1 Innehållsförteckning

Transkript

1 Studentlitteratur

2 Studentlitteratur

3 1 Innehållsförteckning 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRORD SPRÅKBRUK LÄSTIPS BOKENS UPPLÄGG REGISTRERADE VARUMÄRKEN REFERENSER ORDLISTA ÖVERSIKT BAKGRUND HISTORIA ARKITEKTUREN I WAP WWW-modellen WAP-modellen WAP-nätverk Komponenter i ett WAP-nätverk WAE Wireless Application Environment...43 WSP Wireless Session Protocol...44 WTP Wireless Transaction Protocol...44 WTLS Wireless Transport Layer Security...45 WDP Wireless Datagram Protocol...46 Bärare Exempel på utnyttjande av WAP-stacken WAE WIRELESS APPLICATION ENVIRONMENT Komponenter i WAE Studentlitteratur 3

4 8.4.2 WML- och WMLScriptinteraktioner Internationalisering WTA WIRELESS TELEPHONY APPLICATION WTA-nätverkets arkitektur PROGRAMMERING WAP/WML SERVER WML WIRELESS MARKUP LANGUAGE Språket WML Händelser och navigation Bokstäver och tecken Variabler WML programmering Ett enkelt testprogram...64 Tangentnedtryckningar & flera kort...65 Timerfunktioner...66 Inmatningar av data...67 Skicka data till en server...69 Bilder i WML...70 Mallar och skuggning av mallar Direktiv i WML Grupper av direktiv...74 <a>...74 <access>...75 <anchor>...76 <b>...76 <big>...78 <br>...78 <card>...79 <do>...80 <em>...81 <fieldset>...82 <go>...83 <head>...84 <i>...84 <img>...85 <input>...86 <meta>...87 <noop>...88 <onevent>...88 <optgroup>...89 <option>...90 <p>...91 <postfield>...92 <prev>...93 <refresh>...93 <select>...95 <setvar> Studentlitteratur

5 <small>...97 <strong>...98 <table>...98 <td>...99 <template> <timer> <tr> <u> <wml> WMLSCRIPT Interpretatorn Behörighetskontroll Anrop av WMLScript Kommentarer Speciella tecken Reserverade ord Variabler och datatyper Deklaration Omfattning Åtkomst Variabeltyper Numeriska värden Strängar Logiska värden Konverteringar Konvertering till sträng Konvertering till heltal Konvertering till flyttal Konvertering till logisk variabel Konvertering till invalid Operatorer Tilldelningar Aritmetiska operatorer Logiska operatorer Strängoperatorer Jämförelser Vektorer Komma Funktioner Lokala funktioner Externa funktioner Funktioner i bibliotek Program direktiv If While For Break Continue Return Studentlitteratur 5

6 Metainformation Externa filer Behörighetskontroll Meta information Felhantering WMLScript Standard Libraries WMLScript Crypto Library WTAI Library TEKNISK BESKRIVNING WBXML WAP BINARY XML WAP CACHING MODEL WAG UAPROF USER AGENT PROFILE Klient Trådlöst nät WAP Gateway Internet eller Intranet Origin Server RDF Resource Description Framework WAP PUSH ARCHITECTURE PPG Push Proxy Gateway PAP Push Access Protocol Push OTA Protocol Service Indication Service Loading WSP WIRELESS SESSION PROTOCOL Förhandling av parametrar WTP WIRELESS TRANSACTION PROTOCOL WTP Management Entity Funktioner i WTP Anropsmeddelande / Invoke message Verifikation / Verification Fortsätt vänta erkännande / Hold on acknowledgement Resultat meddelande / Result message Sista erkännande / Last acknowledgement WTLS WIRELESS TRANSPORT LAYER SECURITY Algoritmer som används för nyckelutbyte Algoritmer som använda för kryptering av data Algoritmer som används för MAC WIM Wireless Identity Module WDP WIRELESS DATAGRAM PROTOCOL WDP Management Entity WDP över GSM GSM SMS profile GSM USSD profile GSM Circuit-Switched Data profile Studentlitteratur

7 GSM GPRS profile GSM Cell Broadcast profile WDP över CDMA CDMA Circuit Switched Data profile CDMA Packet Data profile CDMA SMS profile WDP över DECT DECT SMS profile DECT Connection Oriented Services DECT Packet Switched Services WDP över andra protokoll Portnummer i WDP/WAP WCMP WIRELESS CONTROL MESSAGE PROTOCOL Funktioner som måste finnas i WCMP WIRELESS DATA GATEWAY ADAPTION SMPP-anpassning WTA WIRELESS TELEPHONY APPLICATION Säkerhet i WTA Tjänster i WTA Inkommande samtal Voice Mail Kanaler / programmering av Repository <channel> <title> <abstract> <resource> Exempel på WTAI WAP OCH FRAMTIDEN APPENDIX 1 WMLSCRIPT STANDARD LIBRARIES LANG GENERELLA FUNKTIONER abs min max parseint parsefloat isint isfloat maxint minint float exit abort random seed Studentlitteratur 7

8 characterset FLOAT FLYTTAL int floor ceil pow round sqrt maxfloat minfloat STRING STRÄNGAR length isempty charat substring find replace elements elementat removeat replaceat insertat squeeze trim compare tostring format URL isvalid getscheme gethost getport getpath getparameters getquery getfragment getbase getreferer resolve escapestring unescapestring loadstring WMLBROWSER getvar setvar Studentlitteratur

9 go prev newcontext getcurrentcard refresh DIALOGS prompt confirm alert APPENDIX 2 WMLSCRIPT KRYPTERINGSFUNKTIONER Crypto.signText APPENDIX 3 WMLSCRIPT WTAI FUNKTIONER PUBLIC WTAI Make Call Send DTMF Tones Add Phonebook Entry NETWORK COMMON WTAI Voice Call Control Accept Call Release Call Send DTMF Tones Call Status List Call NETWORK TEXT Send Text Read Text Remove Text GetFieldValue PHONEBOOK TELEFONBOKEN Write Phonebook Entry Read Phonebook Entry Remove Phonebook Entry GetFieldValue Change Phonebook Entry SAMTALSLOGGAR CALL LOGS Last Dialled Numbers Missed Calls Received Calls GetFieldValue MISCELLANEOUS ÖVRIGA FUNKTIONER Indication Terminate WTA User Agent Protect WTA User Agent Context Studentlitteratur 9

10 FELKODER I WTAI APPENDIX 4 GSM SPECIFIKA DELAR I WTAI Call Reject Call Hold Explicit Call Transfer Call Deflection Join Multiparty Retrieve from Multiparty Provide Location Information Send USSD FELKODER I WTAI GSM APPENDIX 5 WMLSCRIPT FELKODER FATALA FEL Bytecode fel Programmerat avbrott Minnesfel Externa händelser ICKE FATALA FEL Beräkningsfel Referenser till konstanter Konverteringar INDEX Studentlitteratur

11 2 Förord Att skriva en bok kan vara både lätt och roligt, speciellt om den handlar om ett intressant ämne och ännu roligare är det om man lyckas utforma den så att någon begriper vad man skrivit. En fråga jag ställt mig för att kunna utforma den här boken på ett bra sätt är vad vill alla som läser den här boken ha reda på? Min uppfattning är att de flesta vill få en inblick i vad WAP är, några vill se hur man programmerar i WAP-miljö och några vill använda boken som referenslitteratur. Däremot är jag inte säker på att det är så många som vill ha reda på hela den tekniska specifikationen eller läsa om alla små oväsentliga detaljer. Därför har jag låtit boken omfatta i stort sett allting som rör WAP, men utelämnat de allra djupaste bitarna. En lite lustig sak med WAP är just benämningen, som inte följer det vanliga mönstret. Ni har säkert hört talas om WAP-applikationer eller WAPprogram, men varför heter det så...? Är det någon som hört talas om HTTP-applikationer eller TCP/IP-applikationer...? WAP är ju ändå bara det protokoll man använder som ett medel för att distribuera data till och från en applikation, applikationen har ju i sig ingenting med WAP att göra. När det gäller HTTP så säger man ju istället webapplikationer, onlineapplikationer, eller möjligtvis HTML-program. Vilket är mer korrekt eftersom det anger den miljö programmet ska användas i. Många WAPapplikationer ska ju också användas i en Webmiljö, borde det då inte kallas för trådlösa webapplikationer..? eller kanske WAE-applikationer..? Att man sedan egentligen borde säga webapplikationer för en trådlös miljö istället för trådlösa webapplikationer låter jag bli att vidareutveckla här... När det gäller språkbruket i denna bok, så har jag infört ett avsnitt som behandlar just denna bit. Det är inte alldeles lätt att använda korrekt svenska när man skriver om ett sådant område där många av orden inte har någon entydig svensk motsvarighet. Studentlitteratur 11

12 Och för att glädja alla som älskar ny teknik, kan jag ju bara tillägga att en hel del av det som är nytt och modernt idag, faktiskt utvecklades under andra världskriget Magnus Ewert Studentlitteratur

13 3 Språkbruk Jag har i boken försökt använda en så korrekt svenska som möjligt, men inte låtit detta gå ut över innehållet. Det vill säga, detta är i första hand en bok som beskriver WAP, inte hur man skriver hundraprocentigt korrekt svensk teknisk litteratur. Det kan ju låta självklart att man ska använda korrekt svenska, men hur är det då när detta går ut över innebörden och då det inför oklarheter och tvetydigheter? Därför har jag valt att till använda engelska när minsta risk för missförstånd annars föreligger. En av anledningarna till detta är att jag en gång satt på ett tåg och läste en artikel, som handlade om en minnesbytare... och det tog ganska lång tid innan jag entydigt förstod att det som avsågs var en swapper... Dessutom skulle det innebära ytterligare ett problem ifall jag använde ord som minnesbytare. Arbete i den här branschen innebär många internationella kontakter och om jag använder ord typ minnesbytare, så lär man inte få många av sina internationella kunder/kollegor att förstå vad en memorychanger är Det vill säga, översätter man ett engelskt ord till ett svenskt och sedan tillbaka igen, så hamnar man ofta någon helt annanstans än där man var från början. Det är inte så svårt för en normalbegåvad person att inse att man med en swapper menar något som byter ut innehållet i minnet, men det är betydligt svårare att inse att en minnesbytare heter swapper på engelska Överdriven språklig purism innebär i allmänhet fler nackdelar än fördelar. Kan man kalla WAP för WAP på svenska? Nja WAP är ju en förkortning, så kanske men Wireless Application Protocol är det ju inte och då borde det väl heta Trådlöst Applikations Protokoll (TAP) på svenska men Applikation är ju ett låneord, som egentligen betyder Tillämpning och då blev det ju istället TTP och förresten, protokoll är ju ett lån från grekiskan (proto=först, kolla=lim), som egentligen betyder att på första sidan av en bok insidan av pärmen, limmade man en innehållsförteckning och Studentlitteratur 13

14 då blev det ju inte längre WAP och inte TTP utan TTI Trådlös Tillämpnings Innehållsförteckning och hur många är det som skulle förstå vad man menar då..? och hur många skulle översätta det på ett korrekt sätt till engelska när man pratar med folk ute i världen..? Börjar man sedan fundera på vad som egentligen är korrekt svenska så kan man komma ännu längre. Är korrekt svenska den ursprungliga svenska som talades av de första människorna som flyttade hit efter senaste istiden, under äldre stenåldern, för ungefär 9900 år sedan? Vad hade de för ord för trådlös och bredband? och vad kallade de en protokollstack för? Eller är det språk som vikingarna talade för 1000 år sedan en korrekt svenska, som: Vits er þörf þeim er víða ratar; dælt er heima hvað. Að augabragði verður sá er ekki kann og með snotrum situr. eller ser samma sak mer riktigt ut som: Vett behöver, den som vida färdas; lätt är hemma vadhelst. Mång ögonkast får, den som intet förstår och sitter med kloka tillsammans. fast här är ju förstås låneord från andra språk Stycket är förresten en vers ur Hávamál Den höges sång. Eller är det bättre med medeltidssvenskan, som är lite modernare? Tak pors ok malörth ok läg j ätikio ok twaa hoffuidith ther wthi Jtem äther man mokin mora tha ffar man lwsta tiil quinnor Kanske inte det mest optimala valet det heller men gammal svenska från början av 1900-talet då? Den ser ju ut ungefär som det språk vi talar idag, ehuru med fler ehuru, enär och emedan, ity detta var vanligare då visst skulle jag kunna skriva en bok med sådant språk och det vore inte ens sär- 14 Studentlitteratur

15 skilt svårt men jag tror ju inte direkt att det skulle tillföra något, eller för den delen heller uppskattas Språklig utveckling måste man ju tillåta för att hålla språket levande, men däremot ska man försöka förhindra språklig degeneration. Ibland kan det dock vara svårt att avgöra vad degeneration är. Slarvig stavning och dålig grammatik är ju helt klart degeneration, men ibland blir jag tveksam: Är det degeneration att skall numera oftast stavas ska..? Eller att de och dem ofta stavas dom..? Eller att han är och de äro har blivit han är och de är, eller rent utav dom är..? Ett gammalmodigt språk i en bok gör ju ingen lycklig, åtminstone inte när boken handlar om högteknologi, men samtidigt måste man försöka hålla sig till ett språk som är så korrekt som möjligt. Men som sagt, det problem man ställs inför när man skriver en bok som denna är att det ofta saknas entydigt definierade svenska ord. Om man då ändå använder dessa så ökar risken för missförstånd. En korrekt mening där betydelsen gått förlorad eller är tvetydig, uppfyller inte de krav jag ställt när jag skrivit boken. På några ställen i boken har jag använt engelska istället för svenska, i huvudsak i tekniska tabeller och liknande, där vartannat ord varit en engelsk fackterm som saknar entydig svensk motsvarighet. Här har jag då ansett att det ser snyggare ut och blir lättare att läsa om man använder engelska än om man byter ut vartannat ord mot ett svenskt och låter resten vara engelska. Legere et non intelligere neglegere est att läsa och inte förstå är inte att läsa... Studentlitteratur 15

16 4 Lästips bokens upplägg Boken börjar med en enkel översikt av vad WAP är, vilka komponenter det har och hur det ingår i en helhet. Därefter följer en fördjupning inom varje delområde. Jag har lagt upp det på detta sättet för att jag tror att det är lättare att förstå de olika delarna om man först vet hur helheten ser ut och hur var i detta de olika delarna befinner sig. Om man vill använda boken som referenslitteratur kan det vara idé att man först läser det första avsnittet (Översikt på sid 36) så att man lär sig grunderna, sedan kan man slå upp och läsa valda delar beroende på vad man vill ha reda på. Detta har medfört att varje avsnitt i boken har utformats så att det i möjligaste mån kan läsas separat, viss redundans kan såsom ett resultat härav förekomma i boken, men detta förstärker också sambanden. Det generella upplägget av boken är: 1. Översikt (börjar på sidan 36) Dessa avsnitt ger en god översikt över vad WAP är och vilka komponenter som ingår. I denna del ingår Bakgrund på sidan 36, Historia på sidan 38, Arkitekturen i WAP på sidan 39, WAE Wireless Application Environment på sidan 48 och WTA Wireless Telephony Application på sidan 54. Dessa avsnitt bör läsas som en grund oavsett hur man sedan vill fortsätta att läsa boken. 2. Programmering (börjar på sidan 58) Här finns beskrivet hur man programmerar i WAP-miljö med WML och WMLScript, hur det hela är uppbyggt och vilka möjligheter som finns. Här ingår avsnitt 9.2 WML Wireless Markup Language på sidan 58 och avsnitt 9.3 WMLScript på sidan Teknisk beskrivning av komponenter (börjar på sidan 129) Dessa avsnitt beskriver enskilda, komponenter i WAP lite djupare. Avsikten med dessa avsnitt är att skapa en insikt i hur WAP är konstruerat 16 Studentlitteratur

17 och vad som ingår. Det är lättare att skriva bra program för något man vet hur det fungerar och vilka mekanismer och funktioner som finns, respektive inte finns. Boken följer specifikationerna från WAP Forum, eftersom det är dessa som styr och utformar utvecklingen av WAP, men formatet och upplägget avviker en del från dessa. Bland annat har jag lagt stor vikt vid att boken ska bli lättillgänglig och att varje avsnitt ska kunna läsas separat. Dessutom har jag utelämnat delar som endast är intressanta för de som ska bygga hårdvaran eller skriva de drivers som ligger i botten. Däremot har jag tagit med de fakta som ligger till grund för att saker är som de är. Man kan ju inte förstå varför man ska hälla glykol i kylsystemet på en bil om man inte får reda på att det är för att inte vattnet ska frysa och motorn frysa sönder. Studentlitteratur 17

18 5 Registrerade varumärken Varumärke/produkt AIX, MVS, OS/2, SNA, LU6.2 HP-UX Kerberos Macintosh MS-DOS, Windows Open VMS, DECnet SunOS, Solaris, NFS UNIX Företag/ägare IBM Hewlett Packard Company MIT Apple Computer Inc. Microsoft Corporation Digital Equipment Sun Microsystems UNIX System Laboratories Fler registrerade varumärken/produkter finns omnämnda i boken, men jag ber om respektive företags överseende med att jag inte skrivit in dem här pga. att det ibland inte varit fullständigt klart vem som äger rätten. Vid påpekande skriver jag givetvis in detta. 18 Studentlitteratur

19 6 Referenser Förutom egna erfarenheter bygger boken givetvis på de specifikationer som framtagits av WAP Forum. WAP Forum The WAP Forum is the industry association comprising more than 200 members that has developed the de-facto world standard for wireless information and telephony services on digital mobile phones and other wireless terminals. The primary goal of the WAP Forum is to bring together companies from all segments of the wireless industry value chain to ensure product interoperability and growth of wireless market. WAP Forum members represent over 95% of the global handset market, carriers with more than 100 million subscribers, leading infrastructure providers, software developers and other organisations providing solutions to the wireless industry. Dessutom har material från Ericsson Nokia Phone.com (f.d. Unwired Planet) på ett eller annat sätt bidragit till att boken blivit till Studentlitteratur 19

20 7 Ordlista Ordlistan på de närmaste sidorna är utformad för att omfatta de ord och termer som är vanligt förekommande inom datakommunikation, telekommunikation, kryptering samt i viss mån systemutveckling och hårdvara. A A ACD ACTS AMPS APCO AuC Automatic Call Distributor En term som används för CTI-programvara som automatiskt distribuerar samtal till olika anknytningar. Denna teknik används till exempel ofta i Callcenters. Advanced Communications Technology Satellite Advanced Mobile Phone Service (USA) Teknologi för analog mobiltelefoni som används i Nordamerika, Latinamerika, Australien och delar av Ryssland och Asien, motsvarar NMT i Norden. Association of Public Communications Officers (USA) Authentication Center Detta är en skyddad databas som innehåller den hemliga kod som finns lagrad i varje abonnents SIM-kort. Denna kod används för säkerhet och kryptering på radiokanalen. 20 Studentlitteratur

21 B B BS BSS C Base Station Den radiomottagare/sändare som hanterar kommunikation mellan mobiltelefoner och telenätet. Varje basstation arbetar på en viss angiven frekvens, som till exempel 900 och 1800 MHz i GSM. Base Station System C CAMEL CBC CBC-IF Customised Application for Mobile Enhanced Logic Utveckling av GSM för att utöka funktionaliteten. Cell Broadcast Centre Cell Broadcast Centre Interface CCITT Consultant Committee on International Telephone and Telegraph En internationell organisation som utvecklar standarder och som definierar gränssnitt för telekommunikation (heter numera ITU-T). CDG CDPC CDPD CDMA CDMA Development Group En grupp företag (för närvarande över 44 st.) som driver utvecklingen av CDMA. Cellular Digital Packet Data Paketdata för AMPS. Cellular Digital Packet Data En teknik för överföring av paketdata på D-AMPS. Code Division Multiple Access En bärartjänst som särskiljer olika paket/sändare med koder, Studentlitteratur 21

22 CSD CSD-RF D istället för med tidsdluckor som i TDMA eller frekvens som i FDMA. Circuit Switched Data En punkt till punkt förbindelse mellan apparat och nätverket. Denna typ av tjänst används till exempel i cellulära mobilnät. Circuit Switched Data Radio Frequency D D-AMPS Digital Advanced Mobile Phone Service (USA) Bärartjänst för mobiltelefoni i Nordamerika, Latinamerika, Australien och delar av Ryssland och Asien. Motsvarar GSM här i Europa. Se även IS-136 och TDMA. DataTAC Motorola standard för digitala paketdatanät. DPCS DECT Digital Personal Communication Service Digital Enhanced Cordless Telecommunications Standard för trådlösa telefoner i hem och på kontor som använder sig av TDMA. DECT är digital i motsats till sina föregångare CT2 och CT3. DECT-FP DECT Fixed Part DMT DPRS DQSPK DSP DTMF Discrete MultiTone En teknik för multicarrier system som använder diskreta Fourier-Transformationer för att skapa och demodulera individuella carriers. DMT använder ofta TDMA eller FDM som multiplexing. DMT används t.ex. av xdsl. DECT Packet Radio Service Möjlighet att skicka paketdata över DECT. Direct Sequence Spread Spectrum Technique Data Service Profile Dual Tone Multi Frequency Den typ av signalering som används av tonvalstelefoner. 22 Studentlitteratur

23 DWMT E Discrete Wavelet MultiTone En moduleringsteknik för multicarrier system, liknar DMT men använder en annan moduleringsteknik. E EBU ECMA EDGE EIR EPOC Erlang ERMES ETACS ETSI European Broadcasting Union European Computer Manufacturers Association En teknologi som ger GSM och TDMA möjlighet att hantera större datamängder. Kapaciteten ligger på 384 kbps. Equipment Identity Register Innehåller information om alla mobiltelefoner som har rätt att koppla upp sig (registrera sig). En mobiltelefon identifieras av sin IMEI International Mobile Equipment Identity. På så sätt kan man förhindra att telefoner som är stulna eller inte fullt utprovade kopplar upp sig. Ett operativsystem för mobila terminaler, utvecklat av Symbian som är ett företag där Ericsson, Nokia, Motorola och Psion samarbetar. 1) En trafikenhet (1 Erlang = 3600 CS = 36 CCS) 2) Programmeringsspråk utvecklat av Ericsson/Telia. Enhanced Radio Message System eller European Radio Messaging System Ett Europeiskt system för anrop typ MiniCall, som fungerar i Europa, mellanöstern och Asien. Extended Total Access Communications System En analog teknologi för mobiltelefoni utvecklad i England och tillgänglig i Europa och Asien. European Telecommunication Standardisation Institute Hanterar Europeisk standard för telekommunikation. Studentlitteratur 23

24 F F FCC FDMA FPLMTS G Federal Communications Commission (USA) Frequency Division Multiple Access En bärartjänst som särskiljer olika paket/sändare med hjälp av frekvenser, istället för med tidsdluckor som i TDMA eller koder som i CDMA. Future Personal Land Mobile Telecommunications Service G GGSN GMPCS GPRS GPS GSM GSM-RF GUTS Gateway GPRS Support Node Global Mobile Personal Communications by Satellite General Packet Radio Services (GSM) En paketdatatjänst som kan erbjuda en bandbredd på upp emot 144 kbps för trådlös dataöverföring över GSM. Global Positioning System Ett system med vars hjälp man kan få reda på exakt var på jorden man befinner sig, med några centimeters precision. Utvecklat av militären för navigation och spaning. I systemet ingår både satelliter och markstationer. Global System for Mobile communication Arbetar i Europa på 900 och 1800 MHz, men i Nordamerika på 1900 MHz. GSM Radio Frequency General UDP Transport Service En generell tjänst för att transportera data. 24 Studentlitteratur

25 H H HDML HLR HML HSCSD HTML HTTP I Hendheld Markup Language Home Location Register Innehåller information om alla abonnenter som finns registrerade i det aktuella mobiltelenätet och dessutom information om var i nätverket en viss mobiltelefon för tillfället befinner sig. Informationen om var en mobiltelefon befinner sig är i form av adressen till den basstation där det VLR som innehåller telefonen finns. Multiline Hunt Group Innebär inom telefoni att om den första linjen är upptagen, fortsätter man till nästa inom samma grupp. High Speed Circuit Switched Data (GSM) En kretskopplingsorienterad tjänst som kan erbjuda en bandbredd på 57 eller 64 kbps för GSM. HyperText Markup Language HyperText Transfer Protocol [RFC2068] I iden IF Integrated Digital Enhanced Network Interface IMT-2000 En benämning som används av ITU för att beteckna tredje generationens mobiltelefoni (jämför UMTS). IS-54 Den ursprungliga standarden för TDMA, framtagen uppgraderades den till den senaste digitala standarden IS-136. Studentlitteratur 25

26 IP IP adress IS-95 IS-136 ISP ITSI ITU IVR IWF M Internet Protocol Grunden i TCP/IP, ett protokoll som arbetar i lager 3 (nätverk). Den typ av adresser som används inom TCP/IP och därmed Internet. Adressen är en 32 bitars adress som består av fyra komponenter, ofta ser man adressen i textform - aa.bb.cc.dd, där aa, bb, cc och dd är siffror. Adressen består av två delar, där den ena delen är en nätverks -del som adresserar rätt nätverk och den andra delen är en host -del som adresserar rätt dator inom nätverket. En digital mobiltelefonistandard, baserad på CDMA. En digital mobiltelefonistandard, baserad på TDMA. Internet Service Provider En teleoperatör eller annat företag som kan erbjuda anslutning till Internet. Individual TETRA Subscriber Identity International Telecommunications Union (f.d. CCITT) Interactive Voice Response system InterWorking Function En funktion som finns mellan två kommunicerande enheter och som tillför extra funktionalitet. Ofta är detta en gateway som översätter mellan två olika protokoll. M MDBS MDG MDLP MISDN Mobile Data Base Station Mobile Data Gateway Mobile Data Link Protocol Mobile Station International Subscriber Device Number 26 Studentlitteratur

27 MMI Mobitex MoU MSC N Man-Machine Interface Ericsson (ERV) standard för trådlösa paketdatanät. Memorandum of Understanding Beteckning för en överenskommelse. Används bl.a. som beteckning av överenskommelser inom specifikationen av ISDN. Mobile Switching Center N NICS NMT O NATO Integrated Communications System Nordic Mobile Telephone En gemensam nordisk standard för mobiltelefoni, skapad i början av 1980-talet. Administrerad i Sverige, Norge, Finland och Danmark. System har också sålts till andra Europeiska länder, samt till Ryssland, mellanöstern och Asien. O OAM&P P Operations Administration Maintenance and Provisioning P PABX PAMR Private Automatic Branch Exchange En ofta använd beteckning för telefonväxlar, se även PBX. Public Access Mobile Radio Studentlitteratur 27

28 PBX PCN PCS PDA PDC PDLP PDU PHS PICS PIN PKCS PLMN Private Branch Exchange En ofta använd beteckning för telefonväxlar, se även PABX. Personal Communications Networks (Europa) Också känt som DCS-1800 eller GSM-1800, används i Europa och delar av Asien. Personal Communications Services En gemensam benämning på amerikansk mobiltelefoni som arbetar på 1900 MHz. Personal Digital Assistant Bärbar apparat med mer funktionalitet än en mobiltelefon. En PDA har ofta en skärm på 160x100 pixlar och någon form av pekdon. Personal Digital Cellular En Japansk standard för digital mobiltelefoni som arbetar med 800 MHz och 1500 MHz. Packet Data Link Protocol Protocol Data Unit PDU är den data som skickas mellan olika lager i en protokollmodell, t.ex. OSI. När ett lager är färdigt med sina uppgifter, skickar det vidare en PDU till lagret under. En PDU innehåller dels data och dessutom en header från det förra lagret, i det mottagande lagret (protokollet) betraktas dock hela PDU:n som data. Personal Handyphone System En Japansk standard för mobiltelefoni som arbetar med 1900 MHz. Protocol Implementation Conformance Statement Personal Identification Number En kod som används av mobiltelefoner i GSM för att skydda telefonen och data i den så att endast ägaren kan använda den. Koden lagras i SIM-kortet, vilket gör att man kan använda samma information i olika telefoner. Public Key Cryptography Standards Public Land Mobile Network 28 Studentlitteratur

29 PMR POTS PPP PSTN PTN PTT Q Private Mobile Radio Används som beteckning på trådlös förbindelse mellan slutna grupper, till exempel larmtjänster. Plain Old Telephone Service Gammal vanlig telefoni, används till exempel som beteckning på analog utrustning. Point to Point Protocol Public Switched Telephone Network Den gamla vanliga typen av analogt telenät. Data som skall skickas över ett sådant nät måste analogiseras med ett modem. Public Telephone Network Postal, Telegraph and Telephone Q QPSK R Quadrature Phase-Shift Keying En moduleringsteknik. R RAS RCC RF RFC Remote Access Server Radio Common Carrier Radio Frequency Request For Comments Dokument utgivet av IETF ( som specificerar protokoll och andra detaljer, till exempel säkerhet och network management. Dessa dokument finns fritt tillgängliga på Studentlitteratur 29

Visa mer