INNEHÅLL. Miljömärkt trycksak Tryckning: Elvins Grafiska AB Helsingborg. Omslag och baksida: Bronsåldersgravar på Rönneberga backar.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "INNEHÅLL. Miljömärkt trycksak Tryckning: Elvins Grafiska AB Helsingborg. Omslag och baksida: Bronsåldersgravar på Rönneberga backar."

Transkript

1 LANDSKRONAS MILJÖREDOVISNING 2011

2 LANDSKRONAS MILJÖREDOVISNING 2011

3 INNEHÅLL Miljöredovisningen har producerats av miljöförvaltningen på kommunstyrelsens uppdrag. Högni Hansson har varit ansvarig för projektet där Olle Nordell har varit projektledare. Rainer Weich har formgivit dokumentet, gjort diagram och andra illustrationer. Osignerade texter är skrivna av Rainer Weich och Olle Nordell. Ytterligare information om miljötillståndet finns på miljöförvaltningens hemsida, under Miljö och hälsa. Copyright: Innehållet i denna skrift får gärna citeras, refereras eller kopieras om källan anges. Upplaga: 1000 exemplar Fotografer: Omslag och baksida, Sven Halling; sid. 4, Lars Gustavsson; Olle Nordell sid. 3, 10, 11, 12, 14, 15, 16, 28; Rainer Weich sid.17, 18, 19, 21, 22, 23 överst, 24, 25, 26, 27 överst, 36, 37, 38, 40. Upplysningar om varifrån uppgifter i diagram och tabeller är hämtade finns på Landskrona stads hemsida. <http://www.landskrona.se/> klicka på Miljö och hälsa. Miljömärkt trycksak Tryckning: Elvins Grafiska AB Helsingborg Omslag och baksida: Bronsåldersgravar på Rönneberga backar. FÖRORD...3 INLEDNING...4 Jordbruket - en hjärtefråga...4 Från stenålder till nutid - jorbruk i förändring NATURVÅRD...10 Naturförbättrande åtgärder i Sundvik...10 Vandringsleder...11 Nytt fågeltorn i Lundåkrabukten...11 Saxtorpsskogen...12 Fårflytt till Gråen...14 Kvärlöv en doldis bland kommunens naturreservat...15 Det våras för den grönfläckiga paddan MILJÖLEDNING...17 Landskronas kommunala miljömål har blivit fyra...18 Ekomat på frammarsch...19 Matsvinnet måste minska...19 Valet blir till kvalet...20 Stadsbussarna är populära Räddningstjänsten kör miljövänligt...20 Från försök till fullskalig bilpool...21 Vitsen med bilpooler - gröna bilister skriver: Fritid & kulturförvaltningen Trädgårdsgillet miljöcertifierat...22 Utbildningsförvaltningen Skräpplockardagen - hela veckan Tallskolan får utmärkelse av Skolverket Teknik & service Parkenheten...24 Vad dödar våra hästkastanjeträd? Teknik & service Kostavdelningen En svår uppgift för kostavdelningen Teknik- & Stadsbyggnadsförvaltningen Den efterlängtade cykelbron är på plats...26 Notiser...27 Hur påverkar din livstil miljön? Bryr vi oss om klimatförändringar? MILJÖTILLSTÅNDET...28 Andas bör man Bly - en hälsofara...29 Partiklar från dieselavgaser ger cancer Kvävedioxid på väg ned...31 Högt blynedfall...31 Marknära ozon irriterar luftrören Bensen finns i bilavgaser Svaveldioxid minskar kraftigt Partikelhalter i gaturum under miljökvalitetsnorm men över miljömålet Luften i Landskrona och andra svenska städer...34 Vissa freoner skadar ozonskiktet...35 Vågar man doppa sig? Nya EU-regler för våra EU-badplatser...36 Bakterier i vattnet avgör badvattenkvaliteten...36 Saxån-Braån och övergödningen...37 Råån...38 Hälsa och ohälsa...39 Blyhalter i barnens blod minskar...39 Hur gick det med bekämpningsmedelsundersökningen?...40

4 - Landskronas miljöredovisning Förord FÖRORD Miljöredovisningen handlar denna gång om bl.a. olika naturvårdsfrågor. Det kanske mest uppmärksammade är kommunens köp av delar av Saxtorpsskogen med avsikt att skydda skogen från exploatering. Landskrona kännetecknas annars av värdefull åkermark, åkerfält som breder ut sig i landskapet. Skogsområden är det ont om i Landskrona och desto viktigare är det att värna om de områden som finns. Förhoppningen är att Saxtorpsskogen kan bevaras som viktig tillgång för landskronaborna. Ett annat värdefullt naturområde i kommunen är Lundåkrabukten som är hotat på olika sätt främst av föroreningar. Det är viktigt att bevara naturvärdena även till havs. Ett nytt fågeltorn har byggts för att underlätta för fågelintresserade att njuta av det fågelliv som frodas vid Lundåkrabukten. Det finns redan två kommunala naturreservat i kommunen, Exercisfältet och Kvärlövs naturreservat. Förhoppningsvis blir det fler med tiden. Insatser har även genomförts i två andra reservat, Gråen och i Sundvik. Naturreservat i Skåne är starkt påverkade av människans brukande av jorden och därför kan man för det mesta inte lämna naturreservat utan skötsel. Detta är ingalunda oomstritt. Vi vänjer oss med tiden vid en viss typ av landskap. Många har svårt att acceptera de förändringar som görs för att återställa områden till det tillstånd som man en gång ville bevara genom skyddet. Miljöredovisningen innehåller även den traditionella beskrivningen av miljötillståndet i kommunen. Den visar att vissa föroreningar har minskat, men att mycket återstår att göra. Torkild Strandberg Kommunstyrelsens ordförande -3-

5 - Landskronas miljöredovisning Inledning INLEDNING Jordbruket - en hjärtefråga Betesmarker och åkermark på Ven. Jordbruk utgjorde den viktigaste näringsverksamheten i Sverige fram till den industriella revolutionen på 1800-talet. Dåtidens jordbruk var arbetsintensivt och sysselsatte större delen av den arbetsföra befolkningen. Fram till 1930-talet bodde fler människor på landsbygden än i städerna. Skåne med sina bördiga jordar och mildare klimat hade stor betydelse för jordbrukets utveckling i Sverige. Jordbruksmark - en oersättlig resurs Jordbruksnäringen i Landskrona har under 1900-talet bidragit till ett ökat välstånd inte minst genom betydelsefulla växtförädlingsföretag som Hilleshög AB och Weibull AB. När dessa företag hade etablerats, såg jordbrukslandskapet i princip ut som idag. De stora förändringarna i landskapet hade skett ett århundrade tidigare. För att kunna öka andelen åkermark, har stora våtmarksområden inom Saxån-Braån området dränerats. Eftersom naturgödsel utgjorde den huvudsakliga näringskällan för kväve- och fosfor, krävdes det en balans mellan djurhållning och storleken på åkermarken för att kunna odla effektivt. Nu fanns det stora områden åkermark men för få djur för att kunna tillgodose gödselbehovet. Som resultat växte de nyvunna markerna igen. Fram till att konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel gjorde sitt intåg under andra hälften av 1900-talet, följde jordbruket kretsloppsprincipen. Detta ändrade sig dock när man lyckades omvandla luftens kväve till mineralgödsel i en energikrävande, oljebaserad process. Konstgödsel, tillsammans med den växande mekaniseringen under 1950-talet, ökade avkastningen men bidrog samtidigt till en ökad energiförbrukning som baserades helt på oljeprodukter. Idag utgör mekaniseringen fortfarande den största energiförbrukande delen av jordbruket. Fosforgödsel började nu utvinnas från mineraler som importerades från olika världsdelar. Tillsammans med kvävegödsel och kalium skapade Supra i Landskrona den till alla världsdelar exporterade NPK-gödseln. Naturgödsel och samodling med kvävefixerande växter minskade i betydelse. Övergången från det primitiva till det moderna jordbruket med stora monokulturer, ökade även bekämpningsmedelsberoendet. För naturmiljöer i sjöar och vattendrag medförde den ökade tillförseln av numera lättrörliga näringsämnen från markerna en ökad näringsstatus. Sjöar och vattendrag började växa igen och på sikt påverkades även våra kustvatten. Effekter av övergödningen yttrade sig i bl. a syrebrist med efterföljande utslagning av högre liv under vissa perioder. Rester av kemiska bekämpningsmedel hamnade i vattendrag och i grundvatten. Fortfarande utgör jordbruket inom Landskronas geografiska område en viktig näringsverksamhet. En faktor som gynnar -4-

6 - Landskronas miljöredovisning Inledning jordbruket i Landskrona är den höga kvaliteten på jordbruksmarken, i stora delar av kommunen finns klass 10 jordar. År 1974 graderades den skånska jordbruksmarken efter dess produktionsförmåga av landbruksnämnderna i före detta Malmöhus respektive Kristianstads län. Jordbruksmarken graderades i klasserna 1-10 där klass 1 är jordbruksmark av lägsta kvalitet och klass 10 av högsta. Hur kommer jordbruket i Landskrona att se ut i framtiden? Man har lyckats att minska mängden konstgödsel och tagit fram mindre miljöfarliga bekämpningsmedel. Det för jordbruket största hotet i Landskrona utgör dock exploateringen av den värdefulla åkermarken. I en värld där en ogynnsam klimatutveckling hotar livsmedelsförsörjningen, kommer jordbruksmark av god kvalitet utgöra en bristvara. Dagens jordbrukspolitiska åtgärder har premierat ett intensivt jordbruk med hög produktion. Detta jordbruk har medfört oönskade effekter som övergödning av vattendragen och haven, en minskad biologisk mångfald och ett fattigare kulturlandskap. Visste du att... Åkermark är en begränsad naturresurs i vårt land. På 60 år har hektar åker försvunnit, åkermark som motsvarar nästan hela Skånes yta. Mycket har blivit skogs- eller betesmark. Men marken har också exploaterats för bebyggelse och infrastruktur. I dag är bara sju procent av Sveriges landareal åker. Det finns inte längre någon överproduktion i jordbruket. I ett globalt perspektiv råder det brist på livsmedel. När jordens befolkning ökar, i kombination med klimat- och miljöproblem, blir det extra viktigt att hushålla med marken för att trygga försörjningen av mat. Men trots att åkermarken är en begränsad resurs som behövs för livsmedelsproduktion går ofta andra intressen före, detta märks särskilt i kommunerna i västra och södra Skåne. Sedan 1962 har cirka hektar åkermark av klass 8-10, jord som hör till Europas bördigaste, exploaterats för bebyggelse. Det motsvarar närmare 10 procent av Skånes bästa jordar. Av de skånska översiktsplanerna framgår det att inom de kommande åren finns planer på att bebygga ytterligare omkring 9000 hektar åkermark. Västra och södra Skåne utmärker sig genom sina högavkastande jordbruksmarker av klass Stora delar av Landskrona stad har högproduktiv jordbruksmark av högsta klass. -5-

7 - Landskronas miljöredovisning Inledning Flygfoton av kommunen 1940 och Tätorterna har vuxit och jordbruksmarken krympt. Odlingsytorna har blivet större genom sammanslagning av mindre åkrar till större enheter. -6-

8 - Landskronas miljöredovisning Inledning Från stenålder till nutid - jorbruk i förändring Människan har påverkat sin miljö under flera tusen år. I perioder har denna påverkan varit mycket kraftig och överexploatering av naturresurser har förekommit vid ett flertal tillfällen. Dock har vår inverkan på miljön och våra naturresurser varit extra kraftig under de sista två hundra åren, för att ytterligare accelerera under det senaste halvseklet. Jägarstenålder (3900 f.kr.) Människan har levt 99 % av sin historia som jägare/samlare. Dieten utgjordes främst av vilda bär, frukter, rötter och andra växtdelar. Jakten på vilt och fiske kompletterade den vegetariska dieten. Eftersom man saknade fasta bosättningar levde man som nomader. Människans påverkan på naturen var relativt liten jämfört med idag, dock ej helt försumbar. Vid jakt förekom det att elden användes till hjälp varvid även större områden kunde brännas ned. Det anses också att människan utrotat ett flertal storvuxna djurarter under denna period. Bondestenålder ( f.kr.) Det är bara under de sista ca åren det förekommit någon form av jordbruk i världen, i Norden ca år. Det första jordbruket i vårt land utgjordes av svedjebruk. Man brände ned ett område, vilket åstadkom en röjgödslingseffekt. Området odlades sedan ett eller ett fåtal år, för att därefter lämnas för en lång träda, kanske år eller mer. Även gårdarna flyttades med jämna mellanrum. Jordbruk bedrevs jämsides eller tillsammans med boskapsskötsel. I Skåne dominerade nötboskap som tamdjur. Områdena för det tidiga jordbruket var belägna där ädellövskogarna (alm, ek, lind) bildat bördiga brunjordar. Röjning och bete förde med sig att skogarna började glesas ut - en kulturlandskapsmosaik uppstod. Under denna period nyttjades också s.k. skottskogar, där man kapade träden för att använda som byggnadsmaterial och bränsle. De lämnade stubbarna sköt skott och avverkades vid lämplig ålder och storlek på stammarna. alltmer betespräglat. Betestrycket ökade dramatiskt. Boskapshjordar vilka var 5-10 ggr större än försörjningsbehovet av mjölk och kött blev vanliga. Denna överskottsproduktion användes till handel, bl.a. med brons. Samtidigt åstadkoms en dramatisk avskogning av landskapet i södra delen av vårt land. Även bruket av skottskogar minskade. År f.kr. blev de skånska kustslätterna praktiskt taget helt avskogade. Landskapet dominerades istället av öppna gräsmarker med enstaka träd- och buskdungar, framför allt hassel. Användning av årder (enkel plöjningsredskap) på åkrarna och trampet från de stora boskapshjordarna åstadkom ökad erosion och jordflykt, vilket kan konstateras i sjösedimentens ändrade sammansättning. Järnålder (500 f.kr e.kr.) Övergången mellan bronsålder och järnålder sammanfaller med ett kallare klimat. Möjligen som en följd av detta började stallning av djuren, i fähus, bli vanligare. Denna förändring möjliggjorde i sin tur gödsling av åkrarna och därmed större skördar. Under stor del av perioden fortsätter ett vandrande åkerbruk. Dock blir bebyggelsen mer permanent. I södra Skåne var det vanligt under århundradena kring Kristi födelse med grupper på två till fyra gårdar vilka kunde ligga på samma plats i år. Fähus från järnåldern (rekonstruktion) I det kallare klimatet som rådde under järnåldern höll man djuren i sina hus. Djuren bidrog till att värma upp huset och producerade gödsel till åkrarna. I Skåne sker en fastlåsning i skilda vegetationstyper för inägor (jordbruksmark som inhägnats för att hålla vilda djur ute) och utmark (ängar) från 700-talet e.kr. Byarnas utmarker, vilka nyttjades som betesmark, var nästan helt trädlösa. De bestod av öppen och halvöppen buskmark med skottskog. Torrare buskmarker dominerades ofta av hassel. I inägorna fanns åkrarna och ängarna. Torrare marker nyttjades som s.k. hårdvallsängar, alkärr omvandlades till fuktiga s.k. sidvallsängar. Att bränna ned skog för att skapa åkermark var vanligt under bondestenåldern. I askan finns det näringsämnen som ger skördar under ett par år. Utan gödsling utarmas jorden dock snabbt. Bronsålder ( f.kr.) Under den sena bondestenåldern och bronsåldern, vilken kännetecknas av ett varmare klimat, blev kulturlandskapet Bylandskapets tid ( e.kr.) Medeltidens kulturlandskap kännetecknas av uppdelningen mellan inmarkens åkrar och ängar och utmarkens betespräglade områden, en landskapsuppdelning vilken utvecklats redan under järnålderns senare del. Byarna blev dock under medeltiden både större och mer permanenta, inte minst genom uppförandet av medeltidskyrkorna. -7-

9 - Landskronas miljöredovisning Inledning Redan under vikingatiden nyttjades olika odlingssystem på åkermarkerna beroende på landskapsförhållanden. I skogsbygden, där gödseltillgångarna var större p.g.a. stora beteshjordar, besåddes åkrarna årligen i s.k. ensäde. I välgödslade åkrar odlades råg och korn, i ogödslade åkrar, havre och bovete. I slättbygden, där gödseltillgångarna var mindre, var åkrarna uppdelade i två vångar (gärden) vilka odlades växelvis, s.k. tvåsäde. Hälften av åkerjorden låg således i träda. Under medeltiden tillkom ett tredje odlingssystem, tresäde med tre vångar (gärden). Trädan utgjorde här en tredjedel av marken. Man odlade första året korn, andra året råg, för att tredje året låta jorden ligga i träda. Ängen var oerhört viktig eftersom där producerades vinterhöet, vars kvantiteter avgjorde gödselproduktionen till åkrarna och därmed dess avkastning. Därav uttrycket "äng är åkers moder". Ofta var ängsarealen 5-10 ggr större än åkerarealen. De fuktiga slåtterängarna (sidvallsängen) gödslades genom de årliga naturliga översvämningarna, vilka förde slam och därmed näringsämnen med sig. En annan typ av gödsling skedde på de s.k. stubbskottsängarna där gräshöproduktion samsades med virkesproduktion. Då träden kapades åstadkoms en röjgödslingseffekt, där trädrötternas förmultning ökade näringsämnestillgången till fältskiktets växter. Öppna, torrare ängar (hårdvallsängar) saknade dock egna gödslingsmekanismer. Dessa ängar blev med tiden alltmer utarmade och höproduktionen minskade därmed. Dock utgjorde ängarna rika livsmiljöer för många växt- och djurarter, m.a.o. stod de för en hög biologisk mångfald. Utanför den instängslade inmarken betade djuren. På denna utmark, vilken utgjorde en allmänning mellan byarna, tog man också tillvara på virke och ved och bedrev jakt. Utmarken var mer öppen nära byarna p.g.a. mer intensivt bete, medan trädrikedomen ökade ju längre bort man avlägsnade sig. Utarmningen av dessa marker var stor, speciellt på ljunghedar som brändes för att gynna gräsproduktion. Även den mångformiga utmarken präglades av en hög biologisk mångfald. Med undantag av 1300-talet, då digerdöden skördade många människoliv, kännetecknas bylandskapets tid av en pågående befolkningsökning. Födobehoven ökade snabbare än utvecklingen av matproduktionen. Från slutet av 1600-talet var Sverige ett jordbruksimporterande land. Under 1700-talet utgjorde importen ca 10% av förbrukningen. Ett sätt att delvis minska importbehoven var en gradvis övergång från animaliska till mer vegetabiliska livsmedel. Befolkningstillväxt ledde till en tilltagande överexploatering av jordbrukssystemen med brist på näringsämnen i marken och jordförstöring som följd talet Slutet av 1700-talet och första halvan av 1800-talet kännetecknades av jordreformer - det tidigare storskiftet och enskiftet följdes 1827 av laga skifte. Byarna sprängdes och gårdarna flyttades ut. Då många gårdar hamnade på utmarksjordar innebar reformen en stor generell nyodling. Åkerarealen ökade kraftigt under 1800-talet. Processen var dock utdragen och pågick i flera decennier. I början av 1800-talet och framåt utvecklades och spreds nya växtodlingssystem, 6-8-åriga växtföljder blev allt vanligare. Odling av rotfrukter, ärtväxter och vall blandades med spannmålsodlingen i olika växtföljder. Införandet av vall innebar att åker och äng samsades på samma marker. Den naturliga ängen minskade drastiskt i betydelse. Genomförandet av skiftena underlättade spridningen av dessa växtföljder. En intensivare odlingsteknik under 1800-talet krävde allt större näringstillförsel. Genom att så in klöver eller andra kvävefixerande växter, kunde man höja kvävehalterna i jorden. Genom ängen kunde man utfodra djuren med hö under vinterhalvåret. Djuren producerade gödsel som var förutsättningen för att kunna odla effektivare. De nya odlingsmetoderna medförde att markerna förlorade mera näring än som tillfördes. Bristen på näring medförde att man provade olika metoder att tillföra åkrarna mer näring. Förutom stallgödsel nyttjades aska och i kustnära trakter även tång som gödsel. Latrin och annat avskräde från städerna hämtades och transporterades ut på åkrarna. Benmjöl, vilken är rik på fosfor, började användas i Sverige på 1820-talet. Första importen av guano (avföring från främst sjöfåglar) till Sverige skedde 1844 och denna blev viktig under de följande årtiondena. Under andra halvan av 1800-talet dyker även andra konstgödselmedel upp, t.ex. chilesalpeter och superfosfat. Användningen av konstgödsel skedde dock i en mycket blygsam omfattning, många bönder använde ingen konstgödsel alls. När det väl användes var det ofta inte på fastmarksåkrarna utan i samband med uppodling av sankängar och mossar. I slutet av 1800-talet förekommer gröngödsling (grödor som odlas för att förbättra jordstrukturen, öka mullhalten samt tillföra växtnäring) i Skåne, speciellt på sandjordar. -8-

10 - Landskronas miljöredovisning Inledning Märgling (tillförsel av märgel, dvs. jordarter med hög halt av kalciumkarbonat, för kalkning av åkermark) hade sin storhetsperiod i Skåne Rönnebergs och Harjagers var de två häraderna i Malmöhus län som märglade mest under denna period. Märgellera innehåller mycket kalk men begränsade mängder näringsämnen. Det är istället omsättningen av åkermarkens eget näringskapital som ökar vid märgling. Vinsten blir dock kortvarig och marken tömdes på näring. I Saxån-Braåns avrinningsområde fanns över 55 ha småvatten. Många av märgelgravarna är idag igenfyllda. Detta har i sin tur inneburit krav på större enheter och därmed borttagande av odlingshinder. Småbiotoper i jordbrukslandskapet, som gärdesgårdar, odlingsrösen, dikesrenar, åkerholmar, märgelgravar och andra småvatten, har kraftigt minskat i antal. Djur och växter knutna till dessa har i samma utsträckning också minskat. Det moderna jordbrukets nya tekniker och ökade konstgödsling gynnade och förökade ogräs, svampar och skadeinsekter. Därför tog även användningen av bekämpningsmedel rejäl fart efter andra världskriget. Betning med kvicksilverhaltiga preparat förbjöds 1966 och DDT förbjöds Mot slutet av 1990-talet ökade dock försäljningen av ogräsmedel, betningsmedel och svampmedel medan insektsmedel minskade. Användningen av bekämpningsmedel är mycket ojämn i landet, t.ex. sprids nästan hälften av Sveriges ogräsmedel i Skåne. Märglegravar framträder som små prickar på de obeväxta åkrarna (jordbrukslandskap vid Häljarp) talet Stora förändringar av markanvändningen skedde under 1900-talet. I Sverige minskade naturbetesmarkerna från ca 1,5 miljoner hektar till ca hektar under perioden Slåtterängarna minskade under samma period från drygt hektar till 3000 hektar. Ängarna och naturbetesmarkerna ersattes till stor del av den odlade vallen. Störst utbredning hade vallodlingen under 1940-talet. Därefter har den minskat. Sveriges åkerareal var som störst under 1930-talet då den omfattade 3,7 miljoner hektar. Efter andra världskriget har åkermarken minskat fanns det ca hektar åkermark. Små, perifera och olönsamma jordbruksenheter på mindre bördiga marker har tvingats lägga ned sin verksamhet. Många av dessa marker har planterats igen med skog, framför allt gran. Även om användningen av konstgödsel pågått sedan mitten av 1800-talet var det först efter andra världskriget som användningen började öka starkt. Ökningen fortsatte fram till mitten av 1970-talet då konstgödselanvändningen i Sverige uppgick till ton, för att därefter minska till ton i slutet av 1990-talet. Det är framför allt användningen av fosfor- och kaliumgödsel som minskat. Kvävekonstgödsel har dock ökat från knappt 10 kg per hektar i mitten av 1940-talet, ca 80 kg i början av 1980-talet och i genomsnitt 100 kg per hektar i slutet av 1990-talet. Ökade krav på rationaliseringar i jordbruket har inneburit en högre grad av specialisering av grödor och djurbesättningar samt en kraftig utveckling av allt större jordbruksmaskiner. Dagens intensiva odlingar kräver konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel. Avrinning av näringsämnen från åkermarkerna har dock gett upphov till övergödningsproblem i vattendrag, sjöar och kustvattnen. Även bekämningsmedel finns i yt- och grundvattnet. Hälsofarliga nivåer av nitrat kan ibland påvisas i grundvattnet från områden med lätta jordar. Att tänka på Åkermark har inget skydd som riksintresse. Enligt 3 kap 4 Miljöbalken är jordbruksmark av nationellt intresse och får endast tas i anspråk för bebyggelse om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen. Men i praktiken är detta skydd svagt. Hur skulle Sverige annars kunna ha blivit ett av de europeiska länderna med högst andel hårdgjord yta - asfalt och betong - per invånare? Detta framförde landskapsarkitekten Anders Larsson, SLU Alnarp på seminariet. Planeringsansvaret för hushållande med jordbruksmarken ligger alltså uteslutande hos kommunen. Ingen central myndighet bevakar om jordbruksmarken ska skyddas från exploatering. Anders Larsson och Lisa Germundsson, LRF Skåne, genomförde 2011 en enkätstudie med frågan: Har kommunen någon policy angående bevarande av god odlingsmark? 290 kommuner fick frågan, 58 svarade ja. 20 kommuner svarade nej, men arbete pågår, nästan hälften svarade nej och 69 svarade inte alls. -9-

11 - Landskronas miljöredovisning Naturvård NATURVÅRD Naturförbättrande åtgärder i Sundvik Hilleshögs dalar och Glumslövs backar bildades under istiden och är huvudsakligen uppbyggda av kalkhaltiga issjö- och deltasediment. Mellan Sundvik och Ålabodarna har dock de strandnära backarna till stora delar grävts bort under tegelbrukens epok. När sedan täktverksamheten upphörde kunde växter och djur inta den blottade jorden och de speciella förhållandena med naken, varm sand och exponerade lertag visade sig vara lämpliga livsmiljöer för många sällsynta arter. Med tiden har de gamla tegelbruken vuxit igen och växter och djur som behöver soliga, varma och sandiga miljöer har fått krympande livsmiljöer. Under genomfördes en omfattande restaurering av det igenväxande gamla tegelbruksområdet norr om Sundvik. En stor del av områdets träd, buskar och annan högvuxen vegetation röjdes bort för att släppa in sol och värme. Området ska hållas öppet genom bete med nötkreatur. Efter den inledande restaureringen som i huvudsak genomförts av markägarna har några mindre projekt genomförts med bidrag från Länsstyrelsens LONA-projekt (Lokala naturvårdssatsningen). De allra värdefullaste torrängarna har inhägnats för att dels skötas med slåtter och sent bete då korna släpps på först i augusti. Tanken är att de inhägnade områdena ska tjäna som spridningslokaler för resten av området. I några av sluttningarna tränger ytligt grundvatten fram och bildar fuktängar. Dessa kan bli mycket artrika med rätt skötsel. Den sällsynta och rödlistade kärrjohannesörten har ökat påtagligt efter röjningarna. De värdefullaste partierna har rensats omsorgsfullt från ris, pinnar och mindre trädstammar för att göra dem enkla att sköta med bete och slåtter. Här och var har detta samlats ihop till så kallade faunadepåer. Det innebär att man lämnar kvar risbunkar, stenhögar och stockar på lämpliga ställen - det blir utmärkta gömställen och boplatser för fåglar, sandödlor och diverse småkryp. En faunadepå Väddklint En stäppartad torräng innanför inhängnaden -10-

12 - Landskronas miljöredovisning Naturvård Vandringsleder Under de senaste åren har det etablerats flera vandringleder i Landskrona. Skåneleden kommer från Fortuna vid kommungränsen i norr och går längs havet ända in i centrum av staden. Därefter fortsätter den genom industriområdet till Saxtorpsskogen för att sluta vid Järavallen i Kävlinge. Den mest spektakulära delen är naturligtvis "havsleden" från Citadellet och upp till Fortuna. Leden har hela tiden en god kontakt med havet och utsikten är stundtals hänförande. Vill man inte gå tillbaka kan man fortsätta en bit till Rydebäck och ta pågatåget hem. Den senaste sträckan är den som går längs Saxån vid Häljarp. Här kan man vandra längs ån och njuta av både fågelsång och spännande växter. Här finns också ett litet skogsparti som planterats för snart 25 år sedan. För mer information besök gärna Nytt fågeltorn i Lundåkrabukten Lundåkrabukten med sina grundområden och betade strandängar är ett naturområde av intresse för hela EU (Natura 2000) och ett våtmarksområde av internationell klass. Området har mycket stor betydelse för både häckande och rastande fåglar. Grundområdena fungerar också som barnkammare för Öresunds fiskar. Det är dock inte helt lätt att komma till och studera det rika fågellivet. Strax norr om ån har det funnits ett fågeltorn i ca 20 år. Under det senaste året har det satts upp ytterligare ett fågeltorn söder om ån. För att komma dit får man ta sig längs Barsebäcksvägen söderut över motorvägen för en promenad på några hundra meter längs markvägen norrut. -11-

13 - Landskronas miljöredovisning Naturvård Saxtorpsskogen Vad gjorde militären i det sandiga Saxtorpsområdet? Under 1850-talet påbörjades med militärens hjälp planteringen av det sandiga området i nuvarande Saxtorpsskogen med framför allt tall. Att man valde ett barrträd som tall var ingen tillfällighet, eftersom arten trivs bra på sandiga jordar. Detta hänger samman med trädets pålrotsystem som djupt penetrerar jorden för att kunna nå grundvattnet på sandiga marker med låg vattenhållande förmåga. Hjärtrotsystem (gran) och pålrotsystem (tall) Tack vare pålrötterna är träden dessutom välförankrade och därmed relativt okänsliga mot stormfällning i kraftiga vindar. I motsats till granen som med sitt ytliga rotsystem lättare vältar i hårda vindar, står tallen kvar eller stammen bryts helt enkelt av. Avsikten med planteringen var dock främst att förhindra sandflykten av de lätta jordarna som under torra och blåsiga perioder kunde vara omfattande. Saxtorpsskogen är Landskronas största skog och ett populärt område för rekreation och fritidsaktiviteter. Skogen ligger nära Häljarp och kan lätt nås med cykel och kollektiva färdmedel från Landskrona tätort därmed är anspråken på skogen många. En stor del av skogen ägs av kommunen men det finns även privata markägare. Merparten av området består av skog - huvudsakligen tall med inslag av björk, men smärre partier av ren lövskog med björk, bok, ek, al och allehanda utländska trädslag förekommer. Marken består av näringsfattiga sandjordar, vilka var öppna gräsmarker fram till slutet av 1800-talet. Som vi nämnde tidigare, ville man begränsa sandflykten genom att plantera stora delar av området med tall. Den tallskog som finns kvar i dag kan vara över 100 år gammal. Skogen har med tiden utvecklats från barrskog till att områdesvis mera utgöra blandskog. Floran är ganska varierad och styrs i huvudsak av det näringsfattiga underlaget. Här finns bl.a blåbär, lingon, ljung och mossor men sällsynta barrskogsväxter förekommer också. Skogens värde och användning har varit föremål för många utredningar de senaste tre decennierna. I skogen har även några intensiva strider stått om förslag på bebyggelse och andra former av exploatering. Ny bebyggelse har tillkommit under det senaste årtiondet och anspråken på skogen är av många olika slag. Bland de lite större utredningarna och besluten kan bl a följande nämnas: "Koncept - underlag för diskussioner om naturskydd i Saxtorpsskogen" (1999), "Program till detaljplan för del av Saxtorpsområdet" (2004), "Grön skogsbruksplan" (för de kommunalt ägda områdena) samt flera detaljplaner i och i anslutning till skogen. -12-

14 - Landskronas miljöredovisning Naturvård Under 2011 inleddes ett arbete med att utveckla skogens natur- och rekreationsvärden. Utvecklingsarbetet har i huvudsak fokuserats på: 1. Utökade fritids- och rekreationsaktiviteter. Saxtorpsskogen nyttjas flitigt av många landskronabor för olika typer av rekreation. Det finns ett flertal mer eller mindre etablerade stigar och motionsspår i området. Skogen används också av föreningar, skolor och förskoleverksamhet. Skåneleden som går längs kusten från Helsingborg, genom Landskrona tätort, Häljarp och genom skogen för att nå Järavallen i Kävlinge kommun. Ett omfattande inventeringsarbete över befintliga stigar och var olika fritids och rekreationsaktiviteter kan vara lämpliga att lokalisera har gjorts. 2. Saxtorpsskogens roll i utbildning och pedagogik Saxtorpskogen ligger nära flera skolor och förskoleverksamheter. Tillsammans med Saxån har dessa skolor utmärkta möjligheter att använda omgivningarna i sin pedagogiska verksamhet. I arbetet undersöks lämpliga områden för exkursionsverksamhet för olika stadier i skola och för förskoleverksamhet, områden för att samla in naturalier samt områden för att belysa landskapets utveckling. Informationsmaterial och förslag till hur skogen ska kunna användas i utbildningen utarbetas. Utomhuspedagogik har medvind och just nu är det inne att lära in ute hör man pedagoger säga. Klassrum ute låter ju logiskt för att lära sig något om naturen. Ingen klassrumsmiljö eller internet kan någonsin förmedla eller ersätta känslan och upplevelsen man får i naturen när man upptäcker, upplever och utforskar på egen hand i den riktiga skogen eller håvar i bäcken. Forskningen visar också att den nyttiga utevistelsen är positiv både för barns hälsa och gagnar miljöengagemanget. Idag ägs delar av området av Landskrona stad. I detta område påbörjades under 2011 ett projekt med syfte att höja skogens pedagogiska värde. Genom att skapa olika slingor och tillhandahålla anpassade övningar, ska barnen kunna lära sig att upptäcka skogen och dess växter och djur. Merparten av aktiviteterna är så klart anpassade för skogen. Men även för ängen i anslutning till skogen finns det en del övningar, liksom för håvning i bäcken och dammarna. Det finns också några övningar för studier av fåglar. För de yngre finns många kända lekar samlade under sin egen rubrik. Så länge det saknas markerade spår i skogen kan det vara svårt att hitta på egen hand. Sedan många år finns det en orienteringskarta över skogen. Den är aktuell och uppdaterad. Elementär kartkunskap är viktig och därför finns det två lätta OL- (orienteringslöpning) banor med fasta kontroller (stolpar med stiftklämmor) som finns året om. 3. Bevara och utveckla skogens naturvärden Skogen har delats in i ett 40 tal mindre områden där både natur- och rekreationsvärdena har bedömts och förslag på hur värdena ska behållas och utvecklats har utarbetats. För den kommunalt ägda skogen har även en så kallad grön skogsbruksplan utarbetats. Det innebär att skogen ska skötas så att natur- och rekreationsvärden kan gynnas. För en del av skogen har kommunen utfärdat ett interimistiskt förbud att vidta vissa åtgärder bl a avverkning. Förbudet gäller under tre år och syftet är att skogen ska skyddas som naturreservat. Orienteringskarta av den nordliga delen av Saxtorpsskogen. -13-

15 Fårflytt till Gråen Gråen har varit naturreservat ända sedan Reservatet är även ett byggnadsminnesmärke. Befästningsanläggningen började anläggas av kung Adolf Fredrik i mitten på 1700-talet. Största delen av det 30 ha stora området består av vatten. Det har blivit ett eldorado för fågellivet. Tidigare fanns en av Skånes största skrattmåskolonier där. Skrattmåsen är nu försvunnen som på så många andra platser i Skåne. Numera huserar ca 500 par av storskarvar där. Åsikterna om storskarven går väl isär. På många håll är skarvungar favoritbyte bland havsörnar, ett snabbt och enkelt att hämta sin lunch. Ur ett antikvarisk perspektiv gör skarven nytta, eftersom fåglarna dödar träd som skymmer fornminnen. Försvinner träden kan skarven häcka på marken om den känner sig trygg. Ur både fågel- och fornminnessynpunkt är det önskvärt med en kortvuxen vegetation och så lite träd och buskar som möjligt. Enklaste sättet är att får eller kor gör jobbet. Under de senaste åren har fårbetet återupptagits. Under några år skeppades fåren över till Gråen med färjan Dumle. Detta blev dock både dyrt och opraktiskt. Så vad göra? Jo, en specialflotte för fårfrakt tillverkades. Om våren fraktas fåren över till ön för sommarbete och i slutet av hösten tillbaka till Ven. Kanske inte helt lätt - men med lite envishet så går det bra. - Landskronas miljöredovisning Naturvård -14-

16 - Landskronas miljöredovisning Naturvård Kvärlöv en doldis bland kommunens naturreservat Landskrona har sju naturreservat: Vens backafall, Hilleshögs dalar, Glumslövs naturvårdsområde, strandängarna norr om Saxån, Gråen samt de kommunala reservaten Exercisfältet och Kvärlövs naturområde. Det senare är väl något av en doldis bland kommunens reservat men har genom flera naturvårdande åtgärder börjat bli riktigt fint och besöksvärt. Reservatet vid Kvärlöv är beläget mellan Västkustbanan och Saxån på en sträcka av ca 2 km. Större delen av reservatet är åkermark som odlas ekologiskt (dvs utan konstgödsel och bekämpningsmedel). Det är längs Saxån som de största naturvärdena finns. Här kan man vandra på en enkel stig längs den slingrande ån. På några ställen finns bänkar att filosofera på. Det går också att avnjuta sin matsäck vid några bord. I södra delen av området har det anlagts ett par dammar och hästar sköter om betet. Här finns också två ängsmarker som sköts genom slåtter. Om våren och försommaren är blomsterprakten imponerande på slåtterängarna. Fågelsången kan vara bedövande i maj och under soliga dagar är det gott om fjärilar och trollsländor. -15-

17 - Landskronas miljöredovisning Naturvård Det våras för den grönfläckiga paddan Våra groddjur har länge haft det besvärligt och vissa arter har stått på utrotningens rand. Men genom idogt arbete från både, stat, kommun och inte så lite ideella krafter har minskningen av groddjuren i landskapet brutits. Flera groddjur som lövgroda och klockgroda har nu stabila bestånd. Detta mycket tack vare att specialdesignade dammar har skapats för deras lek och äggläggande. Andra arter har varit kinkigare att få tillbaka. Den grönfläckiga paddan är en sådan besvärlig art. Den fanns bara kvar på några enstaka ställen i landet. Under många år så har det grävts fina dammar och uppodlade småpaddor har satts ut. Det tar ca tre år för en padda att bli könsmogen så det är ett tålamodskrävande arbete. På senare år har man i stället börjat sätta ut ägg direkt i dammarna. Det är mycket arbetsbesparande att slippa sköta paddorna från ägg till färdig småpadda. Äggen tas från platser där det finns ett överskott. Under några veckor förvaras äggen i speciella burar för att hindra att några rovdjur äter upp dem. När larverna vuxit till sig lite släpps de ut i dammen och får klara sig själva. I Landskrona har småpaddor och ägg satts ut på Gråen, Ven och vid Hildesborg. Under de senaste åren har man om natten kunnat njuta av den grönfläckiga paddans vackra drillande spel. Då och då kommer rapporter om paddor på nya platser. Under 2011 kunde tre spelande paddor höras vid Citadellet mitt i inne i staden. Det våras! -16-

18 - Landskronas miljöredovisning Miljöledning MILJÖLEDNING -17-

19 - Landskronas miljöredovisning Miljöledning Landskronas kommunala miljömål har blivit fyra De tidigare 8 kommunala miljömålen har dels genomförts, dels blivit inaktuella, omprioriterats eller blivit en naturlig del i det dagliga miljöarbetet. De 4 nya miljömålen ska gälla för perioden Dessa fyra målområden har valts ut utifrån hur stor effekt och förbättringspotential de har för miljön samt också i förhållande till den finansiella insatsen. Övergripande upphandlingskrav I likhet med alla kommuner står Landskrona stad genom sin konsumtion av varor och tjänster för en betydande miljöpåverkan. Genom att ställa större krav på miljöhänsyn vid upphandling kan de negativa miljökonsekvenserna reduceras. Upphandling är den enda möjligheten att ställa miljökrav på varor och tjänster. När inköpen väl är gjorda är det för sent. Landskrona stad har därför ett särskilt ansvar för hållbar utveckling genom att fungera som förebild och påverka både personal, deras familjer och alla kommuninvånare i deras konsumtionsmönster. Ansvariga upphandlare vid varje förvaltning/bolag med upphandlingsenheten som resurs, ska ställa miljökrav vid alla upphandlingar, även vid upphandling av köp av varor och tjänster som inte omfattas av avtal. Kontinuerlig utbildning ska ske till ansvariga upphandlare på förvaltningarna/bolagen om vilka miljökrav som kan ställas vid upphandlingar. Miljöstyrningsrådet har mallar för bas-, avancerade- och spjutspetskrav. Att miljökrav ställs vid upphandlingarna följs upp och redovisas som andelen gjorda upphandlingar med miljökrav av det totala antalet gjorda upphandlingar per år. Kontroll av upphandling av miljöanpassade produkter sker genom stickprov från upphandlingsenhetens sida, på samma sätt som man idag kontrollerar hur avtalstrogna vi är vid inköp. Miljömål 1 - Utbildning och information Mål: Personal och förtroendevalda ska ha kompetens inom miljöområdet. Det kommunala miljöarbetet styrs av olika policydokument som miljöpolicy, upphandlingspolicy, resepolicy, energiplan, avfallsplan och kommunens klimatstrategi med flera. För att administrera och följa upp miljöarbetet finns även ett miljöledningssystem. Vägledande dokument är dessutom de nationella och regionala miljömålen. Personal och förtroendevalda behöver därför ha kunskap om dessa styrdokument och mål samt ha förståelse för miljöproblematiken generellt. Denna kunskap och förståelse ligger sedan till grund för ett ökat engagemang och bättre miljöarbete på respektive arbetsplats. Miljömål 2 - Hållbara energisystem Mål: Kommunens verksamheter ska vara fossilfria (spillvärme räknas som fossilfri). Det är allmänt fastställt att produktionen av energi är en av de största orsakerna till växthusgasproblematiken på global, regional och lokal nivå. Det är därför av stor vikt att Landskrona stad drar sitt strå till stacken genom att sätta energifrågan högt upp på dagordningen när det gäller det kommunala miljöarbetet och försöka skapa hållbara energisystem. Miljömål 3 - Hållbara transportsystem Mål: Alla fordon som köps in eller leasas måste kunna drivas med grön gas eller grön el. Utgångspunkten för ett hållbart transportsystem är att allt transportarbete är energieffektivt och sker med minsta möjliga utsläpp av växthusgaser och andra hälsoskadliga ämnen. För att åstadkomma detta från Landskrona stads sida krävs det bland annat att fordonshanteringen samordnas när det gäller inköp, leasing, underhåll mm. En utökad bilpool möjliggör en bättre utnyttjandegrad av kommunens bilar och minskar behovet av att använda privat bil i tjänsten. Som vägledning för detta transportarbete finns två policydokument - ett för inköp av fordon och ett för fordonshantering - som båda tagits fram av Hållbar Mobilitet Skåne tillsammans med ett antal Skånekommuner, bland annat Landskrona stad. Miljömål4-Varor och tjänster Mål: Ekologiskt producerade livsmedel ska utgöra minst 50% av budgeten för livsmedelsinköp. I begreppet ekologiska livsmedel ingår också livsmedel producerade enligt Svenskt Sigill och liknande. Ända sedan inköpsstarten 2004 har det funnits ett stort engagemang från personalens sida att öka andelen ekologiska produkter inom kommunens kostverksamheter. I dagsläget närmar vi oss det nationella miljömålet 25% för offentlig verksamhet och befinner oss bland de främsta kommunerna i Skåne. Mat och miljöfrågor hänger väl ihop. Med ekologiska inköp visar vi tydligt ett ansvar för vår gemensamma miljö. Detta är pedagogiskt viktigt inom skolan som har hållbart lärande som utbildningsmål. -18-

20 - Landskronas miljöredovisning Miljöledning Matsvinnet måste minska Charlotte Hansson När maten hamnar på bordet har den genomgått en förädlingsprosess, transporterats och tillagats. Energiförbrukningen och miljöeffekterna från producent till konsument är betydande. Sedan 2010 har man inom kostavdelningen sorterat matavfallet. Denna hantering är positivt ur miljösynpunkt eftersom organsikt material kan omvandlas till biogas. Vi hade helst inte producerat något matavfall alls, vilket är omöjligt eftersom hantering av råvaror alltid leder till restprodukter. Det vi däremot kan påverka, är den maten som läggs upp på tallriken och som sedan inte konsumeras. Hanteringen blir inte lättare genom livsmedelslagens regelverk som föreskriver att mat som har stått på uppvärmning i mer än två timmar ska kasseras. Även mat som har serverats i bufféer får inte serveras igen utan hamnar istället soppåsen för organiskt avfall. Vi letar hela tiden efter lösningar för att kunna reducera matsvinnet. Ett led i arbetet är att analysera hela hanteringskedjan, men även att upplysa våra matgäster om att inte lägga mer på tallriken än vad de kan äta upp. Faktaruta - matsvinnet Den svenska livsmedelshanteringen svarar för en stor del av vår totala miljöpåverkan. Till exempel står den för cirka 50 % av den totala övergödningen och % av den totala klimatpåverkan. Livsmedelsproduktionen ger också upphov till spridning av gifter, bland annat bekämpningsmedel. Livsmedelssektorn är också en av de mest vattenkrävande sektorerna. Matsvinnet förekommer i hela produktions-, försäljnings- och konsumtionskedjan för livsmedel och innebär att miljöbelastningen från livsmedelsproduktionen blir onödigt stor. Matavfall uppkommer i flera olika led i livsmedelskedjan; vid tillverkning, hos grossister, leverantörer, butiker, restauranger och storkök samt hos hushållen. Beroende på produkt varierar svinnet mellan 10 och 50 % i hela kedjan. Mängden matavfall i Sverige 2010 uppskattas till ungefär en miljon ton i hela kedjan. Då är inte jordbrukssektorn inkluderad. Hushållen svarar för den absolut största delen, i storleksordningen ton. Det motsvarar cirka 72 kg/person och år eller 0,8 kg matavfall för en familj på fyra personer varje dag. Produktionen av den mängd mat som slängs varje år motsvarar utsläpp på omkring 2 miljoner ton koldioxid. Det motsvarar cirka 3 procent av de totala utsläppen av växthusgaser i Sverige. Källa: Naturvårdsverket Ekomat på frammarsch Ekologiska livsmedel odlas utan bekämpningsmedel och konstgödsel. Utöver den positiva effekten för vår hälsa gynnas naturens biologiska mångfald. Landskrona stad är fortfarande bland de främsta skånekommunerna att handla ekologiska livsmedel. På sju år, sedan starten 2004, har Landskrona ökat andelen ekologiska livsmedel från 1% till 20,5% av budgeten. Landskronas nya miljömål ökar ribban ytterligare. Fram till 2020 ska andelen ekologiska livsmedel inom de kommunala verksamheterna har ökat till minst 50%. Det gäller att kämpa vidare för att kunna nå målet. -19-

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

Jordbrukets tekniska utveckling.

Jordbrukets tekniska utveckling. /BOD Inläsningsfrågor i ämnet: Jordbrukets tekniska utveckling. För cirka 6000 år sedan började de första invånarna i Sverige bruka jorden. Dess för innan var de jakt och samlare. Då började de även bli

Läs mer

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen!

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! På vilka sätt är vi beroende av naturen och vad är ekosystemtjänster? Eleverna får i denna uppgift definiera ekosystemtjänster samt fundera på vilka tjänster vi

Läs mer

Klimatsmart mat myter och vetenskap. Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet

Klimatsmart mat myter och vetenskap. Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet Klimatsmart mat myter och vetenskap Elin Röös, forskare Sveriges lantbruksuniversitet Jordbruk är väl naturligt? Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Nyfiken på ekologisk mat?

Nyfiken på ekologisk mat? Nyfiken på ekologisk mat? Västra Götalandsregionen äter för miljön Det finns ett nationellt, och även regionalt, konsumtionsmål på 25 procent ekologiska livsmedel i offentlig sektor år 2010. Under 2008

Läs mer

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös

Miljöpåverkan från mat. Elin Röös Miljöpåverkan från mat Elin Röös Jordbruk är väl naturligt? De svenska miljömålen Växthuseffekten Källa: Wikipedia Klimatpåverkan Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer ÖVERGRIPANDE MÅL Nationella miljömål Miljökvalitetsnormer Övergripande mål Nationella miljömål Till nästa generation skall vi kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. De nationella

Läs mer

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala

Klimatsmart mat. Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala Klimatsmart mat Elin Röös Institutionen för energi och teknik Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala Jordbruk är väl naturligt? Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsumtionens

Läs mer

Att anlägga eller restaurera en våtmark

Att anlägga eller restaurera en våtmark Att anlägga eller restaurera en våtmark Vad är en våtmark? Att definiera vad som menas med en våtmark är inte alltid så enkelt, för inom detta begrepp ryms en hel rad olika naturtyper. En våtmark kan se

Läs mer

BETESMARKEN. BYSAMHÄLLET Bete. Foder NYA ODLINGSMETODER FÖRÄNDRAR LANDSKAPET

BETESMARKEN. BYSAMHÄLLET Bete. Foder NYA ODLINGSMETODER FÖRÄNDRAR LANDSKAPET Betesmarken är mycket värdefull för artrikedomen och variationen i odlingslandskapet. Tillsammans med ängen är de bland de mest artrika markslagen i vårt land och har dessutom en lång historia bakom sig...

Läs mer

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas miljömål Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas lokala miljömål är de övergripande målsättningarna som ska uppnås inom en generation. Av de 16 miljömål som Sveriges riksdag beslutat

Läs mer

Christl Kampa-Ohlsson

Christl Kampa-Ohlsson Christl Kampa-Ohlsson Mat som förbättrar världen om sambandet mellan mat miljö - hälsa !!????!! Hushållens utsläpp av växthusgaser 27 % Mat 25 % Rekreation och fritid 16 % Transporter 16 % Bostad 6 % Kläder

Läs mer

Miljöberättelse kring en måltid Workshop 2 mars 2015

Miljöberättelse kring en måltid Workshop 2 mars 2015 Miljöberättelse kring en måltid Workshop 2 mars 2015 1 Introduktion Vi skulle gärna vilja ha en heldag med er och presentera DKs miljöarbete och ge intressanta inspel kring viktiga miljöaspekter som vi

Läs mer

Mat, klimat och miljö en titt i kristallkulan

Mat, klimat och miljö en titt i kristallkulan Mat, klimat och miljö en titt i kristallkulan Måltidsekologprogrammet - Örebro universitet Framtida hållbara odlingssystem forskning tillsammans med lantbrukare Hållbara måltider i offentlig verksamhet

Läs mer

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Stockholms stad behöver hjälp De senaste 20 åren har Stockholms luft och vatten blivit mycket renare. Ändå är miljöfrågorna viktigare än någonsin. Alla

Läs mer

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Nationellt kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg De offentliga måltidernas

Läs mer

Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37)

Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37) Samtliga veckans ord v 35-42 VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37) bytesdjur ett djur som äts av ett annat djur mossa växer över stenar och trädrötter promenera kan vara skönt att göra i skogen barrskog skog

Läs mer

Tillsammans gör vi skillnad. Miljömål i korthet

Tillsammans gör vi skillnad. Miljömål i korthet Tillsammans gör vi skillnad Miljömål i korthet Kungsbacka kommun Vi kan inte vänta längre Vi påverkar alla miljön med vårt sätt att leva. Därför kan vi inte längre vänta på att klimatförändringarna försvinner

Läs mer

2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan

2013-03- 28. Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös. Enkla råd är svåra att ge. Källa: Naturvårdsverket, 2008, Konsum8onens klimatpåverkan Jordbruk är väl naturligt? Elin Röös Enkla råd är svåra att ge Matproduktion genom tiderna Klimatpåverkan från olika sektorer Källa: Naturvårdsverket, 8, Konsum8onens klimatpåverkan 1 Växthuseffekten De

Läs mer

Hållbar intensifiering. MER skörd och MINDRE miljöpåverkan

Hållbar intensifiering. MER skörd och MINDRE miljöpåverkan Hållbar intensifiering MER skörd och MINDRE miljöpåverkan Hållbar intensifiering är nödvändigt för framtiden. Det handlar om att odla mer på nuvarande areal och att samtidigt påverka miljön mindre. Bara

Läs mer

Äger du ett gammalt träd?

Äger du ett gammalt träd? Äger du ett gammalt träd? Då har du något speciellt i din vård Projektet Värna skyddsvärda träd ska öka kunskapen om trädens värde. Sexton kommuner i Västra Götaland och Halland vill gemensamt visa hur

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

Produktion och konsumtion av kött i Sverige och Västra Götaland med en internationell utblick

Produktion och konsumtion av kött i Sverige och Västra Götaland med en internationell utblick Produktion och konsumtion av kött i Sverige och Västra Götaland med en internationell utblick Christel Cederberg, Institutionen Energi & Miljö, Chalmers Birgit Landquist, Miljö & Uthållig Produktion, SIK

Läs mer

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Nationellt kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg De offentliga måltidernas

Läs mer

På Jorden finns sju världsdelar (Nordamerika, Sydamerika, Afrika,

På Jorden finns sju världsdelar (Nordamerika, Sydamerika, Afrika, EUROPA landskapet På Jorden finns sju världsdelar (Nordamerika, Sydamerika, Afrika, Asien, Antarktis, Oceanien och Europa). Europa är den näst minsta av dessa världsdelar. Europas natur är väldigt omväxlande.

Läs mer

Sveriges miljömål.

Sveriges miljömål. Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål är viktiga för vår framtid Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är

Läs mer

Hur mår miljön i Västerbottens län?

Hur mår miljön i Västerbottens län? Hur mår miljön i Västerbottens län? Når vi miljömålen? Uppnås miljötillståndet? Hur arbetar vi för att uppnå en hållbar utveckling med miljömålen som verktyg? Det övergripande målet för miljöpolitiken

Läs mer

UR-val svenska som andraspråk

UR-val svenska som andraspråk AV-nr 101196tv 3 4 UR-val svenska som andraspråk Klimatet och växthuseffekten och Klimatet vad kan vi göra? Handledning till två program om klimat och växthuseffekten av Meta Lindberg Attlerud Förberedelse

Läs mer

Miljöprogram 2030. Antagen av Vänersborgs kommunfullmäktige 2016-02-24

Miljöprogram 2030. Antagen av Vänersborgs kommunfullmäktige 2016-02-24 Miljöprogram 2030 Antagen av Vänersborgs kommunfullmäktige 2016-02-24 Vänersborgs kommun - attraktiv och hållbar i alla delar, hela livet Vi har en vision om att Vänersborgs kommun ska vara attraktiv och

Läs mer

miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete

miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete Utskriftsversion Göteborgs Stads miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete Läs miljöprogrammet i sin helhet på: www.goteborg.se/miljoprogram Foto: Peter Svenson Miljömålen visar vägen Göteborg ska

Läs mer

Temagruppernas ansvarsområde

Temagruppernas ansvarsområde Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Mat, miljö och myterna

Mat, miljö och myterna Mat, miljö och myterna Kansliet 2007-03-08 1 Naturskyddsföreningen en grön konsumentrörelse! Handla Miljövänligt-nätverket - 88 Egen miljömärkning BRA MILJÖVAL 89 Miljövänliga veckan - 90 Butiksundersökningar

Läs mer

Pedagogiska vattenmiljöer vid Erikstorps förskola

Pedagogiska vattenmiljöer vid Erikstorps förskola Pedagogiska vattenmiljöer vid Erikstorps förskola Vattnet i skolan 2016-08-23. Lyngnerns vattenråd www.vattenorganisationer.se/lygnernsvr/ 1 (8) Genom Erikstorp rinner en lite bäck som mynnar i Nolån.

Läs mer

Miljöförstöring. levnadsmiljöer försvinner.

Miljöförstöring. levnadsmiljöer försvinner. Miljöförstöring levnadsmiljöer försvinner. Vi befinner oss i en period av massutdöende av arter. Det finns beräkningar som visar att om trenden håller i sig kan nästan hälften av alla arter vara utdöda

Läs mer

Vårt ansvar för jordens framtid

Vårt ansvar för jordens framtid Vårt ansvar för jordens framtid ArturGranstedt Mandag23.februarbrukteAftenpostenforsidentilåerklæreatøkologisklandbrukverken er sunnere, mer miljøvennlig eller dyrevennligere enn det konvensjonelle landbruket.

Läs mer

MAT OCH MILJÖ TEMA: MAT OCH MILJÖ

MAT OCH MILJÖ TEMA: MAT OCH MILJÖ MAT OCH MILJÖ DET HÄR FAKTABLADET ÄR FRAMTAGEN TILL ÖVNINGARNA HEJ SKOLMAT. HELA MATERIALET FINNS FÖR NEDLADDNING PÅ WWW.LIVSMEDELSVERKET.SE Mat och måltider spelar en viktig roll i våra liv. Mat kan vara

Läs mer

Hur mycket jord behöver vi?

Hur mycket jord behöver vi? Hur mycket jord behöver vi? Ett arbetsmaterial för gymnasiets naturkunskap från Sveriges lantbruksuniversitet 1 Ett experiment i överlevnad Du har just anlänt. Här i stugan på den lilla svenska skärgårdsön

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS)

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS) 1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS) (Listan ska även användas för generella naturvårdhuggningar) Man kan grovt dela upp NS bestånd i två kategorier. Dels en kategori som utgörs

Läs mer

Grundläggande Miljökunskap

Grundläggande Miljökunskap Grundläggande Miljökunskap Data courtesy Marc Imhoff of NASA GSFC and Christopher Elvidge of NOAA NGDC. Image by Craig Mayhew and Robert Simmon, NASA GSFC Hållbar utveckling Dagens program Hållbar utveckling

Läs mer

Kommunal Författningssamling

Kommunal Författningssamling Kommunal Författningssamling Skogspolicy Dokumenttyp Beslutande organ Förvaltningsdel Policy Kommunfullmäktige Miljö & Teknik Antagen 2011-05-09, Kf 80/2011 Ansvar Samhällsbyggnadschef POLICY FÖR KÄVLINGE

Läs mer

Ett rikt växt- och djurliv

Ett rikt växt- och djurliv Ett rikt växt och djurliv Agenda 21:s mål Senast till år 2010 har förutsättningar skapats för att bibehålla eller öka antalet djur och växtarter med livskraftig förekomst i jordbruks och skogslandskapet

Läs mer

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden 1 Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden ÄNDRING FÖR FASTIGHETERNA GNARPS-BÖLE 3:86 OCH NORRFJÄRDEN 14:1. Planens syfte Planen syftar till att öka den sammanlagda byggrätten

Läs mer

VI SKAPAR SAMHÄLLSNYTTA I SKÅNE. Avfallsförebyggande och miljömålen Tommy Persson, miljöstrateg Länsstyrelsen Skåne

VI SKAPAR SAMHÄLLSNYTTA I SKÅNE. Avfallsförebyggande och miljömålen Tommy Persson, miljöstrateg Länsstyrelsen Skåne VI SKAPAR SAMHÄLLSNYTTA I SKÅNE Avfallsförebyggande och miljömålen Tommy Persson, miljöstrateg Länsstyrelsen Skåne Länsstyrelsens miljömålsuppdrag Förordning (2007:825) med länsstyrelseinstruktion: 5

Läs mer

Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Rååns vattendragsförbund

Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Rååns vattendragsförbund Guidade turer till anlagda våtmarker inom Rååns avrinningsområde 2012 Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Rååns vattendragsförbund Sammanfattning Under 2012 har 1447 personer deltagit i guidade informationsturer

Läs mer

Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk.

Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk. Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk. Erfarenheter från en mindre försöksgård i Uppland. Kristina Belfrage Mats Olsson 5 km Matproduktionen i framtiden Minskad tillgång på areal : konkurrens

Läs mer

MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR

MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR Lektionsupplägg: Behöver vi skogen? Varför behövs skogen och varför behövs olika typer av skogar? Vad har eleverna för relation till skogen? Ta med eleverna ut i skogen, upptäck

Läs mer

Vikten av småbiotoper i slättbygden. www.m.lst.se

Vikten av småbiotoper i slättbygden. www.m.lst.se Vikten av småbiotoper i slättbygden www.m.lst.se Titel: Utgiven av: Text och bild: Beställningsadress: Layout: Tryckt: Vikten av småbiotoper i slättbygden Länsstyrelsen i Skåne län Eco-e Miljökonsult (Malmö)

Läs mer

Bevara barnens skogar

Bevara barnens skogar Bevara barnens skogar Verksamhetsriktlinjer STÄMMANS BESLUT OM RIKTLINJER 2011-2014 Naturskyddsföreningen ska verka för: att barn- och familjeverksamhet på sikt bedrivs av minst hälften av kretsarna en

Läs mer

Miljöstrategiskt program. För invånare, företag och Gävle kommunkoncern

Miljöstrategiskt program. För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Miljöstrategiskt program För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Miljöstrategiskt program För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Albin Bogren/BARINGO och Maria Lind Illustration: Johan

Läs mer

Videofilm om Landskronas natur

Videofilm om Landskronas natur Videofilm om Landskronas natur Miljöförvaltningen i Landskrona stad har under 2013 producerat en videofilm om några av kommunens finaste naturområden. Filmen är 15 minuter lång och är gjord av Johan Hammar.

Läs mer

Areella näringar 191

Areella näringar 191 Areella näringar 191 192 JORDBRUK Högvärdig åkermark är av nationell betydelse (miljöbalken 3:4). Det betyder att sådan jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller andra anläggningar endast om

Läs mer

LEVANDE LANDSBYGD. På Göperud i nordöstra kommundelen bedrivs fortfarande småskaligt jordbruk. EU-bidrag är en förutsättning för lönsamhet.

LEVANDE LANDSBYGD. På Göperud i nordöstra kommundelen bedrivs fortfarande småskaligt jordbruk. EU-bidrag är en förutsättning för lönsamhet. MULLSJÖ KOMMUN 63 LEVANDE LANDSBYGD På Göperud i nordöstra kommundelen bedrivs fortfarande småskaligt jordbruk. EU-bidrag är en förutsättning för lönsamhet. HUR SER DET UT? Jordbruk, skogsbruk Antalet

Läs mer

Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Rååns vattendragsförbund

Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Rååns vattendragsförbund Guidade turer till anlagda våtmarker inom Rååns avrinningsområde 2010 Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Rååns vattendragsförbund Sammanfattning Rååns Vattendragsförbund har sedan år 2003 årligen, med undantag

Läs mer

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med *

Läs mer

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål Koppling mellan de nationella en och miljömål Nationella Begränsadklimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimat-systemet inte

Läs mer

Vilka åtgärder är effektiva? Vetenskapliga resultat. Åke Berg Centrum för Biologisk Mångfald, SLU

Vilka åtgärder är effektiva? Vetenskapliga resultat. Åke Berg Centrum för Biologisk Mångfald, SLU Vilka åtgärder är effektiva? Vetenskapliga resultat Åke Berg Centrum för Biologisk Mångfald, SLU 1. Underlag för uppföljning av effekter av miljöersättningar Det saknas data för att kunna analysera effekten

Läs mer

Varför handla ekologiskt?

Varför handla ekologiskt? 100519 Varför handla ekologiskt? Ida Wreifält, 9B Handledare: Fredrik Alven Innehållsförteckning: Inledning sid 1 Bakgrund sid 1-2 Syfte sid 2 Metod sid 2 Resultat sid 2-4 Slutsats sid 4 Felkällor sid

Läs mer

Miljömålen: Skånes gemensamma ansvar - tillsammans kan vi

Miljömålen: Skånes gemensamma ansvar - tillsammans kan vi Miljömålen: Skånes gemensamma ansvar - tillsammans kan vi Så påverkar vår konsumtion av mat, boende, transporter och prylar vår globala miljö - exempel från sex skånska kommuner Malmö 26 oktober, 2012

Läs mer

Grupp : Arvid och gänget. Av: Hedda, Dante, Julia G, William L och Arvid

Grupp : Arvid och gänget. Av: Hedda, Dante, Julia G, William L och Arvid Grupp : Arvid och gänget Av: Hedda, Dante, Julia G, William L och Arvid Växthuseffekten Atmosfären Växthuseffekten kallas den uppvärmning som sker vid jordens yta och som beror på atmosfären. Atmosfären

Läs mer

LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE LANDSKAPET VÄSTMANLAND LÄRARHANDLEDNING TILL LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE

LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE LANDSKAPET VÄSTMANLAND LÄRARHANDLEDNING TILL LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE LANDSKAPET VÄSTMANLAND ! till arbetsformer med material Syftet med det rikliga olika kunskapskrav, och elevaktiv undervisning. tudiematerialet passar din undervisning och

Läs mer

Nominering - Årets miljösatsning Med checklista

Nominering - Årets miljösatsning Med checklista Nominering - Årets miljösatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets miljösatsning på landsbygden. Namn på förslaget: Naturvårdande jordbruk/utvald miljö i Ammarnäs Journalnummer:

Läs mer

13 praktiska allmänna skötselråd

13 praktiska allmänna skötselråd 13 praktiska allmänna skötselråd -För ökad biologisk mångfald tack vare motorbaneaktiviteter 1 av 17 Skötselråd -anvisningar Detta är en generaliserad preliminär skötselplan för att underlätta igångsättning

Läs mer

HÖGANÄS MOT ETT HÅLLBART SAMHÄLLE

HÖGANÄS MOT ETT HÅLLBART SAMHÄLLE KF-bilaga 16/2005 HÖGANÄS MOT ETT HÅLLBART SAMHÄLLE Miljöpolicy och miljöprogram för Höganäs kommun Antagna av kommunfullmäktige 2005-04-28 Innehåll 1. Höganäs och en hållbar utveckling 3 Hållbar utveckling

Läs mer

Landskrona stad. Samrådshandling. Översiktsplan 2010 Landskrona Stad Samrådshandling 2009-09-01 Enligt KS beslut 220 20 09-09-10

Landskrona stad. Samrådshandling. Översiktsplan 2010 Landskrona Stad Samrådshandling 2009-09-01 Enligt KS beslut 220 20 09-09-10 Landskrona stad Översiktsplan 2010 Samrådshandling 2009-09-01 enligt KS beslut 220 2009-09-10 1 Arbetsorganisation Styrgrupp: Styrgruppen för fysisk planering : Torkild Strandberg (Kommunstyrelsens ordförande)

Läs mer

Landskrona stads miljöpolicy

Landskrona stads miljöpolicy Landskrona stads miljöpolicy med lokala miljömål 2012-2020 Innehåll Lokala Agenda-21 och tillägg...2 Principer för Agenda 21...2 Miljöledningssystemet revidering och komplettering....4 Landskronas miljömål

Läs mer

UPPDRAG: LIVSMEDEL OCH HANDEL

UPPDRAG: LIVSMEDEL OCH HANDEL UPPDRAG: LIVSMEDEL OCH HANDEL Vilka val vi gör när vi handlar är viktigt för vilken påverkan vår konsumtion har på människor och miljö både lokalt och på andra sidan jorden. Giftfri mat? Hur maten produceras

Läs mer

Typisk sommarbild Vattenkvalitet och livsmedelssäkerhet. Gröda. Vattenkälla. Älv, sjö, bäck, å Damm

Typisk sommarbild Vattenkvalitet och livsmedelssäkerhet. Gröda. Vattenkälla. Älv, sjö, bäck, å Damm Vattenkvalitet och livsmedelssäkerhet Typisk sommarbild Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund Gröda Vattenkälla Bakteriesjukdomar som sprids med vatten Älv, sjö, bäck, å Damm

Läs mer

ÖVERSIKTLIG NATURINVENTERING

ÖVERSIKTLIG NATURINVENTERING 14 UPPDRAGSNUMMER: 3840003 FÖR DETALJPLAN LÅNGREVET, VÄSTERVIK 2014-04-03 Sweco Architects AB Ulrika Kanstrup Sweco 14 1 Sammanfattning Naturen i bostadsområdet utgörs av mindre skogspartier med främst

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

Översiktlig naturvärdesbedömning med fokus på värden knutna till träd. Siggehorva, Mönsteråsbruk

Översiktlig naturvärdesbedömning med fokus på värden knutna till träd. Siggehorva, Mönsteråsbruk Översiktlig naturvärdesbedömning med fokus på värden knutna till träd. Siggehorva, Mönsteråsbruk 2013-12-09 Inledning I december 2013 utfördes en övergripande inventering av skogsområdena med syfte att

Läs mer

Hållbar köttkonsumtion finns det? Hållbara måltider i Örebro Gymninge Gård 16 juni Anna Jamieson

Hållbar köttkonsumtion finns det? Hållbara måltider i Örebro Gymninge Gård 16 juni Anna Jamieson Hållbar köttkonsumtion finns det? Hållbara måltider i Örebro Gymninge Gård 16 juni Anna Jamieson Anna Jamieson Verksamhetsledare för Naturbeteskött i Sverige www.naturbete.se Turism och Naturvårdsentreprenör

Läs mer

Vad innebär anpassad skala när fossila insatser ska ersättas med lokala ekosystemtjänster?

Vad innebär anpassad skala när fossila insatser ska ersättas med lokala ekosystemtjänster? 2010-11-23 Vad innebär anpassad skala när fossila insatser ska ersättas med lokala ekosystemtjänster? Lärdomar från det deltagardrivna forskningsprojektet Klimatsmart Lantbruk Johanna Björklund, CUL, SLU

Läs mer

Guidade turer till anlagda våtmarker inom Rååns avrinningsområde Ingegerd Ljungblom. På uppdrag av Rååns vattendragsförbund

Guidade turer till anlagda våtmarker inom Rååns avrinningsområde Ingegerd Ljungblom. På uppdrag av Rååns vattendragsförbund Guidade turer till anlagda våtmarker inom Rååns avrinningsområde 2003-2009 Ingegerd Ljungblom På uppdrag av Rååns vattendragsförbund INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning.3 Bakgrund.4 Antalet besökande växer...

Läs mer

Här på Söderby ligger fokus idag på travhästuppfödning men på

Här på Söderby ligger fokus idag på travhästuppfödning men på Välkommen till Söderby En vandring i svensk forntid Här på Söderby ligger fokus idag på travhästuppfödning men på gårdens ägor finns spåren av en välbevarad odlingsmiljö från den äldre järn-åldern, århundradena

Läs mer

något för framtidens lantbrukare?

något för framtidens lantbrukare? Avloppsgödsel något för framtidens lantbrukare? Envisys vårmöte 9-10 juni 2009 Helsingsborg Sunita Hallgren Lantbrukarnas Riksförbund, LRF sunita.hallgren@lrf.se 08-7875156 Punkter Miljömål LRF & avloppsfraktioner

Läs mer

Grytåsa rullande kullar och betade backar

Grytåsa rullande kullar och betade backar VANDRINGSLEDER 1(11) Örkelljunga kommun turism@orkelljunga.se Hitta till Grytåsa parkeringar med gps: Grytåsa centrum: N 56 15.335 E 013 13.648 X: 1340249 Y: 6239380 Flinka sjö: N 56 15.320 E 013 15.283

Läs mer

Program för biologisk mångfald på motorbanor. Motorbanan som miljöresurs - Ett projekt i samarbete med Prof. Nils Ryrholm

Program för biologisk mångfald på motorbanor. Motorbanan som miljöresurs - Ett projekt i samarbete med Prof. Nils Ryrholm Program för biologisk mångfald på motorbanor Motorbanan som miljöresurs - Ett projekt i samarbete med Prof. Nils Ryrholm SVEMO:s och motorsportens miljöutmaningar SVEMO vill bidra till en hållbar utveckling

Läs mer

Svenska pärlor Världsnaturfonden WWF

Svenska pärlor Världsnaturfonden WWF TNS Sifo 8 maj 205 53233 Svenska pärlor Världsnaturfonden WWF Del 2 Skydd av svensk natur Innehåll. OM UNDERSÖKNINGEN 03 2. SAMMANFATTNING 04 3. RESULTAT 06 Oro och ansvar 07 Skydd av naturen 3 Resurser

Läs mer

DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014

DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014 DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014 Skiss miljömålen Generationsmål GENERATIONSMÅL Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till

Läs mer

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser Växthuseffekten Atmosfären runt jorden fungerar som rutorna i ett växthus. Inne i växthuset har vi jorden. Gaserna i atmosfären släpper igenom solstrålning av olika våglängder. Värmestrålningen som studsar

Läs mer

Mat och klimat Vilka val har egentligen betydelse? Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik Göteborg 20 mars 2014

Mat och klimat Vilka val har egentligen betydelse? Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik Göteborg 20 mars 2014 Mat och klimat Vilka val har egentligen betydelse? Britta Florén, (bf@sik.se) SIK, Institutet för Livsmedel och Bioteknik Göteborg 20 mars 2014 Ett branschforskningsinstitut för livsmedelskedjan med uppgift

Läs mer

Beslut om bildande av naturreservatet Karsvreta träsk i Österåkers kommun

Beslut om bildande av naturreservatet Karsvreta träsk i Österåkers kommun Österåkers kommun Samhällsbyggnadsnämnden Datum: 2015-09-18 Ärende/nr: 2012/0210-0043 Beslut om bildande av naturreservatet Karsvreta träsk i Österåkers kommun (3 bilagor) Uppgifter om naturreservatet

Läs mer

Markavvattning för ett rikt odlingslandskap

Markavvattning för ett rikt odlingslandskap Markavvattning för ett rikt odlingslandskap Anuschka Heeb Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden

Läs mer

Våra allra bästa fokusfrågor i biologin, hösten år 8 De handlar om ekologi och alkohol

Våra allra bästa fokusfrågor i biologin, hösten år 8 De handlar om ekologi och alkohol Tornhagsskolan Våra allra bästa fokusfrågor i biologin, hösten år 8 De handlar om ekologi och alkohol De här frågorna är bra för att lära om det viktigaste om ekologi och alkohol. Du behöver Fokusboken.

Läs mer

Kungsträdgården 1-6 juni 2011

Kungsträdgården 1-6 juni 2011 20 år! Kungsträdgården 1-6 juni 2011 Miljöutbildning 3 maj, 2011 Presentation 11-05-05 1 20 år med smakprover! År 1991 startades Restaurangernas Dag som ett evenemang för att inspirera stockholmarna att

Läs mer

Skogsvårdsplan. Kungshamns Samfällighetsförening

Skogsvårdsplan. Kungshamns Samfällighetsförening Skogsvårdsplan Kungshamns Samfällighetsförening Anders Larsson Mammut konsult Yxlan 22 April 2014 Sid 1 Skötselbeskrivning av naturmark, allmänt. Kungshamns Samfällighetsförening. Området är mycket vackert,

Läs mer

http://orsa.naturskyddsforeningen.se/ Anders Claesson

http://orsa.naturskyddsforeningen.se/ Anders Claesson http://orsa.naturskyddsforeningen.se/ Anders Claesson Hur kan vi leva hållbart? Earth Hour 2014-03-29, kl. 20.30-21.30 Vad menas med hållbarhet? Tänk er en lök med 3 skal: Social hållbarhet (målet) Ekonomisk

Läs mer

Mål & Åtgärder för 2013 års Smaka på Stockholm

Mål & Åtgärder för 2013 års Smaka på Stockholm Mål & Åtgärder för 2013 års Smaka på Stockholm Ur vår miljöpolicy: "Miljöfrågorna är en självklar och viktig del av evenemanget och för våra samarbetspartners". Vårt miljöarbete tar sin utgångspunkt i

Läs mer

Markhistoriska kunskapers betydelse för naturvården - i naturliga fodermarker

Markhistoriska kunskapers betydelse för naturvården - i naturliga fodermarker Markhistoriska kunskapers betydelse för naturvården - i naturliga fodermarker Anna Dahlström Avdelningen för agrarhistoria, SLU Kristianstad, 5 april 2006 Vad är problemet med historielöshet i naturvården?

Läs mer

Gröna nyckeltal. för Höörs kommun. Antaget 2009-12-16 KF 106

Gröna nyckeltal. för Höörs kommun. Antaget 2009-12-16 KF 106 Gröna nyckeltal för Höörs kommun Antaget 2009-12-16 KF 106 Inledning Gröna nyckeltal är ett sätt att mäta miljötillstånd och visa på trender inom miljöområdet. Den första uppsättningen gröna nyckeltal

Läs mer

VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR

VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR VÅR VÄRLD VÅRT ANSVAR Hållbar utveckling i praktiken Hållbar utveckling handlar om hur dagens samhälle bör utvecklas för att inte äventyra framtiden på jorden. Det handlar om miljö, om hur jordens resurser

Läs mer

Skogsvårdsplan 2014 Skanssundets Samfällighetsförening

Skogsvårdsplan 2014 Skanssundets Samfällighetsförening www.skanssundet.se Skogsvårdsplan 2014 Skanssundets Samfällighetsförening Skogsvårdsplan Skanssundets Samfällighetsförening BG 20140302 Sid 1 Bakgrund Skanssundets samfällighet har sedan dess bildande

Läs mer

Hushållning med jordbruksmark i den kommunala planeringen exempel Skåne. 4 okt 2016 / Elisabet Weber, Länsarkitekt Länsstyrelsen Skåne

Hushållning med jordbruksmark i den kommunala planeringen exempel Skåne. 4 okt 2016 / Elisabet Weber, Länsarkitekt Länsstyrelsen Skåne Hushållning med jordbruksmark i den kommunala planeringen exempel Skåne 4 okt 2016 / Elisabet Weber, Länsarkitekt Länsstyrelsen Skåne Skåne i korthet! 33 kommuner 12 x 12 mil i kvadrat 1, 2 miljoner inv,

Läs mer