Remissammanställning Kommissionens förslag till ny EU-förordning om ekologisk produktion

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Remissammanställning Kommissionens förslag till ny EU-förordning om ekologisk produktion"

Transkript

1 1(98) REMISSAMMANSTÄLLNING Dnr SJV /14 Dnr SLV Växt- och miljöavdelningen Ingrid Karlsson Göran Ekbladh Regelutvecklingsavdelningen Viveka Larsson Regeringskansliet Landsbygdsdepartementet Stockholm Remissammanställning Kommissionens förslag till ny EU-förordning om ekologisk produktion Sammanfattning av inkomna synpunkter Positivt - Förenkling. Enklare språk och struktur gör förordningen tydligare och mera lättläst. Många upplever dock att det stora antalet delegerade akter är ett problem (se nedan). - Riskbaserad kontroll genomförs fullt ut. - Möjlighet till gruppcertifiering införs. Två remissinstanser är dock tveksamma till gruppcertifiering. En remissinstans menar att gruppcertifiering bör vara möjlig även för förädlingsföretag och inte bara mikroföretag i primärproduktionen. Negativt - En majoritet av remissinstanserna ifrågasätter det starkt principdrivna angreppssättet. Flera förespråkar förstärkt status quo. En instans förespråkar marknadsdrivet scenario. Man delar inte KOM:s farhågor om minskat konsumentförtroende. Tvärtom tyder den

2 2(98) ökande efterfrågan på stort förtroende för nuvarande regler. Ett alltför strängt regelverk riskerar att motverka sitt syfte så att färre vågar satsa på ekologisk produktion och att nuvarande producenter övergår till konventionell produktion. - En remissinstans kritiserar att förslaget inte går tillräckligt långt när det gäller miljö- och klimataspekter. - Det stora antalet delegerade akter. Man ser risker för snabba ändringar och mindre påverkansmöjlighet för MS. Generellt vill man ha fler regler i grundförordningen. Det är viktigt att regelverket bygger på långsiktighet så att villkoren är förutsägbara. Några remissinstanser anser att översynen kommer för tidigt. - Flera remissinstanser uttrycker oro för att det föreslagna importsystemet missgynnar utvecklingsländer och leder till minskad tillgång på vissa livsmedel, t.ex. ekologiska bananer och ekologiskt kaffe, och att konsumenterna istället hänvisas till att köpa ickeekologiska alternativ. - Många av svaren är starkt kritiska till att även butiker ska omfattas av certifieringskravet. - Införande av gränsvärde för otillåtna substanser. I flera av svaren reagerar man starkt mot att producenten ska bestraffas även om föroreningen är oavsiktlig. Detta riskerar också att man ändrar från en systemkontroll till kontroll av slutprodukten. - Förslaget att stryka alla undantagsmöjligheter är alltför drastiskt enligt många av svaren. Långa övergångstider är ett minimikrav. Man måste också ta hänsyn till skillnader i klimatförhållanden mellan olika MS. Några remissinstanser menar dock att det är bra att undantagsmöjligheterna begränsas eller helt tas bort. Man har haft 25 år på sig att klara kraven, det bör räcka. - Möjlighet till avhorning är ett absolut krav, både ur arbetarskydds- och djurskyddsperspektiv. - Ekologiskt utsäde. Kravet på enbart ekologiskt utsäde kommer att minska antalet sorter och det kommer att bli dyrare. - Ekologiska avelsdjur. Förbud mot inköp av konventionella avelsdjur får stora konsekvenser i alla produktionsformer. - Uppbundna djur. Ska i fortsättningen tillåtas endast för mikroföretag (och under förutsättning att man rastar djuren). Oklart hur dessa företag definieras. (Min anm.: I annan lagstiftning avser man företag med mindre än 10 anställda och en årsomsättning på mindre än 2 milj euro.) - Djurtäthet. Ett par remissinstanser anser att kraven är för stränga avseende hönsen. Kravet på utevistelse minst en tredjedel av livet för fjäderfä kan bli svårt att uppfylla på grund av våra långa vintrar. Större utgångshål kan också innebära problem i svenskt klimat % ekologiskt foder. Fler remissinstanser påpekar att detta blir svårt att klara. En remissinstans vill att förbudet mot syntetiska aminosyror till fjäderfä stryks. - Parallellproduktion. Kravet på att hela verksamheten ska vara omställd är för strängt och kommer sannolikt att hindra nya aktörer från att ansluta sig. Det är förenat med stora kostnader och ger inte några extra intäkter under omställningstiden.

3 3(98) - Av några svar framgår att miljöledningssystem är en bra tanke, men kan bli kostsamt och en administrativ börda, utan att ge motsvarande nytta. - En remissinstans menar att man med förslagets skrivning om medicinering riskerar att sjukdomar inte behandlas i tid. Kastrering bör endast få utföras med bedövning och smärtlindring. Man hoppas att förslaget öppnar för immunokastrering. Övriga synpunkter - Ett par remissinstanser efterlyser regler om slakt och djurtransporter. - En remissinstans efterlyser vetenskapliga bevis för homeopatiska preparat. Man föreslår vidare att resistensdrivande antibiotika som kinoloner och tredjegenerationens cefalosporiner inte ska tillåtas i ekologisk produktion. Det måste finnas möjlighet att använda även desinfektionsmedel som inte är godkända för ekologiskt i samband med epizootier för att avdöda smittämne och stoppa utbrottet. - En remissinstans menar att det inte är motiverat att kräva längre karenstider än de som redan godkänts för preparaten i fråga. - En remissinstans menar att individuella boxar för kalvar i vissa fall kan vara motiverade. - I ett remissvar föreslås att ta bort förbudet mot GMO. - I ett svar föreslås att ta bort förbudet mot bestrålning. - I ett svar föreslås att även privata ackrediteringsorgan (IOAS) bör tillåtas. - I två av svaren föreslås att tillåta recirkulerande anläggningar för ekologiskt vattenbruk. - En remissinstans är kritisk till möjligheten för kortare omställningstid för mark i träda. - En instans menar att djurtätheten bör begränsas i förhållande till fosfor, och inte till kväve. - En remissinstans menar att vissa regler om kontroll bör finnas i den ekologiska förordningen och inte enbart i kontrollförordningen. Man ifrågasätter behovet av delegering av kontrollen, utan förespråkar ett öppet system. - En remissinstans anser att det ska vara tillåtet att använda humanurin och fekalier i ekologisk produktion.

4 4(98) Sammanställning av remissvaren Följande instanser har valt att inte lämna synpunkter: Kemikalieinspektionen, Konkurrensverket, Länsstyrelsen i Blekinge län, Länsstyrelsen i Gotlands län, Länsstyrelsen i Uppsala län samt SKL (Sveriges Kommuner och Landsting). Namn Artikel Remiss yttrande SJV/SLV komment ar Arla Foods Ekogrupp/ Åse Arnbratt Arla Foods ser med stor oro på förslaget till ny förordning, som på flera punkter riskerar att slå ut svensk ekologiskt mjölkproduktion. Förslagets inriktning att förenkla överensstämmer inte alls med innehållet, som istället för enkelhet snarare gör det helt omöjligt att bedriva ekologisk produktion på de nordliga breddgraderna. Förslagets inriktning pekar mot att den ekologiska produktionen ska förpassas till ett ytterst litet antal gårdar för produktion av små volymer av lyxprodukter. Vilket är tvärt emot utvecklingen av den ekologiska mejerimarknaden, som har en positiv trend på ett brett plan. Konsekvensutredningen har stora brister, och tar inte alls upp de omfattande effekter som förslaget skulle innebära. Förslaget har enklare språk och struktur än tidigare lagtexter - men en orsak är att viktiga detaljer undvikits och alla möjligheter till undantag är borta. I förslaget står att även producenter inom EU kan grupp-certifieras. Vad innebär detta? Import försvåras drastiskt från länder som inte har bilaterala avtal med EU om erkännande av varandras regelverk som ekvivalenta. De flesta utvecklingsländer har inte denna typ av avtal. Import via certifieringsorganisationers godkännande föreslås förutsätta identiska regelverk. Kap 2 Artikel 6 Möjligheten att ekologiskt foder skall framställas av ekologiska foderråvaror, utom Varför göra om lagtexten när det bara är 5 år sedan den förra trädde i kraft. Det behövs stabilitet och förutsägbarhet om vi vill ha nya producenter i framtiden. Arla Foods instämmer i att foder till djur i ekologisk produktion ska vara 100 % ekologisk men det måste samtidigt finnas en viss flexibilitet när foderråvaror helt enkelt inte är tillgängliga. Fodermarknaden kan inte alltid hålla jämna steg med mjölkproduktionen, och vid speciella omständigheter måste det gå att på ett klokt sätt lösa situationen. Annars skulle det kunna leda till att mjölkgårdar tvingas lämna sin ekologiska certifiering p.ga skördekatastrof o dyl.

5 5(98) när foderråvaror inte är tillgängliga på marknaden försvinner. Bilaga II, Allt utsäde ekologiskt. Bilaga II del II (d) Den nya skrivningen kräver att 90 % av fodret med undantag för växling av betesområde (i max 35 dagar / år) skall komma från den egna gården eller i samverkan med ekologiska gårdar i regionen. Kapitel III Artikel 7. En dispens från ekologiskt utsäde är en förutsättning för att jordbrukare ska kunna fortsätta odla ekologisk om det inte finns friskt ekologiskt utsäde att få tag på. Vilket redan nu är ett stort problem inför sådd, då det inte finns ekologiskt utsäde att tillgå på marknaden för att tillgodose den mängd som behövs för att producera foder till alla ekologiska djur. Föreslagna regel skulle alltså direkt på ett omfattande sätt hämma ekologisk produktion. Eftersom det finns en tydlig koppling mellan tillgången på utsäde och volymer på marknaden, och vi i norra Europa redan har ett mer begränsat sortval är regeln direkt förödande. Detta får konsekvenser framför allt för grönsaksproduktionen och kommer att leda till svårigheter och minskad diversitet. Det kan vara en bra idé att kräva att jordbruksföretag måste köpa ekologiskt utsäde när tillgång finns men minst vart tredje år när tillgången är begränsad, för att undvika systematisk användning av konventionellt utsäde genom att alltid beställa sent och därmed är det ekologiska utsädet slut. Arla Foods anser att detta påstående är mycket vagt eftersom den inte definierar vad som menas med region. Nivån om 90 % är en stor ökning i jämförelse med nivån på 50 % i den nuvarande förordningen (artikel 19 i kommissionens beslut 889/2008). Förslaget att 90 % av fodret ska komma från den egna gården för nötkreatur (ingår mjölkkor här?) skulle innebära att många ekologiska gårdar i de norra regionerna inte kan fortsätta med ekologisk produktion. 60 % av fodret från den egna gården kan fungera för nötkreatur. Ett undantag för regioner med klimatnackdelar måste finnas om någon ekologisk mjölkproduktion överhuvudtaget ska finnas kvar i de norra delarna av Skandinavien. Är inte parallell produktion ej tillåten och hela enheten omlagd samma sak? Vad menas? Arla Foods anser att detta förslag kommer att hämma utvecklingen av ekologisk produktion och

6 6(98) det ger ingen flexibilitet under omställningsperioden om gården måste ställa om hela produktionen på en och samma gång. Man kan delvis komma runt detta genom att dela upp företaget i olika enheter. Gäller detta även djurhållning tro får man ha icke certifierade hästar eller hushållshöns på en eko-gård? Kapitel III Artikel 7.1 (d) Krav på miljöledningssystem. Det kan vara bra att ha ett miljöledningssystem, men samtidigt måste det finnas en direkt nytta. Risken är annars att ännu en administrativ och kostsam börda läggs på redan tyngda företagare. Innehåller måste handla om relevanta hållbarhetsåtgärder som inte ger betydande kostnader på gården, utan en chans att få ut ett mervärde. Vilka miljöledningssystem kommer att godkännas? Är t.ex. Arlagården eller Svenskt Sigill aktuella? En otydlighet kring detta finns. Boskapsproduktionsregler 6. Regler för djurtäthet Bilaga II Förbud mot uppbundna djur. Bilaga II Förbud mot all stympning av ekologiska djur, undantaget kastrering, som fortsatt får utföras med bedövning och smärtlindring. Certifiering av butiker Arla Foods anser att ett krav på 2 mjölkkor/ha inte är något problem i Sverige. Detta är inget nytt, men i förslaget har man tagit bort skrivningen om möjlighet till undantag, dvs att fortsatt ha uppbundna djur förutsatt att man rastar, från små lantbruksföretag till micro-enterprises. Vad detta innebär i praktiken är svårt att gissa eftersom micro-företag inte är definierat. Avhorning är en absolut förutsättning för mjölkproduktion i de stallar vi har idag. Ett förbud mot avhorning skulle effektivt slå ut en stor del av den nordiska mjölkproduktionen (och antagligen är situationen lika i många andra länder). Ev. hänvisningar till gott djurskydd är inte faktabaserat. Om detta är ett sätt att styra ekoproduktionen till enbart små gårdar är man också fel ute, eftersom djur med horn är såväl en arbetsfara för bonden, som ett icke önskvärt element i produktion där alla djur ska må bra, oavsett små eller stora gårdar. I nuläget är certifiering frivillig, KRAV och handlar bl.a om miljöarbete och sortiment. Om alla butiker som säljer eko-produkter, förpackade såväl som oförpackade, måste vara certifierade kommer det sannolikt att begränsa marknaden och därmed utvecklingen av ekologiska produkter, i och med att små butiker inte kan/vill ta de extra kostnader som certifiering innebär. Ska certifiering ske måste det finnas en enhetlig EU-standard och dessutom tillräckliga resurser

7 7(98) Claes Arnesson, Ekologisk mjölkbonde och ledamot i Falköpings mejeris styrelse Gränsvärden för kemiska bekämpningsmedel i ekologiska produkter. Angående remissen för att förbjuda avhorning. inom certifieringsorganisationer eller myndigheter som ska utföra certifieringarna. Tillsynen av försäljningen av eko-produkter måste kunna ske inom ramen för den normala livsmedelstillsynen. Det är bättre att stärka upp den vanliga livsmedelstillsynen av handeln än att skapa ytterligare ett byråkratiskt system med certifieringar med allt vad det innebär av administration. Stor principskillnad från system-tänkande till slutproduktstänkande. Dessutom dyrt med analyser, som vem ska betala? Risk att oskyldiga producenter blir förlorare om grannar slarvar, och oacceptabelt att bevisbördan läggs på den ekologiska producenten Jag har fått många samtal från våra ekologiska mjölkproducenter angående borttagning av möjligheten att avhorna våra kalvar. De och jag ställer sig högst negativa till denna borttagning av undantag i reglerna för stympning av djur. För våra producenter som ligger i valet och kvalet att lämna eller ansluta sig till ekologisk mjölkproduktion blir beslutet lättare att fatta då det blir en större negativ påverkan med horn. Det blir svårt i ett läge som detta att rekrytera nya bönder att ställa om till ekologiskt för att få mer ekomjölk till mejeriet. Det finns också en överhängande risk att vi tappar invägning av ekomjölk. Djurens Rätt Övergripande kommentarer Betoning på djurskydd och beteendebehov Val av raser Att inte få avhorna sina kalvar kommer skada den ekologiska mjölkproduktionen mer än vad den gör nytta. Jag antar att målet i Sverige är att utöka den ekologiska produktionen om man lyssnar på politiker och Naturvårdverket. Det är positivt att stränga djurskyddskrav anges, i artikel 4d, 5f och i skäl 1 och 2, som en av grundprinciperna för ekologisk produktion, och speciellt att särskild hänsyn ska tas till djurens beteendebehov. Det är också mycket positivt att permanent tillgång till utevistelse med bete förordas i bilaga II del II punkt och (det är svårt att förstå varför samma skrivning upprepas). Vi skulle vilja se att skrivningen i bilagan och i artikel 5e stärks så att utevistelse med bete är ett krav. Vi är vidare positiva till förbudet mot kloning och induktion av polyploidi i artikel 5h och i bilaga II samt förbudet mot tvångsmatning och restriktiv utfodring i bilaga II. Det är positivt att det anges att raser som är anpassade för produktionsformen ska väljas (artikel 5e samt bilaga II). Eftersom detta är något som idag inte görs i särskilt stor utsträckning vore det

8 8(98) önskvärt med ett förtydligande, eller förstärkande, av denna skrivning. Snabbväxande raser av kyckling och kalkon används i dagens ekologiska produktion. Detta borde inte tillåtas enligt förordningen. Inte heller borde nötdjur som är avlade för en mycket hög mjölkproduktion eller en mycket stor köttansättning (som belgisk blå-vit) tillåtas. Detsamma bör gälla grisar av raser eller raskorsningar som i stor utsträckning får problem med lederna när de hålls extensivt. Vi skulle vilja se ett tillägg om detta i bilaga II del II punkt Stympning Djurens Rätt instämmer i att stympning och andra ingrepp ska undvikas. Vi menar dock att det i vissa fall kan vara viktigt av djurskyddsskäl att kastrera eller avhorna vissa djur. Sådana ingrepp ska alltid ske med bedövning och smärtlindring, inte bara det ena så som anges i bilaga II del II punkt och Ingreppen ska endast kunna göras då det är motiverat av djurskyddsskäl, och inte av kvalitetsskäl vilket möjliggörs av punkt Hornlösa raser ska alltid väljas, vilket följer av bilaga II del II punkt 1.3.3d, så att avhorning endast blir nödvändigt om ett behornat djur av en sådan ras ändå föds, eller möjligen under omställning. Syntetiska tillsatser Med anledning av skrivningarna i artikel 19, om fodertillsatser med mera, menar vi att det måste tydliggöras att alla djur måste få en näringsmässigt tillräcklig kost. Om det inte är möjligt att tillgodose detta med naturliga råvaror så ska en del syntetiska ämnen få användas (vi tänker specifikt på syntetiskt framställda aminosyror till fjäderfä). Det framgår, som vi tolkar det, att detta är möjligt av artikel 6d och 19 punkt 2b, men menar att det inte bara ska vara möjligt utan ett krav att alla djur får den näring de behöver. Detta anges i skäl 26, men behöver enligt vår mening stärkas. I artikel 19 står det: Tillstånd för användning av kemisk-syntetiskt framställda produkter och ämnen ska endast beviljas för de fall då användning av externa insatsvaror enligt artikel 4 f skulle ge en oacceptabel miljöpåverkan Här bör en skrivning i stil med eller negativa konsekvenser för djurens hälsa och välbefinnande läggas till. Vi vill även att förbudet mot syntetiska aminosyror i bilaga II del II punkt 1.4.1f stryks. Medicinering I skäl 27 anges att sjukdomar i första hand ska förebyggas. Detta instämmer Djurens Rätt i. Däremot menar vi att det är viktigt att alla möjligheter finns för nödvändig medicinering av sjuka djur, och att sådan behandling ska sättas in i ett tidigt skede om det är till fördel för djuret. Detta anges i bilaga II del II punkt och , men vi ser ändå en risk med att skrivningarna om medicinering, speciellt sen senare punkt , kan göra att sjukdomar inte behandlas tillräckligt tidigt eller i tillräckligt stor utsträckning för att minimera djurens lidande. Det är viktigt att djurens upplevelser och behov här tillåts väga tyngre än konsumenternas intresse av kemikaliefria livsmedel.

9 9(98) Transporter och slakt Utrymme Det saknas regler för transporter och slakt, utöver en allmän skrivning om korta transporttider. Vi menar att dessa områden är viktiga att reglera om djurskyddet ska anses prioriterat. Några viktiga delar är att grupper av djur inte ska blandas, att sociala djur inte ska uppstallas enskilt, att djur inte ska uppstallas så att de inte kan röra sig, att väntetiden på slakteriet ska vara kort och att slakt ska föregås av en skonsam bedövningsmetod. Generellt bör ytangivelserna i förslaget ses över och ändras så att de anpassas till djurens behov av utrymme och till det som står i 1.6.3: Djurtätheten ska garantera djurens välbefinnande genom att de får tillräckligt med utrymme för att stå naturligt, röra sig, lätt kunna lägga sig ner, vända sig, utföra kroppsvårdande beteende, inta alla naturliga ställningar och göra alla naturliga rörelser som att sträcka på sig och flaxa med vingarna. samt 1.7.2: Djurhållningspraxis, inklusive djurtäthet, och inhysningsförhållandena ska garantera att djurens utvecklingsmässiga, fysiologiska och etologiska behov tillfredsställs. Särskilda kommentarer till punkter i bilaga II, del II g (m.fl.) Skrivningen i punkt g bör ändras till att diande djur ska (inte ska helst ) få dia (inte Mjölkutfodring utfodras med modersmjölk ) under en minimiperiod. Att utfodras med modersmjölk är inte samma sak som, och kan med tanke på bland annat beteendebehov, inte ersätta att dia. Minimiperioden bör vara den perioden som är fram till den naturliga tiden för avvänjning för arten. På samma sätt bör skrivningarna ändras under respektive djurslag Immunologiska veterinärmedicinska läkemedel Om detta innebär att immunokastrering (vaccinering mot galtlukt) av grisar kommer bli tillåtet inom ekologisk produktion är förändringen mycket positiv ur djurskyddssynpunkt Uppbindning Djurens Rätt menar att uppbindning av ekologiska djur helt ska förbjudas av andra än veterinärmedicinska skäl Transporttid Vi skulle vilja se en tidsgräns för transporter av levande djur, förslagsvis högst sex timmar (även för vattenbruksdjur) e Andel grovfoder Nötkreatur, får och getter är anpassade för en betydligt större andel grovfoder än 60 %. Att sänka den till 50 % är ännu värre. Djurens Rätt menar att sådana raser och produktionsmetoder ska väljas att djuren kan leva helt och hållet på grovfoder a (m.fl.) Spaltgolv Djurens Rätt menar att hela golvytan ska bestå av helt golv och att 50 % spaltgolv är alldeles för mycket. Detsamma anser vi för andra djurslag som berörs av förslaget c Ensamhållning av kalvar Ingen ensamhållning av kalvar annat än i undantagsfall om det är nödvändigt för behandling etc. ska vara tillåten.

10 10(98) Utfodring av hästdjur Inhysningsvillkor, grisar Snabbväxande fjäderfän a)nuvarande lydelse Hästdjur ska ha tillgång till betesmark och bete när förhållandena tillåter detta. bör ändras till Hästdjur ska ha tillgång till betesmark och bete under de delar av året som bete finns. Övrig tid ska hästar ha tillgång till grovfoder och utomhusvistelse som möjliggör ett naturligt beteende. b) Denna punkt bör strykas. ( I de fall hästdjur har tillgång till bete under betesperioden och när systemet för djurhållning inomhus under vintern ger rörelsefrihet åt djuren kan dispens ges från kravet på tillträde till utevistelse under vintermånaderna. ) d) Nuvarande lydelse Minst 60 % av torrsubstansinnehållet i hästdjurs dagliga foderransoner ska utgöras av grovfoderväxter, färska eller torkade, eller ensilage. bör ändras. Hästar är anpassade för en betydligt större andel grovfoder än 60 %. För att möjliggöra ett för hästar naturligt beteende och för att minska risken för hälsoproblem är det av stor vikt att grovfodret utgör en stor del av foderintaget. Siffran 60 procent bör ökas. e) Tre månader är en alldeles för kort tid innan avvänjning. Omkring 8-12 månaders ålder eller senare brukar anges som en den naturliga tiden för avvänjning hos hästar och det är baserat på sådan kunskap som minimigränsen ska sättas. e) Nuvarande lydelse: Rastgårdar ska vara ordnade så att grisarna kan gödsla och böka. För bökningen kan olika material användas. Att böka på en yta av betong, även om det finns annat material på ytan, är inte tillräckligt. Grisar behöver beta och böka i marken. Vi anser att ett beteskrav för grisar bör tilläggas förslaget. Det vore bättre om förordningen slog fast vad som ska räknas som en långsamväxande ras, och att lägsta uppfödningsålder anpassas till dessa gränser för respektive art. Så länge en sådan gräns saknas blir det märkligt att samtidigt ange lägsta uppfödningsålder, eftersom snabbväxande raser kan få stora problem om de får växa sig för stora. Djurens Rätt menar att en tredjedel av livet är alltför kort, och att fjäderfän ska erbjudas möjlighet till utevistelse året om c och a Utevistelse för fjäderfän e i Fast golv Vi menar att en större andel av ytan än en tredjedel bör vara fast Gruppstorlek Reglerna behöver kompletteras med en skrivning om största gruppstorlek. Det är oförenligt med ett gott djurskydd att ha så stora grupper att fåglarna inte kan känna igen och bilda relationer till alla gruppmedlemmar. Det innebär att grupperna ska bestå av högst djur. Även över dessa djurantal är mindre grupper att föredra d och j Djurens Rätt menar att viltfångade fiskar, för uppfödning eller som putsarfiskar, inte ska få

11 11(98) Ekologiska Lantbrukarna Viltfångade fiskar Djurhållning vid vattenbruk användas i ekologisk produktion. Infångandet och livet i fångenskap innebär ett stort stressmoment för dessa fiskar. De arter som används som putsarfiskar har ofta ett mycket dåligt djurskydd och mortaliteten är hög. Även här bör det finnas en skrivning om att endast de mest lämpliga arterna ska användas. Det är idag vanligt att ensamlevande fiskar och rovfiskar används i uppfödning. Det är inte möjligt att tillgodose deras behov av ensamhet och jakt i fångenskap, vilket leder till stress och frustration och är inte förenligt med ett gott djurskydd Slakt av fiskar Vi förstår inte innebörden av texten Slakttekniken ska säkra att fisken omedelbart blir medvetslös och okänslig för smärta. Normalt menas med slakt avblodning, och det är inte en omedelbar metod. Det som omedelbart ska göra fiskarna medvetslösa är bedövningsmetoden. Denna skrivning bör innebära att bedövning med koldioxid, som är både utdraget och plågsamt, inte är tillåtet. Det är positivt av djurskyddsskäl om bedövning med koldioxid inte är tillåtet. Övergripande kommentar Förslaget till ny förordning riskerar att slå ut stor del av svensk ekologisk produktion. Förslaget ger tydliga signaler till producenter att inte investera i ekologisk produktion eftersom lagen som styr produktionen ändras ofta och drastiskt. Ekologiska Lantbrukarna uppskattning visar att om förslaget genomförs (i värsta fall): - försvinner mer än 95 procent av svensk ekologisk mjölkproduktion (pga förbud mot att avhorna djuren) - försvinner 50 procent av svensk ekologisk nötköttsproduktion (pga förbud mot att avhorna djuren) - försvinner 60 procent av svensk ekologisk lammproduktion (pga förbud mot inköp av avelsdjur) - försvinner 50 procent av svensk ekologisk grisköttsproduktion (pga förbud mot inköp av konventionella avelsdjur) - försvinner 90 procent av svensk fjäderfäproduktion (pga nya krav på byggnader och förbud att köpa in avelsdjur) - försvinner 50 procent av svensk ekologisk grönsaksodling, vissa grönsakskulturer försvinner helt (pga förbud mot användning av konventionella fröer och förökningsmaterial) - försvinnger 50 procent av ekologisk odling av spannmål och proteingrödor (pga kravet på att all produktion på gården skall vara ekologisk)

12 12(98) - försäljning av ekologiska livsmedel i mindre butiker försvinner (pga krav på certifiering) - en stor del av de importerade produkter vi ser i butikerna, som bananer och kaffe kommer att minska i utbud (pga av kravet på fullständig överensstämmelse med EUs regler) Sannolikt marginaliseras den ekologiska produktionen inom hela EU och reduceras till en liten exklusiv nisch. Vi anser att grunden för flertalet av de drastiska förändringsförslagen är alltför svag och i vissa fall felaktig. Vi anser därför att förslaget ska avvisas i sin helhet eller omarbetas grundligt. Kommissionens konsekvensutredning är bristfällig och beskriver inte de drastiska effekter som förslaget innebär om det genomförs. Vi föreslår att svenska företrädare kraftfullt och i dialog med branschen arbetar för en inriktning där möjligheterna för den ekologiska produktionen förstärks. För att åtgärda svagheter i rådande lagstiftning anser vi att det är fullt tillräckligt att göra en översyn av den nu gällande eko- förordningen. Vi har sedan tidigare identifierat problemområden och åtgärder. Det skulle ge förutsättningar för fortsatt produktion och ge den stabilitet som krävs för att producenter ska våga investera och ställa om till ekologisk produktion. Det skulle även ge möjlighet för europeisk ekologisk produktion att möta den ökande konsumentefterfrågan. Förslagets positiva delar - Förslaget har enklare språk - Förslaget om en mer riskbaserad kontroll där ett årligt fysiskt kontrollbesök inte behövs på de företag som bedöms ha minst risk för avvikelse. Det öppnar för nya sätt att göra kontroll och är viktigt i ett land som Sverige där resorna i samband med kontroll ofta är långa. - Föreslaget att även producenter inom EU kan grupp- certifieras. Allvarliga brister i förslaget Omfattande förändring av förordningen ger oklara spelregler Principen om Det är bara fem år sedan nuvarande förordning trädde ikraft och det har varit en hel del oklarheter under dessa första år. Att åter göra en stor förändring skapar osäkerhet om regler och lagstiftning. Vem vågar investera i en produktion där spelreglerna och förutsättningarna hela tiden ändras? Det tar minst två år för en lantbrukare eller grönsaksodlare att göra en omställning under tiden har man merkostnader men inte ett högre pris dessutom måste man ofta göra ytterligare investeringar. Två av de viktigaste principerna i utvecklingen av regler saknas:

13 13(98) förutsägbarhet saknas Bristfälliga analyser och konsekvensbeskrivnin gar. Näringens inflytande riskerar reduceras ytterligare Föreslår gränsvärden och analyser av otillåtna substanser, - Förutsägbarhet. Inför krav på införandetider och tydliga processer för förändringar av förordningen. - Möjlighet för inflytande från de som berörs Förordningen är ett regelverk för frivillig certifiering, ursprungligen utvecklat av en gräsrotsrörelse. Det finns en bred och lång erfarenhet av hur regelverk kan utvecklas på frivillig väg och med inflytande från sektor och allmänhet. NOP - det ekologiska regelverket i USA kan vara en förebild för öppenhet, konsultationer och tydliga processer. Motivet till de skärpningar i reglerna som föreslås sägs vara att sektorn har dåligt förtroende hos konsumenterna. Marknadsutveckling pekar åt rakt motsatt håll. Kommissionen har haft flera frågor på remiss, bl a en internet- enkät för ett år sedan som man drar stora slutsatser av. Detta trots att de som svarat på enkäten inte alls är representativa för hela EU. Den ändrade förordningen måste säkra inflytandet från branschen och medlemsstaterna. Kommissionen föreslår istället ökad beslutsrätt åt sig själv. Förslaget innebär att en del av de beslut som idag tas i SCOF ( Standing Committee on Organic Farming) ska läggas över på kommissionen i delegerade akter. Det är delvis en följd av Lissabonfördraget, men måste därför inte genomföras på det sätt kommissionen föreslagit. Vi föreslår istället att: - den nya kommitté som ersätter SCOF, ska alla medlemsstater vara representerade, även EES länder. - den nya kommittén ska ges inflytande över alla delegerade akter och implementerade akter så långt som Lissabonfördraget medger, - antalet delegerade akter ska vara ett minimum. Alla detaljer som har avgörande betydelse för sektorns utveckling ska därför finnas med i grundförordningen. Detta för att ge den stabilitet och förutsägbarhet i förordningen som krävs för att fler producenter ska vara beredda på att ställa om sin produktion och möta den ökade efterfrågan som vi ser på marknaden. Kommissionen föreslår ett helt nytt system med gränsvärden för otillåtna substanser i ekologiska produkter. Om man hittar sådana ämnen över en viss nivå underkänns produkten oavsett anledningen alltså även när produkterna förorenats utan producentens egen

14 14(98) till exempel bekämpningsmedel Alla möjligheter till undantag försvinner - stora problem för utvecklingen Utsäde förskyllan t ex genom den bakgrunds- nedsmutsning som finns överallt. Detta blir en omvänd polluter- pays- principle - om grannen slarvar blir min paprika underkänd och jag får stå för kostnaden. Detta är något helt nytt och riskerar att flytta fokus från kontroll av produktionssystemet till kontroll/analys av slutprodukten. Den nivå kommissionen valt att lägga som gränsvärde i förslaget är dessutom mycket låg den motsvarar de gränsvärden som finns för barnmat. Kommissionen föreslår också att varje medlemsland kan besluta att ersätta de producenter som blivit underkända med resurser från andra pelaren förutsatt att de kan bevisa att de är oskyldiga. Bevisbördan läggs på eko- producenten. Vi anser att ersättning till från andra pelaren bör stimulera effektiva åtgärder för miljön och landsbygdsutveckling, inte för att agera försäkring åt lantbrukare. I den västra delen av Europa är eko- produktionen relativt väl etablerad och utvecklad, medan flera länder i gamla öst- Europa är i början av sin utveckling. Genom att konsekvent ta bort möjligheterna till undantag berövar man aktörer i dessa länder samma utrymme för successiv utveckling som vi själva har haft. Vi bedömer att en sådan drastisk förändring kommer att minska eko- produktionen dramatiskt i hela EU och sannolikt allra mest i nya medlemsländer. Den ekologiska produktionen har utvecklats mycket de senaste 20 åren. Inte bara i volymer utan regelverket har också succesivt höjt ribban. Denna utveckling har gått steg för steg och varit anpassad inte minst till den takt som marknaden utvecklats. Förslaget innebär ett förbud mot användning av konventionellt utsäde och förökningsmaterial oavsett om eko- utsäde finns tillgängligt eller inte. Detta får konsekvenser framför allt för grönsaksproduktionen och kommer att leda till svårigheter och minskad diversitet. Tillgången på utsäde är nära kopplad till volymer på marknaden i Europas utkanter har vi redan ett betydligt mer begränsat sortval än kollegor söderut. Sannolikt kommer det under lång tid vara nödvändigt med undantag för smala arter och sorter och för grödor avsedda för mindre klimat- och odlingsområden. Dispenser och undantag från krav på ekologiskt utsäde är nödvändiga, men samtidigt arbetskrävande och tungrodda för den beslutande myndigheten. Vi föreslår en betydligt förenklad administration och ökat utnyttjande av t ex en web- sida.

15 15(98) Kräver överensstämmelse för en stor och viktig del av importen Viktiga detaljer för tolkningen utelämnade, ofta avgörande för konsekvensen av en regel Avelsdjur Förbud mot att köpa in konventionella avelsdjur, annat än för hotade raser ger allvarliga konsekvenser för alla produktionsformer. Hårdast drabbas fjäderfä- och grisnäringen. En stor del av grisproduktionen skulle påverkas eftersom ett aktivt arbete med korsningsavel är vanlig. kanske skulle upptill 50% av grisbranschen förloras. På fjäderfäsidan skulle konsekvenserna bli ännu mer drastiska. Konsekvenserna skulle bli allvarliga även för lammproducenter. Vi ställer oss frågande till vad det är för problem med importen till EU som skall åtgärdas med förslaget? Vi befarar att utbudet av t ex ekologiskt kaffe och bananer kommer att minska drastiskt. Det gäller även många andra produkter som t ex annan frukt, nötter och kryddor. Att exportera till EU har alltid varit svårt, innan den förra översynen krävdes full överensstämmelse (compliance) av tillämpade regelverk med EUs regler. Detta blir naturligtvis nästan absurt för länder på andra kontinenter. Det var en klar förbättring vid förra översynen när kravet istället blev likvärdighet equivalence. Nu föreslår kommissionen tillbakagång till det gamla systemet undantaget de stater man har bilaterala överenskommelser med som t ex USA och Kanada. Ekvivalensbedömningarna varit för arbetskrävande för kommissionen och systemet, men detta kan lösas t ex genom att kommissionen i större omfattning köper in utvärderingar från ackrediterings- organisationer. Kommissionen vill stoppa all stympning av ekologiska djur, undantaget kastrering, som fortsatt får utföras med bedövning eller smärtlindring. Förslaget innebär sannolikt att avhorning blir förbjudet. Avhorning är en absolut förutsättning för djurvälfärden och arbetsmiljön i mjölkproduktionen i de stallar vi har idag för frigående djur. Ett förbud skulle bli förödande huvuddelen av den svenska ekologiska mjölkproduktionen skulle försvinna vid ett förbud. Förbud mot uppbundna djur. Detta är inget nytt, men i förslaget har man ändrat skrivningen om möjlighet till undantag, dvs att fortsatt ha uppbundna djur förutsatt att man rastar - från små lantbruksföretag till micro- enterprises. Vad detta innebär i praktiken är svårt att gissa eftersom micro- företag inte finns bland förslagets definitioner. Vid årsskiftet 2014 trädde kravet på rastning för uppbundna små besättningar i kraft många

16 16(98) Kräver att alla butiker som säljer ekologiska varor ska vara certifierade Hela företaget omlagt till eko efter omställningsperioden För höga ambitioner när det gäller självförsörjning med foder har anpassat sig och investerat i rastgårdar. Det rimliga är att dessa små besättningar kan fortsätta med ekologisk produktion utan ändrade förutsättningar. Detta ska gälla också där enbart färdigförpackade varor säljs - dessa är i nuvarande lagstiftning undantagna från kravet på certifiering. Det innebär att det till exempel inte längre blir tillåtet att sälja ekomjölk i livsmedelsbutiker som inte är certifierade. Led som bara hanterar färdigförpackade produkter ska inte behöva vara certifierade. Eftersom certifiering innebär både kostnader och en ökad administration för butiken kommer sannolikt mindre butiker med liten omsättning av ekologiska varor att helt sluta sälja ekologiskt. Resultatet ger ingen ökad säkerhet för konsumenter bara sämre tillgänglighet för ekologiska varor. Förslaget kräver att hela lantbruksföretaget ska läggas om. Detta innebär ytterligare ett hinder för omläggning jämfört med idag. Man kan delvis komma runt detta genom att dela upp företaget i olika enheter men det ger ökad pappershantering och svårare kontroll. Förslaget gäller både växtodling och djurhållning alla djur på en ekologisk gård ska vara certifierade, dvs sannolikt även hästar och hushållshöns. Idag har många lantbruk ekologisk växtodling, men en konventionell djurhållning. En anledning kan vara att lantbrukaren inte har avsättning för ekologiska djurprodukter, t ex för att mejerierna inte har tagit emot nya eko- leverantörer. Försvinner dessa gårdar från eko- produktionen kommer det att påverka utbudet av t ex inhemska fodermedel och brödsäd. Förslaget innebär att 90% av fodret till växtätande djur ska vara producerat på gården eller i regionen. Idag ligger gränsen på 60% av fodret och det är svårt för många producenter i skogs- och mellanbygd att öka självförsörjningsgraden. För enkelmagade djur föreslås självförsörjningsnivån ändras från dagens 20% till 60%. Regionen definieras inte, men även om hela Sverige ses som en region blir det i ett kortare perspektiv omställningsproblem. En hel del foder, både spannmål, soja och annat proteinfoder importeras idag till Sverige. Övrigt viktigt för förtroende Se över vilka konventionella gödselmedel som Vi har i Sverige idag EUs kanske hårdaste tillämpning av begreppet factory farming, alltså djurhållning där gödseln inte är tillåten att använda i ekologisk produktion. Flera medlemsländer tillåter idag gödsel från i princip all form av djurhållning. Detta kan skapa en trovärdighetskris för

17 17(98) Falköpings mejeri Anders och Eiwor Fransson tillåts Slakt och transport Reflektioner och egna erfarenheter av ekologisk produktion hela sektorn. Här behövs harmonisering och en striktare tillämpning på EU- nivå. Om ekologisk produktion ska minska beroendet av det konventionella lantbruket är begräsningar i införseln av konventionell stallgödsel till ekologisk produktionen betydligt viktigare än att minska avelsutbytet med konventionella djur. Detta är ett annat område som kommissionen valt att inte hantera. Det är ologiskt att kraven på djurvälfärd i det ekologiska systemet upphör när det levande djuret lämnar gården. Regler för slakt och transport är enligt vår mening en nödvändig del av regelverket. Var tog ekologin vägen? När jag och min man på allvar började med ekologisk produktion i mitten av 80-talet, gick vi massor av kurser och kurser det fanns allt fler med tryck på ekologi. Vi fick kunskap som blandades med tvivel om vi dög, hade tänkt rätt kunde vi kvala in bli säkra på att vi förstått allt från att bygga ren jord, kompostens grundläggande betydelse och uppbyggnad av det smörgåsbord av liv som är förutsättningen för att få fram friska livgivande växter och djur, och skillnaden mellan ekologisk och konventionell jord. Vi vill ha tillbaks denna grundläggande baskunskapen i ekologi den saknas. Vi hör allt som oftast konventionella tankar där man tror att bara vi slutar spruta och konstgödsla så är det bra så. Var blev det av ekologin? Den blev tekniklösningar, större enheter, ökat djurantal på mindre areal så ordnar sig allt eller är det inte konventionella tankar, man blir ställd och förvånad när alla djuren har behov av och ska ut på bete, och så fixar man till en variant med mindre tid på bete. Jo ekologin försvann och djuretiken delvis också för att vi fortsätter att betala bäst för hög produktion av biomassa djur o växter. Ekologin och ekosystemtjänsterna försvann utan att det kostar något. Konstigt är det ett ex: I andra EU länder Holland, Belgien och till viss del Tyskland med lite mindre antal skyddsvärda träd än vad vi fortfarande har kvar, är det sexsiffriga vitesbelopp på att hämma tillväxten på ett skyddsvärt träd. Varför är det inte vite i Sverige när det skövlas och avverkas tillsynes hur som helst fortfarande och ekosystemtjänsterna försvinner med flera sällsynta och rödlistade arter för varje träd som fälls. Träd med dess individer som hjälper och balanserar området att lyckas med den ekologiska produktionen. Vi behöver rätt styrmedel som ser och betalar för de artrika ekosystem som är möjliga att

18 18(98) restaurera de som är igenväxta men med möjlighet till variation och rikedom. Nämnas bör att enligt Länsstyrelsens egen betesmarksrådgivning behövs endast en enda giva av handelsgödsel förstör för 60 år att de sällsyntaste arterna är borta för alltid. Mark som är omlagd och KRAV-cert ska behålla sin certifiering även om gården säljs eller byter arrendator. Den ska aldrig mera gå över till konventionell produktion. Att bygga upp jorden tar så lång tid det krävs långa växtföljder för att bekämpa ogräs och hålla skadegörarna borta och att bygga upp mikroklimatet och den vattenhållande förmågan och bördigheten, mångfalden och förmågan att knyta till sig arter och därmed fler ekosytemtjänster. Återgår marken till konventionellt brukande med handelsgödsel och därmed bekämpningsmedel, korta växtföljder och som följd av detta även kemikalier som de vi kallar valldöd då är marken åter anrikad med både kemikalier och smörgåsbordet för växternas rötter är raserat till knäckebröd och vatten om jag tillåts uttrycka mig så. Kemikalieanrikningen ökar både det vi vet och kan mäta idag men även de som vi vet finns/tror oss veta men inte har kunskap om hur de kontrolleras. Detta kan vi inte lägga över på kommande generationer. Här måste försiktighetsprincipen gälla. Här måste en registrering av den sämsta och smutsigaste åkermarken ske av Länsstyrelsen den som behandlas regelbundet med valldöd preparaten och som i värsta fall fått avloppsslam, likaså biogasens rötrest från konventionella gårdar. Dessa ska aldrig komma in i ekologisk produktion. Att gödsel från konventionella gårdar är tillåtet handlar också en trovärdighet och om att växtföljderna är för korta. Jag tycker inte om detta och trodde inte i min vildaste fantasi att det förekom tills för ett år sedan. Detta är inte heller trovärdigt. Ekologisk produktion ska vara ren och stå för det. Det handlar om trovärdighet för KRAV-märket som kvalitet, varför finns annars karenstiden. Inga KRAV certifierade djur ska stå inne när det är grönt ute. Det handlar om djuretik de ska få utlopp för sina behov och instinkter att själva få söka och segregera sin föda på naturbeten. Åkermarken kan endast tillåtas på hösten. Åkern behöver vi till att odla djurens vinterfoder och människors vegetabilier.

19 19(98) Vi behöver betydligt mer naturbeten än vad som finns idag. Jag har satsat på att restaurera eget vilket är det lilla men mest på arrenderad mark. Jag arbetar deltid som biolog med inventeringar av mest skyddsvärda träd och har här fått erfarenhet och kunskap om värdet av att använda 40-talsekonomen som underlag var det fanns matjord och hittar här också de bästa restureringsbara naturbetena. Ska ett ekosystem fungera över tid krävs ca 6-7 ggr mer naturbetesareal än åker. Alla fröer ska vara ekologiska. Vi behöver rådgivare som kan ekologi och ekotoxikologi. Vi behöver en masterutbildning i ekologisk prodiktion gärna med klimat och återvinningsinriktning om en hållbarare värd. HS Certifiering AB 7.1 Hämmar utveckling till nya producenter, svårt att öka antal aktörer/produktion om man inte kan ha i samma företag i ett övergångsskede 8.3 Försvårar ökning produktion/antal aktörer vid stor efterfråga, inga signaler om att skyndsamt stimulera till fler aktörer, Finns dolda potentiella arealer som skulle kunna ha snabb omläggning Bilaga Om tolkning är att avelsdjur inte får föras in ti normalproduktion utan bara vid risk för utrotningshotande troligen risk för avveckling i ett så litet lans som Sverige med så litet avelsmaterinal totalt- inga dispenser. Vi har lång väg innan vi har djurmaterial inom ekologiskt idag. Bilaga Försvårar i ett land med specifika odlingsförhållanden, små volymer som snabbt tar slutdispens som ej kan sökas Bilaga 2.1.2, Bra på lång sikt men ej möjligt utan dispens om det dessutom inte finns inom samma region möjligt samarbete- inga dispenser Vårt förslag är att dispenser måste finnas möjlighet till vid extrema förhållanden av olika slag ex klimatkatastrofer, bränder, sjukdomar etc- Hushållningssällska pen Vi har valt att endast kommentera och ge synpunkter på delar av förordningsförslaget och har inte gått igenom övriga delar. Det innebär alltså inte att vi medtycker i alla andra punkter. Vi förstår syftet med att ta bort möjligheten för enskilda länder att ge dispenser men anser att det istället bör finnas med regionala regelskillnader beroende av t.ex. klimat och regelanpassningar för de arter som är små på marknaden. Kapitel III, Produktionsregler, allmänna produktionsregler Artikel 7 1a. När det gäller att hela företaget ska drivas i enlighet med kraven för ekologisk produktion är

20 20(98) Artikel 10 Bilaga II, del I, Regler för växtproduktion det viktigt att se till att ha en ordentlig omställningsperiod. Vid utökningar med ny areal eller då en fastighet ska läggas om bör man få en rimlig tid på sig innan hela företaget måste vara omlagt. En snabb omläggning riskerar att ge problem på sikt Punkten är svårtolkad och måste skrivas tydligare. Det är svårt att veta hur regeln faller ut för olika grödor men den ger två stora problem. Det ena, och största, är att det blir mycket svårt att få fram förökningsmaterial för de små grödgrupperna. Det andra är att förändringstakten blir mycket långsam. Det blir en mycket längre process att få fram nya sorter som har bättre motståndskraft mot t.ex. växtsjukdomar som rost. Dessutom kommer utsädet bli betydligt dyrare och man kommer att använda mer eget utsäde. Specifikt innebär förslaget t ex: - Idag har man svårt att få fram tillräckliga volymer av t ex rödklöver. Variationen i avkastning mellan åren innebär ett av problemen, enstaka år kan man stå helt utan. Det kan på sikt lösas genom att lagerföringen ökar hos utsädesföretagen vilket kommer att höja priset på vallfrö. - En del fröer finns det idag ingen ekologisk produktion av, t.ex. ängsgröe, vicker och lusern men även en mängd andra örter. Detta är mycket små volymer vilket gör det tveksamt att utsädesföretagen kommer att vilja satsa på en ekologisk utsädesproduktion till acceptabelt pris. Det innebär att anpassningsförmågan och mångfalden i ekologisk vallproduktion kommer att vara sämre än i konventionell. Det gör att man i lägre grad kan anpassa sin växtodling till platsen och behovet vilket ger försämrad möjlighet att klara systembaserad bekämpning av ogräs och skadegörare. Utfallet går därmed på tvärs med en av huvudmålformuleringarna för ekologisk produktion. - För frukt och bär blir problemen ännu mer uttalade och endast de riktigt stora grödorna som äpplen och jordgubbar har en möjlighet. Kostnaderna för förökningsmaterial blir mycket fördyrande och gör det mycket svårt att satsa på de mindre kulturerna, d v s allt annat än äpplen och jordgubbar. - Potatisutsäde med bra kvalitet blir betydligt svårare att tillgå och sortutbudet lär bli betydligt mindre vilket inte gynnar långsiktig ekologisk produktion. - Utsäde kommer allmänt att bli betydligt dyrare eftersom det är svårare att få fram en jämn produktion av ekologiskt utsäde. Hittills har man kunnat kompensera för lägre volymer av utsäde på grund av sjukdomsutbrott eller problem med ogräs i utsädesodlingarna genom att,

Svar på remiss om ny EUförordning

Svar på remiss om ny EUförordning jordbruksverket@jordbruksverket.se Ert dnr: 4.7.21-1335/14. 2014-05-09 Svar på remiss om ny EUförordning om ekologisk produktion Övergripande kommentarer Betoning på djurskydd och beteendebehov Det är

Läs mer

Remissvar på förslag till ny EU- förordning om ekologisk produktion, dnr 4.7.21-1335/14

Remissvar på förslag till ny EU- förordning om ekologisk produktion, dnr 4.7.21-1335/14 2014-05- 08 Jordbruksverket Växt- och miljöavdelningen att. Ingrid Karlsson 551 82 Jönköping Remissvar på förslag till ny EU- förordning om ekologisk produktion, dnr 4.7.21-1335/14 Övergripande kommentar

Läs mer

Regelverket inom ekologisk produktion

Regelverket inom ekologisk produktion Regelverket inom ekologisk produktion www.jordbruksverket.se/ekoregler www.ifoam.org www.organic-farming.eu ann-marie.dock-gustavsson@jordbruksverket.se niels.andresen@jordbruksverket.se Disposition Regelverket

Läs mer

FAKTABLAD. Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER

FAKTABLAD. Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER FAKTABLAD Ekologiska livsmedel - Maträtt FODER Ekologiska livsmedel - Maträtt sida 2 Ekologiska livsmedel - Maträtt Här beskriver vi ekologisk produktion av mat. Det finns många varianter av matproduktion

Läs mer

Regelverket inom ekologisk produktion

Regelverket inom ekologisk produktion Regelverket inom ekologisk produktion Jackis Lannek Avdelningen för djurskydd och hälsa, Jordbruksverket jackis.lannek@jordbruksverket.se www.jordbruksverket.se www.ifoam.org http://ec.europa.eu/agriculture/organic

Läs mer

Remiss, förslag till nya regler i kapitel 16 Import och införsel:

Remiss, förslag till nya regler i kapitel 16 Import och införsel: 1 februari 2016 Remiss, förslag till nya regler i kapitel 16 Import och införsel: - Korrigering av tilläggskrav för animalieproduktion Svara senast 31 mars till regler@krav.se Hjälp oss att göra våra regler

Läs mer

Så använder du regelverket för ekologisk produktion

Så använder du regelverket för ekologisk produktion Så använder du regelverket för ekologisk produktion Jackis Lannek Disposition Om regelverket Mål och generella principer Omställning Ekologisk växtodling Ekologisk animalieproduktion Dokumentation och

Läs mer

Hållbar användning av antibiotika till livsmedelsproducerande djur: Kriterier och bakgrund

Hållbar användning av antibiotika till livsmedelsproducerande djur: Kriterier och bakgrund Hållbar användning av antibiotika till livsmedelsproducerande djur: Kriterier och bakgrund Alla aktörer inom livsmedelskedjan har ett ansvar för att utveckling och spridning av antibiotikaresistens hos

Läs mer

FAKTABLAD. Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra!

FAKTABLAD. Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra! FAKTABLAD Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra! Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra! sida 2 Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra! Friska

Läs mer

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Ekologiskt odlade arealer. Ekologisk trädgårdsodling

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Ekologiskt odlade arealer. Ekologisk trädgårdsodling 165 I kapitel 11 redovisas uppgifter från KRAV om ekologisk odling inom jordbruk och trädgård samt ekologisk djurhållning. Statistik rörande miljöstöd för ekologisk odling redovisas i kapitel 9. Sammanfattning

Läs mer

Stärk djurskyddet i Europa

Stärk djurskyddet i Europa Stärk djurskyddet i Europa Europas förenta krafter maj 2009 www.centerpartiet.se Centerpartiet vill: 1. Förbättra skyddet för EU:s grisar 2. Att djur ska bedövas före slakt 3. Införa max åtta timmar långa

Läs mer

Nyfiken på ekologisk mat?

Nyfiken på ekologisk mat? Nyfiken på ekologisk mat? Västra Götalandsregionen äter för miljön Det finns ett nationellt, och även regionalt, konsumtionsmål på 25 procent ekologiska livsmedel i offentlig sektor år 2010. Under 2008

Läs mer

FAKTABLAD. Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra!

FAKTABLAD. Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra! FAKTABLAD Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra! Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra! sida 2 Så här producerar vi mat så att djuren samtidigt ska må bra! Friska

Läs mer

Ekologisk produktion

Ekologisk produktion Ekologisk produktion Varför matchar inte utbudet efterfrågan? en kortversion Foto: Johan Ascard Producentpriset för ekologiskt producerade jordbruksprodukter är betydligt högre än för konventionellt producerade

Läs mer

Ekologisk mjölkproduktion = ekonomisk produktion? Bra att veta! Torbjörn Lundborg Växa Sverige Per Larsson Kårtorp

Ekologisk mjölkproduktion = ekonomisk produktion? Bra att veta! Torbjörn Lundborg Växa Sverige Per Larsson Kårtorp Ekologisk mjölkproduktion = ekonomisk produktion? Bra att veta! Torbjörn Lundborg Växa Sverige Per Larsson Kårtorp Var vi befinner oss i Landet Ekologisk mjölkproduktion I Västra Götaland och här ligger

Läs mer

Ekologisk och SMART mat. Hushållningssällskapet Väst Mats Alfredson, Anna Jiremark

Ekologisk och SMART mat. Hushållningssällskapet Väst Mats Alfredson, Anna Jiremark Ekologisk och SMART mat Hushållningssällskapet Väst Mats Alfredson, Anna Jiremark Regeringens aktionsplan 25 procent ekologiska livsmedel i offentlig sektor till år 2010 Miljömålsarbete 16 Nationella miljömål

Läs mer

Vaddå ekologisk mat?

Vaddå ekologisk mat? Vaddå ekologisk mat? Klöver i hyllorna! Vår egen miljösignal, treklövern, är inte en officiell miljömärkning, utan en vägvisare i butiken som gör det lättare för dig att hitta de miljömärkta varorna.

Läs mer

Uppföljning av förbudet mot uppbundna djur och undantaget för små besättningar

Uppföljning av förbudet mot uppbundna djur och undantaget för små besättningar Uppdragsrapport 2014-07-01 Uppföljning av förbudet mot uppbundna djur och undantaget för små besättningar Bakgrund Det har funnits mycket oro kring vilka effekter förbudet mot uppbundna djur och kravet

Läs mer

Synpunkter från Ekologiska Lantbrukarna på EUs kommande översyn av det ekologiska regelverket dnr L2013/673/ELT

Synpunkter från Ekologiska Lantbrukarna på EUs kommande översyn av det ekologiska regelverket dnr L2013/673/ELT 2013-03-20 Landsbygdsdepartementet.landsbygdsdeprtementet.registrator@regeringskansliet.se Synpunkter från Ekologiska Lantbrukarna på EUs kommande översyn av det ekologiska regelverket dnr L2013/673/ELT

Läs mer

Yttrande över Jordbruksverkets förslag till nya föreskrifter om hästdjur som används till avel och om identitetshandlingar för hästdjur

Yttrande över Jordbruksverkets förslag till nya föreskrifter om hästdjur som används till avel och om identitetshandlingar för hästdjur Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten

Läs mer

Lagstiftningen som berör griskastrering

Lagstiftningen som berör griskastrering 2013-10-24 Dnr 5.2.17-10135/13 bilaga 1 1(5) Lagstiftningen som berör griskastrering Svensk lagstiftning Djurskyddslagen (1988:534) I 10-11 står bl.a. att det är förbjudet att göra operativa ingrepp på

Läs mer

Jordbruksinformation Starta eko. ungnöt

Jordbruksinformation Starta eko. ungnöt Jordbruksinformation 2 2016 Starta eko ungnöt Foto: Mats Pettersson Börja med ekologisk produktion av ungnöt Text: Dan-Axel Danielsson, Jordbruksverket Allt fler vill köpa ekologiskt nötkött. I Sverige

Läs mer

Hjälp oss göra våra regler bättre!

Hjälp oss göra våra regler bättre! Remiss, nya regler för slakt, kapitel 10, få ändringar i djurreglerna, kapitel 5 Svara senast 31 mars 2013 Svara till regler@krav.se Hjälp oss göra våra regler bättre! KRAVs styrka är en bred förankring

Läs mer

Denna konsekvensutredning följer Tillväxtverkets mall.

Denna konsekvensutredning följer Tillväxtverkets mall. 1(5) KONSEKVENS- UTREDNING Dnr 19-5984/12 2012-07-09 Miljöersättningsenheten Konsekvensutredning med anledning av förslag till ändring av Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2007:42) om kompensationsbidrag,

Läs mer

Skärpta regler för djurhållning

Skärpta regler för djurhållning PM 2005 RVIII (Dnr 309-4882/2004) Skärpta regler för djurhållning Borgarrådsberedningen föreslår kommunstyrelsen besluta följande Som svar på hemställan från Liljeholmens stadsdelsnämnd översänds denna

Läs mer

Artikel 29, Ekologiskt jordbruk. Innehållsförteckning. Övergripande

Artikel 29, Ekologiskt jordbruk. Innehållsförteckning. Övergripande Artikel 29, Ekologiskt jordbruk Innehållsförteckning Artikel 29, Ekologiskt jordbruk... 1 Övergripande... 1 Beskrivning av delåtgärd 11.1, Omställning till ekologisk produktion... 5 Beskrivning av delåtgärd

Läs mer

Skånerapporten 2017 En kartläggning av KRAV-märkt matproduktion i Skåne

Skånerapporten 2017 En kartläggning av KRAV-märkt matproduktion i Skåne Skånerapporten 2017 En kartläggning av KRAV-märkt matproduktion i Skåne Skåne är Sveriges kornbod. Här finns landets bästa jordbruksmark. Här odlas också 70 procent av Sveriges grönsaker, frukt och bär.

Läs mer

Tentamen i Lantbruk och djurskydd, 7,5hp

Tentamen i Lantbruk och djurskydd, 7,5hp OBS! DENNA SIDA BEHÅLLES AV STUDENTEN UMEÅ UNIVERSITET Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap Lantbruk och djurskydd, 7,5hp, h-11 Kod nr: LOD11 - Tentamen i Lantbruk och djurskydd, 7,5hp 2011-11

Läs mer

Jordbruksinformation Starta eko. dikor

Jordbruksinformation Starta eko. dikor Jordbruksinformation 1 2016 Starta eko dikor Foto: Urban Wigert Börja med ekologisk dikoproduktion Text: Dan-Axel Danielsson, Jordbruksverket Allt fler vill köpa ekologiskt kött. Därför ökar efterfrågan

Läs mer

Gällande regelverk rörande kastrering av smågrisar

Gällande regelverk rörande kastrering av smågrisar 2012-10-23 Dnr 31-9299/12 bilaga 1 1(5) Gällande regelverk rörande kastrering av smågrisar Svensk lagstiftning Djurskyddslagen (1988:534) Av 10-11 framgår bl.a. att det är förbjudet att göra operativa

Läs mer

Nötkreatur och grisar, hur många och varför

Nötkreatur och grisar, hur många och varför Miljontal På tal om jordbruk och fiske fördjupning om aktuella frågor 2016-10- 24 Nötkreatur och grisar, hur många och varför Svenskt jordbruk blir allt extensivare. Mjölkkrisen har lett till att antalet

Läs mer

Konsekvensanalys kriterier för en hållbar foderanvändning

Konsekvensanalys kriterier för en hållbar foderanvändning Konsekvensanalys kriterier för en hållbar foderanvändning 1. 100 % av foderstaten ska vara svenskodlad a) Kravet kan antingen uppfyllas genom egen eller närliggande foderproduktion eller genom att välja

Läs mer

Rapport Enkät om förslag till ändring av KRAVs regler för djurhållning

Rapport Enkät om förslag till ändring av KRAVs regler för djurhållning 2015-03-30/Eva-Lena Rådberg Rapport Enkät om förslag till ändring av KRAVs regler för djurhållning Sammanfattning Mjölkkor 74% anser att beteskravet är viktigt för mjölkens mervärde. 60 % av producenterna

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS FÖRORDNING

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS FÖRORDNING EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 16.10.2002 KOM(2002) 561 slutlig Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om ändring av förordning (EEG) nr 2092/91 om ekologisk produktion av jordbruksprodukter

Läs mer

12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik

12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik 12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik maj 2009 www.centerpartiet.se Inledning EU:s gemensamma jordbrukspolitik är grunden till en fungerande inre marknad och begränsar riskerna för ojämlika

Läs mer

Omläggning till ekologisk svinproduktion

Omläggning till ekologisk svinproduktion Omläggning till ekologisk svinproduktion Ingela Löfquist HS Kristianstad Tel 0708-945351 www.hush.se/l Vilka mål finns inom ekologisk svinproduktion *Växtodling och djurhållning i harmoni, integrerad produktion.

Läs mer

Djurhållning 5.4 Grisar

Djurhållning 5.4 Grisar Djurhållning 5.4 Grisar 5.4 Grisar I detta avsnitt finns de djurslagsspecifika reglerna för KRAV-certifierade grisar, som du ska följa och tillämpa tillsammans med avsnitt 5.1 (Gemensamma regler för alla

Läs mer

Certifiering av importerade och införda produkter. Grundkurs i KRAVs regler om import och införsel

Certifiering av importerade och införda produkter. Grundkurs i KRAVs regler om import och införsel Certifiering av importerade och införda produkter Grundkurs i KRAVs regler om import och införsel Kapitel 16 Import och införsel av produkter Tre typer av KRAV-certifiering Direktcertifiering producenten

Läs mer

Sammanfattning. Bakgrund

Sammanfattning. Bakgrund Sammanfattning I den här rapporten analyseras förutsättningarna för att offentlig upphandling ska fungera som ett mål- och kostnadseffektivt miljöpolitiskt styrmedel. I anslutning till detta diskuteras

Läs mer

Yttrande över Statens jordbruksverks förslag till föreskrifter om ekologisk produktion och kontroll av ekologisk produktion

Yttrande över Statens jordbruksverks förslag till föreskrifter om ekologisk produktion och kontroll av ekologisk produktion Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten

Läs mer

Produktion och konsumtion av kött i Sverige och Västra Götaland med en internationell utblick

Produktion och konsumtion av kött i Sverige och Västra Götaland med en internationell utblick Produktion och konsumtion av kött i Sverige och Västra Götaland med en internationell utblick Christel Cederberg, Institutionen Energi & Miljö, Chalmers Birgit Landquist, Miljö & Uthållig Produktion, SIK

Läs mer

Christl Kampa-Ohlsson

Christl Kampa-Ohlsson Christl Kampa-Ohlsson Mat som förbättrar världen om sambandet mellan mat miljö - hälsa !!????!! Hushållens utsläpp av växthusgaser 27 % Mat 25 % Rekreation och fritid 16 % Transporter 16 % Bostad 6 % Kläder

Läs mer

Omläggning till ekologisk mjölkproduktion

Omläggning till ekologisk mjölkproduktion Omläggning till ekologisk mjölkproduktion Niels Andresen Jordbruksverket Box 12, 230 53 Alnarp niels.andresen@jordbruksverket.se 040-415216 Omläggningsdag i Skövde, 2011-01-27 Invägning av ekologisk mjölk

Läs mer

Jordbruksinformation10 2013. Starta eko Kyckling

Jordbruksinformation10 2013. Starta eko Kyckling Jordbruksinformation10 2013 Starta eko Kyckling Starta eko kyckling Text och foto: Åsa Odelros Kyckling är mager och nyttig mat och konsumtionen av kycklingkött ökar stadigt. De ekologiska kycklingarna

Läs mer

FAKTABLAD. Matproducenter bidrar till mer än mat!

FAKTABLAD. Matproducenter bidrar till mer än mat! FAKTABLAD Matproducenter bidrar till mer än mat! Matproducenter bidrar till mer än mat! sida 2 Matproducenter bidrar till mer än mat! Ekosystemtjänster är produkter och tjänster som naturen ger oss människor.

Läs mer

Policy Brief Nummer 2014:1

Policy Brief Nummer 2014:1 Policy Brief Nummer 2014:1 Svenska nötköttsproducenter kan minska sina kostnader Den svenska nötköttsproduktionen minskar och lönsamheten är låg. I denna studie undersöker vi hur mycket svenska nötköttsproducenter

Läs mer

Riksdagen har den 27 april 2011 gett till känna att regeringen bör förbjuda kastrering av smågrisar utan bedövning så snart det finns

Riksdagen har den 27 april 2011 gett till känna att regeringen bör förbjuda kastrering av smågrisar utan bedövning så snart det finns Konsekvensutredning 2012-06-04 Landsbygdsdepartementet Konsekvensutredning till förslaget om ändring av 25 djurskyddsförordningen (1988:539) Sammanfattning I denna konsekvensutredning analyseras ett förslag

Läs mer

Ekologisk produktion i Sverige ideologi och marknad

Ekologisk produktion i Sverige ideologi och marknad Ekologisk produktion i Sverige ideologi och marknad 20 januari 2016 Maria Dirke Punkter Ekologiska Lantbrukarna Ekologisk produktion i Sverige Jordbrukspolitik, landsbygdsprogram Mål? Marknad eko Ekonomi

Läs mer

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Ekologiskt odlade arealer. Ekologisk trädgårdsodling

11 Ekologisk produktion. Sammanfattning. Ekologiskt odlade arealer. Ekologisk trädgårdsodling 157 I kapitel 11 redovisas uppgifter från KRAV om ekologisk odling inom jordbruk och trädgård samt ekologisk djurhållning. Statistik rörande miljöstöd för ekologisk odling redovisas i kapitel 9. Sammanfattning

Läs mer

VADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det?

VADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det? VADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det? För att du ska veta att maten är ekologisk räcker det att det står ekologisk på förpackningen. Eller så kikar du efter de här två märkena,

Läs mer

Arlas Ekorapport Ekostatistik för första halvåret 2013 och en inblick i tredje kvartalet

Arlas Ekorapport Ekostatistik för första halvåret 2013 och en inblick i tredje kvartalet Arlas Ekorapport 2013 Ekostatistik för första halvåret 2013 och en inblick i tredje kvartalet Innehåll Arlas Ekorapport 2013 Sammanfattning - Från avmattad marknad till försiktigt optimism... 3 Om Arla

Läs mer

"Utveckling av landsbygden och de gröna näringarna i Karlsborgs kommun

Utveckling av landsbygden och de gröna näringarna i Karlsborgs kommun "Utveckling av landsbygden och de gröna näringarna i Karlsborgs kommun 1.1 De gröna näringarna i Karlsborg 2012 Jordbruket sysselsätter 50 personer och omsätter 60 miljoner kronor Skogsbruket sysselsätter

Läs mer

Krav på djurskydd en kommentar från Konkurrensverket. 1 Inledning

Krav på djurskydd en kommentar från Konkurrensverket. 1 Inledning KKV2000, v1.1, 2009-04-05 PM 2010-01-15 Dnr 575/2009 1 (5) Avdelningen för offentlig upphandling Krav på djurskydd en kommentar från Konkurrensverket Frågor om att ta hänsyn till djurskydd och att framhäva

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2011:43 LS 0906-0526 1 (2) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2009:22 av Raymond Wigg m.fl. (MP) om att göra Stockholms län till en GMO-fri zon Föredragande landstingsråd: Gustav Andersson

Läs mer

Synpunkter på utkast till föreskrift om miljöersättningar m m Ert Dnr 19-9225/06, utkast daterat 29 september

Synpunkter på utkast till föreskrift om miljöersättningar m m Ert Dnr 19-9225/06, utkast daterat 29 september PETER EINARSSON Tel & fax 0477 401 60 E-post peter.einarsson@ekolantbruk.se 5 oktober 2006 Till Jordbruksverket Gunilla Kock gunilla.kock@sjv.se Synpunkter på utkast till föreskrift om miljöersättningar

Läs mer

Ekologisk mjölk- och grisproduktion

Ekologisk mjölk- och grisproduktion Ekologisk mjölk- och grisproduktion Introduktionskurs för rådgivare Linköping, 2015-10-13 Niels Andresen Jordbruksverket Box 12, 230 53 Alnarp niels.andresen@jordbruksverket.se 040-415216 Utvecklingen

Läs mer

Jordbruksinformation Reviderad Starta eko Grönsaker

Jordbruksinformation Reviderad Starta eko Grönsaker Jordbruksinformation 7 2009 Reviderad 2017 Starta eko Grönsaker 2 Börja odla ekologiska grönsaker på friland Text: Johan Ascard, Jordbruksverket Foto: Anna-Mia Björkholm omslag t.h., övriga Johan Ascard

Läs mer

Omläggning till ekologisk äggproduktion Skövde 2011-01-27. Åsa Odelros

Omläggning till ekologisk äggproduktion Skövde 2011-01-27. Åsa Odelros Omläggning till ekologisk äggproduktion Skövde 2011-01-27 Åsa Odelros Omläggning till ekoäggproduktion Anmäl till KRAV Planera foder, utevistelse och bete Anpassa byggnaden efter ekologiskt regelverk NEJ

Läs mer

Hållbarhetsdirektivet och IPM

Hållbarhetsdirektivet och IPM Hållbarhetsdirektivet och IPM Agneta Sundgren, Växt och Miljöavdelningen Jordbruksverket Uddevallakonferensen 20150115 Hållbarhetsdirektivet (2009/128/EG) 2015 äntligen klart vad Jordbruksverket får göra!

Läs mer

Interpellationssvar KSKF/2019:58 1 (2)

Interpellationssvar KSKF/2019:58 1 (2) KSKF/2019:58 1 (2) Interpellationssvar Marielle Lahti (MP) har till Servicenämndens ordförande Arne Jonsson (C) ställt en interpellation angående KRAV-mat. Är du missnöjd med hur KRAV fungerat i Eskilstuna

Läs mer

LRF om användning av rötrest - biogödsel 31 maj 2011

LRF om användning av rötrest - biogödsel 31 maj 2011 LRF om användning av rötrest - biogödsel 31 maj 2011 Lars-Gunnar Johansson Lantbrukarnas Riksförbund, LRF 0521-57 24 52, lars-gunnar.johansson@lrf.se Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Jordbruket huvudaktör

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:2603 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft

Motion till riksdagen 2015/16:2603 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2603 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa

Läs mer

Från jord till bord varför välja närproducerat? Helena Fabritius, SLC Åboland

Från jord till bord varför välja närproducerat? Helena Fabritius, SLC Åboland Från jord till bord varför välja närproducerat? Helena Fabritius, SLC Åboland 1. Minst antibiotika i världen 1. Minst antibiotika i världen Globalt är ökande antibiotikaresistens ett växande problem. De

Läs mer

Sveriges bönder om djur och etik.

Sveriges bönder om djur och etik. Våra värderingar och vårt sätt att handla ska leda till att djuren får en god djurhälsovård, sina grundläggande fysiologiska behov tillgodosedda, möjlighet att bete sig naturligt, skydd mot smärta, lidande

Läs mer

Genetiskt modifierade grödor regler vid odling i Sverige

Genetiskt modifierade grödor regler vid odling i Sverige Genetiskt modifierade grödor regler vid odling i Sverige Innehåll Du som ska odla en GM-gröda... 4 Informera dina grannar................................. 4 Anmäl din odling till Jordbruksverket.......................

Läs mer

Ekologisk djurhållning och grundläggande foderplanering för ekologisk mjölk-, kött- och grisproduktion

Ekologisk djurhållning och grundläggande foderplanering för ekologisk mjölk-, kött- och grisproduktion Ekologisk djurhållning och grundläggande foderplanering för ekologisk mjölk-, kött- och grisproduktion Niels Andresen Jordbruksverket Box 12, 230 53 Alnarp niels.andresen@jordbruksverket.se 040-415216

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling 27.3.2015 2014/0256(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling till utskottet för

Läs mer

Hjälp oss göra våra regler bättre!

Hjälp oss göra våra regler bättre! Remiss, nya regler för slakt, kapitel 10, få ändringar i djurreglerna, kapitel 5 Svara senast 31 mars 2013 Svara till regler@krav.se Hjälp oss göra våra regler bättre! KRAVs styrka är en bred förankring

Läs mer

Yttrande över Livsmedelsverkets förslag till föreskrifter om ekologisk produktion i storhushåll

Yttrande över Livsmedelsverkets förslag till föreskrifter om ekologisk produktion i storhushåll Miljöförvaltningen Livsmedelskontrollen Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2016-08-30 Handläggare Lena Björklund-Stoehr Telefon: 08-508 28 187 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2016-09-20 p. 12 Yttrande över

Läs mer

Skatt på importerat fulkött. Förslag till ny skatt för att främja minimal antibiotikaanvändning i djuruppfödningen inom EU och globalt

Skatt på importerat fulkött. Förslag till ny skatt för att främja minimal antibiotikaanvändning i djuruppfödningen inom EU och globalt Skatt på importerat fulkött Förslag till ny skatt för att främja minimal antibiotikaanvändning i djuruppfödningen inom EU och globalt Sammanfattning Svenska bönder är idag ledande inom EU för en sund djurhållning,

Läs mer

Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden: 20 oktober 2006

Tidigare behandlad vid samråd med EU-nämnden: 20 oktober 2006 Bilaga 1 Slutlig Rådspromemoria 2006-12-08 Jordbruksdepartementet Naturresurs- och sameenheten Rådets möte den 19-21 december 2006 Dagordningspunkt 3a och 3b Rubrik: 3. Ekologiska produkter: a) Förslag

Läs mer

Handel i och utanför Sverige. Sanna Black-Samuelsson

Handel i och utanför Sverige. Sanna Black-Samuelsson Handel i och utanför Sverige Sanna Black-Samuelsson Kedjan i skogen Föryngring Inköp av skogsodlingsmaterial Tillväxt Avverkning Gallring, tillväxt (2-4 ggr) Föryngring Treårsmedeltal (2007-2009/10) visar:

Läs mer

KÄLLUNDAGRISENS LIV SUGGOR PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS SUGGAN & GALTEN SUGGOR & SMÅGRISAR UPPFÖDNING AV SLAKTGRISAR MOBILE ORGANIC PIGGERY

KÄLLUNDAGRISENS LIV SUGGOR PÅ SEMESTER SMÅGRISARNA FÖDS SUGGAN & GALTEN SUGGOR & SMÅGRISAR UPPFÖDNING AV SLAKTGRISAR MOBILE ORGANIC PIGGERY I den här utställningen får du veta hur grisuppfödningen går till på Källunda Gård och hur vi arbetar för att grisarna ska ha det bra samtidigt som de kommer till nytta i jordbruket. På den här sidan ser

Läs mer

Medborgarförslag om Luleå som GMO fri kommun

Medborgarförslag om Luleå som GMO fri kommun Kommunfullmäktige 2010 09 27 147 346 Kommunstyrelsen 2011 01 17 37 59 Arbets och personalutskottet 2010 12 06 239 506 Dnr 10.580 008 septkf23 Medborgarförslag om Luleå som GMO fri kommun Ärendebeskrivning

Läs mer

Svarsblankett till REMISS /17

Svarsblankett till REMISS /17 1(12) Datum 2019-04-08 Remissinstansens dnr: 5.2.17-7727/17 Remissinstans Svenska Djurskyddsföreningen Svarsblankett till REMISS 5.2.17-7727/17 Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd om hållande

Läs mer

Foto: Åsa Odelros Foto: Uffe Andersson Starta eko Ägg Jordbruksinformation 4 2012

Foto: Åsa Odelros Foto: Uffe Andersson Starta eko Ägg Jordbruksinformation 4 2012 Foto: Åsa Odelros Foto: Uffe Andersson Starta eko Ägg Jordbruksinformation 4 2012 Börja med ekologisk äggproduktion Text och foto: Åsa Odelros, Åsa Odelros AB om inte annat anges Att producera ägg ekologiskt

Läs mer

Ekologisk djurproduktion

Ekologisk djurproduktion Ekologisk djurproduktion Introduktionskurs för rådgivare Uppsala, 2016-01-20 Niels Andresen Jordbruksverket Box 12, 230 53 Alnarp niels.andresen@jordbruksverket.se 040-415216 Mjölk loket i den ekologiska

Läs mer

TORKAN påverkan och effekter på svenskt kött.

TORKAN påverkan och effekter på svenskt kött. TORKAN 2018 påverkan och effekter på svenskt kött BRANSCH- OCH UTVECKLINGSBOLAG FÖR HÅLLBART SVENSKT NÖT-, GRIS-, OCH LAMMKÖTT KUNSKAP & UTVECKLING AV SVENSKA GÅRDAR OCH EN LÅNGSIKTIG LÖNSAMHET FÖR HELA

Läs mer

Det här gäller för träda och vall 2017

Det här gäller för träda och vall 2017 2017-07-18 Det här gäller för träda och vall 2017 Här får du samlad information om träda och om vall. De är grödor som på olika sätt kan påverka flera stöd som du söker. Det här gäller för träda På den

Läs mer

Lagstiftning för användning av försöksdjur vad gäller? Karen Erlbacher, Jordbruksverket Katarina Cvek, SLU

Lagstiftning för användning av försöksdjur vad gäller? Karen Erlbacher, Jordbruksverket Katarina Cvek, SLU Lagstiftning för användning av försöksdjur vad gäller? Karen Erlbacher, Jordbruksverket Katarina Cvek, SLU Vad är ett djurförsök enligt lagen? För vilka djur gäller försöksdjurslagstiftningen? - Tillämpningsområde

Läs mer

2011-03-30 LS 0906-0526. Motion 2009:22 av Raymond Wigg m.fl. (MP) om att göra Stockholms län till en GMO-fri zon

2011-03-30 LS 0906-0526. Motion 2009:22 av Raymond Wigg m.fl. (MP) om att göra Stockholms län till en GMO-fri zon Stockholms läns landsting Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 1 Ankom Stockholms läns landsting 2011-03-30 LS 0906-0526 2011-03» 3 0 j lanostingssrvrelsew Dnr. Landstingsstyrelsen j 1 1-04- 1 2 * 0 44

Läs mer

Rapport från expertgruppen om humle 5 mars 2015

Rapport från expertgruppen om humle 5 mars 2015 1(5) Rapport från expertgruppen om humle 5 mars 2015 Sammanfattning En del länder vill behålla reglerna ungefär som de är, medan andra vill avskaffa hela systemet. De länder som vill behålla reglerna ser

Läs mer

SV Förenade i mångfalden SV B7-0079/151. Ändringsförslag. Martin Häusling, José Bové för Verts/ALE-gruppen

SV Förenade i mångfalden SV B7-0079/151. Ändringsförslag. Martin Häusling, José Bové för Verts/ALE-gruppen 6.3.2013 B7-0079/151 151 Martin Häusling, José Bové för Verts/ALE-gruppen Artikel 30 punkt 1a (ny) 1a. I områden där det av agronomiska skäl är omöjligt får reglerna för växelbruket, genom undantag från

Läs mer

Openstens gård. Foto: Tina Dahl.

Openstens gård. Foto: Tina Dahl. Openstens gård. Foto: Tina Dahl. Reglerna om förprövning av djurstallar har funnits i någon form sedan 1973 och syftet från början var att stärka djurskyddet då förutsättningarna på den tiden var annorlunda

Läs mer

Tvärvillkor. - så undviker du vanliga fel

Tvärvillkor. - så undviker du vanliga fel Tvärvillkor - så undviker du vanliga fel Felfri kontroll dröm eller verklighet? För din skull har vi samlat felaktigheter som vi hittar vid kontroll av tvärvillkor i den här broschyren. Läs texten och

Läs mer

Guide för kommunikation om KRAV-märkta livsmedel. Råd och tips för Dig som arbetar med kommunikation

Guide för kommunikation om KRAV-märkta livsmedel. Råd och tips för Dig som arbetar med kommunikation Guide för kommunikation om KRAV-märkta livsmedel Råd och tips för Dig som arbetar med kommunikation Guide för kommunikation om KRAV-märkta livsmedel SYFTE Syftet med denna guide är att underlätta för dig

Läs mer

Egenkontroll Grisproduktion

Egenkontroll Grisproduktion Egenkontroll Grisproduktion Detta är en checklista för dig som har KRAV-certifierad grisproduktion. Här har vi samlat de viktigaste reglerna ur kapitel 5 Djurhållning som berör din produktion. Du kan enkelt

Läs mer

Europeiska kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om instrument för internationell upphandling

Europeiska kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om instrument för internationell upphandling KKV1007, v1.2, 2011-02-06 2012-06-15 Dnr 260/2012 1 (5) Utrikesdepartementet 103 39 Stockholm Europeiska kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om instrument för internationell

Läs mer

2013-03-31. Ska övernattning accepteras annat än som en yttersta nödåtgärd måste följande kriterier vara uppfyllda:

2013-03-31. Ska övernattning accepteras annat än som en yttersta nödåtgärd måste följande kriterier vara uppfyllda: 2013-03-31 Synpunkter på förslagen till nya KRAV-regler KRAVs text i svart. Ekologiska Lantbrukarnas kommentarer i rött. Många kapitel i KRAVs regelverk omfattas av översynen, även om förändringarna i

Läs mer

Kriterieworkshop för upphandling av livsmedel. Eva Edin Helena Robling Monica Sihlén

Kriterieworkshop för upphandling av livsmedel. Eva Edin Helena Robling Monica Sihlén Kriterieworkshop för upphandling av livsmedel Eva Edin Helena Robling Monica Sihlén Sunda offentliga affärer för en hållbar framtid 3 Nationella upphandlingsstrategin Livsmedelsstrategin Regler och villkor

Läs mer

Varför handla ekologiskt?

Varför handla ekologiskt? 100519 Varför handla ekologiskt? Ida Wreifält, 9B Handledare: Fredrik Alven Innehållsförteckning: Inledning sid 1 Bakgrund sid 1-2 Syfte sid 2 Metod sid 2 Resultat sid 2-4 Slutsats sid 4 Felkällor sid

Läs mer

2. Uppgifter om livsmedelsföretagaren, anläggningen/primärproduktionsplatsen: Livsmedelsföretagarens namn (sökanden):

2. Uppgifter om livsmedelsföretagaren, anläggningen/primärproduktionsplatsen: Livsmedelsföretagarens namn (sökanden): Insänds till Länsstyrelsen i ditt län 1 (5) 1. Anmälan för registrering av livsmedelsanläggning i primärproduktionen Nyanmälan Ändring Avregistrering 2. Uppgifter om livsmedelsföretagaren, anläggningen/primärproduktionsplatsen:

Läs mer

Karlstads kommuns Livsmedelspolicy

Karlstads kommuns Livsmedelspolicy Karlstads kommuns Livsmedelspolicy Dnr KS-2011-256 Dpl 01 Postadress: Upphandlingsenhetn, 651 84 Karlstad Besöksadress: Västra Torggatan 26 karlstad.se Tel: 054-540 00 00 Fax: 054-186768 E-post: upphandling@karlstad.se

Läs mer

Angående utkast Behov av nya mål och åtgärder för ekologisk produktion i landsbygdsprogrammet

Angående utkast Behov av nya mål och åtgärder för ekologisk produktion i landsbygdsprogrammet MARIA DIRKE Tel 0155 21 74 79 E- post maria.dirke@ekolantbruk.se 24 april 2012 Jordbruksverket anna.clarin@jordbruksverket.se Angående utkast Behov av nya mål och åtgärder för ekologisk produktion i landsbygdsprogrammet

Läs mer

POLICY Uttrycker ett övergripande förhållningssätt. Policyn handlar om principer och inriktningar. Exempel: Uteserveringspolicy, Livsmedelspolicy.

POLICY Uttrycker ett övergripande förhållningssätt. Policyn handlar om principer och inriktningar. Exempel: Uteserveringspolicy, Livsmedelspolicy. LIVSMEDELSPOLICY Beslutad i: KOMMUNFULLMÄKTIGE 2013-12-16 Ansvarig samt giltighetstid: Kommunledningskontoret, tillsvidare POLICY Uttrycker ett övergripande förhållningssätt. Policyn handlar om principer

Läs mer

Nästa steg för ekologiskt lantbruk - Eko 3.0

Nästa steg för ekologiskt lantbruk - Eko 3.0 Nästa steg för ekologiskt lantbruk - Eko 3.0 Redovisning av sju dialogsamtal Workshop 31 januari, Uppsala Elin Röös, EPOK, SLU Maria Wivstad, EPOK, SLU Dags för nästa steg i utvecklingen av det ekologiska

Läs mer

Egenkontroll Nötköttsproduktion

Egenkontroll Nötköttsproduktion Egenkontroll Nötköttsproduktion Detta är en checklista för dig som har KRAV-certifierad nötköttsproduktion. Här har vi samlat de viktigaste reglerna ur kapitel 5 Djurhållning som berör produktion av nötkött.

Läs mer

Utbildning om KRAV och ekologisk produktion

Utbildning om KRAV och ekologisk produktion Välkomna till Utbildning om KRAV och ekologisk produktion Norrbottens Läns Landsting 17 september 2014 Staffan Carlberg KRAV Ekologisk grundkurs KRAV som organisation, mervärden Märkningar Ekologisk produktion

Läs mer

Remiss av Naturvårdsverkets skrivelse Uppdrag att se över och föreslå ändringar i reglerna om landsbygdsutveckling i strandnära läge (LIS).

Remiss av Naturvårdsverkets skrivelse Uppdrag att se över och föreslå ändringar i reglerna om landsbygdsutveckling i strandnära läge (LIS). YTTRANDE 1 (5) Avdelningen för tillsyn och prövning Hanna Lind 010-2240184 Regeringskansliet 103 33 Stockholm Remiss av Naturvårdsverkets skrivelse Uppdrag att se över och föreslå ändringar i reglerna

Läs mer

MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA

MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA EUROPAPARLAMENTET 2009 2014 Utskottet för rättsliga frågor 17.7.2013 MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA (0073/2013) Ärende: Motiverat yttrande från den luxemburgska deputeradekammaren över förslaget till Europaparlamentets

Läs mer