Det finns sex klasser av näringsämnen:

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Det finns sex klasser av näringsämnen:"

Transkript

1 Näringslära.

2 Näringslära eller nutrition som det också kallas, är läran om kost, kosthållning och dess sammansättning. Nutrition har spelat en viktig roll i ditt liv, även innan du föddes, även om du inte var medveten om det. Vad du äter kommer också fortsättningsvis påverka dig och din hälsa på ett flertal sätt. Vad du äter och dricker påverkar din hälsa i väldigt stor utsträckning. Din kropp behöver ett antal olika ämnen för att fungera och må bra. Genom att äta regelbundet och varierat ska du få i dig allt du behöver. Energiintaget mäts i kilokalorier, kcal, men i vardagslag brukar man bara säga kalorier. Energin kommer från kolhydrater, protein och fett i mat och dryck. Kolhydrater och protein ger 4 kilokalorier per gram medan fett ger 9 kilokalorier per gram. Energin är bränsle för kroppen som behövs för att bland annat hjärnan och musklerna ska fungera. Näringsämnena ger ingen energi, men de behövs för olika processer i kroppen. Till exempel behöver man järn, folsyra och vitamin B12 för att kroppen ska kunna bilda röda blodkroppar. En kvinna med ett stillasittande arbete, som är begränsat fysiskt aktiv på fritiden, behöver ungefär kilokalorier per dag. Motsvarande energimängd för en man är omkring kilokalorier. Det varierar hur mycket mat olika individer behöver, beroende på vikt och hur fysiskt aktiv man är. Det finns sex klasser av näringsämnen: Kolhydrater Kolhydrater är samlingsnamnet för sockerarter. Kolhydraterna ger oss energi och ork. Hjärnan behöver dem för att fungera och kroppen för att bygga upp cellerna. De är också viktiga för ämnesomsättningen. Kostfibrer, stärkelse och socker går alla under namnet kolhydrater och när dessa kommer ut i kroppen bryts de ner till glukos. Kostfibrer brukar man kalla kolhydrater från växtriket som inte bryts ner vid matsmältningen, utan i stället når tjocktarmen så gott som opåverkade. Stärkelse består av kedjor av glukos och är det vanligaste kolhydraten i vår mat. Finns bland annat i potatis, pasta och ris. När glukos kommer ut i blodet kallas det blodsocker som behövs för att ge hjärnan energi. 2

3 Kolhydrater som inte används direkt kan lagras i musklerna och i levern i form av glykogen och används som energi när man tränar. Glykogenförbrukningen ökar vid hård träning och det är därför viktigt att äta kolhydrater så att inte musklerna blir tömda på glykogen. Inträffar detta blir prestationsförmågan mycket sämre. Beroende av kolhydratens sammansättning bryts de ner olika snabbt av kroppen. I vårt moderna samhälle har vi välfärdssjukdomar som många forskare menar kommer av felaktig kost. Under det senaste århundradet har sjukdomar som diabetes, högt blodtryck, allergier, övervikt och cancer ökat markant och olika slags dieter har kommit hand i hand med våra sjukdomar. Idag är dieter som GI-metoden (Glykemiskt index) och LCHF (Low Carb High Fat) bland de popläraste och går ut på att minska snabba svängningar i blodsockret. Här går vi inte in på speciella dieter eftersom det inte går att generallisera vilken kosthållning som passar alla. För dig som är intresserad av mer läsning följer en litteraturlista sist i det här kompendiet. Man talar om snabba och långsamma kolhydrater. Snabba kolhydrater anses vara sämre än långsamma kolhydrater. Snabba kolhydrater påverkar blocksockernivån negativt på grund av den snabba nedbrytningen. Gör att blocksockret stiger snabbt för att sedan sjunka snabbt igen vilket påverkar prestationsförmågan och gör oss mycket tröttare. Vissa forskare anser att snabba kolhydrater ökar risken för att drabbas av diabetes. Exempel på snabba kolhydrater: Sylt Frukostflingor Ljust bröd Godis Långsamma kolhydrater anses bättre eftersom de bland annat frigör mindre insulin i förhållandevis till snabba kolhydrater. Detta innebär mindre risk för diabetes, mindre kroppsfett, långsammare åldrande mm. Därför skall du alltid sträva efter att äta långsamma kolhydrater framför snabba kolhydrater. 3

4 Exempel på långsamma kolhydrater: Vissa frukter Osötad Musli Grovt bröd Råris Mörk choklad Protein Proteiner är byggstenar i vår kropp och nödvändiga för att bygga upp muskler och vävnad och för att hormoner ska kunna bildas. Protein består av små enheter som kallas aminosyror. De flesta kan kroppen bilda själv, men åtta av aminosyrorna måste vi få genom maten. Protein finns i princip i all mat, men mest i fisk, kött, ägg och mejeriprodukter. I vegetarisk mat är baljväxter, dvs. linser, ärter och bönor, de viktigaste proteinkällorna. Om man äter mer protein än kroppen behöver kan det inte lagras utan används i stället som energikälla eller omvandlas till fett som lagras i kroppen. Fett Fettets betydelse i vår kost är något som debatterats så länge vi har varit medvetna om olika dieter. Under slutet på 1900-talet få förespråkades fettsnåla och fettfria livsmedel medan vi idag mer pratar om olika kvalitet än kvantitet på det fett vi äter. Fett i maten är livsnödvändigt. Det är en viktig energikälla och påverkar många funktioner i vår kropp. Fett lagras i fettväven som energireserv, är värmeisolerande och skyddar våra inre organ. Fett behövs också för att bilda hormoner, för att bygga och reparera celler och för att få livsnödvändiga fettsyror. Utan fett kan inte kroppen ta upp de fettlösliga vitaminerna A, D, E och K. Fettet i maten vi äter till olika fettsyror. Man brukar prata om tre olika typer av fett eller fettsyror: Mättat fett finns främst i mat från djurriket, som till exempel kött och mejeriprodukter. Är fasta eller hårda i rumstemperatur. För mycket mättat fett i maten kan öka mängden kolesterol i blodet, vilket i sin tur ökar risken för hjärt-kärlsjukdom. Mättat fett hittar du bland annat i: mjölk, fil och yoghurt smör, Bregott och vanligt hushållsmargarin ost kött och charkprodukter som korv och bacon grädde, crème fraiche, glass och bakverk kokosfett 4

5 Enkelomättat fett finns främst i växtriket och de är mjuka eller flytande i kylskåpstemperatur. Enkelomättat fett kan sänka halten av det skadliga kolesterolet och på så vis minska risken för hjärt-kärlsjukdom. Enkelomättat fett hittar du bland annat i: olivolja och oliver rapsolja och flytande margarin bordsmargarin och lättmargarin mandel, hasselnötter, cashewnötter och jordnötter avokado kyckling- och hönskött samt ägg Fleromättat fett finns framför allt i fet fisk, skaldjur, vissa oljor, fröer och nötter. De är mjuka eller flytande i kylskåpstemperatur. Fleromättat fett kan liksom enkelomättat fett också sänka halten av det skadliga kolesterolet och på så vis minska risken för hjärt-kärlsjukdom. Fleromättat fett hittar du bland annat i: fet fisk som lax, makrill, sill och sardiner skaldjur majsolja, solrosolja och sojaolja valnötter solrosfrön och sesamfrön linfrön och linfröolja (innehåller giftig vätecyanid, ät inte mer än 1-2 matskedar/dag) Två av de fleromättade fettsyrorna (linolsyra och alfa-linolensyra) kan kroppen inte tillverka själv, därför måste de komma via maten. De kallas livsnödvändiga (essentiella) och behövs bland annat för immunförsvaret, synen och hjärnans funktion. Linolsyra och alfa-linolensyra kallas ibland också för omega-6 fettsyra och omega-3 fettsyra. Härdat fett eller transfett Man kan på kemisk väg göra mättat fett av omättat fett. Det kallas för att härda fettet. Det är flytande växtoljor som härdas inom industrin, framför allt för att öka hållbarheten och göra fettet hårdare. Härdat fett kan finnas i kakor, pommes frites, rostad lök, och liknande produkter. 5

6 Om allt omättat fett omvandlas till mättat fett säger man att fettet är fullhärdat. Det härdade fettet är liksom mättat fett ohälsosamt och ökar risken för hjärtkärlsjukdom. Avbryts processen innan fettet är helt mättat eller härdat blir fettet delvis härdat och då bildas transfettsyror. Det finns små mängder av naturliga transfettsyror i smör, grädde, ost och i feta typer av nöt- och lammkött. Omkring hälften av det transfett vi får i oss per dag kommer från industriellt tillverkade transfetter, den andra hälften är transfetter från mejeriprodukter och kött. Transfettsyror är skadliga för hälsan. De kan öka risken för hjärt-kärlsjukdom mer än motsvarande mängd mättat fett. I Sverige äter vi dock ganska lite transfett (cirka 2 gram per dag) jämfört med mängden mättat fett (cirka gram per dag). Därför är det viktigare för hälsan att i första hand försöka minska mängden mättat fett i maten, även om transfett egentligen är mer skadligt. Vitaminer A-vitamin behöver vi för att växa, se bättre och är bra för vår hud och våra slemhinnor. A-vitamin finns i mjölk, smör och margarin. A-vitaminet behövs för att reglera nivån av kalcium (kalk) i kroppen, så att skelett och tänder får det de behöver. Provitaminer, ett slags förstadium till A-vitamin, finns i gröna och gul/röda grönsaker. Vitamin A är ett fettlösligt vitamin och kan lagras i kroppen. Ät grönsakerna lättkokta tillsammans med aioli eller något annat tillbehör som innehåller fett eftersom kroppen då lättare tar upp vitaminet. B-vitamin behövs för att nerver och muskler ska fungera. Vitaminet finns i kött och fisk, i ärtor, bönor och i spannmålsprodukter. B-vitamin liksom C-vitamin är vattenlösliga. Det innebär att kroppen inte kan lagra vitaminet och att det helst ska tillföras kroppen varje dag. Undantaget är ett av B-vitminerna; B12 som kan lagras i levern. B12 är ett viktigt vitamin som främst finns i kött, fisk, ägg och mjölk samt i liten mängd i mjölksyrejästa grönsaker och i vissa alger. 6

7 C-vitamin finns det mycket av i citrusfrukter, kiwi, svarta vinbär, jordgubbar, blomkål, vitkål och broccoli. C- vitamin är tillsammans med E-vitamin och selen en viktig så kallad antioxidant. Antioxidanter förstärker kroppens eget skydd mot sjukdomar. C- vitamin är ett vattenlösligt vitamin. Koka grönsaker i lite vatten, låt potatis vara oskalad och undvik varmhållning. Då behåller de sin näring bättre. D-vitamin behövs för att ska kroppen kunna tillgodogöra sig kalk. Vitaminet finns i kött, fisk, mjölk och smör. Provitamin till D-vitamin finns i grönsaker, de lagras i huden och utvecklas med hjälp av solens strålar till D-vitamin. E-vitamin finns i lax, oljor, nötter, mandlar, vetegroddar och avocado. E-vitamin är liksom C-vitamin en antioxidant och ett fettlösligt vitamin. K-vitamin finns i mörkgröna bladgrönsaker. Vitamin K behövs för att blodet ska kunna koagulera. Är ett fettlösligt vitamin. Mineraler Järn är ett av de många mineraler vi behöver. Järnbrist är relativt vanligt hos tonårstjejer och kvinnor. Symptomet är bland annat trötthet och känslighet för infektioner. För vegetarianer och veganer är det fullkornsprodukter, gröna grönsaker, baljväxter samt torkad frukt som gäller för att få ett bra intag av järn. Kalcium är viktigt för musklernas funktion, för ett starkt skelett och för starka tänder. Den viktigaste kalciumkällan är mjölk och mjölkprodukter. Äter du inte mejeriprodukter kan du istället rikta in dig på gröna grönsaker som broccoli och spenat. Zink finns i betydande mängder i kött, krabba och bönor. Zink behöver vi bland annat för att kunna bilda proteiner samt för sårläkning. Selen är en antioxidant. Den främsta källan är kött, fisk och skaldjur. Behövs kosttillskott? I takt med att arbetstempot blivit högre och folk äter sämre och stressar mer så har antalet företag som säljer olika kosttillskott och naturläkemedel bara ökat. Du tar dina tabletter med vitaminer och mineraler för att vara på den säkra sidan. Du vill må bra och hålla dig frisk. Kosttillskotten gör dig stark, säger reklamen. Men mer är inte bättre och mest är inte bäst. De allmänna rekommendationerna från Livsmedelsverket är att du inte behöver några tillskott om du bara äter rätt. 7

8 De som är anhängare av kosttillskott menar att våra jordar många gånger är så utarmade att de inte innehåller de halter av mineraler, vitaminer och mineraler vi behöver. Dessvärre kan det vara svårt att själv veta om man behöver eller inte. Äter du varierat, närproducerat och ekologiskt odlat och obesprutat och dessutom väljer vilt kött och fisk är chansen betydligt större till ett fullvärdigt intag än om du lever på färdigmat utan frukt och grönsaker. Kvaliteten på kosttillskott varierar också mycket. Tillskott som tillverkats syntetiskt går i princip rakt igenom kroppen och det mesta kommer ut igenom den naturliga vägen. Något förenklat kan man säga att man vid tillverkning av syntetiska kosttillskott tar olika grundämnen, som sätts samman till en kemisk förening. Man erhåller ett pulver som pressas till en tablett eller stoppas i en kapsel. Vid tillverkning av wholefoodtillskott används riktig mat som mals till juice och därefter torkas till ett pulver som pressas till en tablett eller stoppas i en kapsel. Många förlitar sig på vitamin och/eller mineraltabletter. Nackdelen med det är att man oftast går miste om fibrer, fett, kolhydrater och protein. Dessa är ämnen vi behöver men finns inte i dessa tabletter. Proteintabletter är det många som äter i samband med styrketräning. Tanken bakom detta är att äta så mycket protein så att musklerna kan växa maximalt. Den nordiska näringsrekommendationen är 0,8 gram per kilo kroppsvikt. Till det räcker kött eller fisk till lunch och middag om du styrketränar ett par gånger i veckan. Protein finns också i ägg, nötter, bönor, mjölk, ost och sojaprodukter. Därför äter de flesta vanliga svenskar mer protein än de behöver. Vid mycket högt proteinintag, cirka tre gram per kilo kroppsvikt om dagen, belastas njurarna hårt när allt onödigt protein ska ut i urinen. I Sverige regleras försäljningen av kosttillskott av Livsmedelsverket. En huvudregel är att kosttillskott inte är till för att förebygga, lindra eller bota sjukdomar eller liknande. Om en produkt marknadsförs med sådana påståenden klassas den som läkemedel. Vill du veta mer om detta så hittar du mycket information på Livsmedelsverkets hemsida. Se lästips! 8

9 Hur ska man äta? Det är väldigt individuellt hur vår kosthållning ska vara för att vi ska må så bra som möjligt. De flesta dock bäst av ett så jämnt intag som möjligt under dygnets vakna timmar. En bra riktlinje kan vara att du äter tre huvudmål mat varje dag; frukost, lunch och middag och tre mellanmål; förmiddag, eftermiddag och kväll. Genom att äta små mål ofta håller du blodsockret på en stabil nivå. Det betyder att du inte kommer att bli sötsugen lika ofta. Om du ändå skulle bli sugen blir det lättare att inte äta något onyttigt eftersom du vet att du kommer att få äta igen om någon timme eller två. En hälsosam diet ger många fördelar, bland annat: Effektiv vikthantering. Ökad energi för fysiska aktiviteter. Ökad stresstålighet. En möjlig minskning av risken för en för tidig död i hjärt-/kärlsjukdomar, vissa cancertyper, stroke och diabetes. Tips för att äta rätt Variera maten. Välj mat du giller från följande grupper: spannmålsprodukter, grönsaker, frukt, mejeriprodukter, proteinrika vegetabilier (bönor och nötter) och animaliskt protein. Välj i största möjliga utsträckning mat med låg fetthalt. Balansera det du äter med fysisk aktivitet. Genom att röra på dig kan du bygga nya muskler som ökar omsättningen och hjälper dig att förbränna fler kalorier under hela dagen. Välj en diet med låga halter av socker, salt och natrium. För mycket socker kan leda till viktökning, medan stora mängder natrium är förknippat med högt blodtryck. 9

10 Regelbundna måltider gör att man fungerar bra och risken för att man ska bli väldigt hungrig och sugen på godis och annat onyttigt minskar. Om du dricker alkoholhaltiga drycker ska du göra det med måtta. Alkoholhaltiga drycker är kaloririka och medför många olika hälsorisker vid överdrivet intag. Det är bra om man njuter av maten och gärna äter tillsammans med andra. Man kan lägga ner besticken ibland och låta måltiden ta tid. Det tar ungefär 20 minuter innan mättnadskänslan kommer. Äter man snabbare är det lätt att man hinner ta om fastän man egentligen inte behöver. Vattnets funktion Vatten behövs för kroppens alla funktioner. Vatten finns i alla celler och transporterar näring till cellerna och avfall från dem. Vattnet reglerar kroppstemperaturen genom att vi svettas och bidrar till att magen fungerar och ger dessutom mättnadskänsla. Vi behöver ständigt fylla på med nytt vatten. Utan vatten klarar sig människan inte mer än en vecka. Maten innehåller vanligtvis mer än hälften av det vatten vi behöver. Drick vatten till alla måltider och drick också mellan måltiderna om du är törstig. Är det varmt ute eller om man rör på sig mycket behöver man dricka mer. Vatten är den bästa måltidsdrycken och törstsläckaren. Tänk på att söta drycker och alkohol ger mycket kalorier, men ingen näring. Kost, hud, hår och naglar Att skönhet kommer inifrån kan låta som en klyscha men om vi vill se friska och sunda ut så spelar vår kost en viktig roll. Vi kan få väldigt fina resultat med näringsrika och stärkande hudvårdsprodukter men om vi inte tänker på vad vi äter och dricker så får vi inte alls samma resultat. Här handlar det också lika mycket om vad vi inte får i oss. En allsidig kost är den bästa medicinen mot trött hud, risigt hår och sköra naglar. Har du möjlighet att välja ekologisk och närproducerad mat så är det att föredra. Omättade fetter som finns i oljor, avokado, nötter och fet fisk är bra för hela kroppen så välj gärna dem i första hand. 10

11 Förutom kosten spelar även övriga levnadsvanor en stor roll. Stress, alkohol och rökning påverkar hår, hud och naglar negativt medan ordentligt med sömn och fysisk aktivitet är bra. Tänk på att dricka ordentligt under dagen och se upp med för många koppar te och kaffe som driver vätska ur kroppen. För mycket alkohol kan ge en rödbrusig hud med vidgade kärl, svullna ögonlock och slapp hud. Huden kan inte heller reparera sina skador lika effektivt när man har druckit. Alkohol räknas till de snabba kolhydraterna, som bryter ner hudens kollagen. Frossa i färgrika frukter och grönsaker. De innehåller antioxidanter. Jordgubbar, plommon, tomat och granatäpple sägs vara särskilt bra för huden. Proteiner som sojabönor, kalkon, kyckling, tonfisk, lax och linser hjälper huden att reparera sig och bilda kollagen. Var försiktig med socker och andra snabba kolhydrater, de får mängden kollagen i huden att minska. Lästips:

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8 MAT OCH HÄLSA Hem- och konsumentkunskap år 8 Mål med arbetsområdet Kunna namnge de sex näringsämnena och veta vilka som ger oss energi Ha kännedom om begreppet energi; vad det behövs för, vilka mått som

Läs mer

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion.

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion. Om vår kost Måltider skall vara ett tillfälle till avkoppling och njutning. Att samlas till ett vackert dukat bord och äta spännande, god och nyttig mat är en viktig del av livet. All mat är bra mat, det

Läs mer

Matglädje! Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet anna.rutgersson@gmail.com

Matglädje! Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet anna.rutgersson@gmail.com Matglädje! Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet anna.rutgersson@gmail.com Människans byggstenar Män Mineralämnen: ca 5% Kolhydrater: ca 1% Fetter: ca 15% Proteiner: ca 17% Vatten:

Läs mer

Matglädje! Människans byggstenar. Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet anna.rutgersson@gmail.com.

Matglädje! Människans byggstenar. Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet anna.rutgersson@gmail.com. Matglädje! Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet anna.rutgersson@gmail.com Människans byggstenar Män F Mineralämnen: ca 5% Kolhydrater: ca 1% Fetter: ca 15% Proteiner: ca 17%

Läs mer

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Att ÄTA RÄTT betyder att maten ger dig näring och energi så att du kan vara koncentrerad på lektionerna och orkar ROCKA FETT på rasterna och på fritiden. SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Kroppen,

Läs mer

KOST. Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet

KOST. Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet KOST Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet ENERGI Kroppen är en maskin som behöver energi. Denna energi får du av beståndsdelarna som blir kvar när du bryter ner Kolhydrater, Fett och Protein! Ålder,

Läs mer

2. I vilken enhet(er) mäter man energi i mat? Kcal- Kilokalorier (KJ- kilojoule)

2. I vilken enhet(er) mäter man energi i mat? Kcal- Kilokalorier (KJ- kilojoule) Instuderingsfrågor inför provet åk 8 ht -16 Kost och hälsa S 15-20 1. Vad behöver din kropp energi till? För att alla funktioner i kroppen ska fungera, t ex andas, hjärtslag, tänka, hormonproduktion, matspjälkning,

Läs mer

Näringsämnen. Vår kropp består av sex näringsämnen: Protein Kolhydrater Fett Mineraler Vitaminer Vatten

Näringsämnen. Vår kropp består av sex näringsämnen: Protein Kolhydrater Fett Mineraler Vitaminer Vatten Näringslära Näringsämnen Vår kropp består av sex näringsämnen: Protein Kolhydrater Fett Mineraler Vitaminer Vatten Kolhydrater Kolhydraternas funktion: Bränsle: Kolhydrater är bränsle för att hjärnan,

Läs mer

Västerbottens läns landsting Hälsoinspiratörer. Dietistkonsult Norr Elin Johansson

Västerbottens läns landsting Hälsoinspiratörer. Dietistkonsult Norr Elin Johansson Västerbottens läns landsting Hälsoinspiratörer Dietist sedan 2006 Driver Dietistkonsult Norr sedan 2008 2 bloggar http://blogg.halsa2020.se/dietistbloggen/ www.dietistkonsult.nu Föreläsningar, kostrådgivning

Läs mer

Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012

Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012 Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012 Mat ger oss liv men kan också ge men för livet En genomsnittssvensk förbrukar 650 kg

Läs mer

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. KOST Allmänt Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. Det du äter består av ungefär samma beståndsdelar som du själv vatten, kolhydrater, proteiner, fetter, vitaminer, mineraler.

Läs mer

Tio steg till goda matvanor

Tio steg till goda matvanor Tio steg till goda matvanor Intresset för mat och hälsa har aldrig varit större. Samtidigt har trenderna och myterna om mat i massmedia aldrig varit fler. I den här broschyren ges du goda råd om bra matvanor

Läs mer

WHO = World Health Organization

WHO = World Health Organization Mat och hälsa åk 8 WHO = World Health Organization Enligt WHO innebär hälsa att ha det bra både fysiskt, psykiskt och socialt. Dåliga matvanor och mycket stillasittande bidrar till att vi blir sjuka på

Läs mer

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. KOST Allmänt Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. Det du äter består av ungefär samma beståndsdelar som du själv vatten, kolhydrater, proteiner, fetter, vitaminer, mineraler.

Läs mer

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning:

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning: 2014-06-16 Sabina Bäck 1 Näringslära = den totala processen av intag, matsmältning, upptag, ämnesomsättning av maten samt det påföljande upptaget av näringsämnena i vävnaden. Näringsämnen delas in i: Makronäringsämnen

Läs mer

Äta för att prestera. Jeanette Forslund, dietist

Äta för att prestera. Jeanette Forslund, dietist Äta för att prestera Jeanette Forslund, dietist Kroppen behöver bra mat för att: Prestera och orka, fysiskt och mentalt Återhämta sig Bygga muskler Förebygga skador Läka skador Hålla ett intakt immunförsvar

Läs mer

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr Leg dietist Evelina Dahl Dietistkonsult Norr Medellivslängden i Sverige har ökat med cirka 25 år de senaste 100 åren Andelen äldre är högre + bättre hälsa Unga 18-30 år äter betydligt sämre än äldre mindre

Läs mer

Kemiska ämnen som vi behöver

Kemiska ämnen som vi behöver Kemiska ämnen som vi behöver Vatten Mineraler (t ex koksalt) Vitaminer Proteiner- kött, fisk, ägg, mjölk, baljväxter Kolhydrater- ris, pasta, potatis, bröd, socker Fetter- smör, olivolja osv Tallriksmodellen

Läs mer

Agenda. Näringslära Kosttillskott Frågor

Agenda. Näringslära Kosttillskott Frågor Agenda Näringslära Kosttillskott Frågor Näringslära Vad behöver kroppen? Kolhydrater, kostfibrer Proteiner Fett Annat vi behöver Vatten, mineraler, vitaminer Kolhydrater Kolhydrater är gemensamt namn för

Läs mer

Vad påverkar vår hälsa?

Vad påverkar vår hälsa? Goda vanor - maten Vad påverkar vår hälsa? + Arv Gener från föräldrar Förutsättningar att leva efter Livsstil Mat och motion Det vi själva kan påverka Goda matvanor Vem du är och hur mycket du rör dig

Läs mer

Diabetesutbildning del 2 Maten

Diabetesutbildning del 2 Maten Diabetesutbildning del 2 Maten Måste man följa en diet? Fettbalanserad, fiberrik mat till alla ett enhetligt matbudskap till den som: är frisk har diabetes har höga blodfetter har högt blodtryck är överviktig

Läs mer

VITAMINER MINERALER. Dagens program. Vitaminer 2010-06-08

VITAMINER MINERALER. Dagens program. Vitaminer 2010-06-08 VITAMINER MINERALER IGU Idrottsliga Gymnasieutbildningar, för Gymnasiet, Uppland Uppsala Dagens program Vitaminer & mineralers funktion Behöver idrottare tillskott? Antioxidanter Fria radikaler kostråd

Läs mer

Kost Södertälje FK. Mat är gott!

Kost Södertälje FK. Mat är gott! Kost Södertälje FK Mat är gott! KOST Kunskapsskalan 1 5 10 Det är lättare att komma fram om du vet vart du ska och varför Beteende Medvetet Det vi gör på träning och match Intention Omedvetet Varför gör

Läs mer

Matkemi Kemin bakom matens näringsämnen

Matkemi Kemin bakom matens näringsämnen Matkemi Kemin bakom matens näringsämnen Kolhydrater Sockerarter (enkla och sammansatta) Stärkelser Cellulosa Bilden visar strukturformler för några kolhydrater. Druvsocker (glukos) Kolhydrater monosackarider

Läs mer

Vad räknas till frukt och grönt?

Vad räknas till frukt och grönt? Ät hälsosamt! Norrbottens läns landsting 2013-10-15 Frukt & grönt Vad räknas till frukt och grönt? 1 Frukt & grönt Vilka näringsämnen finns i frukt och grönt? Vitaminer Mineralämnen Kolhydrater Protein

Läs mer

H ÄLSA Av Marie Broholmer

H ÄLSA Av Marie Broholmer H ÄLSA Av Marie Broholmer Innehållsförteckning MAT FÖR BRA PRESTATION... 3 Balans... 3 Kolhydrater... 3 Fett... 3 Protein... 3 Vatten... 4 Antioxidanter... 4 Måltidssammansättning... 4 Före, under och

Läs mer

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna. Barn och mat Föräldrar har två viktiga uppgifter när det gäller sina barns mat. Den första är att se till att barnen får bra och näringsriktig mat, så att de kan växa och utvecklas optimalt. Den andra

Läs mer

må bra. Trygghet Kärlek Vänner Mat Rörelse Sova Vilka kan du påverka själv?

må bra. Trygghet Kärlek Vänner Mat Rörelse Sova Vilka kan du påverka själv? Viktiga faktorer för att du ska må bra. Trygghet Kärlek Vänner Mat Rörelse Sova Vilka kan du påverka själv? Ingen behöver svälta i Sverige Undernäring = Felnäring = För lite mat Felaktigt sammansatt Antalet

Läs mer

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn KOST och KROPP Namn För att en bil skall kunna köra behöver den energi. Denna energi får bilen från bensinen. Skulle bensinen ta slut så stannar bilen till dess att man tankar igen. Likadant är det med

Läs mer

Bra mat ger bra prestationer! Lotta Peltoarvo Kostrådgivare beteendevetare strategisk hälsokonsult

Bra mat ger bra prestationer! Lotta Peltoarvo Kostrådgivare beteendevetare strategisk hälsokonsult Bra mat ger bra prestationer! Lotta Peltoarvo Kostrådgivare beteendevetare strategisk hälsokonsult Att äta för f r prestation Kroppen är r ditt verktyg och viktigaste instrument för f r att bli bra. Mat

Läs mer

Fett fett. bränner. men välj rätt

Fett fett. bränner. men välj rätt Rätt sorts fett kan bidra till att hålla dig slank och ge en snygg och proportionerlig kropp! Fettet ger nämligen bränsle åt musklerna och hjälper till med förbränning. Men experterna råder oss att äta

Läs mer

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag. Mat är inte bara energi, mat bidrar också till ökat immunförsvar och gör att vi kan återhämta oss bättre och läka. Maten är vår bästa medicin tillsammans med fysisk aktivitet. Det är ett återkommande problem

Läs mer

Kost och träning Sömn och vila Hälsa

Kost och träning Sömn och vila Hälsa Kost och träning Sömn och vila Hälsa Kost och träning Vi är skapta för att röra på oss, annars bryts musklerna ner. Starkt skelett minskar risken för benbrott och stukade leder. Mat är vår bensin för att

Läs mer

Näringslära En måltid

Näringslära En måltid Näringslära En måltid ger näring och energi till arbete och temperaturreglering är en njutning skapar sociala plus umgänge och avkoppling Ämnesomsättning = Metabolism Anabol uppbyggande Katabol nedbrytande

Läs mer

Vegetarisk- och vegankost för idrottare

Vegetarisk- och vegankost för idrottare Protein är viktigt för kroppens förmåga att bl a kunna bygga muskler, därför bör idrottande vegetarianer och veganer tänka lite extra på sitt proteinintag. Kommer man däremot upp i en proteinmängd på runt

Läs mer

Åsa Bokenstrand, hälsoutvecklare idrottsnutritionist

Åsa Bokenstrand, hälsoutvecklare idrottsnutritionist Åsa Bokenstrand, hälsoutvecklare idrottsnutritionist Grundläggande näringslära Energiintag och fördelning kopplat till prestation Trenddieter kopplat till prestation Train low, compete high Egna erfarenheter

Läs mer

Mat, måltider & hälsa. Årskurs 7

Mat, måltider & hälsa. Årskurs 7 Mat, måltider & hälsa Årskurs 7 Med alla näringsämnen Det finns 6 stycken näringsämnen: - Kolhydrater - Protein Engerigivande. Vi behöver - Fett ganska mycket av dessa. - Vitaminer - Mineraler Ej engerigivande.

Läs mer

Elitidrott & Kost. Örkelljunga Orienteringsgymnasium

Elitidrott & Kost. Örkelljunga Orienteringsgymnasium Elitidrott & Kost Örkelljunga Orienteringsgymnasium Elitidrott & Kost Tillbakablick från föreläsning av näringsexpert Tallriksmodellen Näringsämnen Enkla tips på bra hygien Måltidsordning Köksekonomi När

Läs mer

Apotekets råd om. Vitaminer och mineraler

Apotekets råd om. Vitaminer och mineraler Apotekets råd om Vitaminer och mineraler Din kropp behöver många olika ämnen för att må bra. Den behöver vatten, proteiner, fett, kolhydrater, mineraler och vitaminer. Tillsammans ger de dig energi och

Läs mer

VAD SKA DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING? Nacka GFs rekommendationer

VAD SKA DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING? Nacka GFs rekommendationer VAD SKA DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING? Nacka GFs rekommendationer VAD BÖR DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING Det här materialet har kommit till efter diskussioner i styrelsen om barns behov av

Läs mer

Bra mat för idrottande barn och ungdomar

Bra mat för idrottande barn och ungdomar Bra mat för idrottande barn och ungdomar Bakgrund Grundläggande för att orka prestera är att träna rätt, äta bra och återhämta sig tillräckligt. Med detta underlag hoppas vi på att kunna inspirera till

Läs mer

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar.

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar. Människans hälsa beror på mycket. Vi gör många val som påverkar hur vi mår. Hur lever vi Hur äter vi Vad äter vi Hur mycket sover vi Hur mycket tränar vi Många saker att tänka på för att kunna må bra.

Läs mer

Läsa och förstå text på förpackningar

Läsa och förstå text på förpackningar 1(5) BRA MAT Läsa och förstå text på förpackningar Producerat av DIETISTERNA i Region Skåne 2007-06 2(5) Inledning Genom att läsa texten på livsmedelsförpackningar fås information om produktens innehåll.

Läs mer

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se På Rätt Väg Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se Äta, Träna eller Återhämtning/Vila Vad är viktigast? Vad händer när du tränar

Läs mer

Teori Kost och Kondition. År 6 ht -13

Teori Kost och Kondition. År 6 ht -13 Teori Kost och Kondition År 6 ht -13 KOST OCH KONDITION l Din kropp behöver regelbundet mat för att du ska må bra och orka med skola, fritids och eftermiddagsaktiviteter. Om du äter tre huvudmål per dag

Läs mer

Maria Svensson Kost för prestation

Maria Svensson Kost för prestation Maria Svensson 2016 Kost för prestation Idrott och kost Prestation Mat och dryck Träna Äta - Vila Träna För lite --------------------------------------------------------------------För mycket Äta För lite

Läs mer

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation 4. Samla energi för bättre prestation Det är samspelet mellan träning, vila, mat och dryck som gör att du får tillräcklig energi för att prestera bättre. Glömmer du något av detta kan du aldrig prestera

Läs mer

För att veta vart du ska, måste du veta var du kommer ifrån

För att veta vart du ska, måste du veta var du kommer ifrån För att veta vart du ska, måste du veta var du kommer ifrån Allmänt Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att att fungera. Det du äter består av ungefär samma beståndsdelar som du själv: vatten,

Läs mer

Goda kostvanor - Näringslära

Goda kostvanor - Näringslära - Alla människor behöver varje dag få i sig kolhydrater, fett, vitaminer, mineraler och proteiner. Genom att äta normal mat som kött, fisk, potatis, pasta, frukt och grönsaker så får vi i oss den energi

Läs mer

Yvonne Wengström Leg. Dietist 2015 www.finspang.se

Yvonne Wengström Leg. Dietist 2015 www.finspang.se Om matens vikt för god häls Yvonne Wengström Leg. Dietist 2015 Behov Med åldern minskar vikten och längden Med åldern minskar också muskelmassa. För friska äldre minskar energibehovet med åldern. Vid sjukdom

Läs mer

Mat. Mer information om mat. Gilla. Sjukvårdsupplysningen. Livsmedelsverket 1 1. nyckelhålet

Mat. Mer information om mat. Gilla.  Sjukvårdsupplysningen.  Livsmedelsverket 1 1. nyckelhålet Mer information om mat Mat www.1177.se Sjukvårdsupplysningen www.slv.se Livsmedelsverket 1 1 Gilla nyckelhålet AUGUSTI 2015 Vad du äter verkar din hälsa och tandstatus. Med en hälsosam vikt och hälsosamma

Läs mer

Prestationstriangeln

Prestationstriangeln Prestationstriangeln TRÄNA VILA Obalans i triangeln = Försämrad prestationsförmåga - Trötthet - Sjukdom / Skador -Näringsbrist - Överträning ÄTA Energibalans UTTAG INTAG Ät regelbundet och fyll alltid

Läs mer

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se På Rätt Väg Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se Äta, Träna eller Återhämtning/Vila Vad är viktigast? Vad händer när du tränar

Läs mer

Allt du behöver veta om smart viktminskning

Allt du behöver veta om smart viktminskning Allt du behöver veta om smart viktminskning Hitta produkterna som passar dig Naturdiets produkter är framtagna för att du ska kunna gå ner i vikt på ett tryggt och säkert sätt. Du får i dig lagom mycket

Läs mer

Kostutbildning. Kost är energi som vi får i oss när vi äter. Det finns huvudsakligen 4 grupper:

Kostutbildning. Kost är energi som vi får i oss när vi äter. Det finns huvudsakligen 4 grupper: Kostutbildning Vad är kost? Kost är energi som vi får i oss när vi äter. Det finns huvudsakligen 4 grupper: Kolhydrater Protein Fett Vitaminer & mineraler Kolhydrater ger kroppen energi och gör att du

Läs mer

9. Vitlök är en klassiker i

9. Vitlök är en klassiker i Textstorlek: 25 löjligt nyttiga nyttigheter Rena hälsobomberna, inget knussel. Vissa födoämnen är nästan för nyttiga för sitt eget bästa. Ät dem, nu! 1. Ägg är fullpackade med nyttiga näringsämnen. Bland

Läs mer

Allt du behöver veta om smart viktminskning

Allt du behöver veta om smart viktminskning Allt du behöver veta om smart viktminskning Hitta produkterna som passar dig Naturdiets produkter är framtagna för att du ska kunna gå ner i vikt på ett tryggt och säkert sätt. Du får i dig lagom mycket

Läs mer

Årets Pt 2010 Tel. 0708-552882 E-mail: info@lisakapteinkvist.se www.lisakapteinkvist.se

Årets Pt 2010 Tel. 0708-552882 E-mail: info@lisakapteinkvist.se www.lisakapteinkvist.se På Rätt Väg Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare Årets Pt 2010 Tel. 0708-552882 E-mail: info@lisakapteinkvist.se www.lisakapteinkvist.se Äta, Träna eller Återhämtning/Vila Vad är viktigast? Vad händer

Läs mer

Mat och dryck för dig som har diabetes

Mat och dryck för dig som har diabetes Mat och dryck för dig som har diabetes Den här skriften handlar om sjukdomen diabetes. Du får veta vad diabetes är och på vilka sätt du kan må dåligt av diabetes. Här är det viktigaste du ska tänka på

Läs mer

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge?

Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge? Bra mat för hälsa på lång sikt- Vilka evidensbaserade råd kan vi ge? Karin Kauppi dietist/verksamhetsutvecklare Hälsofrämjande sjukvård Akademiska sjukhuset Levnadsvanedagen 6 maj 2015 Det går att förebygga

Läs mer

Maten under graviditeten

Maten under graviditeten Maten under graviditeten Graviditet och mat I Sverige har vi goda möjligheter till bra mat och att äta väl under graviditeten behöver inte vara svårt. Den gravida bör liksom alla äta vanlig, varierad och

Läs mer

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar. Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar. Det räcker inte att träna hårt! Prestation ÄTA- TRÄNA VILA Mat och dryck Vi behöver vila och återhämtning. Muskler Immunförsvar Nervsystemet Men

Läs mer

Solveig Backström. Hushållslärare Projektledare Marthaförbundet

Solveig Backström. Hushållslärare Projektledare Marthaförbundet Solveig Backström Hushållslärare Projektledare Marthaförbundet De nya nationella näringsrekommendationerna 04.05.2017 hur kan man minska på användningen av socker och salt hälsosam kost och motion som

Läs mer

Bra mat för 4-åringen. Leg. dietist Julia Backlund Centrala Barnhälsovården 2008-04-09

Bra mat för 4-åringen. Leg. dietist Julia Backlund Centrala Barnhälsovården 2008-04-09 Bra mat för 4-åringen Leg. dietist Julia Backlund Centrala Barnhälsovården 2008-04-09 Brister: För stort intag av godis, läsk, glass, snacks och bakverk (ca 25% av energiintaget) För lågt intag av frukt-

Läs mer

Dietoteket. Om man gör som man alltid har gjort, får man samma resultat som man alltid har fått

Dietoteket. Om man gör som man alltid har gjort, får man samma resultat som man alltid har fått Om man gör som man alltid har gjort, får man samma resultat som man alltid har fått f tt Pernilla Larsson Dietist Maria Alberts vårdcentral Djupebäcksgatan 21 c, 461 32 Trollhättan 0520-16644 dietoteket@hotmail.com

Läs mer

Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil.

Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil. Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil. Det onda och det goda kolesterolet Hälsan är en förutsättning för att vi ska kunna leva ett gott liv, det vet vi alla innerst

Läs mer

Kost för idrottare Träningslära 1

Kost för idrottare Träningslära 1 Kost för idrottare Träningslära 1 Undervisningen i kursen ska innehålla: Närings- och kostkunskap för prestation och hälsa Betydelsen av återhämtning och vila för prestation, välbefinnande och hälsa Lektionsinnehåll

Läs mer

Hälsa. Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa

Hälsa. Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa Hälsa Livsstil kan förbättra kroppslig och psykisk hälsa Vad kan man själv påverka? 1. Kost. 2. Fysisk aktivitet. 3. Vikt. 4. Rökning. 5. Alkohol. 6. Social aktivering. På sidan 3-4 finns ett test där

Läs mer

Må bra av mat vid diabetes Äldre. Erik Fröjdhammar Leg. Dietist Tierp Vårdcentral

Må bra av mat vid diabetes Äldre. Erik Fröjdhammar Leg. Dietist Tierp Vårdcentral Må bra av mat vid diabetes Äldre Erik Fröjdhammar Leg. Dietist Tierp Vårdcentral Må bra av mat Hälsosamma kostråd Måltidsordning Tallriksmodellen Nyckelhål Frukt och grönt Socialstyrelsens rekommendationer

Läs mer

Maten och måltiden på äldre dar.indd 1

Maten och måltiden på äldre dar.indd 1 Maten och måltiden på äldre dar 1 Maten och måltiden på äldre dar.indd 1 2015-02-05 15:51:40 Maten och måltiden är viktig, den ger dig inte bara näring och energi, utan innebär också för många något trevligt

Läs mer

Det dolda sockret Lärarhandledning

Det dolda sockret Lärarhandledning Det dolda sockret Vision: Ambitionen med Medix filmer är att fler elever ska uppfylla en större del av målen för årskursen. Alla elever har olika inlärningsstilar. Genom att tillhandahålla olika sorters

Läs mer

Kost vid graviditetsdiabetes. Nina Olofsson, leg dietist Hanna Andersson, leg dietist Akademiska sjukhuset

Kost vid graviditetsdiabetes. Nina Olofsson, leg dietist Hanna Andersson, leg dietist Akademiska sjukhuset Kost vid graviditetsdiabetes Nina Olofsson, leg dietist Hanna Andersson, leg dietist Akademiska sjukhuset Mat vid diabetes Kost vid diabetes en vägledning till hälso- och sjukvården 2011. Faktaunderlaget

Läs mer

Kost för bra prestation. Att äta rätt är en förutsättning för att lyckas bli riktigt bra i idrott

Kost för bra prestation. Att äta rätt är en förutsättning för att lyckas bli riktigt bra i idrott Kost för bra prestation Att äta rätt är en förutsättning för att lyckas bli riktigt bra i idrott Peter Adolfsson 2015 Rätt kost för bra prestation! Att äta rätt är en förutsättning för bra prestation!

Läs mer

Låt oss hållas starka!

Låt oss hållas starka! Låt oss hållas starka! Dagens informationsflöde ger inte nödvändigtvis en bra bild av hur man äter hälsosamt. Vi kan i stället känna oss förvirrade och föreställa oss att det är svårt och dyrt att äta

Läs mer

Kost för bra hälsa och prestation

Kost för bra hälsa och prestation Nutritionist Marie Broholmer höll en föreläsning med titeln Kost för bra hälsa och prestation för SISU Sörmland den 25 oktober 2007 För att bli bäst måste man äta bäst. Och det är inte så svårt men man

Läs mer

Varför ska man ha ett balanserat?

Varför ska man ha ett balanserat? Kosthåll Varför ska man ha ett balanserat? Fylla kroppens lager med energi Ger din kropp tillräckligt med intag av näringsämnen så att du orkar med dagen Stärker ditt immunförsvar som gör att du håller

Läs mer

2014-11-05. Kost vid diabetes. Svenska näringsrekommendationer. Kost vid diabetes och kolhydraträkning. Kost vid diabetes vad rekommenderas?

2014-11-05. Kost vid diabetes. Svenska näringsrekommendationer. Kost vid diabetes och kolhydraträkning. Kost vid diabetes vad rekommenderas? Kost vid diabetes och kolhydraträkning Kost vid diabetes VERKSAMHETSOMRÅDE PARAMEDICN, SÖDERSJUKHUSET AGNETA LUNDIN, LEG.DIETIST TEL 08-616 4017 Kosten är en viktig del av diabetesbehandlingen Barnet får

Läs mer

Alla delar är lika viktiga!

Alla delar är lika viktiga! Kost för idrottare Träningslära 1 Undervisningen i kursen ska innehålla: Närings- och kostkunskap för prestation och hälsa Betydelsen av återhämtning och vila för prestation, välbefinnande och hälsa Vad

Läs mer

Kolhydrater Anette Jansson Livsmedelsverket Oktober 2016

Kolhydrater Anette Jansson Livsmedelsverket Oktober 2016 Kolhydrater Anette Jansson Livsmedelsverket Oktober 2016 Livsmedelsverket Vetenskapen- Nordiska Näringsrekommendationer Vad äter vi i Sverige Bra kolhydrater hur gör man i praktiken Vad kan Livsmedelsverket

Läs mer

Bra mat. Vikt och midjeomfång

Bra mat. Vikt och midjeomfång Bra mat Maten är en viktig del i behandlingen av diabetes, övervikt och hjärtkärlsjukdomar. Det handlar inte om någon speciell diet utan helt enkelt om sådan mat som rekommenderas till allmänheten, d.v.s.

Läs mer

Dagens fokus: Medvetna val Louise Hjortenfalk

Dagens fokus: Medvetna val Louise Hjortenfalk Kost och goda vanor Dagens fokus: Medvetna val Louise Hjortenfalk Medvetna val påverkar vår hälsa Kost Fysisk aktivitet Vila Att äta medvetet Lyssna på kroppen - ät när du börjar bli hungrig Var här och

Läs mer

BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT!

BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT! BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT! För att orka prestera måsta du tanka kroppen med rätt mat! Som fotbollsspelare och idrottare behöver vi få i oss mat från alla energikällor men framför

Läs mer

Säter/Skedvi Hockey 2012-01-13 Kostföreläsning:

Säter/Skedvi Hockey 2012-01-13 Kostföreläsning: Säter/Skedvi Hockey 2012-01-13 Kostföreläsning: Utgångsläge: När det gäller att orka med den tuffa barmarksträning/försäsongsträning som krävs av er innan isträning och matcher drar igång men även under

Läs mer

Youth Cross Running. Mat för löpare. Christin Johansson Göteborgsläger 9-12 maj 2013

Youth Cross Running. Mat för löpare. Christin Johansson Göteborgsläger 9-12 maj 2013 Youth Cross Running Mat för löpare Christin Johansson Göteborgsläger 9-12 maj 2013 Christin Johansson Landslagslöpare under 2000-talet Christin Johansson 35 år Utbildad inom idrott, friskvård och hälsa

Läs mer

Tio goda råd - Tio kostråd för dig som är lite äldre.

Tio goda råd - Tio kostråd för dig som är lite äldre. Tio goda råd - Tio kostråd för dig som är lite äldre. Kost- och Nutritionsprojekt inom TioHundra 2008 inledde TioHundra ett projekt bland äldre- ordinär- och demensboenden i Norrtälje kommun. Projektets

Läs mer

Kost & idrott. Andreas B Fysakademin.se

Kost & idrott. Andreas B Fysakademin.se Kost & idrott Andreas B Fysakademin.se 1. Hälsa Viktkontroll Varför är kost viktigt? Hjärt och kärl sjukdomar Osteoporos osv 2. Livskvalitet 3. Prestation Kost & prestation P= förutsättningar x (timmar

Läs mer

Vad och vad ska man inte äta? Makronäringsämnen: Protein, Kolhydrater och Fett. Mikronäringsämnen: Vitaminer och Mineraler Vatten och Fibrer

Vad och vad ska man inte äta? Makronäringsämnen: Protein, Kolhydrater och Fett. Mikronäringsämnen: Vitaminer och Mineraler Vatten och Fibrer Jimmy Pettersson Vad och vad ska man inte äta? Makronäringsämnen: Protein, Kolhydrater och Fett. Mikronäringsämnen: Vitaminer och Mineraler Vatten och Fibrer Viktkorrigerings problem Idrottare och Nutritions

Läs mer

Glykemiskt index En vattentät viktminskningsmetod eller ett hälsosamt verktyg med begränsningar?

Glykemiskt index En vattentät viktminskningsmetod eller ett hälsosamt verktyg med begränsningar? Gy Biologi/Näringskunskap Glykemiskt index En vattentät viktminskningsmetod eller ett hälsosamt verktyg med begränsningar? Syfte Att ge eleverna en förståelse för hur blodsockret påverkar kroppen och varför

Läs mer

Aktuella kostrekommendationer för barn

Aktuella kostrekommendationer för barn Aktuella kostrekommendationer för barn Leg. Dietist Julia Backlund Centrala Barnhälsovården 2007-05-23 Vad baseras kostrekommendationerna på? NNR = Nordiska Näringsrekommendationer 2004 SNR = Svenska Näringsrekommendationer

Läs mer

5. Skriv några meningar om hur sömnen påverkar din hälsa.

5. Skriv några meningar om hur sömnen påverkar din hälsa. Frågor till texten 1. Nämn tre saker för att få en bättre dygnsrytm 2. Nämn två fördelar med att träna regelbundet 3. Berätta om hur kolhydrater, protein och fett fungerar 4. Tycker du att du får den vila

Läs mer

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar. Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar. Det räcker inte att träna hårt! Prestation ÄTA- TRÄNA VILA Mat och dryck Vi behöver vila och återhämtning. Muskler Immunförsvar Nervsystemet Men

Läs mer

Mat för att hålla sig frisk på äldre dar

Mat för att hålla sig frisk på äldre dar Mat för att hålla sig frisk på äldre dar vad säger forskningen och vilka rekommendationer finns? Anja Saletti, leg dietist, PhD anja.saletti@pubcare.uu.se Innehåll Rekommendationer skillnader frisk, skör,

Läs mer

Här får man viktig kunskap, smarta tips och råd, ett unikt kostprogram och personlig rådgivning.

Här får man viktig kunskap, smarta tips och råd, ett unikt kostprogram och personlig rådgivning. Studiehandledning Energibalans är ett Internetbaserat kursmaterial där man får lära sig att äta på ett sätt som ger viktkontroll, hälsa och välbefinnande. Här får man viktig kunskap, smarta tips och råd,

Läs mer

NÄRINGSLÄRA. www.almirall.com. Solutions with you in mind

NÄRINGSLÄRA. www.almirall.com. Solutions with you in mind NÄRINGSLÄRA www.almirall.com Solutions with you in mind ALLMÄNNA RÅD Det har inte vetenskapligt visats att en särskild diet hjälper vid MS, inte heller att några dieter är effektiva på lång sikt. Nuvarande

Läs mer

Bra mat för seniorer

Bra mat för seniorer Bra mat för seniorer Tips på hur du bör äta för att må bra på äldre dar. Vacker, god och energirik mat är bra mat! Ät den mat du tycker om! Variera livsmedelsvalet! Behov av mat för äldre Med ökad ålder

Läs mer

Fetter. Fetter. Fettkonsumtionen och dess verkningar

Fetter. Fetter. Fettkonsumtionen och dess verkningar Fetter Fetter Fettkonsumtionen och dess verkningar Matindustrin har fått fett att framstå som ett negativt ord. Reklam, TV-program och uttalanden från kändisar har fått människor att minimera sitt riktiga

Läs mer

Här kan du räkna ut ett barns behov av energi när det gäller basalmetabolismen

Här kan du räkna ut ett barns behov av energi när det gäller basalmetabolismen Bild 1 Kost för simmare, ca 8-18 år Järfälla Simklubb Anja Näslund 0709-967099 kroppochknopp@hotmail.com www.hfkk.se www.twitter.com/anjanaslund Bild 2 Kost Hälsa Välmående Prestation Träning Sömn Vila

Läs mer

Mat och måltidsvanor. Kolhydrater

Mat och måltidsvanor. Kolhydrater Mat och måltidsvanor Kostvanor varier väldigt mycket beroende på var man kommer ifrån, den miljö man lever i, religion, egna val (tex. att vara vegetarian), hur aktiv man är om dagen, osv. Oavsett detta

Läs mer

Kost vid diabetes. Nina Olofsson Leg dietist Akademiska sjukhuset

Kost vid diabetes. Nina Olofsson Leg dietist Akademiska sjukhuset Kost vid diabetes Nina Olofsson Leg dietist Akademiska sjukhuset Mat vid diabetes Vägledningen Kost vid diabetes en vägledning till hälso- och sjukvården 2011. Innebär en komplettering av Nationella riktlinjer

Läs mer