Tiden har skapat fram en ny typ av kvinnor. Time has created a new kind of women. Annamaria Laviola

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Tiden har skapat fram en ny typ av kvinnor. Time has created a new kind of women. Annamaria Laviola"

Transkript

1 Malmö högskola Lärarutbildning Historia med kulturanalys VT högskolepoäng Tiden har skapat fram en ny typ av kvinnor Om kvinnors olika roller i den privata och den offentliga sfären utifrån Herthas och Tidevarvets reklamverksamheter Time has created a new kind of women Women s roles in a private and public sphere in Hertha s and Tidevarvet s advertisements Annamaria Laviola Handledare: Irene Andersson Examinator: Nils Andersson

2 ABSTRAKT Syftet med denna uppsats är att undersöka på vilket sätt kvinnornas olika roller återspeglas i de analyserade tidningarnas reklamannonser. De frågeställningar som besvaras med hjälp av detta arbete är följande: På vilket sätt återspeglar reklamverksamheten i tidskrifterna Hertha samt Tidevarvet kvinnornas roller inom den privata och den offentliga sfären? På vilket sätt kan dessa roller analyseras utifrån perspektiven genus, klass samt etnicitet? Det analyserade materialet utgörs av totalt 132 tidningsupplagor utgivna under tidsperioden Uppsatsens teoretiska ramar har sin utgångspunkt i Norman Faircloughs diskursordningar, Pierre Bourdieus kapitalarter samt Jürgen Habermas privata och offentliga sfären. Yvonne Hirdmans genuskontrakt och Nina Lykkes tankar om intersektionalitet används också för att besvara minafrågeställningar. Uppsatsens huvudsakliga resultat visar att kvinnans främsta roll var knuten till den privata (intima) sfären. De analyserade reklamverksamheterna återspeglade dock även olika möjligheter inom den litterera samt den politiska offentligheten, med roller inom dessa områden verkade underordnas husmodersrollen. Genus hade en stark påverkan på dessa roller, medan klass och etnicitet kunde i vissa fall bidra till att begränsa kvinnornas möjligheter till att utbilda sig samt, följaktligen, att tillträda den offentliga sfären. Nyckelord: diskursordningar, Hertha, offentligheter, Tidevarvet 2

3 INNEHÅLSSFÖRTECKNING 1. INLEDNING Inledning Uppsatsens syfte och frågeställning Uppsatsens disposition FORSKNINGSLÄGE Tidningar och reklamverksamheter Kvinnor inom den privata och den offentliga sfären Forskningslucka MATERIAL OCH METODER Faircloughs diskursanalys som metod Hertha Tidevarvet Urval och avgränsningar En tid av förändringar TEORIER OCH BEGREPP Faircloughs diskursordning i media Habermas privata och offentliga sfär De bourdieuska begreppen Genusperspektiv och intersektionalitet.26 5 RESULTAT OCH ANALYS Bourdieus kapitalarter i Herthas och Tidevarvets reklamannonser Faircloughs diskursordningar utifrån ett genusbaserat perspektiv Klass och etnicitet. Några ord utifrån ett intersektionellt perspektiv Kvinnor och deras roller i Habermas privata och offentliga sfären Några avslutande ord kring uppsatsens resultat och dess begränsning KÄLL- OCH LITTERATURFÖRTECKNING Otryckta källor och material 43 3

4 6.2 Litteratur

5 1INLEDNING 1.1 Inledning [R]eklamen förråder hemligheten och utgör sig för vad den är, nämligen en egennyttig, värdehöjande operation, och på så sätt motverkar sitt syfte genom de medel den använder [ ]. 1 Med dessa ord uttrycker Pierre Bourdieu sin syn på reklam i en studie om modeskaparna och deras fält genomförd under 1970-talet. 2 Även utan en närmare undersökning av dess syfte i förhållande till mode, är det möjligt att påstå att reklam används flitigt i dagens samhälle. Att knyta reklamens verksamhet och förmedling enbart till samtiden kan dock innebära en negligering av reklamverksamhetens historiska aspekter. För det första riskerar reklamens olika marknadsmässiga, ekonomiska, och kommunikativa förutsättningar och deras förändring över tid att uteslutas ur analysen. För det andra kan reklamens förmedling ses endast i förhållande till moderna massmedier, något som i sin tur leder till att äldre former av denna företeelse inte heller tillåts vara med i bilden. 3 Men varför bör dessa historiska aspekter uppmärksammas? Roger Qvarsells menar till exempel att reklam återspeglar och skapar samtida populära föreställningar, tankesätt, ideal och värderingar, även sådana som inte är artikulerade eller reflekterade på något tydligt sätt. 4 Reklam blir på så sätt ett material som möjliggör en fördjupning i olika historiska perioder samt i det dåvarande samhället med dess samling av föreställningar och ideal. I enlighet med detta synsätt, kommer reklam att utgöra föreliggande uppsats undersökningsmaterial. Arbetet kommer i sin tur att utgöra en fördjupning i några aspekter av den tidigare undersökta svenska mellankrigstiden, samtidigt som dessa aspekter kommer att behandlas med hjälp av nya infallsvinklar, teoretiska ansatser och metoder. I en tidigare studie har jag bland annat undersökt de olika kvinnobilderna som återspeglades i den nationalsocialistiska tidningen Vår kamp under åren Denna undersökning baserades enbart på artiklar och propagandainlägg i den nämnda tidningen, medan de olika reklamannonserna inte ingick i undersökningsmaterialet. Denna medvetna avgränsning gjordes i förhållande till studiens syfte och längd, 1 Bourdieu, P. (1993). Kultursociologiska texter s Bourdieu, P. (1993) s.17 3 Qvarsell, R. & Torell, U. (2005) Reklam och Hälsa. Levnadsideal, skönhet och hälsa i den svenska reklamens historia s Qvarsell, R. & Torell, U. (2005) s

6 samtidigt som den på olika sätt kan ha bidragit till att uppsatsens resultat blev mindre nyanserat. 5 I föreliggande arbetet kommer undersökningen av olika kvinnoroller istället att baseras på de reklamannonser som återfinns i kvinnotidskrifterna Hertha och Tidevarvet under utgivningsperioden Genom användning av detta material hoppas jag kunna bringa fram ytterligare kunskaper om kvinnornas roll i förhållande till en samhällelig privat samt offentlig sfär. Valet av tidsperiod, material, och teoretiska utgångspunkter kommer att introduceras och förtydligas i kommande sektioner. Avslutningsvis för detta kapitel kommer jag istället att kortfattat presentera studiens syfte, frågeställningar och disposition. 1.2 Uppsatsens syfte och frågeställningar Syfte med denna uppsats är att undersöka på vilket sätt olika kvinnor och deras roller i mellankrigstidens svenska samhälle återspeglas i olika tidskrifters annonser. De frågeställningar som kommer att besvaras under arbetets gång är följande: På vilket sätt återspeglar reklamannonserna i tidskrifterna Hertha samt Tidevarvet kvinnornas roller inom den privata och den offentliga sfären? På vilket sätt kan dessa roller analyseras utifrån perspektiven genus, klass samt etnicitet? 1.3 Uppsatsens disposition Uppsatsen är uppdelad i fem kapitel. Det första presenterar uppsatsens syfte och frågeställning, medan det andra analyserar det forskningsläge och forskningslucka som utgör grunderna för detta arbete. Kapitel 3 fokuserar på de använda forskningsmetoderna, samtidigt som de undersökta källorna och tidsperioden presenteras. I kapitel 4 introduceras Faircloughs diskursordningar, Bourdieus kapitalarter samt Habermas tankar om den privata och den offentliga sfärern som också utgör uppsatsens teoretiska ramar. Kapitel 5 behandlar ett urval av de analyserade reklamannonserna, som diskuteras utifrån uppsatsens val av teorier.. I detta avslutande kapitel ges dessutom svar på studiens frågeställningar. 5 Laviola, A (2011) Kvinnor och deras motsatser. Kvinnobilder i den nationalsocialistiska tidningen Vår Kamp Opublicerad uppsats. 6

7 2 FORSKNINGSLÄGE Uppsatsens forskningsläge utgörs av publikationer med olika syften och utgångspunkter. I kapitlets första avsnitt kommer jag att presentera och diskutera den forskning som på olika sätt analyserar olika tidningar och reklamverksamheter. Den andra sektionen kommer istället att fokusera på det forskningsläge som behandlar kvinnors roller i en privat samt i en offentlig sfär. Gemensamt för alla dessa publikationer är att de tillsammans belyser den forskningslucka som ligger till grund för föreliggande uppsats, något som jag kommer att vidare förklara och diskutera i avslutning till detta kapitel. 2.1 Tidningar och reklamverksamheter I en uppsats vars syfte är att undersöka olika kvinnoroller så som de återges i olika tidskrifter blir en analys om vad som skrivits om pressen i förhållande till kvinnor nödvändig. En av de författare som fokuserar på den svenska veckopressen är Lisbeth Larsson, som i sin bok En annan historia. Om kvinnors läsning och svensk veckopress undersöker veckotidningar och deras beskrivning av den kvinnliga världen under olika epoker. Larsson menar bland annat att själva veckopressen utvecklas tillsammans med den läsande kvinnliga publiken. 6 Författaren menar att veckopressens utveckling kan relateras till den borgerliga romanens framkomst under samt 1700-talet. Båda uppstår i förhållande till en växande kvinnlig publik, vilket gör att veckopressen inriktar sig till just kvinnor. 7 Denna historiska redogörelse visar bland annat att det är möjligt att undersöka kvinnor och deras positioner i samhället genom att använda tidningar och tidskrifter som undersökningsmaterial. När det kommer till ett intersektionellt perspektiv, lyfter Larsson fram olika tidningars profileringar, som kan bland annat baseras på klass- och åldersskillnader. 8 Dessa är dock inte de enda kategorier som kan återfinnas i veckopressen. I anslutning till detta hänvisar Larsson till en berättelse som publicerades i Hemmets Veckotidning 1937, där en engelsk överklassmiljö ställs i direkt kontrast till bland annat zigenare och djungelfolk. På detta sätt, menar författaren, återskapar tidningen en egen definition av vad som är vardagligt och vad som är exotiskt. Dessa två begrepp samt allt de 6 Larsson, L. (1990) En annan historia. Om kvinnors läsning och svensk veckopress. s Larsson. L. (1990) s. 27; 31; 8 Larsson. L. (1990) s

8 innebär ställs i ett dikotomt förhållande till varandra. Det vardagliga anses vara naturligt, medan det exotiska betraktas som främmande och farligt. 9 Sammanfattningsvis, visar Larssons publikation på att perspektiv som genus, klass och etnicitet utgör grunder till olika kategoriseringar i veckopressens värld. Samtidigt används dessa för att återskapa och presentera en del av en den kvinnliga världen, som veckopresspublikationer inriktar sig till. Som tidigare påpekat, kan Larssons bok å andra sidan användas för att belysa den forskningslucka som ligger till grund för denna studie. Innan jag påbörjar den här diskussionen, vill jag dock redogöra för ytterligare publikationer som analyserar pressen i förhållande till kvinnor och deras positioner i samhället. Historikern Ulrika Holgersson behandlar i sin bok Populärkulturen och Klassamhället. Arbete, klass och genus i svensk dampress i början av 1900-talet de olika tankekonstruktioner som finns bakom gestalt och begrepp som arbetarkvinnan. 10 Avhandlingen undersökningsmaterial utgörs av noveller, dikter, reportage och insändningar ur Svensk Damtidning. Författaren menar att detta material möjliggör en fördjupning i olika sociala relationer i början av 1900-talet. Följaktligen, blir avhandlingens syfte att undersöka på vilket sätt klassamhället i det undersökta materialet konstruerades rent språkligt, samt vilka olika tankestrukturer som fanns bakom egna och andras föreställningar och representationer. 11 Fokus på genus och klass knyter denna publikation både till Larssons ovanbeskrivna bok, samt till föreliggande studiens syfte och frågeställningar. Återigen belyses möjligheten att använda tidningar som källmaterial för att undersöka kvinnors olika roller och positioner i samhället, samtidigt som både Larsson och Holgersson visar användbarheten med ett intersektionellt perspektiv i förhållande till det analyserade materialet. Även om de hittills examinerade publikationer utgår har sin utgångspunkt i användningen av press som undersökningsmaterial, bör valet av detta inte betraktas som oproblematiskt. Holgersson förhåller sig kritiskt till användning av press, populär- och masskulturen som källmaterial. Bland annat menar hon att det inte råder någon enighet angående hur masskulturen skall förstås och tolkas. 12 Utan att redan nu fördjupas i en källkritisk diskussion (något som kommer att göra i uppsatsens tredje 9 Larsson. L. (1990) s Holgersson, U. (2005) Populärkulturen och Klassamhället. Arbete, klass och genus i svensk dampress i början av 1900-talet. s Holgersson, U. (2005) s. 14; 16; 12 Holgersson, U. (2005) s

9 kapitel), bör det poängteras att flera forskare delar Holgerssons förhållningssätt. En av dessa Roger Qvarsell, vars publikation om reklam även utgör denna sektions sista publikation. I antologin Reklam och Hälsa. Levnadsideal, skönhet och hälsa i den svenska reklamens historia samlas olika bidrag vars gemensamma utgångspunkt är en analys av hälsorelaterad reklam. Bokens syfte är därför att visa att en studie av denna reklamverksamhet kan öka kunskap om både reklamens historia, samt om olika hälsoföreställningar. 13 Qvarsell menar dessutom att reklam är ett värdefullt material för kulturanalytiska och kulturhistoriska studier, eftersom den ger information om sociala och kulturella förhållanden. När det kommer till hur detta material skall tolkas och analyserar, delar författaren samma förhållningssätt som Ulrika Holgersson. Även Qvarsell betonar att det inte finns ett enda bestämda sätt att handskas med historiskt material i form av reklam, samt att det finns ett behov av flera empiriska studier och metodologiska diskussioner inom området. 14 Jag kommer att återkomma till Qvarsells antologi längre fram i uppsatsen, men innan jag går över till nästa sektion samt till det återstående forskningsläget vill jag med några ord sammanfatta vilka möjligheter som öppnas av de presenterade publikationer. Larssons och Holgerssons böcker introducerar användningen av tidningar som historiskt material för att besvara olika frågeställningar. Både författare använder sig av olika perspektiv för att belysa kvinnans olika roller och positioner i samhället. Larsson fokuserar i sin analys på genus, klass samt etnicitet, medan Holgersson koncentrerar sig på de två förstnämnda perspektiven. Holgersson påpekar samtidigt den källkritiska och metodologiska oenigheten knuten till användning av populärkulturen som historiskt material, något som även diskuteras av Qvarsell i förhållande till reklam. Dessa publikationer visar tidningens användbarhet för att besvara frågor angående kvinnors roller i samhället, vilket även är syftet för denna studie. Qvarsell i synnerhet påpekar att reklam återspeglar olika värderingar och ideal, vilket gör att det kan användas som historiskt material. Med andra ord, berättigar dessa publikationer mitt val av undersökningsmaterial i förhållande till uppsatsens syfte. När det kommer till min frågeställning angående kvinnan och hennes roller i en privat samt i en offentlig sfär kommer jag i följande sektion att presentera två publikationer som på olika sätt 13 Qvarsell, R. & Torell, U. (2005) s.7 14 Qvarsell, R. & Torell, U. (2005) s

10 presenterar vad som har skrivits i området. 2.2 Kvinnor inom den privata och den offentliga sfären I sin avhandling Fruarnas makt och omakt. Kön, klass och kulturarv behandlar Catarina Lundström borgerliga kvinnors handlingsutrymme inom kulturarvets offentlighet. 15 Detta analyseras utifrån de två landshövdingskor Hanna Rydhs samt Ellen Widéns liv och erfarenheter. Avhandlingens fokus ligger delvis på en biografisk ansats, där landshövdingskornas handlingar är utgångspunkten för en vidare analys av kvinnornas möjligheter och begränsningar inom offentliga områden. Å andra sidan utgör samverkan mellan klass, kön och makt publikationens syfte. 16 Bland sina resultat lyfter Lundström fram vikten av tvåkönssystemet, enligt vilket kvinnan var annorlunda, och därför i vissa anseenden även bättre, än mannen. Tack vare detta synsätt, blev kvinnor tilldelade olika ansvarsområden i samhället, något som i sin tur ledde till kvinnodominerade nätverk och organisationer eller, med andra ord, till en sorts kvinnlig offentlighet. 17 I förhållande till föreliggande studie erbjuder Lundströms avhandling olika användbara utgångspunkter. För det första används ett intersektionellt perspektiv även i denna publikation. För det andra använder författaren sig av Jürgen Habermas teori om privat och offentligt i kombination med Pierre Bourdieus sociologiska begrepp om kapital, fält och habitus, 18 en angreppsätt som även kommer att användas i denna studie, om än med vissa förändringar. Lundströms empiriska undersökning, baserad på bland annat självbiografiskt material, har dessutom kompletterats med hjälp av pressklipp och artiklar från den lokala pressen. 19 Offentliga områden tillgängliga för kvinnor behandlas även av Boel Englund och Lena Kåreland i boken Rätten till ordet. En kollektivbiografi över skrivande Stockholmskvinnor , där den svenska litterära offentligheten står i fokus för analysen. 20 Även i denna publikation återfinns vissa bourdieuska begrepp som kulturellt och socialt kapital, samtidigt som ett antal kvinnor och deras insatser 15 Lundström, C. (2005) Fruarnas makt och omakt. Kön, klass och kulturarv s Lundström, C. (2005) s Lundström, C. (2005) s Lundström, C. (2005) s. 16 (Habermas) samt (Bourdieu) 19 Lundström, C. (2005) s Englund, B. & Kåreland, L. (2008) Rätten till ordet. En kollektiv biografi över skrivande Stockholmskvinnor s

11 analyseras 21, i likhet med Lundströms angreppssätt. Dessa två publikationer visar på att det går att undersöka kvinnors roller inom olika offentligheter, genom en användning av bland annat Jürgen Habermas och Pierre Bourdieus teorier och begrepp. De olika bidrag som presenterades i detta kapitel pekar däremot på en forskningslucka som ligger till grund för den föreliggande studiens syfte samt empiriskt material. 2.3 Forskningslucka Det presenterade forskningsläget visar att pressen har ofta använts som empiriskt material vid undersökningar av kvinnliga roller och positioner i privata och offentliga sammanhang. Möjligheten att använda reklamannonser som empiriskt material verkar dock ha försummats, särskilt i förhållande till mellankrigstiden. Detta visas exempelvis i Lisbeth Larsson publikation, där reklam behandlas med fokus på efterkrigstiden. 22 Qvarsells antologi använder sig av reklam som empiriskt material, samtidigt som författaren påpekar att detta görs med syfte att analysera hur olika föreställningar om hälsa har förmedlats genom reklam. 23 Jag delar författarens syn på reklam som ett material i vilket värderingar och ideal återspeglas, och att detta kan följaktligen fungera som ett kompletterande empiriskt material för olika undersökningar. 24 Valet att använda reklamannonser som källa för mitt arbete baseras på detta tankesätt. Eftersom olika författare har koncentrerat sig på kvinnans roller inom olika offentligheter utan att däremot använda sig av reklam som utgångspunkt, kommer jag med denna studie att försöka bidra med ny kunskap inom området genom att enbart använda mig av reklamannonser som empiriskt material. Dessutom har forskning om olika sociala sfärer bedrivits utifrån ett aktörsperspektiv, något som bland annat återfinns i Lundströms publikation och delvis i Englunds och Kårelands. Detta arbete kommer i stället att fokusera på de olika strukturer som återfinns i de analyserade reklamannonserna. I följande kapitel kommer jag därför att presentera det material som ligger till grund för denna studie, tillsammans med de metoder som har använts för att besvara uppsatsens frågeställningar. 21 Englund, B. & Kåreland, L. (2008) s Larsson. L. (1990) s Qvarsell, R. & Torell, U. (2005) s Qvarsell, R. & Torell, U. (2005) s.12 11

12 3. MATERIAL OCH METODER Detta kapitel kommer att delas upp i fem sektioner. I första avsnittet kommer jag att introducera användningen av Faircloughs diskursanalys som metod, samt vikten av av denna i förhållande till uppsatsens syfte och frågeställningar. I de följande två sektioner kommer tidskrifterna Hertha och Tidevarvet att kortfattat presenteras, tillsammans med de årgångar och nummer som har använts i denna uppsats. I kapitlets fjärdedel kommer jag att tydliggöra dessa val genom att diskutera mitt tillvägagångssätt. Olika avgränsningar i arbetet kommer här att diskuteras och motiveras. Den undersökta tidsperioden och valet av denna kommer istället att förtydligas i det femte avsnittet, och kapitlets kommer senare att avslutas med en kort sammanfattning Faircloughs diskursanalys som metod I detta avsnitt kommer jag att introducera den diskursanalytiska metoden som används i denna studie. Som jag påpekade i föregående kapitel, fokuserar min undersökning på de strukturer som återfinns i de analyserade reklamannonserna, snarare än på enskilda aktörer. För att kunna analysera dessa strukturer, har jag valt att utgå från Faircloughs tankar om diskursanalys och diskursordningar. Eftersom dessa begrepp används i denna studie både som metodiska och analytiska verktyg, samt som teoretisk utgångspunkt, är det viktigt att redan nu skilja diskursanalys och diskursordningar som metod, från Faircloughs tankar om hur dessa ordningar fungerar inom olika system och sociala praktiker. I detta kapitel är det alltså metoden och dess förhållande till uppsatsens syfte och frågeställningar som står i fokus. Faircloughs tankar kring hur diskursordningar kan fungera inom olika system kommer istället att beskrivas i kapitel 4. När det kommer till diskursordning, kan denna definieras som en samling av de olika typer av diskurser som förekommer inom olika sociala områden. Jørgensen och Phillips definierar dessa som system där kommunikation bidrar till att upprätthålla en viss diskursordning, som dock i sin tur kan förändras av sättet att använda kommunikationen. Detta händer bland annat när diskurser från ett visst område börjar användas inom en annan diskursordning, som följaktligen förändras på grund av den nya diskursen. 25 Eftersom Faircloughs modell visar på ett starkt 25 Jørgensen, M. & Phillips, L. (2002) Discourse analysis as therory and metod s

13 samband mellan diskurser och sociala områden, är närmare analys av detta förhållande nödvändig. Sättet att närma sig detta samband har förändrats under tiden, menar Jörgensen och Phillips. Diskursordningen som metod har bland annat använts i samband med det bourdieuska begreppet fält. Genom att undersöka de olika diskurserna som förekommer inom ett visst fält, blir diskursordningen ett analytiskt verktyg som kan bland annat bidra till att öka kunskaper om de olika förhållanden som förekommer inom ett givet fält, samt mellan olika sådana. 26 I föreliggande studie används diskursordning för att synliggöra kvinnornas olika roller inom den privata och den offentliga sfären. Eftersom reklamannonserna i Hertha och Tidevarvet avser olika områden, blir användningen av diskursordningen som analytiskt verktyg ett sätt att undersöka de olika diskurser som förekommer inom samma område. Följaktligen, blir det möjligt att undersöka på vilket sätt dessa skapar olika kvinnoroller som antingen knyts till den privata eller till den offentliga sfären. Eftersom olika diskurser är baserade på olika ideologier med grund i sociala konstruktioner som genus och klass, 27 kan användningen av ett intersektionellt perspektiv bidra till att belysa på vilket sätt de olika rollerna påverkas av bland annat genus, klass samt etnicitet. Jag kommer att fördjupa mig i dessa tre perspektiv och deras samverkan i kapitel 4, men i de kommande sektioner kommer jag istället att presentera tidningarna Hertha och Tidevarvet, samt vilka upplagor som har använts i denna studie. 3.2 Hertha Hertha började ges ut år 1914 och fungerade som tidskrift för Fredrika - Bremer- Förbundet. 28 Tidskriftens historia tog dock sin början några decennier tidigare, då Sophie Adlersparre - Leijonhufvud startade Tidskrift för hemmet. 29 Kvinnans rättigheter i samhället, tillsammans med litteratur och debatt, var tidskriftens huvudområde. 30 År 1884 grundade Adlersparre Fredrika - Bremer - Förbund, och två år senare ändrades tidskriftens namn till Dagny, samtidigt som den kom att fungera 26 Jørgensen, M. & Phillips, L. (2002) s Jørgensen, M. & Phillips, L. (2002) s Hertha från hämtad Fredrika- Bremer- Förbund tidskrift Hertha från hämtad Jmfr. Digitalt arkiv över äldre svenska kvinnotidskrifter ur hämtad med Fredrika- Bremer- Förbund tidskrift Hertha från hämtad

14 som förbundets pressorgan. Dagny kom så småningom att ges ut veckovis i samarbete med olika kvinnoorganisationer, men när konkurrensen ledde till en prenumerationsminskning bestämde Fredrika- Bremers- Förbundet att utge en tidskrift ensam. År 1914 startades Hertha, som döptes efter Fredrika Bremers roman med samma titel. 31 Enligt det digitala arkivet efter svenska kvinnotidskrifter fortsatte tidskriften att följ samma spår som sina föregångar Tidskrift för Hemmet och Dagny genom att ge ut förbundsmeddelande samt artiklar anknutna till kvinnosaken, kultur och samhället. Fredrika- Bremer- Förbundets hemsida poängterar däremot att Hertha fokuserade nu på bevakningen av olika reformer som skulle bidra till en ökad jämställdhet mellan män och kvinnor. Detta arbete fortsatte även under 1930-talet trots tidskriften begränsade resurser. 32 Hertha ges ut även idag, dock endast i digital form sedan I min undersökning ingår samtliga nummer utgivna mellan Januari 1930 och December Tidskriften utkom tio gånger om året, en gång om månad varje månad utom under Juli och Augusti, vilket leder till en total av 60 undersökta nummer. Reklam är det enda materialet som ligger till grund för denna uppsats, och därför har samtliga reklamannonser analyserats. På vilket sätt denna analys har bedrivits kommer jag att återkomma till i kapitlets fjärde sektion. 3.3 Tidevarvet Tidningen Tidevarvet utgavs mellan 1923 och 1936 och var ursprungligen knuten till Frisinnade Kvinnors Riksförbund. I början på 1930-talet bestod organisationen av olika vänsterorienterade kvinnogrupper, och kom därför att kallas för Svenska Kvinnors Vänsterförbund (SKV). Tidevarvet var en radikal politisk veckotidning som tog avstånd från klass- och rasbaserade förtryck samt från våld och diktatur, samtidigt som den propagerade för demokrati, pacifism och rättvisa i samhället. De publicerade texterna kunde vara allt från analytiska och informerande till kommenterade och ironiska och kom, tillsammans med tidningens redaktion, att bli en kvinnlig mötesplats där tankar, idéer och kontakter kunde utbytas. Tidningen hade under hela sin utgivningstid ekonomiska svårigheter, som dock verkade försvåras i början av 31 Fredrika- Bremer- Förbund tidskrift Hertha från hämtad Jmfr. Digitalt arkiv över äldre svenska kvinnotidskrifter ur hämtad med Fredrika- Bremer- Förbund tidskrift Hertha från hämtad Hertha från hämtad

15 1930-talet, då man bland annat blev tvungen att ställa in några nummer. De olika svårigheterna ledde så småningom till att Tidevarvet lades ner I min undersökning ingår 72 nummer av Tidevarvet utgivna mellan Januari 1930 och December Den ursprungliga tanken bakom detta val var att kunna analysera ett nummer för varje månad. Gemensamt för de flesta av dessa nummer är att de är utgivna under månadens första vecka. Användningen av detta kategoriseringssystem försvårades dock av Tidevarvets utgivningsdag. Eftersom tidningen enbart utkom under helgfria lördagar, kunde två nummer ibland utges ihop. Om den första lördagen i månaden var en helg, blev veckans nummer utgett ihop med den tidigare månadens sista upplaga. På grund av dessa utgivningsregler är några av de analyserade tidningsnummer publicerade under månadens andra vecka, istället för under den första. 35 Utöver dessa praktiska val har arbetet med de presenterade källorna även inneburit vissa metodiska överväganden, som jag kommer att diskutera i följande sektion. 3.4 Urval och avgränsningar. Hertha och Tidevarvet presenterar ett antal skillnader och likheter som bör tas i beaktning vid analysen av deras reklamannonser. Medan den ena fokuserade på jämställdheten mellan män och kvinnor, propagerade den andra för pacifism och demokrati med aktiva ställningstaganden mot våld och förtryck. 36 Gemensamt för båda tidningar var dock deras strävan att få fram kvinnornas röst, om än på olika sätt. Med tanke på dessa skillnader och likheter blir möjligheten att använda Hertha och Tidevarvet som källor för ett och samma arbete beroende i allra högsta grad på de använda frågeställningarna. Eftersom både tidningar fokuserar på kvinnornas verksamheter, kan det antas att även de publicerade reklamannonserna kretsar till viss mån kring dessa. På detta sätt blir reklam ett källmaterial som möjliggör en analys av de olika områdena inom vilka kvinnor förväntades närvara samt, följaktligen, av deras roller i samhället, vilket även är syfte för denna studie. Genom en kategorisering av de verksamheter som presenteras i reklamannonserna blir det dessutom möjligt att 34 Andersson,I (1999) Tidevarvet - plattform för ett vapenlöst uppror i Presshistorisk årsbok 1999 s De nummer som inte är utgivna under månadens första vecka är följande: Tidevarvet 1931 n.15, n.32 ; Tidevarvet 1932 n.11 (Observera att n. 10 saknas i arkivet); Tidevarvet 1933 n. 30 (Tidevarvet utkom ej under första vecka i Augusti 1933). 36 Tidevarvet kom bland annat att fungera som en plattform för fredsaktioner Se Andersson, I.(1999) s

16 analysera vilka av dessa som är knutna till en privat respektive offentlig arena och besvara, på detta sätt, uppsatsens primära frågeställning. En annan skillnad mellan Hertha och Tidevarvet som skulle kunna påverka uppsatsens resultat är antalet utgivningsnummer per år samt antalet sidor i varje upplaga. Hertha utkom, som tidigare beskrivit, endast tio gånger om året, medan det utgavs femtiotvå nummer av Tidevarvet varje år. Den förstnämnda tidningen utkom vanligtvis med trettiosidiga upplagor, medan Tidevarvets nummer innehöll mellan fyra och sex sidor. Dessa skillnader skulle på olika sätt kunna påverka studiens resultat, å andra sida bör det dock betonas av Tidevarvet utkom vanligtvis fyra gånger om månad, vilket leder till en total av sidors tidning per månad. Detta kan i min mening jämna ut den ursprungliga skillnaden i sidantalet mellan de två analyserade tidningarna. Dessutom baseras denna studie på kvalitativa, snare än kvantitativa, undersökningar. Även om en viss kategorisering av de olika reklamannonser förekommer, är det inte deras antal som utgör fokus för denna undersökning. Kategoriseringen blir snarare ett sätt att upptäcka och definiera de olika diskurserna om privata och offentliga kvinnoroller som kan återfinnas i de analyserade tidningarna. Utöver dessa metodiska överväganden angående användningen av Hertha och Tidevarvet som undersökningsmaterial, vill jag också lyfta fram på vilket sätt uppsatsens källor har tagits fram och analyserats. Arbetet med denna uppsats påbörjades i februari 2011, då jag först kom i kontakt med tidningarna Hertha och Tidevarvet. Dessa hämtades ur det digitala arkivet över äldre svenska kvinnotidskrifter, och materialet har därför blivit analyserat i digitaliserad form. Efter att ha samlat reklamannonser från sextio nummer av Hertha samt sjuttiotvå av Tidevarvet har jag analyserat och kategoriserat samtliga av dessa med utgångspunkt i Bourdieus, Faircloughs och Habermas teorier (kapitel 4). Det är dock viktigt att poängtera att denna uppsats presenterar och diskuterar enbart ett fåtal av de annonserna som har tagits med i undersökningen, ett val som har gjorts av olika anledningar. För det första omöjliggör det höga antalet annonser en analys av var och en av de presenterade varorna och tjänster. Jag har därför valt att fokusera på samt diskutera de reklamannonser som är mest återkommande. Utifrån detta representativa material blir det dessutom möjligt att diskutera vilka kvinnoroller som var rådande, och därför ofta representerade, i Herthas och Tidevarvets reklamannonser. Innan jag går vidare med en sammanfattning av detta avsnitt, tänker jag dock tydliggöra på vilket sätt jag förhåller mig till mitt undersökningsmaterial, samt till 16

17 dess diskussion och analys. Som tidigare påpekat, utgör reklam uppsatsens primära utgångspunkt. Även om detta kan bidra till att få fram nya kunskaper om kvinnans olika roller inom den privata och den offentliga sfären, bör man inte förväxla reklamannonser med deras faktiska påverkan på verkligheten. I min analys och diskussion betraktar jag därför mitt material som ett system med egna strukturer. Jag är medveten om att reklam har möjligheten att påverka individernas liv, å andra sidan är detta ingen självklar företeelse. Min analys och diskussion fokuserar därför på reklamvärlden, samtidigt som jag hoppas kunna relatera mina slutsatser till mellankrigstidens kvinnors vardagsliv och verklighet. Jag kommer att återkomma till förhållandet mellan reklam och verkligheten längre fram i uppsatsen, men låt mig nu sammanfatta avsnittets innehåll. Sammanfattningsvis för denna sektion, kan tidningen Hertha och Tidevarvet anses vara lämpliga att användas i förhållande till uppsatsens syfte och frågeställningar. Båda tidskrifter fokuserar på kvinnornas verksamheter, något som möjligtvis kan återfinnas även i deras reklam. Dessa kan därför användas som material för att analysera mellankrigstidens kvinnor och deras privata respektive offentliga roller. För att kunna besvara uppsatsens frågeställning, har samtliga reklamannonserna från de använda tidningar analyserats, samtidigt som enbart ett fåtal av dem presenteras och diskuteras i föreliggande uppsatsen. Efter att ha diskuterat valet av det empiriska materialet blir det i min mening nödvändigt att introducera även den analyserade tidsperioden, genom att bland annat förklara varför den kan vara intressant att analysera utifrån uppsatsens syfte och frågeställningar En tid av förändringar. Mitt val att avgränsa föreliggande studien till den sexåriga tidsperioden baseras på två grundläggande utgångspunkter: mitt föregående arbete med den nationalsocialistiska tidskriften Vår Kamp samt de samhälleliga förändringar som introducerades i Sverige vid denna tidpunkt. I min föregående uppsats har jag undersökt de olika kvinnobilder som återfanns i Vår Kamp under tidsperioden Dessa analyserades sedan med hjälp av ett intersektionellt perspektiv, vilket gav mig möjligheten att upptäcka den mångfacetterade kvinnovärld som återgavs i tidningen. När det kommer till de olika kvinnobilder som fanns representerade i tidningen, var den om kvinnan som ansvarig 17

18 för hemmet och familjen den mest återkommande. 37 Med detta resultat som utgångspunkt, blir det i min mening intressant att fördjupa sig i de olika kvinnoroller som fanns representerade i den samtida pressen. Eftersom den föreliggande uppsatsens begränsade längd omöjliggör en analys av 1930-talet i sin helhet har jag valt att enbart fokusera på tidsperioden Genom att analysera de reklamannonser som återfinns i några av Herthas och Tidevarvets upplagor från denna period hoppas jag kunna bringa fram fler kunskaper om kvinnans olika roller inom den privata respektive offentliga sfären. Att fördjupa sig i denna tidsperiod innebär dessutom att undersöka en tid då kvinnan och hennes ställning i samhället var omdiskuterad. Motioner för att bland annat reglera kvinnans ställning i arbetslivet präglade Sveriges riksdag i början av 1930-talet. Både höger- och vänsterorienterade partier försökte på detta sätt avskaffa den gifta kvinnans rätt till arbete, något som förenade borgerliga och socialistiska kvinnor i kampen för att behålla denna rätt. 38 Men kvinnans ställning var inte det enda området i förändring. Ekonomiska kriser hade bidragit till en minskning i födelsetalen och till en oro för befolkningens framtid som så småningom ledde till den rasbiologiska grundsynen som de flesta intellektuella delade under 1930-talet. Den ursprungliga oron för att främmande element skulle blandas med den så kallade svenska folkstammen förändrades till att slutligen bli ett intresse för de olika element inom det svenska samhället, med ett särskilt fokus på de som definierades som dåliga. Exempel på dessa sociala förändringar menar jag återfinns i några av de lagar som stadgades under perioden De som här kan nämnas är bland annat införandet av moderskapspenningen (1931)samt den första steriliseringslagen (1934). 39 Den undersökta perioden är med andra en tid av samhälleliga förändringar som verkar hitta sin utgångspunkt i perspektiv som genus, klass, samt etnicitet. Kvinnans rätt att arbeta samt steriliseringslagen är två exempel på de samtida diskussioner som påverkades av de nämnda perspektiven. Att undersöka de reklamannonser som återfinns i Hertha och Tidevarvet kan därför bidra med nya kunskaper om kvinnans olika roller under en tid då hennes ställning och roller var omdiskuterat. Vidare, blir det även möjligt att analysera klassens och etnicitetens påverkan på dessa diskussioner. Slutligen, är jag 37 Laviola, A (2011) 38 Ohlander, AS & Strömberg U.B (2008) Tusen svenska kvinnoår. Svensk kvinnohistoria från vikingatid till nutid. s Rydström, J & Tjeder, D. (2009) Kvinnor, män och alla andra. En svensk genushistoria s. 142; ;149; 18

19 medveten om att en liknande underökning skulle kunna utföras med utgångspunkt i andra tidsperioder. Å andra sidan vill jag hävda att början på 1930-talet lämpar sig väl för mitt val av syfte och frågeställningar, bland annat på grund av de olika samhälleliga diskussioner som nämns i detta avsnitt. Innan jag avslutar denna sektion, vill jag först sammanfatta med några ord det som har tagits upp i detta kapitel. Uppsatsens metodiska utgångspunkter baseras på Faircloughs diskursanalys, vilken används för att undersöka Herthas och Tidevarvets reklamannonser under åren Tidsperioden har valts ut på grund av de sociala förändringarna som ägde rum i Sverige i början på 1930-talet. Undersökningens och analysens fokus riktar sig till de kvalitativa aspekter av källmaterialet, det vill säga vad de olika annonserna kan berätta om kvinnors privata och offentliga roller i mellankrigstidens svenska samhälle. De reklamannonserna som presenteras i resultatkapitlet är ett representativt urval av det analyserade källmaterialet. Efter att ha diskuterat de använda källor och metoder, kommer jag i nästa kapitel att fördjupa mig på de teorier som utgör studiens tolkningsramar. 19

20 4. TEORIER OCH BEGREPP Föreliggande teorikapitel kommer att klargöra på vilket sätt olika teorier och begrepp har använts i denna uppsats. I första sektionen kommer jag att fördjupa mig i Faircloughs tankar om diskursordning i media (och, följaktligen, i pressen), medan kapitlets andra del kommer att fokusera på Habermas definitioner av privata respektive offentliga områden Vidare kommer de bourdieuska begrepp att behandlas, och kapitlet kommer sedan att avslutas med en diskussion kring ett intersektionellt perspektiv baserat på genus, klass samt etnicitet. 4.1 Faircloughs diskursordning i media I kapitel 3 har jag introducerat användningen av diskursordning som metod utifrån Jörgensens och Phillips beskrivningar. I detta avsnitt kommer jag att klargöra på vilket sätt Faircloughs tankar om diskursordningar används som teoretisk utgångspunkt för denna uppsats. Vidare, kommer jag att knyta de presenterade metodiska och teoretiska utgångspunkterna till undersökningen av media, samt följaktligen av pressen och reklam. I sin bok Media Discourse behandlar Norman Fairclough diskursordningen i förhållande till olika media. För att kunna förstå det nämnda förhållandet är det dock nödvändigt att först undersöka författarens definition av diskurs. Med denna term vill Fairclough beskriva inte bara muntligt och skriftligt språk, utan även dess visuella varianter som bilder, diagram och fotografier, samt all form av icke verbal kommunikation. Genom att omfatta olika typer av språk och kommunikationssätt, blir diskurser en form av social praktik, något som i sin tur innebär att språket både påverkar, samt påverkas, av övriga sociala faktorer. När det kommer till texter, är det sociala identiteter, sociala faktorer samt olika kunskap - och trossystem som påverkar samt påverkas av språket (diskurser). Även i texter är det möjligt att återfinna diskursordningar inom vilka olika typer av diskurser kan hållas isär eller blandas. Liknande isarhållande och blandade processer kan ske även i förhållande till olika diskursordningar, något som Fairclough knyter till medier och deras position. Eftersom dessa befinner sig i ett läge mellan privata diskursordningar å ena sidan, och offentliga sådana åt den andra, måste medias förhållande och gränser till båda diskursordningar omdefinieras ständigt. Denna process leder till att olika privata och offentliga diskurser påverkar varandra samt bidrar, i sin tur, till olika samhälleliga och kulturella förändringar. Ett exempel på den nämnda påverkan och förändringar 20

Att skriva en vetenskaplig rapport

Att skriva en vetenskaplig rapport Att skriva en vetenskaplig rapport Eventuell underrubrik Förnamn Efternamn Klass Skola Kurs/ämnen Termin Handledare Abstract/Sammanfattning Du skall skriva en kort sammanfattning som är en koncentrerad

Läs mer

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 Uppsala universitet Institutionen för moderna språk VT11 Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 För betyget G skall samtliga betygskriterier för G uppfyllas.

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt Kursplan ENGELSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att deltagarna utvecklar språk- och omvärldskunskaper så att de kan, vill och vågar använda engelska i olika situationer och

Läs mer

Att skriva uppsats! En handledning i konsten att skriva en uppsats

Att skriva uppsats! En handledning i konsten att skriva en uppsats Att skriva uppsats! En handledning i konsten att skriva en uppsats Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Dispositionen av en uppsats... 4 Titelsida... 4 Sammanfattning / abstract... 4 1. Inledning... 4 Syfte...

Läs mer

Utbildningsplan för Kandidatprogram i modevetenskap. 1. Identifikation Programmets namn Programmets engelska namn Omfattning i högskolepoäng

Utbildningsplan för Kandidatprogram i modevetenskap. 1. Identifikation Programmets namn Programmets engelska namn Omfattning i högskolepoäng Utbildningsplan för Kandidatprogram i modevetenskap 1. Identifikation Programmets namn Programmets engelska namn Omfattning i Nivå Programkod Kod på inriktning Beslutsuppgifter Ändringsuppgifter Kandidatprogram

Läs mer

Teoretiska perspektiv på socialpolitiken (allmän och fördjupad del, 6 + 4 sp.)

Teoretiska perspektiv på socialpolitiken (allmän och fördjupad del, 6 + 4 sp.) Teoretiska perspektiv på socialpolitiken (allmän och fördjupad del, 6 + 4 sp.) Kursansvariga: Professor Mikael Nygård och doktorand Mathias Mårtens Syfte Kursen är ett led i förberedelsen inför att skriva

Läs mer

Estetiska programmet (ES)

Estetiska programmet (ES) Estetiska programmet (ES) Estetiska programmet (ES) ska utveckla elevernas kunskaper i och om de estetiska uttrycksformerna och om människan i samtiden, i historien och i världen utifrån konstnärliga,

Läs mer

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I ENGELSKA MED DIDAKTISK INRIKTNING. Filosofiska fakultetsnämnden - ordförande 2012-05-03

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I ENGELSKA MED DIDAKTISK INRIKTNING. Filosofiska fakultetsnämnden - ordförande 2012-05-03 ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I ENGELSKA MED DIDAKTISK INRIKTNING Filosofiska fakultetsnämnden - ordförande 2012-05-03 1 Ämnesområde Engelska med didaktisk inriktning har sina tyngdpunkter

Läs mer

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

ÄSVA51, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, 61-90 hp, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle

ÄSVA51, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, 61-90 hp, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle Humanistiska och teologiska fakulteterna ÄSVA51, Svenska IV, GY, 30 högskolepoäng Swedish IV, 61-90 hp, for Upper Secondary School Teaching, 30 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen

Läs mer

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen RELIGIONSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

Hur skriver man en vetenskaplig uppsats?

Hur skriver man en vetenskaplig uppsats? Kullagymnasiet Projektarbete PA1201 Höganäs 2005-01-19 Hur skriver man en vetenskaplig uppsats? Anna Svensson, Sp3A Handledare: Erik Eriksson Innehållsförteckning 1. Inledning sid. 1 - Bakgrund - Syfte

Läs mer

Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport

Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport Eventuell underrubrik Förnamn Efternamn Klass Skola Kurs/ämnen Termin Handledare Abstract/Sammanfattning Du skall skriva en kort

Läs mer

Att skriva uppsats 31:januari

Att skriva uppsats 31:januari Att skriva uppsats Du ska nu skriva en teknikuppsats för att ta reda på inom vilka områden datorer används i. Ta reda på hur tekniska system i samhället förändrats över tid och vilka drivkrafter som ligger

Läs mer

Religionskunskap. Syfte

Religionskunskap. Syfte Religionskunskap Syfte Religion och livsåskådning är en central del av mänsklig kultur. Människor har i alla tider och i alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

Arkiv som läromedel. Cathrin Backman Löfgren Västerås, maj 2013

Arkiv som läromedel. Cathrin Backman Löfgren Västerås, maj 2013 Arkiv som läromedel Cathrin Backman Löfgren Västerås, maj 2013 En till en satsning startade år 2007 - Lärardatorer PIM - Elevdatorer Fronter, Smartboard Ca. 2 000 elever http://publicdomainreview.org/2012/06/30/france-in-the-year-2000-1899-1910/

Läs mer

Karlstads universitet Samhällskunskap för lärare åk 7-9, 90 hp (1-90) Ingår i Lärarlyftet 90 högskolepoäng

Karlstads universitet Samhällskunskap för lärare åk 7-9, 90 hp (1-90) Ingår i Lärarlyftet 90 högskolepoäng Karlstads universitet Samhällskunskap för lärare åk 7-9, 90 hp (1-90) Ingår i Lärarlyftet 90 högskolepoäng Målgrupp Du som har behörighetsgivande lärarexamen och undervisar i samhällskunskap i åk 7-9 utan

Läs mer

Metoduppgift 4: Metod-PM

Metoduppgift 4: Metod-PM Metoduppgift 4: Metod-PM I dagens samhälle, är det av allt större vikt i vilken familj man föds i? Introduktion: Den 1 januari 2013 infördes en reform som innebar att det numera är tillåtet för vårdnadshavare

Läs mer

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Josefine Möller och Meta Bergman 2014 Nu på gymnasiet ställs högra krav på dig när du ska skriva en rapport eller uppsats. För att du bättre ska vara förberedd

Läs mer

TEKNISKA MUSEETS POLICY FÖR DOKUMENTATION, INSAMLING OCH GALLRING

TEKNISKA MUSEETS POLICY FÖR DOKUMENTATION, INSAMLING OCH GALLRING TEKNISKA MUSEETS POLICY FÖR DOKUMENTATION, INSAMLING OCH GALLRING Denna policy omfattar dokumentation samt insamling och gallring av föremål, skrivna dokument, arkivalier, fotografier, film, inspelat ljud,

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Kursinformation Svenska som andraspråk 3, ht 2015

Kursinformation Svenska som andraspråk 3, ht 2015 Kursinformation Svenska som andraspråk 3, ht 2015 Kurskoder: 9SAA11, 93SA51, 910G03 Här ges information om examinationsuppgifterna, beskrivning av hur en essä kan utformas, betygskriterier och litteraturlistor.

Läs mer

ISBN 978-97-47-11646-1 2015 Nils Nilsson, Jan-Olof Andersson och Liber AB. Första upplagan

ISBN 978-97-47-11646-1 2015 Nils Nilsson, Jan-Olof Andersson och Liber AB. Första upplagan LÄRARHANDLEDNING LEDARSKAP OCH ORGANISATION ISBN 978-97-47-11646-1 2015 Nils Nilsson, Jan-Olof Andersson och Liber AB REDAKTION Anders Wigzell FORMGIVNING Eva Jerkeman PRODUKTION Adam Dahl ILLUSTRATIONER

Läs mer

Inträdesförhöret i socialt arbete vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet 2012.

Inträdesförhöret i socialt arbete vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet 2012. Inträdesförhöret i socialt arbete vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet 2012. Inträdesförhöret består av två (2) frågor. Båda frågorna skall besvaras. Vardera frågan kan

Läs mer

PRÖVNINGSANVISNINGAR

PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Företagsekonomi 2 PRÖVNINGSANVISNINGAR Kurskod FÖRFÖR2 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Prövning Skriftlig del Muntlig del Kontakt med examinator Bifogas E2000 Classic Företagsekonomi 2, Faktabok

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar

Läs mer

Hemlöshetens politik - lokal policy och praktik

Hemlöshetens politik - lokal policy och praktik Cecilia Löfstrand Hemlöshetens politik - lokal policy och praktik A 390913 ÉGALITÉ Innehåll Tabell- och figurförteckning i kapitel 1-10 10 Förord 11 DEL L PROBLEM OCH METOD 15 1 Inledning: policy, problem

Läs mer

Checklista. Hur du enkelt skriver din uppsats

Checklista. Hur du enkelt skriver din uppsats Checklista Hur du enkelt skriver din uppsats Celsiusskolans biblioteksgrupp 2013 När du skriver en uppsats är det några saker som är viktiga att tänka på. Det ska som läsare vara lätt att få en överblick

Läs mer

Material från www.etthalvtarkpapper.se

Material från www.etthalvtarkpapper.se Svenska 1 Litterär förståelse och litterära begrepp Centralt innehåll och kunskapskrav I det centrala innehållet för svenska 1 anges Skönlitteratur, författad av såväl kvinnor som män, från olika tider

Läs mer

Kursbeskrivning ht 2014 + vt 2015 Dnr 61-2013:819

Kursbeskrivning ht 2014 + vt 2015 Dnr 61-2013:819 Kursbeskrivning ht 2014 + vt 2015 Lärosätets namn Högskolan Kristianstad Kursens namn Hem- och konsumentkunskap för lärare årskurs 4-6, 30 hp (1-30). Ingår i Lärarlyftet II. Antal högskolepoäng 30 hp Målgrupp

Läs mer

Titel: Undertitel: Författarens namn och e-postadress. Framsidans utseende kan variera mellan olika institutioner

Titel: Undertitel: Författarens namn och e-postadress. Framsidans utseende kan variera mellan olika institutioner Linköping Universitet, Campus Norrköping Inst/ Kurs Termin/år Titel: Undertitel: Författarens namn och e-postadress Framsidans utseende kan variera mellan olika institutioner Handledares namn Sammanfattning

Läs mer

3. Kursplaner 3.1 BILD. Syfte

3. Kursplaner 3.1 BILD. Syfte BL BILD 3. Kursplaner 3.1 BILD Bilder har stor betydelse för människors sätt att tänka, lära och uppleva sig själva och omvärlden. Vi omges ständigt av bilder som har till syfte att informera, övertala,

Läs mer

Vad är professionell kunskap? Ivor F. Goodson och Studentlitteratur 2005

Vad är professionell kunskap? Ivor F. Goodson och Studentlitteratur 2005 Del 1 Vad är professionell kunskap? Kapitel 1: Introduktion: olika former av professionell kunskap I detta inledande kapitel ges en översikt över synen på professionell kunskap med avseende på undervisning

Läs mer

LEDARSKAP OCH ORGANISATION

LEDARSKAP OCH ORGANISATION LEDARSKAP OCH ORGANISATION Ämnet ledarskap och organisation är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom företagsekonomi, psykologi, sociologi och pedagogik. Med hjälp av begrepp, teorier

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i ÖREBRO UNIVERSITET Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i HANDIKAPPVETENSKAP Disability Science Studieplanen har fastställts av Fakultetsnämnden för humaniora och socialvetenskap den 3 maj 2007

Läs mer

Den akademiska uppsatsen

Den akademiska uppsatsen Den akademiska uppsatsen Skrivprocessen Uppsatsens struktur Språk och stil Källor och referenser Skrivprocessen förstadium skrivstadium efterstadium Förstadium Analysera situationen: 1. Vad har jag för

Läs mer

Studieplan för utbildning på forskarnivå i Psykologi

Studieplan för utbildning på forskarnivå i Psykologi Fakulteten för Ekonomi, kommunikation och IT Studieplan för utbildning på forskarnivå i Psykologi (Doctoral studies in Psychology) Studieplanen är fastställd av fakultetsnämnden vid Fakulteten för ekonomi,

Läs mer

Genusforskning i korta drag. Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning

Genusforskning i korta drag. Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning Genusforskning i korta drag Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning Genusforskning i korta drag Vetenskapsrådets kommitté för genusforskning 2005-02-18 Genusforskning är ett ungt och expanderande

Läs mer

Skrivguide. Tillhör:

Skrivguide. Tillhör: Skrivguide Tillhör: Inledning Den här skrivguiden är till för att vägleda dig när du gör skriftliga arbeten här på Sven Eriksonsgymnasiet. Vilket ämne du än skriver om är alltid målet att du ska utöka

Läs mer

Innehåll. Studiens syfte 17 Avhandlingens innehåll och disposition 18

Innehåll. Studiens syfte 17 Avhandlingens innehåll och disposition 18 Innehåll Förord 11 Introduktion 15 Studiens syfte 17 Avhandlingens innehåll och disposition 18 Angränsande forskningsfält 21 Rekrytering 21 Informell rekrytering 23 Formella och informella inslag i en

Läs mer

Kurs 1. Informationsförmedlingens vetenskapliga och sociala sammanhang, 30.0 hp

Kurs 1. Informationsförmedlingens vetenskapliga och sociala sammanhang, 30.0 hp Kurs 1. Informationsförmedlingens vetenskapliga och sociala sammanhang, 30.0 hp (Gäller ht-14) För godkänt kursbetyg ska den studerande avseende kunskap och förståelse känna till och redogöra för: - grundlinjen

Läs mer

Kursplan - Grundläggande engelska

Kursplan - Grundläggande engelska 2012-11-02 Kursplan - Grundläggande engelska Grundläggande engelska innehåller fyra delkurser, sammanlagt 450 poäng: 1. Nybörjare (150 poäng) GRNENGu 2. Steg 2 (100 poäng) GRNENGv 3. Steg 3 (100 poäng)

Läs mer

Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport

Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport Webbsystems inverkan på innehåll och användbarhet på webbplatser - oppositionsrapport Respondenter: Emma Henriksson och Ola Ekelund Opponenter: Eva Pettersson och Johan Westerdahl Sammanfattande omdöme

Läs mer

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd?

Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Vem är jag i skolan? Om elevers sökande efter identitet. Hur uppfattas jag av andra genom mitt kroppsspråk och attityd? Ju mer vi lär barnen om det icke- verbala språket, kroppsspråket, desto skickligare

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1

UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng. Master Program in Educational Work 60 credits 1 UTBILDNINGSPLAN Magisterprogram i pedagogiskt arbete 60 högskolepoäng Master Program in Educational Work 60 credits 1 Fastställd i Områdesnämnden 2015-XX-XX Gäller fr.o.m. HT 2015 1. PROGRAMMETS MÅL 1.1.

Läs mer

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA Ämnet syftar till att berätta och förklara historien och dess betydelse för människor genom tiderna. MÅL ATT UPPNÅ ÅR 7 1. Kan kortfattat beskriva den Franska revolutionen

Läs mer

Socionomutbildningars svar på IMH:s sju frågor om hur hedersförtrycket och arbetet mot detta samhällsproblem behandlas i utbildningarna

Socionomutbildningars svar på IMH:s sju frågor om hur hedersförtrycket och arbetet mot detta samhällsproblem behandlas i utbildningarna Socionomutbildningars svar på IMH:s sju frågor om hur hedersförtrycket och arbetet mot detta samhällsproblem behandlas i utbildningarna I detta svarshäfte finns svar från: Ersta/Sköndals Högskola Frågor

Läs mer

Prövning i sociologi

Prövning i sociologi Prövning i sociologi Prövningsansvarig lärare :Elisabeth Bramevik Email: elisabeth.m.bramevik@vellinge.se Så går prövningen till: Efter att du anmält dig till prövningen via länken på Sundsgymnasiets hemsida,

Läs mer

Vad finns det för kritik mot Liberalismen?

Vad finns det för kritik mot Liberalismen? Vad finns det för kritik mot Liberalismen? Inledning och syfte Uppgiften går ut på att formulera en politisk-filosofisk forskningsfråga med hjälp utav de problem som vi stött på under kursen gång. Efter

Läs mer

JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN. Lärgruppsplan

JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN. Lärgruppsplan JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN Lärgruppsplan JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN Jämställdhet innebär att kvinnor och män, flickor och pojkar har lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter inom alla väsentliga

Läs mer

Kompletteringsuppgifter för missade seminarier/verkstäder för VVV1

Kompletteringsuppgifter för missade seminarier/verkstäder för VVV1 Kompletteringsuppgifter för missade seminarier/verkstäder för VVV1 Kompletteringsuppgiften kan göras i grupp (om ni är flera som vill komplettera) eller enskilt. Har du inte gjort förseminarieuppgiften

Läs mer

Inkludering. Vi söker oss ofta till dem. ÄRgemenskap

Inkludering. Vi söker oss ofta till dem. ÄRgemenskap Inkludering handlar om social gemenskap och olikhet berikar en grupp. Det menar professor Claes Nilholm. På Nossebroskolan har professor Bengt Persson dessutom kunnat se att det gynnar elevernas måluppfyllelse.

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

Matris i engelska, åk 7-9

Matris i engelska, åk 7-9 E C A HÖRFÖRSTÅELSE Förstå och tolka engelska tydliga detaljer i talad engelska och i måttligt tempo. väsentliga detaljer i talad engelska och i måttligt tempo. Kan förstå såväl helhet som detaljer i talad

Läs mer

Bakgrund Samma möjligheter i idrottsföreningen Därför ska vi arbeta med likabehandling Kompetens: Konkurrens: Klimat:

Bakgrund Samma möjligheter i idrottsföreningen Därför ska vi arbeta med likabehandling Kompetens: Konkurrens: Klimat: Utbildningsfolder: Bakgrund Gävle kommun har beslutat att ta ett helhetsgrepp kring likabehandling och jämställd idrott. Syftet är att arbetet som sker föreningsvis ska stärka idrottsföreningarna genom

Läs mer

Samhällsvetenskapliga tankebegrepp

Samhällsvetenskapliga tankebegrepp Samhällsvetenskapliga tankebegrepp Vem är jag? Johan Sandahl Samhällskunskapslärare på Globala gymnasiet i Stockholm. Lärarutbildare på Stockholms universitet. Att ta sig an världen Lärare diskuterar innehåll

Läs mer

Svensk Biblioteksförenings studiepaket. Olika syn på saken. Folkbiblioteket bland användare, icke-användare och personal

Svensk Biblioteksförenings studiepaket. Olika syn på saken. Folkbiblioteket bland användare, icke-användare och personal Svensk Biblioteksförenings studiepaket Olika syn på saken Folkbiblioteket bland användare, icke-användare och personal 2 Välkommen till studiepaketet Olika syn på saken! Svensk Biblioteksförening ska främja

Läs mer

översikt som visar centralt innehåll i GY 11 i relation till innehåll i Ämnets syfte 1 SVENSKA RUM 1

översikt som visar centralt innehåll i GY 11 i relation till innehåll i Ämnets syfte 1 SVENSKA RUM 1 Tala & SAMTALA Ämnets syfte översikt som visar centralt innehåll i GY 11 i relation till innehåll i KURSLÄROMEDLET Svenska rum 1. Svenska rum 1, allt-i-ett-bok Kunskapskrav 1. Förmåga att tala inför andra

Läs mer

Styrelserepresentation i Malmö föreningsliv

Styrelserepresentation i Malmö föreningsliv Malmö stad Fritidsförvaltningen Handläggande avd: Föreningsavdelningen Ärende nr: 16 Datum: 2012-08-14 Ärende: Styrelserepresentation i Malmö sliv Sammanfattning: I verksamhetsplan 2012 har förvaltningens

Läs mer

STOR BLANDNING LIKA BEHANDLING. Arbetsmaterial 4R

STOR BLANDNING LIKA BEHANDLING. Arbetsmaterial 4R STOR BLANDNING LIKA BEHANDLING Arbetsmaterial 4R Stor blandning lika behandling Arbetsmaterial 4R Samma nivå samma möjligheter Arbetet som din förening står inför borde inte behövas. Ni ska säkerställa

Läs mer

Beskrivning av kurs ht 2015 2014-10-27

Beskrivning av kurs ht 2015 2014-10-27 Beskrivning av kurs ht 2015 Lärosätets namn Högskolan Kristianstad Kursens namn Hem- och konsumentkunskap för lärare årskurs 1-3, 30 hp (1-30). Ingår i Lärarlyftet. Antal högskolepoäng 30 hp Målgrupp Lärare

Läs mer

SVENSKA. Ämnets syfte

SVENSKA. Ämnets syfte SVENSKA Kärnan i ämnet svenska är språk och litteratur. Språket är människans främsta redskap för reflektion, kommunikation och kunskapsutveckling. Genom språket kan människan uttrycka sin personlighet,

Läs mer

Utbildningsplan för Kandidatprogrammet i Globala studier. 180 högskolepoäng. BA-program in Global Studies

Utbildningsplan för Kandidatprogrammet i Globala studier. 180 högskolepoäng. BA-program in Global Studies Institutionen för Globala Studier Utbildningsplan för Kandidatprogrammet i Globala studier 180 högskolepoäng Grundnivå BA-program in Global Studies 2(5) 1. Utbildningsprogrammets benämning och omfattning

Läs mer

Utbildningsplan för kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi

Utbildningsplan för kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi Utbildningsplan för kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi 1. Identifikation och grundläggande uppgifter Programmets namn: Kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi Programmets

Läs mer

Exempel på gymnasiearbete inom ekonomiprogrammet juridik

Exempel på gymnasiearbete inom ekonomiprogrammet juridik Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom ekonomiprogrammet juridik Barnets ställning i vårdnadstvister Elevens idé Martin har en idé om att göra sitt gymnasiearbete om barn

Läs mer

Utbildningsplan Benämning Benämning på engelska Poäng Programkod Gäller från Fastställd Programansvar Beslut Utbildningens nivå Inriktningar

Utbildningsplan Benämning Benämning på engelska Poäng Programkod Gäller från Fastställd Programansvar Beslut Utbildningens nivå Inriktningar Utbildningsplan 1 (6) Benämning Magisterprogrammet i politik och krig Benämning på engelska Masters Programme in Politics and War Poäng: 60 hp Programkod: 2PK15 Gäller från: Höstterminen 2015 Fastställd:

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan 3.2 Engelska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden,

Läs mer

Gymnasiearbete Datum. Uppsatsens rubrik. Ev. underrubrik. Ditt namn, klass Handledarens namn

Gymnasiearbete Datum. Uppsatsens rubrik. Ev. underrubrik. Ditt namn, klass Handledarens namn Gymnasiearbete Datum Uppsatsens rubrik Ev. underrubrik Ditt namn, klass Handledarens namn Sammanfattning En uppsats har en kort, inledande sammanfattning av hela arbetet. Den kommer inledningsvis men skrivs

Läs mer

KURSUTVÄRDERING AV UPPSATSARBETE OCH HANDLEDNING AVDELNINGEN FÖR PSYKOLOGI

KURSUTVÄRDERING AV UPPSATSARBETE OCH HANDLEDNING AVDELNINGEN FÖR PSYKOLOGI KURSUTVÄRDERING AV UPPSATSARBETE OCH HANDLEDNING AVDELNINGEN FÖR PSYKOLOGI Med detta frågeformulär vill vi få mer kunskap kring hur uppsatsarbete och handledning upplevs och fungerar vid ämnet psykologi.

Läs mer

Individuellt PM3 Metod del I

Individuellt PM3 Metod del I Individuellt PM3 Metod del I Företagsekonomiska Institutionen Stefan Loå A. Utifrån kurslitteraturen diskutera de två grundläggande ontologiska synsätten och deras kopplingar till epistemologi och metod.

Läs mer

Reell kompetens - grundläggande behörighet för utbildning till grundnivå Behörig på annat sätt!

Reell kompetens - grundläggande behörighet för utbildning till grundnivå Behörig på annat sätt! Reell kompetens - grundläggande behörighet för utbildning till grundnivå Behörig på annat sätt! 1 (5) Vad är det? Om du saknar den formella grundläggande behörigheten, dvs. du har t.ex. inte ett slutbetyg

Läs mer

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013 UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TILLHANDAHÅLLARAVDEL NINGEN SID 1 (8) 2012-10-12 KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013 Självvärdering av hur förskolan utifrån läroplanen skapar förutsättningar för

Läs mer

Centralt innehåll årskurs 7-9

Centralt innehåll årskurs 7-9 SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att

Läs mer

KURSPLAN Pedagogik, 31-60 hp, 30 högskolepoäng

KURSPLAN Pedagogik, 31-60 hp, 30 högskolepoäng 1(5) KURSPLAN Pedagogik, 31-60 hp, 30 högskolepoäng Education, 31-60, 30 credits Kurskod: LPEB17 Fastställd av: VD 2007-06-18 Gäller fr.o.m.: Ht 2011, Reviderad 2011-06-22 Version: 1 Utbildningsnivå: Utbildningsområde:

Läs mer

OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND.

OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND. 1 OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND. VARFÖR REGELBUNDNA UTVECKLINGSSAMTAL? Att förena olika krav Att förena kraven på kvalitet, effektivitet, kreativitet och arbetstillfredsställelse

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i ÖREBRO UNIVERSITET Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i RETORIK Rhetoric Studieplanen har fastställts av Fakultetsnämnden för humaniora och socialvetenskap den 14 juni 2007 (dnr CF 62-246/2007).

Läs mer

Övningar. till Välj rätt mänskliga rättigheter i offentlig verksamhet

Övningar. till Välj rätt mänskliga rättigheter i offentlig verksamhet Övningar till Välj rätt mänskliga rättigheter i offentlig verksamhet 2 / 10 Innehåll 1. Övningar en inledning 1.1. Cirkeldiskussion 1.2. Fyra hörn 1.3. Finanskrisen 1.4. Sortera 1.5. Stå upp för dina rättigheter

Läs mer

Klinisk psykologi. Klinisk psykologi - Psykologi 2a Inlämningsuppgift - SA13A Söderslättsgymnasiet, Trelleborg

Klinisk psykologi. Klinisk psykologi - Psykologi 2a Inlämningsuppgift - SA13A Söderslättsgymnasiet, Trelleborg Klinisk psykologi - Psykologi 2a Inlämningsuppgift - SA13A Söderslättsgymnasiet, Trelleborg Klinisk psykologi Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: Klinisk psykologi: psykisk

Läs mer

Utveckling av simulator för ärendehanteringssystem

Utveckling av simulator för ärendehanteringssystem Datavetenskap Opponent(er): Emil Danielsson & Patrik Lundberg Respondent(er): Niclas Hanold & Samiar Saldjoghi Utveckling av simulator för ärendehanteringssystem Oppositionsrapport, C/D-nivå 2005:xx 1

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi, 240 högskolepoäng

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi, 240 högskolepoäng Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi, 240 högskolepoäng Studieplanen är fastställd av samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden vid Göteborgs universitet den 2013-06-07 Inom ämnet ges

Läs mer

Mall för uppsatsskrivning 2013-2014

Mall för uppsatsskrivning 2013-2014 Mall för uppsatsskrivning 2013-2014 Exempel på framsida samt instruktioner Förnamn Efternamn Klass Entréskolan, Eskilstuna Datum Använd Infoga- menyn i Word och välj sidnummer för att lägga in sidnummer

Läs mer

DHGI!J*%$2(44!@!F-&&>$*6&6<1%(&5$,!5!KC4%.(4. A-C Ernehall, Fässbergsgymnasiet, Mölndal www.lektion.se

DHGI!J*%$2(44!@!F-&&>$*6&6<1%(&5$,!5!KC4%.(4. A-C Ernehall, Fässbergsgymnasiet, Mölndal www.lektion.se Svenska "#$%&'(&)*+'$,-*$,,*$.&'()/&0123-4)$*.56*$74$',$*(/'0118%59$*(0928,#$9'4('8%&'():;$%01.5,,&)*+''(%.88,,*

Läs mer

Ur sammanställning av delprojektet Organisationen som inkluderande eller exkluderande. Linnea Lundin. Del två, Verktyg för en öppnare organisation.

Ur sammanställning av delprojektet Organisationen som inkluderande eller exkluderande. Linnea Lundin. Del två, Verktyg för en öppnare organisation. Ur sammanställning av delprojektet Organisationen som inkluderande eller exkluderande. Linnea Lundin. Del två, Verktyg för en öppnare organisation. För att kunna arbeta med mångfald i organisationen är

Läs mer

Betygsskalan och betygen B och D

Betygsskalan och betygen B och D Betygsskalan och betygen B och D Betygsstegen B och D grundar sig på vad som står under och över i kunskapskraven för betygen E, C och A. Betygen B och D speglar en kunskapsprogression där eleven har påvisbara

Läs mer

Ekonomiprogrammet (EK)

Ekonomiprogrammet (EK) Ekonomiprogrammet (EK) Ekonomiprogrammet (EK) ska utveckla elevernas kunskaper om ekonomiska samhällsförhållanden, om företagens roll och ansvar, om att starta och driva företag samt om det svenska rättssamhället.

Läs mer

Sammanfattning. 1. Inledning

Sammanfattning. 1. Inledning Nationell strategi för arbetet med att digitalisera, digitalt bevara och digitalt tillgängliggöra kulturarvsmaterial och kulturarvsinformation 2012 2015 Sammanfattning Den nationella strategin för arbetet

Läs mer

KLASSISK GREKISKA SPRÅK OCH KULTUR

KLASSISK GREKISKA SPRÅK OCH KULTUR KLASSISK GREKISKA SPRÅK OCH KULTUR Ämnet klassisk grekiska språk och kultur är till sin karaktär ett humanistiskt ämne som förenar språk- och kulturstudier. Grekiska har varit gemensamt språk för befolkningen

Läs mer

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I INDUSTRIELL LOGISTIK. TFN-ordförande 2007-09-10

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I INDUSTRIELL LOGISTIK. TFN-ordförande 2007-09-10 ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I INDUSTRIELL LOGISTIK TFN-ordförande 2007-09-10 1 Ämnesområde Industriell logistik omfattar förädlingsflöden och deras styrning. Produktionsplanering, transportplanering,

Läs mer

Utveckling av ett grafiskt användargränssnitt

Utveckling av ett grafiskt användargränssnitt Datavetenskap Opponenter: Daniel Melani och Therese Axelsson Respondenter: Christoffer Karlsson och Jonas Östlund Utveckling av ett grafiskt användargränssnitt Oppositionsrapport, C-nivå 2010-06-08 1 Sammanfattat

Läs mer

Gymnasiearbetets titel (huvudrubrik)

Gymnasiearbetets titel (huvudrubrik) Risbergska skolan Program Gymnasiearbetets titel (huvudrubrik) Underrubrik Titeln på rapporten måste givetvis motsvara innehållet. En kort överrubrik kan förtydligas med en underrubrik. Knut Knutsson BetvetA10

Läs mer

Rapport för framställande av produkt eller tjänst

Rapport för framställande av produkt eller tjänst Rapport för framställande av produkt eller tjänst PA 1201 Det här är en vägledning för er som arbetat enskilt eller i en projektgrupp för framställande av produkt eller tjänst och ska skriva en projektrapport

Läs mer

Studieplan för forskarutbildningen i informatik vid IT-universitetet vid Göteborgs Universitet

Studieplan för forskarutbildningen i informatik vid IT-universitetet vid Göteborgs Universitet BESLUT 2008-09-18 Dnr G213 3740/08 Studieplan för forskarutbildningen i informatik vid IT-universitetet vid Göteborgs Universitet Studieplanen är fastställd av IT-universitetets fakultetsnämnd vid Göteborgs

Läs mer

Ekonomiprogrammet (EK)

Ekonomiprogrammet (EK) 216 gymnasieskola 2011 (EK) Examensmål för ekonomiprogrammet Ekonomiprogrammet är ett högskoleförberedande program. Efter examen från programmet ska eleverna ha kunskaper för högskolestudier inom främst

Läs mer

EN BÄTTRE VÄRLD. Lärarhandledning

EN BÄTTRE VÄRLD. Lärarhandledning EN BÄTTRE VÄRLD Lärarhandledning 2 3 DET HÄR ÄR VÄRLDSKOLL Undersökningar som gjorts de senaste åren visar att vi svenskar har en pessimistisk syn på utvecklingen i världen. Vi känner inte till all utveckling

Läs mer

EN BÄTTRE VÄRLD. Lärarhandledning

EN BÄTTRE VÄRLD. Lärarhandledning EN BÄTTRE VÄRLD Lärarhandledning 2 VÄRLDSKOLL Lärarhandledning DET HÄR ÄR VÄRLDSKOLL Undersökningar som gjorts de senaste åren visar att vi svenskar har en pessimistisk syn på utvecklingen i världen. Vi

Läs mer

Positionspapper E- böcker på svenska bibliotek

Positionspapper E- böcker på svenska bibliotek Svensk Biblioteksförening Promemoria 2012-06- 15 Positionspapper E- böcker på svenska bibliotek Låntagare ska även i framtiden ha tillgång till kultur och kunskap i olika publiceringsformer och format,

Läs mer