I. Kvalitetsredovisning för läsåret

Transkript

1 Montessoriförskola I. Kvalitetsredovisning för läsåret Namn på enhet/verksamhet och ansvarig Möllevångens Montessoriförskola, Helsingborg Förskola AB, förskolechef styrelseledamot Inger Setterhag och styrelseledamot Jeanette Setterhag Roberts. 3. Förutsättningar Vår verksamhetsidé Vi bedriver Maria Montessoris pedagogik med stora inslag av musik och motorik. På förskolan finns ett stort inslag av motorik bl. a genom rytmik, rörelselekar, gymnastik, drama, teater samt utflykter gärna med kulturinslag. Musik är en betydelsefull del eftersom den inbjuder till mycket rörelse, glädje och gemenskap. Barnen arbetar individuellt efter egen förmåga i den takt som passar varje enskilt barn och utvecklas även i samspel med gruppen. Traditioner är en viktig del på förskolan. Vi arbetar även aktivt på förskolan för att den sociala miljön ska vara utvecklande och trygg. Då menar vi att varje individ ska ha sin plats i gruppen och möta andra med respekt och också förvänta sig att själv bli bemött med respekt. Pedagogiken för att skapa förutsättningar för en trygg miljö är att konkret få uppleva andra människors känslor och behov. Vår vision Varje barn skall känna trygghet och kunna utvecklas socialt och i samspel med gruppen. Barnen skall respektera andra i sin omgivning men även förvänta sig att själva bli bemötta på samma sätt. Detta ger i sin tur möjlighet till social, kommunikativ, intellektuell och kunskapsmässig utveckling med vilja att lära, inte enbart för fortsatta studier, utan även för framtiden. Det svenska språket är alltid ett övergripande mål. Framgångsfaktorer 1. Våra barn skall erbjudas en förskola som inte bara tar fasta på kunskapsinlärning och individuella utvecklingsplaner utan även vill ge en god självkänsla och självförtroende, ha respekt för andra och sig själv, samt att skapa ett intresse och förutsättningar för fortsatt lärande. 2. Utvärdering av verksamheten skall ske kontinuerligt och med avsikt till ständiga förbättringar och samtidigt utgöra en del av underlaget till våra kvalitetsredovisningar. 3. Verksamheten skall innehålla en arbetsmiljö som är bra inte bara för våra elever utan även för personal och ledning.

2 4. Medarbetare som trivs på arbetet och är uppdaterade på verksamhetens mål och har initiativ till att ständigt förbättra verksamheten är en mycket viktig framgångsfaktor. 5. Att känna samhörighet med verksamheten och dess villkor är av stor betydelse. 6. Vilja att ständigt utveckla sin kompetens skall också ligga i den enskildes intresse. 7. Föräldrar som gärna rekommenderar förskolan till andra föräldrar samt en god föräldrasamverkan är ett bra mått på god kvalitet. Ekonomi Förskolans ekonomi är lättöverskådlig eftersom den är renodlad. Våra små grupper på småbarnsavdelningarna kostar i förlorade intäkter men ger igen med högre kvalitet. Vi har en stabil ekonomisk grund. Personal/organisation Inger Setterhag är ensam ägare och verksamhetsansvarig. Styrelsen består av ordinarie styrelseledamot Inger Setterhag, ordinarie styrelseledamot Jeanette Setterhag Roberts och suppleant Mikael Knutsson. Konsulttjänst för administration/ekonomi hyrs in och ger mer tid för förskolechef till pedagogiska frågor. Jeanette Setterhag Roberts arbetar även i verksamheten med en del administration samt utveckling och planering. Uppdelningen med två småbarnsavdelningar för barn 1-3 år med c:a 10 heltidsbarn i varje, en avdelning för barn 3 4 år (ca 20 heltidsbarn) och en avdelning för barn 4 6 år (ca 18 heltidsbarn) står kvar och visar fortfarande på goda resultat för barn och personal. Vi tar gärna in yngre barn som vi kan ha hos oss en längre tid. Vår personalstyrka består av elva pedagoger, varav sju är Montessoriutbildade, och av dessa elva har vi även en musiklärare samt en danslärare. Våra pedagoger har många års personalomsättning är mycket låg; under läsåret har inga personalskiften skett. Vi har en låg sjukskrivningsgrad: 2,9 %. Vi arbetar för ett god personalvård och erbjuder all personal numera massage en gång/månad. Personalen har även fri kost. Förskolan har ett eget produktionskök med egen kock och detta är mycket uppskattat av alla parter. En väl fungerande hemsida är ett bra komplement i vår marknadsföring. Vi uppdaterar numera kontinuerligt informationen på vår hemsida. Vi har märkt en stor uppgång av intresserade som har använt sig av vår hemsida och genom denna fått en mycket bra introducering för vår verksamhet. Styrelsen och verksamhetens ledning har kontinuerligt tagit del av och följt upp verksamheten. Fortlöpande planeringsmöten har hållits och utvärderingar av verksamheten, både pedagogiskt och ekonomiskt, har genomförts. Barnens bakgrund Huvudparten av barnen kommer fortfarande från det geografiska närområdet. Jämfört med starten 1992 har vi idag en bredare sammansättning av barn från olika sociala miljöer och stadsdelar. Antal omsorgstimmar per barn är större i dag än tidigare.

3 Materiella resurser De materiella resurserna har kompletterats med mer montessorimaterial. Alla avdelningar har det material de behöver för den åldersstruktur som finns på avdelningen. Vi lånar också regelbundet böcker från biblioteket. Inredningsmässigt har vi investerat en del i nya möbler och förbättrat vår miljö inomhus. Tekniken hos oss blir kontinuerligt uppdaterad. Vi använder oss av digitalkamera och fotoprogram samt har nya datorer. Internetuppkoppling står numera alltid till vårt förfogande vilket underlättar vår kunskapsinhämtning. Rutiner finns för att åtgärda de fel som uppstår med vår teknik. Vi använder oss mycket av Powerpoint i våra internutbildningar samt möten. Situationen för barn i behov av särskilt stöd Vi har goda förutsättningar att arbeta med de barn som haft behov av särskilt stöd, både ekonomiskt samt personalmässigt. Under detta läsåret har vi ej haft barn i behov av särskilt stöd. Förbättringar i vår miljö och säkerhet Under året har vi haft en brandinspektion från Helsingborgs Brandförsvar och förbättringar har gjorts i vår brandsäkerhet. Vi har nu seriekoppade brandvarnare på avdelningarna, nya utrymningsplaner samt förbättrade nödutgångar. Vi har också ett avtal med ett externt företag av kontroll av brandvarnare samt ett företag som kontrollerar all brandutrustning; detta sker en gång/år. Brandskyddet har även utvecklats genom att vi nu har ett systematiskt brandskyddsarbete. Kontinuerligt arbete med vårt brandskydd sker; två brandskyddsombud har tillsatts på förskolan och vi har intern inspektion var tredje månad. På varje avdelning finns skriftliga rutiner för brand och en brandövning som innefattar hela förskolan görs varje läsår och utvärderas. Personalen genomgår en brandskyddsutbildning vart tredje år, halva personalstyrkan har genomgått denna utbildning under vårterminen och den andra hälften av personalstyrkan genomgår denna vårterminen Vi introducerar alltid våra brandrutiner för ny personal. Vi har brandskyddsombud som använder sig utav checklistor, som utarbetats av förskolan tillsammans med extern brandkonsult, och ser vi snabbt vilka åtgärder som behövs tas. På två av våra avdelningar har fönster tätats för bättre isolation. Vi har fått en ny säkrare grind på en småbarnsavdelning. Vad gäller vår utemiljö har vi monterat nya säkrare grindar. Vi har också haft en arbetsmiljöinspektion genomförd av Arbetsmiljöverket. Arbetsmiljön blev utan anmärkningar, dock saknades viss dokumentation i vår miljöpärm. Detta åtgärdades genast. En ergonomiutbildning arrangerades för all personal efter denna inspektion; bättre kunskaper finns nu om hur man lyfter bäst och tar hand om sin kropp i sitt arbete. En intern SAM-utbildning, Systematiskt Arbetsmiljöarbete, har också genomgåtts av all personal och alla är mer medvetna om sin arbetsmiljö och att upprätthålla den bästa möjliga. För barnens säkerhet uppdateras alltid personalen i hjärt-och lungräddning samt barnolycksfall. Under höstterminen genomgick all personal en Röda Korset utbildning i detta. Denna utbildning sker vart tredje år. Miljön på förskolan har även varit i fokus under läsåret. Vi har en Arbetsmiljöpolicy på förskolan som innehåller målsättning, ansvarsfördelning, uppföljning samt det systematiska arbetsmiljöarbetet. Vi har två Miljöombud på förskolan som ansvarar för egenkontrollen av vår miljö, denna utförs två gånger/år. Kontinuerlig tillsyn av miljön uförs också av våra miljöombud. Detta är ett kvalitetssäkringssystem för att upprätthålla ett

4 väl fungerande miljö- och hälsoskyddsarbete för verksamheten. Vår miljöpärm som behandlar förskolans hela enhet är alltid uppdaterad. Skriftliga rutiner för städ, trygghet och utvärdering finns på varje avdelning. Vårt tillagningskök har egenkontroll och faroanalys. Skriftliga rutiner finns för detta och följs upp veckovis. Förskolan har en godkänd ventilation och godkänt smittskyddsarbete. Vi har en skriftlig kvalitetspolicy i köket som säkerställer en bra matkvalitet. Vi har smittskyddsdokumentering och rutiner finns för risk för smitta. Detta ger vår kock en bra överskådlighet. Vårterminen 2011 har Miljökontoret utfört en oanmäld inspektion i köket, denna blev godkänd med några smärre anmärkningar. Dessa brister har blivit åtgärdade. Vi har även ett avtal med Anticimex om kontinuerliga hygieninspektioner i förebyggande syfte. Vi har ett tydligt kvalitetsarbetet som utvecklas konstant under läsåret genom utbildning, diskussioner i personalgruppen, tydligt samspel med Lpfö 98/11 samt stor samverkan med föräldrarna. Vi har även uppföljningar vid arbetssituationer där förbättringar gjorts. Vårt arbete för att upprätta kvalitetsredovisning börjar omgående vid terminsstart. Vi utvärderar och dokumenterar ständigt våra olika aktiviteter och förändringar. Vi bedömer då resultatet av varje aktivitet; hur den upplevts av personal, barn och, då det är aktuellt, av föräldrar, och ger förslag till förbättringar. All dokumentation sparas och ligger till grund för avdelningarnas respektive förskolans samlade utvärderingar. Personalen har en hel arbetsdag till förfogande för årsutvärderingen. Under hela året diskuterar vi kvalitet på våra personalmöten och mycket internutbildning sker från ledningens sida. Personalen har alltid tillgång till handledning. Vid föräldramöten har vi en öppen dialog med föräldrarna om kvaliteten och vårt föräldraråd är också mycket aktivt. Med ett aktivt fungerande föräldraråd har vi alltid insikt i hur föräldrarna upplever verksamheten och har en öppen dialog om förbättringar samt andra synpunkter. När den stora kvalitetsredovisningen framställs ligger alla avdelningars utvärderingar, protokoll från föräldra- och personalmöten samt mötesprotokoll från möten med externa resurser till grund. Den nya Skollagen och den reviderade Läroplanen Vi har under detta läsår arbetat mycket med den nya Skollagen och den reviderade Läroplanen Lpfö98/11. Vi förankrar dessa båda i vår verksamhet och med de förändringar som uppdateringarna av dessa medför har vi förberett verksamheten och personalen kunskapsmässigt med interna och externa kurser och utbildningar samt många diskussioner och utbyten i vår personalgrupp. Vi har även haft en genomgång av den reviderade Läroplanen och den nya Skollagen på ett föräldramöte. 4. Prioriterade mål Våra prioriterade mål under läsåret har varit utvecklade planeringsmetoder, utveckling av föräldrasamverkan samt utveckling av arbetet med Montessorimaterialet. 4.1 Utveckling av planeringsmetoder Vi har kontinuerlig planeringstid på förskolan. Alla fyra avdelningar har en förmiddag i månaden då alla pedagoger på avdelningen planerar verksamheten för kommande månad samt planerar för enskilda barn vid behov. Planeringstid för varje pedagog att planera sitt arbete finns varje vecka. Två gånger per termin har vi Röda tråden -planeringar/möten med en personal från varje avdelning. Detta innebär att avdelningarna planerar tillsammans så att avdelningarna följer varandra pedagogiskt, dvs arbetar mot gemensamma mål och följer det enskilda barnet så rätt förutsättningar finns för utveckling vid överflyttning

5 mellan avdelningar, Montessorimaterialets användande för kontinutet för barnen, gemensamt temaarbete. Denna planering är för att se var barnen befinner sig när det gäller Montessorimaterial så nästa avdelning följer den Röda tråden. En hel planeringsdag per termin sker också, förskolan är då stängd. Förutsättningarna för planeringstider har förbättrats och den enskilda planeringstiden har schemalagts. Utvärderingar av alla aktiviteter sker i betydligt högre grad för att kunna planera bättre för nästa liknande aktivitet. På våra personalmöten har vi haft grundligare samtal om Skollagen och Läroplanen för vår planering. Alla pedagoger analyserade och presenterade varsin del i den reviderade Läroplanen i personalgruppen. Diskussioner följde om hur vi arbetar idag efter Läroplanen samt hur vi integrerar förändringarna i verksamheten. Vi drog även paralleller mellan Montessoripedagogiken och Läroplanen. Vi har en ny mall för våra utvärderingar, enhetligt för alla avdelningar, som förenklar planeringen och utvärderingen av kommande aktiviteter i verksamheten. Normer och värden I vår planering utgår vi nu mer från den reviderade läroplanen Lpfö98/11 och lägger mer vikt vid Likabehandlingsplanen så att denna integreras mer i vår verksamhet. Utifrån Montessoripedagogiken som vi arbetar efter har normer och värden alltid haft en central roll men vi arbetar mer metodiskt nu med Likabehandlingsplanen. Vi har alltid Likabehandlingsplanen med som en central del i alla utvärderingar. För att barnen ska få de bästa förutsättningarna, få sina behov respekterade och tillgodosedda, vid överflyttning till annan avdelning har vi överflyttningssamtal mellan avdelningarna där vi diskuterar hur vi på bästa sätt kan möta varje barn och planera för detta. Vårt tema under läsåret har varit Miljö och detta tema har vi planerat för att skapa en förståelse för barnen att respektera allt levande och ha omsorg om sin närmiljö. Avdelningarna har under året haft kontinuerliga möten så att alla följer målen för temat likvärdigt. Vi hade även ett inledande möte med Miljöverkstaden i Helsingborg kring miljöfrågor och hållbar utveckling av vår miljö. I våra planeringar utvecklar vi Montessoripedagogiken genom att vi visar varandra hur vi presenterar materialet för barnen så att det finns en kontinuitet på tillvägagångssättet så att barnen får en röd tråd och samma inlärning på alla avdelningar. Den reviderade Läroplanen har vi också planerat efter tillsammans för att säkerställa att alla avdelningar och pedagoger arbetar efter samma mål. Vi hade ett större planeringsmöte med analys av läroplanen och hur vi praktiskt arbetar efter denna. I denna planering drog vi även paralleller mellan Montessoripedagogiken och den reviderade Läroplanen. I vår planering har vi även tagit in normer och värden genom kurser och utbildningar. En föreläsning av Stefan Einhorn Konsten att vara snäll redovisades av en lärare och diskuterades i personalgruppen. Föreläsningen behandlade vårt sätt att bemöta våra medmänniskor och ha förståelse för alla människors lika värde och respekt för individen. Denna diskussion och planering är viktig för ett gemensamt synsätt och bemötande av barnen. Utveckling och lärande När vi månadsplanerar är vi medvetna om barnens nyfikenhet och deras lust samt förmåga att leka och lära. Exempelvis vid temat då vi kontinuerligt planerade efter hur barnens intresse och frågor ändrades eller stärktes under läsårets gång. Vi har också mer medvetenhet vad gäller språktillägnande och matematisk inlärning. Vi planerar våra samlingar med barnen med större vikt på hur vi lär ut. Eftersom vi gör utvärderingar på alla våra rutinsituationer ser vi vilka som ej fungerar tillfredsställande och då planerar vi gemensamt de förbättringar som krävs.

6 Våra Montessoricirklar, som följer barnets utveckling och lämnas över till nästa avdelning som barnet flyttas till, har vi planerat och genomgått tillsammans så dessa ifylles på ett enhetligt sätt, dvs alla pedagoger utgår från samma kriterier och detta underlättar för pedagogerna vid barnens flytt till annan avdelning. I vårt tema Miljö har vi planerat utifrån att barnen ska utveckla förståelse för sin egen delaktighet i naturens kretslopp och arbetat efter klara mål och syfte. Vi har inför temat gjort en mer grundlig planering av läsåret i enlighet med läroplanen. Denna planering har omfattat mål, syfte, aktiviteter, musik, drama och skapande, hälsa och livsstil, språk och matematik. Barns inflytande Våra planeringsmetoder har utvecklats med mer lyhördhet inför barnens behov så att alla barn får ett reellt inflytande på arbetssätt och verksamhetens innehåll. Eftersom vi nu har en mer grundlig planeringsmall blir barnens del i verksamheten blir mer tydlig. Vår koncentration i Likabehandlingsplanen har detta läsår varit Genus i förskolan där vårt mål har varit hur vi på bästa sätt kan bemöta barnen oavsett kön för att ge dem samma förutsättningar. Barnen ges på detta sätt möjligheter och ej begränsningar. Förskola och hem Vår planering i samverkan med föräldrar sker genom vårt Föräldraråd. Vi har möten två gånger per termin och vid behov extrainsatta möten. Dessa planeringsmöten har utvecklats genom att vi tar upp fler pedagogiska och praktiska frågor med föräldrarna och får deras syn och inflytande. Vi har även utvärderat vissa aktiviteter tillsammans med föräldrarna för att planera för kommande verksamhet. Föräldrarna har också en stor delaktighet i praktiska aktiviteter där de är med och organiserar och vi samverkar även kring hemsidan. Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet Våra planeringsmetoder har förändrats när det gäller övergång till förskoleklass och skola för våra äldsta barn. För att få ett bättre samarbete mellan förskola och skola har vi planerat mer grundligt att kartlägga de skolor som är aktuella och kontaktar dessa. 4.2 Utveckling av Montessorimaterialet Vi har utvecklat användningen av Montessorimaterialet samt återinfört visst material under läsåret och vi har haft en djupare koncentration på detta. Det arbetas också mer med materialen detta läsår. Materialet byts kontinuerligt ut för att bibehålla samt fånga barnens intresse och lust att lära. En del matematikmaterial och praktiskt material har tillverkats under läsåret. Vid materialpresentation delas barnen upp i mindre grupper för att lättare kunna se varje barn och deras utvecklingsnivå. Normer och värden Montessorimaterialet är lättillgängligt och detta underlättar för att varje barn får sina behov respekterade och tillgodosedda. De praktiska vardagsövningarna bidrar till att barnen blir mer aktsamma om varandra och sin miljö; de utvecklar omsorg av sig själva och sin miljö, artighet och trevligt uppförande. Kulturmaterialet som behandlar olika världsdelar och länder med bilder och samtal med barnen bidrar till barnens utvidgade kännedom om andra kulturer, människor, religion, språk, etnicitet och sociala bakgrunder, vilket i sin tur bidrar till en större förståelse för sin omvärld och sina medmänniskor.

7 Utveckling och lärande Genom att materialet har bytts ut har barnen ständigt ställts inför nya utmaningar som stimulerar lusten att erövra nya färdigheter, erfarenheter och kunskaper. För att skapa en god miljö för utveckling, lek och lärande har vi haft barnen i mindre grupper än tidigare då vi arbetat med Montessorimaterialet. Varje enskilt barn har då fått mer tid och arbetsro. Vi har under detta läsåret lagt extra stor vikt vid att stimulera barns nyfikenhet och begynnande förståelse av skriftspråk och matematik med de äldre barnen. Barns inflytande Barnen har större inflytande i valet av material då det material som intresserar mest är framme och barnen kan påverka detta, alla barn får möjlighet att efter ökande förmåga påverka verksamhetens innehåll och arbetssätt. De praktiska vardagsövningarna som är en del av Montessorimaterialet ger en bra grund att ta tillvara varje barns förmåga och vilja att ta ett allt större ansvar för sig själv och för samvaron i barngruppen. Montessorifilosofin handlar om att se och följa varje barn vilket medför att pedagogerna är mycket lyhörda inför barnens utveckling och kan ge stöd och rätt stimulans. Förskola och hem För att ge föräldrarna bättre inblick i arbetet med Montessorimaterialet hade vi på vårterminen ett föräldramöte som var delvis inriktat på Montessoripedagogiken och materialet och vi för en diskussion med föräldrarna på utvecklingssamtalen om barnens utveckling genom montessorimaterialet; fortlöpande samtal med barnens föräldrar om barnets trivsel, utveckling och lärande. Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet Vid barnens övergång till förskoleklass, skola och fritidsverksamhet har det varit svårt med samverkan, skolan har visat lite intresse för barnens förskoleverksamhet samt har det varit många olika skolval. Personlig information om barnen är det föräldrarnas ansvar och val att överlämna till skolan, förskolan gör ej detta då vi är en privat/enskild förskola. 4.3 Föräldrasamverkan Vår föräldrasamverkan har alltid varit god och omfattande. Vi har studiebesök, inskolningar, daglig kontakt vid hämtning/lämning, föräldramöte, öppet hus/dropin, utvecklingssamtal, föräldraråd, månadsbrev, temaavslutning, Lucia-firande, hemsidan och attitydsundersökningar. Dessa områden arbetar vi alltid med att utveckla ytterligare. Under detta läsåret har vi utvecklat ett djupare samarbete kring Föräldrarådet, föräldramöten, dropin och vår information om förändringar i verksamheten. Föräldrarna har nu varit mer delaktiga i planerandet av våra föräldramöten och vårt Föräldraråd har haft fler diskussioner och varit med mer vid planeringen av vissa aktiviteter. Föräldrarna har även fått ta del av de utvärderingar av aktiviteter som innefattat föräldrars delaktighet. Vi som verksamhet erbjuder föräldrarna ett pedagogiskt utbyte genom att erbjuda kurser och föreläsningar. Under detta läsår har vi fokuserat oss mer intensivt på Montessoripedagogiken. Vi hade på vårterminen ett föräldramöte och Montessorikväll. Det praktiska kring detta möte planerades i samverkan med Föräldrarna; Föräldrarådet, där vi hade ett extrainsatt möte för planerandet. Under Montessorikvällen gav personalen en föreläsning om Montessori och sedan visade pedagogerna Montessorimaterialet vid olika stationer. Under föräldramötet informerade Inger Setterhag föräldrarna om den nya Skollagen och den reviderade Läroplanen och hur den påverkar vår verksamhet. Tidigare har förskolan delat ut en informationsbroschyr om den reviderade Läroplanen för förskolan till alla föräldrar.

8 Vi har ett väl fungerande föräldraråd där vi diskuterar praktiska aktiviteter samt pedagogiska frågor som ger samverkan och utveckling i verksamheten. Under läsåret har vi förändrat och förbättrat vårt Drop-in. Vi är mer medvetna och har diskuterat fram tillsammans med föräldrarna ett bättre upplägg av vårt Drop-in. Föräldrarna är nu mer insatta i vad de ska få ut av ett besök på förskolan. Vi har haft andra tider för drop-in, två förmiddagar istället för som innan en heldag. Detta har visat sig vara bättre för föräldrarna och de har haft mer möjlighet att vara med då de kan välja mellan två dagar istället. Kaffestunden har också avskaffats så att föräldrarna är med i barnens verksamhet hela besöket. Normer och värden De vuxna ska känna sig välkomna i verksamheten och en del i den, likabehandlingsplanen, i enlighet med Lpfö98/11; visa respekt för individen och medverka till att det skapas ett demokratiskt klimat i förskolan, där samhörighet och ansvar kan utvecklas och där barnen får möjlighet att visa solidaritet. Vid våra föräldramöten där vår pedagogik presenteras och diskuteras har vi ett gott samarbete; vi samarbetar med hemmen när det gäller barnens fostran och med föräldrarna diskutera regler och förhållningssätt i förskolan. Utveckling och lärande Genom utvecklingssamtal och uppföljningssamtal samarbetar vi med föräldrarna för att erbjuda en god miljö för utveckling, lek och lärande och särskilt uppmärksamma och hjälpa de barn som av olika skäl behöver stöd i sin utveckling. Här har dropin, temaavslutning och Montessorikväll även en betydande roll. Barns inflytande Genom en väl fungerande och omfattande föräldrasamverkan så ger detta barnen ett större inflytande i den pedagogiska verksamheten. Genom Montessoripedagogiken utgår vi från varje enskilt barns behov och då är samarbetet med föräldrarna och hemmet en viktig del för att barnet ska få en helhet och bästa möjliga förutsättningar för utveckling. Förskolan och hemmet arbetar gemensamt och barnets inflytande blir då som störst. Förskola och hem Detta nationella mål behandlas i helhet i detta prioriterade mål. Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet Den samverkan som förskolan har med föräldrarna vid skolövergång innefattar dokumentation. All dokumentation om barnets utveckling under förskoletiden överlämnas till föräldrarna som i sin tur har ansvar och frivillighet för överlämning av dessa till skolan. 5. Måluppfyllelse Vi har arbetat med att förbättra våra pedagogiska planeringsmetoder, både på förskolan samt i samverkan med hemmet. Genom att vi har kontinuerliga utvärderingar har vi lättare för att se och göra förbättringar i vår verksamhet fortlöpande. Vi har framställt en ny enhetlig utvärderingsmall med samma ordningsföljd av punkterna när vi utvärderar verksamheten. Vi har också delmål i vår planering och detta hjälper oss att planera både långsiktigt som kortsiktigt.

9 Montessorimaterialet har vi koncentrerat oss djupare på och mer av barnens tid innehåller mer arbete med materialet. Barnen har delats in i mindre grupper vilket möjliggjort en bättre introduktion/visning av materialet och arbetsro. Material som ej använts på länge har återinförts i verksamheten. Vårt arbete med utökad föräldrasamverkan har varit mycket tillfredsställande. Vi har ett djupare samarbete med föräldrarådet och mer interaktion med föräldrarna genom ändrade strukturer på våra möten samt vårt dropin. Vi har också haft ett djupare engagemang i att ge föräldrarna kunskap om den nya Skollagen och den reviderade Läroplanen då denna träder i kraft i juli. 6. Analys och bedömning 6.1 Utveckling av planeringsmetoder Under perioden har vi prioriterat följande pedagogiska insatser i förhållande till de nationella målen: förbättringar av vår planering, mycket kunskapsinhämtning från den nya Skollagen samt samverkan mellan förskola och föräldrar. Den reviderade Läroplanen Lpfö98/11 har vi analyserat samt implementerat i våra planeringsmetoder. Personalens utbildning är också alltid en hög prioritet för oss och följande kurser har legat till grund för vår utveckling av våra planeringsmetoder: - Nya Skollagen, föreläsning i Helsingborg - Nya Skollagen och den reviderade Läroplanen Lpfö98/11 med Skolverket - Intern kurs där alla pedagoger fördjupade sig i ett avsnitt i den reviderade Läroplanen och föreläste om detta inför sina kolleger. Diskussion följde. - Det nya i Läroplanen, föreläsning i Malmö - Förskoledagarna i Stockholm - Den nya Skollagen och den reviderade Läroplanen, föreläsning i Lund Intern utbildning sker kontinuerligt och i synnerhet under våra personalmöten som äger rum en gång per månad. Där lägger vi grunden för all utveckling av verksamheten. Ledningen tar alltid upp aktuella ämnen som rör pedagogik och ny forskning till diskussion i personalgruppen. Vi har numera också infört personalmöten med tema där pedagogerna turats om att vara ansvariga för diskussionerna. Förskolan köper även in litteratur och delar och diskuterar artiklar med varandra. Detta bidrar till att personalen alltid är insatta i förändringar i samhället och kan relatera dessa till verksamheten. Förskolan är på detta sätt anpassad efter nuet. Individuell vidareutbildning bidrar även till vår utveckling och förbättring av verksamheten. Vår samverkan med föräldrarna har också tydligt förbättrats vad gäller planering och utvärdering. Vi har utvecklat en förbättrad utvärderingsmall för bättre planering med följande punkter: 1. Mål 2. Vårt mål 3. Beskrivning av situationen/aktiviteten 4. Pedagogiskt arbetssätt (förbättringar, hur gör vi och varför) 5. Utvärdering och analys 6. Utvecklingsområde (vad behöver vi/du utveckla, förbättra etc) 7. Hälsa och livsstil 8. Likabehandlingsplan

10 Dessa punkter ger pedagogerna en möjlighet att mer djupgående analysera sitt arbete och utveckla detta. Dessa punkter använder vi oss utav i både utvärderingar av mindre aktiviteter samt större pedagogiska frågor. Denna mall används både vid enskild pedagogs utvärdering samt utvärdering i arbetsgruppen. Då alla utgår från samma mall blir planering mer enhetlig. Våra förbättringar av Röda tråden planeringarna har utvecklat verksamheten ytterligare. Vid barns skifte av avdelningar fungerar denna övergång bättre; den är mer strukturerad och planerad. Exempelvis finns nu mål för vad respektive avdelning ska tänka på under läsårets gång så att barnet blir förberedd på bästa sätt vid avdelningsbyte. Vid läsårets tema har vi också haft en röd tråd sinsemellan avdelningarna. Vi har haft kontinuerliga möten så att alla har rätt mål i sikte och arbetar tillsammans efter detta. Våra planeringar av stora aktiviteter och pedagogisk inriktning har fungerat mycket bättre detta läsår för att vi har mer struktur i planerandet och har ett bra gemensamt planerande och utförande, enhetligt på hela förskolan. 6.2 Utveckling av Montessorimaterialet Vi har gjort Montessorimaterialet mer lättillgängligt för alla barn så att deras intresse hålls vid liv samt ökar. Materialet har bytts ut då barnens intresse sviktat och ersatts med annat material som barnen med stor nyfikenhet tagit till sig. Deras intresse och lust att få nya kunskaper har bibehållts. I personalgruppen diskuterar vi hur vi presenterar materialen för barnen och genom detta har vi kunnat styra så att alla gör visningar av material på exakt samma sätt så att barnen får samma budskap från alla. Vi har gemensamt diskuterat fram hur vi ska vara enhetliga i vårt användande av materialet samt vad syftet är med de olika typerna av material. Det finns en röd tråd genom alla avdelningarna och varje barn får samma förutsättningar. På våra Röda tråden möten tar vi upp frågeställningar såsom: Hur arbetar vi med Montessorimaterialet, individuellt och i grupp? När arbetar vi med Montessorimaterialet? Arbetar all personal med materialet? Används materialet kollektivt? Byts materialet? Finns det någon röd tråd mellan årsgrupperna, samtal mellan personal, p-möte eller andra möten? Hur arbetar ni efter Maria Montessoris filosofi? Vad är viktigt? Vilka är de övergripande målen? Dessa diskussionsfrågor handleder pedagogerna i arbetet och med samma mål i sikte. För att tillhandage en bättre inlärningsmiljö har barnen delats in i mindre grupper än tidigare då vi arbetat med Montessorimaterialet. Detta har gett en mycket bättre arbetsro och barnen har fått mer tid till materialet. Pedagogerna kan genom mindre grupper se varje enskilt barn och dess utveckling i materialet, vilket underlättar arbetet med att ge varje barn vad det behöver. Med våra äldsta barn, 4-6 år, har vi lagt extra stor vikt vid att arbeta med språk- och matematikmaterialen. Pedagogerna har delat på ansvaret med materialvård, exempelvis är en lärare ansvarig för det sensoriska materialet och en annan för kulturmaterialet. Detta för att materialet ska hållas rent och snyggt, komplett samt vara inbjudande för barnen. På detta område har en klar förbättring skett men det finns mer att arbeta med och vi pedagoger måste bli bättre på att sköta materialet.

11 Barnen har större inflytande i valet av material då det material som intresserar mest är framme och barnen kan påverka detta. Den förändring vi har sett är att barnen är mer självständiga och väljer själv att arbeta med materialet. De praktiska vardagsövningarna som är en del av Montessorimaterialet har de yngre barnen fördjupat sig mer i. Föräldrarnas intresse och inblick i arbetet med Montessorimaterialet har ökat något. Vårt föräldramöte som var inriktat på Montessoripedagogiken och materialet hade en stor uppslutning av föräldrar och deras feedback har varit mycket positiv. Det finns fortfarande utrymme för förbättringar vad gäller utveckling av Montessorimaterialet. Materialplaceringen på småbarnsavdelningarna behöver ses över och förbättras för barnen. Det praktiska materialet på dessa avdelningar behöver också bytas ut oftare för att behålla barnens intresse och nyfikenhet. På en av våra syskonavdelningar används ej de sensoriska och praktiska materialen i så stor omfattning; barnen behöver mer inspiration för att vara nyfiken på dessa och detta behöver pedagogerna arbeta med mer aktivt. En del nytt material ska även köpas in till höstterminen 2011 och geografi- och svenskmaterialet ska förbättras. 6.3 Utveckling av föräldrasamverkan Vårt djupare samarbete med föräldrarna har bidragit till ett större engagemang från föräldrarna i verksamheten. Då de varit mer delaktiga i planeringen av vissa aktiviteter har deras förslag och synpunkter fått större genomslagskraft. Frågor som har tagits upp i Föräldrarådet har förankrats i våra personalmöten och då förändringar har behövts/önskats har dessa genomförts om det varit möjligt för verksamheten som helhet. Upplägget för vårt drop-in ändrades detta läsår med föräldrarnas önskemål i beaktande. Drop-in är numera två förmiddagar istället för en heldag och detta har möjliggjort ett större deltagande från föräldrarna. Nästa läsår blir det ytterligare en förändring av vårt drop-in på vårterminen, tidpunkten ändras till ett tidigare datum än innan, från maj till april, och det blir ytterligare en eftermiddag. Många föräldrar har lättare att planera för ett besök tidigare på vårterminen. Vår Montessorikväll/föräldramöte var mycket uppskattat av föräldrarna. Tidpunkten för detta möte bestämdes i samverkan med föräldrarådet och detta möjliggjorde en större uppslutning. Föräldrarna var mycket engagerade i den praktiska planeringen av denna kväll. Den feedback vi fick från föräldrarna efteråt var mycket god; informativt, engagerat, genomtänkt och bra helhetsbild av Montessoripedagiken/filosofin. Den nya Skollagen och den reviderade Läroplanen Lpfö98/11 tog en stor del av mötet och föräldrarna har nu en god inblick i de förändringar som denna medför samt relationen Montessoripedagogik och Lpfö98/11. Fler frågor har under detta läsår blivit förankrade i Föräldrarådet innan förändringar skett. Detta har bidragit till mer diskussioner kring hur vi bäst förbättrar/förändrar, både i möten med Föräldrarådet och i personalmöten. Föräldrarnas förslag som presenterats i Föräldrarådsmöte har sedan tagits upp till diskussion i personalgruppen. Det är en ömsesidig kommunikation och detta bidrar till en bättre samverkan. Vi anser att vi nu har funnit ett väl fungerande arbetssätt med föräldrarna och ser fram emot mer utvecklande samverkan. Enkät i egen regi nästa läsår?? Framtida mål?

12 7. Utvecklingsområden De utvecklingsområden som vi behöver arbeta med är fortsatt förbättrande av vår materialvård och tillverkning av nytt material. Vi planerar nu för en personalkväll med materialtillverkning på höstterminen. Generellt för hela förskolan är att arbetet med materialet behöver intensifieras; vi är en bit på vägen men har en bit att gå. Ett annat utvecklingsområde är vår arbetsorganisation. Vi har rutinpärmar för verksamheten samt väl genomarbetad dokumentation. Vi behöver förbättra våra rutiner när det gäller att integrera dokumenterade rutiner och arbetssätt i vårt arbete. 8. Likabehandlingsplan Vår likabehandlingsplan och årets aktuella plan finns som bifogad fil. 9. Ansvarig för redovisningen Inger Setterhag och Jeanette Setterhag Roberts