Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet för läsåret 2013/2014

Transkript

1 Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet för läsåret 2013/ Sally Bauerskolans Högstadium Redovisningen avser Sally Bauerskolans Högstadium där Kristian Bengtsson är rektor. 2 Förutsättningar Sally Bauerskolans Högstadium är en fristående skola utan vinstintresse, som drivs av den ideella föreningen Sally Bauer Skolans Högstadium. Skolan är en av tre enheter (Lars Virgins förskola, Sally Bauerskolan F-6 och Sally Bauerskolans Högstadium) som har ett nära samarbete med varandra. Skolans huvudman är en ideell styrelse och under styrelsen finns en skolchef som har ett övergripande ansvar för alla Sally Bauerskolorna. Skolchefen fungerar också som en länk mellan styrelsen och rektorn på Sally Bauerskolans Högstadium. Arbetet på Sally Bauerskolans högstadium leds och fördelas av rektorn med hjälp av biträdande rektor. Skolan hyr lokaler av Svenska Missionskyrkan som bedriver sin verksamhet i samma lokaler, men i andra delar, som skolan. Sally Bauerskolans Högstadium befinner sig alldeles i närheten av Filbornabadets idrottsanläggning som till viss del används i samband med idrott och hälsa, elevens val samt skolans val (simning). Skolan hyr även lokaler på andra platser i Helsingborg, då för att bedriva undervisning i t.ex. idrott och hälsa, slöjd, hem- och konsumentkunskap samt elevens val. Sally Bauerskolans Högstadium samverkar och samarbetar även med Kubikskolan då det gäller fortbildning, lokaler och anställningar. Skolan är även medlem i 1

2 föreningen för fristående förskolor och skolor i Helsingborg där samarbete och utbyte sker genom exempelvis nätverksmöten och gemensamma föreläsningar och utbildningsdagar. På Sally Bauerskolans Högstadium går, i slutet av läsåret 2013/2014, 125 elever från skolår sju till och med skolår nio. Under läsåret har åtgärdsprogram för 11 elever upprättats. I skolår sju, åtta och nio finns två klasser i varje årskurs. Gruppstorleken i årskurs sju är 22 elever i klass 7A och 21 elever i klass 7B. I klass 8A går 20 elever och i 8B går 20 elever. I klass 9A går det 21 elever och i klass 9B går det 21 elever. Eleverna studerar mestadels klassvis, men för elevens val gäller grupper om de elever som valt just det ämnet. Här blandas alltså eleverna från de olika klasserna och årskurserna. På språkvalet blandas eleverna från de olika klasserna men från samma årskurs och vid tillfällen då vi har s.k. temadagar blandas alltid grupperna mellan årskurser och klasser, lite beroende av innehållet på den aktuella temadagen. Skolan är belägen så att det finns möjlighet för eleverna att vara ute och aktivera sig på rasterna samt att en del undervisning kan ske utomhus i direkt anslutning till skolan. Det är också relativt lätt att ta sig till skolan med tanke på att det finns hållplats för lokalbussar just utanför skolan samt att vi finns relativt nära Österleden för de elever som skjutsas av sina vårdnadshavare. Skolans inkomster grundar sig på den skolpeng som erhålls för varje elev samt extra medel för de elever som är i behov av särskilt stöd, s.k. Febex-pengar samt eventuellt erhållna statliga bidrag. Alla lärare på skolan har pedagogisk utbildning. Av de lärarna med pedagogisk utbildning saknar fem examina i undervisande ämne. Skolan har dessutom en specialpedagog anställd på deltid samt en speciallärare anställd på heltid. För att höja resultaten är dessutom fyra resurspersoner anställda, en av dem är lärare. Skolmorfar har Sally Bauerskolans Högstadium också som en resurs för raster och fri tid. 2

3 Elevernas tillgång till läromedel, hjälpmedel och utrustning tillfredsställs efter behov. Då skolan endast har ett litet skolbibliotek med begränsning i jämförelse med de kommunala biblioteken är samarbetet med stadens lokala bibliotek samt Stadsbiblioteket viktigt och fungerar väl efter behov. Kommande läsår kommer det egna skolbiblioteket att utvecklas. När det gäller övriga hjälpmedel och teknisk utrustning köper vi in utrustning efter hand som vi anser oss behöva utifrån ett elevperspektiv. Exempelvis har alla elever med läs- och skrivsvårigheter eller i svårigheter där utredning visar att en dator är god hjälp, en egen skoldator där program för att kompensera elevers svårigheter installeras. Vi har exempelvis skolavtal för Stavarex, Spellright, Vitex och Vital. I övrigt då det gäller skoldatorer har vi i dagsläget en och en halv klassuppsättning s.k. laptopdatorer. Sjukskrivningsgraden hos eleverna är, generellt sett, inte högre än att det som får anses vara normalt och i det fall (en elev) frånvaron ligger över vad som kan anses rimligt är åtgärdsprogram samt samarbete med andra myndigheter och naturligtvis vårdnadshavarna upprättat. Då det gäller personalens frånvaro är den väldigt låg och inskränker sig till enstaka frånvarodagar för vård av barn eller sjukskrivning. Någon längre sjukfrånvaro förekommer endast i ett fall och där är en plan upprättad tillsammans med den sjukskrivne för framtiden. Som personal har man rätt till friskvårdspengar, men man har också möjlighet att få massage på arbetstid en gång per månad. Med anledning av anställning av fler personal har utrymmet för personalrum krympt till den grad att vi behöver planera för nytt personalutrymme nästa läsår. Samtal förs med hyresvärden om en utbyggnad av skolans lokaler för att bättre tillgodose utrymmesbehov. 3

4 3 Åtgärder för utveckling från den föregående kvalitetsrapporten Eftersom skolans elever inte till 100 % nådde de lägsta kunskapskraven ser skolan inte till att förutsättningarna för eleverna är optimala. Därför har skolan haft resultatökning som ett av utvecklingsområde. Enligt aktuell forskning är de skolor som både jobbar med kunskapsmålen och målen för normer och värden de mest framgångsrika. Av den anledningen har Sally Bauerskolans Högstadium haft som mål att höja resultaten inom nämnda områden. Tydliga målformuleringar, utformande av mätinstrument och arbetssätt har använts. Skolan har också att utsett en förstelärare för att coacha lärare och utveckla undervisningen på skolan. Skolan har också utvecklat det systematiska kvalitetsarbetet, men behöver fortsätta systematisera arbetet på skolan. Därför kommer, en grupp bestående av, ledning och lärare att träffas under höstterminen och sedan veckovis under vårterminen 2015 för att utveckla det systematiska kvalitetsarbetet. Skolans största styrkor är att ha en samverkan mellan idrott och hälsa å ena sidan samt mer teoretisk inlärning å andra sidan. Kombinationen, menar jag, är bra för inlärningen i båda riktningarna. En annan styrka med skolan är vårt nära samarbete med både elever och vårdnadshavare, vilket vi ser stora vinster med och som påverkar resultaten. Det är också det vi kallar för ett arbete i Sally andan. Att på ett vänligt sätt ställa höga krav på både sig själv, som organisation, samt på eleven ger en känsla av att vi tillsammans ska bestiga berget och det förhållningssättet är viktigt för vår skola. Under läsåret har vi arbetat mycket med att eleverna i åk nio ska få gymnasiebehörighet och vi lyckades till 100 %. Vi kan också se att vi 4

5 på flera sätt behöver utveckla ett främjande och förebyggande förhållningssätt med de elever som är i svårigheter i allmänhet och de elever som tappar motivationen i synnerhet. Detta innebär flera saker. Det innebär bl. a. att vi har behövt utveckla Elevhälsans arbete med att främja och förebygga. Vi har också behövt, på individnivå, arbeta med eleverna om vad de vill och vart de ska, hur de ska känna lust och hur de ska se en mening med sitt skolarbete. Här får mentorerna och ämneslärarna avgörande betydelse för den formativa bedömningen/arbetet. Även elevledda utvecklingssamtal har utvecklats för att ge eleverna inflytande och ansvar för sitt lärande. Det leder sannolikt också till ökad motivation genom ett större ägande av sitt lärande. På det hela taget har skolans resultat för läsåret varit goda. Det lokala målet att alla ska nå gymnasiebehörighet för läsåret 2014/2015 måste uppmärksammas från organisationsnivå till individnivå med systematik, men vi kommer även fortsättningsvis att vara uppmärksamma på målträngsel som i många fall försvårar för skolor och organisationer att utvecklas. 4 Måluppfyllelse. Resultaten och måluppfyllelsen ligger på en hög nivå, vilket är glädjande. För oss är det viktigt att vi över tid lyckas hålla en jämn och hög nivå. 95,2 % av alla eleverna har nått målen i alla ämnen (100 % av flickorna och 88 % av pojkarna). Skolans genomsnittliga meritvärde är 234,3 poäng (flickor 241,9 och pojkar 221,9) och andelen elever med behörighet till nationellt program på gymnasieskolan är 100 %. 5 Analys och bedömning. Analys och bedömning av resultat. 5

6 Den höga nivån på resultaten beror sannolikt på frekventa och systematiska insatser för eleverna inom flera av de teoretiska ämnena. De nära och goda relationerna mellan elev, vårdnadshavare och lärare (Sallyandan) har en avgörande betydelse för lust och mening med skolarbetet. Med några elever är resultaten en följd av systematiskt och frekvent arbete tillsammans med elev och vårdnadshavare sedan den dagen då eleven började på Sally Bauerskolans Högstadium. Lästräning för de elever som behöver och är motiverade i åk 7, 8 och 9 under läsåret kommer att ge resultat i form av högre måluppfyllelse. Redan nu ser vi en tydlig förbättring vad det gäller läshastighet och läsförståelse för de elever som regelbundet och strukturerat tränar läsning. Det har tidigare gått att skönja en polarisering av resultaten där något fler elever erhållit högre betyg än tidigare medan det fortfarande fanns elever som hade svårt att nå målen för åk nio. För läsåret 13/14 bryts den trenden och skillnaderna mellan flickornas och pojkarnas resultat har också minskat. Vad det beror på exakt är svårt att säga, men skillnaderna mellan pojkars och flickors resultat är överhuvudtaget intressant, men också viktigt att konstatera att Sally Bauerskolans Högstadium har mindre skillnad mellan könen än övriga Helsingborg. För övrigt då det gäller skolans resultat är det systematiska kvalitetsarbetet på skolan fortfarande i en utvecklingsfas, men under året har vi utvärderat både mer systematiskt och frekvent, vilket gjort det enklare att styra om åtgärder och bättre anpassa dem efter behov. Det är en viktig faktor för fortsatt ökad måluppfyllelse. När det gäller teoretiska modeller för det systematiska kvalitetsarbetet tittar vi mycket på Skolverkets verktyg (BRUK) och modeller för självvärdering. Fortfarande ägnas mycket arbete och tid åt bedömningsarbetet utifrån Lgr11. Att garantera likvärdighet och rättssäkerhet samtidigt 6

7 som våra bedömningar ska vara formativa är av stor vikt och det arbetet fortskrider under nuvarande läsår. Alla mål och krav, oavsett nivå, påverkar verksamheten. De anger en riktning för skolan, klassen/gruppen eller den enskilde individen. Vår ambition är att så många mål/krav som möjligt ska vara mätbara för att kunna garantera kvalitet och utveckling. Emellertid är det inte alltid lätt att mäta huruvida vi når målen/kraven, åtminstone inte om man betänker att vi på ett objektivt sätt ska mäta i vilken grad vi når dem. Genom kvalitativ mätning med bl. a. regelbunden kontakt och utvärdering tillsammans med elever, personal och vårdnadshavare anser vi ändå att vi har en god och relativt trovärdig grund för att förstå kvaliteten av vår skolas arbete. Ändå anser jag att vi behöver fortsätta utveckla det systematiska kvalitetsarbetet som ett styrmedel samt att jag fortfarande anser att självskattningsarbetet är säkrare och bättre än de företags mätningar som är specialiserade på just kvalitetsmätning. 6 Åtgärder för utveckling /utvecklingsområden. Eftersom skolan ständigt måste sträva efter Kaizen eller ständig förbättring oavsett resultat finns det naturligtvis alltid utvecklingsområden för skolan. Sannolikt är det inte relevant att tänka sig en mycket högre måluppfyllelse när det gäller meritpoäng, men att få elever och personal att trivas och känna lust och mening med arbetet kommer troligen att höja eller stabilisera skolans meritpoäng och måluppfyllelse. Vi kommer inte att utse så många mål eftersom jag anser att de uttrycks klart och tydligt i våra styrdokument. Istället tittar vi mer på utvecklingsområden som leder till förändringar och förbättringar av metoder för lärande. 7

8 Enligt aktuell forskning är de skolor som både jobbar med kunskapsmålen och målen för normer och värden de mest framgångsrika. Av den anledningen kommer Sally Bauerskolans Högstadium att arbeta med flera saker för att höja lust och motivation till arbete. Som tidigare nämnts behöver det systematiska kvalitetsarbetet utvecklas. Detta arbetas det med för tillfället. Som tidigare nämnts måste det finnas lust och mening med att komma till skolan för att lära och genom att öka delaktigheten hos eleverna genom elevledda utvecklingssamtal och frekventa mentorsamtal. Rent fysiskt behöver vi uppdatera vår mängd av datorer samt investera i projektorer till varje klassrum. På så sätt utvecklar vi tekniken och förhoppningsvis lusten hos flera. Måltiderna/luncherna har flera klagat på och det behöver vi utveckla inte minst för att vi idrottar mer än de flesta andra skolor. Därför kommer vi att ha mer kontakt med tillagningsköket samt att vi bildar ett separat lunch- eller matråd för att fler elever ska äta mer. Även här handlar det om att göra eleverna delaktiga. Eleverna har som förslag att få starta ett café på skolan som ett komplement till skollunchen samt ett utvecklande av entreprenörskapet för att samla in pengar till skolresan i åk9. För övrigt behöver lokalerna förbättras genom bättre ventilation, större klassrum och bättre personalutrymmen. Skolbiblioteket behöver nya lokaler och bättre tillgänglighet för att stimulera till läsning och det behöver utvecklas å det snaraste. Det pågår planering tillsammans med hyresvärden om sådana förbättringar. Då det gäller läsning fortsätter regelbunden lästräning med de elever som är i behov av det för att öka läshastighet och läsförståelse. 8

9 För att stimulera till utveckling inom matematiken kommer skolan att delta i matematiklyftet. Vi har också ansökt om medel för lovskola och kommer att hålla lovskola i mån av intresse, möjligheter och behov under läsåret. För att förbättra likvärdigheten när det gäller bedömningar kommer skolan att utveckla nätverksarbetet med andra skolor för att känna trygghet i bedömmandet. Dessutom kommer en regelbundna och frekventa samtal mellan lärarna att hållas om mätning av elevers kunskaper, där förslaget från rektor är att avskaffa prov och försöka värdera elevers kunskaper på andra sätt eftersom de flesta lärare ändå inte blir överraskade av elevers provresultat, de är mestadels som man förväntade sig. För att ytterligare förenkla och inspirera lärarna till ett bra jobba plockar vi bort den arbetsplatsförlagda tiden under höstterminen 2014 som ett försöksprojekt. Syftet är att lärarna ska kunna arbeta när de känner för det där de känner för det för att bli effektivare, men också för att kunna inspireras mer och bättre. Skolans största styrkor är att ha en samverkan mellan idrott och hälsa å ena sidan samt mer teoretisk inlärning å andra sidan. Kombinationen, menar jag, är bra för inlärningen i båda riktningarna. En annan styrka med skolan är vårt nära samarbete med både elever och vårdnadshavare, vilket vi ser stora vinster med och som påverkar resultaten. Det är också det vi kallar för ett arbete i Sallyandan. Att på ett vänligt sätt ställa höga krav på både sig själv som organisation samt på eleven ger en känsla av att vi tillsammans ska bestiga berget och det förhållningssättet är viktigt för vår skola. En styrka är också vår ständiga vilja att utvecklas och förbättras s.k. kaizen. Hur kommer då detta att synas i elevens vardag på skolan? Ja, när det gäller det rent fysiska kommer det naturligtvis att märkas på ett uppenbart sätt. I övrigt antar jag att förändringarna kommer att 9

10 avspeglas genom att eleverna känner större trivsel, delaktighet och inflytande samt att resultaten och värdena minst kommer att befinna sig på samma nivå som för läsåret 2013/ Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling. Kartläggningen av Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling visar att vi ständigt behöver arbeta för ett klimat som är tillåtande mot det som uppfattas som olikt, normkritiskt med andra ord. Eleverna vet mestadels vilka regler och normer som gäller på skolan, men det är generellt svårare att leva upp till dem än att kunna dem. Ett fortsatt medvetet arbete som leder till förståelse för att vi både är lika och olika krävs. Att elever och personal kränker andra är klart vanligare än att någon diskrimineras. I de fall det skett har åtgärder vidtagits och i ett par fall har även åtgärdsprogram upprättats. Av utvärderingarna kan vi åter se att elever och vårdnadshavare upplever att skolan är bra på att ta tag i kränkningar fort. Vi kan också se att vi behöver fortsätta jobba med relaterandet till elever och vårdnadshavarna för att kränkningar inte ska uppstå. De flesta kränkningar sker inom skolans väggar och i utrymme för raster, men även på lektioner har det förekommit kränkningar. Enligt en undersökning i december 2013 anser eleverna att det just då inte förekom kränkningar eller diskriminering, men att det fanns ett par elever som var ensamma på raster och fri tid. Det som också framkom var att kränkningar inte sker på någon speciell plats utan de sker där det inte finns vuxna eller där det finns vuxna men som man vet att de inte reagerar och agerar. Dessutom nämns korridorerna vid elevskåpen som riskfaktorer när det gäller kränkningar och mobbning. Den form av kränkningar som fortfarande ökat under året är kränkningar via mobiltelefon och internet. 10

11 Vårt arbete för att undvika en fortsättning av uppkomna kränkningar har varit lyckat en ökning av s.k. medlingssamtal har uppmäts under året. En ökning av lyckat resultat genom att använda medlingssamtal har också skett. Personalen behöver systematiskt påminnas om att reagera och agera vid situationer som är kränkande. Ett påbörjat arbete med att få eleverna att reagera på kränkningar och diskriminering är också gjort. Det görs bl.a. med skolkuratorn och klass- eller gruppvis. Eleverna får via elevråd delta i utformningen skolregler samt av likabehandlingsplanen och årlig plan mot kränkande behandling för att sedan föra planerna vidare till klassrådet. Planerna läggs på Devtalk som är skolans lärplattform samt på hemsidan. Målet är naturligtvis fortfarande att alla på skolan ska känna sig trygga. En del föräldrar menar att de inte känner till likabehandlingsplanen och årlig plan mot kränkande behandling, vilket betyder att vi på skolan måste fortsätta att fundera på hur vi ska implementera den hos vårdnadshavarna. Samtidigt anser en del vårdnadshavare att planerna fungerar väl och man poängterar att man på skolan ingripit tidigt då kränkningar uppstått. Det tycks fortfarande vara så att då problemen är små eller ringa är det få som engagerar sig i planerna som inte är professionellt inblandade. För att ytterligare öka måluppfyllelsen när det gäller främjande och förebyggande behöver vårdnadshavare, elever och personal ha bra kännedom om planerna. För att vidareutveckla vårt arbete med trygghet mot kränkningar kommer vi, under höstterminen 2014, att gå över till En plan för skolan och därför kommer nuvarande LBP och plan mot kränkande behandling inte att uppdateras. 11

12 8 Ansvarig för redovisningen. I tjänsten Kristian Bengtsson Rektor vid Sally Bauerskolans Högstadium 12

13 Bilaga till grundskolans kvalitetsredovisning Skolans namn: Sally Bauerskolans Högstadium NYCKELTAL 2009/ / / / /2014 Antal elever skolår 7-9 (B) st Andel pojkar skolår 7-9 % Andel elever med annat modersmål än svenska skolår 7-9 Antal elever med skolbarnsomsorg (inkl förskoleklass) (B) Antal pedagogtjänster/100 elever i förskoleklass (D) Antal pedagogtjänster/100 elever i grundskola skolår 1-6 och 7-9 (D) Antal pedagogtjänster/100 elever i grundskola skolår 1-9 (D) Antal anmälningar och utredningar som behandlats enligt likabehandlingsplanen % st st st st st /8,6 /7, ,5 9,

14 Bilaga till grundskolans kvalitetsredovisning, forts Skolans namn: Sally Bauerskolans Högstadium Nedanstående resultatmått skall kommenteras i kvalitetsredovisningen under p VIII Resultat och måluppfyllelse RESULTATMÅTT 2009/ / / /2014 Antal elever i skolår 9 st Andel elever som nått målen i matematik i nationella prov skolår 9 Andel elever som nått målen i svenska i nationella prov skolår 9 Andel elever som nått målen i engelska i nationella prov skolår 9 Andel elever som nått målen i nationella prov skolår 9 (totalt) % 89 97,3 97,1 % 89,7 90,2 100 % 97,3 92,5 97,5 % 92,3 87,8 98,2 Andel elever med behörighet till nationellt program på gymnasieskolan Andel elever med fullständigt betyg från skolår 9 Skolans genomsnittliga meritvärde från skolår 9. % 92,5 92,7 97, % 92,5 80,5 97,5 89,7 95,2 Antal poäng 214,4 229,1 239,9 218,6 234,3 14