag till ny EU-förordning om ekologisk produktion Sammanfattning av inkomna synpunkter Positivt - Förenkling. Enklare språk och struktur gör förordningen tydligare och mera lättläst. Många upplever dock att det stora antalet delegerade akter är ett problem (se nedan). - Riskbaserad kontroll genomförs fullt ut. - Möjlighet till gruppcertifiering införs. Två remissinstanser är dock tveksamma till gruppcertifiering. En remissinstans menar att gruppcertifiering bör vara möjlig även för förädlingsföretag och inte bara mikroföretag i primärproduktionen. Negativt - En majoritet av remissinstanserna ifrågasätter det starkt principdrivna angreppssättet. Flera förespråkar förstärkt status quo. En instans förespråkar marknadsdrivet scenario. Man delar inte KOM:s farhågor om minskat konsumentförtroende. Tvärtom tyder den

2 2(98) ökande efterfrågan på stort förtroende för nuvarande regler. Ett alltför strängt regelverk riskerar att motverka sitt syfte så att färre vågar satsa på ekologisk produktion och att nuvarande producenter övergår till konventionell produktion. - En remissinstans kritiserar att förslaget inte går tillräckligt långt när det gäller miljö- och klimataspekter. - Det stora antalet delegerade akter. Man ser risker för snabba ändringar och mindre påverkansmöjlighet för MS. Generellt vill man ha fler regler i grundförordningen. Det är viktigt att regelverket bygger på långsiktighet så att villkoren är förutsägbara. Några remissinstanser anser att översynen kommer för tidigt. - Flera remissinstanser uttrycker oro för att det föreslagna importsystemet missgynnar utvecklingsländer och leder till minskad tillgång på vissa livsmedel, t.ex. ekologiska bananer och ekologiskt kaffe, och att konsumenterna istället hänvisas till att köpa ickeekologiska alternativ. - Många av svaren är starkt kritiska till att även butiker ska omfattas av certifieringskravet. - Införande av gränsvärde för otillåtna substanser. I flera av svaren reagerar man starkt mot att producenten ska bestraffas även om föroreningen är oavsiktlig. Detta riskerar också att man ändrar från en systemkontroll till kontroll av slutprodukten. - Förslaget att stryka alla undantagsmöjligheter är alltför drastiskt enligt många av svaren. Långa övergångstider är ett minimikrav. Man måste också ta hänsyn till skillnader i klimatförhållanden mellan olika MS. Några remissinstanser menar dock att det är bra att undantagsmöjligheterna begränsas eller helt tas bort. Man har haft 25 år på sig att klara kraven, det bör räcka. - Möjlighet till avhorning är ett absolut krav, både ur arbetarskydds- och djurskyddsperspektiv. - Ekologiskt utsäde. Kravet på enbart ekologiskt utsäde kommer att minska antalet sorter och det kommer att bli dyrare. - Ekologiska avelsdjur. Förbud mot inköp av konventionella avelsdjur får stora konsekvenser i alla produktionsformer. - Uppbundna djur. Ska i fortsättningen tillåtas endast för mikroföretag (och under förutsättning att man rastar djuren). Oklart hur dessa företag definieras. (Min anm.: I annan lagstiftning avser man företag med mindre än 10 anställda och en årsomsättning på mindre än 2 milj euro.) - Djurtäthet. Ett par remissinstanser anser att kraven är för stränga avseende hönsen. Kravet på utevistelse minst en tredjedel av livet för fjäderfä kan bli svårt att uppfylla på grund av våra långa vintrar. Större utgångshål kan också innebära problem i svenskt klimat % ekologiskt foder. Fler remissinstanser påpekar att detta blir svårt att klara. En remissinstans vill att förbudet mot syntetiska aminosyror till fjäderfä stryks. - Parallellproduktion. Kravet på att hela verksamheten ska vara omställd är för strängt och kommer sannolikt att hindra nya aktörer från att ansluta sig. Det är förenat med stora kostnader och ger inte några extra intäkter under omställningstiden.

3 3(98) - Av några svar framgår att miljöledningssystem är en bra tanke, men kan bli kostsamt och en administrativ börda, utan att ge motsvarande nytta. - En remissinstans menar att man med förslagets skrivning om medicinering riskerar att sjukdomar inte behandlas i tid. Kastrering bör endast få utföras med bedövning och smärtlindring. Man hoppas att förslaget öppnar för immunokastrering. Övriga synpunkter - Ett par remissinstanser efterlyser regler om slakt och djurtransporter. - En remissinstans efterlyser vetenskapliga bevis för homeopatiska preparat. Man föreslår vidare att resistensdrivande antibiotika som kinoloner och tredjegenerationens cefalosporiner inte ska tillåtas i ekologisk produktion. Det måste finnas möjlighet att använda även desinfektionsmedel som inte är godkända för ekologiskt i samband med epizootier för att avdöda smittämne och stoppa utbrottet. - En remissinstans menar att det inte är motiverat att kräva längre karenstider än de som redan godkänts för preparaten i fråga. - En remissinstans menar att individuella boxar för kalvar i vissa fall kan vara motiverade. - I ett remissvar föreslås att ta bort förbudet mot GMO. - I ett svar föreslås att ta bort förbudet mot bestrålning. - I ett svar föreslås att även privata ackrediteringsorgan (IOAS) bör tillåtas. - I två av svaren föreslås att tillåta recirkulerande anläggningar för ekologiskt vattenbruk. - En remissinstans är kritisk till möjligheten för kortare omställningstid för mark i träda. - En instans menar att djurtätheten bör begränsas i förhållande till fosfor, och inte till kväve. - En remissinstans menar att vissa regler om kontroll bör finnas i den ekologiska förordningen och inte enbart i kontrollförordningen. Man ifrågasätter behovet av delegering av kontrollen, utan förespråkar ett öppet system. - En remissinstans anser att det ska vara tillåtet att använda humanurin och fekalier i ekologisk produktion.

4 4(98) Sammanställning av remissvaren Följande instanser har valt att inte lämna synpunkter: Kemikalieinspektionen, Konkurrensverket, Länsstyrelsen i Blekinge län, Länsstyrelsen i Gotlands län, Länsstyrelsen i Uppsala län samt SKL (Sveriges Kommuner och Landsting). Namn Artikel Remiss yttrande SJV/SLV komment ar Arla Foods Ekogrupp/ Åse Arnbratt Arla Foods ser med stor oro på förslaget till ny förordning, som på flera punkter riskerar att slå ut svensk ekologiskt mjölkproduktion. Förslagets inriktning att förenkla överensstämmer inte alls med innehållet, som istället för enkelhet snarare gör det helt omöjligt att bedriva ekologisk produktion på de nordliga breddgraderna. Förslagets inriktning pekar mot att den ekologiska produktionen ska förpassas till ett ytterst litet antal gårdar för produktion av små volymer av lyxprodukter. Vilket är tvärt emot utvecklingen av den ekologiska mejerimarknaden, som har en positiv trend på ett brett plan. Konsekvensutredningen har stora brister, och tar inte alls upp de omfattande effekter som förslaget skulle innebära. Förslaget har enklare språk och struktur än tidigare lagtexter - men en orsak är att viktiga detaljer undvikits och alla möjligheter till undantag är borta. I förslaget står att även producenter inom EU kan grupp-certifieras. Vad innebär detta? Import försvåras drastiskt från länder som inte har bilaterala avtal med EU om erkännande av varandras regelverk som ekvivalenta. De flesta utvecklingsländer har inte denna typ av avtal. Import via certifieringsorganisationers godkännande föreslås förutsätta identiska regelverk. Kap 2 Artikel 6 Möjligheten att ekologiskt foder skall framställas av ekologiska foderråvaror, utom Varför göra om lagtexten när det bara är 5 år sedan den förra trädde i kraft. Det behövs stabilitet och förutsägbarhet om vi vill ha nya producenter i framtiden. Arla Foods instämmer i att foder till djur i ekologisk produktion ska vara 100 % ekologisk men det måste samtidigt finnas en viss flexibilitet när foderråvaror helt enkelt inte är tillgängliga. Fodermarknaden kan inte alltid hålla jämna steg med mjölkproduktionen, och vid speciella omständigheter måste det gå att på ett klokt sätt lösa situationen. Annars skulle det kunna leda till att mjölkgårdar tvingas lämna sin ekologiska certifiering p.ga skördekatastrof o dyl.

5 5(98) när foderråvaror inte är tillgängliga på marknaden försvinner. Bilaga II, Allt utsäde ekologiskt. Bilaga II del II (d) Den nya skrivningen kräver att 90 % av fodret med undantag för växling av betesområde (i max 35 dagar / år) skall komma från den egna gården eller i samverkan med ekologiska gårdar i regionen. Kapitel III Artikel 7. En dispens från ekologiskt utsäde är en förutsättning för att jordbrukare ska kunna fortsätta odla ekologisk om det inte finns friskt ekologiskt utsäde att få tag på. Vilket redan nu är ett stort problem inför sådd, då det inte finns ekologiskt utsäde att tillgå på marknaden för att tillgodose den mängd som behövs för att producera foder till alla ekologiska djur. Föreslagna regel skulle alltså direkt på ett omfattande sätt hämma ekologisk produktion. Eftersom det finns en tydlig koppling mellan tillgången på utsäde och volymer på marknaden, och vi i norra Europa redan har ett mer begränsat sortval är regeln direkt förödande. Detta får konsekvenser framför allt för grönsaksproduktionen och kommer att leda till svårigheter och minskad diversitet. Det kan vara en bra idé att kräva att jordbruksföretag måste köpa ekologiskt utsäde när tillgång finns men minst vart tredje år när tillgången är begränsad, för att undvika systematisk användning av konventionellt utsäde genom att alltid beställa sent och därmed är det ekologiska utsädet slut. Arla Foods anser att detta påstående är mycket vagt eftersom den inte definierar vad som menas med region. Nivån om 90 % är en stor ökning i jämförelse med nivån på 50 % i den nuvarande förordningen (artikel 19 i kommissionens beslut 889/2008). Förslaget att 90 % av fodret ska komma från den egna gården för nötkreatur (ingår mjölkkor här?) skulle innebära att många ekologiska gårdar i de norra regionerna inte kan fortsätta med ekologisk produktion. 60 % av fodret från den egna gården kan fungera för nötkreatur. Ett undantag för regioner med klimatnackdelar måste finnas om någon ekologisk mjölkproduktion överhuvudtaget ska finnas kvar i de norra delarna av Skandinavien. Är inte parallell produktion ej tillåten och hela enheten omlagd samma sak? Vad menas? Arla Foods anser att detta förslag kommer att hämma utvecklingen av ekologisk produktion och

6 6(98) det ger ingen flexibilitet under omställningsperioden om gården måste ställa om hela produktionen på en och samma gång. Man kan delvis komma runt detta genom att dela upp företaget i olika enheter. Gäller detta även djurhållning tro får man ha icke certifierade hästar eller hushållshöns på en eko-gård? Kapitel III Artikel 7.1 (d) Krav på miljöledningssystem. Det kan vara bra att ha ett miljöledningssystem, men samtidigt måste det finnas en direkt nytta. Risken är annars att ännu en administrativ och kostsam börda läggs på redan tyngda företagare. Innehåller måste handla om relevanta hållbarhetsåtgärder som inte ger betydande kostnader på gården, utan en chans att få ut ett mervärde. Vilka miljöledningssystem kommer att godkännas? Är t.ex. Arlagården eller Svenskt Sigill aktuella? En otydlighet kring detta finns. Boskapsproduktionsregler 6. Regler för djurtäthet Bilaga II Förbud mot uppbundna djur. Bilaga II Förbud mot all stympning av ekologiska djur, undantaget kastrering, som fortsatt får utföras med bedövning och smärtlindring. Certifiering av butiker Arla Foods anser att ett krav på 2 mjölkkor/ha inte är något problem i Sverige. Detta är inget nytt, men i förslaget har man tagit bort skrivningen om möjlighet till undantag, dvs att fortsatt ha uppbundna djur förutsatt att man rastar, från små lantbruksföretag till micro-enterprises. Vad detta innebär i praktiken är svårt att gissa eftersom micro-företag inte är definierat. Avhorning är en absolut förutsättning för mjölkproduktion i de stallar vi har idag. Ett förbud mot avhorning skulle effektivt slå ut en stor del av den nordiska mjölkproduktionen (och antagligen är situationen lika i många andra länder). Ev. hänvisningar till gott djurskydd är inte faktabaserat. Om detta är ett sätt att styra ekoproduktionen till enbart små gårdar är man också fel ute, eftersom djur med horn är såväl en arbetsfara för bonden, som ett icke önskvärt element i produktion där alla djur ska må bra, oavsett små eller stora gårdar. I nuläget är certifiering frivillig, KRAV och handlar bl.a om miljöarbete och sortiment. Om alla butiker som säljer eko-produkter, förpackade såväl som oförpackade, måste vara certifierade kommer det sannolikt att begränsa marknaden och därmed utvecklingen av ekologiska produkter, i och med att små butiker inte kan/vill ta de extra kostnader som certifiering innebär. Ska certifiering ske måste det finnas en enhetlig EU-standard och dessutom tillräckliga resurser

7 7(98) Claes Arnesson, Ekologisk mjölkbonde och ledamot i Falköpings mejeris styrelse Gränsvärden för kemiska bekämpningsmedel i ekologiska produkter. Angående remissen för att förbjuda avhorning. inom certifieringsorganisationer eller myndigheter som ska utföra certifieringarna. Tillsynen av försäljningen av eko-produkter måste kunna ske inom ramen för den normala livsmedelstillsynen. Det är bättre att stärka upp den vanliga livsmedelstillsynen av handeln än att skapa ytterligare ett byråkratiskt system med certifieringar med allt vad det innebär av administration. Stor principskillnad från system-tänkande till slutproduktstänkande. Dessutom dyrt med analyser, som vem ska betala? Risk att oskyldiga producenter blir förlorare om grannar slarvar, och oacceptabelt att bevisbördan läggs på den ekologiska producenten Jag har fått många samtal från våra ekologiska mjölkproducenter angående borttagning av möjligheten att avhorna våra kalvar. De och jag ställer sig högst negativa till denna borttagning av undantag i reglerna för stympning av djur. För våra producenter som ligger i valet och kvalet att lämna eller ansluta sig till ekologisk mjölkproduktion blir beslutet lättare att fatta då det blir en större negativ påverkan med horn. Det blir svårt i ett läge som detta att rekrytera nya bönder att ställa om till ekologiskt för att få mer ekomjölk till mejeriet. Det finns också en överhängande risk att vi tappar invägning av ekomjölk. Djurens Rätt Övergripande kommentarer Betoning på djurskydd och beteendebehov Val av raser Att inte få avhorna sina kalvar kommer skada den ekologiska mjölkproduktionen mer än vad den gör nytta. Jag antar att målet i Sverige är att utöka den ekologiska produktionen om man lyssnar på politiker och Naturvårdverket. Det är positivt att stränga djurskyddskrav anges, i artikel 4d, 5f och i skäl 1 och 2, som en av grundprinciperna för ekologisk produktion, och speciellt att särskild hänsyn ska tas till djurens beteendebehov. Det är också mycket positivt att permanent tillgång till utevistelse med bete förordas i bilaga II del II punkt och (det är svårt att förstå varför samma skrivning upprepas). Vi skulle vilja se att skrivningen i bilagan och i artikel 5e stärks så att utevistelse med bete är ett krav. Vi är vidare positiva till förbudet mot kloning och induktion av polyploidi i artikel 5h och i bilaga II samt förbudet mot tvångsmatning och restriktiv utfodring i bilaga II. Det är positivt att det anges att raser som är anpassade för produktionsformen ska väljas (artikel 5e samt bilaga II). Eftersom detta är något som idag inte görs i särskilt stor utsträckning vore det

8 8(98) önskvärt med ett förtydligande, eller förstärkande, av denna skrivning. Snabbväxande raser av kyckling och kalkon används i dagens ekologiska produktion. Detta borde inte tillåtas enligt förordningen. Inte heller borde nötdjur som är avlade för en mycket hög mjölkproduktion eller en mycket stor köttansättning (som belgisk blå-vit) tillåtas. Detsamma bör gälla grisar av raser eller raskorsningar som i stor utsträckning får problem med lederna när de hålls extensivt. Vi skulle vilja se ett tillägg om detta i bilaga II del II punkt Stympning Djurens Rätt instämmer i att stympning och andra ingrepp ska undvikas. Vi menar dock att det i vissa fall kan vara viktigt av djurskyddsskäl att kastrera eller avhorna vissa djur. Sådana ingrepp ska alltid ske med bedövning och smärtlindring, inte bara det ena så som anges i bilaga II del II punkt och Ingreppen ska endast kunna göras då det är motiverat av djurskyddsskäl, och inte av kvalitetsskäl vilket möjliggörs av punkt Hornlösa raser ska alltid väljas, vilket följer av bilaga II del II punkt 1.3.3d, så att avhorning endast blir nödvändigt om ett behornat djur av en sådan ras ändå föds, eller möjligen under omställning. Syntetiska tillsatser Med anledning av skrivningarna i artikel 19, om fodertillsatser med mera, menar vi att det måste tydliggöras att alla djur måste få en näringsmässigt tillräcklig kost. Om det inte är möjligt att tillgodose detta med naturliga råvaror så ska en del syntetiska ämnen få användas (vi tänker specifikt på syntetiskt framställda aminosyror till fjäderfä). Det framgår, som vi tolkar det, att detta är möjligt av artikel 6d och 19 punkt 2b, men menar att det inte bara ska vara möjligt utan ett krav att alla djur får den näring de behöver. Detta anges i skäl 26, men behöver enligt vår mening stärkas. I artikel 19 står det: Tillstånd för användning av kemisk-syntetiskt framställda produkter och ämnen ska endast beviljas för de fall då användning av externa insatsvaror enligt artikel 4 f skulle ge en oacceptabel miljöpåverkan Här bör en skrivning i stil med eller negativa konsekvenser för djurens hälsa och välbefinnande läggas till. Vi vill även att förbudet mot syntetiska aminosyror i bilaga II del II punkt 1.4.1f stryks. Medicinering I skäl 27 anges att sjukdomar i första hand ska förebyggas. Detta instämmer Djurens Rätt i. Däremot menar vi att det är viktigt att alla möjligheter finns för nödvändig medicinering av sjuka djur, och att sådan behandling ska sättas in i ett tidigt skede om det är till fördel för djuret. Detta anges i bilaga II del II punkt och , men vi ser ändå en risk med att skrivningarna om medicinering, speciellt sen senare punkt , kan göra att sjukdomar inte behandlas tillräckligt tidigt eller i tillräckligt stor utsträckning för att minimera djurens lidande. Det är viktigt att djurens upplevelser och behov här tillåts väga tyngre än konsumenternas intresse av kemikaliefria livsmedel.

9 9(98) Transporter och slakt Utrymme Det saknas regler för transporter och slakt, utöver en allmän skrivning om korta transporttider. Vi menar att dessa områden är viktiga att reglera om djurskyddet ska anses prioriterat. Några viktiga delar är att grupper av djur inte ska blandas, att sociala djur inte ska uppstallas enskilt, att djur inte ska uppstallas så att de inte kan röra sig, att väntetiden på slakteriet ska vara kort och att slakt ska föregås av en skonsam bedövningsmetod. Generellt bör ytangivelserna i förslaget ses över och ändras så att de anpassas till djurens behov av utrymme och till det som står i 1.6.3: Djurtätheten ska garantera djurens välbefinnande genom att de får tillräckligt med utrymme för att stå naturligt, röra sig, lätt kunna lägga sig ner, vända sig, utföra kroppsvårdande beteende, inta alla naturliga ställningar och göra alla naturliga rörelser som att sträcka på sig och flaxa med vingarna. samt 1.7.2: Djurhållningspraxis, inklusive djurtäthet, och inhysningsförhållandena ska garantera att djurens utvecklingsmässiga, fysiologiska och etologiska behov tillfredsställs. Särskilda kommentarer till punkter i bilaga II, del II g (m.fl.) Skrivningen i punkt g bör ändras till att diande djur ska (inte ska helst ) få dia (inte Mjölkutfodring utfodras med modersmjölk ) under en minimiperiod. Att utfodras med modersmjölk är inte samma sak som, och kan med tanke på bland annat beteendebehov, inte ersätta att dia. Minimiperioden bör vara den perioden som är fram till den naturliga tiden för avvänjning för arten. På samma sätt bör skrivningarna ändras under respektive djurslag Immunologiska veterinärmedicinska läkemedel Om detta innebär att immunokastrering (vaccinering mot galtlukt) av grisar kommer bli tillåtet inom ekologisk produktion är förändringen mycket positiv ur djurskyddssynpunkt Uppbindning Djurens Rätt menar att uppbindning av ekologiska djur helt ska förbjudas av andra än veterinärmedicinska skäl Transporttid Vi skulle vilja se en tidsgräns för transporter av levande djur, förslagsvis högst sex timmar (även för vattenbruksdjur) e Andel grovfoder Nötkreatur, får och getter är anpassade för en betydligt större andel grovfoder än 60 %. Att sänka den till 50 % är ännu värre. Djurens Rätt menar att sådana raser och produktionsmetoder ska väljas att djuren kan leva helt och hållet på grovfoder a (m.fl.) Spaltgolv Djurens Rätt menar att hela golvytan ska bestå av helt golv och att 50 % spaltgolv är alldeles för mycket. Detsamma anser vi för andra djurslag som berörs av förslaget c Ensamhållning av kalvar Ingen ensamhållning av kalvar annat än i undantagsfall om det är nödvändigt för behandling etc. ska vara tillåten.

10 10(98) Utfodring av hästdjur Inhysningsvillkor, grisar Snabbväxande fjäderfän a)nuvarande lydelse Hästdjur ska ha tillgång till betesmark och bete när förhållandena tillåter detta. bör ändras till Hästdjur ska ha tillgång till betesmark och bete under de delar av året som bete finns. Övrig tid ska hästar ha tillgång till grovfoder och utomhusvistelse som möjliggör ett naturligt beteende. b) Denna punkt bör strykas. ( I de fall hästdjur har tillgång till bete under betesperioden och när systemet för djurhållning inomhus under vintern ger rörelsefrihet åt djuren kan dispens ges från kravet på tillträde till utevistelse under vintermånaderna. ) d) Nuvarande lydelse Minst 60 % av torrsubstansinnehållet i hästdjurs dagliga foderransoner ska utgöras av grovfoderväxter, färska eller torkade, eller ensilage. bör ändras. Hästar är anpassade för en betydligt större andel grovfoder än 60 %. För att möjliggöra ett för hästar naturligt beteende och för att minska risken för hälsoproblem är det av stor vikt att grovfodret utgör en stor del av foderintaget. Siffran 60 procent bör ökas. e) Tre månader är en alldeles för kort tid innan avvänjning. Omkring 8-12 månaders ålder eller senare brukar anges som en den naturliga tiden för avvänjning hos hästar och det är baserat på sådan kunskap som minimigränsen ska sättas. e) Nuvarande lydelse: Rastgårdar ska vara ordnade så att grisarna kan gödsla och böka. För bökningen kan olika material användas. Att böka på en yta av betong, även om det finns annat material på ytan, är inte tillräckligt. Grisar behöver beta och böka i marken. Vi anser att ett beteskrav för grisar bör tilläggas förslaget. Det vore bättre om förordningen slog fast vad som ska räknas som en långsamväxande ras, och att lägsta uppfödningsålder anpassas till dessa gränser för respektive art. Så länge en sådan gräns saknas blir det märkligt att samtidigt ange lägsta uppfödningsålder, eftersom snabbväxande raser kan få stora problem om de får växa sig för stora. Djurens Rätt menar att en tredjedel av livet är alltför kort, och att fjäderfän ska erbjudas möjlighet till utevistelse året om c och a Utevistelse för fjäderfän e i Fast golv Vi menar att en större andel av ytan än en tredjedel bör vara fast Gruppstorlek Reglerna behöver kompletteras med en skrivning om största gruppstorlek. Det är oförenligt med ett gott djurskydd att ha så stora grupper att fåglarna inte kan känna igen och bilda relationer till alla gruppmedlemmar. Det innebär att grupperna ska bestå av högst djur. Även över dessa djurantal är mindre grupper att föredra d och j Djurens Rätt menar att viltfångade fiskar, för uppfödning eller som putsarfiskar, inte ska få

11 11(98) Ekologiska Lantbrukarna Viltfångade fiskar Djurhållning vid vattenbruk användas i ekologisk produktion. Infångandet och livet i fångenskap innebär ett stort stressmoment för dessa fiskar. De arter som används som putsarfiskar har ofta ett mycket dåligt djurskydd och mortaliteten är hög. Även här bör det finnas en skrivning om att endast de mest lämpliga arterna ska användas. Det är idag vanligt att ensamlevande fiskar och rovfiskar används i uppfödning. Det är inte möjligt att tillgodose deras behov av ensamhet och jakt i fångenskap, vilket leder till stress och frustration och är inte förenligt med ett gott djurskydd Slakt av fiskar Vi förstår inte innebörden av texten Slakttekniken ska säkra att fisken omedelbart blir medvetslös och okänslig för smärta. Normalt menas med slakt avblodning, och det är inte en omedelbar metod. Det som omedelbart ska göra fiskarna medvetslösa är bedövningsmetoden. Denna skrivning bör innebära att bedövning med koldioxid, som är både utdraget och plågsamt, inte är tillåtet. Det är positivt av djurskyddsskäl om bedövning med koldioxid inte är tillåtet. Övergripande kommentar Förslaget till ny förordning riskerar att slå ut stor del av svensk ekologisk produktion. Förslaget ger tydliga signaler till producenter att inte investera i ekologisk produktion eftersom lagen som styr produktionen ändras ofta och drastiskt. Ekologiska Lantbrukarna uppskattning visar att om förslaget genomförs (i värsta fall): - försvinner mer än 95 procent av svensk ekologisk mjölkproduktion (pga förbud mot att avhorna djuren) - försvinner 50 procent av svensk ekologisk nötköttsproduktion (pga förbud mot att avhorna djuren) - försvinner 60 procent av svensk ekologisk lammproduktion (pga förbud mot inköp av avelsdjur) - försvinner 50 procent av svensk ekologisk grisköttsproduktion (pga förbud mot inköp av konventionella avelsdjur) - försvinner 90 procent av svensk fjäderfäproduktion (pga nya krav på byggnader och förbud att köpa in avelsdjur) - försvinner 50 procent av svensk ekologisk grönsaksodling, vissa grönsakskulturer försvinner helt (pga förbud mot användning av konventionella fröer och förökningsmaterial) - försvinnger 50 procent av ekologisk odling av spannmål och proteingrödor (pga kravet på att all produktion på gården skall vara ekologisk)

12 12(98) - försäljning av ekologiska livsmedel i mindre butiker försvinner (pga krav på certifiering) - en stor del av de importerade produkter vi ser i butikerna, som bananer och kaffe kommer att minska i utbud (pga av kravet på fullständig överensstämmelse med EUs regler) Sannolikt marginaliseras den ekologiska produktionen inom hela EU och reduceras till en liten exklusiv nisch. Vi anser att grunden för flertalet av de drastiska förändringsförslagen är alltför svag och i vissa fall felaktig. Vi anser därför att förslaget ska avvisas i sin helhet eller omarbetas grundligt. Kommissionens konsekvensutredning är bristfällig och beskriver inte de drastiska effekter som förslaget innebär om det genomförs. Vi föreslår att svenska företrädare kraftfullt och i dialog med branschen arbetar för en inriktning där möjligheterna för den ekologiska produktionen förstärks. För att åtgärda svagheter i rådande lagstiftning anser vi att det är fullt tillräckligt att göra en översyn av den nu gällande eko- förordningen. Vi har sedan tidigare identifierat problemområden och åtgärder. Det skulle ge förutsättningar för fortsatt produktion och ge den stabilitet som krävs för att producenter ska våga investera och ställa om till ekologisk produktion. Det skulle även ge möjlighet för europeisk ekologisk produktion att möta den ökande konsumentefterfrågan. Förslagets positiva delar - Förslaget har enklare språk - Förslaget om en mer riskbaserad kontroll där ett årligt fysiskt kontrollbesök inte behövs på de företag som bedöms ha minst risk för avvikelse. Det öppnar för nya sätt att göra kontroll och är viktigt i ett land som Sverige där resorna i samband med kontroll ofta är långa. - Föreslaget att även producenter inom EU kan grupp- certifieras. Allvarliga brister i förslaget Omfattande förändring av förordningen ger oklara spelregler Principen om Det är bara fem år sedan nuvarande förordning trädde ikraft och det har varit en hel del oklarheter under dessa första år. Att åter göra en stor förändring skapar osäkerhet om regler och lagstiftning. Vem vågar investera i en produktion där spelreglerna och förutsättningarna hela tiden ändras? Det tar minst två år för en lantbrukare eller grönsaksodlare att göra en omställning under tiden har man merkostnader men inte ett högre pris dessutom måste man ofta göra ytterligare investeringar. Två av de viktigaste principerna i utvecklingen av regler saknas:

13 13(98) förutsägbarhet saknas Bristfälliga analyser och konsekvensbeskrivnin gar. Näringens inflytande riskerar reduceras ytterligare Föreslår gränsvärden och analyser av otillåtna substanser, - Förutsägbarhet. Inför krav på införandetider och tydliga processer för förändringar av förordningen. - Möjlighet för inflytande från de som berörs Förordningen är ett regelverk för frivillig certifiering, ursprungligen utvecklat av en gräsrotsrörelse. Det finns en bred och lång erfarenhet av hur regelverk kan utvecklas på frivillig väg och med inflytande från sektor och allmänhet. NOP - det ekologiska regelverket i USA kan vara en förebild för öppenhet, konsultationer och tydliga processer. Motivet till de skärpningar i reglerna som föreslås sägs vara att sektorn har dåligt förtroende hos konsumenterna. Marknadsutveckling pekar åt rakt motsatt håll. Kommissionen har haft flera frågor på remiss, bl a en internet- enkät för ett år sedan som man drar stora slutsatser av. Detta trots att de som svarat på enkäten inte alls är representativa för hela EU. Den ändrade förordningen måste säkra inflytandet från branschen och medlemsstaterna. Kommissionen föreslår istället ökad beslutsrätt åt sig själv. Förslaget innebär att en del av de beslut som idag tas i SCOF ( Standing Committee on Organic Farming) ska läggas över på kommissionen i delegerade akter. Det är delvis en följd av Lissabonfördraget, men måste därför inte genomföras på det sätt kommissionen föreslagit. Vi föreslår istället att: - den nya kommitté som ersätter SCOF, ska alla medlemsstater vara representerade, även EES länder. - den nya kommittén ska ges inflytande över alla delegerade akter och implementerade akter så långt som Lissabonfördraget medger, - antalet delegerade akter ska vara ett minimum. Alla detaljer som har avgörande betydelse för sektorns utveckling ska därför finnas med i grundförordningen. Detta för att ge den stabilitet och förutsägbarhet i förordningen som krävs för att fler producenter ska vara beredda på att ställa om sin produktion och möta den ökade efterfrågan som vi ser på marknaden. Kommissionen föreslår ett helt nytt system med gränsvärden för otillåtna substanser i ekologiska produkter. Om man hittar sådana ämnen över en viss nivå underkänns produkten oavsett anledningen alltså även när produkterna förorenats utan producentens egen

14 14(98) till exempel bekämpningsmedel Alla möjligheter till undantag försvinner - stora problem för utvecklingen Utsäde förskyllan t ex genom den bakgrunds- nedsmutsning som finns överallt. Detta blir en omvänd polluter- pays- principle - om grannen slarvar blir min paprika underkänd och jag får stå för kostnaden. Detta är något helt nytt och riskerar att flytta fokus från kontroll av produktionssystemet till kontroll/analys av slutprodukten. Den nivå kommissionen valt att lägga som gränsvärde i förslaget är dessutom mycket låg den motsvarar de gränsvärden som finns för barnmat. Kommissionen föreslår också att varje medlemsland kan besluta att ersätta de producenter som blivit underkända med resurser från andra pelaren förutsatt att de kan bevisa att de är oskyldiga. Bevisbördan läggs på eko- producenten. Vi anser att ersättning till från andra pelaren bör stimulera effektiva åtgärder för miljön och landsbygdsutveckling, inte för att agera försäkring åt lantbrukare. I den västra delen av Europa är eko- produktionen relativt väl etablerad och utvecklad, medan flera länder i gamla öst- Europa är i början av sin utveckling. Genom att konsekvent ta bort möjligheterna till undantag berövar man aktörer i dessa länder samma utrymme för successiv utveckling som vi själva har haft. Vi bedömer att en sådan drastisk förändring kommer att minska eko- produktionen dramatiskt i hela EU och sannolikt allra mest i nya medlemsländer. Den ekologiska produktionen har utvecklats mycket de senaste 20 åren. Inte bara i volymer utan regelverket har också succesivt höjt ribban. Denna utveckling har gått steg för steg och varit anpassad inte minst till den takt som marknaden utvecklats. Förslaget innebär ett förbud mot användning av konventionellt utsäde och förökningsmaterial oavsett om eko- utsäde finns tillgängligt eller inte. Detta får konsekvenser framför allt för grönsaksproduktionen och kommer att leda till svårigheter och minskad diversitet. Tillgången på utsäde är nära kopplad till volymer på marknaden i Europas utkanter har vi redan ett betydligt mer begränsat sortval än kollegor söderut. Sannolikt kommer det under lång tid vara nödvändigt med undantag för smala arter och sorter och för grödor avsedda för mindre klimat- och odlingsområden. Dispenser och undantag från krav på ekologiskt utsäde är nödvändiga, men samtidigt arbetskrävande och tungrodda för den beslutande myndigheten. Vi föreslår en betydligt förenklad administration och ökat utnyttjande av t ex en web- sida.

15 15(98) Kräver överensstämmelse för en stor och viktig del av importen Viktiga detaljer för tolkningen utelämnade, ofta avgörande för konsekvensen av en regel Avelsdjur Förbud mot att köpa in konventionella avelsdjur, annat än för hotade raser ger allvarliga konsekvenser för alla produktionsformer. Hårdast drabbas fjäderfä- och grisnäringen. En stor del av grisproduktionen skulle påverkas eftersom ett aktivt arbete med korsningsavel är vanlig. kanske skulle upptill 50% av grisbranschen förloras. På fjäderfäsidan skulle konsekvenserna bli ännu mer drastiska. Konsekvenserna skulle bli allvarliga även för lammproducenter. Vi ställer oss frågande till vad det är för problem med importen till EU som skall åtgärdas med förslaget? Vi befarar att utbudet av t ex ekologiskt kaffe och bananer kommer att minska drastiskt. Det gäller även många andra produkter som t ex annan frukt, nötter och kryddor. Att exportera till EU har alltid varit svårt, innan den förra översynen krävdes full överensstämmelse (compliance) av tillämpade regelverk med EUs regler. Detta blir naturligtvis nästan absurt för länder på andra kontinenter. Det var en klar förbättring vid förra översynen när kravet istället blev likvärdighet equivalence. Nu föreslår kommissionen tillbakagång till det gamla systemet undantaget de stater man har bilaterala överenskommelser med som t ex USA och Kanada. Ekvivalensbedömningarna varit för arbetskrävande för kommissionen och systemet, men detta kan lösas t ex genom att kommissionen i större omfattning köper in utvärderingar från ackrediterings- organisationer. Kommissionen vill stoppa all stympning av ekologiska djur, undantaget kastrering, som fortsatt får utföras med bedövning eller smärtlindring. Förslaget innebär sannolikt att avhorning blir förbjudet. Avhorning är en absolut förutsättning för djurvälfärden och arbetsmiljön i mjölkproduktionen i de stallar vi har idag för frigående djur. Ett förbud skulle bli förödande huvuddelen av den svenska ekologiska mjölkproduktionen skulle försvinna vid ett förbud. Förbud mot uppbundna djur. Detta är inget nytt, men i förslaget har man ändrat skrivningen om möjlighet till undantag, dvs att fortsatt ha uppbundna djur förutsatt att man rastar - från små lantbruksföretag till micro- enterprises. Vad detta innebär i praktiken är svårt att gissa eftersom micro- företag inte finns bland förslagets definitioner. Vid årsskiftet 2014 trädde kravet på rastning för uppbundna små besättningar i kraft många

16 16(98) Kräver att alla butiker som säljer ekologiska varor ska vara certifierade Hela företaget omlagt till eko efter omställningsperioden För höga ambitioner när det gäller självförsörjning med foder har anpassat sig och investerat i rastgårdar. Det rimliga är att dessa små besättningar kan fortsätta med ekologisk produktion utan ändrade förutsättningar. Detta ska gälla också där enbart färdigförpackade varor säljs - dessa är i nuvarande lagstiftning undantagna från kravet på certifiering. Det innebär att det till exempel inte längre blir tillåtet att sälja ekomjölk i livsmedelsbutiker som inte är certifierade. Led som bara hanterar färdigförpackade produkter ska inte behöva vara certifierade. Eftersom certifiering innebär både kostnader och en ökad administration för butiken kommer sannolikt mindre butiker med liten omsättning av ekologiska varor att helt sluta sälja ekologiskt. Resultatet ger ingen ökad säkerhet för konsumenter bara sämre tillgänglighet för ekologiska varor. Förslaget kräver att hela lantbruksföretaget ska läggas om. Detta innebär ytterligare ett hinder för omläggning jämfört med idag. Man kan delvis komma runt detta genom att dela upp företaget i olika enheter men det ger ökad pappershantering och svårare kontroll. Förslaget gäller både växtodling och djurhållning alla djur på en ekologisk gård ska vara certifierade, dvs sannolikt även hästar och hushållshöns. Idag har många lantbruk ekologisk växtodling, men en konventionell djurhållning. En anledning kan vara att lantbrukaren inte har avsättning för ekologiska djurprodukter, t ex för att mejerierna inte har tagit emot nya eko- leverantörer. Försvinner dessa gårdar från eko- produktionen kommer det att påverka utbudet av t ex inhemska fodermedel och brödsäd. Förslaget innebär att 90% av fodret till växtätande djur ska vara producerat på gården eller i regionen. Idag ligger gränsen på 60% av fodret och det är svårt för många producenter i skogs- och mellanbygd att öka självförsörjningsgraden. För enkelmagade djur föreslås självförsörjningsnivån ändras från dagens 20% till 60%. Regionen definieras inte, men även om hela Sverige ses som en region blir det i ett kortare perspektiv omställningsproblem. En hel del foder, både spannmål, soja och annat proteinfoder importeras idag till Sverige. Övrigt viktigt för förtroende Se över vilka konventionella gödselmedel som Vi har i Sverige idag EUs kanske hårdaste tillämpning av begreppet factory farming, alltså djurhållning där gödseln inte är tillåten att använda i ekologisk produktion. Flera medlemsländer tillåter idag gödsel från i princip all form av djurhållning. Detta kan skapa en trovärdighetskris för

17 17(98) Falköpings mejeri Anders och Eiwor Fransson tillåts Slakt och transport Reflektioner och egna erfarenheter av ekologisk produktion hela sektorn. Här behövs harmonisering och en striktare tillämpning på EU- nivå. Om ekologisk produktion ska minska beroendet av det konventionella lantbruket är begräsningar i införseln av konventionell stallgödsel till ekologisk produktionen betydligt viktigare än att minska avelsutbytet med konventionella djur. Detta är ett annat område som kommissionen valt att inte hantera. Det är ologiskt att kraven på djurvälfärd i det ekologiska systemet upphör när det levande djuret lämnar gården. Regler för slakt och transport är enligt vår mening en nödvändig del av regelverket. Var tog ekologin vägen? När jag och min man på allvar började med ekologisk produktion i mitten av 80-talet, gick vi massor av kurser och kurser det fanns allt fler med tryck på ekologi. Vi fick kunskap som blandades med tvivel om vi dög, hade tänkt rätt kunde vi kvala in bli säkra på att vi förstått allt från att bygga ren jord, kompostens grundläggande betydelse och uppbyggnad av det smörgåsbord av liv som är förutsättningen för att få fram friska livgivande växter och djur, och skillnaden mellan ekologisk och konventionell jord. Vi vill ha tillbaks denna grundläggande baskunskapen i ekologi den saknas. Vi hör allt som oftast konventionella tankar där man tror att bara vi slutar spruta och konstgödsla så är det bra så. Var blev det av ekologin? Den blev tekniklösningar, större enheter, ökat djurantal på mindre areal så ordnar sig allt eller är det inte konventionella tankar, man blir ställd och förvånad när alla djuren har behov av och ska ut på bete, och så fixar man till en variant med mindre tid på bete. Jo ekologin försvann och djuretiken delvis också för att vi fortsätter att betala bäst för hög produktion av biomassa djur o växter. Ekologin och ekosystemtjänsterna försvann utan att det kostar något. Konstigt är det ett ex: I andra EU länder Holland, Belgien och till viss del Tyskland med lite mindre antal skyddsvärda träd än vad vi fortfarande har kvar, är det sexsiffriga vitesbelopp på att hämma tillväxten på ett skyddsvärt träd. Varför är det inte vite i Sverige när det skövlas och avverkas tillsynes hur som helst fortfarande och ekosystemtjänsterna försvinner med flera sällsynta och rödlistade arter för varje träd som fälls. Träd med dess individer som hjälper och balanserar området att lyckas med den ekologiska produktionen. Vi behöver rätt styrmedel som ser och betalar för de artrika ekosystem som är möjliga att

18 18(98) restaurera de som är igenväxta men med möjlighet till variation och rikedom. Nämnas bör att enligt Länsstyrelsens egen betesmarksrådgivning behövs endast en enda giva av handelsgödsel förstör för 60 år att de sällsyntaste arterna är borta för alltid. Mark som är omlagd och KRAV-cert ska behålla sin certifiering även om gården säljs eller byter arrendator. Den ska aldrig mera gå över till konventionell produktion. Att bygga upp jorden tar så lång tid det krävs långa växtföljder för att bekämpa ogräs och hålla skadegörarna borta och att bygga upp mikroklimatet och den vattenhållande förmågan och bördigheten, mångfalden och förmågan att knyta till sig arter och därmed fler ekosytemtjänster. Återgår marken till konventionellt brukande med handelsgödsel och därmed bekämpningsmedel, korta växtföljder och som följd av detta även kemikalier som de vi kallar valldöd då är marken åter anrikad med både kemikalier och smörgåsbordet för växternas rötter är raserat till knäckebröd och vatten om jag tillåts uttrycka mig så. Kemikalieanrikningen ökar både det vi vet och kan mäta idag men även de som vi vet finns/tror oss veta men inte har kunskap om hur de kontrolleras. Detta kan vi inte lägga över på kommande generationer. Här måste försiktighetsprincipen gälla. Här måste en registrering av den sämsta och smutsigaste åkermarken ske av Länsstyrelsen den som behandlas regelbundet med valldöd preparaten och som i värsta fall fått avloppsslam, likaså biogasens rötrest från konventionella gårdar. Dessa ska aldrig komma in i ekologisk produktion. Att gödsel från konventionella gårdar är tillåtet handlar också en trovärdighet och om att växtföljderna är för korta. Jag tycker inte om detta och trodde inte i min vildaste fantasi att det förekom tills för ett år sedan. Detta är inte heller trovärdigt. Ekologisk produktion ska vara ren och stå för det. Det handlar om trovärdighet för KRAV-märket som kvalitet, varför finns annars karenstiden. Inga KRAV certifierade djur ska stå inne när det är grönt ute. Det handlar om djuretik de ska få utlopp för sina behov och instinkter att själva få söka och segregera sin föda på naturbeten. Åkermarken kan endast tillåtas på hösten. Åkern behöver vi till att odla djurens vinterfoder och människors vegetabilier.

19 19(98) Vi behöver betydligt mer naturbeten än vad som finns idag. Jag har satsat på att restaurera eget vilket är det lilla men mest på arrenderad mark. Jag arbetar deltid som biolog med inventeringar av mest skyddsvärda träd och har här fått erfarenhet och kunskap om värdet av att använda 40-talsekonomen som underlag var det fanns matjord och hittar här också de bästa restureringsbara naturbetena. Ska ett ekosystem fungera över tid krävs ca 6-7 ggr mer naturbetesareal än åker. Alla fröer ska vara ekologiska. Vi behöver rådgivare som kan ekologi och ekotoxikologi. Vi behöver en masterutbildning i ekologisk prodiktion gärna med klimat och återvinningsinriktning om en hållbarare värd. HS Certifiering AB 7.1 Hämmar utveckling till nya producenter, svårt att öka antal aktörer/produktion om man inte kan ha i samma företag i ett övergångsskede 8.3 Försvårar ökning produktion/antal aktörer vid stor efterfråga, inga signaler om att skyndsamt stimulera till fler aktörer, Finns dolda potentiella arealer som skulle kunna ha snabb omläggning Bilaga Om tolkning är att avelsdjur inte får föras in ti normalproduktion utan bara vid risk för utrotningshotande troligen risk för avveckling i ett så litet lans som Sverige med så litet avelsmaterinal totalt- inga dispenser. Vi har lång väg innan vi har djurmaterial inom ekologiskt idag. Bilaga Försvårar i ett land med specifika odlingsförhållanden, små volymer som snabbt tar slutdispens som ej kan sökas Bilaga 2.1.2, Bra på lång sikt men ej möjligt utan dispens om det dessutom inte finns inom samma region möjligt samarbete- inga dispenser Vårt förslag är att dispenser måste finnas möjlighet till vid extrema förhållanden av olika slag ex klimatkatastrofer, bränder, sjukdomar etc- Hushållningssällska pen Vi har valt att endast kommentera och ge synpunkter på delar av förordningsförslaget och har inte gått igenom övriga delar. Det innebär alltså inte att vi medtycker i alla andra punkter. Vi förstår syftet med att ta bort möjligheten för enskilda länder att ge dispenser men anser att det istället bör finnas med regionala regelskillnader beroende av t.ex. klimat och regelanpassningar för de arter som är små på marknaden. Kapitel III, Produktionsregler, allmänna produktionsregler Artikel 7 1a. När det gäller att hela företaget ska drivas i enlighet med kraven för ekologisk produktion är

20 20(98) Artikel 10 Bilaga II, del I, Regler för växtproduktion det viktigt att se till att ha en ordentlig omställningsperiod. Vid utökningar med ny areal eller då en fastighet ska läggas om bör man få en rimlig tid på sig innan hela företaget måste vara omlagt. En snabb omläggning riskerar att ge problem på sikt Punkten är svårtolkad och måste skrivas tydligare. Det är svårt att veta hur regeln faller ut för olika grödor men den ger två stora problem. Det ena, och största, är att det blir mycket svårt att få fram förökningsmaterial för de små grödgrupperna. Det andra är att förändringstakten blir mycket långsam. Det blir en mycket längre process att få fram nya sorter som har bättre motståndskraft mot t.ex. växtsjukdomar som rost. Dessutom kommer utsädet bli betydligt dyrare och man kommer att använda mer eget utsäde. Specifikt innebär förslaget t ex: - Idag har man svårt att få fram tillräckliga volymer av t ex rödklöver. Variationen i avkastning mellan åren innebär ett av problemen, enstaka år kan man stå helt utan. Det kan på sikt lösas genom att lagerföringen ökar hos utsädesföretagen vilket kommer att höja priset på vallfrö. - En del fröer finns det idag ingen ekologisk produktion av, t.ex. ängsgröe, vicker och lusern men även en mängd andra örter. Detta är mycket små volymer vilket gör det tveksamt att utsädesföretagen kommer att vilja satsa på en ekologisk utsädesproduktion till acceptabelt pris. Det innebär att anpassningsförmågan och mångfalden i ekologisk vallproduktion kommer att vara sämre än i konventionell. Det gör att man i lägre grad kan anpassa sin växtodling till platsen och behovet vilket ger försämrad möjlighet att klara systembaserad bekämpning av ogräs och skadegörare. Utfallet går därmed på tvärs med en av huvudmålformuleringarna för ekologisk produktion. - För frukt och bär blir problemen ännu mer uttalade och endast de riktigt stora grödorna som äpplen och jordgubbar har en möjlighet. Kostnaderna för förökningsmaterial blir mycket fördyrande och gör det mycket svårt att satsa på de mindre kulturerna, d v s allt annat än äpplen och jordgubbar. - Potatisutsäde med bra kvalitet blir betydligt svårare att tillgå och sortutbudet lär bli betydligt mindre vilket inte gynnar långsiktig ekologisk produktion. - Utsäde kommer allmänt att bli betydligt dyrare eftersom det är svårare att få fram en jämn produktion av ekologiskt utsäde. Hittills har man kunnat kompensera för lägre volymer av utsäde på grund av sjukdomsutbrott eller problem med ogräs i utsädesodlingarna genom att,

Remissvar på förslag till ny EU- förordning om ekologisk produktion, dnr 4.7.21-1335/14

Remissvar på förslag till ny EU- förordning om ekologisk produktion, dnr 4.7.21-1335/14 2014-05- 08 Jordbruksverket Växt- och miljöavdelningen att. Ingrid Karlsson 551 82 Jönköping Remissvar på förslag till ny EU- förordning om ekologisk produktion, dnr 4.7.21-1335/14 Övergripande kommentar

Läs mer

Nyfiken på ekologisk mat?

Nyfiken på ekologisk mat? Nyfiken på ekologisk mat? Västra Götalandsregionen äter för miljön Det finns ett nationellt, och även regionalt, konsumtionsmål på 25 procent ekologiska livsmedel i offentlig sektor år 2010. Under 2008

Läs mer

Vaddå ekologisk mat?

Vaddå ekologisk mat? Vaddå ekologisk mat? Klöver i hyllorna! Vår egen miljösignal, treklövern, är inte en officiell miljömärkning, utan en vägvisare i butiken som gör det lättare för dig att hitta de miljömärkta varorna.

Läs mer

Rapport Enkät om förslag till ändring av KRAVs regler för djurhållning

Rapport Enkät om förslag till ändring av KRAVs regler för djurhållning 2015-03-30/Eva-Lena Rådberg Rapport Enkät om förslag till ändring av KRAVs regler för djurhållning Sammanfattning Mjölkkor 74% anser att beteskravet är viktigt för mjölkens mervärde. 60 % av producenterna

Läs mer

Synpunkter på utkast till föreskrift om miljöersättningar m m Ert Dnr 19-9225/06, utkast daterat 29 september

Synpunkter på utkast till föreskrift om miljöersättningar m m Ert Dnr 19-9225/06, utkast daterat 29 september PETER EINARSSON Tel & fax 0477 401 60 E-post peter.einarsson@ekolantbruk.se 5 oktober 2006 Till Jordbruksverket Gunilla Kock gunilla.kock@sjv.se Synpunkter på utkast till föreskrift om miljöersättningar

Läs mer

Stärk djurskyddet i Europa

Stärk djurskyddet i Europa Stärk djurskyddet i Europa Europas förenta krafter maj 2009 www.centerpartiet.se Centerpartiet vill: 1. Förbättra skyddet för EU:s grisar 2. Att djur ska bedövas före slakt 3. Införa max åtta timmar långa

Läs mer

Hjälp oss göra våra regler bättre!

Hjälp oss göra våra regler bättre! Remiss, nya regler för slakt, kapitel 10, få ändringar i djurreglerna, kapitel 5 Svara senast 31 mars 2013 Svara till regler@krav.se Hjälp oss göra våra regler bättre! KRAVs styrka är en bred förankring

Läs mer

Foto: Åsa Odelros Foto: Uffe Andersson Starta eko Ägg Jordbruksinformation 4 2012

Foto: Åsa Odelros Foto: Uffe Andersson Starta eko Ägg Jordbruksinformation 4 2012 Foto: Åsa Odelros Foto: Uffe Andersson Starta eko Ägg Jordbruksinformation 4 2012 Börja med ekologisk äggproduktion Text och foto: Åsa Odelros, Åsa Odelros AB om inte annat anges Att producera ägg ekologiskt

Läs mer

Utbildning om KRAV och ekologisk produktion

Utbildning om KRAV och ekologisk produktion Välkomna till Utbildning om KRAV och ekologisk produktion Norrbottens Läns Landsting 17 september 2014 Staffan Carlberg KRAV Ekologisk grundkurs KRAV som organisation, mervärden Märkningar Ekologisk produktion

Läs mer

Remissvar; SOU 2015:15 Attraktiv, innovativ och hållbar strategi för en konkurrenskraftig jordbruks- och trädgårdsnäring

Remissvar; SOU 2015:15 Attraktiv, innovativ och hållbar strategi för en konkurrenskraftig jordbruks- och trädgårdsnäring Remissvar; SOU 2015:15 Attraktiv, innovativ och hållbar strategi för en konkurrenskraftig jordbruks- och trädgårdsnäring Som utgångspunkt är Svensk Dagligvaruhandel och dess medlemmar positiva till initiativet

Läs mer

LRF om användning av rötrest - biogödsel 31 maj 2011

LRF om användning av rötrest - biogödsel 31 maj 2011 LRF om användning av rötrest - biogödsel 31 maj 2011 Lars-Gunnar Johansson Lantbrukarnas Riksförbund, LRF 0521-57 24 52, lars-gunnar.johansson@lrf.se Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Jordbruket huvudaktör

Läs mer

Jordbruksinformation 22 2011. Starta eko Lamm

Jordbruksinformation 22 2011. Starta eko Lamm Jordbruksinformation 22 2011 Starta eko Lamm Foto: Urban Wigert Börja med ekologisk lammproduktion Text och foto: Birgit Fag, Hushållningssällskapet i Jönköping (om inte annat anges) Denna broschyr vänder

Läs mer

POLICY Uttrycker ett övergripande förhållningssätt. Policyn handlar om principer och inriktningar. Exempel: Uteserveringspolicy, Livsmedelspolicy.

POLICY Uttrycker ett övergripande förhållningssätt. Policyn handlar om principer och inriktningar. Exempel: Uteserveringspolicy, Livsmedelspolicy. LIVSMEDELSPOLICY Beslutad i: KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-12-16 Ansvarig samt giltighetstid: Kommunledningskontoret, tillsvidare POLICY Uttrycker ett övergripande förhållningssätt. Policyn handlar om principer

Läs mer

Hälsokontrollen av den gemensamma jordbrukspolitiken. 17.2.2009 Helsingfors JSM/Mirja Eerola

Hälsokontrollen av den gemensamma jordbrukspolitiken. 17.2.2009 Helsingfors JSM/Mirja Eerola Hälsokontrollen av den gemensamma jordbrukspolitiken 17.2.2009 Helsingfors JSM/Mirja Eerola Politiska reformerna MacSharry 1992 från prisstöd till direkt inkomststöd Agenda 2000 bl.a. slaktbidrag, extensifieringsersättning

Läs mer

Frågor och svar om GMO

Frågor och svar om GMO Frågor och svar om GMO 140414 Om LRFs position angående GMO i foder och hållbarhetscertifierad soja 1. Är LRF för GMO? Ja, om de bidrar till en miljömässig och ekonomiskt mer hållbar utveckling, samt inte

Läs mer

Mjölkproduktion Får, get Nöt Annat produktionsdjur

Mjölkproduktion Får, get Nöt Annat produktionsdjur Insänds till Länsstyrelsen i ditt län 1 (5) 1. Anmälan för registrering av livsmedelsanläggning i primärproduktionen Anmälan Ändring Avregistrering 2. Uppgifter om livsmedelsföretagaren, anläggningen/primärproduktionsplatsen:

Läs mer

Handel i och utanför Sverige. Sanna Black-Samuelsson

Handel i och utanför Sverige. Sanna Black-Samuelsson Handel i och utanför Sverige Sanna Black-Samuelsson Kedjan i skogen Föryngring Inköp av skogsodlingsmaterial Tillväxt Avverkning Gallring, tillväxt (2-4 ggr) Föryngring Treårsmedeltal (2007-2009/10) visar:

Läs mer

16 Import och införsel av produkter eller råvaror

16 Import och införsel av produkter eller råvaror 16 Import och införsel av produkter eller råvaror KRAV vill göra det lättare för dig att handla med ekologiska produkter från resten av världen. På så sätt hoppas KRAV kunna öka de ekologiska produkternas

Läs mer

Checklista. Personalstyrkan är tillräcklig och den har lämpliga färdigheter och kunskaper samt yrkesskicklighet. Ej aktuell.

Checklista. Personalstyrkan är tillräcklig och den har lämpliga färdigheter och kunskaper samt yrkesskicklighet. Ej aktuell. Checklista 1(6) Fjäderfä övriga Personal 3 Personalstyrkan är tillräcklig och den har lämpliga färdigheter och kunskaper samt yrkesskicklighet. DL 3-4, L100 1kap. 5 Kontroll 4 Daglig tillsyn sker normalt

Läs mer

Vad kan SLU göra? Utdrag ur Jordbruksboken - En studie- och debattbok om jordbruk och miljö. Redaktörer Hesselman, Klas & Rönnelid, Johan

Vad kan SLU göra? Utdrag ur Jordbruksboken - En studie- och debattbok om jordbruk och miljö. Redaktörer Hesselman, Klas & Rönnelid, Johan Vad kan SLU göra? Sammanfatta - syntetisera - befintlig kunskap Kommunicera dvs. det vi gör idag Ny kunskap behövs också.. Biologiskt fokuserar på aminosyror Kvaliten på produkterna? Ekonomiskt- marginalutbytet

Läs mer

Korta fakta om. svensk grisuppfödning. Så skapas en hållbar. svensk grisuppfödning

Korta fakta om. svensk grisuppfödning. Så skapas en hållbar. svensk grisuppfödning Så skapas en hållbar svensk grisuppfödning lever upp till de gemensamma regler och lagar som beslutats. gör upp handlingsplaner för att skapa hög djurhälsa. säkerställer en minskad antibiotikaanvändning.

Läs mer

Bra mat en fråga om obligatorisk ursprungsmärkning

Bra mat en fråga om obligatorisk ursprungsmärkning Maj 2006 Bra mat en fråga om obligatorisk ursprungsmärkning Rapport inför miljöpartiets kongress 25-28 maj Innehåll Inledning. 3 Om ursprungsmärkning.. 5 Om betydelsen av att kunna göra medvetna val..

Läs mer

SVAR 2012-01-10. Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt Stefan Pärlhem 103 33 STOCKHOLM

SVAR 2012-01-10. Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt Stefan Pärlhem 103 33 STOCKHOLM SVAR 2012-01-10 Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt Stefan Pärlhem 103 33 STOCKHOLM Inbjudan att lämna synpunkter på förslag till EU-direktiv om årsbokslut, sammanställda redovisningar och

Läs mer

Samtliga post-its framtagna vid kickoff för handlingsplanen inom svenskt vattenbruk 2013-09-25 Näringslivsutveckling, samtliga post-its:

Samtliga post-its framtagna vid kickoff för handlingsplanen inom svenskt vattenbruk 2013-09-25 Näringslivsutveckling, samtliga post-its: Samtliga post-its framtagna vid kickoff för handlingsplanen inom svenskt vattenbruk 2013-09-25 Näringslivsutveckling, samtliga post-its: Sättfiskodling måste bli fler och bättre Näringen måste tala om

Läs mer

2. Uppgifter om livsmedelsföretagaren, anläggningen/primärproduktionsplatsen: Livsmedelsföretagarens namn (sökanden):

2. Uppgifter om livsmedelsföretagaren, anläggningen/primärproduktionsplatsen: Livsmedelsföretagarens namn (sökanden): Insänds till Länsstyrelsen i ditt län 1 (5) 1. Anmälan för registrering av livsmedelsanläggning i primärproduktionen Nyanmälan Ändring Avregistrering 2. Uppgifter om livsmedelsföretagaren, anläggningen/primärproduktionsplatsen:

Läs mer

Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag

Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag Energimyndigheten Avdelningen för energieffektivisering Johanna Moberg Vår referens/dnr: Er referens/dnr: 2014-4020 2014-09-11 Remissvar Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag

Läs mer

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden Nya stöd år 2015 Stöd till landsbygden Innehåll Nya stöd år 2015... 3 Gårdsstödet finns kvar år 2015... 4 Sverige ska välja om du får behålla dina stödrätter eller om du ska få nya... 4 Stödrätternas värde

Läs mer

8 Vildväxande produktion

8 Vildväxande produktion 8 Vildväxande produktion Vildväxande produktion är omfattar växter som kan samlas i skog och mark och alger från sjöar och hav som har insamlats utan att någon odlar dem. Kommentar [p1]: Allmän kommentar

Läs mer

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige

Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige Klimatpåverkan från konsumtion och produktion av animaliska livsmedel i Sverige Christel Cederberg Greppa Näringen Utbildning Jordbruket och klimatet Nässjö 12 mars 214 Resultat och diskussion från forskningsprojekt

Läs mer

Kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om offentlig kontroll

Kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om offentlig kontroll LIVSMEDELSVERKET PROMEMORIA 1 (5) Kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om offentlig kontroll Bakgrund Europeiska unionens kommission har den 6 maj lagt fram fyra förslag

Läs mer

VARFÖR VÄLJER KONSUMENTER EKOLOGISKA PRODUKTER?

VARFÖR VÄLJER KONSUMENTER EKOLOGISKA PRODUKTER? VARFÖR VÄLJER KONSUMENTER EKOLOGISKA PRODUKTER? Solweig Wall Ellström, KRAV, E-post: konsument@krav.se Attityder till ekologiska livsmedel Det är bra, det är viktigt och det är klokt att köpa ekologiskt.

Läs mer

Yttrande över Generella krav på utrymme för lagring av gödsel från djurhållning på jordbruksföretag eller annan djurhållande verksamhet

Yttrande över Generella krav på utrymme för lagring av gödsel från djurhållning på jordbruksföretag eller annan djurhållande verksamhet Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten

Läs mer

A Allmänt. Beskrivning av problemet och vad man vill uppnå

A Allmänt. Beskrivning av problemet och vad man vill uppnå Dnr 6.4.16.5005/14 2014-05-19 Konsekvensutredning av Jordbruksverkets föreskrifter (SJVFS 2014:15) om ändring i Statens Jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2013:38) om växtskadegörare som omfattas av Europeiska

Läs mer

REVISION AV LIVSMEDELSKRITERIER 2010. Livsmedelskonferens U24, 2010-11-11 Monica Sihlén, projektledare livsmedel, Monica@msr.se

REVISION AV LIVSMEDELSKRITERIER 2010. Livsmedelskonferens U24, 2010-11-11 Monica Sihlén, projektledare livsmedel, Monica@msr.se REVISION AV LIVSMEDELSKRITERIER 2010 Livsmedelskonferens U24, 2010-11-11 Monica Sihlén, projektledare livsmedel, Monica@msr.se AGENDA Exempel på Miljöstyrningsrådets nya livsmedelskriterier Den offentliga

Läs mer

FRÄSCHA FrUKtER & GRÖNSAKER

FRÄSCHA FrUKtER & GRÖNSAKER På vilket sätt tror du att nyckelpigan kan hjälpa ekobonden? FRÄSCHA FrUKtER & GRÖNSAKER PÅ RIKTIGt Nyckelpigor, parningsdofter och annat smart När äpplen eller annan frukt odlas kan det komma insekter

Läs mer

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös Miljöpåverkan från mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? De svenska miljömålen Växthuseffekten Källa: Wikipedia Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige

En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige Kort om mig och gården Den svenska ekomarknaden går som tåget Forskarkritik

Läs mer

En förändrad förordning om ekologisk produktion

En förändrad förordning om ekologisk produktion En förändrad förordning om ekologisk produktion En potentiell bromskloss för det ekologiska jordbruket Annie Svensson 2014 Examensarbete för kandidatexamen 15hp, Lunds universitet Handledare: Georg Andersson,

Läs mer

Nytt europeiskt regelverk för växtskydd. Hans Hagenvall Svenskt Växtskydd Februari 2009

Nytt europeiskt regelverk för växtskydd. Hans Hagenvall Svenskt Växtskydd Februari 2009 Nytt europeiskt regelverk för växtskydd Hans Hagenvall Svenskt Växtskydd Februari 2009 Som man sår får man skörda Rotdödare Men det är inte hela sanningen Stråknäckare Ogräs Det behövs också växtskydd

Läs mer

Sammanfattning av uppföljningsrapport 2010/11:RFR1 Miljö- och jordbruksutskottet. Uppföljning av ekologisk produktion och offentlig konsumtion

Sammanfattning av uppföljningsrapport 2010/11:RFR1 Miljö- och jordbruksutskottet. Uppföljning av ekologisk produktion och offentlig konsumtion Sammanfattning av uppföljningsrapport 2010/11:RFR1 Miljö- och jordbruksutskottet Uppföljning av ekologisk produktion och offentlig konsumtion Uppföljning av ekologisk produktion och offentlig konsumtion

Läs mer

Information från expertgruppen för trädgårdsprodukter 22 augusti 2014

Information från expertgruppen för trädgårdsprodukter 22 augusti 2014 1(5) Information från expertgruppen för trädgårdsprodukter 22 augusti 2014 Sammanfattning Detta var ett extrainsatt möte för att diskutera krisåtgärder med anledning av det ryska importstoppet. KOM inför

Läs mer

Regel rådet 2013-11-13 N 2008:05/2013/385

Regel rådet 2013-11-13 N 2008:05/2013/385 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm över EU-kommissionens konsekvensanalys avseende förslag [COM (2013) 627 final] om åtgärder för att fullborda den europeiska inre marknaden för elektronisk kommunikation

Läs mer

Remissvar till Ju2015/2650/SSK, betänkandet SOU 2015:23 Informations- och cybersäkerhet i Sverige Strategi och åtgärder för säker information i staten

Remissvar till Ju2015/2650/SSK, betänkandet SOU 2015:23 Informations- och cybersäkerhet i Sverige Strategi och åtgärder för säker information i staten REMISSVAR Hanteringsklass: Öppen 2015-09-14 1 (6) Dnr 2015/633 Justitiedepartementet Enheten för samordning av samhällets krisberedskap 103 33 Stockholm Kopia: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm Remissvar

Läs mer

Är eko reko? Boken behandlar för- och nackdelar med ekologiskt och konventionellt lantbruk, i huvudsak i ett svenskt perspektiv.

Är eko reko? Boken behandlar för- och nackdelar med ekologiskt och konventionellt lantbruk, i huvudsak i ett svenskt perspektiv. Är eko reko? Forskarna är inte överens om vilken odlingsform som är bäst för hälsa och miljö konventionell eller ekologisk odling. Vad vet de egentligen om skillnaderna? Den frågan vill den här boken ge

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2012:1

Sammanfattning Rapport 2012:1 Sammanfattning Rapport 2012:1 Mål som styrmedel målet för den offentliga konsumtionen av ekologiska livsmedel Riksdagen satte på regeringens initiativ målet att 25 % av den offentliga livsmedelskonsumtionen

Läs mer

Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk.

Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk. Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk. Erfarenheter från en mindre försöksgård i Uppland. Kristina Belfrage Mats Olsson 5 km Matproduktionen i framtiden Minskad tillgång på areal : konkurrens

Läs mer

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Stockholm 19 mars 2010 Jan Eksvärd, LRF jan.eksvard@lrf.se Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Innehåll: Vad är LRF? Vad innebär hållbar utveckling?

Läs mer

Promemoria Förenklade redovisningsregler, m.m.

Promemoria Förenklade redovisningsregler, m.m. REMISSYTTRANDE AD 41 556/04 2005-03-01 1 (5) Justitiedepartementet Enheten för fastighetsrätt och associationsrätt 103 33 Stockholm Promemoria Förenklade redovisningsregler, m.m. Inledning Bolagsverket

Läs mer

Rapport från expertgruppen och kommittén för frukt och grönsaker, 5 maj 2015

Rapport från expertgruppen och kommittén för frukt och grönsaker, 5 maj 2015 1(6) Rapport från expertgruppen och kommittén för frukt och grönsaker, 5 maj 2015 Sammanfattning Mötet diskuterade den andra uppsättningen artiklar om PO-stödet (förordning 543/2011). De nya skolfruktsreglerna

Läs mer

Motion 1. -att Familjejordbrukarna tar i med krafttag för att få bort all olämplig personal inom djurskyddsmyndigheterna på alla plan.

Motion 1. -att Familjejordbrukarna tar i med krafttag för att få bort all olämplig personal inom djurskyddsmyndigheterna på alla plan. Motion 1 Till Familjejordbrukarnas Riksförbund. ~' Tillämpningen av djurskyddet i Sverige har urartat så långt att många djurskyddshandl~ggare och länsveterinärer utövar ren terror mot landets djurägare.

Läs mer

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Yttrande gällande åtgärdsprogram för Nedre Arbogaåns åtgärdsområde (Dnr 537-5058-14) LRF:s kommungrupp i Arboga Mälardalen har fått möjlighet att lämna synpunkter på åtgärdsprogram

Läs mer

Sammanställning, enkäter APROFRUSA, Colombia

Sammanställning, enkäter APROFRUSA, Colombia Sammanställt och översatt av: Maja Nilsson Sammanställning, enkäter APROFRUSA, Colombia Sammanställning av enkäter på uppdrag av APROFRUSA, utdelade i november 2012 i kommunerna San Augustin, Pitalito

Läs mer

YTTRANDE SÖDERTÄLJE KOMMUN 2009-01-30

YTTRANDE SÖDERTÄLJE KOMMUN 2009-01-30 YTTRANDE SÖDERTÄLJE KOMMUN 2009-01-30 Socialdepartementet 103 33 Stockholm LSS-kommitténs slutbetänkande Möjlighet att leva som andra. Ny lag om stöd och service för vissa personer med funktionsnedsättning

Läs mer

Regelrådet finner att konsekvensutredningen inte uppfyller kraven i 6 och 7 förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning.

Regelrådet finner att konsekvensutredningen inte uppfyller kraven i 6 och 7 förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning. Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten

Läs mer

Unga röster om ek om e o

Unga röster om ek om e o Unga röster om eko Unga röster om eko Här i Sverige jobbar få människor som bönder. Men i många fattiga länder på södra halvklotet ser det annorlunda ut. Här bor de flesta på landet och arbetar inom lantbruket.

Läs mer

Forskning om ekologiskt lantbruk i Sverige

Forskning om ekologiskt lantbruk i Sverige Forskning om ekologiskt lantbruk i Sverige - under de senaste 15 åren Maria Wivstad EPOK Centrum för ekologisk produktion och konsumtion, Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU), maria.wivstad@slu.se Nasjonal

Läs mer

Vilken hänsyn tas till miljö- och naturvårdsintressena? Joanna Cornelius, miljöjurist

Vilken hänsyn tas till miljö- och naturvårdsintressena? Joanna Cornelius, miljöjurist Vilken hänsyn tas till miljö- och naturvårdsintressena? Joanna Cornelius, miljöjurist Vad ska jag ta upp? Regelverk särskilt om Skyddade områden (Natura 2000) & Artskydd Domstolspraxis vindkraft och vattenkraft

Läs mer

Stockholm den 1 september 2014

Stockholm den 1 september 2014 R-2014/0870 Stockholm den 1 september 2014 Till Justitiedepartementet Ju2014/2963/L1 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 16 maj 2014 beretts tillfälle att avge yttrande över delbetänkandet Genomförande

Läs mer

Rapport Enkät om förslag till ändring av KRAVs regler för import/införsel

Rapport Enkät om förslag till ändring av KRAVs regler för import/införsel 2015-03-24/Eva-Lena Rådberg Rapport Enkät om förslag till ändring av KRAVs regler för import/införsel Sammanfattning 65 % av de svarande ser ett mervärde i att reglerna för socialt ansvar stärks. Ingen

Läs mer

Genresursarbete i Sverige. Vårt nationella kulturarv

Genresursarbete i Sverige. Vårt nationella kulturarv Genresursarbete i Sverige Vårt nationella kulturarv Varför bevara genetisk mångfald? Den genetiska variationen bland domesticerade djur och odlade växter är viktig att bevara i ett långsiktigt perspektiv

Läs mer

Rapport från expertgruppen och kommittén för frukt och grönsaker, 14 april 2015

Rapport från expertgruppen och kommittén för frukt och grönsaker, 14 april 2015 1(7) Rapport från expertgruppen och kommittén för frukt och grönsaker, 14 april 2015 Sammanfattning Diskussionen om ändringar i PO-reglerna återupptogs efter att ha legat på is ett år. KOM varnade för

Läs mer

Stockholm den 19 oktober 2015

Stockholm den 19 oktober 2015 R-2015/1084 Stockholm den 19 oktober 2015 Till FAR Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 2 juli 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över Nordiska Revisorsförbundets förslag till Nordisk standard

Läs mer

CITES - the Convention on International Trade in Endangered Species of Wild Fauna and Flora

CITES - the Convention on International Trade in Endangered Species of Wild Fauna and Flora CITES - the Convention on International Trade in Endangered Species of Wild Fauna and Flora undertecknades 1973 i Washington D.C. och trädde i kraft 1975 CITES är en internationell överenskommelse mellan

Läs mer

Typfoderstater. för ekologisk nötköttsproduktion

Typfoderstater. för ekologisk nötköttsproduktion Typfoderstater för ekologisk nötköttsproduktion HS Konsult AB, Förord Typfoderstater för ekologisk nötköttsproduktion är framtagen av HS Konsult AB på uppdrag av Jordbruksverket. Skriften innehåller typfoderstater

Läs mer

Det svenska jordbruket läggs ner i tysthet medan allt mer mat importeras!

Det svenska jordbruket läggs ner i tysthet medan allt mer mat importeras! amtiden r f h c o n e t a M? Vart är vi på väg Susanne Gäre Gunnar Lyckhage Det svenska jordbruket läggs ner i tysthet medan allt mer mat importeras! Sverige saknar en livsmedelsstrategi! Jordbrukarna

Läs mer

Nationella riktlinjer för ekologisk produktion

Nationella riktlinjer för ekologisk produktion Nationella riktlinjer för ekologisk produktion 2014-01-20 Nationella riktlinjer för ekologisk produktion Introduktion De Nationella riktlinjerna är branschens tolkning av hur EU:s lagstiftning för ekologisk

Läs mer

Viktiga frågor för fondbolagen

Viktiga frågor för fondbolagen ANFÖRANDE Datum: 2015-06-04 Talare: Martin Noréus Möte: Fondbolagens förening Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se

Läs mer

HANDIKAPP FÖRBUNDEN. Yttrande över betänkandet Moderniserad studiehjälp (Ds 2013:52) Vår referens: o Stefan Eklund Åkerberg. Sundbyberg 2015-06-22

HANDIKAPP FÖRBUNDEN. Yttrande över betänkandet Moderniserad studiehjälp (Ds 2013:52) Vår referens: o Stefan Eklund Åkerberg. Sundbyberg 2015-06-22 HANDIKAPP FÖRBUNDEN Vår referens: o Stefan Eklund Åkerberg Sundbyberg 2015-06-22 Dnr. U2013/4160/SF Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Moderniserad studiehjälp (Ds 2013:52)

Läs mer

Välj godare råvaror till ditt kök

Välj godare råvaror till ditt kök KRAV-CERTIFIERA DIN RESTAURANG Välj godare råvaror till ditt kök Receptet på godare mat VASA ALLÉ GÖTEBORG Restaurang Wasa Allé ligger mitt i Vasastaden i Göteborg. Här är ambitionsnivån skyhög, inte minst

Läs mer

LIVSMEDELSVERKET BAKGRUNDSPROMEMORIA 1 (9) Regelutvecklingsavdelningen P Ekegren. 1. Förslaget i korthet

LIVSMEDELSVERKET BAKGRUNDSPROMEMORIA 1 (9) Regelutvecklingsavdelningen P Ekegren. 1. Förslaget i korthet LIVSMEDELSVERKET BAKGRUNDSPROMEMORIA 1 (9) Regelutvecklingsavdelningen P Ekegren 2014-06-17 Dnr: 470/2014 Saknr: 6.3 Nya regler om utförsel av vissa fiskarter från Östersjöområdet samt upphävande av Livsmedelsverkets

Läs mer

Nationella riktlinjer för ekologisk produktion

Nationella riktlinjer för ekologisk produktion Nationella riktlinjer för ekologisk produktion 2014-01-20 Nationella riktlinjer för ekologisk produktion Introduktion De Nationella riktlinjerna är branschens tolkning av hur EU:s lagstiftning för ekologisk

Läs mer

Bakgrund. Remissvar (Fi2014/3021) En ny reglering för tjänstepensionsföretag (SOU 2014:57)

Bakgrund. Remissvar (Fi2014/3021) En ny reglering för tjänstepensionsföretag (SOU 2014:57) 2014-12-19 Rnr 67.14 Finansdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar (Fi2014/3021) En ny reglering för tjänstepensionsföretag (SOU 2014:57) Saco har beretts tillfälle att lämna synpunkter på tjänstepensionsföretagsutredningens

Läs mer

KÄLLUNDAGRISENS LIV MAMMA GRIS PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS MAMMA & PAPPA GRIS GRISFAMILJEN FLYTTAR UT GRISARNA SOM SKA BLI MAT RULLANDE GRISHUS

KÄLLUNDAGRISENS LIV MAMMA GRIS PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS MAMMA & PAPPA GRIS GRISFAMILJEN FLYTTAR UT GRISARNA SOM SKA BLI MAT RULLANDE GRISHUS I den här utställningen får du lära dig om hur grisarna har det här på Källunda. Följ tavlorna runt för att få veta hur grisarnas liv ser ut. MAMMA GRIS PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS MAMMA & PAPPA GRIS

Läs mer

2007-11-15. Remissyttrande Ett effektivt och flexibelt system för arbetskraftsinvandring, Ds 2007:27

2007-11-15. Remissyttrande Ett effektivt och flexibelt system för arbetskraftsinvandring, Ds 2007:27 Immigrant-institutet 2007-11-15 Justitiedepartementet Migrationsenheten Remissyttrande Ett effektivt och flexibelt system för arbetskraftsinvandring, Ds 2007:27 Immigrant-institutets yttrande om utredningen

Läs mer

Ekomat i Malmö stad så funkar det

Ekomat i Malmö stad så funkar det Ekomat i Malmö stad så funkar det Det handlar om omsorg! Därför ska vi köpa ekologiskt och rättvisemärkt. Det handlar om omsorg om barnen, eftersom ekologiskt och rättvisemärkt bland mycket annat innebär

Läs mer

Det osynliga goda FRÅN SVERIGES EKOLOGISKA BÖNDER. Riv ut och spara mittuppslaget

Det osynliga goda FRÅN SVERIGES EKOLOGISKA BÖNDER. Riv ut och spara mittuppslaget Det osynliga goda FRÅN SVERIGES EKOLOGISKA BÖNDER Riv ut och spara mittuppslaget Till Sveriges matlagare När tiden och lusten finns är det få saker som är så njutbara som att laga en god måltid. En god

Läs mer

Alltid det svarta fåren!

Alltid det svarta fåren! Alltid det svarta fåren! Mer trovärdig med 20 kor än 1400 kor. Lantbruket lever kvar i småskalighet medan samhället går mot storskalighet. Lantbruket har en ärftlig belastning av småskalighet och då även

Läs mer

Nya stöden 2015-2020 Påverkan på nötköttsproduktionen

Nya stöden 2015-2020 Påverkan på nötköttsproduktionen Nya stöden 2015-2020 Påverkan på nötköttsproduktionen Bengt Andréson Lantbruksekonom Hushållningssällskapet i Värmland Frikoppling 2005-2012 Stöd kopplade till produktionen har successivt tagits bort Ex:

Läs mer

Syfte- att bidra till miljömålen

Syfte- att bidra till miljömålen Greppa Näringen -ett redskap för åtgärder Stina Olofsson, Jordbruksverket Kristianstad 2010-12-02 Syfte- att bidra till miljömålen Begränsad klimatpåverkan Ingen övergödning Giftfri miljö Foto: Stina Olofsson

Läs mer

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 6 mars 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Billigare utbyggnad av bredbandsnät.

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 6 mars 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Billigare utbyggnad av bredbandsnät. R-2015/0394 Stockholm den 4 juni 2015 Till Näringsdepartementet N2015/2228/ITP Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 6 mars 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Billigare utbyggnad

Läs mer

Naturskyddsföreningens granskning av partiernas ekolöften

Naturskyddsföreningens granskning av partiernas ekolöften Naturskyddsföreningens granskning av partiernas ekolöften Naturskyddsföreningen har ombetts av Coop att kommentera de ekolöften som riksdagspartierna har gett Coop som svar på följande fråga; Omställningen

Läs mer

Sammanställning rådgivare/handläggare

Sammanställning rådgivare/handläggare Bilaga 3 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning rådgivare/handläggare 1. Vad anser du om att vi har använt demonstrationsgårdar inom projektet Mångfald på slätten? Medelvärde 4,63

Läs mer

Vårt ansvar för jordens framtid

Vårt ansvar för jordens framtid Vårt ansvar för jordens framtid ArturGranstedt Mandag23.februarbrukteAftenpostenforsidentilåerklæreatøkologisklandbrukverken er sunnere, mer miljøvennlig eller dyrevennligere enn det konvensjonelle landbruket.

Läs mer

20 frå gor och svår om svensk grisuppfo dning

20 frå gor och svår om svensk grisuppfo dning 20 frå gor och svår om svensk grisuppfo dning 1. Är det någon skillnad i användning av antibiotika mellan svensk och andra EUländers uppfödning av grisar? 2. Varför har Sverige låg antibiotikaanvändning

Läs mer

YTTRANDE 2009-11-26. Näringsdepartementet 103 33 Stockholm. Ändrade regler för tillstånd att använda radiosändare, m.m. (dnr: N2008/4773/ITP)

YTTRANDE 2009-11-26. Näringsdepartementet 103 33 Stockholm. Ändrade regler för tillstånd att använda radiosändare, m.m. (dnr: N2008/4773/ITP) YTTRANDE 2009-11-26 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Ändrade regler för tillstånd att använda radiosändare, m.m. (dnr: N2008/4773/ITP) Den Nya Välfärden bedriver verksamhet i bland annat näringspolitiska

Läs mer

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

Förslag till ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism

Förslag till ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism 2013-09-09 R E M I S S P R O M E M O R I A FI Dnr 13-6295 Förslag till ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan

Läs mer

Ändringar i övergångsbestämmelsen i Finansinspektionens

Ändringar i övergångsbestämmelsen i Finansinspektionens 2014-10-16 REMISSPROMEMORIA FI Dnr 14-7475 Ändringar i övergångsbestämmelsen i Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2007:17) om verksamhet på marknadsplatser Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm

Läs mer

Mervä rde med ekologiskt ko tt

Mervä rde med ekologiskt ko tt Seminarium och dialogmöte på Garveriet i Floda den 3 oktober 2012 Mervä rde med ekologiskt ko tt Föreläsningar Marknadsutvecklingen för ekologiska livsmedel Cecilia Ryegård från Ekoweb gjorde en bred presentation

Läs mer

2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan

2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös Enkla råd är svåra att ge Matproduktion genom tiderna Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 8, Konsum8onens klimatpåverkan 1 Växthuseffekten De

Läs mer

Konsumentskydd i samband med pensionsprodukter inom den tredje pelaren. Consumer protection in third pillar retirement products

Konsumentskydd i samband med pensionsprodukter inom den tredje pelaren. Consumer protection in third pillar retirement products Dokument Sida SAMRÅDSDOKUMENT 1 (6) TCO Datum Referens: Lena Orpana 2013-07-16 Direkttel: 08-782 92 94 E-post: lena.orpana @tco.se TCOs svar på kommissionens frågor Konsumentskydd i samband med pensionsprodukter

Läs mer

2007 07 15 Vår ref Pär Trehörning. Yttrande Allmänhetens tillgång till handlingar från Europeiska gemenskapens institutioner KOM (2007) 185, slutlig

2007 07 15 Vår ref Pär Trehörning. Yttrande Allmänhetens tillgång till handlingar från Europeiska gemenskapens institutioner KOM (2007) 185, slutlig 2007 07 15 Vår ref Pär Trehörning EU-kommissionen Yttrande Allmänhetens tillgång till handlingar från Europeiska gemenskapens Det är viktigt att yttrandefrihet, tryckfrihet och offentlighet inte enbart

Läs mer

Föreskrifter om energikartläggning i stora företag

Föreskrifter om energikartläggning i stora företag EM2010 W-4.0, 2010-11-22 FÖREDRAGNING 1 (5) Datum Avdelningen för energieffektivisering Martina Berg Föreskrifter om energikartläggning i stora företag Bakgrund Den 1 juni 2014 trädde lagen om energikartläggning

Läs mer

GMO på världsmarknaden

GMO på världsmarknaden GMO på världsmarknaden En marknadsöversikt för genetiskt modifierade organismer, GMO en kortversion USA, Argentina, Brasilien, Kanada, Kina, Indien, Paraguay och Sydafrika är de länder som producerar mest

Läs mer

Konsumentkronan. Analys av värdekedjan för svensk mjölk, nötkött, morötter och äpplen för Konkurrenskraftsutredningen.

Konsumentkronan. Analys av värdekedjan för svensk mjölk, nötkött, morötter och äpplen för Konkurrenskraftsutredningen. Konsumentkronan Analys av värdekedjan för svensk mjölk, nötkött, morötter och äpplen för Konkurrenskraftsutredningen 4 december, 2014 STRATEGI- OCH AFFÄRSUTVECKLING FÖR HÅLLBART VÄRDESKAPANDE Sammanfattning

Läs mer

Remissvar Förslag om ändrade regler om direktupphandling

Remissvar Förslag om ändrade regler om direktupphandling Socialdepartementet Enheten för upphandlingsfrågor 103 33 Stockholm Stockholm Dnr 2014-01-27 S2013/9124/RU Remissvar Förslag om ändrade regler om direktupphandling Företagarna har givits möjlighet att

Läs mer

Regler för Riksföreningen Bondens egen Marknad ideell förening 2010-03-08 2013-11-14

Regler för Riksföreningen Bondens egen Marknad ideell förening 2010-03-08 2013-11-14 Regler för Riksföreningen Bondens egen Marknad ideell förening 2010-03-08 2013-11-14 Definitioner av begrepp i detta dokument: BeM Avser riksföreningen Bondens egen Marknad ideell förening. Medlem Medlem

Läs mer

70 miljoner i särskild avgift (böter) till vilken nytta?

70 miljoner i särskild avgift (böter) till vilken nytta? 70 miljoner i särskild avgift (böter) till vilken nytta? Reflektioner över ej verkställda beslut inom socialtjänsten. Johan Brisfjord, Inspektionen för vård och omsorg Problemet med ej verkställda beslut

Läs mer

Betänkandet SOU 2014:89 Elsäkerhet en ledningsfråga. Del 1: Sammanfattning och övergripande synpunkter

Betänkandet SOU 2014:89 Elsäkerhet en ledningsfråga. Del 1: Sammanfattning och övergripande synpunkter ELSÄK1000, vp-1.0, 2011-11-02 REMISSVAR 1 (6) Anders Richert, Teknisk direktör Generaldirektörens stab 010-168 05 02 anders.richert@elsakerhetsverket.se 2015-05-21 Dnr 15EV461 Miljö- och Energidepartementet

Läs mer