Tiden har skapat fram en ny typ av kvinnor. Time has created a new kind of women. Annamaria Laviola

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Tiden har skapat fram en ny typ av kvinnor. Time has created a new kind of women. Annamaria Laviola"

Transkript

1 Malmö högskola Lärarutbildning Historia med kulturanalys VT högskolepoäng Tiden har skapat fram en ny typ av kvinnor Om kvinnors olika roller i den privata och den offentliga sfären utifrån Herthas och Tidevarvets reklamverksamheter Time has created a new kind of women Women s roles in a private and public sphere in Hertha s and Tidevarvet s advertisements Annamaria Laviola Handledare: Irene Andersson Examinator: Nils Andersson

2 ABSTRAKT Syftet med denna uppsats är att undersöka på vilket sätt kvinnornas olika roller återspeglas i de analyserade tidningarnas reklamannonser. De frågeställningar som besvaras med hjälp av detta arbete är följande: På vilket sätt återspeglar reklamverksamheten i tidskrifterna Hertha samt Tidevarvet kvinnornas roller inom den privata och den offentliga sfären? På vilket sätt kan dessa roller analyseras utifrån perspektiven genus, klass samt etnicitet? Det analyserade materialet utgörs av totalt 132 tidningsupplagor utgivna under tidsperioden Uppsatsens teoretiska ramar har sin utgångspunkt i Norman Faircloughs diskursordningar, Pierre Bourdieus kapitalarter samt Jürgen Habermas privata och offentliga sfären. Yvonne Hirdmans genuskontrakt och Nina Lykkes tankar om intersektionalitet används också för att besvara minafrågeställningar. Uppsatsens huvudsakliga resultat visar att kvinnans främsta roll var knuten till den privata (intima) sfären. De analyserade reklamverksamheterna återspeglade dock även olika möjligheter inom den litterera samt den politiska offentligheten, med roller inom dessa områden verkade underordnas husmodersrollen. Genus hade en stark påverkan på dessa roller, medan klass och etnicitet kunde i vissa fall bidra till att begränsa kvinnornas möjligheter till att utbilda sig samt, följaktligen, att tillträda den offentliga sfären. Nyckelord: diskursordningar, Hertha, offentligheter, Tidevarvet 2

3 INNEHÅLSSFÖRTECKNING 1. INLEDNING Inledning Uppsatsens syfte och frågeställning Uppsatsens disposition FORSKNINGSLÄGE Tidningar och reklamverksamheter Kvinnor inom den privata och den offentliga sfären Forskningslucka MATERIAL OCH METODER Faircloughs diskursanalys som metod Hertha Tidevarvet Urval och avgränsningar En tid av förändringar TEORIER OCH BEGREPP Faircloughs diskursordning i media Habermas privata och offentliga sfär De bourdieuska begreppen Genusperspektiv och intersektionalitet.26 5 RESULTAT OCH ANALYS Bourdieus kapitalarter i Herthas och Tidevarvets reklamannonser Faircloughs diskursordningar utifrån ett genusbaserat perspektiv Klass och etnicitet. Några ord utifrån ett intersektionellt perspektiv Kvinnor och deras roller i Habermas privata och offentliga sfären Några avslutande ord kring uppsatsens resultat och dess begränsning KÄLL- OCH LITTERATURFÖRTECKNING Otryckta källor och material 43 3

4 6.2 Litteratur

5 1INLEDNING 1.1 Inledning [R]eklamen förråder hemligheten och utgör sig för vad den är, nämligen en egennyttig, värdehöjande operation, och på så sätt motverkar sitt syfte genom de medel den använder [ ]. 1 Med dessa ord uttrycker Pierre Bourdieu sin syn på reklam i en studie om modeskaparna och deras fält genomförd under 1970-talet. 2 Även utan en närmare undersökning av dess syfte i förhållande till mode, är det möjligt att påstå att reklam används flitigt i dagens samhälle. Att knyta reklamens verksamhet och förmedling enbart till samtiden kan dock innebära en negligering av reklamverksamhetens historiska aspekter. För det första riskerar reklamens olika marknadsmässiga, ekonomiska, och kommunikativa förutsättningar och deras förändring över tid att uteslutas ur analysen. För det andra kan reklamens förmedling ses endast i förhållande till moderna massmedier, något som i sin tur leder till att äldre former av denna företeelse inte heller tillåts vara med i bilden. 3 Men varför bör dessa historiska aspekter uppmärksammas? Roger Qvarsells menar till exempel att reklam återspeglar och skapar samtida populära föreställningar, tankesätt, ideal och värderingar, även sådana som inte är artikulerade eller reflekterade på något tydligt sätt. 4 Reklam blir på så sätt ett material som möjliggör en fördjupning i olika historiska perioder samt i det dåvarande samhället med dess samling av föreställningar och ideal. I enlighet med detta synsätt, kommer reklam att utgöra föreliggande uppsats undersökningsmaterial. Arbetet kommer i sin tur att utgöra en fördjupning i några aspekter av den tidigare undersökta svenska mellankrigstiden, samtidigt som dessa aspekter kommer att behandlas med hjälp av nya infallsvinklar, teoretiska ansatser och metoder. I en tidigare studie har jag bland annat undersökt de olika kvinnobilderna som återspeglades i den nationalsocialistiska tidningen Vår kamp under åren Denna undersökning baserades enbart på artiklar och propagandainlägg i den nämnda tidningen, medan de olika reklamannonserna inte ingick i undersökningsmaterialet. Denna medvetna avgränsning gjordes i förhållande till studiens syfte och längd, 1 Bourdieu, P. (1993). Kultursociologiska texter s Bourdieu, P. (1993) s.17 3 Qvarsell, R. & Torell, U. (2005) Reklam och Hälsa. Levnadsideal, skönhet och hälsa i den svenska reklamens historia s Qvarsell, R. & Torell, U. (2005) s

6 samtidigt som den på olika sätt kan ha bidragit till att uppsatsens resultat blev mindre nyanserat. 5 I föreliggande arbetet kommer undersökningen av olika kvinnoroller istället att baseras på de reklamannonser som återfinns i kvinnotidskrifterna Hertha och Tidevarvet under utgivningsperioden Genom användning av detta material hoppas jag kunna bringa fram ytterligare kunskaper om kvinnornas roll i förhållande till en samhällelig privat samt offentlig sfär. Valet av tidsperiod, material, och teoretiska utgångspunkter kommer att introduceras och förtydligas i kommande sektioner. Avslutningsvis för detta kapitel kommer jag istället att kortfattat presentera studiens syfte, frågeställningar och disposition. 1.2 Uppsatsens syfte och frågeställningar Syfte med denna uppsats är att undersöka på vilket sätt olika kvinnor och deras roller i mellankrigstidens svenska samhälle återspeglas i olika tidskrifters annonser. De frågeställningar som kommer att besvaras under arbetets gång är följande: På vilket sätt återspeglar reklamannonserna i tidskrifterna Hertha samt Tidevarvet kvinnornas roller inom den privata och den offentliga sfären? På vilket sätt kan dessa roller analyseras utifrån perspektiven genus, klass samt etnicitet? 1.3 Uppsatsens disposition Uppsatsen är uppdelad i fem kapitel. Det första presenterar uppsatsens syfte och frågeställning, medan det andra analyserar det forskningsläge och forskningslucka som utgör grunderna för detta arbete. Kapitel 3 fokuserar på de använda forskningsmetoderna, samtidigt som de undersökta källorna och tidsperioden presenteras. I kapitel 4 introduceras Faircloughs diskursordningar, Bourdieus kapitalarter samt Habermas tankar om den privata och den offentliga sfärern som också utgör uppsatsens teoretiska ramar. Kapitel 5 behandlar ett urval av de analyserade reklamannonserna, som diskuteras utifrån uppsatsens val av teorier.. I detta avslutande kapitel ges dessutom svar på studiens frågeställningar. 5 Laviola, A (2011) Kvinnor och deras motsatser. Kvinnobilder i den nationalsocialistiska tidningen Vår Kamp Opublicerad uppsats. 6

7 2 FORSKNINGSLÄGE Uppsatsens forskningsläge utgörs av publikationer med olika syften och utgångspunkter. I kapitlets första avsnitt kommer jag att presentera och diskutera den forskning som på olika sätt analyserar olika tidningar och reklamverksamheter. Den andra sektionen kommer istället att fokusera på det forskningsläge som behandlar kvinnors roller i en privat samt i en offentlig sfär. Gemensamt för alla dessa publikationer är att de tillsammans belyser den forskningslucka som ligger till grund för föreliggande uppsats, något som jag kommer att vidare förklara och diskutera i avslutning till detta kapitel. 2.1 Tidningar och reklamverksamheter I en uppsats vars syfte är att undersöka olika kvinnoroller så som de återges i olika tidskrifter blir en analys om vad som skrivits om pressen i förhållande till kvinnor nödvändig. En av de författare som fokuserar på den svenska veckopressen är Lisbeth Larsson, som i sin bok En annan historia. Om kvinnors läsning och svensk veckopress undersöker veckotidningar och deras beskrivning av den kvinnliga världen under olika epoker. Larsson menar bland annat att själva veckopressen utvecklas tillsammans med den läsande kvinnliga publiken. 6 Författaren menar att veckopressens utveckling kan relateras till den borgerliga romanens framkomst under samt 1700-talet. Båda uppstår i förhållande till en växande kvinnlig publik, vilket gör att veckopressen inriktar sig till just kvinnor. 7 Denna historiska redogörelse visar bland annat att det är möjligt att undersöka kvinnor och deras positioner i samhället genom att använda tidningar och tidskrifter som undersökningsmaterial. När det kommer till ett intersektionellt perspektiv, lyfter Larsson fram olika tidningars profileringar, som kan bland annat baseras på klass- och åldersskillnader. 8 Dessa är dock inte de enda kategorier som kan återfinnas i veckopressen. I anslutning till detta hänvisar Larsson till en berättelse som publicerades i Hemmets Veckotidning 1937, där en engelsk överklassmiljö ställs i direkt kontrast till bland annat zigenare och djungelfolk. På detta sätt, menar författaren, återskapar tidningen en egen definition av vad som är vardagligt och vad som är exotiskt. Dessa två begrepp samt allt de 6 Larsson, L. (1990) En annan historia. Om kvinnors läsning och svensk veckopress. s Larsson. L. (1990) s. 27; 31; 8 Larsson. L. (1990) s

8 innebär ställs i ett dikotomt förhållande till varandra. Det vardagliga anses vara naturligt, medan det exotiska betraktas som främmande och farligt. 9 Sammanfattningsvis, visar Larssons publikation på att perspektiv som genus, klass och etnicitet utgör grunder till olika kategoriseringar i veckopressens värld. Samtidigt används dessa för att återskapa och presentera en del av en den kvinnliga världen, som veckopresspublikationer inriktar sig till. Som tidigare påpekat, kan Larssons bok å andra sidan användas för att belysa den forskningslucka som ligger till grund för denna studie. Innan jag påbörjar den här diskussionen, vill jag dock redogöra för ytterligare publikationer som analyserar pressen i förhållande till kvinnor och deras positioner i samhället. Historikern Ulrika Holgersson behandlar i sin bok Populärkulturen och Klassamhället. Arbete, klass och genus i svensk dampress i början av 1900-talet de olika tankekonstruktioner som finns bakom gestalt och begrepp som arbetarkvinnan. 10 Avhandlingen undersökningsmaterial utgörs av noveller, dikter, reportage och insändningar ur Svensk Damtidning. Författaren menar att detta material möjliggör en fördjupning i olika sociala relationer i början av 1900-talet. Följaktligen, blir avhandlingens syfte att undersöka på vilket sätt klassamhället i det undersökta materialet konstruerades rent språkligt, samt vilka olika tankestrukturer som fanns bakom egna och andras föreställningar och representationer. 11 Fokus på genus och klass knyter denna publikation både till Larssons ovanbeskrivna bok, samt till föreliggande studiens syfte och frågeställningar. Återigen belyses möjligheten att använda tidningar som källmaterial för att undersöka kvinnors olika roller och positioner i samhället, samtidigt som både Larsson och Holgersson visar användbarheten med ett intersektionellt perspektiv i förhållande till det analyserade materialet. Även om de hittills examinerade publikationer utgår har sin utgångspunkt i användningen av press som undersökningsmaterial, bör valet av detta inte betraktas som oproblematiskt. Holgersson förhåller sig kritiskt till användning av press, populär- och masskulturen som källmaterial. Bland annat menar hon att det inte råder någon enighet angående hur masskulturen skall förstås och tolkas. 12 Utan att redan nu fördjupas i en källkritisk diskussion (något som kommer att göra i uppsatsens tredje 9 Larsson. L. (1990) s Holgersson, U. (2005) Populärkulturen och Klassamhället. Arbete, klass och genus i svensk dampress i början av 1900-talet. s Holgersson, U. (2005) s. 14; 16; 12 Holgersson, U. (2005) s

9 kapitel), bör det poängteras att flera forskare delar Holgerssons förhållningssätt. En av dessa Roger Qvarsell, vars publikation om reklam även utgör denna sektions sista publikation. I antologin Reklam och Hälsa. Levnadsideal, skönhet och hälsa i den svenska reklamens historia samlas olika bidrag vars gemensamma utgångspunkt är en analys av hälsorelaterad reklam. Bokens syfte är därför att visa att en studie av denna reklamverksamhet kan öka kunskap om både reklamens historia, samt om olika hälsoföreställningar. 13 Qvarsell menar dessutom att reklam är ett värdefullt material för kulturanalytiska och kulturhistoriska studier, eftersom den ger information om sociala och kulturella förhållanden. När det kommer till hur detta material skall tolkas och analyserar, delar författaren samma förhållningssätt som Ulrika Holgersson. Även Qvarsell betonar att det inte finns ett enda bestämda sätt att handskas med historiskt material i form av reklam, samt att det finns ett behov av flera empiriska studier och metodologiska diskussioner inom området. 14 Jag kommer att återkomma till Qvarsells antologi längre fram i uppsatsen, men innan jag går över till nästa sektion samt till det återstående forskningsläget vill jag med några ord sammanfatta vilka möjligheter som öppnas av de presenterade publikationer. Larssons och Holgerssons böcker introducerar användningen av tidningar som historiskt material för att besvara olika frågeställningar. Både författare använder sig av olika perspektiv för att belysa kvinnans olika roller och positioner i samhället. Larsson fokuserar i sin analys på genus, klass samt etnicitet, medan Holgersson koncentrerar sig på de två förstnämnda perspektiven. Holgersson påpekar samtidigt den källkritiska och metodologiska oenigheten knuten till användning av populärkulturen som historiskt material, något som även diskuteras av Qvarsell i förhållande till reklam. Dessa publikationer visar tidningens användbarhet för att besvara frågor angående kvinnors roller i samhället, vilket även är syftet för denna studie. Qvarsell i synnerhet påpekar att reklam återspeglar olika värderingar och ideal, vilket gör att det kan användas som historiskt material. Med andra ord, berättigar dessa publikationer mitt val av undersökningsmaterial i förhållande till uppsatsens syfte. När det kommer till min frågeställning angående kvinnan och hennes roller i en privat samt i en offentlig sfär kommer jag i följande sektion att presentera två publikationer som på olika sätt 13 Qvarsell, R. & Torell, U. (2005) s.7 14 Qvarsell, R. & Torell, U. (2005) s

10 presenterar vad som har skrivits i området. 2.2 Kvinnor inom den privata och den offentliga sfären I sin avhandling Fruarnas makt och omakt. Kön, klass och kulturarv behandlar Catarina Lundström borgerliga kvinnors handlingsutrymme inom kulturarvets offentlighet. 15 Detta analyseras utifrån de två landshövdingskor Hanna Rydhs samt Ellen Widéns liv och erfarenheter. Avhandlingens fokus ligger delvis på en biografisk ansats, där landshövdingskornas handlingar är utgångspunkten för en vidare analys av kvinnornas möjligheter och begränsningar inom offentliga områden. Å andra sidan utgör samverkan mellan klass, kön och makt publikationens syfte. 16 Bland sina resultat lyfter Lundström fram vikten av tvåkönssystemet, enligt vilket kvinnan var annorlunda, och därför i vissa anseenden även bättre, än mannen. Tack vare detta synsätt, blev kvinnor tilldelade olika ansvarsområden i samhället, något som i sin tur ledde till kvinnodominerade nätverk och organisationer eller, med andra ord, till en sorts kvinnlig offentlighet. 17 I förhållande till föreliggande studie erbjuder Lundströms avhandling olika användbara utgångspunkter. För det första används ett intersektionellt perspektiv även i denna publikation. För det andra använder författaren sig av Jürgen Habermas teori om privat och offentligt i kombination med Pierre Bourdieus sociologiska begrepp om kapital, fält och habitus, 18 en angreppsätt som även kommer att användas i denna studie, om än med vissa förändringar. Lundströms empiriska undersökning, baserad på bland annat självbiografiskt material, har dessutom kompletterats med hjälp av pressklipp och artiklar från den lokala pressen. 19 Offentliga områden tillgängliga för kvinnor behandlas även av Boel Englund och Lena Kåreland i boken Rätten till ordet. En kollektivbiografi över skrivande Stockholmskvinnor , där den svenska litterära offentligheten står i fokus för analysen. 20 Även i denna publikation återfinns vissa bourdieuska begrepp som kulturellt och socialt kapital, samtidigt som ett antal kvinnor och deras insatser 15 Lundström, C. (2005) Fruarnas makt och omakt. Kön, klass och kulturarv s Lundström, C. (2005) s Lundström, C. (2005) s Lundström, C. (2005) s. 16 (Habermas) samt (Bourdieu) 19 Lundström, C. (2005) s Englund, B. & Kåreland, L. (2008) Rätten till ordet. En kollektiv biografi över skrivande Stockholmskvinnor s

11 analyseras 21, i likhet med Lundströms angreppssätt. Dessa två publikationer visar på att det går att undersöka kvinnors roller inom olika offentligheter, genom en användning av bland annat Jürgen Habermas och Pierre Bourdieus teorier och begrepp. De olika bidrag som presenterades i detta kapitel pekar däremot på en forskningslucka som ligger till grund för den föreliggande studiens syfte samt empiriskt material. 2.3 Forskningslucka Det presenterade forskningsläget visar att pressen har ofta använts som empiriskt material vid undersökningar av kvinnliga roller och positioner i privata och offentliga sammanhang. Möjligheten att använda reklamannonser som empiriskt material verkar dock ha försummats, särskilt i förhållande till mellankrigstiden. Detta visas exempelvis i Lisbeth Larsson publikation, där reklam behandlas med fokus på efterkrigstiden. 22 Qvarsells antologi använder sig av reklam som empiriskt material, samtidigt som författaren påpekar att detta görs med syfte att analysera hur olika föreställningar om hälsa har förmedlats genom reklam. 23 Jag delar författarens syn på reklam som ett material i vilket värderingar och ideal återspeglas, och att detta kan följaktligen fungera som ett kompletterande empiriskt material för olika undersökningar. 24 Valet att använda reklamannonser som källa för mitt arbete baseras på detta tankesätt. Eftersom olika författare har koncentrerat sig på kvinnans roller inom olika offentligheter utan att däremot använda sig av reklam som utgångspunkt, kommer jag med denna studie att försöka bidra med ny kunskap inom området genom att enbart använda mig av reklamannonser som empiriskt material. Dessutom har forskning om olika sociala sfärer bedrivits utifrån ett aktörsperspektiv, något som bland annat återfinns i Lundströms publikation och delvis i Englunds och Kårelands. Detta arbete kommer i stället att fokusera på de olika strukturer som återfinns i de analyserade reklamannonserna. I följande kapitel kommer jag därför att presentera det material som ligger till grund för denna studie, tillsammans med de metoder som har använts för att besvara uppsatsens frågeställningar. 21 Englund, B. & Kåreland, L. (2008) s Larsson. L. (1990) s Qvarsell, R. & Torell, U. (2005) s Qvarsell, R. & Torell, U. (2005) s.12 11

12 3. MATERIAL OCH METODER Detta kapitel kommer att delas upp i fem sektioner. I första avsnittet kommer jag att introducera användningen av Faircloughs diskursanalys som metod, samt vikten av av denna i förhållande till uppsatsens syfte och frågeställningar. I de följande två sektioner kommer tidskrifterna Hertha och Tidevarvet att kortfattat presenteras, tillsammans med de årgångar och nummer som har använts i denna uppsats. I kapitlets fjärdedel kommer jag att tydliggöra dessa val genom att diskutera mitt tillvägagångssätt. Olika avgränsningar i arbetet kommer här att diskuteras och motiveras. Den undersökta tidsperioden och valet av denna kommer istället att förtydligas i det femte avsnittet, och kapitlets kommer senare att avslutas med en kort sammanfattning Faircloughs diskursanalys som metod I detta avsnitt kommer jag att introducera den diskursanalytiska metoden som används i denna studie. Som jag påpekade i föregående kapitel, fokuserar min undersökning på de strukturer som återfinns i de analyserade reklamannonserna, snarare än på enskilda aktörer. För att kunna analysera dessa strukturer, har jag valt att utgå från Faircloughs tankar om diskursanalys och diskursordningar. Eftersom dessa begrepp används i denna studie både som metodiska och analytiska verktyg, samt som teoretisk utgångspunkt, är det viktigt att redan nu skilja diskursanalys och diskursordningar som metod, från Faircloughs tankar om hur dessa ordningar fungerar inom olika system och sociala praktiker. I detta kapitel är det alltså metoden och dess förhållande till uppsatsens syfte och frågeställningar som står i fokus. Faircloughs tankar kring hur diskursordningar kan fungera inom olika system kommer istället att beskrivas i kapitel 4. När det kommer till diskursordning, kan denna definieras som en samling av de olika typer av diskurser som förekommer inom olika sociala områden. Jørgensen och Phillips definierar dessa som system där kommunikation bidrar till att upprätthålla en viss diskursordning, som dock i sin tur kan förändras av sättet att använda kommunikationen. Detta händer bland annat när diskurser från ett visst område börjar användas inom en annan diskursordning, som följaktligen förändras på grund av den nya diskursen. 25 Eftersom Faircloughs modell visar på ett starkt 25 Jørgensen, M. & Phillips, L. (2002) Discourse analysis as therory and metod s

13 samband mellan diskurser och sociala områden, är närmare analys av detta förhållande nödvändig. Sättet att närma sig detta samband har förändrats under tiden, menar Jörgensen och Phillips. Diskursordningen som metod har bland annat använts i samband med det bourdieuska begreppet fält. Genom att undersöka de olika diskurserna som förekommer inom ett visst fält, blir diskursordningen ett analytiskt verktyg som kan bland annat bidra till att öka kunskaper om de olika förhållanden som förekommer inom ett givet fält, samt mellan olika sådana. 26 I föreliggande studie används diskursordning för att synliggöra kvinnornas olika roller inom den privata och den offentliga sfären. Eftersom reklamannonserna i Hertha och Tidevarvet avser olika områden, blir användningen av diskursordningen som analytiskt verktyg ett sätt att undersöka de olika diskurser som förekommer inom samma område. Följaktligen, blir det möjligt att undersöka på vilket sätt dessa skapar olika kvinnoroller som antingen knyts till den privata eller till den offentliga sfären. Eftersom olika diskurser är baserade på olika ideologier med grund i sociala konstruktioner som genus och klass, 27 kan användningen av ett intersektionellt perspektiv bidra till att belysa på vilket sätt de olika rollerna påverkas av bland annat genus, klass samt etnicitet. Jag kommer att fördjupa mig i dessa tre perspektiv och deras samverkan i kapitel 4, men i de kommande sektioner kommer jag istället att presentera tidningarna Hertha och Tidevarvet, samt vilka upplagor som har använts i denna studie. 3.2 Hertha Hertha började ges ut år 1914 och fungerade som tidskrift för Fredrika - Bremer- Förbundet. 28 Tidskriftens historia tog dock sin början några decennier tidigare, då Sophie Adlersparre - Leijonhufvud startade Tidskrift för hemmet. 29 Kvinnans rättigheter i samhället, tillsammans med litteratur och debatt, var tidskriftens huvudområde. 30 År 1884 grundade Adlersparre Fredrika - Bremer - Förbund, och två år senare ändrades tidskriftens namn till Dagny, samtidigt som den kom att fungera 26 Jørgensen, M. & Phillips, L. (2002) s Jørgensen, M. & Phillips, L. (2002) s Hertha från hämtad Fredrika- Bremer- Förbund tidskrift Hertha från hämtad Jmfr. Digitalt arkiv över äldre svenska kvinnotidskrifter ur hämtad med Fredrika- Bremer- Förbund tidskrift Hertha från hämtad

14 som förbundets pressorgan. Dagny kom så småningom att ges ut veckovis i samarbete med olika kvinnoorganisationer, men när konkurrensen ledde till en prenumerationsminskning bestämde Fredrika- Bremers- Förbundet att utge en tidskrift ensam. År 1914 startades Hertha, som döptes efter Fredrika Bremers roman med samma titel. 31 Enligt det digitala arkivet efter svenska kvinnotidskrifter fortsatte tidskriften att följ samma spår som sina föregångar Tidskrift för Hemmet och Dagny genom att ge ut förbundsmeddelande samt artiklar anknutna till kvinnosaken, kultur och samhället. Fredrika- Bremer- Förbundets hemsida poängterar däremot att Hertha fokuserade nu på bevakningen av olika reformer som skulle bidra till en ökad jämställdhet mellan män och kvinnor. Detta arbete fortsatte även under 1930-talet trots tidskriften begränsade resurser. 32 Hertha ges ut även idag, dock endast i digital form sedan I min undersökning ingår samtliga nummer utgivna mellan Januari 1930 och December Tidskriften utkom tio gånger om året, en gång om månad varje månad utom under Juli och Augusti, vilket leder till en total av 60 undersökta nummer. Reklam är det enda materialet som ligger till grund för denna uppsats, och därför har samtliga reklamannonser analyserats. På vilket sätt denna analys har bedrivits kommer jag att återkomma till i kapitlets fjärde sektion. 3.3 Tidevarvet Tidningen Tidevarvet utgavs mellan 1923 och 1936 och var ursprungligen knuten till Frisinnade Kvinnors Riksförbund. I början på 1930-talet bestod organisationen av olika vänsterorienterade kvinnogrupper, och kom därför att kallas för Svenska Kvinnors Vänsterförbund (SKV). Tidevarvet var en radikal politisk veckotidning som tog avstånd från klass- och rasbaserade förtryck samt från våld och diktatur, samtidigt som den propagerade för demokrati, pacifism och rättvisa i samhället. De publicerade texterna kunde vara allt från analytiska och informerande till kommenterade och ironiska och kom, tillsammans med tidningens redaktion, att bli en kvinnlig mötesplats där tankar, idéer och kontakter kunde utbytas. Tidningen hade under hela sin utgivningstid ekonomiska svårigheter, som dock verkade försvåras i början av 31 Fredrika- Bremer- Förbund tidskrift Hertha från hämtad Jmfr. Digitalt arkiv över äldre svenska kvinnotidskrifter ur hämtad med Fredrika- Bremer- Förbund tidskrift Hertha från hämtad Hertha från hämtad

15 1930-talet, då man bland annat blev tvungen att ställa in några nummer. De olika svårigheterna ledde så småningom till att Tidevarvet lades ner I min undersökning ingår 72 nummer av Tidevarvet utgivna mellan Januari 1930 och December Den ursprungliga tanken bakom detta val var att kunna analysera ett nummer för varje månad. Gemensamt för de flesta av dessa nummer är att de är utgivna under månadens första vecka. Användningen av detta kategoriseringssystem försvårades dock av Tidevarvets utgivningsdag. Eftersom tidningen enbart utkom under helgfria lördagar, kunde två nummer ibland utges ihop. Om den första lördagen i månaden var en helg, blev veckans nummer utgett ihop med den tidigare månadens sista upplaga. På grund av dessa utgivningsregler är några av de analyserade tidningsnummer publicerade under månadens andra vecka, istället för under den första. 35 Utöver dessa praktiska val har arbetet med de presenterade källorna även inneburit vissa metodiska överväganden, som jag kommer att diskutera i följande sektion. 3.4 Urval och avgränsningar. Hertha och Tidevarvet presenterar ett antal skillnader och likheter som bör tas i beaktning vid analysen av deras reklamannonser. Medan den ena fokuserade på jämställdheten mellan män och kvinnor, propagerade den andra för pacifism och demokrati med aktiva ställningstaganden mot våld och förtryck. 36 Gemensamt för båda tidningar var dock deras strävan att få fram kvinnornas röst, om än på olika sätt. Med tanke på dessa skillnader och likheter blir möjligheten att använda Hertha och Tidevarvet som källor för ett och samma arbete beroende i allra högsta grad på de använda frågeställningarna. Eftersom både tidningar fokuserar på kvinnornas verksamheter, kan det antas att även de publicerade reklamannonserna kretsar till viss mån kring dessa. På detta sätt blir reklam ett källmaterial som möjliggör en analys av de olika områdena inom vilka kvinnor förväntades närvara samt, följaktligen, av deras roller i samhället, vilket även är syfte för denna studie. Genom en kategorisering av de verksamheter som presenteras i reklamannonserna blir det dessutom möjligt att 34 Andersson,I (1999) Tidevarvet - plattform för ett vapenlöst uppror i Presshistorisk årsbok 1999 s De nummer som inte är utgivna under månadens första vecka är följande: Tidevarvet 1931 n.15, n.32 ; Tidevarvet 1932 n.11 (Observera att n. 10 saknas i arkivet); Tidevarvet 1933 n. 30 (Tidevarvet utkom ej under första vecka i Augusti 1933). 36 Tidevarvet kom bland annat att fungera som en plattform för fredsaktioner Se Andersson, I.(1999) s

16 analysera vilka av dessa som är knutna till en privat respektive offentlig arena och besvara, på detta sätt, uppsatsens primära frågeställning. En annan skillnad mellan Hertha och Tidevarvet som skulle kunna påverka uppsatsens resultat är antalet utgivningsnummer per år samt antalet sidor i varje upplaga. Hertha utkom, som tidigare beskrivit, endast tio gånger om året, medan det utgavs femtiotvå nummer av Tidevarvet varje år. Den förstnämnda tidningen utkom vanligtvis med trettiosidiga upplagor, medan Tidevarvets nummer innehöll mellan fyra och sex sidor. Dessa skillnader skulle på olika sätt kunna påverka studiens resultat, å andra sida bör det dock betonas av Tidevarvet utkom vanligtvis fyra gånger om månad, vilket leder till en total av sidors tidning per månad. Detta kan i min mening jämna ut den ursprungliga skillnaden i sidantalet mellan de två analyserade tidningarna. Dessutom baseras denna studie på kvalitativa, snare än kvantitativa, undersökningar. Även om en viss kategorisering av de olika reklamannonser förekommer, är det inte deras antal som utgör fokus för denna undersökning. Kategoriseringen blir snarare ett sätt att upptäcka och definiera de olika diskurserna om privata och offentliga kvinnoroller som kan återfinnas i de analyserade tidningarna. Utöver dessa metodiska överväganden angående användningen av Hertha och Tidevarvet som undersökningsmaterial, vill jag också lyfta fram på vilket sätt uppsatsens källor har tagits fram och analyserats. Arbetet med denna uppsats påbörjades i februari 2011, då jag först kom i kontakt med tidningarna Hertha och Tidevarvet. Dessa hämtades ur det digitala arkivet över äldre svenska kvinnotidskrifter, och materialet har därför blivit analyserat i digitaliserad form. Efter att ha samlat reklamannonser från sextio nummer av Hertha samt sjuttiotvå av Tidevarvet har jag analyserat och kategoriserat samtliga av dessa med utgångspunkt i Bourdieus, Faircloughs och Habermas teorier (kapitel 4). Det är dock viktigt att poängtera att denna uppsats presenterar och diskuterar enbart ett fåtal av de annonserna som har tagits med i undersökningen, ett val som har gjorts av olika anledningar. För det första omöjliggör det höga antalet annonser en analys av var och en av de presenterade varorna och tjänster. Jag har därför valt att fokusera på samt diskutera de reklamannonser som är mest återkommande. Utifrån detta representativa material blir det dessutom möjligt att diskutera vilka kvinnoroller som var rådande, och därför ofta representerade, i Herthas och Tidevarvets reklamannonser. Innan jag går vidare med en sammanfattning av detta avsnitt, tänker jag dock tydliggöra på vilket sätt jag förhåller mig till mitt undersökningsmaterial, samt till 16

17 dess diskussion och analys. Som tidigare påpekat, utgör reklam uppsatsens primära utgångspunkt. Även om detta kan bidra till att få fram nya kunskaper om kvinnans olika roller inom den privata och den offentliga sfären, bör man inte förväxla reklamannonser med deras faktiska påverkan på verkligheten. I min analys och diskussion betraktar jag därför mitt material som ett system med egna strukturer. Jag är medveten om att reklam har möjligheten att påverka individernas liv, å andra sidan är detta ingen självklar företeelse. Min analys och diskussion fokuserar därför på reklamvärlden, samtidigt som jag hoppas kunna relatera mina slutsatser till mellankrigstidens kvinnors vardagsliv och verklighet. Jag kommer att återkomma till förhållandet mellan reklam och verkligheten längre fram i uppsatsen, men låt mig nu sammanfatta avsnittets innehåll. Sammanfattningsvis för denna sektion, kan tidningen Hertha och Tidevarvet anses vara lämpliga att användas i förhållande till uppsatsens syfte och frågeställningar. Båda tidskrifter fokuserar på kvinnornas verksamheter, något som möjligtvis kan återfinnas även i deras reklam. Dessa kan därför användas som material för att analysera mellankrigstidens kvinnor och deras privata respektive offentliga roller. För att kunna besvara uppsatsens frågeställning, har samtliga reklamannonserna från de använda tidningar analyserats, samtidigt som enbart ett fåtal av dem presenteras och diskuteras i föreliggande uppsatsen. Efter att ha diskuterat valet av det empiriska materialet blir det i min mening nödvändigt att introducera även den analyserade tidsperioden, genom att bland annat förklara varför den kan vara intressant att analysera utifrån uppsatsens syfte och frågeställningar En tid av förändringar. Mitt val att avgränsa föreliggande studien till den sexåriga tidsperioden baseras på två grundläggande utgångspunkter: mitt föregående arbete med den nationalsocialistiska tidskriften Vår Kamp samt de samhälleliga förändringar som introducerades i Sverige vid denna tidpunkt. I min föregående uppsats har jag undersökt de olika kvinnobilder som återfanns i Vår Kamp under tidsperioden Dessa analyserades sedan med hjälp av ett intersektionellt perspektiv, vilket gav mig möjligheten att upptäcka den mångfacetterade kvinnovärld som återgavs i tidningen. När det kommer till de olika kvinnobilder som fanns representerade i tidningen, var den om kvinnan som ansvarig 17

18 för hemmet och familjen den mest återkommande. 37 Med detta resultat som utgångspunkt, blir det i min mening intressant att fördjupa sig i de olika kvinnoroller som fanns representerade i den samtida pressen. Eftersom den föreliggande uppsatsens begränsade längd omöjliggör en analys av 1930-talet i sin helhet har jag valt att enbart fokusera på tidsperioden Genom att analysera de reklamannonser som återfinns i några av Herthas och Tidevarvets upplagor från denna period hoppas jag kunna bringa fram fler kunskaper om kvinnans olika roller inom den privata respektive offentliga sfären. Att fördjupa sig i denna tidsperiod innebär dessutom att undersöka en tid då kvinnan och hennes ställning i samhället var omdiskuterad. Motioner för att bland annat reglera kvinnans ställning i arbetslivet präglade Sveriges riksdag i början av 1930-talet. Både höger- och vänsterorienterade partier försökte på detta sätt avskaffa den gifta kvinnans rätt till arbete, något som förenade borgerliga och socialistiska kvinnor i kampen för att behålla denna rätt. 38 Men kvinnans ställning var inte det enda området i förändring. Ekonomiska kriser hade bidragit till en minskning i födelsetalen och till en oro för befolkningens framtid som så småningom ledde till den rasbiologiska grundsynen som de flesta intellektuella delade under 1930-talet. Den ursprungliga oron för att främmande element skulle blandas med den så kallade svenska folkstammen förändrades till att slutligen bli ett intresse för de olika element inom det svenska samhället, med ett särskilt fokus på de som definierades som dåliga. Exempel på dessa sociala förändringar menar jag återfinns i några av de lagar som stadgades under perioden De som här kan nämnas är bland annat införandet av moderskapspenningen (1931)samt den första steriliseringslagen (1934). 39 Den undersökta perioden är med andra en tid av samhälleliga förändringar som verkar hitta sin utgångspunkt i perspektiv som genus, klass, samt etnicitet. Kvinnans rätt att arbeta samt steriliseringslagen är två exempel på de samtida diskussioner som påverkades av de nämnda perspektiven. Att undersöka de reklamannonser som återfinns i Hertha och Tidevarvet kan därför bidra med nya kunskaper om kvinnans olika roller under en tid då hennes ställning och roller var omdiskuterat. Vidare, blir det även möjligt att analysera klassens och etnicitetens påverkan på dessa diskussioner. Slutligen, är jag 37 Laviola, A (2011) 38 Ohlander, AS & Strömberg U.B (2008) Tusen svenska kvinnoår. Svensk kvinnohistoria från vikingatid till nutid. s Rydström, J & Tjeder, D. (2009) Kvinnor, män och alla andra. En svensk genushistoria s. 142; ;149; 18

19 medveten om att en liknande underökning skulle kunna utföras med utgångspunkt i andra tidsperioder. Å andra sidan vill jag hävda att början på 1930-talet lämpar sig väl för mitt val av syfte och frågeställningar, bland annat på grund av de olika samhälleliga diskussioner som nämns i detta avsnitt. Innan jag avslutar denna sektion, vill jag först sammanfatta med några ord det som har tagits upp i detta kapitel. Uppsatsens metodiska utgångspunkter baseras på Faircloughs diskursanalys, vilken används för att undersöka Herthas och Tidevarvets reklamannonser under åren Tidsperioden har valts ut på grund av de sociala förändringarna som ägde rum i Sverige i början på 1930-talet. Undersökningens och analysens fokus riktar sig till de kvalitativa aspekter av källmaterialet, det vill säga vad de olika annonserna kan berätta om kvinnors privata och offentliga roller i mellankrigstidens svenska samhälle. De reklamannonserna som presenteras i resultatkapitlet är ett representativt urval av det analyserade källmaterialet. Efter att ha diskuterat de använda källor och metoder, kommer jag i nästa kapitel att fördjupa mig på de teorier som utgör studiens tolkningsramar. 19

20 4. TEORIER OCH BEGREPP Föreliggande teorikapitel kommer att klargöra på vilket sätt olika teorier och begrepp har använts i denna uppsats. I första sektionen kommer jag att fördjupa mig i Faircloughs tankar om diskursordning i media (och, följaktligen, i pressen), medan kapitlets andra del kommer att fokusera på Habermas definitioner av privata respektive offentliga områden Vidare kommer de bourdieuska begrepp att behandlas, och kapitlet kommer sedan att avslutas med en diskussion kring ett intersektionellt perspektiv baserat på genus, klass samt etnicitet. 4.1 Faircloughs diskursordning i media I kapitel 3 har jag introducerat användningen av diskursordning som metod utifrån Jörgensens och Phillips beskrivningar. I detta avsnitt kommer jag att klargöra på vilket sätt Faircloughs tankar om diskursordningar används som teoretisk utgångspunkt för denna uppsats. Vidare, kommer jag att knyta de presenterade metodiska och teoretiska utgångspunkterna till undersökningen av media, samt följaktligen av pressen och reklam. I sin bok Media Discourse behandlar Norman Fairclough diskursordningen i förhållande till olika media. För att kunna förstå det nämnda förhållandet är det dock nödvändigt att först undersöka författarens definition av diskurs. Med denna term vill Fairclough beskriva inte bara muntligt och skriftligt språk, utan även dess visuella varianter som bilder, diagram och fotografier, samt all form av icke verbal kommunikation. Genom att omfatta olika typer av språk och kommunikationssätt, blir diskurser en form av social praktik, något som i sin tur innebär att språket både påverkar, samt påverkas, av övriga sociala faktorer. När det kommer till texter, är det sociala identiteter, sociala faktorer samt olika kunskap - och trossystem som påverkar samt påverkas av språket (diskurser). Även i texter är det möjligt att återfinna diskursordningar inom vilka olika typer av diskurser kan hållas isär eller blandas. Liknande isarhållande och blandade processer kan ske även i förhållande till olika diskursordningar, något som Fairclough knyter till medier och deras position. Eftersom dessa befinner sig i ett läge mellan privata diskursordningar å ena sidan, och offentliga sådana åt den andra, måste medias förhållande och gränser till båda diskursordningar omdefinieras ständigt. Denna process leder till att olika privata och offentliga diskurser påverkar varandra samt bidrar, i sin tur, till olika samhälleliga och kulturella förändringar. Ett exempel på den nämnda påverkan och förändringar 20

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

HISTORIA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet HISTORIA Historia är ett både humanistiskt och samhällsvetenskapligt ämne som behandlar individens villkor och samhällets förändringar över tid. Människors möjligheter och val inför framtiden är beroende

Läs mer

HISTORIA. Ämnets syfte

HISTORIA. Ämnets syfte HISTORIA Historia är ett både humanistiskt och samhällsvetenskapligt ämne som behandlar individens villkor och samhällets förändringar över tid. Människors möjligheter och val inför framtiden är beroende

Läs mer

Undervisningen i ämnet historia ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet historia ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kursplan HISTORIA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet historia ska syfta till att eleverna breddar, fördjupar och utvecklar sitt historiemedvetande genom kunskaper om det förflutna, förmåga att använda

Läs mer

Examinationer träff 1 Skriftligt prov källkritik. (80 minuter)

Examinationer träff 1 Skriftligt prov källkritik. (80 minuter) Prövningsanvisningar i Hi 1b 2016/2017 Prövning i Kurskod Historia 1 b HISHIS01b Gymnasiepoäng 100 Examinationer träff 1 Skriftligt prov källkritik. (80 minuter) träff 2 träff 3 träff 4 träff 5 Muntligt

Läs mer

Den fria tidens lärande

Den fria tidens lärande Huvudämne Den fria tidens lärande Lärarutbildningen, Malmö högskola www.mah.se/lut/bus I huvudämnet Fria Tidens Lärande utbildas man till en modern fritidspedagog som arbetar både i och utanför skolan.

Läs mer

Fysisk planering och genus. Carina Listerborn Inst. för urbana studier Malmö högskola

Fysisk planering och genus. Carina Listerborn Inst. för urbana studier Malmö högskola Fysisk planering och genus Carina Listerborn Inst. för urbana studier Malmö högskola Varför genusperspektiv på planering? Vision: att skapa en jämställd framtid utifrån en ojämställd samtid Praktik: planeringens

Läs mer

PRÖVNINGSANVISNINGAR

PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Samhällskunskap 2 PRÖVNINGSANVISNINGAR Kurskod SAMSAM02 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Aktuellt läromedel för kursen. Vt 13 är detta: Almgren/Höjelid/Nilsson: Reflex 123 Gleerups Utbildning AB,

Läs mer

EntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser:

EntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser: Entreprenörskapande och läroplanen Skolår: Gymnasiet Tidsåtgång: Filmvisning ca 2 x 10 min, workshop på museet 90 minuter, efterarbete av varierande tidsåtgång Antal: Max 32 elever Ämne: Historia, Samhällskunskap,

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ Historia, 150 verksamhetspoäng Ämnet handlar om hur människor har levt i det förflutna och hur samhällen har utvecklats. Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden

Läs mer

Ämne - Engelska. Ämnets syfte

Ämne - Engelska. Ämnets syfte Ämne - Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

Humanistiska programmet (HU)

Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) ska utveckla elevernas kunskaper om människan i samtiden och historien utifrån kulturella och språkliga perspektiv, lokalt och globalt, nationellt

Läs mer

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,

Läs mer

ACTA UNIVERSITATIS STOCKHOLMIENSIS Stockholm Studies in Economic History 42 I KOTTBULLSLANDET

ACTA UNIVERSITATIS STOCKHOLMIENSIS Stockholm Studies in Economic History 42 I KOTTBULLSLANDET ACTA UNIVERSITATIS STOCKHOLMIENSIS Stockholm Studies in Economic History 42 I KOTTBULLSLANDET Konstruktionen av svenskt och utländskt på det kulinariska faltet Jonathan Metzger Stockholms Universitet INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Betygskriterier för bedömning av uppsatser på termin 6, ht14

Betygskriterier för bedömning av uppsatser på termin 6, ht14 Betygskriterier för bedömning av uppsatser på termin 6, ht14 Till studenter Allmänna krav som ska uppfyllas men som inte påverkar poängen: Etik. Uppsatsen ska genomgående uppvisa ett försvarbart etiskt

Läs mer

3.13 Historia. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i historia

3.13 Historia. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i historia 3.13 Historia Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna både våra liv i dag och våra val inför

Läs mer

Att skriva uppsats i Historia med kulturanalys från A till D

Att skriva uppsats i Historia med kulturanalys från A till D 1 Historia med kulturanalys 1-120 hp INTRODUKTION Att skriva uppsats i Historia med kulturanalys från A till D På historiska studier arbetar vi utifrån Malmö högskolas perspektiv, genus, migration och

Läs mer

Arbeta vidare. Har ni frågor får ni gärna kontakta oss på stadskontoret.

Arbeta vidare. Har ni frågor får ni gärna kontakta oss på stadskontoret. Arbeta vidare Utställningen HON, HEN & HAN visar hur normer kring kön påverkar våra handlingar och våra val. Den belyser också hur vi kan tänka annorlunda och arbeta för att förbättra situationen för både

Läs mer

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt

Kursplan ENGELSKA. Ämnets syfte. Mål. Innehåll. Insikt med utsikt Kursplan ENGELSKA Ämnets syfte Undervisningen i ämnet engelska ska syfta till att deltagarna utvecklar språk- och omvärldskunskaper så att de kan, vill och vågar använda engelska i olika situationer och

Läs mer

Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport

Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport Eventuell underrubrik Förnamn Efternamn Klass Skola Kurs/ämnen Termin Handledare Abstract/Sammanfattning Du skall skriva en kort

Läs mer

Religion Livsfrågor och etik

Religion Livsfrågor och etik Delmål Delmål 2010-06-14 Religion Skolan strävar efter att eleven: utvecklar förståelse av ställningstaganden i religiösa och etiska frågor samt en grundläggande etisk hållning som grund för egna ställningstaganden

Läs mer

En ny historieundervisning. Vad betyder det för samarbetet mellan skola och arkiv? Arbete med källor i Lgr11 och Gy11

En ny historieundervisning. Vad betyder det för samarbetet mellan skola och arkiv? Arbete med källor i Lgr11 och Gy11 En ny historieundervisning. Vad betyder det för samarbetet mellan skola och arkiv? Arbete med källor i Lgr11 och Gy11 Lgr 11 - Kursplanens uppbyggnad Syftet med undervisningen i ämnet Mål för undervisningen

Läs mer

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte ENGELSKA FÖR DÖVA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 Uppsala universitet Institutionen för moderna språk VT11 Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3 För betyget G skall samtliga betygskriterier för G uppfyllas.

Läs mer

DANSTEORI. Ämnets syfte

DANSTEORI. Ämnets syfte DANSTEORI Ämnet dansteori är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas i dansvetenskap men även kulturvetenskap ingår. Med hjälp av begrepp, teorier och metoder från dessa områden kan dans förstås

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Medier och Kommunikation. Medier och kommunikation Media and Communication

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Medier och Kommunikation. Medier och kommunikation Media and Communication Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Medier och Kommunikation Programkod: SGMKV Programmets benämning: Högskolepoäng/ECTS: 180 Beslut om inrättande: Medier och kommunikation Media

Läs mer

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Historia Kurskod: GRNHIS2 Verksamhetspoäng: 150 Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna

Läs mer

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Historia Kurskod: GRNHIS2 Verksamhetspoäng: 150 Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna

Läs mer

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP FRÅN TÄBY UT I VÄRLDEN FÖRR I TIDEN GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP LIVSFRÅGOR I SAMHÄLLET Kursplan för de samhällsorienterande ämnena År 1-5 Rösjöskolan TÄBY KOMMUN Kursplan i geografi

Läs mer

Estetiska programmet (ES)

Estetiska programmet (ES) Estetiska programmet (ES) Estetiska programmet (ES) ska utveckla elevernas kunskaper i och om de estetiska uttrycksformerna och om människan i samtiden, i historien och i världen utifrån konstnärliga,

Läs mer

Särskild prövning Historia B

Särskild prövning Historia B Hej! Särskild prövning Historia B Du har visat intresse för att göra särskild prövning i Historia B. Här kommer mer exakta anvisningar. Detta gäller: Prövningen består av tre arbeten. En uppgift utgår

Läs mer

Machofabriken i gymnasiet: Livskunskap, Samhällskunskap & Svenska

Machofabriken i gymnasiet: Livskunskap, Samhällskunskap & Svenska Machofabriken i gymnasiet: Livskunskap, Samhällskunskap & Svenska För att Machofabriken inte ska behöva vara ett arbete som går utanför timplanen har vi tagit fram ett dokument med förslag och tips på

Läs mer

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet

MODERSMÅL. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: Kurser i ämnet MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera

Läs mer

FILOSOFI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

FILOSOFI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet FILOSOFI Filosofi är ett humanistiskt ämne som har förgreningar i alla områden av mänsklig kunskap och verksamhet, eftersom det behandlar grundläggande frågor om verklighetens natur, kunskapens möjlighet

Läs mer

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet engelska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

Business research methods, Bryman & Bell 2007

Business research methods, Bryman & Bell 2007 Business research methods, Bryman & Bell 2007 Introduktion Kapitlet behandlar analys av kvalitativ data och analysen beskrivs som komplex då kvalitativ data ofta består av en stor mängd ostrukturerad data

Läs mer

Momentguide: Kalla kriget

Momentguide: Kalla kriget Momentguide: Kalla kriget Ryssland har de senaste åren åtagit sig en iögonenfallande militär upprustning och det senaste åren har man annekterat Krim-halvön och är mer eller mindre involverat i konflikten

Läs mer

5.15 Religion. Mål för undervisningen

5.15 Religion. Mål för undervisningen 5.15 Religion Uppdraget för undervisningen i religion är att stödja de studerande att utveckla sin allmänbildning i religion och livsåskådning. I religionsundervisningen får de studerande kunskap om religioner,

Läs mer

Hur skriver man en vetenskaplig uppsats?

Hur skriver man en vetenskaplig uppsats? Kullagymnasiet Projektarbete PA1201 Höganäs 2005-01-19 Hur skriver man en vetenskaplig uppsats? Anna Svensson, Sp3A Handledare: Erik Eriksson Innehållsförteckning 1. Inledning sid. 1 - Bakgrund - Syfte

Läs mer

Metoduppgift 4: Metod-PM

Metoduppgift 4: Metod-PM Metoduppgift 4: Metod-PM I dagens samhälle, är det av allt större vikt i vilken familj man föds i? Introduktion: Den 1 januari 2013 infördes en reform som innebar att det numera är tillåtet för vårdnadshavare

Läs mer

Metoduppgift 4- PM. Inledning: Syfte och frågeställningar:

Metoduppgift 4- PM. Inledning: Syfte och frågeställningar: Gabriel Forsberg 5 mars 2013 Statsvetenskap 2 Statsvetenskapliga metoder Metoduppgift 4- PM Inledning: Anledningen till att jag har bestämt mig för att skriva en uppsats om hur HBTQ personer upplever sig

Läs mer

Koppling till gymnasieskolans styrdokument

Koppling till gymnasieskolans styrdokument Bilaga 2 DET BÖRJAR MED MIG Koppling till gymnasieskolans styrdokument Koppling till gymnasieskolans styrdokument Både läroplan och ämnesplaner ger stöd för att genomföra detta material. Skolverket har

Läs mer

KONST OCH KULTUR. Ämnets syfte

KONST OCH KULTUR. Ämnets syfte KONST OCH KULTUR Ämnet konst och kultur är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom estetik, idéhistoria, historia, arkitektur samt dans-, film-, konst-, musik- och teatervetenskap. I

Läs mer

Offentlig politik och styrning i ett marknadsanpassat samhälle

Offentlig politik och styrning i ett marknadsanpassat samhälle LINKÖPINGS UNIVERSITET Uppdaterad: 2014-09-08 Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Avdelningen för statsvetenskap Statsvetenskap 3 Lisa Hansson (lisa.hansson@liu.se) Offentlig politik

Läs mer

Metoduppgift 4 Metod-PM

Metoduppgift 4 Metod-PM LINKÖPINGS UNIVERSITET Metoduppgift 4 Metod-PM Statsvetenskapliga metoder 733g22 VT 2013 Problem, syfte och frågeställningar Informations- och kommunikationsteknik (IKT) får allt större betydelse i dagens

Läs mer

Att skriva en vetenskaplig rapport

Att skriva en vetenskaplig rapport Att skriva en vetenskaplig rapport Eventuell underrubrik Förnamn Efternamn Klass Skola Kurs/ämnen Termin Handledare Abstract/Sammanfattning Du skall skriva en kort sammanfattning som är en koncentrerad

Läs mer

SÄRSKILD PRÖVNING I SVENSKA B

SÄRSKILD PRÖVNING I SVENSKA B SÄRSKILD PRÖVNING I SVENSKA B Följande färdigheter ska du uppvisa under prövningen för att få ett godkänt betyg på kursen: SKRIVANDE: Du ska kunna producera olika typer av texter som är anpassade till

Läs mer

Anvisningar för ansökan om bedömning av reell kompetens för grundläggande och/eller särskild behörighet

Anvisningar för ansökan om bedömning av reell kompetens för grundläggande och/eller särskild behörighet Malmö högskola / Gemensamt verksamhetsstöd Studentcentrum 1(5) Mars 2015 Anvisningar för ansökan om bedömning av reell kompetens för grundläggande och/eller särskild behörighet Reell kompetens vad är det?

Läs mer

Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport

Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport Eventuell underrubrik Förnamn Efternamn Klass Skola Kurs/ämnen Termin & årtal Handledare: namn Abstract/Sammanfattning Du skall skriva

Läs mer

LINKÖPINGS UNIVERSITET

LINKÖPINGS UNIVERSITET 733G22 Medina Adilova Statsvetenskaplig metod 1992.12.09 Metoduppgift 4, Metod-PM 2013.03.04 LINKÖPINGS UNIVERSITET - Kvinnors situation i Indien - De oönskade döttrarna Handledare: Mariana S Gustafsson,

Läs mer

INTERNATIONELLA ORGANISATIONER

INTERNATIONELLA ORGANISATIONER LÄRARHANDLEDNING FRÅN UTRIKESPOLITISKA INSTITUTET TEMA INTERNATIONELLA ORGANISATIONER Beställ mer material på vår hemsida eller via info@ui.se, Telefon: 08-511 768 05, Fax: 08-511 768 99 INTERNATIONELLA

Läs mer

NATURVETENSKAPLIG SPETS INOM FÖRSÖKSVERKSAMHET MED RIKSREKRYTERANDE GYMNASIAL SPETSUTBILDNING

NATURVETENSKAPLIG SPETS INOM FÖRSÖKSVERKSAMHET MED RIKSREKRYTERANDE GYMNASIAL SPETSUTBILDNING NATURVETENSKAPLIG SPETS INOM FÖRSÖKSVERKSAMHET MED RIKSREKRYTERANDE GYMNASIAL SPETSUTBILDNING Ämnet naturvetenskaplig spets inom försöksverksamhet med riksrekryterande gymnasial spetsutbildning förbereder

Läs mer

Lika rättigheter och möjligheter

Lika rättigheter och möjligheter Lika rättigheter och möjligheter Sociala utmaningar i fysisk miljö Carina Listerborn Institutionen för urbana studier Malmö högskola carina.listerborn@mah.se Var kommer genusordningar till uttryck? Problemen.

Läs mer

GNVA20, Genusvetenskap: Grundkurs, 30 högskolepoäng Gender Studies: Level 1, 30 credits Grundnivå / First Cycle

GNVA20, Genusvetenskap: Grundkurs, 30 högskolepoäng Gender Studies: Level 1, 30 credits Grundnivå / First Cycle Samhällsvetenskapliga fakulteten GNVA20, Genusvetenskap: Grundkurs, 30 högskolepoäng Gender Studies: Level 1, 30 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd av Styrelsen för

Läs mer

Arkiv som läromedel. Cathrin Backman Löfgren Västerås, maj 2013

Arkiv som läromedel. Cathrin Backman Löfgren Västerås, maj 2013 Arkiv som läromedel Cathrin Backman Löfgren Västerås, maj 2013 En till en satsning startade år 2007 - Lärardatorer PIM - Elevdatorer Fronter, Smartboard Ca. 2 000 elever http://publicdomainreview.org/2012/06/30/france-in-the-year-2000-1899-1910/

Läs mer

Syfte och mål med kursen

Syfte och mål med kursen Arbetsområde: Världskrigens tid åk 9 Under vecka 34-40 kommer vi att arbeta med Världskrigens tid. Genom att ha kunskap om vår historia skapar vi förståelse om det samhälle vi lever i idag. Första och

Läs mer

Religion, kön och etnicitet. Religionsbeteendevetenskap B1 Föreläsning 9 februari Marta Axner

Religion, kön och etnicitet. Religionsbeteendevetenskap B1 Föreläsning 9 februari Marta Axner Religion, kön och etnicitet Religionsbeteendevetenskap B1 Föreläsning 9 februari Marta Axner Varför kön och etnicitet? Olika perspektiv på religion mäns och kvinnors, olika gruppers religion, minoritet

Läs mer

Väl godkänt (VG) Godkänt (G) Icke Godkänt (IG) Betyg

Väl godkänt (VG) Godkänt (G) Icke Godkänt (IG) Betyg Betygskriterier Examensuppsats 30 hp. Betygskriterier Tregradig betygsskala används med betygen icke godkänd (IG), godkänd (G) och väl godkänd (VG). VG - Lärandemål har uppfyllts i mycket hög utsträckning

Läs mer

Studieplan för utbildning på forskarnivå i. socialt arbete

Studieplan för utbildning på forskarnivå i. socialt arbete Fakulteten för samhälls- och livsvetenskaper Studieplan för utbildning på forskarnivå i socialt arbete (Doctoral studies in Social Work) Studieplanen är fastställd av fakultetsnämnden vid Fakulteten för

Läs mer

Med publiken i blickfånget

Med publiken i blickfånget Med publiken i blickfånget Tidningsredaktioners arbete med publikundersökningar under 1930-1980-tal Ulrika Andersson 1 Författare: Ulrika Andersson Författaren Foto: JMG, Göteborgs universitet Tryck: Vulkan

Läs mer

Hur kopplar (O)mänskligt lärarmaterial till skolans styrdokument?

Hur kopplar (O)mänskligt lärarmaterial till skolans styrdokument? Hur kopplar (O)mänskligt lärarmaterial till skolans styrdokument? Till vem riktar sig materialet? Materialet är i första hand avsett för lärare på gymnasiet, framför allt lärare i historia. Flera av övningarna

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

Sociologiska institutionen, Umeå universitet.

Sociologiska institutionen, Umeå universitet. Sociologiska institutionen, Umeå universitet. Sammanställning av Förväntade studieresultat för kurserna Sociologi A, Socialpsykologi A, Sociologi B, Socialpsykologi B. I vänstra kolumnen återfinns FSR

Läs mer

Att skriva uppsats 31:januari

Att skriva uppsats 31:januari Att skriva uppsats Du ska nu skriva en teknikuppsats för att ta reda på inom vilka områden datorer används i. Ta reda på hur tekniska system i samhället förändrats över tid och vilka drivkrafter som ligger

Läs mer

Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator

Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator version 2014-09-10 Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator Studentens namn Handledares namn Examinerande

Läs mer

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Metoduppgift 4 - PM Barnfattigdom i Linköpings kommun 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Problem Barnfattigdom är ett allvarligt socialt problem

Läs mer

ENGELSKA 3.2 ENGELSKA

ENGELSKA 3.2 ENGELSKA 3.2 GELSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter och större förståelse

Läs mer

ENGELSKA FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE

ENGELSKA FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE ENGELSKA FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter

Läs mer

Utbildningsplan för Kandidatprogram i modevetenskap. 1. Identifikation Programmets namn Programmets engelska namn Omfattning i högskolepoäng

Utbildningsplan för Kandidatprogram i modevetenskap. 1. Identifikation Programmets namn Programmets engelska namn Omfattning i högskolepoäng Utbildningsplan för Kandidatprogram i modevetenskap 1. Identifikation Programmets namn Programmets engelska namn Omfattning i Nivå Programkod Kod på inriktning Beslutsuppgifter Ändringsuppgifter Kandidatprogram

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR SOCIOLOGI OCH ARBETSVETENSKAP

INSTITUTIONEN FÖR SOCIOLOGI OCH ARBETSVETENSKAP INSTITUTIONEN FÖR SOCIOLOGI OCH ARBETSVETENSKAP SC1111 Sociologi: Introduktion till studier av samhället, 30 högskolepoäng Sociology: Introduction to studies Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionen

Läs mer

Anvisningar för ansökan om bedömning av reell kompetens för grundläggande behörighet

Anvisningar för ansökan om bedömning av reell kompetens för grundläggande behörighet Malmö högskola / Gemensam förvaltning Studieadministrativa avdelningen 1(5) Mars 2010 Anvisningar för ansökan om bedömning av reell kompetens för grundläggande behörighet Bedömning av reell kompetens vad

Läs mer

DELAKTIGHET OCH LÄRANDE

DELAKTIGHET OCH LÄRANDE HÖGSKOLAN I HALMSTAD Sektionen för hälsa och samhälle Pedagogik 61-80p VT 2006 DELAKTIGHET OCH LÄRANDE - en studie om delaktighet och lärande bland vårdpersonal inom kommunal äldreomsorg Handledare: Mattias

Läs mer

Seminarieredovisning om Bergers och Luckmanns Kunskapssociologi (GDK; TRTE11 ht 2008)

Seminarieredovisning om Bergers och Luckmanns Kunskapssociologi (GDK; TRTE11 ht 2008) Seminarieredovisning om Bergers och Luckmanns Kunskapssociologi (GDK; TRTE11 ht 2008) Inför seminarieredovisningen den förväntar jag mig att alla läser hela boken. Eftersom jag anser att den inte fungerar

Läs mer

Engelska 7, ENGENG07, 100 p

Engelska 7, ENGENG07, 100 p Prövning Engelska 7, ENGENG07, 100 p Lärobok och litteratur McKay/Brodin/Clayton/Webster, Blueprint C, ISBN: 978-91-47-9196-6 En list på litterära verk skickas ut av läraren till studenterna. Romanerna

Läs mer

översikt som visar centralt innehåll i GY 11 i relation till innehåll Ämnets syfte 1 SVENSKA RUM 3

översikt som visar centralt innehåll i GY 11 i relation till innehåll Ämnets syfte 1 SVENSKA RUM 3 Tala & SAMTALA Ämnets syfte översikt som visar centralt innehåll i GY 11 i relation till innehåll i KURSLÄROMEDLET Svenska rum 3. Svenska rum 2, allt-i-ett-bok Kunskapskrav 1. Förmåga att tala inför andra

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i samhällskunskap skall ge grundläggande kunskaper om olika samhällen, förmedla demokratiska värden och stimulera till delaktighet i den

Läs mer

Material från www.etthalvtarkpapper.se

Material från www.etthalvtarkpapper.se Svenska 1 Litterär förståelse och litterära begrepp Centralt innehåll och kunskapskrav I det centrala innehållet för svenska 1 anges Skönlitteratur, författad av såväl kvinnor som män, från olika tider

Läs mer

ISBN 978-97-47-11646-1 2015 Nils Nilsson, Jan-Olof Andersson och Liber AB. Första upplagan

ISBN 978-97-47-11646-1 2015 Nils Nilsson, Jan-Olof Andersson och Liber AB. Första upplagan LÄRARHANDLEDNING LEDARSKAP OCH ORGANISATION ISBN 978-97-47-11646-1 2015 Nils Nilsson, Jan-Olof Andersson och Liber AB REDAKTION Anders Wigzell FORMGIVNING Eva Jerkeman PRODUKTION Adam Dahl ILLUSTRATIONER

Läs mer

EXAMENSARBETE för Nationell montessoriexamen

EXAMENSARBETE för Nationell montessoriexamen EXAMENSARBETE för Nationell montessoriexamen Examensarbetet ska anknyta till montessoripedagogiken och omfatta en enkel vetenskaplig undersökning (ex litteraturstudie, intervju, observation eller enkät),

Läs mer

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

RELIGIONSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen RELIGIONSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Religionskunskap bidrar till att utveckla förmågan att förstå och reflektera över sig själv, sitt liv och sin omgivning och utveckla en beredskap att

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

HANDLEDNING PERFECT GIRL

HANDLEDNING PERFECT GIRL HANDLEDNING PERFECT GIRL TILL PEDAGOGEN Perfect Girl är en kortfilm på fyra minuter utan dialog eller dramatisk handling. Detta gör att den är lämplig att använda som diskussionsunderlag eller introduktion

Läs mer

Kvinnors kamp för rösträtt en digital lärmodul/portal

Kvinnors kamp för rösträtt en digital lärmodul/portal Berith Backlund & Anna Sjödahl Hayman Kvinnors kamp för rösträtt en digital lärmodul/portal Paper presenterat vid konferensen 11-12 oktober 2006 i Borås 1 I vårt paper/föredrag kommer vi att presentera

Läs mer

Medieanalys av kvinnodagen En undersökning av medias bevakning under 2005-2012. Mars 2013

Medieanalys av kvinnodagen En undersökning av medias bevakning under 2005-2012. Mars 2013 Medieanalys av kvinnodagen En undersökning av medias bevakning under 2005-2012 Mars 2013 Översikt och innehåll Medieanalysen översikt Medieanalysen undersöker mediebevakningen av den internationella kvinnodagen

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR SOCIALT ARBETE

INSTITUTIONEN FÖR SOCIALT ARBETE INSTITUTIONEN FÖR SOCIALT ARBETE SQ4111 Socialt arbete, 30 högskolepoäng Social Work, 30 higher education credits Fastställande Kursplanen är fastställd av Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden 2011-04-14

Läs mer

Inledning. Tre forskares metodiska resor

Inledning. Tre forskares metodiska resor Inledning GUNNAR OLOFSSON Behövs det ännu en bok om samhällsvetenskaplig metod? Finns det inte redan för många? Visst finns det många böcker om hur man bör gå till väga när man gör en samhällsvetenskaplig

Läs mer

Religionskunskap. Syfte

Religionskunskap. Syfte Religionskunskap Syfte Religion och livsåskådning är en central del av mänsklig kultur. Människor har i alla tider och i alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I ENGELSKA MED DIDAKTISK INRIKTNING. Filosofiska fakultetsnämnden - ordförande 2012-05-03

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I ENGELSKA MED DIDAKTISK INRIKTNING. Filosofiska fakultetsnämnden - ordförande 2012-05-03 ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I ENGELSKA MED DIDAKTISK INRIKTNING Filosofiska fakultetsnämnden - ordförande 2012-05-03 1 Ämnesområde Engelska med didaktisk inriktning har sina tyngdpunkter

Läs mer

Hur historiska källor och berättelser om en familjs eller släkts historia speglar övergripande förändringar i människors levnadsvillkor.

Hur historiska källor och berättelser om en familjs eller släkts historia speglar övergripande förändringar i människors levnadsvillkor. Vad historiska källor kan berätta om människors och gruppers strävan att påverka och förbättra sina egna och andras levnadsvillkor, till exempel genom upp uppfinningar, bildandet av fackföreningar och

Läs mer

Hur kan en arbeta med internationella kvinnodagen i skolan?

Hur kan en arbeta med internationella kvinnodagen i skolan? Hur kan en arbeta med internationella kvinnodagen i skolan? Internationella kvinnodagen inträffar 8 mars varje år och uppmärksammar jämställdhet och kvinnors situation över hela världen. Den internationella

Läs mer

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM Metod PM Problem Om man tittar historiskt sätt så kan man se att Socialdemokraterna varit väldigt stora i Sverige under 1900 talet. På senare år har partiet fått minskade antal röster och det Moderata

Läs mer

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I MUSIKALISK GESTALTNING. Filosofiska fakultetsnämnden

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I MUSIKALISK GESTALTNING. Filosofiska fakultetsnämnden ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I MUSIKALISK GESTALTNING Filosofiska fakultetsnämnden 2007-09-17 1 Ämnesområde I ämnet Musikalisk gestaltning studeras och gestaltas konstnärliga problemställningar

Läs mer

Statens skolverks författningssamling

Statens skolverks författningssamling Statens skolverks författningssamling ISSN 1102-1950 Förordning om ämnesplaner för de gymnasiegemensamma ämnena; Utkom från trycket den 1 mars 2011 utfärdad den 2 december 2010. Regeringen föreskriver

Läs mer

Förord. Författarna och Studentlitteratur

Förord. Författarna och Studentlitteratur I den här boken lyfter vi fram ett humanistiskt orienterat perspektiv på kulturmöten. Orsaken är att vi ofta upplevt att det behövs en sådan bok. Många böcker förmedlar ensidiga syner på kulturmöten som

Läs mer

Sveriges jämställdhetspolitik

Sveriges jämställdhetspolitik Sveriges jämställdhetspolitik 1972 eget politikområde 1994 maktperspektiv 2006 jämställdhetspolitiska mål Viktiga årtal 1863 Ogift kvinna blir myndig vid 25 års ålder 1864 Mannen förlorar lagstadgad rätt

Läs mer

PM P R O M E M O R I A

PM P R O M E M O R I A PM P R O M E M O R I A PM är en kortform av det latinska pro memoria som betyder för minnet. Disposition Hur du strukturerar texten i ditt PM (1) Rubrik Om utrymme ges för att själv välja rubrik: Välj

Läs mer

Den akademiska uppsatsen

Den akademiska uppsatsen Den akademiska uppsatsen Skrivprocessen Uppsatsens struktur Språk och stil Källor och referenser Skrivprocessen förstadium skrivstadium efterstadium Förstadium Analysera situationen: 1. Vad har jag för

Läs mer

Studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi

Studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi (Doctoral studies in Sociology) Beslut om inrättande Studieplanen är fastställd av fakultetsnämnden vid

Läs mer