Ta fram arkivens forskningspotential!

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ta fram arkivens forskningspotential!"

Transkript

1 Ta fram arkivens forskningspotential! RUNE HEDMAN- BO HAMMARLUND Arkivens värde Det lär inte ha undgått någon att mycket stora arkivbestånd förvaras i arkivdepåer runt om i landet. Bara i Riksarkivet och landsarkiven förvaras idag över hyllmeter arkivhandlingar. Kostnaderna för samhället för förvaring, vård och tillhandahållande är mycket betydande och ökar hela tiden. Men kostnaderna är "bara" baksidan av ochen-delvis ofrånkomlig- följd av det regelverk som finns på området. Ingen vill förstås ha ökade kostnader: vi måste självfallet med alla medel försöka minimera dem. Men de höga kostnaderna får inte skymma sikten för att arkivbestånden också representerar mycket stora värden, inte minst i ett längre, kulturpolitiskt, perspektiv. Såväl myndigheternas arkiv som de enskilda arkiven utgör en del av det nationella kulturarvet. Detta synsätt kommer numera till uttryck i arkivlagen ( 1990:782) och dess förarbeten. Detsamma är fallet med ett värde som är nära förknippat med detta- forskningsvärdet. Myndigheterrias arkiv får ju gallras endast om det arkivmaterial som återstår kan tillgodose forskningens behov. På samma sätt som vi försöker beräkna kostnaderna för arkivet bör vi systematiskt försöka tydliggöra värdet av det. Inte i första hand som ett led i en gallringsutredning- där vi ju åtminstone på den statliga sidan har rätt klara kriterier för vad som får gallras - utan för att i någon mån balansera kostnadsaspekten genom att påvisa hur forskningens behov kan tillgodoses. Däremot bör ju självklart en sådan analys få till följd att forskningsintressant material inte gallras. Men huvudsyftet måste vara att ta fram forskningspotentialen, att visa på arkivets värde, för att i nästa steg kunna lyfta fram den i en marknadsföring av arkivet. Arkiven är underutnyttjade idag! Åtminstone när det gäller den mer vetenskapligt inriktade forskningen!! l. I ett självkritiskt inlägg vid seminariet "Konsten att reagera" (se nedan) menade "maktutredaren" docent Olof Petersson, Uppsala universitet, att det gäller åtminstone för statsvetarnas del: unga forskare bör uppmuntras ytterligare att arbeta med arkivmaterial och väcka n ya ideer för forskning. 43

2 Att ta fram forskningspotentialen hos ett arkiv är en stimulerande och konstruktiv uppgift som kräver en helhetssyn på arkivet: arkivbildarens totala verksamhet och relationer med omgivningen måste beaktas. Självklart innebär det också att en samverkan med forskningens representanter måste etableras. Att seriöst diskutera ett arkivs forskningspotentiallåter sig ju inte göra utan kunskap om vilka forskningsproblem som är aktuella inom området. Ta exempelvis området modern politisk historia! En omdiskuterad fråga är i vilken utsträckning politikerna har styrt samhällsutvecklingen. Är det kanske så att de styrande snarare reagerat på krav utifrån än rationellt och planmässigt styrt utvecklingen? Här finns en "styrningsoptimistisk" och en "styrningspessimistisk" skola. Vad har vi för arkiv som kan bidra till att lösa sådana problem, på central såväl som på lokal nivå? Och hur kan arkivbildningen styras för att förbättra förutsättningarna att besvara frågorna? Det är forskarens uppgift att ställa frågorna, men det måste vara arkivariens uppgift att tillhandahålla arkiv som gör det möjligt att besvara dem. Syftet med detta inlägg är att initiera en diskussion om lämpliga och möjliga åtgärder när det gäller forskningspotentialen. Åtgärder som syftar till att för "avnämarna" /forskarna tydliggöra arkivens värde för forskning och därmed öka forskningspotentialen. Det sker med utgångspunkt från synpunkter och ideer som framfördes vid ett seminarium med forskare, arkivsakkunniga, tjänstemän och politiker som hölls i regeringskansliet i november 1992, med anledning av att det för samtliga departement (utom Utrikesdepartementet) gemensamma centralarkivet firade 10-årsjubileum. Seminariet hade åsatts rubriken "Konsten att reagera", ett citat från en studie av näringspolitiken under 1980-talet. 2 Vid seminariet diskuterades de faktiska möjligheterna att med hjälp av bestånden i centralarkivet studera hur riket regerats under och 1970-talen. Arkivens processuella karaktär gav förutsättningarna för diskussionen: "Man kan med andra ord i centralarkivet - åtminstone teoretiskt - följa och utvärdera hur riket regerats, vilka styr- och kontrollmekanismer eller, något modernare, vilka typer av mål och resultatorienteringar som använts."3 2. B. Jacobsson, Konsten att reagera. Intressen, institutioner och näringspolitik (1989). 3. Statssekreterare Carin Fischer, Kulturdepartementet. 44

3 Problemen Där finns svårigheter som hänger samman med de förändringar som arkivbildningen överallt genomgått och genomgår. Det gäller kanske främst den omfattande datoriseringen, där lagringstekniken inte alltid utformats på ett sådant sätt att informationen kunnat bevaras på ett ekonomiskt försvarbart sätt. 4 Integritetsdiskussionen har aktualiserat nödvändigheten av att väga kravet på personlig integritet mot kravet på arkivbevarande. Andra förändringar har legat utanför våra möjligheter att direkt påverka: telefonsamtal har ersatt brev, dagböcker har inte längre förts, diskussionsprotokoll har blivit beslutsprotokoll Offentlighetsprincipen har en baksida. Samtidigt som den varit och är av grundläggande betydelse för tillgängligheten av de handlingar som skapas i offentlig verksamhet, så kan den paradoxalt nog för forskningen medföra sämre villkor: handlingar av karaktären arbetsmaterial kommer inte att arkiveras och bevaras i den utsträckning som annars varit möjligt. Vi har fått allt fler "svarta hål" i processen som inte täcks av några dokument. Det som finns i arkivet är skärvor av verksamheten, en suddig spegelbild. Vad gäller arkiven i regeringskansliet är konsekvenserna av offentlighetslagstiftningen kanske särskilt tydliga. Man har sedan länge skiljt på privat material och det material som man skapat under utövande av sin verksamhet som statsråd, informationssekreterare, statssekreterare eller vad det kan vara. Och det privata materialet kan man ta med sig när man lämnar kanslihuset. Det kan då gå osäkra öden till mötes. Och gränsen mellan vad som är det ena eller det andra är inte heller alldeles glasklar. 5 Här har man från forskarhåll efterlyst riktlinjer eller rekommendationer för hur man som politiker eller tjänsteman bör gå till väga när man lämnar sitt uppdrag. 6 S k arbetspapper behöver inte heller sparas. "... och alla som jobbat i kanslihuset säger kanske 'Tack gode Gud för det'! Men en historiker säger, att det är det i särklass mest spännande materialet, som det skulle vara väldigt roligt att ha kvar. Det är inte bara handlingarna i sig, utan det är alla de här kladdiga anteckningarna som ni gör på papperet, de understrykningar, de 4. Carin Fischer. 5. Professor Jarl Torbacke, Stockholms universitet. 6. Olof Petersson. 45

4 marginalkommentareroch allt annat som ni gör, som för oss kan vara väldigt viktiga't Självklart skulle arkivens värde ökas om arbetsmaterial bevarades i större utsträckning. Det är dock en offentligtsrättslig komplicerad fråga. Den har också väckts tidigare, såväl inom som utom kanslihuset. Men frågan är om inte det forskningspolitiska klimatet nu är sådant att frågan bör tas upp på nytt. Forskare har föreslagit att en utredning skall göras för att se över vilka möjligheter som finns. 8 Möjligheterna Medierna har ju fått en påtagligt ökad roll i opinionsbildningen. Det har oftast skett på mediernas villkor: de sätter fokus på vissa frågor som uppfattas som mer "massmediala" än andra och tempot i ärendehanteringen kan knappast undgå att påverkas av uppmärksamheten. Men ibland framstår det snarare som om det är regeringen eller de politiska partierna som utnyttjat medierna. Under 1970-talet kom således presskonferenserna att utnyttjas som ett inslag i politiken. Man kallade väldigt ofta till presskonferenser. Det kunde förekomma flera samma dag, där olika partier lade fram sin skiljaktiga mening av behandlingen av en sakfråga. Ibland kunde ett parti medvetet "läcka" information för att påverka motparten i en känslig förhandlingssituation.9 Opinionsbildningens direkta manifestationer kan ju studeras med stor exakthet. Effekterna är naturligtvis svåra att mäta, men det bevarade materialet ger åtminstone anledning till ett antal frågor. Hur har exempelvis samspelet regering-media fungerat i olika sammanhang? Konsekvenserna? Har det t ex uppkommit någon form av beroendeställning mellan andra och tredje statsmakten? 10 En intressant form av opinionsbildning är "folkstormar", skrivelser av masskaraktär som kommer från gräsrötterna och -ofta argsint- riktar sig direkt till regeringen eller något enskilt statsråd, utan att silas av medierna. Spontaniteten hos många av dem kan dock sättas i fråga: ofta består de av förtryckta lappar, som avsändaren bara behövt skriva under och frankera. Det innebär att någon måste ha tagit initiativet till aktionen. Men vissa 7. J ar! T orbacke. 8. Olof Petersson. 9. Jarl Torbacke. Uppgiften om läckan i ett inlägg av författaren Björn Elmbrant. 10. Seminarieledaren, departementsråd Berndt Fredriksson, Utrikesdepartementet. 46

5 protester är dock mycket intressanta. Således utlöste en planerad nedläggning av tandläkarhögskolan i Göteborg protestkort, varav 37 kom från Japan (1983)! Över danskar protesterade genom att skriva på protestlistor mot att kärnavfallsfartyget "Sigyn" skulle passera danska farvatten (1983)! I centralarkivet finns också handskrivna brev från Indien med anledning av Boforsaffären, skrivna efter en förlaga i en indisk dagstidning (1987)!1 1 Det faktum att protesterna hamnat just i departementsarkiven har setts som särskilt belysande för Sverige: i den amerikanska kongressen t ex skulle det vara de valda ledamöterna i landets parlament som var mottagare av kraven. Men i Sverige lever traditionen att "gå till kungs" kvar! Bara att kunna följa var petitionerna hamnar är en viktig bild av var medborgarna anser att man skall sätta in stöten! 12 I fråga om en tredje form av opinionsbildning handlar det däremot verkligen om "folkets röst". Här avses alla de brev som statsråden får dagligen. Bara statsministern får i genomsnitt ett femtiotal brev per dag. Breven kan se ut hur som helst, de kan handla om allt mellan himmel och jord och vara allt från högst seriösa till rent oförskämda eller bara virriga. Ett fåtal brev leder till regeringsbeslut, men alla brevskrivare får svar. Breven är direkta vittnesbörd om hur dagens händelser uppfattats och om levnadsbetingelser i en tid som annars i väldigt liten omfattning lämnat efter sig skriftliga spår som rör privatpersoners liv och levnadsförhållanden.u Den officiella opinionen kommer till uttryck i alla remissvar som förvaras i departementsarkiven. Myndigheter, organisationer och enskilda framför där sina mer eller mindre kritiska synpunkter på de förslag till reformer av olika slag som kommitteer och arbetsgrupper lägger fram. Det är ett mycket stort och väl strukturerat material som ger utmärkta möjligheter att analysera argument och ståndpunkter, eller att jämföra den "officiella" remissopinionen i regeringens propositioner med originalen i regeringsakterna. Den här direkta opinionen via media, "folkstormarna", breven till statsråden och remissvaren går ju att iaktta och analysera. Den opinion, de försök att påverka, som går vid sidan om de officiella kanalerna är mer svåråtkomligt. Det ligger i sakens natur att den oftast inte dokumenteras. Forskningen har försökt kartlägga dagens kontaktmönster genom enkäter med politiker och tjänstemän. Det har givit en bild av en kamp mellan olika maktcentra, mellan olika organiserade intressen. Man har talat om ett "mak- 11. Jarl Torbacke. 12. Olof Petersson. 13. Expeditionschef Göran Sellvall, Statsrådsberedningen. 47

6 tens nätverk" och menat en sorts maktspel där ett antal aktörer också utanför regeringen varit inblandade, individer och fr.a. kollektiv. Politiken ses mindre som ståndpunkter och argument, filosofiska och idemässiga doktriner, än som en maktkampp 4 Det har sagts att regeringen reagerat (och reagerar) på krav mer än den regerat och styrt andra organisationers verksamhet. Det har handlat mer om att kunna möta uppkommande problem än att försöka förutse och styra framtiden. Regeringarna vill vara "kraftfulla befälhavare på kommandobryggan, styra enligt den kurs som lagts ut av partistämmor och kongresser, efter operationella mål." IS Samtidigt är det ju så att ju fler aktörer som medverkat i beslutsprocessen, desto större blir möjligheterna att i efterhand i ett arkivmaterial kunna följa processen. "... i varje fall från forskningens synpunkt är det ju tur att regeringar ibland uppträder som befälhavare, men minsann också som passagerare." Det står klart, att forskningen behöver en arkivbildning som kan belysa förändringarna i maktens nätverk, som gör att särintressena i den politiska beslutsprocessen kan identifieras och följas! Delar av beslutsprocessen kan studeras med hjälp av det offentliga trycket. Men om man söker dokumentation som gör det möjligt att tränga under ytan, t ex om man vill studera hur någon politisk kompromiss vuxit fram, finns endast arkivet att tillgå. Och det ger trots allt begränsade möjligheter: arkivet speglar endast den officiella delen av verksamheten och där finns alltid "svarta hål" som inte dokumenteras (annat än möjligen genom någon tjänsteanteckning som rensas ut i samband med arkivering!) Vill vi kunna följa och förstå hur viktiga politiska beslut har vuxit fram måste vi nog försöka utveckla en informationsstrategi som går ut på att täcka sådana "svarta hål". 16 Att skapa nya dokument är visserligen en ovan tanke för arkivmän, men om ingenting görs innebär det att källor kommer att saknas för viktiga delar av vår historia! Vi har i det ovanstående redogjort för en del synpunkter och ideer om möjligheten att i regeringskansliets centralarkiv studera en central fråga, nämligen hur Sverige regerades under och 1970-talen. 14. Olof Petersson. 15. Generaltulldirektör Ulf Larsson, Generaltullstyrelsen. 16. Frågan väcktes av riksarkivarien Erik Norberg. Iden om en mer eller mindre begränsad "task force"-funktion diskuterades i inlägg av politiske redaktören Hans Bergström, DN, docenten Hans de Geer, F A-rådet, arkivrådet Helmut Backhaus, Riksarkivet, författaren Björn El m brant, Olof Petersson och Berndt Fredriksson. 48

7 Eftersom den centrala politiska makten i Sverige ligger hos riksdag och regering kan det vara naturligt att anse att regeringskansliets centralarkiv måste vara en av de viktigaste källorna som kan belysa hur regeringen utövat sin makt. Och visst finns där mycket som kan belysa denna frågeställning. I arkivmaterialet kan man följa hur en reform växer fram, där finns direktiv till utredningar, utredningsrapporter, remisshanteringen med alla frågeställningar som knyts till den (vilka ville regeringen få in synpunkter från, varför var remisstiden kort eller lång, vad svarade remissinstanserna, hur presenterades remissvaren i de gjorda remissammansträllningarna?), ev. remiss till lagrådet, proposition till riksdagen och efter - riksdagsbehandlingen - utfärdandet av lagar och förordningar. Men som framgått ovan saknas mycket i arkivet som skulle kunna ge en fördjupad inblick i den historiska processen. En mängd material betraktas som internt arbetsmaterial och- som en kanske oväntad konsekvens av vår offentlighetslagstiftning-hittar aldrig vägen till arkivet. Man har som framgått ovan talat om en slags" svarta hål" i arkivrymden där detta material bara försvinner för gott. Det är självklart att forskaren skulle vilja kunna ta del av mycket av arbetsmaterialet, att kunna se hur exempelvis ett utredningsdirektiv vuxit fram: vilka hade synpunkter på det första utkastet till direktivet, vad ansåg regeringskolleger och tjänstemän om det, hur mycket betydde (Finansdepartementets) rödpenna etc, etc? Och vad betydde kontakterna utanför regeringskansliet med partikansli och riksdagsgrupp, med fackföreningar och andra intresseorganisationer, med opinionsbildare etc, etc? Det officiella arkivmaterialet i centralarkivet utgör endast de spår som aktörerna på den politiska scenen lämnat efter sig i regeringskanslisammanhang. Brister och luckor i materialet måste fyllas igen med annat material, politikernas privata arkiv, deras memoarer, dagboksanteckningar, pressmaterial, TV- och radiointervjuer. Men självklart måste också varje bild fördjupas och nyanseras med annat material som emanerar från helt andra aktörer och maktcentra. Vilket material som kan komma ifråga blir olika från fall till fall. Vi är emellertid övertygade om att ett seminarium likt det som vi har behandlat här kan vara ett betydelsefullt sätt att lyfta fram forskningspotentialen i ett arkivmaterial. Men det är då också angeläget att seminariet inte endast blir en "kick" för dem som deltar i det utan att åtminstone ett referat görs av det och att referatet sprids till en större krets. Så har också skett med den seminarierapport som utkom av trycket i juni Den har gått till bibliotek och institutioner och spridningen har resulterat i att centralarkivet uppmärksammats i stor utsträckning och att nya forskarkontakter etablerats. 49

8 50 En rapport som den här redovisade upplyser även politiker och tjänstemän om att arbetsmaterial av olika slag kan vara utomordentligt viktigt källmaterial för historisk forskning, och visar på möjligheten av att offentliga eller privata arkiv (institutioner) kan ta hand om sådant material utan att det för den skull blir allmänt tillgängligt på andra villkor än de som bestäms av den som lämnar materialet.

9 Konferens i Riksarkivet om företagen och deras arkiv Den 28 april 1993 arrangerade Riksarkivet en halvdagskonferens om företagen och deras arkiv med deltagande av representanter för näringsliv, forskning, arkivväsende och statsmakter. Bl a deltog statssekreterare Carin Fischer, Kulturdepartementet och flertalet arkivchefer verksamma inom företagsarkivsektorn. Riksarkivarie Erik Norberg hälsade välkommen och orienterade om syftet med konferensen som främst var att få till stånd en diskussion om de insatser som krävs för att bevara den viktiga del av kulturarvet som företagens arkiv utgör på ett rimligt sätt. För att ge den nödvändiga bakgrunden till en sådan diskussion hade ett antal inledare engagerats som kortfattat redovisade nuläget på företagsarkivsektorn, gav internationella utblickar, redovisade forskningens behov av företagsarkiv och krav på materialet samt fastlade de legala utgångspunkterna för bevarande av företagsar kiv. Arkivrådet Lars-OlofWelander, Riksarkivet, presenterade en lägesbeskrivning över företagsarkivsektorn. Han konstaterade att en hel del positivt har hänt under senare år. Nya regionala näringslivsarkiv har grundats i bl a Örebro, Norrland och Västerbotten samt Nordvästa Skåne. Ett antal koncernarkiv med utvecklad arkivfunktion och depålösning existerar. I stora delar av landet saknas dock regionala lösningar. Landsarkiv, stadsarkiv, museer m fl gör punktinsatser för att rädda företagsar kiv. Nätet av regionala företagsarkiv behöver byggas ut till att omfatta hela landet. Genom Riksarkivets nämnd för enskilda arkiv och Näringslivsarkivens stödfond har under senare år existerande företagsarkiv och andra som arbetar med företagsarkiv fått bättre resurser. Nämnden för enskilda arkiv har 1990/ /93 fördelat drygt 1,5 milj kr i sådant stöd. Utom Näringslivsarkivens stödfond har bl a Näringslivets arkivråd under många år genom kurser, bokutgivning m m aktivt verkat för en rationell arkivvård inom sektorn. Näringslivsarkivens förening är ett tredje, ganska nyetablerat organ, som gör viktiga insatser. Inledaren konstaterade avslutningsvis att nätet av regionala företagsarkiv borde utökas till att omfatta hela landet och få helt andra 51

10 52 resurser för att göra konsultinsatser och ta emot arkiv. En jämförelse med utbyggnaden av arkivdepåer på föreningssidan visar att skillnaden i arkivvolymer, möjligheterna att luta sig mot ett lokalt intresse och anknyta till ideella insatser är faktorer som spelar in och som gör det svårare att starta företagsarkiv än folkrörelsearkiv. Landsarkivarie Anna Christina Ulfsparre konstaterade att det är lika tufft att vara företagsarkivarie i andra länder som i Sverige. I Östeuropa har ett centralt system för bevarande hittills praktiserats. Initiativ har tagits för att inrätta näringslivsarkiv i f d Östtyskland. F n finns ett sådant i Dresden. Inte heller i Västtyskland har det varit lätt. De arkivdepåer som finns ligger paradoxalt nog i södra Tyskland. Man söker nu olika lösningar i Östeuropa under medverkan av bl a företrädare för företagsarkiv. ICA - International Council on Archives- kommer att arrangera en konferens i anslutning till dessa aktiviteter. Man försöker över huvud taget inom ICA få fram översikter över arkiven och problemen. Ett sådant problem är företag som rör sig över gränserna. Vad händer med deras arkiv i slutändan? Flera dystra exempel finns. En intressant och kanske utsatt bransch är oljeindustrin vars arkivfrågor kommer att diskuteras vid en konferens i Stavanger under hösten. På den asiatiska scenen kan man konstatera att Japan saknar representant i ICA:s Business Committee. Kina har däremot visat intresse av att delta i arbetet. Sammanfattningsvis konstaterade Anna Christina Ulfsparre att det stora problemet också internationellt är de små och medelstora företagen. Dessa bevaras i liten utsträckning. Bara inom EG finns 12 miljoner små och medelstora företag (mer än 500 anställda). En ljuspunkt på bevarandefronten är dock bankarkiven. Direktör Sigvard Hellestam, Nordvästra Skånes företagsarkiv, redovisade erfarenheter från arbete med arkivfrågor inom företagsamheten. Inom företagsledningarna finns i regel dålig känsla för värdet av arkiv liksom ovilja att betala något. I Helsingborg har man börjat bygga upp ett arkiv för Nordvästra Skåne och startat i liten skala med att ta hand om varvsarkiv, skaffa lokaler för dem och sett till att de ordnats och förtecknats. Direktör Curt-Steffan Giesecke berättade om sitt arbete med arkivfunktionen hos SAF på 1940-talet då bl a en registreringsplan utarbetades vilket medverkade till att öka arkivets värde som arbetsredskap. Tillgängligheten till materialet hos SAF ökades successivt till gagn för forskningen. Det är angeläget att företagens arkiv blir tillgängliga för forskning så att man kan ge en balanserad bild av samhällsutvecklingen. Giesecke underströk kraftigt företagens praktiska behov av sina arkiv. För att hålla kvar kompetens, kunna agera konsekvent är detta viktigt. Företagen behöver hjälp med bevarandeplaner och modeller för registrering.

11 Professor Rolf Adamson diskuterade forskningsaspekter på företagsarkiv med utgångspunkt från vad som använts under senare år inom hans ämne. Textilindustrin i Göteborg och tändsticksindustrin är två exempel. I det förra har tillgången tilllöneräkenskaper varit värdefull men avsaknaden av statistik ett kraftigt avbräck. Man har kunnat forska om tändstickstillverkningen i Indien tack vare ett bra material hemma i Sverige. I en rad sammanhang är alltså företagsarkiven unika och kan inte ersättas. Många väsentliga frågor om t ex yllemanufakturerna i Stockholm före industrialismen kan inte besvaras då inga arkiv finns. Professor Adam Taube visade genom exemplet Rönnskärsverken hur viktigt det är att spara allt material i vissa serier för att t ex genom kohortmetoden studera en grupp och det inflytande den fysiska arbetsmiljön kan ha på denna. Arbetsmiljön blir alltmer kemisk. Sambandet arbetsmiljö-sjukdomar måste kunna beläggas. För cancer kan förloppet ta decennier. Läget är alltså det att gårdagens miljö förklarar dagens sjukdomar. Saknar vi uppgifter om individerna i arkiven kan vi inte belägga sambanden. Budskapet till dem som ansvarar för gallring och bevarande i företagens arkiv är alltså entydigt på den här punkten. Överdirektör Claes Gränström redogjorde för de legala utgångspunkterna vad gäller bevarande av företagsar kiv. Någon motsvarighet till regelsystemet på den offentliga sida finns inte. Ett antallagar och bestämmelser styr bevarandet av visst material under viss tid. Utförsellagen kan förhindra utförsel av vissa handlingar. Datalagen omfattar också enskilda personregister som f n inte kan bevaras legalt när de inte används. Här finns nu ett förslag om uppmjukning så att också enskilt material kan bevaras om forskningsintresset är större än behovet av att skydda individens intressen. Förslaget gäller professionell forskning, inte" amatörforskning". Internationellt finns en rad konventioner som skyddar enskilda arkiv. En K-märkning motsvarande den för byggnadsminnen är en tanke som ännu inte diskuterats i Sverige. Erik Norberg inledde diskussionen med att betona vikten av att på lång sikt bearbeta attityder och slå fast nyttan av arkiven. På kort sikt gäller det främst att finna konkreta lösningar särskilt i depåfrågan. Debatten kom i stort sett att kretsa kring dessa två perspektiv. I flertalet inlägg underströk man att en regional modell för förvaring är bäst. Man kan då knyta an till ett lokalt intresse, i bästa fall få stöd av kommuner och regionala organ. Problemet herrelösa arkiv diskuterades och inte oväntat ansåg de flesta att staten via nämnden för enskilda arkiv borde ta ett ekonomiskt ansvar här. Staten borde däremot inte genom sina arkivinstitutioner konkurrera med de regionala 53

12 företagsarkiven på ojämlika villkor. I många inlägg vittnades om det mer eller mindre kompakta ointresset för arkiv och arkivfrågor hos moderna företagsledare. Monografiskrivande överlåts till föreningsliv och forskare, vid fusioner, flyttningar och omstruktureringar går arkiven på tippen etc. Som botemedel anvisade man genomgående den inte oävna pedagogiska uppgiften att inleda en dialog med företagen och den nya ledargenerationen för att trycka på nyttjandeaspekten. Denna måste marknadsföras. Här bör man knyta an till historieintresset. Övertyga företagen om att det är nytta med bevarandet och att arkiven är viktiga. Vi måste visa fantasi och ge exempel på att arkiv är viktiga också för denna nya typ av företagsamhet. Alternativa former för bevakning av arkivfrågor i storföretag kan skapas genom att flera företag går samman om gemensamma arkivfunktioner. I sin slutsummering anknöt Erik Norberg bl a till behovet att nu knyta an till nyttighetsaspekten. Närmast kommer Riksarkivet överväga att gå ut med någon form av upprop i företagsarkivfrågan. Ett allmänt intryck från halvdagskonferensen var deltagarnas uppfattning att den var just nyttig och att RA bör återkomma regelbundet med sammandrag av den här typen. Lars-Olof Welander 54

13 Holländska arkiv - rapport från en studieresa för nordiska arkivarier Vid ett par tillfällen de senaste åren har de danska arkivarierna J 0rgen Dieckmann Rasmussen och Birgitte Dedenroth-Schou arrangerat studieresor till arkiv i England och Canada- den senare i samband med den internationella arkivkongressen i Montreal. Försommaren 1993 var det dags att studera holländska arkiv. Synen på arkivverksamhet i Holland och de nordiska länderna är likartad och man borde kunna utbyta erfarenheter och få med sig goda ideer hem till Norden. Ett fyrtiotal arkivarier från Danmark, Färöarna, Norge och Sverige deltog. Både statliga, kommunala och enskilda arkiv var representerade. Holländska Riksarkivet Ett självklart första mål var Algemeen Rijksarchief i Haag, det holländska Riksarkivet. Riksarkivarien FC] Ketelaar och expeditionsföreståndaren S Plantinga gav en allmän presentation av hur arkivväsendet i Holland är uppbyggt - lagstiftning, organisation och inriktning. Det statliga arkivväsendet i Holland består av Riksarkivet (Algemeen Rijksarchief) och de statliga provinsarkiven (Rijksarchief). På den lokala statliga och kommunala sidan (672 städer och kommuner) finns 62 stadsarkiv, 29 distriktsarkiv (arkiv för mer än en kommun) och 9 s k vattenkontrollstyrelsearkiv. I 43% av kommunerna finns utbildade arkivarier anställda. Enligt den nu gällande allmänna arkivlagen från 1962 skall myndigheternas arkiv överföras till Riksarkivet efter 50 år, i enstaka fall efter 20 år. I förslaget till den nya arkivlag som väntas träda i kraft 1994 kommer leveranstiden att ändras till 20 år för samtliga arkiv. Lagen om informationsfrihet från 1980 fastslår att arkiven omfattas av sekretess under den tid de förvaras hos myndigheten och blir öppna först då de förs över till 55

14 56 arkivmyndigheten. I och med den nya leveransgränsen kommer således tillgängligheten att utökas. Med den 10-årsperiod som läggs till för att kunna göra leveransverksamheten mer lättplanerad och smidig att genomföra kommer sekretessreglerna i praktiken att bli desamma som inom EG i övrigt, dvs 30 år. Arkivarie RoelofC Hol föreläste om PIVOT-projektet, vars huvuduppgift är att lösa frågan om gallring i de centrala statliga myndigheternas arkiv för tiden efter I samband därmed skall man också ta fram metod och teori som skall kunna användas för motsvarande bedömningar i regionala och lokala myndigheters arkiv. Förkortningen PIVOT står för det som på svenska ungefärligen betyder Projektet Förberedelser för kortare leveranstid, vilket syftar på förslaget att övergå från leveranstiden 50 år till 20 år. Meningen är alltså att man genom detta projekt skall få myndigheterna att lösa sina gallringsfrågor innan det blir dags att leverera till Riksarkivet. Situationen är i dag den att man hos myndigheterna arbetar med gallringslistor, en metod som dock inte fungerat tillfredsställande. Man uppskattar att det för perioden finns ca 600 km handlingar hos de centrala myndigheterna som väntar på beslut om gallring. Regeringen tillsatte därför år 1991 projektet PIVOT, som under en tioårsperiod skalllösa detta gigantiska problem. Till projektet är 17 personer knutna och Riksarkivet får för detta 1,7 miljoner gulden extra per år (ca 7 milj kr). Projektet har två huvuduppgifter: för det första att ta igen eftersläpningen fr o m 1940 och för det andra att förhindra framtida problem av denna omfattning. Man genomför därför fältundersökningar hos departement och myndigheter, utarbetar instrument för arkivbildningen hos myndigheterna och tar fram ett program för ersättningsfilmning som ett komplement till gallring. Man undersöker dessutom om det går att ersätta Riksarkivets fasta hyllor med mobila hyllsystem. Vid genomgången av beståndet hos myndigheten värderar man samtliga handlingstyper utifrån deras legala och praktiska betydelse och förser dem med en bokstavskod. Bokstaven "B" står för "bevaras" medan "V" betyder att handlingarna gallras på myndighetens eget ansvar. Dessa senare handlingar kommer alltså inte att levereras till Riksarkivet. Projektets arbetsmetoder är inte helt oomstridda. Vissa kritiker menar att alltför lite material kommer att bevaras, men herr Hol menar att man inom projektet försöker komma fram till en så objektiv metod som möjligt för att avgöra vad som skall bevaras och vad som gallras. Självklart skall det material som bevaras ha en hög kvalitet. I riksarkivbyggnaden, som togs i bruk 1979, huserar förutom Riksarkivet

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning med instruktion för Riksarkivet och landsarkiven; SFS 2007:1179 Utkom från trycket den 10 december 2007 utfärdad den 22 november 2007. Regeringen föreskriver följande.

Läs mer

ARKIVREGLEMENTE FÖR LUNDS KOMMUN

ARKIVREGLEMENTE FÖR LUNDS KOMMUN 1(7) ARKIVREGLEMENTE FÖR LUNDS KOMMUN Antaget av kommunfullmäktige den 23 april 2015, 78 och ersätter tidigare arkivreglemente, fastställt den 29 februari 1996, 22 Förutom de i arkivlagen (SFS 1990:782)

Läs mer

Kommunal Författningssamling Taxa

Kommunal Författningssamling Taxa Kommunal Författningssamling Taxa 2012 Nr 2 Arkivreglemente för Kungälvs kommun Gäller fr.o.m. den 1 maj 2012 Ersätter KFS 2003 Nr 19.1 ADRESS Nämndhuset 442 81 Kungälv TELEFON 0303-23 80 00 vx FAX 0303-132

Läs mer

VAD BÖR SPARAS? Protokoll

VAD BÖR SPARAS? Protokoll INNEHÅLL VAD BÖR SPARAS? s.1 Protokoll s.1 Verksamhets- och revisionsberättelser s.1 Utgående handlingar s.1 Matriklar, medlemsförteckningar s.2 Liggare s.2 Inkomna handlingar s.2 Statistik s.2 Ämnesordnade

Läs mer

Regler och riktlinjer för överlämnande av statliga arkiv till Riksarkivet

Regler och riktlinjer för överlämnande av statliga arkiv till Riksarkivet Regler och riktlinjer för överlämnande av statliga arkiv till Riksarkivet 1 Lag, förordning och Riksarkivets föreskrifter Rätten att överta arkiv Enligt 9 arkivlagen (1990:782) har en arkivmyndighet rätt

Läs mer

Arkivreglemente. Styrdokument

Arkivreglemente. Styrdokument Arkivreglemente Styrdokument Styrdokument Dokumenttyp: Reglemente Beslutad av: Kommunfullmäktige 2012-02-29, 27 Dokumentansvarig: Kommunchefen Reviderad av: - 2 Innehållsförteckning Arkivreglemente...

Läs mer

INSPEKTION AV HANTERINGEN AV ALLMÄNNA HANDLINGAR HOS NORRTÄLJE- MALSTA FÖRSAMLING

INSPEKTION AV HANTERINGEN AV ALLMÄNNA HANDLINGAR HOS NORRTÄLJE- MALSTA FÖRSAMLING STOCKHOLMS STADSARKIV LANDSARKIV FÖR STOCKHOLMS LÄN INSPEKTIONSRAPPORT SID 1 (8) 2008-12-11 DNR 9.3-15052/08 SSA 2008:9 Norrtälje-Malsta församling Att: Anne Menander INSPEKTION AV HANTERINGEN AV ALLMÄNNA

Läs mer

ARKIVREGLEMENTE FÖR HÄSSLEHOLMS KOMMUN

ARKIVREGLEMENTE FÖR HÄSSLEHOLMS KOMMUN ARKIVREGLEMENTE FÖR HÄSSLEHOLMS KOMMUN Antaget av kommunfullmäktige 1996-12-16, 145 Förutom de i arkivlagen (SFS 1990:782) och arkivförordningen (SFS 1991:446) intagna bestämmelserna om arkivvård gäller

Läs mer

Hantering av allmänna handlingar hos Herrängens skola

Hantering av allmänna handlingar hos Herrängens skola Handläggare: Christina Moberg Inspektionsrapport DNR 9.3-1341/2014 Sida 1 (6) 2014-04-22 SSA 2014:01 Hantering av allmänna handlingar hos Herrängens skola Närvarande från herrängens skola: Philip Olsson

Läs mer

Hantering av allmänna handlingar hos Knutbyskolan

Hantering av allmänna handlingar hos Knutbyskolan Handläggare: Christina Moberg Inspektionsrapport DNR 9.3-001342/2014 Sida 1 (7) 2014-03-25 SSA 2014:02 Hantering av allmänna handlingar hos Knutbyskolan Närvarande från herrängens skola: Lena Hellström

Läs mer

Riksarkivet Yttrande 1 (5)

Riksarkivet Yttrande 1 (5) Riksarkivet Yttrande 1 (5) Datum Dnr RA 04-2011/2831 2012-05-28 Era Dnr SSM 2011-1137 och SSM 2011-3833 2012-05- 2 9 Strålsäkerhetsmyndigheten 171 16 Stockholm SSM Nationell remiss av SKB:s slutförvarsansökan

Läs mer

INSPEKTION AV HANTERINGEN AV ALLMÄNNA HANDLINGAR HOS SOLNA FÖRSAMLING

INSPEKTION AV HANTERINGEN AV ALLMÄNNA HANDLINGAR HOS SOLNA FÖRSAMLING STOCKHOLMS STADSARKIV LANDSARKIV FÖR STOCKHOLMS LÄN INSPEKTIONSRAPPORT SID 1 (8) 2009-02-25 DNR 9.3-15934/08 SSA 2009:3 Solna församling Att: Tommy Östher INSPEKTION AV HANTERINGEN AV ALLMÄNNA HANDLINGAR

Läs mer

Riktlinjer för digital arkivering i Linköpings kommun

Riktlinjer för digital arkivering i Linköpings kommun 1 (8) E-Lin projektet 2014-06-05 Riktlinjer Riktlinjer för digital arkivering i Linköpings kommun 2 Innehåll Inledning och bakgrund... 3 Ansvar... 4 Systemupphandling... 4 Gallring... 5 Informationssäkerhet...

Läs mer

TEKNISKA MUSEETS POLICY FÖR DOKUMENTATION, INSAMLING OCH GALLRING

TEKNISKA MUSEETS POLICY FÖR DOKUMENTATION, INSAMLING OCH GALLRING TEKNISKA MUSEETS POLICY FÖR DOKUMENTATION, INSAMLING OCH GALLRING Denna policy omfattar dokumentation samt insamling och gallring av föremål, skrivna dokument, arkivalier, fotografier, film, inspelat ljud,

Läs mer

HANTERING AV ALLMÄNNA HANDLINGAR HOS IDROTTSFÖRVALTNINGEN

HANTERING AV ALLMÄNNA HANDLINGAR HOS IDROTTSFÖRVALTNINGEN S STOCKHOLMS STADSARKIV LANDSARKIV FÖR STOCKHOLMS LÄN SID 1 (9) 2007-12-21 DNR 9.3-16337/07 SSA 2007:14 Idrottsnämnden HANTERING AV ALLMÄNNA HANDLINGAR HOS IDROTTSFÖRVALTNINGEN Närvarande från Idrottsförvaltningen:

Läs mer

Arkivföreskrifter för Kils kommun

Arkivföreskrifter för Kils kommun KOMMUNFULLMÄKTIGE BESLUT 2015-03-26, 56 Arkivföreskrifter för Kils kommun Förutom de i arkivlagen (SFS 1990:782) och arkivförordningen (SFS 1991:446) intagna bestämmelserna om arkivvård gäller för den

Läs mer

Förutsättningar för gallring efter skanning 1 (5) Tillsynsavdelningen Datum Dnr RA 01-2011/1121 Håkan Lövblad 2011-10-26

Förutsättningar för gallring efter skanning 1 (5) Tillsynsavdelningen Datum Dnr RA 01-2011/1121 Håkan Lövblad 2011-10-26 Tillsynsavdelningen Datum Dnr RA 01-2011/1121 Håkan Lövblad 2011-10-26 1 (5) Förutsättningar för gallring efter skanning För att myndighet ska få gallra pappershandlingar efter skanning fordras det myndighetsspecifika

Läs mer

Inspektion av arkivvården vid Notarius publicus i Sundsvall den 21 maj och den 18 juni 2013

Inspektion av arkivvården vid Notarius publicus i Sundsvall den 21 maj och den 18 juni 2013 1 (6) Inspektion av arkivvården vid Notarius publicus i Sundsvall den 21 maj och den 18 juni 2013 Närvarande Från Notarius publicus i Sundsvall: Ordinarie notarius publicus, advokat Biträdande notarius

Läs mer

Samarbetsrådet för enskilda arkiv Dnr RA 04-2015/754. Mötesprotokoll

Samarbetsrådet för enskilda arkiv Dnr RA 04-2015/754. Mötesprotokoll 1 Samarbetsrådet för enskilda arkiv Dnr RA 04-2015/754 Mötesprotokoll Mötesdatum: 2015-01-30 Plats: Riksarkivets styrelserum Närvarande: Ordförande: Ledamöter: Inbjudna gäster: Förhinder: Björn Jordell,

Läs mer

Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt!

Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt! Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt! Lena-Pia Carlström Hagman Högskolan Kristianstad har som mål att bli nationellt erkänd för sin pedagogiska utveckling. Skriftserien

Läs mer

Granskningsredogörelse Dokumenthantering Norrlands Etanolkraft AB

Granskningsredogörelse Dokumenthantering Norrlands Etanolkraft AB Granskningsredogörelse Dokumenthantering Norrlands Etanolkraft AB Bo Rehnberg Cert. kommunal revisor Robert Bergman Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...2 2.1. Bakgrund...2 2.2. Revisionsfråga...2

Läs mer

Inspektion av arkivvården vid Fordonsprovarna i Väst AB

Inspektion av arkivvården vid Fordonsprovarna i Väst AB 1 (5) Inspektion av arkivvården vid Fordonsprovarna i Väst AB Riksarkivet (RA) inspekterade den 4 december 2014 arkivbildningen och arkivvården vid besiktningsorganet Fordonsprovarna i Väst AB, Importgatan

Läs mer

DIY byråkrati. en kort handbok i att påverka regeringens kulturutredning

DIY byråkrati. en kort handbok i att påverka regeringens kulturutredning DIY byråkrati en kort handbok i att påverka regeringens kulturutredning Inledning Denna guide är tänkt att inspirera konstnärer och andra verksamma inom konstbranschen till att vara en aktiv del i den

Läs mer

Riksarkivet har i uppdrag att utöva tillsyn över och regelbundet inspektera arkivverksamheten vid statliga myndigheter och vissa andra organ.

Riksarkivet har i uppdrag att utöva tillsyn över och regelbundet inspektera arkivverksamheten vid statliga myndigheter och vissa andra organ. 1 (2) Beslut Notarius publicus/ Nybrogatan 6 871 30 Härnösand Beslut om förelägganden efter genomförd inspektion vid notarius publicus i Härnösand Riksarkivet har i uppdrag att utöva tillsyn över och regelbundet

Läs mer

ATT FASTSTÄLLA ARKIVANSVAR & ARKIVORGANISATION

ATT FASTSTÄLLA ARKIVANSVAR & ARKIVORGANISATION ATT FASTSTÄLLA ARKIVANSVAR & ARKIVORGANISATION en handledning för myndigheter i Göteborgs Stad & Västra Götalandsregionen Version 2, 2013-02-26 INNEHÅLL INLEDNING... 3 1 MYNDIGHETENS ARKIVORGANISATION...

Läs mer

Vi rekommenderar att organisationer planerar rutiner för vad som skall lämnas till oss och med vilka intervall. Kontakta gärna oss i dessa frågor.

Vi rekommenderar att organisationer planerar rutiner för vad som skall lämnas till oss och med vilka intervall. Kontakta gärna oss i dessa frågor. BILAGA 1 ATT LEVERERA ARKIVMATERIAL TILL ARAB Leveranser till ARAB en översikt Förbund, större organisationer Små föreningar m.fl. Urval av material 10 år och äldre Verifikationer gallrade Tryckdubbletter

Läs mer

Revisionsrapport Rutiner för arkivering. Östersunds Kommun

Revisionsrapport Rutiner för arkivering. Östersunds Kommun Revisionsrapport Rutiner för arkivering Östersunds Kommun 18 Januari 2013 Innehåll Sammanfattning... 1 1. Inledning... 2 2. Resultat... 3 3. Revisionell bedömning... 5 Sammanfattning Uppdrag och Bakgrund

Läs mer

Har du varit på barnhem eller i fosterhem och söker din historia?

Har du varit på barnhem eller i fosterhem och söker din historia? Har du varit på barnhem eller i fosterhem och söker din historia? Socialstyrelsen fick i december 2005 regeringens uppdrag att bedöma omfattningen av regelbundna eller systematiska kränkningar, övergrepp

Läs mer

Grästorps kommun Offentlighet och arkivering. Granskningsrapport. KPMG 2002-11-06 Antal sidor: 6

Grästorps kommun Offentlighet och arkivering. Granskningsrapport. KPMG 2002-11-06 Antal sidor: 6 ering KPMG Antal sidor: 6 Innehåll 1. Inledning 1 1.1 Revisionsmål 1 2. Genomförande 1 3. Resultat 2 3.1 Kommunstyrelsen som arkivmyndighet 2 3.1.1 Kommunens arkivstruktur 2 3.1.2 Arkivrutiner 2 3.1.3

Läs mer

Masterprogram i ABM 2015/2016

Masterprogram i ABM 2015/2016 Masterprogram i ABM 2015/2016 120 HP UPPSALA DISTANS 100%, CAMPUS 100% ABM är en förkortning för arkiv, bibliotek och museer. Masterprogrammet i ABM förbereder dig för en karriär inom dessa verksamheter.

Läs mer

GRUNDKURS I DOKUMENTHANTERING OCH ARKIVFUNKTION

GRUNDKURS I DOKUMENTHANTERING OCH ARKIVFUNKTION GRUNDKURS I DOKUMENTHANTERING OCH ARKIVFUNKTION Tid: 27 29.11. 2012 Plats: Föreläsare: Statens ämbetshus, auditorium Präntöö, Wolffskavägen 35, Vasa Karin Gref, forskare, Riksarkivet Jussi Jääskeläinen,

Läs mer

Facktidskriften ett njutningsmedel?

Facktidskriften ett njutningsmedel? UTBILDNING & DEMOKRATI 1999, VOL 8, NR 1, 139-144 Facktidskriften ett njutningsmedel? Biörn Hasselgren En fråga jag återkommande ställer mig, inte enbart i egenskap av redaktör för två tidskrifter, är

Läs mer

HANTERING AV ALLMÄNNA HANDLINGAR HOS STOCKHOLMS TINGSRÄTT

HANTERING AV ALLMÄNNA HANDLINGAR HOS STOCKHOLMS TINGSRÄTT STOCKHOLMS STADSARKIV L ANDSA RKI V FÖR S TOCKHOLMS L ÄN INSPEKTIONSRAPPORT DNR 9.3-16303/11 SID 1 (6) 2011-12-13 SSA 2011:16 Stockholms tingsrätt Att: Anders Eka HANTERING AV ALLMÄNNA HANDLINGAR HOS STOCKHOLMS

Läs mer

Medieplan. för Högskolebiblioteket i Skövde 2014-02-24

Medieplan. för Högskolebiblioteket i Skövde 2014-02-24 Medieplan för Högskolebiblioteket i Skövde 2014-02-24 Bibliotekets ansvar för högskolans informationsförsörjning Av bibliotekets vision framgår att biblioteket ska erbjuda en miljö där lärande och utveckling

Läs mer

Allmänna handlingar. hos kommunala och landstingskommunala företag

Allmänna handlingar. hos kommunala och landstingskommunala företag Allmänna handlingar hos kommunala och landstingskommunala företag Allmänna handlingar hos kommunala och landstingskommunala företag Offentlighetsprincipen har mycket gamla anor i Sverige. Den infördes

Läs mer

Rapport efter inspektion av arkivvården vid Försvarets materielverk, Test & Evaluering (FMV T&E) i Linköping den 17 december 2007.

Rapport efter inspektion av arkivvården vid Försvarets materielverk, Test & Evaluering (FMV T&E) i Linköping den 17 december 2007. 2008-02-06 232-2007/2437 Rapport efter inspektion av arkivvården vid Försvarets materielverk, Test & Evaluering (FMV T&E) i Linköping den 17 december 2007. Förelägganden. 1. T&E Linköpings arkivförteckning

Läs mer

Verksamhetsberättelse för 2010

Verksamhetsberättelse för 2010 Verksamhetsberättelse för 2010 Helsingborg Verksamhetsberättelse för 2010 Styrelsen Ordförande Vice ordförande Kassör Ledamöter Dan Karlsson Ann-Christine Malmgren Tomas Nordström Lillebil Pettersson Åke

Läs mer

Behov av kompetens och kompetensutveckling

Behov av kompetens och kompetensutveckling LANDSARKIVET I HÄRNÖSAND Handläggare Datum Carina Strömberg 2003-07-25 E-post: carina.stromberg@landsarkivet-harnosand.ra.se Behov och målgrupper Målgrupper för utbildning och fortbildning inom arkivområdet

Läs mer

Hantering av allmänna handlingar hos Utbildningsförvaltningen

Hantering av allmänna handlingar hos Utbildningsförvaltningen Handläggare: Christina Moberg Inspektionsrapport DNR 5.1.1-1694/15 Sida 1 (8) 2015-06-29 SSA 2015:08 Hantering av allmänna handlingar hos Utbildningsförvaltningen Närvarande från Utbildningsförvaltningen:

Läs mer

ATT LEVERERA ARKIVHANDLINGAR. en handledning för myndigheter i Göteborgs Stad & Västra Götalandsregionen. Version 2, 2012-11-22

ATT LEVERERA ARKIVHANDLINGAR. en handledning för myndigheter i Göteborgs Stad & Västra Götalandsregionen. Version 2, 2012-11-22 ATT LEVERERA ARKIVHANDLINGAR en handledning för myndigheter i Göteborgs Stad & Västra Götalandsregionen Version 2, 2012-11-22 INNEHÅLL 1 LEVERERA ARKIV TILL REGIONARKIVET... 3 1.1 FINNS DET NÅGON LEVERANSPLIKT?...

Läs mer

Konsten att få ordning och reda i sitt arkiv. Några råd i skötsel av föreningshandlingar

Konsten att få ordning och reda i sitt arkiv. Några råd i skötsel av föreningshandlingar Konsten att få ordning och reda i sitt arkiv Några råd i skötsel av föreningshandlingar 1 2 I dagens samhälle översköljs vi dagligen av information från alla håll - från medier, myndigheter, organisationer

Läs mer

Inspektion av arkivvården vid Lantmäteriet, fastighetsbildning i Halmstad den 20 november 2013

Inspektion av arkivvården vid Lantmäteriet, fastighetsbildning i Halmstad den 20 november 2013 1 (5) Bilaga 6 Inspektionsrapport Dnr RA 231-2013/4559 2014-02-10 Inspektion av arkivvården vid Lantmäteriet, fastighetsbildning i Halmstad den 20 november 2013 Närvarande Från Lantmäteriet: Från Riksarkivet:

Läs mer

Att leverera enskilt material till Lerums kommunarkiv. - föreningsarkiv, privatarkiv och företagsarkiv

Att leverera enskilt material till Lerums kommunarkiv. - föreningsarkiv, privatarkiv och företagsarkiv Att leverera enskilt material till Lerums kommunarkiv - föreningsarkiv, privatarkiv och företagsarkiv Vårt gemensamma kulturarv Arkiven är en del av vårt kulturarv och för att bevara vårt lokala kulturarv

Läs mer

Betänkandet Arkiv för alla - nu och i framtiden (SOU 2002:78)

Betänkandet Arkiv för alla - nu och i framtiden (SOU 2002:78) Generaldirektören Datum: 28 februari 2003 Diarienr: 1836-2002 Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Betänkandet Arkiv för alla - nu och i framtiden (SOU 2002:78) Sammanfattning Domstolsverket tillstyrker

Läs mer

Bli klar med din arkivredovisning

Bli klar med din arkivredovisning Bli klar med din arkivredovisning Intensivkurs i att ordna och förteckna arkiv 2-3 februari och 16-17 mars 2005 --------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

Hantering av allmänna handlingar hos AB Stokab

Hantering av allmänna handlingar hos AB Stokab Stadsarkivet Handläggare: Christina Moberg Inspektionsrapport DNR 9.3-9873/14 Sida 1 (7) 2014-11-07 SSA 2014:12 Hantering av allmänna handlingar hos AB Stokab Närvarande från bolaget: Marie Bornehed Åsa

Läs mer

Sammanfattning. 1. Inledning

Sammanfattning. 1. Inledning Nationell strategi för arbetet med att digitalisera, digitalt bevara och digitalt tillgängliggöra kulturarvsmaterial och kulturarvsinformation 2012 2015 Sammanfattning Den nationella strategin för arbetet

Läs mer

Riksarkivets författningssamling

Riksarkivets författningssamling Riksarkivets författningssamling ISSN 0283-2941 Riksarkivets föreskrifter och allmänna råd om elektroniska handlingar (upptagningar för automatiserad behandling); RA-FS 2009:1 Utkom från trycket den 1

Läs mer

Universitetsledningens kansli Registratur och arkiv. Dokumenthantering i EU-projekt

Universitetsledningens kansli Registratur och arkiv. Dokumenthantering i EU-projekt Universitetsledningens kansli Registratur och arkiv Dokumenthantering i EU-projekt Dokumenthantering i EU-projekt Vad vi ska prata om: Varför ska vi bevara Exempel på handlingar Diarieföring Gallring Arkivsäkerhet

Läs mer

http://www4.goteborg.se/prod/g-info/ffs.nsf/375623d6d925132cc1256d9600237493/...

http://www4.goteborg.se/prod/g-info/ffs.nsf/375623d6d925132cc1256d9600237493/... Page 1 of 6 Tillbaka 9.3 Regler och riktlinjer Diverse administrativa verksamhetsriktlinjer: Arkivreglemente för Göteborgs stad Arkivreglemente för Göteborgs stad (H 1999:3, P 1999-01-28, 4, H 2000:123,

Läs mer

ARKIVBESKRIVNING STOCKHOLMS TINGSRÄTT

ARKIVBESKRIVNING STOCKHOLMS TINGSRÄTT Med stöd av 6 arkivlagen (1990:782) och 6 kap 2 2p Riksarkivets föreskrifter och allmänna råd om arkiv hos statliga myndigheter (RA-FS 1991:1) fastställer Stockholms tingsrätt följande ARKIVBESKRIVNING

Läs mer

Information till nyanställda inom barn- och utbildningsförvaltningen

Information till nyanställda inom barn- och utbildningsförvaltningen Nämndsekreterare 1 (5) Information till nyanställda inom barn- och Myndighet Myndigheter är de organ som ingår i den statliga och kommunala förvaltningen. Barn- och utbildningsnämnden är en myndighet som

Läs mer

Piratpartiet LinköpingKommunprogram version 1.1.3

Piratpartiet LinköpingKommunprogram version 1.1.3 Piratpartiet Linköping Kommunprogram version 1.1.3 Uppdaterad 2012-11-20 Piratpartiet LinköpingKommunprogram version 1.1.3 1. Ideologisk utgångspunkt och övergripande strategi 1.1 Syfte 1.2 Utgångspunkt

Läs mer

Riksarkivet konstaterar att arkivvården vid HSAN är god och att inga förelägganden är aktuella.

Riksarkivet konstaterar att arkivvården vid HSAN är god och att inga förelägganden är aktuella. Tillsynsavdelningen Inspektionsrapport 1 (5) 2009-04-29 Dnr RA 231-2009/1133 Inspektion av arkivvården vid Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd Riksarkivet (RA) inspekterade den 21 april 2009 arkivvården

Läs mer

Minnesanteckningar - Expertgruppen för digitalisering, 2012-05-04

Minnesanteckningar - Expertgruppen för digitalisering, 2012-05-04 Minnesanteckningar Möte 2 Mötesdatum 2012-05-04 Minnesanteckningar - Expertgruppen för digitalisering, 2012-05-04 Närvarande: Erik Siira, Göteborgs universitetsbibliotek (ordförande) Göran Konstenius Kungl.

Läs mer

Moment 2: Ansvarsfördelning vem ska göra vad?

Moment 2: Ansvarsfördelning vem ska göra vad? Moment 2: Ansvarsfördelning vem ska göra vad? Välkommen till en fördjupningskurs om arkiv- och ärendehantering. Program: 13:00-14:00 Ansvarsfördelning, utlämnande och PUL 14:00-14:30 Paus 14:30-15:30 Informationssäkerhet

Läs mer

Remissvar Ds 2015:10 Återlämnande av olagligt utförda kulturföremål

Remissvar Ds 2015:10 Återlämnande av olagligt utförda kulturföremål Handläggare Jerker Rydén Datum 2015-05-12 Dnr 1.4.1-2015-163 Remissvar Ds 2015:10 Återlämnande av olagligt utförda kulturföremål Beslut Kungl. biblioteket instämmer i utredningens förslag. Ärendet, överväganden

Läs mer

ATT LEVERERA ARKIVHANDLINGAR. en handledning för myndigheter i Västra Götalandsregionen och Göteborgs Stad

ATT LEVERERA ARKIVHANDLINGAR. en handledning för myndigheter i Västra Götalandsregionen och Göteborgs Stad ATT LEVERERA ARKIVHANDLINGAR en handledning för myndigheter i Västra Götalandsregionen och Göteborgs Stad I denna serie har även utkommit Att planera, utföra och drifta arkivlokaler Att fastställa arkivansvar

Läs mer

SPARA ELLER KASTA? RÅD OCH ANVISNINGAR VID SKÖTSEL AV FÖRENINGSHANDLINGAR. REGION- OCH STADSARKIVET GÖTEBORG 2007 med FOLKRÖRELSERNAS ARKIV

SPARA ELLER KASTA? RÅD OCH ANVISNINGAR VID SKÖTSEL AV FÖRENINGSHANDLINGAR. REGION- OCH STADSARKIVET GÖTEBORG 2007 med FOLKRÖRELSERNAS ARKIV SPARA ELLER KASTA? RÅD OCH ANVISNINGAR VID SKÖTSEL AV FÖRENINGSHANDLINGAR REGION- OCH STADSARKIVET GÖTEBORG 2007 med FOLKRÖRELSERNAS ARKIV 1 SVENSKT FÖRENINGSLIV ÄR UNIKT! Sverige är det föreningsrikaste

Läs mer

Gallring, Linköpings kommun

Gallring, Linköpings kommun 1 (6) E-Lin projektet 2013-10-28 Gallring, Linköpings kommun Delrapport 2 Innehåll Dokumenthistorik... 3 1. Syfte... 3 2. Bakgrund... 3 2.1 Målgrupp... 3 3. Frågeställningar... 4 4. Undersökning... 4 4.1

Läs mer

REGIONARKIVETS KURSER 2013

REGIONARKIVETS KURSER 2013 REGIONARKIVETS KURSER 2013 ARKIV- OCH INFORMATIONSHANTERING FÖR ANSTÄLLDA INOM GÖTEBORGS STAD Regionarkivet har under hösten 2013 möjlighet, efter bidrag från stadsledningskontoret för kompetenshöjande

Läs mer

Digital arkivering i Örebro kommun - riktlinjer

Digital arkivering i Örebro kommun - riktlinjer Digital arkivering i Örebro kommun - riktlinjer Antagna av kommunstyrelsen den 5 mars 2002. Dessa riktlinjer gäller alla typer av digital information, t.ex. databaser, dokument, bilder, kartor och ritningar.

Läs mer

Riktlinjer för sociala medier vid Försvarshögskolan

Riktlinjer för sociala medier vid Försvarshögskolan Riktlinjer 1 (7) 2011-09-21 Riktlinjer för sociala medier vid Försvarshögskolan 1 Riktlinjer i korthet 1.1 Riktlinjer för medarbetare vid Försvarshögskolan i allmänhet Medarbetare vid Försvarshögskolan

Läs mer

Kritik mot Vagnparken i Skåne AB för brister avseende gallring av allmänna handlingar m.m.

Kritik mot Vagnparken i Skåne AB för brister avseende gallring av allmänna handlingar m.m. JO UJLU RIKSDAGENS OMBUDSMÄN Datum St f justitieombudsmannen 2013 "05 - O 6 Hans Ragnemalm Dnr 2265-2012 Sid l ^ Kritik mot Vagnparken i Skåne AB för brister avseende gallring av allmänna handlingar m.m.

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

Akademiskt skrivcentrum lägesrapport och förslag till fortsättning

Akademiskt skrivcentrum lägesrapport och förslag till fortsättning 1 STOCKHOLMS UNIVERSITET 1999-01-26 Enheten för pedagogisk utveckling Hans Strand Ledamöterna i Pedagogiska rådet Akademiskt skrivcentrum lägesrapport och förslag till fortsättning Sedan ht 1996 har jag

Läs mer

PROGRAMMET MANAGEMENT IN SPORT AND RECREATION 120/160 POÄNG Program for Management in Sport and Recreation, 120/160 points

PROGRAMMET MANAGEMENT IN SPORT AND RECREATION 120/160 POÄNG Program for Management in Sport and Recreation, 120/160 points UTBILDNINGSPLAN PROGRAMMET MANAGEMENT IN SPORT AND RECREATION 120/160 POÄNG Program for Management in Sport and Recreation, 120/160 points Utbildningsplanen är fastställd av fakultetsnämnden för humaniora

Läs mer

Skatteverkets ställningstaganden

Skatteverkets ställningstaganden Skatteverkets ställningstaganden Bredbandsutbyggnad genom lokala fibernät, mervärdesskatt Datum: 2012-05-23 Dnr/målnr/löpnr: 131 367424-12/111 1 Sammanfattning En förening som verkar för att dess medlemmar

Läs mer

Riktlinjer för informationshantering

Riktlinjer för informationshantering Styrdokument, riktlinjer Stöd & Process 2013-11-04 Ronja Krische 08-590 977 04 Dnr Fax 08-590 733 40 KS/2013:443 ronja.krische@upplandsvasby.se Riktlinjer för informationshantering Nivå: Kommungemensamt

Läs mer

FINNA RATT Juristens källmaterial och arbetsmetoder

FINNA RATT Juristens källmaterial och arbetsmetoder UlfBernitz Lars Heuman Madeleine LeijonhufVud Peter Seipel Wiweka Warnling-Nerep Anders Victorin Hans-Heinrich Vogel FINNA RATT Juristens källmaterial och arbetsmetoder o Attonde upplagan Norstedts Juridik

Läs mer

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning SKOLFS 2004:18 Utkom från trycket den 24 augusti 2004 Senaste lydelse av Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning 2004-08-09 Skolverket föreskriver med

Läs mer

Skatteverkets ställningstaganden

Skatteverkets ställningstaganden Page 1 of 17 Skatteverkets ställningstaganden Bredbandsutbyggnad genom lokala fibernät, mervärdesskatt Datum: 2012-05-23 Område: Mervärdesskatt Dnr/målnr/löpnr: 131 367424-12/111 1 Sammanfattning En förening

Läs mer

Nässjö kommunarkiv. Verkan Verksamhetsbaserad arkivredovisning i Nässjö

Nässjö kommunarkiv. Verkan Verksamhetsbaserad arkivredovisning i Nässjö Nässjö kommunarkiv Verkan Verksamhetsbaserad arkivredovisning i Nässjö Bakgrund Nässjö kommun saknar komplett arkivredovisning Flera förvaltningar förvarar handlingar från 1800- talet Arkivförteckningen

Läs mer

Svara på remiss hur och varför

Svara på remiss hur och varför SB PM 2003:2 (reviderad 2009-05-02) Svara på remiss hur och varför Om remisser av betänkanden från Regeringskansliet Svara på remiss hur och varför Om remisser av betänkanden från Regeringskansliet SB

Läs mer

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Det har nu gått ungefär 25 år sedan det blev möjligt att bli legitimerad psykoterapeut på familjeterapeutisk grund och då

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

HANTERING AV ALLMÄNNA HANDLINGAR HOS MÄSSFASTIGHETER I STOCKHOLM AB

HANTERING AV ALLMÄNNA HANDLINGAR HOS MÄSSFASTIGHETER I STOCKHOLM AB S STOCKHOLMS STADSARKIV LANDSARKIV FÖR STOCKHOLMS LÄN HANDLÄGGARE : MATILDA EKSTRÖM INSPEKTIONSRAPPORT SID 1 (6) 2011-08-08 DNR 9.3-2554/11 SSA 2011:5 Mässfastigheter i Stockholm AB Att: Sven Lundgren

Läs mer

Tilläggsdirektiv till kommittén Levande historia (Ku 2001:1) för etablering av Forum för Levande historia

Tilläggsdirektiv till kommittén Levande historia (Ku 2001:1) för etablering av Forum för Levande historia Dir. 2001:118 Kulturdepartementet Beslut vid regeringssammanträde: 2001-12-13 Tilläggsdirektiv till kommittén Levande historia (Ku 2001:1) för etablering av Forum för Levande historia Beslut vid regeringssammanträde

Läs mer

Kommittédirektiv. En förändrad polisutbildning. Dir. 2015:29. Beslut vid regeringssammanträde den 19 mars 2015

Kommittédirektiv. En förändrad polisutbildning. Dir. 2015:29. Beslut vid regeringssammanträde den 19 mars 2015 Kommittédirektiv En förändrad polisutbildning Dir. 2015:29 Beslut vid regeringssammanträde den 19 mars 2015 Sammanfattning En särskild utredare, biträdd av en referensgrupp med företrädare för riksdagspartierna,

Läs mer

Servicenämnden handlingar 2013-12-09

Servicenämnden handlingar 2013-12-09 Servicenämnden handlingar 2013-12-09 HALMSTADS KOMMUN KALLELSE Sida Servicenämnden 2013-12-02 1(1) Box 153 301 05 Halmstad Tfn: 035 13 70 00 E-post: servicenamnden@halmstad.se Plats: Halmstad Arena Sammanträdesdatum

Läs mer

EU-projekt Karlshamns kommun

EU-projekt Karlshamns kommun 1 Dokumentplan EU-projekt Karlshamns kommun Inledning En dokumentplan är ett styrdokument och ett hjälpmedel som används för att handlingar av samma slag ska bli hanterade på ett likartat sätt, både sådana

Läs mer

Enkätundersökningen Digitalt kulturarv Västernorrland 2009

Enkätundersökningen Digitalt kulturarv Västernorrland 2009 Enkätundersökningen Digitalt kulturarv Västernorrland 2009 Bakgrund Enkätundersökningen har gjorts inom projektet EuropeanaLocal som administreras av samverkansorganisationen ABM Resurs. EuropeanaLocal

Läs mer

förändrad driftsform

förändrad driftsform STOCKHOLMS STADSARKIV Att hantera allmänna handlingar vid förändrad driftsform i stockholms stad Att Hantera allmänna handlingar vid förändrad driftsform i stockholms stad Version 2, 2009 Författare: Sara

Läs mer

Adeptguide. Handledning för adepter i mentorprogram på Chalmers

Adeptguide. Handledning för adepter i mentorprogram på Chalmers Adeptguide Handledning för adepter i mentorprogram på Chalmers 1 Innehåll 1. Så här används guiden... 4 2 Översikt över mentorprogrammet... 5 2.1 Syfte och mål med mentorprogrammet... 5 2.2 Mentorprogrammets

Läs mer

ÄRENDEHANTERINGSPROJEKTET 2011-06-01 2012-03-31

ÄRENDEHANTERINGSPROJEKTET 2011-06-01 2012-03-31 ÄRENDEHANTERINGSPROJEKTET 2011-06-01 2012-03-31 Ärendehanteringsprojektet 2011-01-01 infördes en ny organisation i kommunen för såväl politiker som tjänstemän. Det innebär bland annat att samtliga kommunsekreterare

Läs mer

Rapport från Arkivarienätverksträff 1 april 2004

Rapport från Arkivarienätverksträff 1 april 2004 Rapport från Arkivarienätverksträff 1 april 2004 Drygt 50 registratorer och arkivarier från offentliga myndigheter i Västernorrlands län samlades på Mitthögskolan för en första nätverksträff. Initiativet

Läs mer

Digital arkivering och historiklagring. 2010-12-06 Anastasia Pettersson och Anders Kölevik

Digital arkivering och historiklagring. 2010-12-06 Anastasia Pettersson och Anders Kölevik Digital arkivering och historiklagring 2010-12-06 Anastasia Pettersson och Anders Kölevik Anastasia Pettersson Svensk Kärnbränslehantering AB, Informationshantering Dokumentstruktur och arkivsamordningsfrågor

Läs mer

Riktlinjer för sociala medier på Malmö högskola

Riktlinjer för sociala medier på Malmö högskola 1(5) Styr- och handledningsdokument Dokumenttyp: Riktlinjer Beslutsdatum: 2013-04-04 Beslutande/Titel: Rektor Stefan Bengtsson Giltighetstid: Tillsvidare Dokumentansvarig/Funktion: Kommunikationschef Diarienummer:

Läs mer

Så här läser du ditt sökresultat:

Så här läser du ditt sökresultat: Dnr ARK/2012:3 KOMMUNARKIVET Kommunledningsförvaltningen Hitta i arkivförteckningar Den här broschyren är tänkt att vara en guide för dig som vill lära dig att hitta själv i arkiven som finns hos kommunarkivet.

Läs mer

Finanspolitiska rådet i Sverige. Lars Calmfors Finanskomiteen, Stortinget, Norge 14/4-2011

Finanspolitiska rådet i Sverige. Lars Calmfors Finanskomiteen, Stortinget, Norge 14/4-2011 Finanspolitiska rådet i Sverige Lars Calmfors Finanskomiteen, Stortinget, Norge 14/4-2011 Disposition 1. Bakgrund 2. Finanspolitiska rådets uppgifter 3. Organisation 4. Arbete 5. Jämförelse med motsvarigheter

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då

Läs mer

ARTIKEL 29 Arbetsgruppen för skydd av personuppgifter

ARTIKEL 29 Arbetsgruppen för skydd av personuppgifter ARTIKEL 29 Arbetsgruppen för skydd av personuppgifter 00065/2010/SV WP 174 Yttrande 4/2010 över FEDMA:s europeiska uppförandekodex för användning av personuppgifter i direkt marknadsföring Antaget den

Läs mer

Sociala medier+juridik=sant. Lena Olofsson E-delegationen

Sociala medier+juridik=sant. Lena Olofsson E-delegationen Sociala medier+juridik=sant Lena Olofsson E-delegationen Så enkelt som möjligt för så många som möjligt. Vilka ingår? 16 myndigheter och SKL samverkar Delegationen beslutar Arbetsgruppen bereder Projektgrupper

Läs mer

Skrivguide. Tillhör:

Skrivguide. Tillhör: Skrivguide Tillhör: Inledning Den här skrivguiden är till för att vägleda dig när du gör skriftliga arbeten här på Sven Eriksonsgymnasiet. Vilket ämne du än skriver om är alltid målet att du ska utöka

Läs mer

Svensk Biblioteksförenings studiepaket. Olika syn på saken. Folkbiblioteket bland användare, icke-användare och personal

Svensk Biblioteksförenings studiepaket. Olika syn på saken. Folkbiblioteket bland användare, icke-användare och personal Svensk Biblioteksförenings studiepaket Olika syn på saken Folkbiblioteket bland användare, icke-användare och personal 2 Välkommen till studiepaketet Olika syn på saken! Svensk Biblioteksförening ska främja

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Utkast till KOMMISSIONENS BESLUT. av den [ ] om ändring av dess arbetsordning BILAGA

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Utkast till KOMMISSIONENS BESLUT. av den [ ] om ändring av dess arbetsordning BILAGA SV EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den K(2002) 99 Utkast till KOMMISSIONENS BESLUT av den [ ] om ändring av dess arbetsordning BILAGA BESTÄMMELSER FÖR DOKUMENTHANTERING Utkast till KOMMISSIONENS

Läs mer

Metoduppgift 4: Metod-PM

Metoduppgift 4: Metod-PM Metoduppgift 4: Metod-PM I dagens samhälle, är det av allt större vikt i vilken familj man föds i? Introduktion: Den 1 januari 2013 infördes en reform som innebar att det numera är tillåtet för vårdnadshavare

Läs mer